PADDLA PÅ EMÅN Från Solgen Till Havet

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

PADDLA PÅ EMÅN Från Solgen Till Havet 1 PADDLA PÅ EMÅN från Solgen till havet Här kan du hyra kanoter, boka övernattning med mera Innehåll Emån - fl oden i Småland ..........................................................5 Här kan du se aktuellt fl öde i Turförslag - planeringskarta ...................................................6 Emån Värne - Holsbybrunn .................................................................8 Turistbyråer utefter Emån Holsbybrunn - Kvillsfors ........................................................10 Kvillsfors - Stensryd .................................................................12 Stensryd - Ryningsnäs ...........................................................14 Besöksmål i Emåområdet Ryningsnäs - Högsby ..............................................................16 Högsby - Fliseryd .....................................................................18 Fliseryd - Påskallavik ...............................................................20 Paddling och Emåns känsliga djurliv ...............................22 Fiske i Emån ...............................................................................23 Kanotteknik och utrustning ................................................24 Allemansrätt - Allemansskyldighet ...................................26 3 Foto Pelle Lindström Pelle Foto 4 EMÅN fl oden i Småland Du som väljer att paddla på Emån djurarter i och längs Emån. Du som fi nns Sveriges sydligaste bestånd moderna industrierna som Ny- kommer att röra dig längs södra rör dig försiktigt i naturen har till av röding. Den sägenomspunna boholms pappersbruk i Kvillsfors. Sveriges värdefullaste vattendrag. exempel möjlighet att få se ström- malen lever i Emån nedre lopp. De Odlingslandskapet skiftar längs Emåns huvudfåra rinner upp ovan- stare kungsfi skare, utter och mycket största bestånden fi nns nedanför ån. I de övre delarna ser man beva- för Bodafors, högt uppe på det mera. Fågellivet är mycket rikt, lik- Åsebo. Malen är egentligen en rade slåttermader som fortfarande Småländska höglandet. Därifrån som livet under vattenytan. Uttern kvarleva från en tid med varmare hävdas av traktens bönder. Längre ska vattnet förflytta sig 22 mil har under de senaste åren spridit klimat och är beroende av varma ned utnyttjas ådalen för både bete innan det når Kalmarsund. Hela sig i området. Under 1980-talet somrar för att kunna fortplanta sig. och mera intensivt jordbruk. Mör- vattensystemet, med alla bifl öden minskade uttrarna i antal beroende lundaslätten är känd för sin pota- består av mer än 80 mil rinnande på miljöförstöring. Nu ser vi att de Spår efter människor tisodling. Nedanför Högsby har det vattendrag och fl er än 950 sjöar. på nytt sprider sig längs Emån. Det När man paddlar längs Emåns anlagts en vall längs med ån som Emåns kanotled börjar i det största är säkert ett resultat av ett omfat- kanotled ser man hur männis- skydd mot översvämningar. Längst bifl ödet, Solgenån, vid Värne och tande miljöarbete som pågår i hela kan har använt vattnet och åns ned, vid Emåns mynning, ligger fortsätter i Emåns huvudfåra. Den emåsystemet. stränder under olika tider. Mest Ems herrgård. Där möter man avslutande sträckan är lagd i havet, Havsöringen i Emån tillhör värl- iögonfallande är säkert de stora 1700-talet i både byggnaderna från mynningen till campingplat- dens mest storvuxna. 1993 fånga- kraftverksdammarna, som på fl era och i det vackra eklandskapet sen i Påskallavik. des en hanne vid Em som vägde ställen tvingar kanotisten upp på på ömse sidor om ån. Emåns 15,3 kg. Den fisken räknas fort- land. Ofta ser man stenblock som mynningsområde är speciellt. farande som världsrekord för ligger utmed åkanten. Dessa block Det är inte många svenska åar Livet i ån flugfiske i naturliga havsörings- har plockats upp ur åfåran för att som, likt Emån, slutar i en bru- I emåsystemet lever 32 fi skarter och vatten. Den stationära öringen underlätta för flottning av tim- sande fors. flera av dem är mycket sällsynta. är mycket storvuxen den också. mer. Olika industrier har vuxit upp Hela Emåns huvudfåra, med omland Den är ett spännande byte för längs med Emån. Som kanotist och vissa bifl öden, är riksintressant många sportfiskare i området. ser man både de äldre miljöerna, av naturvårdsskäl och har fått status Stora laxar van-drar också upp för som till exempel bruksområdet som europeiskt natura 2000-om- att leka i Emåns nedre delar. I sjön vid guldgruvan i Ädelfors eller råde. Det finns många sällsynta Mycklafl on, söder om Bruzaholm, de gamla kvarnarna och de mera 5 Turförslag • Karlshammar – E22 • Värne – Brunnshultadammen 8 km - Delvis krävande dags 8 km - Enkel dagstur med 1 lyft. tur med 1 lyft. • Brunnshultadammen – Holsybrunn • Åsebo – Påskallavik 10 km - Enkel dagstur med 2 lyft. 47 km - Svår tredagarstur • Värne – Ädelfors med 7 lyft. 27 km - Enkel tredagarstur med 6 lyft. • Värne – Järnforsen 52 km - Delvis krävande fyra- Avstånd längs Emån dagarstur med 9 lyft. Värne 0 km • Kvillsfors – Järnforsen Klintedammen 6 km 11 km - Enkel dagstur utan lyft. Brunnshultadammen 9 km • Järnforsen – Emmenäs Aspö 21 km 26 km - Enkel dagstur utan lyft. Tälläng 35 km • Gårdveda – Ryningsnäs Järnforsen 52 km 29 km - Enkel tvådagarstur Gårdveda 72 km med 1 lyft. Emmenäs 78 km • Rosenfors – Högsby Ryningsnäs 101 km 42 km - Delvis krävande tvådagars Blankan 111 km tur med 2 lyft. Högsby 122 km • Blankan – Högsby Åsebo 131 km 11 km - Enkel dagstur utan lyft. Fliseryd 147 km • Ryningsnäs – Fliseryd Karlshammar 165 km 46 km - Delvis krävande tredagarstur Påskallavik 178 km med 7 lyft. • Åsebo – Fliseryd 10 - 20 km är lämpliga dags- 16 km - Delvis krävande dagstur etapper. med 3 lyft. Foto Patrik Lundmark Patrik Foto 6 Försjön Planeringskarta EKSJÖ S Hult ilv 33 erå 33 Ingatorp n Bruzaholm B 33 rus S. Vixen Höreda Hjältevad aå Skedesjön n tensjön MARIANNELUND 129 n å Bellö n 32 e Mycklaflon g Mellby ol SOLGEN S Edshult Kråkshult Lönneberga VÄSTERVIK Värne Silverdalen EKSJÖ 31 Bellen Sil JÖNKÖPING MMEN SID 8-9 ver Linden ån Solgen ån NÄSSJÖ HULTSFRED Björköby Pauliströmån Lill Karlstorp VETLANDA sjöfors Fagerhultasjön Flen OSKARSHAMN Solgenån S HULTSFRED EMÅN Ekenässjön äl Vrången l 31 Skede Gnyltån Pauliström ev jö a Hulingen 32 d Tjurken s å Sjunnen n St Hammarsjön VÄXJÖ Holsbybrunn Ökna Järnforsen 34 KALMAR EMÅN VETLANDA Alseda SID 10-11 Hagelsrum Nävelsjö SID 10-11 Ädelfors 127 EMÅN 127 EMStensryd Grumlan 125 Kvillsfors ÅN SID 12-13 Målilla Myresjö Rosenfors sbro Skirö Narrveten ad Nye 31 Saljenån Saljen Fröderyd VIRSERUM Mörlunda Hjärtasjön Hjortesjön Tveta KorsbergaVärnen Stenberga Lemnhult 125 Maren Ryningsnäs Näshult Bockara 23 34 staån Tju Hammarsjön Morån Blankan Tjuståsasjön Salen Nötån Berga Fågelfors SID 14-15 L ill Påskallavik HÖGSBY ån 23 Fagerhult Finsjö Fliseryd EMÅ Emsfors 34 N Em SID 16-17 SID 18-19 Ruda E22 7 Värne - Holsbybrunn • 18 km Eksjö Solgen A Lyft, bärsträcka 1 Värne. Start, isättning vid höger åsida, släp ränna,TC, Värne Proviant sopställ. 1 Lägerplats med vindskydd 2 Klintedammen. Upptagning, lyft ca 800 m Släpränna. Lägerplats för tält 3 Klintedammen kraftstation. Isättning höger åsida. Rastplats med bord, eldstad, sopställ, TC och vinskydd. 4 Brunnshultadammen. Rastplats höger sida med bord, eld- stad, sopställ och TC. Möjlighet till övernattning i tält. Kättarp VARNING 5 Brunnshultadammen, nedre. Upptagning höger sida B Mölarp När dammluckor öppnas uppstår strömt vatten. Luckorna i Klinte och Brunnshult kraftstationen, lyft 100 m, isättning nedströms ca 20 m från Månstorp öppnas automatiskt. vägen, släpränna. 6 Hällaryds kanal. Paddla i kanalen som börjar på höger åsida Delleryd Klintedammen ca 300 m efter isättningen. 2 7 Hällaryd, kraftstation. Upptagning vänster åsida vid kraft- GRÖNA KARTAN Brunnshulta- 6F NV Vetlanda stationen. Isättning på badplatsen vid hembygdsgården. 3 dammen Götskögle 8 Hällarydsverken. Upptagning höger åsida 25 Brunnshult m nedströms bron, lyft ca 25 m isättning vid ön mitt i ån. Vetlanda 4 5 9 Holsbybrunn. Här fl yter Solgenån samman med Emån. För 6 dig som vill stanna till/proviantera fi nns möjlighet till Hällaryds SKEDE Holsby Kvarn upptagning/isättning 200 m uppströms i Emån, vid bron. C kanal 7 E Boende och kanotut- D hyrning. Vedeldad Märkning från norra leden in mot Holsbybrunn. WC och Hällaryd 8 bord vid bron. Aff är och post ca 300 m därifrån. bastu Ädelfors folkhögskola: Vandrarhemsboende under Vetlanda F sommarmånaderna. Hotellövernattning - helår. Lunchservering mån-fredag 12.00 - 13.30. (ca 500 m från Emån) Vetlanda G Postutlämning vid servicebutiken (ca 150-200 m från 9 Emån). Öppet alla dagar. Möjlighet att proviantera. HOLSBYBRUNN Målilla 8 A Solgen och i Brunnshultaravinen fi nns en Emåns kanotled börjar nedströms X Levanders Café och lanthan- blomsterfl ora av vackert slag. Solgen som är Emåområdets största delsmuseum. sjö. Den är 22,2 km2 stor och 20 m E Skede hembygdsgård djup på det djupaste stället. I Solgen Den genuint bevarade lanthan- fi nns ett 80-tal öar med värdefull mil- deln, med anor från 1864, drivs i I hembygsgården visas gamla red- jö för häckande fågelarter. Här häckar dag som museum, litet café och skap och föremål från bygden. bland annat storlom, bläsand, brun- presentbutik. I den stämmnings- Samtliga hus är ditfl yttade och två and och brun kärrhök. Den fi skein- fyllda butiken med sin välbevara- av husen är från senare delen av tresserade har möjlighet att träff a på Lindström Pelle Foto Bron vid Mölarp de inredning kan man botanisera 1600-talet. ett sort antal arter, bland annat öring, bland delikatesser, kryddor, teer, sik, ål, abborre, gädda och
Recommended publications
  • Mall Till Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:10 Lokala trafikföreskrifter i Hultsfreds kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-8971-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 9, 12, 14 och 15 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastighet Väg nr Del Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 23 1 720 m söder väg 665 – Virserums södra tätortsgräns 70 Virserum 23 2 Virserums norra tätortsgräns - 100 m söder väg 681, 70 Virserum Hultarp 23/47 3 650 m öster vägkorsning väg 23/47 – 1000 m öster samma 70 Målilla vägkorsning 23/47 4 1000 m öster vägkorsning 23/47 – Målillas västra 50 Målilla tätortsgräns 23/34 5 Cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 och väg 690 - 50 Målilla 130 m norr samma cirkulationsplats 23/34 6 260 m norr cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 70 Målilla och väg 690 - 130 m söder samma cirkulationsplats för trafik i sydlig riktning 23/34 7 270 m söder Hagadalsgatan/ensk väg 18839 till 70 Hultsfred Hammarsebo – 270 m norr samma korsning 23/34 8 200 m norr väg 129 – 100 m norr väg 129 för trafik i 70 Hultsfred sydlig riktning 23/34 9 100 m norr väg 129 – väg 129 för trafik i sydlig riktning 50 Hultsfred 23/34 10 200 m söder väg 129 – 100 m söder väg 129 för trafik i 70 Hultsfred nordlig riktning Högskolans tryckeri, Kalmar Sid 2 (6) Väg nr Del Högsta /Gata/Ort Sträcka/avgränsning tillåtna hastighet km/tim 23/34 11 100 m söder väg 129 – väg 129 för trafik i nordlig riktning 50 Hultsfred 23.01 12 Påfartsramper till väg 23 i trafikplats Hultsfred 50 Hultsfred.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Hultsfreds Kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (30) Sammanträdesdatum Miljö- Och Byggnadsnämnden 2006-11-09
    11 Hultsfreds kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (30) Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-11-09 Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred 2006-11-09, kl. 13.30 – 15.50 Beslutande Monica Bergh (kd) Konny Bogren (s) Börje Karlsson (c) Edgar Hofvergård (s) Ivan Gunnarsson (c) Åke Arvidsson (s) Lennart Davidsson (kd) Sven Nyberg (s) Evert Möller (kd) Kenneth Rosén (v), kl. 15.15 Atli Einarsson (s) Övriga deltagande Margareta Roos Göran Pettersson, §§ 118-119 Anders Helgée Daniel Johansson, §§ 127-128 Anders Åström Charlotte Nilsson, §§ 127-128 Utses att justera Ivan Gunnarsson Underskrifter Paragrafer 118 - 131 Sekreterare …………………………………………………………….. Margareta Roos Ordförande ……………………………………………. Edgar Hofvergård Justerande ……………………………………………. Ivan Gunnarsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2006-11-09 Datum för anslags 2006-11-14 Datum för anslags 2006-12-12 uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Miljö- och byggnadskontoret Underskrift …………………………………………………………….. Margareta Roos Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-11-09 § 118 Dnr VAN 2003-0008 Xxxxxxxxxxxxxxxx. Ifrågasatt vanvårdad fastighet Miljö- och byggnadskontoret får regelbundet in anmälan om vanvårdad tomt på rubricerad fastighet. Byggnadsinspektören har genom brev, daterat den 14 augusti 2006, kommunicerat med fastighetsägaren, Xxxxxxxxxxxxx, angående den vanvårdade tomten. Brevet har skickats med
    [Show full text]
  • VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred
    VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred Projektnummer: 871854 Granskningshandling 2013-12-03 Kommunala planer – Sammanställning Plan: Bilaga nr: Utdrag ur Översiktsplan ÖP2009, Hultsfreds kommun, 1 2010-06-21 Detaljplan för Målilla 14:20 m fl, Målilla, Hultsfreds 2 kommun, 2009-09-03 Byggnadsplan för del av Hägelåkra i Målilla kommun, 3 1964-05-28 Kartklipp över befintliga byggnads- och detaljplaner längs med väg 23 mellan Målilla och Hultsfred. Översiktsplan 2009 Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret, Hultsfreds kommun Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009 1 2 Kommunen i sammandrag Översiktlig beskrivning Natur Hultsfreds kommun ligger i den sydöstra delen av höglandet, en del av Det geografiska närområdet det småländska höglandet, med ett typiskt skogslandskap. På många Hultsfreds kommun ligger i den nordöstra delen av Kalmar län. Kom- håll är landskapet starkt kuperat med inslag av bördigt slättlandskap of- munen gränsar såväl till Kronobergs län (Uppvidinge kommun) och tast intill något av de många vattendragen. Framförallt är dalgångarna Jönköpings län (Vetlanda och Eksjö kommuner). Övriga grannkommu- och slättlandskapen runt Emån, Silverån, Venadalen med Verån och ner i länet är Vimmerby, Oskarshamn och Högsby. områden runt Virserum typisk jordbruksmark. Dessa jord och lerrika markområden bildades då Östersjön efter den senaste istiden täckte da- gens markyta upp till ca 110 m över nuvarande havsnivå. Marknivåerna i kommunen sträcker sig från 84 m över havet (Ryningen) till 268 m (Lönneberga). Över högsta kustlinjen (ca 110 m) är jordlagren ofta tun- na, till största del bestående av morän, och med berg i dagen på många platser. Berggrunden i kommunen består till största del av graniter. Un- der högsta kustlinjen är jordlagren tjockare och består till stor del av torv, lera, sand och grus.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • In Short: •Ca 6500 Employees •Owns and Maintains the National Road Network •Close to 15000 Bridges •Total Volume of Work Ca 2,5 Billion €
    2004-01 In short: •Ca 6500 employees •Owns and maintains the national road network •Close to 15000 bridges •Total volume of work ca 2,5 billion € Ebbe Rosell, M.Sc. Civ. Eng., works in a group of national bridge and tunnel specialists at SNRA. Main field of interests are concrete structures, fiber technology and foundations. 1 2004-01 Källösund bridge A case studie of instrumentation and monitoring of an existing bridge on the Swedish west coast. The purpose of monitoring was to allow heavy traffic while waiting for strengthening measures to be carried out. 2 2004-01 Aknowledgements The bridge is owned by Vägverket, in English known as: Swedish National Road Administration (SNRA) Expert knowledge as well as design, installation and follow up of instrumentation and monitoring has been provided by: NGI, Norwegian Geotechnical Institute, Oslo Assessment and strengthening design has been done by: FB Engineering AB, Gothenburg 3 2004-01 Källösund bridge 4 2004-01 And where are we? Skogen Svanskog Marieberg N Bro Udden Södertälje Salem Hökenäs Värmlandsbro Hult St Mellösa Tryggeboda Mosås Skottvång Kållerud Tyresta Åva Smådalarö Ölsboda Tumba Sund Bollsbyn Nykvarn Handen Svinesund Kråkviken Svalboviken Laxne Bäckhammar Odensbacken Pershagen Vårsta Jordbro Hälle Säffle Mullhyttan Fjugesta Ekeby Äsköping Dalarö N Herrenäs Hosjö Svartå Askersby Hälleforsnäs Uringe Solvik Kumla Hampetorp S Örrud Kvarntorp Bommersvik Nordby Bomarken Åbytorp Malmköping Viad Råglanda Sköllersta Läppe Vängsö Västerhaninge Medhamn Mellösa Järna Åtorp Hällabrottet Tarsta
    [Show full text]
  • Konst- Och Kulturvecka Med Hultsfredsrundan, Virserums
    Virserums Konsthall Brusaån Blägdesjön Hällsjön Falla y Gryssjön Hällerum Sevedstorp Kvillehult b Hästmoss- Gänssjön Mariannelund r e hult Öppettider: tis-sön kl.12-17, stängt 27/6 för konferens, entré 100 kr Rostorp m Bermshult m Silverå i Findeln Rösslesjön V Spångenås l Ramshult l n Storebrodamm i Oden- T Vibo Storebro Solnebo Fjälster svalehult Össebo Solnen Knastorp TRÄ 2019 – om landsbygd och framtid 14/4–1/12 Funghult Tehörningen Tobo Ölvedal St Fagerhult Fredensborg Ägegöl Solnehult Tuna Falla 23 Björksebo 129 Gissemåla TRÄ är mer än bara trä på Virserums Konsthall – det är om hållbarhet och om Katebo Tuna Hult Gissen 34 Möckeln Boxen 1 Tunasjön Kvarnsjön en framtid för oss alla. TRÄ 2019 är en väv av forskning och konst som kan väg t Bondarp Faggemåla Ögeln Tingsgöl Filingen Kr Lönneberga onobergs- malspåre sjön Prästsjön Gallsjön Silverdalen Museijärn hjälpa Kyrka S Bestorp Högagård Råden Silverån Norrhult Visböle dig och mig att fundera kring hur vi formar ett framtida hållbart samhälle. Ingelstorp Käreby Hagsjön Målasjön Gillen Kolsjön Åkarp Haddarp Ormestorp Vimmarp Linden Vena I TRÄ 2019 ingår bland annat: Frukullen Tomtåkra Främsteby Grytsjön Kristineberg BlaxhultBysjön Rydån Karlstorp Ungsberg Buskebo Gnöttle- rum Gnötteln Skatsjön Tälleryd Gatsjön Landsbygdens kvinnliga berättelse av Lisa Fjellman: Video- och ljudinstallationer Flen Flenshult Kloster Koppgölen Boasjön Hammarsebo Dalsebo Nyboda Skriksjön Fallhult Alejön 5 : Foton av träbitar, som en blandning av skulptur, Flocken Ver Dalsjön Log Lady av Vibeke Mathiesen Boda Åkebo Hultsfred Sönnerhult Örsjön Bjärkehult Svenarp Mösjön L Hammarsjö Oppbjärken stilleben och collage. 2 Näset Vederhult Pauliström Åkebosjön Långsjön Äntsebo Nerbjärken Kallersebo Öv Hulingen Träda Nödvändighetens arkitektur 28/6-1/12.
    [Show full text]
  • COMMISSION DECISION of 12 April 2006 Amending Commission
    L 107/44EN Official Journal of the European Union 20.4.2006 COMMISSION DECISION of 12 April 2006 amending Commission Decision 2006/135/EC as regarding the establishment of areas A and B in certain Member States due to outbreaks of highly pathogenic avian influenza (notified under document number C(2006) 1583) (Text with EEA relevance) (2006/293/EC) THE COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES, provided for in Commission Decision 2006/135/EC of 22 February 2006 concerning certain protection measures in relation to highly pathogenic avian influenza in the Community (5). Having regard to Council Directive 89/662/EEC of 11 December 1989 concerning veterinary checks in intra- Community trade with a view to the completion of the internal market (1), and in particular Article 9(4) thereof, (2) Following that outbreak, Germany took the necessary measures in accordance with Decision 2006/135/EC. After notification of those measures, the Commission has examined them in collaboration with the Member State concerned, and is satisfied that areas A and B estab- Having regard to Council Directive 90/425/EEC of 26 June lished by that Member State are at sufficient distance to 1990 concerning veterinary and zootechnical checks applicable the outbreak in poultry. It is therefore necessary to in intra-Community trade in certain live animals and products 2 establish areas A and B in Germany and to fix the with a view to the completion of the internal market ( ), and in duration of that regionalisation. particular Article 10(4) thereof, (3) At the same time,
    [Show full text]
  • COMMISSION DECISION of 28 March 2006 Amending Decision 2006/135
    29.3.2006EN Official Journal of the European Union L 91/33 COMMISSION DECISION of 28 March 2006 amending Decision 2006/135/EC as regarding the establishment of areas A and B in certain Member States due to outbreaks of highly pathogenic avian influenza (notified under document number C(2006) 1144) (Text with EEA relevance) (2006/251/EC) THE COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES, has examined them in collaboration with the Member State concerned, and is satisfied that areas A and B estab- Having regard to Council Directive 89/662/EEC of 11 lished by that Member State are at sufficient distance to December 1989 concerning veterinary checks in intra- the outbreak in poultry and epidemiologically related Community trade with a view to the completion of the cases in wild birds. It is therefore necessary to establish internal market (1), and in particular Article 9(4) thereof, areas A and B in Sweden and to fix the duration of that regionalisation. Having regard to Council Directive 90/425/EEC of 26 June 1990 concerning veterinary and zootechnical checks applicable (3) At the same time certain details of the regionalisation of in intra-Community trade in certain live animals and products France should be adapted. with a view to the completion of the internal market (2), and in particular Article 10(4) thereof, (4) It is therefore necessary to amend Parts A and B of Having regard to Regulation (EC) No 998/2003 of 26 May Annex I to Decision 2006/135/EC accordingly. 2003 of the European Parliament and of the Council on the animal health requirements
    [Show full text]
  • Avfallsplan För Hultsfreds Och Högsby Kommuner 2015-2025
    Avfallsplan 2015-2025 1 (21) Avfallsplan för Hultsfreds och Högsby kommuner 2015-2025 Fastställd av Kommunfullmäktige Hultsfred 2014-11-17 och Kommunfullmäktige Högsby 2014-11-03 Avfallsplan 2015-2025 3 (21) Sammanfattning Ändrad lagstiftning, ny nationell avfallsplan och nya nationella mål har understrukit behovet av att revidera avfallsplanerna för Hultsfred och Högsby kommuner. Då avfallsverksamheten i de båda kommunerna numera drivs i en gemensam organisation i ÖSK finns det ett stort behov av att hitta gemensamma mål, prioriteringar och arbetssätt och formulera dessa i en gemensam avfallsplan. Avfallsplanen har tagits fram i samverkan mellan kommunerna, ÖSK och VEMAB. Tidigare avfallsplaner har bidragit till utvecklingen av avfallshanteringen i kommunerna. Genom den nya avfallsplanen vill kommunerna skapa förutsättningar för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och fortsatt arbete i riktning mot en hållbar utveckling. Utifrån bland annat nationella, regionala och lokala mål; aktuell lagstiftning; tidigare avfallsplaner samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har mål för avfallshanteringen formulerats. En viktig del i arbetet med framtagande av målen har varit dialogen med olika intressenter och aktörer i den förankringsprocess som pågått. Inriktningsmål, detaljerade mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden: 1. Förebygga/minimera avfall 2. Säkra hanteringen av farligt avfall 3. Ta tillvara avfall som resurs 4. Människa och miljö Åtgärder för att uppnå avfallsplanens mål är bland annat: • Införa matavfallsinsamling
    [Show full text]