Hultsfreds Kommun Klassificerades Avrinningsområde Genomförts

Dagvatteninventering Hultsfred kommun

Erik Tholén och Matti Envall

Mål 5b Sydöstra Sverige

DETTA PROJEKT DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN Jordbruksfonden

bär störst risk för en negativ förändring i re- Sammanfattning cipienten samt i slutänden även för Emån. Klassificeringsresultatet följer i stora drag Syftet med studien har varit att kartlägga föroreningsmängderna. Vilket innebär att dagvattnets föroreningsmängder, för att se- de största utsläppen av förorenat dagvatten i nare kunna gå vidare med mätningar och de flesta fall även klassificeras som en hot- åtgärdsinsatser för att reducera förore- spot. ningsmängderna. I studien har en klassificering av alla dagvattenområden inom Emåns Inom Hultsfreds kommun klassificerades avrinningsområde genomförts. Till grund 9 stycken dagvattenområden som hotspots, för dagvattenklassificeringens resultat lig- (klass 1). Dessa dagvattenområden är Hu ger dels digitaliserad hårdgjord yta (tak-, 11, Hu 12, Hu 16, Hu 17 och Hu 18 som trafik- och industriyta) inom varje samhälle, alla ligger i Hultsfred, V 10 i Virserum, Må dels en standardformel som tar hänsyn till 2 och Må 3 i Målilla samt S 9 i Silverdalen. framräknad dagvattenvolym samt scha- blonvärden för de vanligast förekommande I rapporterna har alla hotspots inom föroreningarna. I rapporten beräknas mäng- Emåns avrinningsområde lokaliserats. För- derna av följande föroreningar i dagvattnet; hoppningen är nu att alla hotspots under- COD (kemisk syreförbrukning), kväve, fos- söks närmare avseende föroreningsmängder for, bly, koppar, zink, SS (suspenderat och vilka åtgärder som kan göras för att material) och olja. rena dagvattnet innan det når recipienten.

En separat delrapport har skrivits för respektive kommun inom Emåns avrinnings- område. Denna del omfattar Hultsfreds kommun. Inom Hultsfreds kommun finns det 9 samhällen med ett separat dagvattensystem som mynnar inom Emåns avrinningsom- råde. Dessa samhällen är Hultsfred, Virse- rum, Målilla, Rosenfors, Emmenäs, Mörlunda, Järnforsen, Silverdalen och Lönneberga.

Beräknade föroreningsmängder från dessa samhällens dagvattenområden ligger på allt från några kg upp till nästan 19,5 ton per år. De sex största föroreningsutsläppen från dagvatten ligger mellan 2270 kg och 19400 kg per år. Samtliga är lokaliserade till Hultsfred, förutom det fjärde största för- oreningsutsläppet, vilket sker i Virserum.

I klassificeringen för lokalisering av s.k. hotspots inom kommunens dagvattensystem tas hänsyn till dagvattenområdets totala föroreningsmängd, recipientens natur- och rekreationsvärde, samt recipientens retention. De olika dagvattenområdena delas in i tre olika klasser. Där klass 1 (hotspot) inne- Innehållsförteckning

1 INLEDNING ...... 3

1.1 BAKGRUND ...... 3 1.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING ...... 3 2 METODIK ...... 4

2.1 ALLMÄNT ...... 4 2.2 BERÄKNING ...... 4 2.2.1 Ytor ...... 4 2.2.2 Föroreningar ...... 4 2.3 KLASSIFICERING ...... 6 3 RESULTAT ...... 8

3.1 ALLMÄNT ...... 8 3.2 YTOR ...... 8 3.2.1 Hultsfred ...... 8 3.2.2 Virserum...... 8 3.2.3 Målilla ...... 8 3.2.4 Rosenfors ...... 9 3.2.5 Emmenäs ...... 9 3.2.6 Mörlunda ...... 9 3.2.7 Järnforsen ...... 9 3.2.8 Silverdalen ...... 9 3.2.9 Lönneberga ...... 9 3.3 FÖRORENINGAR ...... 10 3.3.1 Hultsfred ...... 10 3.3.2 Virserum...... 11 3.3.3 Målilla ...... 11 3.3.4 Rosenfors ...... 11 3.3.5 Emmenäs ...... 11 3.3.6 Mörlunda ...... 11 3.3.7 Järnforsen ...... 11 3.3.8 Silverdalen ...... 11 3.3.9 Lönneberga ...... 12 3.4 DAGVATTENKLASSIFICERING ...... 12 3.4.1 Hultsfred ...... 12 3.4.2 Virserum...... 12 3.4.3 Målilla ...... 13 3.4.4 Rosenfors ...... 13 3.4.5 Emmenäs ...... 13 3.4.6 Mörlunda ...... 14 3.4.7 Järnforsen ...... 14 3.4.8 Silverdalen ...... 14 3.4.9 Lönneberga ...... 15 3.5 DAGVATTENBELASTNING PÅ HUVUDRECIPIENTERNA ...... 16 3.5.1 Hulingen i Hultsfred ...... 16 3.5.2 Silverån i Hultsfred ...... 16 3.5.3 Mark i Hultsfred ...... 16 3.5.4 Virserumsjön i Virserum ...... 17 3.5.5 Virserumsån i Virserum ...... 17 3.5.6 Mark i Virserum ...... 18 3.5.7 Emån i Målilla, Emmenäs och Rosenfors ...... 18 3.5.8 Silverån i Målilla och Rosenfors ...... 18 3.5.9 Emån i Mörlunda ...... 19 3.5.10 Emån i Järnforsen ...... 19 3.5.11 Silverån i Silverdalen ...... 20 3.5.12 Mark i Silverdalen ...... 20 3.5.13 Silverån i Lönneberga ...... 20 4 DISKUSSION ...... 22

5 REFERENSER...... 23

LITTERATUR ...... 23 KART OCH DATAMATERIAL...... 23 Emån får i dagsläget ta emot stora 1 Inledning mängder förorenat dagvatten från ett flertal kommuners dagvattensystem. Antingen via 1.1 Bakgrund direktflöden från dagvattensystemens ut- lopp eller via andra vattendrag eller sjöar Kvaliteten på vattnet i våra omgivningar som utgör recipienter för kommunernas har under de senare åren allt mer uppmärk- dagvattensystem. I princip sker det ingen sammats. Bl.a. beror detta på att man på se- rening av dagvattnet i någon av kommuner- nare tid har insett att även dagvatten från na innan det når Emån eller övriga recipien- hårdgjorda ytor innehåller höga halter av ter. föroreningar. Vilket har inneburit att strate- gin vid omhändertagande av dagvatten har Recipientpåverkan av Emån vad det av- förändrats. ser både storlek och art beror i huvudsak av dagvattnets sammansättning samt förhål- Kommunerna inom Emåns avrinnings- landena i recipienten. För ett mindre vat- område visade sig vara i ett stort behov av tendrag har varje enskild avrinning stor be- att beräkna dagvattenflöden, inklusive dag- tydelse medan för ett större vattendrag likt vattnets föroreningsmängder i de befintliga Emån spelar däremot den totala förore- dagvattensystemen. Det fanns även ett be- ningsmängden under ett år eller säsong hov av att lokalisera så kallade hotspots större roll. inom dagvattensystemen, där negativa reci- pientförändringar eventuellt kan uppstå. 1.2 Syfte och målsättning Resultaten från gjorda förorenings- och vo- Syftet med rapporten var att kartlägga lymberäkningar samt dagvattenklassifice- dagvattenbelastningen på huvudrecipienten ringar kan bl.a. användas till att bedöma Emån från hårdgjorda ytor inom kommu- behovet samt lokalisering av olika renings- nernas planlagda områden. anläggningar för dagvatten. Vilket innebär en optimering av befintliga men även fram- Rapportens målsättning var att lokalisera tida dagvattensystem inom respektive s.k. hotspots inom kommunernas separata kommun. Kommunerna som ingår i kart- dagvattensystem. Eftersom vid dessa läggningen av dagvattenbelastningen på hotspots, (utsläppspunkter) är risken som Emån är Vetlanda, Eksjö, Nässjö, Hults- störst att en negativ förändring kan uppstå i fred, Mönsterås, Högsby och Oskarshamn. recipienten.

3 2.2.2 Föroreningar 2 Metodik Beräkning av föroreningsbelastning från varje separat dagvattenområde gjordes efter 2.1 Allmänt föreskrifter tagna ur "Towards integrated Utgångspunkten för att kunna bestämma watershed management" (Larm, 1996). Be- de olika dagvattenområdena med tillhö- räkningssättet utgår från ett antal paramet- rande hårdgjorda ytor för varje separat dag- rar, (se formel 1). vattensystem var digital data från respektive -3 kommun. Hantering av digital data samt Qår = p · 10  ( · A) uppbyggnad av kartdatabasen gjordes med 3 hjälp av GIS-programmet MapInfo. Qår = total dagvattenvolym under året, (m ). P = total nederbörd under året, (mm). Kartdatabasen byggdes upp genom att  = avrinningskoefficient för specifik varje grunddata, exempelvis vägar, gränser hårdgjord yta. byggnader och dagvattenledningar lades i A = areal för specifik hårdgjord yta inom ett separat kartskikt för att underlätta vid dagvattenområdet, (m2). karthanteringen. Formel 1. Beräkningsformel för dagvattenvolym, 2.2 Beräkning (Larm, 1996).

2.2.1 Ytor Värden på parametern p har tagits från De olika dagvattenområdena med tillhö- SMHI:s nederbördsstatistik över årsneder- rande hårdgjorda ytor såsom takyta, börd inom Emåns avrinningsområde. För industriyta och trafikyta beräknades fram att fastställa varje samhälles årsnederbörd, för varje planlagt samhälle genom digitali- (se tabell 1) har en överslagsberäkning sering av befintlig digital data i GIS- gjorts med årsnederbördsstatistik (SMHI) programmet MapInfo. som utgångspunkt.

För att räknas med i kategorin takyta Hultsfred kom- Årsnederbörd (mm) måste fastigheten med tillhörande byggna- mun der vara ansluten till kommunens dagvat- Hultsfred 530 tensystem. Byggnader som inte togs med i Målilla 540 beräkningen av takytor var skärmtak, alta- Virserum 535 ner samt mindre uthus oavsett om huvud- Mörlunda 550 byggnaden på tomten var ansluten. Silverdalen 565 Industriytekategorin innehåller hårdgjorda Emmenäs 540 ytor som ligger inne på industritomter samt Rosenfors 545 utgörs av asfaltytor där det avrinnande dag- Lönneberga 570 vattnet rinner ner i dagvattensystemet. I ka- Järnforsen 570 tegorin trafikyta ingår alla vägar, gator, parkeringsplatser och trottoarer som utgörs Tabell 1. Årsmedelstatistik för nederbörd inom Hultsfred kommun. av asfalt inom det specifika dagvattenområ- det. Allt avrinnande dagvatten på dessa hårdytor belastar troligtvis det separata Avrinningskoefficienten , tar hänsyn dagvattensystemet. Ytor som utgörs av grus till den del av dagvattnet som inte rinner räknades varken med i kategorin trafikyta ner i dagvattensystemet från hårdgjorda eller industriyta oavsett om grusytan låg ytor. En viss del av det avrinnande dagvatt- inom de specifika dagvattenområdena. net från hårdgjorda ytor infiltreras ner i marken till grundvattnet. På takytor skvätter

4 en del av vattnet utanför takkanten. På tra- (Larm, 1994). Spännvidden i de olika studi- fikytor strömmar en del av vattnet ut i di- ernas föroreningskoncentrationer är stor. kesrenen eftersom rännsten ofta saknas och Schablonvärdena som har använts i beräk- på industriytor gäller samma sak samt att ningarna är anpassade så att de avser att re- marken ofta lutar åt flera olika håll så att presentera den specifika föroreningsbelast- inte allt vatten leds ner i dagvattenbrunnar- ningen som råder inom Emåns avrinnings- na. Beroende på vilken specifik hårdgjord område, (se tabell 2). Detta innebär att de yta beräkningarna utförs på skiljer sig av- lägsta värdena i sammanställningen (Larm, rinningskoefficientens värde, (se tabell 2). 1994) har använts som schablonvärden med tanke på den låga trafikbelastningen inom Hårdgjord yta  Emåns avrinningsområde samt att flera av Takyta 0,95 studierna genomfördes på 70- och 80-talen Trafikyta 0,85 när föroreningshalterna var betydligt större. Industriyta 0,60 Som schablonvärde för suspenderat material (SS) från trafik- och industriytor har Tabell 2. Avrinningskoefficient (medelvärden), t.o.m. ett betydligt lägre värde än min- (Larm, 1996). värdet i sammanställningen använts, eftersom mätningarna i sammanställningen I beräkningsformeln för dagvattenvolym omfattar även grusvägar och grusplaner där anger parametern A arean som utgörs av halten SS är mycket högre. hårdgjorda ytor inom dagvattenområdet. I denna rapport har de specifika hårdgjorda Förore- Takyta Trafikyta Industriyta ytorna, takyta, trafikyta och industriyta di- ning (mg/l) (mg/l) (mg/l) gitaliseras fram. Vilket innebär att den to- COD 10 30 40 tala hårdgjorda ytan ligger mycket nära Kväve 0,8 1,0 1,5 verklighet. 0,1 0,2 0,2 Fosfor De olika föroreningsmängderna beräknas Bly 0,01 0,04 0,03 genom att den totala volymen dagvatten Koppar 0,01 0,015 0,02 multipliceras med ett schablonvärde som är Zink 0,1 0,15 0,22 specifikt för föroreningen, (se formel 2). SS 5 70 45 Olja - 0,6 1,0 Tabell 3. Föroreningars schablonvärden, (modifie- -3 Får = c · Qår · 10 rade från Larm, 1994).

Får = total uttransporterad förorenings- Dagvatten från takytor innehåller gene- mängd per år, (kg). rellt relativt låga föroreningshalter. Noter- c = specifikt schablonvärde för bart är att dagvattnets innehåll av zink och förorening. koppar lokalt kan vara betydande, beroende Formel 2. Beräkningsformel för föroreningsmängd, på andelen korroderbara metalltak och (Larm, 1996). stuprännor.

De föroreningar som ingår i mängdbe- Allmänt betraktas trafikytor som mycket räkningarna är COD (kemisk syreförbruk- förorenade. Dagvatten från trafikytor kan ning), kväve, fosfor, bly, zink, koppar, sus- bl.a. innehålla betydande halter av olja, penderat material (SS) och olja. Vid beräk- kadmium, bly och COD. Föroreningskäl- ningarna av de totala föroreningsmängderna lorna är avgaser, vägbaneslitage, däcksli- har schablonvärden använts (se tabell 2). tage, oljeläckage och korrosion. Schablonvärdena utgår från värden i en sammanställning av en mängd studier

5 Föroreningshalterna i dagvatten från s.k. hotspots. Vid dessa hotspots är risken industriytor är oftast mycket höga, t.ex. som störst att recipienterna påverkas nega- suspenderat material, bly, zink och koppar. tivt av dagvattnets föroreningar. Följande Föroreningskällorna är bl.a. själva indu- grundfaktorer ligger till grund för klassifi- strins verksamhet men även lastning och cering av dagvattnets utsläppspunkter. lossning på dessa ytor bidrar med stora mängder föroreningar.  Total föroreningsmängd.  Recipientens naturvärde. Viktigt att påpeka är att föroreningshal-  Recipientens rekreationsvärde. terna varierar kraftigt under året. Under vin-  Retention. terhalvåret stiger vissa föroreningshalter eftersom trycket från föroreningskällorna De olika grundfaktorerna har klassas be- ökar. Exempel på detta är luftföroreningar roende på deras betydelse för risken att en och nedfall som ökar på grund av ett större negativ recipientpåverkan skall uppstå, (se uppvärmningsbehov av byggnader. Vintern tabell 4). ger även kraftigt förhöjda värden av förore- ningar genererade av biltrafiken eftersom Grundfaktor Betydelsegrad användningen av choke och dubbdäck m.m. Total föroreningsmängd 5 ökar. Dagvattnets innehåll av COD och bly Retention 4 kan därför uppvisa värden som är 40 % Recipientens naturvärde 2 högre under vinterhalvåret gentemot övriga Recipientens rekreations- 1 året, (Malmqvist m.fl., 1994). Förorenings- värde källor som minskar under vintern är korrosion av byggnadsmaterial vilket beror på att Tabell 4. Grundfaktorernas betydelsegrad. luften oftast är torrare under denna period. Således minskar dagvattnets innehåll av Ytterligare en riskbedömning har gjorts koppar och zink under vintern. Vissa dag- inom varje grundfaktor med avseende på vattenföroreningar såsom kväve och fosfor belastningsgrad, (se tabell 5). uppvisar däremot små årstidsvariationer. Grundfaktor Belastningsgrad Nederbördens karakteristik såsom inten- 5 4 3 2 1 sitet, varaktighet, mängd och nederbördstyp Total förore- >2000 1501- 1001- 501- <500 har stor betydelse på föroreningshalterna i ningsmängd kg 2000 1500 1000 kg dagvattnet. Generellt gäller att regn med kg kg kg hög intensitet medför högre föroreningshal- Retention Liten - Medel - Stor ter. Föroreningsbelastningen varierar även Stort - Medel - Litet kraftigt under ett enskilt regntillfälle. Störst Recipientens mängd föroreningar i dagvattnet är det vid naturvärde den s.k. first flush, (den första och starkt Recipientens förorenade delen i avrinningen vid ett regn rekreations- Stort - Medel - Litet eller en snösmältning). Mest påtaglig är värde first flush vid skyfall efter en längre tids Tabell 5. Grundfaktorernas belastningsgrader. torrperiod. Detta beror på att stora mängder föroreningar har ackumuleras i de hård- Dagvattenklassificeringen tar hänsyn till gjorda ytorna under tiden då ingen neder- dagvattnets påverkan hos både utsläpps- börd har fallit. och huvudrecipienten. Den slutgiltiga klas- 2.3 Klassificering sificeringen av utsläppspunkterna för att lokalisera hotspots gjordes enligt följande; Syftet med en klassificering av kommu- Varje grundfaktors belastningsgrad på både nernas utsläppspunkter var att lokalisera utsläpps- och huvudrecipienten adderades

6 för att sedan divideras med 2. Sedan multi- Vid klassificeringen användes den totala plicerades belastningssumman för var och föroreningsmängden i varje dagvattenom- en av grundfaktorerna med varje grundfak- råde eftersom syftet med rapporten var att tors betydelsegrad. Nästa steg var att addera lokalisera de mest föroreningstyngda ut- grundfaktorernas faktorsummor med släppen och först därefter gå in med nog- varandra. Framräknad klassificerings- grannare mängdbedömningar av specifika summa delades slutgiltigt in i 3 klasser, (se föroreningar. En klassificering där de olika tabell 6). Där klass 1 - innebär stor risk, föroreningarna viktats mot varandra valdes klass 2 - medelstor risk och klass 3 - liten bort eftersom det bedömdes alltför tidskrä- risk för en negativ påverkan i recipienten. vande och pga. att osäkerheten är för stor. För flera av föroreningarna kan de lokala Klass Klassificeringspoäng variationerna vara stora. För de ämnen som 1, ”hotspots” 50 - 60 antas förekomma i mindre mängd men med 2 29 - 49 stor lokal variation (metaller) är det därmed 3 12 - 28 svårt att göra en korrekt viktning. Genom att använda den totala föroreningsmängden Tabell 6. Klassificering av utsläppspunkter. vid klassificeringen jämnas de lokala variationerna ut.

Exempel på klassificeringsberäkning (dagvattenområde Hu 11, se figur 1, sidan 10):

Dagvattenområde Hu 11 Utsläppsrecipient (UR) Hulingen Huvudrecipient (HR) Hulingen

Grundfaktor Betydelsegrad Belastningsgrad (UR) Belastningsgrad (HR) Faktorsumma

Föroreningsmängd 5 5 5 25 Retention 4 5 5 20 Naturvärde 2 3 3 6 Rekreationsvärde 1 5 5 5 Tabell 7. Klassificeringsberäkning för område Hu 11.

Varje faktorsumma beräknas nedan var för sig.

Föroreningsmängd: Belastningsgrad (UR) + Belastningsgrad (HR) = 5+5 = 10 Detta divideras med 2 och multipliceras sedan med betydelsegraden, 10/2 = 5, 5*5 = 25

Retention: (5+5)/2 = 5 5*4 = 20

Naturvärde: (3+3)/2 = 3 3*2 = 6

Rekreationsvärde: (5+5)/2 = 5 5*1 = 5

Genom att addera samtliga faktorsummor erhålles klassificeringssumman: Klassificeringssumma: 25+20+6+5 = 56 56 poäng innebär att området hamnar i klass 1 hotspot (se tabell 6).

7 3.2 Ytor 3 Resultat Inom Hultsfred kommun finns det 9 sam- hällen med ett separat dagvattensystem. Ut- 3.1 Allmänt förd digitalisering för varje samhälle har Resultaten från kartläggningen av dag- gett följande totalarealer för de specifika vattenbelastningen inom Hultsfred kommun dagvattenområdena med tillhörande hård- presenteras i detta kapitel, i bilaga 1 samt i gjorda ytor, (se diagram 1). bifogade ZIP-disketter.

Totalytor inom varje samhälle i Hultsfred kommun

600000 ) 2 500000 Takyta 400000 Trafikyta 300000 200000 Industriyta 100000 Area (m 0

Målilla Hultsfred VirserumMörlunda SilverdalenEmmenäsRosenforsLönneb...Järnforsen

Diagram 1. Totalytor inom varje samhälle i Hultsfreds kommun.

3.2.1 Hultsfred 3.2.2 Virserum Indelningen av Hultsfred med avseende Virserum har 21 stycken dagvattenom- på specifika dagvattenområden gav 24 råden. De största hårdgjorda ytorna är loka- stycken olika dagvattenområden. Hultsfreds liserade till följande dagvattenområden, (se största hårdgjorda ytor är lokaliserade till tabell 9). följande dagvattenområden, (se tabell 8) Hårdgjord Dagvattenom- Total yta Hårdgjord Dagvattenom- Total yta yta råde (m2) yta råde (m2) Takyta V 10 57700 Takyta Hu 16 224300 Trafikyta V 10 69130 Trafikyta Hu 16 227500 Industriyta V 10 19310 Industriyta Hu 16 97730 Tabell 9. De största hårdgjorda ytorna inom Virse- Tabell 8. De största hårdgjorda ytorna inom Hults- rum (se fig. 2, sid. 12). fred (se fig.1, sid. 12). 3.2.3 Målilla Samhället Målilla har delats in i 7 stycken dagvattenområden med tillhörande hård-

8 gjorda ytor. De största hårdgjorda ytorna är inom Målilla lokaliserade till följande dag- Hårdgjord Dagvattenom- Total yta vattenområden, (se tabell 10). yta råde (m2) Takyta Mö 4 6650 Hårdgjord Dagvattenom- Total yta Trafikyta Mö 4 29160 2 yta råde (m ) Industriyta Mö 13 14450 Takyta Må 7 4160 Tabell 13. De största hårdgjorda ytorna inom Trafikyta Må 2 27860 Mörlunda (se fig. 6, sid. 14). Industriyta Må 2 9710 Tabell 10. De största hårdgjorda ytorna inom Målilla 3.2.7 Järnforsen (se fig. 3, sid. 13). I Järnforsen finns 16 olika dagvattenom- råden. De största hårdgjorda ytorna finns i 3.2.4 Rosenfors följande dagvattenområden (se tabell 14). Rosenfors har delats in i 6 dagvattenom- råden. I tabell 11 redovisas de största hård- Hårdgjord Dagvattenom- Total yta gjorda ytorna. yta råde (m2) Takyta J 11 24910 Hårdgjord Dagvattenom- Total yta Trafikyta J 1 13580 2 yta råde (m ) Industriyta J 11 14770 Takyta - - Tabell 14. De hårdgjorda ytorna inom Järnforsen (se Trafikyta R 5 13770 fig. 7, sid. 14). Industriyta R 3 4540 Tabell 11. De största hårdgjorda ytorna inom Rosen- 3.2.8 Silverdalen fors (se fig. 4, sid. 13). 12 dagvattenområde har digitaliseras fram inom samhället Silverdalen. De hård- 3.2.5 Emmenäs gjorda ytorna inom Silverdalen är följande, I Emmenäs har dagvattensystemet delats se tabell 15. in i 5 olika dagvattenområden. De största hårdgjorda ytorna redovisas i tabell 12. Hårdgjord Dagvattenom- Total yta yta råde (m2) Hårdgjord Dagvattenom- Total yta Takyta S 12 33080 yta råde (m2) Trafikyta S 9 28900 Takyta E 4 2960 Industriyta S 12 18720 Trafikyta E 2 5060 Tabell 15. De hårdgjorda ytorna inom Silverdalen Industriyta - - (se fig. 8, sid. 14). Tabell 12. De största hårdgjorda ytorna inom Em- menäs (se fig. 5, sid. 13). 3.2.9 Lönneberga Lönneberga har delats in i två dagvat- 3.2.6 Mörlunda tenområden. Den största hårdgjorda ytan Mörlunda utgörs av 13 stycken dagvat- redovisas i tabell 16. tenområden. Lokaliseringen av de största hårdgjorda ytorna har skett till följande Hårdgjord Dagvattenom- Total yta dagvattenområden, (se tabell 13). yta råde (m2) Takyta - - Trafikyta L 2 14350 Industriyta - - Tabell 16. De största hårdgjorda ytorna inom Lön- neberga (se fig. 9, sid. 15).

9 3.3 Föroreningar räkningar är det 6 stycken dagvattenområ- den som belastar sina recipienter med mer Resultaten från beräkningarna av total- än 2000 kg föroreningar per år, (se diagram mängden föroreningar från varje specifikt 2). dagvattenområde presenteras mer ingående i detta avsnitt. Enligt utförda föroreningsbe-

Dagvattenområden som släpper ut mer än 2000 kg föroreningar per år inom Hultsfred Kommun

16000 Föroreningsmängd 14000

12000

10000

kg 8000

6000

4000

2000

V 10 i

Hu 16Hu i 11Hu i 18Hu i 24Hu i 12Hu i

Virserum

Hultsfred Hultsfred Hultsfred Hultsfred Hultsfred

Diagram 2. De dagvattenområde som släpper ut mer än 2000 kg föroreningar per år inom Hultsfreds kommun.

3.3.1 Hultsfred Dagvattenområde Föroreningsmängd De mest föroreningsbenägna dagvatten- (kg) områdena mängdmässigt sett i Hultsfred Hu 16 15000 presenteras i tabell 17. Hu 11 7300 Hu 18 3200 Tabell 17. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Hultsfred.

3.3.2 Virserum Dagvattenområde Föroreningsmängd De dagvattenområden inom Virserum (kg) som släpper ut mest föroreningar visas i ta- E 2 250 bell 18. E 1, E 4 100

E5 70 Dagvattenom- Förorenings- råde mängd (kg) Tabell 21. De mest föroreningsbenägna dagvatten- V 10 4210 områdena inom Emmenäs. V 16 1670 3.3.6 Mörlunda V 3 1410 De största utsläppen av föroreningar från Tabell 18. De mest föroreningsbenägna dagvatten- dagvatten inom Mörlunda sker från följande områdena inom Virserum. dagvattenområden, (se tabell 22).

3.3.3 Målilla Dagvattenom- Förorenings- Inom Målilla är följande dagvattenområ- råde mängd (kg) den de som bidrar med störst mängd för- Mö 4 1490 oreningar, (se tabell 19). Mö 1 960

Mö 5 630 Dagvattenom- Förorenings- råde mängd (kg) Tabell 22. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Mörlunda. Må 2 1580 Må 3 1300 3.3.7 Järnforsen Må 6 690 Inom Järnforsen är följande dagvatten- Tabell 19. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områden de som bidrar med störst mängd områdena inom Målilla. föroreningar, (se tabell 23).

3.3.4 Rosenfors Inom Rosenfors är följande dagvatten- Dagvattenområde Föroreningsmängd områden de som bidrar med störst mängd (kg) föroreningar, (se tabell 20). J 11 1310 J 1 690 Dagvattenområde Föroreningsmängd J 4 670 (kg) Tabell 23. De mest föroreningsbenägna dagvatten- R 5 650 områdena inom Järnforsen. R 6 340 R 4 310 3.3.8 Silverdalen Tabell 20. De mest föroreningsbenägna dagvatten- I Silverdalen sker utsläppen av förore- områdena inom Rosenfors. ningar genererade via dagvatten från föl- jande dagvattenområden, (se tabell 24). 3.3.5 Emmenäs Inom Emmenäs är följande dagvatten- Dagvattenområde Föroreningsmängd områden de som bidrar med störst mängd (kg) föroreningar, (se tabell 21). S 9 1540 S 12 940 S 1 700 Tabell 24. De mest föroreningsbenägna dagvatten- områdena inom Silverdalen.

11 3.3.9 Lönneberga ut i Hulingen utan någon retention, samt att Inom Lönneberga är följande dagvatten- rekreationsvärdet är högt i Hulingen. För- områden de som bidrar med störst mängd höjda metallhalter, framförallt bly, kan fö- föroreningar, (se tabell 25). rekomma i dagvattnet från dagvattenom- råde Hu 16, där det ligger en batterifabrik.

Dagvattenområde Föroreningsmängd Dagvatten- Klassifice- Klassifice- (kg) område ringspoäng ringsklass L 2 710 Hu 11, Hu 56 1 L 1 330 12 Hu 16, Hu Tabell 25. De mest föroreningsbenägna dagvatten- 52 1 områdena inom Lönneberga. 18 Hu 17 51 1 3.4 Dagvattenklassificering Hu 13 41 2 Resultatet från dagvattenklassificeringen Tabell 26. Dagvattenområden med högst klassifice- presenteras i detta kapitel (3.4) samt i bifo- ringspoäng inom Hultsfred. gade ZIP-disketter. Inom Hultsfreds kommun klassificerades 9 dagvattenområden 3.4.2 Virserum som hotspots, (klass 1) med avseende på Dagvattenklassificeringen inom Virse- dagvattenpåverkan i recipienterna. rum gav följande resultat (se figur 2).

3.4.1 Hultsfred Dagvattenklassificeringen inom Hults- fred fick följande resultat (se figur 1).

Figur 2. Översikt med avseende på dagvattenklassificeringen i Virserum. I Virserum finns en hotspot (V 10). Den har fått sin höga poäng pga. att stora för- oreningsmängder förs ut i Virserumsjön Figur 1. Dagvattenklassificeringens resultat i Hults- utan någon retention, samt att Virserumsjön fred. har stort rekreationsvärde. V 3 och V 18 är de dagvattenområden som har fått högst Resultaten visar att fem dagvattenområ- klassificeringspoäng i klass 2 (se tabell 27). den är klassificerade som hotspot. Högst Föroreningsmängderna är måttliga i dessa poäng har Hu 11 och Hu 12 med 56 poäng områden, men retentionen är låg. (se tabell 26). Två områden (Hu 16 och Hu 18) har 52 poäng och Hu 17 har 51 poäng. De höga poängerna beror på att det är mycket stora föroreningsmängder som förs

Dagvatten- Klassifice- Klassifice-

område ringspoäng ringsklass V 10 51 1 V 18 46 2 V 3 44 2 Tabell 27. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng i Virserum.

3.4.3 Målilla Utförd dagvattenklassificering i Målilla fick följande resultat (se figur 3).

Figur 4. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Rosenfors. I Rosenfors har dagvattenområde R 5 högst klassificeringspoäng (se tabell 29). Främst beroende på att föroreningsmäng- derna är störst från detta område. Figur 3. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Målilla. Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass I Målilla klassificerades två dagvatten- R 5 39 2 områden, Må 2 och Må 3, som hotspot (se R 1, R 3, R 4 34 2 tabell 28). Deras höga poäng beror på att Tabell 29. Dagvattenområden med högst klassifice- retentionen är låg och att recipienten Emån ringspoäng inom Rosenfors. har stora natur- och rekreationsvärden. För- oreningsmängderna är måttliga till stora. 3.4.5 Emmenäs Emmenäs dagvattenklassificering har Dagvatten- Klassifice- Klassifice- följande utseende (se figur 5). område ringspoäng ringsklass Må 2 55 1 Må 3 50 1 Tabell 28. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Målilla.

3.4.4 Rosenfors Rosenfors dagvattenklassificering har följande utseende (se figur 4). Figur 5. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Emmenäs. I Emmenäs har alla dagvattenområden utom ett hamnat i klass 2 (se tabell 30). Po- ängen beror på att retentionen är låg och att

13 recipienten Emån har höga natur- och re- kreationsvärden. Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass E 1, E 2, 40 2 E 3, E 4

Tabell 30. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Emmenäs.

3.4.6 Mörlunda Mörlunda dagvattenklassificering har följande utseende (se figur 6).

Figur 7. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Järnforsen. I Järnforsen har dagvattenområde J 4 högst klassificeringspoäng (se tabell 32). Dagvattenområde J 11 har större förore- ningsmängd, men eftersom dagvattnet där leds ut i marken så har poängen blivit låg.

Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass J 4 45 2 J 1 41 2 Tabell 32. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Järnforsen. Figur 6. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Mörlunda. 3.4.8 Silverdalen Samtliga dagvattenområden i Mörlunda Silverdalens dagvattenklassificering har ligger i klass 2. Högst poäng har Mö 4 med följande utseende (se figur 8). 40 poäng (se tabell 31). Föroreningsmäng- derna är också störst där.

Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass Mö 4 40 2 Mö 4, Mö 5 35 2 Tabell 31. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng i Mörlunda. Figur 8. Översikt med avseende på dagvattenklassi- 3.4.7 Järnforsen ficering inom Emmenäs. Järnforsens dagvattenklassificering har I Silverdalen finns en hotspot, S 9 (se ta- följande utseende (se figur 7). bell 33). Där är föroreningsmängden stor och retentionen låg, därför blir klassifice- ringspoängen hög. S 11 och S 12 har låga till måttliga föroreningsutsläpp, men låg re-

14 tention och högt naturvärde i Silverån höjer klassificeringspoängen. Sex av Silverdalens dagvattenområden leds ut i perkolationsmagasin. Detta leder till låga klassifice- ringspoäng.

Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass S 9 53 1 S 12 43 2 S 11 38 2 Tabell 33. Dagvattenområden med högst klassifice- ringspoäng inom Silverdalen.

3.4.9 Lönneberga Lönnebergas dagvattenklassificering har följande utseende (se figur 9).

Figur 9. Översikt med avseende på dagvattenklassificering inom Lönneberga. Klassificeringspoängen i Lönnebergas två dagvattenområden är 38 respektive 43 (se tabell 34). Låg retention och högt natur- värde i Silverån har dragit upp poängen.

Dagvatten- Klassifice- Klassifice- område ringspoäng ringsklass Lö 2 43 2 Lö 1 38 2 Tabell 34. Dagvattenområden med klassificerings- poäng i Lönneberga.

15 3.5.2 Silverån i Hultsfred 3.5 Dagvattenbelastning på hu- 5 av Hultsfreds dagvattenområden belas- vudrecipienterna tar Silverån med föroreningar enligt dia- I detta avsnitt redovisas diagram som il- gram 5 och 6. lustrerar hur de olika huvudrecipienterna belastas av föroreningar från dagvattennä- Silverån i Hultsfred ten. För varje huvudrecipient och samhälle finns två diagram. I det första visas hur 6 Klass 1 många dagvattenområden som belastar hu- Klass 2 4 vudrecipienten, uppdelat på klassificerings- Klass 3 klasser och retentionsklasser. I det andra 2 Låg redovisas föroreningsmängden uppdelat på Måttlig 0 klassificeringsklasser och retentionsklasser. Dagvattenområden Hög Klass Retention 3.5.1 Hulingen i Hultsfred Hulingen tar emot dagvatten från 9 dag- Diagram 5. Antal dagvattenområden med avseende vattenområden. En sammanställning över på klassificeringsklass samt retention. dagvattenbelastningen på Hulingen från Hultsfreds dagvattenområden presenteras i diagram 3 och 4. Silverån i Hultsfred 2500 Klass 1 2000 Klass 2 Hulingen i Hultsfred 1500 Klass 3 1000

d (kg) d Låg 10 Klass 1 500 Måttlig 8 Klass 2 0 Föroreningsmäng Hög 6 Klass 3 4 Låg Klass Retention 2 Måttlig 0 Dagvattenområden Hög Diagram 6. Total föroreningsmängd med avseende Klass Retention på klassificeringsklass samt retention.

3.5.3 Mark i Hultsfred Diagram 3. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. Hela 10 dagvattenområden i Hultsfred leds ut i marken. 8 av dem genom så kallade perkolationsmagasin. Ett perko- Hulingen i Hultsfred lationsmagasin är ett markområde med tät jordart (lera) som grävts ut och fyllts med Klass 1 35000 genomsläppliga jordarter för att vattnet 30000 Klass 2 25000 skall perkolera ner till grundvattnet. Klass 3 20000 (kg) 15000 Låg 10000 Belastningssituationen redovisas i dia- 5000 Måttlig 0 gram 7 och 8. Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention

Diagram 4. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention.

16 Mark i Hultsfred Virserumsjön i Virserum

12 Klass 1 8000 Klass 1 Klass 2 6000 Klass 2 8 Klass 3 Klass 3 4000 Låg (kg) Låg 4 2000 Måttlig Måttlig

0 0 Dagvattenområden Hög Föroreningsmängd Hög Klass Retention Klass Retention

Diagram 7. Antal dagvattenområden med avseende Diagram 10. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. på klassificeringsklass samt retention. 3.5.5 Virserumsån i Virserum Mark i Hultsfred I Virserum finns 13 dagvattenområden som belastar Virserumsån, se diagram 11 900 Klass 1 Klass 2 och 12. 600 Klass 3

(kg) 300 Låg Virserumsån i Virserum Måttlig 0 Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög 12 Klass 1 Klass Retention 9 Klass 2 Klass 3 6 Låg 3 Diagram 8. Total föroreningsmängd med avseende Måttlig 0 på klassificeringsklass samt retention. Dagvattenområden Hög Klass Retention 3.5.4 Virserumsjön i Virserum Dagvatten från 5 områden i Virserum leds ut i sjön. Föroreningsbelastningen re- Diagram 11. Antal dagvattenområden med avseende dovisas i diagram 9 och 10. på klassificeringsklass samt retention.

Virserumsjön i Virserum Virserumsån i Virserum

Klass 1 5 6000 Klass 1 4 Klass 2 5000 Klass 2 4000 3 Klass 3 Klass 3 3000

2 (kg) Låg 2000 Låg 1 Måttlig 1000 Måttlig 0 0 Dagvattenområden Hög Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention Klass Retention

Diagram 9. Antal dagvattenområden med avseende Diagram 12. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. på klassificeringsklass samt retention.

3.5.6 Mark i Virserum Dagvatten från 3 områden i Virserum Emån i Målilla leds ner i marken, se diagram 13 och 14.

8 Klass 1 6 Klass 2 Mark i Virserum Klass 3 4 Låg 4 Klass 1 2 Måttlig Klass 2 Dagvattenområden 0 Hög Klass 3 2 Låg Klass Retention Måttlig 0 Dagvattenområden Hög Klass Retention Diagram 15. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention.

Diagram 13. Antal dagvattenområden med avseende Emån i Målilla på klassificeringsklass samt retention.

4000 Klass 1 Mark i Virserum 3000 Klass 2 Klass 3 2000 (kg) Låg 800 Klass 1 1000 Klass 2 Måttlig 600 0 Klass 3 Föroreningsmängd Hög 400 (kg) Låg Klass Retention 200 Måttlig 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention Diagram 16. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention.

3.5.8 Silverån i Målilla och Rosenfors Diagram 14. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention. Eftersom Målilla och Rosenfors ligger så pass nära varandra betraktas de här som ett 3.5.7 Emån i Målilla, Emmenäs och Ro- samhälle. Silverån tar emot dagvatten från 7 senfors dagvattenområden i Målilla och Rosenfors. Dagvattenutloppen i Emån ligger så pass En sammanställning över dagvattenbelast- nära varandra i dessa samhällen att de sla- ningen på Silverån från nämnda dagvatten- gits ihop här. 9 dagvattensystem rinner här områden presenteras i diagram 17 och 18. ut i Emån (se diagram 15 och 16).

18 Silverån i Målilla Emån i Mörlunda

8 Klass 1 6000 Klass 1 5000 6 Klass 2 Klass 2 4000 Klass 3 Klass 3 4 3000 Låg (kg) 2000 Låg 2 Måttlig 1000 Måttlig

0 0 Dagvattenområden

Hög Föroreningsmängd Hög Klass Retention Klass Retention

Diagram 17. Antal dagvattenområden med avse- Diagram 20. Total föroreningsmängd med avseende ende på klassificeringsklass samt re- på klassificeringsklass samt retention. tention. 3.5.10 Emån i Järnforsen Silverån i Målilla Emån belastas i Järnforsen med dagvatten från 13 områden. Belastningssituationen Klass 1 4000 redovisas i diagram 21 och 22. 3000 Klass 2 Klass 3 2000 (kg) Låg Emån i Järnforsen 1000 Måttlig 0 15 Klass 1

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass 2 Klass Retention 10 Klass 3 5 Låg Diagram 18. Total föroreningsmängd med avseende Måttlig 0 på klassificeringsklass samt retention. Dagvattenområden Hög 3.5.9 Emån i Mörlunda Klass Retention Samtliga av Mörlundas 13 dagvattensystem mynnar i Emån (se diagram 19 och 20. Diagram 21. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. Emån i Mörlunda

15 Klass 1 Emån i Järnforsen Klass 2 10 Klass 1 Klass 3 4000 Klass 2 5 Låg 3000 Klass 3 Måttlig 2000 0 (kg) Låg Dagvattenområden Hög 1000 Måttlig Klass Retention 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention Diagram 19. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. Diagram 22. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention.

3.5.11 Silverån i Silverdalen Dagvatten från 6 områden i Silverdalen Mark i Silverdalen mynnar i Silverån. Föroreningsbelastningen redovisas i diagram 23 och 24. 6 Klass 1 Klass 2 4 Klass 3 Silverån i Silverdalen 2 Låg Måttlig 0 4 Klass 1 Dagvattenområden Hög Klass 2 3 Klass Retention Klass 3 2 Låg 1 Måttlig Diagram 25. Antal dagvattenområden med avseende 0 Dagvattenområden Hög på klassificeringsklass samt retention. Klass Retention

Mark i Silverdalen Diagram 23. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention. 1500 Klass 1 Klass 2 1000 Klass 3

Silverån i Silverdalen (kg) 500 Låg Måttlig Klass 1 0 2500 Föroreningsmängd Hög Klass 2 2000 Klass Retention 1500 Klass 3

(kg) 1000 Låg 500 Måttlig 0 Diagram 26. Total föroreningsmängd med avseende Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög på klassificeringsklass samt retention. Klass Retention 3.5.13 Silverån i Lönneberga Lönnebergas 2 dagvattensystem mynnar Diagram 24. Total föroreningsmängd med avseende i Silverån, se diagram 27 och 28. på klassificeringsklass samt retention.

3.5.12 Mark i Silverdalen Silverån i Lönneberga 6 dagvattensystem i Silverdalen leds ner 3 Klass 1 i marken, se diagram 25 och 26. Klass 2 2 Klass 3 1 Låg Måttlig 0 Dagvattenområden Hög Klass Retention

Diagram 27. Antal dagvattenområden med avseende på klassificeringsklass samt retention.

20 Silverån i Lönneberga

1200 Klass 1 900 Klass 2 Klass 3 600 (kg) Låg 300 Måttlig 0

Föroreningsmängd Föroreningsmängd Hög Klass Retention

Diagram 28. Total föroreningsmängd med avseende på klassificeringsklass samt retention.

21 I Virserum tillförs Virserumsjön förore- 4 Diskussion ningar från fem dagvattenområden (se diagram 9 och 10). Det enda dagvattenområdet I avsnitt 1.1 (Bakgrund) noterades att i klass 1 står för den största delen av för- den totala föroreningsmängden under ett år oreningarna, 4 ton årligen. Dagvattnet eller längre tid har störst betydelse för de mynnar här i nedre delen av sjön och läm- större vattendragen. Därför är diagrammen i nar förmodligen större delen av sjön opå- avsnitt 3.5 (Dagvattenbelastning på hu- verkad. En stor del av föroreningarna ham- vudrecipienterna) intressantast för Emån, nar med stor säkerhet i stället i Virserumsån Silverån, Hulingen och Virserumsjön. För som tillförs nära 6 ton föroreningar i klass 2 de mindre recipienterna är förorenings- via direkta dagvattenutsläpp (se diagram 11 mängderna vid varje specifikt regntillfälle och 12). viktigare. Föroreningsbelastningarna och – koncentrationerna vid enstaka regntillfällen Emån får i Målilla mottaga uppåt 3 ton kan dock inte beräknas utifrån föreliggande föroreningar från samhällets hotspots (se material. Att väga in koncentrationer är diagram 15 och 16). Retentionen på detta svårt utan mätresultat. Mätningar av kon- dagvatten är låg. centrationer är också svåra att genomföra I Silverdalen tar huvudrecipienten Sil- eftersom det gäller att mäta när det regnar. verån emot cirka 1,5 ton föroreningar från Det är svårt att bedöma såväl flöden som samhällets hotspot och ytterligare 1,5 ton funktion av regntillfällets karaktär och av- från övriga dagvattenområden (se diagram rinningsområdets geografi samt koncentrat- 23 och 24). ionerna som funktion av föregående torrpe- riods längd, årstid och regntillfällets karak- För övrigt kan konstateras att Emån och tär. Silverån belastas med förorenat dagvatten på ett flertal ställen i Hultsfred kommun. Diskussionen kommer därför till stor del Det förefaller angeläget att åtgärda åt- att föras utifrån diagrammen i avsnitt 3.5. minstone de utpekade hotspotsen för att Av diagram 3 och 4 framgår att Hults- minska den negativa påverkan som dag- freds 5 hotspots står för lejonparten av de vattnet sannolikt har på dessa vattendrag. föroreningar som belastar Hulingen. Cirka Slutsatsen blir att ytterligare och nog- 30 ton föroreningar i klass 1 leds utan re- grannare undersökningar bör göras vid de tention ut i sjön. Det tillförs även 2 ton för- hotspots som finns i Hultsfred kommun. oreningar i klass 2. Dagvattnet mynnar i Dessa undersökningar bör syfta till att mäta övre delen av sjön och påverkar sannolikt mängderna av de olika föroreningarna och hela sjön. Det föreligger sålunda ett åt- deras påverkan på recipienten. Vid behov gärdsbehov här. En kort sträcka uppströms av åtgärd bör projektering av lämplig an- Hulingen i Silverån förs dessutom årligen läggning edyl. påbörjas. över 2 ton föroreningar i klass 2 ut med dagvattnet (se diagram 5 och 6). På ett antal Avslutningsvis kan konstateras att syftet ställen i Hultsfred leds dagvattnet ner i med rapporten (att kartlägga dagvattenbe- marken (se diagram 7 och 8). Detta är lastningen på huvudrecipienterna) är upp- mindre bostadsområden med små förore- fyllt för Hultsfred kommun. Även målsätt- ningsmängder. ningen att lokalisera kommunens eventuella hotspots är uppnådd. Förutsättningarna för att lyckas få ned dagvattenbelastningen i Hulingen bedöms som goda. Det finns utrymmen för t.ex. dammar och de stora dagvattenområdena kan styckas upp i mindre som var för sig får ett lokalt dagvattenomhändertagande.

22 5 Referenser

Litteratur  Malmqvist P-A, Svensson G och Fjell- ström C, 1994: Dagvattnets samman- sättning. VAV, VA-Forsk, Rapport nr 1994-11, Stockholm  Larm T, 1994: Dagvattnets sammansätt- ning, recipientpåverkan och behandling. VAV, VA-Forsk, Rapport nr 1994-06, Stockholm  Larm T, 1996: Towards integrated watershed management: System identifi- cation, material transport and storm- water handling. KTH, Stockholm  Stockholms Stad, Gatu- och Fastighets- kontoret, 1997: PM schablonhalter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten. VBB Viak, Stockholm  Persson J, 1998: Utformning av dammar: En litteraturstudie med kommenta- rer om dagvatten-, polerings- och miljö- dammar. CTH, Institutionen för vatten- byggnad, Rapport B:64, Andra upplagan, Göteborg  SMHI, 1998: Årsnederbördsstatistik. Norrköping Kart och datamaterial  Digital data, Hultsfred kommun  Emåprojektet, Vattendirektivgruppen: Kartmaterial till kartdatabas, Hultsfred  MapInfo Professional, GIS-program