DOCSLIB.ORG

Hultsfreds Kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (251) Sammanträdesdatum Miljö- Och Byggnadsnämnden 2006-01-19

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Hultsfreds Kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (251) Sammanträdesdatum Miljö- Och Byggnadsnämnden 2006-01-19 11 Hultsfreds kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (251) Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred 2006-01-19, kl. 13.30 – 16.20 Beslutande Johan Svensson (m) Konny Bogren (s) Börje Karlsson (c) Edgar Hofvergård (s) Ivan Gunnarsson (c) Britt Sorpola (s) Lennart Davidsson (kd) Sven Nyberg (s) Evert Möller (kd) Kenneth Rosén (v) Atli Einarsson (s) Övriga deltagande Anders Helgée Anders Åström Margareta Roos Daniel Johansson Sabine Fell Monica Bergh (kd) Peter Nelsson (s) Sylve Rydén (s) Jonas T. Sandelius Utses att justera Ivan Gunnarsson Underskrifter Paragrafer 1 - 8 Sekreterare …………………………………………………………….. Margareta Roos Ordförande ……………………………………………. Edgar Hofvergård Justerande ……………………………………………. Ivan Gunnarsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2006-01-19 Datum för anslags 2006-01-26 Datum för anslags 2006-02-16 uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Miljö- och byggnadskontoret Underskrift …………………………………………………………….. Margareta Roos Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 Kommunstyrelsen § 1 Dnr A 2005-0023 Får jag lov? Slutbetänkande av PBL-kommittén (SOU 2005:77) Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2005-12-08 § 141 delegera till stadsarkitekten att upprätta förslag till yttrande vad avser samordning mellan PBL och MB, överklagande, lokal anpassning, ekonomibyggnader, personalresurser och kompetensfrågor. I bilaga redovisas de viktigaste föreslagna ändringarna beträffande prövning, kontroll och tillsyn av byggnadsverk. Ändringsredovisning finns för såväl plan- som bygglovprocessen. Länsstyrelsen har kallat planerare och bygglovgranskare till gemensam träff (2006-01-14) vad avser PBL-kommitténs slutbetänkande. Stadsarkitekten rapporterade från länsstyrelsens möte samt redovisade remissyttranden från bl a Sveriges Stadsarkitekt Förening, Sveriges kommuner och Landsting samt Rune Johansson, Byggutbildarna. Nämndens uppdrag (2005-12-08 § 141) att belysa frågorna om samordning mellan PBL och MB, överklagande, lokal anpassning, ekonomibyggnader, personal- och kompetensfrågor föredrogs av stadsarkitekten: Samordning förutsätter att ärenden kan handläggas parallellt i de två lagstiftningarna. Oklart om så verkligen kan bli fallet. Ej klart redovisat i utredningen. Risk föreligger att MB-hantering sker först och därmed försenar PBL-hantering av ärenden. Den lilla kommunens fördelar med lokal kännedom och samverkande förvaltningar/handläggare samt snabb och korrekt handläggning borde genomsyra utredningsförslaget. Detta är knappast fallet trots utredningens huvudsyften – förenkling och samordning. Överklagande. Den framtida instansordningen för PBL-ärenden föreslås ändras. Beslut i kommuner överklagas till länsstyrelse → plan- och miljödomstol (ny) samt plan- och miljööverdomstol (ny). Förhoppningsvis innebär förslaget en snabbare besvärsprocess. Överprövningen skall avse om någon rättsregel överträtts. Detta skall anges av den klagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 Det är viktigt att de nya domstolarna får tillräcklig fackkompetens t ex för tolkning av estetiska värden och utformningskrav samt att lagförslag även innehåller restriktioner mot okynnesklagan t ex genom avgift på överklagan. Lokal anpassning. Den ”förenklade lagstiftningen” tenderar att bli allt mer komplicerad och i mångt och mycket utgå från ”storstadsförutsättningar” och en strävan att tillgodose den problematik som finns där. Den lilla och medelstora kommunens problem med sjunkande befolkningstal, högre medelålder, bristande attraktionskraft, sjunkande utbud och service, lokal utbildningsnivå, etc. förutsätter lokal anpassning för att tillgodose lagstiftningens krav på det goda samhället idag och för kommande generationer (om de nu kommer att finnas). De ”lättnader” som föreslås i öp , dp och lovhanteringen är en anpassning till verkligheten. Öp i den lilla kommunen är i sig ett måldokument men med bristande personal- och ekonomiresurser ett för dyrt, tidskrävande och omfattande dokument för att verkligen kunna styra utvecklingen. Den demokratiska processen där kommunmedborgarna och dess valda representanter verkligen ges möjlighet att påverka, framföra idéer och synpunkter är viktigare än dokumentet. Detta har medfört att kommunen valt andra medel för framtidsplanering än den fysiska översiktsplanen. Lagförslaget ger därför framtidshopp för lokal anpassning av hela planinstitutet. Kommunen avgör själv nivån och detaljeringsgraden. Allmänhetens möjligheter att delta och påverka samhällsutvecklingen får dock inte ifrågasättas. Enkelt utförande får aldrig för tids vinnande utnyttjas för att frånta medborgarna sina demokratiska rättigheter. Detaljeringsgraden i senare tiders detaljplaner är snarare ett mått på hierarki än demokrati och återfinns inte i Hultsfreds kommun. Lokal anpassning kräver kunskap, förmåga och vilja att genomföra lagstiftningens mål och syften. De allt högre kraven på formalisering av processerna och övertron på formell kompetens hos byggherrar och ombud har ingen erfarenhets- anknytning i vår kommun. Plan- och byggprocessen styrs av de lokala förutsättningarna. Mångårig erfarenhet, goda resultat och lättillgänglighet är många gånger bättre garanti för god byggnation än formell kompetens. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 De föreslagna nya lovreglerna är en anpassning till tidig bygglagstiftning. Enkla generella regler. Fullvärdigt beslutsunderlag på ett tidigt skede. Lika regler inom som utom plan samt bygglov även för landsbygdens byggnader är ett riktigt grepp. Lagförslagets omfattande och ökade krav på kommunicering och delgivning kommer att medföra behov av ytterligare handläggningstid och personal. Möjligheterna till variation och/eller befrielse från bygglovplikt förutsätter planmässig bedömning vida mer omfattande än vad kommunen idag tillämpar. Då samhället dessutom hela tiden genomgår förändringar kommer aktualitetskraven på sådan planläggning att öka. Även här ökar behovet av kompetent personal i kommunen. Plan-, bygg- och tillsynsärenden hanteras idag av stadsarkitekt (0,5), byggnadsinspektör (1,0) och bygghandläggare (1,0). Lagförslaget innebär direkt ökade krav på kommunen vad avser arkitekt, planerare och handläggarkompetens. Tillgång till ekolog och juristkompetens är en förutsättning för de kvalificerade bedömningar som erfordras för att efter planmässig bedömning kunna genomföra den variation av och de lättnader i bygglovplikten som lagförslaget förespeglar. Handläggning, tillståndsgivning och planering baserad på såväl plan- och bygglag som miljöbalk kräver personal med både teknisk, ekologisk och social kompetens. För Hultsfreds kommun bedöms det utökade personalbehovet motsvara 2-3 heltidstjänster. Detta innebär vid avgiftsfinansiering en ökning med 50-70 % av taxebeloppen. Beslut Miljö- och byggnadsnämnden uppdrar åt nämndens beredning förstärkt med Börje Karlsson (c) att genomföra arbetsmöte där nämndens samlade bedömning av slutbetänkandet (SOU 2005:77) fastställs samt översända detta till kommunstyrelsen som underlag för kommunens remissyttrande. Arbetsgruppen delegeras beslutsrätt med ordförandens röst som utslagsröst. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 Planarkitekten § 2 Dnr OP 2002-0003 Mål och visioner i den kommunala översiktsplaneringen Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2005-12-08 godkänna föreslagen arbetsmetodik i översiktsplanearbetet. Kommunstyrelsen godkände samma förslag 2006-01-10. Kommunfullmäktige behandlar förslaget till mål och visioner 2006-01-30. Under fullmäktiges plenum startas det arbete upp som innebär att allmänheten och dess valda representanter ansvarar för framtagande av de planeringsförutsättningar (mål och visioner) som skall styra inriktningen av den kommunala fysiska planeringen. Den kunskap som finns hos medborgarna om lokalsamhällets förutsättningar samt medborgarnas önskemål och behov skall väl kanaliseras och utgöra basen i det fortsatta planeringsarbetet. Samsyn om mål och visioner skall eftersträvas och arbetet skall inriktas på en optimering av kommunens ekonomiska, sociala och ekologiska mål för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Under fullmäktiges januarisammanträde 2006 bildas tvärpolitiskt sammansatta diskussionsgrupper som diskuterar något eller några av nedanstående teman: 1. Befolkning/boende 2. Näringsliv/ekonomi 3. Utbildning/kultur 4. Kommunikationer/tillgänglighet 5. Service/allmän och kommersiell 6. Miljö Som underlag för diskussionerna finns ”Mål och visioner för översiktsplaneringen i Hultsfred” (utsänt till samtliga ledamöter och ersättare i KF samt övriga berörda). Vid fullmäktigesammanträdet kommer även att finnas ”Program för tillväxt och näringsliv – mål/åtgärder 2005-2010”, åhörarkopior samt förteckning över övriga gällande måldokument från Hultsfreds kommun. Har kommunens alla måldokument en gemensam vision eller utgör de optimering av den egna sektorn till nackdel för andra sektorer? Justerandes signatur Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 Miljö- och byggnadsnämnden föreslås inför kommunfullmäktige diskutera igenom tema (1 t
Load more

Recommended publications
  • Mall Till Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:10 Lokala trafikföreskrifter i Hultsfreds kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-8971-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 9, 12, 14 och 15 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastighet Väg nr Del Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 23 1 720 m söder väg 665 – Virserums södra tätortsgräns 70 Virserum 23 2 Virserums norra tätortsgräns - 100 m söder väg 681, 70 Virserum Hultarp 23/47 3 650 m öster vägkorsning väg 23/47 – 1000 m öster samma 70 Målilla vägkorsning 23/47 4 1000 m öster vägkorsning 23/47 – Målillas västra 50 Målilla tätortsgräns 23/34 5 Cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 och väg 690 - 50 Målilla 130 m norr samma cirkulationsplats 23/34 6 260 m norr cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 70 Målilla och väg 690 - 130 m söder samma cirkulationsplats för trafik i sydlig riktning 23/34 7 270 m söder Hagadalsgatan/ensk väg 18839 till 70 Hultsfred Hammarsebo – 270 m norr samma korsning 23/34 8 200 m norr väg 129 – 100 m norr väg 129 för trafik i 70 Hultsfred sydlig riktning 23/34 9 100 m norr väg 129 – väg 129 för trafik i sydlig riktning 50 Hultsfred 23/34 10 200 m söder väg 129 – 100 m söder väg 129 för trafik i 70 Hultsfred nordlig riktning Högskolans tryckeri, Kalmar Sid 2 (6) Väg nr Del Högsta /Gata/Ort Sträcka/avgränsning tillåtna hastighet km/tim 23/34 11 100 m söder väg 129 – väg 129 för trafik i nordlig riktning 50 Hultsfred 23.01 12 Påfartsramper till väg 23 i trafikplats Hultsfred 50 Hultsfred.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • The Lönneberga Trail Stages 1 and 2
    Stages 1 and 2 #hikinghultsfred The Lönneberga Trail This trail crosses the northernmost part of Hultsfred municipality and conn- ects the East Coast Trail with Sevedeleden. The Lönneberga Trail belongs to Sweden’s network of lowland trails and is therefore marked in orange. We have divided it into five different stages (totalling some 60 km) and added 2 extra stretches, together about 20 km. For the most part, the trail is easy to walk, and if you want to spend the night along the way, there are windbreaks at reason- able intervals, as well as hostels and hotels. Walking the entire trail is a great experience, familiarising you with Småland’s richness of nature, culture and history. The Lönneberga Trail offers you a num- ber of fine lookouts and on the way, you will also come across many historical environments and ancient monuments. Share your experiences using #hikinghultsfred, so that more can discover Hultsfred’s beautiful countryside! Here you will find more hiking trails Gissen Lönneberga Faggemåla 4 Silverdalen äge Råden rnv ijä S e il 3 Visböle s ve Norrhult u Ingelstorp 5 Haddarp rån Åkarp M Målasjön 6Vena Linden Gnötteln Ungsberg Skatsjön Fallhult 7 Versjön Hultsfred Sönnerhult Hulingen Bjärkhult L. Hammarsjön Oppbjärken 2 Åkebosjön NerbjärkenNäset Stage 1 Eckerhult - KvarntorpetSt. Hammarsjön Stage 2 Kvarntorpet - Visböle S i l Vensjön v Venshult e r å Stage 3 Visböle - Gisseskalle n Stage 4 Gisseskalle - Lönneberga 1 g ä nv Stage 5 Lönneberga Järnemåla r - jä ei Em Järnforsen us ån Stage 6 Hästhagsgölen - Hultsfred M Stage 7 Hultsfred Lönneberga - Målilla G årdvedaån E m å n Björkmossa Mörlunda HjortöströmVirserumsjön Virserum Hjortensjön Björneström M u s e i j ä r n v ä g Stage 1 starts here Eckerhult-Kvarntorpet 14 km, approx.
    [Show full text]
  • Hultsfreds Kommun Klassificerades Avrinningsområde Genomförts
    Dagvatteninventering Hultsfred kommun Erik Tholén och Matti Envall Mål 5b Sydöstra Sverige DETTA PROJEKT DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN Jordbruksfonden bär störst risk för en negativ förändring i re- Sammanfattning cipienten samt i slutänden även för Emån. Klassificeringsresultatet följer i stora drag Syftet med studien har varit att kartlägga föroreningsmängderna. Vilket innebär att dagvattnets föroreningsmängder, för att se- de största utsläppen av förorenat dagvatten i nare kunna gå vidare med mätningar och de flesta fall även klassificeras som en hot- åtgärdsinsatser för att reducera förore- spot. ningsmängderna. I studien har en klassifice- ring av alla dagvattenområden inom Emåns Inom Hultsfreds kommun klassificerades avrinningsområde genomförts. Till grund 9 stycken dagvattenområden som hotspots, för dagvattenklassificeringens resultat lig- (klass 1). Dessa dagvattenområden är Hu ger dels digitaliserad hårdgjord yta (tak-, 11, Hu 12, Hu 16, Hu 17 och Hu 18 som trafik- och industriyta) inom varje samhälle, alla ligger i Hultsfred, V 10 i Virserum, Må dels en standardformel som tar hänsyn till 2 och Må 3 i Målilla samt S 9 i Silverdalen. framräknad dagvattenvolym samt scha- blonvärden för de vanligast förekommande I rapporterna har alla hotspots inom föroreningarna. I rapporten beräknas mäng- Emåns avrinningsområde lokaliserats. För- derna av följande föroreningar i dagvattnet; hoppningen är nu att alla hotspots under- COD (kemisk syreförbrukning), kväve, fos- söks närmare avseende föroreningsmängder for, bly, koppar, zink, SS (suspenderat och vilka åtgärder som kan göras för att material) och olja. rena dagvattnet innan det når recipienten. En separat delrapport har skrivits för re- spektive kommun inom Emåns avrinnings- område. Denna del omfattar Hultsfreds kommun. Inom Hultsfreds kommun finns det 9 samhällen med ett separat dagvattensystem som mynnar inom Emåns avrinningsom- råde.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
    [Show full text]
  • Nordregio EP 2001:2
    (Nordregio EP 2001:2) NORDREGIO - NORDIC CENTRE FOR SPATIAL DEVELOPMENT Box 1658 SE-111 86 Stockholm Tel. +46-8-4635434- Fax +46-8-4635401 E-mail: [email protected] DORA - DYNAMICS OF RURAL AREAS National Report – Sweden Lars Olof Persson, project leader Vânia A Ceccato With the financial support of the European Commission (FAIR6-CT98-4162) Stockholm Oct, 2001 2 Acknowledgements Without the co-operation of the inhabitants of our study areas in Sweden this research would never have been completed. Thanks to all those who spent their time during the interviewing process between March and May 2000. A special thanks to Åsa Petterson and Mats Brandt, who helped us directly with the interviews. Also thanks to several students involved on the transcription of interviews and to Kay Swenseid for her work on the translation of part of the interviews from Swedish to English and some editing language work of the final report. Special thanks go to the team-coordinator of the DORA project at the Arkleton Centre headed by Prof. John Bryden and his team composed of Anja Timm, Jane Atterton, Paul Courtney, Keith Hart and Gilian Munro. Also to others research partners, in Germany, Helmut Schrader, Gerd Hachmöller, Birgit Koch and Lars Masurek and in Greece, Sofia Efstratoglou, Emmanouela Kourossi and Angelos Efstratoglou. The Swedish DORA team would like to thank the members of the National Steering Group who actively contributed with valuable comments during the development of this project: Birgit Wiberg, Ulla Herlitz, Harry Leiman, Ola Rörling, Maria Gustafsson, Wolfgang Pitcher and Lennart Linqvist. Thanks also to Miriam Stephan, a visiting student to Nordregio from Aalborg University, Denmark that directly contributed to the section on ‘investments’ for the Swedish study areas.
    [Show full text]
  • 9. Silverån Nedre
    Områdesbeskrivning för Emåns delavrinningsområde: 9. SILVERÅN NEDRE Översiktlig områdesbeskrivning för delavrinnningsområde 1, huvudfårans utlopp, inom Emåns avrinningsområde. Emåns avrinningsområde är indelat i 19 delområden enligt kartan nedan plus ett kustområde. Delavrinningsområdesuppdelningen har gjorts genom samman-slagning av SMHI:s delavrinningsområden (2-18 st i varje). Områdesbekrivningen är en sammanställning av befintlig data från berörda kommuner (Eksjö, Vetlanda, Nässjö, Sävsjö, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn och Mönsterås), länstyrelser (Jönköping och Kalmar) och andra myndigheter. Den är anpassad för att gälla avrinningsområdet och EUs förslag till nytt vattendirektiv. Övervägande del av datan härör från år 1996. Varje delavrinningsområde presenteras var för sig i en serie om 20 volymer. INDELNING I DELAVRINNINGSOMRÅDEN 1. Huvudfåran utlopp 11. Silverån övre 2. Huvudfåran nedre 12. Sällevadsån 3. Huvudfåran mellan 13. Pauliströmsån 11 4. Huvudfåran övre 14. Gnyltån 17 5. Tjustaån 15. Solgenån nedre 6. Nötån 16. Solgenån övre Eksjö 7. Gårdvedaån 17. Torsjöån 8. Skärveteån 18. Hjärtaån Nässjö 9. Silverån nedre 19. Kroppån 10 10. Bruzaån Mariannelund 16 13 15 12 9 Hultsfred 14 4 Vetlanda 3 19 18 8 Virserum 5 7 2 6 1 Högsby Figur 9.1 Emåns delavrinningsområden med område 9, Silverån nedre, utmärkt. 9.1 DELAVRINNINGSOMRÅDETS KARAKTERISTIKA Området kan karakteriseras på olika sätt och med flera parametrar. I underavdelningar nedan beskrivs området med geografiska, geologiska, hydrologiska, demografiska och biologiska termer i form av tabeller och figurer. Med denna relativt grova upplösningen är det svårt att göra områden och sak rättvisa. Det finns dock ett mycket större bakgrundsmaterial att gå tillbaka till om så krävs i exempelvis Vattenförbundets recipientkontroll eller Länstyrelsernas biotopinventeringar. En hel del information finns också datalagt och tillgänglig i ett Geografiskt informationssystem (GIS).
    [Show full text]
  • Hultsfreds Kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (30) Sammanträdesdatum Miljö- Och Byggnadsnämnden 2006-11-09
    11 Hultsfreds kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (30) Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-11-09 Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred 2006-11-09, kl. 13.30 – 15.50 Beslutande Monica Bergh (kd) Konny Bogren (s) Börje Karlsson (c) Edgar Hofvergård (s) Ivan Gunnarsson (c) Åke Arvidsson (s) Lennart Davidsson (kd) Sven Nyberg (s) Evert Möller (kd) Kenneth Rosén (v), kl. 15.15 Atli Einarsson (s) Övriga deltagande Margareta Roos Göran Pettersson, §§ 118-119 Anders Helgée Daniel Johansson, §§ 127-128 Anders Åström Charlotte Nilsson, §§ 127-128 Utses att justera Ivan Gunnarsson Underskrifter Paragrafer 118 - 131 Sekreterare …………………………………………………………….. Margareta Roos Ordförande ……………………………………………. Edgar Hofvergård Justerande ……………………………………………. Ivan Gunnarsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2006-11-09 Datum för anslags 2006-11-14 Datum för anslags 2006-12-12 uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Miljö- och byggnadskontoret Underskrift …………………………………………………………….. Margareta Roos Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-11-09 § 118 Dnr VAN 2003-0008 Xxxxxxxxxxxxxxxx. Ifrågasatt vanvårdad fastighet Miljö- och byggnadskontoret får regelbundet in anmälan om vanvårdad tomt på rubricerad fastighet. Byggnadsinspektören har genom brev, daterat den 14 augusti 2006, kommunicerat med fastighetsägaren, Xxxxxxxxxxxxx, angående den vanvårdade tomten. Brevet har skickats med
    [Show full text]
  • VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred
    VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred Projektnummer: 871854 Granskningshandling 2013-12-03 Kommunala planer – Sammanställning Plan: Bilaga nr: Utdrag ur Översiktsplan ÖP2009, Hultsfreds kommun, 1 2010-06-21 Detaljplan för Målilla 14:20 m fl, Målilla, Hultsfreds 2 kommun, 2009-09-03 Byggnadsplan för del av Hägelåkra i Målilla kommun, 3 1964-05-28 Kartklipp över befintliga byggnads- och detaljplaner längs med väg 23 mellan Målilla och Hultsfred. Översiktsplan 2009 Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret, Hultsfreds kommun Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009 1 2 Kommunen i sammandrag Översiktlig beskrivning Natur Hultsfreds kommun ligger i den sydöstra delen av höglandet, en del av Det geografiska närområdet det småländska höglandet, med ett typiskt skogslandskap. På många Hultsfreds kommun ligger i den nordöstra delen av Kalmar län. Kom- håll är landskapet starkt kuperat med inslag av bördigt slättlandskap of- munen gränsar såväl till Kronobergs län (Uppvidinge kommun) och tast intill något av de många vattendragen. Framförallt är dalgångarna Jönköpings län (Vetlanda och Eksjö kommuner). Övriga grannkommu- och slättlandskapen runt Emån, Silverån, Venadalen med Verån och ner i länet är Vimmerby, Oskarshamn och Högsby. områden runt Virserum typisk jordbruksmark. Dessa jord och lerrika markområden bildades då Östersjön efter den senaste istiden täckte da- gens markyta upp till ca 110 m över nuvarande havsnivå. Marknivåerna i kommunen sträcker sig från 84 m över havet (Ryningen) till 268 m (Lönneberga). Över högsta kustlinjen (ca 110 m) är jordlagren ofta tun- na, till största del bestående av morän, och med berg i dagen på många platser. Berggrunden i kommunen består till största del av graniter. Un- der högsta kustlinjen är jordlagren tjockare och består till stor del av torv, lera, sand och grus.
    [Show full text]
  • Handlingsprogram Enligt Lagen Om Skydd Mot Olyckor
    Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor 2013 – 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning .................................................................................................................................... 2 Inledning ...................................................................................................................................................... 3 Kort om kommunen ..................................................................................................................................... 3 Befolkning i kommunen .............................................................................................................................. 4 Ansvar ......................................................................................................................................................... 5 Dokument underställda detta handlingsprogram ......................................................................................... 5 Uppföljning ................................................................................................................................................. 5 Strategisk inriktning .................................................................................................................................... 5 Övergripande mål ........................................................................................................................................ 6 Räddningstjänstens organisation vid fredstid och förhöjd beredskap .........................................................
    [Show full text]
  • Lista Fiskevårdsområden
    FVOF, SFK OCH TURISTFISKE FÖRENINGSNAMN POSTNR POSTORT Alseda-Skede fvof 570 15 Holsbybrunn Bellens fvof 570 32 HJÄLTEVAD Björnasjöns fvof 570 10 Korsberga Boaskögle fvof 561 38 HUSKVARNA Bodanäsasjöns fvof 571 93 NÄSSJÖ Bodasjöns fvof 574 92 VETLANDA Boxen och Kolsjöns fvof 570 31 INGATORP Bruzaåns Mellersta fvof 570 30 MARIANNELUND Byestad-Flugeby fvof 574 91 VETLANDA Bäckabyortens fvof 570 12 LANDSBRO Djursbo-Sjöarps fvof 254 40 Helsingborg Ekenässjöns fvof 574 50 Ekenässjön Eksjöortens fvof 575 80 EKSJÖ Emåns fvof 570 84 Mörlunda Fagerhultasjön - Vrångens fvof 574 93 Vetlanda Flagens fvof 574 98 NYE Flaten m fl sjöars fvof 570 80 Virserum Flens fvof 570 19 Pauliström Flögens fvof 574 94 VETLANDA Frissjöns fvof 570 12 Landsbro Föreda fvof 574 91 VETLANDA Gisshultasjöns fvof 575 96 EKSJÖ Gnöttlens fvof 577 00 Hultsfred Grumlans fvof 574 94 VETLANDA Grytesjöns fvof 360 70 ÅSEDA Handbörds fvof 577 35 Hultsfred Hjortens fvof 570 80 Virserum Hjältevadsortens fvof 570 32 HJÄLTEVAD Holmasjöns fvof 574 97 VETLANDA Hälsjön-Byasjöns fvof 57031 INGATORP Härstensbosjöns fvof 575 91 EKSJÖ Högsby-Emådalens fvof 570 76 Ruda Ingarpasjöns fvof 575 95 EKSJÖ Järnforsens fvof 570 81 Järnforsen Korsbergaortens fvof 570 10 KORSBERGA Kvillsfors fvof 574 50 Ekenässjön Lilla Hammarsjöns fvf 577 00 Hultsfred Lilla Nömmens fvof 574 95 BJÖRKEBY Lindens fvof 577 00 SILVERDALEN Lindåsasjöns fvof 574 91 VETLANDA Linnesjöns fvof 576 92 Sävsjö Långanäsasjöns fvof 575 39 EKSJÖ Movänta fvof 575 92 HULT Mycklaflons fvof 575 93 EKSJÖ Norra Sandsjös fvof 571 63 BODAFORS
    [Show full text]
  • Evolving Economic Landscapes
    Evolving Economic Landscapes Institutions and localized economies in time and space Pernilla S. Rafiqui Evolving Economic Landscapes Institutions and localized economies in time and space EFI Mission EFI, the Economic Research Institute at the Stockholm School of Economics, is a scientific institution that works independently of economic, political and sectional interests. It conducts theoretical and empirical research in the management and economic sciences, including selected related disciplines. The Institute encourages and assists in the publication and distribution of its research findings and is also involved in the doctoral education at the Stockholm School of Economics. At EFI, the researchers select their projects based on the need for theoretical or practical development of a research domain, on their methodological interests, and on the generality of a problem. Research Organization The research activities at the Institute are organized into 20 Research Centres. Centre Directors are professors at the Stockholm School of Economics. EFI Research Centre: Centre Director: Management and Organization (A) Sven-Erik Sjöstrand Centre for Entrepreneurship and Business Creation (E) Carin Holmquist Public Management (F) Nils Brunsson Information Management (I) Mats Lundeberg Centre for People and Organization (PMO) Andreas Werr Centre for Innovation and Operations Management (T) Pär Åhlström Centre for Media and Economic Psychology (P) Richard Wahlund Centre for Consumer Marketing (CCM) Magnus Söderlund Centre for Information and Communication
    [Show full text]