Kallelse Till Kommunstyrelsen Föredragningslista

1 Dokumenttyp Kallelse

Kommunstyrelsen Datum Sida 2021-03-03 1

Kallelse till kommunstyrelsen Nämnd Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 10 mars 2021 klockan 17.00 Plats Höger kammarsal, Habo kommunhus + Teams Justerare Olle Moln Teike

Föredragningslista

Nr Ärende

1. Information om personalbokslut 2020 Föredragande: Sofia Kentson, HR-konsult

2. Årsredovisning 2020 Föredragande: Johan Bokinge, ekonomichef, punkt 2-3

3. Ekonomisk uppföljning Inga handlingar

4. Redovisning av Habo kommuns strategiska hållbarhetsarbete 2020 Föredragande: Anna Lööv, miljö- och hållbarhetsstrateg, punkt 4-6

5. Svar på remiss för åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat

6. Svar på remiss för åtgärdsprogram Minskad klimatpåverkan

7. Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024 - antagande Föredragande: Johanna Schönberg, planarkitekt

8. Prioriteringsordning nya detaljplaner Föredragande: Linda Tubbin, plan- och exploateringschef, punkt 8-9

9. Planprogram för Habo centrum, förlängning av samrådstid

10. Lokalförsörjningsplan

11. Bostäder för seniorer

12. Information med anledning av coronaviruset

13. Avsiktsförklaring gällande lokalt ledd utveckling i Östra Skaraborg för programperioden 2023-2027

14. Strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer 2 Dokumenttyp Kallelse

Kommunstyrelsen Datum Sida 2021-03-03 2

Nr Ärende

15. Uppföljning av internkontrollplaner, övriga nämnder

16. Internkontrollplaner 2021, övriga nämnder

17. Val av ombud till bolagsstämma 2021 för Habo Energi AB, Habo Kraft AB och Habo Bostäder AB

18. Anmälningsärenden

19. Redovisning av delegationsbeslut

Susanne Wahlström Benita Hjalmarsson Ordförande Sekreterare

PERSONALBOKSLUT 2020

Fastställt i personalutskottet 2021-02-26

Innehåll PERSONALBOKSLUT 2020 ...... 4 STATISTIKFÖRKLARING...... 4 ARBETSGIVARENS ARBETE MED COVID-19 ...... 5 PERSONALSTRUKTUR ...... 6 KÖNSFÖRDELNING ...... 8 2 ÅLDERSFÖRDELNING ...... 9 HELTID SOM NORM ...... 10 LEDARTÄTHET ...... 12 KOMPETENSFÖRSÖRJNING ...... 13 Attraktiv arbetsgivare...... 14 Ledarprogrammet ...... 14 Introduktion av nya chefer ...... 15 Värdegrund och medarbetaransvar ...... 15 Kompetens och omställningsavtal, KOM-KR ...... 15 ARBETAD TID OCH FRÅNVARO ...... 16 Långtidsfriska ...... 19 Långtidssjukskrivna ...... 20 Sjukfrånvaro i % fördelat på kön ...... 20 Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp ...... 21 ARBETSMILJÖ ...... 21 SÅ HÄR ARBETAR VI MED SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ...... 21 ARBETSMILJÖARBETET UNDER 2020 ...... 21 Tillbud och arbetsskador ...... 21 Grundläggande arbetsmiljöutbildning ...... 22 Rehabriktlinje ...... 22 LÖNEPOLITISKT PROGRAM ...... 23 LÖNESÄTTNING ...... 23 PENSION ...... 24 PERSONALVÅRDSFÖRMÅNER ...... 24 FRISKVÅRD ...... 25 BIOBILJETTER ...... 25 SEMESTERDAGSVÄXLING ...... 25 PERSONALBOKSLUT 2020

BEGREPPSREGISTER ...... 26 NYCKELTAL HÖGLANDSKOMMUNERNA OCH HABO ...... 27 ARBETAD TID ...... 27 SJUKFRÅNVARO ...... 27 PERSONALOMSÄTTNING ...... 28 ANTAL ANSTÄLLDA ...... 29

PERSONALBOKSLUT 2020

PERSONALBOKSLUT 2020 är en årsrapport från personalenheten i Habo kommun. Den syftar till att spegla året som gått utifrån ett personalpolitiskt perspektiv. Här presenteras både siffror, tabeller och analyser som förhoppningsvis ger en god inblick i en del av det arbete som genomförts under året. Här presenteras också delar av vad vi på personalenheten arbetar med.

Under 2020 påbörjades ett samarbete med höglandskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Dessa kommuner tar årligen fram gemensamma nyckeltal till personalboksluten och från 2020 ingår även Habo kommun i jämförelsen. Dessa jämförelser redovisas sist i bokslutet. Den kommun som storleksmässigt är mest jämförbar med Habo kommun är Sävsjö kommun med 11 677 invånare. 4

STATISTIKFÖRKLARING Personalbokslutet är en sammanställning av vad som har skett under 2020 inom de strategiska personalområdena. I bokslutet finns många begrepp som ibland kan behöva förklaras. För att förenkla för dig som läsare och skapa större tydlighet har vi lagt till ett begreppsregister som återfinns sist i bokslutet. De uppgifter som avser 2020 i grönmarkerade. Övriga uppgifter är gråmarkerade.

Merparten av statistiken bygger på information som finns i kommunens personalsystem, Personec P. För att bedöma en organisations storlek så räknas traditionellt tillsvidaretjänster, vilket är det urval vi grundat större delen av statistiken på. I vissa fall görs även en jämförelse med andra anställningsformer. Mer information om vad som skiljer anställningsformerna åt finns i begreppsregistret. Under varje tabell visas urvalet. Ibland görs även jämförelser med andra variabler, exempelvis ålder och kön. Med kön avses det juridiska könet. Syftet med att dela upp statistik utifrån olika variabler är att kunna se och åtgärda eventuella strukturella skillnader för olika grupper.

I statistiken som rör chefer kategoriseras cheferna utifrån det kollektivavtalade AID-systemet. Detta innebär att chefer inom kommunen finns på A- (förvaltningschef), B- (chef för chefer), C- (första linjens chefer) och L-nivå (annan ledningspersonal). AID-kodningens definition av chefsrollens formella ansvar och befogenheter omfattar områdena verksamhet, ekonomi och personal (A-, B-, C-chef) medan annan ledningspersonal har formellt ansvar för ett eller två av ansvarsområdena verksamhet, ekonomi och personal.

I Kommunledningsförvaltningen ingår samtliga förvaltningschefer. I Kommunlednings- förvaltningen ingår även medarbetare i Poolen BUN.

PERSONALBOKSLUT 2020

ARBETSGIVARENS ARBETE MED COVID-19 I slutet av februari 2020 blev det känt för världen att en ny pandemi slagit till. I Habo kommun beslutade då förvaltningscheferna att inrätta en särskild händelsegrupp, ISF, med representanter från olika delar av kommunens verksamheter. Första mötet för ISF-gruppen var den 2 mars. Gruppen har som uppdrag att omvärldsbevaka situationen. Dels genom olika länsgemensamma nätverk dels genom omvärldsbevakning på såväl nationell som internationell nivå. ISF-gruppen arbetar ständigt med att ha en gemensam lägesbild över kommunens situation, ansvara för intern och extern kommunikation, ha kontinuitetsplaneringen uppdaterad på respektive förvaltning samt ansvara för arbetsgivarfrågor kopplade till Covid-19. 5 Ur ett arbetsgivarperspektiv har mycket frågor hanterats som rör arbetsgivarens skyldigheter, ansvar och möjligheter att leda och fördela arbetet i en tid då personalresurserna är hårt pressade i verksamheterna. Flertalet av medarbetarna arbetar sedan i våras hemifrån i syfte att glesa ut arbetsplatserna, vilket har inneburit utmaningar för verksamheterna som snabbt har fått ställa om många av sina vanliga rutiner. Om det uppstår en stor personalfrånvaro någonstans måste det finnas en plan för hur arbetsgivaren ska hantera en sådan situation. Äldreomsorgen hade under en period en mycket svår personalsituation och personalenheten hjälpte då till med att flytta personal från andra förvaltningar till äldreomsorgen för att tillfälligt hjälpa till där. Personalenheten har också bevakat ändringar i lagar och regler gällande exempelvis krav på läkarintyg, olika ersättningar från Försäkringskassan för personer i riskgrupp eller för anhöriga till personer i riskgrupp samt ändringar av karensavdrag med mera. Även hur arbetsmiljöansvaret påverkas under en pågående pandemi har varit personalenhetens ansvar att bringa klarhet i. Exempelvis huruvida verksamheterna kan ta emot praktikanter, feriearbetare eller andra minderåriga för arbete. Men också vilket ansvar vi som arbetsgivare har att anmäla till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan när någon exponerats för smittan i arbetet. Även frågor som rör indragen semester och eventuella ersättningar kopplade till det, beredskap för chefer inom omsorgerna på kvällar/helger och utlåning av personal från kommunen till regionen i samband med vaccinering har hanterats av personalenheten.

Det har på många sätt varit ett händelserikt år och i det här personalbokslutet presenterar vi vad vi arbetat med under året. Arbetet med Covid-19 är långt i från över men vi hoppas på en ljusning under 2021 när det gäller pandemin.

Annika Ekdahl personalchef

PERSONALBOKSLUT 2020

PERSONALSTRUKTUR Du som läser det här är i genomsnitt 44 år gammal, arbetar i barn- och utbildningsförvaltningen och heter Anna i tilltalsnamn och Karlsson i efternamn. Så ser nämligen vår genomsnittliga medarbetare ut. Är du man heter du Johan och är 43 år.

ANTAL ANSTÄLLNINGAR PER ANSTÄLLNINGSFORM I personalbokslutet finns statistik uppdelad på både anställningsformer och avlöningsformer.

För att bedöma en organisations storlek så räknar man traditionellt antal tillsvidare- tjänster eftersom visstidsanställda i stor utsträckning ersätter tillsvidareanställd 6 personal. En vikarie och den tillsvidareanställde som vikarien ersätter räknas som två medarbetare, men det är ju bara en medarbetare aktiv i organisationen i taget.

Den 31 december 2020 var 989 månadsanställda i Habo kommun. Av dem är 894 tillsvidareanställningar, vilket motsvarar 841 årsarbetare. Övriga anställningar, 95 st., utgörs av allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, obehörig enligt skollagen och övrigt. I kategorin övrigt återfinns bl.a. de anställda som är över 67 år och medarbetare som har en provanställning. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat med 28 jämfört med föregående år. Antalet årsarbetare har ökat med 27 jämfört med föregående år.

Som framgår av tabell 1 utgör barn- och utbildningsförvaltningen den klart största förvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen sysselsätter knappt hälften av kommunens medarbetare, följt av socialförvaltningen som sysselsätter drygt 30 %.

TABELL 1: ANTAL ANSTÄLLDA PER ANSTÄLLNINGSFORM 2020 FÖRVALTNING OBEHÖRIG TOTALT TV AVA VIK ÖVRIGT ENL SKOLLAGEN Barn- och utbildningsförvaltningen 466 417 3 2 10 34 Fritid- och kulturförvaltningen 19 19 0 0 0 0 Kommunledningsförvaltningen 55 53 0 1 1 0 Miljöförvaltningen 11 11 0 0 0 0 Räddningstjänsten 2 2 0 0 0 0 Socialförvaltningen 307 275 14 13 5 0 Tekniska förvaltningen 129 117 2 3 7 0 Totalt 989 894 19 19 23 34 Urval: Tillsvidareanställda och visstidsanställda

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 2: ANTAL ANSTÄLLDA PER ANSTÄLLNINGSFORM 2019 FÖRVALTNING OBEHÖRIG TOTALT TV AVA VIK ÖVRIGT ENL SKOLLAGEN Barn- och utbildningsförvaltningen 478 408 9 4 8 49 Fritid- och kulturförvaltningen 18 17 0 1 0 0 Kommunledningsförvaltningen 51 46 0 4 1 0 Miljöförvaltningen 11 10 1 0 0 0 Räddningstjänsten 3 3 0 0 0 0 Socialförvaltningen 286 272 5 8 1 0 7 Tekniska förvaltningen 127 110 3 6 8 0 Totalt 974 866 18 23 18 49 Urval: Tillsvidareanställda och visstidsanställda

TABELL 3: ANTAL ANSTÄLLDA PER ANSTÄLLNINGSFORM 2018 FÖRVALTNING OBEHÖRIG TOTALT TV AVA VIK ÖVRIGT ENL SKOLLAGEN Barn- och utbildningsförvaltningen 441 397 1 1 10 32 Fritid- och kulturförvaltningen 18 17 0 1 0 0 Kommunledningsförvaltningen 45 42 0 2 1 0 Miljöförvaltningen 12 10 1 1 0 0 Räddningstjänsten 3 3 0 0 0 0 Socialförvaltningen 296 276 3 11 6 0 Tekniska förvaltningen 128 111 1 3 13 0 Totalt 943 856 6 19 30 32 Urval: Tillsvidareanställda och visstidsanställda

TABELL 4: ANTAL ÅRSARBETARE PER ANSTÄLLNINGSFORM 2020 FÖRVALTNING OBEHÖRIG TOTALT TV AVA VIK ÖVRIGT ENL SKOLLAGEN Barn- och utbildningsförvaltningen 446 406 3 2 10 26 Fritid- och kulturförvaltningen 18 17 0 0 1 0 Kommunledningsförvaltningen 50 49 0 1 1 0 Miljöförvaltningen 11 11 0 0 0 0 Räddningstjänsten 2 2 0 0 0 0 Socialförvaltningen 282 253 12 11 5 0 Tekniska förvaltningen 119 104 2 3 11 0 Totalt 928 841 17 16 28 26 Urval: Tillsvidareanställda och visstidsanställda

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 5: ANTAL ÅRSARBETARE PER ANSTÄLLNINGSFORM 2019 FÖRVALTNING OBEHÖRIG TOTALT TV AVA VIK ÖVRIGT ENL SKOLLAGEN Barn- och utbildningsförvaltningen 456 398 6 4 8 41 Fritid- och kulturförvaltningen 17 15 0 1 1 0 Kommunledningsförvaltningen 47 43 0 3 1 0 Miljöförvaltningen 11 10 1 0 0 0 Räddningstjänsten 3 3 0 0 0 0 Socialförvaltningen 259 248 4 7 1 0 8 Tekniska förvaltningen 117 97 3 4 13 0 Totalt 910 814 13 18 24 41 Urval: Tillsvidareanställda och visstidsanställda

TABELL 6: ANTAL ÅRSARBETARE PER ANSTÄLLNINGSFORM 2018 FÖRVALTNING OBEHÖRIG TOTALT TV AVA VIK ÖVRIGT ENL SKOLLAGEN Barn- och utbildningsförvaltningen 423 386 1 1 10 26 Fritid- och kulturförvaltningen 17 15 0 1 1 0 Kommunledningsförvaltningen 42 39 0 2 1 0 Miljöförvaltningen 12 10 1 1 0 0 Räddningstjänsten 3 3 0 0 0 0 Socialförvaltningen 262 246 2 8 6 0 Tekniska förvaltningen 117 97 1 2 17 0 Totalt 877 797 4 16 35 26 Urval: Tillsvidareanställda och visstidsanställda

KÖNSFÖRDELNING I Habo kommun är andelen kvinnliga tillsvidareanställda 80,3 % vilket är en minskning med drygt 1% jämfört med 2019. Kommunernas yrkesgrupper är till stor del kvinnodominerade, inte bara i Habo utan även i landet i stort. Det hindrar dock inte att det är en snedfördelning som är önskvärd att justera på sikt och en liten justering har således gjorts under 2020. Inom vård- och omsorg och barn- och utbildning finns en överrepresentation av kvinnor 87% respektive 83%. De förvaltningar som har en överrepresentation av män är fritid- och kultur liksom räddningstjänsten 58% respektive 100%.

TABELL 7: ANTAL ANSTÄLLDA TOTALT PER KÖN 2018 2019 2020 Kvinnor 707 706 718 Män 149 160 176 Totalt 856 866 894

Urval: Tillsvidareanställda

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 8: ANTAL CHEFER FÖRDELAT PÅ KÖN CHEFER: A, B, C, L 2018 2019 2020 Kvinnor 33 30 33 Män 18 19 18 Totalt 51 49 51

Urval: Tillsvidareanställda

Det totala antalet chefer har ökat med 2 personer jämfört med 2019. Andelen manliga chefer är 35,3% vilket är högre än andelen män bland kommunens tillsvidareanställda som är 19,7%. 4 av 6 förvaltningschefer är kvinnor, vilket motsvarar 67%.

9 ÅLDERSFÖRDELNING Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda är 44 år, en minskning med 1 år jämfört med 2019. Bland förvaltningarna är det fritid- och kulturförvaltningen som har den högsta medelåldern på 51 år, en ökning med 1 år jämfört med 2019. Räddningstjänsten är den förvaltning som har sänkt sin medelålder mest jämfört med 2019, en minskning med 12 år. Detta beror på pensionsavgång.

TABELL 9: MEDELÅLDER FÖRVALTNING 2018 2019 2020 Barn- och utbildningsförvaltningen 45 44 43 Fritid- och kulturförvaltningen 50 50 51 Kommunledningsförvaltningen 47 48 46 Miljöförvaltningen 41 42 42 Räddningstjänsten 55 55 43 Socialförvaltningen 46 45 43 Tekniska förvaltningen 49 46 46 Totalt 46 45 44 Urval: Tillsvidareanställda

Nedanstående tabell ger en förklaring till kommunens medelålder. Den största andelen tillsvidareanställda återfinns i åldersgruppen 40-49 år. Många av våra yrken inom kommunen kräver en eftergymnasial utbildning vilket kan förklara att gruppen 20-29 år är en lägre andel av våra tillsvidareanställda. Men vi ser en utveckling av den åldersgruppen då andelen ökat med 1,9 % sedan 2018.

TABELL 10: ÅLDERSSTRUKTUR ÅLDERSGRUPP 2018 2019 2020 ANTAL % AV ANTAL % AV ANTAL % AV MED- TOTALA MED- TOTALA MED- TOTALA ARBETARE ANTALET ARBETARE ANTALET ARBETARE ANTALET 20-29 32 3,7% 40 4,6% 58 6,5% 30-39 202 23,6% 217 25,1% 234 26,2% 40-49 273 31,9% 282 32,6% 286 32,0% 50-59 213 24,9% 206 23,8% 210 23,5% 60- 136 15,9% 121 14,0% 106 11,9% Totalt 856 100,0% 866 100,0% 894 100,0% Urval: Tillsvidareanställda PERSONALBOKSLUT 2020

Åldersfördelningen bland kommunens chefer har förändrats i takt med att medelåldern bland kommunens anställda har sjunkit. Den största andelen chefer återfinns, liksom andelen tillsvidareanställda, i åldersgruppen 40-49 år, 37,3%. Andelen chefer i åldersgruppen 30-39 år har ökat med 3,9 % sedan 2018 medan andelen chefer i åldersgruppen 60- har minskat med 7,8 % sedan 2018.

TABELL 11: ÅLDERSSTRUKTUR CHEFER ÅLDERSGRUPP 2018 2019 2020 ANTAL % AV ANTAL % AV ANTAL % AV CHEFER TOTALA CHEFER TOTALA CHEFER TOTALA ANTALET ANTALET ANTALET 10 20-29 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 30-39 6 11,8% 7 14,3% 8 15,7% 40-49 18 35,3% 18 36,7% 19 37,3% 50-59 15 29,4% 14 28,6% 16 31,4% 60- 12 23,5% 10 20,4% 8 15,7% Totalt 51 100,0% 49 100,0% 51 100,0% Urval: Tillsvidareanställda

HELTID SOM NORM Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Kommunal har träffat en överenskommelse att heltid ska vara norm vid nyanställningar och att fler ska arbeta heltid. Våren 2018 inledde Habo kommun sitt arbete med heltid som norm och då inom socialförvaltningen. Syftet med projektet är att öka andelen heltidsanställda i kommunen. Sedan 1 januari 2019 utannonseras alla vakanta tjänster som heltider inom Kommunals avtalsområde inom socialförvaltningen. Redan anställd personal kan önska ökad sysselsättningsgrad 80%, 90% eller 100%.

Av Kommunals avtalsområde är 60% av medarbetarna igång med heltid som norm. 40% av Kommunals avtalsområde återstår således. Av dessa 40% är 60% anställda på heltid och 40% är anställda på deltid, vilket motsvarar ungefär 50 medarbetare. Dessa medarbetare arbetar främst inom tekniska förvaltningen, lokalvård och kost. När fler arbetar mer inom t.ex. tekniska förvaltningen är inte s.k. resurspass inom annan verksamhet den enklaste lösningen. Istället får man arbeta för att göra individuella lösningar och i möjligaste mån skapa kombinationstjänster.

Under 2020 påbörjades arbetet med heltid som norm inom övriga förvaltningar inom Kommunals avtalsområde och då genom att skapa s.k. kombinationstjänster. Idag finns ett påbörjat samarbete mellan kostenheten och hemtjänsten genom kombinationen köksbiträde/vårdbiträde. Kommunen arbetar även med kombinationerna köksbiträde/lokalvård, kock/lokalvård samt lokalvård/vårdbiträde.

I heltidsprojektet finns det tre nyckeltal som följs: andel heltidsanställda, andel heltidsarbetande och genomsnittlig sysselsättningsgrad.

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 12: ANDEL HELTIDSANSTÄLLDA FÖRVALTNING ANTAL ANSTÄLLDA VARAV HELTIDSANSTÄLLDA, % 2018 2019 2020 2018 2019 2020 Barn- och utbildningsförvaltningen 397 408 417 89,9% 90,7% 89,7% Fritid- och kulturförvaltningen 17 17 19 82,4% 82,4% 73,7% Kommunledningsförvaltningen 42 46 53 73,8% 71,7% 67,9% Miljöförvaltningen 10 10 11 100,0% 100,0% 100,0% Räddningstjänsten 3 3 2 100,0% 100,0% 100,0% Socialförvaltningen 276 272 275 45,7% 56,8% 62,2% Tekniska förvaltningen 111 110 117 64,0% 69,1% 69,2% Totalt 856 866 894 71,5% 76,3% 77,1% 11 Urval: Tillsvidareanställda

Inom socialförvaltningen, som är den förvaltning som arbetat med heltid som norm, är andelen heltidsanställda 62,2 % en ökning med 16,5 % sedan 2018. Inom kommunen som helhet är andelen heltidsanställda 77,1% en ökning med 5,6% sedan 2018.

TABELL 13: ANDEL HELTIDSANSTÄLLDA UPPDELAT PÅ JURIDISKT KÖN FÖRVALTNING 2018 2019 2020 KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN Deltid 226 18 191 15 188 17 Heltid 481 131 515 145 530 159 Totalt antal anställda 707 149 706 160 718 176 Andel heltidsanställningar uppdelat på kön (%) 68,0% 87,9% 72,9% 90,6% 73,8% 90,3% Urval: Tillsvidareanställda

Mellan 2018 och 2020 har andelen heltidsanställda kvinnor ökat med 5,8 % till 73,8 % och andelen heltidsanställda män har ökat med 2,4 % till 90,3 %.

TABELL 14: ANDEL HELTIDSARBETANDE FÖRVALTNING ANTAL ANSTÄLLDA VARAV HELTIDSARBETANDE, % 2018 2019 2020 2018 2019 2020 Barn- och utbildningsförvaltningen 397 408 417 75,3% 73,0% 69,3% Fritid- och kulturförvaltningen 17 17 19 82,4% 82,4% 73,7% Kommunledningsförvaltningen 42 46 53 69,0% 65,2% 62,3% Miljöförvaltningen 10 10 11 80,0% 70,0% 72,7% Räddningstjänsten 3 3 2 100,0% 100,0% 100,0% Socialförvaltningen 276 272 275 42,8% 53,1% 59,6% Tekniska förvaltningen 111 110 117 63,1% 66,4% 66,7% Totalt 856 866 894 63,2% 65,8% 65,8% Urval: Tillsvidareanställda

Andelen heltidsarbetande inom socialförvaltningen är 59,6 % en ökning med 16,8 % sedan 2018. Inom kommunen som helhet är andelen heltidsarbetande 65,8% en ökning med 2,6% sedan 2018.

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 15: ANDEL HELTIDSARBETANDE UPPDELAT PÅ JURIDISKT KÖN FÖRVALTNING 2018 2019 2020 KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN Deltid 293 22 277 20 284 22 Heltid 414 127 429 140 434 154 Totalt antal anställda 707 149 706 160 718 176 Andel heltidsanställningar uppdelat på kön (%) 58,6% 85,2% 60,8% 87,5% 60,4% 87,5% Urval: Tillsvidareanställda

Mellan 2018 och 2020 har andelen heltidsarbetande kvinnor ökat med 1,8 % och andelen heltidsarbetande män har ökat med 2,3 %. 12

TABELL 16: GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD FÖRVALTNING 2018 2019 2020 K M TOTALT K M TOTALT K M TOTALT Barn- och utbildningsförvaltningen 94,1% 97,4% 94,7% 93,3% 97,4% 94,0% 92,6% 97,4% 93,4% Fritid- och kulturförvaltningen 98,3% 92,2% 95,1% 98,3% 95,6% 96,8% 95,8% 91,8% 93,5% Kommunledningsförvaltningen 90,4% 100,0% 92,9% 89,4% 98,3% 92,3% 88,5% 95,0% 90,4% Miljöförvaltningen 95,3% 100,0% 96,2% 94,7% 100,0% 95,2% 94,4% 100,0% 95,5% Räddningstjänsten 0,0% 100,0% 100,0% 0,0% 100,0% 100,0% 0,0% 100,0% 100,0% Socialförvaltningen 88,0% 91,4% 88,4% 89,5% 96,1% 90,3% 90,9% 96,2% 91,6% Tekniska förvaltningen 89,4% 97,7% 91,8% 89,9% 95,6% 91,8% 89,4% 95,3% 91,5% Totalt 91,4% 96,2% 92,2% 91,5% 96,8% 92,5% 91,6% 96,2% 92,5% Urval: Tillsvidareanställda. K=kvinnor och M=män

Genomsnittlig sysselsättningsgrad inom socialförvaltningen är 91,6% en ökning med 3,2% sedan 2018. Inom kommunen som helhet är genomsnittlig sysselsättningsgrad 92,5% en ökning med 0,3% sedan 2018. Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2020 är för män 96,2% och för kvinnor 91,6% en skillnad mellan könen motsvarande 4,6%. Skillnaden 2018 var 4,8% så det har skett en marginell förbättring.

LEDARTÄTHET För att kunna bedriva ett bra ledarskap och vara en närvarande och tillgänglig chef är det viktigt att antalet underställda medarbetare inte är för stort.

I Habo kommun är antalet medarbetare per chef i princip oförändrat sedan 2019 men en ökning med 2 medarbetare per chef sedan 2018. Det genomsnittliga antalet medarbetare per C-chef är 22,6. Mellan 2018 och 2020 har antal första linjens chefer blivit något färre, från 35 C-chefer 2018 till 33 C-chefer 2020.

TABELL 17: ANTAL MEDARBETARE/C-CHEF 2018 2019 2020 Totalt antal medarbetare 716 721 747 Totalt antal chefer 35 32 33 Totalt antal medarbetare per C-chef 20,5 22,5 22,6 Urval: Tillsvidareanställda

PERSONALBOKSLUT 2020

KOMPETENSFÖRSÖRJNING I Habo kommun, liksom i många andra kommuner, finns ett stort behov av att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. Det gör kompetensförsörjningsfrågan till ett av våra viktigaste strategiska områden. De närmaste åren kommer offentlig sektor att ha ett stort rekryteringsbehov. Över en halv miljon personer behöver rekryteras till välfärdssektorn fram till 2026 enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Kommunen märker fortfarande av att det råder konkurrens på arbetsmarknaden. Däremot är upplevelsen att det stabiliserats något och att det inom vissa yrkesgrupper inte är lika stor omsättning längre. Behovet av förskollärare har mattats av och utlysta lärartjänster har minskat något. När det gäller undersköterskor och personliga assistenter ser vi en liten ökning 13 jämfört med föregående år. En utmaning för Habo kommun är att vi generellt har låg arbetslöshet

Under pandemiåret har arbetslösheten stigit något. I Habo låg andelen öppet arbetslösa och arbetslösa i program på 4,1% i december 2020 jämfört med 3,8% ett år tidigare. Motsvarande siffra för Jönköpings län var 7,5% (en ökning från 6,5% 2019). I hela riket var 8,8% öppet arbetslösa i december jämfört med 7,4% ett år tidigare.

Kompetensförsörjningsarbetet handlar lite förenklat om att attrahera, rekrytera, introducera och behålla rätt kompetens.

PERSONALOMSÄTTNING Personalomsättningen i kommunen som helhet uppgick under 2020 till 11,7% en minskning med 1,4% jämfört med 2019. Under året slutade 101 medarbetare vilket är 11 medarbetare färre än året innan. Den förvaltning där flest medarbetare slutat är barn- och utbildningsförvaltningen, 43 medarbetare, följt av socialförvaltningen, 41 medarbetare. Men tittar man på personalomsättningen, medarbetare som slutat sin anställning i relation till medelantalet anställda, ligger räddningstjänsten i topp med 62,8%. Då räddningstjänsten är en så liten förvaltning ger det ett stort genomslag om någon medarbetare slutar. Socialförvaltningen är den förvaltning som kommer näst i tur med 15,5%.

TABELL 18: PERSONALOMSÄTTNING 2018 2019 2020 Antal personer som slutat 104 112 101 Genomsnittligt antal medarbetare 813 855 862 Personalomsättning % 12,8% 13,1% 11,7% Urval: Tillsvidareanställda

Personalomsättningen bland kommunens chefer är högre än bland medarbetarna, 18,0% vilket är en ökning med 2,3% jämfört med 2019. Personalomsättningen chefer är antal chefer som slutat sin anställning i relation till medelantalet chefer. Under året slutade 9 chefer vilket är en chef mer än året innan. De förvaltningar där flest chefer slutat är socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen med 3 chefer vardera. I kommunledningsförvaltningen ingår även förvaltningscheferna.

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 19: PERSONALOMSÄTTNING CHEFER 2018 2019 2020 Antal chefer som slutat 3 8 9 Genomsnittligt antal chefer 52 51 50 Personalomsättning chefer % 5,8% 15,7% 18,0% Urval: Tillsvidareanställda chefer

Under 2020 utannonserades 117 tillsvidaretjänster i Habo kommun. De förvaltningar som haft flest annonser är barn- och utbildningsförvaltningen, 49 och socialförvaltningen, 39. Av tjänsterna inom barn- och utbildningsförvaltningen var 18 lärartjänster inom grundskolan, 10 förskollärartjänster och 9 lärare inriktning fritidshemmet. Även 4 specialpedagogtjänster 14 annonserades ut under året. Efterfrågan på förskollärare har mattats av något. Det finns fortsatt ett ganska stort behov av lärare men det har också minskat något sedan året innan.

Inom socialförvaltningen var det största behovet underskötersketjänster, 16 och personliga assistenter, 10. Det har varit några fler underskötersketjänster utannonserade än föregående år och detta gäller även personliga assistenter.

ARBETSGIVARATTRAKTIVITET Attraktiv arbetsgivare I linje med målet Attraktiv arbetsgivare har personalenheten under året arbetat med att paketera vårt arbetsgivarerbjudande. En broschyr som riktas till våra nuvarande och potentiella framtida chefer har tagits fram. Broschyren heter ”Att vara chef i Habo kommun” och beskriver bland annat vår vision och värdegrund, det ledarprogram som är framtaget och vilka stödfunktioner som finns runt omkring dig när du arbetar som chef i kommunen.

Likaså har en broschyr riktad till medarbetarna tagits fram som även den innehåller vision, värdegrund och vad man som medarbetare har för förväntningar på sig och vad man själv kan förvänta sig av sin arbetsgivare.

Under 2021 önskar vi genom tätare samarbete med kommunikationsenheten utveckla kommunikationen kring vår arbetsgivare, både externt och internt.

Ledarprogrammet Under 2020 tog personalenheten fram ett koncept för ett ledaprogram som bygger på tre ben; introduktion, utbildning och chefsnätverk. På grund av Corona-pandemin har vissa saker varit tvungna att senareläggas men i slutet av året startade arbetet med chefsnätverken. Två medarbetare på personalenheten certifierade sig under hösten i ett personprofilverktyg som bygger på DISC-teorin. Under årets sista månader fick sedan våra chefer göra sina personprofiler och återkopplingssamtal har genomförts med var och en. Den här kunskapen om hur man som chef kommunicerar och föredrar att handla i olika situationer är tänkt att bidra till egen utveckling och sedan även kunna appliceras på den grupp man leder.

I januari 2021 träffas chefsnätverksgrupperna för första gången. Inledningsvis via digitala möten. Förhoppningsvis kan vi övergå till att mötas på plats längre fram i vår. Det finns en planering för hela 2021 för dessa nätverksträffar och innehållet kommer bland annat röra sig kring att vara chef och ledare, grupputveckling och förändringsledning.

PERSONALBOKSLUT 2020

INTRODUKTION AV NYA MEDARBETARE När en ny medarbetare börjar arbeta i Habo kommun är det viktigt att hen får en bra introduktion för att kunna komma igång med sitt arbete på bästa sätt.

Kommunen har en central introduktion för nyanställda. Den förläggs till en halvdag där halva tiden är avsatt till genomgång av brandsäkerhet hos räddningstjänsten och halva tiden är förlagd till kommunhuset där representanter från våra olika stödfunktioner informerar om sådant som är kopplat till anställningen i Habo kommun och som är viktigt att känna till om arbetsgivaren. Normalt sett brukar tre träffar för nyanställda anordnas på våren och tre på hösten.

På grund av pandemin tvingades vi ställa in vårens tillfällen. Efter sommaren gjordes dock 15 bedömningen att vi skulle kunna genomföra introduktionsträffar igen men med färre deltagare per tillfälle. Under september och oktober genomfördes därmed 8 träffar med max 10 deltagare per tillfälle.

Introduktion av nya chefer Nya chefer får en fördjupad introduktion av personalenheten. Ett pass läggs till att lära känna personalsystemet och ett pass handlar om introduktion i personalrelaterade frågor i stort. Där hanteras bland annat riktlinjer och policys för arbetsmiljö, rekrytering och andra personalrelaterade frågor. Under hösten genomfördes ett sådant introduktionstillfälle för nya chefer.

KOMPETENSUTVECKLING En viktig del i kompetensförsörjningen är att arbeta med att utveckla befintliga medarbetare. Kompetensutveckling syftar till att öka förmågan hos den enskilde, gruppen eller enheten för att nå verksamhetens mål.

Värdegrund och medarbetaransvar Vi som arbetar inom Habo kommun har ett gemensamt ansvar för att vår arbetsplats ska vara trivsam och för att vi ska utföra de uppgifter som vi är anställda för att göra på bästa sätt. Varje medarbetare har en viktig del i hur väl det fungerar på arbetsplatsen och hos var och en vilar ett stort ansvar att förvalta det man kan kalla medarbetarskap. I Habo kommun har vi antagit en gemensam värdegrund som befäster det som vi vill ska fungera som vägvisare och riktmärke när vi arbetar tillsammans. Värdegrunden vilar på tre begrepp; Engagemang, Närhet och Ansvar och kan förkortas E.N.A.

Alla tillsvidareanställda medarbetare ska vid det årliga medarbetarsamtalet underteckna en medarbetaröverenskommelse ”Mitt medarbetarskap” som befäster värdegrunden och de förväntningar som kommunen har på medarbetaren. För chefer finns ett motsvarande dokument ”Mitt chefskontrakt” som innehåller Habo kommuns förväntningar på chefen det kommande året.

Kompetens och omställningsavtal, KOM-KR 1 maj 2020 trädde det nya avtalet KOM-KR i kraft. Avtalet innehåller två delar: Aktiva omställningsinsatser och Förebyggande insatser och är till för att främja karriärväxling och kompetensutveckling i välfärdssektorn genom förebyggande omställningsinsatser. Det nya avtalet ersätter de två tidigare avtalen KOM-KL som reglerade omställningsinsatser och TLO- KL som reglerade de förebyggande insatserna. PERSONALBOKSLUT 2020

Även under övergångsåret 2020 har kommunen haft möjlighet att söka medel för omställning och kompetensutveckling i linje med avtalets intentioner. Nytt för det här året var att lärarnas parter klev in i avtalet.

Medel har sökts och beviljats för bland annat att förstärka kompetensen hos olika systemförvaltarroller inom skolans och förskolans verksamhet. Vi ser generellt ett ökat behov av kompetens just inom digitala verktyg och en annan insats handlar om att IT-pedagoger inom utbildningsförvaltningen ges en fördjupning i Microsoft Teams, ett program som har blivit ett viktigt verktyg under pandemi-året.

Andra utbildningsinsatser som beviljats är Medicinsk rätt för Medicinskt ansvarig sjuksköterska och Socialrätt för en biståndshandläggare. Socialförvaltningen har också sökt 16 medel för att utbilda processledare i en metod som heter IBIC, (individens behov i centrum). Miljöförvaltningen har sökt pengar för att utbilda medarbetare i Halkkörning, deras medarbetare är ofta i trafiken och där krävs god förarkunskap.

2021 går vi in i en ny avtalsperiod om tre år som innebär att nya medel finns att söka för arbetet med omställningsinsatser och för att möta framtida rekryteringsbehov och minimera riskerna för övertalighet.

ARBETAD TID OCH FRÅNVARO En viktig del i arbetet med arbetsmiljö och verksamhetsplanering är att följa statistiken för arbetad tid och frånvaro. Oavsett orsakerna till medarbetarnas sjukfrånvaro är det av största vikt att förebygga sjukfrånvaro och rehabilitera medarbetare åter till arbete. Vi behöver ständigt utveckla och förbättra arbetet med att minska våra sjuktal.

Intressant är att följa kostnaden för arbetad tid under de senaste åren. Mellan 2018 och 2019 ökade kostnaden för arbetad tid med knappt 15 680 tkr till 281 776 tkr och mellan 2019 och 2020 ökade kostnaden för arbetad tid med 9 961tkr kronor till 291 736 tkr. Den arbetade tiden ökade från 1 330 166 timmar 2018 till 1 377 289 timmar 2019 och till 1 401 351 timmar 2020. Genomsnittlig arbetad tid per anställd är 1 417 timmar. En ökning med 3 timmar sedan 2019. Nyckeltalet räknas ut som totalt arbetad tid/antal medarbetare, oavsett anställningsform och sysselsättningsgrad, och är ett av nyckeltalen som används inom Höglandskommunerna.

TABELL 20: ARBETAD TID OCH FRÅNVARO ARBETAD TID FRÅNVAROTID 2020 TIMMAR KOSTNAD (tkr) TIMMAR KOSTNAD (tkr) Totalt 1 401 351 291 736 525 009 57 129 Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

TABELL 21: ARBETAD TID OCH FRÅNVARO ARBETAD TID FRÅNVAROTID 2019 TIMMAR KOSTNAD (tkr) TIMMAR KOSTNAD (tkr) Totalt 1 377 289 281 775 497 134 52 276 Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 22: ARBETAD TID OCH FRÅNVARO ARBETAD TID FRÅNVAROTID 2018 TIMMAR KOSTNAD (tkr) TIMMAR KOSTNAD (tkr) Totalt 1 330 166 266 095 468 270 50 652 Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

KOSTNAD FÖR FRÅNVARO När vi mäter kostnaden för frånvaro tittar vi på semester, ferie/uppehåll, sjukdom, föräldraledighet, vård av sjukt barn samt övrig frånvaro. I den övriga frånvaron är bland annat tjänstledighet inkluderat. Mellan 2018 och 2020 har det varit ökade kostnader för frånvaron. Den största ökningen har skett mellan 2019 och 2020 och motsvarar 4 853 tkr. 17

TABELL 23: FRÅNVAROORSAKER OCH KOSTNAD, ALLA FÖRVALTNINGAR, TKR 2018 2019 2020 Semester 32 821 34 218 34 257 Ferie/uppehåll 10 412 11 034 11 714 Sjukdom 5 577 5 570 9 429 Föräldraledighet 547 497 306 Vård av sjukt barn 8 0 7 Övrigt 1 287 957 1 415 Totalt 50 652 52 276 57 129

Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

ÖVERTID OCH MERTID Övertiden totalt minskade med 580 timmar jämfört med 2019. Det är inom tekniska förvaltningen som övertiden har minskat mest, 531 timmar.

Mertiden totalt minskade med 1 192 timmar. Samtliga förvaltningar, förutom kommunledningsförvaltningen, har minskat sin sammanlagda mertid under året. I kommunledningsförvaltningen ingår Poolen BUN där medarbetarna har en sysselsättningsgrad på 75%. Finns ett behov i verksamheten har poolanställda i första hand möjlighet att arbeta mer istället för att verksamheten tar in timvikarier. Med anledning av Covid-19 har medarbetarna arbetar mer för att täcka frånvaron i verksamheten vilket relaterat till att mertiden ökat i kommunledningsförvaltningen.

TABELL 24: ÖVERTID OCH MERTID 2018 2019 2020 Barn- och utbildningsförvaltningen 3 535 3 269 3 071 Fritid- och kulturförvaltningen 566 579 230 Kommunledningsförvaltningen 214 222 1 295 Miljöförvaltningen 100 91 17 Räddningstjänsten 14 8 0 Socialförvaltningen 9 477 7 005 6 012 Tekniska förvaltningen 3 378 3 101 1 877 Totalt 17 284 14 274 12 502 Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

PERSONALBOKSLUT 2020

ANDEL FRÅNVARO SOM TÄCKS AV TIMVIKARIER Ett personalnyckeltal som följs inom kommunen är andel frånvaro som täcks av timvikarier. I kommunens arbete med heltid som norm är ett mål att öka andelen heltidsanställda. På så sätt kan ordinarie personal täcka mer av frånvaron och andelen frånvaro som täcks av timanställda minska vilket innebär ökad kontinuitet i verksamheten. Den förvaltning som arbetar mest med heltid som norm är socialförvaltningen. Där har andelen timanställda som täcks av timvikarier minskat med 1,3%. 2020 är dock inte ett rättvisande år då verksamheten pga. pandemin fått täcka upp del av frånvaron med timvikarier.

TABELL 25: ANDEL FRÅNVARO SOM TÄCKS AV TIMVIKARIER 2018 2019 2020 18 Barn- och utbildningsförvaltningen 11,5% 12,0% 9,1% Fritid- och kulturförvaltningen 14,6% 14,1% 10,5% Kommunledningsförvaltningen 8,6% 4,0% 3,4% Miljöförvaltningen 0,0% 0,0% 0,0% Räddningstjänsten 27,2% 36,1% 30,0% Socialförvaltningen 59,2% 60,0% 58,7% Tekniska förvaltningen 11,1% 9,8% 13,8% Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

DEN TOTALA SJUKFRÅNVARON Den totala sjukfrånvaron för samtliga anställda i Habo kommun 2020 har ökat med 1,9% till 8,1%. En förklaring till ökningen är Covid-19 där medarbetare under stor del av året stannat hemma vid sjukdom eller symtom. Samtliga förvaltningar, förutom miljöförvaltningen och räddningstjänsten, har ökat sin sjukfrånvaro jämfört med 2019. Det är både kort och lång sjukfrånvaro som ökat. Den psykiska ohälsan hos kommuninvånarna i Habo har de senaste åren visat på en negativ trend. Då den psykiska ohälsan är stor i Habo som kommun påver det också Habo kommun som arbetsgivare då många medborgare arbetar i kommunen.

TABELL 26: OBLIGATORISK REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO 2018 2019 2020 Total sjukfrånvarotid 6,0% 6,2% 8,1% Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 36,3% 42,6% 33,6% Sjukfrånvaro, kvinnor 6,6% 6,9% 8,8% Sjukfrånvaro, män 3,6% 3,4% 5,5% Sjukfrånvaro, – 29 år 5,2% 4,1% 6,3% Sjukfrånvaro, 30-49 år 5,9% 5,8% 7,5% Sjukfrånvaro, 50 - 6,2% 7,2% 9,6% Urvalet är gjort på SKRs rekommendationer, tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade.

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 27:SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID FÖRVALTNING 2018 2019 2020 Barn- och utbildningsförvaltningen 5,1% 5,1% 6,6% Fritid- och kulturförvaltningen 1,4% 2,7% 6,4% Kommunledningsförvaltningen 1,6% 2,1% 4,7% Miljöförvaltningen 2,2% 11,3% 11,1% Räddningstjänsten 0,0% 0,0% 0,0% Socialförvaltningen 7,9% 8,4% 10,1% Tekniska förvaltningen 8,0% 7,3% 10,5% Totalt 6,0% 6,2% 8,1% Urvalet är gjort på SKRs rekommendationer, tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade. 19

Under 2020 har vi följt upp sjukfrånvaron uppdelat på kort tid och på lång tid. Speciellt korttidsfrånvaron har ökat under 2020 jämfört med 2018 och 2019. En förklaring till ökningen är Covid-19 där medarbetare under stor del av året stannat hemma vid sjukdom eller symtom.

TABELL 28:SJUKFRÅNVARO KORT OCH LÅNG I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID FÖRVALTNING 2018 2019 2020 KORT- LÅNG- KORT- LÅNG- KORT- LÅNG- TID % TID % TID % TID % TID % TID % Barn- och utbildningsförvaltningen 2,6% 2,5% 2,6% 2,5% 3,9% 2,8% Fritid- och kulturförvaltningen 1,2% 0,2% 1,4% 1,2% 3,5% 2,9% Kommunledningsförvaltningen 1,3% 0,3% 1,7% 0,4% 2,5% 2,3% Miljöförvaltningen 1,5% 0,8% 1,6% 9,7% 0,6% 10,5% Räddningstjänsten 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Socialförvaltningen 3,2% 4,7% 3,2% 5,1% 5,1% 5,0% Tekniska förvaltningen 4,4% 3,6% 3,2% 4,1% 5,0% 5,5% Totalt 2,9% 3,1% 2,8% 3,4% 4,3% 3,8% Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

Långtidsfriska De medarbetare som har 0-1 sjukfrånvarotillfälle samt högst 5 dagar definieras som långtidsfriska. Sedan 2019 har andelen långtidsfriska sjunkit med 15,1%. Även här är förklaringen Covid-19 där medarbetare under stor del av året stannat hemma vid sjukdom eller symtom. Fritid och kultur är den förvaltning där andelen långtidsfriska minskat mest följt av barn- och utbildningsförvaltningen.

TABELL 29: LÅNGTIDSFRISKA (%) FÖRVALTNING 2018 2019 2020 Barn- och utbildningsförvaltningen 50,4% 54,0% 33,6% Fritid- och kulturförvaltningen 68,4% 67,0% 27,3% Kommunledningsförvaltningen 68,3% 65,0% 63,2% Miljöförvaltningen 80,0% 54,0% 72,7% Räddningstjänsten 100,0% 100,0% 100,0% Socialförvaltningen 47,1% 44,0% 31,5% Tekniska förvaltningen 43,8% 47,0% 39,0% Totalt 50,0% 51,0% 35,9% Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade PERSONALBOKSLUT 2020

Långtidssjukskrivna De långa sjukskrivningarna, i % av totala sjukskrivningar, har minskat med 9% jämfört med 2019. Kommunledningsförvaltningen, fritid- och kulturförvaltningen samt miljöförvaltningen har ökat andelen långtidssjuka medan socialförvaltningen gjort en stor minskning. En vanligt förekommande orsak till långa sjukskrivningar bland medarbetarna är psykisk ohälsa. Det tar lång tid att komma tillbaka i arbete och det finns en risk för återinsjuknande.

TABELL 30: SJUKSKRIVNA FRÅN DAG 60, I % AV TOTALA SJUKFRÅNVARON FÖRVALTNING 2018 2019 2020 Barn- och utbildningsförvaltningen 38,2% 36,3% 28,4% Fritid- och kulturförvaltningen 0,0% 18,0% 34,5% 20 Kommunledningsförvaltningen 0,0% 11,5% 38,7% Miljöförvaltningen 0,0% 81,3% 94,6% Räddningstjänsten 0,0% 0,0% 0,0% Socialförvaltningen 42,7% 47,4% 33,7% Tekniska förvaltningen 24,6% 45,4% 39,1% Totalt 36,3% 42,6% 33,6% Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

Sjukfrånvaro i % fördelat på kön För att studera sjukfrånvaron i Habo kommun närmare har vi delat upp statistiken utifrån olika variabler såsom kön och ålder.

Sjukfrånvaron uppdelat på kön visar en skillnad i sjukfrånvaron mellan kvinnor och män, motsvarande 3,3%, där kvinnorna har en högre sjukfrånvaro. Om vi jämför med 2019 har skillnaden mellan kvinnor och män minskat något, motsvarande 0,2%.

TABELL 31: SJUKFRÅNVARO I PROCENT FÖRDELAT PÅ KVINNOR OCH MÄN 2018 2019 2020 FÖRVALTNING K M TOTALT K M TOTALT K M TOTALT Barn- och utbildningsförvaltningen 5,7% 2,3% 5,1% 5,5% 2,8% 5,1% 7,2% 3,9% 6,6% Fritid- och kulturförvaltningen 2,4% 0,5% 1,4% 2,2% 3,1% 2,7% 7,2% 5,7% 6,4% Kommunledningsförvaltningen 2,0% 0,6% 1,6% 2,8% 0,6% 2,1% 5,4% 3,0% 4,7% Miljöförvaltningen 2,6% 1,3% 2,2% 13,5% 0,7% 11,3% 12,9% 0,0% 11,1% Räddningstjänsten 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Socialförvaltningen 8,5% 3,7% 7,9% 9,0% 3,9% 8,4% 10,8% 6,4% 10,1% Tekniska förvaltningen 8,0% 7,8% 8,0% 8,3% 5,4% 7,3% 11,5% 8,7% 10,5% Totalt 6,6% 3,6% 6,0% 6,9% 3,4% 6,2% 8,8% 5,5% 8,1% Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade. K=kvinnor och M=män.

Sjukfrånvaron i Sverige varierar kraftigt över tid och kvinnors sjukfrånvaro är nära dubbelt så hög som mäns på arbetsmarknaden i stort. Kvinnor upplever också både sin hälsa och sin arbetsmiljö som sämre än vad män gör – men kvinnor har samtidigt bättre levnadsvanor och lever längre, vilket är en paradox. De påtagliga skillnaderna i sjukfrånvaro mellan könen går inte att förklara med olikheter i hälsa utan snarare sannolikt av en blandning av faktorer som skillnader vad beträffar konsumtion av vård, attityder till sjukskrivning, bemötande i sjukskrivningsprocessen, ansvar för hem och barn samt en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Sammantaget går alltså de flesta orsaker till kvinnors relativt sett högre PERSONALBOKSLUT 2020

sjukfrånvaro att härleda till olika former av ojämställdhet. Sjukfrånvaron är särskilt hög inom kommuner och regioner, och då främst bland kvinnor inom så kallade kontaktyrken, bland annat inom vård, skola och omsorg. (utdrag ur SKR:s rapport En jämställd arbetsgivarpolitik ett program i nio punkter).

Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp När det gäller sjukfrånvaro för de olika åldersgrupperna, -29 år, 30-49 år samt 50- år, har den ökat i alla tre grupperna jämfört med 2020. Även här har Covid-19 påverkat resultatet. I åldersgruppen – 29 år har sjukfrånvaron för kvinnor ökat med 2% till 7,2% och för män med 2,7% till 4,7%. I åldersgruppen 30-49 år har sjukfrånvaron för kvinnor ökat med 1,5% till 8,0% och för män med 2,4% till 5,1%. I åldersgruppen 50- år har sjukfrånvaron för kvinnor 21 ökat med 2,5% till 10,4% och för män med 1,5% till 6,4%.

ARBETSMILJÖ Habo kommuns arbetsmiljöarbete ska bidra till ett hälsosamt och hållbart arbetsliv. Medarbetare och chefer skapar tillsammans en god arbetsmiljö där vare sig våld, hot eller kränkande särbehandling förekommer. Arbetsgivarens ambition är att ständigt förbättra den fysiska och sociala arbetsmiljön. Genom ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete skapas bra och säkra arbetsmiljöer där ohälsa och olyckor förebyggs.

SÅ HÄR ARBETAR VI MED SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Habo kommuns systematiska arbetsmiljöarbete utgår från SAM-hjulet. Varje område innehåller olika aktiviteter som ska genomföras under året såsom skyddsronder, medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar (APT). Vi har samlat aktiviteterna i ett årshjul. Den årliga SAM-uppföljningen till chefer och skyddsombud är ett sätt att upptäcka förbättringsområden inom arbetsmiljöarbetet. Det är också ett sätt för personalenheten att få en bild av vilka av våra rutiner som behöver utvecklas och förbättras eller var vi behöver sätta in åtgärder.

ARBETSMILJÖARBETET UNDER 2020 Tillbud och arbetsskador Tillbud och arbetsskador är ett underlag för kommunens förebyggande arbetsmiljöarbete för att minska ohälsa och olycksfall bland medarbetarna. Det är också en del av kommunens arbete med det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett tillbud är en händelse som skulle kunna leda till en arbetsskada eller ohälsa (oj) och arbetsskada är en skada som uppstår i arbetet eller på väg till eller från arbetet (aj).

När ett tillbud eller en arbetsskada inträffar ska en anmälan göras i vårt systemstöd Stella (tidigare Lisa).

Under 2020 rapporterades 158 tillbud in. Det är en ökning från föregående år med 32 stycken. Merparten av tillbuden (107) rapporterades in från Socialförvaltningen. Den vanligaste typen av händelse som har valts när man lagt in tillbud är ”Annat tillbud” (52). Det är ett val man kan göra i systemet när man inte finner lämplig rubrik. Tittar man närmare på underliggande information kan man konstatera att många har valt att lägga in sitt missnöje i samband med byte av schema som ett tillbud. På andra plats kommer Tillbud kopplat till ohälsosam arbetsbelastning (16). Barn- och utbildningsförvaltningen rapporterade in 41 tillbud under året. Av dessa var Tillbud att bli skadad av person (även oavsiktligt) det vanligaste (18). PERSONALBOKSLUT 2020

Under året rapporterades 44 arbetsskador som inte medfört frånvaro in. Det är en ökning med 1 jämfört med året innan. Av dessa är fallskador och att bli skadad av annan person (även oavsiktligt) den vanligaste orsaken. Dessa kategorier har används 11 gånger vardera som orsak till skadan.

När det gäller arbetsskador som medfört frånvaro har enbart 4 rapporterats in. Där har vi en stor minskning, från 12 som rapporterades in 2019. Två av dessa beror på att den skadade slog eller stötte emot något. Två är ospecificerade.

TABELL 32: ANMÄLDA TILLBUD OCH ARBETSSKADOR FÖRVALTNING 2018 2019 2020 22 ARBETS- ARBETS- ARBETS- TILLBUD SKADA TILLBUD SKADA TILLBUD SKADA Barn- och utbildningsförvaltningen 49 18 39 19 41 21 Fritid- och kulturförvaltningen 0 0 1 0 0 1 Kommunledningsförvaltningen 7 2 1 2 1 0 Miljöförvaltningen 0 0 0 3 0 0 Räddningstjänsten 0 0 0 1 0 0 Socialförvaltningen 44 18 82 27 107 21 Tekniska förvaltningen 7 11 3 3 9 5 Totalt 107 49 126 55 158 48 Källa: Stella, kommunens system för tillbud- och arbetsskadeanmälningar

Grundläggande arbetsmiljöutbildning Alla nyanställda chefer och skyddsombud kallas till en obligatorisk grundutbildning i arbetsmiljö. 2019 var första året vi genomförde utbildningen i egen regi. Personalenhetens medarbetare är föreläsare och ansvarar för utbildningens innehåll. Utbildningen utgår från Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning, som är specialanpassad för kommun och region. Personalenheten har anpassat den efter Habo kommuns förutsättningar och behov. Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Utbildningen genomförs under två halvdagar, en omgång på våren och en omgång på hösten. När chef/skyddsombud genomgått båda tillfällena får man ett diplom.

Under 2020 har tyvärr pandemin gjort det svårt att genomföra fysiska utbildningar enligt plan. Vi har därför varit tvungna att minska antal utbildningstillfällen.

Rehabriktlinje Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga att en arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Av Arbetsmiljölagen framgår även att arbetsgivaren ska arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering på ett systematiskt sätt. Arbetsgivaren ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.

Personalenheten har i sitt uppdrag som stödfunktion till chefer i kommunen sett ett behov av att revidera och förtydliga kommunens arbete med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen samt med det förebyggande arbetet för att förhindra sjukfrånvaro (upprepad korttidsfrånvaro).

PERSONALBOKSLUT 2020

Under året har det därför arbetats med att uppdatera riktlinjerna rehabilitering vid upprepad korttidsfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetet med rehabilitering kan förenklat delas in i tre delar: Hälsofrämjande (tidigt, aktivt och främjande), Förebyggande (upprepad korttidsfrånvaro) och Rehabiliterande. Som stöd för cheferna har personalenheten även tagit fram olika verktyg som kan användas i form av guider, mallar och blanketter. Vid rehabiliteringsärenden använder Habo kommun systemstödet Adato.

LÖNEPOLITISKT PROGRAM 63 % av kommunens bokförda kostnader 2020 avser personalkostnader. Majoriteten av våra 23 personalkostnader är löner. Habo kommun följer en strukturerad löneprocess där lönekartläggning är en viktig del. Det är här vi kartlägger vår lönestruktur och ser vilka grupper som kan vara föremål för lönepolitiska satsningar.

LÖNESÄTTNING Habo kommun tillämpar individuell och differentierad lönesättning där lönekriterierna är engagemang och utvecklingsförmåga, samarbete och service samt ansvar och arbetsresultat. Lönekriterierna ska vara väl kända bland medarbetarna och alla medarbetare skall veta vad lönesättningen grundar sig på. Detta förutsätter att krav och förväntningar är tydliga och att resultaten följs upp. Det sker i dialog mellan chef och medarbetare i ett lönesamtal.

Generellt kan man säga att lönen grundar sig på arbetsvärdering, individuell prestation, marknadspåverkan samt kommunens ekonomiska läge.

Varje chef är ansvarig för lönesättning av sin personal. Lönen är i sin tur kopplad till hur var och en bidragit till att uppnå målen. Lönen fastställs med hänsyn till medarbetarens arbetsinsatser och personliga kompetens samt arbetets svårighetsgrad och de krav som arbetet ställer på medarbetaren.

LÖNEKARTLÄGGNING Varje år gör Habo kommun en lönekartläggning. Lönekartläggningens syfte är att kartlägga och analysera om de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män har sin förklaring i medarbetarnas könstillhörighet eller om det finns andra sakliga förklaringar till varför det skiljer i lön.

Lönekartläggningen 2020 visar inte på några osakliga skillnader i lön mellan män och kvinnor på en strukturell nivå. Alla skillnader som upptäcks har sakliga grunder.

UPPFÖLNING MEDIANLÖNER I %, VISSA BEFATTNINGAR I Habo kommun följs månatligen medianlönen i % på vissa befattningar upp. Att det är större skillnader inom vissa grupper kan bero på att någon medarbetare med högre lön slutat sin anställning eller att någon medarbetare med högre lön börjat en anställning.

PERSONALBOKSLUT 2020

TABELL 33: UPPFÖLJNING MEDIANLÖNER I %, VISSA BEFATTNINGAR BEFATTNINGAR 2018 2019 2020 MEDIANLÖN %-ÖKNING MEDIANLÖN %-ÖKNING MEDIANLÖN %-ÖKNING Fritidspedagog 31 000 4,6% 31 536 1,7% 33 393 5,9% Förskollärare 30 405 3,3% 31 323 3,0% 32 146 2,6% Lärare år F-3 33 770 35 295 4,5% Lärare år 4-6/ årskurs 1-7 33 721 3,0% 34 592 2,6% 35 165 1,7% Lärare år 7-9/årskurs 4-9 36 161 3,1% 38 000 5,1% 38 896 2,4% Sjuksköterskor 33 117 1,4% 34 017 2,7% 34 750 2,2% Socialsekreterare 33 452 -3,0% 34 021 1,7% 33 889 -0,4% Undersköterskor 25 500 3,4% 26 228 2,9% 26 961 2,8%24 Urval: Tillsvidareanställd

PENSION Kommunen hade 2020-12-31 88 medarbetare som var 61 år och äldre. Det innebär att knappt 10% av kommunens totala andel medarbetare som är tillsvidareanställd kommer att gå i pension under de kommande åren.

TABELL 34: PENSIONSPROGNOS 2020 61 62 63 64 65 66 67 - TOTALT FÖRVALTNING ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR Barn- och utbildningsförvaltningen 3 7 6 7 0 3 2 28 Fritid- och kulturförvaltningen 1 1 0 2 3 1 0 8 Kommunledningsförvaltningen 0 2 0 0 1 1 0 4 Miljöförvaltningen 0 1 0 0 0 0 0 1 Räddningstjänsten 0 0 0 0 0 0 0 0 Socialförvaltningen 7 7 8 4 3 0 1 30 Tekniska förvaltningen 6 2 3 0 3 2 1 17 Totalt 17 20 17 13 10 7 4 88 Urval: Tillsvidareanställd

Den första januari 2020 höjdes åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning från 67 år till 68 år. 2023 höjs åldersgränsen till 69 år. Bestämmelsen är tvingande till arbetstagarens förmån och är inte möjlig att avtala bort.

PERSONALVÅRDSFÖRMÅNER Habo kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare som månar om sina medarbetare och verkar för en god arbetsmiljö. Vi erbjuder medarbetaren flera olika förmåner för att skapa trivsel, såsom friskvård, biobiljetter och möjlighet till semesterdagsväxling.

TABELL 35: PERSONALVÅRDSFÖRMÅNER 2018 2019 2020 Friskvård 359 376 321 Biobiljetter 2 055 1 493 280 Semesterdagsväxling 143 168 154 Källa: Personec P, kommunens lönesystem PERSONALBOKSLUT 2020

FRISKVÅRD Medarbetarna har bl.a. möjlighet att få bidrag till friskvårdsaktiviteter. Kommunen subventionerar upp till 50 % av friskvården, max 1 200 kronor per kalenderår. Under 2020 har kommunen betalat ut 313 665 kr i friskvårdsbidrag jämfört med 2019 då 369 361 kr betalades ut. 321 medarbetare har utnyttjat möjligheten 2020 jämfört med 376 föregående år. Tyvärr är det således färre som utnyttjat möjligheten under 2020 efter det att uttaget ökat tre år i rad. Detta liksom mycket annat är troligtvis en konsekvens av Covid-19.

BIOBILJETTER Som anställd i Habo kommun har man möjlighet att köpa biobiljetter till Filmstadens biografer till ett rabatterat pris. Kostnad per biobiljett är 105 kr. För fjärde året i rad minskar 25 uttaget av biobiljetter. Under 2020 har 280 biobiljetter hämtats ut jämfört med 2019 då 1 493 biobiljetter hämtades ut. Detta liksom mycket annat är troligtvis en konsekvens av Covid-19.

SEMESTERDAGSVÄXLING Anställd i Habo kommun, som förväntas tjäna in full semester under året, har möjlighet att byta in semesterdagstillägg mot ledig tid. Till och med det år medarbetaren fyller 39 år får hen fem extra lediga dagar och från och med det år medarbetaren fyller 40 år får hen sex extra lediga dagar om hen väljer att avstå från semesterdagstillägget. Under 2020 har 154 medarbetare nyttjat förmånen jämfört med 2019 då 168 nyttjade förmånen.

PERSONALBOKSLUT 2020

BEGREPPSREGISTER AB Allmänna bestämmelser – en bilaga till kollektivavtalet HÖK och som reglerar anställningar och anställningsförmåner inom kommuner. Huvudöverenskommelse för kommunanställda.

AVA Allmän visstidsanställning. En tidsbegränsad anställning.

Avlöningsform Kan vara månads- eller timlön. 26

BEA Kollektivavtal med bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Månadsavlönad En avlöningsform för personal som anställs för längre period än tre månader och/eller på högre sysselsättning än 40 %.

PAN Kollektivavtal för anställda som personlig assistent samt för anhörigvårdare.

Timavlönad Avlöningsform för medarbetare som arbetar timmar och som inte blir månadsavlönade.

TV Tillsvidareanställd. Medarbetare som är anställd utan tidsbegränsning.

Vikariat En anställningsform där medarbetare anställs för viss tid med syfte att ersätta frånvarande medarbetare.

Visstidsanställd Person som inte är tillsvidareanställd. Oavsett anställningsform.

Årsarbetare Antalet årsarbetare räknas fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade. Årsarbetare anger hur många anställda kommunen skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade summeras till heltidsanställningar, t.ex. en anställd med sysselsättningsgrad 100% och en anställd med sysselsättningsgrad 75% är 1,75 årsarbetare men två medarbetare. Uträkning av årsarbetare görs på samma sätt oavsett årsarbetstidsmått för olika yrkesgrupper.

PERSONALBOKSLUT 2020

NYCKELTAL HÖGLANDSKOMMUNERNA OCH HABO Höglandskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda tar årligen fram gemensamma nyckeltal till personalboksluten. Från 2020 ingår även Habo kommun i jämförelsen. I detta kapitel redovisas arbetad tid, sjukfrånvaro, personalomsättning och antal anställda. Den kommun som storleksmässigt är mest lik Habo är Sävsjö med 11 677 invånare. Övriga kommuners invånarantal är Aneby (6 789), Eksjö (17 809), Habo (12 577), Nässjö (31 540), Vetlanda (27 502).

27 ARBETAD TID Statistiken för arbetad tid avser avtalsområdena AB (huvudavtalet för kommunanställda), BEA (kollektivavtal med bestämmelser för anställda i arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (kollektivavtal för anställda som personlig assistent samt för anhörigvårdare). Den genomsnittliga kostnaden per arbetad timme varierar mellan kommunerna. Nyckeltalet räknas ut som summa arbetad tid totalt belopp (exkl. PO)/ summa arbetad tid totalt timmar. Eksjö har den lägsta kostnaden medan Nässjö har den högsta. Habo hamnar på andra plats. Samtliga kommuner har en låg andel fyllnads- och övertidstimmar och Nässjö ligger allra lägst. Habo hamnar någonstans i mitten. Vetlanda har lägst andel timlön av arbetad tid medan Sävsjö har högst andel. Även här hamnar Habo någonstans i mitten.

TABELL 36: ARBETAD TID OCH KOSTNADER 2020 (Exkl. PO)

Höglandskommunerna och Habo Aneby Eksjö Habo Nässjö Sävsjö Vetlanda Timlön av arbetad tid totalt 7,1% 8,1% 5,7% 5,6% 9,5% 4,2% Fyllnad och övertid av arbetad tid totalt 1,2% 1,2% 1,1% 0,7% 1,4% 1,0% Kostnad i genomsnitt per arbetad timma 198 kr 164 kr 208 kr 210 kr 201 kr 204 kr Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvarostatistiken för total sjukfrånvaro och sjukfrånvaro från dag 60 och framåt redovisas enligt de förutsättningar som Sveriges kommuner och regioner (SKR) har angivit om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Det betyder att urvalet är samtliga anställda inom avtalsområdena AB, BEA och PAN.

TABELL 37: SJUKFRÅNVARO i PROCENT 2020

Höglandskommunerna och Habo Aneby Eksjö Habo Nässjö Sävsjö Vetlanda Sjukfrånvaro totalt 7,1% 7,9% 8,1% 7,9% 6,7% 8,1% Sjukfrånvaro från dag 60 och framåt 29,0% 36,0% 33,6% 35,5% 51,4% 35,0% Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda samt timavlönade

När det gäller sjukfrånvaron i procent av den totala arbetstiden har Sävsjö lägst frånvaro med 6,7%. Habo och Vetlanda har högst sjukfrånvaro med 8,1%. Samtliga kommuner har ökad total sjukfrånvaro jämfört med 2019. Nässjö och Habo har ökat

PERSONALBOKSLUT 2020

mest jämfört med 2019, 1,9%. Aneby är den kommun som ökat minst jämfört med 2019, 1,1%. När de långa sjukskrivningarna jämförs mellan kommunerna har Aneby lägst andel långtidssjuka med 29,0% och Sävsjö har högst med 51,4%. Habo hamnar näst lägst med 33,6%. För alla kommuner har de långa sjukskrivningarna minskat jämfört med 2019. Vetlanda har minskat mest jämfört med 2019, 11,6%.

PERSONALOMSÄTTNING Den statistik som redovisas under detta avsnitt har urvalet tillsvidareanställda inom avtalsområdena AB, BEA och PAN. När det gäller personalomsättning har höglandskommunerna valt att jämföra alla medarbetare, C-chefer samt ett antal 28 utvalda yrkesgrupper. Notera även att vissa kommuner saknar en del personalgrupper, t.ex. har Aneby liksom Habo inget gymnasium.

TABELL 38: PERSONALOMSÄTTNING I PROCENT 2020

Höglandskommunerna och Habo Aneby Eksjö Habo Nässjö Sävsjö Vetlanda Personalomsättning totalt 12,7% 11,7% 9,2% 9,7% 9,5% Personalomsättning C-chefer 25,6% 18,8% 10,9% 8,1% 6,8% 206014 - Sjuksköterska handikapp, äldre, geriatrik 6,9% 0,0% 16,6% 20,7% 29,6% 19,7% 207009 - Undersköterska hemtjänst 15,1% 17,0% 16,6% 8,2% 8,6% 5,6% 207011 - Undersköterska äldreomsorg 9,7% 10,5% 15,2% 8,4% 13,5% 11,8% 351008 - Socialsekreterare barn och unga 22,2% 0,0% 17,7% 4,7% 0,0% 8,3% 351009 - Socialsekreterare ekonomiskt bistånd 13,0% 18,2% 30,5% 15,3% 23,6% 0,0% 351010 - Socialsekreterare övriga 27,1% 16,1% 0,0% 52,4% 24,5% 351012 - Socialsekreterare biståndsbedömare 17,9% 15,4% 35,1% 14,5% 23,4% 5,9% 401009 - Lärare tidiga år F-3 12,7% 16,9% 5,9% 7,3% 3,5% 6,6% 401010 - Lärare tidiga år 4-6 18,8% 7,9% 14,8% 3,2% 3,0% 8,8% 401011 - Lärare senare år 7-9 14,7% 13,5% 6,1% 12,3% 8,3% 7,1% 401012 - Lärare gymnasium allmänna ämnen 7,2% 4,2% 9,8% 12,5% 401013 - Lärare gymnasium yrkesämnen 24,0% 8,7% 0,0% 8,4% 401014 - Lärare praktiskt estetiska ämnen 0,0% 16,2% 4,4% 0,0% 9,4% 7,2% 401016 - Speciallärare 10,0% 0,0% 0,0% 25,0% 0,0% 401017 - Specialpedagog 15,4% 12,9% 17,6% 8,6% 0,0% 11,7% 402010 - Förskollärare 12,7% 9,1% 14,6% 11,1% 4,5% 6,9% Urval: Tillsvidareanställda

Nyckeltalet personalomsättning räknas ut som Antal medarbetare som slutat/ genomsnittligt antal anställda. Den totala personalomsättningen skiljer sig något mellan kommunerna. Eksjö har högst personalomsättning med 12,7 %, följt av Habo med 11,7%. Sävsjö, Vetlanda och Nässjö ligger ungefär lika. För samtliga kommuner, förutom Sävsjö, har personalomsättningen minskat jämfört med 2019. Nässjö är den kommun där personalomsättningen minskat mest, 2%.

När det gäller personalomsättning på C-chefer ligger Eksjö högst med hela 25,6% följt av Habo och Nässjö på 18,8% respektive 10,9%. Vetlanda har lägst personalomsättning bland C-chefer med 6,8%. För samtliga kommuner, förutom Eksjö och Habo, har personalomsättningen bland C-chefer minskat jämfört med PERSONALBOKSLUT 2020

2019. Sävsjö är den kommun där personalomsättningen bland C-chefer minskat mest, 6,5%.

När det gäller vissa yrkesgrupper som undersköterska äldreomsorg, socialsekreterare ekonomiskt bistånd, socialsekreterare biståndsbedömare, specialpedagog och förskollärare har Habo högst personalomsättning bland kommunerna.

ANTAL ANSTÄLLDA Under denna rubrik har höglandskommunerna valt att jämföra andelen tillsvidareanställda, vikarier och visstidsanställda i procent. Den statistik som redovisas under detta avsnitt avser urvalet månadsanställda inom avtalsområdena AB, BEA och PAN. 29

TABELL 39: ANTAL ANSTÄLLDA 2020

Höglandskommunerna och Habo Aneby Eksjö Habo Nässjö Sävsjö Vetlanda Totalt antal anställda (ej timanställd) 670 1 880 989 3 058 1 212 2 741 Andel tillsvidare 82,4% 88,0% 90,4% 89,3% 85,4% 82,0% Andel vikariat 5,5% 2,1% 1,9% 1,9% 4,2% 7,2% Andel allmän visstidsanställning 6,7% 6,0% 1,9% 1,7% 3,5% 3,5% Andel obehöriga enligt skollagen 5,4% 3,9% 3,4% 7,1% 6,9% 7,3% Andel övriga 0,0% 0,0% 2,3% 0,0% 0,0% 0,0%

Medelsysselsättningsgrad 92,7% 92,0% 94,0% 93,7% 90,0% 85,1% Urval: Tillsvidareanställda, visstidsanställda

Habo kommun har högst andel tillsvidareanställda med 90,4% följt av Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Aneby. Lägst andel tillsvidareanställda har Vetlanda kommun med 82%. Nässjö och Habo är de kommuner som höjt andelen tillsvidareanställda jämfört med 2019 0,8% respektive 1,5%.

Habo och Nässjö har låg andel vikariat jämfört med övriga kommuner. Vetlanda är den kommun som har högst andel vikariat, 7,2%. När det gäller allmän visstidsanställning (AVA) ligger Nässjö och Habo även här långt under övriga kommuner. Högst andel har Aneby med 6,7%.

Vetlanda är den kommun som har högst andel obehöriga enligt skollagen med 7,3% följt av Nässjö och Sävsjö med 7,1% respektive 6,9%. Habo kommun har glädjande nog lägst andel obehöriga enligt skollagen med 3,4%.

Arbetet med heltid som norm tillsammans med Kommunal fortsätter och i statistiken ser vi att Habo kommun är den kommun som har högst medelsysselsättningsgrad, 94%. Vetlanda har den lägsta medelsysselsättningsgraden med 85,1%. Samtliga kommuner har ökat sin medelsysselsättningsgrad jämfört med 2019. Den kommun som ökat mest är Vetlanda med 1,3% följt av Habo med 1%.

PERSONALBOKSLUT 2020

35 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-03-03 KS21/48 1

Mottagare Kommunstyrelsen

Årsredovisning/bokslut 2020

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta

att fastställa resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning

att godkänna reservationer från 2020 års investeringsbudget till 2021 års investeringsbudget med 71 297 000 kronor, innebärande att 2021 års investeringsbudget ökas i motsvarande grad

att godkänna förskott och under- och överskott från 2020 års investeringsbudget med – 8 320 000 kronor

att ingen avsättning eller disposition ur resultatutjämningsreserv (RUR) görs för 2020. Avsättningen uppgår därför till oförändrat 13 200 000 kronor, samt

att ombud till bolagsstämma i Habo Energi AB ges direktiv att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret, samt

att i övrigt godkänna föreliggande redovisning.

Ärendebeskrivning Ekonomienheten har tagit fram en årsredovisning för 2020. Resultatet uppgår till 50,7 miljoner kronor vilket är 38,1 miljoner kronor bättre än budget. Det är det bästa resultatet för kommunen som redovisats. I resultatet ingår exploateringsintäkter och övriga realisationsvinster med 6,0 miljoner kronor. Även koncernen Habo kommun inklusive bolagen gör det bästa resultatet någonsin med ett resultat på 63 miljoner kronor efter skatt.

Kommunen klarar målen för ränterisk och den genomsnittliga räntebindningstiden. Däremot klarar man inte finansieringsriskens mål vad gäller lånens genomsnittliga återstående löptid som ligger strax under miniminivå.

Postadress Besöksadress Telefon E-post Habo kommun Jönköpingsvägen 19 036-442 80 98 [email protected]

Box 212 Telefon (växel) Webb 566 24 Habo 036-442 80 00 www.habokommun.se 36 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-03-03 KS21/48 2

Kommunledningsförvaltningen

Johan Bokinge Ekonomichef

Beslutet skickas till Klicka eller tryck här för att ange text.

37 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 16

§ 22 Svar på remiss för åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat Diarienummer KS20/312

Förslag till beslut Habo kommun översänder remissvar för åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat och åtar sig därmed att genomföra de två obligatoriska strategiska åtgärderna, de fyra obligatoriska länsgemensamma åtgärderna och sex aktörsspecifika åtgärder anpassade för Habo.

Ärendebeskrivning Klimatanpassning handlar om att förebygga den klimatförändring vi inte kan motverka, det vill säga att lindra de skador som kan uppkomma på grund av ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har tillsammans med aktörer runtom i länet tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för anpassning till ett förändrat klimat (klimatanpassning). Åtgärderna har arbetats fram genom aktörernas egna klimat- och sårbarhetsanalyser och bottnar i de sju prioriterade klimateffekter som lyfts i den nationella klimatanpassningsstrategin.

Åtgärdsprogrammet omfattar åren 2021 (from 1 juli) till 2025 och tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 (främst mål 13), ambitionerna i Parisavtalet, Sveriges miljökvalitetsmål och Jönköpings läns klimat- och energistrategi.

Åtgärdsprogrammets syfte är att främja klimatanpassningen inom länets verksamheter och därmed även bidra till klimatanpassningen av samhället i stort. Därmed lyfter förslaget till åtgärdsprogram fram de åtgärder som är nödvändiga för att minimera länets sårbarheter.

Kommunstyrelsen ansvarar för åtagandena och dess uppföljning. Genomförandet sker enligt respektive ansvarsfördelning för kommunens verksamheter och de kommunala bolagen. Kommunens verksamheter och bolag finansierar åtgärder inom befintlig budget och i ordinarie budgetprocess samt vid behov projektfinansiering/bidrag.

Miljö- och hållbarhetsstrateg Anna Lööv har tillsammans med arbetsgruppen för klimatanpassning gått igenom remissen och lämnat förslag på vilka åtgärder som ska antas. Förslaget är två strategiska åtgärder, fyra länsgemensamma åtgärder och sex aktörsspecifika åtgärder. Åtagandena och övriga synpunkter lämnas över till länsstyrelsen i en särskild svarsfil. _____

Justeras Expedierats

38 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-01-14 KS20/312 1

Mottagare Kommunstyrelsen

Remiss Åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat

Förslag till beslut Habo kommun lämnar remissvar för åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat (klimatanpassning) och åtar sig därmed att genomföra de två obligatoriska strategiska åtgärderna, de fyra obligatoriska länsgemensamma åtgärderna och sex aktörsspecifika åtgärder anpassade för Habo.

Ärendebeskrivning

Bakgrund

Klimatanpassning handlar om att förebygga den klimatförändring vi inte kan motverka, det vill säga att lindra de skador som kan uppkomma på grund av ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har tillsammans med aktörer runtom i länet tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för anpassning till ett förändrat klimat (klimatanpassning). Åtgärderna har arbetats fram genom aktörernas egna klimat- och sårbarhetsanalyser och bottnar i de sju prioriterade klimateffekter som lyfts i den nationella klimatanpassningsstrategin.

Åtgärdsprogrammet är ute på remiss fram till den 31 mars 2021.

Åtgärdsprogrammet för klimatanpassning

Åtgärdsprogrammets syfte är att främja klimatanpassningen inom länets verksamheter och därmed även bidra till klimatanpassningen av samhället i

Postadress Besöksadress Telefon E-post Habo kommun Jönköpingsvägen 19 036-442 82 69 [email protected]

Box 212 Telefon (växel) Webb 566 24 Habo 036-442 80 00 www.habokommun.se 39 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-01-14 KS20/312 2

stort. Därmed lyfter förslaget till åtgärdsprogram fram de åtgärder som är nödvändiga för att minimera länets sårbarheter.

Totalt har åtgärdsprogrammet 90 åtgärder. Åtgärder är indelade i tre block: 1. Strategiska åtgärder (obligatoriska för alla aktörer) 2. Länsgemensamma åtgärder (obligatoriska för kommunerna) 3. Aktörsspecifika åtgärder

Klimatanpassning medför generellt sett en kostnad. I de allra flesta fall är förebyggande investeringar betydligt billigare i ett längre perspektiv, jämfört med att ta kostnaderna för klimatkonsekvenser i efterhand. Att anpassa samhället handlar till stor del om att fatta långsiktiga beslut under osäkra förutsättningar. Ett förändrat klimat skapar också möjligheter för ekonomisk tillväxt och klimatanpassning innebär att se till att dessa möjligheter tas tillvara.

Habo kommun anger åtaganden och lämnar övriga synpunkter enligt önskemål från Länsstyrelsen i bifogad svarsfil.

Genomförande av åtaganden för Habo kommun och bolag

För Habo kommun har arbetsgruppen för klimatanpassning tagit fram en övergripande klimat- och sårbarhetsanalys. Med denna som bakgrund är följande åtgärder aktuella för Habo kommun och kommunala bolag att arbeta vidare med:

• Block 1 Strategiska åtgärder: 2 åtgärder (obligatoriska) • Block 2 Länsgemensamma åtgärder: 4 åtgärder (obligatoriska) • Block 3 Aktörsspecifika åtgärder: 6 åtgärder Se bilaga 1.

Miljö- och hållbarhetsstrategen ansvarar för att samordna, driva, utveckla, följa upp och synliggöra kommunens miljö- och hållbarhetsstrategiska arbete, inklusive dessa åtaganden.

40 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-01-14 KS20/312 3

Anna Lööv Miljö- och hållbarhetsstrateg

Beslutet skickas till Klicka eller tryck här för att ange text.

41 Remissinstans: Habo kommun

Aktörer som föreslås vara ansvarig för genomförandet fyller i kolumn D (ja/nej) och kan lämna kommentarer i F.

Vi avser att genomföra åtgärden/delta i genomförandet av åtgärden (välj Ja, Nej eller Ej Preliminär beräknad Nr Åtgärdsnamn Ansvarig för genomförande relevant i rullistan) Kommentar av Länsstyrelsen Kommentar av din organisation Ansvarig förvaltning & bolag kostnad Preliminär finansiering Strategiska åtgärder Strategiska åtgärder Alla deltagande aktörer genomför 1 Systematiskt klimatanpassningsarbete Alla deltagande aktörer Ja KLK under 100 000 kr ordinarie budget denna. Alla deltagande aktörer genomför KLK och RT i samarbete med 2 Handlingsplan för mest betydande klimatrisker Alla deltagande aktörer Ja under 100 000 kr ordinarie budget denna. övriga förvaltningar & bolag Länsgemensamma åtgärder Alla kommunala aktörer genomför 3 Grönska i bebyggd miljö Alla länets kommuner Ja Vi avser genomföra punkt: 1 TK - plan, gata/park 100 000-500 000 kr ordinarie budget denna. Alla kommunala aktörer genomför 4 Risk för översvämning och skred vid förorenade områden Alla länets kommuner Ja Vi avser genomföra punkt: 1 MF under 100 000 kr ordinarie budget denna. Alla kommunala aktörer genomför 5 Dagvatten Alla länets kommuner Ja Vi avser genomföra punkt: a, b TK - vatten under 100 000 kr ordinarie budget denna. Alla kommunala aktörer genomför 6 Vattenförsörjning Alla länets kommuner Ja Vi avser genomföra punkt: 4 under 100 000 kr ordinarie budget denna. TK - vatten Aktörsspecifika åtgärder Ta hänsyn till och förebygga negativa klimateffekter som ingår i kommunens 29 Ja under 100 000 kr ordinarie budget klimat- och sårbarhetsanalys Habo kommun RT i samarbete med KLK 30 Ja under 100 000 kr ordinarie budget Kartläggning av riskområden vid skogsbrand Habo kommun RT ordinarie budget och 31 Ja TK i samarbete med MF, RT över 500 000 kr projektfinansiering/bidr Upprätta en klimatanpassad VA-plan Habo kommun och KLK ag Tillsyn av egenkontroll i förskolor och skolor för att säkerställa att planer, rutiner 32 Ja under 100 000 kr ordinarie budget och solskydd fungerar tillfredställande Habo kommun MF Tillsyn av egenkontroll i äldreboende för att säkerställa att planer, rutiner och 33 Ja under 100 000 kr ordinarie budget solskydd fungerar tillfredställande Habo kommun MF ordinarie budget eller 34 Ja under 100 000 kr ev Genomföra informationsåtgärder för att förebygga att invasiva arter tränger undan projektpengar/bidrag inhemska arter Habo kommun MF och TK - gata/park 42

Ange din övriga synpunkter på förslaget, både detaljerade och generella. Disponera dina kommentarer efter åtgärdsprogrammets kapitel och sidnummer

kap 4, s.33 åtgärd 6 Klimateffekten” Brist i vattenförsörjningen för enskilda, jordbruk och industri”: I klimateffekten ” Brist i vattenförsörjningen för enskilda, jordbruk och industri” används begreppet enskild. Formuleringen kommer från den nationella klimatanpassningsstrategin, sidan 52. Habo kommun anser att det behövs ett förtydligande i åtgärden med vad som avses med enskilda i detta sammanhang, t.ex. att det syftar på medborgare/privatpersoner och inte ska förknippas med enskilt vatten (som exempel). kap 4, s.69 åtägrd 34 Formuleringen ”De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord och skogsbruk” behöver ses över. Vilka arter? Vad menas med ekosystemet här? Det vore bra att tydliggöra/klargöra att det är de inhemska arterna som missgynnas av att främmande arter kommer in i landet, som i sin tur påverkar ekosystemen negativt.

Klimateffekt behöver ses över och justeras: Klimateffekt ska vara att minska förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter. - inte öka förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter. 43

Lista rör ej Ja Nej Ej relevant 44 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 17

§ 23 Svar på remiss för åtgärdsprogram Minskad klimatpåverkan Diarienummer KS20/346

Förslag till beslut Habo kommun översänder remissvar för Åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan och åtar sig därmed att genomföra den obligatoriska strategiska åtgärden och nio områdesspecifika åtgärder.

Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har tillsammans med aktörer runtom i länet tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för minskad klimatpåverkan. Åtgärderna har arbetats fram genom klimatrådets fokusgrupper och arbetsgrupper samt miljömålssamordnare i kommunerna och Region Jönköpings län.

Åtgärdsprogrammet omfattar åren 2021 (from 1 juli) till 2025 och syftar till att minska vår negativa klimatpåverkan i Jönköpings län. Åtgärdsprogrammet lyfter fram prioriterade åtgärder som är viktiga för att minimera länets klimatutsläpp, öka den förnybara energin och därmed bidra till länets klimat- och energistrategi. Åtgärderna som pekas ut i detta program anses främst vara samverkansåtgärder och fokuserar på områden som är utpekade i länets klimat- och energistrategi.

Miljö- och hållarbetsarbetet inom Habo kommun omfattar många styrande dokument och kopplar till mål på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Som ett paraply för kommunens miljö- och hållbarhetsarbete finns Agenda 2030 och kommunens vision om Habo – den hållbara kommunen för hela livet.

Resultat från Habo kommuns strategiska miljö- och hållbarhetsarbete visar att upphandling, samhällsplanering, transporter, energi och byggnation är strategiska områden att arbeta vidare med framåt och där det finns god potential till att nå resultat.

För att nyttja synergieffekter inom verksamheterna och kroka arm med det strategiska miljö- och hållbarhetsarbetet är förslaget att anta en strategisk åtgärd och nio områdesspecifika åtgärder som är aktuella för Habo kommun och bolag att arbeta med.

Justeras Expedierats

45 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 18

bolag finansierar åtgärder inom befintlig budget och i ordinarie budgetprocess samt vid behov projektfinansiering/bidrag.

Åtagandena och övriga synpunkter lämnas över till länsstyrelsen i en särskild svarsfil. Habo kommun lämnar bland annat synpunkter kring urvalet av åtgärder med fokus på informationsspridning och kunskapshöjande insatser kontra fysiska, konkreta åtgärder och investeringar.

_____

Justeras Expedierats

46 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-01-13 KS20/346 1

Mottagare Kommunstyrelsen

Remiss Åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan

Förslag till beslut Habo kommun lämnar remissvar för Åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan och åtar sig därmed att genomföra den obligatoriska strategiska åtgärden och nio områdesspecifika åtgärder.

Ärendebeskrivning Klimatet är en av vår tids största utmaningar. Det vi gör idag har stor påverkan på nuläget, framtiden och kommande generationer. De globala målen inom Agenda 2030, Parisavtalet, EU:s och Sveriges energi- och klimatmål samt länets klimat- och energistrategi ställer kraven och ger förutsättningar för ett aktivt miljö- och hållbarhetsarbete, vilket inkluderar att förebygga och minska negativ påverkan på vårt klimat och våra ekosystem.

Länsstyrelsen har tillsammans med aktörer runtom i länet tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för minskad klimatpåverkan. Åtgärderna har arbetats fram genom klimatrådets fokusgrupper och arbetsgrupper samt miljömålssamordnare i kommunerna och Region Jönköpings län.

Åtgärdsprogrammet är ute på remiss fram till den 31 mars 2021.

Åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan

Åtgärdsprogrammet omfattar åren 2021 (from 1 juli) till 2025 och syftar till att minska vår negativa klimatpåverkan i Jönköpings län. Åtgärds- programmet lyfter fram prioriterade åtgärder som är viktiga för att minimera länets klimatutsläpp, öka den förnybara energin och därmed bidra till länets klimat- och energistrategi. Åtgärderna som pekas ut i detta program anses främst vara samverkansåtgärder och fokuserar på områden som är utpekade i länets klimat- och energistrategi.

Postadress Besöksadress Telefon E-post Habo kommun Jönköpingsvägen 19 036-442 82 69 [email protected]

Box 212 Telefon (växel) Webb 566 24 Habo 036-442 80 00 www.habokommun.se 47 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-01-13 KS20/346 2

Totalt har åtgärdsprogrammet 20 åtgärder samt sju projektåtgärder. Åtgärderna är indelade i tre block: 1. Strategiska åtgärder (varav en av dem är obligatorisk) 2. Områdesspecifika åtgärder (valbara åtgärder) 3. Projektåtgärder

Habo kommun anger åtaganden och lämnar övriga synpunkter enligt önskemål från Länsstyrelsen i bifogad svarsfil. Bland annat lämnar Habo synpunkter kring urvalet av åtgärder med fokus på informationsspridning och kunskapshöjande insatser kontra fysiska, konkreta åtgärder och investeringar.

Genomförande av åtaganden för Habo kommun och bolag

Miljö- och hållarbetsarbetet inom Habo kommun omfattar många styrande dokument och kopplar till mål på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Som ett paraply för vårt miljö- och hållbarhetsarbetet finns Agenda 2030 och vår vision om Habo – den hållbara kommunen för hela livet.

Resultat från vårt strategiska miljö- och hållbarhetsarbete visar att upphandling, samhällsplanering, transporter, energi och byggnation är strategiska områden att arbeta vidare med framåt och där det finns god potential till att nå resultat.

Med denna bakgrund och med beaktande av att nyttja synergieffekter inom verksamheterna och kroka arm med det strategiska miljö- och hållbarhetsarbetet är följande åtgärder aktuella för Habo kommun och bolag att arbeta med:

• Block 1 Strategiska åtgärder: 1 åtgärd (obligatorisk) • Block 2 Områdesspecifika åtgärder: 9 åtgärder • Block 3 Projektåtgärder: ej relevant Se bilaga 1.

Miljö- och hållbarhetsstrategen ansvarar för att samordna, driva, utveckla, följa upp och synliggöra kommunens miljö- och hållbarhetsstrategiska arbete, inklusive dessa åtaganden.

48 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-01-13 KS20/346 3

Anna Lööv Miljö- och hållbarhetsstrateg

Beslutet skickas till Klicka eller tryck här för att ange text.

Remissinstans: Habo kommun Fyll i: 1. Aktörer som föreslås vara ansvarig för genomförandet ska fylla i kolumn D (ja/nej/ej relevant). Om flera aktörer anges som ansvariga för en åtgärd föreslås ibland en huvudansvarig aktör, som då är markerad med en stjärna. 2. Kommentar kan lämnas i kolumn E, t.ex. om din organisation föreslår förändring av åtgärdsförslaget som gör att organisationen sedan kan åta sig åtgärden. 3. För projektåtgärder, rad 43 till 49, anges inget åtagande i detta skede. Lämna gärna en kommentar i kolumn E om organisationen anser att den är värdefull. 4. Fyll på synpunkter som inte är kopplade till en specifik åtgärd i fliken "övriga synpunkter på remissen".

Vi avser att genomföra åtgärden/delta Förslag på ansvariga för i genomförandet av åtgärden (välj Ja, Preliminär beräknad Nr. Åtgärdsnamn genomförande Nej eller Ej relevant i rullistan) Kommentar av din organisation Ansvarig förvaltning & bol kostnad Preliminär finansiering Strategiska åtgärder Alla deltagande aktörer genomför 1 Systematiskt arbete med klimat och energi denna. Ja KLK under 100 000 kr ordinarie budget a) Länsstyrelsen*, Kommuninvest, Vaggeryds och Gislaveds kommuner, Länsförsäkringar Jönköping samt ELMIA Ej relevant Habo kommun deltar i den kommunala ekonomichefsgruppen. Vi noterar att åtgärden innebär 2 Hållbara investeringar att stärka kunskapen och att öka förutsättningar för gröna investeringar. Mot bakgrund av samhällsutvecklingen i Habo kan det vara aktuellt att genomföra investeringar/ta lån - inte endast att stärka beror på om/vilka lån kunskapen. och obligationer som b) Kommunerna Ja KLK kan bli aktuella

Beräkning och rapportering av koldioxidutsläpp är en aktuell och strategisk hållbarhetsfråga för kommunerna. Habo kommun anser att ågärden bör utökas och omfatta även kommunernas arbete. Kommunerna behöver likt länsstyrelsen genomföra ett omfattande arbete i samband med beräkning och rapportering av koldioxidutsläpp. Det skulle främja och underlätta med en samverkan mellan kommunerna och länsstyrelsen. Det bör också klargöras att länsstyrelsen och kommunerna ska samarbeta kring avgörandet av lämplig metod och undvika ett top- 3 Beräkning av länets totala utsläpp Länsstyrelsen Ej relevant bottom arbetssätt/perspektiv. Områdesspecifika åtgärder a) Region Jönköpings län Ej relevant KLK i samarbete med 4 Tjänsteresor, besöksresor och kundresor övriga förvaltningar + Habo energi beror på vilka insatser ordinarie budget och ev. b) Alla klimatrådets aktörer Ja (kommunala bolag) vi väljer att jobba med projektfinansiering/bidrag a) Region Jönköpings län Ej relevant 5 Arbetspendling b) Alla klimatrådets aktörer Nej 50

Habo kommun noterar formuleringen i syftet "ska ha en gemensam inriktning i samhällsplaneringen" och anser att det vore bättre med "bör" eller "behöver". Under genomförande b, står att aktörerna ska i en gemensam process formulera prioriterade 6 Ökat samarbete i samhällsplaneringsprocessen områden/insatser för att varje år förbättra måluppfyllelse och samarbete i planeringsprocessen. Detta ger upp upphov till frågan om vilka mål som avses och på vilken nivå (lokal, regional)? Finns dessa gemensamma mål idag - eller ska vi formulera dem tillsammans i den gemensamma processen? Det Region Jönköpings län (Regional behöver klargöras för att åtgärden ska vara möjlig att utveckling)*, Länsstyrelsen i genomföra. Habo kommun noterar också att åtgärden Jönköpings län, kommunerna, Region innebär att delta aktivt i samverkansprocessen - inte Jönköpings län (Jönköpings länstrafik), att genomföra de prioriterade områden/insatser som Trafikverket Ja ska formuleras. TK plan under 100 000 kr ordinarie budget Länsstyrelsen i Jönköpings län*, kommunerna, Trafikverket, Region 7 Metodutveckling för samhällsplaneringen Jönköpings län (Energikontor Norra Småland), Region Jönköpings län (Jönköpings länstrafik) Ja TK plan under 100 000 kr ordinarie budget ordinarie budget och ev. 8 Trygga och sammanhängande vägar för cykel Kommunerna, Region Jönköping län Ja TK plan + gata/park över 500 000 kr projektfinansiering/bidrag

a) Region Jönköpings län (Energikontor Norra Småland)*, kommunerna (energi- och klimatrådgivarna), Södra, Träcentrum, Träbyggnadskansliet, Sweco, HSB Göta, Jönköpings kommun, Länsstyrelsen Ej relevant

b) Länsstyrelsen*, Region Jönköpings län (Energikontor Norra Småland), 9 Minskad klimatpåverkan från byggnader kommunerna (energi- och klimatrådgivarna), Södra, Träcentrum, Träbyggnadskansliet, Sweco, HSB Göta, Jönköpings kommun Ej relevant

c) Region Jönköpings län (Energikontor Norra Småland)*, Sweco, HSB Göta, Jönköpings kommun, Länsstyrelsen, Vätterhem AB, kommunerna, kommunala bostadsbolag, samt andra berörda aktörer. Ej relevant Kommunerna, Region Jönköpings län, 10 Renovera resurs- och energieffektivt kommunala bostadsbolag, privata TK fastighet + Habo ordinarie budget och ev. bostadsbolag Ja bostäder över 500 000 kr projektfinansiering/bidrag Alla som ställer sig bakom åtgärden, 11 Upphandling och strategiska inköp Kommunerna, Region Jönköpings län, KLK + Habo energi Länsstyrelsen Ja (kommunala bolag) ? ordinarie budget 12 Workshops om upphandling Länsstyrelsen, Region Jönköpings län Ej relevant 51

Habo kommun anser att relevanta aktörer bör tydliggöras likt för andra åtgärder. För att åtgärden ska bli framgångsrik och kampanjen kunna ge resultat bygger den på bland annat att kommunerna kommer genomföra kampanjen. Det bör därför klargöras att 13 Kampanj om konsumtion länsstyrelsen, kommunerna och intresserade aktörer ska samarbeta och tillsammans avgöra lämpligt tema, metod och kanaler och att detta ska ske via Klimatrådet. Som det ser ut nu tolkar vi denna åtgärd som att vi inte åtar oss den, medan vi i praktiken kommer att arbeta med den. Detta behöver Klimatrådet som samverkansplattform Ej relevant synliggöras.

Beskrivning och innehåll för denna åtgärd skiljer sig markant från öviga åtgärder. Vad ska genomföras och 14 Minska avfallet för/till vilka målgrupper? Åtgären behöver bli mycket Alla klimatrådets aktörer och andra tydligare och genomförandet betydligt vassare med intresserade aktörer Nej konkret innehåll, likt liknande åtgärder i programmet. Alla Klimatrådets aktörer och andra TK fastighet + Habo ordinarie budget och ev. 15 Öka den förnybara produktionen av el, värme och kyla intresserade aktörer Ja energi över 500 000 kr projektfinansiering/bidrag

Habo kommun noterar att åtgärden innebär att arrangera aktiviter med syftet att sprida information och skapa dialog. Instämmer med att det kan stärka 16 Främja produktionen av förnybar energi förutsättningar för mer produktion - men det betyder inte att det leder till att öka produktionen, dvs Region Jönköpings län (Energikontor genomföra insatser. Åtgärden bör döpas om för att Norra Småland)*, kommunerna (energi- matcha innehållet i åtgärden, t.ex. till "Stärka och klimatrådgivarna) Ej relevant förutsättningar för produktion av förnybar energi" a) Skogsstyrelsen*, Södra och LRF Ej relevant Skogsbruket har låg klimatpåverkan och anpassat efter b) Länsstyrelsen*, Skogsstyrelsen och 17 ett förändrat klimat Södra Ej relevant c) Södra, Länsstyrelsen och LRF Ej relevant a) LRF*, Länsstyrelsen, Region Jönköpings län (Energikontor Norra Småland) samt kommunerna (kommunala energi- och Jordbruket är energieffektivt och har låg klimatrådgivarna) Ej relevant 18 klimatpåverkan b) LRF* och Länsstyrelsen Ej relevant c) Region Jönköpings län, Länsstyrelsen, LRF och övriga organisationer i styrgruppen för den regionala livsmedelsstrategin Ej relevant 52

Habo kommun anser att åtgärden inte fungerar som den är formulerad för närvarande. Det är inte lämpligt att det är en kommunernas tillsynsmyndighet som står som ansvarig från kommunen. Rådgivning och tillsyn är två olika angreppssätt och sker utifrån olika roller och ansvar. Tillsynen är styrd av lagstiftning. Inom ramen för tillsynen kan en tillsynsmyndighet ge instruktioner och återkoppling men aldrig ge rådgivning och rekommendationer kring problem och lösningar. Rådgivning i dessa frågor bör istället komma a) Länsstyrelsen*, kommunerna från energi- och klimatrådgivare. Åtgärden bör ses (tillsynsansvariga) Nej över och omformuleras. 19 Rådgivning och tillsyn för resurseffektiva företag

Habo kommun anser att åtgärden inte fungerar som den är formulerad för närvarande. Det är inte lämpligt att det är en kommunernas tillsynsmyndighet som står som ansvarig från kommunen. Rådgivning och tillsyn är två olika angreppssätt och sker utifrån olika roller och ansvar. Tillsynen är styrd av lagstiftning. Inom ramen för tillsynen kan en tillsynsmyndighet ge instruktioner och återkoppling men aldrig ge rådgivning och rekommendationer kring problem och lösningar. Rådgivning i dessa frågor bör istället komma b) Länsstyrelsen*, kommunerna från energi- och klimatrådgivare. Åtgärden bör ses (tillsynsansvariga) Nej över och omformuleras. c) Länsstyrelsen Ej relevant 20 Workshops för cirkulär ekonomi CSR Småland*, kommunerna Ja KLK under 100 000 kr ordinarie budget Projektåtgärder

Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera I projektförslag i denna typ av överenskommelse, är det Kartläggning av varu- och energiflöden samt restflöden relevant? Se vidare synpunkter.

Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera projektförslag i denna typ av överenskommelse, är det II Minska vattenkonsumtionen relevant? Se vidare synpunkter.

Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera projektförslag i denna typ av överenskommelse, är det III Samordning av kommunernas energiplaner relevant? Se vidare synpunkter.

Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera projektförslag i denna typ av överenskommelse, är det IV Tillvarata restprodukter och restflöden inom industrin relevant? Se vidare synpunkter.

Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera projektförslag i denna typ av överenskommelse, är det V Lagring och smart styrning av el relevant? Se vidare synpunkter.

Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera projektförslag i denna typ av överenskommelse, är det VI Bättre kännedom om kapaciteten i länets elnät relevant? Se vidare synpunkter. 53

Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera projektförslag i denna typ av överenskommelse, är det VII Ökat samarbete och vägledning för näringslivet relevant? Se vidare synpunkter. 54

Ange din övriga synpunkter på förslaget, både detaljerade och generella. Disponera dina kommentarer efter åtgärdsprogrammets kapitel och sidnummer.

kap Åtgärder, s 12, 16, 18, 21 m.fl Åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan syftar till att förbättra klimat- Det skulle vara bra om länsstyrelsen renodlar syftet med åtgärdsprogrammet, eller ska och energiarbetet i Jönköpings län. åtgärdsprogrammet verkligen klara av att leverera för alla syften som anges? Åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan är framtaget för att ge Habo kommun noterar att det generellt verkar vara fokus på informationsspridning, aktörerna i länet kraftfulla, gemensamma och effektfulla åtgärder för att kunskapshöjning och att bygga nätverk och inte lika stort fokus på fysiska åtgärder, komma vidare i klimat- och energiarbetet. konkreta/praktiska insatser och investeringar ("göra verkstad"). Om vi ska lyckas nå syftet med åtgärdsprogrammet och öka måluppfyllnaden för de nationella miljömålen måste vi nå mycket längre och se till att vi gör faktisk skillnad genom konkreta insatser och investeringar.

Projektåtgärderna är åtgärder som framkommit i framtagandeprocessen som Habo kommun ställer sig frågande kring att inkludera projektförslag i denna typ av potentiella åtgärder men där de är så stora att de behöver extern överenskommelse, är det relevant? Det anges att urvalet av de inkluderade projekten har finansiering. Det finns sex projektåtgärder inom olika fokusområden. Dessa framkommit i framtagandeprocessen, men hur ställer vi oss till andra jättebra projektideer åtgärder kommer inte att följas upp förrän vid slutupp-följningen. som finns och och som också skulle kunna stötta förverkligandet av målen, men där aktörerna inte ingick i någon av fokusgruppen? Likvärdig och rättvis bedömning? Projekt behöver vanligtvis extern finansiering, är avsikten att just dessa projekt behöver det mer än andra projekt? 55

Lista -rör ej Ja Nej Ej relevant 56 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 6

§ 15 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024 - antagande Diarienummer KS20/163

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås godkänna riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024.

Ärendebeskrivning Varje kommun ska enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjning anta riktlinjer för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen grundar sig på analyser av det befintliga bostadsbeståndet, den demografiska utvecklingen, bostadsbehoven för särskilda grupper och efterfrågan på bostäder. Syftet är att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning kopplat till mål, strategier och åtgärder.

Kommunens nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning gäller mellan åren 2017-2020. Ett förslag till nya riktlinjer har därför tagits fram och föreslås gälla åren 2021-2024.

Kommunfullmäktige beslutade 2017-08-31 § 99 att anta Riktlinjer för bostadsförsörjning 2017-2020. Kommunfullmäktige beslutade då även att revidering ska ske i slutet av år 2020.

Kommunstyrelsen beslutade 2020-08-12 § 85 att godkänna projektdirektivet för Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024. Styrgrupp för projektet består av kommunalråd, kommundirektör, ordförande i byggnadsnämnden samt teknisk chef och projektledare är plan- och exploateringschef.

Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning har skickats på remiss enligt sändlistan och har ställts ut på samråd under tiden 23 oktober 2020 till och med 18 december 2020.

Under samrådstiden inkom sju yttranden som besvarats i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen framgår vilka synpunkter som kommit in och vilka synpunkter som beaktats i revideringen av riktlinjer för bostadsförsörjningen.

_____

Justeras Expedierats

SAMRÅDSREDOGÖRELSE RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2021-2024 58

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Dnr: KS20/163 Samrådsredogörelse

Samrådsprocessen Den 22 september 2020 beslutade kommunstyrelsen att skicka ut riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024 för samråd. Samrådstiden pågick mellan den 23 oktober och den 18 december, 2020. En remiss skickades ut den 23 oktober 2020 till följande remissinstanser: Länsstyrelsen i Jönköpings län, Region Jönköping län, Trafikverket, Habo kommuns alla nämnder (byggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden samt socialnämnden), Habo energi, Hjo kommun, Tidaholm kommun, Mullsjö kommun, Jönköping kommun.

Inkomna yttranden Under samrådstiden har 7 yttranden lämnats in.

Länsstyrelsen i Jönköpings län Mål för bostadsbyggandet

Riktlinjerna anger att ca 750 nya bostäder planeras att byggas mellan 2021 och 2024 i Habo kommun. Enligt kommunens vision ska alla i Habo kommun få plats och känna sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung eller religion och samhällsutvecklingen i kommunen ska bidra till ett starkt lokalt näringsliv, bostäder för hela livet och psykisk hälsa.

Länsstyrelsen ser det som positivt att riktlinjerna tydligt utgår från nationella och regionala ramverk, däribland nationella mål för integrationspolitiken, jämställdhetspolitiken och folkhälsopolitiken. Det är även positivt att kopplingen till Agenda 2030 är tydlig och även konkretiseras på delmålsnivå. Länsstyrelsen saknar dock en tydlig koppling till Barnkonventionen och Konventionen för personer med funktionsnedsättning, då dessa rättighetsfrågor är centrala för att säkerställa en inkluderande bostadsutveckling. Länsstyrelsen ser också gärna att Habo preciserar tillvägagångssätt för att uppnå de mål som berör social hållbarhet på samma sätt som de gör vad gäller de nationella miljömålen, se s. 8-9.

Analys av bostadsbehovet för utsatta grupper

Länsstyrelsen efterfrågar en fördjupad analys av hur Habo kommun kommer att ta hänsyn till behovet av bostäder för utsatta grupper för den planerade nybyggnationen; mer specifikt hur kommunen ska säkerställa ett adekvat utbud av hyresrätter. Enligt riktlinjerna behövs ett större antal bostadsrätter och hyresrätter för att nå en balans i bostadsbeståndet. Det framgår också att Habo kommun bör arbeta aktivt för ett bostadsbestånd som är tillgängligt för alla samhällsgrupper och som kan möta efterfrågan (s. 25). Enligt översikten av dagens bostadsbestånd (s. 27 ff.) bestod nybyggnationen mellan 2010 och 2019 av 85 % småhus och 15 % flerbostadshus. Av den byggnationen som förväntas stå färdigt 2021 – 2024 är 300 äganderätter/bostadsrätter, endast 40 rena hyresrätter och övriga benämnda som Ä/BR/HR, vilket innebär att dessa skulle kunna byggas som endast äganderätter och/eller bostadsrätter.

Det är positivt att Habo kommun lyfter bostadsbehovet gällande ensamkommande asylsökande barn och ungdomar samt andra utsatta grupper, så som personer med funktionsnedsättning och personer med låg betalningsförmåga. För att nyanlända ska integreras och bli självförsörjande är det viktigt att kommunen kan anvisa dem lägenheter med enklare standard och låg boendekostnad. Det finns annars en risk att nyanlända blir långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd.

Under rubrik Behov för personer med funktionsnedsättning (s. 26) beskrivs nuläge och planering för grupp-

2 59

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

och servicebostäder. Länsstyrelsen vill poängtera att behov för personer med funktionsnedsättning även gäller för personer som inte omfattas av LSS-lagstiftning. En tillgänglighetsanalys av bostadsförsörjningen i ett bredare perspektiv hade därmed varit önskvärt.

Kommentar:: Dokumentet kompletteras med Barnkonventionen och Konventionen för personer med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen använder begreppet utsatta grupper och med de avses enligt länsstyrelsen ”t.ex. nyanlända personer, personer med funktionsvariationer, äldre i behov av särskilt stöd eller våldsutsatta kvinnor i behov av skyddat boende. Ofta rör det sig om hushåll med låg betalningsförmåga, och därför kan även unga vuxna och studenter innefattas.” På frågan hur behoven för utsatta grupper tillgodoses i kommande byggnation kommer tabellen över planerad byggnation förtydligas och kompletteras med en sammanställning som redogör för variationen av det som planeras att byggas under perioden. Vad det gäller hyresrätter planeras 94 hyresrätter på kommunal mark och uppskattningsvis 129 på privat mark. Utöver det så planerar kommunen för ett särskilt boende för funktionsnedsatta, vilket ger 6 hyreslägenheter. För de bostäder som byggs privat finns det en viss osäkerhet kring upplåtelseformen, vilket försvårar kommunens möjlighet att helt redogöra fördelningen mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. För det som byggs på kommunal mark kan kommunen redogöra hustyp och upplåtelseform. Kommunen arbetar för att tillskapa ett blandat bostadsutbud med en större variation av hustyp, upplåtelseform och storlek för att möta bostadsbehoven. För individer som behöver insatser av socialförvaltningen för att ordna en bostad har kommunen ett nära sammarbete mellan socialförvaltningen och kommunens allmännyttiga bostadsbolag Habo Bostäder AB.

Tillvägagångssättet för att nå de sociala målen kommer inte preciseras på liknade sätt som för miljömålet God bebyggd miljö eftersom det saknas en motsvarighet för social hållbarhet på nationell nivå. Däremot kommer kommunen redogöra för de insatser som görs för att tillskapa ett blandat bostadsutbud. Tillskapandet av ett blandat bostadsutbud är en förändringsprocess som tar lång tid och kan omöjligt rymmas inom tidsperioden 2021-2024.

Vad det gäller tillgänglighetsanpassning av bostäder så följer all nybyggnation kraven på tillgänglighet utifrån Boverkets byggregler och Plan- och bygglagen. Personer med funktionsnedsättning kan ansöka om bidrag för bostadsanpassning av sin bostad. Det gäller även personer som inte omfattas av LSS-lagsiftningen. En invente- ring av tillgängligheten i bostadsbeståndet finns det i nuläget inga resurser till. Dokumentet förtydligas genom en kommentar om bostadsanpassningsbidrag.

Region Jönköping län Habo kommuns bostadsförsörjningsprogram utgår ifrån kommunens egen befolkningsprognos och den volym bostäder som ingår i den planerade exploateringen mellan 2021 och 2024. I bostadsförsörjningsprogrammet konstaterar Habo kommun att kommunens befolkningstillväxt till absolut största delen sker i Habo tätort.

Region Jönköpings län ser positivt på att Habo kommun är tydliga med att bostadsbeståndet ska vara varierat.

I bostadsförsörjningsprogrammet redovisas en bedömning av efterfrågan på bostäder från olika grupper i samhället, men det vore värdefullt om Habo kommun tydligare kunde beskriva hur de gjort bedömningarna för respektive grupp. Bedömning om till exempel gruppen äldre bör utvecklas med tanke på att den gruppen växer och är en stor del av bostadsmarknaden samt kan medföra flyttkedjor som gynnar andra delar av bostadsmarknaden.

Region Jönköpings län anser att det inte tillräckligt tydligt framgår hur Habo kommun ska uppnå den blandning i bostadsbeståndet som omnämns och beskrivs i bostadsförsörjningsprogrammets inledning. Likaså framgår

3 60

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

det inte hur de planerade bostäderna under perioden 2021- 2024 bör fördelas mellan de olika grupper som omnämns i bostadsförsörjningsprogrammet. Region Jönköpings län anser att detta bör beskrivas för att dokumentet ska uppnå sitt syfte.

De bostadsområden som pekas ut upptar stora ytor produktiv jordbruksmark och tätortsnära natur. I samband med att exploatering planeras bör kommunen undersöka möjligheterna till kompensationsytor för de värden som finns på den plats som kommer exploateras för att på så sätt behålla värdena i kommunen genom att flytta dem till en annan plats.

Kommentar: Dokumentet kommer på en generell nivå förtydliga hur kommunen gjort bedömningen av bostadsbehoven. Dokumentet revideras med en genomgång av de insatser kommunen gör för att tillskapa ett blandat bostadsutbud. Kommunen öronmärker inte bostäder till vissa grupper om det inte gäller exempelvis särskilt boende för funktionsnedsatta eller HVB-hem. I stället arbetar kommunen för att tillskapa ett blandat bostadsbestånd med olika typer av hus, upplåtelseformer och storlekar.

Kommunen har en ny övergripande översiktsplan som antogs i mars 2020. I översiktsplanen motiveras utpekade områden för exploatering. Det finns privata aktörer i kommunen som på egen hand tar tillvara på jordmassor vid omvandling av jordbruksmark till bostadsområden. Jordmassorna används sedan för att skapa ny jordbruksmark.

Trafikverket De synpunkter som Trafikverket förde fram, med bäring på infrastruktur/kommunikationer, under samråd för ny översiktsplan för Habo 2040, är giltiga även denna gång. Även om denna kortare planeringshorisont medför en begränsad trafikökning på statlig infrastruktur i relativ närtid, så den långsiktiga trenden alarmerande. Trafikverket vill därför återigen betona att en kraftfull expansion av nya bostäder ovillkorligen måste följas upp av motsvarande kapacitetsökning på omgivande vägnät, samt förbättringar vad gäller kapacitet och attraktivitet för kollektivtrafiken, i första hand mellan Habo och Jönköping. Habos faktiska planering och nuvarande samt förväntade bebyggelsestruktur, har under senare år, via Bränningeleden, spätt på orimligt mycket personbilstra- fik på väg 195 och väg 26/47. Följaktligen är det inte hållbart att tillföra ytterligare bostäder i Habo, utan att vägnätet byggs ut för att kunna hantera motsvarande trafikökning.

Även om det blir svårt att inrymma nya vägprojekt i kommande regionala transportplan för 2022-2033, bör förberedande initiativ tas för att om möjligt få med en utbyggnad av väg 195 i den transportplan som sjösätts 2026. Habos Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024 accentuerar tydligt behovet av att inom 12-15 år bygga ut kapaciteten på väg 195 till 2+2 väg mellan trafikplats Månseryd och Sjogarpsrondellen. Motsvarande utbyggnad av väg 26/47 mellan trafikplats Hedenstorp och trafikplats Månseryd finns med i gällande nationella plan, med genomförande 2024-2029. Vidare måste kollektivtrafiken förbättras mellan planerade utbyggnadsområden och centrala Jönköping. För att möjliggöra fler resenärer med de nya eltåg som Västtrafik och JLT avser att upphandla, är det nödvändigt med plattformsförlängningar för prioriterade stationer på Jönköpingsbanan. Det är angeläget att denna planering påbörjas snarast möjligt. Ett sätt kan vara att Habo kommun för trafikhuvud- männen, Västtrafik och JLT, påvisar vilken resandepotential som finns med de nya bostäder som nu tillkommer nära Habo station.

Trafikverket avser att under 2021 och efter dialog med Habo kommun presentera förslag på ett lämpligt avgrän- sat kommunalt väghållningsområde. En generell princip är att detaljplanelagt tätortsområde utgör grunden för kommunalt väghållningsområde. Det är rimligt och rättvist att Habo kommun med över 12 500 invånare blir väghållare av allmän väg. Detta ansvar tar även mindre kommuner som Sävsjö, 11 700 invånare och Gnosjö, 9

4 61

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

700 invånare. Om vi tittar på själva centralorternas storlek är Habo tätort med 8 700 invånare, betydligt större än t ex Sävsjö tätort med 5 500 invånare och Gnosjö tätort med 4 500 invånare.

Kommentar: Habo kommun instämmer i behovet av att öka kapaciteten på omkringliggande vägnät, framfö- rallt en utbyggnad av väg 195. Habo kommun förväntar sig att trafikverket driver frågan om kapacitetshöjande åtgärder och svarar upp med infrastruktur på det statliga vägnätet. Kommunen instämmer även i behovet av en kapacitetsökning för kollektivtrafiken mellan Habo och Jönköping. Habo kommun har kontinuerlig dialog med JLT och har bistått JLT med underlag för arbetspendling. Denna samverkan har bl.a. bidragit till en ny busslinje med 3 busshållplatser nära Habo station och på Bränninge samt en ny busslinje, 114 mellan Habo - Jönköping. Habo kommun arbetar för att skapa fler pendlarparkeringar i stationsnära lägen och på Kärnekullaområdet. Habo kommun arbetar ständigt med att förbättra cykelvägnätet, både vad det gäller kapacitet och komfort. Habo kommun samverkar med samtliga kommuner utmed Jönköpingsbanan om gemensam utformning av miljöerna kring stationerna vad det gäller bl.a. service och komfort m.m

Kommunen har i olika forum tydliggjort att en utbyggnad av väg 195 bör ingå i kommande transportinfrastruk- turplan.

Kommunen är positiva till plattformsförlängningar för Habo station och ställer sig positiva till att arbeta för det, och framför det i olika forum som kommunen är representerad i.

Kommunen är positiva till att ha en dialog med trafikverket angående väghållningsområden.

Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens uppdrag är att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveck- ling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för männ- iskorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Byggnadsnämnden verkar för att det ska finnas god planberedskap och ansvarar för planprioriteringen för kommunen.

Kommentar : Ingen kommentar.

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har inga synpunkter på förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024.

Fritids- och kulturnämnden Har inte lämnat in något yttrande

Miljönämnden Miljönämnden har ingen erinran mot förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning som tagit fram. Nämnden vill dock lyfta att med ökad byggnation, infrastruktur och förtätning så ökar risken för störningar. Det är viktigt att utbyggnation planeras så att störningar för boende och miljö minimeras så långt som möjligt.

Kommentar: Utgångspunkten är att minimera störningar vid byggnation. Det är svårt att helt komma ifrån att det blir påverkan på omgivningen under delar av utbyggnadstiden.

5 62

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Socialnämnden Socialnämnden har inga synpunkter på förslaget.

Habo energi Har inte lämnat något yttrande

Hjo kommun Har inte lämnat in något yttrande

Tidaholm kommun Har inte lämnat in något yttrande

Mullsjö kommun Har inte lämnat in något yttrande

Jönköping kommun Har inte lämnat in något yttrande

6 63

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Sammanställning av revideringar

Följande revideringar bygger på synpunkter som kommit in under samrådstiden.

• Dokumentet kompletteras med barnkonventionen och konventionen för personer med funktionsnedsättning.

• Tabellen över planerad byggnation förtydligas och kompletteras med en sammanställ- ning som redogör för variationen av det som planeras att byggas under perioden.

• Dokumentet kompletteras med en redovisning av de insatser som görs för att tillskapa ett blandat bostadsutbud.

• Dokumentet förtydligas med en kommentar om bostadsanpassningsbidrag för funktionsnedsatta

• Dokumentet kompletteras med en generell genomgång av tillvägagångssätt för bedöm- ning av bostadsbehoven.

• Dokumentet kompletteras men en generell genomgång av befolkningssammansättningen.

7 64 65

RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2021-2024 66

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Medverkande

Riktlinjer för bostadsförsörjning Habo kommun 2021-2024 har tagits fram av plan- och exploateringsenheten på uppdrag av kommunstyrelsen.

Arbetet med att ta fram riktlinjer har föregått på tre olika nivåer- i styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupp. I styrgruppen har kommunalråden, oppositionsråd, ordförande i byggnadsnämnden, kommundirektör samt teknisk chef deltagit. I projektgruppen har representant från det kommunala bolaget Habo Bostäder AB samt tjänstemän från socialförvaltningen och tekniska förvaltningen deltagit i möten och diskussioner. I arbetsgruppen har tjänstemän på tekniska förvaltningens plan- och exploateringsenhet ingått. Medverkande politiker:

Hans Jarstig (KD) Kommunalråd

Gunnar Pettersson (S) Oppositionsråd

Susanne Wahlström (M) Kommunalråd

Niklas Fungbrandt (M) Ordförande i byggnadsnämnden Medverkande från kommunalt bolag:

Christian Nilsen, Bostadsbolagschef, Habo Bostäder AB Medverkande tjänstemän:

Svante Modén, Teknisk chef, Tekniska förvaltningen

Linda Tubbin, Plan- och exploateringschef, Tekniska förvaltningen

Ellen Strömberg, Verksamhetsutvecklare, Socialförvaltningen

Jan Sundman, Kommundirektör

Sara Svenningsson, Utredare, Socialförvaltningen

Kajsa Rieden, Planarkitekt, Tekniska förvaltningen

Johanna Schönberg, Planarkitekt, Tekniska förvaltning Grafisk form:

Sofia Jarl, kommunikationsansvarig, Kommunledningsförvaltningen

Katarina Gustafsson, administratör, Kommunledningsförvaltningen

För illustrationer, foton, kartor och fotomontage svarar Habo kommun om inget annat anges.

Statistik: SCB och Habo kommun

Kartmaterial: Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Dnr: KS20/163

2 67

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

INNEHÅLL

INLEDNING 5 - Syfte 5 - Mål och inriktning 5

VISIONER OCH MÅL 7 - Nationella visioner och mål 7 - Regionala visioner och mål 11 - Kommunens visioner och mål 11

MÖJLIGHETER ATT STYRA BOSTADSBYGGANDET 13 - Planering och markägande 13 - Kommunens bostadsbolag 14

DAGENS BOSTADSSITUATION 15 - Bostadsbyggande 15 - Definition av hustyper 16 - Definition av upplåtelseformer 16 - Befintligt bostadsbestånd 16 - Hushållens sammansättning 20

BEFOLKNINGSUTVECKLING 22 - Befolkningsutveckling 22 - Befolkningsfördelning i kommunen (december 2020) 23 - Befolkningsprognoser 24 - Sammanfattning 25

BOSTADSBEHOV 26 - Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys 26 - Habo kommuns analys 26 - Behovsbedömning 26 - Behov för äldre personer 27 - Behov för ungdomar och unga vuxna 27 - Behov för studenter 27

3 68

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

- Behov för personer med funktionsnedsättning 27 - Behov för nyanlända 27 - Behov för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar 27 - Behov för hemlösa 28 - Behov för kvinnor i behov av skyddat boende 28 - Behov för personer med låg betalningsförmåga 28

PLANERAD BOSTADSBYGGNATION 29 - Mål och åtgärder för bostadsbyggandet 30 - Sammanställning och planeringscykel 31

PÅGÅENDE BYGGNATION 2021-2024 32

KARTA ÖVER PLANERADE OMRÅDEN FÖR BYGGNATION 2020-2024 33

KARTA ÖVER HABO KOMMUN 34

LOKALA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 35

4 69

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

INLEDNING

Det nationella målet för bostadspolitiken 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och är en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program möter ett utbud av bostäder som svarar som är av betydelse för bostadsförsörjningen. mot behoven. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av Habo kommun ska främja, planera, och den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och ansvara för att ändamålsenliga åtgärder marknadsförutsättningar. Lag (2013:866) för bostadsförsörjningen förbereds och Riktlinjerna för bostadsförsörjning anger inriktning genomförs. för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen Planerna för bostadsbyggandet i Habo för nya bostäder i kommunens tätorter. Riktlinjerna kommun sammanfattas i bostadsförsörj- för bostadsförsörjning grundar sig på den kommun- täckande översiktsplanen. Enligt Lag (2010:900) ningsprogrammet. Plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen redovisa hur kommunen avser att tillgodose det Syfte långsiktiga behovet av bostäder. Översiktsplanen ska I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar se till de behov av investeringar i infrastruktur i form (2000:1383) står att varje kommun ska ta fram av vägar, vatten och avlopp samt skolor och förskolor riktlinjer för hur de ska planera för kommunens i de områden där exploatering är planerad och det bostadsförsörjning. Syftet med planeringen är att finns en gällande detaljplan. Planeringen ska ske i skapa förutsättningar så att alla i kommunen kan leva balans mellan bostadsproduktion och kommunens i goda bostäder. För att kunna arbeta med bostads- ekonomiska möjligheter att upprätta nödvändig försärjningsfrågan behöver kommunen skapa sig en infrastruktur. uppfattning om bostadssituationen i kommunen för att sedan arbeta fram mål och åtgärder. Riktlinjerna Mål och inriktning för bostadsförsörjningen bygger på analyser av Riktlinjerna för bostadsförsörjningen visar kommu- det befintliga bostadsbeståndet, den demografiska nens ambition om utveckling och bostadsbyggandets utvecklingen, bostadsbehoven för särskilda grupper omfattning. Bostadsförsörjningsprogrammets mål och efterfrågan på bostäder. är att eftersträva en balans mellan tillgång och efterfrågan för hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kom- och tomter för eget byggande. Programmet redovisar munfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras planerade expansionsområden, hur många bostäder förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya som planeras byggas under perioden samt boende- riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. form. Det ger information och tydliggör kommunens Lag (2013:866). planer för den egna organisationen, allmänheten och exploatörer på bostadsmarknaden. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: Habo kommun har en stark befolkningsökning och är en viktig del i regionens tillväxt. Utgångspunkten 1. kommunens mål för bostadsbyggande och för planeringen är Habo kommuns Översiktsplan utveckling av bostadsbeståndet, 2040. I översiktsplanen räknar man med en befolk- ningsökning på mellan 6300-8400 invånare till planens

5 70

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

tidshorisont år 2040. Detta innebär en ökning med 300-400 personer per år.

Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta höjd för en stor efterfrågan, både från kommunens invånare och från intresserade som vill flytta till kommunen. Programmet har tagits fram utifrån områden i kommunen där detaljplan redan är upprättad och områden där planarbete pågår.

6 71

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Visioner och mål

Tydliga visioner och mål behövs för att är de tre sinsemellan lika viktiga perspektiven; social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. Alla kommunen ska kunna arbeta för att till- länder i världen ska arbeta för att nå målen och det är handahålla ett brett bostadsbestånd. För respektive regerings ansvar att målen nås i det egna att kunna tillgodose den ökade efterfrågan landet. Samarbete krävs mellan nationella och lokala myndigheter, organisationer och föreningar, forskare på bostäder som en ökad befolknings- och näringsliv. Målen ska nås till år 2030. mängd i Habo kommun innebär så behövs I juni 2018 beslutade regeringen om Sveriges strategier och riktlinjer med fokus på bo- handlingsplan för Agenda 2030. Handlingsplanen stadsförsörjning. innehåller politiska åtgärder för åren 2018-2020 och lyfter fram sex tvärsektoriella fokusområden. Det finns strategier på olika styrande ni- Fokusområdet Hållbara städer och samhällen innehåller åtgärder som är särskilt relevanta för fysisk våer som har betydelse för bostadsförsörj- planering. Städer och bosättningar ska göras inklude- ningen. De beskrivs nedan på nationell, rande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. regional och kommunal nivå. Följande delmål är specifikt relevanta för bostadsför- sörjningen: Nationella visioner och mål Sverige 2025, Boverkets vision Mål 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder Boverket har på uppdrag av regeringen formulerat en och grundläggande tjänster samt rusta upp slumom- vision, Sverige 2025. Sverige 2025 visar var Sverige råden. bör vara år 2025 för att nå målen för ett hållbart samhälle till år 2050. Utgångspunkten är de hundra Mål 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, nationella mål som rör fysisk samhällsplanering. I ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara visionen skriver Boverket att huvudorter och mindre transportsystem för alla. Förbättra vägtrafiksäkerhe- orter länkas samman genom kollektivtrafikförbin- ten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med delser och utvecklade cykelstråk, så att människor särskild uppmärksamhet på behoven hos människor på ett enkelt och hållbart sätt kan röra sig mellan i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med orterna utan att behöva använda bilen. Detta skapar funktionsnedsättning samt äldre personer. arbets- och bostadsregioner där huvudorterna blir ekonomiska och kulturella motorer som även utveck- Mål 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och lar de mindre orterna. Visionen handlar om ökad hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för samverkan mellan landsbygd, kommun och stat för att deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering erbjuda attraktivt boende, distansarbete och levande och förvaltning av bosättningar i alla länder. besöksnäring på landsbygden. Den handlar också om ett klimatanpassat och energieffektivt byggande med Mål 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga- fokus på livskvalitet, god hälsa och hushållning med världens kultur- och naturarv. resurser. Mål 11.6 Till 2030 minska städernas negativa mil- Agenda 2030 jöpåverkan per person, bland annat genom att ägna I september 2015 antogs Agenda 2030 och de särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering globala målen för hållbar utveckling. Den nya av kommunalt och annat avfall. utvecklingsagendan består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. Integrerat i de globala målen Mål 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång

7 72

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden sker i anslutning till befintlig tätort där det går att och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och bygga vidare på befintlig infrastruktur så som vägar barn, äldre personer och personer med funktionsned- och vatten – och avlopp. Nylokaliseringar bidrar sättning. till att skapa en sammanhållen tätort som skapar förutsättningar för hållbart resande. Förtätning sker Sveriges transportpolitiska mål i centrala lägen som bidrar till att skapa underlag för Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige handeln och kollektivtrafiken. Grönska integreras med är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv bebyggelsen och tätortsnära skog bevaras för att skapa och långsiktigt hållbar transportförsörjning för rekreationsmöjligheter. medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål om 2. Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är och hälsa, och dessa är jämbördiga. Regeringen har planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart preciserat målen. perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor, Preciseringarna för funktionsmålet som har bäring på hållbart resande är följande. Kommunens precisering: En hållbar samhällsplanering för tätorter och landsbygd innebär att kommunen är po- • Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlit- sitiv till bostadsbyggande och verksamhetsutveckling lighet, trygghet och bekvämlighet. i kommunens tätorter och till utveckling på landsbygden. Utbyggnad av bredband i hela kommunen är en • Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda viktig del i att utveckla tätorterna och landsbygden. transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ska öka. Tätorter, delområden och målpunkter länkas samman genom utbyggnad av gång- och cykelvägar. Genom • Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång ett välfungerande väg- och cykelnät kan invånare ta och cykel ska förbättras. del av både landsbygd och tätorter. Kulturlandskapen på landsbygden är viktigt att värna för att skapa Sveriges nationella miljömål mervärden för den levande landsbygden. Plattform för svenska miljöarbetet är miljömålen. Det miljömål som är mest aktuellt för bostadsförsörjning 3. Infrastruktur: Infrastruktur för energisystem, är ”God bebyggd miljö”. För miljömålet ”God be- transporter, avfallshantering och vatten- och byggd miljö” har regeringen fastställt 10 preciseringar avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen där de första är hållbar bebyggelsestruktur, hållbar och i övrig fysisk planering samt att lokalisering samhällsplanering, infrastruktur samt kollektivtrafik, och utformning av infrastrukturen är anpassad gång och cykel. I Översiktsplan 2040 har Habo till människors behov, för att minska resurs- och kommun preciserat miljömålet God bebyggd miljö. energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som Nedan följer dessa preciseringar. hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet, 1. Hållbar bebyggelsestruktur: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både Kommunens precisering: Utbyggnadsområden planeras vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och på ett sätt som gör att redan gjorda investeringar i verksamheter och vid användning, förvaltning och infrastruktur så som vägar, elanläggningar och vatten omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som och avlopp nyttjas, vilket gör att infrastrukturen blir byggnader är hållbart utformade, resurseffektiv. Arbetet med att bygga ut kommunika- tionsanläggningar för bredband pågår med målet att Kommunens precisering: En långsiktigt hållbar 90 % av hushållen ska ha tillgång till snabbt bredband bebyggelsestruktur innebär att nylokaliseringar år 2020.

8 73

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

4. Kollektivtrafik, gång och cykel: Kollektivtra- Kommunens precisering: God vardagsmiljö innebär fiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och att bostadsutvecklingen lokaliseras till områden tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och med närhet till service, arbetsplatser, skolor och effektiva gång- och cykelvägar, kommunikationer. Planeringen av bostadsutbudet har som målsättning att tillskapa ett varierat bostadsutbud Kommunens precisering: Attraktiv och välfungerande för olika typer av bostäder och upplåtelseformer som kollektivtrafik innebär att den är tillgänglig där det möjliggör för människor att välja en bostadsform finns tillräckligt reseunderlag. Attraktiva och säkra som passar deras behov. Ett starkt näringsliv skapar gång- och cykelvägar länkar samman tätorter och arbetstillfällen och bidrar till kommunens utveckling. tillgängliggör natur och rekreationsområden. Goda Utbyggnad av gång- och cykelvägar inom och mellan möjligheter till förvaring/parkering av cykel och bil tätorter uppmuntrar till fysisk aktivitet och möjliggör vid strategiska platser möjliggör byten mellan olika för ett hållbart resande. Tillgång till natur för rekrea- färdmedel så som tåg, buss, bil och cykel. För att driva tion skapar mervärden för tätorten. utvecklingen av hållbara resor framåt har kommunen kontinuerliga dialoger med Länstrafiken och grann- 8. Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för kommuner. skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller 5. Natur och grönområden: Det finns natur- och säkerhetsrisker. grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet Kommunens precisering: Trygga och säkra miljöer innebär att frågor om hälsa och säkerhet är centrala inom Kommunens precisering: Tillgängliga och tätortsnära kommunens olika åtaganden. I planeringsprocessen natur- och grönområden med god kvalitet innebär att och i bygglov utreds säkerhets- och hälsofrågor som värdefulla gröna områden och gröna stråk bevaras och exempelvis bullernivåer och geotekniska förhållanden. utvecklas för att skapa en sammanlänkande grönst- ruktur som integreras i tätorterna. Tätortsnära skog 9. Hushållning med energi och naturresurser: inom gångavstånd från bostadsområden bevaras för Användningen av energi, mark, vatten och andra att möjliggöra för rekreation vilket skapar mervärden naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande för tätorten. och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. 6. Kulturvärden i bebyggd miljö: Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla Kommunens precisering: Hushållning med energi och byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och naturresurser innebär att kommunen är positiva till landskap bevaras, används och utvecklas, förnybar energi och arbetar aktivt med energieffektivisering av kommunala fastigheter. Uppvärmning Kommunens precisering: Bevarande av kulturvärden i och elförsörjning av kommunal fastigheter sker i bebyggd miljö innebär att tidstypiska och kulturhis- huvudsak med förnybar energi. Kommunen är aktiva toriskt intressanta byggnader hanteras varsamt. Ny vad det gäller att installera solceller och solfångare på bebyggelse intill kulturhistoriskt intressanta byggna- offentliga byggnader. Vid planering av nya områden der, miljöer och landskap utformas med hänsyn till eftersträvas markeffektivitet för att inte slösa med dess värden. markresurser.

7. God vardagsmiljö: Den bebyggda miljönutgår 10. Hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen från och stöder människans behov, ger skönhetsupp- är effektiv för samhället, enkel att använda för levelser och trevnad samt har ett varierat utbud av konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt bostäder, arbetsplatser, service och kultur, som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på

9 74

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

och risker för hälsa och miljö minimeras. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och Kommunens precisering: Hållbar avfallshantering innebär demokratiska rättigheter i samhället. Vid planering att kommunen eftersträvar en effektiv hantering och av nya områden och ombyggnation i det befintliga sortering av avfall. Mängden överblivna jordmassor bostadsbeståndet strävar kommunen efter att ge minimeras genom en god planering och exploatering. samma möjligheter för alla att bli fullt delaktiga i De massor som blir återanvänds för bästa ändamål. samhällslivet och att skapa en god socialt hållbar och jämställd livsmiljö. Det handlar om att skapa goda Nationellt mål för samhällsbyggnad, bostads- bostäder med god tillgänglighet men även att det marknad, byggande och lantmäteriverksamhet skall finnas förutsättningar för service. Miljöerna i Alla människor i alla delar av landet ska ges en, ur samhället ska uppfattas som trygga och inbjudande. social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas Nationellt mål för integrationspolitiken samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, underlättas. Genom all planering arbetar Habo skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk kommun för en god livsmiljö ur social synpunkt. och kulturell bakgrund. Det inkluderar ett effektivt Prioritering av nybyggnation i anslutning till system för mottagande och introduktion för nyanlän- kollektivtrafikstråk och gång- och cykelvägar är en del da. Samarbete mellan kommunens förvaltningar och i detta, liksom att medborgardeltagande är en viktig fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt system del i planering av nya bostäder samt förändringar i för att lösa bostadsfrågan och ett bra boende. För- det befintliga bostadsbeståndet. Habo kommun har hoppningen är att alla områden i Habo ska upplevas goda förutsättningar att erbjuda bostäder i attraktiva som attraktiva och trygga och utgöra hälsosamma och lägen, bland annat genom att nyttja det regionala goda miljöer. läget och möjligheten att kombinera boende med fritidsintressen. Barnkonventionen Barnkonventionen blev lag 1 januari 2020. Barn och Nationellt mål för jämställdhetspolitiken unga under 18 år utgör en femtedel av befolkning. De Det nationella målet för jämställdhetspoltiken är att är beroende av vuxnas engagemang och arbete för kvinnor och män ska ha samma makt att forma sam- att deras livsvillkor ska bli så bra som möjligt. Hur vi hället och sina egna liv. Habo kommun strävar efter planerar, utformar och förvaltar den byggda miljön att bostäder ska skapas med olika upplåtelseformer har stor betydelse för barns och ungas livsmiljöer. för att främja allas rätt till boende samt i planarbetet arbeta för att allas åsikter ska tas i beaktning. Vid De allra flesta barn bor tillsammans med sin planering av nya bostadsområden samt förbättring av vårdnadshavare och är beroende av vårdnadshavarens befintliga områden behöver frågor som trygghet samt bostadssituation. För att skapa goda boendemiljöer tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar för barn arbetar kommunen för att uppnå ett blandat beaktas. Det är ett led i att förbättra bostadsförsörj- bostadsutbud som varierar i storlek, bostadstyp och ningen i ett jämställdhetsperspektiv. upplåtelseform.

Nationellt mål för folkhälsa Konventionen för personer med funktions- I juni 2018 antog riksdagen ett nytt övergripande mål nedsättning och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken, som Konventionen utgår från FN:s konvention för innebär en mer långsiktig och förebyggande struktur rättigheter för personer med funktionsnedsättning. för folkhälsoarbetet. Det övergripande målet för Konventionen började gälla 14 januari 2009 i Sverige. folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för Syftet med konventionen är att främja, skydda en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla

10 75

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jön- alla personer med funktionsnedsättning och att främja köpings län 2016-2025 respekten för deras inneboende värde. Regionstrategin är framtagen av Region Jönköpings län. Strategin innehåller en handlingsplan för jämlik Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. hälsa. Handlingsområde 8 berör samhällsplanering personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektu- och närmiljö. Ett utav målen är att alla människor ella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i i Jönköpings län har en bostad, vilket bidrar till god samspel med olika hinder kan motverka deras fulla hälsa. Vidare är en utav insatserna för samhällsplane- och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som ring och närmiljö, att det ska utvecklas en samverkan andra. i länet för att hitta bostadslösningar för ungdomar, familjer med många barn, nyanlända flyktingar och Flera av de särskilda grupper i samhället som kom- äldre personer som söker ett mindre boende. Samord- munens riktlinjer för bostadsförsörjning ska omfatta ningsansvarig för denna insats är Regional utveckling. kräver ett varierat bostadsbestånd.

Kommunen löser idag de särskilda gruppernas Kommunens visioner och mål bostadsbehov genom god samverkan och nära dialog ”Den hållbara kommunen för hela livet” är den över- mellan kommunens förvaltningar och det kommunala gripande visionen för Habo kommuns långsiktiga bostadsbolaget. utveckling. Visionen antogs 26 november 2015 och utgör basen för kommunens verksamheter. Enligt Regionala visioner och mål visionen ska alla i Habo kommun få plats och känna RUS- Regional utvecklingsstrategi 2020-2035 sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung, eller religion. Oavsett när i livet och hur livssituationen ser Den regionala utvecklingsstrategin syftar att leda till ut ska Habo kommun vara fungerande, välkomnande att Jönköpings län år 2035 är Sveriges mest hållbara, och inkluderande. Prioriterade fokusområden för attraktiva och tillgängliga län där alla människor trivs, samhällsutveckling kopplat till visionen beslutades utvecklas och mår bra. i kommunfullmäktige år 2019. Fokusområde för Ett av målen i den regionala utvecklingsstrategin är samhällsutveckling är starkt lokalt näringsliv, bostäder ”En tillgänglig region - 2035 skapar tillgänglighet för hela livet och psykisk hälsa. utvecklingskraft i Jönköpings län”. I utvecklingsstra- Översiktsplan 2040 tegin lyfts vikten av att skapa attraktiva och hållbara bostäder och boendemiljöer för människor i alla livets Habo kommuns översiktsplan 2040 är ett strategiskt skeenden i hela länet genom samverkan för hållbar, dokument som redovisar övergripande mål, strategier trygg och jämlik samhällsplanering över administrativa och riktlinjer för att ge uttryck för kommunens gränser. Strategin beskriver vidare att år 2035 matchar ambitioner när det gäller den framtida utvecklingen bostadsförsörjningen invånarnas behov och samhälls- i kommunen och vägen dit. Översiktsplanen visar planeringen stödjer i samverkan med omkringliggande bland annat kommunens vilja var bostäder ska byggas. län en hållbar utveckling. Länets starka infrastruktur Översiktsplanen skapar förutsättningar för och ger utgör en ryggrad för hållbara transporter i hela södra möjligheter till att genomföra bostadsbyggnation. Sverige, vilket skapar förutsättningar för näringslivets Med avstamp i den tidigare beskrivna övergripande expansion, kommunikationer och möjlighet att nå visionen för Habo kommun har sex övergripande mål marknader inom och utom landet. tagits fram och redovisas i översiktsplanen, vilka ska styra utvecklingen av Habo kommun vad gäller mark- och vattenanvändning: ● Starkt näringsliv

11 76

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

● Attraktiv livsmiljö räcker till för den framtida befolkningsökningen. Exploateringsgraden ska styras av utbyggnads- ● Hållbar infrastruktur områdets förutsättningar och placering. Framtida bostadsområden bör i snitt ha en exploateringsgrad ● Rekreation för livskvalitet på 12 bostäder per hektar. 123 hektar enligt över- siktsplanen räcker då till 1 476 bostäder. Markåtgång ● Resurseffektiv och klimatsmart kommun för bostäder (antal bostäder per hektar) inkluderar även allmän plats såsom gator, gång- och cykelbanor, ● Levande landsbygd grönområden, förskola och skola. För att kunna följa om utvecklingen sker i enlighet med målsättningarna och i en hållbar riktning har För övriga tätorter finns det sammanlagt markyta uppföljningsbara och mätbara nyckeltal för varje mål utpekad eller redan planlagd som innebär en bostads- tagits fram. byggnation av cirka 200 bostäder.

Översiktsplanen föreslår utbyggnadsområden av Centrumutveckling bostäder i samtliga tätorter, men framförallt i Habo En vision med riktlinjer för hur Habo centrum kan tätort. En större möjlighet till bostadsutveckling utvecklas antogs 2013-11-28. Syftet med denna förväntas även kunna ske i Västerkärr och Furusjö, vision var att skapa ett attraktivare centrum. För att eftersom närheten till Mullsjö bedöms attrahera med mer konkret beskriva hur man ska uppnå visionen arbetsplatser och service. arbetar Habo kommun i dagsläget med att ta fram ett planprogram för Habo centrum. Planprogrammet I Habo tätort finns färdiga och pågående detaljplaner syftar till att skapa en långsiktig hållbar utveckling av som medger en bostadsbyggnation på ca 1 100 nya centrum för att åstadkomma en attraktiv och trygg bostäder. Översiktsplanen redovisar utbyggnadsom- mötesplats för alla samt att kunna stärka och utveckla råden med en total yta om cirka 123 hektar i Habo centrum så att det kan fungera som en lönsam tätort. Beroende på val av bostadstyp kommer antalet handelsplats för näringsidkare. bostäder att påverkas. Avtal med Jönköpings kommun Översiktsplan 2040 anger en förtätningsstrategi som Habo kommun har ingått ett avtal med Jönköpings innebär att kommunen är positiv till att nya bostäder kommun om att bygga 1 500 bostäder från år 2015 placeras centralt och inom gång- och cykelavstånd till år 2035, med anledning av den planerade höghas- från tåg- och busstationen. Strategin bygger på att öka tighetsbanan. Kommunen deltog i projektet” Sam- underlaget för kollektivtrafiken och för att möjliggöra verkande planering i Södra Vätterbygden”. Arbetet bostäder inom gång eller cykelavstånd till hållbara initierades av politikerna och kommuncheferna inom kommunikationer. ramen för samarbetet Södra Vätterbygden. Det är Jönköping, Habo, Vaggeryd, Mullsjö kommuner Vid en framtida planering och byggnation av bostäder samt Region Jönköpings län som kommer samarbeta bör det tillskapas en variation av bostäder, vad gäller kring övergripande samhällsplaneringsfrågor, bl.a. både upplåtelseform men även typ. Ny bebyggelse ska bostadsbyggande. komplettera det befintliga bostadsbeståndet för att ge alla invånare i Habo möjlighet att få tillgång till en bostad utifrån deras önskemål och behov. Detta gäller för samtliga tätorter och landsbygden.

För att ha marginal och arbeta mer markbesparande måste kommunen se till att de utpekade utbyggnads- områdena tillsammans med förtätningsområden

12 77

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Möjligheter att styra bostadsbyggandet Det är kommunens ansvar att planlägga En aktiv markpolitik med god framförhållning att förvärva mark som täcker behoven för bostäder, mark- och vattenanvändningen inom verksamheter och allmänna ändamål ökar kommunens sina geografiska gränser. Kommunen har möjlighet att reglera när, hur och vad som byggs samt möjlighet att påverka bostadsbyggandet bostadskostnaderna. inom den egna kommunen. Styrningen Habo kommun har ett litet markinnehav, kommunen av användningen av mark och vatten är äger ytterst lite av den mark som pekas ut som lämplig för tätortsutveckling. Genom att äga mark kan kom- en viktig del i kommunens möjlighet att munen styra vilka förutsättningar som ska gälla för påverka bostadsbyggandet, den kom- en kommande byggnation när markanvisningar ges, till exempel styra markanvändning, upplåtselseform munala allmännyttan en annan. Avsnittet eller val av byggherre. Genom att välja markanvis- redogör för kommunens olika möjligheter ningsförfarande kan kommunen tydligt redovisa vilka amibitioner kommunen har och vad kommunen vill att påverka bostadssituationen. åstadkomma med en särskild plats.

Planering och markägande För en utveckling krävs ett samarbete mellan kom- I Sverige har kommunen ett stort ansvar för planering munen och markägare. Områden med privatägd mark av mark- och vattenområden. Den fysiska plane- eller med fler fastighetsägare innebär ett behov av att ringen styrs av kommunen genom översiktsplaner, samla alla aktörer och skapa gemensamma incitament, detaljplaner och områdesbestämmelser och endast arbetsformer och målbild för att driva utvecklingen kommunen kan besluta att ta fram och anta planerna. framåt. En aktiv markpolitik och nya arbetsformer Det innebär i förlängningen att kommunen genom kan stimulera en större mångfald av aktörer i stads- planer bestämmer lämpliga platser att bygga bostäder. utvecklingsprojekt som sedan avspeglas i den byggda Fysisk planering kan skapa förutsättningar för god miljön när det gäller arkitektur, boendeform och livsmiljö genom att bland annat lyfta upp frågor utformning i stort. som trygghet och jämställdhet samt innefatta en god medborgardialog.

Det är viktigt att kommunen verkar för att det finns en planeringsberedskap och att det finns planlagd mark för bostäder för att möjliggöra kommunens målsättning. Beroende på konjunkturen kan antalet bostäder som byggs däremot variera.

Aktörernas bedömning av bland annat produktions- kostnader, marknadens efterfrågan och betalnings- förmågan är en viktig del i val av upplåtelseform och i vilken ordning bebyggelse ska uppföras. Upplåtelse- form kan inte styras genom detaljplan vilket gör att ett samarbete mellan kommunen och byggherrar är viktigt.

Genom att arbeta med en aktiv markpolitik, ha mål och strategier för markförvärv och markanvisning kan kommunen ytterligare påverka bostadbyggandet.

13 78

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Kommunens bostadsbolag Kommunen har möjlighet att styra utbudet av bostäder genom det kommunala bostadsbolaget Habo Bostäder AB. Syftet med bostadsbolaget är att främja bostadsförsörjningen i kommunen, vilket kan göras genom att erbjuda ett varierat bostadsutbud med olika bostadstyper, upplåtelseformer och prisklasser som tillgodoser flera olika gruppers bostadsbehov. Bo- stadsbeståndet hos det kommunala fastighetsbolaget omfattar ungefär 600 lägenheter. I ägardirektiven för Habo Bostäder AB anges att bolaget ska vara en aktiv och drivande part i Habo kommuns arbete för ökad attraktivitet genom utveckling av bostäder och lokaler. Kommunen arbetar i nära dialog med bostadsbolaget för bostadsförsörjningen. Habo Bostäder AB har de senaste åren 2017-2020 haft som mål att bygga minst 100 lägenheter i flerbostadshus. Nya ägandedirektiv med gällande riktlinjer för bostadsförsörjning som underlag föreslås tas fram 2021.

Kommunen har en tomtkö som gäller för all kommu- nägd och detaljplanelagd mark, och som är avsedd att bygga bostäder på.

14 79

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Dagens bostadssituation

För att kunna planera för bostadsför- Det har byggts flest småhus i kommunen, med undantag från år 2016 då det byggdes fler lägenheter sörjningen behöver kommunen ha i flerbostadshus. Under perioden 2010-2019 har det kunskap om dagens bostadsmarknad. byggts 453 småhus och 79 lägenheter i flerbostadshus. Habo kommun är en utpräglad småhus- Detta motsvarar 85% småhus och 15 % flerbostadshus. kommun med inslag av flerbostadshus. Ungefär 80 % av invånarna bor i småhus Variationen 2010-2019 av småhus och flerbostadshus framgår av diagrammet nedan. med äganderätt. Resterande 20 % bor i flerbostadshus, där majoriteten bor i hyresrätt. Nästan all bostadsbyggnation i kommunen sker i Habo tätort. Bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Habo kommun har under åren 2010-2019 varit cirka 53 bostäder per år. Åren 2015-2019 ökade bostadsbyggandet och det byggdes i snitt 78 bostäder per år. Under år 2019 byggdes 102 bostäder, vilket kan jämföras med år 2010 då det byggdes 14 bostäder.

15 80

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Befintligt bostadsbestånd En jämförelse av antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform 2019 med Jönköpings län och hela En studie av dagens fördelning av hustyper och riket visar att Habo kommun har färre hyresrätter i upplåtelseformer i kommunens olika orter visar att småhus men fler i flerbostadshus. Vid en jämförelse småhus är den dominerande hustypen och äganderätt av upplåtelseformen bostadsrätt finns det färre är den vanligaste upplåtelseformen. bostadsrätter i småhus och flerbostadshus i Habo Statistiken visar att i exempelvis Fagerhult är andelen kommun än det finns i länet och riket. Äganderätten småhus hela 92%, men bara 64% äger sitt småhus, för småhus ser ungefär lika ut för kommunen och restrerande andel småhus är i hyresrättsform. Fager- Jönköpings län, men är något högre än riket. hult har en högre andel bostäder i hyresrätt med 36% Vad det gäller äganderätt i flerbostadshus finns den , än centrala Habo där 26% av bostäderna är med upplåtelsen inte i Habo kommun och den är marginell upplåtelseformen hyresrätt. i både länet och riket. I orterna Baskarp och Brandstorp finns det en viss variation av hustyper med ungefär 20% flerbostadshus respektive specialbostäder. Generellt är variationen av hustyper störst i centrala Habo.

Definition av hustyper Definition av upplåtelseformer Småhus Upplåtelseform Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus Lägenheternas upplåtelseform utgår från samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritids- ägarförhållandet och inte hur de boende hus). förfogar över lägenheterna.

Flerbostadshus Hyresrätt Flerbostadshus avser bostadsbyggnader Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs innehållande tre eller flera lägenheter inklusive av andra ägare än fysiska personer, dödsbon loftgångshus. eller bostadsrättsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som Specialbostäder inte är ägarlägenheter och som ägs av andra Kategorin innefattar specialbostäder avsedda för ägare än bostadsrättsföreningar. äldre eller funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder Bostadsrätt Småhus, flerbostadshus och övriga hus med Övriga hus bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostads- Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda rättsföreningar. för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Äganderätt Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Flerbo- stadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter.

16 81

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Hustyper Centrala Habo Upplåtelseformer Centrala Habo

1% 4% Hyresrätt 26%

26%

Äganderätt Bostadsrätt 69% 63% 11%

Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

Hustyper Baskarp Upplåtelseformer Baskarp Hyresrätt 18%

18% Bostadsrätt 0%

82%

Äganderätt 82%

Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

Hustyper Brandstorp Upplåtelseform Brandstorp

Hyresrätt 22% 19%

Bostadsrätt Äganderätt 15% 81% 63%

Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

Hustyper Fagerhult Upplåtelseformer Fagerhult

8% Hyresrätt 36%

Äganderätt 64% 92% Bostadsrätt 0%

Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

17 82

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Hustyper Furusjö Upplåtelseform Furusjö Hyresrätt 1% 11% Bostadsrätt 0% 7%

92%

Äganderätt 89% Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

Hustyper Väster Kärr Upplåtelseform Väster Kärr Hyresrätt Bostadsrätt 0% 0% 0%

100%

Äganderätt 100% Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

18 83

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

19 84

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Hushållens sammansättning Ett hushåll utgörs av samtliga som är folkbokförda i samma bostad. För hela Sverige är den vanligaste hushållstorleken hushåll med en person och därefter två personer. Den vanligaste hushållstorleken i Habo kommun är två personer, följt av hushåll med en person. Därefter är fyra personershushåll vanligast. Flest antal personer i Habo kommun bor i fyra perso- nershushåll.

Antal och andel hushåll samt personer efter hushållsstorlek, Habo kommun 2019 (SCB 2020-05-15) Antal hushåll Andel av Antal personer Andel av samtliga samtliga hushåll personer (%) (%) 1 person 1161 24,43 1161 9,34 2 personer 1581 33,27 3162 25,43 3 personer 589 12,39 1767 14,21 4 personer 952 20,03 3808 30,63 5 personer 355 7,47 1775 14,28 6 personer 75 1,58 450 3,62 7+ personer 39 0,83 273 2,49 Samtliga hushåll 4752 100 12433 100

20 85

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Antal och andel hushåll och personer, Habo kommun 2019 (SCB 2020-05-15)

Hushåll Personer Antal Andel (%) Antal Andel (%) Ensamstående utan barn 1161 24,43 1161 9,34 Ensamstående med barn 0-24 år 214 4,5 558 4,42 Ensamstående med barn 25+ år 34 0,72 69 0,56 Sammanboende utan barn 1384 29,12 2768 22,26 Sammanboende med barn 0-24 år 1693 35,63 6881 55,35 Sammanboende med barn 25+ år 62 1,3 189 1,59 Övriga hushåll utan barn 107 2,25 284 2,28 Övriga hushåll med barn 0-24 år 91 1,91 494 3,97 Övriga hushåll med barn 25+ år 6 0,14 24 0,19 Uppgift saknas 0 0 5 0,04 Totalt 4752 100 12433 100

Den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Habo kommun är sammanboende med barn 0-24 år. Därefter kommer sammanboende utan barn och ensamstående utan barn.

21 86

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Befolkningsutveckling

Befolkningen i Habo kommun har ökat de senaste tio åren. Enligt kommunens prognos bor det 15 000 invånare i kommunen år 2025. Kommunen består av flera orter, där centralorten Habo dominerar befolkningsmässigt. I kommunen bor det fler barn än i den genomsnittliga kommunen i Sverige.

Befolkningsutveckling Den 1 november 2019 var 49,4% kvinnor (6 136 st) och 50,6% män (6 282 st) av den totala befolkningen på 12 433 invånare. I Habo kommun bodde år 2019 flest personer i åldersgruppen 5-14 år. I Habo kommun bor det fler barn än i den genomsnittliga kommunen i Sverige. Åldersfördelningen i sin helhet för år 2019 framgår av diagrammet.

22 87

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

I Habo kommun bor 69,2% av befolkningen i centrala Habo. Endast en liten del, 7,4%, av kommunens invånare bor i de olika tätorterna. På landsbygden bor 23,4% av kommunens invånare.

Befolkningsfördelning i kommunen (december 2020)

Centrala Habo: 8 606 Furusjö: 341 Fagerhult: 267 Västerkärr: 116 Brandstorp: 119 Baskarp: 73 Habo landsbygd: 1 583 Gustav Adolf landsbygd: 803 Brandstorp landsbygd: 525

Summa: 12 433

23 88

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Befolkningsprognoser I december 2019 var antalet folkbokförda personer i Habo kommun 12 433. Enligt Region Jönköpings befolkningsprognos, som utgår ifrån statistik från år 2017, kommer antalet invånare år 2025 vara 13 639 invånare. Enligt denna prognos ökar antalet invånare i snitt med 200 personer per år.

Habo kommun har tagit fram en egen prognos utifrån arbetet med antagna och pågående detaljplaner. Prognosen visar att det kommer ske en uppskattad befolkningsökning på cirka 2 800 till år 2025, i snitt 400 nya invånare/år från år 2019. Enligt kommunens prognos bor det då cirka 15 000 invånare i Habo kommun år 2025. År 2040, som är den kommunö- vergripande översiktsplanens tidshorisont, bor då cirka 20 800 personer i kommunen om den årliga befolkningsökningen är 400 invånare per år.

Habo kommuns egen prognos är alltså något högre än Region Jönköpings prognos. Ett snitt mellan de två prognoserna på 300 nya invånare per år blir istället 18 700 invånare år 2040.

24 89

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Sammanfattning Ungefär 4 % av invånarna är ensamstående med barn, 0-24 år, vilket utgör cirka 4,5 % av hushållen. Mot bakgrund av förväntad befolkningssammansätt- ning fördelat på åldersklasser för år 2023, konstateras Ungefär 1,6 % av invånarna är sammanboende med att gruppen barn i åldern 0-19 år utgör 32 % av hemmaboende barn som fyllt 25 år och 0,56 % av befolkningen, unga vuxna i åldern 20-29 år utgör 6,9 invånarna är ensamstående med hemmaboende barn % , vuxna i åldern 30-64 år utgör 43,3 %, äldre i som fyllt 25 år, vilket utgör 2 % av hushållen. Det åldern 65 år och uppåt utgör 17,8 % av befolkningen. visar att det kan finnas unga vuxna som potentiellt är i behov av en egen bostad. Utifrån statistik om hushållsamansättning år 2019 (s, 21), konstateras att 55, 3 % av invånarna är samman- Troligtvis kommer fördelningen av hushållsaman- boende med barn 0-24 år. Det utgör ca 35,5 % av sättningen vara ungefär den samma för perioden hushållen. En generell slutsatts är att gruppen barn 2021-2024. och vuxna i större utsträckning är sammanboende i småhus, och det är så det har sett ut historiskt i Habo Bostadsbehoven ser olika ut beroende på livssituation. kommun. Sammanställningen av bostadsbeståndet visar att småhus är den dominerande hustypen och äganderätt 22% av invånarna är sammanboende utan barn. Det är den vanligaste upplåtelseformen. För att tillgodose utgör ca 29 % av hushållen. Det är näst vanligast efter bostadsbehoven behöver det generellt finnas en större sammanboende med barn. variation av bostäder i Habo kommun. Ungefär 9, 5 % av invånarna är ensamstående utan barn, vilket utgör ca 24,5 % av hushållen. Enligt en artikel i Jönköpings Posten (2021-01-11) har Habo kommun minst andel ensamhushåll i hela landet.

Ålder År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 Andel av befolkningen år 2023 (%) Barn 0-19 3 900 4192 4 397 4 514 - 32 Unga vuxna 20-29 978 978 952 970 - 6,9 Vuxna 30-64 5 693 5 848 6 010 6 102 - 43,3 Äldre 65-79 1 715 1 763 1 787 1 793 - 12,7 Äldre 80- 440 536 637 718 - 5,1 Totalt 12 726 13 317 13 783 14 097 - 100

Tabellen bygger på kommunens egen befolkningsprognos för åren 2021-2023 som tar hänsyn till planerad byggantion under perioden. Siffror för år 2024 saknas.

25 90

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Bostadsbehov

De kommunala riktlinjerna för bostads- inte av att lösa bostadsförsörjningsfrågan för hushåll med lägre inkomster. försörjning avser att redogöra för det behov av bostäder som finns inom Habo I den senaste analysen från Länsstyrelsen i Jönköping, som var klar i juni 2019, fokuserar man särskilt på kommun. Detta avsnitt redogör för det de äldres bostadsbehov. Befolkningsprognosen för aktuella behovet av bostäder. länet liksom i övriga landet visar på en ökande andel I Habo kommun saknas tillräckligt med äldre. Flera kommuner vittnar om en oro hos den äldre delen av befolkningen vad gäller deras framtida tillgängliga bostäder som varierar i boendesituation, särskilt på de mindre orterna. standard, storlek och upplåtelseform. En Kommunerna lyfter särskilt behovet av att kunna erbjuda trygghetsboende som ett alternativ för den bred variation av bostäder gynnar alla som vill flytta från sin villa. Behovet är extra stort i invånares bostadssituation. Det är viktigt mindre orter som oftast har ett mycket litet utbud av lägenheter överlag. Det finns goda exempel från länet att Habo kommun aktivt arbetar för ett där kommunala bostadsbolag har byggt trygghetsbo- bostadsbestånd som är tillgängligt för enden på mindre orter, men det är inte vanligt i länet. alla samhällsgrupper och som kan möta Länstyrelsens analys av bostadsmarknadsläget i efterfrågan. kommunen visar att det i kommunen som helhet och i centralorten är ett underskott av bostäder, medan Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys komumnens övriga orter är i balans. På uppdrag av regeringen analyserar Länsstyrelsen Habo kommuns analys årligen utvecklingen på bostadsmarknaden i länet med hjälp av kommunerna. Analyserna bygger Läget på bostadsmarknaden påverkar människors bl.a. på de svar kommunerna lämnat i Boverkets möjligheter att få en bostad och när bostadsmarkna- bostadsmarknadsenkät. Länsstyrelsen har under flera den inte är i balans slår det hårdast mot dem som har år konstaterat att behovet av bostäder varit stort. en svag ställning på bostadsmarknaden. Enligt kommunernas bedömning är det underskott på För att nå en balans i kommunens bostadsbestånd bostäder i 11 av 13 kommuner, vilket är en allvarlig finns ett behov av ett större antal bostadsrätter, både situation. Alla kommuner i länet, förutom en, ökade i i småhusform och i flerbostadshus. Det finns även befolkning under 2018. Bostadsbyggandet ökade inte behov av hyresrätter i flerbostadshus. En jämnare längre på samma sätt 2018 som de senaste åren, men fördelning mellan olika upplåtelseformer och hustyper det kan ändå konstateras att bostadsbyggandet ligger stärker samhällsstrukturen och underlättar integra- på en relativt jämn nivå. Under 2018 färdigställdes tionen. Flera av de särskilda grupper i samhället som 1135 bostäder men hela 1455 bostäder påbörjades. kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska Knappt hälften av de nybyggda bostäderna var omfatta kräver ett varierat bostadsbestånd. hyresrätter, en tredjedel var äganderätter och resteran- Kommunen löser idag de särskilda gruppernas de bostadsrätter. bostadsbehov genom god samverkan och nära dialog mellan kommunens förvaltningar och det kommunala Underskottet på bostäder slår särskilt hårt mot hushåll bostadsbolaget. som är nya på bostadsmarknaden och hushåll med lägre inkomster. Länsstyrelsens bedömning är att Behovsbedömning de satsningar som lanserats på lokal och nationell För att bedöma bostadsbehovet för befolkningen i nivå för att få fram fler och billigare bostäder inte är Habo kommun har det gjorts en samlad bedömning tillräckliga. Ett marknadsorienterat byggande klarar av socialförvaltningen, Habo Bostäder AB (kom-

26 91

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

munala bostadsbolaget) och tekniska förvaltningen. Behov för studenter Utgångspunkterna har varit en behovsbedömning av I kommunen finns det inga bostäder som riktar sig socialförvaltningens verksamheter, Habo bostäders specifikt till studenter. Efterfrågan av studentbostäder bostadskö och omflytt i bostadsbeståndet samt i kommunen bedöms vara mycket låg. Behovet av en genomgång av bostadsmarknadsenkäten och bostäder för studenter bedöms därför tillgodosett. demografin. Det har gjorts en generell bedömning av socioekonomiska förutsättningar och flyttmönster. Behov för personer med Kommunen har tagit dela av länsstyrelsens regionala funktionsnedsättning bostadsanalys och regional utvecklingsstrategi (RUS) I Habo finns bostäder med särskild service för Behov för äldre personer personer med funktionsnedsättning i form av gruppbostad och servicebostad. Det finns för närvarande Begreppet äldre omfattar personer som fyllt 65 år. en gruppbostad. Planering pågår för att bygga Det är en grupp som generellt är friskare och lever ytterligare en gruppbostad som beräknas vara klar längre än tidigare. Gruppen beräknas utgöra 17,8 % under 2022/2023. Servicebostad är en boendeform av befolkningen i kommunen år 2023. som kräver hyresrätter och en gemensamhetslokal inom ett begränsat geografiskt område. Personer Äldre som är över 80 år beräknas utgöra 5,1 % av med funktionsnedsättning kan ansöka om bidrag befolkningen år 2023. Det är generellt först i åldern för bostadsanpassning för sin bostad. Syftet med över 85 år som omsorgsbehoven kräver åtgärder i lagen om bidrag till bostadsanpassning, är att ge bostaden. Förhållningssättet inom äldreomsorgen människor med funktionsnedsättning en möjlighet är att personer som behöver omsorg i så stor till ett självständigt liv i ett eget boende. Behovet för utsträckning som möjligt ska bo kvar hemma och få personer med funktionsnedsättning bedöms kunna sina omsorgsbehov tillgodosedda i hemmiljön. I Habo tillgodoses. kommun finns ett särskilt boende för äldre. Behovet av särskilt boende bedöms vara tillgodosett inom de Behov för nyanlända närmsta åren. Kommunen följer ständigt utvecklingen och är redo att öppna fler platser på särskilt boende För att nyanlända ska integreras och bli självförsör- vid behov. Det pågår diskussioner i kommunen jande behöver kommunen kunna anvisa de nyanlända kring behov av andra anpassade bostäder för äldre, lägenheter med god ändamålsenlig standard samt låg exempelvis trygghetsboenden. boendekostnad. Kan kommunen anvisa den nyanlän- da en bostad med lägre boendekostnad underlättas Behov för ungdomar och unga vuxna individens möjlighet att bli självständig. Det finns annars en risk att nyanlända blir långvarigt beroende Unga vuxna i åldern 19-29 år beräknas utgöra 6,9 av ekonomiskt bistånd, vilket förhindrar självstän- % befolkningen år 2023. De har generellt svårare dighet. Nyanländas behov av bostäder bedöms inte att komma in på bostadsmarknaden. Habo kommun tillgodosett. Det saknas tillräckligt med variation i behöver en större variation av bostäder för att kunna bostadsbeståndet. tillgodose de bostadsbehov som ungdomar och unga vuxna har. Bedömningen är att behovet av Behov för ensamkommande asylsökande bostäder inte är tillgodosett för ungdomar och unga vuxna i kommunen idag då det saknas tillräckligt barn och ungdomar med bostäder som varierar i standard, storlek och Det går inte att förutse om det i framtiden finns upplåtelseform i kommunen. behov av hem för vård och boende för asylsökande barn och ungdomar. För närvarande finns inget behov och därför finns inga hem för vård eller boende (HVB) för asylsökande ensamkommande barn i Habo kommun. Det finns ett nära samarbete mellan

27 92

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

kommunens förvaltningar och det allmännyttiga bostadsbolaget för att möta eventuella framtida behov av bostäder för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.

Behov för hemlösa Det finns inga bostäder i kommunen som specifikt riktar sig mot människor som befinner sig i en hemlöshetssituation. I Habo kommun saknas tillräckligt med tillgängliga bostäder som varierar i standard, storlek och upplåtelseform. Habo kommun samarbetar med det allmännyttiga bostadsbolaget för att få fram bostäder. Det går inte att förutse om det i framtiden finns behov av bostäder som specifikt riktar sig till människor som befinner sig i en hemlöshetssi- tuation.

Behov för kvinnor i behov av skyddat boende Syftet med skyddat boende kan vara att tillfälligt ge skydd i en akut, ibland livshotande situation.

Skyddat boende kan också vara en del av en mer långsiktig insats med stöd- och behandlingsinsatser. Bostadsbehovet för kvinnor i behov av skyddat boende bedöms inte vara tillgodosett då det saknas tillräckligt med tillgängliga och varierade bostäder i kommunen.

Behov för personer med låg betalnings- förmåga För att personer med låg betalningsförmåga ska bli självständiga behöver de tillgång till boende med god ändamålsenlig standard samt lägre boendekostnad. Bostadsbehovet för personer med låg betalningsför- måga bedöms inte vara tillgodosett då det råder brist på den typen av bostäder i kommunen.

28 93

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Planerad bostadsbyggnation

I Habo kommun domineras bebyggelsen • Planprogram för centrum med intentionen att tillskapa flerbostadshus. idag av småhus med äganderätt. De kommande åren planeras det byggas • Arbeta med att ta fram en markstrategi för att underlätta processen vid markförvärv. en större variation av bostäder, både vad det gäller hustyper och upplåtelseform. Under 2021-2024 planeras ungefär 750 nya bostäder att byggas i Habo tätort. Det motsvarar nästan Det bedöms skapa en större balans av tredjedel av det totala bostadsbehovet för tätorten till bostadsutbudet i kommunen. 2040. En övervägande majoritet av Habos befolkning bor i centrala Habo. Det är naturligt att det främst är Mot bakgrund av Habo kommuns bostadssituation, Habo tätort som utvecklas med bostäder. demografi, befolkningsprognos och bostadsbehov gör kommunen bedömning att ett blandat bostadsutbud Det finns planlagd mark för bostäder i samtliga behövs för att möta bostadsbehoven. Tillskapandet av kommunens orter. Kommunen styr inte över av ett blandat bostadsutbud kräver en förändringspro- efterfrågan på bostäder. Exploatering av planlagd cess som sker under lång tid och kan omöjligt rymmas mark för bostäder i orterna styrs av privata initiativ. inom tidsperioden för riktlinjer för bostadsförsörj- Planlagd mark för bostäder redovisas för samtliga av ningen 2021-2024. Kommunen har påbörjat denna kommunens orter som bilaga Lokala utvecklingsmöj- process och arbetar med: ligheter på sidan 33-36.

• Dialoger med exploatörer vid framtagande av Kommunen anser att det är viktigt att ha en levande detaljplaner. Majoriteten av det som planläggs landsbygd. Nästan en fjärdedel av kommunens befolk- sker på privat mark. Kommunen påtalar vilka ning bor på landsbygden. Habo kommun arbetar behov som finns vad det gäller bostadstyp och inte aktivt för byggnation på landsbygden, utan ser upplåtelseform. det som ett komplement till den planerade tätortsbe- byggelsen. Kommunen främjar möjligheter med bl.a • Tydliga riktlinjer för bostadsförsörjningen i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, kommunens nya översiktsplan, som styr detaljpla- så att landsbygden har förutsättningar att utvecklas. nearbetet. Bl.a. 12 bostäder per hektar mark i genomsnitt, planera bostäder som kompletterar befintligt utbud, förtäta i centrala lägen.

29 94

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Mål och åtgärder för bostadsbyggandet

Skapa möjligheter för ökat bostadsbyggande enligt inten- tionerna i Översiktsplan 2040

Uppnå en postiv bostadsutveckling i alla kommundelar. Olika delar i kommunen har olika förutsättningar för utveckling och karaktär. Utvecklingen i olika kommundelar är olika, men målet är att alla ska uppleva en positiv befolkningsutveckling.

Bygg tätare Förtäta och koncentrera ny bebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse, service och redan ianspråktagen mark.

Aktiv markpolitik För att kommunen ska kunna vara med och påverka framtida bostadsutveckling behöver man investera i mark.

God planberedskap Habo kommun har en god planberedskap med ungefär 1100 byggklara tomter.

Skapa förutsättningar för ett varierat utbud av bostäder för människor med olika förutsättningar och ekonomiska möjligheter

Planera för en mångfald av upplåtelseformer, hustyper och storlekar Arbeta mot målet att uppnå en bredare fördelning av småhus och flerbostadshus i kommunen. Med dagens bostadsbestånd som underlag bör andelen lägenheter i flerbostadshus öka för att uppnå målet.

Tillgodose olika gruppers behov i bostadsbeståndet Ta hänsyn till och integrera bostäder för olika samhällsgruppers behov i bostadsbeståndet. För att exempelvis unga ska kunna flytta hemifrån och för att äldre ska kunna flytta från sina småhus finns det behov av att bygga tillgängliga bostäder som varierar i standard, storlek och upplåtelseform.

30 95

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Sammanställning och planeringscykel småhus, vilket genererar 53 bostäder i äganderätts- form. 1 % är särskilt boende för funktionsnedsatta, I sammanställningen redovisas vilka områden där vilket genererar 6 lägenheter i hyresrättsform. byggnation planeras 2021-2024. Ungefär 17 % av den planerade byggnationen sker Sammanställningen presenterar även om detaljplan på kommunal mark och genererar 121 bostäder. finns eller om detaljplanearbete pågår, antalet Av dessa är 73 % hyresrätter i flerbostadshus, planerade bostäder, vilket år de avses färdigställas, vilket genererar 88 bostäder. 22 % är äganderätter i boendeform, upplåtelseform och exploatörer. småhus, vilket genererar 27 bostäder samt ungefär Aktörerna är kommunen, Habo Bostäder AB och 5 % är särskilt boende för funktionsnedsatta, vilket privata fastighetsägare. genererar 6 hyresrätter. Bostadsförsörjningsprogrammet tar inte hänsyn till Sammanställningen visar att det som byggs den eventuella överklagandetider eller andra tidsförse- kommande perioden har en variation av hustyper nande faktorer, till exempel konjunkturnedgångar. och upplåtelseformer som kompletterar det Generellt är tillförlitligheten i bedömningen av befintliga utbudet. Det skapar förutsättningar färdigställda bostäder störst de närmaste åren. för flyttkedjor. Upplåtelseformen är svårare att Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av sammanställa eftersom det finns en större osäkerhet konjunkturförändringar , planeringsprocessen och för det som byggs på den privata marknaden. markägarens vilja till exploatering. Det är viktigt att programmet ses som ett planeringsunderlag. Enligt länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys stod Jönköpings kommun för nästan hälften av länets Totalt omfattar den planerade byggnationen 719 bostadsbyggnation under 2019, följt av Värnamo, bostäder. 71, 6 % av dessa beräknas vara bostäder i Habo och Vetlanda kommuner. Vilket visar att flerbostadshus, vilket genererar 515 bostäder. Upp- Habo kommun i stor utsträckning bidrar till skattningsvis kommer 223 av dessa vara hyresrätter. bostadsbyggandet i länet. 20 % beräknas vara bostäder i gruppbyggda hus, vilket genererar 145 bostäder som uppskattas vara i bostadsrättsform. 7,4 % beräknas vara bostäder i

31 96

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Pågående byggnation 2021-2024

Kommundel Kartnr Område DP 2021-2024 Bostäder Boendeform Upplåtelseform Aktör

1 Bränninge Ja 2021-2022 11 S Ä Privat etapp 2 2 Bränninge Ja 2021-2023 57 FBH BR Privat etapp 3 2 Bränninge Ja 2021-2023 63 GR BR Privat etapp 3 2 Bränninge Ja 2021-2023 15 S Ä Privat etapp 3 3 Bränninge Ja 2022 20 FBH HR Habo Bostäder 23:3, Liljekon- valjen 4 Kyrkeryd 1:37 Ja 2021 12 GR BR Privat

5 Bränninge Ja 2022 39 FBH BR Privat 2:12, 2:17 6 Fiskebäck 3:76, Ja 2022-2023 42 GR BR Privat Väst Göte 7 Kvill 1:3, Pågår 2022-2023 14 GR BR Privat Mölekullen 8 Kärnekulla 1:4 Ja 2022 86 + 50 FBH BR(86)+HR(50) Privat

8 Kärnekulla 1:4 Ja 2022 14 GR BR Privat Habo tätort

8 Kärnekulla 1:4 Ja 2023 100 FBH BR(50)+HR(50) Privat

8 Kärnekulla 1:4 Ja 2024 70 FBH BR(35)+HR(35) Privat 9 Solhöjden, Ja 2021 20 FBH HR Habo kommun Bränninge 1:98 markanvisning och 1:99 10 Solhöjden Ja 2023-2024 48 FBH HR Habo kommun markanvinning 10 Solhöjden Ja 2022-2024 27 S Ä Habo kommun

11 Bränninge Ja 2024 25 FBH BR/HR Privat 2:95, Vitsipps- skogen 12 Gunnarsbo 3:2 Pågår 2022-2023 6 GR HR (LSS) Habo kommun

TOTALT: 719

FHB: flerbostadshus, GR: gruppbyggda hus, parhus, kedjehus, S: småhus, villor, LSS: särskilt boende för funktionsnedsatta Ä: äganderätt, BR: bostadsrätt, HR: hyresrätt

32 97

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Karta över planerade områden ± för byggnation 2020-2024

7 12

8 9 + 10

2 1

33 98

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Karta över Habo kommun

Brandstorp

Rödån

Baskarp

Fagerhult

Furusjö

Habo tätort

Västerkärr

34 99

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Lokala utvecklingsmöjligheter

Utdrag ur Översiktsplan 2040 - Lokala utvecklingsmöjligheter 35 100

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Utdrag ur Översiktsplan 2040 - Lokala utvecklingsmöjligheter 36 101

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Utdrag ur Översiktsplan 2040 - Lokala utvecklingsmöjligheter 37 102

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Utdrag ur Översiktsplan 2040 - Lokala utvecklingsmöjligheter

38 103

HABO KOMMUN BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

39 104

HABO KOMMUN Box 212 • 566 24 Habo • 036-442 80 00 • [email protected] • www.habokommun.se 105 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 7

§ 16 Prioriteringsordning nya detaljplaner Diarienummer KS21/64

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig positiv till föreslagen prioriteringsordning av detaljplaner.

Ärendebeskrivning Plan- och exploateringsenheten arbetar med att ta fram detaljplaner utifrån antagna och positiva planbesked. För närvarande arbetar enheten aktivt med detaljplaner för Kvill 1:3, Bränninge del av 3:20, Gunnarsbo 3:2 samt del av Furusjö tätort. Ytterligare två detaljplaner har påbörjats, men är vilande på grund av ändrade förutsättningar.

Under året kommer ett par detaljplaner att antas och vinna laga kraft. När detaljplaner blir vilande eller när de antas kan nya påbörjas.

Byggnadsnämnden har tidigare beslutat att ta upp prioritering av detaljplaner för beslut två gånger om året eller när behov uppstår. Då många av detaljplanerna påverkar kommunen i stort vad gäller skola, omsorg, gator, vatten och avlopp kommer planprioriteringen att beredas i byggnadsnämnden för beslut av kommunstyrelsen.

Plan- och exploateringsenheten föreslår att detaljplaner för Malmgatan (parkering), Gunnarsbo 1:69, Bränninge 3:20 samt Kämparp 1:4/Kyrkeryd 6:2 prioriteras när det finns resurser att påbörja nya. Byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ställa sig positiv till föreslagen prioriteringsordning av detaljplaner (BN 2021-02-18 § 21).

_____

Justeras Expedierats

106 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2021-01-21 60

§ 21 Planprioritering Diarienummer: BN-2021-63

Beslut Byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig positiv till föreslagen prioriteringsordning av detaljplaner.

Under året kommer ett par detaljplaner att antas och vinna laga kraft. När detaljplaner blir vilande eller när de antas kan nya påbörjas. Enheten föreslår att detaljplaner för Malmgatan (parkering), Gunnarsbo 1:69, Bränninge 3:20 samt Kämparp 1:4/Kyrkeryd 6:2 prioriteras när det finns resurser att påbörja nya.

_____

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Bilaga till beslutet Prioriteringslista

Kopia till Akten

Justeras Expedierats

107 1

Sammanställning Pågående och prioriterade detaljplaner år 2021, februari Med tillhörande karta, sid 2

Pågående =

1. Kvill 1:3, Mölekullen, Habo, 14 bostäder i 7 parhus, privat exploatör. 2. Bränninge del av 3:20, Stormagärdet, Habo, skola, förskola och bostäder, 3. Gunnarsbo 3:2, Ringvägen, Habo, tillfälligt bygglov, ny dp, (tekniska förvaltningen). 4. Del av Furusjö tätort, möjliggöra för större byggrätter, ny dp

Har påbörjats men är vilande =

5. Gunnarsbo 1:69, Solrosen, Habo, Habo bostäder (i väntan på centrumplan) 6. Äspered 1:38, Furusjö, ca 12 villor (i väntan på vägplan cykelbana)

Kommande

Som har positivt planbesked =

7. Bränninge 3:20, Habo, Ahlinsgärdet, påbörjas tidigast 2021

8. Gunnarsbo 3:2, Habo, Gunnevi, tveksamt om lämplighet av byggnation

9. Bränninge 2:20, Habo, ICA, i väntan på centrumplan

10. Kärnekulla, 1:4, Habo, södra delen

11. Malmgatan, Habo, parkering, tillfälligt bygglov, ny dp (tekniska förvaltningen)

Uppdrag/planbesked behövs = 12. Kyrkeryd 6:2, Habo, ändring av dp/ny dp.

13. Detaljplaner i centrum (när planprogram för centrum är klar)

14. Kämparp 1:4, Kyrkeryd 6:2, Habo, Tumbäck, verksamhetsyta

Följande detaljplaner föreslås prioriteras (ingen inbördes ordning)

11. Malmgatan, Habo, tillfälligt bygglov, parkering, ny dp (tekniska förvaltningen)

5. Gunnarsbo 1:69, Solrosen, Habo, Habo bostäder (i väntan på centrumplan) 7. Bränninge 3:20, Habo, Ahlinsgärdet, påbörjas tidigast 2021 14. Kämparp 1:4, Kyrkeryd 6:2, Habo, Tumbäck, verksamhetsyta

108 2

Sammanställning och prioritering av detaljplaner

109 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 8

§ 17 Planprogram för Habo centrum, förlängning av samrådstid Diarienummer KS18/332

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att förlänga samrådstiden för planprogram för Habo centrum till och med 30 september 2021.

Ärendebeskrivning Den 14 oktober 2020 tog kommunstyrelsen beslutet att skicka ut planprogram för Habo centrum för samråd. Samrådstiden planerades till tiden 23 oktober 2020 till och med 15 januari 2021. Under denna tid planerades även att bjuda in till flera samrådsmöten.

Med anledning av skärpta restriktioner för att bromsa smittspridningen av Covid-19 beslutades att samrådstiden skulle förlängas till och med 30 mars 2021 och att nya möten kommer att planeras in när det bedöms vara lämpligt att genomföra dessa.

Samrådstiden föreslås nu förlängas ännu en gång då fysiska möten är att föredra framför digitala. Fysiska möten bidrar till en bättre dialog och ger en bättre möjlighet för alla att delta. Samrådstiden föreslås därför att förlängas till och med 30 september 2021. Förhoppningen är att kunna bjuda in till fysiska möten i början av september. Är det efter sommaren inte möjligt med fysiska möten ersätts dessa med digitala.

Plan- och exploateringsenheten föreslår att samrådstiden förlängs till och med 30 september 2021.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Anders Rickman (L) yrkar bifall till förslaget att förlänga samrådstiden.

_____

Justeras Expedierats

110 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 9

§ 18 Lokalförsörjningsplan Diarienummer KS21/42

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att en lokalförsörjningsplan för Habo kommuns verksamheter ska tas fram för perioden 2022-2030. En översyn av planen ska göras årligen i samband med budgetarbetet.

Kommunstyrelsen beslutar att tillsätta en styrgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott, teknisk chef, fastighetschef, samt kommundirektör. Kommunstyrelsens ordförande utses som ordförande för styrgruppen.

Kommunstyrelsen beslutar att teknisk chef utses som projektledare med fastighetschef som biträdande projektledare.

Kommunstyrelsen beslutar att avsätta 300 000 kronor inom kommunstyrelsens budgetram för framtagande av lokalförsörjningsplanen.

Ärendebeskrivning Habo kommun har vuxit kraftigt den senaste tioårsperioden och inget tyder i dagsläget på att tillväxten kommer att avta. Tillväxten ligger långt över snittet för både landets och länets kommuner. Kommunens invånare har ett behov av kommunal service i olika omfattning och behovet att ta del av den kommunala servicens utbud kan variera över tid bland annat beroende på den enskilda invånarens fas i livet. Utöver den faktiska servicen kan invånaren också ha ett behov av att förstå hur kommunen arbetar med att säkerställa tillgången av kommunal service på längre sikt. Kommunal service har ett omfattande och brett spektrum av verksamheter. Habo kommuns organisation består av ett flertal nämnder och bolagsstyrelser. De bedriver verksamhet inom exempelvis utbildning, omsorg, vård, bibliotek, idrott, boenden och olika stödfunktioner i form av administration och underhåll. I en växande kommun ökar behovet av verksamhetslokaler för den kommunala verksamheten och det finns därför ett behov av att kommunen för perioden 2022-2030 arbetar fram en tydlig, transparent, aktuell och relevant plan för lokalförsörjningen av kommunens verksamheter.

Planen bör visa var någonstans det finns behov av att bygga nya lokaler och vilka lokaler som är i behov av renoveringar och ombyggnationer samt vilka lokaler som bör avyttras. Syftet med planen bör vara att den strategiska lokalförsörjningsplanen bör ge förutsättningar för att med god

Justeras Expedierats

111 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 10

framförhållning kunna planera och strukturera kommunens behov av lokaler.

Planen bör innefatta en övergripande ambition att lokalförsörjningen av kommunens service är i balans över tid. Kommunen ska äga och hyra väl anpassade lokaler till lägsta möjliga kostnad. Investeringar i lokaler binder kapital och påverkar det ekonomiska utrymmet under lång tid för kommunens olika nämnder. En viktig del är att fastigheterna ska underhållas och användas med målsättningen att kunna bibehålla kapacitet och funktionalitet i syfte att uppnå maximal livslängd och effektiv driftsekonomi. Planen ska

• Visa på hur lokalerna används i nuläget.

• Visa en helhetsbild av vilka lokaler som kommunen äger och hyr.

• Visa på framtida lokalbehov utifrån de förutsättningar som finns i dagsläget.

• Sammanställa behovet av nybyggnationer och investeringar över programmets tidshorisont.

• Kunna fungera som underlag för nämndernas arbete med budget och ekonomisk plan.

• Fungera som underlag till kommunens framtida markstrategi.

• Fungera som underlag inför framtida politiska inriktningsbeslut och prioriteringar.

Ansvaret för lokalförsörjningen delas mellan flera olika instanser inom Habo kommun. Kommunfullmäktige fastställer lokalförsörjningsplanen i Habo kommun.

Kommunstyrelsen ansvarar för att arbeta fram lokalförsörjningsplanen och föreslå till kommunfullmäktige eventuellt övriga styrdokument som fastställer hur den strategiska lokalplaneringen ska bedrivas i Habo kommun. För detta ändamål föreslås att kommunstyrelsen tillsätter en kommunövergripande styrgrupp för lokalförsörjningen och för framtagande av lokalförsörjningsplanen. Gruppen föreslås bestå av kommunstyrelsens arbetsutskott, kommundirektör, teknisk chef och fastighetschef. Övriga förvaltningschefer och personal adjungeras vid behov. Teknisk chef fungerar som projektledare och tillsätter, tillsammans med förvaltningschefsgruppen, de arbetsgrupper som bedöms behövas i framtagandet av planen.

Justeras Expedierats

112 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 11

Nämnderna är ansvariga att lyfta fram sina behov gällande lokaler och säkerställa att nyttjandegraden upprätthålls i de lokaler som nämnden nyttjar.

Kommunstyrelsen har genom att vara nämnd för tekniska förvaltningen också ett särskilt ansvar gällande dessa frågor. Det är ett mycket omfattande arbete att ta fram en lokalförsörjningsplan i en kommun som kräver en hög spetskompetens. Bedömningen är att det kommer att krävas stöd i form av externa resurser som bistår projektledningen och kommunens övriga verksamheter i arbetet. Kommunstyrelsen föreslås därför avsätta 300 000 kronor i sin budgetram för att möjliggöra en upphandling av extern resurs.

_____

Justeras Expedierats

113 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-02-09 KS21/42 1

Mottagare Kommunstyrelsen

Lokalförsörjningsplan

Kommunstyrelsen beslutar att teknisk chef utses som projektledare med fastighetschef som biträdande projektledare

Kommunstyrelsen beslutar att avsätta 300 000 kronor inom kommunstyrelsens budgetram för framtagande av lokalförsörjningsplanen.

Ärendebeskrivning Habo kommun har vuxit kraftig den senaste tioårs perioden och inget tyder i dagsläget på att tillväxten kommer att avta. Tillväxten ligger långt över snittet för både landets och länets kommuner. Kommunens invånare har ett behov av kommunal service i olika omfattning och behovet att ta del av den kommunala servicens utbud kan variera över tid bland annat beroende på den enskilda invånarens fas i livet. Utöver den faktiska servicen kan invånaren också ha ett behov av att förstå hur kommunen arbetar med att säkerställa tillgången av kommunal service på längre sikt. Kommunal service har ett omfattande och brett spektrum av verksamheter. Habo kommuns organisation består av ett flertal nämnder och bolagsstyrelser. De bedriver verksamhet inom exempelvis utbildning, omsorg, vård, bibliotek, idrott, boenden och olika stödfunktioner i form av administration och underhåll. I en växande kommun ökar behovet av verksamhetslokaler för

Postadress Besöksadress Telefon E-post Habo kommun Jönköpingsvägen 19 036-442 81 57 [email protected]

Box 212 Telefon (växel) Webb 566 24 Habo 036-442 80 00 www.habokommun.se 114 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-02-09 KS21/42 2

den kommunala verksamheten och det finns därför ett behov av att kommunen för perioden 2022-2030 arbetar fram en tydlig, transparent, aktuell och relevant plan för lokalförsörjningen av kommunens verksamheter.

• Visa på hur lokalerna används i nuläget. • Visa en helhetsbild av vilka lokaler som kommunen äger och hyr. • Visa på framtida lokalbehov utifrån de förutsättningar som finns i dagsläget. • Sammanställa behovet av nybyggnationer och investeringar över programmets tidshorisont. • Kunna fungera som underlag för nämndernas arbete med budget och ekonomisk plan. • Fungera som underlag till kommunens framtida markstrategi. • Fungera som underlag inför framtida politiska inriktningsbeslut och prioriteringar.

Ansvaret för lokalförsörjningen delas mellan flera olika instanser inom Habo kommun. Kommunfullmäktige fastställer lokalförsörjningsplanen i Habo kommun.

115 Dokumenttyp Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer Sida 2021-02-09 KS21/42 3

fastighetschef. Övriga förvaltningschefer och personal adjungeras vid behov. Teknisk chef fungerar som projektledare och tillsätter, tillsammans med förvaltningschefsgruppen, de arbetsgrupper som bedöms behövas i framtagandet av planen.

Nämnderna är ansvariga att lyfta fram sina behov gällande lokaler och säkerställa att nyttjandegraden upprätthålls i de lokaler som nämnden nyttjar.

Jan Sundman Kommundirektör

Beslutet skickas till Klicka eller tryck här för att ange text.

116 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 12

§ 19 Bostäder för seniorer Diarienummer KS20/316

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att, med hänvisning till Habo Bostäders skrivelse, Habo kommun är positiva till att ett seniorboende skapas på Liljekonvaljen.

Kommunstyrelsen anser att gruppen 60 – 70 år initialt bör prioriteras i tilldelningen av lägenheter i Liljekonvaljen.

Kommunstyrelsen avser att i budget 2022 avsätta medel för hyra av gemensamhetslokal från- och med den tidpunkt som huset är inflyttningsklart samt ge tekniska kontoret i uppdrag att teckna ett hyreskontrakt för lokalen.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge socialnämnden i uppdrag att utreda vilka aktiviteter som bör finnas i gemensamhetslokalen samt hur dessa bör organiseras. Pensionärsorganisationer och övriga intressenter från civilsamhället bör bjudas in att aktivt delta i utredningen.

Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 2 december 2020 att uppmana Habo Bostäder att tillskapa seniorboende i kvarteret Liljekonvaljen med gemensamhetslokaler, mindre lokal för hemtjänst/bovärd samt tillgång till fiber för möjlighet att koppla på olika digitala lösningar för omsorg och trygghet.

Habo Bostäder har nu återkommit med närmare beskrivning av hur gemensamhetslokalerna skulle kunna utformas. Lokalerna ligger i markplan och har en yta om 126 m2 fördelat på samlingslokal och kontor/personalutrymmen. Samlingslokalen rymmer 30 personer samt pentry/serveringsdel och WC.

Kontorsdelen rymmer 3 arbetsplatser, pentry, WC och mötes/pausrum.

Lokalerna kommer att anpassas till kommunens planerade verksamhet avseende tekniska installationer enligt de uppgifter som tidigare har lämnats till Habo Bostäder.

Vad gäller boendelägenheterna så är de berättigade till investeringsstöd. Habo Bostäder håller just nu på att utreda eventuellt stöd till lokalerna. Lägenheternas hyressättning bestäms av regelverket för bidrag. De boende i huset är hyresgäster hos Habo Bostäder och tilldelas lägenheter enligt

Justeras Expedierats

117 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 13

samma principer som övriga lägenheter i Habo Bostäders bestånd. Ett tillkommande kriterium för det aktuella huset är att man har förtur om man är över en viss ålder.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Hans Jarstig (KD) yrkar att kommunstyrelsen beslutar, med hänvisning till Habo Bostäders skrivelse, att Habo kommun är positiva till att ett seniorboende skapas på Liljekonvaljen, att gruppen 60 – 70 år initialt bör prioriteras i tilldelningen av lägenheter i Liljekonvaljen, att kommunstyrelsen avser att i budget 2022 avsätta medel för hyra av gemensamhetslokal från och med den tidpunkt som huset är inflyttningsklart samt ge tekniska kontoret i uppdrag att teckna ett hyreskontrakt för lokalen. Han yrkar vidare att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge socialnämnden i uppdrag att utreda vilka aktiviteter som bör finnas i gemensamhetslokalen samt hur dessa bör organiseras. Pensionärsorganisationer och övriga intressenter från civilsamhället bör bjudas in att aktivt delta i utredningen.

Anders Rickman (L) yrkar bifall till Hans Jarstigs förslag.

_____

Justeras Expedierats

118

Habo 2021-02-18

Bostäder för seniorer inom kv. Liljekonvaljen

Bakgrund Habo kommun uppmanar Habo Bostäder att inom kv. Liljekonvaljen bygga ett kategoriboende som vänder sig till äldre. Någon exakt åldersgräns är inte satt. I huset kommer lokaler för samling samt arbetslokaler att inrättas. Dessa hyrs av kommunen.

Beskrivning De aktuella lokalerna ligger i markplan och har en yta om 126 m2 fördelat på samlingslokal och kontor/personalutrymmen. Lokalerna anpassas till kommunens planerade verksamhet avseende tekniska installationer enligt de uppgifter vi erhållit fram till dagens datum.

Samlingslokalen rymmer 30 personer samt pentry/serveringsdel och WC.

Kontorsdelen rymmer 3 arbetsplatser, pentry, WC och mötes/pausrum.

Hyressättning De lägenheter som byggs i huset är berättigade till investeringsstöd. Utredning avseende eventuellt stöd till lokalerna pågår. Lägenheternas hyressättning bestäms av regelverket för bidrag.

Husleverantören kommer att lämna separat pris på anpassning av lokaler varefter Habo Bostäder kan göra en beräkning av framtida hyreskostnad för dessa.

Indikativ hyreskostnad för lokalerna är 18 000 kr/månad före eventuellt bidrag.

Hyreskontraktets längd är 10 år. Om avtalet sägs upp i förtid står hyresgästen för ombyggnadskostnader till lägenheter.

Uthyrning av lägenheter De boende i huset är hyresgäster hos Habo Bostäder och tilldelas lägenheter enligt samma principer som övriga lägenheter i Habo Bostäders bestånd. Ett tillkommande kriterium för det aktuella huset är att man har förtur om man är över en viss ålder.

Bilaga: planritning

Habo den 18 februari 2021

Bengt Fransson, VD

119

PRINCIPLÖSNING TRYGGHETSBOENDE med Gemensamhetslokal samt kontor, utan förhöjd nivå (enl SIS) i lägenhetsbadrum 2021-01-27alt 1E.01 120 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 4

§ 13 Avsiktsförklaring gällande lokalt ledd utveckling i Östra Skaraborg för programperioden 2023-2027 Diarienummer KS21/33

Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner avsiktsförklaringen och beslutar därmed att medverka i Leader-området Östra Skaraborg under åren 2023–2027.

Ärendebeskrivning Leader Östra Skaraborg är i processen att förbereda nästa programperiod. Då två år, de så kallade förlängningsåren har lagts till den föregående programperioden förkortas den nya programperioden och sträcker sig över åren 2023 – 2027. Budgeten för nästa programperiod är inte klar, dock är det klart att Regional- och Socialfonden inte längre kommer att ingå i Leaderområdet utan endast Landsbygdsfonden. Likt tidigare ska den budget som senare fastslås medfinansieras med 33 % av kommunerna som ingår i Leaderområdet.

Leader Östra Skaraborg är av åsikten att leaderområdet bestående av Habo, Hjo, Falköping, Mullsjö, Tidaholm, Tibro och Skövde är ett väl sammansatt och funktionellt område. Med sina cirka 100 000 landsbygdsboende inom en sammanhållen geografi lämpar det sig väl för att arbeta med landsbygdsutveckling genom leadermetoden.

Leader Östra Skaraborgs förslag till kommunerna är en medfinansiering om 21,50 kronor per invånare boendes på landsbygden, en sänkning med 10.46 % per landsbygdsinvånare då social- och regionalfonden tas bort.

Leader Östra Skaraborg har i skrivelse inkommit med förslag på avsiktsförklaring som styrker att Habo kommun står bakom att medverka i Leader-området Östra Skaraborg under åren 2023–2027.

_____

Justeras Expedierats

AVSIKTSFÖRKLARING 121 – avseende Leader Östra Skaraborg för programperioden 2023 - 2027

Den här blanketten använder Leader Östra Skaraborg för att förankra medverkan och medfinansiering av lokalt ledd utveckling med sina offentliga medfinansiärer för programperioden 2023–2027. Blanketten och kopia på beslut skall skickas till leaderkontoret: Leader Östra Skaraborg, Långgatan 1C, 54430 Hjo

Avsiktsförklaring Organisation (postadress, ort)

Kontaktperson Befattning

Telefonnummer (även riktnummer)

Mobiltelefonnummer

E-postadress

Ange kommun eller annan offentlig organisation:

avser att medverka i och medfinansiera

Leader Östra Skaraborg under nästkommande programperiod som sträcker sig mellan 2023 - 2027

Upplysningar Denna avsiktsförklaring styrker att en kommun står bakom att medverka i Leaderområdet Östra Skaraborg under åren 2023 - 2027. En preliminär nivå av medfinansiering finns i bilaga 1. Den senare tilldelade budgeten ska medfinansieras med minst 33 procent övrig offentlig medfinansiering som utbetalas årligen i förskott som så kallad LAG-pott.

Underskrift Ort och datum Underskrift

Namnförtydligande och befattning Hjo den 14 januari122 2021

Bilaga 1 Avsiktsförklaring gällande lokalt ledd utveckling i Östra Skaraborg för programperioden 2023-2027

Leader Östra Skaraborg är i processen att förbereda nästa programperiod. Då två år, de s.k förlängningsåren har lagts till den föregående programperioden förkortas den nya programperioden och sträcker sig över åren 2023 – 2027. Budgeten för nästa programperiod är ej klar, dock är det klart att Regional- och Socialfonden ej längre kommer att ingå i Leaderområdet utan endast Landsbygdsfonden. Likt tidigare skall den budget som senare fastslås medfinansieras med 33% av kommunerna som ingår i Leaderområdet.

Leader Östra Skaraborg är av åsikten att leaderområdet bestående av Habo, Hjo, Falköping, Mullsjö, Tidaholm, Tibro och Skövde är ett väl sammansatt och funktionellt område. Med sina ca 100 000 landsbygdsboende inom en sammanhållen geografi lämpar det sig väl för att arbeta med landsbygdsutveckling genom leadermetoden.

Även om den nya budgeten inte är klar så finns indikationer på att nästa budget blir något mindre, inte minst då Social- och regionalfonden tas bort. Baserat på detta är Leader Östra Skaraborgs preliminära beräkning att det kommer att krävas en något lägre medfinansiering än dagens 24 kronor per invånare/år och ändå bibehålla en nivå som säkerställer en stabil, likvid och hållbar organisation.

Leader Östra Skaraborgs förslag till kommunerna en medfinansiering om 21,50 kronor per invånare boendes på landsbygden, en sänkning med 10.46% per landsbygdsinvånare då social- och regionalfonden tas bort. I Östra Skaraborg är det endast Skövde tätort som ej räknas som landsbygd och är därmed undantagen medfinansieringen.

Detta skulle då ge följande preliminära utfall per år för perioden 2023-2027: (siffrorna är baserade på SCBs siffror per den 12 januari 2021)

Habo Hjo Falköping Mullsjö Tidaholm Tibro Skövde Totalt

2023- 2027 267 309 198 015 714 789 156 735 276 189 241 660 370 316 2 225 013

2015-2022 263 400 211 320 767 712 168 936 301 560 258 096 476 091 2 447 115

¼ av medfinansieringen kommer att debiteras 2022, och ¾ år 2027. Detta ger en sammantagen medfinansiering om 5 år.

En kommunal medfinansiering av denna storlek ger bland annat följande fördelar:

- Större möjligheter att marknadsföra och förankra Leader hos allmänheten i området - Större stabilitet och likviditet för organisationen - I likhet med perioden 2014-2020 finns möjligheter att täcka en eventuell utökad budget och avropspottsansökningar i slutet av perioden.

Jesper Uvesten Malin Lundberg Verksamhetsledare Ordförande

LEADER Östra Skaraborg Långgatan 1C 544 30 Hjo

123 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 20

§ 25 Strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Diarienummer KS21/67

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ställa sig bakom Strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Ärendebeskrivning Länsstyrelsen i Jönköpings län, Region Jönköpings län och Kommunal utveckling har tagit fram en länsövergripande strategi för arbetet mot våld i nära relationer. Syftet med strategin är att främja det regionala och lokala arbetet med att förebygga och bekämpa våld samt främja samverkan bland länets berörda aktörer.

Den regionala strategin består av fem mål:

Mål 1 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld

Mål 2 Förbättrad upptäckt av våld

Mål 3 Starkare skydd och stöd för våldsutsatta vuxna och barn

Mål 4 Effektivare brottsbekämpning

Mål 5 Förbättrad kunskap och metodutveckling

Att ställa sig bakom den regionala strategin innebär att omsätta mål och delmål i form av till exempel en handlingsplan med aktiviteter i sin verksamhet.

De jämställdhetspolitiska målen har varit vägledande vid framtagandet av strategin, särskilt det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet som är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Genom att arbeta med strategins mål bidrar aktörer i länet till att uppfylla internationella, nationella och regionala målsättningar om hållbara, trygga, jämställda och lika samhällen. Utöver detta styrs arbetet nationellt av lagar, föreskrifter och program.

Länsstyrelsen och Kommunal utveckling tillhandahåller processtöd i framtagandet av aktiviteter och indikatorer.

_____

Justeras Expedierats

124

2020-10-14

Remissredogörelse samt förfrågan om att ställa sig bakom Regional strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Jönköpings län 2020 – 2026 för de aktörer som inte deltagit i remissrunda

Arbetsgruppen för Regional strategi – mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har nu bearbetat de remissvar som inkommit. Remisstiden har förlängt på grund av Covid 19. I remissvaren har följande 19 aktörer ställt sig bakom strategin Aneby kommun Eksjö kvinnojour Brottsofferjouren Eksjö kommun Försäkringskassan Gislaved kommun Gnosjö kommun Jönköpings kommun Kvinno- och tjejjouren i Jönköping Mullsjö kommun Nässjö kommun Polismyndigheten Region Jönköping Rädda barnen Svenska Kyrkan Sävsjö kommun Vaggeryd kommun Värnamo kommun Kvinnojouren Maria – Gislaved

Er myndighet/verksamhet/organisation har inte deltagit i remissrundan och därför vill arbetsgruppen delge er remissredogörelsen samt göra en ny förfrågan om att ställa sig bakom strategin. I detta medskick finns den slutgiltiga versionen av regional strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer 2020 - 2026. Strategin kommer att officiellt att släppas den 25 november 2020 och om ni önskar stå bakom den regionala strategin till detta datum så är sista dag för att meddela beslut; Torsdagen den 12 november 2020 Annars gäller sista datum för att meddela beslut; Torsdagen den 18 december 2020

125

Svaret ska innehålla ert ställningstagande samt besvarande av frågorna 1a och 2a i tidigare remissbrev. Svaret skickas med e-post till Länsstyrelsen: [email protected] Ange beteckning 801-2567-20

Kontaktpersoner för samordning kring länets strategi är Anna Alm-Mårtensson och Charlie Lundgren på Länsstyrelsen. Kontaktuppgifter se nedan.

Jönköping oktober 2020

Med vänliga hälsningar

Arbetsgruppen för regional strategi

Anna Alm Mårtensson, Länsstyrelsen. 010-223 64 36, [email protected] Maja Falck, Länsstyrelsen. 010-223 63 60, [email protected] Elinor Petersson, Region Jönköpings län. 072-450 05 82, [email protected] Charlie Lundgren, Länsstyrelsen. 010 - 223 63 04, [email protected] Vakant, Kommunal utveckling – tidigare Nina Åkerlund.

126 2020-09-28

Sida 1/8

Remissredogörelsen för regional strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer 2020 - 2026

Arbetsgruppen för den regionala strategin har nu bearbetat de 21 remissvar som inkommit. I detta dokument redogörs för de synpunkter som remissinstanserna gjort samt ger svar på hur arbetsgruppen bearbetat strategitexten utifrån remissvaren alternativt hur synpunkterna kan hanteras inom ramen för annat arbete. I denna remissrunda har 19 verksamheter ställt sig bakom strategins vision och mål.

Följande verksamheter och myndigheter har svarat på remissen:

• Aneby kommun • Brottsofferjouren • Eksjö kommun • Gislaveds kommun • Gnosjö kommun • Funktionsrätt • Försäkringskassan • Jönköpings kommun • Kvinno- och tjejjouren Jönköping • Kvinnojouren Linneorna i Eksjö • Kvinnojouren Maria • Migrationsverket • Mullsjö kommun • Nässjö kommun • Polisområde Jönköping • Region Jönköpings län • Rädda barnen • Sävsjö kommun • Svenska kyrkan i Jönköping • Vaggeryds kommun • Värnamo kommun

I detta utskick medföljer den omarbetade och slutgiltiga strategitexten. Arbetsgruppen kommer nu att vända sig till de aktörer som inte deltagit i remissrundan för att ge möjlighet att ge svar om att ställa sig bakom strategin efter att den färdigställts. Om en verksamhet som ställt sig bakom

Sida 2/8

strategin och uppfattar att den slutgiltiga versionen väsentligt avviker från den ursprungliga hör då av er skriftligt till [email protected] ange beteckning 801-2567-20 senast den 12 november 2020.

Remissredogörelses kommer att presenteras under följande rubriker;

1. Strategins relevans och användbarhet 2. Förändringar för att öka användbarheten 3. Bedömning av insatser som är särskilt värdefulla för det fortsatta arbetet med att nå vision och mål 4. Övriga synpunkter

Arbetsgruppen har gjort ett större urval av synpunkter. Varje synpunkt besvaras enskilt eller om det finns liknande kommentarer ges ett gemensamt svar.

Med vänliga hälsningar

Arbetsgruppen för Regional strategi Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Anna Alm-Mårtensson Länsstyrelsen Maja Falck Länsstyrelsen Elinor Petersson Region Jönköping Charlie Lundgren Länsstyrelsen Vakant - tidigare Nina Åkerlund Kommunal utveckling

Sida 3/8

1. Strategins relevans och användbarhet Här redovisas en sammanfattande text och ett antal exempel på vad remissinstanserna lyft upp gällande strategins relevans och användbarhet. Vid något exempel förekommer kommentar från Länsstyrelsen.

I remissvaren framkommer att strategins mål är relevanta och användbara i hög grad i den egna verksamheten. Det skiljer mellan verksamheter om vilka mål och delmål som är aktuella utifrån uppdrag och roll i våldsarbetet. Alla remissinstanser kan se strategins relevans för sitt eget uppdrag inom området mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De aktörer som har handlingsplaner ser en möjlighet att revidera dessa utifrån strategins mål. Aktörerna lyfter samverkan som en särskild viktig fråga och en förutsättning för en kvalitetshöjning av länets insatser.

Rädda barnen kopplar strategin till artikel 39 i barnkonventionen där krav ställs att staterna ska vidta åtgärder för att hjälpa barn som utsatts för våld eller övergrepp. De välkomnar också förslaget om att arbeta effektivare kring att förebygga våld i nära relationer.

Värnamo kommun skriver att strategin blir en god hjälp i och tydliggör hur samverkan kan struktureras på lokal nivå. Den ger också stöd i att skapa en handlingsplan såväl förvaltningsövergripande som inom en enskild förvaltning.

Folktandvården Region Jönköpings län ser att en strukturerad handlingsplan kan bidra till att de i sin verksamhet förbättrar kunskap kring upptäckt av våld och stöd och skydd för våldsutsatta och barn.

Försäkringskassan skriver att erfarenheter av våld i nära relation är starkt förknippat med ohälsa och kan leda till nedsatt arbetsförmåga. Inte sällan är det en bidragande, ofta dold orsak till sjukskrivning.

Gislaveds kommun menar att strategins mål går i linje med kommunens pågående arbete för att bland annat uppnå ett socialt hållbart samhälle. För att uppnå ett samhälle där människor lever fritt från våld och förtryck arbetar de i det kommunövergripande förebyggande arbetet med att stärka tidiga insatser, kunskapshöjande insatser samt samverkan internt och externt.

Migrationsverket informerar om att arbete sker inom regeringsuppdraget både myndighetsgemensamt med Arbetsförmedling och Försäkringskassan men också genom enskilda satsningar. I nuläget finns det inte några länsspecifika satsningar inom ramen för detta uppdrag.

Mullsjö kommun har beslutat att ge individ- och familjeomsorgen i uppdrag att ta fram en lokal arbetsplan utifrån den regionala strategin när den är antagen.

Sida 4/8

Nässjö kommun framhåller vikten av att ha god kunskap om olika organisationers uppdrag för att personer ska få rätt stöd och hjälp vid rätt tillfälle. Den regionala strategin kan här fylla en mycket viktig funktion. Strategin anses också kunna gagna ett mera samordnat och likformat arbetssätt inom länets socialtjänster och bedöms vara en bra utgångspunkt för ett fortsatt utvecklingsarbetet med till exempel metoder, utredning och riskbedömning inom området våld i nära relationer.

Svar: Länsstyrelsen har i uppgift att känna till länets starka och svaga sidor när det gäller arbetat mot våld. Ett mer samordnat och likformat arbetssätt för länets socialtjänster behöver uppmärksammas ytterligare i Länsstyrelsens handlingsplan kopplat till strategin.

Sävsjö kommun lyfter vikten av att vi behöver arbeta förebyggande mot våld från tidig ålder.

2. Förändringar för att öka användbarheten i strategin Brottsofferjouren önskar mer tydlighet kring begreppen vision, mål och strategi och konsekvent användning av dessa i strategitexten.

Svar: Strategins text har setts över och benämningarna har likriktats till vision, mål och delmål. Ett förtydligande har också gjort gällande vad en handlingsplan kan utgå ifrån när det gäller operativa smarta mål kopplade till indikatorer.

Eksjö kommun påtalar vikten av att förtydliga begreppen våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Begreppet intersektionalitet skulle kunna förklaras bättre.

Svar: Synpunkten är relevant och flera remissvar berör detta. Texten har bearbetats både när det gäller begrepp och målgrupper. Begreppet intersektionalitet har ersatts av enbart en beskrivande och kortare text där ordet intersektionalitet inte används. Texten kring begrepp och målgrupper har satts ihop till en text. Den regionala strategin följer i högre grad den nationella strategins definitioner.

Eksjö kommun menar att strategin inte innefattar samma målgrupper som den nationella strategin till exempel prostitution, människohandel och nätbaserat våld.

Svar: Arbetsgruppen har efter remissrundan beslutat att bredda den regionala strategin till att innefatta samma grupper som den nationella strategin som Eksjö påpekade i sitt remissvar. Bedömningen är att aktörer som står bakom strategin har möjlighet att välja vilka delmål som de bedömer vara relevanta för verksamhet därav kan tillägg av målgrupper och delmål göras efter remissrunda.

Sida 5/8

Eksjö kommun tycker att barn som bevittnar våld i nära relationer och hedersrelaterat våld försvinner i helheten.

Funktionsrätt önskar i sitt remissvar att man tar mer hänsyn till två viktiga källor när det gäller funktionsnedsättning. Första källan är mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (2017) från Myndigheten för delaktighet och den andra källan är Respekt för rättigheter (2019) av Funktionsrätt i Sverige.

Försäkringskassan menar att det är viktigt att strategin även innefattar deras individer med varaktig nedsättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och assistansersättning för att de ska bli bättre på att förhindra dödsfall, allvarliga skador och lidande genom att bli bättre på att upptäcka våld.

Värnamo kommun önskar mer fokus på personer som ingår i särskilt sårbara grupper så som äldre, personer med funktionshinder och personer med missbruksproblematik.

Svar: Strategin ska ses som ett dokument med en övergripande inriktning. Det är flera remissinstanser som påtalat vikten av att lyfta olika perspektiv samt grupper och individer som lever i särskilt utsatta livssituationer. Vissa justeringar ha gjorts i text och delmål men arbetsgruppen ser att det är en avvägning i hur detaljerad strategin ska vara. Det finns stora möjligheter för varje verksamhet lyfta olika perspektiv och grupper i sin handlingsplan och det kommer även att ingå i processtödet för strategin samt i Länsstyrelsens handlingsplan.

Gislaveds kommun påtalar att dokumentet till stora delar uppfattas som ett dokument för myndigheter och att det skulle innebära svårigheter för den idéburna sektorn att relatera till strategin.

Gislaveds kommun föreslår för att öka användandet av strategin för målgruppen idéburna verksamheter kan det i målen lyftas in hur vi bygger trygga människor, det förebyggande arbetet, sunda vanor, inkludering och delaktivitetsfrågor, mötesplatser samt kultur- och fritidsliv.

Svar; Det är alltid viktigt att fundera på vem som är mottagaren för en strategitext. Det är an avvägning att använda ett språk som både vänder sig till en myndighet och till civilsamhället. Strategin har som helhet förkortats i sin inledande text vilket förhoppningsvis ökar strategins läsbarhet. En alternativ tolkning av Gislaveds synpunkt är att det är mycket fokus på myndigheternas arbete i strategin. Vi har försökt förtydliga vilka aktörer som strategin berör och vilka målgrupper. I strategins kortversion så är målet att texten ska vara mer kortfattad och därmed bidra till en större spridning av strategins innehåll.

Gislaveds kommun påtalar vikten av att trossamfunden inkluderas i strategin då de är viktiga aktörer i arbetet mot våld i nära relationer.

Sida 6/8

Svar; Svenska kyrkan i Jönköping deltog i workshopsen och blev därför en remissinstans för strategin. Länsstyrelsen kommer att informera länet om strategins innehåll – vision och mål. Det finns då möjlighet för fler aktörer att ställa sig bakom strategin.

Gnosjö kommun lyfter vikten av att strategin lyfter upp barnen mer samt anmälningsskyldigheten.

Svar: Anmälningsplikten har förtydligats i dokumentet.

Jönköpings kommun önskar att strategin förtydligar att arbetet inom kommunen är ett uppdrag för hela kommunens verksamhet och inte bara socialtjänsten lagstadgade skyldighet.

Svar: Vid beskrivning av det kommunala uppdraget har strategins text breddats och beskriver nu hela kommunens uppdrag inom mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation.

Kvinnojouren Linneorna i Eksjö vill se ett ökat fokus på förövaren med ett förstärkt arbete med män och unga killar. De önskar ett strukturerat arbetssätt med bred ansats där flera myndigheter och verksamheter arbetar för att systematiskt redan unga år. Kvinnojouren framhåller möjligheten för våldsutsatta och deras barn kan bo kvar hemma på hemorten.

Svar: Kvinnojouren Linneorna lyfter en viktig fråga att arbeta förebyggande redan i unga år. Förhoppningsvis kommer målet kring förebyggande arbetet att utveckla det som efterfrågas av Kvinnojouren Linneorna både i form av universellt förebyggande arbete och återfallsprevention.

Kvinnojouren Linneorna i Eksjö framhåller vikten av särskilda satsningar inom polis och rättsväsendet samt förbättrade rutiner vid polisanmälan och ökad samverkan med kvinnojourerna.

Svar; Denna fråga är ett exempel på hur aktörer i länet kan lägga in samverkansmål i sina lokala handlingsplaner eller att flera aktörer går samman kring ett mål. Länsstyrelsens handlingsplan är ett annat exempel där frågan kan lyftas ytterligare.

Kvinnojouren Maria lyfter vikten av att alla aktörer i länet har samma grundkunskaper kring våld och att Länsstyrelsen erbjuder utbildningar som alla aktörer ska genomföra.

Svar: Länsstyrelsen har i sitt uppdrag att erbjuda regionalt kompetensstöd. Länsstyrelsens handlingsplan kommer att innefatta aktiviteter kring kompetens och utbildning i länet samt beskriva uppdraget kring kompetensstödet.

Rädda barnen framför att barnkonventionen kan nämnas tydligare i texten utifrån att den har blivit lag. Barnkonvention och ett barnperspektiv på mäns våld mot kvinnor skulle kunna vara underrubrik under definitioner och begrepp. Rädda barnen menar också att texten tydligare kunde uttrycka

Sida 7/8

barnets utsatthet i relation till mäns våld mot kvinnor också detta i relation till att barnkonventionen har blivit lag.

Svar: Strategins har sett över strategitexten och målgruppen barn har inkluderats vid fler delmål samt lyfts ytterligare i strategins förord. Arbetsgruppen ser det som angeläget att lyfta barns rättigheter ytterligare vid planering av kompetenshöjande insatser, i processtödet samt i aktörers handlingsplaner.

Polisområde Jönköping lyfter behovet av hänvisningar och kontaktuppgifter till lokalt förankrade organisationer/verksamheter för att kunna hänvisa våldsutövare och genom detta se till att förebyggande åtgärder motverkar upprepat våld.

Svar: Strategin har lyft information och insatser till våldsutövare i strategins delmål. Det som polisen lyfter kan vara en fråga för Länsstyrelsen att analysera och samordna i länets arbete.

Bedömning av insatser som är särskilt värdefulla för det fortsatta arbetet med att nå vision och mål Aneby kommun lyfter vikten av att likvärdiga insatser mot våld i hela länet, bred samverkan mellan verksamheter inklusive idéburna organisationer, särskilda insatser för individer, grupper med ett svagare samhälleligt skydd, öka tillgängligheten för universella våldsförebyggande åtgärder. En ytterligare kommentar är att Aneby lyfter små kommuners utmaningar med att kunna erbjuda det som olika individer är i behov av. De föreslår ett forum likt barnahus fast för vuxna men tvärprofessionell kompetens för komplexa ärenden.

Brottsofferjouren lyfter särskilt att sprida kunskap kring våld i nära relation särskilt för dem aktörer som arbetar inom ramen för rättsprocessen.

Funktionsrätt lyfter fram samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer.

Jönköpings kommun menar att det är av största vikt att strategins parter verkar för att skapa goda samverkansmöjligheter utifrån strategins målsättningar.

Kvinnojouren i Eksjö ser två viktiga områden starkare skydd för våldsutsatta och barn samt samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer.

Kvinnojouren Maria betonar vikten av bred samverkan mellan verksamheter i länet inklusive idéburna organisationer. I övrigt lyfter de fram viktiga aktiviteter som information till våldsutsatta om det stöd som finns, likvärdiga insatser till våldsutsatta i hela länet, ett säkerställande av att

Sida 8/8

medarbetare i verksamheter och myndigheter får relevant kompetens om våld och att de har kunskap om andras ansvarsområden och kompetens.

Polisområde Jönköping lyfter vikten av att utveckla insatser som förebygger upprepat våld.

Rädda barnen framhåller vikten av överskridande samverkan, det intersektionella perspektivet samt en breddad målgrupp som inte bara inkluderar direkta våldsoffer.

Svenska Kyrkan Jönköping skriver att de finner särskilt värdefullt att man i strategin knyter samman regionen med de olika delarna av civilsamhället. Att varje organisation har möjlighet att bidra, utifrån sin kontext till vision, genom egna tydliga mål och handlingsplaner.

Sävsjö kommun lyfter frågan om att ha en gemensam handlingsplan för att förbättra förutsättningar att arbeta likvärdigt.

Värnamo kommun framhåller att strategins upplägg med lokala handlingsplaner gör att flera förvaltningar kan inkluderas i arbetet i kommunen vilket gör frågan angelägen för fler.

Övriga synpunkter Gnosjö kommun önskar stöd från Länsstyrelsen och kommunal utveckling vid framtagande av en handlingsplan. Deras förhoppning är också att Länsstyrelsen och kommunal utveckling utöver processtöd till kommunerna verkar för att säkerställa att varje aktör tar sitt ansvar.

Försäkringskassan menar att det är viktigt att Länsstyrelsen och Kommunal utveckling kan erbjuda processtöd i framtagande av handlingsplaner om det finns behov i den enskilda verksamheten.

Svar: Strategin har kompletterats med förtydligande text kring processtöd. Detta är något som Länsstyrelsen kommer att inkludera i sin handlingsplan. Länsstyrelsen kommer årligen att sammanställa en regional lägesrapportering kring strategins arbete.

Region Jönköping lämnar synpunkt kring att det inte framkommer i strategin om arbetet med strategin kommer att innebära en länsgemensam handlingsplan samt hur det länsgemensamma arbetet kommer att följas upp under strategitiden.

Svar: Synpunkten kring hur det länsgemensamma arbetet ska följas upp är relevant och arbetsgruppen bedömer att Länsstyrelsens handlingsplan har möjlighet att dels förtydliga detta perspektiv och vara en del av den årliga regionala lägesrapporteringen.

Meddelande nr 2020:06

Strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Jönköpings län 2020–2026

Strategi

Samverkan

Frihet från våld 135

2 136 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Jönköpings län 2020–2026

Meddelande nr 2020:06

3 137 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Meddelande nummer 2020:06 Referens Anna Alm-Mårtensson, Enheten för social hållbarhet, Samhällsavdelningen. Oktober, 2020 Kontaktperson Anna Alm-Mårtensson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping ISSN 1101–9425 ISRN LSTY-F-M—2020/06--SE

 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2020 138 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Förord Nu är den klar – vår gemensamma regionala strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer 2020–2026 för Jönköpings län. Strategin är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län, Region Jönköpings län och länets kommuner i samverkan med övriga aktörer i länet. Strategin tar sin utgångspunkt i länets behov som kopplas samman med regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Särskilt viktiga perspektiv i detta arbete är barnens rättigheter, särskilt sårbara grupper och tidigt våldsförebyggande arbete med barn och unga.

Strategin belyser grundläggande frågor för ett hållbart samhälle där demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter är viktiga i det kommande arbetet. Det behövs ett sektors- övergripande arbete för att möta de utmaningar våldet innebär och för att säkerställa att kvinnor och män, pojkar och flickor har samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Strategin ger kraft till handling på regional och lokal nivå med målsättning att förbättra insatser till enskilda barn och vuxna.

En önskan är att strategin ska leda till ett mer målmedvetet och långsiktigt arbete med förstärkt samordning och samverkan. En väl fungerande samverkan är en förutsättning för att skapa ett förebyggande, effektivt och kvalitativt arbete mot våld. Strategin ger stöd till länets aktörer att sätta upp mål och prioriteringar utifrån uppdrag och ansvar.

Vår vision är att alla invånare i Jönköpings län ska ha samma rätt och möjlighet till ett liv fritt från våld. Välkommen att bidra i vårt gemensamma förändringsarbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer!

Jönköpings län

Oktober 2020

Helena Jonsson Ola Götesson Jesper Ekberg Landshövding Utvecklingschef Folkhälsochef Länsstyrelsen i Jönköpings län Kommunal utveckling Region i Jönköpings län

5 139 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Innehållsförteckning Förord ...... 5

Inledning ...... 7 Om strategin ...... 7 Strategins målgrupper ...... 8 Definitioner och begrepp ...... 8 Hur strategin har tagits fram ...... 9 Hur strategin är tänkt att användas ...... 9 Uppföljning av strategin ...... 9 Mål för strategiskt och operativt arbete ...... 11 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld ...... 11 Förbättrad upptäckt av våld ...... 11 Starkare stöd och skydd för våldsutsatta och barn ...... 12 Effektivare brottsbekämpning ...... 12 Förbättrad kunskap och metodutveckling ...... 12 Referenser ...... 13

Bilagor ...... 14 Bilaga 1. Workshoppar ...... 14 Bilaga 2. Ansvar och uppdrag - aktörer i länet ...... 15

6 140 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Inledning Denna strategi utgår ifrån visionen ”ett Jönköpings län fritt från våld” där målsättningen är att verka för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Strategin sträcker sig över perioden 2020–2026. Dokumentet har initierats och tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län, Kommunal utveckling och Region Jönköpings län i linje med internationella och nationella mål. I arbetet har en bred representation av länets aktörer involverats för att säkerställa att länets behov och förutsättningar återspeglas i strategins mål.

Syftet med strategin är att främja det regionala och lokala arbetet med att förebygga och bekämpa våld samt främja samverkan bland länets berörda aktörer. Regeringen framhåller att samverkan mellan aktörer både inom offentlig sektor och civilsamhället är den viktigaste framgångsfaktorn för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

I strategin anges mål och riktning för länets statliga myndigheter, civilsamhälles- organisationer, regionen, länets kommuners arbete samt näringsliv.

Den regionala strategin består av fem mål:

Mål 1 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld Mål 2 Förbättrad upptäckt av våld Mål 3 Starkare skydd och stöd för våldsutsatta vuxna och barn Mål 4 Effektivare brottsbekämpning Mål 5 Förbättrad kunskap och metodutveckling Att ställa sig bakom den regionala strategin innebär att omsätta mål och delmål i form av till exempel en handlingsplan med aktiviteter i sin verksamhet.

Om strategin De jämställdhetspolitiska målen har varit vägledande vid framtagandet av strategin, särskilt det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet som är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utöver det har arbetet utgått från ”En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026”1.

Genom att arbeta med strategins mål bidrar aktörer i länet till att uppfylla internationella, nationella och regionala målsättningar om hållbara, trygga, jämställda och lika samhällen. På en internationell och nationell nivå styrs arbetet av konventioner, deklarationer, agendor, strategier och mål likt:

• FN:s konvention om barnets rättigheter • FN:s konvention om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor • FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

1 Makt, mål och myndighet skr. 2016/17:10).

7 141 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

• FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor • Agenda 2030 • Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet • De jämställdhetspolitiska målen • De folkhälsopolitiska målen för god och jämlik hälsa • En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017– 2026

Utöver dessa dokument styrs arbetet nationellt av lagar, föreskrifter och program likt brottsbalken (1962:700), polislag (1984:387), hälso- och sjukvårdslag (2017:30), socialtjänstlag (2001:453), Socialstyrelsens föreskrifter samt ”Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program” (Skr. 2016/17:126). På en regional nivå styrs arbetet av bland annat Länsstyrelsens regionala jämställdhetsstrategi ”Ett jämställt Jönköpings län” samt regionala och lokala strategier och handlingsplaner.

Strategins målgrupper Strategin omfattar två målgrupper; aktörer i länet och invånare i Jönköpings län. Målgruppen invånare innefattar:

Kvinnor och män2, flickor och pojkar3 inkl. hbtq-personer; • utsatta för sexualiserat våld, oberoende av relation till förövaren • utsatta för våld i nära relation • utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av kvinnor och flickor • utsatta för människohandel för sexuella ändamål • i prostitution eller som utnyttjas för sexuella ändamål • som riskerar eller har utsatt närstående för våld • som riskerar eller har begått sexualbrott

Definitioner och begrepp Mäns våld mot kvinnor är bredare än det våld som innefattas i brottsbalkens bestämmelser4 och omfattar de våldstyper som kvinnor och flickor är särskilt utsatta för och som minskar kvinnor och flickors handlings- och livsutrymme. Det kan handla om våld som sker i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning, prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuellt våld oberoende av relation.

2 avser individer över 18 år 3 avser individer under 18 år 4 Våld avser varje handling riktad mot en person som avser att skada, smärta eller kränka för att få denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något den vill (Isdal, Per. Meningen med våld)

8 142 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

I strategin betonas även att både vuxna och barn oberoende av könsidentitet och sexuell läggning kan utsättas för eller utöva våldet. Det betyder att målgruppen för strategin även innefattar män och pojkar som utsätts för våld och kvinnor och flickor som utövar ovannämnda våldstyper. Begreppet våld innefattar olika uttryck av våld så som fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt, latent och digitalt våld.

Hur strategin har tagits fram Detta strategiarbete har letts av en sektorsövergripande arbetsgrupp av sakkunniga inom jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Samråd har också ägt rum vid sex workshop- tillfällen där representanter från statliga myndigheter, regionen, kommuner och civil- samhället deltagit.1 Workshopparna har haft en betydande roll i framtagandet av strategin och har tillsammans med remissyttringar varit en del av att involvera och förankra det hos länets aktörer. De deltagande aktörerna har valts ut för att få en bred spridning vad gäller organisationer, uppdrag och verksamhetsområden.

Hur strategin är tänkt att användas Den regionala strategin innehåller fem mål med underliggande delmål, vilka pekar ut riktning för länets strategiska och operativa arbete mot våld. Utgångspunkten är att varje aktör väljer ut relevanta delmål utifrån uppdrag och förutsättningar i sin verksamhet. Delmålen ska därefter konkretiseras i aktiviteter som förslagsvis utgår från principen SMARTA5 mål samt verksamhetsanpassade indikatorer.

Länsstyrelsen och Kommunal utveckling tillhandahåller processtöd i framtagandet av aktiviteter och indikatorer.

Nationell strategi

Regional strategi Jönköpings län

Handlingsplaner myndigheter och verksamheter Jönköpings län

Uppföljning av strategin Länsstyrelserna ska inom sina respektive län stödja genomförandet och uppföljning av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

5 Specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt

9 143 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

2017–20276. I genomförandet av uppdraget ska samråd ske med representanter från myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhället. Länsstyrelserna bör, enligt regeringens bedömning, utgöra navet i genomförandet av den nationella strategin på regional nivå.

Insatserna som görs av de regionala och lokala aktörerna kommer att sammanställas av Länsstyrelsen och presenteras i en årlig regional lägesrapportering. Länsstyrelsen ansvarar i sin tur för att årligen följa upp länets aktiviteter i den nationella strategin genom att lämna den regionala lägesrapporteringen till regeringen.

En översyn av strategin kommer göras vid minst två tillfällen under strategiperioden för att undersöka behov av en revidering av strategin i relation till bland annat nya uppdrag, utökad samverkan och ny lagstiftning. Översynen av strategin genomförs av den sektors- övergripande arbetsgruppen av sakkunniga inom jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Bedömer arbetsgruppen att det finns ett behov av en större revidering av strategin kan det bli aktuellt att involvera fler aktörer i arbetet.

6 Utifrån regeringsbeslut ”Regionalt uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor” (S2017/07420/JÄM) (delvis)

10 144 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Mål för strategiskt och operativt arbete Denna strategi pekar ut fem mål för arbetet i länet, som följer den nationella strategins målsättningar. Främjandet av regional samverkan är tänkt att genomsyra samtliga mål i strategin, eftersom det är en förutsättning för ett långsiktigt och hållbart arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Under varje övergripande mål finns ett antal delmål. Varje aktör bör välja ut delmål och omsätta dem i sin verksamhet i form av till exempel en handlingsplan med tillhörande aktiviteter. Vilka aktiviteter som är relevanta för varje aktör beror bland annat på respektive aktörs ansvarsområde och på verksamhetens förutsättningar7.

Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld • Arbeta för att universella våldsförebyggande insatser i skola, förskola, fritidsverksamhet och idrottsrörelsen eller andra arenor tillämpas där barn och unga finns. • Inkludera frågor kring genus, maskulinitetsnormer, hedersnormer och normkritik i arbetet med barn och unga. • Verka för en bred samverkan mellan offentliga och civilsamhällesorganisationer samt näringsliv i syfte att utöka det förebyggande arbetet. • Motverka efterfrågan och köp av sexuella tjänster.

Förbättrad upptäckt av våld • Fortsätt stärka kompetens att främja tidig upptäckt gällande våldsutsatta och våldsutövande vuxna och barn samt barn som upplevt våld. • Fortsätt stärka kompetensen om anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen. • Utveckla rutiner för förbättrad upptäckt av våld på arbetsplatsen. • Stärka chefer och HR i sin kompetens att upptäcka våld bland medarbetare. • Stärka kompetensen kring barn och vuxna som befinner sig i eller riskerar att befinna sig i prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

7 Se bilaga 2

11 145 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Starkare stöd och skydd för våldsutsatta och barn • Utveckla likvärdiga insatser i form av skydd, stöd och behandling mot våld i hela länet. • Stärka arbetet kring insatser där enskilda och gruppers särskilda livssituationer och omständigheter beaktas likt missbruk, funktionsnedsättning, hög ålder och bristande kunskap i svenska språket med flera. • Utveckla insatser gällande att motivera och erbjuda stöd till våldsutövare. • Utveckla och erbjuda lättillgänglig information om stöd och skyddsinsatser för våldsutsatta och våldsutövande vuxna och barn samt barn som upplevt våld. • Fortsätta utveckla en struktur för samverkan mellan berörda myndigheter både på strategisk nivå och i enskilda ärenden utifrån kunskap om olika aktörers ansvarsområde. • Utveckla och erbjuda stöd för vuxna och barn som befinner sig i prostitution eller människohandel för sexuella ändamål eller är utsatta för sexuellt våld oberoende av relation samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Effektivare brottsbekämpning • Utveckla samverkan gällande brott i nära relation, brott med hedersmotiv samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål bland länets aktörer. • Utveckla återfallsförebyggande arbete för att förhindra upprepat våld. • Verka för att målsägande/brottsoffer får erbjudande om stöd och insatser tidigt i rättsprocessen. • Förebygga hot och kränkningar på nätet.

Förbättrad kunskap och metodutveckling • Inventera behov och säkerställ att kompetens om våld finns utifrån respektive verksamhetens ansvar och roll. • Säkerställa att länets aktörer har tillräcklig kunskap om orsaker bakom den högre risken att utsättas för våld och övergrepp för enskilda och grupper med särskilda livssituationer och omständigheter. • Genomföra insatser för ökad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barnäktenskap, könsstympning och tvångsäktenskap. • Stärka aktörers systematiska uppföljning och utvärdering i sin verksamhet. • Förbättrad kunskap och metodutveckling genom att stärka relationen mellan praktik och forskning.

12 146 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Referenser Makt, mål och myndighet: feministisk politik för en jämställd framtid, Socialdepartementet, Stockholm; 2016. SKR 2016/17:10

Regionalt uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, S2017/0740/JÄM (delvis).

Isdal, P. (2001). Meningen med våld, Gothia

13 147 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Bilagor

Bilaga 1. Workshoppar

Workshop 1: Kvinno- och tjejjourerna, RF-SISU Småland, Svenska kyrkan, Brottsofferjouren Till denna workshop bjöds relevanta aktörer från civilsamhället in. Kvinno- och tjejjourerna och Brottsofferjouren arbetar dagligen med personer som blivit utsatta för våld. RF-SISU Småland når en stor del av länets barn och ungdomar genom sin verksamhet. Svenska kyrkan möter en stor del av länets befolkning, bland annat i enskilda samtal.

Workshop 2: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket Dessa myndigheter fick 2018 tillsammans med Socialstyrelsen ett gemensamt uppdrag att ta fram en plan för utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer hos deras klienter.

Workshop 3: Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården Dessa myndigheter arbetar inom ramen för det rättsliga området när det gäller våld i nära relationer. Därmed kopplar deras verksamhet särskilt till det tredje delmålet i den nationella strategin: En effektivare brottsbekämpning.

Workshop 4: Länets kommuner De som deltog är enhetschefer eller verksamhetsutvecklare inom verksamhetsområdet våld i nära relationer. Samtliga av länets kommuner bjöds in, de som deltog på workshoppen var representanter från Eksjö, Habo, Mullsjö och Vetlanda kommun.

Workshop 5: Länsstyrelsens Jämställdhetsråd Länsstyrelsens jämställdhetsråd leds av landshövdingen och består av representanter från kommuner, region, civilsamhället, näringslivet och fackföreningar. Jämställdhetsrådet är ett samverkansorgan som ska vara pådrivande i länets arbete för jämställdhet.

Workshop 6: Region Jönköpings län Workshop med fokus på Region Jönköpings läns verksamhet med representanter från folktandvården, specialistsjukvården, Barnahus Jönköpings län, rehabiliteringscentrum, primärvården, barnskyddsteamet och barnrätt.

14 148 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Bilaga 2. Ansvar och uppdrag - aktörer i länet Här redogörs för de aktörer som varit delaktiga i framtagandet av strategin och deltagit vid workshoptillfällen med representanter från statliga myndigheter, regionen, kommuner och civilsamhället.

Kommunerna Det kommunala uppdraget är ett brett och centralt uppdrag och kommunerna är den aktör som har den största kontaktytan mot strategins målgrupper bland annat i verksamheter som skola, förskola, elevhälsa, äldreomsorg, funktionshinderomsorg och kultur- och fritidsverksamhet. I verksamheter där barn deltar har också dessa ansvar för att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn fara illa.

Kommunerna har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och ska arbeta i enlighet med socialtjänstlagen (2001:453) och föreskrifter och allmänna råd för våld i nära relationer (SOSFS 2014/4). Socialtjänsten ska bedöma och tillgodose våldsutsatta vuxna och barns – omedelbara och långsiktiga – behov av skydd och stöd. Barns behov av skydd och stöd ska särskilt beaktas. Den våldsutsatta informeras om vilken hjälp till skydd och stöd som finns att få samt erbjuds stöd i att ta kontakt med andra myndigheter och organisationer, inklusive hjälp till skyddat boende och ekonomiskt bistånd.

Region Jönköpings län Region Jönköpings län ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnar våld. Handlingsplan för 2015– 2018 har syftat till att öka samsynen kring arbetet med våld i nära relationer inom regionen samt bidra till en jämn och stabil kompetens så att god och kvalitativ vård kommer patienten till gagn oavsett vårdnivå. Hälso- och sjukvårdens ansvar beskrivs i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 och 2a §:

”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling.”

Utöver hälso- och sjukvårdslagen finns vårdgivarens ansvar beskrivet i föreskrifter och allmänna råd för våld i nära relationer 8 kap. (SOSFS 2014:14): ”Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld”. Socialstyrelsens vägledning (2014)8 rekommenderar att hälso- och sjukvården, mödravård och psykiatrisk vård frågar alla kvinnor om erfarenhet av våld samt tar upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Socialstyrelsens rekommendation baseras på bästa tillgängliga kunskap. Enligt NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid, är hälso- och sjukvårdens ansvar att:

15 149 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

• Ställa frågan om våld • Lyssna, ställa följdfrågor • Bedöma risk och informera • Dokumentera • Erbjuda kontakt med någon som har kompetens att erbjuda stöd • Anmäla till socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa

Polismyndigheten Polisen har till uppgift att utreda brott i nära relation, brott med hedersmotiv, könsstympning, tvångs- och barnäktenskap samt sexköp och människohandel. Polisen ska bedriva förundersökning på ett rättssäkert och effektivt sätt genom bland annat brottsplatsundersökning, bevissäkring, dokumentation av skador och förhör med misstänkt, målsägande, vittnen med mera. Vidare utför polisen hot- och riskbedömningar och bistår med skyddsåtgärder. Polisen har också en skyldighet att anmäla enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen vid misstanke att barn utsätts för våld/bevittnar våld eller riskerar att utsättas för våld/bevittna våld.

Polisen ska informera den våldsutsatta om möjligheter till stöd och skydd och erbjuda stöd i kontakten med andra myndigheter och organisationer. Även våldsutövaren bör informeras om vilket stöd som finns och erbjudas hjälp i kontakt med andra myndigheter.

Åklagarmyndigheten Åklagarmyndigheten har till uppgift att leda förundersökningar gällande brott i nära relation på ett effektivt och rättssäkert sätt. Andra förundersökningar kan vara brott med hedersmotiv, könsstympning, tvångs- och barnäktenskap samt sexköp och människohandel. Det är åklagarens uppgift att besluta vilka gärningar som ska utredas och ge direktiv till polisen om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas. Vidare fattar åklagaren beslut om åtal ska väckas eller om förundersökningen ska läggas ned och för den våldsutsattas talan i domstol. Åklagaren har en skyldighet att anmäla enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen vid misstanke att barn utsätts för våld/bevittnar våld eller riskerar att utsättas för våld/bevittna våld.

Kriminalvården Kriminalvården är en del av rättsväsendet och ansvarar för fängelser, frivård och häkten. Kriminalvården ska ge stöd och behandling till våldsutövare. Vidare gör de riskbedömning och motiverar våldsutövare till att genomgå behandling. Kriminalvården utarbetar en handlingsplan tillsammans med socialtjänsten. Kriminalvården utreder även behandlingsinsatser och stöd till våldsutsatta och ska i alla beslut rörande klienter beakta brottsofferperspektivet.

Kriminalvården har en skyldighet att anmäla enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen vid misstanke att barn utsätts för våld/bevittnar våld eller riskerar att utsättas för våld/bevittna våld.

16 150 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen fick 2018 regeringens uppdrag att ta fram en plan för utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer. Myndigheterna har identifierat gemensamma utvecklingsområden kopplat till:

• Rutiner och metoder för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövande • Övergripande information om våld, lagstiftning, skydd och stöd • Hänvisning till socialtjänst, hälso- och sjukvård samt rättsväsende för berörda individer • Förstärkt stöd till relevant personal med klientkontakt Dessa myndigheter har också skyldighet att anmäla enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen om de misstänker att ett barn far illa.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett regionalt uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen ska stödja genomförande och uppföljning av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026.

Länsstyrelsens uppdrag är bland annat att: • Stödja kommuner och regioner genom att erbjuda kunskap och metodstöd • Verka för förbättrad upptäckt av våld i samhället • Främja samverkan mellan kommuner, regioner, myndigheter på regional nivå samt civilsamhällets organisationer • I samverkan med länets aktörer utveckla regionala strategier och handlingsplaner med syfte att förbättra insatser till enskilda barn och vuxna • Främja utvecklingen av det förebyggande arbetet mot våld • Stödja kommuners och regioners arbete i att göra systematiska uppföljningar i sin verksamhet • Följa och analysera utvecklingen i länet gällande insatser kopplade till den nationella strategin. Inom ramen för Länsstyrelsens arbete med djurskydd kan det bli aktuellt att göra en anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen gällande misstanke om att ett barn far illa.

Kommunal utveckling Kommunal utveckling arbetar på uppdrag av kommunerna, men är organiserad inom Region Jönköpings län och styrs av ett politiskt samverkansorgan (PKS).

Kommunerna i Jönköpings län har enats om samarbete i ett antal primärkommunala områden, såsom social välfärd och omsorg, utbildning inom förskola och skola, miljötillsyn, fritid samt personal- och kompetensutveckling. En stor del av samarbetet omfattar forskning och utveckling och kopplingen mellan praktik och vetenskap.

17 151 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har fått i uppdrag att initiera en kvinnofridssatsning (2018–2020) som syftar till att stärka arbetet med jämställdhet och kvinnofrid genom förstärkning av de regionala samverkans- och stödstrukturerna för socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård (RSS). I Jönköpings län har en utvecklingsledare för våld i nära relationer tillsatts på Kommunal utveckling med uppdrag att komplettera och förstärka det pågående arbetet i länet.

Civilsamhällesorganisationer

RF-SISU SMÅLAND RF-SISU Småland är en av Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas 19 regionala organisationer. Deras uppdrag är att stödja, leda, företräda, utveckla, bilda och utbilda idrottsföreningar och specialdistriktsförbund.

RF-SISU Småland arbetar för en trygg idrott fri från trakasserier, hot, våld och övergrepp. De har en Idrottsombudsman och en visselblåsartjänst för att kunna anmäla allvarliga missförhållanden. RF-SISU Småland har även ett samarbete med BRIS där idrottsledare kan ringa för att prata om oro kring ett barn. RF-SISU Småland arbetar också för att främja en jämställd och normmedveten idrott, bland annat genom att erbjuda utbildningar till föreningar och förbund.

KVINNO- OCH TJEJJOURERNA Kvinno- och tjejjourer arbetar mot mäns och killars våld mot kvinnor, tjejer och deras barn. De arbetar med skydd, stöd, påverkan och prevention. De samlar erfarenhetsbaserad kunskap om våldsutsatthet utifrån utsatta tjejers och kvinnors perspektiv och sprider kunskap genom utbildningar och studiebesök. De stöttar även enskilda tjejer och kvinnor att förändra sin situation, bland annat genom att erbjuda skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn samt genom öppen verksamhet för våldsutsatta och anhöriga. Idéburna kvinno- och tjejjourer finns i Tranås, Gislaved, Värnamo, Vetlanda, Nässjö, Eksjö och Sävsjö/Vetlanda.

BROTTSOFFERJOUREN Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som de är i behov av. Brottsofferjouren erbjuder bland annat samtal för att formulera vad man har varit med om, information om polisanmälan och rättsprocessen och hjälp vid skadeståndskrav. De kan också hjälpa till med att förmedla kontakter till andra myndigheter, organisationer eller försäkringsbolag i frågor om brottet.

I Jönköpings län finns tre brottsofferjourer; brottsofferjouren Höglandskommunerna, brottsofferjouren Jönköping och brottsofferjouren Småland West.

SVENSKA KYRKAN - JÖNKÖPING Svenska kyrkan är ett evangelistiskt lutherskt trossamfund. Med en organisationsnivå utformat som nationell, stift och församlingsnivå. Jönköpings församling med 10 kyrkor täcker i stort sett Jönköpings stad och sträcker sig till exempel från Österängen till Järstorp i väster och Råslätt i Söder. Församlingen bedriver en rad verksamheter där kontaktytorna

18 152 STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

är stora med stadens invånare från unga till äldre. Exempel på verksamheter är bland annat gruppverksamhet, ekonomiskt stöd, samtalsmottagningar (familjerådgivning), Sjukhus- kyrkan, häktespräst, högskolediakon, tre förskolor med mera.

Visionen för Jönköpings församling är ”Ett gott liv för alla” med värderingarna kärlek, respekt och stödjande förhållningssätt. Svenska kyrkan är också en av huvudmännen i Hela människan – Jönköping. Hela människan är en del av Sveriges stadsmissioner.

19 153 154

2020-03-18 Enligt sändlista

REMISS: Regional strategi – mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Jönköpings län 2020-2026

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Region Jönköpings län och Kommunal utveckling har tagit fram en länsövergripande strategi för arbetet mot våld i nära relationer. Syftet med strategin är att främja samverkan bland länets berörda aktörer och peka ut gemensamma målsättningar för det regionala arbetet mot våld i nära relationer. Strategiarbetet har letts av en arbetsgrupp med sakkunniga inom jämställdhet och mäns våld mot kvinnor från Länsstyrelsen och Region Jönköpings län inklusive Kommunal utveckling och har samordnats av Länsstyrelsen. I framtagandet av strategins regionala mål har arbetsgruppen dels utgått från regeringens nationella strategi, dels från regionala behov och önskemål som samlades in genom sex workshops med länets aktörer inom området. Här hittar du remissen och så här svarar du Remissdokumentet har sänts via sändlista. Länsstyrelsen önskar remissvaren digitalt, ett per organisation, och svaren disponerade enligt frågeställningarna nedan. När det gäller ideella organisationer har vi skickat remissen till samtliga verksamheter i länet. Om du vet att din organisation har ytterligare regional verksamhet utöver din egen önskar vi att ni samordnar ert svar. Om du tillhör en kommun vill vi uppmärksamma dig på att remissen kan omfatta flera perspektiv och därmed olika delar av den kommunala organisationen. Här är några områden som kan vara relevanta i remissvaren: våldsprevention, äldre, funktionshinder, migrationsbakgrund, missbruk och barn.

Frågeställningar som vi särskilt vill ha synpunkter på 1. Beskriv hur din organisation kan använda strategin i ert arbete kring våld i nära relationer. a) Vilka av strategins mål kan kopplas till din verksamhet/organisation? b) Föreslå gärna vilka förändringar i strategin som kan öka användbarheten, vad saknas?

2. Kan din organisation stå bakom den regionala strategin? Med stå bakom menar vi att i sin verksamhet bidra till vision och måluppfyllelse. 155

a) Om ja, vad är det i strategin som din organisation bedömer som särskilt värdefullt för det fortsatta arbetet med att nå vision och mål? b) Om nej, vilka förändringar i måste genomföras för att din organisation ska kunna stå bakom strategins vision och mål?

3. Ange dina övriga synpunkter på innehållet, både generella och detaljerade. Disponera dina synpunkter efter strategins rubriker och sidnummer.

Svar önskas senast den 31 april 2020 med e-post till Länsstyrelsen: [email protected]. Ange beteckning 801-2567-20. Alla remissinstanser är mycket välkomna att kontakta arbetsgruppen för strategin med sina frågor under remisstiden och att diskutera förslaget till strategin.

Kontaktpersoner är: Anna Alm Mårtensson, Länsstyrelsen. 010-223 64 36, [email protected] Maja Falck, Länsstyrelsen. 010-223 63 60, [email protected] Nina Åkerlund, Kommunal utveckling. 070-213 31 76, [email protected] Elinor Petersson, Region Jönköpings län. 072-450 05 82, [email protected]

Nina Lindgren Jesper Ekberg Ola Götesson Enhetschef Folkhälsochef Utvecklingschef Enheten för social hållbarhet Kommunal utveckling Länsstyrelsen i Jönköpings län Region Jönköpings län Region Jönköpings län 156

Sändlista

Aneby kommun Värnamo kommun Arbetsförmedlingen Åklagarmyndigheten Brottsofferjouren Eksjö kommun Funktionsrätt Jönköping Försäkringskassan Gislaved kommun Gnosjö kommun Habo kommun Hela människan Jönköpings kommun Kriminalvården Kvinno- och tjejjourerna Migrationsverket Mullsjö kommun Nässjö kommun Polismyndigheten Region Jönköpings län RF-SISU Småland Rädda barnen Svenska Kyrkan Sävsjö kommun Tranås kommun Vaggeryd kommun Vetlanda kommun Vårsols familjecenter

157 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 14

§ 20 Uppföljning av internkontrollplaner, övriga nämnder Diarienummer KS19/341

Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner uppföljningarna av internkontrollplaner för 2020 för byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och socialnämnden.

Ärendebeskrivning Varje år upprättas en internkontrollplan för varje nämnd. Kommunstyrelsen har också utöver sin egen verksamhet (kommunledningsförvaltning, teknisk förvaltning och räddningstjänst) även ett kommunövergripande ansvar.

Vid dagens sammanträde redovisas övriga nämnders uppföljningar av respektive nämnds internkontrollplan för 2020.

Barn- och utbildningsnämndens uppföljning av internkontrollplan 2020 kommer att redovisas direkt på kommunstyrelsens sammanträde.

_____

Justeras Expedierats

158 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 15

§ 21 Internkontrollplaner 2021, övriga nämnder Diarienummer KS20/342

Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner de nya internkontrollplanerna för 2021 för barn- och utbildningsnämnden, byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och socialnämnden.

Vid dagens sammanträde redovisas respektive nämnds internkontrollplan för 2021.

_____

Justeras Expedierats

159 Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2021-02-23 19

§ 24 Val av ombud till bolagsstämma 2021 för Habo Energi AB, Habo Kraft AB och Habo Bostäder AB Diarienummer KS21/53

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utse kommunfullmäktiges ordförande, Lisbet Bärenholdt, till kommunens ombud vid bolagsstämmorna. Till ombudets ersättare utses kommunfullmäktiges förste vice ordförande Kent Bjärkhed.

Ärendebeskrivning Enligt aktiebolagslagen får en aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. Fullmakten får gälla högst ett år.

Direktiven till stämman erhåller stämmoombudet i samband med beslutet gällande Habo kommuns årsredovisning. I kommunfullmäktiges beslut om årsredovisningen kan det till exempel stå att stämmoombudet får i direktiv att bevilja alternativt inte bevilja ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Bolagsstämmorna bör äga rum efter kommunfullmäktiges behandling av årsredovisningarna.

_____

Justeras Expedierats 160

KS ÄRENDE NR 18

Anmälningsärenden

Till kommunstyrelsen 2021-03-10

1. Konsumentrådgivningen Jönköpings kommun: verksamhetsrapport 2020

--- 161

Verksamhetsrapport Konsumentrådgivningen Jönköpings kommun 2020

”Vår ambition är att göra verksamheten mer känd, betona den kommunala tillhörigheten och nyttan med en lokal närvaro som ger personlig service” 162 2

Sammanfattning

Konsumentrådgivningen ger råd kring konsumenträtt, är behjälplig i reklamationer, ger råd om avtal samt sprider allmän konsumentinformation. Verksamheten är till för invånare i Jönköping, Habo, Mullsjö och Vaggeryds kommuner.

Totalt har 1240 ärenden registrerats under 2020 vilket är en ökning med 15 % jämfört med 2019. 95 % av alla ärenden är efterköpsfrågor/klagomål. De flesta klagomål berör hantverkartjänster, begagnade fordon, telekom1 och flygområdet. Majoriteten av klagomålen avser fel i vara eller tjänst, missnöje med avtalsvillkor och dröjsmål.

Coronapandemin under året har påverkat konsumentverksamheten. Sedan mars månad har 18 % av ärendena haft ett samband med Corona. Restriktioner och rekommendationer från myndigheter fick stora konsekvenser för konsumenter, särskilt inom områdena resor och nöjen. Flyg ställdes in, hotell avbokades och evenemang flyttades fram.

Påtagligt har varit konsumenternas svårigheter att få kontakt med motparter samt otydligheter om vem som är avtalspart när beställning skett via webbaserade resebyråer eller biljettförmedlare.

De senaste åren har noterats hur mycket konsumenter sparat, eller sluppit betala genom vårt stöd. Årets räddade konsumentpengar uppgick till 1.321.000 kr.

För att förebygga överskuldsättning samverkar konsumentrådgivningen med budget -och skuldrådgivningen (BUS) i alla fyra kommuner. BUS i Jönköping har haft drop-in och bokade besök på torsdagar i konsumentrådgivningens lokaler på Kasernen A6.

Utåtriktat insatser har skett vid 114 tillfällen genom föreläsningar, mediakontakter och information i social media. Coronapandemin och hemarbete har under året begränsat insatser i form av föreläsningar.

Sveriges Konsumenter rankade våra kommuner högt bland årets konsumentkommuner där högsta poäng är 84. Vaggeryd och Habo fick 81 p, Jönköping 80 p och Mullsjö 73 p, vilket placerar oss bland landets bästa konsumentkommuner.

I maj var Jönköpings konsumentrådgivning inbjuden av civildepartementet att presentera sin verksamhet på en digital hearing med civilminister Lena Micko. I augusti medverkade vi i konsumentprogrammet Plånboken i Sveriges Radio P1. I oktober deltog vi på ett digitalt seminarium om digital inkludering i samverkan med Jönköping University och Region Jönköpings län. I november hade vi besök av civilminister Lena Micko.

Januari 2021 Annika Wilow Sundh och Malin Brandt Smedberg Konsumentrådgivare

1 Telekom avser köp av varor och tjänster inom telefoni, bredband och TV 163 3

1. Om konsumentrådgivningen

Konsumentrådgivningens uppdrag är att stödja kommuninvånare i deras roll som konsumenter. Det innebär att - ge råd i konsumenträtt - avtalsgranska, medla och vara behjälplig i reklamationsärenden - ge råd inför köp samt - sprida allmän konsumentinformation

Verksamheten riktar sig till invånare bosatta i Jönköping, Habo, Mullsjö och Vaggeryds kommuner, tillsammans ca 174 700 invånare. Verksamheten bemannas med två heltidstjänster. 1,5 tjänst delas mellan kommunerna i ett samverkansavtal, en halvtid finansieras enbart av Jönköpings kommun. Verksamheten sorterar politiskt under Jönköpings kommuns kommunstyrelse, inom stadskontoret/administration och utveckling. Verksamheten är sedan juni 2019 lokaliserad i Kasernen på A6området. Konsumentrådgivarna nås via telefon, e-mail eller personligt besök. Den fasta telefontiden omfattar 24 timmar av den totala arbetstiden per vecka. Besök bokas i förväg.

Verksamheten dokumenteras med Konsumentverkets statistikprogram, Konstat. Denna rapport redovisar statistik över ärenden år 2020. Motsvarande statistik året före och ibland även året dessförinnan anges i parentes.

2. Mål 2020

Vision Alla kommuninvånare känner till Konsumentrådgivningen.

Verksamhetsmål Minst 100 utåtriktade insatser under året.

Mål för den dagliga verksamheten Verka för bättre kvalitet genom:

 Noggrann statistikföring  Avstämning av verksamheten mot VP varje kvartal  Stötta varandra genom att ta tid för samråd

Vår ambition är att göra verksamheten mer känd, betona den kommunala tillhörigheten och nyttan med en lokal närvaro som ger personlig service.

164 4

3. Ärendestatistik

Totalt har 1 240 (1079)2 nya ärenden registrerats under året, en ökning med 15 % Av dessa är 93 % konsumentärenden. Köp mellan privatpersoner, avtal mellan företag och föreningsfrågor registreras inte som konsumentärenden.

Det totala antalet kontakttillfällen uppgick till 2016 (1852). I 24 % av ärendena återkom konsumenter för mer rådgivning. Antalet kontakter per ärende varierar stort, som mest registrerades 18 kontakttillfällen i ett och samma ärende. I genomsnitt har det tagits 1,6 (1,7) kontakter per ärende.

95 % (94 %) av ärendena är efterköpsfrågor/klagomål. Personliga besök utgör 6,7 % (10,9 %) (18,4 %)3 av alla kontakttillfällen. Besöken har minskat sedan flytten till Kasernen 2019. Coronapandemin har starkt påverkat tillgängligheten eftersom vi bedrivit hemarbete årets sista sex veckor.

Kontaktsätt vid 1:a kontakt Första kontakttillfälle sker fortfarande främst via telefon 70 % (78 %) men en förskjutning märks mot fler första kontakter via e-post 23 % (14 %).

Typ av fråga 60 % av klagomålen gäller köp av en tjänst. Majoriteten av klagomålen avser fel, missnöje med avtalsvillkor och uteblivna eller försenade leveranser.

De vanligaste klagomålen - hantverkartjänster 10,2 % (11,3 %) - telekomvaror-/tjänster4 8,7 % (12,3%) - begagnad bil 8,1 % (10,3 %) - flygresor 8,1 % (1,5 %) - paketresor 4,5 % (1,3 %)

Störst minskning av klagomål jämfört med tidigare år noteras inom telekomområdet, vilket kan bero på nya och striktare regler vid telefonförsäljning och att ett antal oseriösa telekombolag försvunnit från marknaden, bland annat efter prövningar i domstol genom Konsumentverket (KOV). Tillsammans med hantverkstjänster och begagnade fordon toppar telekom som vanligt listan över klagomål. Däremot har köp av flygresor och paketresor kommit in bland de fem vanligast klagomålen, vilket är en effekt av den turbulens som uppstått på grund av coronapandemin, se avsnitt 6.

2 Motsvarande uppgift 2019, parentes 1 3 Motsvarande uppgift 2018 4 Köp av varor eller tjänster inom telefoni, bredband eller TV 165 5

Klagomål sorterad efter försäljningsmetod Butiksinköpen är störst, men e-handel har slagit igenom. 31,6 % av klagomålen har gällt inköp genom e-handel (21,4 %). Klagomålen efter telefonförsäljning har minskat till 7,1 % (10, 1 %) och minskning märks också vad gäller köp utanför fast affärslokal 2,3 % (4 %). Återigen beror dessa minskningar sannolikt på en striktare lagstiftning och sanering i säljledet.

Rådgivning, medling, tvistelösning Konsumentrådgivarna ger stöd genom råd, medling, tvistelösning och är behjälpliga vid anmälan till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Under året har noterats hur mycket konsumenter sparat, eller sluppit betala, på grund av stödet från konsumentrådgivningen. Beloppet noteras i tabellen ”Räddade pengar”. Endast ärenden där en återkoppling har skett noteras och rådgivarnas stöd ska har varit viktig. Dessa ärenden är ofta mer omfattande. Resultatet vid årets slut sammanräknades till 1.321.000 kr (1.278.100 kr) i 74 (101) olika ärenden. Genomsnittliga antalet kontakttillfällen uppgick till 5,1 (3,5) per ärende. Trots att antalet ärenden varit färre har det totala beloppet blivit högre vilket visar att ärendenas inbördes värde är högre. Räddade pengar är självklart ingen absolut sanning eftersom det ofta inte ges någon återkoppling från konsumenterna, men ger en fingervisning om nyttan med verksamheten.

363 (205) anmälningar har inkommit till ARN från våra fyra kommuner under året, vilket är en stor ökning jämfört med 2019. ARN har haft mycket stor tillströmning av anmälningar knutna till coronapandemin. Vi har varit behjälpliga med 35 ARN-anmälningar. Antalet ärenden där vi har hänvisat till ARN är 115.

Könsfördelning 49 % (48,6 %) av kontakterna är män och 47,6 % kvinnor (48,1 %), resten är inte könsbestämda. Ifall ärendet ägs av en grupp eller ett par blir det inte könsbestämt, eller så kan kontakten ha varit anonym. De flesta statistikområden har en jämn könsfördelning men inom några syns tydliga könsskillnader; män dominerar vid köp av fordon 73,6 % och reparationer 65 %, kvinnor har oftare klagomål på köp av hälsotjänster 78,9 % och av personliga varor (kläder, smink mm) 64,1 %.

Den nationella upplysningstjänsten Hallå Konsument 2015 inrättades Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå Konsument som ger enklare råd till konsumenter via telefon, webb och chatt. Tjänsten är tänkt att vara en första kontakt för konsumenter. Ärenden som bedöms behöva mer stöd hänvisas till den kommunala konsumentrådgivningen, som fall då konsumenten har svårt att göra sig förstådd, det behövs genomgång av avtal och handlingar, eller att konsumenten behöver hjälp med att göra en anmälan till ARN. Av de som kontaktat Hallå Konsument från våra fyra kommuner har 39 % (42 %) rekommenderats att vända sig till konsumentrådgivningen i Jönköping för mer stöd. Som jämförelse är motsvarande hänvisning till Helsingborgs kommun 35 %, Linköping 31 % och Borås 33 %. 166 6

Kontaktstatistik från Hallå Konsument från våra kommuner

Kontakter Kontakter Kontakter Kontakter Kontakter Kommun 2020 2019 2018 2017 2016

Habo 12 28 29 41 30

Jönköping 429 538 472 514 564

Mullsjö 15 18 21 23 30

Vaggeryd 42 33 34 34 38

SUMMA 498 617 556 612 662

Reflektion: Färre antal konsumenter från våra kommuner har kontaktat Hallå Konsument jämfört med tidigare år, samtidigt har vi haft fler ärenden jämfört med föregående år. Vår tolkning är att fler har valt att kontakta oss direkt. En orsak kan vara att Hallå Konsuments webbplats har gjorts om och kommunernas verksamhet har synliggjorts. Att Hallå Konsument hänvisar oftare till Jönköping än jämförda kommuner kan bero på att Jönköping uppmärksammats nationellt för sitt arbetssätt och att vägledarna på Hallå Konsument känner till oss. Vi upplever att ärendena har blivit mer tidskrävande de senaste åren och att tvisterna ofta handlar om höga belopp. Registreringen i Räddade pengar, visar en högre totalsumma i år trots färre ärenden i listan (se stycket Rådgivning, medling, tvistelösning). Många vill boka besök och vi gör alltid en bedömning av behovet. De som framförallt har behov av att träffa oss är de som har svårt att tyda avtal, svårigheter med språket eller kognitiva besvär. Det personliga mötet kan vara avgörande för att göra ärendet begripligt.

4. Samverkan och fördelning Samverkan med Habo, Mullsjö och Vaggeryd sker enligt avtal där Jönköpings kommun är huvudman. Kostnaderna för 1,5 tjänst delas proportionerligt mellan de fyra kommunerna efter invånarantal, 174 700 invånare. Jönköping bekostar ensam en halvtidstjänst men verksamhetens öppettider är samma för alla. Av inkomna ärenden fördelar sig kontakterna enligt tabellen nedan. Jönköping har en större andel ärenden än sin invånarandel men statistiken är inte fullt tillförlitlig eftersom det förekommer att man felaktigt uppger Jönköping som sin kommuntillhörighet.

Kommun (fördelning invånare) 2020 2019 2018 2017 Habo (7%) 4 5 3 4 Jönköping (81 %) 85,5 87 88 88 Mullsjö (4 %) 3,5 3,5 4 3

Vaggeryd (8 %) 7 4,5 5 5 167 7

5. Utåtriktade informationsinsatser Kanal/Sammanhang 2020 2019 2018 2017 Antal Antal Antal Antal Flera olika medier 1 1 Föreläsningar 18 29 25 29 Kommunens webbplats Mässa/Utställning 2 1 2 Möte/Träff 3 2 Radio 5 4 3 3 Sociala medier 78 52 53 61 Studiebesök Tidning 4 4 3 7 TV 1 1 1 1 Utskick 7 6 3 4 Övrigt 1 2 Totalt 114 98 94 111

Utåtriktade informationsinsatser är viktiga men begränsades under året på grund av coronapandemins restriktioner mot större möten. Föreläsningar under året har skett mot pensionärsorganisationer, kommunala träffpunkter, gymnasieskolor, folkhögskolor, föreningen Funktionsrätt, AMA och kyrkan.

6. Corona- Covid 19 I mars drabbades världen av Coronapandemin. Restriktioner och rekommendationer från myndigheter fick stora konsekvenser för konsumenter, särskilt inom områdena resor och nöjen. Flyg ställdes in, hotell avbokades och evenemang flyttades fram. Det var oklart hur regler och avtal skulle tolkas avseende

 hur begreppet force majeure skulle användas,  om villkor var balanserade eller inte,  om lika tolkningar skulle gälla för vinstdrivande företag som för föreningar,  om konsumenter behövde godkänna ombokningar och tillgodokvitton  om rätt till avbokning vid långa leveranstider.

Under sommaren klargjordes en del frågetecken genom avgöranden i ARN, nationella rekommendationer och tolkningar av EU-kommissionen.

Under hösten följde nya problem som framförallt gällde sena eller uteblivna återbetalningar samt frågor kring konkurser och rekonstruktioner av flygbolag, resebyråer och evenemangsbolag. Påtagligt blev konsumenternas svårigheter att få kontakt med motparter samt oklarheter om vem som är rätt motpart, i synnerhet när köp skett på webbaserade resebyråer och genom biljettförmedlare. Vi lade in en särskild bevakning om ärendenas samband med Coronapandemin i vårt ärendeprogram. Från den 4 mars hade 18 % av ärendena en koppling till Coronapandemin. 168 8

Sedan november har stora delar av kommunens personal uppmanats att arbeta hemifrån för att minska smittspridningen, vilket i det stora hela har fungerat bra. Telefontiderna har bibehållits och möten har skett digitalt. Däremot har det blivit påtagligt svårigheten att kommunicera och hjälpa dem som inte är digitala och de som behöver ett ännu mer fördjupat stöd. De flesta utåtriktade insatser har fått ställas in.

7. Prioriterade insatser 2020 o Underhålla hemsidan o Fortsätta utveckla vår facebooksida och publicera minst en nyhet per vecka. Samråda med BUS om temainlägg o Köpa en marknadsföringsinsats på Facebook under våren o Sprida information/pressmeddelanden till media o Kontakta viktiga vidareförmedlare och påminna om vår verksamhet o Närvara vid minst två publika arrangemang, exempelvis mässor eller temadagar o Gemensam aktivitet med BUS, Hälsoveckan, Klimatveckan och på lokala marknadsdagar

8. Hållbarhetsarbete Konsumentrådgivningen arbetar med hållbarhet genom att medverka i olika sammanhang där vi kan påverka och ge information. Vi har under året deltagit i ett flertal olika föreläsningar med tema hållbarhet och konsumtion. I vår rådgivning försöker vi informera om hållbarhet, i samtalen, via sociala medier.

Konsumentrådgivningen är medlem i Klimatrådets fokusgrupp ”Energieffektivisering, konsumtion och livsstil”. Fokusgruppens arbete är att lyfta fram viktiga åtgärder som syftar till att nå målen inom respektive sektor som klimatrådet satt upp samt följa upp förankrade och beslutade åtgärder. Under året har vi träffats fysiskt och digitalt sex gånger. Fokusgruppen består av representanter från näringsliv, föreningar samt det offentliga.

Vi har varit en del av att ta fram och implementera miljömål i kommunen, i ”Program för hållbar utveckling”. Framöver införs en ny styrmodell där vi varit delaktiga och lämnat synpunkter. PHU´s arbete har utgångspunkt från Agenda 2030 och ska bedriva ett mål-arbete för att åstadkomma en hållbar utveckling av kommunen ur både ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.

9. Övrigt Samverkan med Budget- och skuldrådgivningen Som ett led i att förebygga överskuldsättning har vi återkommande kontakter med kommunernas budget -och skuldrådgivare (BUS). Vi har fortsatt utveckla vår 169 9 samverkan under året. BUS i Jönköping har regelbundet haft drop-in och bokade besök i våra lokaler på torsdagar då vi har kvällsöppet till klockan 19.

Nationella och regionala insatser I maj var Jönköpings konsumentrådgivning inbjuden av civildepartementet att presentera sin verksamhet på en digital hearing med civilminister Lena Micko. I augusti medverkade vi i ett inslag i programmet Plånboken Sveriges Radio P1. I oktober medverkade vi på ett digitalt seminarium om digital inkludering i samverkan med Jönköping University och Region Jönköpings län. I november hade vi besök av civilminister Lena Micko som var intresserad av att få veta mer om vårt arbetssätt som fått nationell uppmärksamhet.

Nationella konsumentuppdrag Konsumentrådgivarna är ledamöter i Allmänna reklamationsnämnden och i branschorganisationen Svensk Försäkrings personförsäkringsnämnder. Under året har vi medverkat på 21 sammanträden på ARN samt 28 sammanträden på Svensk Försäkring. De senare ger en intäkt till kommunen om 42000 kr.

Digitalt utanförskap Åren 2018-2019 drev konsumentrådgivningen ett projekt i samverkan med Regionbibliotek Region Jönköpings län. Syftet var att kartlägga vilka insatser som görs inom olika verksamheter inom offentlig verksamhet och civilsamhälle för att stödja människor som saknar möjligheter och förmåga att utföra digital tjänster. Projektet fick stor uppmärksamhet lokalt, regionalt och nationellt och resulterade i ett flertal seminarier, föreläsningar och artiklar. Nämndpolitiska beslut fattades att kommunövergripande program/strategier för digital utveckling skulle uppmärksamma och motverka att samhällets digitalisering skapar nya klyftor5

Vi noterar att frågan kring digital inkludering beaktas på många håll. Text från Jönköpings kommuns övergripande styrdokumentet för social hållbarhet6:

Digitalisering och entreprenörskap …Digitala Digitala tjänster tjänster behöver behöver utvecklas utvecklas utifrån utifrån att att människor människor har har olika olika kön, hudfärg, ålderkön, ochhudfärg, funktionsförmåga. ålder och funktionsförmåga. Det är viktigt att Det kommunen är viktigt ställeratt krav på leverantörerkommunen ställerså att tjänsterkrav på somleverantörer erbjuds inte så att utesluter tjänster eller som försvårar erbjuds användningen förinte vissa utesluter grupper eller. försvårar användningen för vissa grupper.” … Digitalt utanförskap I takt med att samhället digitaliseras skapas möjligheter. Samtidigt är det viktigt att det finnas alternativ för de som inte kan ta del av tekniken. Särskilt bör behovet av stöd till äldre personer, personer med funktionsnedsättning och medborgare som inte har svenska som första språk beaktas. Även ekonomiska förutsättningar behöver tas hänsyn till då alla inte har råd att skaffa sig nödvändig teknik.

5 Konsumentrådgivningens verksamhetsrapport 2019 6 Program för social hållbarhet 2020-2030 sidorna 28, 31 170 10

Webinarium om digitalt utanförskap I mars planerade konsumentrådgivningen i samverkan med Jönköping University och Region Jönköping en konferens med rubriken Social innovation- digital inkludering. Konferensen hade 80 anmälda men fick ställas in på grund av coronapandemins mötesrestriktioner. I stället genomfördes under hösten ett webinarium där vi föreläste på temat digitalt utanförskap ur ett konsumentperspektiv.

Flytt till nya lokaler Under sommaren flyttade konsumentrådgivningen och energi- och klimatrådgivningen till våning 3 i Kasernen. Flytten har inneburit något längre avstånd till mötesrummen, men till fördelen hör att vi har fått enskilda kontor och undgår överhörning under telefonsamtal. Placeringen är tillfällig i väntan på färdigställande av permanenta lokaler i annan del av Kasernen.

Sveriges konsumenters ranking över bästa konsumentkommun 2020 Organisationen Sveriges Konsumenter rankade för andra gången i rad landets bästa konsumentkommuner genom att sammanställa uppgifter från Konsumentverket, Livsmedelsverket och Länsstyrelserna utifrån hur bra kommunerna är på konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning, livsmedelskontroll och tillgång till kontanthantering. Högst poäng är 84. Våra kommuner hamnar högt upp i listan med Habo 81 p (82 p), Vaggeryd 81 p (80 p), Jönköping 80 p (76 p) och Mullsjö med 73 p (78 p).

10. Styrkor Konsumentrådgivarna har lång erfarenhet i yrket och hög kunskap inom området. Båda är ledamöter i Allmänna reklamationsnämnden samt Svensk Försäkrings nämnder vilket tillför extra kompetens. Bostadsområdet tillhör det största klagomålsområdet, främst reparationer och byggnation. Samlokaliseringen med energirådgivarna ger här nära tillgång till mer kunskap inom området. Lokalerna på A6 Kasernen ger bra tillgänglighet med närhet till kollektivtrafik och fri parkering för besökare. Verksamheten har en hög servicegrad med telefontider fyra dagar i veckan, kort svarstid på mail och flexibla lösningar för att besök.

11. Svagheter Resurserna är begränsade till 2,0 tjänst varav 1,5 tjänst delas mellan samverkanskommunerna. Det gör verksamheten sårbar vid längre tids frånvaro från någon av konsumentrådgivarna och behov av andra prioriterade insatser inom kommunkansliet. Direktrådgivningen är prioriterad och det utåtriktade arbetet och marknadsföringsinsatser kommer i andra hand vilket begränsar möjligheten att nå svaga konsumentgrupper som inte har kännedom om verksamheten. Fasta telefontider styr upp tillgängligheten och tydliggör öppethållandet men begränsar 171 11 externa uppdrag och möjlighet att ta emot besök. Besök måste bokas i förväg vilket innebär en sämre tillgänglighet för den som spontant vill uppsöka verksamheten.

12. Möjligheter Konsumtionen är en viktig utvecklingsfaktor för välfärden. Samtidigt ställs högre krav på att konsumenter är upplysta. Ökad handel, marknadsföring över landsgränser, e-handel, komplicerade avtal och produkter samt fula säljmetoder leder till fler problem. Det behövs ett kompetent, tillförlitligt och oberoende konsumentstöd.

Konsumentverkets upplysningstjänst innebär en avlastning av enklare frågor och är en viktig kanal för marknadsföring av den kommunala verksamheten. Kommunerna har större möjligheter att ge stöd till kommuninvånarna och agera aktivt vid tvistelösning. Vi kan träffa konsumenten, gå igenom avtal och fakturor och genom djupgående diskussioner bedöma möjligheter och strategier. Konsumenten får på så vis möta en och samma handläggare vilket är både en trygghet och en bättre säkerhet för ärendets handläggning. Vi kan kontakta motparter för diskussion och informerar om konsumenträtt eller rättspraxis. Vårt stöd innebär objektiv rådgivning och vi agerar inte som ombud för konsumenten. Genom en samverkan med kommunens budget- och skuldrådgivare kan verksamheten bidra till att förebygga ekonomiska problem för personer som drabbats i ett kostsamt konsumentärende.

13. Hot En ökad uppmärksamhet kring konsumentfrågor, mer handel och oseriösa företag innebär en ökad efterfrågan på den lokala verksamheten. Den nationella upplysningstjänsten Hallå Konsument hänvisar till den lokala verksamheten vilket skapar förväntningar på tillgänglighet och kompetens. Detta tillsammans kan leda till svårigheter att möta upp med till rådande resurser. Samverkanskommunerna kan välja en lägre ambitionsnivå och säga upp samarbetet. Ekonomiska åtstramningar i kommunerna kan leda till att icke obligatoriska verksamheter bortprioriteras. 172

ÄRENDE KS NR 19

REDOVISNING AV DELEGATIONSBESLUT

Protokoll från arbetsutskottet...... 2021-02-23

Försäljning av bil...... Nr 3 Bidrag till bredbandsanslutning med fiber ...... Nr 4 Bidrag till bredbandsanslutning med fiber ...... Nr 5 Yttrande till förvaltningsrätten ...... Nr 6

173

DELEGATIONSBESLUT I enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning fattade av Teknisk chef/Svante Modén

Ärendenr i delega- Beslutsdatum Ärende Beslut tionsförteckning/ Delegatens vidaredelegation signatur

2021-02-23 Försäljning av HZT 045 Beviljas SMO

174 Dokumenttyp Yttrande

Datum Diarienummer Sida 2021-02-12 KS21/35 1

Mottagare Kommunstyrelsen

Yttrande i mål nr 505-21

Yrkande Habo kommun yrkar att överklagandet ska avslås.

Bakgrund Morgan Malmborg har överklagat Kommunfullmäktige i Habo kommuns beslut om att tillåta deltagande i fullmäktige på distans. Förvaltningsrätten har förelagt Habo kommun att yttra sig i målet.

Grunder och utvecklande av talan Av kommunallagen 5 kap 16 § framkommer att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige beslutat det.

Morgan Malmborg skriver i sitt överklagande att ”förvaltningsrätten har nu fastslagit att möten på distans är olagligt. Luleås kommunfullmäktige som var i december digitalt är nu olagligt”. Det stämmer dock inte att förvaltningsrätten har fastslagit att digitala sammanträden är olagliga. I fallet med Luleå upphävdes kommunfullmäktiges beslut eftersom vissa kriterier inte var uppfyllda. Rätten har inte dömt ut möjligheten att hålla sammanträden på distans. För övrigt är domen överklagad och har inte vunnit laga kraft.

Kommunfullmäktige i Habo kommun har hittills endast tagit beslut om att tillåta deltagande på distans, vilket är helt förenligt med ovan nämnda bestämmelse i kommunallagen. Närmare föreskrifter om ledamöternas deltagande på distans finns i kommunfullmäktiges arbetsordning. Något sammanträde med deltagare på distans har ännu inte ägt rum.

För kommunstyrelsen

Jan Sundman Kommundirektör

Postadress Besöksadress Telefon E-post Habo kommun Jönköpingsvägen 19 036-442 81 59 [email protected]

Box 212 Telefon (växel) Webb 566 24 Habo 036-442 80 00 www.habokommun.se