1 KALLELSE

Datum Sida 2020-04-08 1

Sammanträde Nämnd: Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 15 april 2020 kl. 17:00 Plats: Högra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Hans Jarstig

Föredragningslista Nr Ärende/Föredragande 1. Information från barn- och utbildningsförvaltningen Besök av tillförordnad skolchef Per Sandberg

2. Svar på remiss om Regionalt trafikförsörjningsprogram 2021-2035 för Region Jönköpings län Besök av plan- och exploateringschef Linda Tubbin och administrativ chef Frida Wahlund

3. Yttrande över förslag till beslut om vattenskyddsområde Brandstorp, Habo kommun Besök av teknisk chef Svante Modén, punkt 3-10.

4. Yttrande över förslag till beslut om vattenskyddsområde, Baskarp, Habo kommun

5. Yttrande över förslag till beslut om vattenskyddsområde, Furusjö, Habo kommun

6. Detaljplan för del av Bränninge 8:8 - antagande

7. Överlåtande av fastigheten Kyrkeryd 1:2

8. Svar på medborgarförslag om trottoar längs Oxdragarslingan

9. Tillbyggnad av Kråkan

10. Styrgrupp för idrottshall, Kärnekulla

11. Årsredovisning 2019 Besök av ekonomichef Johan Bokinge, punkt 11-14.

12. Ägardirektiv för Habo Kraft AB

13. Verksamhetsanalys av fritids- och kulturnämnden

14. Avgift för avstyckning - rättning i budget 2020-2022 2

Sida

2

Nr Ärende/Föredragande

15. Försäljning av aktier i Smålands Turism AB

16. Svar på remiss över Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram 2021- 2025

17. Pandemiplan för Habo kommun

18. Ansökan från strategisk samverkansgrupp om medel för att kunna genomföra gratis sommarlovsaktiviteter

19. Ansökan från Habo Wolley om medel till projekt för idrottsaktiviteter på fritids

20. Ansökan från Habo IF om medel till Habocupen

21. Kontrollplikt June Avfall och Miljö AB

22. Behov av resursförstärkning samt ett ökat samarbete med externa parter för IS/IT-enheten

23. Deltagande i sammanträden på distans

24. Svar på motion om motprestation för försörjningsstöd

25. Svar på motion om minskad plastanvändning

26. Svar på motion om aktionsplan för att rädda våra vilda bin

27. Svar på motion om besparing på miljöförvaltningen

28. Redovisning av ej avgjorda motioner

29. Redovisning av ej avgjorda medborgarförslag

30. Redovisning av ej verkställda motioner och ej verkställda kommunfullmäktigebeslut

31. Anmälningsärenden

32. Redovisning av delegationsbeslut

Susanne Wahlström Benita Hjalmarsson Ordförande Sekreterare

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 10

Dnr KS20/33

§ 32 Svar på remiss om Regionalt trafikförsörjningsprogram 2021-2035 för Region Jönköpings län

Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar plan- och exploateringschefens och administrativa chefens yttrande som sitt eget och översänder det till Region Jönköpings län.

Ärendebeskrivning Region Jönköpings län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet tagit fram ett förslag till trafikförsörjningsprogram 2021-2035. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet behandlar målen för trafikens utveckling till år 2035 och ska beskriva inriktning för all regional kollektivtrafik, det vill säga kollektivtrafik inom länet samt den kollektivtrafik över länsgräns som till störst del består av vardagsresande. Habo kommun har erbjudits att lämna synpunkter på förslaget. Plan- och exploateringschef Linda Tubbin och administrativ chef Frida Wahlund har skrivit ett förslag till yttrande, i vilket de skriver att de i huvudsak är positiva till programmet, men även nämner några punkter som behöver förtydligas. De föreslår att kommunstyrelsen antar yttrandet som sitt eget och översänder det till Region Jönköpings län.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Hans Jarstig (KD) och Hanna Englund (C) yrkar bifall till förslaget. _____

Justeras Expedierats

4

Datum Dnr Sida

2020-03-31 KS20/33 1

Yttrande över förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram 2021-2035

Habo kommun är i huvudsak positiv till att ett nytt trafikförsörjningsprogram har tagits fram och tycker innehållet i programmet är bra.

Tre olika perspektiv Trafikförsörjningsprogrammet beskriver att kollektivtrafiken ska utvecklas utifrån tre perspektiv; resenärens, trafikeringens och samhällets perspektiv.

Resenärens perspektiv Trafikerbjudandet till regionens invånare ska utvecklas med hög turtäthet och kort restid. För att bryta vanemönster och locka nya resanden behöver beteendepåverkande aktiviteter riktas till både enskilda och arbetsgivare. Sådana insatser antas vara en förutsättning för att nå målet för resandeökningen fram till 2035.

Habo kommun håller med om att det är en viktig strategi att arbeta med beteendeförändringar hos befolkningen för att lyckas med resandeökningsmålet. Habo kommun anser att Trafikförsörjningsprogrammet bättre behöver beskriva hur detta arbete ska gå till och samordnas, och vari ansvaret ligger. Habo kommun har inga egna resurser för att arbeta specifikt med aktiviteter/kampanjer kopplat till resebeteende. Regionen behöver därför tillsätta resurser för detta arbete. I övrigt ställer sig kommunen bakom de åtgärder som föreslås.

Samhällets perspektiv Beskriver att det är av största betydelse hur kommunernas översiktsplaner, regionens utvecklingsstrategi, och den statliga och regionala samt kommunala planeringen främst av infrastruktur formas för kollektivtrafikens möjligheter att lyckas. Habo kommun har tagit fram en ny kommunomfattande översiktsplan som antogs i mars 2020. Översiktsplanen redovisar en tydlig inriktning och förutsättning för utbyggnad och förtätning av tätorterna är tillgång till kollektivtrafik.

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 59 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

5

Dnr Sida

KS20/33 2

Under samhällets perspektiv beskrivs att Jönköpings län har en stor landsbygd med tydlig urbanisering till städerna. De mindre tätorterna kring kommunhuvudorterna har ofta en negativ befolkningsutveckling vilket gör att orter som inte ligger i ett trafikstråk kan ha dåliga förutsättningar för att kunna erhålla högfrekvent kollektivtrafik. Till följd av detta kommer bilen fortsatt ha en framträdande roll som en del av effektivt resande, vilket i sin tur gör att fler pendlingsparkeringar i anslutning till starka kollektivtrafikstråk behöver etableras och byggas ut.

Habo kommun tycker att det är bra att programmet tar upp att bilen fortsatt kommer ha en stor roll, särskilt för dem som bor på landsbygden. Kommunen ser gärna att länstrafiken också kommunicerar detta bättre till invånarna, så att förväntansgraden på kollektivtrafiken matchar trafikförsörjningsprogrammets intentioner.

Trafikeringens perspektiv För att dra nytta av kollektivtrafikens fördelar koncentreras satsningarna främst till ett antal stråk med hög standard vad avser trafikutbud och tillgänglighet. Genom att styra resurser till de starka stråken, ges flertalet av regionens invånare en god kollektivtrafikförsörjning med hög beläggning vilket i sin tur medverkar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Med attraktiva bytespunkter, pendlingsparkeringar och samåkningsplatser får ur kollektivtrafiksynpunkt svårförsörjda och bilberoende delar av regionen tillgång till kollektivtrafiken.

Trafikförsörjningsprogrammet beskriver att det råder stor enighet mellan kommunerna och Region Jönköpings län om att i de starka stråken prioritera hög turtäthet, korta restider samt resor över länsgräns. Sambandet mellan restid och pendlingsbenägenhet är klarlagt och är en väsentlig faktor för att ökad benägenhet att välja kollektivtrafik framför den egna bilen. Då snabbhet i trafiken kräver färre stopp och så gena resvägar som möjligt, kommer detta i vissa fall att drabba mindre orter som befinner sig utanför stråken med stark trafik. Habo kommun tycker det är bra att det, precis som i nuvarande trafikförsörjningsprogram, tydliggörs att det är de starka stråken som ska prioriteras. Snabb och tät trafik längs de starka stråken borgar för att fler kommer kunna välja att åka kollektivt i framtiden, vilket blir det mest hållbara på sikt. Det är bra att det finns en tydlighet i vilka mål som gäller, men det är också viktigt att detta kommuniceras utanför trafikförsörjningsprogrammet, så att även gemene man vet vad de kan förvänta sig av kollektivtrafiken. Det får också gärna tydliggöras att för boende på landsbygden så måste bilen få spela en stor roll, inte minst för att kunna ta sig till anslutningsplatser för de starka stråken.

6

Dnr Sida

KS20/33 3

Mål För utvecklingen av kollektivtrafiken i Jönköpings län föreslås ett antal mål. Ett mål är bland annat att 85 % av länets befolkning ska ha tillgång till god kollektivtrafik, vilket är ett bra mål.

För Habo kommuns del gäller dock att cirka 30 % av invånarna bor på landsbygden eller i mindre orter. Det är viktigt att även dessa får tillgång till kollektivtrafik, inte minst är det viktigt för de ungdomar som ännu inte har fått körkort och som måste kunna ta sig till utbildning och jobb i Jönköping. Närtrafiken kan vara en lösning för dem som bor utanför de starka stråken, men då närtrafiken inte är avsedd att klara av skol- och arbetspendling kvarstår att gymnasieungdomar måste kunna ta sig till skolan. Även om Habo kommun ställer sig bakom att det är de starka stråken som ska prioriteras för att vi ska få en så god utväxling av kollektivtrafiken som möjligt så måste det säkerställas att boende på landsbygden – och då framför allt gymnasieungdomar – kan ta sig till sina utbildningar. Redan idag är det svårt för vissa att ta sig hem från Jönköping efter kl. 14.50 på vardagar. Andra lösningar behöver därför ses över. Exempelvis kanske en utökning av närtrafiken för vissa delar av regionen vara ett alternativ.

Ansvarsfördelning För att kollektivtrafiken ska kunna genomföras så bra som möjligt krävs insatser både av Jönköpings länstrafik, kommunen och av Trafikverket. Inte sällan uppstår situationer där det är otydligt vem om bär ansvaret för olika åtgärder. Detta är något som Habo kommun anser måste klargöras i trafikförsörjningsprogrammet.

Ekonomi Habo kommun vill trycka på att även zonindelning med tillhörande prisindelning även är en väsentlig faktor för att få människor att välja kollektivtrafik. Habo kommun som har störst andel utpendlare till Jönköpings tätort i länet anser att det finns en potential att få fler att resa med kollektivtrafik om Habo tätort ligger inom samma zonindelning som Bankeryd och Jönköping. Det är ett stort incitament för att öka andelen hållbara resor som länstrafiken inte borde bortse ifrån. Enligt den resvaneundersökning som Habo kommun tog fram våren 2019 är lägre biljettpriser en åtgärd som skulle kunna öka de resandes pendlande med buss och tåg. Med tanke på att 69 % av arbetspendlarna till Jönköpings tätort pendlar ensamma i bil och 11 % samåker i bil, finns det potential att öka andelen hållbara resor om rätt åtgärder sätts in. Även om zonindelning inte styrs i Trafikförsörjningsprogrammet vill Habo kommun lyfta detta och uppmana till att en översyn av zonindelningen görs efter arbetsmarknadsgränser istället för kommungränser.

7

Dnr Sida

KS20/33 4

Befolkningsutveckling Habo kommun vill informera JLT om att den befolkningsprognos som Region Jönköpings län använder sig av för Habo kommuns del kan vara något underskattad. Habo kommun räknar med att nå 14 800 invånare redan år 2025.

Linda Tubbin Frida Wahlund Plan- och exploateringschef Administrativ chef

8 MISSIV 1(3)

2020-01-30 RJL 2019/2969

Remissinstanser

Remissbehandling - Trafikförsörjningsprogram 2021-2035 för Region Jönköpings län

Enligt riksdagens beslut i juni 2010 om lag (2010:1065) om kollektivtrafik som började gälla den 1 januari 2012 ska det finnas en regional kollektivtrafik- myndighet i varje län som ansvarar för att upprätta ett regionalt trafikförsörjnings- program. Region Jönköpings län har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet tagit fram bifogat förslag till trafikförsörjningsprogram 2021-2035. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RJL 2019/2969) behandlar målen för trafikens utveckling till år 2035 och ska beskriva inriktning för all regional kollektivtrafik, det vill säga kollektivtrafik inom länet samt den kollektivtrafik över länsgräns som till störst del består av vardagsresande. Synpunkter på förslaget Ni inbjuds härmed att yttra er över förslag till trafikförsörjningsprogram. Remissperioden sträcker sig från 31 januari till 4 maj och regionfullmäktige fastställer därefter Trafikförsörjningsprogram 2021 - 2035. Vi ser fram emot synpunkter och tackar för ert engagemang.

Dokumentet med bilagor finns på Region Jönköpings läns hemsida www.rjl.se/remiss Av miljöskäl undviker vi pappersutskick.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 4 maj 2020. Vänligen ange Region Jönköpings läns diarienummer: RJL 2019/2969 Synpunkter skickas digitalt till e-postadress: [email protected]

Frågor under remisstiden besvaras av: [email protected] tel 0730-28 55 13

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Marcus Eskdahl Carl-Johan Sjöberg Ordförande i nämnden för trafik, Trafikdirektör, Jönköpings Länstrafik infrastruktur och miljö

Regionledningskontoret Telefon: 010-241 00 00 Organisationsuppgifter Box 1024 E-post: [email protected] Bankgiro: 5216-2849 551 11 Jönköping Hemsida: www.rjl.se Orgnr: 232100-0057

9 MISSIV 2(3)

RJL2019/2969

Sändlista remissversion av Trafikförsörjningsprogram för Region Jönköpings län Myndigheter och angränsande kommuner Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelserna i angränsande län Kommuner utanför länet med gräns mot Jönköpings län Naturvårdsverket Trafikanalys Trafikverket

Kommunerna i Jönköpings län Eksjö Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Värnamo

Omkringliggande regioner inklusive medlemmar inom Regionsamverkan Sydsverige Region Kronoberg Region Kalmar län Region Halland Region Blekinge Västra Götalandsregionen Skånetrafiken (Region Skåne) Region Östergötland

Näringslivsaktörer Företagarna i Jönköpings län Svenskt Näringsliv Handelskammaren Sveriges bussföretag/Transportföretagen Småland-Blekinges Bussbranschförening Branschorganisationen Tågoperatörerna Svenska Taxiförbundet Jönköpings flygplats

10 MISSIV 3(3)

RJL2019/2969

Övriga aktörer Hela Sverige ska leva Smålands Turism LO distriktet Småland Blekinge TCO Jönköping SACO Jönköping LRF Jönköping SPF Seniorerna Jönköpings län PRO Jönköpings län HSO Jönköpings län Länsrådet för funktionsnedsättningar, Region Jönköpings län Länspensionärsrådet, Region Jönköpings län Högskolan i Jönköping NTF Jönköping Naturskyddsföreningen Jönköping

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 4

Dnr KS20/84

§ 29 Yttrande över förslag till beslut om vattenskyddsområde Brandstorp, Habo kommun, beteckning 512-7009-2019

Förslag till beslut Kommunstyrelsen ser mycket positivt till att länsstyrelsen tar fram förslag till beslut gällande vattenskyddsområde Brandstorp i Habo kommun, enligt remissen, beteckning 513-7009-2019. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter:

• Föreslaget beslut om vattenskyddsområde bidrar till att säkerställa en god vattenkvalitet i Brandstorp grundvattentäkt i ett flergenerationsperspektiv samt bidra till en långsiktigt säker vattenförsörjning. • Föreslagen avgränsning av skyddsområde är relevant och indelningen av skyddsområden i zoner med därtill hörande föreskrifter är väl anpassade efter de geologiska förutsättningar relaterade till de risker som har identifierats. • Genom de föreslagna skyddsföreskrifterna regleras olika verksamheter för att minska risken för främst förorening av grundvattnet. I flera fall görs detta utifrån att tillstånd krävs för olika typer av verksamheter. Detta ger tillsynsmyndigheten möjlighet att lämna tillstånd och ställa krav för att förebygga riskerna, vilket är positivt. • Föreslaget beslut möjliggör långsiktiga beslut vid Brandstorp vattenskyddsområde och tydligare kommunikation med verksamhetsutövare och markägare kring långsiktiga förutsättningar i området.

Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till beslut om bildande av vattenskyddsområde Brandstorp i Habo kommun. Tekniska förvaltningen i Habo kommun är sökande och har utarbetat underlaget som ligger till grund för förslaget. Arbetet med underlaget har skett i tätt samarbete med miljöförvaltningen i Habo kommun. Ett förslag till beslut har tidigare skickats till markägare och andra sakägare i februari 2015. Baserat på inkomna remissyttringar samt synpunkter från Sveriges geologiska undersökningar har förslaget arbetats om. Syftet med vattenskyddsområdet är att ge grundvattenförekomsten i Brandstorp, som används som huvudvattentäkt åt Brandstorp samhälle och Brandstorp kyrkby, ett tillräckligt bra skydd för att långsiktigt säkra råvattnets kvantitet och kvalitet. Vattenskyddsområde ska även utgöra ett stöd vid samhällsplanering, tillsyn och prövning.

Justeras Expedierats

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 5

Tekniska förvaltningen i Habo kommun är sökande om inrättande av vattenskyddsområdet. Tekniska förvaltningen är även huvudman för vattentäkten och det ligger i tekniska förvaltningens intresse att vattenskyddsområdet fastställs. Tillstånd ska, enligt länsstyrelsens förlag till beslut, prövas av den nämnd inom Habo kommun som har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet med stöd av 7 kap. 22 § MB. Förslaget till beslut innebär också att dispens gällande förbud i skyddsföreskrifterna söks hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen får meddela dispens från föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med föreskriftens syfte. Innan länsstyrelsen fattar beslut om eventuell dispens kan länsstyrelsen be att få yttrande från Habo kommun.

_____

Justeras Expedierats

13 PROTOKOLLSUTDRAG

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 1

Dnr KS20/84

§ 30 Yttrande över förslag till beslut om vattenskyddsområde, Baskarp, Habo kommun, beteckning 513-8805-2018

Förslag till beslut Kommunstyrelsen ser mycket positivt till att länsstyrelsen tar fram förslag till beslut gällande vattenskyddsområde Baskarp i Habo kommun, enligt remissen, beteckning 513-8805-2018. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter:

• Föreslaget beslut om vattenskyddsområde bidrar till att säkerställa en god vattenkvalitet i Baskarp grundvattentäkt i ett flergenerationsperspektiv samt bidra till en långsiktigt säker vattenförsörjning. • Föreslagen avgränsning av skyddsområde är relevant och indelningen av skyddsområden i zoner med därtill hörande föreskrifter är väl anpassade efter de geologiska förutsättningar och relaterade till de risker som har identifierats. • Genom de föreslagna skyddsföreskrifterna regleras olika verksamheter för att minska risken för främst förorening av grundvattnet. I flera fall görs detta utifrån att tillstånd krävs för olika typer av verksamheter. Detta ger tillsynsmyndigheten möjlighet att lämna tillstånd och ställa krav för att förebygga riskerna, vilket är positivt. • Föreslaget beslut möjliggör långsiktiga beslut vid Baskarp vattenskyddsområde och tydligare kommunikation med verksamhetsutövare och markägare kring långsiktiga förutsättningar i området.

Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har tagit fram ett nytt förslag till beslut om bildande av vattenskyddsområde Baskarp i Habo kommun. Tekniska förvaltningen i Habo kommun är sökande och har utarbetat underlaget som ligger till grund för förslaget. Arbetet med underlaget har skett i tätt samarbete med miljöförvaltningen i Habo kommun. Ett förslag till beslut har tidigare skickats till markägare och andra sakägare i februari 2015. Baserat på inkomna remissyttringar samt synpunkter från Sveriges geologiska undersökningar har förslaget arbetats om. Syftet med vattenskyddsområdet är att ge grundvattenförekomsten i Baskarp, som används som huvudvattentäkt åt samhällena Baskarp, Fagerhult och Rödån, ett tillräckligt bra skydd för att långsiktigt säkra råvattnets kvantitet och kvalitet. Vattenskyddsområde ska även utgöra ett stöd vid samhällsplanering, tillsyn och prövning.

Justeras Expedierats

14 PROTOKOLLSUTDRAG

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 2

Tekniska förvaltningen i Habo kommun är sökande om inrättande av vattenskyddsområdet. Tekniska förvaltningen är även huvudman för vattentäkten och det ligger i tekniska förvaltningens intresse att vattenskyddsområdet fastställs. Tillstånd ska, enligt länsstyrelsens förlag till beslut, prövas av den nämnd inom Habo kommun som har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet med stöd av 7 kap. 22 § MB. Förslaget till beslut innebär också att dispens gällande förbud i skyddsföreskrifterna söks hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen får meddela dispens från föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med föreskriftens syfte. Innan länsstyrelsen fattar beslut om eventuell dispens kan länsstyrelsen be att få yttrande från Habo kommun. _____

Justeras Expedierats

15 PROTOKOLLSUTDRAG

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 1

Dnr KS20/84

§ 31 Yttrande över förslag till beslut om vattenskyddsområde, Furusjö, Habo kommun, beteckning 513-8220-2019

Förslag till beslut Kommunstyrelsen är mycket positiv till förslag till beslut gällande vattenskyddsområde Furusjö i Habo kommun, enligt remissen, beteckning 513-8220-2019. Kommunstyrelsen lämnar följande synpunkter:

• Föreslaget beslut om vattenskyddsområde bidrar till att säkerställa en god vattenkvalitet i Furusjö grundvattentäkt i ett flergenerationsperspektiv samt bidra till en långsiktigt säker vattenförsörjning. • Föreslagen avgränsning av skyddsområde är relevant och indelningen av skyddsområden i zoner med därtill hörande föreskrifter är väl anpassade efter de geologiska förutsättningar relaterade till de risker som har identifierats. • Genom de föreslagna skyddsföreskrifterna regleras olika verksamheter för att minska risken för främst förorening av grundvattnet. I flera fall görs detta utifrån att tillstånd krävs för olika typer av verksamheter. Detta ger tillsynsmyndigheten möjlighet att lämna tillstånd och ställa krav för att förebygga riskerna, vilket är positivt. • Föreslaget beslut möjliggör långsiktiga beslut vid Furusjö vattenskyddsområde och tydligare kommunikation med verksamhetsutövare och markägare kring långsiktiga förutsättningar i området.

Ärendebeskrivning Det finns ett befintligt vattenskyddsområde runt grundvattentäkten, Furusjö 1:63 med tillhörande skyddsföreskrifter som fastställdes av Länsstyrelsen i Skaraborg 1995-08-11(dnr 2470-8643-93). Då beslutet är gammalt är kraven lågt ställda samt med tiden har kravnivån i lagar, förordningar och föreskrifter skärpts succesivt. Det fanns därför ett stort behov ta fram nytt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för grundvattentäkten i Furusjö. Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till beslut om bildande av vattenskyddsområde Furusjö i Habo kommun. Tekniska förvaltningen i Habo kommun är sökande och har utarbetat underlaget som ligger till grund för förslaget. Arbetet med underlaget har skett i tätt samarbete med miljöförvaltningen i Habo kommun. Ett förslag till beslut har tidigare skickats till markägare och andra sakägare i februari 2015. Baserat på

Justeras Expedierats

16 PROTOKOLLSUTDRAG

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 2

inkomna remissyttringar samt synpunkter från Sveriges geologiska undersökningar har förslaget arbetats om. De tidigare föreslagna föreskrifterna har justerats. Syftet med vattenskyddsområdet är att ge grundvattenförekomsten i Furusjö, som används som huvudvattentäkt åt Furusjö samhälle, ett tillräckligt bra skydd för att långsiktigt säkra råvattnets kvantitet och kvalitet. Vattenskyddsområdet ska även utgöra ett stöd vid samhällsplanering, tillsyn och prövning. Länsstyrelsens förslag till beslut innebär att beslutet från 1995-08-11 om skyddsområde för Furusjö vattentäkt med tillhörande skyddsföreskrifter, upphör att gälla i och med att föreskrifterna i föreslagna beslut träder i kraft. Tekniska förvaltningen i Habo kommun är sökande om inrättande av vattenskyddsområdet. Tekniska förvaltningen är även huvudman för vattentäkten och det ligger i tekniska förvaltningens intresse att vattenskyddsområdet fastställs. Tillstånd ska, enligt länsstyrelsens förlag till beslut, prövas av den nämnd inom Habo kommun som har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområde med stöd av 7 kap. 22 § MB. Förslaget till beslut innebär också att dispens gällande förbud i skyddsföreskrifterna söks hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen får meddela dispens från föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med föreskriftens syfte. Innan länsstyrelsen fattar beslut om eventuell dispens kan länsstyrelsen be att få yttrande från Habo kommun. _____

Justeras Expedierats

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 11

Dnr KS19/276

§ 33 Detaljplan för del av Bränninge 8:8 - antagande

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplan för del av Bränninge 8:8.

Ärendebeskrivning Byggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till detaljplan över del av fastigheten Bränninge 8:8. Syftet med detaljplanen är i första hand att planlägga marken för pendlarparkering som har byggts på mark som i gällande detaljplan är reglerad för park. I samband med planbeskedet bedömde plan- och exploateringsenheten att planområdet skulle utökas med syfte att skapa en helhetsbild över södra delen av stationsområdet och därmed möjliggöra en utformning utifrån kommunens behov när det gäller hållbart resande.

Planförslaget har varit ute för samråd och granskning till berörda myndigheter och sakägare, inga synpunkter som har inkommit har föranlett några hinder för planen. Byggnadsnämnden har översänt planen till kommunfullmäktige för antagande. _____

Justeras Expedierats

18 26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 13

Dnr KS20/19

§ 35 Svar på medborgarförslag om trottoar längs Oxdragarslingan

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar med hänvisning till nedanstående beskrivning och föreslagna åtgärder att anse medborgarförslaget vara besvarat. Finansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram.

Ärendebeskrivning En medborgare har inkommit med förslag på att komplettera befintligt gång- och cykelvägnät med trottoarer utmed Oxdragarslingan i syfte att öka säkerheten för oskyddade trafikanter. I dagsläget finns ingen möjlighet för de boende som bor längs Oxdragarslingan att nå befintligt gång- och cykelvägsnät, eller att ta sig till förskolan Ur & Skur utan att transportera sig på vägen. Oxdragarslingan har som kombinerad villagata och matargata en högre trafikbelastning än övriga renodlade villagator i området. Tekniska förvaltningen föreslår att en trottoar byggs ut enligt förslagets delsträckor A och B för att åstadkomma en anslutning till förskolan och till gång- och cykelvägen mellan Solhöjdens förskola och Ur & Skurförskolan. Den föreslagna delsträcka C som skulle ansluta till gång- och cykelvägen vid Bränningegatan föreslås avvaktas då behovet inte bedöms lika angeläget eftersom det redan finns två möjligheter att nå området från Bränningegatan. _____

Justeras Expedierats

27 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-04 KS20/19 1

Till Kommunstyrelsen

Medborgarförslag om trottoar på Oxdragarslingan

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar med hänvisning till nedanstående beskrivning och föreslagna åtgärder att anse medborgarförslaget vara besvarat

Ärendebeskrivning En medborgare har inkommit med förslag på att komplettera befintligt gång- och cykelvägnät med trottoarer utmed Oxdragarslingan i syfte att öka säkerheten för oskyddade trafikanter. I dagsläget finns ingen möjlighet för de boende som bor längs Oxdragarlingan att nå befintligt gång- och cykelvägsnät, eller att ta sig till förskolan Ur & Skur utan att transportera sig på vägen. Oxdragarslingan har som kombinerad villagata och matargata en högre trafikbelastning än övriga renodlade villagator i området. Tekniska förvaltningen föreslår att en trottoar byggs ut enligt förslagets delsträckor A och B för att åstadkomma en anslutning till förskolan och till gång- och cykelvägen mellan Solhöjdens förskola och Ur & Skurförskolan. Den föreslagna delsträcka C som skulle ansluta till gång- och cykelvägen vid Bränningegatan föreslås avvaktas då behovet inte bedöms lika angeläget eftersom det redan finns två möjligheter att nå området från Bränningegatan.

Svante Modén Teknisk chef

Beslutet skickas till: Klicka eller tryck här för att ange text.

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 59 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

28 29 30 31 32 33 37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 14

Dnr KS20/102

§ 36 Tillbyggnad av Kråkan

Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till tekniska förvaltningen att projektera för och genomföra tillbyggnaden av Kråkan.

Finansiering sker inom socialnämndens budget.

Ärendebeskrivning Socialnämnden har beslutat om tillbyggnad av Kråkan. På Kråkan verkställs beslut om korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Korttidsvistelse innebär att barn och ungdomar bor ett antal dygn per månad på Kråkan i avlastande syfte för anhöriga samt i vissa fall för att bryta isolering. Socialnämnden har beslutat att Kråkan ska byggas ut med en extra lägenhet med eget badrum och pentry i syfte att få en mer optimerad vistelsemiljö för barn/ungdomar som inte klarar av att vistas med andra. Utbyggnaden innebär även stora arbetsmiljövinster för personalen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen uppdrar till tekniska förvaltningen att projektera för och genomföra tillbyggnaden av Kråkan.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Hans Jarstig (KD) yrkar bifall till förslaget och säger att utbyggnaden innebär att socialförvaltningen kan säga upp den externa hyreslägenhet som används idag vilket ger en minskad kostnad. _____

Justeras Expedierats

38 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-25 KS20/102 1

Till Kommunstyrelsen

Tillbyggnad av Kråkan

Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till tekniska förvaltningen att projektera för och genomföra tillbyggnaden av Kråkan. Finansiering sker inom socialnämndens budget.

Ärendebeskrivning Socialnämnden har beslutat om tillbyggnad av Kråkan. På Kråkan verkställs beslut om korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Korttidsvistelse innebär att barn och ungdomar bor ett antal dygn per månad på Kråkan i avlastande syfte för anhöriga samt i vissa fall för att bryta isolering. Socialnämnden har beslutat att Kråkan ska byggas ut med en extra lägenhet med eget badrum och pentry i syfte att få en mer optimerad vistelsemiljö för barn/ungdomar som inte klarar av att vistas med andra. Utbyggnaden innebär även stora arbetsmiljövinster för personalen.

För kommunledingsförvaltningen

Frida Wahlund Administrativ chef

Beslutet skickas till: Socialnämnden Tekniska förvaltningen

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 59 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

39 40 41 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-04-01 KS19/361 1

Till Kommunstyrelsen

Val av styrgrupp för upprättande av ett lokalprogram för sporthall

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att en styrgrupp tillsätts för upprättande av ett lokalprogram för sporthall. Till styrgruppen utses kommunalråden, kommundirektör, biträdande skolchef och teknisk chef. Som projektledare utses fastighetschefen.

Ärendebeskrivning Tekniska förvaltningen planerar och projekterar för byggnation av skola och förskola på Kärnekullaområdet med inflyttning 2022 och det är därför en förutsättning att det även finns lokaler för idrottsundervisning i anslutning till skolan.

Det finns en avsiktsförklaring mellan Tosito AB och Habo kommun med avsikten att ingå avtal om att Tosito AB ska genomföra byggnationen med Habo kommun som hyresgäst. Avsiktsförklaringen är inte juridiskt bindande och det är ännu inte fastställt om kommunen ska ingå ett hyresavtal eller bygga sporthallen i egen regi.

Oavsett om det är Tosito AB eller Habo kommun som kommer att vara byggherre behöver ett lokalprogram upprättas innan projektering och upprättande av förfrågningsunderlag påbörjas.

Även föreningslivet utöver barn- och utbildningsförvaltningen har förväntningar och önskemål om utformningen av en ny sporthall. Det är därför viktigt att kommunen inledningsvis definierar ett grundläggande lokalprogram så att byggnationen sedan kan planeras utifrån en fastställd nivå.

Organisation Tekniska förvaltningen föreslår följande organisation för att upprätta ett lokalprogram med fastighetschefen som projektledare:

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 86 65 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

42

Dnr Sida

KS19/361 2

• Styrgrupp Kommunalråden, biträdande skolchef, kommundirektör, och teknisk chef.

• Arbetsgrupp Fastighetschef, fastighetsförvaltare, idrottslärare. Gruppen tillsätter i övrigt de resurser som anses behövas för att genomföra projektet.

• Referensgrupp Representanter från Fagerhults innebandy och Habo Wolley samt idrottslärare. Om behov uppkommer tillsätter styrgruppen ytterligare deltagare som anses vara nödvändiga för att genomföra uppdraget.

Svante Modén Teknisk chef

Beslutet skickas till: Klicka eller tryck här för att ange text.

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 15

Dnr KS20/42

§ 37 Årsredovisning 2019

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att fastställa resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning att godkänna reservationer från 2019 års investeringsbudget till 2020 års investeringsbudget med 47 498 700 kronor, innebärande att 2020 års investeringsbudget ökas i motsvarande grad att godkänna förskott och under- och överskott från 2019 års investeringsbudget med 1 069 659 kronor, innebärande att 2020 års investeringsbudget minskas i motsvarande grad att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 118 428 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 82 412 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 329 450 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader att ingen avsättning eller disposition ur resultatutjämningsreserv (RUR) görs för 2019. Avsättningen uppgår därför till oförändrat 13 200 000 kronor, samt att ombud till bolagsstämma i Habo Energi AB ges direktiv att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret, samt att i övrigt godkänna föreliggande redovisning.

Ärendebeskrivning Ekonomichef Johan Bokinge föredrar ärendet. Ekonomienheten har tagit fram en årsredovisning för 2019. Resultatet uppgår till 27,1 miljoner kronor vilket är 11,0 miljoner bättre än budget. Det är också det bästa resultatet för både kommunen och koncernen som har redovisats. I resultatet ingår exploateringsintäkter med 6,7 miljoner kronor och övriga realisationsvinster efter försäljning av mark med 3,6 miljoner kronor. _____

Justeras Expedierats

44 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-04-07 KS20/121 1

Till Kommunstyrelsen

Ägardirektiv för Habo Energi AB, Habo Kraft AB och Habo Bostäder AB

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslag till ägardirektiv för Habo Kraft AB. Soliditetskravet för det rullande medelvärdet för de senaste fyra åren justeras från 50 procent till 35 procent.

Ärendebeskrivning Habo kommun bedriver en betydande och viktigt del av sin verksamhet i bolagsform. Verksamheten i bolagen är viktig för att kunna uppnå Habo kommuns vision ”den hållbara kommunen för hela livet”. Invånarna äger de kommunala bolagen genom Habo kommun och grunden är en väl avvägd kombination av samhällsnytta och affärsmässighet med en tydlig ägarstyrning i dialog med bolagen. Bolagen står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa kommunfullmäktiges beslutade och överlämnade direktiv för verksamheten. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och förhållande till kommunen genom gällande bolagsordning, gällande ägardirektiv eller av kommunen utfärdade direktiv samt förekommande avtal mellan kommunen och bolagen. Det finns nu ett behov av att justera ägardirektivet för Habo Kraft AB med anledning av de investeringar som bolaget ska göra och som kommunfullmäktige tidigare till del har beslutat att gå i borgen för. Tidigare soliditetskrav på att det rullande medelvärdet för de senaste fyra åren inte ska understiga 50 procent behöver justeras till att medelvärdet för de senaste fyra åren ska inte understiga 35 procent.

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 57 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

45

Dnr Sida

KS20/121 2

Jan Sundman Kommundirektör

Beslutet skickas till: Klicka eller tryck här för att ange text.

46

Datum Dnr Sida 2020-04-07 KS/ 1 (2 )

Särskilt ägardirektiv för Habo Kraft AB

Det särskilda ägardirektivet för Habo Kraft AB nedan kompletterar övergripande ägardirektiv för Habo kommuns bolagskoncern. Bolaget har att följa övergripande och särskilda ägardirektiv.

1. Ändamål Verksamheten i Habo Kraft AB är av stor betydelse för Habo kommuns attraktivitet såväl för närings- livet som för allmänheten vilket framgår av kommunens övergripande vision ” Habo kommun – den hållbara kommunen för hela livet”. Bolaget ska vara en aktiv och drivande part i Habo kommuns ar- bete för ökad attraktivitet.

Ändamålet med bolagets verksamhet är att distribuera el inom Habo kommun.

2. Verksamhetsmål

Verksamheten ska genomsyras av kostnadseffektivitet och prisnivån gentemot kunder ska vara kon- kurrenskraftig. Det är av största vikt att såväl privatpersoner som företag och andra organisationer er- bjuds ett elnät med hög leveranssäkerhet. Bolaget ska planera för och ha förmåga att bedriva verksamhet även under kris- och beredskapssituat- ion. Bolaget ska ha som ambition att förvärva koncessionsområde inom kommunen när möjlighet erbjuds.

3. Finansiella mål Resultatet efter finansiella poster ska som ett rullande medelvärde för de senaste fyra åren uppgå till minst 20 procent av eget kapital inklusive obeskattade reserver med avdrag för latent skatt. Soliditeten ska som ett rullande medelvärde för de senaste fyra åren överstiga 35 procent.

4. Marknad och prissättning Elnät är en monopolverksamhet som regleras av särskild lagstiftning. Leverantörerna på marknaden övervakas ur prissättningsperspektiv av Energimyndigheten. Prisnivån gentemot kunder ska vara kon- kurrenskraftig.

5. Verksamhet och utveckling För att utveckla verksamheten ska bolaget fastställa en affärsplan, eller motsvarande. Innehållet i af- färsplanen ska utformas med utgångspunkt från Habo kommuns övergripande vision.

Bolaget ska vara en aktiv och drivande part i Habo kommuns arbete för en bättre livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling. Ur ett socialt hållbart perspektiv ska bolaget därför vara en aktiv part i samverkan med Habo kommun inom bolagets verksamhetsområde.

POSTADRESS BESÖKSADRESS INTERNETADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Box 212 Jönköpingsvägen 19 www.habokommun.se 036-442 80 00(vx) 036-442 81 60 (vx) [email protected] 566 24 HABO

47 2(2)

6. Kommunstyrelsens rätt till insyn i bolaget Bolaget står enligt 6 kapitlet 1 § kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrel- sen har därför rätt att ta del av Habo kommuns handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kapitlet 1 § kommunallagen har att fatta årliga beslut om huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

7. Förvaltningsberättelse Bolaget ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verk- samheten har bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa ägardirektiv angivna ändamålet med verksamheten.

Redovisningen ska vara så utformad att den kan läggas till grund för lekmannarevisorns granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kapitlet 1 § kommunallagen.

8. Granskningsrapport Det åligger bolagets lekmannarevisor att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det ändamål som har angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten.

Lekmannarevisorn ska snarast uppmärksamma kommunfullmäktige på om bolaget brister i de avseen- den som omnämns i första stycket.

9. Arvoden till styrelse och lekmannarevisorer Arvoden till bolaget styrelseledamöter, revisorer och lekmannarevisorer ska fastställas på ordinarie bolagsstämma.

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 19

Dnr KS20/108

§ 41 Verksamhetsanalys av fritids- och kulturnämnden

Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av verksamhetsanalys för fritids- och kulturnämnden.

Ärendebeskrivning Ett av målen i kommunledningskontorets styrkort för 2019 är att arbeta med förbättrade analyser av verksamhetens effektivitet och kvalitet. Ekonomienheten har i uppdrag att genomföra minst en genomgående analys av en nämnds verksamhet. Analysen ska rapporteras till kommunstyrelsen. Ekonomienheten har valt att analysera fritids- och kulturnämnden med fokus på ekonomistyrning och nyckeltal. Av analysen framkommer att verksamheten har god kontroll på sin ekonomi och ekonomistyrning. Samtliga chefer inom förvaltningen har tillräcklig kunskap om sin ekonomi. I jämförelse med riket och länet har Habo kommun lägre kostnader för kultur- och fritidsverksamhet. _____

Justeras Expedierats

49

Verksamhets- analys

Fritids- och kulturnämnden

1

50

Innehåll 1 Inledning ...... 3 1.1 Syftet...... 3 1.2 Val av verksamhet ...... 3 1.3 Uppdraget ...... 3 2 Ekonomistyrningen ...... 4 2.1 Inledning ...... 4 2.2 Budgetprocessen ...... 4 2.3 Uppföljning och bokslut...... 4 3 Analys av nyckeltal ...... 5 3.1 Allmänt ...... 5 3.2. Nyckeltal ...... 6 3.2.1 Ekonomi ...... 6 4 Sammanfattning och slutsatser ...... 8

2

51

1 Inledning

1.1 Syftet Ett av målen i kommunledningsförvaltningens styrkort för 2019 är att arbeta med förbättrade analyser av verksamhetens effektivitet och kvalitet. Ekonomienheten har i uppdrag att genomföra minst en genomgående analys av en nämnds verksamhet. Analysen ska rapporteras till kommunstyrelsen.

1.2 Val av verksamhet Ekonomienheten har valt att analysera fritids- och kulturnämnden.

1.3 Uppdraget Uppdraget är att: • Dokumentera hur ekonomistyrningen ser ut inom fritids- och kulturnämnden samt komma med förslag till eventuella förbättringar. • Sammanställa och analysera nyckeltal för att göra en nationell jämförelse och jämförelse över tid av egen verksamhet.

3

52

2 Ekonomistyrningen

2.1 Inledning Fritids- och kulturnämnden ansvarar för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar, bibliotek, föreningsstöd, fritidsgårdsverksamhet och allmän kulturell verksamhet. Största utmaningen för verksamheten är bristen på tider i inomhusanläggningarna.

Under 2019 omsätter verksamheten totalt ca 18 mnkr. Inga större förändringar har skett av budgeten de senaste åren.

Organisationen är liten, vilket underlättar den ekonomiska styrningen. Samtliga chefer har ansvar för sin budget men förvaltningschefen är högst delaktig i ekonomifrågorna.

Förvaltningen har ingen ekonom utan förvaltningschefen tar vid behov hjälp av kommunens ekonomichef.

Förvaltningschefen är också involverad i näringslivs- och turismfrågorna. Ansvaret för dessa verksamheter ligger under kommunstyrelsen. Förvaltningschefen efterfrågar ett tydligare budgetansvar för dessa verksamheter

2.2 Budgetprocessen Förvaltningschefen tar fram ett budgetförslag per verksamhet tillsammans med ekonomichefen.

2.3 Uppföljning och bokslut Förvaltningschefen redovisar det ekonomiska utfallet på varje nämndsmöte. Uppstår det negativ ekonomisk avvikelse inom någon verksamhet kompenseras detta i regel med en positiv avvikelse inom någon annan verksamhet. Totalt brukar nämnden inte ha några negativa budgetavvikelser.

4

53

3 Analys av nyckeltal 3.1 Allmänt

Fritids- och kulturnämndens nettokostnader utgör 2,6 procent av kommunens totala nettokostnader år 2019 (andel av resultatnivå verksamhetens nettokostnad). Siffran har varit närmast konstant åren 2017-2019.

Nedan presenteras ett antal nyckeltal1 som berör verksamhetsområden inom fritid och kultur.

Aktiva låntagare i kommunala bibliotek Antal/1000 inv. År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 260 247 241 Habo kommun 225 193 199 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 241 236 228

Antalet aktiva låntagare per 1000 invånare är lägre i Habo kommun än i Jönköpings län och i riket.

Genomsnittlig öppettid per bibliotek och vecka År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 22,7 23,6 25,7 Habo kommun 74 54 54 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 28,4 27,8 31,5

Den genomsnittliga öppettiden i Habo kommun är högre än ett genomsnitt av länets kommuner och i riket. Observera att nyckeltalet är per bibliotek och här påverkas nyckeltalet av att det i Habo endast finns ett bibliotek. Man kan koncentrera öppethållandet till ett bibliotek. Ovanstående nyckeltal gäller bemannad öppettid. Därutöver har Habo kommun meröppettid 07-22 alla dagar.

Lån av media kommunala bibliotek, antal/inv År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 6,6 6,1 5,9 Habo kommun 5,6 4,7 5,3 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 6,2 5,7 5,6

Habo kommun har ett lägre antal lån per invånare jämfört med övriga kommuner i Jönköpings län och jämfört med riket.

1 Samtliga nyckeltal kommer från KOLADA utom Diverse nyckeltal som är egna verksamhetsmått från respektive års verksamhetsberättelse 5

54

Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 6,9 6,7 6,7 Habo kommun 6,4 5,6 7,2 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 6,3 6,2 6,2

Antal fysiska besök per invånare vid kommunala bibliotek är högre i Habo kommun än övriga kommuner i länet och i riket.

Diverse nyckeltal År 2016 2017 2018 Kontant föreningsstöd (tkr) 1 210 1 305 1 320 Antal besök fritidsgård/dag 109/150 80/100 100/110

3.2. Nyckeltal 3.2.1 Ekonomi

Kostnad fritidsverksamhet kr/inv År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 1 648 1 690 1 751 Habo kommun 1 159 1 180 1 163 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 1 556 1 585 1 625

Habo kommun lägger mindre resurser på fritidsverksamhet än genomsnittet av kommunerna i Jönköpings län och genomsnittet av alla kommuner, utifrån måttet antal kronor/invånare.

Kostnad kulturverksamhet kr/inv År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 1 211 1 235 1 273 Habo kommun 861 962 1 038 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 1 093 1 132 1 158

När det gäller kulturverksamhet, lägger Habo kommun mindre resurser än genomsnittet av kommunerna i Jönköpings län och genomsnittet av kommunerna i riket. Skillnaden är inte lika stor som inom fritidsverksamheten.

6

55

Nettokostnad2 fritidsverksamhet kr/inv År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 1 421 1 452 1 478 Habo kommun 1 045 1 072 1 050 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 1 297 1 318 1 316

Nettokostnad kulturverksamhet kr/inv År 2016 2017 2018 Alla kommuner (ovägt medel) 1 090 1 101 1 123 Habo kommun 784 863 928 Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) 988 1 021 1 045

Habo kommun har en lägre nettokostnad (kr/invånare) både inom fritidsverksamhet och kulturverksamhet än övriga kommuner i länet och jämfört med samtliga kommuner i riket.

2017 2018 2019 Budget Utfall Avv Budget Utfall Avv Budget Utfall Avv Avgiftsintäkter -58 -94 37 -58 -81 23 -58 -72 14 Bidragsintäkter -124 -442 318 -125 -524 399 -125 -552 427 Övriga intäkter -1 615 -2 006 391 -1 618 -2 058 440 -1 709 -2 332 623 Summa intäkter -1 796 -2 542 746 -1 801 -2 663 863 -1 892 -2 957 1 065 Personalkostnader 8 548 8 474 74 8 990 9 073 -84 9 854 9 508 346 Kapitalkostnader 1 049 1 027 22 1 130 1 103 26 1 258 1 231 26 Övriga kostnader 9 170 9 611 -441 9 474 9 697 -224 9 368 10 126 -759 Summa kostnader 18 767 19 112 -345 19 593 19 874 -281 20 479 20 866 -387 Netto 16 745 16 570 175 17 792 17 211 581 18 361 17 909 452

Ovanstående tabell visar budget, utfall och avvikelse mot budget för de tre senaste åren, varje år har fritids- och kulturnämnden visat ett positivt resultat och inte visat några negativa avvikelser gentemot budget.

2 Nettokostnad = Bruttokostnad – bruttointäkt (interna och externa intäkter) 7

56

4 Sammanfattning och slutsatser Verksamheten har god kontroll på sin ekonomi och ekonomistyrning. Samtliga chefer inom förvaltningen har tillräcklig kunskap om sin ekonomi.

I jämförelse med både riket och länet har Habo kommun lägre kostnader för fritids- och kulturverksamhet.

8

57

Datum Dnr Sida 2020-04-02 KS20/120 1

Avgift för avstyckning

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige om att fastställa avstyckningsavgift exklusive moms till 30 000 kr.

Ärendebeskrivning I budgetdokumentet för åren 2020-2022 saknas uppgift om avstyckningsavgift för år 2020. Avstycknings- avgift betalas av fastighetsägare när en bit mark avskiljs från en fastighet och bildar en ny fastighet.

Johan Bokinge Biträdande kommundirektör/ekonomichef

POSTADRESS BESÖKSADRESS INTERNETADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Box 212 Jönköpingsvägen 19 www.habokommun.se 036-442 80 00(vx) 036-442 81 60 (vx) [email protected] 566 24 HABO

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 20

Dnr KS20/103

§ 42 Försäljning av aktier i Smålands Turism AB

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Habo kommun säljer sitt aktieinnehav i Smålands Turism AB till Region Jönköpings län. Aktierna säljs till sitt nominella värde. Beslutet gäller under förutsättning att likartat beslut fattas i samtliga kommuner i Jönköpings län.

Ärendebeskrivning I juni 2019 initierade ägarna till Smålands Turism AB en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för en försäljning av kommunernas aktier till Region Jönköpings län. I dag äger regionen 50 procent av aktierna i bolaget och länets kommuner äger resterande 50 procent. Arbetsgruppen fick i uppdrag att arbeta igenom frågeställningarna gällande ägardirektiv, styrelsearvode, långsiktig finansiering av bolaget samt samverkansformer mellan bolaget, kommunerna och Region Jönköpings län. Resultatet av arbetet blev att kommunerna bör överlåta sina aktier i bolaget så att Region Jönköpings län blir ensam ägare till Smålands Turism AB. Samtidigt ska ett samarbetsavtal tas fram som ska reglera formerna för den framtida samverkan mellan Regionen och länets kommuner. Samverkansavtalet ska vara undertecknat senast i samband med ordinarie bolagsstämma den 3 juni 2020. De 300 aktier som ägs av kommunerna föreslås säljas till sitt nominella belopp, 1 000 kronor per aktie. Det innebär för Habo kommuns del en försäljning av sex aktier till ett totalt värde av 6 000 kronor. Region Jönköpings län tar efter övertagandet ansvaret för finansieringen av driften av bolaget. I samband med att Region Jönköpings län tillträder som ensam ägare av bolaget kommer nuvarande styrelse att avgå och en ny styrelse väljas. Förslaget till ny styrelsesammansättning är att styrelsen ska bestå av sju ledamöter och inga ersättare. Fem ledamöter ska utses av Region Jönköpings län, en ledamot nomineras av kommunerna via Primärkommunal samverkan (PKS) och en ledamot med erfarenhet från branschen nomineras genom Smålands Turism AB. Regionrevisionen utser lekmannarevisor i bolaget. _____

Justeras Expedierats

59 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-25 KS20/103 1

Till Kommunstyrelsen

Försäljning av aktier i Smålands Turism AB

Förslag till beslut Habo kommun säljer sitt aktieinnehav i Smålands Turism AB till Region Jönköpings län. Aktierna säljs till sitt nominella värde. Beslutet gäller under förutsättning att likartat beslut fattas i samtliga kommuner i Jönköpings län.

Ärendebeskrivning I juni 2019 initierade ägarna till Smålands Turism AB en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för en försäljning av kommunernas aktier till Region Jönköpings län. I dag äger regionen 50 procent av aktierna i bolaget och länets kommuner äger resterande 50 procent. Arbetsgruppen fick i uppdrag att arbeta igenom frågeställningarna gällande ägardirektiv, styrelsearvode, långsiktig finansiering av bolaget samt samverkansformer mellan bolaget, kommunerna och Region Jönköpings län. Resultatet av arbetet blev att kommunerna bör överlåta sina aktier i bolaget så att Region Jönköpings län blir ensam ägare till Smålands Turism AB. Samtidigt ska ett samarbetsavtal tas fram som ska reglera formerna för den framtida samverkan mellan Regionen och länets kommuner. Samverkansavtalet ska vara undertecknat senast i samband med ordinarie bolagsstämma den 3 juni 2020. De 300 aktier som ägs av kommunerna föreslås säljas till sitt nominella belopp, 1 000 kronor per aktie. Det innebär för Habo kommuns del en försäljning av sex aktier till ett totalt värde av 6 000 kronor. Region Jönköpings län tar efter övertagandet ansvaret för finansieringen av driften av bolaget. I samband med att Region Jönköpings län tillträder som ensam ägare av bolaget kommer nuvarande styrelse att avgå och en ny styrelse väljas. Förslaget till ny styrelsesammansättning är att styrelsen ska bestå av sju ledamöter och inga ersättare. Fem ledamöter ska utses av Region Jönköpings län, en ledamot nomineras av kommunerna via Primärkommunal samverkan (PKS) och en ledamot med erfarenhet från

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 57 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

60

Dnr Sida

KS20/103 2 branschen nomineras genom Smålands Turism AB. Regionrevisionen utser lekmannarevisor i bolaget.

Jan Sundman Kommundirektör

Beslutet skickas till: Klicka eller tryck här för att ange text.

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 21

Dnr KS20/69

§ 43 Svar på remiss över Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram 2021-2025

Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar miljö- och hållbarhetsstrategens yttrande som sitt eget och översänder det till Region Jönköpings län.

Ärendebeskrivning Region Jönköpings län har tagit fram nytt hållbarhetsprogram för åren 2021-2025. Hållbarhetsprogrammet omfattar det sociala, det miljömässiga och det ekonomiska perspektivet och grundar sig på fyra områden: 1. Vi är till för alla 2. Vi är klimatsmarta 3. Vi bidrar till en sund livsmiljö 4. Vi använder våra resurser klokt I hållbarhetsprogrammet finns mål och delmål samt i vissa fall prioriterade åtgärder. Det finns inte åtgärder kopplade till alla delmål och inga indikatorer/nyckeltal. Hållbarhetsprogrammet omfattar Region Jönköpings läns egen organisation samt hur de som finansiär, delägare i bolag och som samhällsaktör ska bidra till en hållbar utveckling inom samtliga hållbarhetsdimensioner. Programmet omfattar alla verksamheter som är finansierade av Region Jönköpings län. Miljö- och hållbarhetsstrateg Anna Lööv föreslår 2020-03-13 att Habo kommun lämnar nedanstående yttrande:

• Vi ser positivt på att Region Jönköpings län tagit fram ett hållbarhetsprogram för 2021-2025 och att detta program har ett helhetsperspektiv på alla dimensioner av hållbar utveckling.

• Ambitionen i hållbarhetsprogrammet är tydlig och realistisk och innehållet i målen och delmålen har en positiv och framåtsyftande ansats.

• Strukturen i programmet skulle med fördel kunna förtydligas och utvecklas: Det saknas indikatorer/nyckeltal kopplade till såväl mål som delmål. Endast vissa delmål är kvantifierade. Några delmål är kopplade till prioriterade åtgärder, men inte alla.

Justeras Expedierats

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 22

Inom vissa områden kopplar den prioriterade åtgärden inte till relevant delmål. I vissa fall är en kartläggning satt som ett mål, medan det i andra fall är en prioriterad åtgärd. Hur ska programmet genomföras och målen uppnås om det inte finns åtgärder kopplade till alla delmålen? Hur ska uppföljning ske utan indikatorer/nyckeltal samt om det inte finns mätbara mål och delmål för att följa måluppfyllnaden?

• Det hade varit positivt och underlättat förståelsen av programmet om även den plan för genomförande av programmet, som nämns i slutet av programmet, hade skickats med remissen.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Gunnar Pettersson (S) och Hans Jarstig (KD) yrkar bifall till förslaget. _____

Justeras Expedierats

63 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-13 KS20/69 1

Till Kommunstyrelsen

Svar på remiss över Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram 2021-2025

Förslag till beslut Habo kommun lämnar nedanstående yttrande.

• Vi ser positivt på att Region Jönköpings län tagit fram ett hållbarhetsprogram för 2021-2025 och att detta program har ett helhetsperspektiv på alla dimensioner av hållbar utveckling. • Ambitionen i hållbarhetsprogrammet är tydlig och realistisk och innehållet i målen och delmålen har en positiv och framåtsyftande ansats. • Strukturen i programmet skulle med fördel kunna förtydligas och utvecklas: Det saknas indikatorer/nyckeltal kopplade till såväl mål som delmål. Endast vissa delmål är kvantifierade. Några delmål är kopplade till prioriterade åtgärder, men inte alla. Inom vissa områden kopplar den prioriterade åtgärden inte till relevant delmål. I vissa fall är en kartläggning satt som ett mål, medan det i andra fall är en prioriterad åtgärd. Hur ska programmet genomföras och målen uppnås om det inte finns åtgärder kopplade till alla delmålen? Hur ska uppföljning ske utan indikatorer/nyckeltal samt om det inte finns mätbara mål och delmål för att följa måluppfyllnaden?

• Det hade varit positivt och underlättat förståelsen av programmet om även den plan för genomförande av programmet, som nämns i slutet av programmet, hade skickats med remissen.

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 82 69 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

64

Dnr Sida

KS20/69 2

Ärendebeskrivning Region Jönköpings län har tagit fram nytt hållbarhetsprogram för åren 2021-2025. Hållbarhetsprogrammet omfattar det sociala, det miljömässiga och det ekonomiska perspektivet och grundar sig på fyra områden:

1. Vi är till för alla 2. Vi är klimatsmarta 3. Vi bidrar till en sund livsmiljö 4. Vi använder våra resurser klokt I hållbarhetsprogrammet finns mål och delmål samt i vissa fall prioriterade åtgärder. Det finns inte åtgärder kopplade till alla delmål och inga indikatorer/nyckeltal. .Hållbarhetsprogrammet omfattar Region Jönköpings läns egen organisation samt hur de som finansiär, delägare i bolag och som samhällsaktör ska bidra till en hållbar utveckling inom samtliga hållbarhetsdimensioner. Programmet omfattar alla verksamheter som är finansierade av Region Jönköpings län.

Anna Lööv Miljö- och hållbarhetsstrateg

65 FÖLJEBREV 1(2) 2020-02-20 RJL 2019/2902

Remiss på nytt hållbarhetsprogram för Region Jönköpings län

Ni bjuds härmed in att lämna synpunkter på Region Jönköpings läns kommande hållbarhetsprogram för åren 2021-2025. Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram omfattar vår egen organisation samt hur vi som finansiär, delägare i bolag och som samhällsaktör ska bidra till en hållbar utveckling inom samtliga hållbarhetsdimensioner. Programmet omfattar alla verksamheter som är finansierade av Region Jönköpings län.

Världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål och 169 delmål som ska leda till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa, samt skydda planetens naturresurser och lösa klimatkrisen. Målen i vårt hållbarhetsprogram strävar mot att uppfylla Agenda 2030 och FN:s globala mål, de nationella målen om miljökvalitet och jämställdhet samt övriga regionala mål, strategier och handlingsplaner.

I hållbarhetsprogrammet formulerar vi mål till år 2025. Då ska vår organisation ha tagit betydande steg för att verksamheten bedrivs i linje med en hållbar utveckling. Våra fyra framgångsfaktorer täcker in helheten i begreppet hållbarhet och utifrån dessa har vi i programmet prioriterat mål och åtgärder.

Våra fyra framgångsfaktorer:  Vi är till för alla  Vi är klimatsmarta  Vi bidrar till en sund livsmiljö  Vi använder våra resurser klokt

Det finns inte åtgärder kopplade till alla delmål. Det är de åtgärder som är prioriterade som har lyfts fram i denna remissutgåva. Prioriterade åtgärder är sådana åtgärder som bedöms vara resurskrävande.

Frågor att ta hänsyn till när ni lämnar svar på remissen:  Är mål och åtgärder rimliga och tydliga?  Övriga synpunkter på innehållet, både generella och detaljerade?

Så här svarar du: Svar önskas senast den 30 april 2020 med e-post till Region Jönköpings län: [email protected]. Ange diarienummer 2019/2902 i ämnesraden. Vi är tacksamma för svar per e-post i Wordformat för att underlätta vårt arbete med att sammanställa svaren.

Sändlista bifogas.

Kontakt Alla remissinstanser är välkomna att kontakta oss med frågor under remisstiden. Frågorna skickas till: Region Jönköpings län, folkhälsa och sjukvård [email protected] eller område miljö [email protected]

Marcus Eskdahl Kristina Athlei Ordförande i nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regional utvecklingsdirektör 66 FÖLJEBREV 2(2) 2020-02-20 RJL 2019/2902

SÄNDLISTA

Kommuner i Jönköpings län Delägda eller finansierade verksamheter Aneby kommun TvNo Textilservice Eksjö kommun Bostadsbyggen i Jönköping AB Gislaveds kommun Almi Företagspartner Gnosjö kommun Smålands Turism AB Habo kommun Stiftelsen Jönköpings läns museum Jönköpings kommun RJL Älghunden 4 AB Mullsjö kommun Privata vårdgivare inom vårdval Nässjö kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Övriga Vaggeryds kommun Länsstyrelsen i Jönköpings län Vetlanda kommun Funktionsrätt i Jönköpings län Värnamo kommun

67

Hållbarhetsprogram 2021–2025

Remissutgåva

68

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Region Jönköpings läns policy för hållbar utveckling

Region Jönköpings län ska på ett ansvarsfullt, Klimatförändringarna är en av vår tids största ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt bedriva utmaningar. Vi genomför åtgärder för att minska verksamheten för att nå hållbar utveckling utifrån utsläpp som påverkar klimatet. Det bidrar till målet sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. om högst 1,5 graders global uppvärmning. Vi Agenda 2030 och de globala målen för hållbar genomför också åtgärder för en ökad beredskap i ett utveckling är en viktig utgångspunkt. Vårt mål är förändrat klimat. att uppfylla visionen För ett bra liv i en attraktiv region. Vi tar hänsyn till livscykelperspektivet. Det innebär att vi strävar efter att de produkter och tjänster som Vi driver en hållbar samhällsutveckling för hela vi väljer ger minsta möjliga hälso- och länet genom den regionala utvecklingsstrategin och miljöbelastning från början till slut. För oss är i vårt hållbarhetsprogram sätter vi ambitiösa mål för kraven i lagstiftningen och övriga krav på vår vår egen verksamhet. Vi som organisation har en verksamhet en lägstanivå. direkt påverkan på invånarnas möjlighet till god och jämlik hälsa genom vårt ansvar för folkhälsa, Vi agerar som en ansvarsfull och attraktiv sjukvård och tandvård. Genom kollektivtrafiken arbetsgivare där människors lika värde och skapar vi möjlighet till ett hållbart resande i länet. rättigheter är en självklarhet. Vi arbetar med Vi bidrar också till kunskap och utveckling genom ständiga förbättringar och säkerställer hög våra folkhögskolor, naturbruksgymnasier och vår kompetens hos medarbetarna utifrån ett kulturverksamhet. hållbarhetsperspektiv.

Vi samverkar med andra aktörer inom länet för att stärka en hållbar utveckling. Genom samverkan inom forskning och utbildning säkerställer vi att vi ligger i framkant.

2 69

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Vår del i omställningen till ett hållbart samhälle I hållbarhetsprogrammet visar vi hur vi ska arbeta för att bidra till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Målen visar också hur vi ska arbeta för att på ett långsiktigt hållbart sätt nå vår vision ”För ett bra liv i en attraktiv region”.

En hållbar utveckling tillgodoser alla människors behov och mänskliga rättigheter idag utan att Framgångsfaktorer för att nå vår vision I hållbarhetsprogrammet formulerar vi mål till år äventyra kommande generationers möjligheter att 2025. Då ska vår organisation ha tagit betydande tillgodose sina. För att utvecklingen framåt ska steg för att verksamheten bedrivs i linje med en kunna vara hållbar måste vi uppnå hållbarhet inom alla tre hållbarhetsdimensionerna – ekologiskt, hållbar utveckling. Våra fyra framgångsfaktorer socialt och ekonomiskt. De tre dimensionerna täcker in helheten i begreppet hållbarhet och utifrån dessa har vi prioriterat mål och åtgärder. måste också hela tiden samverka och förhålla sig till varandra. Våra fyra framgångsfaktorer:

Ett ekologisk hållbart samhälle innebär att ta  Vi är till för alla ansvar för hur vi brukar planetens resurser. Att  Vi är klimatsmarta skydda planeten genom att långsiktigt förvalta  Vi bidrar till en sund livsmiljö naturresurser, konsumera och producera hållbart  Vi använder våra resurser klokt samt öka beredskapen mot klimatförändringar. Vi kan bidra genom att använda våra resurser klokt, Hållbarhetsprogrammet omfattar mål och minimera utsläpp till luft och vatten, bevara prioriterade åtgärder som ska genomföras där vi har biologisk mångfald och verka för en hållbar en betydande påverkan för en hållbar utveckling; i konsumtion, produktion och samhällsplanering. den egna verksamheten, som samhällsaktör, finansiär och som delägare i bolag. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och Hållbarhetsprogrammet omfattar alla verksamheter jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv som är finansierade av Region Jönköpings län. med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle där människors lika värde står i centrum, Prioriterade åtgärder är sådana åtgärder som är vilket kräver att människor känner tillit och resurskrävande och därför finns det inte alltid förtroende till varandra och är delaktiga i prioriterade åtgärder till alla mål. samhällsutvecklingen. Varje verksamhet har ett ansvar för att arbeta med Ekonomisk hållbarhet innebär att förvalta och hållbarhetsprogrammet utifrån regelverk och sin utveckla mänskliga och materiella resurser på ett egen verksamhetsstyrning. Det innebär att varje långsiktigt hållbart sätt. Vi verkar för en varaktig, chef och medarbetare har ett ansvar inom sitt inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling där ansvarsområde för att hållbarhetsprogrammet varje generation bär kostnaderna för den service genomförs och att arbetet följer linjeorganisationen. som den generationen beslutar om och själv konsumerar.

3 70

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

HÅLLBARHETSPROGRAMMET OCH VÅR OMVÄRLD

Världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 Målen i vårt hållbarhetsprogram strävar mot att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. uppfylla Agenda 2030 och FN:s globala mål, de Agenda 2030 innehåller 17 globala mål och 169 nationella målen om miljökvalitet och jämställdhet delmål som ska leda till att avskaffa extrem samt övriga regionala mål, strategier och fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisor i handlingsplaner. världen, främja fred och rättvisa, samt skydda planetens naturresurser och lösa klimatkrisen.

De globala målen är integrerade, odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den sociala, den ekologiska och den ekonomiska.

4 71

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Vi är till för alla Vi är en socialt hållbar organisation, med människors lika värde i centrum. Vi bedriver en jämlik verksamhet med ett gott bemötande och är en del av en samhällsutveckling där länets invånare och patienter samt våra medarbetare upplever tillit, förtroende och delaktighet.

I ett socialt hållbart samhälle är jämlikhet och sex människorättsprinciper vägledning: icke- jämställdhet utgångspunkten. Människor lever ett diskriminering och jämlikhet, deltagande och gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader. inkludering samt transparens och ansvar. De känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. FN:s barnkonvention blev lag 2020, vilket innebär ökat fokus på barnets rättigheter inom våra Att vi är till för alla kommer till uttryck på alla verksamheter. Vi arbetar även utifrån FN:s nivåer i organisationen: från det enskilda mänskliga konvention om rättigheter för personer med mötet – där det goda bemötandet är avgörande – till funktionsnedsättning. verksamhetsutveckling och strategiska beslut – där jämlikhets-, jämställdhets- och God tillgänglighet är ett särskilt viktigt område för delaktighetsperspektiv integreras. att säkerställa att vi är till för alla. Inom området tillgänglighet ryms flera olika aspekter, till exempel Region Jönköpings län har antagit Council of fysisk, kognitiv och språklig tillgänglighet, men European Municipalities and Regions deklaration även aspekter som kunskap och tillit. om jämställdhet mellan män och kvinnor (CEMR). Det ger oss möjligheter att jobba med jämställdhet För att Region Jönköpings län ska uppfattas som en och andra dimensioner av diskriminering och social inkluderande, hälsofrämjande och attraktiv hållbarhet. arbetsplats ska medarbetarna uppleva att de har lika rättigheter och möjligheter. Även att sjukfrånvaron Mänskliga rättigheter är grundläggande för social ligger på en låg nivå och att antalet medarbetare per hållbarhet. Det är viktigt att inte bara tillgodose och chef är rimligt. Mångfald är ett viktigt område, där skydda rättigheterna utan även att säkerställa på vi sätter särskilt fokus på att främja integration av vilket sätt det görs. Mänskliga rättigheter är därmed medarbetare med utländsk bakgrund. både ett mål och ett medel. I detta arbete ger FN:s

MÅL: Vår verksamhet styrs av värden kring jämlikhet, jämställdhet och ett normmedvetet förhållningssätt och bemötande.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv ska ingå i  Genomföra särskilda analyser, resursfördelning och beslutsfattande i kompetensutvecklingsinsatser inom jämlikhets- organisationens verksamheter och projekt. och jämställdhetsintegrering för politiker, chefer, HR-partners, verksamhetsutvecklare, utvecklingsledare och andra strategiskt viktiga funktioner.  Se över, och vid behov komplettera, befintligt beslutsstöd och utbildningsutbud.  Följa upp jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv när vi utvecklar och förbättrar våra verksamheter, samt när vi beviljar finansiellt stöd och projektmedel.

5 72

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Samtliga medarbetare ska ha kunskap om vad  Målgruppsanpassa stöd för att ge medarbetarna normmedvetenhet och icke-diskriminering innebär i de verktyg de behöver. praktiken.  Anpassa befintligt stöd för förbättrings- och kvalitetsarbete till att omfatta normmedvetenhet.  Erbjuda coaching i normmedvetenhet och icke- diskriminering för verksamheterna.

MÅL: Vi är en inkluderande, hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats där alla medarbetare har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Sjukfrånvaron ska ligga på en låg och stabil nivå och  Följa Region Jönköpings län skillnaden i sjukfrånvaro mellan kön eller rehabiliteringsprocess och komplettera den med yrkeskategori vara låg. frågor om våld i nära relationer.  Arbeta aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet, inklusive hälsofrämjande åtgärder.  Utveckla befintliga verktyg som stödjer det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel arbetsmiljöronder och checklistor.

Alla medarbetare upplever att de har lika rättigheter,  Arbeta aktivt och systematiskt med möjligheter och skyldigheter oberoende av kön, ålder, diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder religion, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, för lika rättigheter och möjligheter. sexuell läggning eller könsidentitet och könsuttryck.  Ge coaching och stöd till HR-partners för att kunna stötta chefer i arbetet.

Alla medarbetare ska ha likvärdiga möjligheter till kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och medarbetarens uppdrag, oavsett yrkeskategori.

Verksamheter och arbetsplatser främjar aktivt integration, inom ramen för strategier, planer och program.

Samtliga arbetsplatser ska arbeta aktivt med  Utveckla befintliga verktyg som stödjer det förebyggande åtgärder mot kränkande särbehandling, systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel diskriminering, trakasserier och repressalier i det arbetsmiljöronder och checklistor. systematiska arbetsmiljöarbetet.

Alla medarbetare upplever att de är delaktiga i sin  Verksamheter arbetar aktivt med det systematiska arbetsplats utveckling. arbetsmiljöarbetet.

6 73

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

MÅL: Vi är en del av en samhällsutveckling som bygger på tillit, förtroende, delaktighet och ansvar.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Tillgänglighet ska vara ett prioriterat  Målgruppsanpassa stöd för att ge medarbetarna utvecklingsområde utifrån flera perspektiv – de verktyg de behöver. information och kommunikation, verksamhet och 1 lokaler.  Utöka användning av universell utformning .  Sprida kunskap om hälsolitteracitet2 och användningen av verktyg som stödjer hälsolitteracitet.  Följa upp tillgänglighetsperspektiv när vi utvecklar och förbättrar våra verksamheter, samt när vi beviljar finansiellt stöd och projektmedel.

Konferenser, utbildningsdagar och evenemang som vi  Ta fram beslutsstöd i form av checklistor och anordnar ska vara hållbara och tillgängliga. mallar.  Kranmärka3 vår verksamhet senast år 2022.

Genomförandet och utvecklingen av våra tjänster och  Fortsätta utveckla arbetet med olika former av verksamheter ska ske i samverkan med dem vi är till aktivt samskapande. för, med hänsyn till deras erfarenheter och upplevelser.  Fortsätta utveckla mötesplatser för inflytande, delaktighet och medskapande.  Ge stöd genom coaching och verktyg åt verksamheter.

1 Att i utveckling och design ta hänsyn till människors olika behov och förutsättningar. 2 Förmågan att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla och främja hälsa. 3 Kranmärkt är en nationell hållbarhetsmärkning för verksamheter som väljer kranvatten framför flaskvatten.

7 74

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Vi är klimatsmarta Vi minskar vår klimatpåverkan, anpassar oss till ett förändrat klimat och bidrar till att Jönköpings län blir ett plusenergilän som producerar mer förnybar energi än vad vi använder.

Klimatförändringarna är en av vår tids största materialanvändning, livsmedel, varutransporter, utmaningar. Världens ledare fastslog, genom arbetspendling och kapitalförvaltning. Även denna Parisavtalet, målet att hålla den globala klimatpåverkan behöver minska betydligt. uppvärmningen långt under två grader med ambitionen att den ska stanna vid 1,5 grader. För att Att vara klimatsmart innebär att vi arbetar aktivt lyckas krävs stora insatser. både med att minska våra utsläpp av växthusgaser och öka produktionen av förnybar energi, samtidigt År 2018 hade Region Jönköpings län en som vi anpassar vår verksamhet till de klimatpåverkan på cirka 18 000 ton klimatförändringar som sker. koldioxidekvivalenter från våra direkt påverkbara utsläpp som kollektivtrafik, energianvändning, Plusenergilän innebär att vi ska producera mer jordbruk, medicinska gaser och tjänsteresor. Vår förnybar energi än vad vi använder. Där kan vi som klimatpåverkan behöver minska med 30 procent till fastighetsägare bidra, till exempel genom att 2025, jämfört med 2018, för att vara i linje med installera solceller på våra tak. 1,5-gradersmålet. Region Jönköpings län antar Fossilfritt Sveriges Vi har även en betydande klimatpåverkan från transportutmaning med målet att köpta och utförda utsläpp vi kan påverka indirekt som byggnationer, transporter ska vara fossilfria år 2030.

MÅL: Vi ska minska vår klimatpåverkan från våra fastigheter och anpassa vår verksamhet till ett förändrat klimat.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Vi ska minska vår klimatpåverkan från direkt påverkbara utsläpp med 30 procent år 2025 jämfört med 2018.

Användningen av värme och el i våra fastigheter och  Den egna produktionen av förnybar energi ska verksamheter ska minska. År 2025 ska levererad öka med 2 GWh under programperioden. energi understiga 145 kWh/m2.

År 2022 har vi tagit fram handlingsplaner för de mest betydande klimatriskerna4 för vår verksamhet.

Genom en hållbar byggprocess ska vi under  Välja mindre klimatbelastande betong och programperioden minska klimatpåverkan från om- och prioritera trä som byggnadsmaterial när så är nybyggnationer. lämpligt.

4 Enligt riskbedömning i vår klimatanpassningsplan.

8 75

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

MÅL: Klimatpåverkan från våra transporter ska minska och transportsystemet ska vara resurseffektivt.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

År 2025 ska: - bussar i allmän kollektivtrafik drivas med 100 procent förnybara drivmedel5, - dieseltåg drivas med den andel förnybara drivmedel som är godkänt, dock minst 20 procent förnybara drivmedel, - eltåg drivas med 100 procent förnybar el6, - fordon inom serviceresor drivas med minst 40 procent förnybara drivmedel.

Under programperioden ska klimatpåverkan från  Utveckla digitala vårdmöten så att patienten i ökad privata resor till vårdinrättningar minska. utsträckning kan få vård i hemmet.  Utveckla samordningen av patientresor till och mellan våra sjukhus.  Stimulera fler patienter att välja hållbara resealternativ till vårdinrättningar.

År 2025 ska andelen förnybara drivmedel i  Ställa krav på förnybara drivmedel i upphandling. upphandlade hyrbilar och transporttjänster7 vara minst 80 procent.  Främja användning av lastcyklar eller tjänstecyklar.

Under programperioden ska klimatpåverkan minska  Målnivåer och förslag på handlingsplan tas fram med minst XX procent för tjänsteresor, inklusive egna efter reseanalys våren 2020. godstransporter, jämfört med 20XX.  Successivt öka andelen förnybara drivmedel i Vi ska stimulera våra medarbetare till att välja mer pool-, verksamhets- och transportbilar till minst 80 hållbara resealternativ för arbetspendling, med en procent år 2025. målsättning att minska klimatpåverkan med XX procent under programperioden, jämfört med 20XX8.  Förlänga busslinjen mellan Jönköping och Värnamo så att den även inkluderar hållplatser vid Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Efter utvärdering av denna busslinje utreds möjligheten att etablera busslinje mellan Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset Eksjö och Värnamo sjukhus.  Utrusta alla våra allmänna konferensrum med teknik för resfria möten.

Vi ska kartlägga förutsättningarna för att våra ambulanser och lantbruksfordon9 ska kunna drivas på förnybara drivmedel.

5 Med förnybara drivmedel menar vi till exempel bioetanol (ED95/E85/75), biogas, biodiesel (HVO100, RME100, FAME100), vätgas och ursprungsmärkt förnybar el. 6 Ursprungsmärkt förnybar el. 7 Renodlade transporttjänster så som upphandling av transporttjänster inom Jönköpings län och busstransporter. 8 Följs upp genom målvärden som koldioxidekvivalenter/anställd. 9 Traktorer, skördetröskor, jord- och skogsbruksmaskiner.

9 76

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Vi bidrar till en sund livsmiljö En sund livsmiljö innebär att våra verksamheter inte bidrar till negativa miljö- och hälsoeffekter. Vi väljer varor, kemikalier och läkemedel som gör så lite skada på miljö och hälsa som möjligt och vi främjar en hälsosam inom- och utomhusmiljö.

En sund livsmiljö är en miljö fri från ämnen som är När vi köper in livsmedel ska vi i första hand välja negativa för vår hälsa och för de naturliga de som uppfyller svenska livsmedelskrav och som kretsloppen. En sund livsmiljö handlar också om är ekologiskt producerade, i andra hand livsmedel biologisk mångfald och en miljö som bidrar till en som uppfyller svenska livsmedelskrav, i tredje hand god psykisk hälsa. Det innefattar alla de tre livsmedel som är ekologiskt producerade och i sista hållbarhetsdimensionerna. hand konventionellt producerade livsmedel.

Folkhälsa och sjukvård är en stor del av vår Inköp av varor, tjänster och entreprenader står för verksamhet och ligger i linje med att arbeta för en en betydande del av våra kostnader. Region sund livsmiljö. Det handlar om det vi kan påverka Jönköpings län är i många fall en stor kund och kan själva, som hur vi använder kemiska produkter, genom upphandlingar påverka utbudet på förskriver läkemedel, väljer livsmedel samt marknaden i en hållbar riktning. När regioner anlägger grönytor. Men det handlar också om att samverkar blir effekten större. Vi stödjer och ingår i skapa en sund livsmiljö där de varor tillverkas som det nationella samarbetet mellan regioner kring vi använder i vår verksamhet, till exempel hållbarhetskrav i upphandling. läkemedel, livsmedel, IT-utrustning, sjukvårdsmaterial och textilier.

MÅL: Våra inom- och utomhusmiljöer ska vara hälsofrämjande och hållbara.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Utomhusmiljön kring våra fastigheter ska vara  Genomföra så kallade I-tree-beräkningar10 för hälsofrämjande och den biologiska mångfalden ska våra utomhusmiljöer vid sjukhusen. öka.  Utöka andelen ängsytor med 20 000 m2 kring våra sjukhus samt uppföra insektshotell.  Utvärdera möjligheten till synligt vatten och gröna tak vid varje ny- och ombyggnation samt vid markprojekt.  Möjliggöra att delar av bevattningen av vår utemiljö ska ske med dagvatten.

All nybyggnation ska minst motsvara kriterierna för miljöbyggnad silver. År 2025 ska de byggmaterial vi använder uppgå till minst 80 procent A- och B- klassade byggmaterial enligt SundaHus.

10 Synliggör trädens ekosystemtjänster genom att beräkna trädens upptagningsförmåga av koldioxid, vissa luftföroreningar och dagvatten samt beräknar värdet av det årliga upptaget i kronor och återanskaffningskostnad.

10 77

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

MÅL: Vi ska stärka den sociala hållbarheten och minska den negativa hälso- och miljöpåverkan genom våra upphandlingar.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Under programperioden ska sociala hållbarhetskrav  Vi ska kartlägga miljö- och hälsoskadliga ämnen i och mer långtgående miljökrav ställas i prioriterade varor12 utifrån vår kemikaliestrategi med syfte att upphandlingar11. Livscykelperspektivet ska guida oss minska negativ påverkan. i val av produkter.

År 2025 ska 100 procent av våra särskilt farliga kemiska produkter13 utretts med syfte att hitta hälso- och miljöanpassade alternativ. Vi ska ha bytt ut produkter där det varit möjligt.

MÅL: Vi ska främja en hållbar läkemedelskedja som med bibehållen patientnytta bidrar till att minska miljöpåverkan från läkemedel.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

År 2025 ska antal uthämtade antibiotikarecept vara högst 250 recept per 1000 invånare. Rekvirerad antibiotika för slutenvård ska minska i enlighet med Stramas målsättningar.

Under programperioden ska förskrivningen av  Utöka användningen av icke-farmakologiska prioriterade miljöbelastande läkemedel14 minska. behandlingar.  Utveckla förskrivarnas arbete med indikation på prioriterade läkemedel.  Förskriva startförpackningar där så är möjligt och arbeta med tidsbegränsade ordinationer.  Arbeta för att läkemedel med samma effekt och med mindre miljöpåverkan prioriteras vid förskrivning och rekommendation.

Vi ska förbättra invånarnas kunskap om hur läkemedel påverkar miljön och hur överblivna läkemedel ska kasseras.

Vi ska utöka samverkan om läkemedels miljöpåverkan och rening av läkemedelsrester med länets kommuner och länsstyrelsen.

11 Prioriterade upphandlingar för sociala hållbarhetskrav utifrån nationella samarbetet, ”Hållbar upphandling”. Prioriterade upphandlingar för miljökrav utifrån vår interna process ”Hållbarhetskrav i upphandling”. 12 Förbrukningsmaterial, elektronik, inredning, textilier och leksaker. 13 Utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg samt REACH kandidatförteckning. 14 Tas fram i samråd med Region Jönköpings läns läkemedelskommitté.

11 78

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

MÅL: Vi ska främja en hållbar livsmedelsproduktion och en ökad självförsörjningsgrad.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Av våra livsmedelsinköp ska år 2025 - minst 95 procent av kött, mejeriprodukter och ägg vara producerade i enlighet med krav motsvarande svensk lagstiftning inom djuromsorg, - minst 50 procent av frukt, bär, grönsaker och potatis vara producerade i enlighet med krav motsvarande svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion, - minst 95 procent av fisk och skaldjur vara märkt med MSC eller motsvarande för hållbart fiske/fiskodling, - 100 procent av kaffe, te, drickchoklad och bananer vara producerade med sociala och etiska krav motsvarande Fairtrade och vara ekologiskt producerade, - minst 65 procent av de totala livsmedelsinköpen vara ekologiskt producerade.

Öka användning av närproducerade livsmedel inom befintliga och kommande livsmedelsavtal samt genom att ta tillvara naturbruksgymnasiernas egenproducerade livsmedel.

Vi ska minska klimatpåverkan från serverade måltider inom vår verksamhet.

12 79

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Vi använder våra resurser klokt Klok resursanvändning innebär att våra verksamheters utveckling inte tar resurser från kommande generationer. Vi använder både naturliga och ekonomiska resurser på ett effektivt och hållbart sätt.

Hållbar konsumtion och produktion är det Agenda Eftersom finanssektorn har stor indirekt påverkan 2030-mål där Sverige har sina största utmaningar. på klimatet är det viktigt att minska klimatpåverkan De svenska konsumtionsbaserade utsläppen, från från vår kapitalförvaltning. både svenska och importerade varor och tjänster, är ungefär 10 ton koldioxidekvivalenter per person Resursanvändningen ska ske på ett effektivt sätt och år. För att nå klimatmålet behöver utsläppen och är en viktig fråga för våra verksamheter. Väl minska till 1 ton per person och år. använda resurser inom till exempel sjukvården ger en minskad miljöpåverkan, god ekonomi och patientnytta.

MÅL: Vi ska öka andelen cirkulära materialflöden, avfallsmängden ska minska och återvinningen ska öka.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

År 2025 ska klimatpåverkan från prioriterade  Främja förbrukningsmaterial med innehåll som går förbrukningsartiklar15 minska med minst 15 procent att materialåtervinna och i ökad utsträckning jämfört med 2020. består av återvunnet material och förnybar råvara.

Vid flytt eller nyetableringar ska en så stor andel som möjligt av inredningen vara återanvänd.

Vårt matsvinn16 ska minska med minst 30 procent till 2025 jämfört med 2020.

År 2025 ska allt matavfall17 sorteras ut, i syfte att främja produktion av biogas och biogödsel.

15 De prioriterade förbrukningsartiklarna listas i vår handbok för klokare materialval. 16 Inkluderar produktionssvinn, beställning-/serveringssvinn och tallrikssvinn. Följs upp genom målvärden i gram/portion. 17 Inkluderar matavfall från produktion, servering och personalrum inom våra egna fastigheter.

13 80

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

MÅL: Vår kapitalförvaltning ska vara socialt hållbar och bidra till minskat fossilberoende.

DELMÅL PRIORITERADE ÅTGÄRDER

Den relativa klimatbelastningen från vår kapitalförvaltning ska minska jämfört med år 2018 och klimatbelastningen ska vara lägre än för jämförbara index18.

År 2021 ska vi utreda hur avvägningen mellan hållbarhetskrav, risk och avkastning kan hanteras i syfte att ställa mer långtgående krav avseende social hållbarhet och miljö i vår kapitalförvaltning.

SÅ HÄR TOG VI FRAM PROGRAMMET

Mål och prioriterade åtgärder har tagits fram utifrån Region Jönköpings län fått möjlighet att komma en nulägesanalys som utgått från globala, nationella med synpunkter samt förslag på ändringar och och regionala mål, strategier och åtgärdsprogram. åtgärder. En politisk referensgrupp har följt arbetet. Nulägesanalysen resulterade i ett utkast på mål. Vi Länsstyrelsen i Jönköpings län och länets invånare har anordnat träffar där berörda verksamheter i har också lämnat synpunkter.

GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram ska vara en naturlig del av vår styrning och löpande uppföljning. För att de mål som finns i hållbarhetsprogrammet ska kunna uppnås integreras arbetet i budgetprocessen och följs upp. Till programmet finns en plan för genomförande och uppföljning som revideras årligen.

Uppföljning görs dels via delårsrapporter och dels via en hållbarhetsredovisning som integreras i årsredovisningen. Uppföljning görs också genom ett årligt klimatbokslut där vi följer upp att vi rör oss i linje med 1,5-gradersmålet.

Regionfullmäktige fastställer hållbarhetsprogrammet för perioden 2021–2025 samt avsätter medel för genomförandet av det i

18 Omfattar aktieinnehav och kortfristiga ränteplaceringar/obligationer. Mäts som ton koldioxidekvivalenter per miljon investerad krona.

14 81

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025 samband med budget och verksamhetsplan med Jönköpings läns miljöchef, HR-direktör och flerårsplan. Programmet kan under folkhälsochef som stöd i arbetet. programperioden revideras. Regelböcker för vårdval och viss ögonsjukvård Regionstyrelsen verkställer besluten, leder och anger förutsättningar för att bedriva primärvård och samordnar verksamheten samt följer regelbundet viss ögonsjukvård i Jönköpings län. I regelboken upp att hållbarhetsprogrammet verkställs i alla regleras krav och uppföljning av verksamheter och återrapporteras till hållbarhetsprogrammet. Genom ägardirektiv verkar regionfullmäktige. vi för att de bolag som vi är ägare i ska följa relevanta delar i hållbarhetsprogrammet. Regiondirektören ansvarar för att hållbarhetsprogrammet genomförs och har Region

15 82

HÅLLBARHETSPROGRAM 2021–2025

Styrande dokument och verktyg

Det övergripande styrdokumentet är budget och Programmet är ett verktyg för en effektiv verksamhetsplan med flerårsplan. persontrafik och innehåller en redovisning kring behovet av regional kollektivtrafik, samt mål för Vår verksamhets miljöledningssystem är certifierat kollektivtrafikförsörjningen. enligt ISO 14001. Det är ett verktyg som effektivt och systematiskt stödjer arbetet med att genomföra Länsstyrelsen har genom länets klimatråd, som miljömålen i programmet på ett kostnadseffektivt drivs tillsammans med kommunerna, Region och ändamålsenligt sätt. Jönköpings län, myndigheter och näringsliv, arbetat fram en klimat- och energistrategi för att bidra till Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är en att klara klimatmålen och energiomställningen. vägvisare för Jönköpings läns samlade utvecklings- och tillväxtarbete. Utöver RUS finns även ett antal Vi arbetar för jämställdhet, integration och länsstrategier och styrande dokument som berör mänskliga rättigheter i länet genom deltagande i Region Jönköpings läns hållbarhetsarbete. råden för jämställdhet och integration samt plattformen för mänskliga rättigheter. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete sker enligt en regional strategi och handlingsplan I hållbarhetsprogrammet finns mål och prioriterade för jämlik hälsa: ”Tillsammans för jämlik hälsa och åtgärder som inte återfinns i andra styrande ett bra liv i Jönköpings län”. dokument.

Vi har en roll i infrastrukturplaneringen bland annat som upprättare av länstransportplanen och det regionala trafikförsörjningsprogrammet.

16 83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 23

Dnr KS20/107

§ 44 Pandemiplan

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Pandemiplan för Habo kommun.

Ärendebeskrivning I lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ställs krav att kommunen har en plan för extraordinära händelser. En av de händelser som kan inträffa är pandemier. Habo kommun har sedan 2009 en pandemiplan. Planen ska vara en vägledning för kommunen före och under en pandemi. Planen har nu setts över och skrivits om. Den gamla planen var fokuserad på den så kallade svininfluensan. Den nya planen har skrivits om så att den är mer övergripande och kan gälla över tid oavsett vilken pandemi det handlar om. _____

Justeras Expedierats

84 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-25 KS20/107 1

Till Kommunstyrelsen

Pandemiplan

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Pandemiplan för Habo kommun.

Ärendebeskrivning I lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ställs krav att kommunen har en plan för extraordinära händelser. En av de händelser som kan inträffa är pandemier. Habo kommun har sedan 2009 en pandemiplan. Planen ska vara en vägledning för kommunen före och under en pandemi. Planen har nu setts över och skrivits om. Den gamla planen var fokuserad på den så kallade svininfluensan. Den nya planen har skrivits om så att den är mer övergripande och kan gälla över tid oavsett vilken pandemi det handlar om.

För kommunledningsförvaltningen

Frida Wahlund Administrativ chef

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 59 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

85

Pandemiplan för Habo kommun

Antagen av kommunstyrelsen 2020-04-15 §

86

Innehåll Inledning ...... 3 Exempel på pandemier som har inträffat ...... 3 Erfarenheter från tidigare pandemier ...... 3 Läkemedelsbehandling ...... 3 Mål ...... 4 Lagstiftning ...... 4 Smittskyddslagen (2004:168) ...... 4 Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ...... 4 Planeringsförutsättningar ...... 5 Analys över samhällsviktig verksamhet ...... 6 Räddningstjänst ...... 6 Barn- och utbildningsförvaltningen ...... 6 Kommunledningsförvaltningen ...... 6 Tekniska förvaltningen ...... 6 Fritids- och kulturförvaltningen ...... 6 Miljöförvaltningen ...... 6 Socialförvaltningen ...... 7 Habo kommunala bolag ...... 7 Sammanfattning ...... 7 Beskrivning av pandemins olika faser och kommunens åtgärder ...... 8 Interpandemisk fas ...... 8 Aktiveringsfas ...... 8 Pandemisk fas ...... 8 Övergångsfas ...... 9 Ansvarsområden inom kommunen under pandemisk fas ...... 10 Viktiga aktörer ...... 11 Folkhälsomyndigheten ...... 11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ...... 11 Folkhälsa och sjukvård, region Jönköpings län ...... 11

87

Inledning

Denna plan ska utgöra ett övergripande dokument för kommunen att använda sig av i förebyggande syfte och vid ett eventuellt utbrott av pandemi. Planen är ett underdokument till kommunens handlingsprogram och plan för extraordinära händelser. Avsikten är sedan att bryta ner planeringen till den egna verksamheten i förvaltningarna genom en kontinuitetsplan.

Influensa är en virussjukdom som sprids främst genom luftburen droppsmitta, men även genom direktkontakt. Smittsamheten är mycket hög och inkubationstiden (tiden från smitta till insjuknande) varierar.

En pandemi innebär en omfattande spridning av en helt ny typ av influensavirus, som med stor sannolikhet kommer att påverka stora delar av vårt samhälle och världens befolkning. Även andra sjukdomar än influensa kan leda till pandemier.

Exempel på pandemier som har inträffat

• Ryska snuvan 1889-1900 • Spanska sjukan 1918-1919 • Asiaten 1957 • Hong Kong 1968 • Svininfluensan (H1N1) 2009

Erfarenheter från tidigare pandemier

• En mycket smittsam sjukdom där varje insjuknat fall genererar nya insjuknanden. Ett stort antal människor insjuknar och sjukdomen kommer att kulminera under en begränsad tidsperiod på 6-8 veckor. • Hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta. • Alla arbetsplatser, inklusive sjukvården kommer att drabbas av personalbortfall, vilket ger problem i många verksamheter. • Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld. Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor. Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka människors beteendemönster. • Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med mera kommer att påverka ekonomin.

Läkemedelsbehandling

Ett pandemivaccin kan inte börja tillverkas förrän den pandemiska virusstammen har identifierats. Vid en influensapandemi kommer behoven av antivirala läkemedel att öka, hur stor ökningen blir beror på hur många som insjuknar och hur sjuka de blir.

88

Mål

• att inför en pandemi öka kommunens förmåga att hantera en sådan händelse, samt att fungera som en vägledning för förvaltningarna i deras arbete med att ta fram kontinuitetsplaner för en pandemi. • att kommunens samhällsviktiga verksamheter vid en pandemi ska fungera (t ex hälso- och sjukvård, barnomsorg, infrastruktur så som el och telekommunikation, vatten och avlopp). Övriga verksamheter ska kunna bedrivas i normal omfattning så långt som möjligt. • att skapa en god beredskap för att begränsa spridningen av sjukdomen

Lagstiftning

Smittskyddslagen (2004:168)

Samhällets smittskydd ska med respekt för alla människors lika värde och den enskildes integritet tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Den enskilde ska genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar och är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk om han eller hon har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom

I smittskyddslagen ges föreskrifter om smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor. Bestämmelserna om smittskyddsåtgärder som rör djur, livsmedel eller andra objekt finns i miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om provtagning på djur mm.

Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Lagen anger att alla kommuner och regioner är ålagda att genomföra förberedelser för extraordinära händelser, d.v.s. händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller en region.

Inför varje mandatperiod ska en plan fastställas för hur extraordinära händelser ska hanteras i kommunen

Pandemi kan räknas som en extraordinär händelse.

89

Planeringsförutsättningar

Det är svårt att förutse hur nästa pandemi kommer att se ut och den kan starta var som helst och när som helst. Beroende på när den når Sverige kommer ansvariga aktörer att ha mer eller mindre tid för förberedelser. Många faktorer som måste tas med i planeringen kommer att vara okända.

Utifrån tidigare erfarenheter av pandemier kan följande användas som en grund för kontinuitetsplaneringen men observera att planeringen sker utifrån rådande förutsättningar.

• Under en period av 6-8 veckor ska en frånvaro om minst 15% av de anställda kunna hanteras. • Pandemin når en kulmen under vecka två och tre. Då bör en frånvaro på upp till 50% kunna hanteras. • Andelen sjuka kan därefter vara fortsatt högre än normalt under en period på tre till fyra månader. • Sjukdomen kommer sannolikt inte att drabba samhället likformigt. Under en tid och på vissa platser kan en betydligt större andel än 50% av arbetsstyrkan vara frånvarande, vilket kan bli mer kännbart på mindre arbetsplatser. • De som blir sjuka kommer att vara borta från arbetet under minst fem arbetsdagar. Pandemin kan komma i flera vågor där den andra vågen kan tänkas komma tre till nio månader efter den första vågen. • Pandemier är inte som den årliga influensan begränsad till vintermånaderna utan kan förekomma när som helst på året.

Den verksamhetsansvarige rekommenderas genomgå följande steg:

• Analysera! Vilka verksamheter måste fungera utan avbrott eller ställer särskilda krav på funktionalitet vid en pandemi? • Avgränsa! Vilka funktioner inom dessa verksamheter är särskilt viktiga? • Minimera! Vilken är den lägsta möjliga nivån som verksamheten kan bedrivas på? Vilka resurser kräver det? • Prioritera! Om inte all viktig verksamhet kan bedrivas, vilken är allra viktigast? Vilken kommer därnäst? Och så vidare.

Därefter behöver den verksamhetsansvariga se över sina kontinuitetsplaner och identifiera vilka alternativa lösningar som kan finnas för att upprätthålla verksamheten på en miniminivå. Till exempel kan det vara bra att försöka låta medarbetare arbeta hemifrån där det är möjligt samt planera för olika former av tillfälliga omplaceringar av personal till de mest angelägna uppgifterna.

Målet bör vara att de verksamhetsansvariga finner lösningar inom den egna organisationen eller genom samverkanslösningar tillsammans med andra aktörer. Det är särskilt viktigt att samhällsviktig verksamhet identifieras och kan upprätthållas vid en pandemi.

90

Analys över samhällsviktig verksamhet

Kommunens förvaltningar och kommunala bolag har gjort en konsekvensanalys.

Räddningstjänst

Prioriterad verksamhet är utryckningsverksamhet och att vara en resurs för kommunal ledning. Verksamheter som kan komma att omprioriteras är administration, förebyggande, utbildning mm.

Bedömningen är att räddningstjänsten genom omprioriteringar och att deltidspersonalen får mer beredskap under en period kommer att klara utryckningsverksamheten och de akuta åtagandena genom samverkan inom Räddsam F:s organisation.

Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleverksamheten är prioriterad för att annan samhällsviktig verksamhet ska kunna utföras. För att optimalt kunna frilägga viss personal till informationsuppgifter och även omprioriteringar till andra verksamheter så får övrig skolverksamheten bedrivas med större elevgrupper, alternativt andra lösningar, under någon period.

Kommunledningsförvaltningen

Prioriterad verksamhet kommer att vara IS/IT, kommunledningsfunktionen och krisledningsarbetet med bla kommunikationsfunktion. Att anställda får ut sina löner är också en prioriterad verksamhet. Frånvaro av nyckelpersoner kan inom förvaltningen slå mycket hårt och kräva alternativa lösningar.

Tekniska förvaltningen

Verksamheter som är prioriterade är drift av vatten och avlopp, lokalvård, fastighetsdrift, passagesystem, snöröjningen/halkbetjämpning (vintertid). Kritiska verksamheter är även vaktmästeri på vårdcentralen där bl. a. avfallshanteringen, mattransporter är mycket viktiga för att övriga verksamheter ska fungera. Centralköket, andra tillagnings- och mottagningskök som distribuerar mat både till skolor och äldreomsorg med specialkostdelen som extra sårbar. Den administrativa verksamheten hos kostverksamheten bedöms som mycket sårbar då bemanningsfrågor, beställningar m.m. utförs av enhetens två chefer som besitter verksamhetsspecifik kompetens och där det är svårt att snabbt åstadkomma en omställning. Delar av administrationen stöttar också växeln och informationsfunktionen vid en krishändelse. Tekniska förvaltningen bedömer att med en tydlig prioritering på samhällsviktig verksamhet och med flexibel personal bör verksamheterna fungerar hjälpligt

Fritids- och kulturförvaltningen

Verksamheten kan dras ner till ett minimum. Några inom förvaltningen är engagerade i kommunens informationsverksamhet vid en kris och kommer då att vara omplacerade till denna funktion. Övrig personal kan omdisponeras till annan verksamhet.

Miljöförvaltningen

91

Miljöförvaltningen får vid en pandemi prioritera sin verksamhet mot rådgivning och information till verksamhetsutövare (både internt och externt) och allmänhet. Behöver regionens smittskydd stöd med spridning av information och smittspårning prioriteras detta högt. Under den pandemiska fasen kan tillsynsbehovet på hälsoskyddsområdet komma att öka. Samtidigt bedöms en minskning ske inom andra områden alternativt att vissa tillsynsområden kan nedprioriteras. Detta gör att utmaningarna vid en pandemi, under en kortare period, kan klaras av genom att omfördela personalresurser inom förvaltningen.

Socialförvaltningen

Stora delar av socialförvaltningens verksamheter är samhällsviktiga och prioriterade. Socialförvaltningen förväntas få stora utmaningar med personalförsörjning. Socialförvaltningen måste inventera verksamheterna och därefter göra nödvändiga prioriteringar på både förvaltnings- och enhetsnivå.

Socialförvaltningen kan komma att behöva omprioritera personal men är också i behov av att inventera bland frivilliga och eventuell lämplig personal från övriga förvaltningar. Tydlig samverkan med regionen kommer att vara nödvändig.

Habo kommunala bolag

Sjukdom på nyckelpersoner kan slå hårt på bolagen. Verksamheten inom Habo kraft och Habo energi bedöms klara sig hjälpligt om inte pandemin slår ut nyckelpersoner. Habo bostäder får inrikta sig på akuta åtgärder.

Sammanfattning

Den största utmaningen förväntas bli personalförsörjning till olika samhällsviktiga verksamheter. Ytterligare en utmaning är arbetet med basala hygienrutiner och klädregler är välfungerande. En slutsats är också att det är viktigt att information både internt och externt fungerar på ett optimalt sätt. En stor flexibilitet inom förvaltningarna och att inrikta arbetet på det mest akuta kommer att vara nödvändig för att klara sin verksamhet. Samverkan blir nödvändigt, samt att inventera frivilligresurser och andra som kan vara resurspersoner inom samhällsviktig verksamhet. Även inventering av sådant som kan bli bristvara, som vårdplatser, vissa läkemedel m.m. bör kartläggas.

92

Beskrivning av pandemins olika faser1 och kommunens åtgärder

Interpandemisk fas

Under den interpandemiska fasen (tiden mellan pandemier) bedriver nationella myndigheter omvärldsbevakning, systematisk insamling och karakterisering av influensa i prover från människor och relevanta djur (grisar och fåglar). Folkhälsomyndigheten etablerar diagnostik för virus med pandemisk potential. Den nationella epidemiologiska övervakningen av influensa pågår kontinuerligt under denna fas.

• Kommunens beredskapssamordnare följer utvecklingen samt håller kommun- och förvaltningsledningar informerade.

Aktiveringsfas

Aktiveringsfasen inleds när spridningen av ett virus med pandemisk potential har identifierats bland människor. I händelse av en pandemi kan anmälningsplikten för influensa utökas. En utökad anmälningsplikt skulle tillföra klinisk information om symtom och eventuella medicinska risker. Smittspårning kommer sannolikt att ske för de första fallen samt en period därefter.

• Översyn av kontinuitetsplaneringen i kommunens verksamheter. • Lokal ISF (inriktning och samordningsfunktion) aktiveras. • Intern och extern information.

Pandemisk fas

Tidigt under den pandemiska fasen behövs nationell kunskap om

• hur stor andel av de som infekterats som kräver sjukhusvård • hur stor andel av de som infekterats som kräver intensivvård • hur stor del som avlider av de som infekterats i olika åldersgrupper och riskgrupper • andra riskfaktorer för svår sjukdom.

Denna information sammanställs framförallt från omvärldsbevakningen men även från vissa nationella övervakningsdata. Omvärldsbevakningen och övervakningsdata kommer att användas för att uppskatta antalet sjuka i influensa, förutsäga antalet sjuka i influensa under de kommande fyra veckorna, och identifiera regionala skillnader i influensaktivitet. Detta kommer att utgöra en viktig komponent av de fortlöpande riskbedömningarna där beslut tas om val av motåtgärder, såsom användning av antivirala medel och icke-medicinska åtgärder.

• Krisledningsgruppen aktiveras i kommunen. • Arbetet i lokal ISF fortgår. • Kontinuitetsplaner aktiveras. • Kunskap om sjukdomsbild och förlopp så som inkubationstid och smittvägar inhämtas.

1 Beskrivning av faser hämtade från Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag, Pandemiberedskap – Hur vi förbereder oss

93

• Fördelning och prioritering av vaccindoser i samråd medicinsk expertis.

Övergångsfas

Den pandemiska övergångsfasen kännetecknas av att smittspridningen minskar och att globala eller nationella riskbedömningar indikerar att åtgärder mot den pandemiska influensan kan trappas ned. I denna fas kan ansvariga aktörer påbörja utvärderingen av pandemins förlopp internationellt, nationellt, regionalt och lokalt för att bedöma effekterna av insatta åtgärder. Utvärderingen fortsätter i den interpandemiska fasen och utgör ett led i den ständiga förbättringen av beredskapsarbetet inför en ny pandemi.

• Utvärdering av arbetet under pandemin. • Eventuell revidering av planer.

94

Ansvarsområden inom kommunen under pandemisk fas

Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under en kris. Den så kallade ansvarsprincipen. Omprioriteringar • Anpassa nationella riktlinjer gällande prioriteringar till kommunens verksamhet. Ansvarig: • Fördelning av tillgängligt influensavaccin och Krisledningsnämnden beredskapsläkemedel i samverkan med medicinsk expertis. Ledning • Följa nationell information under pandemins utveckling. Sammanställa rapporteringspliktiga Ansvarig: uppgifter och dagligen rapportera dessa till den Krisledningen och samtliga Regionala ledningsgruppen. förvaltnings- och • Planera för omställning av samhällsviktig bolagsledningar verksamhet. Personal • Inventera och kontinuerligt utvärdera användning av personalresurserna (som kommer att vara en av de Ansvarig: kritiska faktorerna under en pandemi) Personalchefen och samtliga förvaltnings- och bolagsledningar Vårdhygien • Följa regionens riktlinjer för smittskydd och vårdhygien Ansvarig: Verksamhetschefen för hälso- och sjukvård Information • Utse en talesperson som ska uttala sig om vad kommunen gör för att minska konsekvenserna för Ansvarig: kommuninvånare Krisledning och kommunens informationschef Ansvarsfördelning Region- • Klargör ansvarsfördelningen mellan kommunal vård kommun och vård inom regionen • Slå fast vem som har kostnadsansvar Ansvarig: Krisledningen eller eventuellt krisledningsnämnden Omhändertagande av döda • Samarbete med begravningsväsendet och kyrkan för att minska tiden från dödsfallet till begravningen. Ansvarig: Krisledningen

95

Viktiga aktörer

Folkhälsomyndigheten

I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot. https://www.folkhalsomyndigheten.se/

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar. https://www.msb.se/

Folkhälsa och sjukvård, region Jönköpings län

Regionens smittskyddsenhet

Smittskydd och vårdhygien

96 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 24

Dnr KS20/85

§ 45 Ansökan från strategisk samverkansgrupp om medel för att kunna genomföra gratis sommarlovsaktiviteter

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar 100 000 kronor till fritids- och kulturförvaltningen för att kunna genomföra och erbjuda gratis sommarlovsaktiviteter under 2020. Det under förutsättning att de statliga medel som tidigare erhållits från socialstyrelsen inte betalas ut. Finansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram.

Ärendebeskrivning Under 2017–2019 har kommunerna haft möjlighet att rekvirera ett statligt bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor/socialstyrelsen att genomföra och erbjuda gratis sommarlovsaktiviteter för barn- och unga 6–16 år. Under 2020 har man från statligt håll inte utlyst denna möjlighet. Strategisk samverkansgrupp (SSG) anser att aktiviteterna är mycket viktiga och uppskattade, speciellt sommarlovskortet som inkluderar fria bad och minigolf under hela sommarlovet. Där har man under 2017–2019 haft cirka 3000 besök från barn och ungdomar i Habo kommun/sommar. För barn och ungdomar som lever i social och ekonomisk utsatthet är gratisaktiviteterna extra viktiga. Vikten av att ge jämlika förutsättningar att delta i det aktivitetsutbud som erbjuds, speciellt då för barn och unga med sämre socioekonomisk status. En signal på att det verkligen påverkar att ha gratis sommarlovsaktiviteter är att när fritids- och kulturförvaltningen genomförde aktiviteter som var avgiftsbelagda, så såg man tydligt att antal deltagare drastiskt minskat. Man når också med tydlighet den målgruppen av barn och unga som annars inte har möjlighet att ta del av det utbud som erbjuds av ekonomiska skäl. De medel som SSG äskar kommer att kunna täcka genomförandet av aktiviteter som de anser extra viktiga för målgruppen. SSG föreslår att kommunstyrelsen tillskjuter medel med 100 000 kronor till fritids- och kulturförvaltningen för att kunna genomföra och erbjuda gratis sommarlovsaktiviteter under 2020, under förutsättning att de statliga medel som tidigare erhållits från socialstyrelsen inte betalas ut.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Hans Jarstig (KD) säger att gratis sommarlovsaktiviteter är ett viktigt arbete och yrkar bifall till förslaget att bevilja 100 000 kronor.

Justeras Expedierats

97 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 25

Anders Rickman (L) säger att fler familjer kommer vara hemma under sommartid vilket gör att denna typ av aktiviteter kommer vara ännu viktigare nu än tidigare och yrkar bifall till förslaget att bevilja 100 000 kr. Hanna Englund (C) säger att fler barn än man tror lever under utsatta förhållanden och yrkar bifall till förslaget att bevilja 100 000 kr. Även Gunnar Pettersson (S) yrkar bifall till förslaget att bevilja 100 000 kr. _____

Justeras Expedierats

98

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida

2020-03-24 XX14/ 1 (1)

Kommunstyrelsen

Gratis sommarlovsaktiviteter för barn- och unga 6–16 år Förslag till beslut SSG, strategisk samverkansgrupp, föreslår att kommunstyrelsen tillskjuter medel, 100 tkr, till fritid- och kulturförvaltningen, för att kunna genomföra och erbjuda gratis sommarlovsaktiviteter under 2020. Det under förutsättning att de statliga medel som tidigare erhållits Habo kommun från socialstyrelsen inte betalas ut.

Folkhälsorådet beslutar att ställa sig bakom förslaget för att betona betydelsen av att sommarlovsaktiviteterna kan genomföras utifrån innehållet i ärendebeskrivningen. (§ 11, folkhälsorådets sammanträdesprotokoll, 2020-02-19, bifogas tjänsteskrivelsen)

Ärendebeskrivning Under 2017–2019 har kommunerna haft möjlighet att rekvirera ett statligt bidrag från MUCF/socialstyrelsen att genomföra och erbjuda gratis sommarlovsaktiviteter för barn- och unga 6–16 år.

Under 2020 har man från statligt håll inte utlyst denna möjlighet. SSG anser aktiviteterna är mycket viktiga och uppskattade, speciellt sommarlovskortet som inkluderar fria bad och minigolf under hela sommarlovet. Där vi under 2017–2019 har haft ca. 3000 besök från barn- och ungdomar i Habo kommun/sommar.

För barn och ungdomar som lever i social- och ekonomisk utsatthet är gratis aktiviteterna extra viktiga. Vikten av att ge jämlika förutsättningar att delta i det aktivitets utbud som erbjuds, speciellt då för barn- och unga med sämre socioekonomisk status.

En signal på att det verkligen påverkar att ha gratis sommarlovsaktiviteter är att när fritid- och kulturförvaltningen genomförde aktiviteter som var avgiftsbelagda, så såg man tydligt att antal deltagare drastiskt minskat. Man når också med tydlighet den målgruppen av barn och unga som annars inte har möjlighet att ta del av det utbud som erbjuds av ekonomiska skäl. De medel vi äskar kommer att kunna täcka genomförandet av aktiviteter som vi anser extra viktiga för målgruppen.

För SSG, strategisk samverkansgrupp

Anders Ströberg Marita Norman Andersson Barn- och ungdomssamordnare Enhetschef Fritid- och kulturförvaltningen

POSTADRESS BESÖKSADRESS INTERNETADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Box 212 Jönköpingsvägen 19 www.habokommun.se 036-442 80 00(vx) 036-442 81 60 (vx) [email protected] 566 24 HABO

99 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida

2020-02-19 14

§ 11 Gratis sommarlovsaktiviteter för barn och unga 6-16 år

Beslut Folkhälsorådet beslutar att ställa sig bakom förslaget för att betona betydelsen av att sommarlovsaktiviteterna kan genomföras utifrån innehållet i ärendebeskrivningen.

Ärendebeskrivning Under 2017–2019 har kommunerna haft möjlighet att rekvirera ett statligt bidrag från MUCF/socialstyrelsen att genomföra och erbjuda gratis sommarlovsaktiviteter för barn- och unga 6–16 år.

Under 2020 har man från statligt håll inte utlyst denna möjlighet. SSG anser aktiviteterna är mycket viktiga och uppskattade, speciellt sommarlovskortet som inkluderar fria bad och minigolf under hela sommarlovet. Där vi under 2017–2019 har haft ca. 3000 besök från barn- och ungdomar i Habo kommun/sommar.

För barn och ungdomar som lever i social- och ekonomisk utsatthet är gratis aktiviteterna extra viktiga. Vikten av att ge jämlika förutsättningar att delta i det aktivitets utbud som erbjuds, speciellt då för barn- och unga med sämre socioekonomisk status.

En signal på att det verkligen påverkar att ha gratis sommarlovsaktiviteter är att när fritid- och kulturförvaltningen genomförde aktiviteter som var avgiftsbelagda, så såg man tydligt att antal deltagare drastiskt minskat. Man når också med tydlighet den målgruppen av barn och unga som annars inte har möjlighet att ta del av det utbud som erbjuds av ekonomiska skäl. De medel vi äskar kommer att kunna täcka genomförandet av aktiviteter som vi anser extra viktiga för målgruppen.

SSG, strategisk samverkansgrupp, föreslår att kommunstyrelsen tillskjuter medel, 100 tkr, till fritid- och kulturförvaltningen, för att kunna genomföra och erbjuda gratis sommarlovsaktiviteter under 2020. Det under förutsättning att de statliga medel som tidigare erhållits Habo kommun från socialstyrelsen inte betalas ut.

_____

Justeras Expedierats

100 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 26

Dnr KS20/98

§ 46 Ansökan från Habo Wolley om medel till projekt idrottsaktiviteter på fritids

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till barn- och utbildningsförvaltningen att teckna avtal med Habo Wolley samt de övriga deltagande föreningarna angående idrottsaktiviteter på fritids. Kommunen bidrar med max 75 000 kronor per år i tre år. Finansiering sker inom kommunstyrelsens budget.

Ärendebeskrivning Habo Wolley söker medel till ett projekt som innebär att idrottsföreningar i kommunen bedriver idrottsaktiviteter på skolor under förmiddags- och lunchraster. Habo Wolley har tidigare lanserat ett projekt, Bogserlinan, där man under hösten 2019 bedrivit idrottsaktiviteter på tre skolor i Habo. Rastaktiviteterna har varit lyckade och resulterade bland annat i att barn sökte sig till de föreningar som deltog; volleybollföreningen och tennisföreningen i Habo. Majoriteten av de andra idrottsföreningarna var positivt inställda till projektet men hade inte samma möjlighet att engagera sig. Habo Wolley vill nu hitta en välfungerande lösning för att kunna bedriva idrottsaktiviteter på skolor där flera idrottsföreningar är involverade och söker därför medel från kommunen.

Målet är att skapa ett långsiktigt och hållbart samarbete mellan Habo kommun, idrottsföreningar och skolor i form av idrottsaktiviteter och att detta i sin tur ska leda till ökat idrottsdeltagande och förbättrad hälsa bland barn, effektivare rekrytering bland idrottsföreningar samt förbättrad fritidsverksamhet.

För att samarbetet ska vara långsiktigt och hållbart anser Habo Wolley att en samordnare kommer att krävas som bland annat sköter kontakt med idrottsföreningar, rektorer och fritidspedagoger och framställer scheman för skolor och idrottsföreningar. Ett preliminärt samarbete har redan etablerats med RF SISU Småland som, om projektet genomförs, lovat bistå med stöd vid planering, genomförande och utvärdering samt även stödja ekonomiskt. Habo Wolley erbjuder sig att agera samordnare för idrottsaktiviteterna. Habo Wolley föreslår att kommunen bistår med 15 000 kronor per år till de föreningar som deltar vilket skulle innebära en investering på totalt 75 000 kronor per år om samtliga föreningar deltar. Habo Wolley vill att satsningen präglas av långsiktighet och föreslår att avtalet sträcker sig över tre år, förutsatt att båda parter upprätthåller sina åtaganden. _____

Justeras Expedierats

101

Projektplan: Idrottsaktiviteter på fritids

Problemformulering Ett ämne som varit aktuellt den senaste tiden är den minskande andel barn som ägnat sig åt föreningsidrott samt stagneringen av fysisk aktivitet i takt med ökad ålder. Bogserlinan, ett projekt lanserat av Habo Wolley, har under hösten 2019 bedrivit idrottsaktiviteter på tre skolor i Habo under förmiddags- och lunchraster där idrottsföreningar i kommunen bjöds in till att bedriva sin idrott. För de föreningar som kom ut till skolorna var rastaktiviteterna väldigt lyckade – i Habo Wolley var det ungefär 15 barn som sökte sig till vår förening efter att ha deltagit på rastaktiviteterna i några veckor och för tennisföreningen var det 6 nya individer som tillkom efter endast ett skolbesök. Rastaktiviteterna var även väldigt uppskattade av både personal och skolelever. Tyvärr var det endast volleyboll- och tennisföreningen som kom ut till skolorna. Majoriteten av de andra idrottsföreningarna var väldigt positivt inställda till att delta men uppgav att problemet är att de inte har möjlighet att engagera sig helt på ideell basis. Vi är övertygade om att man går miste om en stor potentiell samhällsnytta om man inte lyckas hitta en välfungerande lösning för att kunna bedriva idrottsaktiviteter på skolor där flera lokala idrottsföreningar är involverade.

Målsättning Målet är att skapa ett långsiktigt hållbart samarbete mellan Habo kommun, idrottsföreningar och skolor i form av idrottsaktiviteter. Samarbetet ska gynna alla parter - inte minst barnen.

Genomförande För att genomförandet ska vara långsiktigt hållbart anser vi att en samordnare kommer att krävas. Arbetsuppgifterna för samordnaren innefattar kontakt med idrottsföreningar, rektorer och fritidspedagoger, framställning av scheman för skolor och idrottsföreningar samt kontinuerlig uppföljning, problemlösning och utvärdering. Ett preliminärt samarbete har redan etablerats med RF SISU Småland utifall att projektet genomförs där de bistår med stöd vid planering, genomförande och utvärdering. De är även beredda att stödja projektet ekonomiskt vilket det redogörs för senare i projektplanen.

Utifrån tidigare erfarenheter från liknande projekt som utförts i andra kommuner når man flest barn på fritids om man riktar in sig på årkurs 3 och 4. Därför kommer dessa årskurser att prioriteras - även om en flexibilitet finns, exempelvis i mindre skolor där det kan finnas utrymme att inkludera fler årskurser. Upplägget är tänkt att gå till på så vis att den ena 102

årskursen prioriteras den första terminen för att sedan övergå till den andra årskursen den andra terminen.

Genomförandet kommer i korthet gå till enligt följande: idrottsföreningar anmäler sitt intresse för att delta i idrottsaktiviteterna. Dessa aktiviteter kommer istället att bedrivas under fritidstimmar, detta efter allmän begäran från idrottsföreningarna då det blir enklare för dem att hitta representanter som har tid. Vid engagemang i projektet kommer idrottsföreningarna få en bestämd summa pengar för det året med ett antal kravställningar från kommunens sida. Föreningen blir skyldig att skicka minst en representant för att bedriva sin idrott under samtliga schemalagda tillfällen. Utöver det måste varje tillfälle uppgå till minst 60 minuter varav minst 45 minuter utgörs av rörelsebaserade aktiviteter. Idrottsföreningarna är själva skyldiga att bistå med material och utrustning som kan behövas för att bedriva aktiviteterna.

Exakt hur schemat kommer se ut beror på hur många skolor och hur många idrottsföreningar som ställer upp, samt till vilken grad idrottsföreningarna engagerar sig. Exempelvis kan två föreningar dela på en ”tjänst” genom att bedriva sin idrott en termin var och därför även få dela på bidraget. Tanken är att ett rullande schema ska implementeras där man är på en skola ett förutbestämt tillfälle i veckan under tre veckor. För enkelhetens skull kan vi exemplifiera att fem skolor och fem idrottsföreningar deltar. Då är man som förening på en skola de första tre veckorna, en annan skola de nästkommande tre veckorna och så vidare tills man bedrivit sin idrott på alla skolor efter den femtonde veckan och börjar om igen med den första skolan. Som skola har man då en förening hos sig varje vecka. Det tänkta upplägget kan komma att ändras för att möta upp de behov och möjligheter som skolorna och idrottsföreningarna uttrycker. En illustration över det tänkta upplägget redovisas nedan.

Förening Skola 1 1

Förening Förening Skola 5 Skola 2 5 2

Förening Förening Skola 4 Skola 3 4 3

Exempel på rullande schema för den enskilda föreningen Exempel på rullande schema för den enskilda skolan där där varje ruta representerar en treveckorsperiod. varje ruta representerar en treveckorsperiod.

103

Utvärdering Utvärderingen utförs kontinuerligt under projekttiden av samordnaren med stöd från RF SISU Småland. För att samordnaren ska vara försäkrad om att idrottsföreningarna möter upp de kravställningar som finns på dem upprätthålls en kontakt mellan samordnaren och de fritidspedagoger som deltar under idrottsaktiviteterna. Efter varje läsår är samordnaren även skyldig att skriva en utvärdering där följande ingår:

1. Redovisning av hur genomförandet gått till. Hur många barn deltog? Vilka årskurser inkluderades? Förändrades någonting från det tänkta upplägget? Upprätthöll samtliga idrottsföreningar sina skyldigheter? 2. Reflektioner från fritidspedagoger och representanter från idrottsföreningar om genomförandet samt förslag på förbättringar till nästa läsår. 3. Redovisning av effekterna av projektet i form av nya medlemmar till idrottsföreningar och reflektioner från fritidspedagoger och representanter från idrottsföreningarna. 4. Övriga punkter som uppstår eller önskas från Habo kommun eller RF SISU Småland.

Vad krävs? Tidigare nämndes det att en huvudanledning till att idrottsföreningar inte lyckats engagera sig i idrottsaktiviteterna är svårigheten att genomföra arbetet helt ideellt. Därför är vårt förslag att kommunen bistår med 15 000:-/år i bidrag till de föreningar som deltar, förutsatt att de uppfyller de krav som ställs på dem. Skulle exempelvis två föreningar dela på den arbetsbörda som är tänkt för en förening får de istället dela på beloppet. Därutöver erbjuder Habo Wolley sig att agera samordnare för idrottsaktiviteterna. För det arbetet utgår en kompensation på 15 000:-/år som RF SISU Småland kommer att bistå med. I det ovanstående exemplet skulle det innebära en investering på totalt 75 000:-/år för att kommunens idrottsföreningar bedriver idrottsaktiviteter en gång i veckan på fem skolor under samtliga veckor under läsåret. Vi vill gärna att satsningen ska präglas av ett långsiktighetstänk. Därför föreslår vi att avtalet sträcker sig över 3 år, förutsatt att båda parter upprätthåller sina åtaganden. Målsättningen är att detta i sin tur ska leda till ökat idrottsdeltagande och förbättrad hälsa bland barn, effektivare rekrytering bland idrottsföreningar samt förbättrad fritidsverksamhet. 104 SIDA 1

Habocupen Habocupen har på bara några etablerat sig som en mycket populär cup för lag i 10-13 års ålder. Cupen 2020 fulltecknades redan innan årsskiftet och idag har vi närmare 40 lag på reservlista som hoppas på en plats. I Habo IF är vi oerhört glada och stolta över att få fortsätta skapa rörelseglädje och bjuda på fotbollsminnen för barn och ungdomar. I kan vi välkomna lag från Stockholm/Värmland och söderut och även lag från Finland. Många lag återkommer år från år och flera föreningar kommer med flera lag i olika klasser. Habocupen ger idag Habo en given plats på fotbollskartan.

Inför 2020 byter cupen namn till Habocupen, vilket också var cupens namn när den startades för 9 år sedan. Namnbytet är en del i arbetet med att utveckla cupen än mer. Dels blir kopplingen till Habo som kommun och destination tydligare men det ger oss också större möjligheter att arbeta med och exponera våra partners. Under 2020 inleder Habocupen ett samarbete med en kommunikationsbyrå som kommer hjälpa oss med att öka vår synlighet i framförallt sociala medier.

Denna festival för fotbollsälskande barn och ungdomar är inget vi kan åstadkomma på egen hand. Det är ett samarbete mellan ett stort antal aktörer och partners som bidrar på olika sätt. Vi är oerhört glada över det samarbete vi har haft med Habo Kommun under alla år och önskar ett fortsatt gott samarbete under 2020. Habo- cupen bidrar till att marknadsföra vår kommun men också Habo som destination. Under två intensiva dagar besöker 5000-10 000 personer Habo och bidrar till handel och turism.

Vi äskar om 125 000 kronor i stöd för Habocupen 2020 och pengarna täcker i första hand boendet på skolorna, cuptröjor och skylt- och informationsmaterial. Som mot- prestation kan vi erbjuda en rad olika möjligheter till exponering. Vi ser gärna att vi tillsammans utformar en plan för hur Habocupen på bästa sätt kan marknadsföra Habo som destination. Efter cupen ser vi fram emot att redovisa för er hur pengarna har använts, hur vi genomfört cupen och vad deltagarna gav oss för omdöme.

Med hopp om ett fortsatt gott samarbete!

Mattias Hallman Ordförande Habo IF Tel. 070-6847069 E-post. [email protected]

Habo IF Munkaskogsvägen 3, 56635 Habo Telefon 036-41514 E-post [email protected] 105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 27

Dnr KS20/74

§ 47 Kontrollplikt June Avfall och Miljö AB

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att June Avfall och Miljö AB:s verksamhet inte har varit i strid med det kommunala ändamålet eller de kommunala befogenheterna.

Ärendebeskrivning I kommunallagen 6 kap. 1a § anges att kommunstyrelsen årligen ska ta ställning till om den verksamhet som de kommunala bolagen har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet ska förslag om nödvändiga åtgärder lämnas till kommunfullmäktige. _____

Justeras Expedierats

106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 28

Dnr KS20/104

§ 48 Behov av resursförstärkning samt ett ökat samarbete med externa parter för IS/IT-enheten

Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommundirektör och ekonomichef att genomföra en utredning som belyser den samlade IT-relaterade verksamheten i kommunen gällande organisation, kompetensbehov, ekonomi, sårbarhet och säkerhet. Externt stöd får vid behov knytas till utredningen. Vidare uppdras kommundirektören att undersöka möjligheten till att teckna ett samarbetsavtal med extern partner i syfte att minska sårbarheten i leverans och funktion.

Ärendebeskrivning Det finns många utmaningar för en kommun som befinner sig i en omvärld som aldrig har haft en sådan förändringstakt som nu och som på många sätt är sårbar för oförutsedda händelser och extern påverkan. Kommunen måste därför alltid sträva efter att minska sårbarheten, undvika att gapet mellan kompetens och behov blir för stort, öka tillgängligheten av digitala lösningar samt kunna anpassa strukturer och arbetssätt till förändrade förutsättningar. Habo kommun har en ansats att försöka klara av att hantera utvecklingen på ett bra sätt. Kommunen har beslutat om styrande dokument för den digitala utvecklingen där olika nyckelbegrepp såsom tillgänglighet, enkelhet, anpassbarhet, standardisering och automatisering, återanvändning, mobilitet, stabilitet och säkerhet samt ledning i form av beslutsstrukturer och grunder för prioriteringar finns fastlagda. Kommunen är för tillfället inne i ett omfattande utvecklingsarbete gällande olika utvecklingsprojekt där de digitala verksamhetssystemen spelar en stor och avgörande roll. Den kommungemensamma projektkatalogen innefattar cirka 20 pågående projekt, allt från införande av E-tjänster till byte av de stora verksamhetssystemen inom skolan och omsorgen. Alla dessa projekt kräver adekvat stöd från kommunens IS/IT enhet. IS/IT enheten ansvarar bland annat för inköp, drift och installation av datorer (ca 650 stycken), servrar (cirka 120), underhåll av serverparken, driften av verksamhetssystem (35), samt hanteringen av I-pads (2000), mobiltelefoni, telefonväxel och helpdeskfunktion (cirka 650 ärenden per månad) till verksamheten när de har ett behov av support och stöd

Justeras Expedierats

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 29

beträffande IT-relaterade frågeställningar. Bemanningen består av en IS/IT chef, en drift tekniker, en IT-tekniker och fyra systemtekniker. Enheten har det senaste året drabbats av den hårda konkurrenssituationen på arbetsmarknaden gällande IT-kompetenser och med en för stor personalomsättning som följd. Kommunens verksamheter, inte minst inom socialförvaltningen, är också i gång årets alla dagar och dygnets alla timmar. Det finns därför ett stort behov av att förstärka jour och beredskapen inom IT-verksamheten. I december 2017 granskade kommunens revisorer kommunens IT- verksamhet och kom bland annat fram till att verksamheten var sårbar och att alltför mycket av kompetensen var samlad hos IS/IT chefen. Kommundirektör Jan Sundman föreslår, med tanke på de utvecklingsprojekt som pågår och behovet av att förstärka IS/IT-enhetens ledningsfunktion, att kommunstyrelsen fattar beslut om att utöka enhetens personalstab med en ny tjänst som IT-systemutvecklare som samtidigt får rollen som biträdande IT-chef. Huvuduppgiften för tjänsten skulle vara att bistå verksamheterna i den tekniska utvecklingen och i underhållet av våra verksamhetssystem. Idag köps många av dessa insatser av externa konsulter till en hög timpeng varför rätt kompetens internt kan bidra till att kunna minska externa konsultkostnader. I kompetensprofilen ingår också att ha en bra kompetens kring IT generellt samt en god kunskap om IT- arkitektur och hur olika system bör fungera ihop. Innehavaren av tjänsten ska också kunna fungera som bollplank till IS/IT chefen i alla IT-relaterade frågor, bistå i ledningen av enheten samt kunna ersätta IS/IT chefen vid frånvaro som semester och sjukdom. Finansiering i övrigt föreslås ske genom att taxan för IS/IT-enhetens olika tjänster som ingår i tjänstekatalogen justeras. Det innebär i praktiken att det blir verksamheten som nyttjar IS/IT-enhetens tjänster som finansierar utökningen vilket är logiskt eftersom de också tar hem effekterna av utvecklingen av verksamhetssystemen. Samtliga förvaltningschefer ställer sig bakom förslaget. Vidare skriver Jan Sundman att för att på lite längre sikt förstärka funktion, driftsäkerhet och bemanning vid större projekt, som exempelvis klientbyten, nätverksbyten och införandet av nya större verksamhetssystem, vakanser eller annan frånvaro samt system för jour och beredskap bör kommundirektören få i uppdrag att undersöka om det finns någon möjlighet till ett organiserat samarbete med någon extern partner som kan ta en roll i att stötta upp och säkra leverans och funktion. Rapport gällande det uppdraget bör lämnas till kommunstyrelsen senast i september 2020 och finnas med som underlag till budget 2021.

Justeras Expedierats

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 30

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Susanne Wahlström (M) föreslår att, innan beslut fattas om att öka bemanningen på IS/IT-enheten, genomföra en utredning som belyser den samlade IT-relaterade verksamheten i kommunen gällande organisation, kompetensbehov, ekonomi, sårbarhet och säkerhet. Externt stöd får vid behov knytas till utredningen. Hon föreslår också att kommundirektören får i uppdrag att undersöka möjligheten att teckna ett samarbetsavtal med extern partner i syfte att minska sårbarheten i leverans och funktion. Hans Jarstig (KD) och Anders Rickman (L) yrkar bifall till Susanne Wahlströms förslag. _____

Justeras Expedierats

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 31

Dnr KS20/97

§ 49 Deltagande i sammanträden på distans

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillåta deltagande på distans i samtliga nämnder för tjänstgörande ledamöter, under förutsättning att de krav på deltagande på distans som anges i kommunallagen är uppfyllda. Det är respektive ordförande som beslutar om deltagande på distans ska tillåtas. Beslutet förs in i respektive nämnds reglemente vid nästa revidering.

Ärendebeskrivning Med anledning av smittspridningen av nya coronaviruset har frågan om distansdeltagande i politiska sammanträden aktualiserats. Enligt kommunallagen är det möjligt för ledamöter att delta i sammanträden distans, under förutsättning att fullmäktige fattat beslut om detta. Om fullmäktige väl har fattat beslut om möjligheten att delta på distans, är det som regel ordföranden som har att avgöra om närvaro får ske på distans vid ett visst sammanträde. Sveriges kommuner och regioner anmärker att lagstiftaren har förutsatt att deltagande på distans ska användas som ett komplement till fysiskt deltagande även om detta inte återspeglas i lagtexten. Ett sammanträde där samtliga ledamöter är på distans är, såvitt känt, inte rättsligt prövad. Då nämndernas sammanträden inte är öppna ska lokalen vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Vid deltagande på distans i ett sammanträde i en nämnd eller styrelse bör ordföranden och de ledamöter som deltar på distans vara särskilt observanta på att den plats där de distansdeltagande ledamöterna deltar är sådan att inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas. Om det inte kan garanteras bör ordföranden inte tillåta deltagandet på distans. Någon laglig möjlighet till beslutsfattande genom att förslag till beslut godkänns per mejl eller telefon i nämnderna finns inte. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar om att möjliggöra deltagande på distans bör detta skrivas in i respektive nämnds reglemente vid nästa revidering. Exempel på skrivning är: Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att

Justeras Expedierats

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 32

inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast X antal dagar i förväg anmäla detta till styrelsens/nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. Kommunledningsförvaltningen föreslår 2020-03-24 att tillåta deltagande på distans i samtliga nämnder, under förutsättning att de krav på deltagande på distans som anges i kommunallagen är uppfyllda. Det är respektive ordförande som beslutar om deltagande på distans ska tillåtas. Beslutet förs in i respektive nämnds reglemente vid nästa revidering.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Anders Rickman (L), Hans Jarstig (KD) och Gunnar Pettersson (S) yrkar bifall till förslaget. _____

Justeras Expedierats

123 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida 2020-03-24 KS20/97 1

Till Kommunstyrelsen

Deltagande i sammanträden på distans

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillåta deltagande på distans i samtliga nämnder, under förutsättning att de krav på deltagande på distans som anges i kommunallagen är uppfyllda. Det är respektive ordförande som beslutar om deltagande på distans ska tillåtas. Beslutet förs in i respektive nämnds reglemente vid nästa revidering.

Ärendebeskrivning Med anledning av smittspridningen av nya coronaviruset har frågan om distansdeltagande i politiska sammanträden aktualiserats. Enligt kommunallagen är det möjligt för ledamöter att delta i sammanträden distans, under förutsättning att fullmäktige fattat beslut om detta. Om fullmäktige väl har fattat beslut om möjligheten att delta på distans, är det som regel ordföranden som har att avgöra om närvaro får ske på distans vid ett visst sammanträde. Sveriges kommuner och regioner anmärker att lagstiftaren har förutsatt att deltagande på distans ska användas som ett komplement till fysiskt deltagande även om detta inte återspeglas i lagtexten. Ett sammanträde där samtliga ledamöter är på distans är, såvitt känt, int e rättsligt prövad. Då nämndernas sammanträden inte är öppna ska lokalen vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Vid deltagande på distans i ett sammanträde i en nämnd eller styrelse bör ordföranden och de ledamöter som deltar på distans vara särskilt observanta på att den plats där de distansdeltagande ledamöterna deltar är sådan att inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas. Om det inte kan garanteras bör ordföranden inte tillåta deltagandet på distans. Någon laglig möjlighet till beslutsfattande genom att förslag till beslut godkänns per mejl eller telefon i nämnderna finns inte. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar om att möjliggöra deltagande på distans bör detta skrivas in i respektive nämnds reglemente vid nästa revidering. Exempel på skrivning är:

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 59 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se 124

Dnr Sida

KS20/97 2

Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast X antal dagar i förväg anmäla detta till styrelsens/nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden.

För kommunledningsförvaltningen

Frida Wahlund Administrativ chef

Beslutet skickas till: Samtliga nämnder

125 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 33

Dnr KS19/316

§ 50 Svar på motion om motprestation för försörjningsstöd

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad.

Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har genom Joakim Lindblom och Olle Moln Teike lämnat in en motion till kommunfullmäktige i vilken de föreslår att Habo kommun utreder förutsättningarna för att kräva en motprestation för försörjningsstöd i kommunen. I motionen föreslås även att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förslag om att växla försörjningsstöd till lön. Motionen har remitterats till socialnämnden som ger följande svar på motionen (SN 2020-03-04 § 18):

Rätten till försörjningsstöd regleras i 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Den enskilde ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att få försörjningsstöd. Endast om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Rätten till bistånd i form av försörjningsstöd är inte ovillkorlig utan kräver motprestation enligt gällande lagstiftning. Den enskilde ska aktivt verka för att söka och godta lämpligt arbete. Skyldigheten innebär även att den enskilde är skyldig att delta i till exempel arbetsmarknadsutbildningar, beredskapsarbete, arbetsrehabiliterande åtgärder samt deltagande i introduktionsutbildningar. Det är inte tillåtet att kräva andra motprestationer som inte är att betrakta som arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom till exempel oavlönad sysselsättning. Socialtjänsten gör alltid en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga. Arbetslösheten är mycket låg i Habo kommun. Människor som kan arbeta, hittar oftast ett arbete. De personer som har långvarigt försörjningsstöd i Habo saknar ofta helt eller delvis arbetsförmåga. Det är av den anledningen de ansöker om ekonomiskt bistånd. Sedan 2017 har det funnits möjlighet för personer som står långt från arbetsmarknaden att efter beslut från Arbetsförmedlingen få en extratjänst i Habo kommun. För närvarande är det knappt tjugo personer som har en extratjänst i kommunen. Dessa personer får lön från Habo kommun som i

Justeras Expedierats

126 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 34

sin tur får ett statligt bidrag som täcker kommunens kostnad för lönen. Extratjänsten gäller för ett år med möjlighet till förlängning ytterligare ett år. Några personer som haft extratjänst i Habo har gått vidare till nystartsjobb. Habo kommun har goda erfarenheter av extratjänster. De personer som är aktuella för extratjänster hade annars med stor sannolikhet uppburit försörjningsstöd. Mot bakgrund av ovanstående anser socialförvaltningen att motionen ska anses vara besvarad. _____

Justeras Expedierats

127 PROTOKOLLSUTDRAG

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida

2020-03-04 1

Dnr SN19/137

§ 18 Motion om motprestation för försörjningsstöd

Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad.

Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har genom Joakim Lindblom och Olle Moln Teike lämnat in en motion till kommunfullmäktige i vilken de föreslår att Habo kommun utreder förutsättningarna för att kräva en motprestation för försörjningsstöd i kommunen. I motionen föreslås även att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förslag om att växla försörjningsstöd till lön.

Förvaltningens förslag till svar på motionen: Rätten till försörjningsstöd regleras i 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Den enskilde ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att få försörjningsstöd. Endast om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Rätten till bistånd i form av försörjningsstöd är inte ovillkorlig utan kräver motprestation enligt gällande lagstiftning. Den enskilde ska aktivt verka för att söka och godta lämpligt arbete. Skyldigheten innebär även att den enskilde är skyldig att delta i till exempel arbetsmarknadsutbildningar, beredskapsarbete, arbetsrehabiliterande åtgärder samt deltagande i introduktionsutbildningar. Det är inte tillåtet att kräva andra motprestationer som inte är att betrakta som arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom till exempel oavlönad sysselsättning. Socialtjänsten gör alltid en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga. Arbetslösheten är mycket låg i Habo kommun. Människor som kan arbeta, hittar oftast ett arbete. De personer som har långvarigt försörjningsstöd i Habo saknar ofta helt eller delvis arbetsförmåga. Det är av den anledningen de ansöker om ekonomiskt bistånd. Sedan 2017 har det funnits möjlighet för personer som står långt från arbetsmarknaden att efter beslut från Arbetsförmedlingen få en extratjänst i Habo kommun. För närvarande är det knappt tjugo personer som har en extratjänst i kommunen. Dessa personer får lön från Habo kommun som i sin tur får ett statligt bidrag som täcker kommunens kostnad för lönen. Extratjänsten gäller för ett år med möjlighet till förlängning ytterligare ett

Justeras Expedierats

128 PROTOKOLLSUTDRAG

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida

2020-03-04 2

år. Några personer som haft extratjänst i Habo har gått vidare till nystartsjobb. Habo kommun har goda erfarenheter av extratjänster. De personer som är aktuella för extratjänster hade annars med stor sannolikhet uppburit försörjningsstöd. Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att motionen ska anses vara besvarad. _____

Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

Justeras Expedierats

129 130 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 35

Dnr KS19/287

§ 51 Svar på motion om minskad plastanvändning

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad.

Ärendebeskrivning Johanna Siwertz (V) har lämnat in en motion om biobaserad och återvunnen plast i kommunens verksamhet. Syftet med motionen är att Habo kommun ska ta sitt ansvar och påbörja arbetet med att minska användningen av plastprodukter och att använda återvunnen eller biobaserad plast i större utsträckning. Genom motionen föreslår motionären att kommunen bör ha ett mål att vid all nyanskaffning av produkter med plastinnehåll ska plasten komma från förnybar eller återvunnen råvara. Förslaget i motionen omfattar tre punkter: 1. Att kommunen påbörjar ett arbete med att minska användningen av plastprodukter 2. Att kommunen påbörjar ett arbete med att vid inköp av plastprodukter efterfråga produkter som är tillverkade av återvunnen eller förnybar råvara och som är möjliga att materialåtervinna 3. Att kommunen bedriver ett informationsarbete gentemot invånare och företag om vikten av minskad platsanvändning och vikten av sortering för materialåtervinning Miljö- och hållbarhetsstrateg Anna Lööv skriver 2020-03-09 att i juni 2019 antog kommunfullmäktige ”Habo kommuns policy för inköps- och upphandlingsverksamhet med riktlinjer och anvisningar”. Enligt dessa riktlinjer ska: • upphandling baseras på en helhetssyn till nytta för hela kommunen • krav vid upphandlingar ställas på kvalitet och hållbarhet i balans med kostnad. • Habo kommun bidra till hållbar utveckling genom att ställa miljökrav på varor, tjänster och entreprenader • miljökraven prioriteras och ställas utifrån antaget miljöprogram • miljökraven formuleras utifrån varje unik upphandling och dess miljöpåverkan • antalet produkter med miljö- och hälsoskadliga ämnen kontinuerligt minska.

Justeras Expedierats

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 36

Som en bas för det miljö- och hållbarhetsstrategiska arbetet i Habo kommun finns Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Kommunen har flera styrande dokument för det miljö- och hållbarhetsstrategiska arbetet, där miljöprogrammet är ett exempel. I förslaget till nytt miljöprogram 2020-2030 för Habo kommun föreslås att utgångspunkten är Habo kommuns vision – den hållbara kommunen för hela livet. Det innebär att Habo kommuns verksamheter ska bidra till en miljömässigt hållbar utveckling genom att: • agera och planera långsiktigt genom att inkludera miljöhänsyn i våra beslut i nämnder, bolag och styrelser. • förstå miljökonsekvenserna av vårt agerande och ta ansvar för den miljöpåverkan som uppstår i vårt dagliga arbete. • effektivisera vår resursanvändning och utgå från de planetära resurser vi har och verkar för att inte överskrida dessa. • skapa möjligheter och uppmuntrar medarbetare, kommuninvånare, näringsliv och föreningar till ett aktivt miljö- och hållbarhetsarbete med fokus på förbättringsarbete och miljömedveten livsstil. I förslaget till nytt miljöprogram 2020-2030 för Habo kommun finns fyra fokusområden. Ett av dessa är fokusområdet för hållbar konsumtion och produktion. Ambitionen är att kommunen ska arbeta för att effektivisera resursanvändning genom miljömedveten upphandling och främja en hållbar konsumtion och uppmuntra till en hållbar produktion. Förslagen till mål för fokusområdet omfattar bland annat att kommunen ska främja fossilfria produkter enligt principer för cirkulär ekonomi vid upphandling och att minimera resursanvändning samt källsortera avfall. Detta innebär exempelvis att undvika plast baserad på fossil olja i största möjliga utsträckning. I förslaget finns även ett annat fokusområde för utbildning, kommunikation och engagemang. Förslagen till mål för fokusområdet handlar om att kommunen ska kommunicera miljö- och hållbarhets frågor till medarbetare, kommuninvånare, företag och föreningar. Syftet med denna typ av insatser är att uppmuntra och förstärka engagemang för ett miljörelaterat förbättringsarbete och en miljömedveten livsstil. Habo kommun deltar också i projektet Glokala Sverige och medverkar i Klimatrådets fokusgrupp ”Konsumtion och livsstil”. I båda dessa sammanhang lyfts utmaningar kring bland annat plast baserad på fossil olja och olika åtgärder diskuteras. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunledningsförvaltningen att det finns bra grund för ett fortsatt arbete i linje med motionens intentioner och föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad.

Justeras Expedierats

132 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 37

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Gunnar Pettersson (S) yrkar bifall till förslaget. _____

Justeras Expedierats

133 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-09 KS19/287 1

Till Kommunstyrelsen

Svar på motion om plast i kommunens verksamhet

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad.

Ärendebeskrivning Johanna Siwertz (V) har lämnat in en motion om biobaserad och återvunnen plast i kommunens verksamhet. Syftet med motionen är att Habo kommun ska ta sitt ansvar och påbörja arbetet med att minska användningen av plastprodukter och att använda återvunnen eller biobaserad plast i större utsträckning. Genom motionen föreslår motionären att kommunen bör ha ett mål att vid all nyanskaffning av produkter med plastinnehåll ska plasten komma från förnybar eller återvunnen råvara. Förslaget i motionen omfattar tre punkter:

1. Att kommunen påbörjar ett arbete med att minska användningen av plastprodukter 2. Att kommunen påbörjar ett arbete med att vid inköp av plastprodukter efterfråga produkter som är tillverkade av återvunnen eller förnybar råvara och som är möjliga att materialåtervinna 3. Att kommunen bedriver ett informationsarbete gentemot invånare och företag om vikten av minskad platsanvändning och vikten av sortering för materialåtervinning I juni 2019 antog kommunfullmäktige ”Habo kommuns policy för inköps- och upphandlingsverksamhet med riktlinjer och anvisningar”. Enligt dessa riktlinjer ska: • upphandling baseras på en helhetssyn till nytta för hela kommunen • krav vid upphandlingar ställas på kvalitet och hållbarhet i balans med kostnad. • Habo kommun bidra till hållbar utveckling genom att ställa miljökrav på varor, tjänster och entreprenader • miljökraven prioriteras och ställas utifrån antaget miljöprogram • miljökraven formuleras utifrån varje unik upphandling och dess miljöpåverkan

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 82 69 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

134

Dnr Sida

KS19/287 2

• antalet produkter med miljö- och hälsoskadliga ämnen kontinuerligt minska. Som en bas för det miljö- och hållbarhetsstrategiska arbetet i Habo kommun finns Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Kommunen har flera styrande dokument för det miljö- och hållbarhetsstrategiska arbetet, där miljöprogrammet är ett exempel. I förslaget till nytt miljöprogram 2020-2030 för Habo kommun föreslås att utgångspunkten är Habo kommuns vision – den hållbara kommunen för hela livet. Det innebär att Habo kommuns verksamheter ska bidra till en miljömässigt hållbar utveckling genom att: • agera och planera långsiktigt genom att inkludera miljöhänsyn i våra beslut i nämnder, bolag och styrelser. • förstå miljökonsekvenserna av vårt agerande och ta ansvar för den miljöpåverkan som uppstår i vårt dagliga arbete. • effektivisera vår resursanvändning och utgå från de planetära resurser vi har och verkar för att inte överskrida dessa. • skapa möjligheter och uppmuntrar medarbetare, kommuninvånare, näringsliv och föreningar till ett aktivt miljö- och hållbarhetsarbete med fokus på förbättringsarbete och miljömedveten livsstil. I förslaget till nytt miljöprogram 2020-2030 för Habo kommun finns fyra fokusområden. Ett av dessa är fokusområdet för hållbar konsumtion och produktion. Ambitionen är att kommunen ska arbeta för att effektivisera resursanvändning genom miljömedveten upphandling och främja en hållbar konsumtion och uppmuntra till en hållbar produktion. Förslagen till mål för fokusområdet omfattar bland annat att kommunen ska främja fossilfria produkter enligt principer för cirkulär ekonomi vid upphandling och att minimera resursanvändning samt källsortera avfall. Detta innebär exempelvis att undvika plast baserad på fossil olja i största möjliga utsträckning. I förslaget finns även ett annat fokusområde för utbildning, kommunikation och engagemang. Förslagen till mål för fokusområdet handlar om att kommunen ska kommunicera miljö- och hållbarhets frågor till medarbetare, kommuninvånare, företag och föreningar. Syftet med denna typ av insatser är att uppmuntra och förstärka engagemang för ett miljörelaterat förbättringsarbete och en miljömedveten livsstil. Habo kommun deltar också i projektet Glokala Sverige och medverkar i Klimatrådets fokusgrupp ”Konsumtion och livsstil”. I båda dessa sammanhang lyfts utmaningar kring bland annat plast baserad på fossil olja och olika åtgärder diskuteras. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunledningsförvaltningen att det finns bra grund för ett fortsatt arbete i linje med motionens intentioner.

135

Dnr Sida

KS19/287 3

Anna Lööv Miljö- och hållbarhetsstrateg

Beslutet skickas till: Miljö- och hållbarhetsstrateg

136 137 138 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 38

Dnr KS19/325

§ 52 Svar på motion om aktionsplan för att rädda våra vilda bin

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla punkterna ett och två och ge tekniska förvaltningen i uppdrag att planera för att förbättra förutsättningarna för vilda bin vid anläggning av parker, rabatter och vid grässlåtter. Punkterna tre och fyra faller inte under kommunens ansvarsområde och avslås därför.

Ärendebeskrivning Anders Thelin (V) har lämnat in en motion med förslag att rädda vilda bin (en aktionsplan). Syftet med förslaget är att Habo kommun ska bidra i arbetet med att säkerställa förutsättningar för att vilda bin ska kunna fortleva. Förslaget omfattar fyra punkter: 1. att vid anläggning av parker och rabatter så och plantera buskar, träd och blommor som främjar insekternas mångfald och utveckling 2. att vänta med att slå utvalda gräsmattor och vägrenar tills de flesta blommor blommat färdigt 3. att stödja ekologiskt jordbruk och naturbete och 4. att inom jordbruket minska användningen av bekämpningsmedel som påverkar insekterna negativt. Miljö- och hållbarhetsstrateg Anna Lööv skriver 2020-03-09 att pollinering är en viktig ekosystemtjänst som bidrar till vår livsmedelsförsörjning och till fungerande ekosystem. En stor del av vår livsmedelsförsörjning är beroende av pollinering och ungefär 90 % av jordens vilda växter får åtminstone delvis hjälp med pollinering av vilda pollinatörer. En tredjedel av Sveriges 299 vilda biarter finns med på den nationella rödlistan. Många pollinerande insekter och viktiga värdväxter hotas alltså och konsekvenserna är bland annat minskad pollinering och en mer ojämn skörd. I Sverige utförs pollineringen främst av vilda bin, flugor och fjärilar. En kombination av att många gamla ängsmarker övergetts och vuxit igen, och att brukandet skalats upp och sker mer rationellt har inneburit att det inte längre finns rum för många av dessa pollinatörer. Även gifter, matbrist, ett förändrat landskap och klimatförändringar hotar de vilda pollinatörerna. En stor andel av de vilda pollinatörerna är därför hotade. Pollinatörerna behöver livsmiljöer som innehåller strukturer som tillgodoser behovet av bra boplatser och goda möjligheter till föda. Sådana miljöer kan till exempel vara rikblommande ängs- och betesmarker, blommande trädgårdar, gamla träd med håligheter, död ved, sandiga marker i soliga lägen och brynmiljöer.

Under förutsättning att motionen avser sådant som kommunen kan påverka

Justeras Expedierats

139 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 39

och råda över, kan kommunen spela en viktig roll i att implementera insatser som gynnar pollinatörer. Det innebär med andra ord allmänna platser, kommunal mark, offentliga fastigheter och vägrenar i den mån det är ett kommunalt ansvar. Den tätortsnära naturen och även miljöer i städer har visat sig kunna erbjuda en fristad för en hel del pollinerande arter. Stadsmiljöer som koloniträdgårdar, kyrkogårdar, villaträdgårdar, parker, gröna tak och alléer kan med rätt skötsel vara livsviktiga för flera olika arter av pollinatörer. I förslaget till nytt miljöprogram 2020–2030 för Habo kommun finns ett fokusområde för hållbart nyttjande av natur, vatten och mark. Ambitionen är att kommunen ska främja de ekosystemtjänster som naturen erbjuder och vårda och värna värdefulla naturområden samt vara rustad för att möta de klimatförändringar vi inte kan råda över. Förslagen till mål för fokusområdet omfattar bland annat att främja ekosystemtjänster vid planering och drift. Det skulle till exempel kunna handla om att bevara naturliga habitat, utöka/ förbättra lämpliga habitat, skapa nya boplatser för pollinatörer, plantera lämpliga växter med tillräcklig variation samt undvika att använda biocider i skötseln av grönområden, parker och dylikt. I detta sammanhang är därmed punkt ett och två i motionen relevanta för kommunen att hantera. Det finns möjligheter att söka nationell finansiering via LONA (lokala naturvårdssatsningen). Inom LONA kan kommuner och lokala aktörer söka pengar för satsningar som gynnar just vilda pollinatörer och pollinering. Under 2020 prioriterar regeringen och Naturvårdsverket denna typ av satsningar genom ett extra ansökningstillfälle med avsatta pengar. Avseende punkterna tre och fyra i motionen råder inte Habo kommun över dessa. Det är istället ett arbete som bör ske via nationella myndigheter som Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och länsstyrelsen och i samverkan med branschorganisationer som Lantbrukarnas riksförbund och Ekologiska lantbrukarna. Miljö- och hållbarhetsstrateg Anna Lööv föreslår kommunfullmäktige att bifalla punkt ett och två och ge tekniska förvaltningen i uppdrag att planera för att förbättra förutsättningarna för vilda bin vid anläggning av parker, rabatter och vid grässlåtter. Punkterna tre och fyra faller inte under kommunens ansvar och därför bör kommunfullmäktige avslå punkt tre och fyra.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Gunnar Pettersson (S) yrkar bifall enligt förslaget och säger att det även gynnar de biodlingar som finns. _____

Justeras Expedierats

140 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-09 KS19/325 1

Till Kommunstyrelsen

Svar på motion om aktionsplan för att rädda våra vilda bin

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla punkterna ett och två och ge tekniska förvaltningen i uppdrag att planera för att förbättra förutsättningarna för vilda bin vid anläggning av parker, rabatter och vid grässlåtter. Punkterna tre och fyra faller inte under kommunens ansvarsområde och avslås därför.

Ärendebeskrivning Anders Thelin (V) har lämnat in en motion med förslag att rädda vilda bin (en aktionsplan). Syftet med förslaget är att Habo kommun ska bidra i arbetet med att säkerställa förutsättningar för att vilda bin ska kunna fortleva. Förslaget omfattar fyra punkter:

1. att vid anläggning av parker och rabatter så och plantera buskar, träd och blommor som främjar insekternas mångfald och utveckling 2. att vänta med att slå utvalda gräsmattor och vägrenar tills de flesta blommor blommat färdigt 3. att stödja ekologiskt jordbruk och naturbete och 4. att inom jordbruket minska användningen av bekämpningsmedel som påverkar insekterna negativt. Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som bidrar till vår livsmedelsförsörjning och till fungerande ekosystem. En stor del av vår livsmedelsförsörjning är beroende av pollinering och ungefär 90 % av jordens vilda växter får åtminstone delvis hjälp med pollinering av vilda pollinatörer. En tredjedel av Sveriges 299 vilda biarter finns med på den nationella rödlistan. Många pollinerande insekter och viktiga värdväxter hotas alltså och konsekvenserna är bland annat minskad pollinering och en mer ojämn skörd. I Sverige utförs pollineringen främst av vilda bin, flugor och fjärilar. En kombination av att många gamla ängsmarker övergetts och vuxit igen, och att brukandet skalats upp och sker mer rationellt har inneburit att det inte längre finns rum för många av dessa pollinatörer. Även gifter, matbrist, ett förändrat landskap och klimatförändringar hotar de vilda pollinatörerna. En stor andel av de vilda pollinatörerna är därför hotade.

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 82 69 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

141

Dnr Sida

KS19/325 2

Pollinatörerna behöver livsmiljöer som innehåller strukturer som tillgodoser behovet av bra boplatser och goda möjligheter till föda. Sådana miljöer kan till exempel vara rikblommande ängs- och betesmarker, blommande trädgårdar, gamla träd med håligheter, död ved, sandiga marker i soliga lägen och brynmiljöer. Under förutsättning att motionen avser sådant som kommunen kan påverka och råda över, kan kommunen spela en viktig roll i att implementera insatser som gynnar pollinatörer. Det innebär med andra ord allmänna platser, kommunal mark, offentliga fastigheter och vägrenar i den mån det är ett kommunalt ansvar. Den tätortsnära naturen och även miljöer i städer har visat sig kunna erbjuda en fristad för en hel del pollinerande arter. Stadsmiljöer som koloniträdgårdar, kyrkogårdar, villaträdgårdar, parker, gröna tak och alléer kan med rätt skötsel vara livsviktiga för flera olika arter av pollinatörer. I förslaget till nytt miljöprogram 2020–2030 för Habo kommun finns ett fokusområde för hållbart nyttjande av natur, vatten och mark. Ambitionen är att kommunen ska främja de ekosystemtjänster som naturen erbjuder och vårda och värna värdefulla naturområden samt vara rustad för att möta de klimatförändringar vi inte kan råda över. Förslagen till mål för fokusområdet omfattar bland annat att främja ekosystemtjänster vid planering och drift. Det skulle till exempel kunna handla om att bevara naturliga habitat, utöka/ förbättra lämpliga habitat, skapa nya boplatser för pollinatörer, plantera lämpliga växter med tillräcklig variation samt undvika att använda biocider i skötseln av grönområden, parker och dylikt. I detta sammanhang är därmed punkt ett och två i motionen relevanta för kommunen att hantera. Det finns möjligheter att söka nationell finansiering via LONA (lokala naturvårdssatsningen). Inom LONA kan kommuner och lokala aktörer söka pengar för satsningar som gynnar just vilda pollinatörer och pollinering. Under 2020 prioriterar regeringen och Naturvårdsverket denna typ av satsningar genom ett extra ansökningstillfälle med avsatta pengar. Avseende punkterna tre och fyra i motionen råder inte Habo kommun över dessa. Det är istället ett arbete som bör ske via nationella myndigheter som Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och länsstyrelsen och i samverkan med branschorganisationer som Lantbrukarnas riksförbund och Ekologiska lantbrukarna. För kommunledningsförvaltningen

Anna Lööv Miljö- och hållbarhetsstrateg

Beslutet skickas till: Tekniska förvaltningen, Miljö- och hållbarhetsstrateg

142 143 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 40

Dnr KS20/37

§ 53 Svar på motion om besparing på miljöförvaltningen

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.

Ärendebeskrivning Morgan Malmborg (HD) har lämnat in en motion med förslag på besparingar inom miljöförvaltningen. Motionären hävdar att miljöförvaltningen är en förvaltning där antalet tjänster har skenat iväg och att kostnaderna är orimliga för en liten kommun som Habo. Motionären yrkar därför att 1. Det görs en konsekvensbesparing om sex tjänster plockas bort 2. Vilken besparing det ger att spara in sex tjänster 3. Hur mycket en sådan besparing motsvarar i en skattesänkning 4. Beslut fattas att dra in sex tjänster Kommundirektör Jan Sundman skriver 2020-03-18 att i reglementet för miljönämnden framgår nämndens ansvarsområden. Kort beskrivet ska nämnden bedriva tillsyn, handlägga anmälningar och tillstånd, samt utreda klagomål enligt ett flertal lagstiftningar inom bland annat miljöbalken, miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen, tobakslagen (gällande lokaler), strålskyddslagen (gällande solarier), lagen om sprängämnesprekursorer och inom renhållningsområdet. Nämnden svarar också för att säkerställa en hög skyddsnivå för djur och människors hälsa när det gäller foder och animaliska biprodukter. Utöver detta ska nämnden medverka i fysisk planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs och utarbeta de förslag till åtgärdsprogram och åtgärdsplaner som kan krävas av kommunerna och svara för provtagning som ålagts kommunerna med anledning av miljökvalitetsnormer. Miljöförvaltningen arbetar åt två kommuner, Habo och Mullsjö, och kostnaden fördelas mellan kommunerna utifrån invånarantal, vilket innebär för närvarande att Habo kommun betalar 63 procent och Mullsjö 37 procent av nettokostnaden som återstår efter avgiftstäckning. Den del av kostnaderna som finansieras via avgifter varierar mellan verksamhetsområdena och uppgick 2019 till 83 procent för livsmedel, 59 procent för miljötillsynen och 53 procent för hälsoskydd.

Efter avdrag för avgifter och ersättningen från Mullsjö kommun uppgick kostnaden som finansieras via skattsedeln till 4 626 000 kronor 2019 medan motsvarande kostnad för 2018 uppgick till 4 521 000 kronor, vilket motsvarar en ökning med drygt två procent.

Justeras Expedierats

144 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 41

Miljöförvaltningen har 10 årsarbetare. Nämnden begärde ingen utökning av budgeten inför 2020 men har gjort så tidigare år. Nämnden har dock fått avslag på sina förslag till utökningar. Om en neddragning skulle ske med sex tjänster så blir det omöjligt för nämnd och förvaltning att utföra den verksamhet som de är ålagda att göra. Den lagstadgade behovsutredningen (Miljötillsynsförordningen 2011:13 1:6§) som ligger till grund för nämndens och förvaltningens uppdrag visar på ett egentligt behov av 11 årsarbetare. Samverkan och samsyn kring behovsutredning och tillsynplanering sker för övrigt delvis tillsammans med övriga kommuner i länet genom Miljösamverkan i Jönköpings län. Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen ska avslås.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Anders Rickman (L) och Gunnar Pettersson (S) yrkar bifall till kommunledningsförvaltningens förslag att avslå motionen. _____

Justeras Expedierats

145 TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2020-03-18 KS20/37 1

Till Kommunstyrelsen

Svar på motion om besparing på miljöförvaltningen

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.

Ärendebeskrivning Morgan Malmborg (HD) har lämnat in en motion med förslag på besparingar inom miljöförvaltningen. Motionären hävdar att miljöförvaltningen är en förvaltning där antalet tjänster har skenat iväg och att kostnaderna är orimliga för en liten kommun som Habo. Motionären yrkar därför att

1. Det görs en konsekvensbesparing om sex tjänster plockas bort 2. Vilken besparing det ger att spara in sex tjänster 3. Hur mycket en sådan besparing motsvarar i en skattesänkning 4. Beslut fattas att dra in sex tjänster I reglementet för miljönämnden framgår nämndens ansvarsområden. Kort beskrivet ska nämnden bedriva tillsyn, handlägga anmälningar och tillstånd, samt utreda klagomål enligt ett flertal lagstiftningar inom bland annat miljöbalken, miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen, tobakslagen (gällande lokaler), strålskyddslagen (gällande solarier), lagen om sprängämnesprekursorer och inom renhållningsområdet. Nämnden svarar också för att säkerställa en hög skyddsnivå för djur och människors hälsa när det gäller foder och animaliska biprodukter. Utöver detta ska nämnden medverka i fysisk planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs och utarbeta de förslag till åtgärdsprogram och åtgärdsplaner som kan krävas av kommunerna och svara för provtagning som ålagts kommunerna med anledning av miljökvalitetsnormer. Miljöförvaltningen arbetar åt två kommuner, Habo och Mullsjö, och kostnaden fördelas mellan kommunerna utifrån invånarantal, vilket innebär för närvarande att Habo kommun betalar 63 procent och Mullsjö 37 procent av nettokostnaden som återstår efter avgiftstäckning. Den del av kostnaderna som finansieras via avgifter varierar mellan

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 81 59 036-442 81 60 [email protected] 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

146

Dnr Sida

KS20/37 2 verksamhetsområdena och uppgick 2019 till 83 procent för livsmedel, 59 % för miljötillsynen och 53 % för hälsoskydd. Efter avdrag för avgifter och ersättningen från Mullsjö kommun uppgick kostnaden som finansieras via skattsedeln till 4 626 000 kronor 2019 medan motsvarande kostnad för 2018 uppgick till 4 521 000 kronor, vilket motsvarar en ökning med drygt två procent. Miljöförvaltningen har 10 årsarbetare. Nämnden begärde ingen utökning av budgeten inför 2020 men har gjort så tidigare år. Nämnden har dock fått avslag på sina förslag till utökningar. Om en neddragning skulle ske med sex tjänster så blir det omöjligt för nämnd och förvaltning att utföra den verksamhet som de är ålagda att göra. Den lagstadgade behovsutredningen (Miljötillsynsförordningen 2011:13 1:6§) som ligger till grund för nämndens och förvaltningens uppdrag visar på ett egentligt behov av 11 årsarbetare. Samverkan och samsyn kring behovsutredning och tillsynplanering sker för övrigt delvis tillsammans med övriga kommuner i länet genom Miljösamverkan i Jönköpings län. För kommunledingsförvaltningen

Jan Sundman Kommundirektör

147 148 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 42

Dnr KS20/112

§ 54 Redovisning av ej avgjorda motioner

Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna redovisningen av de ej avgjorda motionerna.

Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ska redovisa ej avgjorda motioner till kommunfullmäktige två gånger per år (april och oktober). Det finns för närvarande sju motioner som inte är avgjorda: 1. Motion om minskad plastanvändning i kommunens verksamheter (V) Inkom 2019-09-26. Behandlas vid dagens sammanträde.

2. Motion om motprestation för försörjningsstöd (SD) Inkom 2019-11-28. Behandlas vid dagens sammanträde.

3. Motion om aktionsplan för att rädda våra vilda bin (V) Inkom 2019-11-28. Behandlas vid dagens sammanträde.

4. Motion om besparing på miljöförvaltningen (HD) Inkom 2020-02-27. Behandlas vid dagens sammanträde.

5. Motion om att utöka Habo kommuns anhörigstöd till att även innefatta barn och ungdomar i svåra livssituationer (S, V, MP) Inkom 2020-02-27. Remitterad till socialnämnden och till barn- och utbildningsnämnden.

6. Motion om totalförbud mot fyrverkerier i Habo kommun (SD) Inkom 2020-02-27

7. Motion om medicinskt motiverad kost i skolan (SD) Inkom 2020-03-26. _____

Justeras Expedierats

149 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 43

Dnr KS20/112

§ 55 Redovisning av ej avgjorda medborgarförslag

Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna redovisningen av de ej avgjorda medborgarförslagen.

Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ska redovisa ej avgjorda medborgarförslag till kommunfullmäktige två gånger per år (april och oktober). Det finns för närvarande två medborgarförslag som inte är avgjorda: 1. Medborgarförslag om hastighetsbegränsning vid Hagenskolan Inkom 2019-09-26 Översänd till byggnadsnämnden för beslut.

2. Medborgarförslag om trottoar längs Oxdragarslingan Inkom 2019-02-27. Behandlas vid dagens sammanträde. _____

Justeras Expedierats

150 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 44

Dnr KS20/112

§ 56 Redovisning av ej verkställda motioner och ej verkställda kommunfullmäktigebeslut

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna redovisningen av ej verkställda motioner och av ej verkställda fullmäktigebeslut, samt att låta samtliga motioner och beslut stå kvar på bevakningslistan utom Motion om möjligheter till kompetensförsörjning genom företagssafari och Beslut om att upprätta förslag på parkeringstal vilka avförs från listan.

Ärendebeskrivning Enligt beslut i kommunfullmäktige den 26 oktober 2000, § 132 ska samtliga bifallna motioner som finns på en bevakningslista redovisas till kommunfullmäktige en gång per år. Rutinmässigt sker detta vid fullmäktiges sammanträde i april. Vid redovisningstillfället ska kommunfullmäktige besluta om vilka motioner som ska avföras från bevakningslistan. Sedan 2014 redovisas även övriga kommunfullmäktigebeslut som inte har verkställts. För närvarande finns följande motioner på bevakningslistan: Motion om allmän gatubelysning i Rödån Beslutsdatum: 2017-04-27 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att hänskjuta motionen till budgetberedningen, och att därmed anse motionen vara besvarad. Kommentar: Gatubelysning är monterad men är ännu ej inkopplad på elnätet. Beställning av inkoppling har gjorts till Vattenfall av Habo Kraft. Motion om bättre skolresultat tack vare ökat fokus på barnens lunchmiljö Beslutsdatum: 2017-10-26 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionens förslag om att det kostpolitiska programmet ska revideras under 2017 och att mätbara mål för elevernas miljö vid skolmåltiden ska tas fram. Kommentar: Det kostpolitiska programmet har ännu ej reviderats. Motion om att minska matsvinnet Beslutsdatum: 2018-01-25 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla förslaget om att lägga in ett mål om att minska matsvinnet i miljöprogrammet och att detta läggs in i det nya programmet som ska tas fram 2019. Kommentar: Det nya miljöprogrammet är ute på remiss. Motion om dagens och morgondagens kollektivtrafik Beslutsdatum: 2018-03-22

Justeras Expedierats

151 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 45

Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen, men att tillsättande av fullmäktigeberedning ska ske efter valet 2018. Kommentar: Fullmäktigeberedningen kommer att redovisa sitt arbete vid ett kommande sammanträde. Motion om fler busskurer vid väg 195 Beslutsdatum: 2018-12-12 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen i den del som avser att sätta upp busskurer vid Ebbarp och att anse motionen vara besvarad i den del som avser övervakningskameror. Kommentar: Ej genomfört på grund av att det ej är klarlagt vem som har ansvaret för byggandet av hållplatser längs statlig väg. Motion om möjligheter till kompetensförsörjning genom företagssafari Beslutsdatum: 2018-06-14 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och att uppdra åt näringspolitiska rådet att utse en projektgrupp. Kommentar: Kontakt har tagits med företag vid två tillfällen under 2019 för att efterhöra intresse av företagssafari. Flertalet av företagen har redan en väl etablerad kontakt med tekniska högskolan, och har därför inte sett behov av att kommunen anordnar företagssafari. Förslag till beslut: Motionen avföres från listan. Motion angående hedersrelaterat våld och förtryck Beslutsdatum: 2019-11-28 Beslut: Beslut att kartlägga i vilken grad problematiken med hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i Habo kommun, att ta fram en handlingsplan och att utbilda och informera personal inom socialtjänst, kommunal sjukvård och skola om anmälningsskyldigheten. Kommentar: Påbörjat Motion om startande av grundsärskola Beslutsdatum: 2019-11-28 Beslut: Beslut om att planera för grundsärskola årskurs 1-6 och träningsskola årskurs 1-9. Kommentar: Planering påbörjad och medel finns delvis upptaget i budget för 2021. Motion om lokal busslinje ”Mjuka linjen” Beslutsdatum: 2020-03-26 Beslut: Beslut att en kostnadsutredning av införandet av mjuka linjen ska göras. När utredningen är klar ska den översändas till budgetberedningen. Kommentar: Ej påbörjat.

Ej verkställda kommunfullmäktigebeslut Följande beslut (exklusive motioner) som fattats fram till den 31 december 2019 har ännu inte verkställts:

Justeras Expedierats

152 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida

2020-03-31 46

KF § 108 2016-10-27 – Upprätta förslag på parkeringstal Kommentar: Arbetet har ännu inte påbörjats. Parkeringstal skulle behöva tas fram, men det behöver också flera andra utredningar kopplade till samhällsplanering och nya prioriteringar behöver därför göras avseende politisk viljeinriktning och ekonomi. Förslag till beslut: Beslutet avföres från bevakningslistan. KF § 25 2016-03-31 Beslut att en bevarandeplan för vilka fastigheter som ska bevaras i kommunen ska tas fram. Kommentar: Byggnadsnämnden äskade medel för detta i budget 2020, men det beviljades ej. KF § 123 2018-11-29 Beslut om att anta förslag till revidering av de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Habo kommun. Kommentar: Länsstyrelsen har upphävt kommunens beslut. Kommunen har överklagat och inväntar besked om prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. KF § 22 2019-02-28 Beslut att ta fram en markanvändningsplan för Habo centrum. Kommentar: Pågår _____

Justeras Expedierats

153

ÄRENDE KS NR 31

Anmälningsärenden

Till kommunstyrelsen 2020-04-15

1. Högsta förvaltningsdomstolen: meddelar inte prövningstillstånd i ärendet upphävande av allmänna lokala ordningsföreskrifter.

--- 154

ÄRENDE KS NR 32

REDOVISNING AV DELEGATIONSBESLUT

Protokoll från arbetsutskottet...... 2020-03-31