Vetlandas Nuläge – Demografi 2020

2021-01-04 1 (27)

UTVECKLINGSAVDELNINGEN 2

Innehåll

Sammanfattning ...... 3

Befolkning ...... 4 Befolkningen 2019 i jämförelse med övriga kommuner i länet och i Småland .. 4 Befolkningsutveckling ...... 5 Fördelning per åldersgrupp ...... 6

Utländsk bakgrund ...... 9

Migration ...... 12

Barnafödande ...... 14

Urbanisering ...... 15

Sysselsättning ...... 16 Sysselsättningsgrad ...... 17 Arbetslöshet ...... 21

Pendling ...... 24

Utbildningsnivå ...... 26

Sammanfattning Den demografiska utvecklingen i kombination med försörjningskvoten och den allt äldre befolkningen ställer höga krav på kommunens förmåga att möta framtidens utmaningar. Försörjningsbördan för de sysselsatta i arbetsför ålder förväntas öka under de kommande 10 åren. Vetlanda behöver därför säkerställa en attraktiv livsmiljö för småbarnsfamiljer och unga vuxna så att de ser möjligheter med ett liv i kommunen. Denna typ av befolkningsförändring ställer också nya krav på kommunen att säkra kompetensförsörjningen på sikt. Digitaliseringen behöver ses som en del av lösningen. Strukturomvandlingen i näringslivet måste mötas med en medveten strategi för livslångt lärande och karriärbyte för de människor som ersätts med robotar. Denna grupp utgör en stor potential och resurs för samhället. Parallellt behöver det offentliga, vård och välfärdstjänster digitaliseras i allt högre utsträckning både för att möta människors efterfrågan, behov och förmåga och för att lösa delar av de välfärdsutmaningar som den demografiska utvecklingen för med sig. Genom att skapa möjligheter för företag och organisationer att ta del av kunskaps- och informationsspridning över kommungränser fyller arbetskraftsrörlighet en viktig funktion för kommunens utveckling och förnyelse. Det kan handla om att individer byter arbetsplatser och för med sig kunskap från ett företag till ett annat som kanske är lokaliserat i en annan kommun. Det kan även handla om arbetskraftens pendling, vilken bidrar till att individer rör sig över större geografier och för med sig kunskaper och idéer från en plats till en annan. Att säkerställa pendlingsmöjligheterna med tillräckligt bra infrastruktur där kollektivt resande ingår är därmed en viktig framgångsfaktor för kommunens utveckling. För att få en utveckling av hela kommunen behöver satsningar göras inom områdena utbildning och kompetens. Satsningar behöver även genomföras för att få till en bättre tillgänglighet av tjänster/service där en utbyggd infrastruktur medför en större rörlighet.

Befolkning

Befolkningen 2019 i jämförelse med övriga kommuner i länet och i Småland

Befolkningen i länets kommuner 2019-12-31 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0

Efter Jönköping är Värnamo länets största befolkningskommun, följd av Nässjö, Gislaved och Vetlanda. Aneby har den lägsta befolkningsmängden, följd av Mullsjö kommun. Länets befolkningstillväxt över tid drivs i stor grad av Jönköping, men även av Värnamo och Gislaved samt kommunerna som gränsar till Jönköping.

Befolkningen i kommunerna i Småland 2019-12-31 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0

Efter de tre största kommunerna i Småland Jönköping, Växjö och Kalmar hamnar Vetlanda bland de sex kommunerna som har en befolkning över 20 000 invånare. Eftersom förmågan att kunna attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att utveckla en attraktiv och konkurrenskraftig region är det av 5 största vikt att Vetlanda samverkar med de kringliggande kommunerna oavsett länstillhörighet.

Befolkningsutveckling

Befolklningsutvecklingen i Vetlanda kommun 1983-2019 28500

28000

27500

27000

26500

26000

25500

25000

Från och med år 1983 var det lägsta befolkningsantalet år 2013 med 26 398 invånare men därefter har befolkningen ökat något igen och uppgick till 27 504 år 2018.

Fördelning män och kvinnor i Vetlanda kommun 1983-2019 14500

14000

13500

13000

12500

12000

Män Kvinnor

Antalet män har varit fler än antalet kvinnor under hela perioden men under de sista åren har kommunen förlorat något fler kvinnor i förhållande till andelen män. Fördelningen avviker något från riksgenomsnittet där andelen kvinnor är 49,8 procent. I Vetlanda är andelen kvinnor något lägre, 48,7 procent och i Jönköpings kommun är andel kvinnor i stället något högre 50,0 procent. 6

Fördelning per åldersgrupp Åldersgruppen 0-17 år utgörs i Jönköpings län av 21,7 % av befolkningen vilket kan jämföras med rikets 21 %. I Vetlanda kommun är andelen mellan 0-17 år 21,3 %.

Befolkningsutvecklingen av olika åldersgrupper Vetlanda kommun 10000

8000

6000

4000

2000

19-24 25-39 40-64

Andelen invånare i gruppen 18-64 år är i länet 57,7 % jämfört med rikets 59,2 %. I Vetlanda kommun är andelen mellan 18-64 år 54,6 %, vilket är både lägre jämfört med länet i stort och även jämfört med riket.

Befolkningsutvecklingen av äldre i Vetlanda kommun 1983-2019 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

65-79 80-89 90-w

För gruppen 65 år och äldre är länssnittet 20,6 % jämfört med rikets 19,8 %. Vetlanda kommuns andel 65 år och äldre är 24,2 % där vi alltså har en större andel äldre jämfört med både länet i stort och med riket. De kommande åren väntas en stark ökning av personer i gruppen 65 år och äldre. Det kommer att ställa nya krav på framförallt offentlig sektor under de kommande decennierna med en allt äldre befolkning. Att andelen invånare i förvärvsarbetande åldrar relativt sett minskar samtidigt som andelen yngre och äldre relativt sett ökar leder till en ökad försörjningskvot.

Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper med prognos 18000 16000 14000 12000 Kommunprognos 2020 10000 8000 27 490 personer år 2030 6000 4000 2000

2001 2023 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2025 2027 2029

0-19 20-64 65-w

Antalet personer mellan 20-64 år är större än övriga grupper. Antalet som inte är i förvärvsarbetande ålder har ökat lite mer de senaste åren. Det är därför viktigt att så många som möjligt som är i åldersgruppen 20-64 år också förvärvsarbetar. Om befolkningen kommer att öka totalt med ca 500 personer till år 2030 förväntas åldersgruppen mellan 20-64 år att minska med motsvarande 400 personer enligt framtagen kommunprognos 2020. Prognosen pekar också på att antalet äldre över 80 år kommer att öka till 2030.

Befolkningsutvecklingen av äldre i Vetlanda kommun 1983-2019 och prognos 2020-2030 6000

5000

4000

3000

2000

1000

1993 2011 2029 1983 1985 1987 1989 1991 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027

65-79 80-89 90-w

Att andelen invånare i förvärvsarbetande åldrar relativt sett minskar samtidigt som andelen yngre och äldre relativt sett ökar leder till en ökad försörjningskvot. Försörjningskvoten visar andelen av befolkningen som är yngre än 20 år och äldre än 64 år (icke förvärvsarbetande åldrar) i förhållande till andelen av befolkningen som är 20-64 år (förvärvsarbetande åldrar). 8

Försörjningskvoten mellan 2006-2018 uppdelat i Vetlanda kommun, Jönköpings län och Riket 100

0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Vetlanda Jönköpings län Riket

Teoretiskt motvarar detta hur många varje person i arbetsför ålder behöver försörja. År 2017 hade Vetlanda kommun en försörjningskvot på 88,5 , vilket innebär att det går 88 personer i icke förvärvsarbetande åldrar på 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. År 2018 har försörjningskvoten ökat ytterligar till 90,1. År 2006 låg den på 81,8 och år 2030 väntas kvoten ha ökat till 93. Förskjutningen mot en allt minder andel i yrkesaktiv ålder får naturligtvis på sikt återverkningar på kommunens ekonomi. När andelen unga och gamla ökar stiger kostnaderna, samtidigt som den minskade andelen i yrkesaktiv ålder innebär att skatteunderlaget relativt sett krymper. Merparten av kostnaderna för den kommunala servicen består av personalens löner. Verksamheten inom barnomsorg, skola och äldreomsorg är svår att rationalisera; personalminskningar betyder oftast i praktiken sämre kvalitet. Om en ökande andel av de arbetande behövs i den kommunala sektorn och om de kommunanställdas löner inte skall släpa efter utvecklingen på arbetsmarknaden i övrigt, kommer kommunalskatten att behöva höjas.

Utländsk bakgrund

Antal som är utrikes födda och bor i Vetlanda kommun 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

Andelen personer som är utlandsfödda i riket är 18,5 % och i länet 17,1 %. Högst andel utlandsfödda bor i Gnosjö kommun (25,1%) och i Gislaved (22,7%) och lägst andel bor i Habo kommun (7,6 %). I Vetlanda är andelen utlandsfödda år 2018 15,6 % vilket är en lägre andel jämfört med både länet i stort och med riket. Antalet som är utrikes född i Vetlanda kommun har ökat från 1725 år 2000 till 4287 år 2018.

Syrien är det land som flest antal utlandsfödda kommer ifrån därefer är det ungefär lika många som kommer från Irak, Bosnien och Hercogovina samt Tyskland. 10

Follkmängd i olika åldersklasser efter bakgrund i Vetlanda kommun 2019-12-31 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200

0-4 år 0-4 år 5-9

100+ år 100+

35-39 år 35-39 år 95-99 10-14 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94

Född i Sverige Utrikes född

Andelen utlandsfödda är störst i åldersgruppen 35-39 år. Motsvarande utvecklingskurva för födda i Sverige visar att det i stället finns färre i åldern 35-39 år jämfört med övriga åldersgrupper i Vetlanda kommun.

Befolkningen i Vetlanda kommun uppdelat i åldersgrupper år 1983, 2002 och 2019 2500

2000

1500

1000

500

0-4 5-9

35-39 95-99 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 100-w

1983 2002 2019

I Vetlanda finns det fler antal äldre år 2019 i åldersgruppen mellan 65-80 år jämfört med år hur det såg ut år 1983 och 2002. Antalet personer i åldersgrupperna 30-45 har minskat något jämfört med år 1983 och 2002, men antalet hade varit ännu lägre om inte antalet utrikes födda hade funnits eftersom antalet är som störst i just dessa åldersgrupper. Detta visar på att Vetlanda kommun har en demografisk utveckling som drivs av en åldrande befolkning och en stark urbanisering. Pensionsavgångarna är större än tillträdet av unga på arbetsmarknaden under överskådlig tid vilket leder till en förväntad brist på arbetskraft. 11

Vetlanda kommun är definierad som en ”Landsbygdskommun” enligt SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. En Landsbygdskommun är kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten, lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent). Enligt SCB:s (Sveriges Statistikmyndighet) så är kommungruppen Landsbygdskommun den enda grupp där folkmängden förväntas att minska i Sverige. År 2030 beräknas att det bor 5 procent färre i denna kommungrupp än år 2019. Minskningen är dessutom större än vad den varit tidigare. Förklaringen till att många kommungrupper och kommuner växer långsammare de kommande åren än under 2010-talet är att i riket förväntas en långsammare folkökning än vad den varit de senaste åren. Mellan 2019 och 2030 förväntas folkmängden i riket att öka drygt 7 procent. Landsbygdskommunerna den kommungrupp som har lägst andel av befolkningen som är i de mest förvärvsaktiva åldrarna samtidigt som det är relativt få i de yngre åldrarna och många i äldre åldrar. Det medför att det är fler som avlider än föds i den här kommungruppen. Samtidigt så är det fler som lämnar kommunerna än flyttar till dem. Trots att fler invandrar än utvandrar från kommunerna så förväntas en folkminskning. Det är de inrikes flyttningarna som mest bidrar till folkminskningen. Alla kommuner i gruppen utom två förväntas att minska, och i dessa två kommuner är det en liten folkökning.

Följande kommuner är en Landsbygdskommun: Arvidsjaur, Arvika, Bengtsfors, Bollnäs, Dals-Ed, Dorotea, Filipstad, Gislaved, Gällivare, Hagfors, Haparanda, Hällefors, Jokkmokk, Kalix, Kramfors, Ljusdal, Ludvika, Lycksele, Malå, Mora, Norsjö, Ovanåker, Pajala, Ragunda, Sollefteå, Sorsele, Strömsund, Sunne, Söderhamn, Torsby, Vansbro, Vetlanda, Vilhelmina, Vimmerby, Åmål, Ånge, Årjäng, Åsele, Överkalix, Övertorneå. 12

Migration Kommunmottagna nyanlända år 1996 t o m augusti år 2020

3500 3000 2500 2000 1500 1000 500

1997 2015 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2016 2017 2018 2019 aug-20

Vetlanda Jönköpings län

Länet har tagit emot många flyktingar, särskilt höglandskommunerna. Jönköpings län har som helhet under åren 2011-2016 vuxit på grund av flyktinginvandringen. Efter 2016 har invandringen minskat drastiskt.

Antal mottagna nyanlända i Vetlanda kommun år 1996 t o m augusti 2020

350 300 250 200 150 100 50

2000 2014 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 2016 2017 2018 2019 aug-20

I antal mottagna i en kommun, ingår såväl anvisade som de som bosatt sig på egen hand. Antal mottagna flyktingar i Vetlanda kommun har ökat från år 2012 och framåt. Från en nivå med ca 50 per år fram till de senaste åren 2014-2017 har tagit emot ca 250 per år. År 2019 tog Vetlanda emot 99 personer som är ungefär lika många som antalet som togs emot år 2008. 13

Mottagna 2020 t.o.m. augusti (inkl. anvisade)

Värnamo Vetlanda Vaggeryd Tranås Sävsjö Nässjö Mullsjö Jönköping Habo Gnosjö Gislaved Eksjö Aneby 0 20 40 60 80 100 120 140 160

Antal mottagna i Vetlanda kommun fram till och med augusti 2020 uppgår till 99 personer. Efter Jönköping är det Eksjö och Nässjö som under året har tagit emot flest flyktingar.

Antal utflyttade flyktingar år 2019 från Vetlanda kommun

VÄXJÖ VETLANDA SUNDSVALL NÄSSJÖ FAGERSTA STOCKHOLM KUNGSBACKA EKSJÖ LUND RAGUNDA

0 1 2 3 4 5 6

För varje nyanländ betalas en schablonbaserad ersättning ut med delbelopp under två års tid, till den kommun där den nyanlände är bosatt vid tidpunkten för varje utbetalning. Därigenom finns statistik över så kallade vidareflyttade. Fem personer flyttade från Vetlanda till Ragunda. Enligt den här statistiken så flyttade totalt 19 nyanlända från Vetlanda år 2019 detta kan jämföras med år 2018 då det flyttade 60 personer från Vetlanda som var nyanlända.

Barnafödande Sverige ligger i topp vad gäller barnafödande inom EU. Det senaste året med tillgänglig data för EU-länderna är 2016 och då var det summerade fruktsamhetstalet för kvinnor i Sverige 1,85. Bara kvinnor i Frankrike föder barn i större utsträckning, i genomsnitt 1,92 barn per kvinna. Andra länder med förhållandevis högt barnafödande är Irland, Danmark, Storbritannien och Lettland. År 1999 var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige, 1,5 barn per kvinna. Under 2000-talet har barnafödandet ökat och under 2017 var det summerade fruktsamhetstalet 1,78 barn per kvinna. Den närmaste framtiden beräknas antalet födda öka. Det beror på att kvinnor i de stora kullarna födda runt 1990 kommer upp i de mest barnafödande åldrarna. Antalet barn som föddes 2018 låg på ungefär samma nivå som året innan. De senaste fem åren har det fötts runt 115 000 barn per år. Det är ungefär 25 000 fler per år än under åren i början av 2000-talet. Att det föds många barn beror framför allt på att det just nu finns många kvinnor i Sverige som är i barnafödande ålder. Sverigefödda och utrikes föddas fruktsamhetstal har till stor del följt samma variationer, om än högre fruktsamhetstal bland utrikes födda kvinnor. Utrikes födda kvinnor har ofta en högre fruktsamhet kort tid efter invandring.

Antal födda per år i Vetlanda kommun 1983-2019 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0

Fruktsamhetstalen i riket överensstämmer med födelsemönstret i Vetlanda kommun där antalet födda i kommunen var som högst under 1991 och som lägst år 2000. Trots att fruktsamheten är högre i landsbygdskommuner innebär ändå utflyttningen att allt färre barn kommer att födas framåt i tiden eftersom det kommer att finnas allt färre kvinnor i reproduktiv ålder. Men de som bor kvar föder alltså barn i större utsträckning jämfört med övriga riket. 15

Urbanisering Urbaniseringen väntas öka – vilket bedöms få stora konsekvenser för möjligheter till kompetensförsörjning över tid och det innebär även att kommunen riskerar att få en dränering på ung och kvalificerad arbetskraft.

Åldersfördelning efter boende i Vetlanda kommun 2019 1200 1000 800 600 400 200

0-4 5-9

10-14 75-79 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 80-84 85-89 90-94 95-99 100-w

Vetlanda tätort Småorterna Utanför småorterna

Vi har en urbaniseringstrend där många framförallt unga väljer att flytta till kommunens huvudort eller väljer att flytta från kommunen till andra större städer. När gymnasiestudierna är klara lämnar många ungdomar föräldrahemmet och i åldrarna 20– 24 år är omflyttningen intensiv. De flesta ungdomar flyttar uppåt i ortshierarkin dvs. från mindre orter till större och därmed till bättre utbud av utbildning och arbete.

Befolkningsutvecklingen i kommunens tätort jämfört med övriga delar 1983-2019 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0

Vetlanda Småorterna Utanför småorterna

År 2019-12-31 fanns det 13 819 personer i Vetlanda tätort och nästan lika många bodde utanför tätorten. Antalet boende i Vetlanda tätort har ökat med 1 767 personer sedan 1983 medan småorterna har minskat sin befolkning med -1 587 personer under motsvarande period. Glesbygden utanför tätorten och småorterna har minskat med -984 personer sedan år 1983. 16

Sysselsättning Statistiken RAMS släpps den 26 november. Utvecklingen av sysselsättningen är en viktig indikator för kommunens välstånd. En ökande sysselsättning och en hög sysselsättningsgrad tyder på en väl fungerande och attraktiv arbetsmarknad. Det ger dessutom en större skattebas och sannolikheten ökar att invånarna kan försörja sig själva och har större valmöjligheter i sin konsumtion och välfärd. Vid redovisning av jämförelsetal, enkäter m m har SKR (Sveriges kommuner och regioiner) bl a utnyttjat en indelning av kommunerna i 8 kommungrupper. Vetlanda tillhör gruppen Landsbygdskommuner. Dessa kommuner har en tätortsgrad under 70 %, med mer än 8,7 % sysselsatta inom jord- och skogsbruk och som ej är Glesbygdskommun. Diagrammet nedan visar sysselsättningstillväxten, d.v.s. förändringen i antal förvärvsarbetande, sedan 2008. För att underlätta jämförelsen mellan Vetlanda kommun, övriga landsbygdskommuner, Jönköpings län och med riket som helhet är tillväxten indexerad med basåret 2008.

Sysselsättningstillväxt (indexerad) 2008-2019 i Vetlanda kommun jämfört med övriga landsbygdskommuner, Jönköpings län och riket som helhet (2008=100%) 125% 115%

105% Index 95% 85% 2008 2009 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Vetlanda Jönköpings län Landsbygdskommuner Riket

Källa: SCB, Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter näringsgren SNI 2007, kön och år Huvudvariabeln i RAMS, förvärvsarbetandestatus, visar på om en person antas vara förvärvsarbetande eller inte. Avgränsningen sker utifrån en modellbaserad metod där varje persons löneinkomst jämförs mot ett framräknat gränsvärde. Överstiger löneinkomsten gränsvärdet antas personer vara förvärvsarbetande. För personer som deklarerat för näringsverksamhet baseras förvärvsarbetandestatusen på om personen deklarerat för en aktiv eller passiv näringsverksamhet.

Sysselsättningstillväxten i Vetlanda kommun följer i stora drag utvecklingen i Jönköpings län. Vetlanda kommun uppvisar under perioden en lägre sysselsättningstillväxt jämfört med riket och länet. Vad gäller den årliga sysselsättningstillväxten så har Vetlanda ändå haft en högre tillväxt jämfört med övriga landsbygdskommuner efter år 2015. 17

Sysselsättningstillväxt (indexerad) per kommun 2008-2019 (2008=100) 120,00

115,00

110,00

105,00 Index 100,00

95,00

90,00 2008 2009 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Axeltitel

Gislaved Jönköping Nässjö Värnamo Vimmerby Vetlanda

Sysselsättningstillväxten i Vetlanda kommun står sig relativt väl i jämförelse med kommuner i liknande befolkningsstorlek och har under de senaste tre åren ökat något jämfört med utgångsläget år 2008. Efter 2015 visar Vimmerby och Vetlanda på en svag sysselsättningstillväxt medan övriga i diagrammet visar på en kontinuerlig ökning under samma period. Jönköpings kommun har haft en stadig ökad tillväxt sedan 2009.

Sysselsättningsgrad En positiv sysselsättningstillväxt innebär inte nödvändigtvis en ökning av sysselsättningsgraden, eftersom befolkningen i arbetsför ålder kan ha ökat i högre takt än antalet förvärvsarbetande. Dessutom visar sysselsättningstillväxten förändringen i dagbefolkningen, d.v.s. de som jobbar i kommunen/länet, oavsett var de bor. Sysselsättningsgraden beräknas istället utifrån nattbefolkningen, d.v.s. de som bor i kommunen/länet, oavsett var de jobbar. En person som arbetspendlar över en eller flera kommungränser tillhör alltså nattbefolkningen i en kommun men dagbefolkningen i en annan. Diagrammet nedan visar förändringen i sysselsättningsgrad, mätt som andel förvärvsarbetande av total (natt)befolkning i arbetsför ålder (20-69 år). 18

Sysselättningsgrad (%) per åldersgrupp och kön i Vetlanda kommun 2019 100%

80%

60%

40%

20%

0% 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75+

män Vetlanda kvinnor

Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper med undantag av 16-19 år i Vetlanda kommun.

Sysselsättningsgrad (%) kvinnor per åldersgrupp i Vetlanda kommun jämfört med riket år 2019 100%

80%

60%

40%

20%

0% 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74

Kvinnor Vetlanda Kvinnor Riket

Sysselsättningsgraden bland kvinnor i Vetlanda jämfört med riket är något högre för Vetlanda i alla åldersklasserna. Skillnanden är som störst i åldersklassen 20-24 vilket kan innebära att de som stannar kvar i Vetlanda i högre usträckning arbetar i stället för att studera jämfört med riket i stort. 19

Sysselsättningsgrad (%) män per åldersgrupp i Vetlanda jämfört med riket år 2019 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74

Män Vetlanda Män Riket

Sysselsättningsgraden bland män är också högre i Vetlanda jämfört med riket och även här är skillnaden störst i åldersgruppen mellan 20-24 år.

Förvärvsintensitet (20-64 år) 2019 per kommun i Jönköpings län 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0

Förvärvsintensitet är ett mått som anger andelen personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Vetlanda hade en förvärvsintensitet på 83,5 % år 2019. Den ligger precis över vad som är snittet totalt för övriga kommuner i Jönköpings län. Männens förvärvsintensitet låg på 85,9 procent med kvinnorna låg på 81,0. Lägst förvärvsfrekvens när det gäller kvinnor i länet hade Nässjö kommun där den låg på 77,0 procent år 2019. 20

Utvecklingen av förvärvsintensitet (20-64 år) i Vetlanda kommun mellan år 2004-2019 86 85 84 83 82 81 80 79 78 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Förvärvsintensiteten (20-64 år) låg som högst under år 2007 och som lägst år 2009 och har sedan dess sakta ökat något. I Vetlanda arbetar ungefär lika många kvinnor i den offentliga sektorn som i näringslivet i övrigt medan huvuddelen av männen arbetar inom näringslivet.

Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i kommunen (nattbefolkning) efter näringsgren 2018

00 okänd verksamhet R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. Q vård och omsorg; sociala tjänster P utbildning O offentlig förvaltning och försvar M+N företagstjänster L fastighetsverksamhet K finans- och försäkringsverksamhet J information och kommunikation I hotell- och restaurangverksamhet H transport och magasinering G handel F byggverksamhet D+E energiförsörjning; miljöverksamhet B+C tillverkning och utvinning A jordbruk, skogsbruk och fiske 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

I Vetlanda kommun arbetar flest inom tillverkningssektorn medan det i riket finns flest anställda inom vård- och omsorgssektorn. I Vetlanda saknas det nästan helt och hållet arbetsplatser inom Information och kommunikationssektorn. Denna sektor är betydelsefull och består av många verksamhetsområden som är viktiga för att kommunen ska kunna utvecklas i framtiden. 21

• Förlagsverksamhet • Film-, video- och tv-programverksamhet, ljudinspelningar och fonogramutgivning • Planering och sändning av program • Telekommunikation • Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o d • Informationstjänster

Inom Finans- och försäkringssektorn finns också väldigt få anställda. I Jönköpings län är andelen förvärvsarbetande inom bygg, finansiell verksamhet och företagstjänster, personliga och kulturella tjänster och utbildning lägst i landet. Även hotell- och restaurang samt offentlig förvaltning är förhållandevis små branscher.

I Vetlanda kommun är också tjänstesektorn väldigt låg medan industrisektorn är hög. Tjänstesektorn är nödvändig för industrins utveckling. Att tjänstesektorn är relativt outvecklad i kommunen är därför en utmaning även för industrin. Industrins automatisering är därför även ur detta pespektiv en nödvändighet för att säkerställa förutsättningar för tillväxt och utveckling äveni framtiden. En växling av medarbetare från industrin till tjänstenäringarna ställer krav på strukturer för kompetensväxling och kompetensutveckling. Förutsättningar för det livslånga lärandet kommer att behöva utvecklas och samverkan mellan det offentliga, medarbetare och företag beöver ske i god tid innan företagen är färdiga i sin automatiseringsprocess för att säkerställa en smidig övergång för människor, att inte riskera att arbetslösheten stiger och garantera den framtida matchningen på arbetsmarknaden.

Arbetslöshet Arbetslösheten uppgick i Sverige till 8,3 procent i september enligt SCB:s (Sveriges Statistikmyndighet) arbetskraftsundersökningar (AKU). Det är en ökning med 2,3 procentenheter jämfört med samma månad föregående år. Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden syns tydligt i AKU. 22

Arbetslösheten har också ökat i Vetlanda. Antalet öppet arbetslösa har alltså ökat i år jämfört med de två senaste åren. I november månad var antalet över 1000 personer öppet arbetslösa vilket är en ökning med över 20 procent jämfört med samma tid förra året. Av dessa 1000 arbetslösa personer var i november ca 550 födda utomlands. Med den snabba automatiseringen och digitaliseringen står samhället och arbetsmarknaden för en ny utveckling där nya arbetstillfällen kommer att tillkomma samtidigt som många befintliga arbetsuppgifter kommer att förändras eller försvinna.

Antal öppet arbetslösa i december månad 2013- 2019 uppdelat på inrikes och utrikes födda 700 600 500 400 300 200 100 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Inrikes födda Utrikes födda

I december 2019 fanns det 477 personer som var utrikes födda och som var öppet arbetslösa och sökande i program. Totalt var det 885 personer i kommunen som var arbetslösa i december 2019.

Andel arbetslösa män 2000 – 2020 i Vetlanda kommun jämfört med riket

Andel män i Vetlanda kommun som är arbetslösa har varit lägre än jämfört med riket under hela perioden 2000 till 2018. Andelen arbetslösa var som lägst under 2007 och 2008. Skillnaden mellan riket och Vetlanda kommun har jämnats ut under de tre senaste åren.

Andel arbetslösa kvinnor 2000 – 2020 i Vetlanda kommun jämfört med riket

Andelen arbetslösa kvinnor i Vetlanda kommun har varit lägre jämfört med riket i stort under hela perioden från 2000 fram till slutet av 2017. Under de tre senaste åren har andelen arbetslösa kvinnor ökat och blev under 2020 något högre jämfört med riket i stort.

Pendling

Förvärvsarbetande pendlare 16+ 2004-2018 över Vetlanda kommungräns 3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inpendlare Utpendlare

Vetlanda kommun har haft en större utpendling än inpendling, vilket ger en negativ nettopendling. Det är alltså något fler som pendlar från kommunen till arbete på annan ort än de som pendlar till arbete i Vetlanda kommun. Men under de senaste åren så har in- och utpendlingen varit nästan lika stor. Av de 13 461 personer som var sysselsatta och bor i Vetlanda kommun år 2018, d v s nattbefolkningen, utgör antal utpendlare 2 460 personer vilket innebär 19 procent. Av dem som arbetar dagtid i Vetlanda kommun, 13 310 personer, är det 2 460 personer som pendlar in till kommunen vilket innebär 18 procent.

Utpendling till respektive kommun från Vetlanda år 2018

Stockholm Uppvidinge Hultsfred Växjö Tranås Eksjö Sävsjö Värnamo Nässjö Jönköping Vaggeryd Gislaved Habo Mullsjö Gnosjö Aneby

0 100 200 300 400 500 600 700 800

År 2018 var den största utpendlingen till Eksjö kommun. Det är fler kvinnor än män som pendlar till Eksjö. I övrigt pendlade fler män ut från Vetlanda kommun jämfört med kvinnorna. Omfattningen på arbetspendlingen till och från kommuner beror på flera olika faktorer där kommunens storlek spelar roll, likaså näringslivs- och arbetskraftsstrukturen. En ytterligare viktig faktor är kommunikationsmöjligheterna, det vill säga hur snabbt och smidigt det går att ta sig från en plats till en annan, med till exempel privat bil eller med kollektivtrafik. Dagens Samhälle har i samarbete med datajournaliststatistikbyrån J kartlagt pendling till och från arbetet av Sveriges kommuner 2018. Pendlingen ökar, både i antal pendlande ochi antal långa resor. I Vetlanda så är inte andelen långdistanspendlare så stor utan utgör 1,9 procent av totalt antal förvärvsarbetande och den genomsnittliga pendlingsavståndet för långdistanspendlarna i Vetlanda är 72 km.

Siffrorna avser pendling under 2018. I totalt antal förvärvsarbetande ingår inte personer som jobbar utomlands. Avståndsberäkningarna ska betraktas som uppskattningar. 26

Utbildningsnivå Vetlanda kommun har en hög andel sysselsatta i relation till övriga riket. Främst handlar det om sysselsättning inom tillverkningsindustrin. I allt högre takt i och med teknikens och digitaliseringens framväxt ställs högre krav på effektivisering, kvalificerad kompetens och innovation. Många jobb som idag utförs av människor kommer i framtiden att skötas av robotar, detta kräver förändring i kompetensförsörjningen. En högre efterfrågan på högutbildad arbetskraft blir en given följd av den här utvecklingen och företagen vittnar redan om den stora utmaningen i att hitta rätt kompetens. Kommunen står därför inför stora utmaningar inom kompetensförsörjningen som riskerar att begränsa kommunens utvecklingsmöjligheter. Behovet av en höjd utbildningsnivå är påtaglig och en av de största utmaningarna som kommunen har framför sig. Attraktivitetsskapande faktorer som en god och modern arbetsmiljö, jämlikhet, jämställdhet, inkludering, inflytande och delaktighet samt tillitsbaserad styrning behöver utvecklas och i framtiden utgöra en del av Vetlanda kommuns varumärke. Tillgång till relevant kompetens är en förutsättning för fortsatt utveckling av näringsliv och offentlig verksamhet i kommunen.

Utbildningsnivån män och kvinnor 16-74 år i Vetlanda kommiun 1985-2019, eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 2500

2000

1500

1000

500

män kvinnor

Andelen män i åldersgruppen 16-74 år som har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre är har bara ökat något sedan 1985. Andelen kvinnor med högre utbildning har ökat under hela perioden. Gruppen utlandsfödda kvinnor med kort utbildningsbakgrund och gruppen unga män på landsbygden som lämnar skolan tidigt är de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Överlag är skolavhopp en riskfaktor för utanförskap.

Andel i förhållande till befolkningsmängd som har eftergymnasial utbildning 2019 i länets kommuner

Tranås Eksjö Vetlanda Sävsjö Värnamo Nässjö Jönköping Vaggeryd Gislaved Habo Mullsjö Gnosjö Aneby

0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0% 18,0%

I länet är det i Jönköping, Habo och Eksjö som det bor flest personer med eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, i förhållande till sin totala befolkningsmängd. Andelen kvinnor som har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller mer är större än männens andel i länets samtliga kommuner. Det är bara Gnosjö och Gislaved som har lägre utbildningsnivå i länet jämfört med Vetlanda. Övriga kommuner har en högre utbildningsnivå. Högre utbildnings urbaniserande effekt är både en möjlighet och en utmaning. Med ett näringsliv som i högre grad efterfrågar eftergymnasiala kompetenser kommer kommunens attraktivitet att öka för personer med den kompetensprofilen, en jämställd arbetsmarknad underlättas och näringslivets utveckling stödjs. Attraktiva miljöer för barn och barnfamiljer kan stödja den utvecklingen, liksom fler möjligheter till högre utbildning i kommunen – inom yrkeshögskolan, på högskolan och på kommunens Lärcentra. Fler män måste se möjligheterna med högre utbildning och de högutbildade kvinnorna måste uppmuntras till att stanna kvar i eller återvända till kommunen efter avslutade studier.

Citat från Emma Leijnses bok Fördel kvinna. ”I stora delar av västvärlden har kvinnornas utbildningsnivå passerat männens. Det är en tyst revolution som påverkar vårt samhälle på alla nivåer. De välutbildade kvinnorna i medelklassen är det nya kunskapssamhällets vinnare, de lågutbildade männen dess förlorare. Samhällets absoluta topp består fortfarande av män, med de dominerar också den grupp i botten som saknar utbildning och som blir allt tydligare avskuren från resten av samhället. Pojkarna som misslyckas i grundskolan riskerar att bli utan både jobb, partner och barn. Deras utanförskap är en av vår tids stora utmaningar. ”