Fester Och Festande Vid Hyllie : Nya Tolkningar Av Mellanneolitiska Platser Och Bebyggelsemönster I Sydvästra Skåne Sandén, Ulf Fornvännen 2010(105):3, S

Fester och festande vid Hyllie : nya tolkningar av mellanneolitiska platser och bebyggelsemönster i sydvästra Skåne Sandén, Ulf Fornvännen 2010(105):3, s. [169]-186 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2010_169 Ingår i: samla.raa.se Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 169

Fester och festande vid Hyllie Nya tolkningar av mellanneolitiska platser och bebyggelsemönster i sydvästra Skåne

Av Ulf Sandén, Kristian Brink, Anders Högberg, Lena Nilsson och Peter Skoglund

Sandén, U.; Brink, K.; Högberg, A.; Nilsson, L. & Skoglund, P., 2010. Fester och festande vid Hyllie – nya tolkningar av mellanneolitiska platser och bebyggelse- mönster i sydvästra Skåne. (Feasts and feasting at Hyllie – new interpretations of Middle Neolithic sites and settlement pattern in south-west Scania.) Fornvännen 105. Stockholm.

This paper deals with the late Funnel Beaker culture, phase III of the Middle Neolithic A, a period of about two centuries c. 3000 cal BC. With regard to the settlement pattern in the Malmö area of south-west Scania, the period has been interpreted as a time when people abandoned small settlements and moved together at larger ones. In 2002 and 2005 a site with substantial remains from the MN A III was investigated in the area. Three sunken features contained large amounts of pottery, knapped flint, animal bones and plant remains. The paper reports on in-depth analyses of the context and the finds. We conclude that the remains are the result of a gathering of many people for a short period of time, interpreted as evidence for feasting. This has clear implications for the interpretation of other sites from the period as well, thus being important for the understanding of the overall settlement pattern of the period. Rather than interpreting the abundant finds from MN A III sites as the result of people living there for a long time, the Hyllie analyses suggest that the sites were used briefly by large groups on a few occasions. These gatherings would have strengthened bonds between smaller groups in the area.

Ulf Sandén, Lektorsgången 5 B, SE–214 56 Malmö, [email protected] Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi AB, Box 406, SE–201 24 Malmö, [email protected] Anders Högberg, Sydsvensk Arkeologi AB, Box 406, SE–201 24 Malmö, [email protected] Lena Nilsson, Sveagatan 72, SE–216 14 Limhamn, [email protected] Peter Skoglund, Sydsvensk Arkeologi AB, Box 406, SE–201 24 Malmö, [email protected]

Vid uppdragsarkeologiska undersökningar vid Hyllie 155:91 (se Andréasson et al. 2008; Skog- Hyllie i södra Malmö kommun åren 2002 och lund 2008 för utförliga presentationer av platsen 2005 påträffades omfattande lämningar från den och utgrävningsresultaten). Syftet med denna sena trattbägarkulturen, period III av mellan- artikel är att presentera de analyser som utförts neolitikum A (fig. 1). Denna fas var omkring två vilka leder fram till en tolkning där vi menar att århundraden lång och dateras till omkring år platsen kan ha fungerat som en festplats för 3000 cal BC. Man tog till vara rika och varierade familjegrupper från trakten. Ytterligare ett syfte fynd från tre stora nedgrävningar på fastigheten är att diskutera de konsekvenser som tolkningen

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 170

170 Ulf Sandén et al.

Fig. 1. Utgrävningsområdet med anläggningarna A5, A6 och A83856, höjdkurvor (en meters ekvidistans) och tidigare våtmarksområden (grått) markerade. Utgrävningsområdet mäter cirka 560 m från väst till öst. —Plan of the excavation area.

av lokalen som en festplats får för synen på be- 2003). Tolkningen av Hyllie 155:91 som en gemen- byggelsens organisation under MN A III. sam festplats för flera olika familjegrupper ger Den sena trattbägarkulturen är ganska svagt oss möjlighet att diskutera nya perspektiv på tidi- företräddidetarkeologiskamaterialsomuppdrags- gare modeller av bebyggelsemönstret vid denna arkeologin tagit fram hittills och den är över tid i området, något som också får betydelse för huvud taget otillräckligt känd. Det har lett till synen på den sena trattbägarkulturen generellt i delvis olika uppfattningar om hur bebyggelse och Skåne. Genom att använda begreppet »fest» – samhälle organiserades i Skåne under perioden det vill säga en svensk motsvarighet till termen (se t.ex. Svensson 1986; 2004; Mats Larsson 1992; feasting (se t.ex. Dietler & Hayden 2001) – vill vi Lars Larsson 1992; Nordquist 2001; Andersson sätta fokus på de handlingar som utfördes på 2003; Björhem & Magnusson Staaf 2006; Ros- platsen och diskutera festen och festandet som en toványi 2007). social ingrediens i trattbägarsamhället under MN För Malmöområdets del har det föreslagits att A III. MN A III var en period då mindre bosättningar övergavs: i stället flyttade grupper av människor Det arkeologiska materialet samman och bosatte sig på några få stora platser Tre anläggningar (A5, A6 och A83856) är kärnan (Svensson 1986). Tolkningsmodellen har också i denna studie (fig. 2–4). De är tolkade som gro- lyfts fram för andra områden i Skåne (Andersson par och gropsystem och har daterats till MNA III.

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 171

Fester och festande vid Hyllie 171

Fig. 2. Anl. A5, plan & sektioner. Med en största längd av 14 m och en största bredd av 7,5 m omfattade anlägg- ningen, som bäst karaktäriseras som ett gropsystem, en yta på 63 m2. Mitt i fanns en ca 2,5 x 1,5 m stor ned- grävning. Över en stor del av anlägg- ningen fanns ett lager som innehöll rikligt med fynd och mycket stora mängder sten, i upp till fem skift. En del av stenarna var skörbrända. —Feature A5, plan and section.

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 172

172 Ulf Sandén et al. Fig. 3. Anl. A6, plan & sektioner. Tre gropar gick här delvis i varandra. Den längst i norr mätte ca 2,2 x 2,2 m och var 0,6 m djup. Fyllningen innehöll föga sten och måttligt med fynd. Söder om denna fanns en annan grop, ca 3,5 x 3,5 m med ett djup på 0,6 m. Medan den undre halvan av fyllningen var lik föregående var den övre mycket fyndrik och innehöll stora mängder sten varav en del skörbränd. Sydöst om denna fanns den tredje gropen. Den mätte ca 2,0 x 1,8 m och var 0,5 m djup. Den innehöll mycket fynd och sten, varav en del skörbränd. En sentida nedgrävning hade påverkat delar av anläggningen. —Feature A6, plan and section.

De påträffades i närheten av varandra på nordväst- Keramik sluttningenavenmindrehöjdsträckning.Ingaandra Keramiken domineras av skärvor från stora kärl, anläggningar från samma period påträffades inom merparten av dem med en mynningsdiameter utgrävningsområdet (Sandén 2008). Fynden är mellan 20 och 30 cm (Sandén 2008). Kärlen har rika och utgörs främst av keramik, slagen flinta, varit spannformade, tunnformade eller har haft bergartsföremål, djurben och växtdelar. formen av stora trattkar (fig. 5–6). Ornamenti- ken är sparsam och består i de flesta fall av en rad stora, runda intryck strax under mynningen. I

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 173

Fester och festande vid Hyllie 173

Fig. 4. Anl. A83856, plan. Den 2,9 x 2,7 m stora anläggningen utgjordes av fyra gropar som delvis gick i varandra. Varje grop mätte mellan 1,0 och 1,6 m i diameter och mellan 0,22 och 0,46 m i djup. Alla utom den i väster innehöll rikligt med keramik, flinta och sten. Grå skraffering markerar stora mängder små stenar. —Feature A83856, plan.

några fall där kärlen har haft skuldra finnas ock- sekundärbränning, sotlager eller matskorpor. så en rad snett applicerade intryck på denna. Det är tydligt att de använts som kokkärl. Några Samma former och samma ornamentik som av dessa skärvor har genomgått lipidanalys (San - på de stora kärlen återfinns också på skärvor från dén 2008, s. 26). Resultaten visar att kärlen an- halvstora kärl, med en mynningsdiameter mel- vänts vid tillagning av vegetabilier och kött från lan 12 och 17 cm. Här förekommer även några icke-idisslare (Isaksson 2007). Det sammantagna andra ornamentiktyper, främst stämplade vink- intrycket av keramikmaterialet visar på en om- lar under mynningen. Det finns även fragment fattande matberedning (gruppen stora kärl) och av en trattskål med rik, heltäckande ornamentik servering (skålar och bägare). utförd med tandad stämpel. Flera halvstora kärl Fyrtio skärvor har tunnslipsanalyserats (San- har helt saknat ornamentik. dén 2008, s. 16). Analyserna visar på en stor varia- Andra kärltyper än de nämnda förekommer tion vad gäller lerornas kvalitet (Stilborg 2008). betydligt mera sparsamt. Det finns skärvor från Delvis hänger variationen samman med kärl- en grupp låga skålar och en grupp höga skålar. form och storlek – fina leror har använts till de Båda har ornerats med stämplade vinklar under tunnaste brämbägarna och grova leror före trä- mynningen som applicerats antingen endast in - desvis till de största kärlen. Variationen bland de vändigt eller också både in- och utvändigt. Det stora kärlen är stor. Olika typer av leror har an- finns därtill några skärvor av brämbägare samt vänts – spridningen i magringskvalitet är stor och flera lerskivor. korrelationen mellan magringsmängd och korn- De stora kärlen uppvisar bruksspår i form av storlek svag (för diskussion se Lagergren-Olsson

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 174

174 Ulf Sandén et al. Fig. 5. Principskisser med exempel på mynningsformer bland den dominerande gruppen stora kärl. Teckn. US. —Examples of rims from the larger vessels.

Fig. 6. Principskisser med exempel på kärlformer utöver gruppen stora kärl. Här märks skärvor av mindre kärl av samma former som de stora kokkärlen, en brämbägare, låga öppna skålar och en ornerad lerskiva. Teckn. US. —Examples of rims from smaller vessels.

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 175

Fester och festande vid Hyllie 175

Fig. 7. Tretton studerade knivar. Kniv nr 1 upp till vänster och därefter i nummerföljd. Kniv 1 är 73 mm lång. Foto AH. —Flint knives from Hyllie.

2003). Vanligen är magringen i neolitisk keramik Slagen flinta krossad till en homogen storlek (Stilborg 2002a). De formella flintredskapen är få. Resultatet av Men i fynden från Hyllie 155:91 har delar av riktade studier av utvalda delar av flintmaterialet magringen krossats till önskad storlek samtidigt från anläggning A6 visar att spånliknande avslag som en mängd mycket stora korn inte har fin- har tillverkats på platsen. Dessa har tillverkats av krossats. Vidare har magringsmängden inte an - moränknutor som samlats in från markerna i passats till kärlens storlek, med undantag av de omgivningen. De stora förekomsterna av hög- allra finaste rikare dekorerade små kärlen vars kvalitativ flinta längs kusten (Högberg 2002a) gods innehåller blott en liten andel magring (Stil- och vid flintgruvsområdet i Södra Sallerup (Rude- borg 2008). beck 1986; 1987; 1994) har alltså inte använts. Av Skillnaderna i keramikhantverket tyder på att moränknutorna har man gjort enkla plattforms- flera keramiker stått bakom produktionen. Varia- kärnor och ur dessa har man slagit spånliknande tionen i tillverkningen av magringen tillsam- avslag. Slitspårsanalyser i högförstoringsmikro- mans med variationen i den använda lerans kvali- skop (se Högberg 2009) visar att spånen har té visar att keramiken inte tillverkats för någon använts som knivar för att skära i kött med, an- långvarig och upprepad användning. Vår tolkning ting en som de är eller med en lätt retusch på ryg- är att den tillverkats för att användas vid ett gen (fig. 7; Högberg 2008). särskilt tillfälle och därefter kasseras. Med ut - På platsen har man också tillverkat skrapor, gångspunkt i detta menar vi att keramikmateria - antingen av primäravslag från den nämnda till- let representerar en situationsbetingad använd- verkningen av plattformskärnor, eller av skivor ning. som tagits från frostsprängda flintnoduler. Av- slagen och de frostsprängda skivorna har re tusche-

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 176

176 Ulf Sandén et al.

Fig. 8. Nio studerade skrapor. Skrapa nr 1 upp till vänster och därefter i nummerföljd. Skrapa 1 är 63 mm lång. Foto AH. —Flint scrapers from Hyllie.

rats till skrapor på plats. Slitspårsanalyser visar rialet representerar en enhetlig och i tid avgrän- att de använts till att skrapa kött och skinn (fig. 8; sad aktivitet som bestått i att tillverka och använ- Högberg 2008). da enkla redskap. Aktiviteten hade att göra med Inga andra typer av avslag från det omfat- kötthantering. tande flintmaterialet som deponerats i anlägg - ningarna har använts. Enhetligheten i materialet Bergartsföremål vad gäller råmaterial, teknologi och funktion vi- Bergartsföremålen är mest handstenar i form av sar att materialet hör ihop: det kommer från en knackstenar och löpare och understenar i form av eller några enstaka aktiviteter. Knivar och skra- malstenar. En stor del av fragmenten är skör- por ska alltså uppfattas som redskap använda i brända. Vid utgrävningen var det svårt att urskil- samma aktivitet, inte som olika redskap för olika ja skadade bergartsföremål bland all annan sten, ändamål. Även om de tillverkats för att användas så dessa måste betraktas som underrepresenter- för speciella ändamål är de delar av samma pro- ade. I stenpackningen i anläggning A5 påträffa- cess. des delar av fyra bergartsyxor. Det är också viktigt att lyfta fram att knivar- na och skraporna inte varit delar av personlig Utvalda djur i Hyllie utrustning. De är alltså vad som brukar kallas Benfyndens sammansättning är ovanlig i jäm- expedient tools, inte curated tools (Holdaway & Stern förelse med vad som i allmänhet påträffas i gro- 2004, s. 78). Det innebär att de inte är sådana red- par och kulturlager på mellanneolitiska boplat- skap som tagits om hand och vårdats för att ser i Malmöområdet. Det är mest obrända tänder återkommande användas under lång tid. Red- och emaljfragment från nöt och svin. Det ingår skapen från anläggningen är i stället situations- även ett fåtal fragment från de nedre extremite- betingade på så sätt att de tillverkades, användes terna av dessa arter samt en mindre mängd obrän - och kastades bort i samband med att de behövdes da och brända ben från får/get, torsk och fågel för en arbetsuppgift. (tab. 1; Nilsson 2008). Endast två benfragment, Resultaten av analyserna visar att flintmate- ett skenben av nötboskap och ett armbågsben av

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 177

Fester och festande vid Hyllie 177

Tab. 1. Artfördelningen bland benen Djurart Hyllie 155:91 Palissaden (delområde 5) från Hyllie 155:91 jämförd med en in- tilliggande lokal, Palissaden (City- Antal fragment Antal fragment tunnelprojektet delområde 5; Brink & Nöt (Bos taurus) 930 30 Hydén 2006). Benen från Hyllie 155:91 Svin (Sus dom.) 110 158 är snävt utvalda. —Animal bones from Hyllie 155:91 compared to a nearby site. Får/get (Ovis/Capra) 18 96 The bones from Hyllie 155:91 appear Torsk (Gadus morhua) 2 2 653 stringently selected. Fisk 6 - Fågel 1 - Hund - 100 Kronhjort - 24 Rådjur - 5 Älg (?) - 1 Räv - 2 Varg - 1 Säl - 3 Grönlandssäl - 2 Gräsand - 1 Kolja (?) - 1 Sill - 6 Ål - 3 Plattfisk - 1 Totalt 1 027 3 087

svin, kommer från köttrika styckdelar. Denna är ovanlig, eftersom man i benmaterial från bo- fördelning tyder starkt på att man har undvikit platser oftast påträffar både slaktavfall och mål- att deponera ben från måltidsrester i groparna. tidsrester. Vilda arter saknas helt, vilket är anmärknings- Benfynden avspeglar flera olika aktiviteter värt eftersom man vanligtvis påträffar en mång- som förekommer i både vardagliga och rituella fald av dessa på boplatser från denna tid (Nye- sammanhang: slakt, tillagning och deponering. gaard 1985; Nilsson 2006). Fördelningen av både arter och benslag tyder inte Ett fåtal tänder har varit möjliga att ålders- på vanlig avfallshantering utan snarare på ett bedöma och visar att det finns olika åldersgrup- medvetet urval för utnyttjande av djurkropparna per representerade. Nötboskapen har slaktats som i ett speciellt syfte, såsom rituella handlingar spädkalvar, ungdjur och fullvuxna djur medan (Nilsson 2008). svinen är idel spädgrisar och ungdjur. Nöt- och svintänderna kommer från både över- och under- Arkeobotanik käkar, vilket indikerar att det främst var kranier För att komma från en mellanneolitisk kontext i och underkäkar som deponerades i gro parna. I Malmöområdet är det arkeobotaniska materia- många kulturer världen över har kraniet haft en let relativt stort (Sandén 2008, s. 22). Analyser av symbolisk betydelse som ofta förknippats med totalt 137 prov från anläggningarna A5 och A6 livskraft och fruktbarhet (Cooper 1990, s. 80). Å tog fram förkolnade växtrester med karaktär av andra sidan utgör kranier och underkäkar till- hushållsavfall. Vanligast är fragment av hassel- sammans med fotbenen vanligtvis det primära nötsskal. En hel del sädeskorn finns också. Säden slaktavfallet och tillhör det första som avlägsnas är mest vete där emmer klart dominerar över i slaktprocessen. Denna typ av fördelning med spelt. Enda avvikelserna är en kärna av obestämt ben från enbart en eller ett fåtal kroppsregioner korn och en av losta. Den omfattande provtag-

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 178

178 Ulf Sandén et al.

Fig. 9. Förenklad plan över utgrävningsområdet med matjordsrutornas placering. Rutor med >50 avslag har ljusgrå ring. Rutor med >100 avslag har mörkgrå ring. Sammanlagt 112 rutor undersöktes med ett inbördes avstånd av 12–14 m. Från varje ruta vattensållades ca 400 liter jord genom 8 mm maska. Området mäter cirka 120 x 160 m. —Schematic plan of the excavation area with sieved sample squares from the excavation of the plough soil.

ningen har gjort det möjligt att urskilja att delar flintfynden i matjorden med det från nedgräv - av det arkeobotaniska materialet deponerats till- ningarna (jfr Sarnäs 2008). Matjordsrutorna med sammans i mindre samlingar. Dessa olika depo- flest avslag påträffades kring anläggning A5, sitioner har samma sammansättning vad gäller särskilt norr om den där rutor undersöktes som sorter (Gustafsson 2008). Detta har tolkats som innehöll över hundra avslag. Nordost och sydväst att resterna efter måltider eller preparering av om anläggning A5 undersöktes också rutor med säd har slängts i groparna (Sandén 2008). flintmängder en bit över medel. Åt andra håll tunnade mängden flinta gradvis ut. Fynden i matjorden Flintan från området runt anläggning A5 är Matjorden på platsen undersöktes. Avsikten var till delar teknologiskt enhetlig och av samma typ att fånga upp strukturer i utnyttjandet av platsen som i nedgrävningen. Detta har tolkats som att genom flintans spridning och i en jämförelse av delar av det flintmaterial som påträffades i grop-

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 179

Fester och festande vid Hyllie 179

Lab.nr Anl. Material 14C år BP Kal. 1 sigma Kal. 2 sigma

Ua-34686 A5 Hassel 4600 ± 35 BP 3500–3340 BC 3520–3120 BC (Corylus avellana) Ua-34687 A5 Vete 4475 ± 35 BP 3330–3090 BC 3350–3020 BC (Triticum dicoccum/spelta) Ua-34688 A5 Vete 4375 ± 35 BP 3025–2920 BC 3090–2900 BC (Triticum dicoccum/spelta) Ua-34689 A5 Obestämd säd 4400 ± 35 BP 3090–2920 BC 3310–2900 BC (Cerealia indet.) Ua-34690 A5 Vete 4410 ± 35 BP 3100–2930 BC 3320–2910 BC (Triticum indet.) Ua-34691 A5 Hassel 4365 ± 35 BP 3015–2915 BC 3090–2900 BC (Corylus avellana) Ua-34692 A6 Vete 4390 ± 35 BP 3090–2920 BC 3100–2910 BC (Triticum dicoccum/spelta) Ua-34693 A6 Vete 4420 ± 35 BP 3270–2930 BC 3330–2910 BC (Triticum dicoccum/spelta) Ua-34694 A83856 Obestämd säd 4370 ± 35 BP 3020–2920 BC 3090–2900 BC (Cerealia indet.)

Tab. 2. Radiometriska dateringar från de tre neolitiska anläggningarna. —Radiocarbon dates from the three features studied here.

fyllningen slogs i detta område (Högberg 2002b; Sammanfattning av resultaten Skoglund 2008). De rika keramikfynden är en viktig utgångs- Resultatet av undersökningen av matjorden punkt för platsens tolkning. Det är som sagt mest låter oss tolka ett område kring anläggning A5 skärvor från stora kärl, varav flera genom sotiga som en väl avgränsad aktivitetsyta, där merpar- kärlsidor, matskorpor och sekundärbränning vi- ten av de flintredskap som användes på platsen sar tydliga spår av att ha använts som kokkärl. Li- tillverkades (fig. 9). pidanalyser av ett par större kärl visar att dessa använts som kokkärl vid tillagning av vegetabilier Datering och kött från icke idisslare. Det sistnämnda borde Som helhet kan keramiken typologiskt dateras innebära svin med tanke på benfynden. Man har till fas III av mellanneolitikum A. Vissa drag pe - lagat stora mängder mat i kärlen. Mind re och fi- kar mot fas II vilket gör det sannolikt att kera - nare ornerade kärl som kan ha använts som serve- miken tillhör en tidig del av fas III då de berörda ringskärl finns där också, liksom lerskivor. Accep- typerna förekom parallellt. Aktiviteterna på plat- terar man tolkningen av lerskivor som bakplåtar sen var av fyndens karaktär att döma väl avgrän- (Davidsen 1974, s. 36 ff) visar dessa att bröd ba- sade i tid (Skoglund 2008). De radio metriska da - kats på platsen. Tolkningen är dock inte allmänt teringarna ligger samlade kring 3000 cal BC (tab. accepterad (Hulthén 1977, s. 117; Stilborg 2002b, 2) vilket stämmer bra med rådande konsensus s. 140). Den teknologiska analysen av keramiken om absolutdateringen av MN A III. är en viktig komponent i resonemangen kring platsens funktion. Analyserna av keramiska tunn- slip uppvisar en stor variation i såväl valet av le-

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 180

180 Ulf Sandén et al. ror som i korrelationen mellan godstjocklek och hushållet behöver för sin överlevnad» (vår över- magring. Samtliga leror finns tillgängliga lokalt i sättn.). Från England finns flera exempel på läm- området. Den stora variationen tyder på att kera- ningar efter omfattande fester i anslutning till miken tillverkats av ett flertal olika lokala hant- monument och megalitgravar (Thomas 2001), verkare. och engelska neolitikumforskare har lyft fram Den slagna flintan domineras av tillverkning festens betydelse som ett av de viktigaste instru- av skrapor och spånliknande avslag. Formella red- menten för att skapa och vidmakthålla sociala skap är få och består främst av skrapor och kni- relationer inom och mellan grupper (Noble var. Råmaterialet är lokalt. Slitspårsanalyser vi- 2006, s. 204 f). Även i forskning om de senare sar att de analyserade skraporna och spånliknan- delarna av den sydskandinaviska trattbägarkul- de avslagen använts vid hantering av kött. turen har festen och festandet börjat uppmärk- Benen domineras av nöt och svin. Pälsdjur och sammas (se exempelvis Rostovanyi 2007, s. 90 f; annat vilt saknas. Ett benmaterial som huvudsak- Brink 2009). Frågan är om lämningarna vid Hyl- lig en består av kranier och nedre extremiteter, de lie kan tolkas som festrester. En följdfråga blir i så köttfattigaste delarna på djuren, kan tolkas i ri- fall vem som har deltagit i festandet. tuella termer (Nilsson 2008). Men det är också Det första att ta fasta på är mängden avfall. typiskt för slaktplatser där de köttrika delarna Den är så pass stor och avsatt under så pass kort avlägsnats. tid att den måste tolkas som att många män- Sammantaget har vi alltså stora och tydligt niskor varit samtidigt på platsen. Hur många kan specialiserade material av flera olika kategorier. vi inte avgöra. Med tanke på fyndmaterialets Tillverkningen och användningen av såväl kera- storlek är det dock rimligt att tänka sig att familje - miken som den slagna flintan har tolkats som grupper från ett större geografiskt område del- situa tionsbetingad. Sakerna är tillverkade, an- tagit och att antalet närvarande kan ha räknats i vända och deponerade för ett speciellt syfte, av- hundratal. Vi kan heller inte avgöra hur många gränsat i tid och specifikt kopplat till det som festtillfällen det rör sig om, men stratigrafin i an- hände på platsen. Både flint- och benmaterialen läggningarna tillsammans med fyndmaterialets är trots sin storlek mer begränsade än vad man sammansättning visar att det snarare rör sig om skulle förvänta sig att finna på en normal boplats, enstaka än många tillfällen. där fler funktioner borde finnas representerade. Nästa sak att beakta är materialets karaktär. Keramiken representerar en mycket stor volym Det utmärks av enkelhet och skiljer sig från var- vid matlagning. dagens matlagningsavfall endast genom omfatt- De olika analyserade materialen pekar enty- ningen. Prestigeföremål saknas nästan helt. digt på att beredning och konsumtion av stora Festen är ett av de mest universellt förekom- mängder mat skett på platsen under en begrän- mande fenomenen och det finns en stor variation sad tidsperiod. Många människor har samlats på i dess funktioner (se exempelvis Dietler & Hay- platsen för att tillverka redskap och tillbehör så den 2001; Isaksson 2003). Vid fester som främst att de under kort tid kunde slakta, bereda, tillaga, har till syfte att framhäva värdarnas rikedom, äta och slänga vegetabilisk och animalisk mat. makt och styrka eller vid så kallade competitive Hur skall detta tolkas? feasts som syftar till att skapa en skuld eller ett beroendeförhållande hos den som bjuds är inslag Diskussion – festen och festandet av exklusiv mat som annars normalt inte förtärs Fester var ett betydande inslag i det neolitiska och närvaron av prestigeföremål karaktäristiska. samhället. Man har diskuterat om de neolitiska Ett välkänt exempel på detta är potlatch bland näringarna infördes i syfte att skapa det överskott nordvästkustindianerna där det bjöds på enorma som krävs för festande och om kunskapen om nya mängder fin mat, exklusiva gåvor delades ut och näringsfång kan ha spritts genom fester (Jennbert prestigeföremål till mycket stora värden för stör - 1984). Brian Hayden (2001, s. 27) menar att fes- des, allt för att skapa en social skuld hos den ten är »… den enskilt viktigaste orsaken till inbjudne med målet att denne till slut inte skulle intensifierad produktion av överskott utöver vad kunna bjuda igen (se exempelvis Perodie 2001).

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 181

Fester och festande vid Hyllie 181

En annan sorts fester är solidarity feasts, fester Competitive feasting Solidarity feasts avsedda att bekräfta och stärka banden mellan grupper i allians med varandra (Hayden 2001, s. Synligt/Visible Dolt/Hidden 38 ff). Vid dessa träffas många människor och fes- Boplatser eller gravar/ Särskilda platser för fest/ tar tillsammans genom att till exempel äta stora Settlements or graves Dedicated feasting sites mängder mat. Typiskt för sådana fester är att de Speciellt och exklusivt/ Vardagligt/ oavsett storlek i regel inte skiljer sig från vardagen Special and exclusive Everyday vad gäller maträtterna som serveras och bruks- föremålen som används. Tab. 3. Begreppspar som skiljer två olika typer av fes- Om vi sätter analyserna av det arkeologiska ter och festande som schematiskt skissats upp i texten. materialet från Hyllie 155:91 i relation till dessa Festandet vid Hyllie 155:91 har varit av typen i den två typer av fester som här schematiskt skissats högra kolumnen. —Dichotomies used here to discuss feasting. Our interpretation is that the feasts at Hyllie upp framgår det att materialet från Hyllie 155:91 155:91 were of the type sketched in the right-hand ligger i linje med en solidarity feast (tab. 3). column. Resterna efter festligheterna vid Hyllie 155: 91 har dolts i gropar. De har inte placerats väl syn- liga. Fester som är till för att framhäva en viss tur såväl i Malmöområdet som i andra delar av grupps styrka hålls ofta i anslutning till gruppens Skåne (för diskussion se Björhem & Magnusson boplats eller gravplats. Vid Hyllie har däremot en Staaf 2006; Rostoványi 2007; Brink 2009). Pär särskild festplats valts ut, rumsligt skiljd från Nordquist (2001, s. 154, 270) menar exempelvis boplatser och gravar. Lämningarna visar på så sätt i sin studie av framväxten och förändringen av gemensamma drag med fester avsedda att bekräf- social ojämlikhet i Skåne under bland annat neo- ta och stärka banden mellan grupper i al lians. litikum att bebyggelsen i detta område utgjort ett Om vi accepterar tolkningen av de arkeolo- undantag i Skåne. Generellt anser han att be- giska lämningarna från Hyllie 155:91 som rester byggelsen under sen MN A i Skåne bestod av små av aktiviteter som samlat en stor grupp av män- enheter, men just vid Hindby mosse ser vi, menar niskor till festande på en utvald festplats måste vi han, ett exempel på att det danska mönstret med fråga oss vad denna tolkning får för konsekven- stora boplatser är giltigt även i delar av Skåne. ser för den arkeologiska bilden av MN A III i Då Mac Svensson skrev sin artikel 1986 var Malmöområdet. Finns det platser som liknar endast ett tjugotal mellanneolitiska boplatser Hyllie 155:91? kända i Malmöområdet. De senaste årens omfattande uppdragsarkeologiska undersökningar har Sena MN A i Malmöområdet förändrat bilden (Björhem & Magnusson Staaf Senare delen av MN A uppfattas allmänt som en 2006; Rostoványi 2007; Sandén 2008; Brink period då bosättning och aktiviteter var koncent - 2009; Hadevik 2009). I dag är materialet betyd- rerade till ett fåtal intensivt och långvarigt utnytt- ligt större, med uppskattningsvis ett 100-tal under- jade platser (Svensson 1986; Rudebeck et al. 2001, sökta lokaler från MN A varav ungefär en fjärde- s. 56). Denna bild av bosättningsmönstret bygger del har givit fynd från fas III-V av MN A. Vid till stor del på tolkningar av utgrävningar vid tidigare undersökningar var radiometriska ana- Hindby Mosse i Malmö (nr 13 i fig. 10; Svensson lyser sparsamt förekommande. Detta resulterade 1986), en plats som tolkats som en stor bosätt - i att komplexa lämningar ofta tolkades i termer ning. Den anses ha uppstått genom förändringar av samtidighet inom ett begränsat tidsintervall. i bebyggelsestrukturen under MN A III där små De senaste årens undersökningar med omfattan- boplatser övergavs till förmån för ett fåtal större de radiometriska analyser visar att platser med boplatsområden genom att besläktade familje- en stor mängd lämningar ofta har använts under grupper flyttade samman (Svensson 1986, s. 122 mycket lång tid (Hadevik 2009). f). Denna tolkningsmodell var inspirerad av dans - Det finns alltså anledning att omvärdera den ka studier (Skaarup 1985) och har kommit att tidigare tolkningsmodellen av bosättningsmöns- prägla den generella bilden av sen trattbägarkul- ter under MN A III med en genomgång och ana-

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 182

182 Ulf Sandén et al.

Grupp Anl:ar Fylln. Fynd Plats, inv-nr Nr i fig 10

1 Mindre gropar Ljus Få artefakter. Almhov (MHM 12875), 1-5 Enstaka (hela) Svågertorps ind-omr kärl. Q (MHM 12536), Fosie 11A (MHM 9127), Lunnebjär (MK 14), Hyllie vattentorn – delomr 4 (MHM 12878)

2 Mindre gropar Mörk m Frag:ad Palissaden – delområde 5 6-8 träkol & keramik, (MHM 12879), skörbr flinta, br ben Vintrie IP (MK 131), sten Vintrie 4 (MHM 7777:4)

3 Stora gropar / Övervägande Mkt fyndrika: Hyllie 155:91 (MK 72), 9-13 gropsystem mörk m träkol frag:ad Lockarp 7B (MHM 8544), & skörbr sten keramik, Stolpalösa (MHM 3114), flinta, br ben Fosie Boställe (MHM 1272), Hindby mosse (MHM 1386, MHM 1502, MHM 1505)

Tab. 4. Tre grupper av platser åtskilda utifrån karaktären på deras anläggningar. —Three groups of sites, differ- entiated by the characteristics of their sunken features.

lys av kända lokaler i Malmöområdet. Ut gångs - ben och bergartsföremål. Oftast är fyllningen punkten är våra resultat från Hyllie 155:91. Vi mörk och sotig och innehåller skörbränd sten. inleder med att titta på lokalernas karaktär ut- Något över hälften av de undersökta lokalerna ifrån anläggningstyper och fynd. Lokalerna har i Malmöområdet kan sorteras in i dessa tre grup- delats in i tre grupper (tab. 4). per. Anläggningarna där har tolkats antingen Den vanligaste, grupp 1 (tab. 4; fig. 10), om- som offergropar eller som lämningar efter (ri- fattar platser med i regel mindre gropar med en tuella) fester. Lokaler med kulturlager (Sandén relativt ljus, grå fyllning med depositioner av 2008, s. 29ff), palissad- eller gravanläggningar några få artefakter, oftast huvudsakligen ett har inte tagits med i sammanställningen (se ex- keramikkärl. Grupp 2 har också mindre gropar empelvis Burenhult 1973; Brink & Hydén 2006). med distinkt, regelbunden form, men fyllningen Som framgår av diskussionen ovan finns det i och artefakterna skiljer sig markant från grupp 1. Malmöområdet dels flera platser som liknar Hyl- Här är det frågan om en mörk, sotig fyllning med lie 155:91, dels andra typer av platser. Det visar innehåll av träkol, skörbränd sten, bränd lera, att den tidigare tolkningen att små bebyggelse- fragmenterad keramik i regel från flera kärl, flin - enheter i området slagits samman till färre stora ta mest i form av avslag och enkla redskap, samt måste revideras. brända ben. Innehållet i groparna bär tydlig prägel av avfall, mest från beredning och tillag- Festplatsen vid Hyllie – perspektiv på sena MN A i ning av mat. Till sist har vi grupp 3 till vilken Hyl- Malmöområdet och i Skåne lie 155:91 kan föras. Det är platser med stora an - I nuvarande forskningsläge står vi inför olika tolk- läggningar med rikliga fynd av flinta, fragmen te - ningar angående bebyggelsemönster under sena rad keramik som representerar ett stort antal kärl, MN A i olika delar av Skåne. Utifrån studier av

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 183

Fester och festande vid Hyllie 183

Fig. 10. Karta över Malmöområdet med platser som nämns i tab. 4. —Map of the Malmö area showing the loca- tion of places mentioned in tab. 4.

bebyggelsen i sydligaste Skåne inom Ystadpro- Resultatet av de studier av material från sena jektet och Skateholmsprojektet har Mats Lars- MN A i Malmöområdet som redovisats här till- son (1992) och Lars Larsson (1992) föreslagit ett sammans med de ingående analyserna av materi- stabilt bebyggelsemönster med små boplatser alet från Hyllie 155:91 visar dock på ett mera som var och en representerar en familjegrupp, från komplext och varierat bebyggelsemönster än vad tidigneolitikum till och med MN A III. Tolk- som anförts i tidigare studier. Tolkningen av be- ningarna av den enda boplatsen från trattbägar - byggelsemönstret under trattbägarkulturens slut- kulturens avslutande fas som undersöktes inom fas bör nyanseras. Flera lokaler i Malmöområdet dessa projekt tydde på att mönstret med små har en speciell karaktär och innehåller anlägg- boplatser fortlevt till och med MN A V. ningar och fynd som avviker från vad som vanli- I västra Skåne, mellan Saxån och Kävlingeån, gen klassificeras som boplatsmaterial. Tittar vi har ett helt annat bosättningsmönster föreslagits på lokalernas spridning i landskapet finner vi att för MN A III. Magnus Andersson (2003) och de är utspridda från kustzonen till platser längre Mac Svensson (2004) menar att tidigare be- in i landet (fig. 10). Utifrån platsernas varierade byggelse enheter slagits samman så att det bilda - karaktär och rumsliga spridning finns inte längre de färre men större boplatser. Detta hade Svens- fog för att som tidigare säga att bebyggelsen un- son 1986 anfört som giltigt för Malmöområdet der denna tid var koncentrerad till några få plat- utifrån sin studie av boplatsen vid Hindby mosse. ser.

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 184

184 Ulf Sandén et al. Ser vi till fyndmängden så hör några av de ser för människor i lokalsamhället. En av dessa rikaste mellanneolitiska lokalerna just till MN A anläggningar, vid delområde 5 inom Citytunnel- III, med Hindby mosse och Hyllie 155:91 som de projektet (Brink & Hydén 2006), byggdes endast mest fyndrika. Att vi finner ett mindre antal något hundratal meter från festplatsen vid Hyllie lokaler från senare delen av MN A än från den 155:91, något som markerar områdets betydelse tidiga, men att några av dessa lokaler är så rika på som plats för samling och sammanhållning för fynd, skulle lätt kunna tas som ett argument för människor i lokalområdet under åtskilliga hund- en koncentration av bebyggelsen. Analyserna ovan ra år. av Hyllie 155:91 är därför av betydelse för tolk - ningen av bebyggelsens form under sena MN A. Referenser De visar att platser med rikliga lämningar inte Andersson, M., 2003. Skapa plats i landskapet. Tidig- och omedelbart kan tolkas som boplatser där många mellanneolitiska samhällen utmed två västskånska dal- människor levt under lång tid. I stället kan de gångar. Acta Archaeologica Lundensia, Series in tolkas som platser där många personer och grup- Oc tavo 42. Lund. per samlats under en begränsad tid. Andréasson, A.; Sandén, U. & Grehn, F., 2008. Hyl- Variationen i omfattning och karaktär bland lievång – boplatser från neolitikum och järnålder. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Arkeologiska slutunder- platserna från sena MN A i Malmöområdet kan sökning 2002 & 2005. Malmö Kulturmiljö. Enheten relateras till en tolkning av bebyggelsen och rela- för Arkeologi Rapport 2008:026. CD-rapport. tionen mellan olika platser som framförts inom Malmö. ramen för projektet Öresundsförbindelsen (Björ- Björhem, N. & Magnusson Staf, B., 2006. Långhus- hem & Magnusson Staaf 2006; se även Ros- landskapet. En studie av bebyggelse och samhälle från toványi 2007). Nils Björhem och Björn Magnus- stenålder till järnålder. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmöfynd 8. Malmö Kulturmiljö. son Staaf (2006, s. 117 ff) skriver att trattbägar- Brink, K., 2009. I palissadernas tid. Om stolphål och skär- kulturens bebyggelsemönster var uppbyggt kring vor och sociala relationer under yngre mellanneolitikum. platser av varierad betydelse och med varierande Malmöfynd 21. Arkeologienheten, Malmö Museer. funktioner. Landskapet präglades av en hög kol- Brink, K. & Hydén, S., 2006. Citytunnelprojektet. Hyllie lektiv tillgänglighet på det lokala planet där folk vattentorn – delområde 4 och Palissaden – delområde 5. kunde röra sig förhållandevis fritt mellan olika Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport 42. Malmö Kulturmiljö. platser. Då materialet från sena MN A var mycket Burenhult, G., 1973. En långdös vid Hindby mosse, Malmö. sparsamt inom de undersökningar som genom- Malmöfynd 2. Malmö Museum. fördes inom projektet Öresundsförbindelsen ser Cooper, J.C., 1990. Symboler – en uppslagsbok. Stockholm. dock Björhem och Magnusson Staaf att mönstret Davidsen, K., 1974. Neolitiske lerskiver belyst af dans- kan ha förändrats i och med sena MN A. Diskus- ke fund. Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie sionen ovan visar dock att bebyggelsen vid denna 1973. Köpenhamn. Dietler, M. & Hayden, B. (red.), 2001. Feasts. Archaeo- tid också kan förstås ur ett perspektiv som beto- logical and ethnographic perspectives on food, politics and nar varierande funktioner, hög kollektiv till- power. Washington D.C. gänglighet och stort rörelseutrymme. Hindby Gustafsson, S., 2008. Växtmakrofossilanalys av förkol- mosseboplatsen kan utifrån detta snarast förstås nat växtmaterial från Hyllie 155:91 – MK 72 och som central samlingsplats (Malmer 2002, s. 48) Nya Annetorpsleden MK 258, Malmö Kommun. I där de stora fyndmängderna ska ses som resul- Andréasson et al. 2008. Hadevik, C., 2009. Trattbägarkulturen i Malmöom- tatet av en successiv periodvis ackumulation un- rådet. Hadevik, C. & Steineke, M. (red.). Citytunnel- der lång tid, snarare än som avsatt under en lång projektet. Tematisk rapportering av Citytunnelprojektet. sammanhängande bosättningsfas. Rapport 48. Arkeologienheten, Malmö Museer. Den här presenterade tolkningen av Hindby Hayden, B., 2001. Faboulous Feasts. Prolegomenon to mosse och av bebyggelsemönstret under sena the Importance of Feasting. I Dietler & Hayden 2001. MN A i Malmöområdet tycks också vara giltigt Holdaway, S. & Stern, N., 2004. A Record in Stone. The för den tidigaste delen av påföljande period, MN Study of Australia’s Flaked Stone Artefacts. Victoria B (Brink 2009). Då fungerade stora palissadan- Museum. Aboriginal Studies Press. Melbourne & läggningar i Malmöområdet som samlings plat - Canberra.

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 185

Fester och festande vid Hyllie 185

Hultén, B., 1977. On Ceramic Technology during the Sca- Noble, G., 2006. Neolithic Scotland. Timber, Stone, Earth nian Neolithic and Bronze Age. Theses and Papers in and Fire. Edinburgh University Press. North European Archaeology 6. Stockholm. Perodie, J., 2001. Feasting for Prosperity. A Study of Högberg, A., 2002a. Production Sites on the Beach Southern North–west Coast Feasting. I Dietler & Ridge of Järavallen. Aspects of Tool Preforms, Hayden 2001. Action, Technology, Ritual and the Continuity of Rostoványi, A. v. 2007. Stenålderslandskapet. Inte bara Place. Current Swedish Archaeology 10. Stockholm. jägare och bönder. Öresundsförbindelsen och arkeo- – 2002b. Hyllie 155:91 (FU), område D, MHM 12 login. Malmöfynd 11. Malmö Kulturmiljö. 888. Genomgång av flinta från matjordsrutorna Rudebeck, E., 1986. Ängdala. Flintgruvor från yngre 1–30. Arkivrapport. Arkeologienheten, Malmö Mu- stenåldern, S Sallerup. Utgrävningar 1977–81. Rap- seer. port 1. Stadsantikvariska enheten, Malmö Museer. – 2008. Avslag, knivar och skrapor av flinta. I Skog- – 1987. Flintmining in Sweden during the Neolithic lund 2008. period: new evidence from the Kvarnby-S. Salle - – 2009. Lithics in the Scandinavian Late Bronze Age. rup area. Sieveking, G. de & Newcomer, M. (red.). Sociotechnical change and persistence. BAR Interna- The human uses of flint and chert. Cambridge Univer- tional Series 1932. Oxford. sity Press. Isaksson, S., 2003. Vild vikings vivre. Om en tidig- – 1994. Ängdala och meningen med arkeologin, medeltida matkultur. Fornvännen 98. Arkeologi i Sverige 3 (ny ordning). Riksantikvarie- – 2007. Analys av organiska lämningar i keramik från ämbetet. Stockholm. Hyllie 155:91, Malmö, Skåne. Arkeologiska forsknings- Rudebeck, E.; Ödman, C.; Samuelsson, B-Å. & Hög- laboratoriet, Uppdragsrapport 53. Stockholms uni- berg, A., 2001. Vetenskapligt program för Malmö Kul- versitet. turmiljö. Den arkeologiska verksamheten. Malmö Kul- Jennbert, K., 1984. Den produktiva gåvan. Tradition och turmiljö. innovation i Sydskandinavien för omkring 5300 år se - Sandén, U., 2008. En festplats i Hyllie. I Skoglund dan. Acta Archaeologica Lundensia, Series in Quar- 2008. to 16. Lund. Sarnäs, P., 2008. Fullåkerslandskapet. Matjord, metod, Lagergren-Olsson, A., 2003. En skånsk keramikhisto- diskussion, reflektion. Öresundsförbindelsen och ar- ria. Svensson, M. (red.). I det neolitiska rummet. Riks - keologin. Malmöfynd 14. Malmö Kulturmiljö. antikvarieämbetet. Lund. Skaarup, J., 1985. Yngre stenalder på øerne syd for Fyn. Larsson, L., 1992. Settlement and environment during Meddelelser fra Langelands Museum. Rudkøping. the Middle Neolithic and Late Neolithic. Larsson, Skoglund, P. (red.), 2008. Fest Slakt Odling. Neolitikum L. et al. (red.). The Archaeology of the Cultural Land- och järnålder i Hyllie. Malmö Kulturmiljö. Malmö. scape. Field work and research in a south Swedish rural Stilborg, O., 2002a. Neolitikum. Lindahl, A. et al., Kera- region. Acta Archaeologica Lundensia, Series in mik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Riks- Quarto 19. Lund. antikvarieämbetet UV Syd Rapport 2002:6. Lund. Larsson, M., 1992. The Early and Middle Neolithic – 2002b. Lerskivor, glödkärl och lerblock – att flytta Funnel Beaker Culture in the Ystad area (Southern värme. Lindahl, A. et al., Keramik i Sydsverige. En Scania). Economic and social change, 3100–2300 handbok för arkeologer. Riksantikvarieämbetet UV BC. Larsson, L. et al. (red.). The Archaeology of the Syd Rapport 2002:6. Lund. Cultural Landscape. Field work and research in a south – 2008. MNA III-trattbägarkeramik från Hyllie. UFL Swedish rural region. Acta Archaeologica Lunden- Rapport 08/0120. Kvartärgeologiska avdelningen, sia, Series in Quarto 19. Lund. Keramiska Forskningslaboratoriet, Lunds univer- Malmer, M.P., 2002. The Neolithic of South Sweden. TRB, sitet. GRK, and STR. Stockholm. Svensson, M., 1986. Trattbägarboplatsen »Hindby Nordquist, P., 2001. Hierarkiseringsprocesser. Om konstruk- Mosse» – aspekter på dess struktur och funktion. tionen av social ojämlikhet i Skåne, 5500–1100 f.Kr. Elbogen. Malmö fornminnesförenings tidskrift 16:3. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 13. Malmö. Arkeologiska institutionen, Umeå universitet. – 2004. The second Neolithic concept. 3000–2300 Nyegaard, G., 1985. Faunalevn fra yngre stenalder på BC. Andersson, M. et al. (red.). Stone Age Scania. øerne syd fra Fyn. I Skaarup 1985. Significant places dug and read by contract archaeology. Nilsson, L., 2006. Djur och människor längs vägen. Öre- Riksantikvarieämbetet. Stockholm. sundsförbindelsen och arkeologin. Malmöfynd 9. Thomas, J., 2001. Understanding the Neolithic. A revised Malmö Kulturmiljö. second edition of Rethinking the Neolithic. Routledge. – 2008. Slaktrester. I Skoglund 2008. London.

Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 186

186 Ulf Sandén et al. Summary

This paper deals with the late Funnel Beaker cul- ment sites. The interpretation is put forward that ture, phase III of the Middle Neolithic A, a period the site was a place for feasting. of about two centuries c. 3000 cal BC. Archaeo- Many people gathered there and feasted for a logical remains investigated at Hyllie near Mal - short period of time on one or a few occasions. mö in 2002 and 2005 have been analysed in de- In previous research MN A III has been inter- tail. The site featured large pits containing large preted as a time when groups of people abandoned quantities of pottery and flint. There were also smaller dwelling sites and moved together at ani mal bones and plant remains. Shards from larger sites. These sites produce rich finds just large cooking vessels dominate the pottery. There like Hyllie. The results from Hyllie and a com- are, however, also shards from smaller vessels, parative study of other sites suggest that the pre- brim beakers and clay discs. Waste from the pro- vailing interpretation can be questioned. Instead duction of scrapers and blade-like flakes which it is suggested that the settlement pattern was were used to process meat dominates the lithics. based on smaller dwelling sites just as in preced- Animal bones are mainly from cattle and pig and ing periods. Sites like Hyllie can instead be inter- are for the most part interpreted as the remains of preted as places for large gatherings where feast- butchery and food preparation. ing was an important part in creating bonds be- The analyses indicate that the finds are the re- tween local families. This interpretation is of mains of preparing and consuming large amounts importance in the understanding of settlement of food. The large and specialised material is not pattern in other parts of Skåne as well. consistent with what is found on ordinary settle-

Fornvännen 105 (2010)