Fester och festande vid Hyllie : nya tolkningar av mellanneolitiska platser och bebyggelsemönster i sydvästra Skåne Sandén, Ulf Fornvännen 2010(105):3, s. [169]-186 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2010_169 Ingår i: samla.raa.se Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 169 Fester och festande vid Hyllie Nya tolkningar av mellanneolitiska platser och bebyggelsemönster i sydvästra Skåne Av Ulf Sandén, Kristian Brink, Anders Högberg, Lena Nilsson och Peter Skoglund Sandén, U.; Brink, K.; Högberg, A.; Nilsson, L. & Skoglund, P., 2010. Fester och festande vid Hyllie – nya tolkningar av mellanneolitiska platser och bebyggelse- mönster i sydvästra Skåne. (Feasts and feasting at Hyllie – new interpretations of Middle Neolithic sites and settlement pattern in south-west Scania.) Fornvännen 105. Stockholm. This paper deals with the late Funnel Beaker culture, phase III of the Middle Neolithic A, a period of about two centuries c. 3000 cal BC. With regard to the sett- lement pattern in the Malmö area of south-west Scania, the period has been inter- preted as a time when people abandoned small settlements and moved together at larger ones. In 2002 and 2005 a site with substantial remains from the MN A III was investigated in the area. Three sunken features contained large amounts of pot- tery, knapped flint, animal bones and plant remains. The paper reports on in-depth analyses of the context and the finds. We conclude that the remains are the result of a gathering of many people for a short period of time, interpreted as evidence for feasting. This has clear implications for the interpretation of other sites from the period as well, thus being important for the understanding of the overall settle- ment pattern of the period. Rather than interpreting the abundant finds from MN A III sites as the result of people living there for a long time, the Hyllie analyses sug- gest that the sites were used briefly by large groups on a few occasions. These gath- erings would have strengthened bonds between smaller groups in the area. Ulf Sandén, Lektorsgången 5 B, SE–214 56 Malmö, [email protected] Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi AB, Box 406, SE–201 24 Malmö, [email protected] Anders Högberg, Sydsvensk Arkeologi AB, Box 406, SE–201 24 Malmö, [email protected] Lena Nilsson, Sveagatan 72, SE–216 14 Limhamn, [email protected] Peter Skoglund, Sydsvensk Arkeologi AB, Box 406, SE–201 24 Malmö, [email protected] Vid uppdragsarkeologiska undersökningar vid Hyllie 155:91 (se Andréasson et al. 2008; Skog- Hyllie i södra Malmö kommun åren 2002 och lund 2008 för utförliga presentationer av platsen 2005 påträffades omfattande lämningar från den och utgrävningsresultaten). Syftet med denna sena trattbägarkulturen, period III av mellan- artikel är att presentera de analyser som utförts neolitikum A (fig. 1). Denna fas var omkring två vilka leder fram till en tolkning där vi menar att århundraden lång och dateras till omkring år platsen kan ha fungerat som en festplats för 3000 cal BC. Man tog till vara rika och varierade familjegrupper från trakten. Ytterligare ett syfte fynd från tre stora nedgrävningar på fastigheten är att diskutera de konsekvenser som tolkningen Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 170 170 Ulf Sandén et al. Fig. 1. Utgrävningsområdet med anläggningarna A5, A6 och A83856, höjdkurvor (en meters ekvidistans) och tidigare våtmarksområden (grått) markerade. Utgrävningsområdet mäter cirka 560 m från väst till öst. —Plan of the excavation area. av lokalen som en festplats får för synen på be- 2003). Tolkningen av Hyllie 155:91 som en gemen- byggelsens organisation under MN A III. sam festplats för flera olika familjegrupper ger Den sena trattbägarkulturen är ganska svagt oss möjlighet att diskutera nya perspektiv på tidi- företräddidetarkeologiskamaterialsomuppdrags- gare modeller av bebyggelsemönstret vid denna arkeologin tagit fram hittills och den är över tid i området, något som också får betydelse för huvud taget otillräckligt känd. Det har lett till synen på den sena trattbägarkulturen generellt i delvis olika uppfattningar om hur bebyggelse och Skåne. Genom att använda begreppet »fest» – samhälle organiserades i Skåne under perioden det vill säga en svensk motsvarighet till termen (se t.ex. Svensson 1986; 2004; Mats Larsson 1992; feasting (se t.ex. Dietler & Hayden 2001) – vill vi Lars Larsson 1992; Nordquist 2001; Andersson sätta fokus på de handlingar som utfördes på 2003; Björhem & Magnusson Staaf 2006; Ros- platsen och diskutera festen och festandet som en toványi 2007). social ingrediens i trattbägarsamhället under MN För Malmöområdets del har det föreslagits att A III. MN A III var en period då mindre bosättningar övergavs: i stället flyttade grupper av människor Det arkeologiska materialet samman och bosatte sig på några få stora platser Tre anläggningar (A5, A6 och A83856) är kärnan (Svensson 1986). Tolkningsmodellen har också i denna studie (fig. 2–4). De är tolkade som gro- lyfts fram för andra områden i Skåne (Andersson par och gropsystem och har daterats till MNA III. Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 171 Fester och festande vid Hyllie 171 Fig. 2. Anl. A5, plan & sektioner. Med en största längd av 14 m och en största bredd av 7,5 m omfattade anlägg- ningen, som bäst karaktäriseras som ett gropsystem, en yta på 63 m2. Mitt i fanns en ca 2,5 x 1,5 m stor ned- grävning. Över en stor del av anlägg- ningen fanns ett lager som innehöll rikligt med fynd och mycket stora mängder sten, i upp till fem skift. En del av stenarna var skörbrända. —Feature A5, plan and section. Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 172 172 Ulf Sandén et al. Fig. 3. Anl. A6, plan & sektioner. Tre gropar gick här delvis i varandra. Den längst i norr mätte ca 2,2 x 2,2 m och var 0,6 m djup. Fyllningen innehöll föga sten och måttligt med fynd. Söder om denna fanns en annan grop, ca 3,5 x 3,5 m med ett djup på 0,6 m. Medan den undre halvan av fyllningen var lik föregående var den övre mycket fyndrik och innehöll stora mängder sten varav en del skörbränd. Sydöst om denna fanns den tredje gropen. Den mätte ca 2,0 x 1,8 m och var 0,5 m djup. Den innehöll mycket fynd och sten, varav en del skörbränd. En sentida nedgrävning hade påverkat delar av anläggningen. —Feature A6, plan and section. De påträffades i närheten av varandra på nordväst- Keramik sluttningenavenmindrehöjdsträckning.Ingaandra Keramiken domineras av skärvor från stora kärl, anläggningar från samma period påträffades inom merparten av dem med en mynningsdiameter utgrävningsområdet (Sandén 2008). Fynden är mellan 20 och 30 cm (Sandén 2008). Kärlen har rika och utgörs främst av keramik, slagen flinta, varit spannformade, tunnformade eller har haft bergartsföremål, djurben och växtdelar. formen av stora trattkar (fig. 5–6). Ornamenti- ken är sparsam och består i de flesta fall av en rad stora, runda intryck strax under mynningen. I Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 173 Fester och festande vid Hyllie 173 Fig. 4. Anl. A83856, plan. Den 2,9 x 2,7 m stora anläggningen utgjordes av fyra gropar som delvis gick i varandra. Varje grop mätte mellan 1,0 och 1,6 m i diameter och mellan 0,22 och 0,46 m i djup. Alla utom den i väster innehöll rikligt med keramik, flinta och sten. Grå skraffering markerar stora mängder små stenar. —Feature A83856, plan. några fall där kärlen har haft skuldra finnas ock- sekundärbränning, sotlager eller matskorpor. så en rad snett applicerade intryck på denna. Det är tydligt att de använts som kokkärl. Några Samma former och samma ornamentik som av dessa skärvor har genomgått lipidanalys (San - på de stora kärlen återfinns också på skärvor från dén 2008, s. 26). Resultaten visar att kärlen an - halvstora kärl, med en mynningsdiameter mel- vänts vid tillagning av vegetabilier och kött från lan 12 och 17 cm. Här förekommer även några icke-idisslare (Isaksson 2007). Det sammantag na andra ornamentiktyper, främst stämplade vink- intrycket av keramikmaterialet visar på en om- lar under mynningen. Det finns även fragment fattande matberedning (gruppen stora kärl) och av en trattskål med rik, heltäckande ornamentik servering (skålar och bägare). utförd med tandad stämpel. Flera halvstora kärl Fyrtio skärvor har tunnslipsanalyserats (San - har helt saknat ornamentik. dén 2008, s. 16). Analyserna visar på en stor varia- Andra kärltyper än de nämnda förekommer tion vad gäller lerornas kvalitet (Stilborg 2008). betydligt mera sparsamt. Det finns skärvor från Delvis hänger variationen samman med kärl- en grupp låga skålar och en grupp höga skålar. form och storlek – fina leror har använts till de Båda har ornerats med stämplade vinklar under tunnaste brämbägarna och grova leror före trä - mynningen som applicerats antingen endast in - desvis till de största kärlen. Variationen bland de vändigt eller också både in- och utvändigt. Det stora kärlen är stor. Olika typer av leror har an - finns därtill några skärvor av brämbägare samt vänts – spridningen i magringskvalitet är stor och flera lerskivor. korrelationen mellan magringsmängd och korn- De stora kärlen uppvisar bruksspår i form av storlek svag (för diskussion se Lagergren-Olsson Fornvännen 105 (2010) Art. Sande?n et al s 169–186:Layout 1 10-10-07 11.00 Sida 174 174 Ulf Sandén et al. Fig. 5. Principskisser med exempel på mynningsformer bland den dominerande grup- pen stora kärl. Teckn.