DOCSLIB.ORG

Kyrkan Som Subjekt I Kg Hammars Syn På Arbetet För

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kyrkan Som Subjekt I Kg Hammars Syn På Arbetet För Teologiska institutionen Uppsala Universitet Magisteruppsats Kyrko- och missionsstudier Ht 2016 Handledare: Sven-Erik Brodd KYRKAN SOM SUBJEKT I KG HAMMARS SYN PÅ ARBETET FÖR FRED Thage G Peterson 1933-09-24-2737 [email protected] 0733/628 722 2 Innehållsförteckning KAPITEL 1 BAKGRUND ...................................................................................................... 3 Om författarens fredsengagemang och en antydan till reflexivitet ............................................. 3 KG Hammar som forskningsföremål .......................................................................................... 8 Frågeställning/forskningsfråga.................................................................................................. 9 Teori och metod ..................................................................................................................... 10 Forskningsläget/tidigare forskning .......................................................................................... 11 Källmaterial ........................................................................................................................... 12 Disposition ............................................................................................................................. 14 KAPITEL 2 KG HAMMAR OCH HANS VÄG IN I ARBETET FÖR FREDEN ................................ 16 KG Hammars karriär inom Svenska kyrkan .............................................................................. 16 Hammars politiska och sociala engagemang ............................................................................ 17 ”Kriser och snålblåst” ............................................................................................................. 18 En annan del av subjektproblemet .......................................................................................... 19 Vad säger Hammar själv i subjektsfrågan?............................................................................... 21 När och varför började Hammar arbeta för freden? ................................................................. 24 Tillståndet i världen påverkade Hammar ................................................................................. 25 Hammar tar avstånd från det rättfärdiga kriget ....................................................................... 27 Eftervärlden har visat att Hammars kritik mot krigen var befogad ........................................... 28 Göteborgsprocessen ............................................................................................................... 29 Fred och social rättvisa ........................................................................................................... 30 Hammar och Kyrkornas Världsråd ........................................................................................... 31 Hammars utgångspunkt för sitt arbete med freden ................................................................. 32 KAPITEL 3 HAMMARS TVÅ HJÄRTEFRÅGOR .................................................................... 35 Barnen ................................................................................................................................... 35 Vapentillverkning/vapenexport .............................................................................................. 38 KAPITEL 4 NATHAN SÖDERBLOM SOM KG HAMMARS FÖREGÅNGARE ............................ 44 Ärkebiskopen Nathan Söderblom ........................................................................................... 44 Lutherskt om rättvis fred ........................................................................................................ 50 KG Hammars ”möte” med Nathan Söderblom ......................................................................... 51 Andra ärkebiskopars insatser för freden ................................................................................. 52 KAPITEL 5 DAG HAMMARSKJÖLD SOM KG HAMMARS FÖLJESLAGARE ............................ 53 KAPITEL 6 SAMMANFATTANDE REDOVISNING ................................................................ 60 Budskap och iakttagelser ........................................................................................................ 60 Några kommentarer ............................................................................................................... 61 Vad återstår att forska om? .................................................................................................... 63 Några perspektiv på receptionen av Hammars sociala engagemang ......................................... 64 Slutord ................................................................................................................................... 66 KAPITEL 7 KÄLLOR OCH LITTERATUR ............................................................................... 69 Otryckta källor ....................................................................................................................... 69 Föredrag, tal, predikningar och brev. Artiklar och intervjuer i tidningar och ............................ 70 tidskrifter ............................................................................................................................... 70 Tryckta källor ......................................................................................................................... 72 EXKURS ........................................................................................................................... 76 KG HAMMARS BIBLIOGRAFI I URVAL ....................................................................................... 76 3 KAPITEL 1 BAKGRUND Inledningsvis ska i vanlig ordning sägas något om bakgrunder, syften, frågeställningar, teori och metod och material och allt sådant. Jag vill bara inledningsvis anmärka att allt detta inleds med en kort introduktion till författarens eget engagemang i fredsfrågan, både som ett uttryck för ett slags reflexivitet, eftersom jag själv har varit i högsta grad en del av ”fredsfrågan” och att jag därför något redovisar detta. Jag nämner här olika människor som korsat min väg och bland dessa är också KG Hammar. Jag har i olika sammanhang, också i den inledande texten till den här uppsatsen lyft fram frågan om Afghanistan och här möts också Hammar och jag. När detta är redovisat syns det till slut ändå inte ha betydelse för min framställning, men jag vill lyfta fram att jag är medveten om att det skulle kunna ha haft det. Om författarens fredsengagemang och en antydan till reflexivitet Den teologiska fakulteten vid Uppsala Universitet satte våren 2016 upp en tankeväckande affisch med budskapet: ”Med kunskap om religion förstår du världen bättre”. Det var den tanken som några år tidigare fick mig att börja läsa teologi; först vid Södertörns högskola, sedan vid Ersta Sköndal högskola och nu vid Uppsala Universitet. Budskapet ligger rätt i tiden. Det har i dagens värld stor aktualitet. För att citera från fakultetens affisch: ”Världen är inte svart eller vit. Den går inte att dela upp i ont eller gott. Med kunskap om religion träder nyanserna fram – både i det lilla mötet med människor men också i vår tids stora ödesfrågor, konflikter och utmaningar”. Min far var kyrkvaktmästare i Bergs församling norr om Växjö. Jag vistades ofta i kyrkan och på kyrkogården och hjälpte till med sysslorna. Jag vill säga att kyrkan blev mitt andra hem. Jag lyssnade på söndagarna på prästens predikningar. Från mitten av 1940-talet antecknade jag i min ”kyrkbok” vad han sa. I en predikan i slutet av åren av andra världskriget tog han upp Bibelns ord om att ”de skall smida om sina svärd till plogbillar”.1 Predikan missförstods av några av socknens småbönder som trodde att de skulle få nya plogar av kyrkan. Det var de glada över eftersom deras gamla träplogar hade dåliga skärytor. 1 Bibel 2000, Verbum Förlag, Stockholm, Jes 2:4 4 I min hemsocken Berg hade flyktingar från Baltikum och unga polska judinnor från Auswitz och Rawensbrück inackorderats. Jag fick tidigt i livet som tonåring uppleva berättelser om krigets helvete och hemskheter. På mina folkhögskolor: Grimslöv utanför Växjö och Viskadalen utanför Borås var fredsfrågan ett viktigt ämne. Jag har i mitt liv mött många människor som kommit att stå mig nära och som jag har talat fred med och som har betytt mycket för mig. Författarinnan och ledamoten av Svenska Akademien, Elin Wägner, som var granne med oss i min hemby i Småland, var min förebild för fredsarbete och i jämställdhetsarbete mellan kvinnor och män. Hon blev en läromästare för mig. I yngre tonåren lyssnade jag på Elin Wägners fredsfilosofi. På somrarna på bänkarna runt kyrkogården kunde vi sitta i timmar. Hon talade och filosoferade. Jag lyssnade. Jag hjälpte henne med att sätta upp plakat runt om i socknen med upprop om fred och jämställdhet. I mina memoarer ”Resan mot Mars” inleder jag ett kapitel om Elin Wägner med att citera ur hennes och Elisabeth Tamms bok ”Fred med jorden” där hon skriver att ”fred på jorden och ett nytt förhållande till jorden hör oupplösligt samman”.2 Jag drar mig till minnes att just de orden återkom Elin Wägner ofta till i våra samtal. Jag minns hennes strider med bönderna hemma i Berg, när de ville ha bättre skördar med hjälp av köpegödsel, dvs konstgödsel, t ex kvävesalpeter och chilesalpeter.3 I vuxen ålder och under mina regeringsår samtalade jag ofta om fredsfrågor med fredsmäklaren Alva Myrdal.4 En annan var fredskämpen Ingrid Segerstedt-Wiberg.5 Och en tredje var
Load more

Recommended publications
  • For Life and Peace
    Lund University Centre for Theology and Religious Studies Department of Missiology and Ecumenical Studies Graduation Essay, Course: KRE006 Supervisor and Examiner: Prof. David Kerr Date of Submission: 2007-08-30 FOR LIFE AND PEACE An Analysis of International Peace Making through Ecumenical Cooperation at the Life and Peace Conference in Uppsala 1983 Sara Gehlin TABLE OF CONTENT INTRODUCTION 4 THE OPENING OF THE PEACE CONFERENCE 4 AIMS AND MAIN QUESTIONS 6 EXISTING RESEARCH 7 Literature 7 Archival Materials 8 Media 9 Interviews 10 THEORETICAL FRAMEWORK 12 The Doctrine of Just War 12 The Kingdom of God 13 God and Man in the Realization of the Kingdom 13 The Responsibility of Man in the Realization of the Kingdom 16 A Movement in Transition 18 The Church as Mediator in International Conflict 20 HYPOTHESIS 23 DELIMITATIONS 24 METHOD 24 ANALYSIS 27 MEDIATORS FOR PEACE 27 The Initiative 27 In the Era of the Second Cold War 27 The Churches as Creators of Public Opinion 28 The Preparatory Process 29 The Initial Steps 29 A Pan-Christian Meeting in the Spirit of Nathan Söderblom 31 A Second Start 37 Constructing an Organisation 39 Concluding Remarks 42 RESISTERS OF THE NUCLEAR WAR 43 The Composition of a Common Message 43 The Procedure 43 Guiding Documents 44 Condemning the Nuclear War 46 A Message Requiring Immediate Disarmament 47 Split Positions on the Issue of Deterrence 47 Deterrence: A Moral Dilemma 47 Deterrence: Upholding the Balance 49 A Message of Compromise 51 The Churches as Actors for Common Security 52 Upholding a World Conscience
    [Show full text]
  • Kulturen 1995 Bokkulturen I Lund
    Kulturen 1995 Bokkulturen KULTUREN 1995 EN ÅRSBOK TILL MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN i Lund FÖR SÖDRA SVERIGE Bilden på omslaget visar sätteriet i Berlings Stilgjuteri Lund. Bild sid. 6 Lapidariet Ansvarig utgivare: Margareta Alin Huvudredaktör: Nils Nilsson Redaktion: Eva Lis Bjurman, Nils Nilsson samt Per S. Ridderstad. Foto: La rs Westrup Kulturen, där inte annan institution angives Form: Christer Strandberg Upplaga: 22000 ex Typsnitt: Berling Tryck: BTJ Tryck AB, Lund Repro:Sydrepro, Landskrona Papper: Linne ISSN 0454-5915 Innehåll MARGARETA ALIN 7 Kan museer vara visionära? OLOF SUNDBY 17 Stenar som talar NILS NILSSON 22 Berlingska huset PER S. RIDDERSTAD 25 Skriftkultur, bokkultur, tryckkultur PER EKSTRÖM 45 Skriptoriet i Laurentiusklostret NILS NILSSON 59 Gutenberg och boktryckarkonsten NILS NILSSON 6r Handpressen PER S . RIDDERSTAD 64 Lundatryckerier GÖRAN LARSSON 90 Försvenskningen åv de östdanska landskapen 1658 - 1719 STEINGRiMUR JONSSON 97 Gästtryckaren PER S . RIDDERSTAD 99 Inte tryckt i Lund NILS NILSSON 102 Snällpressen CHRISTIAN AXEL- N ILSSON ros Berlings Stilgjuteri i Lund PER S. RIDDERSTAD 127 Sättmaskinen LARS OLSSON 130 Typograferna i Lund vid sekelskiftet NILS N ILSSON 139 Avlatsbrevet - den första blanketten INGMAR BROHED 143 Katekesen som folkbok PER S . RIDDERSTAD 155 Tryckta pengar PER RYDEN 159 Tidningar i Lund EVA LIS BJURMAN 177 En bokhandlare kommer till staden GÖTE KLINGBERG 191 Barnböcker /rån Lund STAFFAN SÖDERBERG 205 Till samhällets tjänst 21 0 Kulturens verksamhet l 994 226 Donatorer l 994 Kan museer vara visionära? nMal och råttor ska inte bestämma vad vi minns!« Så skrev man i den statliga museiutredningen Minne och bildning 1994 om nvårdberget« - d.v.s . de stora föremålssamlingarna i sven­ ska museimagasin.
    [Show full text]
  • In Honour of Barbro Johansson
    • • VISion and service• papers in honour of Barbro Johansson edited by Bengt Sundkler & Per-Åke Wahlström Barbro Johansson, the best-known Swedish missionary of her generation, has just completed thirty years of service to Tanzania. A number of her friends, mainly from Tanzania and Sweden, have wished to honour her with a collection of papers, relating to her unique contribution. Barbro Johansson trained as a teacher in Sweden, and went to Tanzania in 1946. She re-opened and rebuilt the Girls' School at Kashasha, Bukoba, and played an active role in church, community and political affairs. In 1959 she \-las elected ~lember of Parliament for ~lwanza, and served in that capacity for a number of years. In 1962 she became a Tanzanian citizen. Later, on President Nyerere's request, she became principal of the Girls' Secondary School, Tabora. For three years she was Adviser to the Tanzanian Ambassador to S\-leden. She has been active in Adult Education and community programmes in Tanzania and has served on the Board of the University of Dar es Salaam. Her greatest contribution has been the links she ~as helped to forge between Tanzania and Sweden. [h,ll/hul"d bJ'. ~ Scandina\ ian Institute of African Studies -V P.O. Box 2126. S-750 02 UPPSALA, S\\t~den ISBN 91-7106-115-0 VISION AND SERVICE PAPERS IN HONOUR OF BARBRO JOHANSSON September 25, 1977 edited by Bengt Sundkler and Per-Äke Wahlström The Scandinavian Institute of African Studies The Swedish Institute of Hissionary Research Uppsala 1977 ISBN 91-7106-115-0 © The Scandinavian Institute of African Studies The Swedish Institute of Missionary Research Printed by Tierps Tryckeri AB Box 23 815 01 TIERP Sweden 1977 3 CON TENTS I J.
    [Show full text]
  • SVENSK PASTORALTIDSKRIFT - Kyrkligt Forum
    SVENSK PASTORALTIDSKRIFT - kyrkligt forum Fyrtiosjätte årgången 2004 Redaktion Nr 1-20 Nr 21-26 Blom, Örjan: Ett föredöme i tro. Om fader Herman Hedberg 1897-1964 585 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bolander, Sören: Sjung kyrka, sjung! Församlingssångens kris och möjligheter 534 Bolander, Sören: Sjungen välsignelse (I). Några reflexioner med anledning av en SPT-enkät 617 Bolander, Sören: Sjungen välsignelse (II). Några reflexioner med anledning av Ledare en SPT-enkät 649 sid. Bonde, Anna Sophia: Kyrkan – högtidsproducent eller människors tjänare 309 Ambrosius: Om Jesu födelse 715 Bonde, Anna Sophia: Om att älska världen 102 Bertil Gärtner 80 år! 683 Boäng, Magnus: Koranen och terrorismen 501 Det ringer, det ringer, skynda dig att svara… 684 Brander, Bo: Inledning vid hearing kring »Kärlek, samlevnad och äktenskap» 553 Fastetid 127 Braw, Christian: Att förstå den kristna traditionen – Folket i kyrkan 159 Om Bengt Hägglunds författarskap 337 Frågor utan svar 391 Braw, Christian: Kristen samhällskritik 135 Henric Schartau: Pånyttfödda själars levande hopp 191 Brosché, Fredrik: Risker i äktenskapet 285 Jesu lidande enligt Gibson 219 Brosché, Fredrik: Själavård i en postmodern tid 367 Julbarnet 3 Börjesson, Gustav: Gamla testamentets historia 729 Jämställdhet 307 Börjesson, Gustav: Var trogen intill döden 393 Kollektstrid igen? 247 Carlsson Lars Göran och Tone: Stöd att bygga goda parrelationer 253 Kristi sändebud 471 Eldberg, Åke: Bibeltolkning och naturvetenskap 249 Lag och liv 307B* Eldberg, Åke: Evangelium enligt Harry Potter (I) 309B Lära och kollekter
    [Show full text]
  • Från Hembygdsarbetet
    Från hembygdsarbetet FRöSAKERS HÄRADS HEMBYGDS­ FöRENING Den viktigaste händelsen under året har varit återuppförandet av den s. k. garvaregården från tomt nr. 31 i R ådhuskvarteret. Den siste garva­ ren, som bebodde fastigheten, hette Carl Johan Ahlberg. Gården är från i700-talet och finns med på en karta från i812. I samband med a tt tomten skulle bebyggas med flerfamiljshus år ig6i skänktes gården av byggnadsfirman Carl A. Lilliesköld, Stockholm, till hembygdsföreningen. Timret, uppmärkt, har förvarats på hembygdsföreningens tomt i av­ vaktan på återuppförandet. Föregående årsmöte uppdrog åt styrelsen att, inom ramen för tillgängliga medel, återuppföra fastigheten. För• eningen disponerade vid pass 4 ooo kr. och Östhammars stad lämnade anslag å i 300 kr. Föreningens medlemmar ha visat en glädjande offer­ vilja, som resulterat i gåvor på tillsammans 2 500 kr. Uppmuntrade av allt detta sattes byggnadsarbetet igång i oktober i965. Lagom till första snöfallet i november var taket pålagt. Fastig­ heten inrymmer två rum och kök på nedre planet och eftersom tak­ resningen utgöres av brutet tak en stor och präktig vind. Tillkomsten av byggnaden skapar större möjligheter för föreningen att av sina sam­ lingar göra en tidsenlig inredning. 5 september gjorde föreningen en utflykt med buss till Singö kyrka. Efter gudstjänsten berättade komminister Sundin om kyrkan och dess inventarier. På hemväg besöktes Väddö hembygdsförenings hembygds­ gård i Kista under ciceronskap av landstingsman Eugenius och fru Greta Mattsson. LOVö HEMBYGDSFöRENING Som fortsättning p å föregående års Adelsöfärd gjorde föreningen g okt. i965 utfärd till Munsöns märkligaste kulturminnesmärken. I kungs­ högarna vid Adelsö kyrka lär bl. a. kungarna Erik, Björn och Olof, far, son och sonson, ha blivit gravlagda.
    [Show full text]
  • Karlstads Domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL
    karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL karlstads domkyrka 1 2 karlstads domkyrka karlstads domkyrka 3 karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL 4 karlstads domkyrka karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL karlstads domkyrka 5 karlstads domkyrka Stiftskyrka – Församlingskyrka Dokumentation och reflektion KARLSTAD CATHEDRAL tack till nedanstående bidragsgivare Diocese church – Parish church Pro Fide et Christianismo Documentation – Reflection Stiftelsen Aagot och StorJohanns minnesfond för värmländsk kultur Stiftelsen konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Helmiastiftelsen Kungliga Patriotiska Sällskapet Per Jan Wållgren Bengt Arrestad Tack också till dem som genom stödköp bidragit till att finansiera boken Karlstads stift Karlstads domkyrka Karlstads domkyrkoförsamling Initiativtagare Per Jan Wållgren Karlstads kommun/Sven af Geijerstams donationsfond Författare Harry Nyberg Carlstads-Gillet Layout och nytagna bilder samt grafisk formgivare Per Berggrén Värdefull hjälp på olika sätt har dessutom givits av Förlag Per Berggrén Översättning till engelska Tore Bergman och Neill Dronsfield Det högre seminariet i kyrkohistoria i Uppsala Tryckt på Strokirk-Knappen, Karlstad 2012 Harry Nybergs prästkollegor och akademiska kollegor Boken ingår som nummer 40 i Carlstads-Gillets skriftserie Inger Berggrén för diskussioner och synpunkter på arkitektur och som nummer 10 i Stiftshistoriska Sällskapets skriftserie Henrik Nyberg för materialkomplettering och förslag Henrik Hermansson, domkyrkans vaktmästare ISBN 978-91-976895-3-3 Lenah Östlund, domkyrkans
    [Show full text]
  • 1. Sunnmørsfylket I Farne Tider
    1. Sunnmørsfylket i farne tider 09.09.2019 1 Sunnmørsfylket i farne tider Ein innledning til kapittelet om gamle ætter i min ættesoge. Eg har delt inn kapittelet om «Gamle ætter» i 2 bolker; Del 1. Sunnmørsfylket i farne tider Del 2. Herrene ( og kvinnene ) til Giske 1264 – 1582 I dette kapittel presenter jeg 1. Sunnmørsfylket i farne tider. Dette vil forklare mye om det som kommer fram i mine ættesoge, om skikker og hvordan samfunnet var dengang og utviklinga framover i århundrene. «Hvis du vil øke ditt samfunds tarv, gi fedres minner din sønn i arv». Eg kommer av to foreldre som ætter fra alle dei store ættene dithen at eg finner mine blodslinjer frå alle dei store ættene som gjør at min ættesoge fevner så breidt. Derved vil mors og fars ætt tangere kvarandre dithen at eg finner fars ætt i mors ætt, og vica versa. Eg har her samlet gamle nedtegninger fra kilder som eg har nedtegnet i ein kronologisk rekkefølge slik at man kan følge historiane om mine Stamfedre – og Stammødre fra farne tider og fram til i dag. Det er av disse min ættesoge er skrevet fra og om. Når det gjelder min Stamtavle og nedtegninger om mine ætter, sjå under avsnitt Stamtavle. 2 INNHOLDSFORTEGNELSE: Innholdsfortegnelsen nevner dei enkelte kapittel eg har gjengitt, og som er samla i ein kronologisk rekkefølge, slik at du ved å følge innholdet frametter. Jeg har valgt ikke å bruke sidetall, kun i kapittel, slik at jeg ved revisjoner slipper å bruke tid på sidetall. Innholdet er delt inn i disse avsnitt: Steinalderen Bronsealderen Jernalderen Utvandring Busetjing, samfunn, rettskipnad og gudsdyrking Vikingtida Harald Hårfagre vert konge Ragnvald Mørejarl Utvandring til Island Mørejarlane og jarletida Landforsvaret Vitar eller vardar på Sunnmøre frå den fyrste tida Slag i Haram Tidenskofte.
    [Show full text]
  • Postmoderniteten I Svenska Kyrkan
    Postmoderniteten i Svenska kyrkan En läsning av herdabrev 1972-2014 Postmodernism in the Church of Sweden Per Skårstedt Termin: Ht 2014 Kurs: IL1510, Idéhistorisk fördjupningskurs, 15 hp Nivå: Kandidat Handledare: Andreas Önnerfors Abstract Title: Postmodernism in the Church of Sweden Author: Per Skårstedt Year: 2015 Department: Department of literature, history of ideas and religion Supervisor: Andreas Önnerfors Sumary: The purpose of this paper is to explore to what extent some Swedish bishops (1972-2014), mainly archbishops, were influenced by postmodernity as described by Lyotard in his report La Condition postmoderne (1979). This report had a tremendous impact on the western cultural and philosophical debate in general during the very end of the twentieth century. I am trying to find out if this impact could also be observed in the religious sphere and particularly in the Church of Sweden. My theory used, is mainly based on the ideas presented in La Condition postmoderne and my method is a hermeneutical reading of eight pastoral letters. These letters were written during the time that the Church of Sweden transformed from being an officially recognized national church to a free church among other free churches and in this respect ended to be a part of the official governmental power. The terms postmodernism or post-modernity were scarcely used at all in the pastoral letters but on the other hand the bishops seemed to share many of the ideas that Lyotard presented, such as the view on the metahistory/metanarrative and the connection of knowledge to power, the necessity of dialogue and openness and the importance and the role of creating and maintaining language games.
    [Show full text]
  • The Voice of Confessionalism and Inter-Lutheran Relations
    The Voice of Confessionalism and Inter-Lutheran Relations The Influence of the Missouri Synod in the Baltic and Ingrian Lutheran Churches, 1991–2001 Kalle Kuusniemi Academic dissertation to be publicly discussed, by due permission of the Faculty of Theology at the University of Helsinki in Auditorium XII (Unioninkatu 34), on the 6th of June, 2015 at 12 o’clock. HELSINKI 2015 Taitto: Arto Kuorikoski ISBN 978-951-51-1224-8 (paperback) ISBN 978-951-51-1225-5 (PDF) Unigrafia Oy Helsinki 2015 Abstract The Lutheran Church-Missouri Synod (LCMS) had no contacts with the Baltic and Ingri- an Lutheran Churches in the Soviet Union. It was virtually impossible for the Missouri Synod to make connections because of its narrow view of ecumenism, its anti- communism, and its non-membership in the Lutheran World Federation (LWF), which communicated to some extent with the churches of the USSR. However, the collapse of the Soviet Union made it possible for the Synod to establish totally new contacts with post-Soviet Lutherans. I examine how the Missouri Synod influenced the Baltic and Ingri- an Churches between 1991 and 2001 in the context of inter-Lutheran relations. The starting point of the study is when the Missouri Synod first made contact with the Baltic and Ingrian Lutherans. It set up initial connections in 1991 through the LCMS auxiliary organizations in cooperation with the Finnish sister organization, the Confessional Lutheran Church of Finland. However, the first direct official Missourian contacts with the Lutherans in those countries were established in 1992. The Estonian Church, being more developed, more self-sufficient and strongly supported by the Finnish Church, was not so needful of support from the Missouri Synod.
    [Show full text]
  • Postmoderniteten I Svenska Kyrkan
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv Postmoderniteten i Svenska kyrkan En läsning av herdabrev 1972-2014 Postmodernism in the Church of Sweden Per Skårstedt Termin: Ht 2014 Kurs: IL1510, Idéhistorisk fördjupningskurs, 15 hp Nivå: Kandidat Handledare: Andreas Önnerfors Abstract Title: Postmodernism in the Church of Sweden Author: Per Skårstedt Year: 2015 Department: Department of literature, history of ideas and religion Supervisor: Andreas Önnerfors Sumary: The purpose of this paper is to explore to what extent some Swedish bishops (1972-2014), mainly archbishops, were influenced by postmodernity as described by Lyotard in his report La Condition postmoderne (1979). This report had a tremendous impact on the western cultural and philosophical debate in general during the very end of the twentieth century. I am trying to find out if this impact could also be observed in the religious sphere and particularly in the Church of Sweden. My theory used, is mainly based on the ideas presented in La Condition postmoderne and my method is a hermeneutical reading of eight pastoral letters. These letters were written during the time that the Church of Sweden transformed from being an officially recognized national church to a free church among other free churches and in this respect ended to be a part of the official governmental power. The terms postmodernism or post-modernity were scarcely used at all in the pastoral letters but on the other hand the bishops seemed to share many of the ideas that Lyotard presented, such as the view on the metahistory/metanarrative and the connection of knowledge to power, the necessity of dialogue and openness and the importance and the role of creating and maintaining language games.
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo Härad Och Sigtuna Stad
    Det medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo härad och Sigtuna stad Det medeltida Sverige 1 UPPLAND _______________________________________________________________________ 10 Håbo härad Sigtuna stad Annika Björklund Stockholm 2014 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens Jubileumsfond), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Del av Kalmar socken med Frösunda by och Kalmar kyrka, karta från 1693 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA Frösunda A14:7–8). © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-07-8 Tryck: TMG Tabergs Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förlades först till Histo- riska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekre- terare, professor Gunnar T Westin. Denne presenterade 1962 (se HT 1962 s 121-140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan ock- så hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vit- terhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut år 1982 överfördes projektet till Riksantikvarie- ämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]
  • Urząd Biskupa W Kościele Luterańskim Ze Szczególnym Uwzględnieniem Polski
    Ks. Jan Gross Urząd Biskupa w Kościele luterańskim ze szczególnym uwzględnieniem Polski Część II 5. Biskup prof. dr Jan Szeruda (1945-1951), urodzony 26 grudnia 1889 r. w Wędryni na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle ordynowany został dnia 15 sierpnia 1917 r. w Nawsiu. Od 22 kwietnia 1922 r. był zastępcą profesora, a od 5 grudnia 1929 r. profesorem, zwyczajnym Wydziału Teologicznego Uniwersytetu Warszawskiego, a po zlikwidowaniu Wydziału Teologicznego w roku 1955 został profesorem zwyczajnym nowoutworzonej uczelni ekumenicznej – Chrześcijańskiej Akademii Teologicznej w Warszawie z siedzibą początkowo w Chylicach. Dnia 21 czerwca 1945 r. synod księży w Łodzi powołał go na zastępcę biskupa do czasu zwołania zwyczajnego synodu Kościoła. Niestety, urząd biskupa mógł sprawować tylko do jesieni 1951 r., gdyż socjalistyczne władze totalitarne cofnęły zgodę na dalsze piastowanie przez niego urzędu biskupiego, względnie na wybór przez Synod Kościoła na urząd biskupa. Ks. biskup Jan Szeruda zmarł dnia 21 marca 1962 r. w Warszawie i został pochowany na cmentarzu ewangelickim w Warszawie. 6. Biskup dr Karol Kotula (1951-1959), urodzony 26 lutego 1884 r. w Cierlicku na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle został ordynowany na księdza dnia 22 maja 1910 r. Wybrany przez synod Kościoła w Warszawie w dniu 18 listopada 1951 r. biskupem Kościoła, został dnia 26 kwietnia 1953 r. w kościele ewangelicko-reformowanym (kościół św. Trójcy spalony w czasie wojny zabrany został wówczas przez Państwo) w Warszawie konsekrowany i wprowadzony w urząd zgodnie z ówczesnym ZPW przez prezesa synodu w asyście wszystkich seniorów (zwierzchników diecezji). Prezesem synodu był wówczas ks. Zygmunt Michelis, proboszcz Parafii Świętej Trójcy i biskup – adiunkt (a więc biskup pomocniczy od dnia 9 marca 1952 r.) ks.
    [Show full text]