Teologiska institutionen Uppsala Universitet Magisteruppsats Kyrko- och missionsstudier Ht 2016 Handledare: Sven-Erik Brodd KYRKAN SOM SUBJEKT I KG HAMMARS SYN PÅ ARBETET FÖR FRED Thage G Peterson 1933-09-24-2737 [email protected] 0733/628 722 2 Innehållsförteckning KAPITEL 1 BAKGRUND ...................................................................................................... 3 Om författarens fredsengagemang och en antydan till reflexivitet ............................................. 3 KG Hammar som forskningsföremål .......................................................................................... 8 Frågeställning/forskningsfråga.................................................................................................. 9 Teori och metod ..................................................................................................................... 10 Forskningsläget/tidigare forskning .......................................................................................... 11 Källmaterial ........................................................................................................................... 12 Disposition ............................................................................................................................. 14 KAPITEL 2 KG HAMMAR OCH HANS VÄG IN I ARBETET FÖR FREDEN ................................ 16 KG Hammars karriär inom Svenska kyrkan .............................................................................. 16 Hammars politiska och sociala engagemang ............................................................................ 17 ”Kriser och snålblåst” ............................................................................................................. 18 En annan del av subjektproblemet .......................................................................................... 19 Vad säger Hammar själv i subjektsfrågan?............................................................................... 21 När och varför började Hammar arbeta för freden? ................................................................. 24 Tillståndet i världen påverkade Hammar ................................................................................. 25 Hammar tar avstånd från det rättfärdiga kriget ....................................................................... 27 Eftervärlden har visat att Hammars kritik mot krigen var befogad ........................................... 28 Göteborgsprocessen ............................................................................................................... 29 Fred och social rättvisa ........................................................................................................... 30 Hammar och Kyrkornas Världsråd ........................................................................................... 31 Hammars utgångspunkt för sitt arbete med freden ................................................................. 32 KAPITEL 3 HAMMARS TVÅ HJÄRTEFRÅGOR .................................................................... 35 Barnen ................................................................................................................................... 35 Vapentillverkning/vapenexport .............................................................................................. 38 KAPITEL 4 NATHAN SÖDERBLOM SOM KG HAMMARS FÖREGÅNGARE ............................ 44 Ärkebiskopen Nathan Söderblom ........................................................................................... 44 Lutherskt om rättvis fred ........................................................................................................ 50 KG Hammars ”möte” med Nathan Söderblom ......................................................................... 51 Andra ärkebiskopars insatser för freden ................................................................................. 52 KAPITEL 5 DAG HAMMARSKJÖLD SOM KG HAMMARS FÖLJESLAGARE ............................ 53 KAPITEL 6 SAMMANFATTANDE REDOVISNING ................................................................ 60 Budskap och iakttagelser ........................................................................................................ 60 Några kommentarer ............................................................................................................... 61 Vad återstår att forska om? .................................................................................................... 63 Några perspektiv på receptionen av Hammars sociala engagemang ......................................... 64 Slutord ................................................................................................................................... 66 KAPITEL 7 KÄLLOR OCH LITTERATUR ............................................................................... 69 Otryckta källor ....................................................................................................................... 69 Föredrag, tal, predikningar och brev. Artiklar och intervjuer i tidningar och ............................ 70 tidskrifter ............................................................................................................................... 70 Tryckta källor ......................................................................................................................... 72 EXKURS ........................................................................................................................... 76 KG HAMMARS BIBLIOGRAFI I URVAL ....................................................................................... 76 3 KAPITEL 1 BAKGRUND Inledningsvis ska i vanlig ordning sägas något om bakgrunder, syften, frågeställningar, teori och metod och material och allt sådant. Jag vill bara inledningsvis anmärka att allt detta inleds med en kort introduktion till författarens eget engagemang i fredsfrågan, både som ett uttryck för ett slags reflexivitet, eftersom jag själv har varit i högsta grad en del av ”fredsfrågan” och att jag därför något redovisar detta. Jag nämner här olika människor som korsat min väg och bland dessa är också KG Hammar. Jag har i olika sammanhang, också i den inledande texten till den här uppsatsen lyft fram frågan om Afghanistan och här möts också Hammar och jag. När detta är redovisat syns det till slut ändå inte ha betydelse för min framställning, men jag vill lyfta fram att jag är medveten om att det skulle kunna ha haft det. Om författarens fredsengagemang och en antydan till reflexivitet Den teologiska fakulteten vid Uppsala Universitet satte våren 2016 upp en tankeväckande affisch med budskapet: ”Med kunskap om religion förstår du världen bättre”. Det var den tanken som några år tidigare fick mig att börja läsa teologi; först vid Södertörns högskola, sedan vid Ersta Sköndal högskola och nu vid Uppsala Universitet. Budskapet ligger rätt i tiden. Det har i dagens värld stor aktualitet. För att citera från fakultetens affisch: ”Världen är inte svart eller vit. Den går inte att dela upp i ont eller gott. Med kunskap om religion träder nyanserna fram – både i det lilla mötet med människor men också i vår tids stora ödesfrågor, konflikter och utmaningar”. Min far var kyrkvaktmästare i Bergs församling norr om Växjö. Jag vistades ofta i kyrkan och på kyrkogården och hjälpte till med sysslorna. Jag vill säga att kyrkan blev mitt andra hem. Jag lyssnade på söndagarna på prästens predikningar. Från mitten av 1940-talet antecknade jag i min ”kyrkbok” vad han sa. I en predikan i slutet av åren av andra världskriget tog han upp Bibelns ord om att ”de skall smida om sina svärd till plogbillar”.1 Predikan missförstods av några av socknens småbönder som trodde att de skulle få nya plogar av kyrkan. Det var de glada över eftersom deras gamla träplogar hade dåliga skärytor. 1 Bibel 2000, Verbum Förlag, Stockholm, Jes 2:4 4 I min hemsocken Berg hade flyktingar från Baltikum och unga polska judinnor från Auswitz och Rawensbrück inackorderats. Jag fick tidigt i livet som tonåring uppleva berättelser om krigets helvete och hemskheter. På mina folkhögskolor: Grimslöv utanför Växjö och Viskadalen utanför Borås var fredsfrågan ett viktigt ämne. Jag har i mitt liv mött många människor som kommit att stå mig nära och som jag har talat fred med och som har betytt mycket för mig. Författarinnan och ledamoten av Svenska Akademien, Elin Wägner, som var granne med oss i min hemby i Småland, var min förebild för fredsarbete och i jämställdhetsarbete mellan kvinnor och män. Hon blev en läromästare för mig. I yngre tonåren lyssnade jag på Elin Wägners fredsfilosofi. På somrarna på bänkarna runt kyrkogården kunde vi sitta i timmar. Hon talade och filosoferade. Jag lyssnade. Jag hjälpte henne med att sätta upp plakat runt om i socknen med upprop om fred och jämställdhet. I mina memoarer ”Resan mot Mars” inleder jag ett kapitel om Elin Wägner med att citera ur hennes och Elisabeth Tamms bok ”Fred med jorden” där hon skriver att ”fred på jorden och ett nytt förhållande till jorden hör oupplösligt samman”.2 Jag drar mig till minnes att just de orden återkom Elin Wägner ofta till i våra samtal. Jag minns hennes strider med bönderna hemma i Berg, när de ville ha bättre skördar med hjälp av köpegödsel, dvs konstgödsel, t ex kvävesalpeter och chilesalpeter.3 I vuxen ålder och under mina regeringsår samtalade jag ofta om fredsfrågor med fredsmäklaren Alva Myrdal.4 En annan var fredskämpen Ingrid Segerstedt-Wiberg.5 Och en tredje var