DOCSLIB.ORG

Det Medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: Oppunda Härad

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Det Medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: Oppunda Härad Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: Oppunda härad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _________________________________________________________________ 5 Oppunda härad Kaj Janzon Stockholm 2016 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 10229 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Karin Åström Iko (t f riksarkivarie, ordförande), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stock- holms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens jubileumsfond), Lars Jacobzon (bitr länsantikvarie, kulturmiljövården), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Del av Julita socken. Karta från 1677 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA C13:40). © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-17-7 Tryck: TMG Tabergs Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kom- mitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förlades först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne presenterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Upp- land: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut år 1982 överfördes projektet till Riksantikvarie- ämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län. Från och med 2012 har Riksarkivet över- tagit huvudmannaskapet för serien, och sedan dess har två Södermanlands- häften (2:3 och 2:4), ett Upplandshäfte (1:10) och ett Smålandshäfte (4:6) publicerats. Med medel från forskningsfinansiärerna Kungl Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond samt med bidrag av Riksantikvarieämbetet be- drivs arbetet på Riksarkivet för närvarande av fyra redaktörer, fil kand Kaj Janzon, fil dr Annika Björklund, teol dr Hanna Källström och docent Chris- tian Lovén. Den sistnämnde arbetar även med digitalisering av DMS. Redak- törerna ingår organisatoriskt i enheten Svenskt Diplomatarium och huvud- redaktör Claes Gejrot är projektledare. Den nu föreliggande boken (DMS 2:5) är den femte delen avseende Sö- dermanland och den tjugoandra i huvudserien. Boken behandlar Oppunda härad, och författare är Kaj Janzon. Som författare arbetar man självständigt med sitt undersökningsområde och ansvarar för bokens text. Det ska ändå tydligt framhållas att ett aktivt samarbete inom redaktionen är ett genomgå- ende och viktigt inslag. I det här fallet kan särskilt nämnas att Hanna Käll- ström har utarbetat kyrkobeskrivningarna medan Christian Lovén har ritat kartorna och skrivit avsnittet om Julita klosters historia. Kaj Janzon redogör i kapitlet ”Inledning” för de principer som varit vägledande. Inledningen är central för den som vill tillgodogöra sig all den information som ges i boken. Tilläggas kan att vissa detaljer i principerna skiftar mellan de olika delarna i DMS-serien. Arbetet har underlättats genom fruktbart samarbete med Diplomatariets personal, redaktörerna Peter Ståhl, Ingela Hedström och Sara Risberg. För- fattaren har också haft förmånen att diskutera arbetet i manus med referens- gruppen för DMS. I denna ingår för närvarande Björn Asker, Roger Axels- son, Ann Catherine Bonnier, Elisabeth Gräslund Berg, Jan Brunius, Ådel Franzén, Henrik Klackenberg, Staffan Nyström, Sigurd Rahmqvist och Clas Tollin. Författaren vill även tacka Olle Ferm, Magnus Josephson och namn- forskarna vid Institutet för språk och folkminnen för betydelsefull hjälp. Stockholm i september 2016 Claes Gejrot Innehåll 5 Förord 339 Använt SöH-material 7 Innehållsförteckning 340 Förkortningar: källor och 9 Inledning använd litteratur 349 Förkortningar, allmänna 22 Södermanlands största och 352 Kartor västligaste härad – Oppunda 22 Topografiska huvuddrag 353 Register 23 Administrativ indelning 353 ortregister 23 Judiciella förhållanden 367 Personregister 25 Kyrkliga förhållanden 392 Register över kyrkliga institu- 26 Skattesystemet tioners godsinnehav 26 Landskapshandlingarna 394 Register över sätesgårdar 26 Viktigare enskilda källor Kartor 28 Oppunda härad 22 Oppunda härad, gravfält 32 Bettna socken 29 Oppunda härad, administrativ 60 Björkviks socken och judiciell indelning 76 Blacksta socken 30 Oppunda härad, sätesgårdar 86 Flens socken 35 Bettna socken 95 Floda socken 61 Björkviks sockendel 121 Forssa socken 77 Blacksta socken 132 Husby socken 87 Flens socken 158 Julita socken 95 Floda socken 176 Julita cistersienskloster 121 Forssa socken 186 Lerbo socken 134 Husby socken 204 Malms socken 160 Julita socken 230 Sköldinge socken 189 Lerbo socken 250 Vadsbro socken 207 Malms socken 268 Vingåkers socken 233 Sköldinge socken 310 Vrena socken 253 Vadsbro socken 319 Årdala socken 270 Vingåkers socken 329 Österåkers socken 312 Vrena socken 321 Årdala socken 339 Källor, litteratur och förkort- 331 Österåkers socken ningar Inledning De regionala bearbetningarna i Det medeltida Sverige presenteras landskaps- vis, i härader och skeppslag och under dem socknar och städer. Därvid följs indelningen i 1500-talets kamerala material. I de fall förändringar skett un- der senare perioder finns hänvisningar på den plats där en socken eller ort borde återfinnas enligt senare ändringar av indelningen. Sådana ändringar redovisas vanligen i ett inledande avsnitt under berörda härad. Socknen redovisas på det sätt den framträder i 1500-talsmaterialet, som en kameral enhet: jordebokssocknen, vilken ofta men inte alltid överensstäm- mer med den kyrkliga socknen. Skillnader mellan dessa noteras. Termen ”socken” står i boken för begreppet jordebokssocken, om inte annat särskilt anges; endast i avsnittet om den kyrkliga organisationen är ”socken” syno- nymt med kyrksocken. I anmärkningar av typen ”nu i … socken” och ”nuv … socken” avser ”nu” och ”nuv” den regionala organisationen 1950, före den första av de stora kommunsammanslagningar som upplöste det historiska sambandet mellan socken och kommun. ”Socken” var ännu 1950 närmast synonymt med den borgerliga kommunen som fram till kommunreformen 1952. Redovisningen inom socknen av varje by/gård, brukningsenhet består av tre delar: I Namnformer, kartangivelse. II Inventering av landskapshandlingarna. III Inventering av det medeltida materialet. I Namnformer För varje enhet redovisas först det nuvarande namnet, med halvfet stil, därefter den äldsta kända namnformen, kursiverad, och årtalet för denna. Äldsta belägg. När det äldsta belägget hämtats ur tryckta källor av god kva- litet, återges stavningen enligt trycket utan att den har kontrollerats mot originaldokumentet. (I enstaka fall har originaldokumentet granskats, vilket anges med ”or”, t ex ”DS 1031 or”). Namnbelägg ur tryckta regestsamlingar används inte i denna bok. När det äldsta belägget är en avskrift, återges även den äldsta originalformen. Om den äldsta originalformen hämtats från en källa som är skriven på latin eller annat främmande språk, återges vanligen även den äldsta originalformen från en svenskspråkig källa. Det har inte varit möjligt att pröva rent språkliga ortnamnsproblem. Därför anges varianter av namnet endast undantagsvis, t ex vid kraftig avvikelse eller förändring under 10 Inledning medeltid och 1500-tal. För övriga medeltida namnformer hänvisas till OAU:s omfattande excerptmaterial, förvaltat av Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och numera till stor del tillgängligt även i digital form. Ortnamnen återges genomgående med stora begynnelsebokstäver, även i de fall origina- len eller de tryckta källorna har små. Prepositioner (”in”, ”de” osv) anges, men ”i” och ”j” återges båda med i. Undantag: äldsta belägg hämtade ur 1500-talets kamerala material återges som regel utan preposition. Upplösta förkortningar markeras inte. Nutida namn. De nutida namnen återges enligt bestämmelserna om god ort- namnssed i Kulturmiljölagen (SFS 1988:950, ändrad 2015:2852), 1 kap 4 §. Om byn/gården/brukningsenheten inte har kunnat återfinnas på officiellt tryckt kartmaterial (i första hand ekonomiska kartan 1:10 000, topografiska kartan 1:50 000, generalstabskartan 1:100 000 eller 1800-talets ekonomiska kartor) eller med Lantmäteriets webbtjänst ”Kartsök och ortnamn”, redovisas den under den äldsta kända namnformen, alternativt en konstruerad namn- form, vilken markerats med *. Konstruerade namnformer används vanligen då den äldsta namnformens stavning inte är förenlig med nutida språkregler och namnets betydelse är klarlagd av namnforskningen. Ett namn som var- ken är utrett i språkvetenskaplig litteratur eller i språklig mening genom- skinligt återges däremot alltid med källans stavning. Kartangivelse. Den teckengrupp med siffror och bokstäver, t ex 9 H, 1 g, som avslutar den första avdelningen hänvisar till det aktuella bladet av eko- nomiska kartan, skala 1:10 000. Den flygfotobaserade ekonomiska kartan framställdes 1935–78 och är i skrivande stund enklast åtkomlig genom sök- ning i Lantmäteriets digitala gratistjänst Historiska kartor, där man med alternativet ”avancerad sökning” kan hitta denna kartserie i Rikets allmänna kartverks arkiv. Hänvisningen avser det blad som ortnamnet står på. I vissa fall finns ortnamnet som namn på trakt eller fornlämning i Lantmäteriets digitala topografiska karta men saknas i den tryckta ekonomiska kartan, och det förekommer även att ortnamn
Load more

Recommended publications
  • For Life and Peace
    Lund University Centre for Theology and Religious Studies Department of Missiology and Ecumenical Studies Graduation Essay, Course: KRE006 Supervisor and Examiner: Prof. David Kerr Date of Submission: 2007-08-30 FOR LIFE AND PEACE An Analysis of International Peace Making through Ecumenical Cooperation at the Life and Peace Conference in Uppsala 1983 Sara Gehlin TABLE OF CONTENT INTRODUCTION 4 THE OPENING OF THE PEACE CONFERENCE 4 AIMS AND MAIN QUESTIONS 6 EXISTING RESEARCH 7 Literature 7 Archival Materials 8 Media 9 Interviews 10 THEORETICAL FRAMEWORK 12 The Doctrine of Just War 12 The Kingdom of God 13 God and Man in the Realization of the Kingdom 13 The Responsibility of Man in the Realization of the Kingdom 16 A Movement in Transition 18 The Church as Mediator in International Conflict 20 HYPOTHESIS 23 DELIMITATIONS 24 METHOD 24 ANALYSIS 27 MEDIATORS FOR PEACE 27 The Initiative 27 In the Era of the Second Cold War 27 The Churches as Creators of Public Opinion 28 The Preparatory Process 29 The Initial Steps 29 A Pan-Christian Meeting in the Spirit of Nathan Söderblom 31 A Second Start 37 Constructing an Organisation 39 Concluding Remarks 42 RESISTERS OF THE NUCLEAR WAR 43 The Composition of a Common Message 43 The Procedure 43 Guiding Documents 44 Condemning the Nuclear War 46 A Message Requiring Immediate Disarmament 47 Split Positions on the Issue of Deterrence 47 Deterrence: A Moral Dilemma 47 Deterrence: Upholding the Balance 49 A Message of Compromise 51 The Churches as Actors for Common Security 52 Upholding a World Conscience
    [Show full text]
  • How Uniform Was the Old Norse Religion?
    II. Old Norse Myth and Society HOW UNIFORM WAS THE OLD NORSE RELIGION? Stefan Brink ne often gets the impression from handbooks on Old Norse culture and religion that the pagan religion that was supposed to have been in Oexistence all over pre-Christian Scandinavia and Iceland was rather homogeneous. Due to the lack of written sources, it becomes difficult to say whether the ‘religion’ — or rather mythology, eschatology, and cult practice, which medieval sources refer to as forn siðr (‘ancient custom’) — changed over time. For obvious reasons, it is very difficult to identify a ‘pure’ Old Norse religion, uncorroded by Christianity since Scandinavia did not exist in a cultural vacuum.1 What we read in the handbooks is based almost entirely on Snorri Sturluson’s representation and interpretation in his Edda of the pre-Christian religion of Iceland, together with the ambiguous mythical and eschatological world we find represented in the Poetic Edda and in the filtered form Saxo Grammaticus presents in his Gesta Danorum. This stance is more or less presented without reflection in early scholarship, but the bias of the foundation is more readily acknowledged in more recent works.2 In the textual sources we find a considerable pantheon of gods and goddesses — Þórr, Óðinn, Freyr, Baldr, Loki, Njo3rðr, Týr, Heimdallr, Ullr, Bragi, Freyja, Frigg, Gefjon, Iðunn, et cetera — and euhemerized stories of how the gods acted and were characterized as individuals and as a collective. Since the sources are Old Icelandic (Saxo’s work appears to have been built on the same sources) one might assume that this religious world was purely Old 1 See the discussion in Gro Steinsland, Norrøn religion: Myter, riter, samfunn (Oslo: Pax, 2005).
    [Show full text]
  • The Nobility and the Manors
    South Sweden, it is possible to discuss the reasons why noble families Gradually abandoned their manors from the early-eiGhteenth century on- wards. The Nobility and the Manors Since the Middle AGes, the Swedish population was divided into four es- tates, all of which were represented in the parliament: the nobility, the clerGy, the burghers and the freehold farmers. From the Middle AGes and onwards, freehold farmers owned at least O0% of the land, which increased in the eighteenth and nineteenth centuries to around Q0%. / The nobility of Sweden has its origins in an act of -ST0, in which the Swedish king formal- ized a pre-existing relationship between the king, the landowning lords and the freehold farmers. Tax exemptions and the right to found tax-exempt manors or noble ‘seats’ ( sätesgårdar ) were promised to those who could pay for horses and armoured men-at-arms to serve in the cavalry. Q When Swe- den became a nation state in the sixteenth century, noble families began to serve as officers and civil servants in a more complex and better organized administration which had higher expectations for skills and education. In order to establish a more continental style of nobility, necessary for the expanding kinGdom, which desired to become a great power equal to those on the continent, two new titles were introduced in the -/Q0s: count ( greve ) and baron ( friherre ). The nobility was then divided into two; the titled no- bility (högadel ) consisting of counts and barons, and the untitled nobility (lågadel ). From this point noble status also became hereditary, meaning that all sons and daughters inherited their fathers’ titles.
    [Show full text]
  • Meyer's Accent Contours Revisited
    TMH-QPSR Vol. 44 – Fonetik 2002 Meyer’s accent contours revisited Olle Engstrand1 and Gunnar Nyström2 1Department of Linguistics, Stockholm University 2Institute for Dialectology, Onomastics and Folklore Research (SOFI), Uppsala Abstract Do E.A. Meyer’s tonal word accents contours from the Swedish dialects provide a reliable basis for quantitative analysis? Measurements made on acute and grave tone-peaks in a number of dialects spoken in the province of Dalarna suggested that the timing of grave tonal peaks tended to vary systematically from south-east to north-west. The former dialects had relatively late and the latter relatively early tone-peaks. This finding suggests that Meyer’s accent data may be sufficiently accurate to reflect systematic variation within broad dialect areas. Implications for the historical development of the Dalarna dialects are discussed. Introduction Several decades ago, E.A. Meyer compiled his pioneering survey of tonal word accent contours in 100 Swedish dialects (Meyer 1937, 1954). Pitch curves were automatically generated using a pitch meter that Meyer himself had invented. The original pitch curves are thus likely to be quite accurate. To enhance the dialect-specific tonal characteristics, the original contours were time-normalized, averaged and smoothed by Figure 1. Tonal contours representing the eye. These schematized contours were arranged Central Swedish dialects (Stockholm, upper by province and displayed on charts. panel) and the Dalarna dialects (Leksand, lower The Meyer contours have proved useful in panel). establishing accent-based dialect typologies In this paper, the question is raised whether the (Gårding 1977, Bruce & Gårding 1978, Öhman Gårding and Bruce scheme can be elaborated to 1967).
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Population Genetic Structure of Crucian Carp (Carassius Carassius) in Man-Made Ponds and Wild Populations in Sweden
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Springer - Publisher Connector Aquacult Int (2015) 23:359–368 DOI 10.1007/s10499-014-9820-4 Population genetic structure of crucian carp (Carassius carassius) in man-made ponds and wild populations in Sweden S. Janson • J. Wouters • M. Bonow • I. Svanberg • K. H. Olse´n Received: 17 January 2014 / Accepted: 11 August 2014 / Published online: 21 August 2014 Ó The Author(s) 2014. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Although once popular prior to the last century, the aquaculture of crucian carp Carassius carassius (L. 1758) in Sweden gradually fell from favour. This is the first genetic comparison of crucian carp from historic man-made ponds in the Scandinavian Peninsula. The aim was to identify old populations without admixture and to compare the relationship of pond populations from different provinces in Sweden. In total, nine microsatellite loci from 234 individuals from 20 locations in varied parts of Sweden were analysed. The genetic distances of crucian carp populations indicated that the populations in the southernmost province of Sweden, Scania, shared a common history. A pond population in the province Sma˚land also showed a common inheritance with this group. In the province Uppland, further north in Sweden, the population genetic distances suggested a much more complex history of crucian carp distributions in the ponds. The data showed that there are some ponds with potentially old populations without admixture, but also that several ponds might have been stocked with fish from many sources.
    [Show full text]
  • A Viking-Age Settlement in the Hinterland of Hedeby Tobias Schade
    L. Holmquist, S. Kalmring & C. Hedenstierna-Jonson (eds.), New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17-20th 2013. Theses and Papers in Archaeology B THESES AND PAPERS IN ARCHAEOLOGY B New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17–20th 2013 Lena Holmquist, Sven Kalmring & Charlotte Hedenstierna-Jonson (eds.) Contents Introduction Sigtuna: royal site and Christian town and the Lena Holmquist, Sven Kalmring & regional perspective, c. 980-1100 Charlotte Hedenstierna-Jonson.....................................4 Sten Tesch................................................................107 Sigtuna and excavations at the Urmakaren Early northern towns as special economic and Trädgårdsmästaren sites zones Jonas Ros.................................................................133 Sven Kalmring............................................................7 No Kingdom without a town. Anund Olofs- Spaces and places of the urban settlement of son’s policy for national independence and its Birka materiality Charlotte Hedenstierna-Jonson...................................16 Rune Edberg............................................................145 Birka’s defence works and harbour - linking The Schleswig waterfront - a place of major one recently ended and one newly begun significance for the emergence of the town? research project Felix Rösch..........................................................153
    [Show full text]
  • Morphological Variation and ITS Phylogeny of Chaenotheca Trichialis and C
    Ann. Bot. Fennici 39: 73–80 ISSN 0003-455X Helsinki 8 March 2002 © Finnish Zoological and Botanical Publishing Board 2002 Morphological variation and ITS phylogeny of Chaenotheca trichialis and C. xyloxena (Coniocybaceae, lichenized ascomycetes) Leif Tibell Department of Systematic Botany, Evolutionary Biology Centre, Uppsala University, Norbyvägen 18D, SE-752 36 Uppsala, Sweden Received 1 June 2001, accepted 19 October 2001 Tibell, L. 2002: Morphological variation and ITS phylogeny of Chaenotheca trichialis and C. xyloxena (Coniocybaceae, lichenized ascomycetes). — Ann. Bot. Fennici 39: 73–80. Chaenotheca trichialis and C. xyloxena have been characterized by differences in their morphology, anatomy and ecology. They are, however, often difficult to distinguish. In a molecular phylogeny based on ITS1-5.8S-ITS2 rDNA sequences the specimens of C. xyloxena but not those of C. trichialis formed a monophyletic group. To some extent the analysis also revealed regional groupings. Key words: Ascomycotina, classification, Coniocybaceae, Chaenotheca, ITS, phylog- eny, rDNA Introduction wood, have during the second half of the twenti- eth century been accepted as probably closely Several Chaenotheca species have wide distri- related but morphologically distinct species. butions, occur in a variety of niches, and are Chaenotheca trichialis was described by Achar- morphologically very plastic. Since the ecophe- ius already in 1808, and C. xyloxena was de- notypic variation is considerable and not easily scribed by Nádvorník in 1934. They were ac- understood, it is often difficult to identify speci- cepted as distinct species by, for example, To- mens, and species delimitation is often problem- bolewski (1966), Tibell (1980, 1987, 1999), atic. In some habitats, the species are very easily Puntillo (1994), Goward (1999), and Selva and recognised, but in others different species seem Tibell (1999).
    [Show full text]
  • Kulturen 1995 Bokkulturen I Lund
    Kulturen 1995 Bokkulturen KULTUREN 1995 EN ÅRSBOK TILL MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN i Lund FÖR SÖDRA SVERIGE Bilden på omslaget visar sätteriet i Berlings Stilgjuteri Lund. Bild sid. 6 Lapidariet Ansvarig utgivare: Margareta Alin Huvudredaktör: Nils Nilsson Redaktion: Eva Lis Bjurman, Nils Nilsson samt Per S. Ridderstad. Foto: La rs Westrup Kulturen, där inte annan institution angives Form: Christer Strandberg Upplaga: 22000 ex Typsnitt: Berling Tryck: BTJ Tryck AB, Lund Repro:Sydrepro, Landskrona Papper: Linne ISSN 0454-5915 Innehåll MARGARETA ALIN 7 Kan museer vara visionära? OLOF SUNDBY 17 Stenar som talar NILS NILSSON 22 Berlingska huset PER S. RIDDERSTAD 25 Skriftkultur, bokkultur, tryckkultur PER EKSTRÖM 45 Skriptoriet i Laurentiusklostret NILS NILSSON 59 Gutenberg och boktryckarkonsten NILS NILSSON 6r Handpressen PER S . RIDDERSTAD 64 Lundatryckerier GÖRAN LARSSON 90 Försvenskningen åv de östdanska landskapen 1658 - 1719 STEINGRiMUR JONSSON 97 Gästtryckaren PER S . RIDDERSTAD 99 Inte tryckt i Lund NILS NILSSON 102 Snällpressen CHRISTIAN AXEL- N ILSSON ros Berlings Stilgjuteri i Lund PER S. RIDDERSTAD 127 Sättmaskinen LARS OLSSON 130 Typograferna i Lund vid sekelskiftet NILS N ILSSON 139 Avlatsbrevet - den första blanketten INGMAR BROHED 143 Katekesen som folkbok PER S . RIDDERSTAD 155 Tryckta pengar PER RYDEN 159 Tidningar i Lund EVA LIS BJURMAN 177 En bokhandlare kommer till staden GÖTE KLINGBERG 191 Barnböcker /rån Lund STAFFAN SÖDERBERG 205 Till samhällets tjänst 21 0 Kulturens verksamhet l 994 226 Donatorer l 994 Kan museer vara visionära? nMal och råttor ska inte bestämma vad vi minns!« Så skrev man i den statliga museiutredningen Minne och bildning 1994 om nvårdberget« - d.v.s . de stora föremålssamlingarna i sven­ ska museimagasin.
    [Show full text]
  • Annual Report 2019 RS 2019–0242
    Annual Report 2019 RS 2019–0242 2 Annual Report 2019 Chapter name Content Region Stockholm’s surplus gives us the Companies ......................................................................... 70 power to face the pandemic ............................................ 4 Landstingshuset i Stockholm AB ......................................71 Södersjukhuset AB ............................................................71 Statement by the Regional Chief Executive .................. 6 Danderyds Sjukhus AB ......................................................73 Summary of operational development ......................... 8 Södertälje Sjukhus AB .......................................................75 The Regional Group...........................................................12 S:t Eriks Ögonsjukhus AB .................................................76 Folktandvården Stockholms län AB ................................. 78 Important conditions for profit/loss and Ambulanssjukvården i Storstockholm AB ........................79 financial position...............................................................14 Stockholm Care AB ..........................................................80 Important events ...............................................................16 MediCarrier AB ................................................................80 Locum AB ..........................................................................81 Steering and follow-up of the regional AB Stockholms Läns Landstings Internfinans ................. 82
    [Show full text]
  • Media-Images-We-Call-Them-Vikings
    MEDIA IMAGES We Call Them Vikings May 17 to November 11, 2014 Produced by The Swedish History Museum in Sweden and MuseumsPartner in Austria High-res images available on request from [email protected] Spearhead, Iron, silver. Runic inscriptions on the silver coated socket read ‘Rane owns this spear’ and ‘Botfus carved’. Weapons with runic inscriptions are rare, and this one is decorated with silver which makes it one of a kind. The ornamentation is an example of a particularly fine craftsmanship. Stor-Vede, Follingbo, Gotland, Sweden. SHM 15928 (FID 914435) Beads of bronze, glass and gold in a set of six rows. These beads of glass and precious metals are a magnificent example of a wealthy woman’s personal belongings. Gravefind, Stora och Lilla Ihre, Hellvi, Gotland, Sweden. SHM 20826:370 (FID 108059) Pendant, Thorshammer, silver with filigree ornamentation. This pendant has the shape of a Thor’s hammer, an object that could have been used in connection to burials and to cult activities. It is the only one of its kind and is finely crafted. Location of find is not known, Scania, Sweden. SHM 9822 (FID 106659) Key. Bronze. On the handle is a Christian motif, showing the crucifixion, above a small palmette. Keys are common in Viking Age Scandinavian material, but it is very rare indeed to have them adorned with such obvious Christian symbolism. Sweden. SHM 6819:535 (FID 364197) Pendant, silver and gilded. This figurine may represent Frigg, the most powerful of the Asynjurs or female gods. The details in the clothing give many clues to the way the clothes were used.
    [Show full text]
  • In Honour of Barbro Johansson
    • • VISion and service• papers in honour of Barbro Johansson edited by Bengt Sundkler & Per-Åke Wahlström Barbro Johansson, the best-known Swedish missionary of her generation, has just completed thirty years of service to Tanzania. A number of her friends, mainly from Tanzania and Sweden, have wished to honour her with a collection of papers, relating to her unique contribution. Barbro Johansson trained as a teacher in Sweden, and went to Tanzania in 1946. She re-opened and rebuilt the Girls' School at Kashasha, Bukoba, and played an active role in church, community and political affairs. In 1959 she \-las elected ~lember of Parliament for ~lwanza, and served in that capacity for a number of years. In 1962 she became a Tanzanian citizen. Later, on President Nyerere's request, she became principal of the Girls' Secondary School, Tabora. For three years she was Adviser to the Tanzanian Ambassador to S\-leden. She has been active in Adult Education and community programmes in Tanzania and has served on the Board of the University of Dar es Salaam. Her greatest contribution has been the links she ~as helped to forge between Tanzania and Sweden. [h,ll/hul"d bJ'. ~ Scandina\ ian Institute of African Studies -V P.O. Box 2126. S-750 02 UPPSALA, S\\t~den ISBN 91-7106-115-0 VISION AND SERVICE PAPERS IN HONOUR OF BARBRO JOHANSSON September 25, 1977 edited by Bengt Sundkler and Per-Äke Wahlström The Scandinavian Institute of African Studies The Swedish Institute of Hissionary Research Uppsala 1977 ISBN 91-7106-115-0 © The Scandinavian Institute of African Studies The Swedish Institute of Missionary Research Printed by Tierps Tryckeri AB Box 23 815 01 TIERP Sweden 1977 3 CON TENTS I J.
    [Show full text]