Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: Oppunda härad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _________________________________________________________________ 5 Oppunda härad Kaj Janzon Stockholm 2016 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 10229 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Karin Åström Iko (t f riksarkivarie, ordförande), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stock- holms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens jubileumsfond), Lars Jacobzon (bitr länsantikvarie, kulturmiljövården), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Del av Julita socken. Karta från 1677 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA C13:40). © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-17-7 Tryck: TMG Tabergs Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kom- mitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förlades först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne presenterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Upp- land: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut år 1982 överfördes projektet till Riksantikvarie- ämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län. Från och med 2012 har Riksarkivet över- tagit huvudmannaskapet för serien, och sedan dess har två Södermanlands- häften (2:3 och 2:4), ett Upplandshäfte (1:10) och ett Smålandshäfte (4:6) publicerats. Med medel från forskningsfinansiärerna Kungl Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond samt med bidrag av Riksantikvarieämbetet be- drivs arbetet på Riksarkivet för närvarande av fyra redaktörer, fil kand Kaj Janzon, fil dr Annika Björklund, teol dr Hanna Källström och docent Chris- tian Lovén. Den sistnämnde arbetar även med digitalisering av DMS. Redak- törerna ingår organisatoriskt i enheten Svenskt Diplomatarium och huvud- redaktör Claes Gejrot är projektledare. Den nu föreliggande boken (DMS 2:5) är den femte delen avseende Sö- dermanland och den tjugoandra i huvudserien. Boken behandlar Oppunda härad, och författare är Kaj Janzon. Som författare arbetar man självständigt med sitt undersökningsområde och ansvarar för bokens text. Det ska ändå tydligt framhållas att ett aktivt samarbete inom redaktionen är ett genomgå- ende och viktigt inslag. I det här fallet kan särskilt nämnas att Hanna Käll- ström har utarbetat kyrkobeskrivningarna medan Christian Lovén har ritat kartorna och skrivit avsnittet om Julita klosters historia. Kaj Janzon redogör i kapitlet ”Inledning” för de principer som varit vägledande. Inledningen är central för den som vill tillgodogöra sig all den information som ges i boken. Tilläggas kan att vissa detaljer i principerna skiftar mellan de olika delarna i DMS-serien. Arbetet har underlättats genom fruktbart samarbete med Diplomatariets personal, redaktörerna Peter Ståhl, Ingela Hedström och Sara Risberg. För- fattaren har också haft förmånen att diskutera arbetet i manus med referens- gruppen för DMS. I denna ingår för närvarande Björn Asker, Roger Axels- son, Ann Catherine Bonnier, Elisabeth Gräslund Berg, Jan Brunius, Ådel Franzén, Henrik Klackenberg, Staffan Nyström, Sigurd Rahmqvist och Clas Tollin. Författaren vill även tacka Olle Ferm, Magnus Josephson och namn- forskarna vid Institutet för språk och folkminnen för betydelsefull hjälp. Stockholm i september 2016 Claes Gejrot Innehåll 5 Förord 339 Använt SöH-material 7 Innehållsförteckning 340 Förkortningar: källor och 9 Inledning använd litteratur 349 Förkortningar, allmänna 22 Södermanlands största och 352 Kartor västligaste härad – Oppunda 22 Topografiska huvuddrag 353 Register 23 Administrativ indelning 353 ortregister 23 Judiciella förhållanden 367 Personregister 25 Kyrkliga förhållanden 392 Register över kyrkliga institu- 26 Skattesystemet tioners godsinnehav 26 Landskapshandlingarna 394 Register över sätesgårdar 26 Viktigare enskilda källor Kartor 28 Oppunda härad 22 Oppunda härad, gravfält 32 Bettna socken 29 Oppunda härad, administrativ 60 Björkviks socken och judiciell indelning 76 Blacksta socken 30 Oppunda härad, sätesgårdar 86 Flens socken 35 Bettna socken 95 Floda socken 61 Björkviks sockendel 121 Forssa socken 77 Blacksta socken 132 Husby socken 87 Flens socken 158 Julita socken 95 Floda socken 176 Julita cistersienskloster 121 Forssa socken 186 Lerbo socken 134 Husby socken 204 Malms socken 160 Julita socken 230 Sköldinge socken 189 Lerbo socken 250 Vadsbro socken 207 Malms socken 268 Vingåkers socken 233 Sköldinge socken 310 Vrena socken 253 Vadsbro socken 319 Årdala socken 270 Vingåkers socken 329 Österåkers socken 312 Vrena socken 321 Årdala socken 339 Källor, litteratur och förkort- 331 Österåkers socken ningar Inledning De regionala bearbetningarna i Det medeltida Sverige presenteras landskaps- vis, i härader och skeppslag och under dem socknar och städer. Därvid följs indelningen i 1500-talets kamerala material. I de fall förändringar skett un- der senare perioder finns hänvisningar på den plats där en socken eller ort borde återfinnas enligt senare ändringar av indelningen. Sådana ändringar redovisas vanligen i ett inledande avsnitt under berörda härad. Socknen redovisas på det sätt den framträder i 1500-talsmaterialet, som en kameral enhet: jordebokssocknen, vilken ofta men inte alltid överensstäm- mer med den kyrkliga socknen. Skillnader mellan dessa noteras. Termen ”socken” står i boken för begreppet jordebokssocken, om inte annat särskilt anges; endast i avsnittet om den kyrkliga organisationen är ”socken” syno- nymt med kyrksocken. I anmärkningar av typen ”nu i … socken” och ”nuv … socken” avser ”nu” och ”nuv” den regionala organisationen 1950, före den första av de stora kommunsammanslagningar som upplöste det historiska sambandet mellan socken och kommun. ”Socken” var ännu 1950 närmast synonymt med den borgerliga kommunen som fram till kommunreformen 1952. Redovisningen inom socknen av varje by/gård, brukningsenhet består av tre delar: I Namnformer, kartangivelse. II Inventering av landskapshandlingarna. III Inventering av det medeltida materialet. I Namnformer För varje enhet redovisas först det nuvarande namnet, med halvfet stil, därefter den äldsta kända namnformen, kursiverad, och årtalet för denna. Äldsta belägg. När det äldsta belägget hämtats ur tryckta källor av god kva- litet, återges stavningen enligt trycket utan att den har kontrollerats mot originaldokumentet. (I enstaka fall har originaldokumentet granskats, vilket anges med ”or”, t ex ”DS 1031 or”). Namnbelägg ur tryckta regestsamlingar används inte i denna bok. När det äldsta belägget är en avskrift, återges även den äldsta originalformen. Om den äldsta originalformen hämtats från en källa som är skriven på latin eller annat främmande språk, återges vanligen även den äldsta originalformen från en svenskspråkig källa. Det har inte varit möjligt att pröva rent språkliga ortnamnsproblem. Därför anges varianter av namnet endast undantagsvis, t ex vid kraftig avvikelse eller förändring under 10 Inledning medeltid och 1500-tal. För övriga medeltida namnformer hänvisas till OAU:s omfattande excerptmaterial, förvaltat av Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och numera till stor del tillgängligt även i digital form. Ortnamnen återges genomgående med stora begynnelsebokstäver, även i de fall origina- len eller de tryckta källorna har små. Prepositioner (”in”, ”de” osv) anges, men ”i” och ”j” återges båda med i. Undantag: äldsta belägg hämtade ur 1500-talets kamerala material återges som regel utan preposition. Upplösta förkortningar markeras inte. Nutida namn. De nutida namnen återges enligt bestämmelserna om god ort- namnssed i Kulturmiljölagen (SFS 1988:950, ändrad 2015:2852), 1 kap 4 §. Om byn/gården/brukningsenheten inte har kunnat återfinnas på officiellt tryckt kartmaterial (i första hand ekonomiska kartan 1:10 000, topografiska kartan 1:50 000, generalstabskartan 1:100 000 eller 1800-talets ekonomiska kartor) eller med Lantmäteriets webbtjänst ”Kartsök och ortnamn”, redovisas den under den äldsta kända namnformen, alternativt en konstruerad namn- form, vilken markerats med *. Konstruerade namnformer används vanligen då den äldsta namnformens stavning inte är förenlig med nutida språkregler och namnets betydelse är klarlagd av namnforskningen. Ett namn som var- ken är utrett i språkvetenskaplig litteratur eller i språklig mening genom- skinligt återges däremot alltid med källans stavning. Kartangivelse. Den teckengrupp med siffror och bokstäver, t ex 9 H, 1 g, som avslutar den första avdelningen hänvisar till det aktuella bladet av eko- nomiska kartan, skala 1:10 000. Den flygfotobaserade ekonomiska kartan framställdes 1935–78 och är i skrivande stund enklast åtkomlig genom sök- ning i Lantmäteriets digitala gratistjänst Historiska kartor, där man med alternativet ”avancerad sökning” kan hitta denna kartserie i Rikets allmänna kartverks arkiv. Hänvisningen avser det blad som ortnamnet står på. I vissa fall finns ortnamnet som namn på trakt eller fornlämning i Lantmäteriets digitala topografiska karta men saknas i den tryckta ekonomiska kartan, och det förekommer även att ortnamn