Byggnadsarkeologisk Förundersökning Av Bergkvara Stenhus 1

Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 1

RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV)

UV ÖST RAPPORT 2010:13 BYGGNADSARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus RAÄ 32:1, Bergkvara stenhusruin Bergunda socken, Växjö kommun Kronobergs län

Dnr 424-4059-2008

Hanna Menander, Magnus Stibéus, Håkan Thorén och Bengt Westergaard 2 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 3

RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV)

UV ÖST RAPPORT 2010:13 BYGGNADSARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus RAÄ 32:1, Bergkvara stenhusruin Bergunda socken, Växjö kommun Kronobergs län

Dnr 424-4059-2008

Hanna Menander, Magnus Stibéus, Håkan Thorén och Bengt Westergaard 4 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV)

UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post [email protected] e-post [email protected] www.arkeologiuv.se

Omslagsbild Framsida: Bergkvara stenhus från öster. Baksida: Västra fasadens insida. Foto RAÄ, UV.

Grafisk form Britt Lundberg Grafik Hanna Menander, Håkan Thorén, Bengt Westergaard. Foto RAÄ, UV Utskrift UV Öst, Linköping 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 5

Innehåll

7 Inledning 7 Byggnadshistoriska utgångspunkter 7 Bergkvara – gården och innehavarna 8 Stenhuset – äldre beskrivningar och avbildningar 8 Bergkvara före stenhusets tid 8 Stenhuset 9 Bergkvara på 1600-talet 10 Bergkvara på 1700-talet 12 Tidigare renoveringar och undersökningar 12 Den byggnadsarkeologiska förundersökningen av Bergkvara stenhus 12 Bakgrund 14 Syfte 14 Genomförande 16 Resultat 16 Fas 1 – äldre murverk från 1470-talet till och med 1700-talet (bilaga 1–8) 19 Fas 2 – restaureringar från 1800-talet och fram till idag (bilaga 1–8) 21 Sammanfattning 22 Utvärdering 23 Referenser 23 Otryckta källor 24 Administrativa uppgifter

26 Bilaga 1. Östra fasaden utvändigt 27 Bilaga 2. Östra fasaden invändigt 28 Bilaga 3. Södra fasaden utvändigt 29 Bilaga 4. Södra fasaden invändigt 30 Bilaga 5. Västra fasaden utvändigt 31 Bilaga 6. Västra fasaden invändigt 32 Bilaga 7. Norra fasaden utvändigt 33 Bilaga 8. Norra fasaden invändigt 34 Bilaga 9. Kontexttabell ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 6 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! !

! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! !

!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! ! !

! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! ! !

! !

! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! ! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! !

! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! ! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !!!!!!!!!!!!!!

! ! !

! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! ! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!! !

! !

! ! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !

! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! !

! ! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!

! ! ! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!! !

! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!! ! ! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! ! !

! ! ! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!

! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! !

! !

!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! !

! !

!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!! !!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! !!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!! ! ! !

! ! !

! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! Bergkvara stenhus ! ! ! ! !!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !! ! ! !

! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! ! ! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! !

! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

! ! ! !

! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !

! ! !

! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !

! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

! !

Fig 1. Fastighetskartan som visar läget för Bergkvara stenhus strax väster om Växjö. Skala 1:10! 000. Grafik Bengt Westergaard. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !

! ! ! !!!!!!!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!!!!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 7

Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg län har Riksantikvarieämbetet (RAÄ), UV, utfört en byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus som ligger strax utanför Växjö. Stenhuset, som anses vara uppfört av Arvid Trolle på 1470-talet, består i dag av en drygt 17 meter hög ruin som ligger på en udde i Bergkvarasjön. Ruinen samt det omkringliggande kulturlandskapet med herrgårdsbyggnaden, ladugårdar, alléer samt torpbebyggelse och en medeltida kyrka med försvarstorn utgör idag ett riksintresse i Växjö kommun (http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg). Ruinen som har restaurerats vid ett flertal tillfällen består i huvudsak av natursten med tegelomfattande fönster. Den byggnadsarkeologiska förundersökningen utfördes våren år 2009 och har resulterat i att två övergripande faser har kunnat urskiljas.

Byggnadshistoriska utgångspunkter Bergkvara – gården och innehavarna Godsets historia kan följas tillbaka till 1300-talet i det skriftliga källmaterialet. Berg- kvaras historia har utförligt beskrivits av Lars-Olof Larsson och Martin Hansson i flera artiklar (1974, 2005 och 2007). På 1350-talet skriver sig väpnaren Magnus Håkansson till gården och hans far riddaren Håkan Karlsson förekommer redan 1328 i bygden, då han förvärvade sin bror Sibbes arvsdel i Örsleds kvarn öster om Bergkvara (Hansson 2005:9). Vid den här tiden var Bergkvara en by med flera gårdar, vilka en efter en under senmedeltiden kom att läggas under huvudgården. Det finns ett par brev från ca 1360 som belyser hur Magnus Sibbeson upplåter all sin egendom i Bergkvara till Magnus Håkansson (ex SDHK nr 7637). Karl Magnusson, som var troligen son till Magnus Håkansson, skrev sig till gården år 1400. Ett antal brev från omkring år 1400 beskriver också att Håkanssons arvingar har intressen i Bergkvara (ex SDHK nr 15505). Släkten Trolle kommer i början av 1400-talet att inneha gården efter ett arv. Birger Trolle d y som var riddare, riksråd och ståthållare på Åbo slott 1463–1464, ärvde gården efter sin halvbror Håkan Karlsson (stjärna). År 1424 omnämns Bergkvara i en handling, då Birger Trolle erkänner sig av Broder By ha uppburit en summa för den skada Peter Nilsson gjort i Bergkvara. Därefter förekommer Birger Trolles namn och Bergkvara i några handlingar utfärdade på gården åren 1437–1456. Släkten Trolles godsmassa kom under 1400-talet att utökas i och med att de köpte upp gårdar och gods från det småländska frälset. Det var framför allt Birger Trolle d y:s son Arvid Trolle som utvidgade godsmassan och han blev sin tids störste private jord ägare i Norden med närmare 1000 gårdar i Sverige. Arvid Trolles namn förekommer i ett brev daterat 1462 på Bergkvara (SDHK nr 28042), men godset är så fortfarande i faderns Birger Trolle d y:s innehav, vilket den var fram till hans död år 1471. Arvid Trolle dör år 1505, men hade lämnat gården redan år 1501 i samband med upproret i 8 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

riket samma år. I ett brev utfärdat på Stegeborg i september år 1501 meddelar bl a Svante Nilsson Sten Sture d ä att han tänker sända en styrka under Bengt Ryning till Kalmar. Där hade några av dem redan har bränt Arvid Trolles Ed och belägrade Berg- kvara (SHDK nr 34432). År 1503 blev Bergkvara indraget till den svenska kronan men förlänades till Arvid son Erik, för att slutligen återgå till släkten Trolle senast år 1514. Arvid Trolles son, Ture Trolle, hade därefter Bergkvara som sin sätesgård fram till sin död år 1555. Några perioder var han dock borta från gården. Han tvingades t ex fly till Danmark under Gustav Vasas befrielsekrig eftersom han ansågs ha danska sympatier. Men han togs till nåder av den nye kungen och återkom till gården år 1524. Ture Trolle var fördriven från Bergkvara även under Dackefejden. I samband med dessa oroligheter år 1542 kom Bergkvara att drabbas (Lovén 1996:315). I mitten av 1500-talet splittrades den stora godsmassan som Birger Trolle d y och Arvid Trolle byggt upp och några decennier senare så delades godset ytterligare mellan barnen till Ture Trolle och hans hustru Magdalena. Bergkvara kom att tillfalla dotter- sonen Johan Sparre på 1580-talet. Han var bl a ståthållare på Kalmar slott och han gav gården som morgongåva till sin hustru Margareta Brahe. Bergkvara kom således i släkten Sparres innehav. Efter Sparres avrättning år 1599 för förräderi kom gården i amiralen Gottbergs och senare i Karl Karlsson Gyllenhhielms innehav. Sparres änka återfick dock gården år 1637. Därefter var den i Sparresläktens innehav fram till 1732 (Hansson 2007:79). Detta år köpte friherre Carl von Otter gården och genom gifte med dennes sondotter Katarina kom Bergkvara år 1784 till släkten Posse inom vilken egendomen sedan för- blivit (Hansson 2005:13f ).

Stenhuset – äldre beskrivningar och avbildningar Bergkvara före stenhusets tid Det är okänt hur huvudgården Bergkvara såg ut och var den låg då den börjar fram- skymta i de historiska källorna, i mitten av 1300-talet och fram till Birger Trolles d y:s död ca 100 år senare. Det var framför allt under 1300-talet som frälset började befästa sina gårdar och det finns talrika exempel på att de flyttade från ett äldre bebyggelseläge i en bymiljö till ett mer skyddat och distanserat läge. Placeringen av stenhuset ute på holmen i Bergkvara- sjön stämmer väl in i detta mönster. Det finns inget som motsäger att denna flytt genom fördes redan under 1300-talet. Det är med andra ord möjligt att 1300-talsgården hade ett liknande avskilt läge, men flyttades till den nuvarande platsen efter förstörandet på 1460-talet. Huvudgården Bergkvara brändes nämligen av Ture Turesson (Bielke) i sam band med unionsstriderna år 1467. I ett brev daterat år 1472 i Kalmar berättas bl a om den skada som Ture Turesson gjort herr Birger Trolles gods Bergkvara (SDHK nr 29340).

Stenhuset Det antas allmänt att Birger Trolle d y :s son, Arvid Trolle, lät bygga det stenhus, som idag utgör runien, på 1470-talet, som ersättning för den huvudgård som brändes under unions striderna på 1460-talet (Hansson 2005). Inledningsvis konstaterades att det är okänt hur Bergkvara såg ut tidigare eller om den t o m legat på samma ställe som stenhuset. Det är också obekant om delar i en äldre byggnad utnyttjats i den nya byggnaden. Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 9

Arvid Trolle utfärdade ett brev på Bergkvara i augusti åt 1501 till Linköpingsbiskopen Hemming Gad där han meddelar honom, apropå det begynnande upproret mot kung Hans, att han är en gammal man som helst sitter hemma på gården med hustru och barn och ber honom därför anstränga sig för att blodsutgjutelse undviks i riket (SDHK nr 34422). Samma år skall han ha lämnat Bergkvara och flytt till Danmark där han bodde till sin död år 1505 (se ovan). Stenhuset var vid denna tid som synes sätesgård. Men i och med att Bergvara försvann ur Trollarnas innehav på 1580-talet kom också gården att upphöra att vara bostad för adeln och var så under större delen av 1600-talet. De ägande adelsfamiljerna hade sina huvudsäten i andra delar av landet och gården sköttes av förvaltare eller var utarrenderad. I och med att släkten Otter kom att inneha gården år 1732, blev den åter bostad för en adelsfamilj (Hansson 2007:79).

Bergkvara på 1600-talet Bergkvara är avbildad i Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. Gravyren är utförd av den holländske kopparstickaren Johannes van den Aveelen och bilden är daterad till år 1707. Ett omfattande förarbete av teckningar och studier på platsen låg till grund för de graverade planscherna, men i detta sammanhang har underlagsmaterialet inte studerats. Verket avbildar således gården som den kan ha sett ut i slutet av 1600-talet. Stenhuset avbildas från öster. I norr syns två flygelbyggnader och i söder inhägnar en mur, med dörr och fönster, en mindre yta framför huset. Stenhuset avbildas med fem våningsplan. Första våningen har en ingång i öster med ett fönster på vardera sidan. Fönstren börjar i marknivån. I och med att en mur ritats ut i söder är det inte möjligt att här skönja några fönster på första våningen. På de följande fyra våningarna avbildas fyra fönster mot söder och tre fönster mot öster. Andra och femte våningen har stora fönster, medan tredje och fjärde våningen avbildas med mindre fönster. Tre av hängtornen syns och de börjar ovanför det femte våningsplanet och de ligger i nivå med vinden. Avbildningen av Stenhuset i detta praktverk står i kontrast med syneprotokollet över Bergkvara från år 1690 som beskriver ”det gamla steenhuset med fem våningars höjd föruthan kiellarne och winden förfallet”. Dessutom omtalas att egendomen har ”säthesträ byggningh, 2 våningar högh med 12 logementer och nödig inredsell” (Åkerhielm 1910).

Fig 2. Erik Dahlbergs avbildning av Bergkvara stenhus, daterad till år 1707 (Suecia antiqua et hodiern 1965:388). 10 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Utifrån uppgifterna i syneprotokollet förefaller det således som om att man inte längre bodde i stenhuset i slutet av 1600-talet. Bostadsfunktionen hade istället flyttat över till en större träbyggnad med tolv rum. Övergivandet av stenhuset som bostad sam- manfaller möjligen med att gården under 1600-talet inte längre var sätesgård för innehavarna utan förvaltades av andra. Det finns emellertid flera andra samtida exempel (t ex Torpa stenhus i Västergötland) på att man övergav de svårskötta och ogästvänliga sten- husen som bostad till förmån för trähus.

Bergkvara på 1700-talet År 1749 besökte Carl von Linné Bergkvara under resan till Skåne. Linné beskriver slottet relativt ingående. Cirka 17 år tidigare hade huset förlorat sitt tak (se nedan) och utan detta så bör förfallet av byggnaden ha gått snabbt. Enligt en uppgift från år 1746 så blåste takstolen och större delen av hängtornen ner år 1746 (Hansson 2005:13). Linné berättar bl a följande om hur huset såg ut vid hans besök tre år efter denna händelse: ”Gamla stenhuset i Bergkvara stod ännu till sina murar för ett spektakel och en antikvitet. Det var byggt fyrkantigt som ett flaskfoder, 40 alnar högt, 34 långt, 24 brett. Det var upp- murat av kullerstenar” (Suecia antiqua et hodiern 1965:388).

• Nedersta våningen bestod av valv till källare. • Andra våningen hade varit magasin och visthus. • Tredje våningen kök, skafferier och dylika rum. • Fjärde har varit riktiga våningsrum.

Linné beskriver vidare att ingången till huset var på norra sidan, mitt uppå väggen eller i tredje våningen, till vilken man uppstigit på en lös trappa som stått utanför huset och kunnat uppdragas efter behag. Detta byggningssätt, med dörren mitt uppå väggen, beskriver han vidare, kommer alldeles överens med stenhuset på södra Gotland vilka han hänvisar till i sin Gotlandsresa (Suecia antiqua et hodiern 1965:388). Linné fortsätter sin beskrivning som följer: ”På östra sidan, neder vid grunden, var en ganska liten ingång eller lönngång till huset, som fordom varit försedd med järndörr och starka bommar, genom vilken folk kunnat gå in i nedersta våningen eller källarne. En liten vall hade runt omkring befästat detta hus, som dessutom på södra och östra sidan instängdes av sjön och på de andra med dubbla gravar” (Linné, Sydow & Brusewitz 1959). Linné skildrade som synes stenhuset som rejält förfallet men enligt en beskrivning över gården från 1763 fanns vid denna tid fortfarande en jordvåning och sex övervå- ningar (Åkerhielm 1910). Det är således möjligt att de övre våningarna var nedrasade. Enligt syneprotokollet från år 1690 var stenhuset förfallet, men det är möjligt att byggnadens koppartak fanns kvar ända fram till år 1732 då Carl von Otter köpte Berg- kvara för 45 000 daler silvermynt. Enligt traditionen tog han ner taket och använde sedan kopparplåten för att betala hela köpeskillingen (Hansson 2005:13). Friherre Carl von Otter uppförde ett nytt byggnadskomplex på godset. I en beskrivning från år 1763 står bl a att huset hade sju våningar och var nämare 24 m hög (Lovén 1996:315). En omfattande eldsvåda år 1777 ödelade dock gården och huvud Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 11

byggnaden (Åkerhielm 1910). Sonen Salomon Otter uppförde då de flygelbyggnader som fortfarande finns kvar och år 1794 byggdes den nuvarande huvudbyggnaden i ny- klassicistisk stil av Arvid Erik Posse (Hansson 2005:13). Martin Hansson har studerat det äldre kartmaterialet över gården. I Bergkvaras gods arkiv förvaras en odaterad karta över gårdens centrala delar. Kartan är troligen från början av 1700-talet, kanske gjord i samband med von Otters köp 1732, och mycket detaljerad när det gäller bebyggelsen. Kartan skall ses som en redovisning av befintliga och plane- rade byggnader (på kartan redovisas t ex läget för ny ladugård). Kartan är av intresse då den återger en bebyggelsestruktur som åtminstone går tillbaka till 1600-talet och därmed möjligen även ger en bild av det senmedeltida Bergkvara. Hansson beskriver kartbilden som följer: ”Stenhuset har ursprungligen legat bakom två vallgravar, där den inre vallgraven i anslutning till stenhuset fortfarande finns kvar. På kartan var denna avsnörd och fungerade som fiskdamm. Utanför den inre vallgraven låg mangården där dåtidens sätesbyggnad, kök och brygghus var placerade. Mangården avgränsades mot fastlandet av ett smalt dike. En notering på kartan nämner att diket var ”en grav av gammalt”. Grav är en äldre beteckning för vall- grav. Väster om mangården låg statgården med diverse bodar, badhus, fatabur och kölna. Norr om mangården låg en inhägnad trädgård vars centrala delar var indelade i fyra regelbundna kvadrater enligt renässansens. Här låg även ett lusthus. Öster om trädgården, nära sjökanten fanns ytterligare två fiskdammar. Norr om trädgården låg den gamla ladugården med stall, logar, fähus, fårhus och ladugård. Den gamla ladugården, sannolikt platsen för medeltidens ladugård låg således ungefär strax norr om nuvarande trädgårdsmästarbostaden” (Hanson 2007:82).

Fig 3. På bilden syns delar av inre vallgraven samt den nuvarande huvudbyggnaden. I bakgrunden skymtar Bergkvarasjön. Foto RAÄ, UV. 12 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Tidigare renoveringar och undersökningar Bergkvara slottsruin har blivit föremål för flera olika renoveringar under drygt 100 år. I slutet av 1800-talet gjordes den första större upprustningen (Forsström och Jönsson 2008:73). Samtida avbildningar, teckningar och foton, visar att murverket var nerrasat på flera ställen. År 1906 verkställdes omfattande förstärknings- och restaureringsarbeten genom familjen Posses försorg. Norra och västra murarna hade omfattande skador, vilka ledde från toppen och nästan ner till markytan. Vid restaureringen lades stenar så att skadorna fick jämna kanter och murbrotten fick sin ”V-form”. Vid detta tillfälle reparerades fönster öppningar och troligen också valvet till ingången i öster med tegelstenar. De insatta träöverstyckena på fönstren försågs med årtalet 1906 och gårdsägarens initialer. År 1953 gjordes uppmätningar av spisen i västra muren och spisarna i södra muren genom Gösta Andersson, Växjö (ritningsnummer Sm 2353F och 2354F på ATA). Det är troligt att det vid detta tillfälle också gjordes en del restaureringar. Slottsruinen blev åter föremål för restaureringar på 1980-talet. År 1981 inspekterades ruinen av representanter för Riksantikvarieämbetet och länsstyren i Kronobergs län, varvid det konstaterades att ruinen var i dåligt skick och utgjorde en olycksrisk. I fråga om förslag till åtgärder angav RAÄ att norra sidan av ingången till borgen var sprucken och att den hotade att rasa. Putsen utvändigt hade också trillat av på flera ställen. Läns- styrelsen i Kronobergs län ansökte år 1982 att som beredskapsarbete få utföra restaurering av Bergkvara slottsruin. Året efter beslutade så arbetsmarknadsstyrelsen att restau- reringsarbetet skulle utföras som statligt beredskapsarbete och samtidigt anslog Riks- antikvarieämbetet medel för restaurering av slottsruinen (Kulturutskottets betänkande 1983/84: KrU4 om vissa byggnadsvårdsärenden). Restaureringsarbeten genomfördes under år 1984, vilket bl a en ristning i putsen med detta årtal visar. En del av murverket plockades även ner vid restaureringen 1984 (Forsström & Jönsson 2008:74). Idag är murarna som högst ca 17 m, men uppgift från 1910 beskriver att murarna då som högst var drygt 24 m (Åkerhielm 1910). År 1992 restaurerades fasaderna igen vilket utfördes av Bröderna Bergström Byggnads AB. Inför den nu aktuella renoveringen har Hidemark och Stintzing Arkitekter AB gjort en uppmätning av stenhuset som innehåller åtgärdsförslag (Hidemark & Stintzing 2007). På uppmätningen har även förändringar och skillnader i murverket markerats dock utan kronologisk uppdelning och vidare tolkningar.

Den byggnadsarkeologiska förundersökningen av Bergkvara stenhus Bakgrund Stenhuset är byggt på en liten udde i Bergkvarasjön och det låg troligen ursprungligen bakom två vallgravar, där den inre nära stenhuset delvis fortfarande finns kvar. Den yttre vallgraven var betydligt längre och avsnörde ett större område, som troligen var bebyggt på medeltiden (Hansson 2005:33). Huset har en rektangulär plan som är ca 15x20 meter stor. Murverket, som är upp- byggt av gråsten, är ca 1,8–2 meter tjockt. Stenhuset hade ursprungligen fem våningar och källarvåning i markplan. Därutöver fanns en eller två vindsvåningar. Huset var dessutom försett med fyra hängtorn. På nordöstra hörnet finns idag några större stenar kvar som går utanför väggen och dessa har tolkats som rester efter ett av hängtornen. Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 13

Dessa började ovanför femte våningen och låg i nivå med vindsvåningarna. Huvudin- gången låg troligen i norr och ledde in till tredje våningen. Man nådde ingången via en utvändig trätrappa. Ytterliggare en ingång fanns i söder och denna leder än idag in i byggnaden. Den här ingången har genomgått förändringar genom åren och det är möjligt att den ursprungligen ledde in i källarvåningen, idag leder den in i nivå mellan källar- våningen och den första våningen. Enligt Linné var första våningen, ovanför källaren, ett magasin/visthus (kallas av Linné 2:a vån), däröver fanns en våning med kök/skafferier och tredje våningen beskrivs som våningsrum. De översta våningarnas funktioner är oklara, men eftersom det finns rester av spisar invändigt så får man räkna med att här har varit inredda våningar. I samband med restaureringen av Bergkvara stenhus har Riksantikvarieämbetet, UV, på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län utfört en byggnadsarkeologisk förunder- sökning. Restaureringen innebar att fasaderna belades med en skyddande puts och att trasiga tegelstenar byttes ut. Förundersökningen innebar att sammanlagt cirka 1500 kvadratmeter muryta dokumenterades och analyserades översiktligt. I samband med undersökningen har RAÄ, UV provat och vidareutvecklat tekniker för byggnadsarkeologiska förundersökningar.

Fig 4. Den östra fasaden med de renoverade fönsteromfattningarna och ingången. Bilden är tagen på 1940-talet. Foto Carl Gustaf Rosenberg (ATA, bildbeteckning cgrsm1a). 14 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Syfte Följande syfte formulerades inför den byggnadsarkeologiska förundersökningen: • Utföra en översiktlig uppmätning av byggnaden. • Lokalisera övergripande händelser i murverket. • Dokumentera händelserna. • Sammanställa resultaten av den byggnadsarkeologiska förundersökningen i en enkel rapport.

Genomförande Undersökningen genomfördes i två etapper våren år 2009. Den första etappen innebar att byggnaden mätts upp med reflektorlös totalstation. Samtliga fasader, in- och utvändigt, fotograferades med digitalkamera och vindvinkelobjektiv från sky-lift och stege. Bilderna sammanfogades och rektifierades därefter så att varje fasad består av ett skalenligt digitalt foto. Fotona har en upplösning och kvalitet som medger en inzoomning av murverket upp till skala 1:5. Den andra etappen av förundersökningen innebar dokumentation och analys av murverket. De digitala bilderna utgjorde då underlag till dokumentationen som gjordes från marken och ibland med hjälp av kikare. På bilderna ritades olika händelser, kontexter, i murverket in och därefter har de digitaliserats i Arc-map. Kontexterna har även beskrivits verbalt och detaljfotograferats. De digitala och skalenliga bilderna har även applicerats på den digitala inmätningen vilket gör att det finns en enkel 3-D modell av byggnaden vilken har använts för att försöka förstå ruinens rumslighet (se fig 10).

Fig 5. Fasaderna mättes upp, in- och utvändigt, med reflektorlös totalstation. På bilden mäter Bengt Westergaard in den västra fasaden. Foto RAÄ, UV. Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 15

Fig 6. Fasaderna fotograferades med digitalkamera och vindvinkelobjektiv från sky-lift och stege. Håkan Thorén dokumenterar den västra fasaden från sky-lift. Foto RAÄ, UV. 16 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Mot bakgrund av att ruinen har restaurerats vid ett flertal tillfällen kontaktades Riks antikvarieämbetets, Antikvariska och topografiska Arkiv (ATA) för att erhålla tidigare dokumentation och bilder av byggnaden. Familjen Posses gårdsarkiv kunde däremot på grund av tidsbrist inte excerperas. Några faktorer har försvårat undersökningen. Vid undersökningstillfället fanns inga byggnadsställningar vilket innebar att delar av murverket inte kunde detaljstuderas. Vidare är stora delar av murverket, både in- och utvändigt, täckt att sentida puts. Invändigt är de nedre delarna av murverket inte tillgängligt eftersom det täcks av rasmassor. Därav syns till exempel källarfönstren endast i det utvändiga murverket.

Resultat Resultatet av den byggnadsarkeologiska förundersökningen har delats in i två faser. Fas 1 omfattar äldre, eventuellt ursprungligt murverk, medan fas 2 inbegriper restaureringar och renoveringar av ruinen. Sammanlagt har 393 händelser, kontexter, i murverket doku menterats. Dessa finns redovisade i en kontexttabell tillsammans med kontextens typ, fas och fasad (se bilaga 9). Kontexterna redovisas även på fotona över respektive fasad (se bilaga 1–8). Undersökningen visar att endast delar av det äldre murverket finns bevarat, före trädelsevis på byggnadens utsida. Invändigt, samt runt i stort sett alla öppningar, är murverket utbytt under senare tid. Det framstår dock som att man vid restaureringarna velat behålla byggnadens ursprungliga karaktär då fönsteröppningarna i stort verkar överensstämma med de ursprungliga våningsplanen.

Fas 1 – äldre murverk från 1470-talet till och med 1700-talet (bilaga 1–8) Utvändigt På flera ställen på fasaderna täcktes murverket av en gråbrun puts vilket medförde att murverket inte kunde studeras. Murverket har vidare fogats om vid minst ett tillfälle vilket gör att det inte finns något synligt bevarat ursprungligt bruk i fogarna. Murverket består av obearbetade naturstenar med en stenstorlek som varierar från 75x20 till 40x35 cm. Det är skolat med stenflis och tegelbitar och murat i fullmur med en tjocklek av 1,8 till 2 meter. Det finns bevarade bomhål efter byggnadsställningarna på flera ställen i murverket, företrädelsevis i fasadernas nedre delar (se bilaga 1, 3, 5 och 7). Ett antal dragjärn av typisk senmedeltida karaktär finns bevarade på alla fasaderna. De förekommer från och med tredje våningen och till och med femte våningen. De visar nivån för de ursprungliga våningsplanen. Trots att de befintliga fönsteröppningarna inte är de ursprungliga visar överensstämmelsen mellan dessa och dragjärnen att de äldre fönstren troligen legat på samma plats (se fig 6). På den södra fasaden finns även spår efter äldre fönsteromfattningar (359, 361, 387 samt 389) som ligger på samma nivå som de nya fönstren. De äldre omfattningarna består av tegel med storleken 23x13x8 cm. Bruket i fogarna är dock inte ursprungligt. En igenmurad öppning (393) på samma fasad har troligen utgjort ett fönster. I den övre delen av den södra fasaden (383 och 352 invändigt) finns ett tegelmurverk som tolkas som ett igenmurat avträde. På västra och på östra fasaderna finns ytterligare spår i murverket som kan tolkas som rester efter fönsteromfattningar och igensatta öppningar (210 & 247). Även dessa ligger på samma nivå som de moderna fönstren. Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 17

Södra fasaden utvändigt Södra fasaden utvändigt Södra fasaden utvändigt

357 362 357 362

359 360 359 360 358 361 384 385 387386 358 361 384 385 387386

383 383 390 388 364 390 388 364 Södra fasaden utvändigt

391 391 389 357389 362 393 366 379 393 366 379 374 374 Legend 359 360 Legend 358 361 384 385 387386 linjer bomhål 368 linjer bomhål 368 373 linjer ankarslut 373 383 linjer ankarslut 390 388 Fas 1 bomhål 364 Fas 1 bomhål Fas 1 ankarslut Fas 1 ankarslut 370 Fas 1 murverk370 372 375 Fas 1 murverk 372 375 391 Fas 1 fönsteromfattningar Fas 1 fönsteromfattningar 389 393 366 379 Fas 2 fönsteromfattningar Fas 2 fönsteromfattningar 374 0 3 6 12 Meter Legend 0 3 6 12 Meter linjer bomhål 368 373 linjer ankarslut Fas 1 bomhål Fas 1 ankarslut 370 Fas 1 murverk 372 375 Fas 1 fönsteromfattningar Fas 2 fönsteromfattningar 0 3 6 12 Meter

Fig 7. Den södra fasaden utan foto på murverket som bakgrund. De röda markeringarna visar murverk, fönsteromfattningar och bomhål, från äldre tid. De svarta markeringarna visar dragjärn från fas 1 medan de gula är de moderna fönsteromfattningarna. De blå horisontella linjerna illustrerar, utifrån dragjärnens placering, var de äldre våningsplanen legat och att det överensstämmer med de äldre fönster- omfattningarna. Men även att de nya fönsteromfattningarna troligen motsvarar läget för de äldre fönstren. De gröna linjerna utgår från bomhålen och visar var byggnadsställningarna suttit fast i fasaden samt att det finns en samtidighet i bomhålen. Grafik Hanna Menander. 18 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Fig 8. På den norra fasaden, i nivå med andra våningen, finns en bevarad stickbågig öppning som eventuellt har utgjort en ingång till byggnaden under äldre tid. Linné beskriver öppningen i sin skildring av Bergkvara stenhus (se ovan). Foto RAÄ, UV.

Fönster tillhörande källarvåningen finns bevarade på den östra fasaden (248 och 249). Det är troligt att även resterna efter en tegelomfattning på den västra fasaden har utgjort ett numera igensatt källarfönster (208). Fönster på motsvarande nivå med samma funktion finns på de norra och södra fasaderna men här har omfattningarna murats om med modernt tegel (jmf fas 2). På den norra fasaden finns en delvis bevarad stickbågig (296 och 330) öppning som kan tolkas som en ingång (se fig 7). Under, den på fasaden högt upp placerade, in- gången finns två något större hål i murverket (293 och 294) samt en utskjutande sten (392). Dessa kan ha haft med med ingången att göra. På insidan, i motsvarade nivå som ingången, finns ett tegelmurverk (280) vilket möjligen kan tolkas som att det fanns ett trapphus i den här delen av byggnaden. På den östra samt norra fasaden finns antydan till utkragningar i murverket som troligen visar början på de sk hängtornen.

Invändigt Invändigt har murverket troligen rasat samman i större omfattning än utvändigt vilket medför att relativt lite av det äldre murverket är bevarat. Det finns företrädelsevis bevarat mot hörnen samt i de nedre partierna. Stora delar av murverket är emellertid täckt av puts vilket innebär att det är svårt att avgöra hur mycket av murverket som är rekonst ruerat. Vid restaureringarna har troligen dessutom sten från ruinen återanvänts vilket innebär att det är svårt att utgå ifrån stenmaterialet vid en bedömning av murverkets ålder. Generellt sätt består dock det äldre invändiga murverket av mer eller mindre Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 19

naturligt runda naturstenar, vilka variera i storlek från 50x20 till 40x30. Det finns inget bevarat fogbruk mellan stenarna då murverket fogats om. Det finns eventuellt två äldre fönster på den södra väggen (333 och 338) vilka har sin motsvarighet i en äldre fönsteromfattning samt en igensatt öppning på södra fasadens utsida (389 och 393). På den västra väggen finns ett litet parti med stortegel samt en stock som tolkas vara från äldre tid (223 och 224). På samma fasad finns några få skift med samma typ av stortegel (229) vilket kan tolkas som rester efter en fönsteromfattning. Det finns dock ingen motsvarighet till detta fönster på utsidan. Ett tegelmurverk (280) på den norra fasaden kan tolkas som att det möjligen funnits ett trapphus i den här delen av byggnaden.

Fas 2 – restaureringar från 1800-talet och fram till idag (bilaga 1–8) Utvändigt Trots att stora delar av det utvändiga murverket är täckt av puts har det bedömts som att det i huvudsak är äldre och tillhör fas 1 (se ovan). På norra samt västra fasaderna, i anslutning till de V-formade murbrotten, är det dock ett nyare murverk (200 och 329). Det består av rektangulära och grovt tuktade naturstenar som är murade med ett vittgrått murbruk. Stenstorleken varierar från 80x30 till 50x25 cm. Stora partier av murverket har täckts med en beigegrå puts. På framförallt den östra men även den norra fasaden är det tydligt att murverket först har ”reparerats” med tegelkross och därefter putsats med ett beigegrått bruk. Murverket runt alla befintliga öppningar är utbytt och består företrädelsevis av modernt tegel. Teglet har storleken 17x9x5 cm. I den östra fasaden har även sk håltegel använts (fig 8).

Fig 9. Detaljfoto av östra fasaden som visar att håltegel har använts vid restaurering av fasaderna. Foto RAÄ, UV. 20 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Fig 10. De rekonstruerade spisarna på den södra fasaden. Foto RAÄ, UV.

Invändigt Stora partier av det invändiga murverket bedöms vara från modern tid vilket troligen har sin förklaring i att dessa murar i högre utsträckning har varit förfallna. Merparten av murverket på södra, västra och norra fasaderna är från senare tid och det främst är mot byggnadens hörn som äldre murverk har bevarats. Det nya murverket på dessa fasader (227, 273 och 355) består generellt sett av rektangulära och grovt tuktade naturstenar som murats i antydan till förband. Stenstorleken variera från 45x35 cm till 30x30 cm. På flertalet av stenarna finns borrhål (se bilaga 2, 4, 6 och 8) som visar att de brutits i modern tid. På den östra fasaden är det i huvudsak det övre murverket (270) som är nytt. Detta murverk är mer blandat och består både av naturligt rundad samt grovt tuktad naturstenar som ligger i ett vittgrått bruk i antydan till förband. Det finns inga synliga borrhål på stenarna i detta murverk. Möjligen har stenmaterial från det ursprungliga murverket samt ”nya” stenar använts vid ommurningen av detta parti? Runt alla fönster öppningar har murverket murats om med modernt tegel. Flertalet av fönstrens överlig- gare av trä har bytts ut vid ett och samma tillfälle, vid restaureringen år 1906, vilket är stämplat på träbjälkarna. Det finns tre rekonstruerade spisar på det femte våningsplanet, två på den södra väggen (351) och en på den västra (225) (Andersson 1953). Ovan spisarna finns antydan till skorstenar i murverket. Spisarna som är byggda av nytt tegel har ett typiskt medeltida utseende (se fig 9). De har, vid ett senare skede (efter 1940-talet), putsats med ett cement liknande gråvitt bruk. Bredvid spisen på den västra väggen finns även rekonstruerad nisch (226). På den södra väggen finns ytterligare två öppningar i murverket med omfatt- ningar av nytt tegel. Den nedre av dem (335), mellan våning ett och två, har ingen motsvarighet på utsidan. Öppningen, vars insida besiktigades vid undersökningstillfället, verkar fortsätta i murverket varför den möjligen kan tolkas som en spis. Dess placering, Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 21

mellan två våningar, gör dock att den även skulle kunna tolkas som en trappa som löpt i murverket. Den övre av öppningarna (352) ligger mellan våningsplan tre och fyra och är något lägre och smalare. Öppningen har en motsvarighet utvändigt i form av en igen sättning med gammalt tegel (383). Öppningen, som vetter ut mot sjösidan, tolkas ha varit ett avträde.

Sammanfattning Bergkvara stenhus anses allmänt vara uppfört av Arvid Trolle på 1470-talet. Det fungerade fram till slutet av 1500-talet som sätesgård. Under 1600-talet sköttes gården av förvaltare eller var utarrenderad och det var först i samband med att släkten Otter kom att inneha gården år 1732, som den åter blev bostad för en adelsfamilj (Hansson 2007:79). Enligt ett dokument var dock stenhuset förfallet redan i slutet av 1600-talet men det är möjligt att byggnadens koppartak fanns kvar. Det rektangulära stenhuset bestod av fem våningsplan, en källare samt ett eller två vindsplan. I byggnadens hörn fanns s k hängtorn. Stenhuset har restaurerats vid ett flertal tillfällen, från 1800-talet fram till idag vilket medför att murverket är svårläst. Enligt upp en uppgift från förra seklets början var murarna vid denna tid som högst 24 meter. Idag är de som högst drygt 17 meter. Vid restaureringarna framstår det som om att man velat bevara stenhusets medeltida utseende. Det äldre murverket består av otuktad natursten och tegelomfattade fönster. Vid renoveringarna har tuktad och bruten natursten använts samt modernt tegel, men det finns även exempel på att stenmaterial från ruinen har återanvänts. Att man velat behålla byggnadens äldre karaktär framgår även genom att de renoverade fönstren och äldre dragjärn samt rester efter äldre fönsterom- fattningar överensstämmer nivåmässigt. Även de rekonstruerade spisarna på femte vå- ningen har troligen föregåtts av liknande spisar på samma plats. Om så är fallet har troligen borgherren och hans sällskap haft sina rum i denna del av huset. Vilken funktion Bergkvara stenhus hade efter att det upphörde att fungera som bostad, vilket torde vara senast i slutet av 1600-talet, är oklart. På grund av att stenhuset genomgått flera renoveringar samt att dessa verkar ha syftat till att framhäva byggnadens medeltida utseende finns inga spår i murverket som kan förtälja något om tiden efter 1600-talet. Den byggnadsarkeologiska förundersökningen av stenhuset har resulterat i att murverket har delats in i två övergripande faser. Murverksanalysen är översiktlig och fasin- delningen utgör en grov indelning av de händelser som gått att utläsa i murverket. Den äldre fasen (fas 1) inbegriper äldre och eventuellt ursprungligt murverk. Det finns före- trädelsevis bevarat på byggnadens utsida. Ett fåtal fönsteromfattningar, dragjärn samt ett antal bomhål har också tolkats tillhöra ett äldre skede, dvs fas 1. På den norra sidan visar en stickbågig öppning att ingången troligen legat uppdragen på fasaden och nåtts via en utvändig trappa. Den nuvarande ingången i den östra fasaden har sannolikt haft en föregångare som lett till källarvåningen. Den andra fasen innefattar de renoveringar som gjorts på stenhuset från 1800-talet fram till idag. Sentida murverk återfinns framförallt på ruinens insida men är även tydligt i västra samt norra fasadernas V-formade murbrott. Det nya murverket består framförallt av grovt tuktad natursten som ställvis ligger i antydan till förband. Runt fönstren finns modernt tegel och ibland även sk håltegel. Flera av stenarna i det invän- diga murverket har även borrhål vilket visar att de brutits under modern tid. 22 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Fig 11. En tredimensionell bild av Bergkvara stenhus som visar södra fasaden utvändigt samt delar av norra fasaden invändigt. grafik Håkan Thorén.

Utvärdering Den byggnadsarkeologiska förundersökningen av Bergkvara stenhus innebar att cirka 1500 kvadratmeter murverk skulle dokumenteras och analyseras översiktligt. De meto- der som användes för dokumentation av murverket, dvs reflektorlös totalstation samt digitalkamera med vidvinkelobjektiv har visat sig vara tidsbesparande och samtidigt hålla en hög kvalitet. Dokumentationsfotonas höga upplösning gör att det går att zooma in i bilderna och undersöka även de delar av murverket som svårligen kunde analyseras från marknivå med kikare. Totalstationsinmätningen har även inneburit att fotona kunde renderas på uppmätningen vilket har genererat en tredimensionell bild av byggnaden. Modellen har bidragit till att byggnadens rumslighet framträtt tydligare men framförallt har kontexter, som exempelvis nivån på fönster och bomhål på de olika fasaderna, kunnat jämföras på ett enklare sätt. Syftet med förundersökningen var att lokalisera och dokumentera övergripande händelser i murverket. Resultatet av murverksanalysen har delats in i två, tidsmässigt sett, långa faser. Tiden som var avsatt för murverksanalysen i kombination med att delar av fasaderna var täckta med puts och att byggnadsställningar inte fanns på plats vid undersökningstillfället innebar att murverket inte kunde studeras mer ingående. Det har således, utifrån förundersökningens förutsättningar, inte gått att göra en finare kronologisk indelning av murverket än den som föreligger. Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 23

Referenser Forsström, M., Jönsson, S. Ruiner i Kronobergs län i Småland – turistobjekt med problem. Nordiskt ruinseminar, Færøarna 18–20 september 2007. Indlæg fra seminaret. Arge, S V. & Mortensen, A. (red). Føroya Fornminnessavn 2008. Hansson, M. 2005. Gods människor och landskap: Bergkvara under 700 år. Smålands museum rapport 2005:23. Växjö. Hansson, M. 2007. Modernitet, landskap, långtidsperspektiv och kulturmiljövården. Modernitet och arkeologi. Ersgård, L. (red). Lund. Larsson, L-O. 1974. Utsikt mot ett gods: Bergkvara under sju sekler. In Bergunda. Utgiven av Öja Hembygds- och Kulturminnesförening. Växjö. Linné, C. 1959. Carl Linnæi Skånska resa på höga överhetens befallning förrättad år 1749 : med rön och anmärkningar uti ekonomien, naturalier, antikviteter, seder, levnadssätt : med tillhörige figurer. Redigerad av C-O von Sydow. Illustrerad av G Brusewitz 1959. Stockholm. Lovén, C. 1996. Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm. Suecia antiqua et hodierna. 1965. Stockholm. Åkerhielm, E. 1910. Två herresäten i Värend. Svenska turistföreningens årsskrift 1910.

Otryckta källor ATA. Andersson. 1953. Dnr 5340/53. Bergkvara slottsruin. Uppmätning av spis i södra muren. Rosenberg, C G. Fotografier på Bergkvara slottsruin. Bildbeteckning cgrsm1a. 1940-tal. Hidemark & Stintzing. 2007. Bergkvara ruin. Restaurering. Ritningsförteckning FU 071101. Kulturutskottets betänkande 1983/84: KrU4 om vissa byggnadsvårdsärenden. SDHK = Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, www.riksarkivet.se/sdhk http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg 24 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Administrativa uppgifter Län: Kronobergs län Landskap: Småland Kommun: Växjö kommun Socken: Bergunda sn Plats: Bergkvara stenhusruin Fornlämning: RAÄ 32:1 Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V, X6305079, Y1434073

Riksantikvarieämbetet dnr: 424-4059-2008 Projektnummer: 11294 Rapportnummer: 2010:13

Ansvarig arkeolog: Hanna Menander Personal: Magnus Stibéus, Håkan Thorén, Bengt Westergaard

Beställare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Kostnadsansvarig: Länsstyrelsen i Kronobergs län, Heidi Vassi Undersökningstid: 30–31 mars, 1–2 april, 7–9 april 2009 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 25

Bilagor

Röd = Fas 1 Bilaga 1. Östra fasaden utvändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Gul = Fas 2

Östra fasaden utvändigt, skala 1:100

238 259 239

257 258 260

234 237

255 256 254

235 236 233 251 252 253

244

247 245

250 243 242 241 240 246 248 249 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 27

Röd = Fas 1 Gul = Fas 2 Bilaga 2. Östra fasaden invändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Orange = Borrhål

Östra väggen, invändigt, skala 1:100

270

266 267 268

265 264 263

271

262 261

269 28 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Röd = Fas 1 Bilaga 3. Södra fasaden utvändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Gul = Fas 2 378 377 376 388 386 389 387 374 375 390 385 Södra väggen, utsidan, skala 1:100 skala utsidan, väggen, Södra 383 379 384 391 372 373 382 371 381 380 360 361 362 368 370 359 366 358 369 393 364 357 367 365 363 356 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 29

Röd = Fas 1 Gul = Fas 2 Bilaga 4. Södra fasaden invändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Orange = Borrhål 349 338 353 348 337 339 354 350 347 340 351 336 346 355 335 352 343 342 332 334 344 341 333 Södra väggen, invändigt, skala 1:100 skala invändigt, väggen, Södra 345 30 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Röd = Fas 1 Bilaga 5. Västra fasaden utvändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Gul = Fas 2

213 217

203218 214

Västra väggen, utvändigt, skala 1:100 201

202 215 219

212

216 221 220

222 210 211 200

209

204 205 206 207

208 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 31

Röd = Fas 1 Gul = Fas 2 Bilaga 6. Västra fasaden invändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Orange = Borrhål

Västra väggen invändigt, skala 1:100

226 225 224 223

229

230

228

231 227

232 32 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Röd = Fas 1 Bilaga 7. Norra fasaden utvändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Gul = Fas 2 286 302 287 305 306 304 303 300 301 285 299 308 297 296 295 289 292 288 290 307 293 294 291 298 330 309 329 norra väggen, utsidan, skala 1:100 skala utsidan, väggen, norra 322 310 316 321 327 320 314 311 326 319 315 324 317 323 312 325 313 318 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 33

Röd = Fas 1 Gul = Fas 2 Bilaga 8. Norra fasaden invändigt, skala 1:100 Grafik Håkan Thorén Orange = Borrhål 275 274 282 276 Norra väggen invändigt, skala 1:100 skala invändigt, väggen Norra 284 283 278 277 279 280 34 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Bilaga 9. Kontexttabell

Nr Typ Fas Fasad Nr Typ Fas Fasad

200 Murverk 2 Västra, utvändigt 233 Murverk 1 Östra, utvändigt

201 Murverk 2 Västra, utvändigt 234 Dragjärn 1 Östra, utvändigt

202 Öppning 1 Västra, utvändigt 235 Dragjärn 1 Östra, utvändigt

203 Bomhål 1 Västra, utvändigt 236 Dragjärn 1 Östra, utvändigt

204 Bomhål 1 Västra, utvändigt 237 Dragjärn 1 Östra, utvändigt

205 Bomhål 1 Västra, utvändigt 238 Dragjärn 1 Östra, utvändigt

206 Bomhål 1 Västra, utvändigt 239 Bomhål 1 Östra, utvändigt

207 Bomhål 1 Västra, utvändigt 240 Bomhål 1 Östra, utvändigt

208 Fönster 1 Västra, utvändigt 241 Bomhål 1 Östra, utvändigt

209 Fönster 2 Västra, utvändigt 242 Bomhål 1 Östra, utvändigt

210 Fönster 1 Västra, utvändigt 243 Bomhål 1 Östra, utvändigt

211 Fönsteromfattning 2 Västra, utvändigt 244 Bomhål 1 Östra, utvändigt

212 Fönsteromfattning 2 Västra, utvändigt 245 Bomhål 1 Östra, utvändigt

213 Murverk 2 Västra, utvändigt 246 Bomhål 1 Östra, utvändigt

214 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 247 Fönster 1 Östra, utvändigt

215 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 248 Fönster 1 Östra, utvändigt

216 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 249 Fönster 1 Östra, utvändigt

217 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 250 Dörröppning 2 Östra, utvändigt

218 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 251 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

219 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 252 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

220 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 253 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

221 Dragjärn 1 Västra, utvändigt 254 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

222 Murverk 1 Västra, utvändigt 255 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

223 Stock 1? Västra, invändigt 256 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

224 Murverk 1 Västra, invändigt 257 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

225 Spis 2 Västra, invändigt 258 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

226 Nisch 2 Västra, invändigt 259 Murverk 2 Östra, utvändigt

227 Murverk 2 Västra, invändigt 260 Fönsteromfattning 2 Östra, utvändigt

228 Murverk 1 Västra, invändigt 261 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt

229 Murverk 1 Västra, invändigt 262 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt

230 Fönsteromfattning 2 Västra, invändigt 263 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt

231 Fönsteromfattning 2 Västra, invändigt 264 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt

232 Fönsteromfattning 2 Västra, invändigt 265 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 35

Nr Typ Fas Fasad Nr Typ Fas Fasad

266 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt 300 Bomhål 1 Norra, utvändigt

267 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt 301 Bomhål 1 Norra, utvändigt

268 Fönsteromfattning 2 Östra, invändigt 302 Bomhål 1 Norra, utvändigt

269 Dörröppning 2 Östra, invändigt 303 Bomhål 1 Norra, utvändigt

270 Murverk 2 Östra, invändigt 304 Bomhål 1 Norra, utvändigt

271 Murverk 1 Östra, invändigt 305 Bomhål 1 Norra, utvändigt

272 – – – 305 Dragjärn 1 Norra, utvändigt

273 – – – 307 Bomhål 1 Norra, utvändigt

274 Fönsteromfattning 2 Norra, invändigt 308 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt

275 Fönsteromfattning 2 Norra, invändigt 309 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt

276 Fönsteromfattning 2 Norra, invändigt 310 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt

278 Fönsteromfattning 2 Norra, invändigt 311 Bomhål 1 Norra, utvändigt

279 Fönsteromfattning 2 Norra, invändigt 312 Bomhål 1 Norra, utvändigt

280 Murverk 1 Norra, invändigt 313 Bomhål 1 Norra, utvändigt

281 – – – 314 Bomhål 1 Norra, utvändigt

282 Murverk 1 Norra, invändigt 315 Bomhål 1 Norra, utvändigt

283 Murverk 2 Norra, invändigt 316 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt

284 Murverk 2 Norra, invändigt 317 Bomhål 1 Norra, utvändigt

285 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt 318 Bomhål 1 Norra, utvändigt

286 Dragjärn 1 Norra, utvändigt 319 Dragjärn 1 Norra, utvändigt

287 Dragjärn 1 Norra, utvändigt 320 Bomhål 1 Norra, utvändigt

288 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt 321 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt

289 Dragjärn 1 Norra, utvändigt 322 Murverk 2 Norra, utvändigt

290 Bomhål 1 Norra, utvändigt 323 Bomhål 1 Norra, utvändigt

291 Bomhål 1 Norra, utvändigt 324 Dragjärn 1 Norra, utvändigt

292 Bomhål 1 Norra, utvändigt 325 Bomhål 1 Norra, utvändigt

293 Bomhål el dyl 1 Norra, utvändigt 326 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt

294 Bomhål el dyl 1 Norra, utvändigt 327 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt

295 Fönster 2 Norra, utvändigt 328 – – –

296 Dörromfattning 1 Norra, utvändigt 329 Murverk 2 Norra, utvändigt

297 Murverk, igenmurning 1? Norra, utvändigt 330 Murverk 1 Norra, utvändigt

298 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt 331 – – –

299 Fönsteromfattning 2 Norra, utvändigt 332 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 36 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Nr Typ Fas Fasad Nr Typ Fas Fasad

333 Fönsteromfattning 1 Södra, invändigt 364 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

334 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 365 Dragjärn 1 Södra, utvändigt

335 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 366 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

336 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 367 Bomhål 1 Södra, utvändigt

337 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 368 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

338 Fönsteromfattning 1 Södra, invändigt 369 Bomhål 1 Södra, utvändigt

339 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 370 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

340 Öppning? 2 Södra, invändigt 371 Öppning? 1 Södra, utvändigt

341 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 372 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

342 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 373 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

343 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 374 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

345 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 375 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

346 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 376 Bomhål 1 Södra, utvändigt

347 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 377 Bomhål 1 Södra, utvändigt

348 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 378 Bomhål 1 Södra, utvändigt

349 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 379 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

350 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 380 Bomhål 1 Södra, utvändigt

351 Spisar 2 Södra, invändigt 381 Bomhål 1 Södra, utvändigt

352 Avträde 2 Södra, invändigt 382 Dragjärn 1 Södra, utvändigt

353 Fönsteromfattning 2 Södra, invändigt 383 Murverk 1 Södra, utvändigt

354 Murverk 1 Södra, invändigt 384 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

355 Murverk 2 Södra, invändigt 385 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

356 Dragjärn 1 Södra, utvändigt 386 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

357 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt 387 Murverk 1 Södra, utvändigt

358 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt 388 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

359 Murverk 1 Södra, utvändigt 389 Murverk 1 Södra, utvändigt

360 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt 390 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt

361 Murverk 1 Södra, utvändigt 391 Murverk 1 Södra, utvändigt

362 Fönsteromfattning 2 Södra, utvändigt 392 – – –

363 Dragjärn 1 Södra, utvändigt 393 Murverk 1 Södra, utvändigt Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 37 38 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Bergkvara stenhus byggdes av Arvid Trolle på 1470-talet. Det var från början ett stort kvadratiskt stenhus med ett så kallat hängtorn i varje hörn. Stenhuset har restaurerats vid ett flertal tillfällen, från 1800-talet fram till idag vilket medför att murverket är svårläst. I samband med renovering av stenhuset har Riksantik- varieämbetet, UV, utfört en byggnadsarkeologisk förunder sökning av murverket. Resultatet av murverksanalysen har deltats in i två övergripande faser. En äldre fas som omfattar tiden från husets uppförande fram till 1700-talet. Den yngre fasen innefattar de renoveringar som gjorts från 1800- talet och fram tills idag.

ISSN 1404-0875