DOCSLIB.ORG

ALE 1988 Nr 3

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
ALE 1988 Nr 3 ale Historisk tidskrift för Skåneland ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening. Redaktör Docent Sten Skansjö Redaktionskommitté Länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Professor Erik Cinthio, Lund Fil. lic. Gert Jeppsson, Lund Fil. kand. Allan Persson, Lund Landsarkivarie Anna-Christina Ulf- sparre. Lund innehåll Sid. Siegrun Femlund: Med äckor och dagsverken -byggen på Örtofta gods vid 1800-talets mitt 1 Curt Wallin: Kalkmålningssvitema med de tre nordiska helgon¬ kungarna i skånska kyrkor. I: Unionspolitiska, person- historiska och birgittinska aspekter 17 BLOMS BOKTRYCKERI AB, LUND 1968 Med äckor och dagsverken - byggen på Örtofta gods vid 1800-talets mitt Av Siegrun Fernlund Institutionen för konstvetenskap. Box 117, 221 00 Lund I turistbroschyrerna presenteras det »ge¬ växling mellan församlingen och myndig¬ nuint skånska» kulturlandskapet med heterna. Det bevarade materialet består slott och herresäten, kringbyggda kors- bl.a. av ritningar, kostnadsförslag, entre¬ virkesgårdar och medeltidskyrkor med prenadkontrakt och syneprotokoll. Ofta trappgavelstorn. Den som reser i land¬ blev kyrkbygget föremål för utdragna skapet och uppmärksamt betraktar be¬ tvister på grund av byggfusk och felaktigt byggelsen konstaterar emellertid snart att material. Rättegångshandlingarna ger då det svartvita korsvirket är sällsynt, att få forskaren ytterligare en del upplysningar gårdar är kringbyggda och att långt ifrån om hur arbetet bedrevs under 1800-talets alla kyrkor är medeltida. Det röda teglet olika decennier.1 dominerar som byggnadsmaterial och Långt svårare är det att göra sig en bild även i den äldre gårdsbebyggelsen ligger av det profana byggandet på landet.1bästa bostadshuset oftast på behörigt avstånd fall vet dagens gårdsägare när hans bo¬ från stall och loge. Mer än varannan stadshus och ekonomilängorna är upp¬ sockenkyrka bär en stildräkt som talar förda. Ritningar och skriftligt material om nyklassicismens eller nygotikens ideal. däremot är sällan bevarade och har kan¬ När och hur skiftade den skånska be¬ ske heller aldrig funnits. byggelsen färg och karaktär? Att föränd¬ Något bättre är källäget för byggnader ringen i byggnadsskicket, precis som på som uppfördes på herrgårdarnas domä¬ många andra områden, kom under 1800- ner. Även då ritningar saknas figurerar talets andra hälft är vi medvetna om. bygget i regel i godsets bokföring. Och Men hur gick det egentligen till, rent här och där finns journaler bevarade som praktiskt, när de gamla byggnadstraditio¬ upplyser om byggtid, materialanskaffning, nerna bröts, när nya material och tekni¬ arbetsorganisation och mycket mera. Ett ker infördes, när arbetsorganisationen på par sådana journaler ligger i Örtofta gods¬ bygget ändrades? arkiv.2 Den ena är byggdagboken för avelsgården Toftaholm, uppförd 1852-54. Den andra är en arbetsbok som fördes Källmaterialet vid Örtofta kyrkbygge 1862. Tillsammans För kyrkornas del kan utvecklingen utlä¬ med ritningar och kostnadsförslag för sas ur ett oerhört rikt källmaterial. De andra byggnadsföretag på godset ger administrativa rutinerna kring ett kyrk¬ dessa anteckningar en någorlunda god bygge krävde nämligen, framförallt bild av byggnadsaktiviteten på ett skånskt under 1800-talet, en omfattande skrift- gods vid mitten av 1800-talet. 1 Bondgårdarna efter skiftet ningen från år 1833 nämns arrendatorer- Örtofta sätesgård med de tillhörande frälse- nas namn för samtliga skifteslotter. Man- byama Örtofta, Wäggarp och Benstorp talslängderna visar kontinuerlig bosätt¬ enskiftades 1828. Att skiftet inte genom¬ ning på de olika enheterna under 1830- fördes tidigare kan hänga samman med och 40-talet. Och enstaka bevarade ar¬ att man avvaktade en generationsväxling. rendekontrakt och protokoll från syne- Carl Fredrik Diicker övertog godset förrättningar vid av- och tillträde bevisar 1827. Strax därefter påbörjades ägornas gårdarnas existens, åtminstone för vissa omstrukturering. enheter. Förändringarna i landskapet och be¬ byggelsen blev genomgripande. Bond¬ Korsvirke med lerklining byarna Örtofta och Wäggarp, som med Just syneprotokollen förmedlar en detalj¬ sina kringbyggda gårdar hade kurat tätt rik bild av byggnadsskicket och husens intill herrgården, upphörde att existera. disponering i den första gårdsgeneratio- Samtliga gårdar flyttades ut. Antalet nen efter skiftet. Trots att skiftet på Ör¬ brukningsenheter fördubblades. Fram till tofta genomfördes så sent, byggdes tyd¬ 1828 hade socknens frälsejord skötts av ligen alla de nya arrendeställena som fyr- 25 arrendebönder. Efter nyordningen var längade gårdar i traditionell korsvirkes- ägorna indelade i 55 gårdslotter, de flesta teknik.3 på 1/12 mantal (mtl), vilket på Örtofta En av dessa gårdar, Nr 1 1/6 mtl Ör¬ motsvarade ca 25 tunnland (tnl). I sock¬ tofta, beskrivs i protokollet från syneför- nens norra del bildades Slättäng, »ladu¬ rättningen den 24 april 1852. Åbon Johan gård under Örtofta Säteri», på cn areal av Åkesson, som då var 47 år, hade överta¬ 357 tnl, medan 685 tnl brukades från git frälsehemmanet på våren 1839, alltså själva huvudgården. drygt 10 år efter det att byggnaderna Enskifteskartan från 1828 visar ett väl¬ hade uppförts på denna skifteslott öster ordnat system av rektangulära ägofigurer om Örtofta gamla bytomt. Anledningen som lagts över byarnas forna vångar och till förrättningen 1852 var tydligen vissa utmarker. Arrendeböndernas nya gårds- reparationsbehov, framför allt på bo¬ platser anges däremot tyvärr inte på ningshuset. Åkesson ålades att byta ut denna karta. delar av stuglängans syll och lägga om Vi vet därför inte exakt var alla går¬ brädfodringen på tre av gårdens gavlar. darna låg under de närmast följande Virket som behövdes, ett lass furubräder, decennierna. Redan i början av 1850- fick han lov att hämta i greve Dückers talet revs ett flertal gårdar i samband med skog på Stjärneholm. omläggningar i säteriets drift. Kartmate¬ Bortsett från de nämnda bristfällighe¬ rial som visar förhållandena från 1830- terna tycks gårdens fyra längor ha hållit talet och fram till 1912, då den s.k. äldre gängse standard och motsvarat sina funk¬ ekonomiska kartan uppgjordes för denna tioner. Boningshusets timra var av ek på trakt, saknas. syll av dels ek, dels furu. Ekonomilängoma Trots källmaterialets bristfällighet kan var uppförda med blandat ek- och furu¬ man utgå ifrån att alla de vid enskiftet timmer i korsvirket. De saknade fotträn, utstakade arrendegårdarna verkligen utom västra loglängan där en av ytterväg¬ bebyggdes och beboddes. 1 stängseldel¬ garna vilade på en syll av furu. Ingenting 2 ... v , ■ — ! 7 X "is! » Z7 r/.*' * 1ÿ7, ,.\y 7"J / x •v> *-ÿ4:. -'/' ■ -“ / XX? AI A v X •-NB 'V: - 'V / A. H " .' ft x <*:• Mf\ # ■X 9, m WÍ ?/ X'- X'. -* om j -j i ,V\ M ", >í .. JIV.ALSA (t. S'-"* ■ •*-;ÿ SBW/VO»»*** Fig. 1. örtofta efter enskiftet 1828. 1socknens norra del syns Slättäng, »ladugård under Örtofta Säteri» med strikt rektangulära åkrar och gårdsplan. Örtofta godsarkiv, LLA. (Foto: LUB.) nämns om fyllningarna i facken - sanno¬ halvdörrar. De praktiska halvdörrarna likt bestod de genomgående av lerklining. tjänade också både som ingång och ljus¬ Samtliga längor hade välunderhållna källa i alla fönsterlösa utrymmen, t.ex. i halmtak och en av gavlarna var också fähusets olika avdelningar och i dräng¬ halmklädd. kammaren som låg vägg i vägg med häst¬ Av boningslängans åtta fönster var en¬ stallet. dast två »i beslag» dvs. öppningsbara, de Det antecknas speciellt att sommarstu¬ övriga var fast insatta i sina resp. fack. gan borde få ett loft av bräder, dvs. ett Men ljus och luft kunde förstås lika gärna innertak. Ett sådant fanns tydligen över släppas in genom husets många hel- och resten av boningslängan. Om golvet sägs 3 ingenting. Mest troligt är att stampad lera att brukningsarealen på just dessa enhe¬ hade använts i de olika rummen. Köks¬ ter var olika (1/6 eller 1/12 mtl) är husens golvet kan ha varit täckt med marksten. dimensioner nästan identiska. Samtliga Samma traditionella byggnadsteknik längor var mellan 9 och 91/2 alnar breda tycks vid denna tid ha varit förhärskande och 31/2 alnar höga mellan sylisten och på godsets övriga arrendegårdar. Proto¬ lejd. Husens längd varierade visserligen koll från av- och tillträdessyner åren 1854, mellan 30 och 40 alnar, men dessa skill¬ 1857 och 1863 beskriver fyrlängade kors- nader kan inte relateras till gårdarnas virkesgårdar av denna typ. Alla var upp¬ storlek. förda strax efter skiftet. I själva verket tycks arrendejordens Korsvirket var oftast både av ek och storlek inte heller ha varit avgörande för furu, syllen - där den alls finns - nästan brukarens välstånd. Dagsverksskyldighe¬ alltid av furu. Det är tänkbart, att själva ten och andra pålagor beräknades nog¬ timrån huvudsakligen bestod av det grant i relation till avkastningen. Större gamla ekvirket som hade tagits ner och skillnader i fråga om ekonomisk standard återanvänts i samband med utflyttningen lär knappast ha tolererats av godsherren. av gårdarna. Vissa delar, framför allt fotträna, fick givetvis ersättas, och oftast valde man då den billigare furen från de En plattgård kommer till dückerska skogarna.4 Samtliga tak var 1850-talet var en dynamisk period i det täckta med halm och väggarna tycks alla skånska jordbrukets utveckling. Skiftes¬ ha varit klinade. Endast på ett ställe verkets positiva effekter visade sig på en nämns att ena gaveln av en boningslänga rad olika områden. Hushållningssällska¬ var »murad med tegel».5 Alla boningshus pen arbetade för förbättrade odlingsme¬ hade utskjutande
Load more

Recommended publications
  • Till Slaget P& Brunkeberg
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se till slaget p&Brunkeberg Den 15maj 1470 avled Karl Knutsson p; Stockholms slott efter en månadslång sjukdom. Dagen efter konungens död sände Sten Sture ett brev till den vid Eriksmässan i Uppsala församlade menigheten av alla grader och stånd och från vilket landskap den an var. Som utställare av brevet uppträder samtidigt borg- mastare, rådmän och menighet P Stockhoh, med vilka Sten Sture sager sig ha ingått en förening, tills »mene rikesens radh ok man))hnit samlas för att :tviilja »en herre eller höfwitzman i rikit)). Själv titulerar Sten Sture sig i brevet »ridderephöfwitz- man paa Stockholm», en titel, som far sin förklaring av den kmgörelse han lämnar á brevet om att den döende konungen befallt honom riket, )>besynnerligeAbo ok Orabroe slott rnedh Stockholms slott ok stadh, sa ok alle the landlig stader ok län som han mechtig ofwer war, sa at iak skal them foresta)) samt den ))förening»med Stockholms stad, vilken han samtidigt be- kantgör.' Samtiden har inte ifrågasatt, att Sten Sture erhållit ovan- nämnda mandat av Karl Knutsson. Först en modern forskare har antytt tvivel.' Däremot har en av Karl Knutssons och Sten HADORPN,II S. 255. Z K. G. LUNDHOLM,Sten Sture den äldre och stormannen s. 44. Förmodligen är Lundholm härvidlag beroende av S. U. PALMESverk om Sten Sture. Dar talas © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Riksföreståridarvalet 1470 = 25 Stures motståndare, upprorsledaren från 1469 och konung Kristians svurne anhängare, Erik Karlsson, i brev bestritt Karl Knutssons rätt att överantvarda riket i Sten Stures händer, motiverat med att Karl Knutsson inte var ))rettkonung, sedhan han hade försworet riket^.^ Detta försök att undergräva grund- valen för Sten Stures mandat med att Karl Knutsson inte skulle vara ,>rattkonung)), ar dock enbart en juridisk fiktion, som konmg Kristian och den unionsvanliga stomannagruppen i Sverige utnyttjade för att återställa einionen i den uppltomna regentvakansen.
    [Show full text]
  • FULLTEXT01.Pdf
    Digitalisering av redan tidigare utgivna vetenskapliga publikationer Dessa fotografier är offentliggjorda vilket innebär att vi använder oss av en undantagsregel i 23 och 49 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Undantaget innebär att offentliggjorda fotografier får återges digitalt i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställs i förvärvssyfte. Undantaget gäller fotografier med både kända och okända upphovsmän. Bilderna märks med ©. Det är upp till var och en att beakta eventuella upphovsrätter. SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD RIKSANTIKVARIEÄMBETET Cultural Monuments in S weden 7 Glimmingehus Anders Ödman National Heritage Board Back cover picture: Reconstruction of the Glimmingehus drawbridge with a narrow “night bridge” and a wide “day bridge”. The re­ construction is based on the timber details found when the drawbridge was discovered during the excavation of the moat. Drawing: Jan Antreski. Glimmingehus is No. 7 of a series entitled Svenska kulturminnen (“Cultural Monuments in Sweden”), a set of guides to some of the most interesting historic monuments in Sweden. A current list can be ordered from the National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet) , Box 5405, SE- 114 84 Stockholm. Tel. 08-5191 8000. Author: Anders Ödman, curator of Lund University Historical Museum Translator: Alan Crozier Photographer: Rolf Salomonsson (colour), unless otherwise stated Drawings: Agneta Hildebrand, National Heritage Board, unless otherwise stated Editing and layout: Agneta Modig © Riksantikvarieämbetet 2000 1:1 ISBN 91-7209-183-5 Printer: Åbergs Tryckeri AB, Tomelilla 2000 View of the plain. Fortresses in Skåne In Skåne, or Scania as it is sometimes called circular ramparts which could hold large in English, there are roughly 150 sites with numbers of warriors, to protect the then a standing fortress or where legends and united Denmark against external enemies written sources say that there once was a and internal division.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • Swedish Diachronic Texts Resources and User Needs to Consider in a Swedish Diachronic Corpus
    RAPPORTER FRÅN SWE-CLARIN SWE-CLARIN REPORT SERIES sweclarin.se/scrs [SCR-02-2019] Swedish diachronic texts Resources and user needs to consider in a Swedish diachronic corpus Eva Pettersson1 and Lars Borin2 1Department of Linguistics and Philology, Uppsala University, eva.pettersson@lingfil.uu.se 2Språkbanken Text, University of Gothenburg, [email protected] CONTENTS 1 Introduction 1 2 Corpus providers 3 2.1 Alvin................................3 2.2 Dramawebben...........................3 2.3 Fornsvenska textbanken......................4 2.4 The Gender and Work project (GaW)...............5 2.5 HaCOSSA.............................5 2.6 Jämtlands läns fornskriftsällskap..................6 2.7 Litteraturbanken..........................6 2.8 Medieval Nordic Text Archive (Menota)..............7 2.9 Project Runeberg and Project Gutenberg..............7 2.10 Samnordisk runtextdatabas.....................8 2.11 Språkbanken Text..........................9 2.12 Svenska fornskriftställskapet....................9 2.13 Vetenskapssocieten i Lund..................... 10 3 Corpora 11 3.1 Runic Swedish (800–1225)..................... 12 3.2 Old Swedish (1225–1526)..................... 13 3.2.1 Religious texts....................... 13 3.2.2 Secular prose....................... 15 ii Swedish diachronic texts 3.2.3 Letters and charters.................... 15 3.2.4 Scientific text (medicine)................. 16 3.2.5 Court records....................... 17 3.2.6 Laws and regulations................... 18 3.2.7 Accounts and registers.................. 18 3.2.8 Old Swedish: Summary.................. 19 3.3 Early Modern Swedish (1526–1732)................ 21 3.3.1 Religious texts....................... 21 3.3.2 Secular prose....................... 22 3.3.3 Diaries and personal stories................ 22 3.3.4 Song texts......................... 23 3.3.5 Periodicals......................... 23 3.3.6 Letters and charters.................... 23 3.3.7 Academic text......................
    [Show full text]
  • Gribshunden (1495)
    Rapport 2015:21 Gribshunden (1495) Skeppsvrak vid Stora Ekön, Ronneby, Blekinge Marinarkeologisk undersökning 2013–2015 MARIS Södertörns högskola/Blekinge museum 2 Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................................................. 5 2. Skeppsarkeologisk analys ................................................................................................................. 13 3. Identifiering och historiskt sammanhang .......................................................................................... 33 4. Metod och tillvägagångssätt.............................................................................................................. 50 Summary ............................................................................................................................................... 61 3 4 1. Inledning Av Johan Rönnby 1.1 Undersökningarna 2013–15 Vid Stora Ekön utanför Ronneby i Blekinge ligger på knappt 10 meters djup ett stort senme- deltida skeppsvrak (RAÄ 728) (fig. 1). Fartyget har identifierats som danske kungen Hans skepp Griffen eller Gribshunden från 1495. Vraket har varit känt bland dykare sedan slutet av 1970-talet och Kalmar läns museum har i samverkan med dykarklubben Doppingarna genom åren genomfört flera fältinsatser på platsen (se nedan). Fältinsatserna har initierats av Läns- styrelsen i Blekinge län. År 2013 påbörjade det marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS vid Södertörns hög- skola som en del av
    [Show full text]
  • Myntstudier 2013:1 Läsvänlig
    myntstudier 2013:1 - december Mynttidskriften på Internet www.archaeology.su.se/numismatiska Spridningen av danska mynt Redaktionellt Myntstudier utges av Numismatiska 1448-1523 i svenska fynd Forskningsgruppen (Gunnar Ekströms professur i numismatik och penning­ Sarah Eriksson historia) vid Stockholms Universitet. Ansvarig utgivare och redaktör är Bakgrund Kenneth Jonsson. Artiklarna kommer enbart att behandla mynt och därmed Under slutet av medeltiden fick utländska mynt stor bety- relaterad information, d.v.s inte me­ delse i framför allt södra Sverige. Till de vanligaste hör dalj­­er, sedlar och polletter. danska mynt från Riksrådet 1448, Kristian I, Hans och Distribution sker endast i detta Kristian II, d.v.s. mellan 1448 och 1523. De var kungar elektroniska format (PDF), som alla som under olika perioder regerade i både Danmark och intresserade själva kan skriva ut på Sverige. Med utgångspunkt från hopade fynd och lös- papper. För att skriva ut den laddar fynd är avsikten här att studera dessa mynts spridning. man ner filen till sin egen dator. För De landskap som behandlas är de som på medeltiden utskrift krävs Adobe Reader som går tillhörde Sverige. Det betyder att Skåne, Halland, Bo- att ladda ner gratis från Adobes hem­ huslän, Blekinge, Jämtland och Härjedalen inte ingår. sida: www.adobe.com Det gör inte heller Gotland och Finland. Skriv lämpligen ut uppslag som börjar med udda sidor först och vänd Klackenberg har undersökt monetariseringen i det därefter sidorna och skriv ut jämna si­ medeltida Sverige genom att kartlägga spridningen av dor. Efter vikning har man tidskriften mynt funna i kyrkor. Klackenberg anser att: ”... mynt- i A5­format.
    [Show full text]
  • Byggnadsarkeologisk Förundersökning Av Bergkvara Stenhus 1
    Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:13 BYGGNADSARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus RAÄ 32:1, Bergkvara stenhusruin Bergunda socken, Växjö kommun Kronobergs län Dnr 424-4059-2008 Hanna Menander, Magnus Stibéus, Håkan Thorén och Bengt Westergaard 2 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 3 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:13 BYGGNADSARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus RAÄ 32:1, Bergkvara stenhusruin Bergunda socken, Växjö kommun Kronobergs län Dnr 424-4059-2008 Hanna Menander, Magnus Stibéus, Håkan Thorén och Bengt Westergaard 4 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post [email protected] e-post [email protected] www.arkeologiuv.se Omslagsbild Framsida: Bergkvara stenhus från öster. Baksida: Västra fasadens insida. Foto RAÄ, UV. Grafisk form Britt Lundberg Grafik Hanna Menander, Håkan Thorén, Bengt Westergaard. Foto RAÄ, UV Utskrift UV Öst, Linköping 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 © 2010 Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2010:13 ISSN 1404-0875 Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus 5 Innehåll
    [Show full text]
  • Ösel and Estland in the Gotlandic Account Books of Ivar Axelsson Tott 1485–87 and Sören Norby 1524–25
    Ajalooline Ajakiri, 2008, 1/2 (123/124), 29–44 “en este aff ösel” in Visby. Ösel and Estland in the Gotlandic account books of Ivar Axelsson Tott 1485–87 and Sören Norby 1524–25 Jan-Christian Schlüter “[E]n este kom aff este lan øsell paa slottet for hans frakt”1 – A skipper from Estland2 comes to the castle for his goods. The scene is set at Visborg castle on Gotland3 and the incident is men- tioned in Ivar Axelsson Tott’s account book for the years 1485–87, or 29 August 1486 to be precise. The writer crossed out Estland, writing Ösel in its place. Somebody was bringing goods from Ösel to Gotland in a mer- chant’s vessel or even a smaller boat. But what was remarkable about this? Old Oseleans used to say that the trip to Gotland on a sailing vessel took as long as it took for hot porridge to cool and that Gotland was a good place to get sandstone-hones and women. Even today there is a village called Kottlandi and two small peninsulas called Suur-Rootsi and Väike- Rootsi – Big Sweden and Small Sweden in southern Ösel. It is no secret that there have been strong ties between Gotland and Ösel throughout history. The geological and geographical parallels between Gotland and Ösel are significant. Their landscape, flora and fauna are 1 Ivar Axelsson Totts räkenskapsbok för Gotland 1485–1487, ed. by Evert Melefors (Visby: Gotlands fornsal, 1991) (henceforth IAR), 82. 2 The term Estland refers to the northern part of present day Estonia, its counties Harrien, Wierland, Jerwen, Wiek and Dagö made up Danish and later also Swedish Estonia.
    [Show full text]
  • Aristocratic Landscape : the Spatial Ideology of the Medieval Aristocracy
    Aristocratic Landscape : The Spatial ideology of the Medieval Aristocracy Hansson, Martin 2006 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Hansson, M. (2006). Aristocratic Landscape : The Spatial ideology of the Medieval Aristocracy. (Lund Studies in Historical Archaeology; Vol. 2). Lund University. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 aristocratic landscape landscape aristocratic This book is a comparative study of how the aristocracy in Western Europe organised space and landscape inside and adjacent to their residences. It discusses examples from Britain, France, Germany and Scandinavia concentrated in the period c.
    [Show full text]
  • Archaeological and Historical Perspectives on Early Modern Maritime Violence and Warfare
    ON WAR ON BOARD Archaeological and historical perspectives on early modern maritime violence and warfare Edited by Johan Rönnby ON WAR ON BOARD Archaeological and historical perspectives on early modern maritime violence and warfare Edited by Johan Rönnby Södertörns högskola Södertörns högskola Biblioteket SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © Authors Licensed under a Creative Commons Attribution 3.0 Unported License All images are subject to individual licensing Cover image: Skirmish between Amsterdam and English warships, 20 April 1605, detail of a painting, by Hendrick Cornelisz Vroom (1566–1640), 1614 (A.0002) The National Maritime Museum, Amsterdam Het Scheepvaartmuseum, Amsterdam (HSM) Cover: Jonathan Robson Graphic form: Per Lindblom & Jonathan Robson Printed by Elanders, Stockholm 2019 Södertörn Archaeological Studies 15 ISSN 1652-2559 Södertörn Academic Studies 78 ISSN 1650-433X ISBN 978-91-88663-86-3 (print) ISBN 978-91-88663-87-0 (digital) Contents Introduction JOHAN RÖNNBY 7 The Performance of a Naval Hero Admirals in the Nordic Seven Years’ War 1563–1570 KEKKE STADIN 19 Symbols of Power – Attributes of Rank on Warships in the 17th Century PATRIK HÖGLUND 39 Notions of Fear in a 17th Century Navy ANNASARA HAMMAR 51 Heroes, Cowards and Their Shipwrecks – Thoughts on the Maritime Archaeology of the Scanian War (1675–1679) NIKLAS ERIKSSON 73 An Introduction to Hand-to-Hand Combat at Sea – General Characteristics and Shipborne Technologies from c. 1210 BCE to 1600 CE ROLF FABRICIUS WARMING 99 Understanding the Gundeck Experience
    [Show full text]
  • "Sancte Eriks Gård" Anteckn Börje Sandén Nov—Dec 1978 OCR-Läst 2005-02-10 True Page Pärm G01
    "Sancte Eriks Gård" Anteckn Börje Sandén nov—dec 1978 OCR-läst 2005-02-10 True page pärm g01 Av Fabian Måsson, Skildringar från medeltidens senare skede, del I, Den nationella samlingens födslovåndor femte upplagan, 6:e tusendet, ur Svenngårds samling. Tidens förlag. Kristian I - ville utkräva skeppsskatt av upplandsbönderna - girig, tog glasrutor från Stockholms slott - glas var genomskinligare än oxblåsor - glas gick inte att skjuta pilar igenom Gustav Trolle - ärvde inte faderns milda sinne - ärvde moderns stolta, hatfulla håg Svartsjö - Sture residerade bara en mil från Stäket — Styrbiskop Joakim Trolle -Sören Norrby -före Vädla, härjade i skärgården medan de väntade på dansk förstärkning Vädla Danskarna steg iland vid Värtan, och gick över Gärdet för att via Brunkeberg och Spånga nå Stäket. Sture mötte dem vid Vädla och drev dem tillbaka. Det gick så snabbt att de danska fartygen måste lämna stranden för att inte bli tagna, och då drunknade många av danskarna när de försökte simma ut. (14 aug) Belägringen av Stäket - 3 avvisade förlikningsbud Riksmötet i Stockholm Trolle tog inte så hårt på beslutet - han kunde bara dömas av påven som utsett honom. Rivningen Stenar förs på slädar ut på isen för att de aldrig mer skulle kunna användas för återuppförande Dalkarlarna 19 'härtåg' sedan Engelbrekt Rotebro 1497 - dalkarlarna väntade på Sten Sture d.ä. vid Hammarby kyrka - besvikna när han förliktes med Kristian (hovmästare) - han fick större län än någon svensk någonsin förut. - i Sancta Klara kloster Ornäs, s 38 Arent Persson Örnflyckt fick Ornäs i giftet med Barbro Stigsdotter, Stig Hansson var rikast i Dalarna, bergs—fogde i Silverberget.
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo Härad Och Sigtuna Stad
    Det medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo härad och Sigtuna stad Det medeltida Sverige 1 UPPLAND _______________________________________________________________________ 10 Håbo härad Sigtuna stad Annika Björklund Stockholm 2014 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens Jubileumsfond), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Del av Kalmar socken med Frösunda by och Kalmar kyrka, karta från 1693 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA Frösunda A14:7–8). © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-07-8 Tryck: TMG Tabergs Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förlades först till Histo- riska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekre- terare, professor Gunnar T Westin. Denne presenterade 1962 (se HT 1962 s 121-140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan ock- så hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vit- terhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut år 1982 överfördes projektet till Riksantikvarie- ämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]