DOCSLIB.ORG

Myntstudier 2013:1 Läsvänlig

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Myntstudier 2013:1 Läsvänlig myntstudier 2013:1 - december Mynttidskriften på Internet www.archaeology.su.se/numismatiska Spridningen av danska mynt Redaktionellt Myntstudier utges av Numismatiska 1448-1523 i svenska fynd Forskningsgruppen (Gunnar Ekströms professur i numismatik och penning­ Sarah Eriksson historia) vid Stockholms Universitet. Ansvarig utgivare och redaktör är Bakgrund Kenneth Jonsson. Artiklarna kommer enbart att behandla mynt och därmed Under slutet av medeltiden fick utländska mynt stor bety- relaterad information, d.v.s inte me­ delse i framför allt södra Sverige. Till de vanligaste hör dalj­­er, sedlar och polletter. danska mynt från Riksrådet 1448, Kristian I, Hans och Distribution sker endast i detta Kristian II, d.v.s. mellan 1448 och 1523. De var kungar elektroniska format (PDF), som alla som under olika perioder regerade i både Danmark och intresserade själva kan skriva ut på Sverige. Med utgångspunkt från hopade fynd och lös- papper. För att skriva ut den laddar fynd är avsikten här att studera dessa mynts spridning. man ner filen till sin egen dator. För De landskap som behandlas är de som på medeltiden utskrift krävs Adobe Reader som går tillhörde Sverige. Det betyder att Skåne, Halland, Bo- att ladda ner gratis från Adobes hem­ huslän, Blekinge, Jämtland och Härjedalen inte ingår. sida: www.adobe.com Det gör inte heller Gotland och Finland. Skriv lämpligen ut uppslag som börjar med udda sidor först och vänd Klackenberg har undersökt monetariseringen i det därefter sidorna och skriv ut jämna si­ medeltida Sverige genom att kartlägga spridningen av dor. Efter vikning har man tidskriften mynt funna i kyrkor. Klackenberg anser att: ”... mynt- i A5­format. Bilderna blir bäst om man fynden kan snarare karakteriseras som en slumpartad använder en laserskrivare med 1200 biprodukt av det antikvariska arbetet” (Klackenberg punkters upplösning per tum. Äldre 1992, 34). Med detta menas att det inte är förrän under nummer kan hämtas från hemsidan de senaste decennierna som forskare aktivt arbetat med (se ovan). myntfynden i kyrkor. Klackenberg har sammanställt alla Antalet nr per år varierar. När kyrkfynden och gjort en tabell för varje kyrkfynd med insända manuskript fyller ut ett nytt uppgift om hur många mynt som hittats, vilken natio- nr läggs det ut på hemsidan. nalitet mynten hade samt under vilken tidsperiod de har Artiklar kan skickas med e­post till: [email protected] el­ präglats. Målet med Klackenbergs doktorsavhandling ler på diskett till Kenneth Jonsson, var att studera monetariseringen på den svenska lands- Numis matiska Forskningsgruppen, bygden. Olika förklaringar till myntfynden i kyrkorna Stockholms Universitet, 106 91 Stock­ är: ”1. Mynten har medvetet deponerats i gravar. 2. holm. Bilder kan skickas i elektroniskt Mynten har medvetet offrats i kyrkgolvet. 3. Mynten har format (TIFF eller JPEG) eller per post omedvetet tappats och förlorats i kyrkgolvet” (Klacken- som vi skannar in. berg 1992, 34). Klackenberg argumenterar studeras i tab. 1 och regeringsperioderna för att mynten ska tolkas som ”offerspill” i Danmark resp. Sverige visas i tab. 2. Ett där anledningen till att de blivit kvar är de mindre antal kyrkfynd med danska mynt enkla jord- eller trägolven. Fyndplatserna i som är nämnda i Klackenbergs avhandling kyrkan passar bra överens med de platser där har inte registrerats eftersom jag inte har allmogen offrade, dvs. runt altare i kor och fått fram uppgifter om dessa. En källkritisk långhus. Klackenberg menar att eftersom aspekt värd att nämnas är att Kristofers av 95 % av befolkningen bodde på landet borde Bayern hvider är så lika Kristian I:s att de kan fynden i dessa landsortskyrkor representera förväxlas om inskriften är svårläst. hur cirkulationen såg ut bättre än depåfynd som kan representera unika händelser Politisk historia (Klackenberg 1992, 37ff.). Syftet här blir att Kristian I, Hans och Kristian II var alla dokumentera och tolka spridningen av danska kungar en längre period i Danmark, medan mynt präglade 1448-1523 i hopade fynd de i Sverige bara regerade under korta (framför allt kyrkor) och lösfynd och varför perioder. Pesten hade härjat under andra de återfinns på just dessa platser. hälften av 1300-talet och hade varit en hård Källkritiken är central då fynden inte prövning för befolkningen (Harrisson 2010, nödvändigtvis utgör ett representativt urval. 228). Sådana aspekter kan också vara intres- Koppling till det politiska läget och andra santa för tolkningen då det kunde ha varit aspekter av historien är viktigt liksom t.ex. mer angeläget för befolkningen att offra i vilken golvbeläggning som fanns i kyrkorna. kyrkan vid dessa tider. Krigen var också en Faktorer som exempelvis farsoter och krig prövning för folket som fick agera soldater. kan ha en betydelse då befolkningen ville En förändring skedde i sättet man krigade på. offra mer vid sådana svåra tider. De ekonomiska förutsättningarna ändrades, Fyndens har registrerats i en databas var- de gick från att använda frälserytteri och efter en analys görs av myntfyndens antal och bönder till att hyra in legosoldater. I Danmark spridning med hjälp av utbredningskartor. började detta tillämpas tidigare än i Sverige Att vissa platser är mer utgrävda än andra och kostnaderna sköt i höjden. (Harrisson måste beaktas, men jag anser att materialet är 2010, 247ff). representativt. Jag har valt att först diskutera Under 1400-talet och den tidigare delen det politiska läget i Norden under denna tid av 1500-talet stärktes allmogens, skatte- för att få en bakgrundsbild som ska ligga till böndernas och landbornas ekonomi. I södra grund inför de senare delarna av artikeln. Småland var det till exempel gynnsamt att Källor, danska och svenska, representerar prisutvecklingen på jordbruksprodukter var olika sidor. jämn under en lång period och att priset på animaliska produkter steg under 1500-talets Material och avgränsningar början. Ödegårdar efter pesten och krig I de registrerade fynden finns sammanlagt skapade även möjligheter för bönder att 536 mynt. Fördelningen av dessa kan expandera sina gårdar. Mot slutet av Sten Riksrådet 1448 Kristian I Riksrådet 1481 Hans Kristian II Antal mynt 1 221 23 138 153 Största fyndet 1 34 7 24 59 Antal fyndplatser 1 47 12 47 41 Tab. 1. Tabell över antal mynt som är funna från resp. regent. 2 Kristian I Hans Kristian II Sverige 1457 - 1464 1497 - 1501 1520 - 1521 Danmark 1448 - 1481 1481 - 1513 1513 - 1523 Tab. 2. En tabell över regenternas regeringstid i Danmark resp. Sverige. Sture den äldres styre vid slutet av 1400-talet idé om att Slesvig och Holstein skulle ingå var till och med vissa bönder i Småland skat- i unionen. Dock skulle stora summor betalas tebefriade. Bergsmännen i Bergslagen ägde till de andra arvtagarna och Kristian inledde sin egen jord och andelar i gruvor. Eftersom ett åtstramningspaket där skatter höjdes etc. järnet var en viktig exportvara fick de kon- Detta blev inte populärt hos befolkningen. takter med Västerås och Stockholm. De mest 1460 sade Kristian åt sina fogdar att ta ut så framträdande bergslagen låg på 1400-talet mycket skatt som möjligt och han var även längs Dalälven och Kopparberget med Nor- beredd att bruka våld. Den nitiske fogden berg som centrum (Harrisson 2010, 238ff) Åke ”bondeplågaren” Jönsson på Axevall Krig, sjukdomar och skatter är viktiga höll strängt på de nya skatterna och i hä- delar av förklaringen till hur historien ut- raderna Gudhem och Laske blev det hårda vecklades som den gjorde. tider. 1463 florerade rykten om att Karl Knutsson Bonde, som sades vara i Danzig, Riksrådet 1448 skulle anfalla kommande sommar. Kristian Kristofer av Bayern dog 8 januari 1448 och torterade de som var på hans motståndares Kristian I valdes av riksrådet till kung 1 sida. Kristian beslutade även om en ny skatt september 1448 och hyllades av landstinget i – skeppsgärden. Sedan seglade han till Åbo, Viborg 28 september. Under mellanperioden medan ärkebiskopen Jöns Bengtsson ensam stod riksrådet för styrelsen i Danmark. fick möta en uppretad bondehär. Bengtsson lovade att de skulle slippa skatten och detta Kristian I 1448-1481 sågs inte med blida ögon av Kristian. Han Kristian I föddes år 1426, hans föräldrar var fängslade ärkebiskopen. Bönderna var nu greven Didrik ”den lycklige” av Oldenburg mer uppretade än någonsin och de intog och Delmenhorst och Hedvig av Holstein. Stockholm. När de nått Helgeandsholmen Kristian utsågs till kung av Danmark 1 anföll Kristian. Upprorsmakarna var nu september 1448, kung av Norge 1449 och helt omringade och händelsen utvecklades herre över Gotland samma år. Han blev till en massaker. Bönderna som överlevt kung i Sverige 1457 och fick på grund av lovade att betala skeppsgärden och Kristian sin skattepolitik öknamnet ”den bottenlösa var nöjd. Dock framstod Jöns Bengtsson nu pungen” (Kjersgaard och Hvidtfeldt 1963, som en martyr och kungens krig mot kyrkan 46). I januari 1458 red Kristian sin eriksgata inleddes. 1464 startades samtidigt uppror via Söderköping, Linköping, Vadstena och i Västerås och Linköping. Biskop Ketill i Skara. Samma månad erkändes sonen Hans Linköping fick över borgarna i Söderköping, som tronföljare (Harrisson 2002, 332f). Norrköping, Linköping, Skänninge, och Den 29 juni 1458 hölls en mässa i Uppsala Vadstena på sin sida och de bidrog med där de tre nordiska rikenas försoning stod i väpnat folk. Kristian samlade en här och fokus. Denna sommar stod kung Kristian red upp mot Stockholm, samtidigt lyckades på toppen av sin karriär och härefter skulle han få över frälsemän i Småland och Väs- det bara gå utför. När Kristians morbror tergötland till sin sida då han påstod att de hertig Adolf avled 1459 påbörjade han sin nya skatterna var lögn. Ett slag utspelade 3 sig i Hälleskogen norr om Harakers kyrka i till svensk tronföljare. Dessutom såg Hans Västmanland och det gick dåligt för kungen till att Sten Stures makt i Finland försvann som fick söka skydd hos Ture Turesson i genom att frånta honom delar av landet. Stockholm. Han lät även skicka brev till Den allmänna menigheten i Sverige började sina vänner i Axevall och Lübeck där han tycka mer och mer illa om kung Hans.
Load more

Recommended publications
  • Till Slaget P& Brunkeberg
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se till slaget p&Brunkeberg Den 15maj 1470 avled Karl Knutsson p; Stockholms slott efter en månadslång sjukdom. Dagen efter konungens död sände Sten Sture ett brev till den vid Eriksmässan i Uppsala församlade menigheten av alla grader och stånd och från vilket landskap den an var. Som utställare av brevet uppträder samtidigt borg- mastare, rådmän och menighet P Stockhoh, med vilka Sten Sture sager sig ha ingått en förening, tills »mene rikesens radh ok man))hnit samlas för att :tviilja »en herre eller höfwitzman i rikit)). Själv titulerar Sten Sture sig i brevet »ridderephöfwitz- man paa Stockholm», en titel, som far sin förklaring av den kmgörelse han lämnar á brevet om att den döende konungen befallt honom riket, )>besynnerligeAbo ok Orabroe slott rnedh Stockholms slott ok stadh, sa ok alle the landlig stader ok län som han mechtig ofwer war, sa at iak skal them foresta)) samt den ))förening»med Stockholms stad, vilken han samtidigt be- kantgör.' Samtiden har inte ifrågasatt, att Sten Sture erhållit ovan- nämnda mandat av Karl Knutsson. Först en modern forskare har antytt tvivel.' Däremot har en av Karl Knutssons och Sten HADORPN,II S. 255. Z K. G. LUNDHOLM,Sten Sture den äldre och stormannen s. 44. Förmodligen är Lundholm härvidlag beroende av S. U. PALMESverk om Sten Sture. Dar talas © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Riksföreståridarvalet 1470 = 25 Stures motståndare, upprorsledaren från 1469 och konung Kristians svurne anhängare, Erik Karlsson, i brev bestritt Karl Knutssons rätt att överantvarda riket i Sten Stures händer, motiverat med att Karl Knutsson inte var ))rettkonung, sedhan han hade försworet riket^.^ Detta försök att undergräva grund- valen för Sten Stures mandat med att Karl Knutsson inte skulle vara ,>rattkonung)), ar dock enbart en juridisk fiktion, som konmg Kristian och den unionsvanliga stomannagruppen i Sverige utnyttjade för att återställa einionen i den uppltomna regentvakansen.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • Swedish Diachronic Texts Resources and User Needs to Consider in a Swedish Diachronic Corpus
    RAPPORTER FRÅN SWE-CLARIN SWE-CLARIN REPORT SERIES sweclarin.se/scrs [SCR-02-2019] Swedish diachronic texts Resources and user needs to consider in a Swedish diachronic corpus Eva Pettersson1 and Lars Borin2 1Department of Linguistics and Philology, Uppsala University, eva.pettersson@lingfil.uu.se 2Språkbanken Text, University of Gothenburg, [email protected] CONTENTS 1 Introduction 1 2 Corpus providers 3 2.1 Alvin................................3 2.2 Dramawebben...........................3 2.3 Fornsvenska textbanken......................4 2.4 The Gender and Work project (GaW)...............5 2.5 HaCOSSA.............................5 2.6 Jämtlands läns fornskriftsällskap..................6 2.7 Litteraturbanken..........................6 2.8 Medieval Nordic Text Archive (Menota)..............7 2.9 Project Runeberg and Project Gutenberg..............7 2.10 Samnordisk runtextdatabas.....................8 2.11 Språkbanken Text..........................9 2.12 Svenska fornskriftställskapet....................9 2.13 Vetenskapssocieten i Lund..................... 10 3 Corpora 11 3.1 Runic Swedish (800–1225)..................... 12 3.2 Old Swedish (1225–1526)..................... 13 3.2.1 Religious texts....................... 13 3.2.2 Secular prose....................... 15 ii Swedish diachronic texts 3.2.3 Letters and charters.................... 15 3.2.4 Scientific text (medicine)................. 16 3.2.5 Court records....................... 17 3.2.6 Laws and regulations................... 18 3.2.7 Accounts and registers.................. 18 3.2.8 Old Swedish: Summary.................. 19 3.3 Early Modern Swedish (1526–1732)................ 21 3.3.1 Religious texts....................... 21 3.3.2 Secular prose....................... 22 3.3.3 Diaries and personal stories................ 22 3.3.4 Song texts......................... 23 3.3.5 Periodicals......................... 23 3.3.6 Letters and charters.................... 23 3.3.7 Academic text......................
    [Show full text]
  • "Sancte Eriks Gård" Anteckn Börje Sandén Nov—Dec 1978 OCR-Läst 2005-02-10 True Page Pärm G01
    "Sancte Eriks Gård" Anteckn Börje Sandén nov—dec 1978 OCR-läst 2005-02-10 True page pärm g01 Av Fabian Måsson, Skildringar från medeltidens senare skede, del I, Den nationella samlingens födslovåndor femte upplagan, 6:e tusendet, ur Svenngårds samling. Tidens förlag. Kristian I - ville utkräva skeppsskatt av upplandsbönderna - girig, tog glasrutor från Stockholms slott - glas var genomskinligare än oxblåsor - glas gick inte att skjuta pilar igenom Gustav Trolle - ärvde inte faderns milda sinne - ärvde moderns stolta, hatfulla håg Svartsjö - Sture residerade bara en mil från Stäket — Styrbiskop Joakim Trolle -Sören Norrby -före Vädla, härjade i skärgården medan de väntade på dansk förstärkning Vädla Danskarna steg iland vid Värtan, och gick över Gärdet för att via Brunkeberg och Spånga nå Stäket. Sture mötte dem vid Vädla och drev dem tillbaka. Det gick så snabbt att de danska fartygen måste lämna stranden för att inte bli tagna, och då drunknade många av danskarna när de försökte simma ut. (14 aug) Belägringen av Stäket - 3 avvisade förlikningsbud Riksmötet i Stockholm Trolle tog inte så hårt på beslutet - han kunde bara dömas av påven som utsett honom. Rivningen Stenar förs på slädar ut på isen för att de aldrig mer skulle kunna användas för återuppförande Dalkarlarna 19 'härtåg' sedan Engelbrekt Rotebro 1497 - dalkarlarna väntade på Sten Sture d.ä. vid Hammarby kyrka - besvikna när han förliktes med Kristian (hovmästare) - han fick större län än någon svensk någonsin förut. - i Sancta Klara kloster Ornäs, s 38 Arent Persson Örnflyckt fick Ornäs i giftet med Barbro Stigsdotter, Stig Hansson var rikast i Dalarna, bergs—fogde i Silverberget.
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo Härad Och Sigtuna Stad
    Det medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo härad och Sigtuna stad Det medeltida Sverige 1 UPPLAND _______________________________________________________________________ 10 Håbo härad Sigtuna stad Annika Björklund Stockholm 2014 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens Jubileumsfond), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Del av Kalmar socken med Frösunda by och Kalmar kyrka, karta från 1693 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA Frösunda A14:7–8). © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-07-8 Tryck: TMG Tabergs Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förlades först till Histo- riska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekre- terare, professor Gunnar T Westin. Denne presenterade 1962 (se HT 1962 s 121-140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan ock- så hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vit- terhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut år 1982 överfördes projektet till Riksantikvarie- ämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]
  • Murder and Execution Within the Political Sphere in Fifteenth-Century Scandinavia
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Dick Harrison Murder and Execution within the Political Sphere in Fifteenth-century Scandinavia Medieval society is rumoured to have been violent. Angry young men are supposed to have beaten and killed each other more frequently than in subse- quent centuries. The tiny arms of the law apparently did not reach very far outside the crenellated walls of castles and fortresses. The possibility of dying from wounds inflicted by fist, sword, dagger, axe or some other weapon would have been far greater in the Middle Ages than during the early modern period. In fact, violence forms an intrinsic part of our standard preconception of the Middle Ages-it is one of those elements that contribute to the making of the image of the medieval past. We have grown accustomed to imagining the frightened shrieks of poor, defenceless women in villages or convents under attack, the clamour of evil warriors on battle-fields littered by corpses and reeking of human and equine flesh, and the public hanging, drawing and quartering of criminals that, in our society, would have got away with a fine or a mild prison sentence. Ghastly horror stories of semi-legendary brutes like Sawny Beane, the late medieval cannibal of Galloway, and Wad Tepeg, the Walachian impaler known as Dracula, hardly surprise us. As has been shown by anthropological studies of history, violence was also a very public feature of medieval life. Killings often took the form of public rituals, regardless of whether the killing was an official execution ordered by the government or an act of rebellion.
    [Show full text]
  • Sos Id Abr Int Abr Print Biblio Comments 1001 AS Ur En Antecknares Samlingar Ur En Antecknares Samlingar
    sos_id abr_int abr_print biblio comments 1001 AS Ur en Antecknares Samlingar Ur en Antecknares Samlingar. Utg. av G.E. Klemming. 1868–73 5 1002 ATb Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 44 1003 ATb 1 Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 7 1004 ATb 2 Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 2: [lider, sämska] 1005 ATb 3 Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 3: [sned, 1tacka2, tackjärn] 1006 Abbedval Vkl Ordning vid Abbedisseval i Vadstena kloster Ordning vid Abbedisseval i Vadstena kloster. Utg. av R. Geete. 1904 2: [installera1, motsätta sig] 1007 Akt Kungsådr Aktsamling till kungsådreinstitutets historia Aktsamling till kungsådreinstitutets historia. Utg. av K.G. Westman. 1920 3: [mannaminne, 1nedåt, vidga] 1008 Al Konung Alexander Konung Alexander. Utg. av G.E. Klemming/J.A. Ahlstrand. 1855–62 142 1009 Ansg Rimbert, Den helige Ansgars liv Rimbert, Den helige Ansgars liv. Utg. av R. Geete. 1902 17 1010 Arfstv Arfstvisten 1451–1480 Arfstvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och Ture Turesson (Bjelke) 8 1451–1480. Utg. av K.H. Karlsson. 1908 1011 Arnell Brask biskop Hans Brasks levnadsteckning (Arnell) Arnell, E. Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904 5 1012 BGD 2 förläningsbrev på gods i Dalsland (Lignell) Lignell, A. Beskrifning öfver Grefskapet Dal, 2. 1852 1: [villig] 1013 BSH 1 öppet brev utfärdat av kung Albrekt om Bo Jonssons testamente m.m. (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver.
    [Show full text]
  • 91-89546-03-2 Carlstedts Antavl Se.Hylab.2:Bibliotek:Dokument:Vik:91-89546-03-2 Pages=83, Changed=2000-11-15 09:57:02 2 3
    1 Pär Carlstedt i historien av Gunnar Carlstedt och Britt-Marie Forsén se.hylab.2:Bibliotek:dokument:Vik:91-89546-03-2 Carlstedts antavl se.hylab.2:Bibliotek:dokument:Vik:91-89546-03-2 pages=83, changed=2000-11-15 09:57:02 2 3 Inledning 5 Släkter 9 adliga ätten Anrep, nr 236 9 adliga ätten Bielke af Åkerö, nr 8 9 adliga ätten Bonde, nr 11. 12 den urgamla danska kungaätten 15 den urgamla Erikska kungaätten 21 den urgamla Folkungaätten 22 adliga ätten Forbes, nr 249 24 den urgamla färöiska kungaätten 24 adliga ätten Gladsten, af Whitilau, nr 372 24 personer i Glanshammar socken 26 ointroducerade ätten Grip 27 adliga ätten Gyllenbreider, nr 936 29 friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm, nr 3. 30 adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm, nr 29 32 personer från Göteborgstrakten 33 personer i Hallingebergs socken 34 adliga ätten Jakobsköld, nr 85 39 adliga ätten Krummedige 40 adliga ätten Leijonhufvud, nr 26 41 grevliga ätten Lewenhaupt, nr 2 43 adliga ätten Lilliehöök af Fårdala, nr 1 45 adliga ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, nr 66 46 adliga ätten Natt och Dag, nr 13 47 adliga ätten von Nieroth, nr 564 53 den norska kungaätten 54 adliga ätten Roos af Hjelmsäter, nr 51 58 adliga ätten Stuart, nr 86 61 personer i Södra Vi socken 62 friherrliga ätten Tott 65 Adliga och friherrliga ätterna Trolle. nr 36 och 360. 66 ätten Vasa 69 övriga ätter 71 Personregister 75 Platsregister 77 Släktträd 79 Referenser 82 4 5 1 Inledning Omfattning Denna skrift är en antavla för Pär Oskar Carlstedt (se sidan 33).
    [Show full text]
  • Hans Brasks Lansregister I Modern Forsknilag Ha Ett Par S
    (C) Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Hans Brasks lansregister I modern forsknilag ha ett par s. k. Iansregister fra11 medel- tidens slut tilldragit sig stor uppmarksamhet.' Det ena bar år- talet 1485 Inen har visat sig vara en sammanställning, tillko~x- men först under ~poo-taletssenare haPft, och har darf~rau- mera måst avföras från diskussionen."et andra, som finnes infört i Jakob Ulvssons Itopiebok [A a], har kunnat dateras till hösten Det best& av tvii lägg (fol. 41/44 och 42/43] med olikartat innehall. Intresset för dessa lansregister torde i huvudsak ha motive- rats av de rubriker, som finnas i dessa. Overst p5 de fyra sidorna i Iagget 41/44 i A 2 sta saledes: I] »Tesse Ian plege ligge vnder Itongens fatebuï oc vnder slotten)), a] ))Tesse län plage ga i förläning)), 3) ))Sesse Ian plage stundum vara i forlaning oe stundum plege k haffue torn sielff)), 4) ))Tesse gode man are begerende forlaning. Liknande rubriker finnas i 7) 1485 års lansregister)). Registren ha alltsedan Hans Forssells tid ansetts vara viktiga kallor vid H. FORSSELL,Sveriges inre historia från Gustaf den förste I, s. 18 ff., 31 ff., E. LONNROTW,Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige, GHA 1940 s. 242 ff., P, SJOGREN?Slakten Trolles historia intill 1505, s. 146 11. 5? S. U. PALME, Riksföreståndarvalet 1512, UUA 1949 S. 341 ff., F. DOVRING,De stående skat- terna, s. 404 ff., S. SUVANTO,Suorneil poliittinen, s. 42 ff., j2 ff., 310 ff., G. T. WESTIN,De s. k. lansregistren från medeltidens slut, Sc 1951-52 S.
    [Show full text]
  • Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century
    KNOWLEDGE COMMUNITIES Hellerstedt (ed.) Hellerstedt Eighteenth Century the to Antiquity Late from Virtue Ethics and Education Edited by Andreas Hellerstedt Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century Knowledge Communities This series focuses on innovative scholarship in the areas of intellectual history and the history of ideas, particularly as they relate to the communication of knowledge within and among diverse scholarly, literary, religious, and social communities across Western Europe. Interdisciplinary in nature, the series especially encourages new methodological outlooks that draw on the disciplines of philosophy, theology, musicology, anthropology, paleography, and codicology. Knowledge Communities addresses the myriad ways in which knowledge was expressed and inculcated, not only focusing upon scholarly texts from the period but also emphasizing the importance of emotions, ritual, performance, images, and gestures as modalities that communicate and acculturate ideas. The series publishes cutting-edge work that explores the nexus between ideas, communities and individuals in medieval and early modern Europe. Series Editor Clare Monagle, Macquarie University Editorial Board Mette Bruun, University of Copenhagen Babette Hellemans, University of Groningen Severin Kitanov, Salem State University Alex Novikofff, Fordham University Willemien Otten, University of Chicago Divinity School Virtue Ethics and Education from Late Antiquity
    [Show full text]
  • Moneta Daniæ
    MONETA DANIÆ EN STUDIE OM KRISTIAN I, HANS OCH KRISTIAN II; DERAS DANSKA MYNTNING OCH VAR DESSA MYNT HITTATS INOM DET MEDELTIDA SVERIGE. Kandidatuppsats i Arkeologi med numismatisk inriktning Stockholms universitet HT 2011 Sarah Eriksson Handledare: Kenneth Jonsson ABSTRACT: My aim with this paper has been to detect any patterns that may occur in the Swedish finds of coins that have been coined in Denmark between 1448 and 1523. I have compared coins struck in Denmark and the Baltic countries to detect different patterns. How did the coins enter Sweden? It is clear that there is a difference between the import routes for the Danish and the Baltic coins. I also examined probable ways in which coins came into the country for example through war or commerce. The distribution of finds is different over time and about 22% of the finds come from monasteries which are not located close to the old border between Denmark and Sweden. The finds close to the border is on the other hand mostly found in rural churches. This indicates that further away from the boarder the coins belonged to more influential people. Although it is difficult to know exactly how the coins were distributed, it tends to be a pattern like the one I just described. In the paper I also deal with questions about; how the economy was, if the number of finds increased or decreased during this period. KEY WORDS: Danish coins, 1448-1523, distribution in Sweden, comparison between distribution of coins from Denmark and the Baltic countries, war and commerce. ”var herre vill ju riket styra och laga, därför binda de band med rotenskap [myteri], riket till skam och sitt eget förtapp; utländska herrar inkalla de till sin hjälp, ej tänkandes det varder deras eget nederstjälp.
    [Show full text]
  • Swedish Diachronic Texts Resources and User Needs to Consider in a Swedish Diachronic Corpus
    RAPPORTER FRÅN SWE-CLARIN SWE-CLARIN REPORT SERIES sweclarin.se/scrs [SCR-02-2019] Revised 2019-10-16 Swedish diachronic texts Resources and user needs to consider in a Swedish diachronic corpus Eva Pettersson1 and Lars Borin2 1Department of Linguistics and Philology, Uppsala University, eva.pettersson@lingfil.uu.se 2Språkbanken Text, University of Gothenburg, [email protected] CONTENTS 1 Introduction 1 2 Corpus providers 3 2.1 Alvin................................3 2.2 Dramawebben...........................3 2.3 Fornsvenska textbanken......................4 2.4 The Gender and Work project (GaW)...............5 2.5 HaCOSSA.............................5 2.6 Jämtlands läns fornskriftsällskap..................6 2.7 Litteraturbanken..........................6 2.8 Medieval Nordic Text Archive (Menota)..............7 2.9 Project Runeberg and Project Gutenberg..............7 2.10 Samnordisk runtextdatabas.....................8 2.11 Språkbanken Text..........................9 2.12 Svenska fornskriftställskapet....................9 2.13 Vetenskapssocieten i Lund..................... 10 3 Corpora 11 3.1 Runic Swedish (800–1225)..................... 12 3.2 Old Swedish (1225–1526)..................... 13 3.2.1 Religious texts....................... 13 3.2.2 Secular prose....................... 15 ii Swedish diachronic texts 3.2.3 Letters and charters.................... 15 3.2.4 Scientific text (medicine)................. 16 3.2.5 Court records....................... 17 3.2.6 Laws and regulations................... 18 3.2.7 Accounts and registers.................. 18 3.2.8 Old Swedish: Summary.................. 19 3.3 Early Modern Swedish (1526–1732)................ 21 3.3.1 Religious texts....................... 21 3.3.2 Secular prose....................... 22 3.3.3 Diaries and personal stories................ 22 3.3.4 Song texts......................... 23 3.3.5 Periodicals......................... 23 3.3.6 Letters and charters.................... 23 3.3.7 Academic text......................
    [Show full text]