myntstudier 2013:1 - december

Mynttidskriften på Internet www.archaeology.su.se/numismatiska Spridningen av danska mynt Redaktionellt Myntstudier utges av Numismatiska 1448-1523 i svenska fynd Forskningsgruppen (Gunnar Ekströms professur i numismatik och penning­ Sarah Eriksson historia) vid Universitet. Ansvarig utgivare och redaktör är Bakgrund Kenneth Jonsson. Artiklarna kommer enbart att behandla mynt och därmed Under slutet av medeltiden fick utländska mynt stor bety- relaterad information, d.v.s inte me­ delse i framför allt södra Sverige. Till de vanligaste hör dalj­­er, sedlar och polletter. danska mynt från Riksrådet 1448, Kristian I, Hans och Distribution sker endast i detta Kristian II, d.v.s. mellan 1448 och 1523. De var kungar elektroniska format (PDF), som alla som under olika perioder regerade i både Danmark och intresserade själva kan skriva ut på Sverige. Med utgångspunkt från hopade fynd och lös- papper. För att skriva ut den laddar fynd är avsikten här att studera dessa mynts spridning. man ner filen till sin egen dator. För De landskap som behandlas är de som på medeltiden utskrift krävs Adobe Reader som går tillhörde Sverige. Det betyder att Skåne, , Bo- att ladda ner gratis från Adobes hem­ huslän, , Jämtland och Härjedalen inte ingår. sida: www.adobe.com Det gör inte heller Gotland och Finland. Skriv lämpligen ut uppslag som börjar med udda sidor först och vänd Klackenberg har undersökt monetariseringen i det därefter sidorna och skriv ut jämna si­ medeltida Sverige genom att kartlägga spridningen av dor. Efter vikning har man tidskriften mynt funna i kyrkor. Klackenberg anser att: ”... mynt- i A5-format. Bilderna blir bäst om man fynden kan snarare karakteriseras som en slumpartad använder en laserskrivare med 1200 biprodukt av det antikvariska arbetet” (Klackenberg punkters upplösning per tum. Äldre 1992, 34). Med detta menas att det inte är förrän under nummer kan hämtas från hemsidan de senaste decennierna som forskare aktivt arbetat med (se ovan). myntfynden i kyrkor. Klackenberg har sammanställt alla Antalet nr per år varierar. När kyrkfynden och gjort en tabell för varje kyrkfynd med insända manuskript fyller ut ett nytt uppgift om hur många mynt som hittats, vilken natio- nr läggs det ut på hemsidan. nalitet mynten hade samt under vilken tidsperiod de har Artiklar kan skickas med e-post till: [email protected] el­ präglats. Målet med Klackenbergs doktorsavhandling ler på diskett till Kenneth Jonsson, var att studera monetariseringen på den svenska lands- Numismatiska­ Forskningsgruppen, bygden. Olika förklaringar till myntfynden i kyrkorna Stockholms Universitet, 106 91 Stock­ är: ”1. Mynten har medvetet deponerats i gravar. 2. holm. Bilder kan skickas i elektroniskt Mynten har medvetet offrats i kyrkgolvet. 3. Mynten har format (TIFF eller JPEG) eller per post omedvetet tappats och förlorats i kyrkgolvet” (Klacken- som vi skannar in. berg 1992, 34). Klackenberg argumenterar studeras i tab. 1 och regeringsperioderna för att mynten ska tolkas som ”offerspill” i Danmark resp. Sverige visas i tab. 2. Ett där anledningen till att de blivit kvar är de mindre antal kyrkfynd med danska mynt enkla jord- eller trägolven. Fyndplatserna i som är nämnda i Klackenbergs avhandling kyrkan passar bra överens med de platser där har inte registrerats eftersom jag inte har allmogen offrade, dvs. runt altare i kor och fått fram uppgifter om dessa. En källkritisk långhus. Klackenberg menar att eftersom aspekt värd att nämnas är att Kristofers av 95 % av befolkningen bodde på landet borde Bayern hvider är så lika Kristian I:s att de kan fynden i dessa landsortskyrkor representera förväxlas om inskriften är svårläst. hur cirkulationen såg ut bättre än depåfynd som kan representera unika händelser Politisk historia (Klackenberg 1992, 37ff.). Syftet här blir att Kristian I, Hans och Kristian II var alla dokumentera och tolka spridningen av danska kungar en längre period i Danmark, medan mynt präglade 1448-1523 i hopade fynd de i Sverige bara regerade under korta (framför allt kyrkor) och lösfynd och varför perioder. Pesten hade härjat under andra de återfinns på just dessa platser. hälften av 1300-talet och hade varit en hård Källkritiken är central då fynden inte prövning för befolkningen (Harrisson 2010, nödvändigtvis utgör ett representativt urval. 228). Sådana aspekter kan också vara intres- Koppling till det politiska läget och andra santa för tolkningen då det kunde ha varit aspekter av historien är viktigt liksom t.ex. mer angeläget för befolkningen att offra i vilken golvbeläggning som fanns i kyrkorna. kyrkan vid dessa tider. Krigen var också en Faktorer som exempelvis farsoter och krig prövning för folket som fick agera soldater. kan ha en betydelse då befolkningen ville En förändring skedde i sättet man krigade på. offra mer vid sådana svåra tider. De ekonomiska förutsättningarna ändrades, Fyndens har registrerats i en databas var- de gick från att använda frälserytteri och efter en analys görs av myntfyndens antal och bönder till att hyra in legosoldater. I Danmark spridning med hjälp av utbredningskartor. började detta tillämpas tidigare än i Sverige Att vissa platser är mer utgrävda än andra och kostnaderna sköt i höjden. (Harrisson måste beaktas, men jag anser att materialet är 2010, 247ff). representativt. Jag har valt att först diskutera Under 1400-talet och den tidigare delen det politiska läget i Norden under denna tid av 1500-talet stärktes allmogens, skatte- för att få en bakgrundsbild som ska ligga till böndernas och landbornas ekonomi. I södra grund inför de senare delarna av artikeln. Småland var det till exempel gynnsamt att Källor, danska och svenska, representerar prisutvecklingen på jordbruksprodukter var olika sidor. jämn under en lång period och att priset på animaliska produkter steg under 1500-talets Material och avgränsningar början. Ödegårdar efter pesten och krig I de registrerade fynden finns sammanlagt skapade även möjligheter för bönder att 536 mynt. Fördelningen av dessa kan expandera sina gårdar. Mot slutet av Sten

Riksrådet 1448 Kristian I Riksrådet 1481 Hans Kristian II Antal mynt 1 221 23 138 153 Största fyndet 1 34 7 24 59 Antal fyndplatser 1 47 12 47 41

Tab. 1. Tabell över antal mynt som är funna från resp. regent.

2 Kristian I Hans Kristian II Sverige 1457 - 1464 1497 - 1501 1520 - 1521 Danmark 1448 - 1481 1481 - 1513 1513 - 1523

Tab. 2. En tabell över regenternas regeringstid i Danmark resp. Sverige.

Sture den äldres styre vid slutet av 1400-talet idé om att Slesvig och Holstein skulle ingå var till och med vissa bönder i Småland skat- i unionen. Dock skulle stora summor betalas tebefriade. Bergsmännen i Bergslagen ägde till de andra arvtagarna och Kristian inledde sin egen jord och andelar i gruvor. Eftersom ett åtstramningspaket där skatter höjdes etc. järnet var en viktig exportvara fick de kon- Detta blev inte populärt hos befolkningen. takter med Västerås och . De mest 1460 sade Kristian åt sina fogdar att ta ut så framträdande bergslagen låg på 1400-talet mycket skatt som möjligt och han var även längs Dalälven och Kopparberget med Nor- beredd att bruka våld. Den nitiske fogden berg som centrum (Harrisson 2010, 238ff) Åke ”bondeplågaren” Jönsson på Axevall Krig, sjukdomar och skatter är viktiga höll strängt på de nya skatterna och i hä- delar av förklaringen till hur historien ut- raderna Gudhem och Laske blev det hårda vecklades som den gjorde. tider. 1463 florerade rykten om att Karl Knutsson Bonde, som sades vara i Danzig, Riksrådet 1448 skulle anfalla kommande sommar. Kristian Kristofer av Bayern dog 8 januari 1448 och torterade de som var på hans motståndares Kristian I valdes av riksrådet till kung 1 sida. Kristian beslutade även om en ny skatt september 1448 och hyllades av landstinget i – skeppsgärden. Sedan seglade han till Åbo, Viborg 28 september. Under mellanperioden medan ärkebiskopen Jöns Bengtsson ensam stod riksrådet för styrelsen i Danmark. fick möta en uppretad bondehär. Bengtsson lovade att de skulle slippa skatten och detta Kristian I 1448-1481 sågs inte med blida ögon av Kristian. Han Kristian I föddes år 1426, hans föräldrar var fängslade ärkebiskopen. Bönderna var nu greven Didrik ”den lycklige” av Oldenburg mer uppretade än någonsin och de intog och Delmenhorst och Hedvig av Holstein. Stockholm. När de nått Helgeandsholmen Kristian utsågs till kung av Danmark 1 anföll Kristian. Upprorsmakarna var nu september 1448, kung av Norge 1449 och helt omringade och händelsen utvecklades herre över Gotland samma år. Han blev till en massaker. Bönderna som överlevt kung i Sverige 1457 och fick på grund av lovade att betala skeppsgärden och Kristian sin skattepolitik öknamnet ”den bottenlösa var nöjd. Dock framstod Jöns Bengtsson nu pungen” (Kjersgaard och Hvidtfeldt 1963, som en martyr och kungens krig mot kyrkan 46). I januari 1458 red Kristian sin eriksgata inleddes. 1464 startades samtidigt uppror via Söderköping, Linköping, Vadstena och i Västerås och Linköping. Biskop Ketill i Skara. Samma månad erkändes sonen Hans Linköping fick över borgarna i Söderköping, som tronföljare (Harrisson 2002, 332f). Norrköping, Linköping, Skänninge, och Den 29 juni 1458 hölls en mässa i Uppsala Vadstena på sin sida och de bidrog med där de tre nordiska rikenas försoning stod i väpnat folk. Kristian samlade en här och fokus. Denna sommar stod kung Kristian red upp mot Stockholm, samtidigt lyckades på toppen av sin karriär och härefter skulle han få över frälsemän i Småland och Väs- det bara gå utför. När Kristians morbror tergötland till sin sida då han påstod att de hertig Adolf avled 1459 påbörjade han sin nya skatterna var lögn. Ett slag utspelade

3 sig i Hälleskogen norr om Harakers kyrka i till svensk tronföljare. Dessutom såg Hans Västmanland och det gick dåligt för kungen till att Sten Stures makt i Finland försvann som fick söka skydd hos Ture Turesson i genom att frånta honom delar av landet. Stockholm. Han lät även skicka brev till Den allmänna menigheten i Sverige började sina vänner i Axevall och Lübeck där han tycka mer och mer illa om kung Hans. Rollen inte nämnde slaget i Hälleskogen. Till råga han hade var dock rätt stark och det hade på allt befallde påven i Rom att Kristian kanske aldrig blivit något uppror om han skulle bannlysas efter hans behandling av inte invaderat Ditmarsken. Detta område är Jöns Bengtsson. Dessutom skulle han lämna beläget mellan Elbes och Eiders mynningar. tillbaka det han tagit från svenska kyrkan. Här var bönderna självständiga och genom Kristian lämnade samma år Stockholm och att Hans var hertig av Holstein hade han reste tillbaka till Danmark (Harrisson 2002, ärvt osämjan med dessa bönder. År 1500 335ff). Karl Knutsson Bonde utsågs sedan invaderade Hans området men förlorade. på nytt till Sveriges kung. Dessa nyheter spred sig och nu fick bönderna i Sverige upprorsvittring. 1501 skickade Sten Riksrådet 1481 Sture d.ä. och Svante Nilsson ett uppsägel- När Kristian I dog 1481 stod det klart att sebrev till Hans och denne återvände till hans äldste son, Hans, skulle ärva tronen, Danmark men lämnade kvar sin drottning men p.g.a. att förhandlingar med Norge och Kristina av Sachsen. Året därpå gav hon upp Sverige om att återuppräta Kalmarunionen och överlämnade Stockholms slott till Sten drog ut på tiden kunde Hans formellt väljas Sture d.ä. som valts till riksföreståndare till kung över Danmark och Norge först 1501 (Harrisson 2010, 156f). 1483. Under mellanperioden präglades hvider utan kunganamn (Östergaard 1995). Kristian II 1513-1523 Kristian II föddes 1481 och var son till Hans Hans 1481-1513 och Kristina av Sachsen. Kristian valdes till Hans, även känd som Johan II, föddes 1455. kung i Danmark och Norge 1513. När kung Hans föräldrar var Kristian I och Dorotea Hans dog den 20 februari 1513 i Ålborg av Brandenburg. Hans hade försökt för- samlades flera av rikets högst uppsatta män svaga riksföreståndaren Sten Stures d.ä. på Jylland. Riksrådet hade så tidigt som roll genom att alliera sig med Ivan III av 1487 utsett Kristian till tronarvinge efter Moskva inför dennes krig mot Sverige och Hans. Kung Hans hade nämligen begärt 1497 förklarade även Hans krig. Danska detta då han var orolig över att hans bror kapare skrämde Hansan från att handla med hertig Fredrik skulle försöka ta över makten. Sverige. Han rekryterade även knektar från Kristian var tvungen att handla snabbt, han Sachsen och enrollerade 3600 danska solda- reste runt och frågade biskoparna i Ribe ter. Dessutom stod en örlogsflotta beredd. och Börglum om de ville tjäna honom. De När armén passerade Kalmar länsgräns svarade att de hade gjort nog för landet och bytte flera av högfrälset sida till den danska man skiljdes utan att enas. Att de jylländ- bl.a. och Svante Nilsson. Den ska herrarna var emot Hans son som kung danska sidan vann slaget vid Rotebro och berodde främst på dennes beteende i Norge. Hans erkändes som svensk kung (Harrisson Kristian var sin faders son och hade inga 2010, 155). planer på att lämna dennes hårda politik. Hans ansåg att ju mer splittring och fiend- Adeln och kyrkorna hade därför inget gott skap som fanns desto mindre var riskerna att vänta (Kjersgaard och Hvidtfeldt 1963, för uppror. Sonen Kristian (II) valdes 1499 206f). Vid freden i Malmö 1512 bestämdes

4 det att en förhandling skulle ske ett år senare Lund och biskopen i Roskilde bannlyste vid midsommartid. 17 juli 1513 var det fest Sten Sture d.y. och Kristian kunde göra på Köpenhamns slott. Det lades fram ett invasionen till ett heligt krig som slutade krav angående de gods som en gång tillfal- med Sten Sture d.y.:s död. Den 7 september lit adeln, dessa skulle inte kunna komma 1520 gick Kristian in i Stockholm. Det i händerna på borgare (Kjersgaard och svenska riksrådet var tvunget att acceptera Hvidtfeldt 1963, 208ff). Den 22 juli 1513 honom som arvkung. Under medeltiden var kungaförsäkran klar och innehöll 68 hade Sverige varit ett valkungadöme, men punkter. Förhållandet med Sverige skulle efter 1520 har alla kungar beskyddat den också diskuteras i enighet med freden 1512. ärftliga rätten. Sedan ägde Stockholms Det skulle avgöras om Sverige med Sten blodbad rum och under eriksgatan pågick Sture d.y. i spetsen ville erkänna Kristian II även avrättningar i Norrköping, Linköping, som kung. Att lägga under sig och ha kvar Vadstena och Jönköping (Harrisson 2010, Sverige blev de viktigaste målen i Kristians 277ff ). Om Kristian hade velat så kunde han politik. Det danska riksrådet ville dock ha haft en chans att återinföra Kalmarunionen, fred så Kristian var tvungen att vänta med men istället vände han sig emot allmogen sina planer. Malmöbesluten sköts upp till genom att höja skatter och förbjuda allmo- midsommar 1515 och det beslutades att det gen att bära vapen. Gustav Eriksson Vasa skulle vara fred mellan länderna fram till ledde upproret mot Kristian, upprorsandan påsk 1516, så kungaförsäkran gällde därför var som störst runt Kalmar och i Dalarna. inte Sverige. Rent köpmannamässigt var det Det blev även uppror i Danmark och slott viktigt att landets mynt inte var dåliga eller efter slott erövrades. 1523 gav de sista av hade för låg vikt. Det blev från adelns sida Kristians slott upp och det blev uppror på krav på bra mynt och kungen fick lova att två Jylland vilket resulterade i att den forne danska mark skulle motsvara en rhensk gyl- unionskungen tvingades i exil (Harrisson len (Kjersgaard och Hvidtfeldt 1963, 214f). 2010, 277ff). Kristian ansåg att svenskarna borde Under denna period styrdes Sverige till förtryckas och att en ny Kalmarunion borde stor del av riksföreståndare. Makten väx- upprättas. Han ställde sig på Gustav Trolles lade i princip mellan de danska kungarna sida i konflikten angående Almare-Stäket (se Kristian I, Hans och Kristian II, som även nedan) och sände 1517 en flotta till Sverige regerade i Sverige korta perioder, svenska ledd av Joakim Trolle och Søren Norrby. De riksföreståndare och Karl Knutsson Bonde. blev dock besegrade och Kristian återvände hem men gjorde ett nytt försök 1518 med Karl Knutsson Bonde 1448-1457, 1464-1465, samma utgång. I förhandlingar efter slaget 1467-1470 kom de fram till ett tvåårigt stillestånd. De År 1452 anfölls Skåne av en svensk här under skulle mötas i Österhaninge för att verkställa Karl Knutsson Bonde, som ville sabotera för detta och Kristian hade fått gisslan för sin Kristian I som i sin tur planerade ett fälttåg egen säkerhet. Han åkte dock aldrig till Öst- i Sverige. Skåne var ett rikt landskap och erhaninge utan for tillbaka till Danmark med gårdarna kunde härbärgera de knektar som gisslan som bland andra bestod av Gustav Kristian skulle värva. Genom att plundra Eriksson Vasa. Kristian planerade för ett och förstöra i Skåne skulle Kristians planer tredje försök och denna gång skulle det ske gå i stöpet. Karl Knutsson Bonde hade sam- vintertid. Sten Stures d.y. klavertramp att lat ihop en här som främst bestod av bönder. avsätta Trolle vid bråket om Almare-Stäket Efter att Skåne härjats delade han hären och utnyttjades av Kristian. Ärkebiskopen i gav order om att Halland och Blekinge också

5 skulle plundras. Dock blev aldrig Halland föreståndaren var i Kalmar. Svante Nilsson utsatt för detta eftersom de ståthållare som fick utstå hård kritik för detta. Han avled fått uppdraget visste att de enbart skulle 1512 av ett slaganfall (Harrisson 2010, 276f ) förlora på att reta upp Kristian I (Harrisson 2010, 246ff). Då Karl Knutsson avled 1470 Sten Stures d.y. 1512-1520 valdes ingen kunglig efterträdare, istället Riksföreståndarens första år vid makten leddes landet av stormän och biskopar (Har- blev förhållandevis lugna. Det skedde dock risson 2010, 135). ett generationsskifte i politiken. Ärkebis- kopen Erik Trolles son Gustav Trolle hade Sten Sture d.ä. 1470-1497, 1501-1503 tagit över och denne var mer stridslysten. Karl Knutsson Bondes efterträdare Sten Ett epitet som även kunde appliceras på Sture d.ä. blev riksföreståndare och inte riksföreståndaren själv. Dessa unga män kung vilket tyder på att flera i det svenska hade ingen diplomatisk långsiktighet i sina högfrälset fortfarande ville återskapa planer. En bitter fejd kom även att utspelas Kalmarunionen. Sten Sture byggde upp mellan dem, angående Almare-Stäket. Det en förmögenhet och hade ungefär 300 var en mycket viktig och strategiskt placerad frälsegårdar. Kyrkan vände sig p.g.a. detta borg. Den ville Sten Sture d.y. såklart själv emot honom. Samtidigt pågick ett krig mot förfoga över och ville frånta Gustav Trolle Ryssland, 1495-1497. Detta faktum användes borgen. Ärkebiskopen vägrade och Sten bl.a. av Hans emot Sten Sture d.ä. i försök att Sture d.y. gick till angrepp och fängslade avsätta honom. Det gick dock inte men 1497 även oppositionella. Vid ett möte avsattes utbröt ett öppet krig. Vid ett slag vid Rotebro Trolle och det beslutades att Almare-Stäket samma år besegrades Sten Stures armé. I skulle förstöras. Sten Sture d.y. var på grund oktober 1497 erkändes Hans som Sveriges av svag ekonomi tvungen att förlita sig på kung (Harrisson 2010, 154f). Redan 1501 allmogen, riksrådet och borgerskapet (Har- kunde emellertid Sten Sture åter ta makten i risson 2010, 277ff). Sverige, men han avled bara några år senare. Myntning Svante Nilsson 1504-1512 Penningen hade varit den lägsta valören i Svante Nilsson blev riksföreståndare 1504. Danmark, men präglades inte under den Han var inte släkt med föregångaren Sten här aktuella tiden. Hviden (4 penningar) var Sture d.ä. utan tillhörde släkten Natt och Dag huvudvalören. I silver präglades även sösling (Harrisson 2010, 149). Svante Nilssons regim (6 penningar) och skilling (12 penningar) hade stöd av bönder och bergsmän i Dalarna och silvergyllen (motsvarighet i silver till samt av Stockholms borgerskap. Det besluta- guldgyllen). I guld präglades rhensk gyllen des att ett unionsmöte skulle hållas i Kalmar samt nobel. 1505 med kung Hans. Svante Nilsson dök aldrig upp och Hans lät döma det svenska Riksrådet 1448 riksrådet till döden. Eftersom de inte var Tidigare har alla mynt präglade av riksrådet på plats blev istället flera borgare avrättade, förts till riksrådet 1448. Bent Östergaard har denna händelse kallas Kalmar blodbad. Den visat att hviderna måste ha präglats först danska flottan fängslade bönder och präster 1481-1483 (Östergaard 1995). Gerald Stefke längs med Östersjökusten. Svante Nilssons har samtidigt kunnat visa att skillingen trupper intog Kalmar 1510. Kung Hans son måste ha präglats 1448. Det bygger på ett Kristian (II) inledde 1511 ett plundringståg skattfynd som senast avslutades 1470 där i Västergötland och kunde härja fritt då riks- en riksrådsskilling finns med. Alltså kan

6 inte skillingen ha präglats 1481-1483 (Stefke 1995, 5). Från riksrådet 1448 är bara ett fynd registrerat, nämligen en skilling funnen i Vadstena kloster i Östergötland.

Fig. 2. Riksrådet 1481, Malmö, hvid. Funnen i Hossmo kyrka, Småland.

Hans 1481-1513 Under den första tiden av sin regeringsperiod Fig. 1. Kristian I, Malmö, hvid. Funnen i lät Hans prägla stora mängder hvider (fig.3), Naglums kyrkoruin, Västergötland. vid sidan om detta präglades även skillingar Kristian I 1448-1481 (fig. 4) och söslingar (fig. 5). År 1489 efter- Kristian präglade mynt i Malmö med valören träddes myntmästaren Henrik Dringenberg hvid (fig. 1). Av denna fanns olika varianter i Malmö av Hans Sever. Det började även på inskriptioner (Galster 1972, 51). Han lät myntas i Köpenhamn och i Ålborg på inte prägla skillingar eftersom de var för dyra Jylland. Myntmästare i Köpenhamn blev att göra. Hviderna präglades dock i överflöd Hermann von Nassau och i Ålborg en Johan och kallades av tyskarna för ”densche dre- D. Förebilden var det lübska myntsystemet. linge” (danska 3-penningar) eftersom värdet Vikten på de skillingar och söslingar Hans motsvarade en lübsk 3-penning. Myntmäs- präglade motsvarade mycket bra de lübska. taren i Malmö, Hans Myndel dog 1455 och Hviderna var dock mycket lättare än deras hans efterträdare blev Henrik Dringenberg motsvarighet lübska witten och värdesat- (Galster 1972, 23). tes bara till tre penningar lübsk. År 1488 förbjöds danska mynt i Lübeck och blev Riksrådet 1481 därigenom ogiltiga som betalningsmedel. Riksrådet präglade hvider i Malmö (fig. 2). Det räckte dock inte med att bara ha småmynt Østergaard har undersökt möjligheten att riksrådet 1481 i själva verket skulle ha verkat Valörer Malmö Köpenhamn Ålborg till 1483. Alltså skulle Hans regeringsperiod Tredubbel x x istället vara 1483-1513. Riksrådet efter Kris- nobel tian I:s död hade två huvuduppgifter. Den Dubbel nobel x x första var att säkra största möjliga inflytande Nobel x x under den nye kungen och den andra var att Rhensk x x övertala Sten Sture d.ä. att överlåta tronen gyllen till Hans. Sten Sture d.ä. lät dock förhand- Halv rhensk x x lingarna bli långdragna och vid ett möte 1483 gyllen valdes Hans till unionskung i Danmark och Skilling O O x Norge. Riksrådet lär ha haft möjlighet till Sösling O x en myntning på eget ansvar. Detta behov Hvid O x O torde även vara större 1481-1483 än 1448 (Østergaard 1995, 3). De hvider som alltså Tab. 3. Tabell över de valörer Hans präglade på respektive präglingsort. X = Var de präglas. O tidigare daterats till 1448 kan nu dateras till = Finns representerat i mitt material (Galster 1481 eller fram till 1483. Skillingarna dateras 1972, 52f.). Guldmynten präglades i Malmö dock till 1448. eller Köpenhamn.

7 Valörer Malmö Nobel x Sölvgyllen x Skilling O Fig. 3. Hans, Malmö, hvid. Funnen i Halltorps Klipping med skillingstämpel O kyrka i Småland. Hvid O

Tab. 4. Tabell över Kristian II:s valörer. Cirkel betyder att det finns representerat bland mitt material (Galster 1972, 54f.).

stora mängden dåliga hvider som präglats. Vid Kristians kungaförsäkran lades kra- vet fram om att förbättra mynten: ”Hvad som Fig. 4. Hans, Köpenhamn, skilling. Funnen i møntes efter denne dag i Danmark og Norge, Hagby kyrka, Småland. skal møntes således, at to mark gør fyldest for en rhinsk gylden”. Den 1 augusti 1513 började en ny myntmästare verka i Malmö, nämligen Dines Blicher. Kristian lät prägla stora mängder skillingar (fig. 6) för att täcka behovet av mynt och den bästa årgången (1514) vägde de mellan 2,18–2,25 g när man förväntade sig en vikt på 2,61 g. Hviden sjönk Fig. 5. Hans, Malmö, sösling. Funnen på Läckö i värde igen. Eftersom Kristian utkämpade slott, Västergötland. krig mot Sverige och behövde betala soldater och Hans började prägla rhensk gyllen, krävdes stora summor pengar. Myntord- främst på grund av kriget mot Sverige. Han ningen blev omöjlig att hålla och Kristian be- lät slå 150 000 rhenska gyllen för att betala slutade att göra klippingar (fig. 7a-b). Dessa de tyska legosoldaterna. Det fanns två sorters var av usel kvalitet innehållsmässigt och fick gyllen, den första präglades inför kriget knappast ett varmt mottagande (Galster 1972, 1497 med Sten Sture och den andra 1500 för 24ff). Vid Kristians kungaförsäkran den 22 kriget mot Ditmarsken. Det finns omnämnt juli 1513 krävdes som sagt en förbättring av i svenska källor från 1500-talet att Gustav mynten, ½ rhensk gyllen skulle motsvara 16 Vasa lät smälta ner mynt för att göra egna skilling och det skulle gå 3 hvider på en skil- och bland dessa var; hvider, Hans skillingar ling (Bendixen 1967, 55). De kända utmynt- och ”markstykker”. Det är dock inte känt ningarna av klippingar är 516.333 danska att det skulle finnas några marker från Hans mark vilket förmodligen motsvarar 50-60 (Galster 1972, 23f).

Kristian II 1513-1523 Vid tidpunkten för Kristian II:s tillträde till tronen var mynten mycket försämrade. ”Thi hvor vi for en tid siden havde 100 gylden, der have vi nu ikke mere end 80, når man regner i danske penge”. På detta sätt klagade adeln Fig. 6. Kristian II, Malmö, skilling. Funnen på till riksrådet. Orsaken till inflationen var den Läckö slott.

8 Mynten kan inte ha dragits in till lika stor del här som i Norge och Danmark, eftersom det i mitt material finns 149 klippingar vilket är tre gånger så mycket som Grinder-Hansen förmodade att det skulle finnas i Sverige. Fig. 7a. Kristian II, Malmö, skilling (klipping), relativt hög silverhalt. Funnen i Hagby kyrka, Den samtida myntningen i sverige Småland. Karl Knutsson Bonde 1448-1457, 1464-1465, 1467-1470 Under Karl Knutsson Bondes regim var en- ligt myntordningen 1449 finvikten sannolikt oförändrad för örtugen (genom höjd vikt och Fig. 7b. Kristian II, Malmö, skilling (klipping), lägre halt), men sänktes för penningen (lägre nästan ren koppar. Funnen i Hagby kyrka, halt) (Liedgren 1968, 13). Den faktiska vikten Småland. på örtugen var emellertid uppenbarligen lägre (1,36 g) än den skulle vara (1,55 g). Han miljoner klippingar. Det finns dessutom inte lät prägla penningar (brakteater) i Stockholm produktionstal bevarade från myntmästaren (krönt huvud) och i Söderköping (krönt S). Jörgen Kocks tredje räkenskapsperiod Han lät kalla sig själv för ”svears och götars vilket betyder att siffran egentligen är ännu konung” på mynten; ”Rex S(vecorum) större. Dessutom pågick även myntning av G(othorum)”. Det fanns även örtugar från klippingar i Köpenhamn och Stockholm Stockholm med inskriptionen: ”KAROLVS och det tillkommer även falska klippingar DEI GRA RXS”, vilket betyder kung av som Gustav Vasa präglade 1521-1523. Det Guds nåde (Elfver och Frösell 1995, 109). är överraskande att de utländska legosolda- Kungen klagade i ett brev över att hans terna fick sin sold utbetald i klippingar, det mynt inte cirkulerade över hela riket utan att framgår även att de var mycket missnöjda gotländska och andra mynt fördes in i riket med detta och de åtminstone ville ha halva (Liedgren 1968, 14). månadslönen betald i andra valörer. År 1524 beslutades att klippingarna skulle dras in och Kristian I 1457-1464 myntas om. I Danmark har det påträffats 30 Kvaliteten på de svenska mynten blev mycket klippingar, 7 av dessa är funna på Bornholm. sämre innehållsmässigt under den här pe- I Sverige uppskattade Grinder-Hansen att rioden. Örtugen innehöll endast 556/1000 antalet inte borde vara fler än 50 ex. En stor silver och vägde 1,27 g. Örtugar präglades myntproduktion behöver alltså inte avspeglas dessutom bara i Stockholm (Elfver & Frösell i exempelvis lösfynd (Grinder-Hansen 1994, 1995, 114). 4). Eftersom det präglades så stora mängder klippingar borde det finnas hur många som Interregnum 1464-1467 helst bevarade, men så är inte fallet. I Dan- Vikten på mynten blev bättre under denna mark har det som sagts bara hittats 30 lösfynd period, de vägde 1,36 g. Örtugarna är präg- av klippingar. I Norge är motsvarande antal lade i Stockholm och på dem står det S:t Erik fynd 58. Dessa är främst koncentrerade till (Elfver & Frösell 1995, 114). östra Norge och särskilt området runt Oslo (Gullbekk 1995, 8). Det verkar som om dessa Sten Sture d.ä. 1471-1497, 1501-1503 klippingar, trots att de inte borde ha fungerat Det fanns ett starkt handelsutbyte med i systemet, ändå varit i cirkulation i Sverige. Hansan. De största exportvarorna för Sverige

9 under denna tid var koppar och järn. Det stadskyrka, borgmiljö, landsortskyrka samt som importerades var bl.a. tyg och salt. landsortsmiljö. En jämförelse med fynden All handel skulle ske i städerna som hade med baltiska och svenska mynt görs även. ensamrätten om detta. Mynt präglades i Stockholm och Västerås med valörerna Riksrådet 1448 örtug och fyrk, som var en halv örtug, även Endast ett mynt (skilling) har hittats från penningar präglades. Dessa var prydda med denna period. Det kommer från en kloster- krönt huvud respektive krönt A. Det finns miljö (Vadstena i Östergötland). inget namn på någon myntherre, men det står ”SCS ERICUS REX” vilket betyder Kristian I kung Erik den helige. Silverhalten var Totalt har 221 ex. från Kristian I hittats i 509/1000 och vikten var i genomsnitt 1,56 g Sverige. Antalet mynt funna i landsorts- på Stockholmsörtugarna och 1,39 g på Väs- kyrkor är 56 och de som är funna i miljöer teråsörtugarna (Elfver & Frösell 1995, 117). såsom borgar, städer och kloster uppgår till 165 ex. Det största fyndet från en lands- Hans 1497-1501 ortskyrka består av 8 ex. jämfört med 34 i Mynt präglades i Stockholm och Västerås klosterkategorin. med valörerna örtug och fyrk. Dessa var prydda med det Oldenburgska vapnet (Elfver Landskap Fyndplats Valör Malmö & Frösell 1995, 118f). I Stockholm präglades Sm Landsortskyrka Hvid 28 även fyrkar. Sm Stadskyrka Hvid 10 Sm Borgmiljö Hvid 2 Svante Nilsson Sture 1504-1512 Up Landsortskyrka Hvid 1 I Stockholm präglades örtugar, fyrkar och Up Klostermiljö Hvid 2 penningar, men i Västerås präglades enbart Up Borgmiljö Hvid 7 fyrkar. Up Stadsmiljö Hvid 3 Sten Sture d.y. 1512-1520 Vg Landsortskyrka Hvid 7 Stormynt präglades 1512. De kan tänkas vara Vg Klostermiljö Hvid 40 presentmynt vid valet till riksföreståndare. Vg Stadskyrka Hvid 3 Endast 10 ex. finns bevarade varav ett i guld Vg Borgmiljö Hvid 12 och nio i silver. Silverhalten är 950/1000 och Vr Landsortskyrka Hvid 13 guldmyntet är den äldsta bevarade svenska Vs Landsortskyrka Hvid 1 guldpräglingen. Sten Sture d.y. präglade Vs Klostermiljö Hvid 1 också örtugar, fyrkar och penningar. Mynt- ningen skedde i Stockholm och Västerås. Vs Stadskyrka Hvid 4 Vikten på örtugen var ca 1,4 g och silver- Ån Landsortskyrka Hvid 1 halten låg på 500/1000. Under slutskedet av Ög Klostermiljö Hvid 62 Sturetiden hade örtugarna ett ytskikt av 90 % Ög Stadsmiljö Hvid 11 silver (Elfver & Frösell 1995, 123). Ög Stadskyrka Hvid 5 Ög Borgmiljö Hvid 4 Fyndredovisning Öl Landsortskyrka Hvid 3 Fynd med danska mynt Öl Borgmiljö Hvid 1 Totalt finns 536 danska mynt från perioden 1448-1536 i fynden. Fynden är indelade Tab. 5. Tabell över mynt präglade under efter fyndkontext; klostermiljö, stadsmiljö, Kristian I och i vilka kontexter de har påträffats

10 Riksrådet 1481 Landskap Fyndplats Valör Malmö Totalt har 23 ex. hittats från denna period. Sm Landsortskyrka Hvid 4 Antalet mynt funna i landsortskyrkor är 6. Sm Stadskyrka Hvid 1 I stadsmiljö och klostermiljö var antalet 17. Up Klostermiljö Hvid 1 Hans Up Stadskyrka Hvid 1 Totalt omfattar fynden 138 ex. De utmärkan- Vg Klostermiljö Hvid 6 de fynden är skillingen präglad i Köpenhamn Vg Landsortskyrka Hvid 1 hittad i Hagby kyrka, skillingen präglad i Vr Landsortskyrka Hvid 1 Malmö, påträffad i Gudhems kloster och Ög Klostermiljö Hvid 8 söslingen från Läckö slott. Totalt har 50 mynt hittats i landsortskyrkor och landsortsmiljö Tab. 6. Tabell över mynt präglade av Riksrådet medan 88 ex. har hittats i borg- och klos- och var de har påträffats. termiljöer.

Landskap Fyndplats Valör Malmö Köpenhamn Ålborg Ej känd Nä Landsortskyrka Hvid 1 Sm Landsortskyrka Hvid 17 3 1 Sm Landsortskyrka Skilling 1 Sm Stadskyrka Hvid 13 2 Sm Borgmiljö Hvid 1 Sö Landsortskyrka Hvid 1 Up Klostermiljö Hvid 1 Up Stadskyrka Hvid 1 Up Borgmiljö Hvid 4 Vg Landsortskyrka Hvid 3 2 1 Vg Klostermiljö Hvid 10 2 1 Vg Klostermiljö Skilling 1 Vg Stadskyrka Hvid 5 Vg Borgmiljö Hvid 10 1 1 Vg Borgmiljö Sösling 1 Vr Landsortskyrka Hvid 4 Vs Landsortsmiljö Hvid 1 1 Vs Klostermiljö Hvid 1 Ån Landsortskyrka Hvid 3 1 Ög Landsortsmiljö Hvid 3 Ög Klostermiljö Hvid 29 4 1 Ög Stadsmiljö Hvid 2 Öl Landsortskyrka Hvid 3 1

Tab. 7. Tabell över mynt präglade av Hans och var de har påträffats.

11 Tab. 8. Tabell över mynt präglade av Kristian Landskap Fyndplats Valör Malmö II och var de har påträffats.

Skilling Sm Landsortskyrka 12 (klipping) Kristian II Skilling Sm Stadskyrka 7 (klipping) Från Kristian II finns totalt 153 ex. De Skilling utmärkande fynden är de tre mynten med Sm Borgmiljö 1 (klipping) valören hvid som hittats i Fagerlids kyrko- Skilling ruin, Alvastra kloster resp. Persnäs kyrka. Sö Klostermiljö 1 (klipping) Persnäs kyrka och Fagerlids kyrkoruin är Skilling Up Klostermiljö 2 vanliga sockenkyrkor, vilket är överraskande (klipping) med tanke på de ovanliga fynden. På Läckö Skilling Up Stadsmiljö 3 slott finns en Kristian II skilling som inte (klipping) är en klipping (se fig. 6) vilket är unikt i Skilling Up Stadskyrka 4 (klipping) det svenska materialet. För Kristian II är skillnaden mellan fyndkontexter störst, här Vg Landsortskyrka Hvid 1 har totalt 34 ex. påträffats i landsortskyrkor Skilling Vg Landsortskyrka 5 (klipping) och landsortsmiljöer, medan 119 ex. kommer från borg-, stads- och klostermiljöer. Kan Skilling Vg Klostermiljö 8 (klipping) detta bero på att klippingarna hade en så Vg Borgmiljö Skilling 1 dålig halt att allmogen vägrade att ta emot dem som betalning? De få hviderna kan bero Skilling Vg Borgmiljö 20 (klipping) på att det helt enkelt inte präglades så många Skilling under den här perioden. Vr Landsortskyrka 3 (klipping) Skilling Vs Landsortsmiljö 1 (klipping) Relationen mellan svenska, danska och Skilling Ån Landsortskyrka 4 baltiska mynt (klipping) För att studera importvägarna för de danska Skilling Ög Landsortskyrka 1 mynten kan det vara intressant att jämföra (klipping) spridningsbilden med andra mynt. Fig. 8 Skilling Ög Landsortsmiljö 1 (klipping) visar fynden med baltiska mynt (baserad Ög Klostermiljö Hvid 1 på Carlsson & Jonsson 2001) och de största fynden finns vid Östersjökusten och sedan Skilling Ög Klostermiljö 62 (klipping) stegvis inåt landet. Längre västerut är Skilling de koncentrerade till sakrala miljöer och Ög Stadsmiljö 5 (klipping) därigenom med personer som rör sig mycket Skilling i landet exempelvis munkar och präster. Ög Borgmiljö 2 (klipping) Detta var bevisligen platser som hade kon- Skilling Öl Landsortskyrka 5 takter med Baltikum. Fynden med svenska (klipping) penningar präglade i Stockholm (fig. 9) Öl Landsortskyrka Hvid 1 (baserad på Malmer 1980, karta 13-15) visar Skilling Öl Landsortsmiljö 1 en jämnare fördelning över landet. Denna (klipping) jämförelse är pedagogisk på det sättet att det Skilling Öl Borgmiljö 1 tydligt framgår att de svenska mynten inte (klipping) har någon synlig väg in i landet eftersom de

12 : :

Baltiska Kristian I 1 1 2 2 3 - 4 3 - 4

5 - 9 5 - 9

10 - 24

25 - 34

Fig. 8. Fynd med medeltida mynt präglade i Fig. 10. Kristian I: myntspridning, Baltikum. bakgrundskartan visar alla hopade fynd i landsortskyrkor ca 1450-1520.

är präglade här. De baltiska mynten å andra : sidan måste ha kommit in på något sätt och det kan man i det här fallet tydligt avläsa från spridningskartan. Spridningen av de danska mynten är mestadels koncentrerad till den då dansk-svenska gränsen (fig. 10-13). De flesta mynten har påträffats i Småland, Västergötland och Östergötland. Större antal har påträffats i Alvastra kloster, Gudhems kloster, Läckö slott, Sankta Ingrids kloster i Skänninge och Vadstena kloster för att nämna några exempel. Jämfört med fynden med danska mynt är fynden med svenska Stockholm 1448-1520 mynt mer koncentrerade till Mälardalen. 1 2 Vissa likheter finns, exempelvis fynden i 3 - 4 5 - 9 Ångermanland, Smålandskusten samt en 10 - 24 linje från Vänern till Vättern. Annars syns 25 - 49 det tydligt att de svenska fynden inte är 50 - 58 koncentrerade till de dåtida gränserna som de danska mynten är. En färdväg genom Fig. 9. Penningar präglade i Stockholm ca Dalarna mot Norge samt eriksgatan syns väl. 1448-1520. Fynden längst österut vid Väddö indikerar

13 : :

Kristian II 1 2 3 - 4 5 - 9

10 - 24

Riksrådet 1481 25 - 49 1

2 50 - 58 3 - 7

Fig. 11. Riksrådets 1481 myntspridning, Fig. 13. Kristian II:s myntspridning, bakgrundskartan visar alla hopade fynd i bakgrundskartan visar alla hopade fynd i landsortskyrkor ca 1450-1520. landsortskyrkor ca 1450-1520.

: sjövägen till Finland förbi Åland. Det är också många fler fynd av svenska penningar i Stockholm, Uppsala och Västerås.

Analys och tolkning Av tabell 8 framgår att antalet mynt från kloster är 104 från Kristian I, sedan 49 ex. under Hans regeringsperiod för att därefter stiga igen till 74 ex. under Kristian II. Fördelning på fyndmiljöer under Hans är också annorlunda p.g.a. att antalet mynt från kloster bara är 20% fler jämfört med landsortskyrkor, medan både Kristian I och Hans 1 Kristian II har ungefär dubbelt så många 2 3 - 4 fynd i kloster som i landsortskyrkor 5 - 9

10 - 24 Myntspridningen per år ser ut på följande sätt: Kristian I - 221/33, riksrådet - 23/1, Hans - 138/32, Kristian II - 153/10. Kristian II:s klippingar präglades mellan 1518 och Fig. 12. Hans myntspridning, bakgrundkartan 1523 så om bara räknar den perioden blir visar alla hopade fynd i landsortskyrkor ca relationen 149/5. Denna skillnad är markant 1450-1520. jämfört med Hans myntspridning. Utgår man

14 Kristian I Riksrådet 1481 Hans Kristian II Totalt Landsortskyrka 54 6 41 31 132 Landsortsmiljö 5 3 8 Klostermiljö 104 16 49 74 243 Stadsmiljö 14 1 3 12 30 Stadskyrka 23 1 21 7 52 Borgmiljö 26 19 26 71 Totalt 221 24 138 153 536

Tab. 9. Fördelningen av mynt i respektive fyndkategori. Observera att klosterkategorin har nästan dubbelt så många mynt som kategorin landsortskyrka. från att mynten som är funna längre norrut Fig. 17 visar att fyndfördelningen under i landet är införda då respektive kungar re- Hans ser annorlunda ut, den är mycket gerade i Sverige och att de närmare gränsen jämnare än de andras (fig. 15-16, 18). Hans (Småland, Västergötland, Öland) har förts har även flest fynd i stadskyrkor, landsorts- in under hela deras danska regeringsperiod miljöer och landsortskyrkor. De stora fynden ser det ut på följande sätt: Sverigeperioden är koncentrerade till den då danska gränsen - 262 ex., Danmarksperioden - 273 ex. Alla och stegvis norrut. Södra Småland som då riksrådets mynt är inräknade i den danska gränsade till Danmark har många fynd, kategorin eftersom riksrådet inte regerade i Västergötland likaså och hit kom mynten Sverige. De 262 exemplaren är fördelade på sannolikt från de då danska landskapen följande sätt: Kristian I - 115/7, Hans - 61/4, Halland och Bohuslän. I Västergötland är Kristian II - 89/1. Kristian I och Hans har Läckö en dominerande fyndplats till vilken ungefär samma fördelning per år medan mynten kom från västkusten (fig. 10-13). Kristian II har det sexdubbla. Källkritiskt I Småland kommer de flesta fynden från måste man också betänka att det i Danmark landsortskyrkor vilket stärker teorin att hela tiden fanns äldre mynt i omlopp vilket mynten kom in från den danska gränsen betyder att t.ex. Kristian I:s mynt i många fall via handel. Allmogen måste därför ha varit importerats till Sverige under Hans regering. de första som fått mynten då de är funna i Myntningens storlek under resp. regent blir landsortskyrkor. Längre norrut är mynten då en viktig faktor. funna i högreståndsmiljöer såsom borgar

13% 112%

25% 224%

110% 10%

Landsortskyka Landsortskyka Landsortsmiljö Landsortsmiljö 5% 11% Klostermiljö 6% Klostermiljö Stadsmiljö Stadsmiljö Stadskyrka Stadskyrka Borgmiljö Borgmiljö

46% 448% Fig.14. Diagram över den totala fynd­ Fig. 15. Diagram över Kristian I:s mynt­ fördelningen i %. spridning i %.

15 88% kontrolleras vid handel över gränserna. Detta 25% var en av de bakomliggande orsakerna till Dackefejden.

Landsortskyka De enda myntfynden i Norrland kommer Landsortsmiljö från Gudmundrå och Nordingrå kyrkor. Klostermiljö Stadsmiljö Gudmundrå kyrkoruin är en av få kyrkor i Stadskyrka Borgmiljö Ångermanland som har blivit utgrävd. Tre stycken pilgrimsmärken från 1400-talet föreställande den heliga Birgitta påträffades 67% här vid en utgrävning på 1930-talet. Detta Fig. 16. Diagram över riksrådets fynd­ fynd i en kyrka så långt norrut är extremt fördelning i %. ovanligt och kan tolkas som att den har haft kontakt med sydligare kyrkor (Gerdin 13% 2009, 7). Under medeltiden var det viktigt

30% för befolkningen att bikta sig ifall de hade gjort något orätt, detta skulle ske minst en 17% Landsortskyka Landsortsmiljö gång per år. I Vadstena klosterkyrka finns Klostermiljö Stadsmiljö exempelvis nischer där nunnorna kunde Stadskyrka 11% Borgmiljö bikta sig. Då bikten var avslutad bestämde 44% kyrkan vilket straff eller liknande som var passande, det kunde röra sig om vallfärd till

36% en helig plats, gåvor till kyrkor och kloster eller att fasta (Näsström 1948, 196). De Fig. 17. Diagram över Hans myntspridning i %. tidigaste vallfartsorterna i Sverige var Sankt Eriks grav i Uppsala domkyrka och den he-

16% liga Birgittas grav i Vadstena klosterkyrka. 21% Pilgrimsmärken kunde man för en billig penning införskaffa sig på vallfartsorten 5% Landsortskyka (Näsström 1948, 210). De mynt som är funna 22% Landsortsmiljö 7% Klostermiljö i landsortskyrkor är enligt Klackenberg Stadsmiljö Stadskyrka tappade av flera generationer sockenbor och Borgmiljö ”... vi får därför utgå från att dessa mynt med få undantag representerar den lokala myntcirkulationen. I de fall kyrkan var av 48% speciell natur, t.ex. en vallfartskyrka, får vi Fig. 18. Diagram över Kristian II:s mynt­ dock räkna med ett större inslag av mynt som spridning i %. annars var okända i den lokala cirkulationen” (Klackenberg 1992, 39). Jag har valt att göra ett diagram enbart för och kloster vilket indikerar att människorna Alvastra kloster (fig. 19) eftersom det är den på dessa platser hade kontakter långt från överlägset största fyndplatsen i mitt material. hemmet och det i sin tur är tecken för status. Här syns det att fyndmängden stiger över tid De småländska bönderna handlade mycket med undantag för riksrådet. Det kan tänkas med Danmark. Gustav Vasa försökte under att det var värdefullt för klostren att ha olika sin regeringsperiod till och med förhindra valutor eftersom dessa kunde användas av denna handel eftersom skatter inte kunde munkarna på deras resor. När sedan klip-

16 200 192

180

160

140

120 114 Krisan I

100 94 Riksrådet 1481 Hans 80 Krisan II 59 60

40 26 24 17 20 7

0 Resterande fyndplatser Alvastra kloster

Fig. 19. Fyndfördelningen i Alvastra kloster jämfört med övriga fyndplatser. pingarna drogs in i Danmark blev det svårt terade därför i större kyrkor. En ny kontakt för klostren att bli av med dessa. Cistercien- skapades mellan folket och kyrkan p.g.a. att serna i Sverige grundade kloster i Alvastra, de började predika på svenska (Näsström Nydala, Vreta, Roma, Varnhem och Gud- 1948, 233f). Det faktum att franciskanerna hem. Cistercienserna praktiserade renlevnad och dominikanerna ägnade sig år tiggeri och kombinerade detta med jordbruk. De avspeglas i fynden då det till skillnad från bidrog till att utveckla jordbrukstekniken och exempelvis cistercienserklostret i Alvastra var särskilt intresserade av medicinalväxter. bara hittats enstaka mynt i dessa kloster. Nunnekloster av samma orden fanns i Vreta, Cistercienserklostren däremot hade långt fler Gudhem och Vadstena (Näsström 1948, mynt vilket kan bero på bikten då man kunde 217ff). Vadstena kloster var Sveriges största bli tvungen ge kyrkan pengar som bot. Det jordägare och innehade 865 egendomar. kan även bero på att de hade ett så avancerat Klostren var en stor hushållsorganisation system i hushållet och omsatte mycket i själva som krävde mycket planering och hade en organisationen samt den vallfärd som skedde stor omsättning (Näsström 1948, 228f). Till till exempelvis Vadstena kloster. Källkritiskt skillnad från cistercienserna som anlade sina kan det bero på att de kloster som finns i kloster i utkanten av bebyggda områden ville städerna inte alls är lika noggrant utgrävda munkarna i franciskaner- och dominikaner- som de på landsbygden. Skulle de grävas ordnarna anlägga sina kloster i städer eller ut kanske det skulle påträffas lika många vid genomfartsleder. Dessa munkar kallades mynt som i cistercienserklostren. Dock kan även tiggarbröder då de tiggde ihop sitt up- man fråga sig om stadsbefolkningen kunde pehälle och klostrets underhåll. De ville ha försörja munkarna till den grad att de fick ett många besökare till sina mässor så de inves- stort överskott genom att tigga.

17 De mynt som avviker från övriga är tre fyndorterna där ovanliga mynt påträffats. ex. av Kristian II:s hvider och en skilling, Dessa platser har även den största mängden liksom en riksrådet 1448 skilling, två Hans mynt totalt. År 1495 pågick en pestepidemi i skillingar samt en Hans sösling. Dessa är landet och Sverige var försvagat. Med tanke funna i Vadstena kloster, Hagby kyrka, på kriget mot Ryssland skrev ärkebiskop Gudhems kloster, Läckö slott, Fagerlids Jakob Ulfsson ett brev till Vadstena kloster kyrkoruin, Alvastra kloster och Persnäs som är daterat 2 januari 1496. I det skriver kyrka. Mynten som är funna i Hagby kyrka han att hela kristenheten var i fara och att (Småland), Fagerlids kyrkoruin (Västergöt- det skulle hållas särskilda mässor i Uppsala land) och Persnäs kyrka (Öland) kommer stift med fasta och allmosor. Han manade att undersökas närmare. Klackenberg tar även Vadstena kloster att be för fred och upp olika orsaker till hur mynten ham- att predika om faran (Harrisson 2010, 197). nade i kyrkorna varav en grundar sig på Under Kristian I:s regering i Sverige att mynten ska ha tappats och förlorats på höjdes skatterna och den mest nitiske fogden kyrkgolvet och är s.k. offerspill. Detta kan höll till i häraderna Gudhem och Laske i tänkas stämma in på dessa landsortskyrkor. Falköpingstrakten i Västergötland. Detta är I Hagby kyrka och Fagerlids kyrkoruin är en intressant koppling till materialet då Kris- myntens fyndplatser kända till viss del av tian I:s största fynd kommer från Gudhems kyrkan medan de i Persnäs är kända till kloster (34 mynt). Slaget vid Hällaskogen en detaljerad fyndplats. I Hagby kyrka är ca 20 kilometer norr om Västerås ägde även koret, rundhuset, sakristian och vapenhuset rum under Kristian I:s regeringsperiod, av undersökt och där har 940 mynt påträffats de mynt jag registrerat från Västmanland varav 613 är medeltida. I Persnäs kyrka har har Kristian I fler mynt där jämfört med de västtornets första och andra våning under- andra regenterna. sökts. De flesta mynten påträffades på den Det är intressant att klosterfynden sjunker första våningen. 19 mynt hittades och av under Hans regeringsperiod för att sedan dem var 18 medeltida. I Fagerlids kyrkoruin stiga igen. Då Hans regerade ansåg han som har en del av långhuset undersökts, koret tidigare nämnt att ju mer splittring i landet var bortschaktat. 7 mynt påträffades varav desto bättre för honom, eftersom det mins- 2 var medeltida och de hittades i den västra kade risken för uppror. Eftersom spridningen delen av långhuset (Klackenberg 1992, 206, av Hans mynt skiljer sig markant från de 246, 266). Med tanke på den otroligt stora andra regenterna, kan det kanske utläsas en fyndmängden i Hagby kyrka är det troligt splittring i landet genom materialet. Det är att orten var ett slags handelscentra i en mycket färre fynd i kloster, borgar och städer rik bygd. Fagerlids kyrkoruin och Persnäs under denna period. Om det stämmer att det kyrka ligger i landskap nära gränsen till är mycket fynd i kloster, eftersom det behöv- Danmark, vilket kan förklara varför mynten des utländska valutor, så kan det indikera att har påträffats på dessa platser. I slutet av det var oroliga tider under Hans regim och Sten Sture d.ä.:s regeringsperiod var vissa att munkarna inte fick in utländska mynt i bönder i Småland skattebefriade, de hade lika stor utsträckning. Å andra sidan kan det dessutom god ekonomi då priset på anima- även tyda på att de reste ännu mer och blev liska produkter hade stigit under en period. av med mynten de fått in under denna period. Ödegårdar efter pesten och krig gjorde även Att spridningen är jämnare kan också bero på att bönderna kunde expandera sina gårdar. att det var fler i samhället som accepterade Vadstena kloster, Alvastra kloster, Gud- de danska mynten, eftersom de hade blivit hems kloster och Läckö slott var de andra vanliga i ett större område.

18 Mer än hälften av Kristian II:s mynt passade då på att prägla egna klippingar av kommer från Alvastra kloster, vilket som samma typ som Kristian II för att kunna spä nämnt kan bero på att klostren samlade på sig på sin illasinnade propaganda om Kristians utländska valutor, men att klippingarna blev usla myntning. I september 1523 förbjöd den kvar här efter att de dragits in i Danmark. Då danske kungen sina landsmän att ta emot Kristian tågade med sin här genom Sverige klippingar från utlänningar. Samtidigt med inför belägringen av Stockholm 1520 pas- Kristian II:s krigståg flödade klippingar in i serade de sjön Åsunden utanför Ulricehamn landet. Spridningen söderut av Gustav Vasas (Bogesund) för att sedan fortsätta vidare klippingar samt de präglade i Stockholm är norrut genom Västergötland och Östergöt- dock oklar (Hemmingsson 1973). land. Detta syns inte på spridningskartan. Alla de krig som härjade under perioden, Om soldaterna fått betalt i klippingar borde bl.a. Kristian I:s slag vid Brunkeberg 1471, de vara spridda mer i dessa trakter. Dessutom Hans krig mot Sten Sture d.ä. 1497 och finns mycket få fynd i Stockholm vilket talar Kristian II:s invasion och blodbadet 1520 emot teorin att Kristian II skulle ha dränkt måste ha gjort avtryck i det dåtida samhället. Sverige med klippingar. I Stockholm har det Handel och krig är båda möjliga vägar för skett många utgrävningar så det går inte att mynten att komma in i landet. För allmogen bortförklara i det här fallet. Man kan fråga var nog handeln över gränserna det vanli- sig om soldaterna vägrade ta emot klipping- gaste sättet de kom i kontakt med de danska arna som betalningsmedel, men soldaterna mynten. Motståndaren till Kristian I, biskop fick faktiskt betalt i klippingar. De klagade Ketill i Linköping fick ju över borgarna i dock och ville ha betalt i andra valörer (Grin- Söderköping, Norrköping, Linköping, Skän- der-Hansen 1994, 4). En källkritisk aspekt ninge och Vadstena på sin sida. Kan det dras är att armén kanske inte alltid betalade för kopplingar mellan platser med motstånd och sig och det kan vara en anledning till att fynd av danska mynt? Om ett område var klippingarna inte är spridda längs härens särskilt upproriskt behövdes förmodligen väg. Det är även få myntfynd i Småland från extra mycket kontroll just där och det skedde Kristian II. Detta kan bero på att smålän- genom en större cirkulation av de egna ningarna vid det här laget var trötta på de mynten. Under Kristian II:s regeringstid i dåliga danska mynten och vägrade ta emot Danmark fick adeln och kyrkan i alla fall till dem vilket innebar att en större mängd mynt en början privilegier, de många klippingarna spreds till Västergötland än tidigare. Klip- i Alvastra kloster kan även ha varit ett sätt pingarna försämrades stegvis tills de blev för kungen att kontrollera platsen. En anled- rena kopparmynt (fig. 7a-b). Dessa dåliga ning till att fler danska mynt har påträffats mynt trängde till slut undan de bättre och i landsortskyrkor i landskapen närmast den länderna blev översvämmade av klippingar. dåtida gränsen kan vara att bönderna i dessa Gustav Vasas klippingar har studerats av områden skämdes för att visa upp danska forskare och trots att de var inflationsmynt mynt och istället offrade dessa i kyrkan. finns det inte särskilt många exemplar funna. Dessa var ju värdelösa och dessutom pågick Nils Ludvig Rasmusson hävdar att det beror stridigheter länderna emellan vilket bidrog på att Gustav Vasa präglade klippingarna till att befolkningen inte vågade visa att det under danskt vapen. Dessa falska klippingar fanns ett danskt mynt i ens ägo. Det vikti- omnämns både i svenska och danska källor. gaste är ju att man offrar något och inte vad 1521 var präglingen av klippingar nödvändig som offras. Därför gör man sig naturligtvis för att klara av kriget och motviljan var stark av med de mynt som är oanvändbara först. hos soldater och allmogen. Gustav Vasa Dessutom användes allmogen som soldater

19 och det kan tänkas att bönderna i gränstrak- skulle vara lättare att upptäcka än i en kyrka. terna blev rekryterade av danska styrkor och Kristian II:s skilling från Läckö slott till fick betalt i danska mynt. exempel är högst osannolikt att en arbetare Det är intressant att jämföra de svenska skulle ha tappat. Eftersom det myntet är penningarnas spridning under perioden med ett mycket ovanligt fynd borde det snarare de danska myntens spridning. Jag tycker vara en person som reser mycket eller med att både de svenska och danska fynden är långväga kontakter, alltså en person från det spridda längs med eriksgatan, dock är de högre samhällsskiktet. Annars borde man svenska penningarna mer jämnt utspridda. hitta mynt av högre valörer i landsortskyrkor, De svenska fynden är också mer koncentre- de olika valörerna i mitt material är i stort sett rade till vad som då var viktiga färdvägar, det lika stora och väger ungefär lika mycket. Sät- går att se spridning ner längs Östersjökusten tet på vilket eliten exploaterar befolkningen både norrut och söderut. Även en väg genom är genom krigen, som jag nämnt tidigare Dalarna mot Norge syns och det är framfö- rekryterades bönder till armén. Dessutom rallt mycket fler fynd i Västerås, Uppsala spreds propaganda om att skatterna skulle och Stockholm. höjas om fienden vann. Om en kung var svag militärt och ekonomiskt behövde det läggas Slutdiskussion mer fokus på propaganda. Karl Knutsson Syftet med undersökningen var att doku- Bonde t.ex. lät sprida vinklade historier om mentera och tolka spridningen av de danska danskar och att det var livsfarligt att lita på mynten från perioden 1448-1523 samt un- dessa (Harrisson 2010, 199f). Genom detta dersöka eventuella mönster och samband falska medvetande styrde eliten allmogen mellan fyndplatser. Spridningen har kartlagts och genom rädslan för högre skatter hölls med kartor och tabeller och indelats efter bönderna i schack. Det kan också diskuteras fyndkontext. vilka som tillhörde den exploaterande klas- Genom analyserna har det blivit tydligt sen. Enligt materialet skulle jag säga att det att mynten först hamnar hos bönderna på är klostren av cistercienserorden och slotten. landsbygden för att senare stegvis hamna Det finns inte så många fynd i städer hos mer bemedlade personer i sakrala och inte heller några speciella myntfynd. miljöer och slott. Överheten i Sverige hade Eftersom det inte finns några riktigt höga under krigen inte råd att förbise folket. Att valörer i mitt material är det svårt att dra slut- de brydde sig var ett tecken på hur viktig all- satsen att klostren och slotten hade de höga mogen var. Böndernas vapen och borgarnas valörerna medan bönderna hade de lägre. förmögenheter behövdes vid krig (Harrisson Det var dessutom inflation och valörerna 2010, 198). Om det var så att kyrkans män, representerade inte alltid sitt egentliga värde. borgarna och adeln exploaterade allmogen, Kristian II:s klippingar var ju skillingar vilka på vilket sätt syns det i fyndmaterialet? egentligen var värda 3 gånger mer än en Samhället är ju uppbyggt på det sättet att hvid. Klippingarna var i princip värdelösa staten exploaterar befolkningen med skatter i metallvärde medan hviderna fortfarande etc. Staten tar å andra sidan i gengäld hand innehöll silver. Det är därför mer givande om invånarna. Gränsen är dock hårfin för att se klippingarna som en låg valör och vad som är måttlig beskattning och vad som hviderna som en hög valör. Dock kan de få är ren utsugning. Källkritiskt kan arbetarna hviderna från Kristian II som påträffats bero på slotten ha tappat mynten som påträffats på att det myntades få hvider under hans där, men å andra sidan hade de inte stampade period. Kung Hans präglade däremot många jordgolv i sådana miljöer så ett tappat mynt hvider som säkert fortfarande var i cirkula-

20 tion under Kristian II:s regeringsperiod. Dör folkningen mer van med de danska mynten en kung så försvinner inte mynten ur omlopp under Hans regim, vilket visar sig genom mer omedelbart. Det är som sagt svårt att dela utspridda fynd i landet under denna period. in materialet på det sättet jag nyss beskrev, Att det bara har påträffats 30 respektive men själva fördelningen ser ut så att det är 58 klippingar i Danmark och Norge tyder fler mynt funna på platser förknippade med antingen på att Sverige översvämmats av mer bemedlade individer i samhället. Jag klippingar eller att de inte drogs in i Sverige anser att Klackenbergs teori om offerspill på samma sätt som i grannländerna. stämmer bra, att fynden från landsortskyrkor Jag delade in myntfynden i två hypo- representerar cirkulationen eftersom 95% av tetiska perioder; de som är införda under befolkningen bodde på landsbygden. Visst kungarnas svenska regeringsperiod respek- kan det tänkas att folk offrade det sämsta de tive den danska. Resultatet var jämnt, 262 hade om de nu kunde välja, men jag tror att de i Sverige-kategorin (landskapen som inte ofta inte hade så många olika valörer att välja gränsade mot Danmark) och 273 i den danska mellan. Klippingarna är mycket tjockare och (landskapen som gränsade mot Danmark; ser annorlunda ut än de övriga mynten som Småland, Västergötland och Öland). Mynten undersökts. Det skulle märkas om en sådan i den danska kategorin har antagligen till tappades, dessutom är de ibland lite vassa i största del spridits in i landet via handel över kanterna så det borde kännas i handen när de gränserna under kungarnas regeringstid i togs upp från exempelvis en ficka. Det kan Danmark. Mynten i den svenska kategorin både stärka och motsäga teorin om offerspill. har förutom handeln, även påverkats av Stärkande på det sättet att cirkulationen kan krigen som dessa danska kungar utkämpade, ha sett ut så att klippingarna var den domine- då de ville erövra Sverige. De kan även ha rande valören på landsbygden. Motsägande fungerat som ett slags maktmedel för Kris- av anledningen att om klippingarna var sär- tian I, Hans och Kristian II. Vad som talar egna i vikt och utseende borde befolkningen emot denna generalisering är att fynden i varit medvetna om vilket mynt som offrades Sala gruvby och i områdena runt omkring alternativt märkt att det tappades. Å andra måste ha spridits via handel eftersom dessa sidan kanske folk inte brydde sig eftersom områden handlade med den viktigaste ex- dessa mynt metallmässigt ofta var värdelösa. portvaran för landet. Dock kan mynten i det Antalet mynt har ökat om man ser till hur fallet ha kommit in från Norge som var under många år de spreds på. Det har dock inte varit danskt styre. Även mynten i Gudmundrå och en jämn ökning eftersom det under Hans Nordingrå kyrkoruiner kan ha kommit in var färre mynt samt en annorlunda, men den vägen. Det är svårt att fastställa att vissa jämnare spridning Kristian I och Kristian mynt kom in via handel och andra via krig. II har mycket fler klosterfynd. Detta har jag Att utesluta ett alternativ är inte heller en kopplat till att det var bra för klostren med lösning, därför tycker jag att denna hypotes utländska valutor som munkarna kunde är ett intressant bidrag till tolkningen då den använda på resor och att de många fynden i sammanlänkar båda förklaringarna. cistercienserkloster påvisar att dessa kloster Det har varit svårt att hitta information hade god ekonomi och hade samlat på sig om vilken golvbeläggning som har funnits mycket klippingar. Dessa kunde sedan inte i kyrkorna så den aspekten har jag inte haft användas i Danmark efter 1523 eftersom med så mycket i analysen som det i början det blev förbjudet för danskar att ta emot var tänkt. Istället har jag fokuserat mer på klippingar från utlänningar. Det förklarar infallsvinklar såsom spridning via handel de många klosterfynden. Dessutom var be- eller krig och även krig som ett falskt medve-

21 tande. Under den perioden jag har behandlat Referenser i artikeln förekom inte längre lika många Bendixen, K.1967. Danmarks mønt. Køben- epidemier av pesten som det under tidigare havn 1967. decennier hade gjort, dock var den inte över Carlsson, S. & Jonsson, K. 2001. Swedish helt. Dessutom började kyrkogolven bytas finds of medieval coins struck in the baltic ut mot stengolv successivt vilket kan betyda countries. Studia numismatica II. Festsschrift att det inte förekom lika mycket offerspill. Michail Nemirovits-Dantschenko 80 (red. I. Jag vill återknyta till början av artikeln där Leimus.) Tallinn 2001, 15-29. jag nämnde att krig, sjukdomar och skatter Elfver, F. & Frösell, A. 1995. Unionstiden och hade betydelse för hur spridningen kunde se internationaliseringen. Myntningen i Sverige ut. Utifrån det vill jag dra slutsatsen att det (red. K. Jonsson, U. Nordlind, och I. Wiséhn). mestadels är skatterna och krigen som har Numismatiska Meddelanden XL, 109-124. betydelse för spridningen under perioden Galster, G. 1972. Unionstidens udmøntning- 1448-1523. Allmogens skattevägran behövde er, Danmark og Norge 1397-1540, Sverige dock inte alltid hänga ihop med ilska över 1363-1521. København 1972. höjda skatter. Efter Kristian II:s framfart i Gerdin, V. 2009. Myntfynd i svenska lands- Västergötland 1511 beslutades att bönderna ortskyrkor 1521-1611. Myntstudier 2009:2, 1-9. i Finnveden varken behövde betala skatt till Grinder-Hansen, K. 1994. Christian II’s Svante Nilsson eller kung Hans. På grund klippinge – en studie i en effektiv mønt- av självbevarelsedrift ville man vänta ut en inddragelse. Nordisk Numismatisk Unions överenskommelse mellan riksföreståndaren Medlemsblad 1994:4, 70-73. och unionskungen. Betalades skatt till Hans Gullbekk, S. H. 1995. Christian II’s klip- skulle Svante Nilsson bli förolämpad och pinger i norske kirkefunn – et tillegg til vice versa (Harrisson 2010, 255). Detta är >>en studie i en effektiv møntinddragelse<<. ett bevis på att samhällsklimatet var tufft Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad och att det var lätt att stöta sig med makten. 1995:8, 133-134. De danska källorna har beskrivit regen- Harrisson D. 2002. Karl Knutsson, en bio- terna på samma sätt som de svenska källorna grafi. Lund 2002. jag använt, så det är källkritiskt sett ingen Harrisson, D. (red.) 2010. Sveriges historia subjektiv beskrivning av kungarna. Jag har 1350-1600. Stockholm 2010. inte märkt någon skillnad i hur historien Hemmingsson, B. 1973. Ett klippingfynd skildras mellan de svenska och de danska från Västerås. Numismatiska Meddelanden källorna. Det har varit svårt att koppla teorin XXXI, 61-74 till materialet på ett självklart sätt men jag har Kjersgaard, E. & Hvidtfeldt, J. 1963. De till en viss del lyckats komma till slutsatsen første Oldenborgere 1448-1533. Danmarks att allmogen utnyttjades genom krig. Teorin historie, Bind 5. Red: Danstrup och Koch. ger dock inga direkta svar på mina frågeställ- København 1963. ningar och är svårapplicerad på materialet. Klackenberg, H. 1992. Moneta nostra. Mone- Det går inte att dra några konkreta slutsatser tarisering i medeltidens Sverige. Lund 1992. utan vidare undersökningar vilka det inte har Lagerqvist, L.O. & Nathorst-Böös, E. 1984. funnits utrymme för i artikeln. Vad kostade det? Priser och löner från Det är som sagt bara en bråkdel av alla medeltid till våra dagar. Stockholm 1984. mynt som var i cirkulation som har hittas och Malmer, B. 1980. Den senmedeltida pen- detta är viktigt att poängtera. Ett exempel på ningen. Stockholm 1980. detta är att av ca 50-60 miljoner klippingar Näsström, G. 1948. Forna tiders Sverige, har det hittats 149 stycken i Sverige. kulturhistorisk bilderbok om hedenhös och

22 medeltid, första bandet. Stockholm 1948. Numismatiska forskningsgruppens hemsida: Olsen, B. 1997. Från ting till text, teoretiska www.archaeology.su.se/numismatiska perspektiv i arkeologisk forskning. Oslo 1997. SML. Sveriges mynthistoria. Landskaps- Litteratur inventeringen 1-11. Stockholm 1982-2004. Allen, Martin. Mints and money in medieval Stefke, G. 1995. Det danske rigsråds skil- England. Cambridge 2012. Oerhört mycket ling – ikke fra 1481-1483, men fra 1448. forskning har skett under det senaste halvsek- Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad let beträffande den vikingatida och medeltida 1995:5, 84-86. myntning i England. Det har framförallt gällt Østergaard, B. 1995. Rigsrådets hvid – ikke korta perioder eller begränsade problem. Vad 1448, men 1481-83. Nordisk Numismatisk som har saknats är en bred översikt över hela Unions Medlemsblad, 1995:3, 34-39. perioden. Den bristen har nu avhjälpts på ett mästerligt sätt för hela perioden ca 973-1544. Förkortningar landskap För den som vill orientera sig i ämnet kan Nä - Närke man här förutom en översiktlig information Sm - Småland hitta en guldgruva av referenser till den rele- Sö - Södermanland vanta litteraturen för vidare läsning. Boken Up - innehåller också ett omfattande appendix Vg - Västergötland med basuppgifter om t.ex. alla engelska Vr - Värmland skattfynd från perioden ca 973-1544 (totalt Vs - Västmanland 552 skatter), myntningens storlek 1220-1544. Ån - Ångermanland Boken kan varmt rekommenderas till alla Ög - Östergötland intresserade. Öl - Öland Bolton, J.L. Money in the medieval Eng- lish economy: 973-1489. Manchester 2012. Här ger historikern James Bolton en bred översikt av den medeltida engelska ekono- min med utgångspunkt från myntningen. Aktuellt Bolton menar att tillgången på mynt utgör en av de viktigaste förutsättningarna för hur ekonomin utvecklas, d.v.s. att den är mycket Projekt viktigare än vad man tidigare har ansett. Roman Denarii. Hoards and stray finds Förutom analyser av tillgången på silver in Sweden. Projektet har som ändamål att och myntningens omfattning diskuteras publicera fynd med romerska denarer i deflation, inflation, varuutbyte, kreditväsen, Sverige. Hittills har totalt ca 8.000 denarer, beskattning, BNP etc. nästan uteslutande präglade under de två Churchill, R. & Thomas, B. The Brussels första arhundraden e.Kr., hittats i Sverige. hoard of 1908. London 2012. År 1908 hit- En översiktlig katalog liksom en analys av tades en enorm skatt i Bryssel. Den bestod materialet har tidigare publicerats av Lennart främst av ca 81.000 engelska (nästan uteslu- Lind. Han är också författare till de två hit- tande av den s.k. Long Cross typen), 4.000 tills publicerade numren i den nya serien som irländska och skotska, samt ca 64.000 kon- båda behandlar gotländska skatter; Mulde, tinentala mynt. Skattens deponering skedde Fröjel sn (50 ex.) resp. Djupbrunns, Hogrän sannolikt 1266 eller 1267. Den engelska sn (211 ex.). Varje mynt är beskrivet och delen köptes på auktion av mynthandlaren illustrerat. Katalogerna kan laddas ner från Baldwin i London, som efterhand har sålt

23 en stor del av dem. Här publiceras ca 34.500 där mynten kraftligt försämrades, kan de engelska och irländska mynt liksom olika kopplas till social oro. Brist på silver och analyser av materialet inkl. diskussioner om allt sämre småmynt, ledde, trots en växande klassindelningen. befolkningen, till lägre sädespriser, d.v.s. Pagan, Hugh. Grosvenor Museum, deflation. Till detta kom att Tyskland hade Chester. Part II. Anglo-Saxon coins and post- en negativ handelsbalans vilket medförde en conquest coins to 1180. Sylloge of coins of the export av silver. Även i Sachsen, som hade British Isles 64. Oxford 2012. Som en av de egen silverproduktion, skapade det problem. första volymerna i Syllogeserien publicera- Dessa faktorer utvecklades till en svårare des redan 1964 den del av samlingen i Ches- situation för bondebefolkningen och slutligen ter som behandlade mynt präglade i Chester. till bondeuppror. Därmed kommer även den Nu har turen kommit till mynt från övriga religösa oron med reformationen i ett nytt orter samt tillägg till mynt präglade i Chester, ljus. Rössners arbete belyser sammanhang totalt 809 ex. inkl. fem karolingiska mynt som tidigare inte har uppmärksammats och från engelska skatter. Tyngdpunkten ligger, de kan han belägga med tidigare opublicerat märkligt nog för en engelsk samling, på källmaterial. mynt från ett antal engelska skattfynd främst Sadler, J.C. The Ipswich mint c. 973 - c. präglade strax före resp. strax efter Edgars 1210. Volume I. Eadgar to the end of AEthel- reform ca 973. En detaljerad redovisning av red II c. 973 - c. 1016. Ipswich 2010. Volume dessa skatter presenteras i inledningen. De II. Cnut the Great to the end of Edward Con- visar hur mynten i cirkulation före reformen fessor 1016-1066. Ipswich 2012. Katalogerna hade en kraftigt lokal anknytning. är utgivna privat av John Sadler och är ett re- Potin, V. M. Hermitage Museum, St. sultat av en samlares forskningar under flera Petersburg. Part II. Anglo-Saxon coins 1016- decennier och vissa redaktionella krav har 1066. Sylloge of coins of the British Isles 60. därför förbigåtts. Trots detta är katalogerna Oxford 2012. Tidigare har del I, som omfat- ett nyttigt referensverk. En hel del material tade perioden t.o.m. Æthelred II, d.v.s. ca 675- från svenska samlingar och fynd finns med, 1016, med totalt 1511 ex. publicerats. Vidare men ytterligare kompletteringar hade kunnat del IV (493 ex.) som omfattade engelska, göras. Totalt ingår 341 ex. i del I och 457 i irländska och skotska mynt 1066-1485. Del del II (vartill kommer kompletteringar till III är tänkt att behandla vikingatida skandi- del I). Mynten är individuellt beskrivna och naviska efterpräglingar samt irländska mynt. de flesta är illustrerade. Ipswich var, med Den nu aktuella volymen omfattar 1.134 ex. något undantag, en av de mindre myntorterna med kraftig tyngdpunkt på Cnut (876 ex.). i England och arbetet ansluter till ett större Mynten kommer till stor del från samlingar antal äldre arbeten som behandlar en enskild (främst Reichel och Stroganoff), men även myntort. ett antal ryska fynd (främst Lodenoe Pole III och Vikhmyaz'). Samlingen utgör en intres- Kenneth Jonsson sant jämförelse till motsvarande material i svenska samlingar. Rössner, Philipp Robinsson. Deflation - Devaluation - Rebellion. Geld im Zeitalter ISSN 1652-2303 der Reformation. Stuttgart 2012. Perioden 1470-1530 var i Tyskland en övergångstid © Numismatiska forsknings- med stora finansiella, religiösa och so- gruppen och förf. Foto förf. ciala förändringar. Inom myntväsendet, om inget annat anges.