DOCSLIB.ORG

Sos Id Abr Int Abr Print Biblio Comments 1001 AS Ur En Antecknares Samlingar Ur En Antecknares Samlingar

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sos Id Abr Int Abr Print Biblio Comments 1001 AS Ur En Antecknares Samlingar Ur En Antecknares Samlingar sos_id abr_int abr_print biblio comments 1001 AS Ur en Antecknares Samlingar Ur en Antecknares Samlingar. Utg. av G.E. Klemming. 1868–73 5 1002 ATb Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 44 1003 ATb 1 Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 7 1004 ATb 2 Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 2: [lider, sämska] 1005 ATb 3 Arboga stads tänkebok Arboga stads tänkebok. Utg. av E. Noreen/T. Wennström. 1935–50 3: [sned, 1tacka2, tackjärn] 1006 Abbedval Vkl Ordning vid Abbedisseval i Vadstena kloster Ordning vid Abbedisseval i Vadstena kloster. Utg. av R. Geete. 1904 2: [installera1, motsätta sig] 1007 Akt Kungsådr Aktsamling till kungsådreinstitutets historia Aktsamling till kungsådreinstitutets historia. Utg. av K.G. Westman. 1920 3: [mannaminne, 1nedåt, vidga] 1008 Al Konung Alexander Konung Alexander. Utg. av G.E. Klemming/J.A. Ahlstrand. 1855–62 142 1009 Ansg Rimbert, Den helige Ansgars liv Rimbert, Den helige Ansgars liv. Utg. av R. Geete. 1902 17 1010 Arfstv Arfstvisten 1451–1480 Arfstvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och Ture Turesson (Bjelke) 8 1451–1480. Utg. av K.H. Karlsson. 1908 1011 Arnell Brask biskop Hans Brasks levnadsteckning (Arnell) Arnell, E. Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904 5 1012 BGD 2 förläningsbrev på gods i Dalsland (Lignell) Lignell, A. Beskrifning öfver Grefskapet Dal, 2. 1852 1: [villig] 1013 BSH 1 öppet brev utfärdat av kung Albrekt om Bo Jonssons testamente m.m. (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 10: [bevisning, förmyndare, genast, handla1, 1ju, nådig2, oväder, såframt, uppbörd, öppen3] 1014 BSH 1 brev Björn brev från biskop Björn i Åbo till kung Albrekt (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [mena3] 1015 BSH 1 brev Bo J öppet brev utfärdat av riksdrotsen Bo Jonsson (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [vördig] 1016 BSH 1 brev frälse brev från frälsemän och allmoge i Finland till kung Albrekt (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [underdånig] 1017 BSH 1 handling gods öppet brev utfärdat av Mats Gustafsson till biskop Nils i Linköping (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 3: [fri5, förlika, försona] 1018 BSH 1 räkenskaper räkenskaper utförda av Raven von Barnekow för Nyköpings slottslän (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [torsk1] 1019 BSH 1 stillestånd stilleståndsfördrag mellan anhängare och motståndare till kung Albrekt (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 4: [2lugn1, slipare, upp7, ut6] 1020 BSH 1 öppet brev öppet brev från Gregers Anundsson och hustru till riksdrotsen Bo Jonsson (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [nedlägga3] 1021 BSH 2 brev från Ölands invånare till kung Erik om löfte om skatt in natura (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [avlysa] 1022 BSH 2 brev Helgeand brev från Helgeandshuset i Stockholm med begäran om drottning Margaretas beskydd Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [1nåd3] (Styffe) 1023 BSH 2 dombrev Jönk dombrev utfärdat i Jönköping (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [laxkar] 1024 BSH 2 dombrev Lödöse dombrev utfärdat i Lödöse (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [domprost] 1025 BSH 2 dombrev Skara dombrev utfärdat i Skara (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [mellersta] 1026 BSH 2 dombrev lax dombrev om laxfiske utfärdat av en grupp lagmän (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [färde] 1027 BSH 2 påbud påbud om gärd utskriven av biskop Tord i Strängnäs (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [befalla1] 1028 BSH 2 öppet brev öppet brev från Vadstena kloster till rikets biskopar m.fl. (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [mjuk1] 1029 BSH 3 brev från menigheterna i Dalarna m.fl. landskap med anhållan hos kung Karl att återta Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 3: [tillskyndare, undersåte, överdåd2] riksstyrelsen (Styffe) 1030 BSH 3 Laske besvär från västgötska Laske härad över olaglig beskattning (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [föröka] 1031 BSH 3 brev Jöns brev från ärkebiskop Jöns till vänner och tjänare på slottet Stäket (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [betro] 1032 BSH 3 brev Karl brev från kung Karl till danske kungen (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [hansa] 1033 BSH 3 brev Sture brev från Sten Sture till Åke Axelssons hustru fru Märta om frieriet till hennes dotter Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [tillåtelse] (Styffe) 1034 BSH 3 brev domkap brev från domkapitlet i Uppsala till herr Nils Sture (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [beskärm] 1035 BSH 3 brev kung öppet brev utfärdat av kung Karl med löften inför återtagandet av svenska tronen (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [svårligen] 1036 BSH 3 brev ridd brev från riddarna Kristian och David Bengtsson samt Ivar Gren till domkapitlet i Uppsala Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [tvärt2] (Styffe) 1037 BSH 3 brev råd brev från rikets råd med inbjudan till kung Karl att återta riksstyrelsen (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [begär1] 1038 BSH 3 brev ärkeb brev från ärkebiskop Jöns m.fl. om förlikning med borgmästare och råd i Stockholm (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [förlöpa1] 1039 BSH 3 intyg intyg från menigheten i sörmländska Oppunda härad (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [rygga1] 1040 BSH 3 intyg Gudhem intyg utfärdat av häradshövdingen i västgötska Gudhems härad (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [avhysa] 1041 BSH 3 klagoskr klagoskrift av riddaren Gregers Bengtsson över plundringar på hans gårdar (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [bolstervar] 1042 BSH 3 kungör kungörelse utfärdad i Strängnäs av kung Karl (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [lögnaktig] 1043 BSH 3 trohetsbrev trohetsbrev från Gustaf Olofsson Stenbock till kung Karl (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [intetdera] 1044 BSH 4 brev från biskop Hemming Gadd till Svante Nilsson om försoning med biskoparna (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 2: [beskydda, 1kort1] 1045 BSH 4 brev Erik brev från Erik Turesson till brodern Per om undsättningsplaner i Finland (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [lär] 1046 BSH 4 brev Gadd brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [banna1] 1047 BSH 4 brev Henrik brev från biskop Henrik i Linköping och riddaren Erik Turesson om utskrivning av gärder till Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [torrfisk] kungens eriksgata (Styffe) 1048 BSH 4 brev Märta brev från Märta Ivarsdotter till Svante Nilsson om kontakt med sändebud från Lübeck Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [bror] (Styffe) 1049 BSH 4 brev Siggesson brev från kyrkoherden Arvid Siggesson i västmanländska Fellingsbro till Peder Birgersson Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 2: [läglighet, seglats] (Styffe) 1050 BSH 4 brev Sten S brev från Sten Sture till Svante Nilsson om tillståndet i Stockholm, Västergötland och Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [oreda] Småland (Styffe) 1051 BSH 4 brev Sture brev från Sten Sture till Svante Nilsson om framställningar till allmogen (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [förhinder] 1052 BSH 4 brev Svante brev från Svante Nilsson till kung Hans (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 2: [Eders, bräde2] 1053 BSH 4 brev Svante N öppet brev utfärdat av Svante Nilsson m.fl. riksråd om stöd till ärkebiskop Jakob (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [försvaga] 1054 BSH 4 brev Trolle öppet brev utfärdat av Arvid Trolle om Sten Stures mellanhavande med Ivar Axelsson Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [genstörtig] (Styffe) 1055 BSH 4 brev biskop brev från biskop Hemming Gadd till rikets råd med begäran om försträckning av medel Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 1: [beskydd] (Styffe) 1056 BSH 4 brev domkap öppet brev från domkapitlet i Uppsala om skadeersättning (Styffe) Styffe, C.G. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. 1859 84 2: [försaka, vållande] 1057 BSH 4 brev inv brev från invånare i Dalarna till borgerskapet i Stockholm om stämplingar mot Sten Sture Styffe, C.G.
Load more

Recommended publications
  • Till Slaget P& Brunkeberg
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se till slaget p&Brunkeberg Den 15maj 1470 avled Karl Knutsson p; Stockholms slott efter en månadslång sjukdom. Dagen efter konungens död sände Sten Sture ett brev till den vid Eriksmässan i Uppsala församlade menigheten av alla grader och stånd och från vilket landskap den an var. Som utställare av brevet uppträder samtidigt borg- mastare, rådmän och menighet P Stockhoh, med vilka Sten Sture sager sig ha ingått en förening, tills »mene rikesens radh ok man))hnit samlas för att :tviilja »en herre eller höfwitzman i rikit)). Själv titulerar Sten Sture sig i brevet »ridderephöfwitz- man paa Stockholm», en titel, som far sin förklaring av den kmgörelse han lämnar á brevet om att den döende konungen befallt honom riket, )>besynnerligeAbo ok Orabroe slott rnedh Stockholms slott ok stadh, sa ok alle the landlig stader ok län som han mechtig ofwer war, sa at iak skal them foresta)) samt den ))förening»med Stockholms stad, vilken han samtidigt be- kantgör.' Samtiden har inte ifrågasatt, att Sten Sture erhållit ovan- nämnda mandat av Karl Knutsson. Först en modern forskare har antytt tvivel.' Däremot har en av Karl Knutssons och Sten HADORPN,II S. 255. Z K. G. LUNDHOLM,Sten Sture den äldre och stormannen s. 44. Förmodligen är Lundholm härvidlag beroende av S. U. PALMESverk om Sten Sture. Dar talas © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Riksföreståridarvalet 1470 = 25 Stures motståndare, upprorsledaren från 1469 och konung Kristians svurne anhängare, Erik Karlsson, i brev bestritt Karl Knutssons rätt att överantvarda riket i Sten Stures händer, motiverat med att Karl Knutsson inte var ))rettkonung, sedhan han hade försworet riket^.^ Detta försök att undergräva grund- valen för Sten Stures mandat med att Karl Knutsson inte skulle vara ,>rattkonung)), ar dock enbart en juridisk fiktion, som konmg Kristian och den unionsvanliga stomannagruppen i Sverige utnyttjade för att återställa einionen i den uppltomna regentvakansen.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • Swedish Diachronic Texts Resources and User Needs to Consider in a Swedish Diachronic Corpus
    RAPPORTER FRÅN SWE-CLARIN SWE-CLARIN REPORT SERIES sweclarin.se/scrs [SCR-02-2019] Swedish diachronic texts Resources and user needs to consider in a Swedish diachronic corpus Eva Pettersson1 and Lars Borin2 1Department of Linguistics and Philology, Uppsala University, eva.pettersson@lingfil.uu.se 2Språkbanken Text, University of Gothenburg, [email protected] CONTENTS 1 Introduction 1 2 Corpus providers 3 2.1 Alvin................................3 2.2 Dramawebben...........................3 2.3 Fornsvenska textbanken......................4 2.4 The Gender and Work project (GaW)...............5 2.5 HaCOSSA.............................5 2.6 Jämtlands läns fornskriftsällskap..................6 2.7 Litteraturbanken..........................6 2.8 Medieval Nordic Text Archive (Menota)..............7 2.9 Project Runeberg and Project Gutenberg..............7 2.10 Samnordisk runtextdatabas.....................8 2.11 Språkbanken Text..........................9 2.12 Svenska fornskriftställskapet....................9 2.13 Vetenskapssocieten i Lund..................... 10 3 Corpora 11 3.1 Runic Swedish (800–1225)..................... 12 3.2 Old Swedish (1225–1526)..................... 13 3.2.1 Religious texts....................... 13 3.2.2 Secular prose....................... 15 ii Swedish diachronic texts 3.2.3 Letters and charters.................... 15 3.2.4 Scientific text (medicine)................. 16 3.2.5 Court records....................... 17 3.2.6 Laws and regulations................... 18 3.2.7 Accounts and registers.................. 18 3.2.8 Old Swedish: Summary.................. 19 3.3 Early Modern Swedish (1526–1732)................ 21 3.3.1 Religious texts....................... 21 3.3.2 Secular prose....................... 22 3.3.3 Diaries and personal stories................ 22 3.3.4 Song texts......................... 23 3.3.5 Periodicals......................... 23 3.3.6 Letters and charters.................... 23 3.3.7 Academic text......................
    [Show full text]
  • Myntstudier 2013:1 Läsvänlig
    myntstudier 2013:1 - december Mynttidskriften på Internet www.archaeology.su.se/numismatiska Spridningen av danska mynt Redaktionellt Myntstudier utges av Numismatiska 1448-1523 i svenska fynd Forskningsgruppen (Gunnar Ekströms professur i numismatik och penning­ Sarah Eriksson historia) vid Stockholms Universitet. Ansvarig utgivare och redaktör är Bakgrund Kenneth Jonsson. Artiklarna kommer enbart att behandla mynt och därmed Under slutet av medeltiden fick utländska mynt stor bety- relaterad information, d.v.s inte me­ delse i framför allt södra Sverige. Till de vanligaste hör dalj­­er, sedlar och polletter. danska mynt från Riksrådet 1448, Kristian I, Hans och Distribution sker endast i detta Kristian II, d.v.s. mellan 1448 och 1523. De var kungar elektroniska format (PDF), som alla som under olika perioder regerade i både Danmark och intresserade själva kan skriva ut på Sverige. Med utgångspunkt från hopade fynd och lös- papper. För att skriva ut den laddar fynd är avsikten här att studera dessa mynts spridning. man ner filen till sin egen dator. För De landskap som behandlas är de som på medeltiden utskrift krävs Adobe Reader som går tillhörde Sverige. Det betyder att Skåne, Halland, Bo- att ladda ner gratis från Adobes hem­ huslän, Blekinge, Jämtland och Härjedalen inte ingår. sida: www.adobe.com Det gör inte heller Gotland och Finland. Skriv lämpligen ut uppslag som börjar med udda sidor först och vänd Klackenberg har undersökt monetariseringen i det därefter sidorna och skriv ut jämna si­ medeltida Sverige genom att kartlägga spridningen av dor. Efter vikning har man tidskriften mynt funna i kyrkor. Klackenberg anser att: ”... mynt- i A5­format.
    [Show full text]
  • "Sancte Eriks Gård" Anteckn Börje Sandén Nov—Dec 1978 OCR-Läst 2005-02-10 True Page Pärm G01
    "Sancte Eriks Gård" Anteckn Börje Sandén nov—dec 1978 OCR-läst 2005-02-10 True page pärm g01 Av Fabian Måsson, Skildringar från medeltidens senare skede, del I, Den nationella samlingens födslovåndor femte upplagan, 6:e tusendet, ur Svenngårds samling. Tidens förlag. Kristian I - ville utkräva skeppsskatt av upplandsbönderna - girig, tog glasrutor från Stockholms slott - glas var genomskinligare än oxblåsor - glas gick inte att skjuta pilar igenom Gustav Trolle - ärvde inte faderns milda sinne - ärvde moderns stolta, hatfulla håg Svartsjö - Sture residerade bara en mil från Stäket — Styrbiskop Joakim Trolle -Sören Norrby -före Vädla, härjade i skärgården medan de väntade på dansk förstärkning Vädla Danskarna steg iland vid Värtan, och gick över Gärdet för att via Brunkeberg och Spånga nå Stäket. Sture mötte dem vid Vädla och drev dem tillbaka. Det gick så snabbt att de danska fartygen måste lämna stranden för att inte bli tagna, och då drunknade många av danskarna när de försökte simma ut. (14 aug) Belägringen av Stäket - 3 avvisade förlikningsbud Riksmötet i Stockholm Trolle tog inte så hårt på beslutet - han kunde bara dömas av påven som utsett honom. Rivningen Stenar förs på slädar ut på isen för att de aldrig mer skulle kunna användas för återuppförande Dalkarlarna 19 'härtåg' sedan Engelbrekt Rotebro 1497 - dalkarlarna väntade på Sten Sture d.ä. vid Hammarby kyrka - besvikna när han förliktes med Kristian (hovmästare) - han fick större län än någon svensk någonsin förut. - i Sancta Klara kloster Ornäs, s 38 Arent Persson Örnflyckt fick Ornäs i giftet med Barbro Stigsdotter, Stig Hansson var rikast i Dalarna, bergs—fogde i Silverberget.
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo Härad Och Sigtuna Stad
    Det medeltida Sverige Band 1 UPPLAND: 10 Håbo härad och Sigtuna stad Det medeltida Sverige 1 UPPLAND _______________________________________________________________________ 10 Håbo härad Sigtuna stad Annika Björklund Stockholm 2014 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens Jubileumsfond), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Del av Kalmar socken med Frösunda by och Kalmar kyrka, karta från 1693 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA Frösunda A14:7–8). © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-07-8 Tryck: TMG Tabergs Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förlades först till Histo- riska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekre- terare, professor Gunnar T Westin. Denne presenterade 1962 (se HT 1962 s 121-140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan ock- så hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vit- terhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut år 1982 överfördes projektet till Riksantikvarie- ämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]
  • Murder and Execution Within the Political Sphere in Fifteenth-Century Scandinavia
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Dick Harrison Murder and Execution within the Political Sphere in Fifteenth-century Scandinavia Medieval society is rumoured to have been violent. Angry young men are supposed to have beaten and killed each other more frequently than in subse- quent centuries. The tiny arms of the law apparently did not reach very far outside the crenellated walls of castles and fortresses. The possibility of dying from wounds inflicted by fist, sword, dagger, axe or some other weapon would have been far greater in the Middle Ages than during the early modern period. In fact, violence forms an intrinsic part of our standard preconception of the Middle Ages-it is one of those elements that contribute to the making of the image of the medieval past. We have grown accustomed to imagining the frightened shrieks of poor, defenceless women in villages or convents under attack, the clamour of evil warriors on battle-fields littered by corpses and reeking of human and equine flesh, and the public hanging, drawing and quartering of criminals that, in our society, would have got away with a fine or a mild prison sentence. Ghastly horror stories of semi-legendary brutes like Sawny Beane, the late medieval cannibal of Galloway, and Wad Tepeg, the Walachian impaler known as Dracula, hardly surprise us. As has been shown by anthropological studies of history, violence was also a very public feature of medieval life. Killings often took the form of public rituals, regardless of whether the killing was an official execution ordered by the government or an act of rebellion.
    [Show full text]
  • 91-89546-03-2 Carlstedts Antavl Se.Hylab.2:Bibliotek:Dokument:Vik:91-89546-03-2 Pages=83, Changed=2000-11-15 09:57:02 2 3
    1 Pär Carlstedt i historien av Gunnar Carlstedt och Britt-Marie Forsén se.hylab.2:Bibliotek:dokument:Vik:91-89546-03-2 Carlstedts antavl se.hylab.2:Bibliotek:dokument:Vik:91-89546-03-2 pages=83, changed=2000-11-15 09:57:02 2 3 Inledning 5 Släkter 9 adliga ätten Anrep, nr 236 9 adliga ätten Bielke af Åkerö, nr 8 9 adliga ätten Bonde, nr 11. 12 den urgamla danska kungaätten 15 den urgamla Erikska kungaätten 21 den urgamla Folkungaätten 22 adliga ätten Forbes, nr 249 24 den urgamla färöiska kungaätten 24 adliga ätten Gladsten, af Whitilau, nr 372 24 personer i Glanshammar socken 26 ointroducerade ätten Grip 27 adliga ätten Gyllenbreider, nr 936 29 friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm, nr 3. 30 adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm, nr 29 32 personer från Göteborgstrakten 33 personer i Hallingebergs socken 34 adliga ätten Jakobsköld, nr 85 39 adliga ätten Krummedige 40 adliga ätten Leijonhufvud, nr 26 41 grevliga ätten Lewenhaupt, nr 2 43 adliga ätten Lilliehöök af Fårdala, nr 1 45 adliga ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, nr 66 46 adliga ätten Natt och Dag, nr 13 47 adliga ätten von Nieroth, nr 564 53 den norska kungaätten 54 adliga ätten Roos af Hjelmsäter, nr 51 58 adliga ätten Stuart, nr 86 61 personer i Södra Vi socken 62 friherrliga ätten Tott 65 Adliga och friherrliga ätterna Trolle. nr 36 och 360. 66 ätten Vasa 69 övriga ätter 71 Personregister 75 Platsregister 77 Släktträd 79 Referenser 82 4 5 1 Inledning Omfattning Denna skrift är en antavla för Pär Oskar Carlstedt (se sidan 33).
    [Show full text]
  • Hans Brasks Lansregister I Modern Forsknilag Ha Ett Par S
    (C) Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Hans Brasks lansregister I modern forsknilag ha ett par s. k. Iansregister fra11 medel- tidens slut tilldragit sig stor uppmarksamhet.' Det ena bar år- talet 1485 Inen har visat sig vara en sammanställning, tillko~x- men först under ~poo-taletssenare haPft, och har darf~rau- mera måst avföras från diskussionen."et andra, som finnes infört i Jakob Ulvssons Itopiebok [A a], har kunnat dateras till hösten Det best& av tvii lägg (fol. 41/44 och 42/43] med olikartat innehall. Intresset för dessa lansregister torde i huvudsak ha motive- rats av de rubriker, som finnas i dessa. Overst p5 de fyra sidorna i Iagget 41/44 i A 2 sta saledes: I] »Tesse Ian plege ligge vnder Itongens fatebuï oc vnder slotten)), a] ))Tesse län plage ga i förläning)), 3) ))Sesse Ian plage stundum vara i forlaning oe stundum plege k haffue torn sielff)), 4) ))Tesse gode man are begerende forlaning. Liknande rubriker finnas i 7) 1485 års lansregister)). Registren ha alltsedan Hans Forssells tid ansetts vara viktiga kallor vid H. FORSSELL,Sveriges inre historia från Gustaf den förste I, s. 18 ff., 31 ff., E. LONNROTW,Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige, GHA 1940 s. 242 ff., P, SJOGREN?Slakten Trolles historia intill 1505, s. 146 11. 5? S. U. PALME, Riksföreståndarvalet 1512, UUA 1949 S. 341 ff., F. DOVRING,De stående skat- terna, s. 404 ff., S. SUVANTO,Suorneil poliittinen, s. 42 ff., j2 ff., 310 ff., G. T. WESTIN,De s. k. lansregistren från medeltidens slut, Sc 1951-52 S.
    [Show full text]
  • Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century
    KNOWLEDGE COMMUNITIES Hellerstedt (ed.) Hellerstedt Eighteenth Century the to Antiquity Late from Virtue Ethics and Education Edited by Andreas Hellerstedt Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century Knowledge Communities This series focuses on innovative scholarship in the areas of intellectual history and the history of ideas, particularly as they relate to the communication of knowledge within and among diverse scholarly, literary, religious, and social communities across Western Europe. Interdisciplinary in nature, the series especially encourages new methodological outlooks that draw on the disciplines of philosophy, theology, musicology, anthropology, paleography, and codicology. Knowledge Communities addresses the myriad ways in which knowledge was expressed and inculcated, not only focusing upon scholarly texts from the period but also emphasizing the importance of emotions, ritual, performance, images, and gestures as modalities that communicate and acculturate ideas. The series publishes cutting-edge work that explores the nexus between ideas, communities and individuals in medieval and early modern Europe. Series Editor Clare Monagle, Macquarie University Editorial Board Mette Bruun, University of Copenhagen Babette Hellemans, University of Groningen Severin Kitanov, Salem State University Alex Novikofff, Fordham University Willemien Otten, University of Chicago Divinity School Virtue Ethics and Education from Late Antiquity
    [Show full text]
  • Moneta Daniæ
    MONETA DANIÆ EN STUDIE OM KRISTIAN I, HANS OCH KRISTIAN II; DERAS DANSKA MYNTNING OCH VAR DESSA MYNT HITTATS INOM DET MEDELTIDA SVERIGE. Kandidatuppsats i Arkeologi med numismatisk inriktning Stockholms universitet HT 2011 Sarah Eriksson Handledare: Kenneth Jonsson ABSTRACT: My aim with this paper has been to detect any patterns that may occur in the Swedish finds of coins that have been coined in Denmark between 1448 and 1523. I have compared coins struck in Denmark and the Baltic countries to detect different patterns. How did the coins enter Sweden? It is clear that there is a difference between the import routes for the Danish and the Baltic coins. I also examined probable ways in which coins came into the country for example through war or commerce. The distribution of finds is different over time and about 22% of the finds come from monasteries which are not located close to the old border between Denmark and Sweden. The finds close to the border is on the other hand mostly found in rural churches. This indicates that further away from the boarder the coins belonged to more influential people. Although it is difficult to know exactly how the coins were distributed, it tends to be a pattern like the one I just described. In the paper I also deal with questions about; how the economy was, if the number of finds increased or decreased during this period. KEY WORDS: Danish coins, 1448-1523, distribution in Sweden, comparison between distribution of coins from Denmark and the Baltic countries, war and commerce. ”var herre vill ju riket styra och laga, därför binda de band med rotenskap [myteri], riket till skam och sitt eget förtapp; utländska herrar inkalla de till sin hjälp, ej tänkandes det varder deras eget nederstjälp.
    [Show full text]
  • Swedish Diachronic Texts Resources and User Needs to Consider in a Swedish Diachronic Corpus
    RAPPORTER FRÅN SWE-CLARIN SWE-CLARIN REPORT SERIES sweclarin.se/scrs [SCR-02-2019] Revised 2019-10-16 Swedish diachronic texts Resources and user needs to consider in a Swedish diachronic corpus Eva Pettersson1 and Lars Borin2 1Department of Linguistics and Philology, Uppsala University, eva.pettersson@lingfil.uu.se 2Språkbanken Text, University of Gothenburg, [email protected] CONTENTS 1 Introduction 1 2 Corpus providers 3 2.1 Alvin................................3 2.2 Dramawebben...........................3 2.3 Fornsvenska textbanken......................4 2.4 The Gender and Work project (GaW)...............5 2.5 HaCOSSA.............................5 2.6 Jämtlands läns fornskriftsällskap..................6 2.7 Litteraturbanken..........................6 2.8 Medieval Nordic Text Archive (Menota)..............7 2.9 Project Runeberg and Project Gutenberg..............7 2.10 Samnordisk runtextdatabas.....................8 2.11 Språkbanken Text..........................9 2.12 Svenska fornskriftställskapet....................9 2.13 Vetenskapssocieten i Lund..................... 10 3 Corpora 11 3.1 Runic Swedish (800–1225)..................... 12 3.2 Old Swedish (1225–1526)..................... 13 3.2.1 Religious texts....................... 13 3.2.2 Secular prose....................... 15 ii Swedish diachronic texts 3.2.3 Letters and charters.................... 15 3.2.4 Scientific text (medicine)................. 16 3.2.5 Court records....................... 17 3.2.6 Laws and regulations................... 18 3.2.7 Accounts and registers.................. 18 3.2.8 Old Swedish: Summary.................. 19 3.3 Early Modern Swedish (1526–1732)................ 21 3.3.1 Religious texts....................... 21 3.3.2 Secular prose....................... 22 3.3.3 Diaries and personal stories................ 22 3.3.4 Song texts......................... 23 3.3.5 Periodicals......................... 23 3.3.6 Letters and charters.................... 23 3.3.7 Academic text......................
    [Show full text]