Det Medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: Selebo Och Öknebo Härader Tälje Stad

Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: Selebo och Öknebo härader Tälje stad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND ________________________________________________________________ 6 Selebo och Öknebo härader Tälje stad Hanna Källström Stockholm 2016 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 10229 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Karin Åström Iko (riksarkivarie, ordförande), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens jubileumsfond), Lars Jacobzon (bitr länsantikvarie, kulturmiljövården), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Gripsholms slott. Karta från 1688 (beskuren), GrhA, Slottsarkivet. © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-21-4 Tryck: TMG Tabergs Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förla- des först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne presente- rade 1962 (se HT 1962 s 121-140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut år 1982 överfördes projektet till Riksantikva- rieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län. Från och med 2012 har Riks- arkivet övertagit huvudmannaskapet för serien, och sedan dess har tre Södermanlandshäften (2:3, 2:4 och 2:5), ett Upplandshäfte (1:10) och ett Smålandshäfte (4:6) publicerats. Med medel från forskningsfinansiärerna Kungl Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond samt med bidrag av Riksantikvarieämbetet bedrivs arbetet på Riksarkivet för närvarande av fyra redaktörer, fil kand Kaj Janzon, fil dr Annika Björklund, teol dr Hanna Källström och docent Christian Lovén. Den sistnämnde arbetar även med digitalisering av DMS. Redaktörerna ingår organisatoriskt i enheten Svenskt Diplomatarium och huvudredaktör Claes Gejrot är projektledare. Den nu föreliggande boken (DMS 2:6) är den sjätte delen avseende Sö- dermanland och den tjugotredje i huvudserien. Boken behandlar Selebo härad, Öknebo härad och Tälje stad. Författare är Hanna Källström. Som författare arbetar man självständigt med sitt undersökningsområde och ansvarar för bokens text. Det ska ändå tydligt framhållas att ett aktivt samarbete inom redaktionen är ett genomgående och viktigt inslag. I det här fallet kan särskilt nämnas att Christian Lovén har ritat kartorna. Hanna Källström redogör i kapitlet ”Inledning” för de principer som varit vägle- dande. Inledningen är central för den som vill tillgodogöra sig all den information som ges i boken. Tilläggas kan att vissa detaljer i principerna skiftar mellan de olika delarna i DMS-serien. Arbetet har underlättats genom fruktbart samarbete med Diplomatariets personal, redaktörerna Peter Ståhl, Ingela Hedström och Sara Risberg. Författaren har också haft förmånen att diskutera arbetet i manus med referensgruppen för DMS: Björn Asker, Roger Axelsson, Ann Catherine Bonnier, Elisabeth Gräslund Berg, Jan Brunius, Olle Ferm, Ådel Franzén, Henrik Klackenberg, Staffan Nyström, Sigurd Rahmqvist och Clas Tollin. Stockholm i november 2016 Claes Gejrot Innehåll 5 Förord 7 Innehållsförteckning 334 Källor, litteratur och för- 9 Inledning kortningar 334 Använt SöH-material 22 Södermanlands nordöstra del 334 Förkortningar: källor och – Selebo och Öknebo härader använd litteratur samt Tälje stad 345 Förkortningar, allmänna 22 Topografiska huvuddrag 347 Kartor 22 Administrativ indelning 24 Judiciella förhållanden 349 Register 25 Kyrkliga förhållanden 349 Ortregister 26 Skattesystemet 365 Personregister 26 Landskapshandlingarna 392 Register över kyrkliga 27 Viktigare enskilda källor institutioners godsinnehav 31 Sätesgårdar Kartor 33 Selebo härad 29 Sätesgårdar 34 Statistiska uppgifter 34 Selebo härad, administrativ 36 Aspö socken och judiciell indelning 51 Kärnbo socken 39 Aspö socken 76 Mariefreds kartusiankloster 54 Kärnbo socken 79 Toresunds socken 84 Toresunds socken 122 Ytterselö socken 125 Ytterselö socken 152 Ärja socken 153 Ärja socken 160 Överselö socken 164 Överselö socken 196 Öknebo härad, administrativ 195 Öknebo härad och judiciell idelning 197 Taxinge socken 198 Taxinge socken 208 Turinge socken 210 Turinge socken 224 Tveta socken 225 Tveta socken 235 Tälje socken 237 Tälje socken 243 Vårdinge socken 245 Vårdinge socken 267 Ytterenhörna socken 269 Ytterenhörna socken 285 Ytterjärna socken 287 Ytterjärna socken 300 Överenhörna socken 302 Överenhörna socken 313 Överjärna socken 315 Överjärna socken 326 Tälje stad Inledning De regionala bearbetningarna i Det medeltida Sverige presenteras landskaps- vis, i härader och skeppslag och under dem socknar och städer. Därvid följs indelningen i 1500-talets kamerala material. I de fall förändringar skett under senare perioder finns hänvisningar på den plats där en socken eller ort borde återfinnas enligt senare ändringar av indelningen. Sådana änd- ringar redovisas vanligen i ett inledande avsnitt under berörda härad. Socknen redovisas på det sätt den framträder i 1500-talsmaterialet, som en kameral enhet: jordebokssocknen, vilken ofta men inte alltid överens- stämmer med den kyrkliga socknen. Skillnader mellan dessa noteras. Ter- men ”socken” står i boken för begreppet jordebokssocken, om inte annat särskilt anges; endast i avsnittet om den kyrkliga organisationen är ”socken” synonymt med kyrksocken. I anmärkningar av typen ”nu i … socken” och ”nuv … socken” avser ”nu” och ”nuv” den regionala organisationen 1950, före den första av de stora kommunsammanslagningar som upplöste det historiska sambandet mellan socken och kommun. ”Socken” var ännu 1950 närmast synonymt med den borgerliga kommunen fram till kommunreformen 1952. Redovisningen inom socknen av varje by/gård, brukningsenhet består av tre delar: I Namnformer, kartangivelse. II Inventering av landskapshandlingarna. III Inventering av det medeltida materialet. I Namnformer För varje enhet redovisas först det nuvarande namnet, med halvfet stil, därefter den äldsta kända namnformen, kursiverad, och årtalet för denna. Äldsta belägg. När det äldsta belägget hämtats ur tryckta källor av god kvalitet, återges stavningen enligt trycket utan att den har kontrollerats mot originaldokumentet. (I enstaka fall har originaldokumentet granskats, vilket anges med ”or”, t ex ”SD 1109 or”). Namnbelägg ur tryckta regest- samlingar används inte i denna volym. När det äldsta belägget är en av- skrift, återges även den äldsta originalformen. Om den äldsta originalformen hämtats från en källa som är skriven på latin eller annat främmande språk, återges vanligen även den äldsta originalformen från en svensksprå- 10 Inledning kig källa. Det har inte varit möjligt att pröva rent språkliga ortnamnspro- blem. Därför anges varianter av namnet endast undantagsvis, t ex vid kraf- tig avvikelse eller förändring under medeltid och 1500-tal. För övriga medeltida namnformer hänvisas till OAU:s omfattande excerptmaterial, för- valtat av Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och numera till stor del tillgängligt även i digital form. Ortnamnen återges genomgående med stora begynnelsebokstäver, även i de fall originalen eller de tryckta källorna har små. Prepositioner (”in”, ”de” osv) anges, men ”i” och ”j” återges båda med i. Undantag: äldsta belägg hämtade ur 1500-talets kamerala material återges som regel utan preposition. Upplösta förkortningar markeras inte. Nutida namn. De nutida namnen återges enligt bestämmelserna om god ortnamnssed i Kulturmiljölagen (SFS 1988:950, ändrad 2015:2852), 1 kap 4 §. Om byn/gården/brukningsenheten inte har kunnat återfinnas på offici- ellt tryckt kartmaterial (i första hand ekonomiska kartan 1:10 000, topografiska kartan 1:50 000, generalstabskartan 1:100 000 eller 1800-talets ekonomiska kartor) eller med Lantmäteriets webbtjänst ”Kartsök och ortnamn”, redovisas den under den äldsta kända namnformen, alternativt en konstruerad namnform, vilken markerats med *. Konstruerade namnformer används vanligen då den äldsta namnformens stavning inte är förenlig med nutida språkregler och namnets betydelse är klarlagd av namnforsk- ningen. Ett namn som varken är utrett i språkvetenskaplig litteratur eller i språklig mening genomskinligt återges däremot alltid med källans stavning. Kartangivelse. Den teckengrupp med siffror och bokstäver, t ex 10 H, 9 d, som avslutar den första avdelningen hänvisar till det aktuella bladet av ekonomiska kartan, skala 1:10 000. Den flygfotobaserade ekonomiska kartan framställdes 1935–78 och är i skrivande stund enklast åtkomlig genom sökning i Lantmäteriets digitala gratistjänst Historiska kartor, där man med alternativet ”avancerad sökning” kan hitta denna kartserie i Rikets allmän- na kartverks arkiv. Hänvisningen avser det blad som ortnamnet står på. I vissa fall finns ortnamnet som namn på trakt eller fornlämning i Lantmäte- riets digitala topografiska karta men saknas i den tryckta ekonomiska kartan, och det förekommer även att ortnamn som saknas i den digitala kartan finns på den tryckta ekonomiska kartan. Med begreppet ”moderna kartor” avses i denna

Load more