Verksamhetsberättelse 2007 Nylands Förbund

Nylands förbunds publikationer D 49 - 2008

Nylands förbund

Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

Helsingfors • 2008

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 1 Nylands förbunds publikationer D 49 - 2008 ISSN 1236-4096

Graﬁ sk design: BNL Euro RSCG Layout: Arja-Leena Berg Pärmbild: Nordsjö, Nybondas / Tuula Palaste-Eerola Översättning: Annika Valovirta

Helsingfors 2008

Uudenmaan liitto | Nylands förbund

2 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Innehållsförteckning

LANDSKAPSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5 NYLAND 2007 7 NYLANDS FÖRBUNDS STRATEGI 10 VERKSAMHETEN 2007 11 Intressebevakning 11 Landskapsprogrammet 14 Genomförandeplan 14 Stadsprogrammen och regioncentraprogrammen 15 Metropolpolitiken 15 Bostadsprogrammet 16 Utvecklandet av näringar 16 Kultur 18 Utbildning 18 Välfärd 18 Informationstjänst 18 Landskapsplan 19 Genomförande av landskapsplanen 19 Samordning av markanvändningen, boendet och traﬁ ken; MBT-förfarandet 20 Etapplanen 20 Traﬁ ksystemarbetet 21 Klimatstrategin 22 Internationell verksamhet 22 Personalens kompetens 23 Övrig verksamhet 23

NYLANDS FÖRBUNDS ORGAN 24 Landskapsfullmäktige 24 Landskapsstyrelsen 24 Revisionsnämnden 24 Landskapets samarbetsgrupp i Nyland (MYR) 25 Regiondirektionen för västra Nyland 25 Övriga samarbetsorganisationer 26

EKONOMI 27 Budgetutfallet under verksamhetsperioden 1.1.-31.12.2007 27 Resultaträkning från år 2007 34 Balans 31.12.2007 35 Finansieringskalkyl 36 Medlemskommunernas betalningsandelar år 2007 (inneh. kompetenscenterprogram) 37 Projekten under år 2007 och deras helhetsﬁ nansiering 38 Bokslutets underteckning och revisionsberättelse 2007 39 Revisionsnämndens värderingsberättelse för år 2007 41

BILAGA 1: FÖRTROENDEVALDA 45 LANDSKAPSFULLMÄKTIGE 45 LANDSKAPSSTYRELSEN 48 REVISIONSNÄMNDEN 49 REGIONDIREKTIONEN FÖR VÄSTRA NYLAND 49 BILAGA 2: SAMARBETSGRUPPER 50 BILAGA 3: NYLANDS FÖRBUNDS PUBLIKATIONER SOM UTGETTS UNDER ÅR 2007 51

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 3 4 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Landskapsdirektörens översikt

Under 2007 förberedde vi oss för stora förändringar och många reformer inleddes. Förbundet har ett arbetsfyllt år bakom sig som innehöll osäkerhet och utmaningar men också anledning till belåtenhet och glädje.

Matti Vanhanens andra regering intog i sitt program för första gången mål för en metropolpolitik. Det centrala temat var att det för specialfrågorna i huvudstadsregionen läggs grunden för en metropolpolitik som syftar till att lösa problemen i anslutning till mark- användningen, boendet och traﬁ ken. Mellan staten och kommunerna i huvudstadsregionen stärks och utvidgas systemet med intentionsavtal och det samarbete som grundar sig på partnerskap mellan olika statliga förvaltningsområden.

I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet tillsatte statsrådet ett projekt för att reformera regionförvaltningen som hade till uppgift att klargöra arbetsfördelningen mellan regionförvaltningsmyndigheterna, slå ihop tillstånds-, övervaknings- och rätts- skyddsuppgifterna, koncentrera regionala utvecklingsuppgifter och beslutsrätten i frågor som gäller regionutvecklingsresurser till landskapsförbunden som en fungerande regionutvecklingshelhet. Utgångspunkten var att eliminera överlappningar och gallra onödiga uppgifter samt att minska antalet myndigheter avsevärt. Arbetsgrupper utarbetade under 2007 utredningar om regionförvaltningen i dag, och de eventuella reformerna träder i kraft i början av 2010.

De utredningar och genomförandeplaner som förutsätts av kommunerna enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform lämnades till inrikesministeriet i augusti. De 14 kommunerna i Helsingforsregionen utarbetade tillsammans en plan för markanvänd- ning och boende i stadsregionen och de 11 kommunerna i västra Nyland utarbetade på frivillig basis en gemensam stadsplan för regionen.

I kommunerna fattade man också beslut om sammanslagningar. Ekenäs stad och Karis stad samt Pojo kommun beslöt slå sig samman till Raseborgs stad. Sammatti och Lojo beslöt likaså gå ihop, men för Karislojos del uppsköts förhandlingarna fram till 2008. Statsrådet fattade ett betydande beslut som innebar att ett cirka 30 km2 stort område överfördes från Sibbo och Vanda till Helsingfors.

På EU-nivå var den viktigaste händelsen att den nya strukturfondsperioden 2007–2013 inleddes. Den största delen av de program som gäller Nyland godkändes först på hösten i kommissionen och därför kommer programmen de facto i gång först 2008.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 5 Den goda ekonomiska utvecklingen fortsatte i Nyland under 2007. Antalet arbetslösa minskade ytterligare och den strukturella arbetslösheten lättade också. Invånarantalet fortsatte att växa kraftigt. Invånarantalet ökade i alla andra nyländska kommuner utom i Sammatti. Däremot minskade bostadsproduktionen redan fjärde året i rad och trots att det fanns ett uppenbart behov av bostäder sköt byggarna upp sina bostadsprojekt. Staten tog igen ett aktivare grepp om bostadspolitiken, vilket var positivt. Staten och 14 kommuner i Helsingforsregionen beredde tillsammans ett intentionsavtal där tyngdpunkten låg på ett gemensamt ansvar mellan aktörerna.

Förbundets mångåriga, respekterade landskapsdirektör Aimo Lempinen gick i pension och stadsdirektör Ossi Savolainen valdes till hans efterträdare vid fullmäktigemötet i juni. Republikens President beviljade i juni 2007 landskapsdirektör Aimo Lempinen hederstiteln landskapsråd. I början av december inledde Pertti Rauhio sitt arbete som landskapsdirektörens ersättare.

Förbundets budget och verksamhetsmål utföll enligt planerna. Budgetutfallet visade ett överskott på inemot 20 000 euro. Ett varmt tack till hela personalen som på ett ypper- ligt sätt nådde upp till målen och arbetade aktivt för att ﬁ nna nya redskap för förbundet i dess arbete för kommunerna.

Ossi Savolainen landskapsdirektör

6 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Nyland 2007

Internationell miljö exempel oftare förekommer extrema och kraftiga väderleksfenomen. Man förutspår att det i syn- Nyland klarade sig bra i internationella jämförel- nerhet kommer att förekomma fl era översväm- ser om konkurrenskraft och innovativ verksamhet ningar, störtregn och exceptionell torka och att vilket ytterligare stärkte Nylands ställning som ett det kommer att ske tidsmässiga förändringar område i Europa som utvecklar och förnyar sig. och variationer i fenomenens varaktighet. Det Förbundet anslöt sig 2006 till CPMR (samarbets- kommer också att ske förändringar i naturmiljön, organisationen för perifera och maritima regioner) till exempel i fråga om vegetation och djurarter. och deltog i arbetsgruppen för europeisk innova- Eftersom det är fråga om ett globalt fenomen är tionspolitik som kommer att ge ut sin slutrapport det dessutom sannolikt att vi i Finland också får i slutet av 2008. erfara effekter som förorsakas av snabba växlingar i priserna på energi och importbränslen, större osä- I den internationella omvärlden framhävdes teman kerhet inom världsekonomin och ett växande antal som gällde globalisering och klimatförändring. fl yktingar till följd av klimatförändringen. Ett annat fenomen har utvecklats vid sidan av det sk. Kinafenomenet som redan tidigare har väckt Det effektivaste sättet att stävja klimatföränd- mycket diskussion, nämligen ett fenomen som ringen är att begränsa utsläppen av växthusgaser i sammanhänger med den ekonomiska tillväxten i atmosfären. Förenta Nationernas konvention om Asien och som innebär att de asiatiska investering- klimatförändring från 1992 är den viktigaste inter- arna ökar i hela Europa. Det här syns allt tydligare nationella konventionen i syfte att begränsa utsläp- också i Östersjöregionen, i Ryssland och likaså i pen. Den kompletteras av Kyotoprotokollet, som Finland. Förbundet gjorde en preliminär kartlägg- ratifi cerades 2005. Enligt Kyotoprotokollet har ning av effekterna i Nyland. alla länder som ratifi cerat protokollet skyldighet att begränsa utsläppen av växthusgaser i respektive Med tanke på förbundets verksamhet var den land under perioden 2008–2012. Inom EU tog viktigaste förändringen på EU-nivå att den nya man i fråga om målen efter Kyoto ett steg mot strukturfondsperioden 2007–2013 inleddes. Den strängare begränsningar och man kom överens om största delen av de program som gäller Nyland bindande minskning av utsläpp med 20 procent godkändes emellertid först på hösten i kommis- fram till 2020. Beslutet om bördefördelningen sionen och därför kommer programmen de facto i mellan medlemsländerna uppsköts till 2008. gång först 2008. Förbundet deltog aktivt i infor- mationen om programmen och inledde projekt- Ett år av tillväxt i Nyland förberedelser. Den ekonomiska situationen i kommunerna i Världshandeln fortsatte att växa under 2007 trots fasta Finland och Nyland förbättrades redan det att tillväxten avmattades något jämfört med före- andra året i följd. Av landskapen i fasta Finland gående år. På hösten 2007 ökade osäkerheten om hade de nyländska kommunerna både det bästa en fortsatt god utveckling av världsekonomin när genomsnittliga årsbidraget (€/invånare) och det visade sig att det förekommer stora problem årsbidraget räknat som procent av avskrivningarna inom bostadsfi nansieringen i Förenta staterna. 2007. I fasta Finland var antalet kommuner med negativt årsbidrag 49 och endast en av dessa kom- Klimatförändringen muner fanns i Nyland.

Klimatförändringen är i första hand ett globalt Kommunsektorns kollektivavtal ingicks på hösten problem vars effekter kommer att märkas både 2007 och i procent var löneförhöjningarna rätt på nationell och på lokal nivå. I Finland kan höga. följden av klimatförändringen vara att det till

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 7 Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen bostadshyrorna något mera än föregående år, men uppgick antalet nylänningar till 1 388 894 i slutet ändå under tre procent. I kranskommunerna steg av 2007. Nylänningarna blev inemot 15 000 hyrorna mera; i alla bostäder omkring 3,5 procent fl era, vilket är den största ökningen på 2000-talet. och i gamla fritt fi nansierade bostäder 6,5 procent. Invånarantalet steg i alla andra nyländska kommuner utom i Sammatti. I Sjundeå var tillväxten Enligt förhandsprognosen färdigställdes mindre 2007 relativt sett den snabbaste och Kervo kom än 9 000 bostäder i Nyland under år 2007. Det på andra plats. är ungefär 300 bostäder mindre än föregående år. Bostadsproduktionen har minskat redan fyra år i Den goda ekonomiska utvecklingen fortsatte i följd. Bostadsproduktionen förefaller att ha mins- Finland och i Nyland och 2007 var det fjärde kat speciellt mycket i Esbo, medan den däremot året i rad med en konjunkturuppgång. Enligt har ökat betydligt i Träskända, Helsingfors och förhandsprognoser ökade helhetsproduktionen Vanda. Den alltför låga bostadsproduktionen, i Nyland med ca 4,5 procent. Antalet arbetslösa som inte motsvarar behovet, framhävs även av att i Nyland minskade med inemot 8 000 personer invånarantalet fortfarande ökade i en allt snabbare 2007. I december var antalet arbetslösa ca 41 000 takt 2007. Den mest menliga inverkan av denna och sysselsättningsgraden var 5,7 procent. utveckling är att skillnaderna mellan regionerna ytterligare har vuxit. I jämförelse med övriga delar Antalet lediganslagna arbetsplatser sjönk något av landet har kvadratmeterpriset på bostäder under 2007. Eftersom arbetslösheten samtidigt ytterligare vuxit i huvudstadsregionen minskade innebär detta att också den strukturella arbetslösheten minskade i Nyland. I december Det mest positiva under 2007 var att regeringen fanns det ca 10 000 lediga arbetsplatser i Nyland. tog ett aktivt grepp om bostadspolitiken. Man har Mest lediga arbetsplatser fanns det inom service- aktivt gått in för att genomföra åtgärder i enlighet branschen och näst mest inom handeln och unge- med de bostadspolitiska riktlinjerna i regeringspro- fär lika många inom hälso- och socialvården. grammet. En arbetsgrupp om tillsattes av miljö- ministeriet lämnade i slutet av året ett förslag till Boende statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram. För att driva på bostadsproduktionen beredde staten Bostadshandeln var något livligare än året förut tillsammans med de 14 kommunerna i Helsing- trots att de internationella konjunkturutsikterna forsregionen ett intentionsavtal i vilket det gemen- försämrades. Volymen stannade emellertid på en samma ansvaret hade en prominent roll. Miljö- lägre nivå än toppnivån från 2005. Priserna steg ministeriet tillsatte dessutom en arbetsgrupp med mindre än under de föregående åren. Bostadsbe- uppgiften att utarbeta ett program för minskning hovet är uppenbart men trots det har byggarna av långtidsbostadslösheten (2008–2011). skjutit upp sina byggnadsprojekt, eftersom det inte fi nns åtgång på marknaden och antalet osålda Kommun- och servicestrukturreformen bostäder har ökat. Under 2007 nådde man inte avancerade på långt när den nivå på bostadsproduktionen som baserar sig på det i kommunernas bostads- De utredningar och genomförandeplaner som program uppskattade bostadsbehovet. förutsätts av kommunerna enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform lämnades till I genomsnitt steg bostadspriserna i Nyland med inrikesministeriet i augusti. I Nyland utarbetades omkring sju procent 2007. Stegringen var betyd- den plan för stadsregioner som förutsätts av den ligt högre än i övriga delar av Finland där pris- sk. ramlagen för Helsingfors, Esbo, Vanda och stegringen var mindre än fem procent. Under det Grankulla för markanvändning och boende i alla sista kvartalet av året var prisstegringen tydligt 14 kommuner inom Helsingforsregionens samar- lägre än tidigare. I huvudstadsregionen steg betsområde. För ordnandet av service utarbetade

8 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund huvudstadsregionens kommuner och Kuuma- reformera regionförvaltningen som hade till området tillsammans med kommungruppen uppgift att klargöra arbetsfördelningen mellan Fyrlingarna en egen utredning. Dessutom gjorde regionförvaltningsmyndigheterna, slå ihop de 11 kommunerna i västra Nyland på frivillig tillstånds-, övervaknings- och rättsskyddsuppgif- basis en gemensam plan för stadsregioner. terna, koncentrera regionala utvecklingsuppgifter och beslutsrätten i frågor som gäller regionut- Under 2007 övergick man i kommunerna från vecklingsresurser till landskapsförbunden som en planer och utredningar till beslut. Ekenäs stad fungerande regionutvecklingshelhet, eliminera och Karis stad samt Pojo kommun beslöt slå sig överlappningar och gallra onödiga uppgifter samman till Raseborgs stad. Sammatti och Lojo samt att minska antalet myndigheter avsevärt. har fattat beslut om sammanslagning och besluten träder i kraft i början av 2009. Förhandling- Målet är att förenhetliga regionindelningarna arna med Karislojo fortsätter. så att myndigheternas verksamhetsområden motsvarar varandra eller att de större områdena På förslag av Helsingfors stad fattade statsrådet består av hela mindre områden. ett beslut som innebar att ett cirka 30 km2 stort område överfördes från Sibbo och Vanda till Arbetsgruppen utarbetade under 2007 utred- Helsingfors. För Sibbos vidkommande väntas ett ningar om regionförvaltningen i dag. Arbets- beslut från Högsta förvaltningsdomstolen. Den gruppen kommer att lämna en mellanrapport förhandsutredning om en eventuell sammanslag- före slutet av mars 2008 och slutföra sitt arbete ning som gjordes av Kervo, Tusby och Träskända inom 2008. De planerade reformerna träder i ledde inte till konkreta åtgärder. Däremot kraft i början av 2010. inledde Kervo och Träskända en utredning om att ansluta vissa områden i Tusby till dem. Riksdagsvalet och regeringsprogrammet

Städerna Hyvinge och Riihimäki samt kommu- Från Nyland invaldes 34 riksdagsledamöter nerna Hausjärvi och Loppi beslöt i februari 2007 vilket är en ledamot mera än under den föregå- låta göra en undersökning om förutsättningarna ende valperioden. Från Helsingfors invaldes som för sammanslagning. Rapporterna presenterades förut 21 ledamöter. De stora förändringarna som för kommunerna i den ekonomiska regionen skedde vid valet kom tydligt fram inom förbun- vid ett gemensamt seminarium den 4 december dets område, där vinnaren Nationella samlings- 2007. Kommunernas beslutande organ kommer partiet ökade antalet ledamöter med fem och har i början av 2008 att fatta beslut om att eventuellt nu 19 representanter i riksdagen. Sauli Niinistö, fortsätta utredningen till den andra fasen som som sedermera blev riksdagens talman, ﬁ ck är den egentliga utredningen om kommunsam- i Nylands valkrets det genom tiderna största manslagning. antalet personliga röster i Finland, nämligen över 60 000. Röstningsprocenten var däremot histo- Landskapsförbunden tilldelades inga särskilda riskt låg, under 70 procent. uppgifter i ramlagen utan kommunerna har getts ansvaret för verkställandet. Nylands förbund Landskapsstyrelsen presenterade sina mål för det har emellertid bistått kommunerna bl.a. genom nya regeringsprogrammet för kandidaterna i de att förmedla och tillhandahålla information för två valkretsarna samt ledningen för de största par- utredningar och planer. tierna. Det centrala målet att ta med metropolpolitiken i regeringsprogrammet förverkligades. Regionförvaltningen sågs över Förbundets mål om att inta metropolpolitiken i regeringsprogrammet ﬁ ck också en god start när I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogram- Vanhanens andra regering inledde sitt arbete. met tillsatte statsrådet en arbetsgrupp för att

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 9 Nylands förbunds strategi

Vision, verksamhetsidé och värden

• Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, Förbundets vision stöder genomförandet av i Finland och inom Östersjöområdet. landskapets vision.

• Nylands förbund utvecklar landskapet. I samband med utarbetandet av landskapsöver- Förbundets verksamhet skapar förutsätt- sikten uppdaterades visionen för landskapet ningar för invånarnas välmående, utveckling av näringar och en trivsam miljö. ”Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående • Nylands förbunds värden är demokrati och människor”. öppenhet, invånarnärhet och hållbar utveckling.

Modell för landskapsutveckling

• Riks- Landskapsöversikt • Riksomfattande omfattande mål för region- mål för utvecklingen områdes- • Statliga förvalt- användningen Internationellt samarbete ningsmässiga planer och Landskaps- Landskaps- program plan program • EU-program

GENOMFÖRANDE Kommunal planläggning Landskapsprogrammets och myndighetsbeslut genomförandeplan

10 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Verksamheten 2007

Intressebevakning Metropolparlamentet

Mål Temat för Nylands landskapsparlament var Nyländska betoningar ingår i regerings- metropolen. I anförandena behandlades följande programmet. frågor i anknytning till metropolområdet: defi - nition, konkurrenskraft, effektiv kollektiv trafi k, Förbundet lyckades påverka regeringsprogram- behovet av arbetskraft och arbetskraftens rörlig- met så att metropolpolitiken intogs i program- het, förutsättningarna för företagsverksamhet, met för Vanhanens andra regering. När det sociala frågor och utbildningspolitik. Riksdagens gäller förbundets övriga mål var resultatet att talman Sauli Niinistö framförde statsmaktens skrivningar om trafi kinvesteringar intogs i rege- hälsning vid landskapsparlamentet. Minister ringsprogrammet. Förbundets mål var också att Mari Kiviniemi och centrala opinionsbildare regionförvaltningen ses över och effektiveras. inom metropolområdet höll anföranden vid landskapsparlamentet. Mål Samarbetet med riksdagsledamöterna inom Parlamentet arrangerades på en båt, vilket har valkretsen har varit intensivt. konstaterats vara bra, och deltagarna hade också möjlighet att gå iland. Tack vare det aktuella temat Samarbetet med riksdagsledamöterna baserade och ett synnerligen lyckat program slog deltagar- sig på marknadsföring och utbildning riktad antalet tidigare rekord. I dagsprogrammet deltog till kandidaterna som genomfördes tillsammans 265 personer med intresse för Nylands framtid med andra stora samkommuner. Förbundet och 198 personer deltog i hela programmet. arrangerade också ett gemensamt seminarium för de invalda riksdagsledamöterna. Delegationen Storområdessamarbetet (Alliansen för l för riksdagsledamöterna från Helsingfors och andskapen i Södra Finland – ELLI) Nyland är ett etablerat forum för samarbete och delegationen koncentrerade sig på att behandla Landskapsförbunden för Södra Karelen, Egent- större ärenden som omfattar hela landskapet. liga Tavastland, Östra Nyland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Mål Finland bildar en allians med målet att trygga Arbetet för att påverka fördelningen av stat- södra Finlands framgång inom Östersjöregionen. liga resurser för landskapets bästa har lett till Under kommunalvalsperioden 2005–2008 foku- resultat. serar man enligt verksamhetsstrategin på åtgärder som gäller den åldrande befolkningen och bättre Förbundet lyckades inte i alla avseenden påverka välfärdsservice, en balanserad regionstruktur och fördelningen av statens resurser i enlighet med välfungerande förbindelser samt EU:s struktur- sina mål. Matchningsproblemen var speciellt fondsperiod 2007–2013. stora inom utbildningssektorn. Statens regiona- liseringsprogram som har lett till att verksam- Alliansen arbetade för sin först nämnda priori- heter som tidigare var etablerade i Nyland nu tering genom att sitt InnoELLI Senior-program har utlokaliserats, har medfört att intressebevak- för södra Finland. I syfte att trygga en balanserad ningen i fråga om resursfördelningen har mött regionstruktur och välfungerande förbindelser nya utmaningar. godkände alliansen rapporten om en vision för boende och byggande. Koordineringsgruppen Intressebevakningen har även omfattat för trafi ken i södra Finland (alliansen, kommuni- följande områden: kationsministeriet, miljöministeriet, Vägförvalt- ningen, Banförvaltningscentralen, Sjöfartsverket

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 11 och Finavia) fortsatte sitt arbete och ordnade sitt Delegationen ordnade fem gånger utbildning för årliga trafi kseminarium i Helsingfors i november. riksdagsledamöterna och deras assistenter. Under sommarutfärden bekantade sig delegationen med Päijänne-Tavastlands förbund innehade allian- industriområdet i Sköldvik samt sjöförsvaret i sens ordförandeskap och Östra Nylands förbund Finska viken. agerade som vice ordförande 2007. Alliansens samarbetsavtal och E 18-ställningstagande Samarbetet inom huvudstadsregionen och godkändes vid seminariet som hölls i Lahtis och Helsingforsregionen vid landskapsstyrelsernas gemensamma möte i oktober. Dessutom fördes en förberedande Delegationen för huvudstadsregionen samman- diskussion om innehållet i ställningstagandet om kom sex gånger. Delegationen fokuserade sin regionförvaltningsreformen. verksamhet på ledning och uppföljning av samar- betsprojekt som bygger på kommunernas samar- Delegationen för riksdagsledamöterna från betsavtal och åtgärder för att bereda verkställandet Helsingfors och Nyland (KENK) av lagen om en kommun- och servicestrukturreform. Dessutom diskuterades metropolpolitik, Riksdagsledamöterna från Helsingfors valkrets invandrarfrågor, innovationsstrategin, svensksprå- (21 st) och från Nylands valkrets (34) var med- kig service, tillgången till arbetskraft, utveckling av lemmar i delegationen. Ordförande var Tapani anskaffningsväsendet, översyn av HNS-strategin, Mäkinen (saml.,Nyland), första vice ordförande yrkesinriktad vuxenutbildning samt utvecklings- var Merja Kuusisto (SDP, Nyland) och andra planen för dataadministrationen i huvudstadsre- vice ordförande Sirpa Asko-Seljavaara (saml., gionen. Jan Vapaavuori var ordförande för delega- Helsingfors) och tredje vice ordförande Jyrki tionen fram till den 25 april och Suvi Rihtniemi Kasvi (Gröna, Nyland). Nylands förbund skötte från och med den 15 maj. Nylands förbunds om delegationens sekreteraruppgifter. Delegatio- landskapsdirektör Aimo Lempinen var permanent nen sammanträdde sex gånger under året och det sakkunnig medlem i delegationen. första sammanträdet var före valet. I genomsnitt deltog 13 riksdagsledamöter och deras assistenter Samarbetsmötet för Helsingforsregionen ord- i dessa sammanträden. nades tre gånger. I samarbetet för Helsingfors- regionen deltog huvudstadsregionens städer, Delegationens mål var att föra samman ledamö- KUUMA-kommunerna samt kommungruppen terna för att diskutera aktuella teman och avge Fyrlingarna, och som sakkunniga representan- förslag om hur regionen kan utvecklas. Bl.a. ter för Helsingfors stad, Helsingfors universitet, följande ämnen behandlades vid sammanträ- Östra Nylands förbund, yrkeshögskolan Metro- dena: målen för det nya regeringsprogrammet, polia, Nylands förbund och SAD. Samarbetet det preliminära förslaget till landskapsplan för gällde särskilt markanvändning, boende och trafi k östra Nyland, Sibbo storskog och möjligheterna samt regional service. Vid mötena behandlades att inrätta en nationalpark, trafi köversikten, Ös- stadsplanens MBT-del enligt ramlagen, utveck- tersjöns tillstånd, modellen beställare-producent ling av yrkeshögskoleverksamheten, HNS-refor- samt Tammerfors stads erfarenheter av modellen. men och programarbetet i anknytning till statens bostadspolitik. Kommunerna ordnande en Delegationen överlämnade ett ställningstagande internationell idétävling kallad Greater Helsinki till fi nansministeriets budgetchef om behoven Vision 2050 vars syfte var att kartlägga nya idéer att utveckla landskapet. Delegationen beslutade och visioner för markanvändningen. WSP Fin- lämna in 20 budgetmotioner i anknytning till land Ltd vann tävlingen med sitt förslag “Eme- statsbudgeten och fattade beslut om motionernas rald”. Ordförande var Jan Vapaavuori och Aimo första undertecknare. Lempinen representerade Nylands förbund.

12 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Delegationen för Helsingforsregionen sam- synnerhet grundandet av yrkeshögskolan Metro- manträdde en gång för att behandla metropol- polia, samt hur antalet nybörjarplatser har utveck- politiken, ramlagen och kommunindelningen i lats i skenet av de strukturella förändringarna. Sibbo. Arbetet baserade sig på inrikesministeriets beslut om att tillsätta delegationen för perioden Ordförande Ilkka-Christian Björklund gick i pen- 1.7.2003–30.4.2007. Syftet var att utveckla sion och efterträddes av biträdande stadsdirektör samarbetsförfarandet mellan kommunerna i Hel- Tuula Haatainen från Helsingfors. Vid höstmötet singforsregionen och staten samt att intensifi era var temat högskolepolitik som stärker utveck- samarbetet och det gemensamma beslutfattandet lingen i metropolområdet samt de förändringar i frågor som gäller bostads-, trafi k- och samhälls- som är aktuella inom regionförvaltningen. planering. Hannes Manninen var ordförande och Aimo Lempinen från Nylands förbund var Sakkunniggruppen för utbildningsärenden medlem. Raimo Nenonen från Nylands förbund var medlem i sekretariatet. Sakkunniggruppen för utbildningsärenden sam- manträdde fem gånger. Genomgående tema för Samarbete med kranskommuner mötena var uppföljningen av PARAS-projektet “Utvecklingsplanen för utbildning och forskning Randkommittén är ett samarbetsforum för kom- 2007–20012” som bereddes av undervisningsmi- munerna och Nylands förbund och till den hör nisteriet och “Utbildningsutbud 2012”-kalkylen kommundirektörerna i kranskommunerna i som sammanhänger med utvecklingsplanen och Nyland. Randkommittén sammankom nio gånger gäller utbildningsbehovet i landskapen. Andra under år 2007 och gjorde en studieresa till Mün- ärenden var de kommande förändringarna av chen i september. Vichtis kommundirektör Petri gemensam antagning och aktuella lagändringar Härkönen var ordförande för randkommittén. som berör utbildningen inom social- och hälso- vårdsväsendet. Huvudteman i verksamheten 2007 var det regionala samarbetet samt samarbetet mellan regio- Sakkunniggruppen för social- och nerna. Kommittén behandlade särskilt samarbetet hälsovårdsärenden i fråga om markanvändning, boende och trafi k (MBT) i hela Nyland. I anslutning till dessa Sakkunniggruppen för social- och hälsovårdsä- teman behandlades också samarbetet inom hela renden sammanträdde fem gånger under året. metropolområdet i ett bredare perspektiv samt Gruppen diskuterade utifrån inlägg av sakkunniga beredningen av metropolpolitiken. Dessutom aktuella ärenden som ansluter sig till social- och följde man upp kommun- och servicestruktur- hälsovården. Som ett resultat av dessa diskussio- reformen och diskuterade det arbete som var på ner lade samarbetsgruppen fram sina egna ställ- gång i förbundet. På studieresan bekantade sig ningstaganden rörande genomförandeplanen för kommittén närmare med system för avfallsbrän- landskapsprogrammet och övriga åtgärder samt ning, aktuella frågor inom region- och stadspla- drog upp riktlinjer för hur landskapets utveck- nering, olika sätt för bostadsbyggande samt kom- lingspengar bör användas för välfärdsprojekt. munalt samarbete för att tillhandahålla service. Gruppen för informationstjänst Delegationen för yrkeshögskoleärenden i Nyland Gruppen för informationstjänst i Nyland beredde förslag och initiativ om hur informationstjänsten Under verksamhetsåret sammanträdde delegatio- kan förbättras. Medlemsorganisationerna och nen två gånger. Temat för vårmötet var föränd- samarbetsparterna fattar beslut om förslagen och ringarna i yrkeshögskolestrukturen i Nyland, i initiativen. Gruppen för informationstjänst var

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 13 även ett samarbetsorgan för informationstjänsten tet på sin webbplats, i tidningar som utges i 16 i Nyland och västra Nyland. Gruppen samman- regioner och i den offi ciella tidningen. Dessutom trädde fem gånger. Viktiga ärenden var att bereda lades beslutet och det godkända materialet till på- kommunernas gemensamma beställningar till seende på förbundets och medlemskommunernas Statistikcentralen och Befolkningsstatistiktjänsten anslagstavlor i en månad. samt att planera innehållet för befolknings- och sysselsättningsöversikten för Nyland och östra Mål Nyland, som läggs ut på webben. Uppföljningen av programmet enligt miljörap- porten och konsekvensbedömningen har inletts. Planerargruppen Genomförandet av landskapsprogrammet följdes Planerargruppens medlemmar är de planläggare upp och åtgärdernas konsekvenser bedömdes i som ansvarar för generalplanering i medlems- samband med att genomförandeplanen utarbeta- kommunerna, förbundets egna markanvänd- des. I uppföljningsarbetet utnyttjades de uppfölj- ningsplanerare och en representant för SAD ningsindikatorer som valts för landskapsprogram- och Sibbo kommun och den behandlar aktuella met. En del av indikatorerna har satts upp för frågor inom områdesanvändningen. Under 2007 att få fram nationellt jämförelsematerial och en sammankom gruppen sex gånger. del har valts speciellt ur nyländsk synvinkel. De sist nämnda var avsedda för uppföljning av hur Vid mötena behandlades bland annat etapp- programmet utvecklades enligt tyngdpunktsom- landskapsplanen, utvecklingsbilden, aktuella råde områden och ge uppgifter som kan utnyttjas planeringsfrågor i kommunerna, klimatärenden i intressebevakningen på landskapsnivå. samt förbundets utredningar om buller och vibrationsstörningar samt beredningen av en Samtidigt som landskapsprogrammets genomför- handbok för beredaren av markpolitiska pro- andeplan för 2008–2009 utarbetades, bereddes gram. Gruppen gjorde även ett studiebesök också ändringar i landskapsprogrammet i syfte till Freiburg i Tyskland och bekantade sig med att precisera fi nansieringsplanen för landskaps- regional planering, samordning av trafi k och programperioden och målen för 2010. Land- markanvändning, kollektiv trafi k, system för lätt skapsstyrelsen godkände genomförandeplanen trafi k samt samarbete mellan regionerna och den och ändringarna i landskapsprogrammet den 15 offentliga och den privata sektorn. oktober 2007.

Landskapsprogrammet Genomförandeplanen

Mål Mål Information om programmet och miljörap- Projekt som ingår i genomförandeplanen 2007– porten har lämnats i enlighet med SMB-lagen 2008 har inletts. Genomförandeplanen TOTSU (Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna 2008–2009 har utarbetats och godkänts. av myndigheters planer och program). De projekt som ingår i landskapsprogrammets Nylands landskapsprogram för 2007–2010 och genomförandeplan 2007–2008 följdes upp enligt den därmed sammanhängande miljörapporten verksamhetslinjerna i landskapsprogrammet. som uppgörs i enlighet med lagen om bedöm- Syftet med uppföljningen var att man i ﬁ nansie- ning av miljökonsekvenserna av myndigheters ringen av projekten skulle kunna utnyttja olika planer och program godkändes av landskaps- ﬁ nansieringsprogram effektivare. fullmäktige i december 2006. I början av 2007 spred Nylands förbund information om beslu- Så gott som alla projekt i landskapsprogram-

14 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund met som gällde utveckling av näringarna kunde Besluten om den regionala fördelningen av inledas. Skilda strategier utarbetades för turism anslag i statsbudgeten kommer i fråga om en och kultur. Huvuddelen av de projekt som gällde del anslag att fattas i början av året och då kan boende och kompetens hade inletts eller var man bedöma hur förhandlingarna har utfallit under beredning. med hänsyn till genomförandeplanens första år. Utöver att man förhandlar om ärenden som I slutet av året slutfördes välfärdsstrategin för gäller genomförandeplanens andra år och bud- Nyland. Delvis på grund av strategins inverkan getramarna för hela perioden bör man dessutom genomförs en del av projekten inom välfärdssek- oavbrutet lyfta fram dem. Det krävs också intres- torn 2008. Nästan alla utvecklingsprojekt inom sebevakning på landskapsnivå samt samarbete. området för regionstruktur, traﬁ k och miljö inleddes. Förslag om anslag i statsbudgeten för bygg- Stadsprogrammen och nadsprojekt gjordes enligt förvaltningsområde. regioncentraprogrammen

Förbundets metropolstrategiarbete, som ingår Mål i landskapsprogrammet, avancerade i takt med Förbundet har deltagit i förvaltningen av beredningen av den nationella metropolpolitiken. stadsprogrammen och regioncentraprogrammen och i genomförandet av projekten. Genomförandeplanen 2008–2009 bereddes i ett nära samarbete med de viktigaste ﬁ nansiärerna. Inom förbundets område genomfördes följande Genomförandeplanen behandlades i landskapets regioncentra- och stadsprogram: samarbetsgrupp före landskapsstyrelsen god- • Regioncentraprogrammet för Hyvinge- kände den. Riihimäki ekonomiområde 2007–2010 (Hyvinge i Nyland och Hausjärvi, Loppi På riksnivå anpassades beredningen av genom- och Riihimäki i landskapet Tavastland) förandeplanerna till statens budgetberedning. På • Utvecklingsprogrammet 2007– 2010 för hösten deltog förbundet i förhandlingarna om KUUMA-området (Träskända, Kervo, ett resultatavtal för Nylands arbetskrafts- och Mäntsälä, Nurmijärvi, Tusby och Borgnäs) näringsdistrikt och i december i förhandling- • Utvecklingsprogrammet 2007–2010 för arna om genomförandeplaner med respektive Västra Nyland (Hangö, Ingå, Karis, Karis- ministerium. Med tanke på dessa förhandlingar lojo, Högfors, Lojo, Nummi-Pusula, Pojo, beredde förbundet förvaltningsområdesvis de Sammatti, Sjundeå och Ekenäs) ärenden i Nyland för 2008 som man ville lyfta • Stadsprogrammet 2005–2007 för Huvud- fram, jämte anslagsförslag, samt de ärenden som stadsregionen (Esbo, Helsingfors, Grankulla gällde budgetramarna 2009–2012. Förbundet och Vanda). framlade önskemål om enskilda förhandlingar, men förhandlingarna genomfördes enligt tema Andra samarbetsområden är: eller tillsammans med andra landskapsförbund i • Kommungruppen Fyrlingarna (Hyvinge, södra Finland. Kyrkslätt, Vichtis och Sibbo i östra Nyland) • Helsingforsregionen (KUUMA + Fyrling- För genomförandeplanen och förhandlingarna arna). beredde förbundet över 20 ärenden eller anslags- förslag inom olika förvaltningsområden för Förbundet riktade landskapets utvecklingspengar 2008 och föreslog att de skulle beaktas i dimen- till dessa områden och deltog i ﬁ nansieringen av sioneringen av utgiftsramarna för 2009–2012. programprojekt.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 15 Metropolpolitiken Detta förutsätter att Nyland utvecklas så att dess ställning som motor för Finlands ekonomiska Mål tillväxt stärks och dess internationella attraktion Metropolstrategin har utarbetats och godkänts. växer i förhållande till konkurrerande områden i Ett förberedande forum pågår. andra delar av Europa och i världen.

Nylands förbund lämnade i mars en promemo- Bostadsprogrammet ria till statssekreterare Mykkänen i vilken det ingick ett förslag om att i regeringsprogrammet Mål för valperioden 2007–2011 inta ett nationellt Arbetet med bostadsprogrammet har inletts. metropolpolitikprogram. Förbundet föreslog att programmet genomförs med separata program Nylands förbund utarbetar inte ett eget bostads- och att resursfördelningen bygger på avtal om program utan i stället bereder kommunerna partnerskap. Matti Vanhanens andra regering utifrån sina egna behov och resurser åtgärder för intog i sitt program för första gången mål för en att inom ramen för stadsregionplanerna, gemen- metropolpolitik och de fastställdes på följande samma markanvändnings- och bostadsprogram sätt: “För specialfrågorna i huvudstadsregionen samt intentionsavtalet på regional nivå utveckla inleds en metropolpolitik som syftar till att lösa boendet. problemen i anslutning till markanvändningen, boendet och traﬁ ken, främja näringspolitiken och Strategierna och målen för att utveckla boendet internationaliseringen samt förhindra utslagning. i hela Nyland är fastställda i landskapsplanen Kulturell mångfald och tvåspråkighet främjas. och landskapsprogrammet. Dessa främjas genom Mellan staten och kommunerna i huvudstadsregio- landskapsprogrammets genomförandeplaner och nen stärks och utvidgas systemet med intentionsav- de har också beaktats i regionala program för tal och det samarbete som grundar sig på partner- markanvändning och boende. Nylands bostads- skap mellan olika statliga förvaltningsområden.” program ingår i landskapsplanen, landskapsprogrammet och landskapsprogrammets genomför- Miljöministeriet tillsatte en arbetsgrupp med andeplan och ett separat program har därför inte uppgift att bistå ministeriet i beredningen av ansetts vara aktuellt just nu. metropolpolitiken. Tyngdpunkterna i metropolpolitiken, som bereddes av arbetsgruppen, god- Utvecklandet av näringar kändes i ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling i december 2007. Mål Nyland är med och genomför programmet för Metropolpolitiken var också temat för land- kompetenskluster 2007–2013 i enlighet med skapsparlamentet. Syftet var att få alla kommu- statsrådets beslut. ner från Sammatti till Helsingfors att aktivt delta i arbetet för att utveckla metropolområdet. Parla- Det nya nationella programmet för kompetens- mentet visade att välfärden i vårt land i allt högre kluster 2007 - 2013 inleddes i Nyland inom nio grad är beroende av den övriga världen och att nyckelkluster, dvs. boende, välfärd, nano- och Finland, för att klara sig i den globala konkur- mikrosystem samt framtidens material, Health- rensen, behöver ett starkt metropolområde. bio, livsmedel, datateknik överallt, digitala innehåll, turism och upplevelseproduktion samt Förbundets ståndpunkt är att Helsingfors met- miljöteknologi. I Hyvinge verkade dessutom ropolområde åtminstone ska omfatta landskapet kompetensklustret ”Intelligenta maskiner”. Nyland och regionerna Borgå och Riihimäki, Finansieringen av kompetenscentra och kluster- som funktionellt är anknutna till området. verksamheten sköttes via förbundet. Förbundet

16 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund ansvarade för målen på landskapsnivå och upp- vationsstrategi och näringsstrategin fi nansierades följningen av fi nansieringen av verksamheten. med medel ur stadsprogrammet och landskapets Tyngdpunkten i verksamheten i kompetenscen- utvecklingspengar. Tyngdpunkten för arbetet tra var nationella och internationella kluster. var att förbättra konkurrenskraften genom att stärka innovativa miljöer och kompetensmil- Mål jöer (bl.a. living lab) och förutsättningarna för Regionala klusterprogram, logistikprojekt och företagsverksamhet i landskapet. Åtgärder enligt en metallkompetenskoncentration är på gång. innovationsstrategin utanför Helsingforsregio- nen påbörjades i fl era riksomfattande projekt I huvudstadsregionen inleddes klusterprogram och också inom ramen för de olika aktörernas också utanför kompetenscentra. I de övriga normala verksamhet. regionerna gick verksamheten främst ut på att man gjorde klusterutredningar. Förbundet organiserar årligen valet av Årets nyländska produktions- och serviceföretag. År Förbundets logistikgrupp utnämnde “bran- 2007 föll valet på företagen Merima Oy och Oy ding” av Ringväg V till spetsprojekt för 2007. Kaivonporaus Tom Allen Brunnsborrning Ab. Samkommunen Ekes valdes för att genomföra projektet. Under 2007 beviljades upp till 1,8 milj. euro av landskapets utvecklingspengar för projekt inom Nylands förbund var även medlem i det riksom- näringslivet och kompetenssektorn som huvud- fattande nätverket för företag inom miljöbran- sakligen var regionala. För fi nansiering av projekt schen, föreningen Green Net Finland ry, GNF, som ingår i kunskapscentraprogram användes som arbetar för att bjuda ut miljökunnande sammanlagt cirka 2,6 miljoner euro av landska- främst till miljöprojekt i Baltikum. pets utvecklingspengar och kommunala medel.

De logistiska projekt och innovationscenterpro- Mål jekt som ingår i samarbetsavtalet mellan Nylands Genomförandet av Nylands turismstrategi har förbund och Moskvaområdet inleddes. inletts.

Mål Genomförandet av den godkända turismstra- Marknadsföringen av regionen har börjat. tegin inleddes med ﬂ era projekt inom turism- och kultursektorn. Målet är att Nyland blir ett Förbundet var delägare i Greater Helsinki område som är konkurrenskraftigt och fram- Promotion Ltd, vars uppgift är att marknadsföra gångsrikt i den internationella turismhandeln Helsingforsregionen som ett investerings- och och som samtidigt stärker hela turismnäringen i etableringsmål för internationella företag. De Finland. strategiska linjerna för verksamheten drogs upp under 2007. Förbundet deltog bland annat i Projekt som utvalts enligt tema i syfte att stöda beredningen av verksamheten. Nylands förbund naturmotion och friluftsleder var “Pyöräilyn sålde sina aktier i HRM Oy (Helsinki Region Juhlaa”, en kartbok över cykelleder, Kungsvägen- Marketing) till Helsingfors stad. nätverkets start samt Hiisi vieköön!, som är ett gemensamt projekt för naturmotion och turism. Mål Tillsammans med yrkeshögskolan Laurea inledde Nylands innovationsstrategi har genomförts förbundet också förarbetet för en turismportal som projekt. för landskapet. Landskapets internationella roll stärktes genom Greater Helsinki Promotion – ett Projekt som ingick i huvudstadsregionens inno- projekt som presenterar matkulturen.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 17 Kultur I övrigt gick intressebevakningen ut på att förbundet inbjöd sakkunniga från undervis- Mål ningsministeriet och undervisningsstyrelsen till Utarbetandet av en kulturstrategi för förbundets arbetsgrupper för att presentera aktu- landskapet har börjat. ella lagändringar. Intressebevakningen beaktades också när ministeriet hörde förbundet i samband I slutet av året var kulturstrategin för landskapet med landskapsprogrammets genomförandeplan klar för att sändas ut på remiss. och i olika samarbetsgruppers arbete.

Ett viktigt kulturprojekt som inleddes var kultur- koncept-projektet, som producerades för inter- Välfärd nationell export av utbildnings- och utvecklings- institutet för Finlands konstuniversitet IADE Mål och som hade skogen som tema. Nylands välfärdsstrategi har utarbetats och godkänts.

Utbildning Beredningen av Nylands välfärdsstrategi inleddes. Styrgruppen för det strategiska arbetet sam- Mål mankom tio gånger och hörde ﬂ era mångkun- Förbundet har medverkat till att Nylands niga experter. Målet var att i korthet ta fram det behov av studieplatser har beaktats i Utbild- mest centrala för välfärdsstrategin och göra upp ningsutbudet 2012, som är godkänt av stats- en omfattande promemoria. Arbetet löpte enligt rådet. tidtabellen och strategin blir klar för godkän- nande i landskapsstyrelsen i början av 2008. Dimensioneringen Utbildningsutbudet 2012 utarbetades för Nyland. Undervisningsminis- teriet inkluderade emellertid inte regionala mål Informationstjänst för dimensioneringen i utvecklingsplanen för utbildning och forskning åren 2007–2012 som Mål godkändes i december 2007, eftersom det totala Uppbyggandet av en dataserviceportal har behovet av nybörjarplatser i landskapen var inletts. högre än det riksomfattande målet. Undervis- ningsministeriets riksomfattande mål för nybör- Nylands dataservicegrupp beredde en översyn jarplatser 2008 baserar sig på kalkylen. av dataservicen. Dataserviceportalen överfördes till de delar som gäller Nyland och östra Nyland I anknytning till dimensioneringen lämnade i databasen för uppgifter över Helsingforsregio- landskapen i södra Finland ett gemensamt utlå- nen. tande till undervisningsministeriet om utveck- lingsbehoven inom utbildningen för yrkeshög- Sidorna Nyland i siffror på förbunds webbsidor skoleexamen fram till 2012. Dessutom lämnade omarbetades till en dataportal, med strukture- förbundet ett utlåtande till undervisningsminis- rade tematiska infopaket samt Nylands infokom- teriet om “Utvecklingsplanen för utbildning och pass till källor med uppgifter om landskapet. forskning åren 2007–2012” och ett utlåtande till länsstyrelsen i Södra Finland om dess förslag om anläggningsprojekt för läroinrättningar, bibliotek och idrottsplatser.

18 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Landskapsplan bundet utredningarna till följande verksamhetsår.

Mål Mål Genmälen till de besvär som ansluter sig till Förbundet har deltagit i revideringen av de beslutet att fastställa planen har getts. riksomfattande målen för områdesanvänd- ningen. Nio besvär inlämnades till Högsta förvaltnings- domstolen om landskapsplanen som miljömi- De riksomfattande målen för områdesanvänd- nisteriet fastställde i november 2006. Genmälen ningen, som styr landskapsplaneringen och till besvären, som inlämnades under 2007 med planeringen av markanvändningen i övrigt, ska anledning av fastställelsebeslutet sammanställdes. revideras under ledning av miljöministeriet. Det Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären är särskilt viktigt för kommunerna i Nyland att på sommaren 2007 och planen vann laga kraft. de mål som gäller specialfrågorna i Helsingfors- regionen ses över på ett sätt som stöder land- Genomförande av landskapsplanen skapets utveckling som ett konkurrenskraftigt metropolområde. Utöver detta deltog Nylands Medlemskommunerna lämnade in 51 utlåtan- förbund i beredningen av nya mål när det gäller den om planläggningen. Av utlåtandena gällde klimatförändringen. 36 traﬁ k, miljö och infrastrukturen i övrigt. Mål Mål Ett utkast till landskapets utvecklingsbild är Utredningar om tillväxtriktningarna har satts klart. i gång. Alternativa utvecklingsmöjligheter för samhälls- I samband med att landskapsplanen för Nyland och regionstrukturen i Nyland på lång sikt upprättades diskuterades ﬂ era områden där det bereddes i samarbete med planeringsgruppen förekommer ett starkt behov att bygga över kom- som är sammansatt av planerare i Nylands för- mungränserna. Tidtabellen för landskapsplanen bunds medlemskommuner. Utvecklingsbilden tillät inte närmare beslut eller tidsbestämning samordnar och kompletterar regionala utveck- av dessa. I utredningen av genomförandet av lingsbilder från tidigare år med perspektiv på landskapsplanen (TARKE-utredning), till vilken landskapet, över landskapsgränserna och hela de kortsiktiga strukturella utredningarna om landet. Förbundet utvärderade de alternativa tillväxtriktningarna hör, utreddes utöver dessa utvecklingsbilderna i samarbete med VTT i syn- områden också andra frågor som gäller dimen- nerhet med tanke på klimatförändringen. sioneringen och tidsbestämningen i anknytning till placeringen av boende, infrastrukturprojekt Ett utkast till utvecklingsbilden blev klart i slutet och miljö som är viktiga i en regional skala. När av 2007. I utvecklingsbilden granskas olika alter- det gäller projekten hade utredningen av genom- nativ för regionstrukturen fram till 2030 som förandet av landskapsplanen också anknytning den fastställda landskapsplanen för Nyland ger till landskapsprogramarbetet. Den kunde möjligheter till. utnyttjas både när utvecklingsbilden för Nyland utarbetades och i arbetet med en långsiktigare Mål strukturplanering. En utredning om hållbar regionstruktur i met- ropolområdet (METKA) har startat. TARKE-utredningen utgör bakgrundsmaterial för utredningar om tillväxtriktningarna, men på Parallellt med utvecklingsbilden utarbetades grund av bristande personresurser uppsköt för- under 2007 en utredning om hållbar regions-

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 19 truktur i metropolområdet (METKA) som augusti 2007. Utifrån planen utarbetades i slutet täcker området i fyra landskap. I samband med av året ett noggrannare program över åtgärderna strukturarbetet utreddes utifrån en bedömning och tidtabellen för dem. Kommunerna i regio- av effekterna hur befolkningen, arbetsplatserna nen ansvarade tillsammans med representanter och för regionen viktig verksamhet ska placeras i för Västra Nylands stadspolitiska program för ett längre perspektiv än det i planeringsperioden MBT-arbetet. Arbetet utfördes under ledning av för landskapsplanen. De viktigaste frågorna som Nylands förbund och utredningen och planen utreddes gällde servicenätverk, nätverksstruktur uppgjordes av en konsult. med centra samt faktorer som påverkar växelver- kan mellan boende, traﬁ k och markanvändning. Etapplanen

Samordning av markanvändningen, Mål boendet och trafi ken; MBT-förfarandet Utlåtandena och de erhållna åsikterna om planutkastet har behandlats. Mål Planförslaget är klart att läggas fram till Samordning av markanvändning, boende och påseende. trafi k (MBT) samt andra planer som kommunerna önskat samordnas; arbetet har börjat. Den första etapplandskapsplanen som är under beredning är en fortsättning på Nylands land- I lagen om en kommun- och servicestrukturre- skapsplan som godkändes av fullmäktige i form, den sk. ramlagen, förutsätts att vissa stads- december 2004. När landskapsplanen bereddes regioner inom 2007 ska utarbeta en plan för hur hade det kommit fram ärendegrupper som det samordningen av markanvändning, boende och inte var möjligt att utreda i samband med att trafi k samt användningen av service över kom- landskapsplanen utarbetades och man beslöt mungränserna ska ordnas. I Nyland gällde plane- därför att fl ytta fram behandlingen till följande ringsskyldigheten endast kommunerna i huvud- planrunda. stadsregionen. I huvudstadsregionen utsträcktes den del som gäller markanvändningen, boendet Beredningen av etapplandskapsplanen fortsatte och trafi ken (MBT) till att också gälla kommu- i landskapsstyrelsen i mars 2005 i enlighet med nerna i KUUMA-området och kommungruppen den godkända deltagande- och bedömningspla- Fyrlingarna, med andra ord hela Helsingforsre- nen. Planutkastet lades fram till påseende vid gionen. Dessutom utarbetades på frivillig basis årsskiftet 2006–2007. en gemensam MBT-plan för de 11 kommunerna inom Hiisi-området och Raseborg-området. De mest centrala helheterna i etapplansarbetet är behovet av områden för avfallshantering på Som grund för MBT-planen för västra Nyland lång sikt där alternativa utvecklingsutsikter och utarbetades en gemensam utredning i vilken behövliga områdesreserveringar beaktas. Andra material om markanvändning, boende och trafi k helheter är vidsträckta enhetliga skogsområden, i kommunerna analyserades. Man lyfte också tysta områden, stenmaterialförsörjning, områden fram utvecklingsmål som är mest betydelsefulla för motorsport- och skjutbanor samt depåer och för regionen. I MBT-planen konkretiserades terminaler för trafi ken. de regionala utvecklingsåtgärder som nyttjar områdets utveckling som en del av det växande Över hundra utlåtanden och åsikter från om- metropolområdet. Näringsgrenarna ingick också kring 200 delaktiga lämnades om planutkastet. i utredningen. Kommunfullmäktige i de västny- Responsen gällde främst stenmaterialförsörjning, ländska kommunerna godkände MBT-planen i försvarsmaktens skjutbanor och övningsom-

20 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund råden, tysta områden samt en del kommuners sökningen omfattar Nylands och östra Nylands behov att utvidga området för tätortsfunktioner. landskap samt Riihimäki ekonomiska region. Resultaten utnyttjas i trafi kplaneringen och när För beredningen av planförslaget gick förbun- trafi kmodeller utvecklas för hela landskapet. det i fråga om stenmaterialförsörjning på nytt igenom det omfattande material som fanns redan Trafi kfrågorna har nära anknytning till det arbete i utkastskedet, bl.a. POSKI-projektets material. som utförs under 2007 för den nyländska mark- Dessutom inskaffades ytterligare utredningsmate- användningens utvecklingsbild samt utredningen rial. Med stöd av responsen och den nya gransk- om en hållbar markanvändning i metropolom- ningen medtogs nya reserveringar för stenmate- rådet. rialförsörjning i planförslaget och avgränsningen av områden preciserades särskilt i Hyvinge och i Mål Mäntsälä. Med stöd av svaren lades också för- Trafi kstrategiarbetet på landskapsnivå har svarsmaktens skjutbanor till planförslaget. färdigställts.

När det gäller tysta områden beslöt landskapssty- Den gemensamma trafi kstrategin för Nyland och relsen i juni att de inte framställs på plankartan östra Nyland, som utarbetades under ledning av utan behandlas endast i redogörelsen. I fråga Nylands förbund, blev klar och Nylands land- om behoven att revidera den fastställda land- skapsförbund godkände strategin i juni 2007. skapsplanen beslöt landskapsstyrelsen att endast Beredningen, som skedde i samarbete med behandla ärenden som är nödvändiga med tanke en omfattande grupp av intressenter, inleddes på kommunplanläggningen och planeringen i hösten 2005. I arbetet deltog bl.a. representanter övrigt. Övriga revideringar som det fanns behov för Vägförvaltningen, kommunikationsministe- till överfördes till följande planrunda och man riet, Banförvaltningscentralen, SAD och kom- beslöt inleda den genast efter att den första munerna i Nyland och östra Nyland. etapplandskapsplanen har godkänts. Strategiarbetet omfattar sammanlagt fyra plan- Utifrån de åsikter och utlåtanden man fått om områden för trafi ksystem i två landskap, näm- utkastet bereddes planförslaget 2007 i nära ligen trafi ksystemen i huvudstadsregionen, samarbete med de delaktiga, olika intressegrup- mellersta Nyland, Hyvinge-Riihimäki-regionen, per och den styrkommitté som landskapsstyrel- västra Nyland och östra Nyland. Gemensamma sen hade utnämnt. Samverkan med planerarna i mål för utvecklingen av trafi ksystemen i detta kommunerna var särskilt intensiv. stora område ställdes upp och de viktigaste åtgär- derna för de närmaste åren och för en längre tid Landskapsstyrelsen beslöt godkänna förslaget till (25–30 år) fastställdes. den första etapplandskapsplanen vid sitt sam- manträde den 17 december 2007, lägga fram det Trafi kstrategin utnyttjas i förbundens regionut- till offentligt påseende och begära utlåtanden om vecklings- och planeringsarbete. Den har också förslaget. en roll i den gemensamma intressebevakningen och som riktlinje för trafi kpolitiken i förhållande till de regionala planer som ska ses över och de Trafi ksystemarbetet intentionsavtal som ingås utifrån dessa. I slutet av verksamhetsåret koncentrerade man sig på att Nylands förbund beslöt delta i en stor trafi kun- informera om arbetet och främja de åtgärder som dersökning (LITU 2008) under ledning av SAD. lades fram i strategin. I Nyland inleddes bl.a. ett Undersökningen inleddes hösten 2007. Under- utvecklingsprogram för anslutningsparkering.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 21 Mål Samarbetet med miljögruppen för de nyländska Uppdateringen av intentionsavtalet för Kehyli kommunerna kring klimatförändringen stärktes. och programmeringen av den nya planen har Vid miljögruppens möte som ordnades i slutet påbörjats. av året i Nylands förbund beslöt deltagarna att ordna regelbundna möten med klimatföränd- Uppdateringen av intentionsavtalet för traﬁ k- ringen som tema. systemplanen för mellersta Nyland och Hyvinge- Riihimäki-regionen (KEHYLI) och uppfölj- Inom ramen för Interreg IIIB ASTRA-projektet ningsrapporten blev klara i augusti 2007. I upp- (Developing Policies & Adaption Strategies to följningsrapporten ingick också programme- Climate Change) utreddes faran för översväm- ringen av den nya planen. Utformningen av och ning på den nyländska kusten. Resultaten av den innehållet i spetsprojekten i intentionsavtalet generella kartläggningen gavs ut i form av en ﬁ nslipas ännu i början av 2008. publikation och en poster.

Mål Det första skedet av uppföljningsarbetet kring Internationell verksamhet trafi ksystemplanen för västra Nyland har startat. Mål Östersjösamarbetet har utformats och i anslut- Uppföljningen av trafi ksystemplanen för västra ning till det har arbetet för den nordliga Nyland senarelades till början av 2008. Utred- dimensionen främjats. ningen om nivån på servicen och målen för kollektivtrafi ken i området, som ingår i planen, På våren godkände landskapsstyrelsen Nylands blev klar. Östersjöprogram 2007–2013 som fi nansierats med landskapets utvecklingspengar och som kompletterar de internationella betoningarna i Klimatstrategin landskapsprogrammet. I programmet fastställs tyngdpunkter och teman för förbundets Öster- Mål sjösamarbete. Förbundet gav ut en upplaga Förundersökningen för klimatstrategin är klar. av programmet på fi nska och engelska och en webbversion som kan uppdateras. Förbundet Beredningen av en klimatstrategi för landskapet inledde också beredningen av en upplaga på Nyland fortsatte. En skriftlig förundersökning svenska. blev klar och den utnyttjades i strategiarbetet. I slutet av året började man dessutom planera och I samarbete med yrkeshögskolan Laurea genom- genomföra en kalkyl för en utsläppsbalans för fördes ett projekt som kallades ”Roadmap to växthusgaser för kommunerna i Nyland. Kalky- Asia”. Projektet fi nansierades med landskapets len gjordes för år 2006 och genomförs under år utvecklingspengar och det syftar till att utnyttja 2008. de kontakter med Asien som fi nns i Nyland. Med hjälp av projektet kartlades medel för att Samarbetet med intressegrupper i anknytning till stöda och främja de positiva effekterna av Asiens klimatstrategiarbetet intensifi erades. I december ekonomiska tillväxt (med andra ord ett ”omvänt 2007 hölls ett seminarium för intressegrupper Kinafenomen”). Slutrapporten för projektet med klimatförändringen som tema. Antalet del- godkänns först på våren 2008. tagare i seminariet i Finlandiahuset var ca cirka 120, med åhörare från kommunerna i Nyland Tillsammans med Harju länsstyrelse och Rapla och andra intressegrupper. länsstyrelse och Tallinns stad genomförde

22 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund förbundet ett projekt med medel ur Interreg tikcentrum i samarbete med företagen, Nylands III A-programmet, Strateeg, som syftar till att förbund och Moskvaregionen och därigenom utveckla det strategiska planeringssamarbetet i skapa möjligheter för nyländska företag inom Helsingfors och Tallinns metropolområde. De logistikbranschen att idka affärsverksamhet i strategiska programmen för regionutveckling Moskvaregionen. Parterna kom överens om att och regionplanering och de viktigaste projek- välfärdstemat ska omfatta sociala tjänster för ten i Helsingfors och Tallinns metropolområde de äldre samt förebyggande verksamhet. Detta kartlades och analyserades. Slutrapporten för tema kommer att behandlas vid evenemang som projektet innehöll ett förslag om centrala samar- arrangeras år 2008. betsområden för den kommande programperioden 2007–2013. Personalens kompetens Mål Genomförandet av EU-programmen för den Mål påbörjade perioden har inletts. Förbundets byrå har en personalstrategi/ett personalpolitiskt program. Förbundet deltog aktivt i beredningen av Södra Finlands ERUF-program, Fasta Finlands För att göra upp en personalstrategi kartlade ESR-program och Central Baltic INTERREG förbundet det nuvarande läget i fråga om per- IV 200–2013-programmet. Inom ramen för sonalärenden. Man gjorde bl.a. en enkät om ERUF-programmet ordnades den första ansök- arbetstillfredsställelsen bland förbundets personal ningsrundan och ESR-programmet öppnades och tog i bruk elektronisk rapportering. Dess- för ansökningar. När det gäller programmet för utom utnyttjades kartläggningen av förbundens gränsöverskridande samarbete Central Baltic uppgifter, som hade gjorts i samband med att INTERREG IV 2007-2013 sköts den första regionförvaltningen sågs över. Arbetet fortsätter ansökningsrundan fram till 2008. 2008 och görs i samband med att förbundets verksamhetsstrategi för 2008 utarbetas. Nylands förbund organiserade och deltog i infor- mationen om ansökningsförfarandet i anknyt- Mål ning till EU-programmen. Utbildningsplanen har motsvarat personalens utbildningsbehov. Mål Företags- och innovations/teknologiprojekt har Förbundets ledningsgrupp godkände utbild- beretts med Moskva och Mazovia. ningsplanen i augusti och de tyngdpunkter för utbildningen som ingick i programmet förvekli- Förhandlingarna mellan parterna ledde till att gades systematiskt. tyngdpunkterna för den andra verksamhetsperioden 2007–2008 i samarbetet med Moskva var Övrig verksamhet företagens internationalisering, innovativ verksamhet och teknologisamarbete samt ett samar- Projekt, stora evenemang och annan verksam- bete med Stockholmregionen inom välfärdssek- het för vilka förbundet har använt betydande torn, som en del av åtgärderna i syfte att utveckla resurser: förvaltningen. På grund av att landskapsdirektör Aimo Lem- Förbundet startade ett eget Moscow Business pinen gick i pension ordnade förbundet festtill- Innovation II-projekt med landskapets utveck- ställningar för intressegrupper, andra förbunds lingspengar. Projektets mål är att inrätta ett logis- landskapsdirektörer och personalen.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 23 Nylands förbunds organ

Landskapsfullmäktige Under verksamhetsåret valde förbundet vicehä- radshövding Riitta Simonen till förvaltnings- Landskapsfullmäktige svarar för förbundets eko- direktör, juris licentiat, vicehäradshövding nomi och verksamhet. Den styr förbundets verk- Pertti Rauhio till direktör för ansvarsområdet samhet genom att godkänna tyngdpunkterna för regionutveckling och diplomingenjör Riitta för verksamheten och de årliga målen. Genom Murto-Laitinen till direktör för ansvarsområdet att godkänna budgeten beslutar landskapsfull- för områdesanvändning. mäktige om den ﬁ nansiering som uppgifterna förutsätter. De viktigaste ärendena som landskapsstyrelsen behandlade under verksamhetsåret var försla- Landskapsfullmäktige omfattar 71 medlemmar get om en ändring av landskapsindelningen i som valts av medlemskommunerna. Arto Nyland, landskapsprogrammets genomförande- Bryggare, SDP, Helsingfors, var ordförande för plan 2007–2010, revideringen av landskapspro- landskapsfullmäktige, Osmo Soininvaara, de grammet, förslaget till Nylands första etappland- gröna, Helsingfors, var I vice ordförande och skapsplan, Nylands Östersjöprogram och frågan Esko Riihelä, saml., Helsingfors, var II vice om förbundets lokaliteter. ordförande. Landskapsstyrelsen behandlade de viktigaste Landskapsfullmäktiges sammansättning presen- ansökningarna om landskapets utvecklings- teras i bilagan om förtroendevalda. pengar. Den beslutade även om inhemska och internationella projekt som förbundet deltog i. Landskapsfullmäktige sammanträdde två gånger och behandlade 24 ärenden. Vid junimötet valde Förbundets registrator registrerade 571 nya ären- landskapsfullmäktige stadsdirektör, magister i den och 60 ansökningar om landskapets utveck- hälsovård Ossi Savolainen till landskapsdirektör lingspengar lämnades in. Aimo Lempinens efterträdare när Lempinen gick i pension. Dessutom godkände landskapsfull- Revisionsnämnden mäktige bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2006. Vid decembermötet godkändes budgeten Revisionsnämnden bestod av fyra medlem- för 2008 och ekonomi- och verksamhetsplanen mar och dess ordförande var Matti Enroth från för 2009–2010. Helsingfors. Förbundets revisor Leena Flinck (Audiator Oy) assisterade nämnden. Den sam- Landskapsstyrelsen manträdde sex gånger och behandlade inalles 32 ärenden. Landskapsstyrelsen har 20 medlemmar. Tapani Mäkinen, saml., Vanda, var ordförande för Revisionsnämnden beredde de ärenden som landskapsstyrelsen, I vice ordförande Jari Sainio, gäller revisionen av förvaltning och ekonomi SDP, Vanda, och II vice ordförande Irmeli som fullmäktige beslutar om samt bedömde Wallden-Paulig, saml., Helsingfors. Landskaps- huruvida de av fullmäktige utsatta funktionella styrelsens sammansättning presenteras i bilagan och ekonomiska målen förverkligades. om förtroendevalda. Revisionsnämnden bedömde hur målen har Landskapsstyrelsen leder och styr förbundets utfallit och avgav en revisionsberättelse, behand- verksamhet så att de mål som fullmäktige har lade förbundets prioriterade områden, bekantade godkänt i verksamhets- och ekonomiplanen sig med projekten samt den nya modellen för uppnås. Styrelsen sammanträdde 13 gånger och förvaltningen av EU:s strukturfonder som var behandlade 199 ärenden. under beredning i förbundet. Vid mötena hörde

24 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund revisionsnämnden ledande tjänsteinnehavare landskapet och med hänsyn till statsbudgeten samt regionala projektansvariga. Revisionsnämn- 2008. I slutet av året behandlades gemensamma dens sammansättning presenteras i bilagan om budgetmotioner inlämnade av delegationen för förtroendevalda. riksdagsledamöter från Helsingfors och Nyland till statens budgetproposition för år 2008. Sam- arbetsgruppen tog också ställning till ERUF-pro- Landskapets samarbetsgrupp i Nyland grammet och ESR-programmet. (MYR) I arbetstagarorganisationernas inlägg om aktu- I lagen om den nationella förvaltningen av ella ärenden och i konjunkturöversikten (EK) programmen för strukturfonderna stadgas om behandlades olika nyanser i fråga om både den den ställning och de uppgifter som landskapens ekonomiska utvecklingen och verksamheten. samarbetsgrupper har. I varje landskap ﬁ nns en Programmet för Matti Vanhanens II regering samarbetsgrupp för verkställandet av struktur- presenterades och jämfördes med de mål Nylands fondsprogram som baserar sig på lagen och för förbund hade ställt upp för regeringsprogram- samordnandet av åtgärder som påverkar region- met. Samarbetsgruppen fattade beslut om att utvecklingen. arbetsgruppen för Nylands mål 2-program under programperioden 2000–2006 ska fortsätta sitt Landskapets samarbetsgrupp agerade som ett dis- arbete och man behandlade ansökningen av fem kussionsforum för parterna och skapade därmed temaprojekt enligt målen för regional konkur- en grund för nyländsk intressebevakning. Samar- renskraft och sysselsättning inom södra Finlands betsgruppen riktade resurser till och fastlade de ERUF-program. Det nya arbets- och näringsmi- viktigaste utvecklingsprojekten och riktlinjerna nisteriet behandlades som en helhet. inom regionutvecklingen som huvudsakligen ska genomföras av statsförvaltningen samt följde upp Dessutom behandlades landskapsprogrammets verkställandet. genomförandeplan, ärenden i anknytning till etapplanen som behandlades av landskapsstyrel- Arbetsordningen för landskapets samarbetsgrupp sen under verksamhetsåret samt Nylands innova- förnyades på basis av strukturfondslagen och tionsstrategi. EU:s programperiod. Den viktigaste föränd- ringen var att en projektberedningsgrupp inrät- tades. Regiondirektionen för västra Nyland

Samarbetsgruppen bestod av representanter för Regiondirektionen har till uppgift att lämna in Nylands förbund och dess medlemskommu- motioner till landskapsstyrelsen, avge utlåtanden ner, statens regionförvaltningsmyndigheter och och behandla utredningar som gäller området. övriga organisationer som hör till statsförvalt- Direktionen sammanträdde två gånger. Den ningen samt de viktigaste arbetsmarknads- och behandlade bl.a. infraprojekt som är viktiga för näringsorganisationerna. området och regionförvaltningsreformen.

Under verksamhetsåret höll samarbetsgruppen Ordförande för regiondirektionen var Thomas fyra möten. Sekreterarna sammanträdde åtta Blomqvist från Ekenäs och Lars S. Lindholm gånger. Vid mötena behandlades bland annat från Pojo var vice ordförande. Kommundirek- landskapets samarbetsdokument (MYAK), sta- törerna för kommunerna i västra Nyland var tens regionförvaltningsmyndigheters översikter permanenta sakkunnigmedlemmar i regiondirek- över statsbudgeten 2008 och samarbetsgruppens tionen. Direktionens sammansättning presente- medlemmars verksamhetsplaner för att utveckla ras i bilagan om förtroendevalda.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 25 Övriga samarbetsorganisationer Helsingfors-Tallinn Euregio har till uppgift att främja samarbete som överskrider nationella och Den av landskapsstyrelsen utnämnda valbered- administrativa gränser mellan Estland och Fin- ningskommittén (6 medlemmar och 6 ersättare) land. Föreningen har en styrelse som är utnämnd beredde valet av de olika verksamhetsorganen i av medlemmarna och som styr verksamheten. valdistrikten och främjade för sin del samarbetet I styrelsen representeras Finland av Helsingfors mellan de politiska distriktsorganisationerna i stad och förbundet och Tallinn av Tallins stad, området inför riksdagsvalet. Dessutom arrang- Harju länsstyrelse och Harju läns kommunför- erade och koordinerade kommittén utbildning bund. för dem som kandiderade i valet. Kommittén bestod av verksamhetsledare för de partier som Dessutom är förbundet delägare i Culminatum är representerade i landskapsstyrelsen. Ltd Oy och i Greater Helsinki Promotion (GHP) Ltd. Byrån i Bryssel hade en egen styrgrupp med representanter för Helsingfors stad, Helsingfors Förbundet hade dessutom ﬂ era delegationer, universitet och Nylands förbund. Styrgrup- grupper av sakkunniga samt övriga samarbets- pen har gett en egen verksamhetsberättelse om grupper. De är alla uppräknade i bilagan över byråns verksamhet. samarbetsgrupper.

26 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Ekonomi

Budgetutfallet under att det inte uppstår obehärskad tillväxt inom verksamhetsperioden 1.1-31.12.2007 personalutgifterna, som utgör merparten av kostnaderna. Ledningsgruppens sammansättning Förbundets budget kunde förverkligas inom de förnyades nästan helt under verksamhetsåret ramar, som givits av fullmäktige. Bokslutet visar eftersom det under året rekryterades landskaps- ett överskott om 19.033 euro. Underskottet som direktör, förvaltningsdirektör samt direktörer för man räknade med i budgeten var 98.000 euro. regionutvecklingen och områdesanvändningen. Personalutgifterna utgör 48,1 procent av för- Medlemskommunernas betalningsandelar täcker bundets egen verksamhet (51,3 % år 2006). En 98,4 procent av verksamhetsintäkterna inom detaljerad redogörelse för personalens utveckling förbundets egen verksamhet. Under verksamhets- och tillstånd ingår i en separat personalrapport. året betalade medlemskommunerna 6 693 000 euro i egentliga betalningsandelar, vilket är 3,93 När det gäller nyckeltalen för förbundets egen procent mera än under föregående år. I samband verksamhet kan det konstateras att i jämförelse med de betalningsandelar som samlats in av med året innan ökade både intäkterna och utgif- kommunerna insamlades av kommunerna enligt terna med 6,8 procent. Projektens andel av för- landskapsfullmäktiges beslut 215.000 euro för bundets helhetsutgifter har sista åren sjunkit och genomförandet av kompetenscenterprogram- uppgick under verksamhetsåret till 9,5 procent men. Tabell över medlemskommunernas betal- (8,4 % år 2006, 14 % år 2005). Allt som allt åtta ningsandelar ﬁ nns på sidan 37. projekt med yttre ﬁ nansiering är i gång. Även om projektens totala volym har sjunkit, har de De funktionella målen har uppnåtts med den en viktig ställning när det gäller att i praktiken permanenta personalen. Tre tidsbundna arbets- genomföra projekt inom det regionala utveck- förhållanden blev stadigvarande. Man har inom lingsarbetet. verksamhetskostnaderna varit återhållsam, så

Nylands förbund + projekt 2007 2006 (innehåller interna andelar) euro euro Verksamhetsintäkter 7 687 981 7 196 504 Försäljningsintäkter 7 440 892 6 892 432 Verksamhetskostnader 7 691 110 7 202 140 Projektens andel 665 178 604 624 - Nylands förbunds andel i proj. 132 986 157 017

Enligt landskapsstyrelsens beslut såldes Helsinki Till den del som gäller förbundets egen verksam- Region Marketing Oys aktier till Helsingfors het kan det konstateras att intäkterna överskred stad. Deras värdeminskning beaktades i bokslu- budgeten med 54.294 euro, d.v.s. förverkligades tet för år 2006. budgeten till 100,8 procent. När det gäller utgifterna förverkligades budgeten till 99 procent, vilket betyder att verksamhetsutgifternas utfall är 71.968 euro lägre än vad som beräknats. Likvidi- teten bibehålls på en stabil nivå.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 27 Nylands förbund (utan projekt) 2007 2006 euro euro

Verksamhetsintäkter, av vilka 7 022 794 6 591 866 Medlemskommunernas betalningsandelar 6 693 000 6 440 000 Sep. ﬁ nansiering av kompetenscenterprog. (ingår i medlemskommunernas betalningsandelar) 215 000 881 600 Betalningsandelar av områdesarkitektverksamhet - 38 648 Verksamhetskostnader 7 025 932 6 597 516 Personalkostnader 3 376 228 3 384 280 Köp av tjänster 2 899 032 2 471 666 Material, förnödenheter och varor 122 584 105 075 Understöd 3 460 4 975 Hyror 619 207 629 127 Övriga verksamhetskostnader 5 422 2 392

Räkenskapsperiodens resultat andel av verksamhetskostnaderna är 99,9 procent så som året innan. Överskottet som bokförs Om resultaträkningens nyckeltal kan det kon- i balansen blev därmed 19.033 euro, medan stateras att verksamhetsintäkternas procentuella planen gick ut på ett underskott på 98.000 euro.

2007 2006 euro euro Driftsbidrag -3 139 -5 636 Årsbidrag 29 519 10 165 Avskrivningar enligt planen -10 486 -16 785 Värdeminskningar 0 - 48 573 Räkenskapsperiodens resultat 19 033 -55 193 Förändringar i fonder 0 0 Räkenskapsperiodens över- / underskott 19 033 -55 193

Balansen för år 2007 Helhetssumman för förvaltade medel år 2007 var 5.606.250 euro. Kapitalet omfattar de till Det har inte skett förändringar i grundkapitalet kompetenscenter-, regioncenter- och stadspro- under verksamhetsåret och grundkapitalet utgör grammen bundna pengarna för landskapets 1,2 procent av balansens slutsumma (1,3 % år utveckling samt landskapets utvecklingspengar 2006). Andelen eget kapital av balansen har som utdelas till övriga projekt. Under verksam- minskat och är nu 9,9 procent (11,2 % år 2006). hetsåret fi ck man sammanlagt 3,4 miljoner euro Andelen främmande kapital har ökat till 19 i sådan fi nansiering. I slutet av året fanns det procent (10,4 % år 2006). inalles 0,3 miljoner euro som inte delats ut för projekt. Den interna övervakningen av medlen Regionutvecklingsfonden användes inte under sker i förbundet såsom inrikesministeriet före- verksamhetsåret och dess kapital uppgick till skrivit. 314.644 euro i slutet av året. Syftet med regionutvecklingsfonden är att trygga förbundets Förbundets balans 31.12.2007 och en jämförelse möjligheter att fi nansiera projekt och uppgifter med balansen från år 2006 fi nns på sidan 35. angående områdets utveckling.

28 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Finansiering av verksamheten

Finansieringsanalysen ﬁ nns på sidan 36. Förändringen i kassamedel var 840.732 euro (-185.053 euro år 2006).

Finansieringskalkylens nyckeltal År 2007 År 2006 Förbundets kassamedel, milj. euro 1,8 0,9 Utbetalningar ur kassan, milj. euro 7,7 7,2 Kassans tillräcklighet, dagar 85 dagar 48 dagar

Landskapsstyrelsens förslag om behandlingen av räkenskapsperiodens resultat

Landskapsstyrelsen föreslår att - överskottet från räkenskapsperioden d.v.s. 19.032,64 euro överförs till kontot över/underskott från föregående räkenskapsperiod.

Budgetens driftbudgetdel förverkligades enligt resultatgrupp på följande sätt

Resultatgrupp euro Bokslut 2007 Budget 2007 % Skillnad Bokslut 2006 Förtroendevalda- Intäkter 250 000 250 000 100 0 230 000 förvaltning Kostnader 227 019 250 000 90,8 22 981 217 379 Egentlig Intäkter 6 772 794 6 718 500 100,8 54 294 6 361 866 verksamhet Kostnader 6 798 913 6 847 900 99,3 48 987 6 380 136 Projekt Intäkter 665 188 1 100 000 60,5 434 812 604 638 Kostnader 665 178 1 100 000 60,5 434 822 604 624

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 29 Budgetens driftbudgetdel (förbundets egen verksamhet) förverkligades enligt intäkts- och kostnadsgrupp på följande sätt

Bokslut 2007 Budget 2007 Skillnad % euro euro euro VERKSAMHETSINTÄKTER 7 022 794 6 968 500 54 294 100,8 Försäljningsintäkter 6 967 014 6 936 500 30 514 100,4 Försäljningsint. av affärsverksamhet 7 589 6 500 1 089 116,8 Medlemskommunernas bet.andelar 6 908 000 6 908 000 0 100,0 Bidrag och understöd 30 611 27 000 3 611 113,4 Övriga verksamhetsintäkter 25 169 5 000 20 169 **

VERKSAMHETSKOSTNADER 7 025 932 7 097 900 71 968 99,0 Personalkostnader 3 376 228 3 558 800 182 572 94,9 Köp av tjänster 2 899 032 2 778 800 -120 232 104,3 Material, förnödenheter och varor 122 584 136 200 13 616 90,0 Understöd 3 460 5 500 2 040 62,9 Hyror 619 207 616 900 - 2 307 100,4 Övriga verksamhetskostnader 5 422 1 700 -3 722 **

Resultaträkningens förverkligande (utan projekt)

Bokslut 2007 Budget 2007 Skillnad euro euro euro Verksamhetsintäkter 7 022 794 6 968 500 54 294 Verksamhetskostnader 7 025 932 7 097 900 71 968 Verksamhetsbidrag -3 138 -129 400 126 262

Finansieringsintäkter 32 884 12 200 20 684 Finansieringskostnader - 226 - 300 74 Årsbidrag 29 519 -117 500 147 019

Avskrivningar enligt plan -10 486 -10 500 14

Räkenskapsperiodens resultat 19 033 -128 000 147 033 Förändringar i fonder 0 30 000 -30 000 Räkenskapsperiodens över-/underskott 19 033 -98 000 117 033

30 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Finansieringsdelens förverkligande

Bokslut Budget Förverkl. Avvikelse 2006, euro 2007, euro 2007, euro euro

Egentlig verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag 10 165 -117 500 29 519 147 019 Intäktﬁ nansieringens korrigeringsrater 0 0 0 0 Investeringar Anläggn.tillgångarnas investeringar -32 560 0 0 0 Anläggn.tillgångarnas försäljning 0 0 10 545 10 545 Egentlig verksamhet och investeringar, netto -22 395 -117 500 40 064 157 564

Investeringsdelen

Bokslut Budget Förverkl. Avvikelse 2006, euro 2007, euro 2007, euro euro

Projekt Placeringar Aktier och andelar 20 000 0 0 0

Immateriella förnödenheter Dataprogram 12 560 0 0 0

Anläggn.tillgångarnas försäljning Aktier 0 0 10 545 10 545 32 560 0 10 545 10 545

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 31 INTÄKTERNA AV DEN EGNA VERKSAMHETEN 2007

Övriga Bidrag och understöd försäljningsintäkter + Övriga verksamhets- 1 % intäkter 1 %

Medlemskommunernas betalningsandelar 98 %

UTGIFTERNA AV DEN EGNA VERKSAMHETEN 2007

Material, förnödenheter och varor 2 %

Köp av tjänster 41 % Personalkostnader 48 %

Hyror 9 %

32 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund INTÄKTER 2007 (Nylands förbund + projekt)

Bidrag och Övriga understöd försäljningsintäkter 3 % 7 %

Medlemskommunernas betalningsandelar 90 %

UTGIFTER 2007 (Nylands förbund + projekt)

Material, förnödenheter och varor 2 %

Köp av tjänster 43 % Personalkostnader 47 %

Hyror Bidrag + Övriga 8 % verksamhetskostnader 0 %

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 33 Resultaträkning från år 2007 Extern

1.1.-31.12.2007 1.1.-31.12.2006 euro euro Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 7 258 172,18 6 756 374,51 Understöd och bidrag 221 919,90 271 617,42 Övriga verksamhetsintäkter 25 169,00 32 454,21 7 505 261,08 7 060 446,14 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 2 757 956,24 2 775 314,67 Personalbikostnader Pensioner 668 811,78 639 066,01 Övriga personalkostnader 169 200,69 193 173,66

Köp av tjänster 3 134 064,10 2 688 758,48 Material, förnödenheter och varor 123 347,96 107 769,44 Bidrag 3 460,00 4 975,00 Hyror 645 928,33 654 567,73 Övriga verksamhetskostnader 5 620,87 2 457,29 7 508 389,97 7 066 082,28

Verksamhetsbidrag -3 128,89 -5 636,14

Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkterna 13 463,15 2 361,34 Övriga ﬁ nansiella intäkter 19 421,02 13 560,17 Övriga ﬁ nansiella kostnader -236,27 -120,52 32 647,90 15 800,99

Årsbidrag 29 519,01 10 164,85

Avskrivningar på anläggn.tillg. och övriga utgifter med långv. verkan Avskrivningar enligt plan -10 486,37 -16 784,70 Värdeminskningar 0,00 -48 573,06 -10 486,37 -65 357,76

Räkenskapsperiodens resultat 19 032,64 -55 192,91

Förändringar i reserveringar och fonder Minskning / ökning av fonder 0,00 0,00

RÄKENSKAPSPERIODENS UNDER- / ÖVERSKOTT 19 032,64 -55 192,91

34 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Balans 31.12.2007

31.12.2007 31.12.2006 AKTIVA Bestående aktiva Immateriella nyttigheter Immateriella rättigheter 4 187.00 14 673.37 Immateriella nyttigheter 4 187.00 14 673.37 Placeringar Aktier och andelar 139 292.38 149 837.38 Placeringar 139 292.38 149 837.38 Bestående aktiva 143 479.38 164 510.75

Förvaltade medel Statliga uppdrag 5 159 823.17 5 930 367.68 Övriga förvaltade medel 401 939.98 457 430.29 Förvaltade medel 5 561 763.15 6 387 797.97

Rörliga aktiva Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 31 176.90 73 359.43 Övriga fordringar 90 862.39 102 938.73 Resultatregleringar 267 575.40 535 204.28 Kortfristiga fordringar 389 614.69 711 502.44 Finansieringsvärdepapper Investeringar i ﬁ nansieringsmarknadsinstrument 909 902.26 576 362.16 Finansieringsvärdepapper 909 902.26 576 362.16 Pengar och bankfordringar 888 509.62 381 317.40 Rörliga aktiva 2 188 026.57 1 669 182.00

Balans aktiva 7 893 269.10 8 221 490.72

PASSIVA Eget kapital Grundkapital 95 557.66 95 557.66 Övriga egna fonder 314 644.31 314 644.31 Överskott från föreg. räkenskapsperiod 353 201.38 408 394.29 Räkenskapsperiodens överskott 19 032.64 -55 192.91 Eget kapital 782 435.99 763 403.35

Förvaltade medel Statliga uppdrag 5 159 816.87 5 930 367.68 Kapital för övriga uppdrag 446 432.98 510 943.42 Förvaltade medel 5 606 249.85 6 441 311.10

Främmande kapital Kortfristig Leverantörsskulder 881 990.20 --- Övriga skulder 164 169.16 421 589.69 Resultatregleringar 458 423.90 146 628.69 Kortfristig 1 504 583.26 568 218.38 Främmande kapital 1 504 583.26 568 218.38

Balans passiva 7 893 269.10 8 221 490.72

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 35 Finansieringskalkyl

1.1. - 31.12.2007 1.1. - 31.12.2006

Egentlig verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag 29 519 10 165 Intäktﬁ nansieringens korrigeringsrater 0 0

Investeringar Investeringsutgifter 0 -32 560 Överlåtelseinkomster av bestående aktiva nyttigheter 10 545 0 Egentlig verksamhet och investeringar, netto 40 064 -22 395

Finansieringsverksamhetens kassaﬂ öde Förändring av eget kapital Övriga likviditetsförändringar Förändringar av förvaltade medel och kapital -9 026 -333 603 Förändring av kortfristiga fordringar 321 887 -80 687 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga lån 487 807 251 632 Finansieringsverksamhetens nettokassaﬂ öde 800 668 -162 658

Förändring av kassamedel 840 732 -185 053

Förändring av kassamedel Kassamedel 31.12. 1 798 412 957 680 Kassamedel 1.1. -957 680 -1 142 733 840 732 -185 053

Avstämning 0 0

36 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund SAMMANLAGT (§ 19 OCH 20) GODKÄND GODKÄND BETALNINGS- TILLÄGGSFIN. ANDELAR

78 430 3,93 66 650 2 141 480 253 000 3,93 215 000 6 908 000 2006-2007 SKILLNAD LF AV SLUTLIGA 2007 ÅR 2007 ANDELAR ANDELAR ÅR 2006 “UNDERSKOTT” “UNDERSKOTT” TILL DE ANDRA DE TILL ÅR

(HFORS=31 %) ESBO HYVINGE TRÄSKÄNDA GRANKULLA KERVO 231 704 37 505 43 848 KYRKSLÄTT MÄNTSÄLÄ 8 457 1 141 003 NURMIJÄRVI 184 690 215 925 BORGNÄS 33 581 199 498 31 544 41 646 SJUNDEÅ 18 226 37 391 32 292 37 753 TUSBY 1 340 501 165 366 155 335 VANDA 184 128 89 752 7 282 216 982 253 678 4 760 20,03 KARISLOJO 28 913 5 422 27 159 1 282 878 57 623 HÖGFORS 32 194 15 693 34 890 48 927 3,24 3,79 23 440 LOJO 187 281 4,49 194 280 26 700 182 495 NUMMI-PUSULA 43 061 1 474 6 463 8 221 210 519 245 457 216 322 105 445 171 812 SAMMATTI 922 247 0,73 4 098 6 002 VICHTIS 2,90 8 807 3,07 3,35 1 383 562 2,73 4 668 3,23 1,58 161 249 30 040 7 259 1 187 47 740 6 970 8 149 9 455 184 825 HANGÖ 36 585 5 628 176 867 27 539 29 556 1 300 43 369 INGÅ 1 083 496 2,49 206 233 10 089 4 500 100 945 5,12 31 368 201 853 KARIS 3,18 25 935 180 159 223 952 261 827 1 269 1 572 4,89 POJO 4,46 6 241 0,41 16,19 5 862 5 168 6 402 7 583 EKENÄS 0,47 127 714 6 949 3,02 3 387 1 045 767 37 729 9 827 31 500 1 771 25 768 200 521 8 528 50 499 SAMMANLAGT 188 357 3,61 34 724 7 209 194 644 5 310 1 359 150 1 410 50 952 29 958 1 119 22 330 6,87 8 956 223 271 108 832 211 659 34 805 48 392 6 005 709 3,70 4,71 14 566 0,13 4 874 0,52 26 149 0,76 150 044 885 1 118 302 6 484 687 291 1 008 44 103 3,16 7 521 8 461 71 729 6 693 000 119 24 002 8 409 1 382 33 342 1 311 49 641 7 400 204 259 2,24 4 572 208 337 28 423 100,00 0,11 1,41 32 376 7 711 4,14 2,64 56 853 12 541 6 440 000 5 887 144 157 4 197 1 115 1 637 274 30 720 516 4,08 7 005 51 814 0,85 6 799 84 270 7,37 28 198 4 820 35 839 0,46 52 589 992 0,77 55 861 8 802 218 458 1,26 242 0,42 154 864 1,78 1 664 29 056 1 186 50 628 2 376 81 894 1 826 5,73 451 27 747 2,34 7 763 2,90 1,63 987 1 664 2 707 58 679 906 31 707 53 479 86 977 29 104 Medlemskommunernas betalningsandelar år 2007 (inneh. kompetenscenterprogram) Medlemskommunernas KOMMUNER INVÅNAR- ANDELAR HELSINGFORS HFORS 560 905 BETALNINGS- 2 074 830 %- BUDGET 2 074 830 euro 31,00 1 996 400 euro euro % % euro euro euro euro ENLIGT EKONO- EKONO- ENLIGT MISK REGION ANTAL 1.1.2006 INV.ANTAL ENLIGT

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 37 (+) / -987,54 4 171,37 4 1 786,21 1 -72 644,40 -72 -26 605,88 -26 0,00 0,00 -52 150,00 -52 -8 048,00 -8 24 150,02 24 -21 906,02 -21 0,00 0,00 0,00 26 605,88 0,00 26 0,00 6 236,21 4 450,00 4 831,11 77 475,51 3 449,14 11 497,14 19 500,00 20 487,54 11 116,63 11 116,63 38 765,98 38 765,98 20 000,00 72 150,00 35 067,70 56 973,72 39 943,00 39 943,00 164 033,56 159 862,19 170 000,00 145 849,98 LTATSTÄLLE ÖVERSKOTT LTATSTÄLLE RESU nansiering kens kens Riitta Murto-Laitinen Stenvall Maija 3 000,00 15 279,00 21 664,00 kstudie kstudie Riitta Murto-Laitinen Hannu Siitonen 20 000,00 kstrategi för Nyland för Nyland kstrategi Riitta Murto-Laitinen Hannu Siitonen 19 500,00 VERKSAMHETS- PROJEKT UNDERSKOTT PROJEKT KOSTNADER NR PROJEKT NYLANDS DIREKTÖR ANSVARIG PROJEKTANSVARIG FÖRBUND MAKERA EU KOMMUNER STATEN ÖVRIGA SAMMANL. 2007 (-) Projekten under år 2007 och deras helhetsfi under år 2007 och deras Projekten 371 Trafi (ULSA) 395 för landskapen Alliansen Ossi Savolainen Viita Johanna 55 131,71 108 888,98 12,87 398 ELLI Finland i södra / PR-verksamhet ETSU Pertti Rauhio Tarja Haili 3 118,00 3 118,21 404 Co- Saving - Energy ESCOBALT Riitta Murto-Laitinen Markus Liikkanen 4 831,11 2822 Sea Region in Baltic operation stöd för Mål 2 Tekniskt Kapanen-Grönfors Markus Liikkanen 5052 -program Östersjön kring Nyland Kapanen-Grönfors Teemu Hentunen Ulla 2 567,63 8 549,00 6053 Innovation Business Moscow Ossi Savolainen Ulla Helena Winter 11 630,98 27 135,00 7018 Omfattande trafi 7018 Omfattande (LITU 2008) (LITU 7040 II Innovation Business Moscow Ossi Savolainen Helena Winter 3 449,14 marknadsföringsnätverk 7042 Kungsvägens 9950 METKA-projekt Pertti Rauhio Riitta Murto-Laitinen Tarja Haili Selin Hannele 52 500,00 47 500,00 70 000,00 9960 STRATEEG Riitta Murto-Laitinen Juhan Savander 12 306,32 18 182,32 4 579,06 9970 över persontrafi Utredning Sammanl. och målsättningsnivå service- Nyland i mellersta 184 916,89 35 684,00 18 182,32 174 785,98 96 243,06 3 131,08 512 943,33 665 177,57 -152 234,24

38 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Översättning Helsingfors 31.3.2008 Nylands förbunds landskapsstyrelse

Bokslutet har uppgjorts enligt god bokföringssed. En revisionsberättelse har idag getts om bokslutet.

Helsingfors 10.4.2008

Oy Audiator Ab, OBR rf LEENA FLINCK Leena Flinck OFR

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 39 Översättning

REVISIONSBERÄTTELSE 2007

För Nylands förbunds landskapsfullmäktige

Vi har granskat Nylands förbunds förvaltning, bokföring och bokslut för år 2007. Bokslutet, som uppgjorts av landskapsstyrelsen och landskapsdirektören, omfattar balansräkning, resultaträkning, jämte bilageuppgifter, budgetjämförelse och verksamhetsberättelse.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna och innehållet i bokslutet ävensom bokslutspresentationen har därvid granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har vi utrett om att organens medlemmar och ledande ämbetsinnehavare inom varje organs ansvarsområde skött verksamheten i enlighet med bestämmelserna i kommunlagen samt granskat, att den interna kontrollen skötts på veder- börligt sätt tillika med riktigheten i de uppgifter som givits beträffande grunderna för statsandelar jämte dessas användning. Granskningen har utförts så, att tillräcklig bekräftelse erhållits på att förvaltningen skötts i enlighet med lagens bestämmelser och fullmäktiges beslut.

1. REVISIONENS RESULTAT

1.1 Förvaltning

Förbundets förvaltning har skötts i enlighet med lagens bestämmelser och fullmäktiges beslut. Förbundets interna kontroll är tillbörligen i sin ordning. Givna uppgifter om grunderna för statsandelar och dessas användning är korrekta.

1.2 Bokföring och bokslut

Förbundets bokslut är uppgjort i enlighet med bokföringslagen och övriga stadgar och bestämmelser om hur bokslut skall uppgöras. För räkenskapsperioden ger bokslutet på sätt som avses i kommunlagen riktiga och tillräckliga uppgifter om förbundets verksamhet, ekonomiska ställning, ekonomiska utveckling och ekonomiska ansvar.

2. UTLÅTANDE FÖR GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Vi föreslår att bokslutet godkänns.

Vi föreslår att de organens medlemmar jämte ledande ämbetsinnehavare inom varje organs ansvarsområde som skött förbundets förvaltning och ekonomi, beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1. – 31.12.2007.

Helsingfors, den 10.4.2008

Oy Audiator Ab, OFR-sammanslutning

Leena Flinck ORF

40 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund ÖVERSÄTTNING

NYLANDS FÖRBUND Revisionsnämnden

Till Nylands förbunds landskapsfullmäktige

Revisionsnämndens värderingsberättelse för år 2007

1. Revisionsnämndens verksamhet

1.1 Sammansättning Ordförande för revisionsnämnden, vald av landskapsfullmäktige för mandatperioden 2005–2008, är Matti Enroth (suppleant Hannele Luukkainen), vice ordförande Hannele Olli (Pentti Pulkkinen) och ledamöter Silvo Kaasalainen (Marja Sipilä) och Tellervo Mäkelä (Seppo K. Salovaara).

1.2 Uppdrag, syfte med verksamheten samt målsättningar Enligt 71.1 § i kommunallagen skall revisionsnämnden bedöma huruvida de mål som fullmäktige satt upp för verksamheten och ekonomin har nåtts.

1.3 Verksamhetsformer Revisionsnämnden har bekantat sig med budgeten för år 2007, verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2007–2009, landskapsfullmäktiges och landskapsstyrelsens beslut samt med den till bokslutet för år 2007 bifogade verksamhetsberättelsen. Nämnden har under året dessutom hört tjänsteinnehavare om förbundets verksamhet och om hur olika mål har uppnåtts. I sitt arbete har nämnden strävat efter att vara ute i god tid för att på så sätt försäkra sig om att det för revisionen uppställda tidsschemat kunnat uppfyllas.

Revisionsnämnden har haft fem sammanträden under året 2007.

2 Bedömning av hur målen har utfallit

2.1 Strategiska mål Enligt Nylands förbunds verksamhetsidé är förbundet en motor för landskapets utveckling, som genom sin verksamhet skapar förutsättningar för en förbättring av landskapets konkurrenskraft, invånarnas välmående, näringslivets utveckling och miljöns trivsamhet. Enligt sin vision är Nylands förbund en stark påverkare i Nyland, i Finland och inom Östersjöregionen. På

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 41 basis av föregående har förbundet godkänt en strategi för balanserad framgång och en modell för landskapets utvecklande. De strategiska valen har fokuserats på boende, näringar och kompetens samt välfärd, infrastruktur och miljö.

Förbundets viktiga dokument, landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet, är alla uppgjorda i samklang med de strategiska målen. Ett nytt program godkändes 2007, nämligen Östersjöprogrammet för 2007–2013.

2.2 Verksamhetsmässiga målsättningar Landskapsfullmäktige godkände i årets budget 19 verksamhetsmässiga mål som förverkligar förbundets strategi. Verksamhetsberättelsen beskriver väl hur målen har uppnåtts 2007. Revisionsnämnden har under verksamhetsåret gått igenom förbundets verksamhet och särskilt fäst uppmärksamhet vid de mål som nämns nedan.

Ett särdrag för år 2007 var att förbundets ledningsgrupp förnyades och alla andra utom en medlem byttes ut. I en sådan situation är det speciellt viktigt att se till att det omfattande samarbetsnätverket fungerar.

2.2.1 Samordning av markanvändningen, boendet och trafiken För Nylands utveckling är det viktigt att kommunerna i området har ett tillräckligt stort utbud av tomter som lämpar sig för bostadsbyggande och som ligger invid välfungerande trafikförbindelser. Detta mål kan endas nås genom samarbete mellan kommunerna.

När det gäller samordning av markanvändning, boende och trafik har förbundets roll varit att assistera kommunerna i den gemensamma beredningen av MBT-handlingar. Beredningshjälpen har tillhandahållits av en ordförande och av sekreterartjänster. Nylands förbund har också varit upphandlingsenhet när sakkunnigtjänster har utsatts för konkurrens. Det huvudsakliga arbetet har gått ut på att bereda MBT-planer och åtgärdsprogram. I den feedback förbundet har fått har kommunerna ansett att assistansen har varit mycket nyttig och behövlig. Samarbetet fortsätter under kommande år.

I syfte att hindra att samhällsstrukturen splittras och åstadkomma ett tillräckligt stort utbud av tomter finner revisionsnämnden det viktigt att markanvändning, boende och trafik frivilligtsamordnas.

2.2.2 Dimensionering av utbildningsutbudet Inom Nyland förbunds område har invånarantalet ökat med cirka 10 000 personer per år. Antalet utbildningsplatser har i flera år varit alltför lågt och därför är behovet av vuxenutbildning stort.

42 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Det råder brist på yrkeskunnig arbetskraft inom flera branscher. Därför är det med tanke på områdets utveckling och även med tanke på konkurrenskraften i hela landet viktigt att utbildningsutbudet är adekvat och riktas till branscher där det finns efterfrågan på arbetskraft. När man gör upp planer för utbildningsutbudet bör de unga i Nyland garanteras tillräckligt många studieplatser i läroinrättningar i deras egen region.

På grund av bristen på arbetskraft har utländsk arbetskraft en allt större betydelse. För att trygga tillgången behövs utbildning som anpassar denna grupp till den finländska arbetsmarknaden. Dessutom behövs det annan yrkesinriktad utbildning som tillpassas den utländska arbetskraften.

På uppdrag av Nylands förbund utarbetades 2007 en dimensioneringskalkyl Utbildningsutbudet 2012. Den baserar sig på arbetsministeriets bedömning av behovet av arbetskraft 2025 och den är indelad enligt område i arbetsplatser och yrkesgrupper inom olika branscher. Undervisningsministeriets beslut om nybörjarplatser 2008 baserar sig på kalkylen. Nyland fick 1 000 nya nybörjarplatser, vilket är hälften av det mål som ingick i dimensioneringskalkylen. Dimensioneringskalkylerna görs upp med fyra års mellanrum för respektive regeringsperiod. Utbildningsutbudet kan påverkas genom intressebevakning och ekonomiskt stöd till försök samt genom att samverka med olika aktörer.

2.2.3 Utveckling av förvaltningen Nämnden har i flera års tid fäst uppmärksamhet vid behovet att slå samman Nylands förbund och Östra Nylands förbund. Nylands förbund har lämnat in ett förslag om sammanslagning av förbunden. Ärendet kommer att avgöras i samband med den omfattande reformen av regionförvaltningen.

Förutom sammanslagningen av förbunden bör man också utreda överlappningar i aktörernas uppgifter och bereda omorganisering av verksamheten. Nylands förbunds starka sakkunskap och kompetens bör utnyttjas i den nya uppgiftsfördelningen.

2.3. Ekonomiska mål

Enligt budgeten som godkänts av landskapsfullmäktige ska kommunernas betalningsandelar täcka förbundets verksamhetsutgifter och avskrivningar från driftsegendomen. Överskottet för redovisningsperioden år 2007 är 19 032,64 euro. Enligt budgeten kunde underskottet för redovisningsperioden ha varit 98 000 euro.

Förbundets ekonomi har skötts väl och den är på en stabil grund. De av kommunerna inkasserade medlemsavgifterna har varit

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 43 tillräckliga för att täcka utgifterna och förbundet haren reservering på 686 878 euro för framtida bruk.

2.4. EU-projekt

Förbundet har sammanställt en allmän anvisning för projekt 11.1.2008.

Volymen på förbundets verksamhet påverkas av finansieringskanalernas verksamhetsmetoder, exempelvis när EU:s programperioder inleds eller avslutas. När programperioderna byts är det typiskt att antalet projekt minskar. Med tanke på helheten är det viktigt att projekten är genomtänkta och anknyter till förbundets strategi.

3.Summering

Trots personskiften i förbundets ledningsuppgifter har förbundets verksamhet varit välplanerad. Man har nått både de funktionella och de ekonomiska målen.

Helsingfors, den 14 maj 2008

MATTI ENROTH HANNELE OLLI Matti Enroth Hannele Olli Ordförande vice ordförande

SILVO KAASALAINEN TELLERVO MÄKELÄ Silvo Kaasalainen Tellervo Mäkelä

44 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Bilaga 1: Förtroendevalda

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE Biaudet Eva, SFP, t.o.m. 1.1.2007 (Ledamot / Ersättare) Dahlberg, Birgitta, SDP fr.o.m. 1.1.2007 Gadd, Sture, SFP ESBO Kemppi-Virtanen, Pirjo, Saml. Enroth, Matti, Saml. Kalpala, Tuija, Saml. Perkiö, Sanna, Saml.

Kivekäs, Liisa, Vänst. Ingervo, Sirkku, Gröna Uotila, Kari, Vänst. Näre, Sari, Gröna

Kuronen, Matti, DI, Gröna Kantola, Tarja, SDP Karimäki, Johanna, Gröna Tenkula, Tarja, SDP

Laukkanen, Antero, KD Karhuvaara, Arja, Saml. Meriläinen, Valto, KD Leppä-Aho, Pauli, Saml.

Leppäkorpi, Jaana, SDP Lehtipuu, Otto, Gröna Guzenina-Richardson, Maria, SDP Rantanen, Tuomas, Gröna

Markkula, Markku, Saml. Lohi, Jyrki, SDP Mykkänen, Kai, Saml. Havasto, Tapio, SDP

Mauriala, Jaakko, SDP Luukkainen, Hannele, Saml. Holopainen, Pekka, SDP Lampela, Heikki, Saml.

Mikkola, Merva, Gröna Moisio, Elina, Gröna Honkanummi, Eeva, Gröna Sumuvuori, Johanna, Gröna

Särkijärvi, Jouni J., Saml. Kiviniemi, Mari, Cent., t.o.m. 24.4.2007 Jääskeläinen, Jarmo, Saml. Molander, Sole, Cent., fr.o.m. 24.4.2007 Peltokorpi, Terhi, Cent. Särkiniemi, Seppo, Cent. Rossi, Yrjö, Cent. Ojala, Outi, Vänst. Kaunola, Reijo, Vänst. HANGÖ Veikanmaa, Jouko, SDP Puura, Heli, SDP Aspinen, Jari, SDP Lipponen, Päivi, SDP

HELSINGFORS Rautava, Risto, Saml. Arhinmäki, Paavo, Vänst. Rihtniemi, Suvi, Saml. Siimes, Hanna-Kaisa, Vänst. Reinikainen, Pekka, KD Asko-Seljavaara, Sirpa, Saml. Ebeling, Mika, KD Rauhamäki, Tatu, Saml. Riihelä, Esko, Kok., II vice ordf. Bryggare, Arto, SDP, ordf. Räty, Laura, Saml. Saksala, Harri, SDP

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 45 Soininvaara, Osmo, I vice ordf., Gröna Reen, Airi, SDP Helistö, Kimmo, Gröna Puurula, Markku, SDP

Taina, Matti, SDP KYRKSLÄTT Vuorela, Antti, SDP Kjerin, Ulf, SFP Öfverström, Margareta, SFP HYVINGE Mustonen, Niina, Gröna Lehtinen, Pirkko, SDP Luostarinmäki Lasse, t.o.m. 27.8.2007 Kumpula, Kalervo, SDP Ala-Paavola, Sinikka, Gröna fr.o.m. 27.8.2007 LOJO Patinen, Jussi, Saml. Vanhatalo, Tuula, Saml. Laine, Teuvo, Ob. Pallonen, Jouni, Saml. Wikberg, Gunilla, Vänst. INGÅ Åström, Jari, Vänst. Holmberg, Erik, SFP Lundell, Marie, SFP MÄNTSÄLÄ Keskinen, Jarmo, Saml. TRÄSKÄNDA Helin, Anna, Saml. Olli, Hannele, SDP Koivuluoma, Marja, SDP Mikkonen, Tuire, Cent. Peltola, Veijo, Cent. Pyykkönen, Maija-Liisa, Cent. Rajamäki, Seppo, Cent., t.o.m. 19.3.2007 NUMMI-PUSULA Lappalainen, Esko, Cent., fr.o.m. Kyttälä, Kari, Saml. 19.3.2007 Aarnio, Kaisa, Saml.

KARIS NURMIJÄRVI Ilander, Kerstin, SFP Haaranen, Tarja, Gröna Siggberg, Björn, SFP Seppälä, Mika, Gröna

KARISLOJO Valimaa, Markku, Saml. Ali-Alha, Tiina, Cent. Åstedt, Merja, Saml. Rautiainen, Markku, Cent. POJO HÖGFORS Sairinen, Rauno, Gröna Suomi, Matti, Vänst. Kairo, Maija-Liisa, Gröna Hellgren, Päivi, Vänst. BORGNÄS GRANKULLA Virkki, Juha, Cent. Manninen, Maija, Saml. Tanner, Tuula, Cent. Ala-Reinikka, Tapani, Saml. SAMMATTI KERVO Uittamo, Kari, Cent. Ranki, Tapani, Saml. Lepola, Tarja, Cent. Laavi, Elina, Saml.

46 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund SJUNDEÅ Laaksonen, Ensio, Ob. Grotell, Börje, SFP Virkamäki, Pekka, Saml., t.o.m. Laaksonen, Merja, SFP 12.11.2007 Palo, Markku, Saml., fr.o.m. 12.11.2007 EKENÄS Borgman, Mikael, SFP Lindtman, Antti, SDP Lindström-Dahl, Ulla, SFP Can-Kurtakko, Nesrin, SDP, t.o.m. 2.4.2007 Seppänen, Asta, SDP Grönfors, Eija, SDP, fr.o.m. 2.4.2007 Heimberg, Ulf, SDP Päivinen, Tiina-Maaria, SDP TUSBY Karhunen, Sanna, SDP Kuusisto, Merja, SDP Hyypijev, Ritva, SDP Tammi, Tuija, Saml. Tuuli, Johanna, Saml. Leivo, Janne, Saml. Kervinen, Sanna, Saml. Weckman, Markku, Saml. Porthén, Jari, Saml. VANDA Ala-Nikkola, Taina, SDP Väätäinen, Eero, Vänst. Rannikko, Ulla, SDP Saastamoinen, Tuula, Vänst.

Juurikkala, Timo, Gröna, t.o.m. 11.6.2007 VICHTIS Kokko, Hannu, Gröna, fr.o.m. 11.6.2007 Kuusela, Anna-Liisa, Saml. Alén, Sini, Gröna Kuosa, Jarmo, Saml.

Jääskeläinen, Markku J., SDP Pulkkinen, Pentti, SDP Aittakallio, Matti, SDP Rajajärvi, Anu, SDP

Korhonen, Leena, Gröna Kokko, Hannu, Gröna, t.o.m. 11.6.2007 Kojo, Klaus, Gröna, fr.o.m. 11.6.2007

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 47 LANDSKAPSSTYRELSEN KERVO Heikkinen, Ari, Gröna ESBO Bergh, Flemming, Gröna Hemming, Hanna-Leena, Saml. Paasikivi, Jarmo, Saml. KYRKSLÄTT Vahasalo, Raija, Saml. Lumme, Jasminiitta, SDP Kyttälä, Kari, Saml. Leskinen, Lea, SDP LOJO Gestrin, Christina, SFP Myllyniemi, Pekka, SDP Johansson, Ulf, SFP Lindholm, Lars S., SDP

HANGÖ NURMIJÄRVI Öhman, Sten, SFP Flinck, Jari, Cent. Borgman, Mikael, SFP Lehtonen, Markku, Cent.

HELSINGFORS TUSBY Anttila, Maija, SDP Noro, Seppo, Vänst. Vehviläinen, Sirkka-Liisa, SDP Tyystjärvi, Kati, Vänst.

Bogomoloff, Harry, Saml. VANDA Rissanen, Laura, Saml. Lundqvist, Anna-Stiina, Gröna Hertell, Sirpa, Gröna Krohn, Minerva, Gröna Karhu, Jessica, Gröna Mäkinen, Tapani, Saml., ordf. Karvinen, Jari, Saml. Meriläinen, Risto, SDP Malinen, Jouko, SDP Sainio, Jari, SDP, I vice ordf. Rajajärvi, Anu, SDP Wallden-Paulig, Irmeli, Saml., II vice ordf. Wiksten, Milla, Saml. VICHTIS Malmgren, Varpu-Leena, Cent. HYVINGE Pyykkönen, Maija-Liisa, Cent. Tuominen, Mauri, SDP Isola, Samuli, SDP

TRÄSKÄNDA Graeffe, Petri, Saml. Packalén, Paul, Saml.

48 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund REVISIONSNÄMNDEN REGIONDIREKTIONEN FÖR VÄSTRA NYLAND / LÄNTISEN UUDENMAAN Enroth, Matti, Saml., ordf. ALUETOIMIKUNTA Luukkainen, Hannele, Saml. HANGÖ Olli, Hannele, SDP, vice ordf. Kavander, Jouko, SDP Pulkkinen, Pentti, SDP Helander, Gunnel, SFP

Kaasalainen, Silvo, Gröna INGÅ Sipilä, Marja, Gröna Holmberg, Erik, SFP Björklöf, Ethel, SFP Mäkelä Tellervo, Saml. Salovaara, Seppo, Saml. KARIS Wicksröm, Mona, FM, SFP Siggberg, Björn, SFP

POJO Lindholm, Lars S., SDP Ekström, Håkan, SDP

SJUNDEÅ Vanhanen, Veli, SDP Grotell, Börje, SFP

EKENÄS Blomqvist, Thomas, SFP Gahnström, Ralf, SFP

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 49 Bilaga 2 : Samarbetsgrupper

Delegationen för yrkeshögskoleärenden i Regional arbetsgrupp för ﬂ ygbuller Nyland ordf. Seija Vanhanen ordf. Ilkka-Christian Björklund, t.o.m. 31.7.2007 Sakkunniggruppen för social- och hälsovårds- ordf. Tuula Haatainen, fr.o.m. 1.8.2007 ärenden ordf. Juha Metso Delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland (KENK) Planerargrupp – Kommunarbetsgrupp ordf. Tapani Mäkinen ordf. Olavi Veltheim I vice ordf. Merja Kuusisto II vice ordf. Sirpa Asko-Seljavaara Sakkunniggrupp för dataservice III vice ordf. Jyrki Kasvi ordf. Reijo Kostiainen

Randkommittén Grupp för tomtpriser och markpolitik ordf. Petri Härkönen ordf. Kaarina Rautio

Arbetsgruppen för dem som sköter personal- Sakkunniggrupp för näringarna inom Nyland ärenden i kranskommunerna ordf. Helena Winter ordf. Juha Alavuo Nylands logistikgrupp Sakkunniggruppen för utbildningsärenden ordf. Helena Winter ordf. Aulis Pitkälä Arbetsgruppen för Mål 2-programmet Sakkunniggrupp för kulturärenden ordf. Eero Venäläinen ordf. Pekka Saarela vice ordf. Krister Ahlström Delegationen för säkerhetsärenden ordf. Kari Lehtokangas Traﬁ kgruppen ordf. Seija Vanhanen Valberedningskommittén ordf. Ahti Kytölä Sakkunniggrupp för turism vice ordf. Esko Berg ordf. Jari Ahjoharju vice ordf. Ari Leppäluoto Miljögruppen ordf. Riitta Murto-Laitinen

50 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund Bilaga 3: Nylands förbunds publikationer som utgetts under år 2007

A 17 Uudenmaan maakuntakaava Selostus. C 59 Energy. Future. Responsibility. – Promo- Uudenmaan liitto. Helsinki 2007. ting Energy Saving and Corporate Social Responsibility in the Baltic Sea Region. A 18 Landskapsplan för Nyland Beskrivning. Uudenmaan liitto, Green Net Finland, Nylands förbund. Helsingfors 2007. Latvian Kaukolämpöyhdistys, Max Planck Instituutti, House of Europe, Energieplus A 19 Uudenmaan maakuntaohjelma 2007- e.V, Viron Kuntaliitto, Sollefteån kunta, 2010. Uudenmaan liitto. Helsinki 2007. Rehnan kunta, Grevesmühlenin kunta, Kaunasin kaupunki, Vantaan kaupunki. A 20 Nylands landskapsprogram 2007-2010. Jyväskylä 2007. Nylands förbund. Helsingfors 2007. C 60 Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liikenne- B 36 Uudenmaan Itämeri-ohjelma 2007-2013. strategia. Uudenmaan liitto, Itä-Uuden- Uudenmaan liitto. Helsinki 2007. maan liitto. Helsinki 2007.

B 37 Helsinki Region. Baltic Sea-Programme D 42 Uudenmaan liitto. Toiminta- ja 2007-2013. Uusimaa Regional Council. taloussuunnitelma 2007-2009. Talousar- Helsinki 2007. vio vuodelle 2007. Helsinki 2007.

B 38 Uudenmaan maakuntaohjelman toteutta- D 43 Nylands förbund. Verksamhets- och eko- missuunnitelma 2008-2009. Uudenmaan nomiplan 2007-2009. Budget för år 2007. liitto. Helsinki 2007. Helsingfors 2007.

C 55 Länsi-Uudenmaan liikennejärjestelmäs- D 44 Toimintakertomus 2006 Uudenmaan uunnitelma. Uudenmaan liitto, Strafi ca liitto. Helsinki 2007. Oy. Helsinki 2007. D 45 Verksamhetsberättelse 2006 Nylands C 56 Trafi ksystem för Västra Nyland. Nylands förbund. Helsingfors 2007. förbund, Strafi ca Oy. Helsingfors 2007. E 85 HYPATE -selvitysraportti / Nuorten C 57 Länsi-Uudenmaan joukkoliikenteen pal- hyvinvointipalvelut ja työllisyyden velu- ja tavoitetasoselvitys. Uudenmaan edistäminen – tarkastelu ja seudullisen liitto, Etelä-Suomen lääninhallitus, Hanko, yhteistyön suunnittelu KUUMA-kuntien Inkoo, Karjaa, Karjalohja, Karkkila, Lohja, alueella. KUUMA-kunnat, Uudenmaan Nummi-Pusula, Pohja, Sammatti, Siuntio, liitto. Helsinki 2007. Tammisaari, Vihti. Helsinki 2007. E 86 Uudenmaan liikenteen varikot ja termi- C 58 Esiselvitys pääradan melu- ja tärinä- naalit – nykytila ja tarvekartoitus. Uuden- haitoista rataosilla Kerava-Riihimäki ja maan liitto. Helsinki 2007. Riihimäki-Hausjärvi. Uudenmaan liitto, Ratahallintokeskus, Hämeen liitto. Hel- E 87 Laajat yhtenäiset metsäalueet ekologisen sinki 2007. verkoston osana Uudellamaalla. Uuden- maan liitto. Helsinki 2007.

Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund : 51 E 88 Hiljaisuus ja hiljaisten alueiden tarkas- Broschyrer: telua Uudellamaalla. Uudenmaan liitto, WSP-LT Konsultit Oy. Helsinki 2007. Länsi-Uudenmaan liikennejärjestelmäsuun- nitelma. Uudenmaan liitto, Tiehallinto, Rata- E 89 Jätehuollon pitkän aikavälin aluetarpeet. hallintokeskus. Helsinki 2007. Uudenmaan, Hämeen, Itä-Uudenmaan ja Päijät-Hämeen liitot, ympäristöhallinto, Traﬁ ksystemplan för Västra Nyland. Nylands YTV sekä alueelliset jäteyhtiöt. Helsinki förbund, Vägförvaltningen, Banförvaltningscen- 2007. tralen. Helsingfors 2007.

E 90 Esteetön Uusimaa Itämeren piirissä. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liikennestrate- Uudenmaan liitto, Kimara Travel Consul- gia (ULSA). Uudenmaan liitto, Itä-Uudenmaan ting. Helsinki 2007. liitto. Helsinki 2007. (endast nätversion) Traﬁ kstrategi för Nyland och Östra Nyland E 91 Risteilymatkailun kilpailukykytekijät (ULSA). Nylands förbund, Östra Nylands för- Itämeren alueella. Uudenmaan liitto, bund. Helsingfors 2007. Kimara Travel Consulting. Helsinki 2007. (endast nätversion) EU:n Tavoite 2 -ohjelma Uudellamaalla 2000-2006. Uudenmaan liitto, Uudenmaan E 92 Uudenmaan ampumaradat. Uudenmaan TE-keskus, Uudenmaan ympäristökeskus, Etelä- liitto. Helsinki 2007. Suomen lääninhallitus. Helsinki 2007.

E 93 Uudenmaan moottoriurheiluradat. EU:s Mål 2-program för Nyland 2000-2006. Uudenmaan liitto. Helsinki 2007. Nylands förbund, Nylands TE-central, Nylands miljöcentral, Länsstyrelsen i Södra Finlands län. E 94 Uudenmaan kiviaineshuollon Helsingfors 2007. kehityskuva. Uudenmaan liitto. Helsinki 2007.

E 95 Kunnan maapoliittinen ohjelma – val- mistelijan käsikirja. Uudenmaan liitto. Helsinki 2007.

E 96 Uudenmaan rannikkoalueiden yleispiir- teinen tulvakartta. Uudenmaan liitto. Helsinki 2007.

52 : Verksamhetsberättelse 2007 | Nylands förbund

Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund D 49 - 2008