DOCSLIB.ORG

"Piarf~R Ledde Norges Secession 1 905 Inte Till Krig?

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

© Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se "Piarf~rledde Norges secession 1905 inte till krig? ecession, a termed used in political science to signi. the withdravvri of a state Sfrom a confederacy or composite state, of which ir had previously been part; and the res~irnptionof all powers formerly delegated by it to the federal govemment, and of its status as an independent state. To secede is a sovereign right; secession, therefore, is based on the theory that the sovereignty of the individud states forming a confederacy or federal union has not been absorbed inro a single new sovereignty Secession is a right claimed or exercised by weaker states of a union vvhose rights are threatened by the stronger states, which seldom acknowledge such a principle. War generally follows rh'i secession of a mem- ber of a union, and the seceding state, being weaker, is usuaily conquered and the union more firmlp coilsolidated. The history of Europe fiirnishes severai esamples of secession or atrempts to secede: ... in 1523 S~vedenseceded from the Kalmarian Union formed in I397 of Denmark, Sweden and Nonmy; and in 1814 Noiuvay seceded and enrered into a union with Svreden, from which, the same ?ear, it attempred to secede but was forcibly prweil- red; No~uray,however, accornplished a peacehil secession from the Union in 1905 and resurned her independent status. Emqclopedia Bi:*i~a~arzfca($911) In recent European history ii is possible to find oriiy one example of she completely non- violen? settlement ofa major dispute benveen mo governments.. The relations benveen the nvo countries have renlained cordiai ever since. AUow _imle3 Endi maad Means (B938Ja Nar jag 1.371 avslutade min doktorsavhandliilg om unionsupplösningen i 305, kuncie jag knappast tanka mig något statsvetenskapligt ämne, som var mer f~rald- rat. PGationalismen var död son politisk kraft. Skandinaverna byggde med obru- ten framtidstro det modernistiska projekret. Alla blicI<ademedl oreflekterad opti- mism mot framtiden; något intresse av tvivel, historia och tillbakablickande fanns inte. Men naturligtvis tog jag fel. Diirfi~ar unionsupplösningen aktuell! Ui~ionsuppl~sningenhar fått förnyad aktualitet. Det första tecknet på detta, som nådde mig, var en israelisk forskare, som kom till Uppsala med frågor om varf~r © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se vår gamla skilsrr,iissa skedde i fred. På derta fridsamma satt borde också israeler och palestinier lösa sina problem. Det var ditsa den fredliga lösningen av en svår bonilikt, som först började intressera en och annan person i omvariden (jfr Deutsch 1933, Lindgren 1359). En andra anledning till att unionsbrottet fått hrnyad relewns %ratt det inord- nats i ett stort, fiarhix obearbetat teoretiskt perspektiv. Unionsbrottet har kommit att betraktas som ett hl1 av en generell Mass av företeelser, secessioner, riksuppl6s- ningar, vilken tidigare knappast studerades som klass. Vilka ar anledningarna till act utbrj~ningarur besrående statsbildningar äger r~m?Vilka ar betingelserna f6r att secessioner skall lyckas eller f6r att de skdl aga rum fredligt! Nar ar de: mora- liskt berattigat att bryta sig ut ur en bestående statsbildning? Secessionens motsats ar integrationen eller amalgarnationen, vilket också rnbjtt stegrat intresse fran fors- karnas sida. Viiilh betingelser driver fram integration mellan sjalvständiga lander? Vad ar det exempelvis som legat bakom framvaxten a17 den Europeiska unionen? Men den verkliga pZnyttf6deisen fik unionsupplejsningsintresset har varit ut- vecklingen i Osteuroga eker kommunismens fall. Mur bar ni er egentligen it f~r att skilsassan skulle bli fredlig! Varför blev det Inte vagnad konflikt mellan norr- man och svenskar, nar er fiarening sprack 130$?Kan vi östeurspier tira något av er! Dessa fragor har ofPa stallts till svensk2 journalister i Osteuropa efier sovjet- blockts kollaps och nasioi~disarrensrenässans. Uppina;ksamheren har har inte bara gdlt den fredliga lösningen av en konflikt vilken som helst uran aven att uppkisningar av just bestående sratsbildningar, secessioner, kan ske i samförstånd. Kanske har detta intresse varit störst i Tjeckoslovakien, dar unionsupp9ijsninga f~rstsanktes som en f6rebild vid a~sPu9jnirsgenfran dubbelmonarkin och dareker vid uppdelningen p2 Tjecken och SlovGen ("Unionsupplösningen 1905 och Osteuropa," Gomorron Varldrn, Sveriges Radio, Riksradion PI, 25/10 h., S 992). Fredlig losning av ~ationellakonflikter, ~-~acktseoretiskt intresse för secessio- ner samt praktiskt intresse for fridsamma riksupplösningar, se dar tre ailledningar till varkr unionsbrottet 1905 Fått fiirnyad aktualizet. Sfie och andysmodel Andamget med uppsatsen ar att belysa frågan varfbjr Norges secession den 7 juni P905 inte Bedde til! krig. Förldaringar rili secessboner iihom integrationer brukar dlmanneligen siakas på två hal: hos genzenshapen eller hos de deltagande stattrna.' Tanken ar art varje staisftirbindelsemåste ha något gemensamt organ och an det-tc organs aktiviteter kan IörPdara var integration skjuter fart eller vargr gemenska- pen hrsvagas elier upph6r~Tanken ar vidare att de dellagande staterna - de som ingir i eller kommer att inga i sratsförbindeisenvid integrationer och utbrytarstat respektive reststat vid secessioner - påverkar h2nde~seförloppen.För att ra den Europeiska unionen som exempel så brukar f6rMaringaï till den aligarnt fortgåen- © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se V~ORLEDDE PIORGES SECESSION 1905 INTE TILL KRIG' de europeiska integrationen sökas i drivkrafter, som utgår antingen hån alleu- ropeiska institutioner som kommissionen eller från de enskida aediemslander- na. Etc annat exempel kan hamras från globda regsnlatoriska miljtiregimer som Wierikonventionen 198j och dess Montrealprotokoil 1987 nied revisioner 19901, 1332 och 1335 till skydd för det stratoslariska ozonsk4kter. I ftiraaringarna till varhr världssamfi~ndetsstater Lyckades integrera sina milj~progratill denna den hrsta samlade, verkigt globala miljöpoliriken brukar man h-amhålla den padri- vande roil, soin spelades dels av FN:s miijöscyrelse och dess administrative chef, dels iforontogruppen av stater biand vilka både Sverige och Tuorge ingick (Bene- dick 1991). Detta synsätt hiimtat fran integrationsteorin skall här i princip anlag- gas på den svensk-norska unionens upplösning. Jag shiver i princip, ty de unio- nella organens instdining ar relativi tatt att Marliigga liksom utbrytarstaten laTorges instilning. Reflexionerna bygger i hu-adsak pi perspektivet hur tidigare hegemo- ner ställer sig till secessioner, d.v.s. i det konkrera fallet hur d-er. större, domineran- de parten i fGrbii~delsen,nämligen Sverige, hanterade upp16'sningen i sin egen- skap av reststat. Till detta utbvarssat-reststatsperspektiv anläggs har kortfattat ett tredje perspektiv niimligen omgivningens agtrande, d.v.s. hur intressenter urznftir de gemensamma institutionerna och de ingående staterna, framf6r dit omgiv- ningens stormakter, staiide sig till unionens uppkisning. halysmodeilen sammanfattas i figur B. Den generella loimu!eringen anges först, medan de specifika formuleringarna f6r fdet unio~asupplösningen1305 anges Ir-icm parentes. Deltagande staternas agerande Utbrytarstatens agerande] Figur 1. Anal~sinociell © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Begreppet sesecessron I sin Wirterbuch zur I)ulitik definierar Manfred G.Schmidt (1935) fac8itermerm "Sezession" p2 följande satt: (von lat. secessio = Absonderung, Trennung), die Abtrennung eines Teils eines Staatsgebietes oder der Ausrrirc eines Teils der Mitgliedstaaten aus einer Sraatenver- bindung, wic z. B. die S[ezession] der elf amerikanischen Sudstaaten ans des Union und ihr Zusammenschluss zu den bnföderierten Staaten von Amerika (1861). En secession betecknar alltsi a) en avskiljning- en del av ett statsområde eller b) ett uttrade a17 en medlemsstat ur en statsförbindelse, som t.ex, Sydstaternas uttra- de ur Amerikas Förenta Stater och bildande av berikas Konfedererade Stater. Med Manfred ScRmidts begreppsbestamning ar unionsripplösningen 1985 owe- rydigt en secession, men av det senare, svagare siager. Unionen var en statshrbin- delse som medlemsstaten Norge rrädde ut ur. Darernot är unionsupplösningen ingen secession i den krsta, starkare bemärkelsen, eftersom Norge och Sverige aldrig urgjorde etc statsområde (jfr Buchanan 1931%). k4rf6r inte krig 99052 På frågan varf6r unionsupplösningen inte slutade i en väpnad konflikt brukar dagens historielösa svenskar stå svarslösa. Sa ui~derligi:ar iau inte detta. Inte ens i den vetenskapliga litteraturen ar nämligen den har fragan om krig och fred 1905 ordentligt utredd. Mot historisk bakgrund ar unio~ensfredliga upplösning ingalunda naturgi- ven. Vapna.de konflikter mellan de nordiska länderna har snarare varit regel än undantag. Motsattningen till DanmarWNorge går som en r6d :råd genom Sveri- ges hävder. Ett av undren i svensk historia ar hr hatet mot "juten" i svenska befoikningen helt försvann under 1808-talet. Den förra, medeltida unionen upp- löstes 1523 efter dragna och blodiga krig. Vi behöver bara erinra oss Engelbrekt, slaget vid Brunkeberg, Sten Sture, Stockholms blodbad och Gustaf Vasas beiriel- sekrig. Därefter har vi Nordiska sjuirskriget 4 563-1 570, den dei av Kalmarkriget P 6 11-1 6 13 som i Jämtland och Harjedalen kallas Baltzarfejden, Torstenssons anfall på Danmark 1644-45 som ledde ti!l freden i Brömsebro, Karl X Gustafs :åg över Balt i658 och det andra angreppet på Danmark-Norge 1658-1660, det dansk-norska iiafallet i Vastsverige och Skåne och slaget vid Lund 1576,Karl XI:s landstigning på Sjalland år 1700,
Recommended publications
  • Konungen Och Regeringsbildningen

    Konungen Och Regeringsbildningen

    KONUNGEN OCH REGERINGSBILDNINGEN Av docent ELIS H.fSTAD, Stockholm l DEBATTEN om en samlingsregering eller inte kan man ofta möta invändningen, att förordet för en dylik regering - typiskt för de borgerliga, menar man - sett dagen först sedan dessa efter socialdemokratiens segrar utestängts ifrån regeringsmakten. Samtidigt säges det, att regeringstillsättningarna i Sverige före parlamentarismens introduktion för 30 a 40 år sedan ofta voro partibetonade. Den strävan att göra regeringen objektiv, allsidigt rekryterad och balanserande samhällsklasserna, som bildar moti­ vet för rekommendationerna av en samlingsregering, skulle inte ha förnummits tidigare hos konungamakten. Det kan vara skäl att pröva dessa ganska gängse uppfattningar i ljuset av det svenska regeringssystemets historiska utveckling. Ser man problemet uteslutande från den sociala synpunkten, är det självklart att ståndsintressen och klassfördomar ända in i vår tid spelade en dominerande roll. Det dröjde långt om länge, innan en arbetare (1918), ja, t. o. m. en bonde (1905) fick träda in i konseljsalen. Att enbart fästa avseende härvid vore emellertid att anakronistiskt bortse från det väsentliga. Om man följer regeringsbildningarna under Oscar II :s och Gustav V :s tid, är det obestridligt att dessa monarker länge voro motståndare till parlamentarismen som doktrin. De ville inte av­ hända kungamakten dess grundlagsenliga rätt att »kalla och ut­ nämna» rådgivare. I sitt praktiska handlande vid regeringskriser voro de dock trots detta uppenbarligen allt annat än vänner av ensidiga eller extrema lösningar. En fortlöpande syntetisk under­ sökning av deras syftemål vid regeringsbildningarna saknas ännu, men åtskilliga ledtrådar ges. Oscar II :s första ministär var den efter Karl XV i arv fallna ämbetsmannaregeringen Adlercreutz-Bergström.
  • The Forgotten Revolution: Challenging Conventional Wisdom on Sweden's Transition to Democracy

    The Forgotten Revolution: Challenging Conventional Wisdom on Sweden's Transition to Democracy

    The forgotten revolution: Challenging conventional wisdom on Sweden’s transition to democracy Johan Karlsson Schaffer, PhD Norwegian Centre for Human Rights University of Oslo, Norway [email protected] This version: April 27, 2010 Work in progress – comments are appreciated! Abstract A long, established tradition suggests that Sweden’s process of democratisation was characterised by its gradualness and reformism. In contrast to other countries, such as Denmark, Sweden did not have an abrupt, democratic revolution, this tradition holds. In this paper, I argue that this conventional view is flawed: In the course of a decade in the early twentieth century, Sweden went from being one of the least democratic countries in Europe to become a full-fledged, stable democracy. This signifies a fast, dramatic process of democratisation – a democratic revolution. The paper proceeds in four parts: First, I review the established conventional view of Swedish democratisation. Second, I present quantitative comparative data and historical evidence that seem to falsify the conventional view, and indeed indicate that Sweden’s democratisation was anything but slow and gradual. Third, I explore some reasons why the conventional view has gained hold, looking both at the way in which academic researchers have reached the conven- tional conclusion and how the conventional view might be understood in relation to the victorious parties in the struggle to gain recognition and legitimacy. In the concluding part, I consider how this historical narrative lives on in present-day politics, discussing how Swedish development aid seeks to export this historically faulty myth that successful democratisation must be slow and gradual, rather than revolutionary.i Words: 4 053 Characters: 23 126 1/12 Conventional wisdom on Sweden’s democratisation Existing research confirms the generally held opinion that Sweden became democratic through a stepwise, gradual process, from constitutional reforms in 1809 up to the breakthrough of democ- racy roughly a century later.
  • The Scandinavian Currency Union, 1873-1924

    The Scandinavian Currency Union, 1873-1924

    The Scandinavian Currency Union, 1873-1924 Studies in Monetary Integration and Disintegration t15~ STOCKHOLM SCHOOL 'lJi'L-9 OF ECONOMICS ,~## HANDELSHOGSKOLAN I STOCKHOLM BFI, The Economic Research Institute EFIMission EFI, the Economic Research Institute at the Stockholm School ofEconomics, is a scientific institution which works independently ofeconomic, political and sectional interests. It conducts theoretical and empirical research in management and economic sciences, including selected related disciplines. The Institute encourages and assists in the publication and distribution ofits research fmdings and is also involved in the doctoral education at the Stockholm School ofEconomics. EFI selects its projects based on the need for theoretical or practical development ofa research domain, on methodological interests, and on the generality ofa problem. Research Organization The research activities are organized in twenty Research Centers within eight Research Areas. Center Directors are professors at the Stockholm School ofEconomics. ORGANIZATIONAND MANAGEMENT Management and Organisation; (A) ProfSven-Erik Sjostrand Center for Ethics and Economics; (CEE) Adj ProfHans de Geer Center for Entrepreneurship and Business Creation; (E) ProfCarin Holmquist Public Management; (F) ProfNils Brunsson Infonnation Management; (I) ProfMats Lundeberg Center for People and Organization; (PMO) ProfJan Lowstedt Center for Innovation and Operations Management; (T) ProfChrister Karlsson ECONOMIC PSYCHOLOGY Center for Risk Research; (CFR) ProfLennart Sjoberg
  • ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter Utgivna Av Statsvetenskapliga Föreningen I Uppsala 199

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter Utgivna Av Statsvetenskapliga Föreningen I Uppsala 199

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 199 Secession och diplomati Unionsupplösningen 1905 speglad i korrespondens mellan UD, beskickningar och konsulat Redaktörer: Evert Vedung, Gustav Jakob Petersson och Tage Vedung 2017 © Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala och redaktörerna 2017 Omslagslayout: Martin Högvall Omslagsbild: Tage Vedung, Evert Vedung ISSN 0346-7538 ISBN 978-91-513-0011-5 urn:nbn:se:uu:diva-326821 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326821) Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB 2017 Till professor Stig Ekman Till minnet av docent Arne Wåhlstrand Inspiratörer och vägröjare Innehåll Förord ........................................................................................................ ix Secession och diplomati – en kronologi maj 1904 till december 1905 ...... 1 Secession och diplomati 1905 – en inledning .......................................... 29 Åtta bilder och åtta processer: digitalisering av diplomatpost från 1905 ... 49 A Utrikesdepartementet Stockholm – korrespondens med beskickningar och konsulat ............................................................. 77 B Beskickningar i Europa och USA ................................................... 163 Beskickningen i Berlin ...................................................................... 163 Beskickningen i Bryssel/Haag ......................................................... 197 Beskickningen i Konstantinopel ....................................................... 202 Beskickningen
  • Kingdom of Sweden

    Kingdom of Sweden

    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
  • Sørum-Speilet

    Sørum-Speilet

    Sørum-Speilet I dette nummeret: Kjære medlem, Sammen med dette nummeret av Sørum-Speilet følger Odd Skullerud: innkallinga til årsmøtet i historielaget, som i år holdes torsdag Oppløsningen av 17. februar klokka 19.00 på Festiviteten på Sørumsand. Vi unionen mellom Norge oppfordrer flest mulig av våre medlemmer til å møte fram på og Sverige årsmøtet og påvirke hva vi skal arbeide med de nærmeste åra. Som vi sier i innledningen til strategiplanen, er det i Intervju med 100- en organisasjon basert på frivillig arbeid ikke mulig å vedta åringen Torborg Olstad på et årsmøte hva som skal gjøres. Det er de interesserte med- ved Svein Sandnes lemmene som avgjør om noe skal bli gjort eller ikke. Et godt eksempel er forskjellen på utviklingen rundt Vølneberg Thor Hexeberg: gamle skole og Slora mølle. Begge kulturminner ble satt i Gardshistorie for Sørli stand av historielaget. På Vølneberg har lokale entusiaster - del 1 med Trygve Sæther i spissen arbeidet aktivt med prosjektet, som nå har fått nye aktiviteter som redskapssamlingen, og Leif Mathisen: På kryss med besøk av skoleklasser. I Blaker har ikke lokale og tvers i Sørum (4) entusiaster like aktivt stått fram for å skape de spennende Koppergruvene i Blaker aktiviteter rundt Slora mølle som det var tanker om. Resultatet er stor aktivitet på Vølneberg, og liten utadrettet Kristian Lieungh: aktivitet på Slora. Og intet årsmøtevedtak kan gjøre noe fra Oppvekst på Melvold i eller til med det. mellomkrigstida (37): Samtidig må vi skynde oss å understreke at det er flott Maten vi spiste dyrket vi med alle de ”passive” medlemmene som er travelt opptatt selv med andre aktiviteter, og som derfor ikke finner å kunne engasjere seg aktivt i historielagets arbeid.
  • Helsides Faksutskrift

    Helsides Faksutskrift

    IFS lnfo 5/02 Magnus Petersson "Breal< glass on ly in case o f war: ...." Den svenska försvarsmakten som säkerhetspolitiskt instrument under l 00 år Tables of contents Om forfatteren ............................................................................................................ 3 1. Inledning ................................................................................................................. 4 2. Historisk översikt ..................................................................................................... 4 3. Mönster och möjliga orsaker till mönstren .............................................................. 13 4. Avslutning ............................................................................................................. 14 Noter........................................................................................................................................ 17 English summary.................................................................................................................... 20 Om forfatteren Magnus Petersson er ansatt ved Institutionen för säkerhet och strategi, Försvarshögskolan i Stockholm. Han er doktorand ved Smekholms universitet og arbeider med en avhandling om svensk-norske sikkerhetspolitiske relasjoner i tiden 1949-1969. Petersson har tidligere publisert studien "Vapenbröder. Svensk-norska säkerhetspolitiska relationer under kalla kriget», IFS In f o nr. 5, 2000. "Break glass on ly in c:ase of war... '' Den svenska försvarsmakten som säkerhetspolitiskt
  • The Forgotten Revolution: Challenging Conventional Wisdom on Sweden’S Transition to Democracy

    The Forgotten Revolution: Challenging Conventional Wisdom on Sweden’S Transition to Democracy

    The forgotten revolution: Challenging conventional wisdom on Sweden’s transition to democracy Johan Karlsson Schaffer, PhD Norwegian Centre for Human Rights University of Oslo, Norway [email protected] This version: September 23, 2010 Work in progress – comments are appreciated! Abstract A long, established tradition suggests that Sweden’s process of democratisation was characterised by its gradualness and reformism. In contrast to other countries, such as Denmark, Sweden did not have an abrupt, democratic revolution, this tradition holds. In this paper, I argue that this conventional view is flawed: In the course of a decade in the early twentieth century, Sweden went from being one of the least democratic countries in Europe to become a full-fledged, stable democracy. This signifies a fast, dramatic process of democratisation – a democratic revolution. The paper proceeds in four parts: First, I review the established conventional view of Swedish democratisation. Second, I present quantitative comparative data and historical evidence that seem to falsify the conventional view, and indeed indicate that Sweden’s democratisation was anything but slow and gradual. Third, I explore some reasons why the conventional view has gained hold, looking both at the way in which academic researchers have reached the conven- tional conclusion and how the conventional view might be understood in relation to the victorious parties in the struggle to gain recognition and legitimacy. In the concluding part, I consider how this historical narrative lives on in present-day politics, discussing how Swedish development aid seeks to export this historically faulty myth that successful democratisation must be slow and gradual, rather than revolutionary.i Words: 4 729 Characters: 27 176 1/14 The gradualist myth of Sweden’s democratisation Conventional wisdom holds that Sweden’s transition to democracy was almost exceptionally grad- ual, stepwise and non-revolutionary, similar to England’s extended sequence of democratic reforms.
  • Corporate Policing, Yellow Unionism, And

    Corporate Policing, Yellow Unionism, And

    4 The Swedish labour market c. 1870–1914 A labour market regime without repression? ♣ Erik Bengtsson Introduction: a peaceful labour market? From discussion on anti-labour violence and the general repression of trade unionism and strikes pre-World War I, Sweden would appear – at least from the domestic literature – to be an exceptional case. We know that peaceful industrial relations developed in the 1930s, symbolised by the famous Saltsjbaden Agree- ment between unions and employers in 1938. But several scholars assert that even in the final third of the nineteenth century, there was very little repression of unionism and strikes in this country.1 Against the view that a cooperative Swedish model emerged under Social Democratic auspices in the 1930s, the revisionists see the “bourgeois roots of the Swedish model”.2 This essay interrogates this narrative of Swedish exceptionalism in the context of the labour market. I have indicated elsewhere that analyses of Swedish excep- tionalism in terms of early democratisation and social egalitarianism tend to be overestimated.3 This chapter starts with two research questions: was the Swedish labour market regime c. 1870–1914 uniquely liberal and labour-friendly and, if so, which social forces were behind this exceptionalism – the strength of farm- ers, the liberalism of the bourgeoisie or something else? The chapter does not in the main build on original archival research, but rather on a synthesis of the existing literature, combined with analysis of parliamentary materials. As par- liament, the Riksdag , was the decision maker on labour market regulation, the essay focuses mainly on parliamentary politics.
  • ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 252 Utgivna Av Historiska Institutionen Vid Uppsala Universitet Geno

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 252 Utgivna Av Historiska Institutionen Vid Uppsala Universitet Geno

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 252 Utgivna av Historiska institutionen vid Uppsala universitet genom Margaret Hunt, Jan Lindegren och Maria Ågren Cover photograph: The bombing of Mortsel, Belgium, on 5th April 1943, photographer unknown. From the book Tranen over Mortsel (Tears over Mortsel) by Pieter Serrien, reprinted with permission of the author. Cover layout: Camilla Eriksson Susanna Erlandsson Window of opportunity Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948 Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Universitetshuset, Sal X, Biskopsgatan 3, Uppsala, Friday, 8 May 2015 at 13:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in English. Faculty examiner: professor Thomas Jonter (Stockholms universitet, Ekonomisk-historiska institutionen). Abstract Erlandsson, S. 2015. Window of opportunity. Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948. Studia Historica Upsaliensia 252. 284 pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-554-9200-7. The period treated in this thesis is one which is often characterized as a transition between World War II and the Cold War. By approaching it instead as a window of opportunity – a period in which the governments of small states perceived both an unusual space and an urgent need to reevaluate security – the security policies of two small northwestern European countries, the Netherlands and Sweden, are subjected to a critical reappraisal. Through a systematic comparison of the security ideas and strategies in two countries that ended up with different positions on alignment/non-alignment during the Cold War, this dissertation sheds new light on the reasons for the development of those security policies as well as on their significance.
  • Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Årsberättelse 2002 the Bank Of

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Årsberättelse 2002 the Bank Of

    The Bank of Sweden Tercentenary Foundation The Bank ofStiftelsen Sweden RikTercentenarysbankens Jubileumsfond Foundation AnnualÅrsberättelse Report 20020024 · Annual Report 200 4 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1965 1965 2oo5 The Bank of Sweden Tercentenary Foundation 2oo5 1965 2oo5 04 Postal address: Riksbankens Jubileumsfond, Box 5675, SE-114 86 Stockholm, Sweden Visits: Tyrgatan 4. Telephone: +46 (0)8-50 62 64 00. Fax: +46 (0)8-50 62 64 31 E-mail: [email protected]. Web site: www.rj.se. Postal Giro: 67 24 03-3. Org.nr. 802012-1276 the bank of sweden tercentenary foundation annual report 2004 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond The Bank of Sweden Tercentenary Foundation Annual Report 2004 7 managing director’s comments 11 activities in support of research 12 Procedure 13 Follow-up and evaluation Project follow-up 13 17 Evaluation of the Bank of Sweden Tercentenary Foundation 19 Grants for research projects and infrastructu- ral support 20 Grants to initiate research Nobel Symposiums 22 Scholarships 22 25 Art research 26 Graduate Schools Graduate School in Modern Languages 26 Graduate School in Mathematics with an emphasis on teaching methods 27 The Swedish School of Advanced Asia-Pacific Studies – SSAAPS 28 Graduate School for Museum Officials 30 31 Sector committees The Sector Committee for Research on Knowledge and Society 31 Sector Committee for Research on Culture, Security and Sustainable Social Development 34 Sector Committee for Research on Civil Society 37 The Sector Committee for Research on the Public Economy, Steering and Leadership
  • Angreb Kan Tænkes Rettet Baade Fra Land- Og Fra Søsiden”

    Angreb Kan Tænkes Rettet Baade Fra Land- Og Fra Søsiden”

    ”Angreb kan tænkes rettet baade fra Land- og fra Søsiden” Militære tiltak og vurderinger i Trøndelag 1890-1905 Morten Nordhagen Ottosen Mastergradsoppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Våren 2005 ”Stämningar och förhållanden kunna jo växla; hvad som förvisso ej växlar, det är den fara, som i lika mån hotar Norge och Sverige från grannen i öster.” Erik C. G. Oxenstierna 1903 ”Angreb kan tænkes rettet baade fra Land- og fra Søsiden” Militære tiltak og vurderinger i Trøndelag 1890-1905 Morten Nordhagen Ottosen Mastergradsoppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Våren 2005 © 2005 Morten Nordhagen Ottosen Bildet på forsiden er tatt under felttjenesteøvelsene i Nordre Trondhjems Amt høsten 1901. Den strategiske forutsetningen for øvelsen var at Trøndelag ble angrepet fra sjøen, men på samme tid ble det bygget et østvendt festningsanlegg i Stjørdalen. Bildet er hentet fra side 251 i annet bind av Norsk forsvarshistorie, skrevet av Roald Berg. Takk til Kristin Jacobsen for hjelp med scanning av dette bildet og annen grafikk i oppgaven. Forord Denne oppgaven er blitt til i løpet av to år; ett ved Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim og ett ved Universitetet i Oslo. Først og fremst må jeg takke mine veiledere. Professor Svein Dahl og førsteamanuensis emeritus Anders Kirkhusmo loset meg gjennom de to semestrene ved NTNU og takkes for både for uvurderlig hjelp og inspirasjon. Professor Øystein Sørensen var min veileder de siste to semestrene ved UiO og hjalp meg til å forme oppgaven slik den nå foreligger. Jeg er også en stor takk skyldig professor Roald Berg ved Universitetet i Stavanger for hans hjelp i startfasen av oppgavearbeidet.