DOCSLIB.ORG

Rösträtten 80 År; Del 1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

01 01-12-13 12.42 Sida 1 01 01-12-13 12.42 Sida 2 01 01-12-13 12.42 Sida 3 Rösträtten 80 år 01 01-12-13 12.42 Sida 4 Boken kan beställas från: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm, Sverige Redaktör: Christer Jönsson Grafisk form och produktion: Svensk Information Tryckt hos: Graphium Västra Aros 2001 01 01-12-13 12.42 Sida 5 Innehåll Förord . .7 Britta Lejon Inledning . .8 Christer Jönsson DEL I: KAMPEN OM RÖSTRÄTTEN 1. Gamla och nya rum i politiken: Kvinnorösträttsrörelsen som bildningsprojekt . .13 Christina Florin och Josefin Rönnbäck 2. Osynliga förbindelser: Om kvinnliga journalisters dolda insats i rösträttskampen . .33 Birgitta Ney 3. ”Medborgarrätten heter icke allenast pengar utan också byxor!” Ironier, metaforer och analogier i kvinnornas rösträttsargumentation . .43 Brigitte Mral 4. Demokratins vedersakare? Högerns kamp för och emot demokratin . .55 Niklas Stenlås 5. Högern 1900-1940: En historisk vandring mot demokrati . .71 Torbjörn Nilsson 6. Det politiska vardagsarbetet för rösträtt och medborgarskap . .85 Gunnela Björk 01 01-12-13 12.42 Sida 6 DEL II: KVINNOR OCH MÄN PÅ DEN POLITISKA ARENAN 7. Demokratiskt genombrott med förhinder: Kvinnorna och det demokratiska genombrottet under mellankrigstiden . .101 Kjell Östberg 8. ”Mina herrar!” Mansrepresentationen i Sveriges riksdag . .115 Ann-Sofie Ohlander 9. Kvinnors röst: En kamp mellan partier . .129 Lena Wängnerud DEL III: DEN RÖSTANDE MEDBORGAREN 10. Valdeltagandet i Sverige: variation i tid och rum . .149 Svante Ersson och Jessica Wide 11. Deltagande i lokalval i Norden i ljuset av demokratiteori . .169 Per Stava 12. Barn och demokrati i ett historiskt perspektiv . .183 Kristina Engwall och Ingrid Söderlind 13. Rösträtten och barnen . .199 Gunnel Gustafsson 14. Medborgarskapets dynamik: Reflektioner kring 2006 års förstagångsväljare . .213 Erik Amnå 15. Elektroniska omröstningar . .233 Åke Grönlund 16. Globalisering, medborgarskap och demokrati . .255 Christian Fernández, Jonas Johansson och Magnus Jerneck 01 01-12-13 12.42 Sida 7 Förord Rösträtten fyller 80 år i år! och engagemang. Trenden mot ett lägre valdeltagande i Den 10 januari 1922 samlades den första folkvalda riks- Sverige och de västliga demokratierna är allvarlig och ska dagen i Sverige, efter införandet av den allmänna och lika behandlas därefter. Det är mot den bakgrunden denna rösträtten. Arbetarrörelsen och de liberala krafterna hade forskarantologi ska ses. Om demokratin ska kunna fort- vunnit en kamp som pågått under decennier. Kraven på sätta utvecklas och inte stelna i sina former krävs kun- demokrati och rösträtt var inte bara formella krav, det skap. handlade om en befrielserörelse. Friheten från förtryck, Jag vill tacka alla medverkande till denna antologi. Ett friheten att själv råda över sitt liv och rätten att tillsam- särskilt tack vill jag rikta till riksdagen och Riksbankens mans med andra forma vår framtid. Jubileumsfond som bidragit till att denna bok blivit verk- En väl fungerande demokrati kräver mer än de for- lighet. mella institutionerna, den kräver människors delaktighet Britta Lejon Demokratiminister 7 01 01-12-13 12.42 Sida 8 Inledning Christer Jönsson Demokratins och parlamentarismens genombrott i 1921 jämfört med 19 procent vid 1911 års val. I januari Sverige sammanföll i tiden med första världskrigets slut- 1922 gjorde de första valda kvinnliga ombuden sin debut skede. Uppgörelsen om en rösträttsreform träffades i i riksdagen. skuggan av den ryska revolutionen samt Tysklands och Den här boken är skriven till åminnelse av denna mil- Österrike-Ungerns sammanbrott. Rädslan för general- stolpe i den svenska demokratins utveckling. Författarna strejk och revolution även i vårt land bidrog till att en är historiker och samhällsvetare, som redovisar egen och politisk stridsfråga, som satt sin prägel på 1900-talets två andras forskning kring temat rösträtt. Bokens bidrag första decennier, fick sin lösning. Genom beslut av 1919 blickar såväl bakåt som framåt. En rad kapitel ger detalj- och 1921 års riksdagar infördes allmän rösträtt. erade och nyanserade inblickar i den politiska kampen Reformen innebar först och främst att kvinnor fick som föregick rösträttsreformen, andra blottlägger lång- rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den svenska väl- siktiga förändringsmönster, och andra åter funderar kring jarkåren fördubblades därmed. Dessutom avskaffades det rösträttens framtida utveckling. s.k. utskyldsstrecket, enligt vilket endast de som erlagt Detta är en jubileumsskrift – men inte en panegyrisk skatt tidigare haft rätt att rösta. Båda formerna för utvidg- hyllningsskrift. Grundtonen är, som sig bör bland forska- ning av rösträtten var kontroversiella, som framgår av ett re, problematiserande snarare än idylliserande. Vi vill ju yttrande i andrakammardebatten 1921 av Carl Arvid gärna se Sverige som ett demokratiskt föredöme och Andersson i Storegården, lantmanna- och borgarpartiet: föregångsland. Och visst finns det all anledning att fira det demokratiska genombrott som 1921 symboliserar. Mot kvinnornas rösträtt kunna icke framföras samma Samtidigt bör vi emellertid akta oss för att slå oss alltför anmärkningar som mot skatteskolkarnas rösträtt, även mycket för bröstet. Det finns, som framgår av bokens om man är av den övertygelsen, att det ändå är litet bidrag, åtminstone tre skäl till ödmjukhet – två historis- väl mycket att på en enda gång släppa fram hela mas- ka och ett nutida med framtida implikationer. 1 san av kvinnor uppgående till c:a 1 /2 miljon. För det första låg Sverige vid en internationell jämför- else inte i täten i fråga om kvinnlig rösträtt. Redan 1893 Genom rösträttsreformen fick 54 procent av befolkning- hade t.ex. Nya Zeeland infört allmän rösträtt. Även i en möjlighet att gå till valurnorna i andrakammarvalet jämförelse med våra nordiska grannländer hamnar Sverige på efterkälken. Finland genomförde som första europeiska land kvinnlig rösträtt 1906. Norge följde Christer Jönsson är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och sty- relseledamot i Riksbankens Jubileumsfond. Hans forskningsområde är in- efter 1907, samt Danmark och Island 1915. ternationell politik, särskilt förhandlingar och diplomati. Bland hans senare För det andra hade rösträttsreformen begränsade arbeten kan nämnas Organizing European Space (medförf. Sven Tägil och Gunnar Törnqvist, 2000). effekter på könsfördelningen i valda församlingar under 8 01 01-12-13 12.42 Sida 9 Christer Jönsson anmärkningsvärt lång tid. Den första riksdag som valdes rättsmotståndarnas perspektiv. Medan liberaler och soci- efter den kvinnliga rösträttens införande hade endast en aldemokrater entydigt förespråkade allmän rösträtt, kom handfull kvinnliga ledamöter, och andelen kvinnor ökade kampen om rösträtten att i hög grad utspelas inom dåti- inte förrän mot slutet av 1930-talet. Man kan, som Kjell dens höger, som inte var ett politiskt parti med åsiktsge- Östberg gör i den här boken, tala om ett ”demokratiskt menskap eller ideologisk sammanhållning utan en lös genombrott med förhinder” eller, som Ann-Sofie koalition av riksdagsmän som representerade den gamla Ohlander, påpeka att det var först i början på 1960-talet eliten. Niklas Stenlås följer i kapitel 4 kampen mellan som männens andel bland riksdagsledamöterna föll rösträttsmotståndarna inom det gamla etablissemanget under 90 procent. och den ”moderata”, rösträttsvänliga högern från sekel- För det tredje ser vi idag en tendens till att allt färre skiftet fram till 1921. I kapitel 5 vidgar Torbjörn Nilsson utnyttjar den rösträtt som en tidigare generation fick tidsramen till att omfatta tiden fram till andra världs- kämpa så hårt och länge för. Under det senaste decenni- kriget. I fokus står utvecklingen av högerns demokrati- et har valdeltagandet sjunkit. Att allt färre ser det som syn. Denna del av boken avslutas med en bild av hur självklart att gå till valurnorna är ett bekymmer, som kampen för rösträtt utspelades på lokal nivå. Medan de flera av bokens författare tar upp utifrån olika utgångs- föregående kapitlen anlagt ett nationellt perspektiv, punkter. handlar kapitel 6 om det politiska vardagsarbetet i Öre- I bokens första del, Kampen om rösträtten, söker sig bro. Vid seklets början kunde kvinnor i egenskap av författarna tillbaka till 1900-talets början, då rösträtts- inkomsttagare eller egendomsägare ha kommunal röst- och demokratifrågor stod högt på den politiska dagord- rätt och vara valbara till kommunala församlingar. ningen. Gunnela Björk skildrar mot denna bakgrund kvinnornas Christina Florin och Josefin Rönnbäck beskriver i väg mot politiskt medborgarskap på lokal nivå. kapitel 1 hur kampen för kvinnlig rösträtt formade sig Bokens andra del, Kvinnor och män på den politiska till ett stort bildningsprojekt för kvinnor. Med hjälp av arenan, riktar sökljuset mot utvecklingen av den svenska protokoll, cirkulär, kursmaterial, dagböcker och brev ger representativa demokratin efter den allmänna rösträttens de livfulla inblickar i rösträttskvinnornas organisering, införande. Kjell Östberg visar i kapitel 7 att kvinnors engagemang samt föredrags- och kursverksamhet, som representation i valda politiska församlingar förblev syftade till att skapa en politisk medvetenhet bland kvin- påfallande låg trots reformen. Männen var ovilliga att nor. I kapitel 2 behandlar Birgitta Ney den viktiga och avstå från sina egna privilegier. Deras argumentation mot delvis förbisedda roll som kvinnliga nyhetsreportrar i ökat kvinnligt deltagande kan idag te sig synnerligen pri- dagspressen, de s.k. pennskaften, spelade i kvinnors röst- mitiv och
Recommended publications
  • Hjalmar Branting Folket I Bilds Förlag 1949

    Hjalmar Branting Folket I Bilds Förlag 1949

    Zeth Höglund Hjalmar Branting Folket i Bilds Förlag 1949 Oljemålning av Richard Bergh Denna skrift, som utgör en kort sammanfattning av författarens 1929 utgivna arbete Hjalmar Branting och hans livsgärning, gavs ut 1949 i serien Banérförare som redigerades av en kommitté med representanter från ABF, LO; SAP, SSU och Folket i Bilds Förlag. Se även Kata Dalström, av Mauritz Västberg, från samma serie. 1 Ett svärd, en eld, en fana. Ett svärd, en eld, en fana. Hjalmar Branting. Redan i namnets metallklang låg en symbol av den kampens man han skulle bliva. Som svärdsklang brusar hans namn genom vår historia i modärn tid. Han var hövdingen för arbetareklassen. Han blev ledaren för hela vårt folk. Han gav ära åt sitt parti i Internationalen, åt sitt fädernesland i folkförbundet. Hans mäktiga kämpagestalt motsvarades av en andlig kraft, vilja, målmedvetenhet och karaktär, som skapade hans enastående ställning. Under en mansålder står Hjalmar Branting i spetsen för svensk arbetarerörelse. Han är dess banbrytare både på det politiska och fackliga området. Han gav den en fast teoretisk grund. Han lärde den sammanhållning och solidaritet. Han lärde den taktikens konst. Han utformade den till en bred social demokrati. På 40 år växte den, huvudsakligen genom honom, från intet till en folkmajoritet. I sin ungdom inspärrades han som en förbrytare på Långholmen för sin samhällskritiska verk- samhet. På sin ålderdom stod han tre gånger i spetsen för socialdemokratiska regeringar. Vilken väldig samhällsomdaning hade icke skett under denna tid och genom den rörelse han företrätt! En eld var denna rörelse — en väldig låga av den lidelse för sanning och rätt, som bodde i Hjalmar Brantings själ.
  • Konungen Och Regeringsbildningen

    Konungen Och Regeringsbildningen

    KONUNGEN OCH REGERINGSBILDNINGEN Av docent ELIS H.fSTAD, Stockholm l DEBATTEN om en samlingsregering eller inte kan man ofta möta invändningen, att förordet för en dylik regering - typiskt för de borgerliga, menar man - sett dagen först sedan dessa efter socialdemokratiens segrar utestängts ifrån regeringsmakten. Samtidigt säges det, att regeringstillsättningarna i Sverige före parlamentarismens introduktion för 30 a 40 år sedan ofta voro partibetonade. Den strävan att göra regeringen objektiv, allsidigt rekryterad och balanserande samhällsklasserna, som bildar moti­ vet för rekommendationerna av en samlingsregering, skulle inte ha förnummits tidigare hos konungamakten. Det kan vara skäl att pröva dessa ganska gängse uppfattningar i ljuset av det svenska regeringssystemets historiska utveckling. Ser man problemet uteslutande från den sociala synpunkten, är det självklart att ståndsintressen och klassfördomar ända in i vår tid spelade en dominerande roll. Det dröjde långt om länge, innan en arbetare (1918), ja, t. o. m. en bonde (1905) fick träda in i konseljsalen. Att enbart fästa avseende härvid vore emellertid att anakronistiskt bortse från det väsentliga. Om man följer regeringsbildningarna under Oscar II :s och Gustav V :s tid, är det obestridligt att dessa monarker länge voro motståndare till parlamentarismen som doktrin. De ville inte av­ hända kungamakten dess grundlagsenliga rätt att »kalla och ut­ nämna» rådgivare. I sitt praktiska handlande vid regeringskriser voro de dock trots detta uppenbarligen allt annat än vänner av ensidiga eller extrema lösningar. En fortlöpande syntetisk under­ sökning av deras syftemål vid regeringsbildningarna saknas ännu, men åtskilliga ledtrådar ges. Oscar II :s första ministär var den efter Karl XV i arv fallna ämbetsmannaregeringen Adlercreutz-Bergström.
  • The Forgotten Revolution: Challenging Conventional Wisdom on Sweden's Transition to Democracy

    The Forgotten Revolution: Challenging Conventional Wisdom on Sweden's Transition to Democracy

    The forgotten revolution: Challenging conventional wisdom on Sweden’s transition to democracy Johan Karlsson Schaffer, PhD Norwegian Centre for Human Rights University of Oslo, Norway [email protected] This version: April 27, 2010 Work in progress – comments are appreciated! Abstract A long, established tradition suggests that Sweden’s process of democratisation was characterised by its gradualness and reformism. In contrast to other countries, such as Denmark, Sweden did not have an abrupt, democratic revolution, this tradition holds. In this paper, I argue that this conventional view is flawed: In the course of a decade in the early twentieth century, Sweden went from being one of the least democratic countries in Europe to become a full-fledged, stable democracy. This signifies a fast, dramatic process of democratisation – a democratic revolution. The paper proceeds in four parts: First, I review the established conventional view of Swedish democratisation. Second, I present quantitative comparative data and historical evidence that seem to falsify the conventional view, and indeed indicate that Sweden’s democratisation was anything but slow and gradual. Third, I explore some reasons why the conventional view has gained hold, looking both at the way in which academic researchers have reached the conven- tional conclusion and how the conventional view might be understood in relation to the victorious parties in the struggle to gain recognition and legitimacy. In the concluding part, I consider how this historical narrative lives on in present-day politics, discussing how Swedish development aid seeks to export this historically faulty myth that successful democratisation must be slow and gradual, rather than revolutionary.i Words: 4 053 Characters: 23 126 1/12 Conventional wisdom on Sweden’s democratisation Existing research confirms the generally held opinion that Sweden became democratic through a stepwise, gradual process, from constitutional reforms in 1809 up to the breakthrough of democ- racy roughly a century later.
  • Universitetet Som Arena

    Universitetet Som Arena

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
  • The Scandinavian Currency Union, 1873-1924

    The Scandinavian Currency Union, 1873-1924

    The Scandinavian Currency Union, 1873-1924 Studies in Monetary Integration and Disintegration t15~ STOCKHOLM SCHOOL 'lJi'L-9 OF ECONOMICS ,~## HANDELSHOGSKOLAN I STOCKHOLM BFI, The Economic Research Institute EFIMission EFI, the Economic Research Institute at the Stockholm School ofEconomics, is a scientific institution which works independently ofeconomic, political and sectional interests. It conducts theoretical and empirical research in management and economic sciences, including selected related disciplines. The Institute encourages and assists in the publication and distribution ofits research fmdings and is also involved in the doctoral education at the Stockholm School ofEconomics. EFI selects its projects based on the need for theoretical or practical development ofa research domain, on methodological interests, and on the generality ofa problem. Research Organization The research activities are organized in twenty Research Centers within eight Research Areas. Center Directors are professors at the Stockholm School ofEconomics. ORGANIZATIONAND MANAGEMENT Management and Organisation; (A) ProfSven-Erik Sjostrand Center for Ethics and Economics; (CEE) Adj ProfHans de Geer Center for Entrepreneurship and Business Creation; (E) ProfCarin Holmquist Public Management; (F) ProfNils Brunsson Infonnation Management; (I) ProfMats Lundeberg Center for People and Organization; (PMO) ProfJan Lowstedt Center for Innovation and Operations Management; (T) ProfChrister Karlsson ECONOMIC PSYCHOLOGY Center for Risk Research; (CFR) ProfLennart Sjoberg
  • ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter Utgivna Av Statsvetenskapliga Föreningen I Uppsala 199

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter Utgivna Av Statsvetenskapliga Föreningen I Uppsala 199

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 199 Secession och diplomati Unionsupplösningen 1905 speglad i korrespondens mellan UD, beskickningar och konsulat Redaktörer: Evert Vedung, Gustav Jakob Petersson och Tage Vedung 2017 © Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala och redaktörerna 2017 Omslagslayout: Martin Högvall Omslagsbild: Tage Vedung, Evert Vedung ISSN 0346-7538 ISBN 978-91-513-0011-5 urn:nbn:se:uu:diva-326821 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326821) Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB 2017 Till professor Stig Ekman Till minnet av docent Arne Wåhlstrand Inspiratörer och vägröjare Innehåll Förord ........................................................................................................ ix Secession och diplomati – en kronologi maj 1904 till december 1905 ...... 1 Secession och diplomati 1905 – en inledning .......................................... 29 Åtta bilder och åtta processer: digitalisering av diplomatpost från 1905 ... 49 A Utrikesdepartementet Stockholm – korrespondens med beskickningar och konsulat ............................................................. 77 B Beskickningar i Europa och USA ................................................... 163 Beskickningen i Berlin ...................................................................... 163 Beskickningen i Bryssel/Haag ......................................................... 197 Beskickningen i Konstantinopel ....................................................... 202 Beskickningen
  • Inläsningsmaterial – Demokratins Genombrott (Pdf

    Inläsningsmaterial – Demokratins Genombrott (Pdf

    Demokratins genombrott För ungefär hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter. Följ med på en resa genom vår demokratis historia. Innehåll Vad är demokrati? ...................................... s. 1–2 Tidiga tecken på folkstyre. ......................... s. 3–5 Sverige förändras. ....................................... s. 7–12 Folkrörelsernas tid...................................... s. 13–17 Argumentationen om rösträtten. ............. s. 18–24 Överenskommelsen om rösträtten. ......... s. 25–31 Det första demokratiska valet. ................. s. 32–37 Grupper utan rösträtt. ............................... s. 38–42 Rösträtt i en globaliserad värld. ................ s. 43–46 En digital version av materialet hittar du här http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/ Vad är demokrati? Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändrats vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet. Folkstyrets grundläggande frågor Demokrati betyder ”folkstyre”. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken? För ungefär hundra år sedan fick kvinnor
  • Societas Heraldica Scandinavica Nyhedsbrev Nr

    Societas Heraldica Scandinavica Nyhedsbrev Nr

    SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 23, JULI 2012 ISSN: 1904-1233 REDAKTÖRENS SPALT Kära läsare! Välkommen till ett nytt, nummer av sällskapets nyhetsbrev. Sommaren förefaller vara över oss, och många av oss går i semestertider. Detta nyhetsbrev bringer förhoppningsvis lite intressant läsestoff att njuta avunder sommarvilan. God Sommar! Claus K Berntsen INNEHÅLL S. 1: REDAKTÖRENS SPALT • INNEHÅLL S. 2: UDSTILLINGEN ”RIDDERE I BOG OG PÅ SKJOLD” S. 3: NYTT DANSKT MINNESMYNT S. 4: H.M. KONUNGENS MEDALJ I 12:e STORLEKEN Andreas Anderberg S. 6: HERALDISKE FANER TIL DET DANSKE HJEMMEVÆRN Nils G. Bartholdy S. 6: HERALDIK PÅ DE NORDISKE ARKIVDAGENils G. Bartholdy S. 7: DER MAINZER MARKTBRUNNEN Carl-Thomas von Christiersson S. 9: NY CANADISK HEROLDKÅBE Ronny Andersen S. 10: HERALDISKA NOTISER S. 11: SKANDINAVISK VAPENRULLA – GØR DIT VÅBEN KENDT Societas Heraldica Scandinavicas nyhedsbrev nr. 23, juli 2012 1 Udstillingen ”Riddere i Bog og på Skjold” Den 25. maj åbnede særudstillingen Riddere i Bog og på Skjold på beletagen i Christian VIII’s Palæ under overværelse af H.K.H. Prins Joachim. Udstillingen præsenterer for første gang et større samlet udvalg af de forlæg for våbenskjolde, som indsendes til Ordenskapitlet af personer, der er blevet dekoreret med enten Elefantordenen eller Dannebrogordenens Storkors. Ifølge en over trehundrede år gammel tradition bedes ridderne om at præsentere et våben, som kan males i Ordenskapitlets våbenbøger og på et skjold til ophængning i de danske ordeners ridderkapel i Frederiksborg Slotskirke i Hillerød. Som led i denne proces indsendes et forlæg til Ordenskapitlet til godkendelse og som udgangspunkt for den kongelige våbenmalers arbejde med våbenbog og skjold.
  • Finnish Studies

    Finnish Studies

    Journal of Finnish Studies Volume 23 Number 1 November 2019 ISSN 1206-6516 ISBN 978-1-7328298-1-7 JOURNAL OF FINNISH STUDIES EDITORIAL AND BUSINESS OFFICE Journal of Finnish Studies, Department of English, 1901 University Avenue, Evans 458, Box 2146, Sam Houston State University, Huntsville, TEXAS 77341-2146, USA Tel. 1.936.294.1420; Fax 1.936.294.1408 E-mail: [email protected] EDITORIAL STAFF Helena Halmari, Editor-in-Chief, Sam Houston State University [email protected] Hanna Snellman, Co-Editor, University of Helsinki [email protected] Scott Kaukonen, Assoc. Editor, Sam Houston State University [email protected] Hilary-Joy Virtanen, Asst. Editor, Finlandia University [email protected] Sheila Embleton, Book Review Editor, York University [email protected] EDITORIAL BOARD Börje Vähämäki, Founding Editor, JoFS, Professor Emeritus, University of Toronto Raimo Anttila, Professor Emeritus, University of California, Los Angeles Michael Branch, Professor Emeritus, University of London Thomas DuBois, Professor, University of Wisconsin, Madison Sheila Embleton, Distinguished Research Professor, York University Aili Flint, Emerita Senior Lecturer, Associate Research Scholar, Columbia University Tim Frandy, Assistant Professor, Western Kentucky University Daniel Grimley, Professor, Oxford University Titus Hjelm, Associate Professor, University of Helsinki Daniel Karvonen, Senior Lecturer, University of Minnesota, Minneapolis Johanna Laakso, Professor, University of Vienna Jason Lavery, Professor, Oklahoma State University James P. Leary, Professor Emeritus, University of Wisconsin, Madison Andrew Nestingen, Associate Professor, University of Washington, Seattle Jyrki Nummi, Professor, University of Helsinki Jussi Nuorteva, Director General, The National Archives of Finland Juha Pentikäinen, Professor, University of Lapland Oiva Saarinen, Professor Emeritus, Laurentian University, Sudbury Beth L.
  • Prot 1915__Fk__75

    Prot 1915__Fk__75

    RIKSDAGENS PROTOKOLL. 1915. Första kammaren. Nr 75. Onsdagen den 19 maj, f. in. Kammaren sammanträdde kl. 10,80 f. in. Justerades protokollen för den 12 i denna månad. Anmäldes ock bordlädes andra sammansatta stats- ock lagutskottets utlåtanden och me­ morial: nr 1, i anledning av dels Ivungl. Maj:ts proposition med för­ slag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning, dels ock två i ämnet väckta mo­ tioner, nr 2, i anledning av väckt motion med förslag till ändrad ly­ delse av § 39 värnpliktslagen, och nr 3, med hemställan om anvisande av ersättning åt samman­ satta stats- och lagutskottet nr 2 sekreterare och vaktbetjäning; andra särskilda utskottets utlåtanden: nr 2, i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3', § 7 mom. 3 samt § 8 mom 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov, dels ock väckt motion om ändring av § 5 mom. 3 i nyssnämnda lag, samt nr 4, i anledning av väckt motion i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 176, med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och en­ skilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov; ävensom första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
  • University of Florida Thesis Or Dissertation Formatting

    University of Florida Thesis Or Dissertation Formatting

    PATHS TO SUCCESS, PATHS TO FAILURE: HISTORICAL TRAJECTORIES TO DEMOCRATIC STABILITY By ADAM BILINSKI A DISSERTATION PRESENTED TO THE GRADUATE SCHOOL OF THE UNIVERSITY OF FLORIDA IN PARTIAL FULFILLMENT OF THE REQUIREMENTS FOR THE DEGREE OF DOCTOR OF PHILOSOPHY UNIVERSITY OF FLORIDA 2015 1 © 2015 Adam Bilinski 2 ACKNOWLEDGMENTS Throughout the work on this project, I received enormous help from a number of people. The indispensable assistance was provided by my advisor Michael Bernhard, who encouraged me to work on the project since I arrived at the University of Florida. He gave me valuable and timely feedback, and his wide knowledge of the European political history and research methods proved irreplaceable in this regard. He is otherwise a warm, humble and an understanding person, a scholar who does not mind and even appreciates when a graduate student is critical toward his own ideas, which is a feature whose value cannot be overestimated. I received also valuable assistance from members of my dissertation committee: Benjamin Smith, Leonardo A. Villalon, Beth Rosenson and Chris Gibson. In particular, Ben Smith taught me in an accessible way about the foundational works in Political Science, which served as an inspiration to write this dissertation, while Chris Gibson offered very useful feedback on quantitative research methods. In addition, I received enormous help from two scholars at the University of Chicago, where this research project passed through an adolescent stage. Dan Slater, my advisor, and Alberto Simpser helped me transform my incoherent hypotheses developed in Poland into a readable master’s thesis, which I completed in 2007.
  • Historiska Epoker I Sverige Och Världen

    Historiska Epoker I Sverige Och Världen

    Historiska epoker i Sverige och världen Apor och halvapor - primater - framträdde (ca 70 miljoner år sedan). Dinosaurierna dog ut (65 miljoner år sedan). Ramapithecus, varelse som kunde klättra i träd och leva på marken (10-14 miljoner år sedan). Människoapan Lucy (Australopithecus afarensis) levde (3 miljoner år sedan). Homo habilis - den händiga människan, kunde använda redskap (2 miljoner år sedan). Homo erectus - den upprätta människan, kände till bruket av elden. Spred sig över jordklotet, från Afrika till Asien och Europa (1,3 miljoner - 300 000 år sedan). Homo sapiens neanderthalensis - neanderthalmänniskan, den vetande människan, hade förfinade verktyg och ritualer (100 000 - dog ut 30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens - den moderna människan, konkurrerade ut neanderthalmänniskan ? språk, bättre jaktmetoder (50 000 år sedan - nu). Äldre stenåldern (40 000 f Kr, i Sverige 11 000 f Kr - 4200 f Kr) "Jägarstenåldern" Venus från Willendorf (modergudinna, 20-30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens spreds över jordklotet. Amerika koloniserades av människor (28 000 f Kr). Naturmotiv i Lascaux-grottan i Frankrike (15 000 år f Kr). Världens äldsta stad, Jeriko i nuvarande Jordanien (8350 f Kr). Jordbruket uppstod i Mellanöstern (8000 f Kr). Isen började försvinna i Norden (8000 f Kr). Catal Hüyük i Mindre Asien (Turkiet) (6250 f Kr). I Skåne levde kanske 400 människor (6000 f Kr). Människor slog sig ned vid Nilen i Egypten som jordbrukare (5000 f Kr). Civilisation uppstod kring Gula floden (Huang-he) i Kina (5000 f Kr). Yngre stenåldern (i Sverige 4200 f Kr - 1800 f Kr) Jordbrukarstenåldern Människor kom till Mesopotamien (4000 f Kr).