01 01-12-13 12.42 Sida 1 01 01-12-13 12.42 Sida 2 01 01-12-13 12.42 Sida 3 Rösträtten 80 år 01 01-12-13 12.42 Sida 4 Boken kan beställas från: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm, Sverige Redaktör: Christer Jönsson Grafisk form och produktion: Svensk Information Tryckt hos: Graphium Västra Aros 2001 01 01-12-13 12.42 Sida 5 Innehåll Förord . .7 Britta Lejon Inledning . .8 Christer Jönsson DEL I: KAMPEN OM RÖSTRÄTTEN 1. Gamla och nya rum i politiken: Kvinnorösträttsrörelsen som bildningsprojekt . .13 Christina Florin och Josefin Rönnbäck 2. Osynliga förbindelser: Om kvinnliga journalisters dolda insats i rösträttskampen . .33 Birgitta Ney 3. ”Medborgarrätten heter icke allenast pengar utan också byxor!” Ironier, metaforer och analogier i kvinnornas rösträttsargumentation . .43 Brigitte Mral 4. Demokratins vedersakare? Högerns kamp för och emot demokratin . .55 Niklas Stenlås 5. Högern 1900-1940: En historisk vandring mot demokrati . .71 Torbjörn Nilsson 6. Det politiska vardagsarbetet för rösträtt och medborgarskap . .85 Gunnela Björk 01 01-12-13 12.42 Sida 6 DEL II: KVINNOR OCH MÄN PÅ DEN POLITISKA ARENAN 7. Demokratiskt genombrott med förhinder: Kvinnorna och det demokratiska genombrottet under mellankrigstiden . .101 Kjell Östberg 8. ”Mina herrar!” Mansrepresentationen i Sveriges riksdag . .115 Ann-Sofie Ohlander 9. Kvinnors röst: En kamp mellan partier . .129 Lena Wängnerud DEL III: DEN RÖSTANDE MEDBORGAREN 10. Valdeltagandet i Sverige: variation i tid och rum . .149 Svante Ersson och Jessica Wide 11. Deltagande i lokalval i Norden i ljuset av demokratiteori . .169 Per Stava 12. Barn och demokrati i ett historiskt perspektiv . .183 Kristina Engwall och Ingrid Söderlind 13. Rösträtten och barnen . .199 Gunnel Gustafsson 14. Medborgarskapets dynamik: Reflektioner kring 2006 års förstagångsväljare . .213 Erik Amnå 15. Elektroniska omröstningar . .233 Åke Grönlund 16. Globalisering, medborgarskap och demokrati . .255 Christian Fernández, Jonas Johansson och Magnus Jerneck 01 01-12-13 12.42 Sida 7 Förord Rösträtten fyller 80 år i år! och engagemang. Trenden mot ett lägre valdeltagande i Den 10 januari 1922 samlades den första folkvalda riks- Sverige och de västliga demokratierna är allvarlig och ska dagen i Sverige, efter införandet av den allmänna och lika behandlas därefter. Det är mot den bakgrunden denna rösträtten. Arbetarrörelsen och de liberala krafterna hade forskarantologi ska ses. Om demokratin ska kunna fort- vunnit en kamp som pågått under decennier. Kraven på sätta utvecklas och inte stelna i sina former krävs kun- demokrati och rösträtt var inte bara formella krav, det skap. handlade om en befrielserörelse. Friheten från förtryck, Jag vill tacka alla medverkande till denna antologi. Ett friheten att själv råda över sitt liv och rätten att tillsam- särskilt tack vill jag rikta till riksdagen och Riksbankens mans med andra forma vår framtid. Jubileumsfond som bidragit till att denna bok blivit verk- En väl fungerande demokrati kräver mer än de for- lighet. mella institutionerna, den kräver människors delaktighet Britta Lejon Demokratiminister 7 01 01-12-13 12.42 Sida 8 Inledning Christer Jönsson Demokratins och parlamentarismens genombrott i 1921 jämfört med 19 procent vid 1911 års val. I januari Sverige sammanföll i tiden med första världskrigets slut- 1922 gjorde de första valda kvinnliga ombuden sin debut skede. Uppgörelsen om en rösträttsreform träffades i i riksdagen. skuggan av den ryska revolutionen samt Tysklands och Den här boken är skriven till åminnelse av denna mil- Österrike-Ungerns sammanbrott. Rädslan för general- stolpe i den svenska demokratins utveckling. Författarna strejk och revolution även i vårt land bidrog till att en är historiker och samhällsvetare, som redovisar egen och politisk stridsfråga, som satt sin prägel på 1900-talets två andras forskning kring temat rösträtt. Bokens bidrag första decennier, fick sin lösning. Genom beslut av 1919 blickar såväl bakåt som framåt. En rad kapitel ger detalj- och 1921 års riksdagar infördes allmän rösträtt. erade och nyanserade inblickar i den politiska kampen Reformen innebar först och främst att kvinnor fick som föregick rösträttsreformen, andra blottlägger lång- rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den svenska väl- siktiga förändringsmönster, och andra åter funderar kring jarkåren fördubblades därmed. Dessutom avskaffades det rösträttens framtida utveckling. s.k. utskyldsstrecket, enligt vilket endast de som erlagt Detta är en jubileumsskrift – men inte en panegyrisk skatt tidigare haft rätt att rösta. Båda formerna för utvidg- hyllningsskrift. Grundtonen är, som sig bör bland forska- ning av rösträtten var kontroversiella, som framgår av ett re, problematiserande snarare än idylliserande. Vi vill ju yttrande i andrakammardebatten 1921 av Carl Arvid gärna se Sverige som ett demokratiskt föredöme och Andersson i Storegården, lantmanna- och borgarpartiet: föregångsland. Och visst finns det all anledning att fira det demokratiska genombrott som 1921 symboliserar. Mot kvinnornas rösträtt kunna icke framföras samma Samtidigt bör vi emellertid akta oss för att slå oss alltför anmärkningar som mot skatteskolkarnas rösträtt, även mycket för bröstet. Det finns, som framgår av bokens om man är av den övertygelsen, att det ändå är litet bidrag, åtminstone tre skäl till ödmjukhet – två historis- väl mycket att på en enda gång släppa fram hela mas- ka och ett nutida med framtida implikationer. 1 san av kvinnor uppgående till c:a 1 /2 miljon. För det första låg Sverige vid en internationell jämför- else inte i täten i fråga om kvinnlig rösträtt. Redan 1893 Genom rösträttsreformen fick 54 procent av befolkning- hade t.ex. Nya Zeeland infört allmän rösträtt. Även i en möjlighet att gå till valurnorna i andrakammarvalet jämförelse med våra nordiska grannländer hamnar Sverige på efterkälken. Finland genomförde som första europeiska land kvinnlig rösträtt 1906. Norge följde Christer Jönsson är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och sty- relseledamot i Riksbankens Jubileumsfond. Hans forskningsområde är in- efter 1907, samt Danmark och Island 1915. ternationell politik, särskilt förhandlingar och diplomati. Bland hans senare För det andra hade rösträttsreformen begränsade arbeten kan nämnas Organizing European Space (medförf. Sven Tägil och Gunnar Törnqvist, 2000). effekter på könsfördelningen i valda församlingar under 8 01 01-12-13 12.42 Sida 9 Christer Jönsson anmärkningsvärt lång tid. Den första riksdag som valdes rättsmotståndarnas perspektiv. Medan liberaler och soci- efter den kvinnliga rösträttens införande hade endast en aldemokrater entydigt förespråkade allmän rösträtt, kom handfull kvinnliga ledamöter, och andelen kvinnor ökade kampen om rösträtten att i hög grad utspelas inom dåti- inte förrän mot slutet av 1930-talet. Man kan, som Kjell dens höger, som inte var ett politiskt parti med åsiktsge- Östberg gör i den här boken, tala om ett ”demokratiskt menskap eller ideologisk sammanhållning utan en lös genombrott med förhinder” eller, som Ann-Sofie koalition av riksdagsmän som representerade den gamla Ohlander, påpeka att det var först i början på 1960-talet eliten. Niklas Stenlås följer i kapitel 4 kampen mellan som männens andel bland riksdagsledamöterna föll rösträttsmotståndarna inom det gamla etablissemanget under 90 procent. och den ”moderata”, rösträttsvänliga högern från sekel- För det tredje ser vi idag en tendens till att allt färre skiftet fram till 1921. I kapitel 5 vidgar Torbjörn Nilsson utnyttjar den rösträtt som en tidigare generation fick tidsramen till att omfatta tiden fram till andra världs- kämpa så hårt och länge för. Under det senaste decenni- kriget. I fokus står utvecklingen av högerns demokrati- et har valdeltagandet sjunkit. Att allt färre ser det som syn. Denna del av boken avslutas med en bild av hur självklart att gå till valurnorna är ett bekymmer, som kampen för rösträtt utspelades på lokal nivå. Medan de flera av bokens författare tar upp utifrån olika utgångs- föregående kapitlen anlagt ett nationellt perspektiv, punkter. handlar kapitel 6 om det politiska vardagsarbetet i Öre- I bokens första del, Kampen om rösträtten, söker sig bro. Vid seklets början kunde kvinnor i egenskap av författarna tillbaka till 1900-talets början, då rösträtts- inkomsttagare eller egendomsägare ha kommunal röst- och demokratifrågor stod högt på den politiska dagord- rätt och vara valbara till kommunala församlingar. ningen. Gunnela Björk skildrar mot denna bakgrund kvinnornas Christina Florin och Josefin Rönnbäck beskriver i väg mot politiskt medborgarskap på lokal nivå. kapitel 1 hur kampen för kvinnlig rösträtt formade sig Bokens andra del, Kvinnor och män på den politiska till ett stort bildningsprojekt för kvinnor. Med hjälp av arenan, riktar sökljuset mot utvecklingen av den svenska protokoll, cirkulär, kursmaterial, dagböcker och brev ger representativa demokratin efter den allmänna rösträttens de livfulla inblickar i rösträttskvinnornas organisering, införande. Kjell Östberg visar i kapitel 7 att kvinnors engagemang samt föredrags- och kursverksamhet, som representation i valda politiska församlingar förblev syftade till att skapa en politisk medvetenhet bland kvin- påfallande låg trots reformen. Männen var ovilliga att nor. I kapitel 2 behandlar Birgitta Ney den viktiga och avstå från sina egna privilegier. Deras argumentation mot delvis förbisedda roll som kvinnliga nyhetsreportrar i ökat kvinnligt deltagande kan idag te sig synnerligen pri- dagspressen, de s.k. pennskaften, spelade i kvinnors röst- mitiv och