DOCSLIB.ORG

Nordicom Information 40

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nordicom Information 40 NORDICOM- INFORMATION NORDICOM Medie- och kommunikationsforskning i Norden INFORMATION Ge oss feedback! Give us feedback! 2018 nr 2 Berätta för oss vad du tycker – ge Tell us what you think – send us feedback via webbformulären: feedback via this online form: http://nordicom.gu.se/sv/feedback http://nordicom.gu.se/en/feedback | NORDEN årgång 40 INIFRÅN OCH UTIFRÅN THE NORDICS – FROM WITHIN AND WITHOUT Norden inifrån och utifrån Norden som språkfelleskap Norden i medier och kommunikation Hvem tillhører Norden? What’s Left of the Swedish Model? Minor and Major Differences Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg Telefon +46 31 786 00 00 • Fax + 46 31 786 46 55 Interna gränsdragningar e-post [email protected] Jämförelser och referenspunkter www.nordicom.gu.se ISBN 978-91-88855-08-4 Redaktörer: Maarit Jaakkola & Catharina Bucht 9 789188 855084 > 2018 nr 2 | årgång 40 41 NORDICOM INFORMATION Medie- och kommunikationsforskning i Norden Redaktör • Editor • Tidskriften Nordicom-Information är en Maarit Jaakkola, PhD mötesplats för forskningen, politiken och medie- Nordicom, Göteborgs universitet, Sverige och kommunikationsbranschen. Tidskriften ges [email protected] ut två gånger per år på svenska, norska, danska Biträdande redaktör • Assistant Editor och engelska, både tryckt och i onlineversion. Catharina Bucht, M.A. Varje nytt nummer utgår från ett tema, och Nordicom, Sverige beroende på aktuellt ämne medverkar i varje nummer en mix av skribenter från de olika Layout nordiska länderna. Per Nilsson, Maarit Jaakkola Prenumeration • Subscription Nordicom-Information publiceras digitalt som Anne Claesson, Open Access på http://nordicom.gu.se/sv/ [email protected] publikationer/nordicom-information. Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus 2018 Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning. Vi arbetar med samla in och förmedla aktuell forskning och fakta som rör medier och kommunikation, för att på så sätt öka kunskapen om mediernas roll i samhället i Norden, Europa och övriga världen. • The journal Nordicom Information is a meeting place for research, politics and the media and ISSN 0349-5949 communication industry. The journal is published ISBN 978-91-88855-08-4 twice annually in the Nordic languages and in English, in print and online. The content of each issue is thematic, and depending on the topic, our ambition is to achieve a mixture of contributors from all the Nordic countries. Nordicom Information is published in digital form © 2018 Nordicom och författarna as Open Access at http://nordicom.gu.se/en/ www.nordicom.gu.se publications/nordicom-information. Nordicom is a Nordic knowledge center for media and communication research. With a starting point in research, Nordicom collects, elaborates and mediates knowledge in order to increase our knowledge about the role of the media in society in the Nordic countries, Europe and the rest of the world. 41 Norden inifrån och utifrån • The Nordics – from within and without Innehåll • Content I Introduktion Introduction 3 Maarit Jaakkola Vem tillhör Norden? 5 Johan Strang Mer än mellanmjölk? Min vision för det nordiska samarbetet II Det som håller oss ihop The things that unite us 10 Katarina Lundin Att tänka om kring den internordiska språkförståelsen: den språkliga arenan i Norden och Skandinavien idag 15 Tarmo Malmberg Media Studies in the Nordic Countries: Notes for a Comparative History of Cognitive Styles 29 David Crouch From Fika to Fake News: What’s Left of the Swedish Model? 34 Maarit Jaakkola Mission: Norden – några exempel på att hitta den nordiska vinkeln och kommunicera dess relevans i dagens värld 46 Cecilie Ravik & Maarit Jaakkola Hvordan skal man finde rundt i det nordiske politiske landskab? Nordisk samarbejde – en oversigt III De små skillnaderna The small differences 54 Mads Kæmsgaard Eberholst Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen: #Øresund og #greatercph på Twitter 66 Tiina Räisä Med Sverige som förebild och varnande exempel: reflektioner kring finska mediers valbevakning 2018 74 Kirsten Ropeid “Kjære norske redaktører: La oss aldri bli som Sverige!” Forskjeller i journalistikken i de nordiske landa 77 Helena Niskanen Making Cool Scandinavia Hot Amongst American Travelers: How the Nordic Countries’ Lore is Utilized in Marketing IV Interna gränser Intern boundaries 83 Ari Páll Kristinsson Implications of Ideology: Iceland and the So-Called Nordic Language Community 88 Torkel Rasmussen Sámi Media for Children and Youth: Minority Audiences as an Underrepresented and Problematic Research Field 103 Mikael Hiltunen Skolsvenskan – för nordisk samhörighet: skolan och den antisvenska retoriken i Finland V Litteratur och bokrecensioner Literature and book reviews 107 Litteratur och forskningsprojekt – Literature and Research Projects 121 Jannie Møller Hartley Birgit Røe Mathisen & Lisbeth Morlandstø: Lokale medier 124 Ester Appelgren Aske Kammer: Digital journalistik NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 3-4 Norden inifrån och utifrån Vem tillhör Norden? etta är det sista numret av Nordi- arbeid, gemenskap/fælleskab/felleskap, grann- com-Information i sin nuvarande skap/naboskap/nabolag. Inte helt oväntat form. Tidskriften startades 1979 som brukar många nordiska medieforskare känna Dett nyhetsbrev för att sprida information om sig som en del av en stor familj, ”den nordiska medieforskning i de olika nordiska länder- familjen”, som har mycket gemensamt, både na, ofta i form av omfattande rapporter eller på gott och ont som brukligt är i familjer. forskningsöversikter, och utvecklades så små- I studierna som producerats i denna fa- ningom till en vetenskaplig tidskrift skriven milj har ”den nordiska modellen” – både med- på skandinaviska språk. Sedan 2015 har tid- ie- och välfärdsmodellen – upptagit en central skriften kommit ut i form av en akademisk plats, i synnerhet i samhällsvetenskapligt tidskrift med tematiska nummer riktad till en orienterad forskning. Istället för att bidra till bredare publik i tredje uppgiftens anda. Som denna pågående debatt, vilket säkert fler me- en produkt av papperstidsåldern har tidskrif- dierelaterade forskningsprojekt och -publika- ten fyllt sin plats i nästan 40 år. tioner kommer att göra, har vi i detta nummer I dagens digitaliserade samhälle finns det valt ett mera pragmatiskt och kommunika- många andra möjligheter att fylla denna upp- tionsbaserat tillvägagångssätt. Den nordiska gift – att sprida information om och analyse- gemenskapen bygger till en stor del på ge- ra, reflektera och debattera kring ny nordisk mensam språkförståelse. När man granskar medieforskning. Vi vet inte fullt ut vilka for- den nordiska kulturella ekonomin så tycker vi mer vår kommunikation och samverkan kom- att mycket leder till språket – språken håller mer att utvecklas till, men vi vet en sak: den grupper ihop och drar dem isär. Därför står nordiska tankens betydelse kommer inte att språket i fokus i detta nummer. minska. Ett konkret exempel på språkets betydelse Därför har vi valt Norden som tema för det i det nordiska forskarsamhället är att om en sista numret av Nordicom-Information. Vi vill dansk, finlandssvensk, norsk eller svensk fors- låta röster inifrån och utifrån Norden komma kare skriver en vetenskaplig framställning på till tals. Vi tittar på det som håller ihop oss, sitt eget modersmål blir hen omedelbart för- och följer upp med nyanserna, de små skillna- stådd och mottagen i minst fyra olika länder. derna som finns i de olika nordiska kulturer- Om däremot en finsk- eller isländsktalande na. Vi avslutar med att fråga vilka gränser det forskare gör det, når hen en mycket mer be- finns inom Norden: vilka tillhör Norden, vilka gränsad krets. I värsta fall tas det inte ens exkluderas, och vilka måste anstränga sig för hänsyn till artiklarna i de transnationella ve- att komma in i gemenskapen. tenskapliga utvärderingarna. Under trycket av internationalisering blir då språkvalet lätt för icke-skandinaviska fors- Den nordiska forskarfamiljen kare: med engelskan når man ju hela världen. När man tänker på ordet ”nordisk” så asso- Som konsekvens känns det nordiska området cierar man gärna till ord som är varma och som en mindre relevant mellanzon, eventuellt positivt laddade: samarbete/samarbejde/sam- inte värd att satsa på och anstränga sig för. 3 Ömsesidig internordisk språkförståel- verkan vet vi nordbor inte alltid så mycket om se är ingen självklarhet idag, vilket framgår varandra. I breda globala sammanhang disku- av artiklar i detta nummer. En ny generation teras de nordiska länderna ofta som en grupp nordbor föredrar ofta engelska som ett mera och skillnaderna försvinner. Alltför sällan korrekt och icke-exkluderande alternativ. överskrider komparativiteten nations-, språk- Samtidigt har det ändå ett stort värde för och kulturgränserna. Många transnationel- den nordiska gemenskapen att försöka förvalta la forskningsinsatser – vilket även gäller för och utveckla blandspråket skandinaviska som antologier Nordicom har givit ut – bygger på kommunikationssätt. Så är vi där igen: Nor- att länderna granskas var för sig. Djupgående den är ett språkområde och eftersom språk är jämförande forskning förutsätter tidskrävande kulturbärare handlar det även om identitetsar- insatser för att systematiskt samla in och bear- bete, både för individer och i forskningen. De beta information för att den ska bli jämförbar. lingvistiska likheterna möjliggör nära samver- Mät- och insamlingsinstrument har inte alltid kan, även om det bara handlar om passiv för- standardiserats mellan länderna. ståelse
Load more

Recommended publications
  • Creating Safe and Inclusive Spaces for Discussing Contro Versial Issues
    Creating safe and inclusive spaces for discussing contro- versial issues online Experiences and tools from the Thorvald Stoltenberg Seminar 2020 Creating safe and inclusive spaces for discussing controversial issues online Table of Contents Background ................................................. 03 Facilitation of online trainings .................... 05 Creating a safe and inclusive atmosphere ... 06 Discussing controversial issues in online trainings ........................................... 08 Activity: What are controversial issues and how do they make us feel? .................... 10 Activity: Circle of trust ................................. 14 Activity: World café ...................................... 16 Evaluating and reviewing ............................ 18 References ................................................... 20 2 The European Wergeland Centre Creating safe and inclusive spaces for discussing controversial issues online Background How do we create meaningful and inclusive The dialogical approach to conflict resolution meeting places when we cannot meet? What is very much in line with what Utøya is today: are useful tools and methods for discussing A place for people to meet, learn, exchange controversial issues online? Is it possible to find a experiences, discuss, agree and disagree. Utøya common ground when we barely meet each other has a long history of youth participation and physically? These were some of the questions the international solidarity. It also holds a strong place participants at the Thorvald
    [Show full text]
  • Anexo VIII: Declaraciones De Alto Nivel E Informes Que Apoyan Un Mundo Libre De Armas Nucleares
    APOYAR LA NO PROLIFERACIÓN Y EL DESARME NUCLEAR ANEXO VIII: Declaraciones de alto nivel e informes que apoyan un mundo libre de armas nucleares DeCLARACIONES Australia: Malcolm Fraser, Gustav Nossal, Barry Jones, Peter Gration, John Sanderson, Tilman Ruff.Imagine there’s no bomb,(Imaginar que no hay bombas) National Times, 8 de abril de 2009. Bélgica: Willy Claes, Guy Verhofstadt, Jean-Luc Dehaene, Louis Michel. Toward a Nuclear Weapons Free World, (Hacia un mundo libre de armas nucleares) De Standaard, 19 de febrero de 2010. Canadá: Jean Chrétien, Joe Clark, Ed Broadbent, Lloyd Axworthy. Toward a World Without Nuclear Weapons, (Hacia un mundo sin armas nucleares) The Globe and Mail, 25 de marzo de 2010. Francia: Alain Juppe, Michel Rocard, Alain Richard, Bernard Norlain. Global Nuclear Disarmament, the Only Means to Prevent Anarchic Proliferation (Desarme nuclear global, la única forma de prevenir la proliferación anárquica), Le Monde, 14 de octubre de 2009. Alemania: Helmut Schmidt, Richard von Weizsäcker, Egon Bahr, Hans-Dietrich Genscher. Toward a Nuclear-Free World: a German view(Hacia un mundo sin armas nucleares: un punto de vista alemán), International Herald Tribune, 9 de enero de 2009. Italia: Massimo D’Alema, Gianfranco Fini, Giorgio La Malfa, Arturo Parisi, Francesco Calogero. For a World Free of Nuclear Weapons(Por un un mundo libre de armas nucleares), Corriere della Sera, 24 de julio de 2008. Holanda: Ruud Lubbers, Max van der Stoel, Hans van Mierlo, Frits Korthals. Toward a Nuclear Weapons Free World, (Hacia un mundo libre de armas nucleares) De Standaard, 23 de noviembre de 2009. Noruega: Odvar Nordli, Gro Harlem Brundtland, Kåre Willoch, Kjell Magne Bondevik, Thorvald Stoltenberg.
    [Show full text]
  • Kongen Og Dronningen Av Norske Talkshow
    KONGEN OG DRONNINGEN AV NORSKE TALKSHOW - EN SAMMENLIGNENDE ANALYSE AV SKAVLAN OG LINDMO Foto: NRK/Mette Randem Foto: NRK/Evy Andersen AV: LINDA CHRISTINE STRANDE Masteroppgave i medievitenskap Institutt for informasjons- og medievitenskap Universitetet i Bergen Våren 2013 Forord Det er mange som fortjener en takk for å ha hjulpet meg i arbeidet med denne masteroppgaven. Først og fremst vil jeg benytte anledningen til å takke min fantastiske veileder, Jostein Gripsrud. Med dine gode råd, din faglige kompetanse og, ikke minst, ditt upåklagelig gode humør har du ikke bare gjort arbeidet med oppgaven lettere, men også hyggeligere. Jeg er utrolig takknemlig for det. En stor takk vil jeg også rette til Fredrik Skavlan, Anne Lindmo og deres nære medarbeidere Marianne Torp Kierulf, Jan Petter Saltvedt og Stine Traaholt. Jeg setter veldig stor pris på at dere velvillig stilte opp til intervjuer. Jeg opplevde å bli utrolig godt tatt imot av dere, og fikk mange gode svar som har vært til stor nytte for meg i dette forskningsprosjektet. Jeg vil også takke mine kjære medstudenter som har sittet sammen med meg på rom 539. Vi døpte tidlig vårt kontorfellesskap GOE DAGA. Et navn som spesielt de siste, intense månedene har fremstått som mer og mer ironisk. Likevel er jeg sikkert på at vi, etter hvert når skuldrene senker seg, vil se tilbake på tiden som har vært med glede og savn. Vinterning og bråkebøter er begreper jeg alltid vil minnes med et smil om munnen. Sist, men ikke minst, vil jeg også rette en stor takk til familie og venner. Spesielt takk til verdens beste mamma og pappa.
    [Show full text]
  • Report No. 15 (2008–2009) to the Storting
    Report No. 15 (2008–2009) to the Storting Interests, Responsibilities and Opportunities The main features of Norwegian foreign policy Table of contents Introduction. 7 5 The High North will continue Norwegian interests and globalisation . 8 to be of special importance The structure of the white paper . 9 to Norway . 49 5.1 Major changes in the High North Summary. 10 since the end of the Cold War. .. 49 5.2 The High North will continue to be Part I Challenges to Norwegian a major security policy challenge . 51 interests . .15 5.3 A greater role for the EU and the Northern Dimension . 52 1 Globalisation is broadening 5.4 International law issues . 53 Norwegian interests . 17 5.5 Cross-border and innovative 1.1 Globalisation and the state . 18 cooperation in the High North . 54 1.2 Globalisation is a challenge to 5.6 Increasing interest in the polar Norway . 18 areas and the Arctic Council . 55 1.3 Norway is becoming more closely involved in the global economy. 20 6 Europeanisation and Nordic 1.4 Norway’s broader interests . 22 cooperation . 57 6.1 The importance of the EU . 57 2 The downsides and 6.2 Further development of the EU . 59 counterforces of globalisation . 24 6.3 Europeanisation defines the 2.1 Globalisation includes and excludes 24 framework . 60 2.2 The new uncertainty of globalisation 6.4 Agreements and cooperation . 60 – new security policy challenges. 26 6.5 Fisheries policy. 63 2.3 Threats to Norway from global 6.6 Broad Nordic cooperation . 63 instability . 27 6.7 The Council of Europe and the OSCE .
    [Show full text]
  • Nordic Foreign and Security Policy 2020
    Proposals / Nordic Foreign and Security Policy 2020 NORDIC FOREIGN AND SECURITY POLICY 2020 Climate Change, Hybrid & Cyber Threats and Challenges to the Multilateral, Rules-Based World Order Proposals, July 2020 Björn Bjarnason 1 Nordic Foreign and Security Policy 2020 / Proposals INTRODUCTION On 2 December 2019, the Icelandic Minister for US outlook on the Nordic foreign and security Foreign Affairs, on behalf of the Nordic Foreign situation. We met with Nordic politicians, Ministers, tasked me to write a report on Nordic diplomats, experts, and academics in the fields Foreign and Security Policy in the same spirit of international relations, politics, climate as the one Thorvald Stoltenberg delivered in change as well as both civil and military security. February 2009. My work took into account the In short, in all our discussions, in over 80 establishment of Nordic Defence Cooperation meetings, we sensed great and sincere interest (NORDEFCO) in November 2009. in strengthening Nordic cooperation in the field of foreign and security policy. The mandate stipulated three tasks: • addressing global climate change It was of special value to visit research institutes • addressing hybrid threats and cyber issues in the Nordic capitals. These included the • strengthening and reforming multilateralism Norwegian Institute of International Affairs and the rules-based international order. (NUPI) and the Peace Research Institute in Oslo (PRIO), the Swedish Defence Research An Addendum to the report includes the Agency (FOI), the Stockholm International
    [Show full text]
  • Globalizing Nuclear Zero: Is a World Without Nuclear Weapons Really Attainable? GÖTZ NEUNECK
    Globalizing Nuclear Zero: Is a World without Nuclear Weapons Really Attainable? GÖTZ NEUNECK Introduction After years in the doldrums, there is once more wind in the sails of nu- clear arms control. Important aims and proposals of the arms control community, which in recent decades have been worked out by non- governmental organizations, think tanks, and commissions (Palme 1982, Canberra 1996 and the Blix Commission 2006), are once again an inte- gral part of world politics. During the eight years of the George W. Bush administration the arms control and disarmament process, which was launched after the Cold War ended, was systematically neutered, en- feebled, and reversed. A un commission warned in 2004 that »we are approaching a point at which the erosion of the non-proliferation regime could become irreversible and result in a cascade of proliferation« (un 2004). us President Obama, in his Prague speech of April 5, 2009, de- clared – to widespread astonishment – that America was committed »to seek the peace and security of a world without nuclear weapons« (Obama 2009). He laid particular emphasis on the usa’s great moral responsibil- ity: »As a nuclear power, as the only nuclear power to have used a nuclear weapon, the United States has a moral responsibility to act. We cannot succeed in this endeavor alone, but we can lead it, we can start it.« Con- crete proposals were pledged. In June 2009, President Obama’s Repub- lican opponent for the us presidency, John McCain, recalled Ronald Reagan’s dream of a world free of nuclear weapons and he too demanded a dramatic reduction of nuclear arsenals across the world.
    [Show full text]
  • Who Needs Norwegians?" Explaining the Oslo Back Channel: Norway’S Political Past in the Middle East
    Evaluation Report 9/2000 Hilde Henriksen Waage "Norwegians? Who needs Norwegians?" Explaining the Oslo Back Channel: Norway’s Political Past in the Middle East A report prepared by PRIO International Peace Research Institute, Oslo Institutt for fredsforskning Responsibility for the contents and presentation of findings and recommendations rests with the author. The views and opinions expressed in the report do not necessarily correspond with the views of the Ministry of Foreign Affairs. Preface In September 1998, I was commissioned by the Norwegian Ministry of Foreign Affairs to carry out a preliminary study looking into Norway’s role in the Middle East. According to the agreement with the Ministry, the study should focus on the years prior to 1993 and examine whether Norway’s political past in the Middle East – and, not least, the mediating and confidence-building efforts of Norwegians prior to the opening of the secret Oslo Back Channel – had had any influence on the process that followed. The study should also try to answer the question ‘Why Norway?’ – that is, what had made Norway, of all countries, suitable for such an extraordinary task? The work on the study started on 15 September 1998. The date of submission was stipulated as 15 April 2000. This was achieved. The following report is based on recently declassified and partly still classified documents (to which I was granted access) at the Norwegian Ministry of Foreign Affairs, the verbatim records of the Parliamentary Foreign Affairs Committee, records of government proceedings and the Norwegian Parliament, Labour Party Archives, documents from the US State Department and the Socialist International – to mention the most important.
    [Show full text]
  • Moral Authority and Status in International Relations: Good States and the Social Dimension of Status Seeking William C
    Review of International Studies, Vol. 44, part 3, pp. 526–546. doi:10.1017/S0260210517000560 © British International Studies Association 2017. This is an Open Access article, distributed under the terms of the Creative Commons Attribution licence (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/), which permits unrestricted re-use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited. First published online 5 December 2017 . Moral authority and status in International Relations: Good states and the social dimension of status seeking William C. Wohlforth Daniel Webster Professor, Dartmouth College Benjamin de Carvalho Senior Research Fellow, NUPI https://www.cambridge.org/core/terms Halvard Leira* Senior Research Fellow, NUPI Iver B. Neumann Research Professor, NUPI Abstract We develop scholarship on status in international politics by focusing on the social dimension of small and middle power status politics. This vantage opens a new window on the widely-discussed strategies social actors may use to maintain and enhance their status, showing how social creativity, mobility, and competition can all be system-supporting under some conditions. We extract lessons for other thorny issues in status research, notably questions concerning when, if ever, status is a good , subject to the Cambridge Core terms of use, available at in itself; whether it must be a positional good; and how states measure it. Keywords Status; Foreign Policy, Small and Middle Powers; Moral Authority; Good States; Norway 26 Sep 2021 at 09:52:12 , on Introduction ‘While there is considerable agreement within the political science discipline and foreign 170.106.202.8 policy community that status matters in world affairs’, Jonathan Renshon writes, ‘the depth of our understanding has lagged far behind our confidence.’1 Part of the problem concerns the methodological challenges Renshon has in mind, but part has to do with an unwarranted focus .
    [Show full text]
  • Putrid Aardvarks Slightly Noisily Untangles the Irascible
    1 (1) PRESS RELEASE Contact person: Karine Hirn Date: Direct telephone: 1 February 2007 +46 (0)8 505 88 526 Thorvald Stoltenberg joins East Capital’s Investment Committee East Capital Asset Management has appointed Thorvald Stoltenberg, Norway’s former Foreign and Defence Minister and UN special envoy to the former Yugoslavia, to its Investment Committee. The East Capital Investment Committee makes forecasts as to how Eastern Europe is expected to develop politically and economically for the coming 12 – 18 months. With its expertise, the group provides support to the fund managers in the form of political and economic analyses of the countries in which East Capital invests. Together with Sweden’s former ambassador to Russia, Örjan Berner and Baltic expert and former Swedish central bank governor, Bengt Dennis, Thorvald Stoltenberg will actively take part in the committee’s work. Thanks to his extensive periods in the Balkans, Thorvald has a great deal of know-how about and a large network in the region.” I look forward to working with East Capital, not least because of the important contributions the company is making to the development of the Balkans as a region,” says Thorvald Stoltenberg. ”Our Investment Committee is an extremely valuable complement to our investment strategy, and with Thorvald Stoltenberg in the group, we will be able to do an even more valuable job. Thorvald’s vast experience and extensive network will help us with our work in the region,” says Peter Elam Håkansson, Chairman of East Capital. Facts about Thorvald Stoltenberg Thorvald Stoltenberg first went to the Balkans in 1961 as Norway’s Chargé d'Affaires in the former Yugoslavia.
    [Show full text]
  • Peergynt.No › Wp-Content › Uploads › PGA-Teaterprogram-2019-Lav
    teaterprogram 2019 Peer Gynt på Gålå Kjære publikum – Vi snakker ofte om drøm og virkelighet. Peer Gynt slites Og så over til stoltheten. Å få på bena en helt ny Peer mellom drømmenes fantasier og livets harde realiteter, Gynt-oppsetning ute i naturen er et gigantisk løft. og jeg selv opplever det hele tiden. For meg har mange Jeg er stolt over hva Marit Moum Aune sammen med drømmer gått i oppfyllelse i forbindelse med årets sitt kunstneriske team har skapt i det stilrene, åpne stemne-program. Det er med stor ydmykhet – og ikke scenerommet som bærer Snøhettas signatur. Sjelden rent lite stolthet– at jeg nå som kunstnerisk leder får har vel uttrykket å stå som en påle vært mer dekkende. presentere årets Peer Gynt oppsetning, i det 30. året Med sin menneske-innsikt og sitt smittende trønderske med oppsetninger på Gålå i Gudbrandsdalen. humør har Marit hatt stålkontroll i den krevende arbeidsprosessen, og samlet alle på scenen til et makeløst Når jeg snakker om ydmykhet, er det ut fra min store kreativt samarbeid der alle de kunstneriske elementene respekt og beundring for alle de som før meg har bidratt smelter sammen. Dette er et maraton av dimensjoner, og til å holde denne tradisjonen i hevd og utvikle den videre. skuespillere, dansere, korsangere og scene-teknikerne ellen horn Det er så ubeskrivelig mye slit og hardt arbeid som er har gjort en fantastisk innsats. For ikke å snakke om alle Kunstnerisk leiar nedlagt av så mange enkeltmennesker at jeg nesten ikke de som gjennom et helt år har sydd og strikket kostymer.
    [Show full text]
  • Matrikkel Den Gyldne Gris
    Matrikkel Den Gyldne Gris Mnr. Navn Leveår RGG KGG Stk.GG 1 Harald Holst 1817-1882 1859 1861 2 Jacob Vogt 1819-1906 1859 1861 3 Richard R. Petersen 1821-1908 1859 1861 1893 4 Vilhelm Bernhoft Nicolaysen 1829-1892 1859 1861 5 Niels Aars Nicolaysen 1832-1896 1859 1861 1893 6 Johan Diderik Behrens 1820-1890 1861 7 Nils Lasson 1836-1876 1861 8 Andreas Arntzen 1837-1919 1861 1882 1907 9 Wilhelm Catharinus Faye-Hansen 1837-1905 1861 1867 1882 10 Ludvig Maribo Benjamin Aubert 1838-1896 1861 1893 11 Nils Rosing Bull 1838-1915 1861 1882 1893 12 Olaf Skavlan 1838-1891 1861 13 Ferdinand Nicolai Roll 1831-1921 1867 14 Marcus Jacob Monrad 1816-1897 1867 15 Karl Falk Wasserfall 1833-1911 1867 1875 1900 16 Niels Gabriel Dietrichson 1837-1892 1867 1875 17 Niels Roth Heyerdahl 1844-1890 1867 1875 18 Knud Bergslien 1827-1908 1875 19 Brynjulf Bergslien 1830-1898 1875 20 Hans Thorvald Brecke 1847-1875 1875 21 Ebbe Carsten Hornemann Hertzberg 1847-1912 1875 22 Birger Kildal 1849-1913 1875 1893 23 Ole Dehli 1851-1921 1875 1893 24 Johan Christian Gamborg 1831-1884 1882 25 Lorentz Hagbart Claussen 1845-1910 1882 1900 26 Carl Henrik Mathias Sartz 1847-1884 1882 27 Johan Nordahl Rolfsen Brun 1848-1928 1882 28 Erik Andreas Thomle 1849-1936 1882 1907 29 Harald Hjalmar Schmidt 1850-1893 1882 30 Otto Andreas Anderssen 1851-1922 1882 31 Waldemar Christiopher Brøgger 1851-1940 1882 1900 1907 32 Olaus Andreas Grøndahl 1847-1923 1893 1907 1921 33 Johan Frederik 'Frits' Thaulow 1847-1906 1893 34 Johannes Henrik Nissen 1848-1915 1893 35 Thomas Christian Larsen 1849-1901
    [Show full text]
  • The Oslo Agreement in Norwegian Foreign Policy.', Working Paper
    Durham Research Online Deposited in DRO: 12 May 2006 Version of attached le: Published Version Peer-review status of attached le: Peer-reviewed Citation for published item: Butenschon, N. A. (1997) 'The Oslo agreement in Norwegian foreign policy.', Working Paper. University of Durham, Centre for Middle Eastern and Islamic Studies, Durham. Further information on publisher's website: http://www.dur.ac.uk/sgia/ Publisher's copyright statement: Additional information: At the time of writing the author was Associate Professor and Director of International and Postgraduate Studies in the Department of Political Science, University of Oslo. Use policy The full-text may be used and/or reproduced, and given to third parties in any format or medium, without prior permission or charge, for personal research or study, educational, or not-for-prot purposes provided that: • a full bibliographic reference is made to the original source • a link is made to the metadata record in DRO • the full-text is not changed in any way The full-text must not be sold in any format or medium without the formal permission of the copyright holders. Please consult the full DRO policy for further details. Durham University Library, Stockton Road, Durham DH1 3LY, United Kingdom Tel : +44 (0)191 334 3042 | Fax : +44 (0)191 334 2971 https://dro.dur.ac.uk University of Durham Centre for Middle Eastern and Islamic Studies The Oslo Agreement in Norwegian foreign policy by N. Butenschen Associate Professor and Director of International and Postgraduate Studies University of Oslo CMEIS OCcasional Paper No. 56 January 1997 2 9 MY lIiIIl I CMEIS Occasional Papers ISSN 1357-7522 No.
    [Show full text]