NORDICOM- INFORMATION NORDICOM Medie- och kommunikationsforskning i Norden INFORMATION
Ge oss feedback! Give us feedback! 2018 nr 2 Berätta för oss vad du tycker – ge Tell us what you think – send us feedback via webbformulären: feedback via this online form: http://nordicom.gu.se/sv/feedback http://nordicom.gu.se/en/feedback
| NORDEN
årgång 40 INIFRÅN OCH UTIFRÅN THE NORDICS – FROM WITHIN AND WITHOUT Norden inifrån och utifrån
Norden som språkfelleskap Norden i medier och kommunikation Hvem tillhører Norden? What’s Left of the Swedish Model? Minor and Major Differences Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg Telefon +46 31 786 00 00 • Fax + 46 31 786 46 55 Interna gränsdragningar e-post [email protected] Jämförelser och referenspunkter www.nordicom.gu.se
ISBN 978-91-88855-08-4
Redaktörer: Maarit Jaakkola & Catharina Bucht 9 789188 855084 >
2018 nr 2 | årgång 40 41 NORDICOM INFORMATION Medie- och kommunikationsforskning i Norden
Redaktör • Editor • Tidskriften Nordicom-Information är en Maarit Jaakkola, PhD mötesplats för forskningen, politiken och medie- Nordicom, Göteborgs universitet, Sverige och kommunikationsbranschen. Tidskriften ges [email protected] ut två gånger per år på svenska, norska, danska Biträdande redaktör • Assistant Editor och engelska, både tryckt och i onlineversion. Catharina Bucht, M.A. Varje nytt nummer utgår från ett tema, och Nordicom, Sverige beroende på aktuellt ämne medverkar i varje nummer en mix av skribenter från de olika Layout nordiska länderna. Per Nilsson, Maarit Jaakkola Prenumeration • Subscription Nordicom-Information publiceras digitalt som Anne Claesson, Open Access på http://nordicom.gu.se/sv/ [email protected] publikationer/nordicom-information. Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus 2018 Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning. Vi arbetar
med samla in och förmedla aktuell forskning och fakta som rör medier och kommunikation, för att på så sätt öka kunskapen om mediernas roll i samhället i Norden, Europa och övriga världen.
• The journal Nordicom Information is a meeting place for research, politics and the media and ISSN 0349-5949 communication industry. The journal is published ISBN 978-91-88855-08-4 twice annually in the Nordic languages and in English, in print and online. The content of each issue is thematic, and depending on the topic, our ambition is to achieve a mixture of contributors from all the Nordic countries.
Nordicom Information is published in digital form © 2018 Nordicom och författarna as Open Access at http://nordicom.gu.se/en/ www.nordicom.gu.se publications/nordicom-information.
Nordicom is a Nordic knowledge center for media and communication research. With a starting point in research, Nordicom collects, elaborates and mediates knowledge in order to increase our knowledge about the role of the media in society in the Nordic countries, Europe and the rest of the world.
41 Norden inifrån och utifrån • The Nordics – from within and without
Innehåll • Content
I Introduktion Introduction
3 Maarit Jaakkola Vem tillhör Norden? 5 Johan Strang Mer än mellanmjölk? Min vision för det nordiska samarbetet
II Det som håller oss ihop The things that unite us
10 Katarina Lundin Att tänka om kring den internordiska språkförståelsen: den språkliga arenan i Norden och Skandinavien idag 15 Tarmo Malmberg Media Studies in the Nordic Countries: Notes for a Comparative History of Cognitive Styles 29 David Crouch From Fika to Fake News: What’s Left of the Swedish Model? 34 Maarit Jaakkola Mission: Norden – några exempel på att hitta den nordiska vinkeln och kommunicera dess relevans i dagens värld 46 Cecilie Ravik & Maarit Jaakkola Hvordan skal man finde rundt i det nordiske politiske landskab? Nordisk samarbejde – en oversigt
III De små skillnaderna The small differences
54 Mads Kæmsgaard Eberholst Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen: #Øresund og #greatercph på Twitter 66 Tiina Räisä Med Sverige som förebild och varnande exempel: reflektioner kring finska mediers valbevakning 2018 74 Kirsten Ropeid “Kjære norske redaktører: La oss aldri bli som Sverige!” Forskjeller i journalistikken i de nordiske landa 77 Helena Niskanen Making Cool Scandinavia Hot Amongst American Travelers: How the Nordic Countries’ Lore is Utilized in Marketing
IV Interna gränser Intern boundaries 83 Ari Páll Kristinsson Implications of Ideology: Iceland and the So-Called Nordic Language Community 88 Torkel Rasmussen Sámi Media for Children and Youth: Minority Audiences as an Underrepresented and Problematic Research Field 103 Mikael Hiltunen Skolsvenskan – för nordisk samhörighet: skolan och den antisvenska retoriken i Finland
V Litteratur och bokrecensioner Literature and book reviews
107 Litteratur och forskningsprojekt – Literature and Research Projects 121 Jannie Møller Hartley Birgit Røe Mathisen & Lisbeth Morlandstø: Lokale medier 124 Ester Appelgren Aske Kammer: Digital journalistik NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 3-4
Norden inifrån och utifrån
Vem tillhör Norden?
etta är det sista numret av Nordi- arbeid, gemenskap/fælleskab/felleskap, grann- com-Information i sin nuvarande skap/naboskap/nabolag. Inte helt oväntat form. Tidskriften startades 1979 som brukar många nordiska medieforskare känna Dett nyhetsbrev för att sprida information om sig som en del av en stor familj, ”den nordiska medieforskning i de olika nordiska länder- familjen”, som har mycket gemensamt, både na, ofta i form av omfattande rapporter eller på gott och ont som brukligt är i familjer. forskningsöversikter, och utvecklades så små- I studierna som producerats i denna fa- ningom till en vetenskaplig tidskrift skriven milj har ”den nordiska modellen” – både med- på skandinaviska språk. Sedan 2015 har tid- ie- och välfärdsmodellen – upptagit en central skriften kommit ut i form av en akademisk plats, i synnerhet i samhällsvetenskapligt tidskrift med tematiska nummer riktad till en orienterad forskning. Istället för att bidra till bredare publik i tredje uppgiftens anda. Som denna pågående debatt, vilket säkert fler me- en produkt av papperstidsåldern har tidskrif- dierelaterade forskningsprojekt och -publika- ten fyllt sin plats i nästan 40 år. tioner kommer att göra, har vi i detta nummer I dagens digitaliserade samhälle finns det valt ett mera pragmatiskt och kommunika- många andra möjligheter att fylla denna upp- tionsbaserat tillvägagångssätt. Den nordiska gift – att sprida information om och analyse- gemenskapen bygger till en stor del på ge- ra, reflektera och debattera kring ny nordisk mensam språkförståelse. När man granskar medieforskning. Vi vet inte fullt ut vilka for- den nordiska kulturella ekonomin så tycker vi mer vår kommunikation och samverkan kom- att mycket leder till språket – språken håller mer att utvecklas till, men vi vet en sak: den grupper ihop och drar dem isär. Därför står nordiska tankens betydelse kommer inte att språket i fokus i detta nummer. minska. Ett konkret exempel på språkets betydelse Därför har vi valt Norden som tema för det i det nordiska forskarsamhället är att om en sista numret av Nordicom-Information. Vi vill dansk, finlandssvensk, norsk eller svensk fors- låta röster inifrån och utifrån Norden komma kare skriver en vetenskaplig framställning på till tals. Vi tittar på det som håller ihop oss, sitt eget modersmål blir hen omedelbart för- och följer upp med nyanserna, de små skillna- stådd och mottagen i minst fyra olika länder. derna som finns i de olika nordiska kulturer- Om däremot en finsk- eller isländsktalande na. Vi avslutar med att fråga vilka gränser det forskare gör det, når hen en mycket mer be- finns inom Norden: vilka tillhör Norden, vilka gränsad krets. I värsta fall tas det inte ens exkluderas, och vilka måste anstränga sig för hänsyn till artiklarna i de transnationella ve- att komma in i gemenskapen. tenskapliga utvärderingarna. Under trycket av internationalisering blir då språkvalet lätt för icke-skandinaviska fors- Den nordiska forskarfamiljen kare: med engelskan når man ju hela världen. När man tänker på ordet ”nordisk” så asso- Som konsekvens känns det nordiska området cierar man gärna till ord som är varma och som en mindre relevant mellanzon, eventuellt positivt laddade: samarbete/samarbejde/sam- inte värd att satsa på och anstränga sig för.
3 Ömsesidig internordisk språkförståel- verkan vet vi nordbor inte alltid så mycket om se är ingen självklarhet idag, vilket framgår varandra. I breda globala sammanhang disku- av artiklar i detta nummer. En ny generation teras de nordiska länderna ofta som en grupp nordbor föredrar ofta engelska som ett mera och skillnaderna försvinner. Alltför sällan korrekt och icke-exkluderande alternativ. överskrider komparativiteten nations-, språk- Samtidigt har det ändå ett stort värde för och kulturgränserna. Många transnationel- den nordiska gemenskapen att försöka förvalta la forskningsinsatser – vilket även gäller för och utveckla blandspråket skandinaviska som antologier Nordicom har givit ut – bygger på kommunikationssätt. Så är vi där igen: Nor- att länderna granskas var för sig. Djupgående den är ett språkområde och eftersom språk är jämförande forskning förutsätter tidskrävande kulturbärare handlar det även om identitetsar- insatser för att systematiskt samla in och bear- bete, både för individer och i forskningen. De beta information för att den ska bli jämförbar. lingvistiska likheterna möjliggör nära samver- Mät- och insamlingsinstrument har inte alltid kan, även om det bara handlar om passiv för- standardiserats mellan länderna. ståelse av varandras språk. Detta bör också tolkas som en inspireran- de utmaning för medieforskare, analytiker och alla som är intresserade av medieforskning. Jämförelser med referenser Komparativ forskning och forskningsbaserade Mediemodellen, utbildningssystemet och de jämförande inblickar behövs, och vi är långt professionella kulturerna har det förvisso fors- ifrån färdiga med det arbetet. Vi hoppas att vi kats på ur ett komparativt nordiskt perspektiv. kan stödja detta jämförande arbete i fortsätt- Komparativitet är dessutom en ökande trend i ningen, i nya moderna former. medie- och kommunikationsforskningen – för Vi tackar våra läsare och vänner och hop- att kunna förstå sig själv och inse vad som är pas på livlig samverkan på andra plattformar. unikt måste det finnas jämförelse- och refe- renspunkter. Göteborg i november 2018 Under arbetet med detta nummer har det slagit mig att trots en lång tradition av sam- Maarit Jaakkola NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 5-9
Johan Strang Mer än mellanmjölk?
Min vision för det nordiska samarbetet
Få företeelser är föremål för lika många rapporter och utredningar som det nordiska sa- marbetet. Det är som att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet aldrig kan leva upp till de förväntningar nordborna har till dem. Medan vissa menar att de är långsamma och byråkratiska organisationer som är dyra i drift och levererar få konkreta resultat, så tycker de mera inbitna skandinavisterna att de är dåliga substitut för den samnor- diska regering och riksdag man egentligen önskar. Men alla verkar överens om att det nordiska samarbetet kunde och borde vara något mera än det är: mera effektivt, mera förpliktande, mera dynamiskt, och framför allt mera synligt. Den stora majoriteten av nordborna har knappt hört talas om något annat än Nordiska rådets litteraturpris.
Jag har själv bidragit till denna långa räcka av Problemet med förbundsstatstanken var rapporter genom boken Nordiska Gemenska- att den alltför lätt kunde avvisas som en orea- per – en vision för samarbetet (2012).1 Bak- listisk önskedröm, så strax före sommaren grunden var att Föreningarna Norden hade 2011 gav Nordiska rådet oss på Centrum för pressat på Nordiska rådet att bygga vidare Norden-studier (CENS) vid Helsingfors uni- på Gunnar Wetterbergs idé om en nordisk versitet uppdraget att spinna vidare på Wet- förbundsstat. Wetterberg hade först i en in- terbergs förslag, men försöka ge det en mera sändare i Dagens Nyheter 2009 och senare i realistisk och praktisk utformning, som skulle en bok publicerad av Nordiska ministerrådet kunna förverkligas med utgångspunkt i de ex- 2010 väckt en hel del uppmärksamhet genom isterande nordiska samarbetsformerna. Rap- att föreslå att de nordiska länderna borde gå porten skulle publiceras som Nordiska rådets samman i en förbundsstat.2 60 års- jubileumsbok i samband med sessio- Enligt Wetterberg skulle de nordiska län- nerna i Helsingfors i oktober 2012. Vi samlade dernas ekonomier ha mycket att vinna på ett en liten referensgrupp på CENS som träffades gemensamt regelverk och gemensam hem- några gånger för att diskutera upplägget och mamarknad, det skulle också finnas många de centrala teserna, men det var min uppgift synergier att hämta inom exempelvis forsk- att ordna alla seminarier, göra alla intervjuer ningen, men framför allt skulle förbunds- och framför allt skriva samman det hela.3 staten öka de nordiska ländernas inflytande Vår grundidé var att om det framstod som internationellt, inom EU och genom att knipa orealistiskt med en nordisk förbundsstat, så en plats i det allt viktigare G20. kunde man istället skapa Nordiska Gemenska- per inom några få utvalda politikområden där Johan Strang, biträdande professor vid det fanns särskilt goda förutsättningar för, el- Centrum för Norden-studier, Helsingfors ler ett speciellt behov av, ett starkare och mera universitet. Förutom rapporten Nordiska förpliktande nordiskt samarbete. Vi pekade Gemenskaper – en vision för samarbetet (2012) ligger han också bakom volymen på utrikes- och försvarspolitikern, på energi Nordic Cooperation: A European Region in och miljöområdet, och på den sociala sektorn Transition (Routledge 2016). med de stora omställningar och strukturre-
5 Johan Strang former som alla nordiska länder stod inför. Vi tänkte därför att man skulle försöka ta Tanken var att dessa Nordiska Gemenskaper tillvara det nordiska samarbetets goda erfa- kunde utvecklas till förbundsstatsaktiga kon- renheter då det gäller att inkludera parlamen- struktioner som leddes av ett ministerråd med ten, olika sakkunniga, specialister, intresseor- myndighet att utforma en gemensam politik ganisationer och folkrörelser i samarbetet. inom sitt område. Folkrörelserna har haft en viktig roll i den nordiska demokratin, och det nordiska sa- marbetet hade genom åren skapat en ovär- Stoltenbergmodellen derlig undervegetation av institutioner och Vid sidan av Wetterberg så var den nyligen institut som fungerade som pulserande arenor bortgångne norske utrikesministern Thorvald för samnordisk diskussion och maktkamp – Stoltenberg en central inspiration. I februari fundamentala aspekter av en fungerande de- 2009 hade Stoltenberg kommit ut med rap- mokrati. porten Nordisk samarbeid om utenriks- og Därför föreslog vi att de Nordiska Gemens- sikkerhetspolitikk som hade fått ett enormt kaperna skulle kompletteras med en ordent- genomslag och som länge fungerade som nå- lig satsning på den samnordiska debatten, att got av en manual för de nordiska försvarsmi- man inom de utvalda politikområdena skul- nistrarna.4 De flesta av Stoltenbergs förslag le arrangera årliga mässor eller forum som förverkligades inom ett par år, och redan i skulle skapa uppmärksamhet och nå över slutet av 2009 skapade försvarsministrarna en nyhetströsklarna i de olika nordiska länder- egen slimmad organisation NORDEFCO för na. Ett Nordiskt försvarsforum, ett Nordiskt att koordinera sitt samarbete. NORDEFCO energi. och miljöforum, ett Nordiskt välfärd- stod utanför Nordiska ministerrådet och be- sforum, och så vidare. Som vi såg det fordrade tungades därför inte av gamla strukturer och de Nordiska Gemenskaperna en gemensam konsensuskrav. nordisk debatt om de frågor man skulle sa- Problemet med Stoltenbergmodellen var marbeta om, och det var inget man kunde att den saknade en samlande vision och en förvänta sig att skulle uppstå av sig själv. diskussion av vad det fördjupade säkerhets- politiska samarbetet skulle innebära för sa- marbetet inom andra sektorer. Och framför ”Lika visionär som mellanmjölk” allt saknade den en reflexion kring det de- Så här med några års efterklokhet tror jag att mokratiska fundamentet för det nordiska sa- det största problemet med rapporten var att marbetet. det här med Nordiska Gemenskaper förblev Vid den här tiden var finanskrisen var hö- en aningen luddig idé som hade svårt att få gst aktuell och många röster gjorde gällan- friktion i både den politiska och samhälleliga de att det alltmer komplexa och fördjupade debatten. Där hade Wetterberg ett ointagligt internationella samarbetet som vuxit fram försprång. Inom forskarvärlden var receptio- sedan kalla krigets slut skapade ett demokra- nen god och jag fick en del positiv respons för tiskt underskott. Medborgarna kände sig inte att ha lyckats forcera fram en medelväg mellan längre delaktiga i beslutsfattandet och de na- Stoltenberg och Wetterberg. Men alla var inte tionella parlamenten fann sig bundna av olika lika övertygade. Seniorerna på Nordisk tidskrift överenskommelser som medborgarna varken tyckte rapporten verkade aningen yrvaken och kunde påverka eller rösta bort. Om Stolten- att författaren borde ha engagerat sig mera bergrapporten saknade en diskussion av dessa med den tillgängliga litteraturen på området.5 frågor, så var det inte mycket bättre ställt med Nordisterna inom Föreningarna Norden Wetterbergs vision som riskerade repetera kunde heller inte dölja sin besvikelse över samma misstag som EU där samarbetet mer att min rapport innebar ett steg tillbaka från eller mindre monopoliserades av regeringarna Wetterberg. De hade önskat en storstilad och och en liten byråkratiskt elit. omfattande förstudie till en förbundsstat i stil
6 Mer än mellanmjölk? med det Wetterberg själv hade förordat i sin Om Nordiska rådet som beställare förhöll bok, men det var ju inte den beställning jag sig positivt till rapporten var Nordiska minis- hade fått. Den hårdaste kritiken fick jag fak- terrådet till en början mycket mera skeptiskt. tiskt från Wetterberg själv vid ett seminarium Jag hade nämligen kritiserat den hårdare styr- i förstakammarsalen i den svenska riksdagen ningen av institutionerna (och nedläggnin- där han på sin breda skånska förklarade att gen av vissa av dem) eftersom jag tyckte att ”Om jag får kvittera Strangs kommentarer om detta underminerade förutsättningarna för min bok som rigid och artonhundratals, så en samnordisk demokratisk dialog. Och jag skulle jag säga att hans bok är lika visionär hade också pekat på den oklara roll sekre- som mellanmjölk”. tariatet i Köpenhamn hade som å ena sidan När jag ser tillbaka på boken idag så får mötesarrangör för ministerråd och ämbet- jag väl erkänna att det knappast är den över- smannakommittéer, och å andra sidan som gripande visionen som är dess främsta fört- pådrivare och idéspruta. Som jag såg det var jänst. Snarare är det hur pedagogiskt den går den senare uppgiften essentiell och mitt förs- igenom det officiella nordiska samarbetets lag var att man skulle ha ett litet sekretariat struktur och analyserar de olika delarnas för de administrativa uppgifterna och skapa styrkor och svagheter. Nordiska Gemenska- en separat samnordisk tankesmedja för den per kunde fungera som en lärobok för envar substantiella. Under sessionerna i Helsingfors som ska börja jobba inom det nordiska, och 2012 fick jag därför ofta höra ”jaså, det är du mycket i analysen håller fortfarande streck. som vill lägga ned ministerrådet”. Det politiska genomslaget uppfattade jag Men bland personalen på sekretariatet i själv i början som något av en besvikelse. Nor- Köpenhamn var det många som tyckte diag- diska rådet försökte visserligen göra verklig- nosen var riktig och ministerrådets inställ- het av vissa konkreta förslag, som exempelvis ning till min rapport ändrades också snabbt den om årliga nationella parlamentsdebatter då Dagfinn øH ybråten tillträdde som gene- om det nordiska samarbetet, eller den om att ralsekreterare 2013. Han gjorde mycket för försöka få in ett demokratiskt inslag i försvars- att accentuera ministerrådets roll som pådri- samarbetet, vilket man gjorde i form av run- vare och tankesmedja, exempelvis genom att dabordssamtal till vilka man bjöd in försvars- grunda en liten analysenhet och genom att ministrar, kommendörer, medlemmar från genomföra flera sektorsvisa Stoltenbergrap- försvarsutskotten och några forskare. Det var porter på exempelvis hälsosektorn, arbets- väl ett steg på vägen, men det var fortfarande marknadsområdet och energifrågan.7 Hur stor en bra bit ifrån de nordiska försvarsforum jag roll min rapport spelade för detta tänkande hade föreslagit. vet jag inte, men den pekade i varje fall i sam- På CENS förde vi faktiskt diskussioner ma riktning. med det finska försvarsministeriet om att ordna ett sådant forum inom ramen för de- ras NORDEFCO-ordförandeskap 2013, men Det nordiska klistermärket planen stöp på att det inte fanns några pengar En fråga som rapporten behandlade aningen för det inom det nordiska försvarssamarbe- styvmoderligt var den om det nordiska varu- tet. Detta bekräftade vår analys om att Stol- märket. Sedan 2012 då Nordiska Gemenskaper tenbergmodellen kanske var effektiv, men att kom ut har omvärldens intresse för Norden den kom till korta då det gällde institutionell formligen exploderat. Nordiska tv-serier, och demokratisk förankring. Något intresse skådespelare och deckarförfattare har nått för att åtgärda detta finns inte på försvars- en global publik och de nordiska ländernas ministerierna. Då Thorvald Stoltenberg själv framgångar i olika rankinglistor har väckt 2014 föreslog att man skulle skapa ”en nordisk en internationell nyfikenhet som effektivt försvars- och säkerhetskommission” för att ta utnyttjas, inte bara av våra ledande företag, nästa steg i samarbetet föll det för döva öron.6 utan också av påpassliga författare till böcker
7 Johan Strang som The Nordic Theory of Everything, The Art det visar sig att grannlandet valt att handskas of Hygge: How to Bring Danish Cosiness into med centrala utmaningar som populismen your Life, Lagom: The Swedish Art of Balanced eller flyktingfrågan på ett annat sätt övergår Living eller Päntsdrunk: The Finnish Path to förvirringen i förakt. Relaxation.8 Jag tror att det kunde vara skäl att för- Också Nordiska ministerrådet har velat söka vara känslig inför de olika betydelser surfa på denna våg och man har därför lanse- Norden har i olika kontexter och inte bara rat olika brandingprogram och brandingstra- blint lita på att allt som får stämpeln ”nordisk” tegier för att bidra till de nordiska ländernas automatiskt blir demokratiskt, moraliskt, synlighet runt om i världen. I min rapport vil- ekovänligt, fredligt, eller coolt. Sina värsta le jag närmast betona att Norden är intressant uttryck tar detta sig i den infantila retoriken av olika anledningar i olika delar av världen, om ”nordiska värderingar” som tutas ut som och att det inte är någon god idé att från Kö- en självklarhet även om den politiska debatten penhamn försöka planera hur regionen ska i varje nordiskt land ger hur många skäl som marknadsföras i Buenos Aires, Sydney eller helst till en kritisk självreflektion kring vilka Hong Kong. I sitt senaste brandingprogram värderingar vi verkligen representerar. har Nordiska ministerrådet rört sig åt detta Framför allt skulle jag önska att våra politi- håll genom att utlysa medel för samarbetspro- ker i allmänhet – och Nordiska ministerrådet jekt mellan nordiska ambassader och lokala i synnerhet – skulle intressera sig lite mind- aktörer runt om i världen.9 re för det nordiska varumärket och lite mera Branding är numera en essentiell del av för det nordiska samarbetet. För om vi inte hur man gör utrikespolitik, och det är säkert samarbetar så kommer vi inte att ha något en god idé att de nordiska länderna samarbe- gemensamt nordiskt varumärke att utnyttja tar om detta när man vill sälja bacon, papper, i framtiden. olja eller (obeväpnade) pansarfordon, eller när Den nordiska modellen bygger inte på man vill få en plats i FNs säkerhetsråd. Men några medfödda ”nordiska värderingar” och jag tror att det börjar vara på sin plats att höja den vilar inte på någon gemensam nordisk ett varningens finger för att man håller på att genetisk disposition. Snarare är den ett re- reducera Norden till ett varumärke. sultat av nordiskt samarbete, av att vi fört en Idag verkar Norden intressera främst som likadan och ofta gemensam politik på en lång ett attribut eller en namnlapp som man kan rad områden. I långt över 100 år har aktörer klistra på saker för att de ska verka coolare, i de nordiska länderna systematiskt jämfört medan intresset för de andra nordiska länder- med varandra, haft gemensamma möten, ska- na eller för det nordiska samarbetet är mera pat gemensamma institutioner, och på så sätt begränsat. Vi utgår gärna ifrån att det är vår har våra samhällen formats i konstant samspel egen version av Norden som är den viktiga med varandra. och intressanta, och blir lätt förvirrade då Faran är att vi håller på att bli så upptagna det visar sig att den nordiska modellen inte med att förklara för världen att vi är bäst, att vi alltid innebär gratis skolluncher eller stora glömmer de jämförande praktiker som hjälpt satsningar på vindkraft eller elbilar. Och om oss nå toppen av dessa rankinglistor.
Noter 5. Sundelius & Wiklund (2012). 1. Strang (2012). 6. Nordisk råd (2014). 2. Wetterberg (2010). 7. Könberg (2014); Nielson (2016); Ollila (2017); Ár- 3. I gruppen ingick Henrik Stenius, Larserik Hägg- nason (2018). man, Pauli Kettunen, Pia Letto-Vanamo och Bo 8. Partanen (2016); Jackson & Larsen (2016); Dunne Stråth. (2017); Rantanen (2018). 4. Stoltenberg (2009). 9. Se www.thenordics.com.
8 Mer än mellanmjölk?
Referenser Partanen, Anu (2016). The Nordic Theory of Everything: Árnason, Árni Páll (2018). Viden som virker i prak- In Search of a Better Life. New York: Harper Collins. sis: Styrket nordisk samarbejde på socialområdet. Rantanen, Miska (2018). Päntsdrunk (Kalsarikänni): Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. The Finnish Path to Relaxation (Drinking at Home, Dunne, Linnea (2017). Lagom – The Swedish Art of Alone, in Your Underwear. New York: Harper Col- Balanced Living. London: Gaia. lins. Jackson, Jonny & Larsen, Elias (2016). The Art of Hyg- Stoltenberg, Thorvald (2009). Nordisk samarbeid om ge: How to Bring Danish Cosiness into your Life. utenriks- og sikkerhetspolitikk. [Online.] Tillgäng- Chichester: Summersdale Publishers lig på
9 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 10-14
Katarina Lundin Att tänka om kring den internordiska språkförståelsen
Den språkliga arenan i Norden och Skandinavien idag
I denna artikel presenterar jag inslag i den språkliga arenan i Skandinavien och Norden idag. Fokus ligger på språkförståelse i Skandinavien, men utblickar görs även till övriga länder i Norden. I artikeln problematiserar jag resultaten från tidigare undersökningar av interskandinavisk och internordisk språkförståelse, med utgångspunkt i att den minsta gemensamma nämnaren för dessa undersökningar är att begreppet ”språkför- ståelse” definieras på skilda sätt. Därför kan resultaten av undersökningarna inte riktigt användas för att ge en rättvisande bild för hur språkförståelsesituationen i Skandinavien och Norden ser ut idag. Målet med denna artikel är därför att försöka teckna en mer rättvisande bild av vad språkförståelse egentligen kan innebära. Denna bild ligger sedan till grund för en diskussion om vad som rimligen är det mest intressanta att fokusera på i talet om den interskandinaviska och internordiska språkförståelsen samt vad det i sin tur innebär i en reell kommunikationssituation.
I diskussioner om språkförståelsesituationen tar man inom själva språken eftersom språken: i Skandinavien och Norden idag lyfter man de tre skandinaviska språken liknar helt enkelt ofta fram de olika förväntningar som finns på varandra när det gäller såväl ordförråd, böj- språkbrukarna i språksamfundet. Exempelvis ningsmönster och ljudsystem som gramma- förväntas personer från Sverige, Danmark och tik. Men förhållandet mellan de tre språken Norge ömsesidigt förstå varandra i en kom- är inte symmetriskt2 då danska och norska har munikationssituation: skandinaver i samtal stora delar av ordförrådet gemensamt, medan med andra skandinaver ska kunna använda norska och svenska har stora delar av ordför- sitt eget språk vid produktion (tala och skriva) rådet gemensamt. Det asymmetriska förhål- och förstå de övriga språken vid perception landet gör att svenskar, danskar och norrmän (höra och läsa).1 Svenskar, danskar och norr redan på ett teoretiskt plan har olika uppgifter män anses alltså traditionellt ha en passiv för- när det gäller att förstå sina båda grannspråk.3 ståelse av grannspråken, och bakgrunden till De yttre skälen för att räkna de skandinaviska denna påstådda, ömsesidiga språkförståelse är språken som ett primärt språksamfund är ex- att de tre länderna utgör ett så kallat primärt empelvis interaktionen mellan och den sym- språksamfund. boliska integrationen av de tre fastlandsskan- Det finns både inre och yttre orsaker skäl dinaviska länderna, som i sin tur är en följd för att räkna svenska, danska och norska som av att länderna är geografiskt och mer eller ett primärt språksamfund. De inre skälen hit- mindre politiskt nära varandra. I det sekundära språksamfundet ingår Katarina Lundin, docent i nordiska språk Island, Färöarna, Finland och Grönland. och lektor i svenska vid Språk- och littera- Språkbrukare från dessa fyra respektive län- turcentrum vid Lunds universitet. der har olika förväntningar på sig när det gäl-
10 Att tänka om kring den internordiska språkförståelsen ler språkförståelse, och förväntningarna har har genomförts av bland andra Haugen,7 Bø,8 olika utgångspunkter och förklaringsgrunder. Delsing och Lundin9 samt Bacquin och Zola Isländska och färöiska är i och för sig nordiska Christensen.10 För det första uppskattas dans- språk, men det har ett betydligt mer omfat- ka vara svårast att förstå av de skandinaviska tande böjningssystem än de skandinaviska språken om man avser talspråk. För det andra språken, liksom färre internationella och låg- förväntas skriftspråk vara betydligt enklare att tyska lånord. Men eftersom isländska och fä- förstå än talspråk. För det tredje uppskattar röiska ändå uppvisar en del tydliga språkliga språkbrukare från Norge sin förståelse av de likheter med de skandinaviska språken är det övriga skandinaviska språken som betydligt rimligt att påstå att det finns inre skäl till för- högre än svenskar och danskar. För det fjärde väntningen att språkbrukare från Island och uppskattar svenskar och danskar (men inte Färöarna ska förstå de skandinaviska språken norrmän) att de förstår engelska betydligt (perception), men de förväntas inte i första bättre än de skandinaviska grannspråken, hand tala eller skriva något av dem (produk- oavsett om mediet är tal eller skrift. tion). Att islänningar och färingar förväntas Resultaten från attitydundersökningarna förstå danska bäst av de skandinaviska språ- kan jämföras med resultat från kvantitativa ken har däremot yttre orsaker.4 undersökningar av bland andra Maurud,11 Situationen är annorlunda för språkbru- Jörgensen och Kärrlander,12 Lundin och Zola kare från Finland och Grönland. De för- Christensen,13 Delsing och Lundin14 samt väntas förstå svenska respektive danska av Bacquin och Zola Christensen.15 För det första uteslutande yttre orsaker: finska och grön- framgår att det i realiteten finns stora skillnader ländska tillhör inte samma språkfamilj som de i språkförståelsen i Skandinavien och Norden. skandinaviska språken och liknar över huvud Svenskar har mycket stora svårigheter att för- taget inte dessa. Alltså förväntas personer från stå danska, liksom danskar har stora svårighe- Finland förstå svenska eftersom svenska är ter att förstå svenska. Norrmän har däremot officiellt språk i Finland, och personer från god förståelse av både danska och svenska. Grönland förväntas förstå danska eftersom Språkbrukare i Finland har stora svårigheter att landet av historiska skäl har starka band till förstå de skandinaviska språken – även svenska Danmark. Förståelsen av svenska i Finland – medan färingar och islänningar förstår dans- ser därtill mycket olika ut beroende på vilka ka betydligt bättre än svenska och norska. Fä- delar av Finland man avser.5 Här finns också ringar och islänningar förstår dessutom danska en skillnad mellan produktion och perception: väl (och betydligt bättre än svenskarna gör). språkbrukare från Finland och Grönland för Språkbrukare på Grönland har däremot stora väntas i viss utsträckning förstå något av de svårigheter att förstå de skandinaviska språken, respektive skandinaviska språken, men för inklusive danska. Att talad danska är svårast att många språkbrukare i de båda länderna är det förstå av de skandinaviska språken är ganska avlägset att använda något av de skandinaviska väntat. I danska är nämligen avståndet mellan språken i tal eller skrift. ljudbild och skriftbild betydligt större än i svenska och norska: något förenklat kan man säga att skriftbilen inte hjälper till alls när man Språkförståelsen i teorin och ska lyssna på danska. i praktiken För det andra är det tydligt att skrift är be- Det har genomförts många undersökningar tydligt enklare att förstå än tal. Detta resultat om språkförståelsen i Skandinavien och Nor- är statistiskt signifikant och framträder i samt- den.6 Undersökningarna kan något förenklat liga undersökningar. Resultatet är förståeligt delas in i attitydundersökningar, kvantitativa eftersom texter skrivna på de skandinaviska undersökningar och kvalitativa undersök- språken ser ungefär likadana ut. Även om ningar, och resultaten från undersökningarna svenskar har svårt att avgöra om en text är pekar i olika riktning. Attitydundersökningar skriven danska eller norska – och både dans-
11 Katarina Lundin kar och svenskar har svårt att skilja texter på på något av de övriga skandinaviska språken bokmål från texter på nynorska – är skrift- – ligger inom nära räckhåll i en faktisk kom- språket i vilket fall som helst enklare att förstå. munikationssituation där språkbrukarna får Resultatet är inte förvånansvärt. Inte minst i möjlighet att be om förtydliganden och ställa en testsituation är det rimligt att mediet är återkopplande frågor. avgörande, eftersom en språkbrukare (testper- För det andra är skandinaverna kreativa son) kan reglera tempot på ett helt annat sätt och hittar gångbara strategier i sin kommuni- vid skriftspråk än talspråk. kation på det egna språket med andra skandi- För det tredje har språkbrukare i Norge naver. Detta bidrar till att tröskeln för ömsesi- inte särskilt stora svårigheter att förstå vare dig språkförståelse är låg i en reell kommuni- sig svenska eller danska, oavsett om mediet är kationssituation, och där verkar engelska inte tal eller skrift. Tidigare har de inomspråkliga vara ett förstahandsval. Men samtidigt som förklaringarna lyfts fram som mest relevanta, tröskeln för ömsesidig språkförståelse mellan nämligen det faktum att norskan – något för- svenskar, danskar och norrmän är låg beskrivs enklat – delar ljudsystem med svenskan och – för det tredje – danska som ett främmande ordförråd med danskan och därmed får en språk för svenskar.22 En sådan beskrivning viss särställning. En annan trolig förklaring är ligger i och för sig i linje med svenskarnas troligen att norskans två varianter bokmål och uppskattade och kvantitativt visade faktiska nynorska gör språkbrukare i Norge mer vana svårighet att förstå danska, men då måste man vid tydlig en språklig variation även inom det samtidigt föra diskussionen ett steg längre och egna språket. Resultaten från de kvantitativa se även till resultaten i de kvalitativa undersök- undersökningarna kan alltså sägas bekräfta ningarna: när en språkbrukare väl har kommit resultaten i attitydundersökningarna. Men över den första språkliga barriären finns det samtidigt måste man ta hänsyn till att kvan- inga likheter mellan förståelse av ett grann- titativa undersökningar med nödvändighet språk och ett främmande språk som motive- ger ett utifrånperspektiv. Undersökningarna rar att danska skulle kategoriseras som främ- är empiriskt omfattande, men alla undersök- mande språk för svenskar. Även om det danska ningar har genomförts i tillrättalagda sam- talspråk som en svensk hör inledningsvis manhang och undersöker direkt perception verkar svårt att förstå framträder efter hand och därmed icke-kommunikation. ett i stora delar gemensamt ordförråd och en i Kvalitativa undersökningar, av bland an- stora delar gemensam språklig struktur. dra Börestam Uhlmann,16 Zeevaert,17 Lundin Om man ska försöka sammanfatta hur och Zola Christensen,18 Ridell19 och Theilgard språkförståelsen ser ut i teorin och i praktiken Brink,20 visar andra resultat än attitydunder- blir kontentan att det beror på vem som defi- sökningarna och de kvantitativa undersök- nierar innebörden i begreppet språkförståelse ningarna. Medan kvantitativa undersökningar och vilken definitionen blir. Språkförståelse kan ger ett utifrånperspektiv ger de kvalitativa betyda allt från att man kan klara av en testsi- undersökningarna ett inifrånperspektiv. Kva- tuation till att man kan delta i ett samtal med litativa undersökningar inte på samma sätt andra skandinaver – eller andra nordbor – och utgör en testsituation för informanterna, utan det är helt olika saker. Man skulle till och med i stället ligger fokus på kommunikation lik- kunna påstå att språkforskningen verkar ha en som överförande och mottagande av budskap. typ av definition och språkbrukarna en annan Också i de kvalitativa undersökningarna kan och att dessa bara delvis överlappar varandra. man framför allt lyfta fram tre resultat. För det första är tröskeln i realiteten låg för att skandinaver ska kunna tala med varandra på Den språkliga arenan sitt eget språk.21 Man skulle alltså kunna säga i Skandinavien och Norden att en ömsesidig språkförståelse – med pro- Nu är det dags att fokusera på vad som är duktion på det egna språket och perception mest intressant att undersöka och diskutera
12 Att tänka om kring den internordiska språkförståelsen när det gäller interskandinavisk och inter- kan vända lite på resonemanget och påstå att nordisk språkförståelse. Om man är mest skandinaverna behöver en väntad kontext intresserad av hur språkförståelsen fung- att samtala i eftersom de helt enkelt behöver erar i praktiken landar man rimligen i att ”vänja sina öron” vid att lyssna på ett skandi- talspråk är mer intressant att undersöka än naviskt grannspråk för att kunna förstå detta skriftspråk: talspråket är det som man i en (grann)språk. På motsvarande sätt behöver riktig och autentisk skandinavisk kommu- språkbrukare från Finland ofta vänja sina öron nikationssituation behöver förstå. Om det är vid svenska, liksom islänningar och färingar det talade språket i en reell kommunikations- behöver vänja sig vid något vid något skandi- situation som man vill fokusera på blir resul- naviskt språk och språkbrukare från Grönland taten från de kvantitativa undersökningarna behöver vänja sig vid danska. ointressanta eftersom de endast testar direkt Om man ser kontexten för ett samtal som hörförståelse, utan möjlighet för språkbru- central skulle det förklara att ungdomar i karna att förhandla om ett budskap. Att testa Skandinavien och Norden över lag i princip hörförståelse ligger helt enkelt långt ifrån att säger sig föredra engelska och faktiskt förstår testa samtalskompetens. Och därmed bidrar engelska bättre än de skandinaviska språken. de kvalitativa undersökningarna med mer Men detta gäller när det blir tillfrågade i en intressanta rön. testsituation, där de inte exponeras för det Ett annat sätt att formulera det mest intres- språk de hör under längre tid än några mi- santa och samtidigt problematisera resulta- nuter. Detta ligger ifrån en skapad, skandina- ten av de olika undersökningarna är att det visk samtalskontext. På samma sätt kan man verkar vara avgörande att skapa en kontext därför säga att testsituationen över lag är ett där ett skandinaviskt språk blir det naturliga dåligt mått på någons språkförståelse. I stället språkvalet. Skandinaviska språkbrukare i behövs ett längre möte. Med utgångspunkten samtal med varandra tenderar nämligen att att det är kontexten och samtalet som är av- göra ett bekvämlighetsval när det gäller språk görande för en ”lyckad” språkförståelse kan i kommunikationssituationen och därför fast- man också förklara den uppenbart låga trös- na för engelska som gemensamt språk. Det kel som finns iåtminstone interskandinaviska verkar krävas att kontexten tydligt signale- kommunikationssituationer när kontexten är rar att det är skandinaviska som gäller. Man skapad, de skandinaviska språken valda som samtalsspråk och samtalet inlett.
Noter 13. Lundin och Zola Christensen (2001). 1. Ridell (2008) påpekar att denna term ibland både 14. Delsing och Lundin (2005). har definierats och tillämpats så otydligt att den 15. Bacquin och Zola Christensen (2013). har kommit att få en negativ snarare än en positiv 16. Börestam Uhlmann (1994). innebörd. Av den anledningen avstår jag från att 17. Zeevaert (2004). använda termen. 18. Lundin och Zola Christensen (2007). 2. Se exempelvis Haugen (1966), Bø (1978), Braun- 19. Ridell (2008). müller (2002), Delsing och Lundin (2005). 20. Theilgard Brink (2016). 3. Se exempelvis Braunmüller (2002), Teleman 21. Theilgard Brink (2016). (2001), Gergersen 2003). 22. Bacquin och Zola Christensen (2013). 4. Jfr. Delsing och Lundin (2005). 5. Delsing och Lundin (2005). 6. Se Lundin (2018). 7. Haugen (1953). Referenser 8. Bø (1976). Bacquin, Mari & Zola Christensen, Robert (2013). 9. Delsing och Lundin (2005). Dansk og svensk – fra nabosprog till fremmeds- 10. Bacquin och Zola Christensen (2013). prog? Språk i Norden 43(1), 67–82. 11. Maurud (1976). Braunmüller, Kurt (2002). Semikommunikation and 12. Jörgensen och Kärrlander (2001). Accomodation: Observations from the Linguistic
13 Katarina Lundin
Situation in Scandinavia. International Journal of Lundin, Katarina (2018). Några tankar om språk Applied Linguistics 12(1), 1–23. förståelsen i Norden och Skandinavien idag. I: Bø, Inge (1978). Ungdom og naboland. En undersøkelse Rethinking Scandinavia – CSS Publications Web av skolens og fjernsynets betyding for nabospråksfor- Quaterly 1(2). ståelsen. Stavanger: Rogalandsforskningen. Maurud, Øivind (1976). Nabospråksforståelse i Skandi- Börestam Uhlmann, Ulla (1994). Skandinaver samta- navia: en undersøkelse om gjensidig forståelse av tale- lar: språkliga och interaktionella strategier i samtal og skriftspråk i Danmark, Norge og Sverige. Nordisk mellan danskar, norrmän och svenskar. Uppsala: utredningsserie 13. Stockholm: Nordiska rådet. Institutionen för nordiska språk, Uppsala uni- Prins, Wendy S. (2006). Grannspråksförståelsen i versitet. Sverige och Sverigefinland. Sverigesvenska och Delsing, Lars-Olof & Lundin, Katarina (2005). Hål- finlandssvenska gymnasieelevers förståelse av ta- ler språket ihop Norden? En forskningsrapport om lad danska och talad norska. Språkbruk 2:2006. ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. [Online.] Tillgänlig på
14 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 15-28
Tarmo Malmberg Media Studies in the Nordic Countries
Notes for a Comparative History of Cognitive Styles
Research on the history of media and communication studies was long dominated by what is called methodological nationalism – a focus on a single country. Examples include Otto Groth’s history of German press studies (1948), the history of American communication studies by Everett M. Rogers (1994) and that of French communication studies by Stefanie Averbeck-Lietz (2010). In the past two decades, however, a more international and comparative approach has caught the attention of scholars, as can be inferred from recent collective works such as The International History of Commu- nication Study (2016) and Kommunikationswissenschaft im internationalen Vergleich (2017).1 These works strive to explore the evolution of media studies by analysing both international connections and national varieties, which have been typically ignored by the research approach that uses the American paradigm of communication research as the starting point. In this article,2 I attempt to advance this intellectual movement by shedding light on the Nordic trajectory.
Any comparative survey of the history of Nor- The Approach: dic media studies has to acknowledge the pau- Collective History and city of secondary sources on the subject. No Cognitive Styles5 national histories of the discipline are avail- It is useful to distinguish between two kinds able, barring scattered works that unevenly of science history: (1) personal or with proper cover the development of the field. What is names and (2) non-personal, anonymous or more, in the last two decades hardly any anal- collective.6 With physics, for example, one yses can be found. This is why I have the least may take an interest in what Isaac Newton did to say about the Norwegian media and noth- when he discovered the theory of gravitation, ing about the Icelandic one.3 To counter the ef- or one may focus on the theoretical require- fects of the lack of first-hand and other infor- ments and mathematical tools, such as differ- mation on the subject, I have deliberately run ential calculus, needed for the formulation of the risk of adopting an approach with highly the theory. In the former, the main characters idealised and hypothetical presuppositions. in the history of science are scholars, and in Briefly, I use a broad overview of cognitive the latter one, they are ideas or cognitive enti- styles dominant at a collective level and, both ties. It is predominantly the latter type that I to illustrate and check my generalisations, use have in mind here. This type of science history some textbooks for closer scrutiny.4 implies the following three factors. Tarmo Malmberg, Docent at the Faculty of (1) Speaking in science of cognitive styles Communication Sciences at the University suggests that there are different ways of con- of Tampere. ducting research7. To use an analogy from
15 Tarmo Malmberg art, one can paint a portrait by using many 3) The reasons for the change of cognitive methods and techniques, and the same is true styles are many and varied. They may be tech- for science. It is the function of the theory of nical: new better ways of using existing tech- science to clarify and define the nature and niques and methods are invented. They may logic of the styles employed in research. It is also be normative in the sense that the concept enough here to stress that the styles are both of science (i.e. the standards on which the use collective and controversial. One cannot ad- of techniques is based) changes. Further, cog- vance science alone, without referring to the nitive styles may change as a consequence of collectively established standards of inquiry, the change in the type of knowledge that vari- which are, however, constantly challenged. ous social institutions, the state and the corpo- Scientific cognitive styles are ways of ac- rate sector primarily, demand and are ready to complishing what science is about: making pay for. Only a detailed historical analysis can observations, forming concepts, drawing reveal the combination of prime and auxiliary inferences, pinpointing regularities and, last causes in play in any particular context. but not the least, forming theories with ex- To sum up, in trying to see the dominant planatory and systematic power. All of these collective patterns in the history of Nordic elements, and more, allow different, compet- media research, I will consider the following ing and even contradictory interpretations. four defining aspects of cognitive styles: the To illustrate some major points of difference extent to which research, in order to make between scholarly styles, I draw briefly on four propositions, is based on historical evidence; well-known dichotomies from the philosophy makes generalising inferences or analyses non- of human science. recurring cases; relies on empirical procedures First, one may be interested in statics or or on theoretical measures; and assumes that dynamics – that is, in the coexistence of things media studies can be advanced only by value- in space or in their succession in time. Second, free knowledge or assumes that it is capable of one can strive for knowledge of things in gen- taking sides in normative questions.8 eral or of some particular instances – in other words, digging up nomothetical or idiograph- ic information. Third, the means used in re- The Prelude: search may be empirical or rational: strategies Historical Hermeneutics of observations or focusing on the conceptual (the Early to Mid-1900s) instruments employed. Fourth, one may want Media studies as a branch of inquiry was es- to examine the role of values and norms in the tablished when three conditions were satisfied: conduct of research. The dichotomy between the development of mass media had reached a value-free and value-laden notions of human sufficiently advanced stage; the system of hu- science has had a non-insignificant impact on man sciences had elaborated the conceptual the manner of exploring things. tools for dealing with different sectors of cul- 2) The idea of scientific cognitive styles ture and society; and there was not only an in- implies that we can, like in art history, speak tellectual but also a social need for knowledge of stylistic periods. Although many styles are of the mass media. These three parallel, and available in principle, at a given time only a somewhat overlapping, conditions converged few or even one may dominate in practice. from the 1880s on, especially in Germany and In other words, compared to others, one style in the United States (US), and after the Second may be up-to-date, au courant and progres- World War, their influence was more apparent. sive. The German word zeitgeist‘ ’ is used to The launch of media research in the Nordic denote the same function: one cognitive style countries can be understood better by using may be said to express or be closer to the spirit this as the starting point. of the time in some cultural and social con- Sporadic descriptions of early Nordic me- text. dia studies refer only generally to what kind of
16 Media Studies in the Nordic Countries research preceded the advent of US mass com- The cognitive style of the first phase of munication studies in the post-war decades. Nordic media research, as exemplified by More detailed analyses, however, are usually Suova, is historical, idiographic-nomothet- absent.9 It is useful, then, to have a closer look ical, empirical and non-normative. It is his- at one specific case: that of the Finnish Eino torical because the main evidence about mass Suova (1895–1960). media comes from an intense study of press In 1956–1960, Suova held the first Nordic archives. It is only by means of historical professorship dedicated to the study of mass research that one can gather solid knowl- media, more particularly of the press, at what edge about the nature of newspapers, and, would later become the University of Tam- logically, about the other mass media. This pere. A late entrant into academia, he worked knowledge is both of the ideographic and earlier as a journalist and as a lexicographer, nomothetic type. It is idiographic because which explains his limited scholarly output, Suova was mainly interested in case stud- consisting mainly of short pieces on various ies, viz., descriptions of single newspapers in content-types of newspapers. He wrote his specific contexts. But, like his German col- dissertation on the first Finnish newspaper in leagues, he thought that a historical study 1952. Drawing conclusions about his cogni- can reveal universal regularities, invari- tive style from this work and his inaugural ances or laws pertaining to the functioning lecture for professorship, one can infer what of newspapers. His enthusiasm for archival may loosely be called the historicist, human- work indicates that Suova was a keen em- istic or hermeneutical approach of the early piricist and that theoretical speculation and 20th century.10 theory construction were not favoured by This type of outlook on culture and society him. Lately, under the influence of positivist had been developed in German scholarship philosophies of science, empirical research during the 19th century, and it took the shape is far too often equated with non-historical of an explicit philosophy of human science in inquiry, that is, the study of phenomena that the writings of authors like Wilhelm Dilthey, are contemporaneous with the inquirer.11 Heinrich Rickert and Wilhelm Windelband. There is no theoretical basis for this, as Suova This tradition influenced the beginnings of well demonstrates. His dissertation is full of media studies in Germany and informed empirical data about Tidningar utgifne af et its conception of the cognitive style. As the Sällskap i Åbo, the first Finnish newspaper, Nordic countries, because of their geographi- which was published in 1771–1778 in Turku cal proximity and shared religious beliefs of (Åbo in Swedish). Another detail distanc- Protestantism, among other things, had close ing Suova from his German predecessors is ties with Germany, Nordic scholars, Suova that, unlike a vehement defender of norma- included, were aware of the German press tive media research like Emil Dovifat, Suova studies. In his work, Suova cites household thought that media studies is predominantly names of German Zeitungswissenschaft and of a non-normative or descriptive nature. It Publizistikwissenschaft such as Emil Dovifat did not call for prescriptions even though it and Otto Groth. Still, it is difficult to identify could be of practical use.12 a direct influence, at least in the strong sense. Rather, for a Finnish scholar who was study- ing in the first decades of the 20th century, The Consolidation: it was natural to lend one’s ear to German New or Non-Historical Positiv- erudition. In addition, Suova was a nordist: ism (the Post-War Decades) he followed keenly what happened in other The formation of Nordic media studies, dur- Nordic countries, especially in Sweden, and ing the first two post-war decades, was a re- he frequently cites Swedish practical literature action to this loose historicist tradition. To on journalism. understand this, it is advisable to put the neo-
17 Tarmo Malmberg positivist reaction in historical perspective. most evident in two cases: those of Finland Scholars have usually ignored the fact that and Norway. Eino Kaila (1890–1958) in Fin- in the 19th century, the so-called positivist land and Arne Næss (1912–2009) in Norway philosophy of human science, exemplified by had active contacts with the Vienna Circle, Auguste Comte and John Stuart Mill and to a and they also influenced the incipient media lesser degree by Émile Durkheim, was histori- research in their countries.14 Næss was also an cist and in this sense close to hermeneutics.13 important link in what later led to the estab- It was the new positivism of the 20th century lishment of media research at the University that moved away from the past and resisted of Oslo, whereas Kaila’s main work on neo- the use of historical data in inferences. This positivist views targeted at the Finnish public, change of cognitive styles made a decisive im- Inhimillinen tieto (‘Human Knowledge’, 1939), pact on the way media studies was understood had great impact on post-war Finnish social in the Nordic countries during the formative scientists involved in the study of media, in- post-war decades. This is how the US mass cluding Erik Allardt.15 communication research became the first The second, more practical contact with truly dominant style in the field. the American academic scene, which embed- Both cognitive and non-cognitive reasons ded the neo-positivist ethos more firmly in were responsible for the change. Early 20th- Nordic research, occurred in two ways. First, century advances in mathematical logic and US scholars were invited to introduce their statistics, like in probability theory and survey new way of conducting social science. Paul F. analysis, exerted a deep influence on the kind Lazarsfeld, an exile from Vienna and an expert of philosophy of science that stressed the posi- in statistical reasoning, who gained promi- tivity and objectivity of scientific knowledge. nence in the US mass communication research At the same time the social need for persua- community, visited Norway for six weeks in sive mass communication, either in politics 1948 and delivered lectures in Stockholm.16 or in economics, made it imperative that both Second, young Nordic social scientists, poten- states and private corporations had reliable tially interested in communication and mass information at their disposal, with which media, were awarded grants by the Rockefeller they could control public opinion and affect Foundation and other similar institutions to consumer behaviour. These factors strongly pursue studies in the United States. All the motivated the birth of the US version of me- main figures associated with the new social- dia studies, the school of the so-called mass scientific cognitive style in Finland (Erik Al- communication research, between the 1930s lardt, Yrjö Littunen), Norway (Johan Galtung, and 1950s. Subsequently, association with this Stein Rokkan, Henry Valen) and Sweden (Kjell line of social inquiry radically changed the Nowak, Karl-Erik Wärneryd) spent short or cognitive landscape of Nordic media research. long periods of time on American campuses.17 The new cognitive style was, first, made Wärneryd even wrote a memorandum on the possible by ideas borrowed from the radical study trip where he discussed in great detail philosophy of science promoted by the Vi- the US media studies scene.18 enna School of Logical Empiricism. Its pro- In contrast to historicism, the new social- gramme was positivist in the sense that what scientific style was, firstly, static. It was charac- counted as knowledge had to be positively terised by a presentist view: to investigate the and objectively demonstrated. In social sci- functioning of the media system, it was not ence, this could be accomplished in two main necessary to account for its place in history. ways: through controlled empirical observa- Secondly, it was nomothetical in the way that tions by means of objective measures and by it tried to accumulate knowledge that could using mathematical tools for interpreting the have a general nature. This was necessary for data so acquired. The direct link between the the predictive function of media inquiries to Vienna School and Nordic media research is be fulfilled. If we know how things generally
18 Media Studies in the Nordic Countries stand, we can in a premeditated way inter- looked as promising as it had during the im- vene in the course of future action. Thirdly, mediate post-war years. Instead, critical voices it was empirical. It is not surprising that this from Continental Europe began to exert an style of scholarship is still, especially in the influence on Northern media scholars. The German-speaking countries, called empirical change in the zeitgeist was abrupt. Within a social research (empirische Sozialforschung). few years, researchers who had been famil- In order to be fully scientific, it is empirical iar with the positivist way dropped empirical knowledge alone on which media research has social research in favour of theoretical work to be based. The concept of empirical knowl- inspired by Marxism. This was most conspicu- edge was, however, limited to information that ous in Finland, as seen in the case of Pertti could be reliably gathered and analysed with Hemánus (1934–2012), a leading figure in the the methods of statistical mathematics. Thus, field who was active in Nordic cooperation.21 lastly, one could not gain normative knowl- Hemánus had studied under Eino Suova edge, so the new cognitive style had no place in the 1950s, when writing his master’s thesis for value propositions that could be backed on an early 20th-century Finnish newspaper, by means of rational reasoning. In summary, which was in line with Suova’s precedent. media research, by providing knowledge with Hemánus’ dissertation, published some ten predictive power, can help ameliorate the state years later, was, however, completely different. of society and humankind. It cannot, however, His master’s voice emanated from his counter- provide rational reasons for privileging one parts across the Atlantic: the treatise dealing value system over another. with crime news was a clean-cut quantitative One can see the impact of this idea of me- content analysis. Then, Hemánus, like his dia study in the first Nordic textbook: Gun- colleagues Kaarle Nordenstreng and Veikko nar Boalt’s Masskommunikation, published Pietilä (1941–2009), suddenly gravitated to- in 1965.19 It is based on the commented bib- wards Marxist media research, penning his liography of Swedish mass communication best work during the 1970s. Among their fel- research that Kjell Nowak had produced a lows engaged in Marxist and critical media couple of years earlier and from which, signifi- research in the Nordic countries, the Finns cantly, he had excluded practically all media were the most successful at exporting their studies not in line with the neo-positivist ideal ideas. For a short while, the so-called Tampere of empirical social research (he calls it behav- school of media study attracted international ioural science).20 Boalt, on his part, corrected attention, even in socialist countries.22 The Nowak and broadened the scope of relevant Finnish case helps me to focus on the pan- work. Still, and even though Boalt addressed Nordic situation. primarily the general public, not the scholarly In general, two major trends helped make one, his book, with its numerous statistical sense of, if not justify, the antipositivist turn tables correlating variables considered impor- against mass communication research. First, tant in explaining media behaviour, gives the the non-historicist, nomothetical, empirical reader a good sense of what the mainstream and anti-normative tenor typical of the of the conception of media studies as science looked latter was shown to support the status quo, like in the Nordic countries during the two that is, a media system based on capitalist post-war decades. economic imperatives and bourgeois ideas of culture and politics. This popularised ide- ology critique, which was first presented in The Interlude: pamphlets like Göran Palm’s Indoktrinerin- Historical Materialism gen i Sverige in 1968.23 Second, with the grow- (the Late 1960s and the 1970s) ing importance of television, the upsurge of In the course of the 1960s, things began to which occurred in the Nordic countries in change. Social science in the US no longer the 1960s, it became paramount that com-
19 Tarmo Malmberg munication scholars deal with audio-visual vestigations.27 And both groups believed that media. This was not the case with Nordic mass the normative task of media studies was to communication research, which was strongly specify the criteria by which the developmen- biased towards the print media. Moreover, the tal status of mass media could be assessed. The methods of empirical social research were not groups inherited an Enlightenment belief that of much help for a sophisticated analysis of both cognitive and expressive cultures help moving pictures. individuals become more aware of themselves Accordingly, during the brief interval be- and their society. tween the late 1960s and the turn of the 1980s, To support my general narrative of two these two trends gave rise to two types of criti- Marxist cognitive styles in Nordic media re- cal, and markedly Marxist, media studies in search, I present the case of two textbooks, the Nordic countries: one predominantly so- one Finnish and the other Danish. cial scientific and the other humanistic. The Kaarle Nordenstreng’s Tiedotusoppi (1975), type that dominated a particular Nordic coun- which was translated into an abridged Swed- try was determined by two tests: (1) whether ish version in 1977, belongs to the orthodox critical scholars took advantage of what had camp.28 The author starts by presenting the happened in newer film study, and (2) wheth- philosophy of dialectical materialism as the er they had in their theoretical models pre- most adequate available, and then goes on to served a central place for the public-sphere criticise not only mass communication re- theory of Jürgen Habermas. The Finns failed search for its positivism, but also Western or the test,24 whereas the Danes passed it without Cultural Marxism for its idealism. The Danish qualifications.25 The Swedish case was more collective work Massekommunikation (1976), complex: film study as an academic subject edited by Peter Olivarius, Ole Rasmussen was established in 1969, but, like in Finland, in and Peter Ruholm, for its part, covers what is relation to the study of other media, the study missing in Nordenstreng’s work.29 The longest of audiovisual media was marginalised.26 This contribution in the anthology is a piece on was also possibly the case in Norway. Habermas’ public-sphere theory, specifically Like Marxism, or historical materialism, the notion of literary or cultural public sphere. in general, both social-scientific and human- In addition, it includes several writings on istic media research of the Marxist type were pictorial communication, and particularly dynamically oriented. The frame of reference television. Even if the books are not wholly was the development of media and commu- comparable, given that the Danish one had an nication, not just a snapshot of its present explicit pedagogical purpose and was targeted state. The difference between the two Marxist at school teachers,30 one can infer from them schools centred on the extent of validity of the crucial distinction referred to above. the law-like nature of historical events. For First, the German discussion about and the social-scientific faction, these laws had around Habermas can be seen in the Dan- universal-historical application, while for the ish textbook, whereas Nordenstreng, though humanistic one, the focus was the on the in- it cites the Frankfurt School and Habermas, variances typical of the bourgeois society and has no constitutive place for public-sphere its public sphere. Both camps, but especially theory in his general scheme of Marxist me- the social-scientific one, heavily emphasised dia study.31 Second, the analysis of films and theoretical research. In the context of mass visual communication, influenced by the communication research, the relation between French semiology and structuralism of Ro- empirical and theoretical work was reversed. land Barthes, Claude Lévi-Strauss, Christian In conformity with theoretical disciplines, it Metz and others, was popular in Denmark but was the function of Marxist media study to not in Finland. Denmark’s closer connections explicate frames of reference rather than to with Berlin, Frankfurt and Paris, combined corroborate them with minute empirical in- obviously with the legacy of Louis Hjelmslev
20 Media Studies in the Nordic Countries
(1899–1965), who influenced French structur- feature of the new style was a tendency to- alists, caused the difference.32 wards empiricism. One could study what peo- ple regard as good, but not goodness itself. So media studies was again defined as an empiri- The New Mainstream: cal and not a theoretical project. The post-war Non-Historical Social Hermeneu- US mass communication research had also tics (the 1980s and 1990s) been empirically grounded, but only in order The 1980s were characterised by neoliberal- to produce, on the basis of a unified concep- ism and postmodernism – the two schools tual framework, theories with explanatory of thought whose pull the Marxist media and predictive power. With cultural studies, scholars could not withstand. Deregulation the theoretical ambition waned and paved the meant that capitalism was transforming itself, way for the proliferation of descriptive studies. and postmodernism implied that the cultural Third, the postmodernist idea of contingency, system was also witnessing changes.33 These or the absence of causal laws in culture and megatrends had inevitable effects on what was society, lent support to the idiographic nature considered the up-to-date thing to do in Nor- of these descriptive explorations. The active dic media studies. The name of the new style receiver, as it was often repeated, could de- was cultural studies, a scholarly movement code media messages in any number of ways. that transferred the centre of attention from Confronted with this unpredictable plurality, France and West Germany first to Britain and the cultural media scientist could just provide then to the United States. Cultural studies was contextual knowledge of the here and now. a product of various scholarly trends gaining Last but not the least, cultural studies as it was prominence after the 1970s: linguistic prag- institutionalised in Great Britain in the 1960s matism, post-structuralism and social herme- was concerned predominantly with contem- neutics. As a result, the use of such concepts porary culture. To use the terminology of this as text, discourse, meaning and interpretation study, it presented a static or presentist, not a became the hallmark of cutting-edge research dynamic or historical view on culture. on media and communication. Further, the Although Nordic media and communica- concept of culture was redefined as the op- tion study took an ‘Anglo-American turn’ in posite of what the Bildungsbürgertum tradi- the 1980s – as a consequence of which one tion had claimed. In consequence, culture no could no longer find references to research longer pertained to the higher things in life, published in German or French – one could but to the mundane. It was not the province perceive a specific Nordic tradition, so to giving expression to man’s striving for tran- speak, in the way cultural studies was received scendence, but merely the everyday life as it here. This has been underscored by Ib Bonde- is. In short, culture was now a social fact, not bjerg in the Danish case, and I will explain a human ideal. this further in the conclusion, but it seems Within the Anglo-American hemisphere that the same could be said, to some extent at of media study in the 1980s and 1990s, the least, also in other instances. This is, anyway, impact of these sweeping changes on cogni- what two Norwegian textbooks, Mediekultur, tive style was considerable. First of all, media mediesamfunn by Jostein Gripsrud and Hva studies returned to the positivist credo of non- er medievitenskap by Espen Ytreberg, provide normativity. From the point of view of science, support for.34 there is, according to this interpretation, no Despite some differences in emphasis, and objective value difference between high and the fact that Ytreberg’s book is less than half low culture. People, like scholars themselves, as long as Gripsrud’s, there are a couple of may subjectively have media preferences, but interesting commonalities between the two there is no way of legitimating them with cog- volumes. First, both authors frame their sub- nitively binding arguments. Hence, the second ject in terms of social theory, putting mass
21 Tarmo Malmberg media in the context of modernisation. Both important shifts of emphasis: the turn, first, explain the functioning of media with the help from culture to technology and, second, from of some causal principles that can be gener- self-determination to manipulation. Let me alised from one context to another. In this try briefly to make the suggestions plausible. sense, these is no voluntarism, underlying the It was first the so-called media philosophy contingency thesis of postmodernists, in the of Germans like Friedrich Kittler and Norbert way they describe the functioning of the me- Bolz that during the 1980s and 90s argued for dia system. Second, both, though in different the far-reaching theoretical significance of ways, give prominence to the normative role media technology as the new centre of media of media studies. In his defence of aesthetic research. The idea was not new, dating back standards Gripsrud, among other authorities, not only to Marshall McLuhan’s media ecol- leans on Kant’s Critique of Judgement.35 But ogy but to a much longer tradition in Western even Ytreberg, whose attack on high culture in thought. The way digital technology revolu- the name of popular culture is unmistakable, tionised the media landscape renewed, how- sees media research as a discipline with an im- ever, the credibility of this line of argument. portant educational and normative purpose. As a result, the problem of the so-called me- He believes that it is paramount that media diatisation attracted widespread attention in scholars respect everyday life and its actors, the field. This implies that some of the major and not just describe and explain them.36 premises of cultural media studies, such as the idea of active reception and everyday life as the locus of research, have been replaced by The Making of the Present: ones stressing causal processes not reducible Some Thoughts on the Latest to self-determination either by individuals or Developments by interpretative communities. The closer we get to the present, the more The digitalisation of mass communica- difficult it becomes to distinguish between tion has also resurrected another older re- the general and the particular. The sheer vol- search topic: that of persuasive communica- ume of Nordic research literature, which is tion, i.e. of manipulation either in the form artificially inflated by the science policy bent of propaganda or indoctrination. The issue towards quantifiable criteria of academic of manipulation was widely debated in the performance, is practically unübersichtlich or field in the early 20th century and during the something whose contents cannot be clearly Marxist interlude of the late 1960s and the or distinctly perceived. As a result, the gen- 1970s. Then it was excluded from the research eralisations and idealisations I make become agenda, only to return with a vengeance, one even more tentative and hypothetical in this might say, in the heated political climate of the case than in the preceding ones. I will, then, 2010s, especially after the epochal events of offer only a few thoughts coupled with an 2015 and 2016.37 What made all these develop- analysis of a recent textbook. ments pivotal was that that the new medium By the mid-2010s at the latest, it had be- of the internet, heralded as the panacea for come plain that the determining factors of democracy by media scholars only a few years the development of media studies – that is, earlier, turned out to be the perfect means by the mass media system, conceptions about which hate speech, xenophobic messages and the nature and function of human sciences other forms of socially and politically disrup- and the demands made on both by social ac- tive communication could be easily distrib- tors – had undergone a change not unlike ear- uted. If one is to add the power of gigantic lier breaks. By comparing the new problem corporations like Facebook and Google to the situation that media research is faced with to mix, who through their algorithms gather data the one that prevailed in the 1990s and at the about their users and to try to influence them, turn of the millennium, one may note two we are back to the age of manipulation theo-
22 Media Studies in the Nordic Countries ries. Espen Ytreberg, for one, could not have vian Mass Communication Research edited anticipated the sudden return of past worries, by Mie Berg and others in 1977.39 During the when he in his textbook of 2008 stated that 1980s, the term ‘media’, first employed by me- media use no longer was a topic with heavy dia artists to denote artworks based on video moral overtones.38 It took just a few years for technology, became popular, and in the 1990s propaganda theories from the early 20th cen- ‘media and communication studies’ replaced tury to move from the margins to the centre. ‘mass communication research’ as the name This turn of the zeitgeist of media research, of the game. In Swedish, it is abbreviated as expressing itself in its new cognitive style on MKV (medie- och kommunikationsvetenskap). the rise, seems to involve two things. It is an introduction to MKV that Bengtsson First of all, it is likely that we see a return and her colleagues offer in their textbook. of nomothetical reasoning, backed by a new Compared with the textbooks so far cursorily interest in mathematical techniques, eager to described, the following aspects in Bengtsson’s find general law-like regularities in the way textbook catch the eye of one who is trying to the digital media influence their users. This is, diagnose the stylistic state of the field in the second, coupled with a new interest in media Nordic countries today. ethics and in developing standards of decent First, the authors criticise the field for behaviour; in the same vein, media education, short-sightedness, which leads scholars to instead of celebrating youths as subversive lay focus too strongly on the latest media de- media decoders or technological virtuosos, velopments. Instead, in order to be able to will likely take up older issues of child wel- distinguish what is genuinely new from what fare and protection. There are, furthermore, is only ‘an updated version of something old’, signs indicating that the overdose of empiri- we need to ‘historisise our own present’.40 This cal research so characteristic of media studies means that media researchers, while driving will, once again, be, at least partly, balanced home their arguments, have to see things dy- by more theoretical types of investigations. namically and resort to historical facts. Sec- Even philosophical research, in line with the ond, as evinced by the repeated use of Jürgen work of media philosophers, may have a sec- Habermas’ social theory, underlying the book ond chance. As to the choice between statics there is, like in the case of Gripsrud and Ytre- and dynamics, also historical consciousness, berg, a frame of reference that considers the the need for gathering evidence for one’s argu- media phenomenon from the point of view of ments by digging historical sources, will in all modernisation theory. It is a historical theory likelihood make itself felt more strongly than that tries to flesh out the causal factors that during the previous stylistic period. explain the regularities and similarities in the It is far too early to prophesise that this evolution of modern societies, mass media in- is the form that a new avant-garde cognitive cluded. Third, the authors say nothing specific style in media studies, Nordic and other, will about the tradition of effects studies typical take. A look at Medielandskap och mediekul- of the US mass communication research. It tur, to my knowledge the most recent Nordic is not this kind of empirical inquiry, using textbook published by Stina Bengtsson and experimental and statistical logic, that they others in 2017, provides an opportunity to favour. In contrast, in addition to the softer assess the extent to which this generalisation type of empirical knowledge, it is a more can be defended. rational mode of reasoning, stressing con- Media studies as a more or less independ- ceptual analysis and comparative theoretical ent branch of scholarship was established in all approach, that they keep in mind. Fourth, in Nordic countries by the late 1960s and 1970s. line with their critical tone, leaning, among The term ‘mass communication research’ was other things, on Marxist social analysis, there used to describe the field in the first collective is an unmistakable normative tenor in their manifestation, Current Theories in Scandina- work.
23 Tarmo Malmberg
Conclusion of the same? The Nordic case supports the con- The panoramic view of the history of Nor- clusion that fostering national varieties, even dic media studies that I have presented above those of small countries in the hinterland, if lends support to a stronger proposition about one may say so, assists in countering interna- the development of the field more generally. tional homogenising tendencies. To round off Considering the cases of British, French, Ger- my notes, let me take up once more the case of man and US media studies, one can see how Marxism and that of cultural studies. academic tendencies in these intellectually The Marxist media research of the late influential countries have had parallels in the 1960s and the 1970s was an offspring of the Nordic countries. This is to be expected of a student movement and social upheavals sym- modern scientific discipline that has two audi- bolised by the year 1968. It had its centres in ences, one at home and the other abroad. As a the German-speaking world, mainly West consequence, one can see in many places the Germany, and in the Romanic countries, espe- rise and fall of the same cognitive styles. But cially France and Italy, from which its impuls- one can also see that there is no perfect match es travelled to Britain and the United States. between different countries. The French, for From this mix, different Nordic countries fil- instance, have been much more immune to tered different things. Finnish media studies Anglo-Saxon influences than the Germans, was heavily biased both for the orthodox vari- though importing British-American cultural ety well established in the socialist countries, studies to Germany took much longer than including the German Democratic Republic, was the case in the Nordic countries.41 Taking and for the so-called capital logic school.43 cognizance of these different national scenes, However, in Denmark, Norway and Sweden, which reflect how cognitive styles cross bor- the unorthodox combination of the Frankfurt ders, one might, in conclusion, briefly touch School, Freudo-Lacanian psychoanalysis and upon the question of the place of Nordic me- Saussurian semiology had a much stronger dia research on this map. Drawing on a line of impact on the soixant-huitards or the 68ers. thought dating back to German Idealism that Cultural studies, as it was institutionalised stresses cultural heterogeneity, I will do this in Britain in the 1960s and 1970s, had close by using an idea presented in Johan Galtung’s links with Marxist media study, as illustrated penetrating analysis of cognitive, or intellec- by the case of Stuart Hall, whose most famous tual, styles and their determinants.42 work, the paper on encoding and decoding, Galtung proposes the sociological thesis is an application of Marx’s method to media that intellectual styles are determined by the research.44 The postmodern ethos of the 1980s, social structure. He boldly asserts that coun- however, changed the face of cultural studies. tries with imperial ancestry and ambitions are From a theoretical project, it transformed into likely to generate styles that differ from those a heavily empirical approach, the hallmarks of developed in such small countries as the Nordic which were reception studies and a philoso- ones (his example is Norway). In other words, phy of contingency. As both Bo Bondebjerg there might be virtue in living on the periphery, and Heikki Hellman have convincingly ar- at a discreet distance away from the dominating gued, this was not, however, the way cultural intellectual centres. This suggestion is good to studies was received and developed in the remember, especially now that, for a couple North.45 The traditions of cultural and politi- of decades, the Nordic university system has cal sociology, stressing the endurance of so- undergone a major transformation towards cial structures and the normative function of streamlining in conformity with the so-called the public sphere, enabled media and cultural international, or mainly Anglo-American studies in the Nordic countries to avoid some standards, scholarly practices, including the of the extreme forms of idiographic and non- publishing, assessing and financing of research. normative methodology that commanded at- Is there a fear that what we end up with is more tention in the more metropolitan centres.
24 Media Studies in the Nordic Countries
Noter 1. Simonson & Park (2016), Averbeck-Lietz (2017). 12. Salokangas & Tommila (1982) is a detailed descrip- 2. This overview is a considerably expanded version tion of Finnish press history until the turn of the of an idea developed in my talk at the opening day 1980s; I take it up here because it seems to have welcome reception of the 23rd Nordic Conference escaped the notice of many, even though it is in on Media and Communication, Tampere, 19–21 English and easily available. The first systematic August 2017. study of the origins and development of Finnish 3. I am grateful to Ingela Wadbring for sharing with media ressearch is Himanen (1975), the results of me the bibliography of secondary literature on which have been used in many later works such Nordic media study that she has compiled. I thank as Hemánus & Nordenstreng (1977), Malmberg Maarit Jaakkola and Karin Hellingwerf-Björkqvist (1977) and Koenen (2009). for helping me, at such short notice, to get material 13. Davy (1949) is a good source on this. included in this bibliography. 14. Slaatta (2016) is my authority on the Norwegian 4. Koenen (2009, 43–44), on the basis of an analysis case. of surveys of Nordic media studies published in 15. Cf. Allardt (1973, 240 –253), which includes a brief Nordicom Review between 1980–2007, expresses an but dense description of Kaila’s œuvre, summaris- outsider’s marvel at the plurality of viewpoints to ing its main philosophical principles that combine be seen. Because of the focus and of programmatic positivism with ideas closer to Hegelian philosophy nature of my examination I will, however, focus on of nature. the similarities rather than the differences. 16. The visit to Norway is documented in Slaatta (2016, 5. To keep the essay short, I have to ignore the con- 177–180). Allwood (1952, 4) notes in passing La- ceptual problem of defining ‘media and commu- zarsfeld’s lecture tour to Stockholm. nication studies’ or, for short, ‘media studies’. I 17. The sources I have consulted offer no informa- simply take it as a name for a discipline that in- tion about Danish-American contacts. This may vestigates mass communication and mass media, indicate the relative Sonderweg of Danish media disregarding the fact that the definition of the field scholarship in the Nordic context. varies from country to country and even within 18. Wärneryd (1963). Nordenstreng (1968) is the best- one country or language area. (For instance, in known of these travelogues, though already put the German-speaking media studies the difference down in a sceptical mode. between Kommunikationswissenschaft and Medi- 19. Boalt (1965). enwissenschaft has been institutionalised since the 20. Nowak (1963). 1990s.) The concept of science is used in the sense 21. Malmberg (2012) summarises the evolution of common in German (Wissenschaft) but also in Hemánus’ work. the Nordic languages (tiede; vetenskap; videnskab; 22. The Finns shared a formal cooperation with Soviet vitenskap), which do not have a bias for the natural media scholars. As a sign of the international vis- sciences. ibility of Tampere at the time, see, e.g., Moragas Spa 6. In art history, the idea of history without names (1981, 126–131). is advanced by Wölfflin (1976 [1915]), which has 23. Palm (1968). To give a personal testimony, back been one of my early sources of inspiration in con- then Palm’s pamphlet had a strong impact on me. ceiving a structural theory of the history of media It was one of the models of media analysis I cher- studies. ished when enrolling in the University of Tampere 7. The term ‘cognitive style’ Denkstil( ) comes from to pursue undergraduate media studies in 1969. Fleck (1994 [1935]). One could alternatively speak Reading Palm prompted also Hemánus to write his of an intellectual style. best single work, Joukkotiedotus piilovaikuttajana 8. Casetti (1990), a superb work on postwar film the- (‘Mass Communication as Indoctrination’, 1973). ory, is an example of the kind of methodological or Weibull (2017, 15) points out how Palm’s pamphlet meta-methodological analysis that I try to pursue was one of the signs from which one could, towards here, though by somewhat different means. the end of the 1960s, read about the change of the 9. One exception is Bondebjerg (2000, 6–7), which zeitgeist in Sweden. refers to Dagspressen i Danmark, dens Vilkaar og 24. For a contemporary analysis of Finnish Marxist Personer indtil Midten af det attende Aarhundrede, media research, see Malmberg (1977, 71–75; 1981; a four-volume monograph by P. M. Stolpe pub- 1982). A stress on a more pluralist interpretation of lished in 1878–1882. the 1970s is provided both by Pietilä et al. (1990, 10. Suova (1952; 1956). Särmä (1992) is the best single 168–178) and by Wiio (1982, 364–368). source on Suova. 25. The Danish media research of the late 1960s and 11. For instance, in her comparative study of journal- the 1970s is described in Bondebjerg (2000, esp. ism research in Denmark, Norway and Sweden in 7–12), Frandsen & Kolstrup (1994, 124–126) and 1995–2009, Lisbeth Morlandstø (2012, 296) resorts Mortensen (1977; 1994). Ingwersen (2000, 45), to this conception of empirical knowledge. on the basis of citation analysis, acknowledges the
25 Tarmo Malmberg
specificity of Danish social scientific scholarship, 41. The differences between British, French, German and Hjarvard & Søndergaard (1998, 271) regard and US varieties of media study are analysed in ‘the strong interest and professional expertise in some detail in Malmberg (2005). analysis of media texts’, already well represented 42. Galtung (1981). in the 1970s, to be the ‘hallmark’ of Danish media 43. Kärki (1987, 107–108), a citation analysis of the research. sources Finnish media scholars used at the time, 26. Hyvönen et al. (2018, 95–97) arrives with emphasis bears this German connection out. at this point. Furhammar (2015) tells the personal 44. Hall (1980). story of how film study as an academic subject was 45. Hellman (1994), Bondebjerg (2000). established in Sweden, while Waldekranz (1982) and Forsman & Bolin (1997) scan the larger his- tory and Soila (1988) sheds Nordic light on it. 27. Curiously, Mortensen (1977, 347) points out the References theoretical nature of 1970s Marxist media research Allardt, Erik (1973). Naturalismi ja positivismi, pp. in Denmark, whereas Mortensen (2000, 28) plays 226–268 in Alapuro, Risto, Alestalo, Matti & Haa- it down. One explanation for the contradiction vio-Mannila, Elina (eds.) Suomalaisen sosiologian may be the suggestion advanced by Frandsen & juuret. Porvoo: WSOY. Kolstrup (1994, 126), namely, that, in the case of Allwood, Martin S. (with the assistance of Charles M. Habermas’ public-sphere theory, the 1970s theo- Q. McEaddy) (1952). Masskommunikationsforsk- retical work was more receptive than innovative, ning i USA: åsikts- och faktameddelelsens sociologi. functioning as a given framework for historical Stockholm: Affärsekonomi. inquiries. Averbeck-Lietz, Stefanie (2010). Kommunikationstheo- 28. Nordenstreng (1978). Nordenstreng’s book was the rien in Frankreich: Der epistemologische Diskurs der most cited single Nordic scholarly work in Swedish Sciences de l’information et de la communication media studies between 1977 and 1987 (Carlsson (SIC) 1975–2005. Berlin: Avinus. 1988, 34), and the translation is still in use (see. Averbeck-Lietz, Stefanie (ed.) (2017). Kommunikations- Bengtsson et. al. 2017, e.g., 30–31 and 51). wissenschaft im internationalen Vergleich: Transna- 29. Olivarius et al. (1976). tionale Perspektiven. Wiesbaden: Springer VS. 30. Cf. also Bondbjerg (2000, 12). Bengtsson, Stina; Bolin, Göran; Forsman, Michael; 31. The reception history of Habermas’ book in Fin- Jakobsson, Peter; Johansson, Sofia & Ståhlberg, Per land is told in Malmberg (2017). (2017). Medielandskap och mediekultur – en intro- 32. Bondebjerg (2000) confirms that these two lines duktion till medie- och kommunikationsvetenskap. of research were characteristic of Danish media Stockholm: Liber. research in the late 1960s and in the 1970s. Berg, Mie; Hemánus, Pertti; Ekecrantz, Jan; Mortensen 33. Mortensen (1994) is a somewhat elegic reflection Frands & Sepstrup, Preben (eds.) (1977). Current of a ‘68er’ on these developments. Theories in Scandinavian Mass Communication Re- 34. Grisprud (2000), Ytreberg (2008). I have used the search. Grenaa: GMT. Swedish translation of Gripsrud’s book, which is Boalt, Gunnar (1965). Masskommunikation: forsknings- available also in English (Gripsrud 2002). metoder och resultat. Stockholm: Aldus/Bonnier. 35. Gripsrud (2000, 103–112). Bondebjerg, Ib (2000). Hovedstrømninger i dansk film- 36. To this effect Ytreberg (2008, 81) cites approvingly og medieforskning. Mediekultur, 31(1): 6–20. Anders Johansen who uses the term dannelsefag, Carlsson, Ulla (1988). Masskommunikationsforskning which, I figure, translates into German as Bildungs- i Sverige 1977-1988: en översikt. Nordicom-Nytt/ fach, with the value-laden connotation of a disci- Sverige, Nr. 1-2, 13-36. pline based on certain norms guiding the conduct Casetti, Franceso (1990). Coupures épistemologiques of research. dans les théories du cinéma après-guerre. (Trad.). 37. Meaning the German decision to welcome refugees Iris, 6(1): 145–157. in 2015 and both the British vote on EU member- Couldry, Nick & Hepp, Andreas (2017). The Mediated ship and the US presidential elections in 2016. Construction of Reality. Cambridge: Polity. 38. Ytreberg (2008, 24) uses the work ‘undramatic’ to Davy, Georges (1949). L’explication sociologique et characterise the use of media in the contemporary le recours à l’histoire d’après Comte, Mill et Dur- world. Now this statement sounds like a voice from kheim. Revue de métaphysique et de morale, 58(3– a distant past if one is to believe the new literature 4): 330–362. on the threat to an individual’s identity and to the Fleck, Ludwik (1994 [1935]). Entstehung und Entwick- social fabric posed by latest innovations in com- lung einer wissenschaftlichen Tatsache: Einführung puter technology (see, e.g. Couldry & Hepp 2017, in die Lehre vom Denkstil und Denkkollektiv. 3rd 213–224). ed. Frankfurt am Main: Suhrkamp. 39. Berg et al. (1977). Frandsen, Finn & Kolstrup, Søren (1994). “Espace pub- 40. Bengtsson et al. (2017, 24). lic”, “public sphere”: l’histoire d’un concept haber-
26 Media Studies in the Nordic Countries
masien, pp. 121–132 in SIC (1994). Les sciences tionswissenschaften – ein Werkstattbericht, pp. de l’information et de la communication depuis 20 35–49 in Schulz, Peter, Hartung, Uwe & Keller, ans: approches, acteurs, pratiques. 9ème Congrés Simone (eds.) Identität und Vielfalt der Kommuni- national des sciences de l’information et de la com- kationswissenschaft. Konstanz: UVK. munication, Toulouse 26-27-28 mai 1994. Kärki, Riitta (1987). Formaali tieteellinen kommu- Forsman, Michael & Bolin, Göran (1997). Ett kritiskt nikaatio suomalaisessa tiedotustutkimuksessa: tillstånd: det svenska filmvetandets framväxt och analyysi tiedotusopillisten artikkeleiden lähteistä formationer. Filmhäftet 24(3–4): 193–206. 1970–1984. Tampere: Tampereen yliopisto, tiedo- Furhammar, Leif (2015). Egocentrisk betraktelse över tusopin laitos. tillkomsten av ett universitetsämne, pp. 215–224 in Malmberg, Tarmo (1977). Den finska masskommuni- Hyvönen, Mats; Snickars, Pelle & Vesterlund, Per kationsforskningen – en historisk kartläggning och (eds.) Massmedieproblem: mediestudiets formering. värdering av nuläget. Nordisk Forum, 12(2): 67–78. Lund: Mediehistoria, Lunds universitet,. Malmberg, Tarmo (1981). Marxismi suomalaisessa Galtung, Johan (1981). Structure, Culture, and Intel- tiedotusopissa. Tiede & edistys, 6(3): 24–38. lectual Style: An Essay Comparing Saxon, Teutonic, Malmberg, Tarmo (1982). From Information Theory Gallic and Nipponic Approaches. Social Science to the Study of Culture: Trends in Finnish Com- Information, 20(6): 817–856. munication Theory and Research.Nordicom-In - Gripsrud, Jostein (2000). Mediekultur – mediesamhälle. formation, 4(2–3): 1–6. (Trans.) Göteborg: Daidalos. Malmberg, Tarmo (2005). Nationalism and Interna- Gripsrud, Jostein (2002). Understanding Media Culture. tionalism in Media Studies – Europe and America, London: Arnold. 1945–2005. Paper presented at the First European Groth, Otto (1948). Die Geschichte der deutschen Communication Research Conference, Amster- Zeitungswissenschaft: Probleme und Methoden. dam, 25–26 November 2005. [Online.] Available München: Konrad Weinmayer. at http://urn.fi/URN:NBN:fi:uta-201608312200. Hall, Stuart (1980). Encoding/Decoding, pp. 128–138 [Accessed 22 November 2018.] in Hall, Stuart; Hobson, Dorothy; Lowe, Andrew & Malmberg, Tarmo (2012). Pertti Hemánus ja suoma- Willis, Paul (eds.) Culture, Media, Language: Work- laisen tiedotusopin käänteet 1950-luvulta 1990-lu- ing Papers in Cultural Studies, 1972–79. London: vulle. Media & viestintä, 36(3–4): 97–108. Hutchinson; in association with the Centre for Malmberg, Tarmo (2017). Studying the Career of Ideas Contemporary Cultural Studies. as Reception History: Habermas’ Strukturwandel Hellman, Heikki (1994). Postmodernistisk teori och and Finnish Media Studies, 1970s to 2010s, pp. nordisk mediaforskning. Nordicom-Information, 211–237 in Averbeck-Lietz, Stefanie (ed.) Kom- 16(1–2): 33–38. munikationswissenschaft im internationalen Ver- Hemánus, Pertti (1973). Joukkotiedostus piilovaikut- gleich: Transnationale Perspektiven. Wiesbaden: tajana. Helsinki: Otava. Springer VS. Hemánus, Pertti & Nordenstreng, Kaarle (1977). Mass Moragas Spa, Miquel de (1981). Teorías de la comuni- Communication Research in Finland, pp. 375–381 cación. Barcelona: Gustavo Gili. in Berg, Mie; Hemánus, Pertti ; Ekecrantz, Jan; Morlandstø, Lisbeth (2012). Tema med visse variasjo- Mortensen, Frands & Sepstrup, Preben (eds.) Cur- ner – en studie av utviklingen i skandinavisk jour- rent Theories in Scandinavian Mass Communication nalistikkforskning. Norsk Medietidsskrift, 19(4): Research. Grenaa: GMT. 291–311. Himanen, Hannu (1975). Suomalaisen tiedotustut- Mortensen, Frands (1977). The Bourgeois Public kimuksen synty ja kehitys: aineistoa tiedotusopin Sphere – A Danish Mass Communication Research tieteenanalyysiin. Tampere: Tampereen yliopisto, Project. (Trans.), pp. 293–354 in Berg, Mie; Hemá- tiedotusopin laitos (MA thesis). nus, Pertti; Ekecrantz, Jan; Mortensen, Frands & Hjarvard, Stig & Søndergaard, Henrik (1998). Media Sepstrup, Preben (eds.) Current Theories in Scan- Research in Denmark. Sekvens: Film- og Medievi- dinavian Mass Communication Research. Grenaa: denskabelig Årbog, 265–274. GMT. Hyvönen, Mats; Snickars, Pelle & Vesterlund, Per Mortensen, Frands (1994). Ideologikritik og marxisme: (2018). The Formation of Swedish Media Studies, hvor er medieforskningens kritiske perspektiv fra 1960–1980. Media History, 24(1): 86–98. 70erne blevet af? Nordicom-Information, 16(1–2): Ingwersen, Peter (2000). The International Visibility 45–48. and Citation Impact of Scandinavian Research Ar- Mortensen, Frands (2000). Dansk medieforskning ticles in Selected Social Science Fields: The Decay igennem de seneste 30 år: et kommentar til SHF’s of a Myth. Scientometrics, 49(1): 39–61. fagseminar om dansk film- og medievidenskab. Kaila, Eino (1939). Inhimillinen tieto: mitä se on ja mitä Mediekultur, 31(1): 28–35. se ei ole. Helsinki: Otava. Nordenstreng, Kaarle (1968). Communication Re- Koenen, Erik (2009). Transnationale Einflüsse in der search in the United States: A Critical Perspective. Entwicklung der skandinavischen Kommunika- Gazette, 14(3): 207–216.
27 Tarmo Malmberg
Nordenstreng, Kaarle (1975). Tiedotusoppi: johdatus Soila, Tytti (1988). Skandinavisk filmforskning – en yhteiskunnallisten viestintäprosessien tutkimukseen. översikt. Filmhäftet, 57: 58–64. Helsinki: Otava. Suova, Eino (1952). Aurora-seuran sanomalehti 1771– Nordenstreng, Kaarle (1977). Kommunikationsteori: 78: sanomalehtiopillinen tutkimus. Turku: Turun om massmedierna och kunskapsprocessen i samhäl- yliopisto. let. (Trans.) Stockholm: Almqvist & Wiksell. Suova, Eino (1956). Sanomalehtitiede valinkauhassa. Nowak, Kjell (1963). Masskommunikationsforskning i [Inaugural lecture.] Helsinki. Sverige: en översikt samt en annoterad bibliografi. Särmä, Pentti (1992). Suovan myötä sanomalehti- Stockholm: Företagseknomiska Forskningsinsti- tiedosta sanomalehtitieteeseen, pp. 240–250 in tutet vid Handelshögskolan; P.A. Norstedt & Söner. Nordenstreng, Kaarle (ed.) Tiedotusopin peruskurs- Olivarius, Peter; Rasmussen, Ole & Rugholm, Peter sin lukemisto. Tampere: Tampereen yliopisto, tie- (eds.) (1976). Massekommunikation: introduktion dotusopin laitos. til et undervisningsområde. [S.l.]: Dansklærerfore- Waldekranz, Rune (1982). Filmstudier och filmforsk- ningen/Det faglige udvalg for dansk. ning: en orientering i internationell och svensk Palm, Göran (1968). Indoktrineringen i Sverige. Stock- filmlitteratur, pp. 8-80 in in Werner, Gösta (ed.) holm: PAN/Norstedt. Svensk filmforskning. Stockholm: P.A. Norstedt & Rogers, Everett M. (1994). A History of Communica- Söner. tion Study: A Biographical Approach. New York: Wärneryd, Karl-Erik (1963). Amerikansk masskom- Free Press. munikationsforkning: några intryck från en stu- Pietilä, Veikko; Nordenstreng, Kaarle & Malmberg, dieresa. Stockholm: Företagsekonomiska Forsk- Tarmo (1990). Theoretical Convergences and Con- ningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. trasts: A View from Finland. European Journal of Weibull, Lennart (2017). Mediebransch och medie- Communication, 5(2): 165–185. forskning 1965–1980: några erfarenheter och per- Salokangas, Raimo & Tommila, Päiviö (1982), Press spektiv. Nordicom-Information, 39(1): 12–23. History Studies in Finland: Past and Present. Scan- Wiio, Osmo A. (1982). Communication et médias: les dinavian Journal of History, 7: 49–73. orientations de la recherche en Europe –Finlande. Simonson, Peter & Park, David W. (eds.) (2016). The (Trans.) Cahiers de la communication, 2(4–5): International History of Communication Study. New 362–368. York: Routledge. Wölfflin, Heinrich (1976 [1915]). Kunstgeschichtliche Slaatta, Tore (2016). Early Nordic Media Research and Grundbegriffe: Das Problem der Stilentwicklung the Special Case of Norway (1930–1965), pp. 171– in der neueren Kunst. 15th ed. Basel & Stuttgart: 191 in Simonson, Peter & Park, David W. (eds.). Schwabe & Co. The International History of Communication Study. Ytreberg, Espen (2008). Hva er medievitenskap. Oslo: New York: Routledge. Universitetsforlaget.
28 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 29-33
David Crouch From Fika to Fake News
What’s Left of the Swedish Model?
Recent popular writing about Scandinavia in English has tended to hype up the positive aspects of these societies – Sweden and Denmark in particular – building on decades- old notions about the Nordics. This superficial image has made it easier for Donald Trump and his followers to attack the Swedish model, arguing that liberalism, social democracy and multiculturalism have led to social crisis. In this article we briefly review the Scandi publishing phenomenon and argue that, in order to respond effectively to fake news about Sweden, we need a clearer understanding of what the Swedish model means today.
Long before February 19, 2017, Sweden had The person most responsible for popular- a fake news problem. On that Saturday after- ising the notion that Sweden is distinct from noon in Florida, Donald Trump implored his other countries was the North American jour- followers: “Look at what’s happening last night nalist Marquis Childs. Childs came to Sweden in Sweden! Sweden – who would believe this?” in 1933 as a young man and wrote a number Speaking to a crowd inside an aircraft hangar, of books about the country, the best known the US president exploited a persistent image of which was Sweden: The Middle Way (1936). of Swedish exceptionalism, as an oasis of plac- He arrived in the country via Nazi Germany. id and carefree prosperity – now, the president To the east, Stalin’s forced collectivisation had implied, brought low by immigration. Some- generated mass starvation, while at home the thing awful had happened, he said. It hadn’t. US was in the depths of the Great Depression; But overnight, Sweden became a central focus the horrors of World War II were already vis- for the international Alt Right, eager to find ible on the horizon. So Child’s notion of a evidence, fake or otherwise, that liberalism, middle way between capitalism and social- social democracy and multiculturalism were ism, “a spectacle of sanity and stability that leading to a social collapse.1 other nations may study with profit”, found a It is easier to attack a stereotype than the ready audience. concrete, nuanced detail of a country’s devel- Childs’ book was hugely successful. It cre- opment. The Alt Right narrative about Sweden ated a resilient image that has since mingled has been all the more effective because of the with more popular notions of Sweden as dramatic contrast it presents with previous blonde and blissful, a land of socialism and clichés about the country. If you believe that sexual freedom where they did things differ- something is wonderful, how much more ently. During the Cold War, the idea that that shocking it is to be told that the truth is very society could be organised along alternative different. lines was usually associated with Russia. But after the Soviet monolith collapsed, the gap David Crouch, D.Phil., Senior Lecturer, was partially filled with flimsy stereotypes School of Journalism, Media and Commu- about Sweden. The endurance of this quasi- nication, Gothenburg University. religious faith in Scandinavia is remarkable.
29 David Crouch
It has survived the turbulent 1970s and 80s, were pioneers on the environment and human when Childs himself felt obliged to point out rights, they elected women leaders and rode that the middle way was faltering,2 and the bicycles to work – observations that could just full-blown financial crisis of the early 1990s, as well be applied to Sweden. Helen Russell, which seemed to echo in some way the events another journalist catering to the tastes of left- sweeping Eastern Europe at the time. Rudolf liberal Guardian readers, went one better than Meidner, a left-wing economist and one of Kingsley by moving to Denmark for a year and the architects of Sweden’s post-war economy, writing The Year of Living Danishly: Uncover- surveyed the wreckage, asking: “Why did the ing the Secrets of the World’s Happiest Country Swedish model fail?”3 (2016). She wrote: “Living Danishly has given The inquisitive traveller browsing in an air- me a glimpse of a more meaningful way of port bookshop, or the general reader search- being. An understanding of how life should ing Amazon for books on Scandinavia today, be, or at least, how it could be. And I like it.”4 will be struck by the way in which recent But the wave of “Scandi fever” was only popular writing about his part of the world is just getting started. Meik Wiking is head of framed by the enduring image of the Nordics the Happiness Research Institute in Copen- as a soft-focus paradise of welfare and well- hagen and author of a bestseller The Little being. David Christie’s 2016 novel Sweden Book of Hygge: The Danish Way to Live Well captures how this yearning after a better world (2016). Hygge, which Wiking translates as is often connected to Scandinavia. The hero, “the pursuit of everyday pleasures”, became who has ditched his principles for Thatcher- a publishing sensation. To paraphrase Kings- ism, is tempted to become a “seeker of Swe- ley, there was a point in 2017 when it felt like den”, pursuing a vaguely distant, dreamlike you couldn’t open a newspaper or magazine utopia instead of the fast money he has come without reading something about hygge. As to worship. The focus of literature written for Wiking put it, journalists were touring Den- a popular audience tends to be on Sweden and mark searching for hygge, colleges were teach- Denmark – Norway’s riches are too clearly ing about hygge, and hygge shops, bakeries connected to oil, while Iceland has been rav- and cafes were springing up all over the place. aged by its banks and Finland dragged down Wiking’s book has so far been published in 31 by the eurozone crisis. But the two remaining countries. As if one unpronounceable Scandi Nordic countries still provide plenty of fodder word was not enough, Wiking followed this for Scandi dreamers. up with The Little Book of Lykke: The Danish Search for the World’s Happiest People (2018). The Swedes soon got in on this publishing Preparing the ground phenomenon. Lagom: The Swedish Art of Bal- for fake news anced Living (2017), by Linnea Dunne, kicked “There was a point in early 2012 when it felt open the door to an avalanche of books on like you couldn’t open a British newspaper or lagom, “the new Scandi lifestyle trend tak- magazine without reading something about ing the world by storm”. Inevitably, we now Denmark,” wrote the award-winning Guard- have The Little Book of Fika: The Uplifting ian journalist Patrick Kingsley. “Scandi fever Daily Ritual of the Swedish Coffee Break, by – or perhaps more accurately, Danish delirium Lynda Balslev (2018). An unexpected hit in – gripped the UK.” Kingsley spent a month the same vein is Margareta Magnusson’s The (!) in the country and wrote a book about it Gentle Art of Swedish Death Cleaning: How to – How to be Danish: A Journey to the Cultural Free Yourself and Your Family from a Lifetime Heart of Denmark (2012). The Danes were the of Clutter (2017), which again has spawned happiest people in the world, Kingsley noted. several copy-cat books. They produced cult TV dramas, they had This Scandi hype has created a fertile trendy cuisine, they wore nice jumpers, they ground in which fake news can grow – but
30 From Fika to Fake News news very different from that spread by Don- dinner party conversations rather than serious ald Trump. In September 2015, to give just research. But he was kicking at an open goal one example, the Guardian published a mod- – picking holes in Scandi fever was as easy as est feature about some small-scale Swedish taking candy from a baby. experiments in a six-hour working day.5 The Other writers are now turning their atten- story was quickly picked up by other media tion to the obvious gap between fantasy and and distorted to fit the stereotype – according reality. Kajsa Norman’s Sweden’s Dark Soul: to these reports, a revolution in Swedish work- The Unravelling of a Utopia, due out in late ing practices was sweeping the country. Scot- 2018, promises to “shine a light into the hid- tish columnist Robert McNeil encapsulated den darkness lurking at the edges of Swedish the hunger that exists for stories like this that society and the oppressive groupthink that confirm positive stereotypes about Sweden: threatens to eclipse its enduring brightness”. “What have these wacky Scandinavians Away from these mainstream publications, the been up to now? I will tell you what: experi- Alt Right is lining up some far more sensation- menting with a six-hour working day, that’s alist books attacking Sweden. To understand what. A typical Britisher will think: ‘Six-hour the ferocity of the Alt Right onslaught, which working day? That’s immoral. First, it was por- uses a dark image of Sweden in its global cul- nography. Now this. The Scandinavians need ture war, Paul Rapacioli’s Good Sweden, Bad reining in.’ ... We cannot believe everything Sweden: The Use and Abuse of Swedish Values they do in Scandinavia is good and everything in a Post-Truth World (2018) is essential. Swe- we do is bad, despite all the evidence. But it’s den has been complacent about its reputation, nice to have a beacon of hope, however illu- Rapacioli argues, offering his book as a wake- sory. And the thought that somebody some- up call to those Swedes who believe there is where is trying to organise society on sane still something worth defending. lines gives us courage to carry on in Barmy Britannia.”6 The fake news version of this story went What’s left of the Swedish model? viral almost exactly a year after the original If books on Scandinavian life have tended to Guardian article, when a Facebook video trivialise these societies, making them vulner- meme declared: “Sweden is officially moving able to critique, what about the economy? It to a six-hour working day.” That video has is the economy, after all, is what generates the been viewed 43 million times.7 prosperity underpinning notions of hygge, The hype has created space for other writ- lykke and lagom. But here again, recent books ers to point out that things are not what they fall into partisan camps – everything is either might seem. The best-known example is by wonderful, or it’s all going to hell in a hand- another British journalist, Michael, Booth. His cart. 2014 book The Almost Nearly Perfect People In Viking Economics: How The Scandina- – The Truth About the Nordic Miracle, leaped vians Got It Right – And How We Can Too to the top of the non-fiction bestseller charts. (2016), George Lakey cherry-picks facts and “The whole world wants to know the secret observations about the Nordics and tries to of Nordic exceptionalism,” he wrote from his stitch them together into a narrative that ticks home in Denmark. “[But] once you begin to a lot of boxes for left-leaning Democrats in the look more closely at the Nordic societies and USA. At the same time, however, he crowbars their people, beyond the Western media’s cur- some diverse economic history into a super- rent Scandinavian tropes … a more complex, ficial picture of the Nordics as bastions of his- often darker, occasionally quite troubling torical progress achieved through “grassroots, picture begins to emerge.” Booth’s book is a non-violent revolution”. From the libertarian eclectic assemblage of anecdotes and factoids, right, Nima Sanandaj’s Debunking Utopia: Ex- some which seem to have been garnered from posing the Myth of Nordic Socialism (2016)
31 David Crouch could almost be a direct rejoinder to Lakey, agencies emerged out of centralised wage bar- scoring easy points against what he calls “the gaining between unions and employers, the Nordic Shangri-La”, that rose-tinted view of aim of which was to force Swedish industry Scandinavia so prevalent on the left. to remain internationally competitive through Amid the hype and polarisation, it is easy constantly innovating and restructuring.10 to fall into one of two errors: to defend a ro- This framework collapsed in the 1980s, and manticised version of Sweden, in a knee-jerk many believed this was the end of the Swedish reaction to the Alt Right’s fake news; or to re- model. But unions and employers managed to ject any notion of Swedish exceptionalism, stick the system back together again, culmi- thereby throwing out the baby of the Swedish nating in the 1997 Industriavtalet. model together with the bathwater of roman- ticised versions of it. On the contrary, an ef- 3. There is “active ownership” of companies. fective response to fake news requires a clear Swedish capitalists have an unusual relation- conception of what makes Sweden different, ship with their companies. The bulk of the and why. In 2017-18, I interviewed more than economy is controlled by large investment 70 leading figures in Swedish business and organisations with a track record of owning the trade unions.8 From these wide-ranging and managing companies for decades, so a interviews, a picture emerged of the economy long-term philosophy is hard-wired into their that may help to anchor discussions about thinking. This is further encouraged by an un- the Swedish model and the challenges it faces usual system of “dual class” share ownership, today. The findings can be summarised as fol- also known as A and B shares, which gives lows: shareholders a bigger stake in the company if they commit for the longer term. This is the 1. The role of trade unions is widely respected. Swedish model of “active ownership”, where The trade unions in Sweden remain broadly shareholders are expected to exercise their attractive to large numbers of the popula- power over the long term, rather than just tion, regardless of their profession. TCO, the looking to bail out if they think management white-collar union federation, has gained a is likely to damage the share price. This ap- remarkable 400,000 new members in the past proach is also associated with a sense of wider 10 years – an in- crease of 40 per cent, and evi- responsibility for society. dence that unions can be essential to a mod- ern workforce, even during the good times. 4. Generous family policies are integral to the The Swedish unions’ approach is to look after economy. The Swedish system of generous their members, rather than particular jobs, so parental leave and subsidised childcare is no they largely embrace the logic of free-market panacea, but it is outstanding compared to globalisation and the frequent economic up- most other industrialised nations, and it is in heaval it entails. Most employers say they ac- the family sphere that the traditional, state- tively want to negotiate with the trade unions run Swedish welfare system is strongest today. – they are not forced to do so.9 The system has its political roots in a leftist government of the 1970s, but both liberal and 2. A unique labour market. Swedish businesses conservative governments have pushed for its pay a portion of their turnover into a unique expansion. The system originated in a short- system of “job security agencies” – trygghets- age of workers and the need for women to fill fonder – which help workers who are made the gap, but today a political commitment to redundant. This largely hidden welfare system gender equality has become an integral aspect lubricates the economy by taking the sting of the Swedish model. Business attitudes to out of job losses, helping Swedish industry to lengthy parental leave tend to mirror the long- restructure rapidly and relatively freely. These term outlook noted above.
32 From Fika to Fake News
Conclusion: way of solving the eternal conflict be- the new Swedish model tween equality and expansion, cohesion It is no longer true that the Swedish model is versus dynamism – the Swedish model is a creature of the left – mainstream right-wing potentially one very efficient answer.”11 opinion also claims the model for its own. With a clearer understanding of the features Since the economic crisis of the early 1990s, that make Sweden different from other econo- Sweden has been ruled by centre-left and cen- mies, it is easier to see that the country is not tre-right coalitions for almost equal periods, the socialist utopia that the Alt Right loves with strong elements of continuity between to hate. At the same time, the economy has governments. The problems that beset Swe- been remarkably successful, despite features den’s economy in the 1980s were a watershed, that make it distinct from the Anglo-Saxon after which the country modified important model of capitalism prevalent in the United aspects of its model. The essence of this “new” States. The model faces many challenges, not Swedish model is a balance between fostering least that of immigration. But its distinctive capitalism and taking responsibility for peo- features also offer tools and structures that ple who struggle to fit into it. In the words of can shape a response to those issues. There Anders Borg, former finance minister: are aspects of the Swedish approach to the “Fundamentally the Swedish model is economy that appear to be rationally worth a very pragmatic, down to earth way of defending – without needing to romanticise dealing with the tension between social the country or play down the problems that it cohesion and growth ... a very modern needs to resolve.
Notes Childs, Marquis (1980). The Middle Way on Trial. New 1. See Rapacioli (2018). Haven: Yale University Press. 2. Childs (1980). Crouch, David (2015). Efficiency Up, Turnover Down: 3. Meidner (1993, 211–228). Sweden Experiments With Six-Hour Working Day. 4. To someone with even a passing knowledge of what The Guardian, September 17, 2015. has happened to Danish politics since Russell’s Crouch, David (2018). Bumblebee Nation: The Hidden book was published, it is hard to read that phrase Story of the New Swedish Model. Stockholm: Karl without raising an eyebrow. Adam Bonniers Stiftelse. 5. I know, because I wrote this article; see Crouch Enjoy Science (2016). Sweden Is Officially Moving to a (2015). 6-Hour Working Day. Facebook 7 September 2016. 6. McNeil (2015). [Online.] Available at
33 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 34-45
Maarit Jaakkola Mission: Norden Några exempel på att hitta den nordiska vinkeln och kommunicera dess relevans i dagens värld
Samtidigt som det finns glänsande visioner för det officiella nordiska samarbetet är intresset för nordisk samverkan under press. I en alltmer globaliserad värld söker sig många till bredare internationella sammanhang med engelska som lingua franca. Bland de aktörer som arbetar i och med det nordiska området på gräsrotsnivå finns det således ett stort behov av att påpeka relevansen av det nordiska idag. Hur hittar och skapar man den ”nordiska vinkeln”? Vi frågade några i olika sektorer relaterade till medier och kommunikation: ett utbildningscenter för yrkesverksamma journalister, den natio- nella svenska föreningen som ingår i Nordens förbund, en nybildad sammanslutning av unga medieprofessionella, Nordiska ministerrådets baltiska kontor i Lettland och det nordiska centret för forskning och utbildning i Shanghai.
Aarhuskursen – journalistisk fortbildning för att åter sätta Norden på agendan
Nordisk Journalistcenter (NJC) är en organisation för fortbildning av yrkesverksamma journalister, finansierad av Nordiska ministerrådet. NJC arbetar genom att anordna kurser, seminarier och andra kompetensfrämjande aktiviteter. Målet är att skapa och upprätthålla intresse för medier och journalistik. Centret är kanske mest känt för den årliga journalistkursen som kallas för “Aarhuskursen”.
John Frølich, Nordisk på tale som hjemsted for det nye initiativ – for Journalistcenter (NJC): som rigsdagsmanden, Sven Emanuel Ohlon, sagde: ”Den utvidgade samnordiska journa- Vilka är ni på Nordisk Journalistcenter? Hi- listutbildningen skulle förläggas till Aarhus storiskt sett, hur har ni blivit till och vuxit Universitet. Aarhus är nämligen pionjär på fram till dagens organisation? området i Norden”. Det vi i dag kender som Nordisk Journalist- Pressens organisationer og interessenter i center eller NJC så dagens lys i 1957. Under Sverige, Norge, Finland og Island blev inddra- navnet Nordisk Journalistkursus var det en get fra den spæde begyndelse. Indstillingen fra nordisk pendant til det efterhånden ti år gamle Nordisk Råds Kulturudvalg var, at den fælles og velfungerende Journalistkursus ved Aar- nordiske journalistuddannelse skulle være en hus Universitet. Forud var gået en beslutning videreuddannelse – altså ikke en grundud- i Nordisk Råd den sidste dag i januar 1956. dannelse – og den skulle være af mindst tre Ideen om en fælles nordisk journalist- måneders varighed. Praktisk erfaring med uddannelse var lanceret to år forinden af en journalistik skulle være adgangskrav. svensk rigsdagsmand. Allerede her var Aarhus Første undervisningsdag var 1. februar
34 Mission: Norden
1958. Hovedaktiviteten var et årligt, tre må- bidrager vi med best practice fra Norden til neder langt efterårskursus for journalister. mediehuse og journalister i Baltikum. Heraf navnet. Nordisk Journalistkursus blev Når Aarhuskurset tilbringer en uge i Bru- hurtigt i folkemunde til Aarhuskurset. Målet xelles, så handler det også om nordisk samar- var, at styrke journalistikken, at styrke nor- bejde. Vi besøger det nye fællesnordiske kon- disk samhørighed og knytte bånd mellem de tor i Bruxelles. Vi udfordrer de tre nordiske nordiske lande. kommissærer, møder nordiske medlemmer af Nordisk Journalistkursus havde fra begyn- Europa Parlamentet og diskuterer dækningen delsen til huse i nyopførte bygninger i Venne- af EU med nordiske korrespondenter. lystparken i Aarhus. Her boede kursisterne på Journalistkollegiet, her blev de undervist og Kan du nämna några konkreta exempel på her delte de to institutioner ikke blot dørmåtte de nordiska samarbeten? og møbler, men også ledelse. Et eksempel er journalistiske netværk i Nor- Mange år senere, i 2010, da Nordisk Jour- den. Aarhuskurset har skabt snesevis af vær- nalistkursus for længst var blevet til Nordisk difulde nordiske netværksgrupper, der stadig Journalistcenter, besluttede pressens organi- mødes til årlige træf og som ved, at der er sationer at sælge bygningerne i Vennelystpar- hjælp at hente fra journalistkolleger i nabolan- ken. NJC rykkede op til Danmarks Medie- og det, når historien kræver det. Cirka 20 grup- Journalisthøjskole (DMJX) på Olof Palmes per holder kontakt, diskuterer journalistiske Allé, hvor centeret i dag nyder godt af et frugt- udfordringer og samles til reunion i forskellige bart samarbejde med DMJX. byer i Norden. Der går en lige linje fra 1957 og til i dag, Et andet eksempel er samarbejdet med Ba- hvor Aarhuskurset stadig eksisterer som en rents Press International, et netværk af jour- nøgleaktivitet. Men det er kortere nu, og det nalister i Sverige, Norge, Rusland og Finland. har fået selskab af mange andre aktiviteter – Samarbejdet indebærer kurser, konferencer seminarer, workshops, master classes, konfe- og master classes. rencer fra Nuuk til Murmansk. NJC har nu Desuden findes der et nordisk projekt aktiviteter i såvel Norden som Nordvestrus- ”Russia in the News Media”, som analyserer land og Baltikum. dækningen af Rusland i svenske, norske, fin- Men det har altid handlet om det samme: ske og danske medier. Mødet og de vigtige, faglige diskussioner mel- lem journalistkolleger og redaktører i Norden. Vad bidrar det “nordiska” till journalister- NJC har stået for netværk og videndeling fra nas aktiviteter? Vad er, med andra ord, dess før disse ord blev en del af vores sprog. Det er mervärde? netværk, som holdes i hævd og beviser deres Det nordiske bidrager til en udvidelse af per- værdi selv mange år efter. spektivet og en videndeling, der kan sætte na- tionale historier i relief og dyrke den nordiske Vilken betydelse har det nordiska samar- dimension i medie- og samfundsdebatten. betet för er? I en tid, hvor både det nordiske, journali- Nordisk samarbejde er altafgørende for os og stikken og naboskabet i regionen sættes under kernen i alle aktiviteter. De fælles nordiske kritisk debat, er der et påtrængende behov for kulturgrundlag og værdier, for eksempel det, en perspektivudvidelse og en ny nordisk op- at alle de nordiske lande har en stærk public lysningstid. Det er store ord, men en voksende service sektor, udgør platformen for arbej- antiintellektualisme og en voldsom medie- det. Det gælder også NJC’s aktiviteter i Nord- kritik synes at skabe nye skillelinjer mellem vestrusland og i Baltikum. Her handler det landene, også internt i landene. om, at vi gennem disse aktiviteter formidler Her kan journalister få merværdi ved at samarbejde mellem Norden og Rusland, eller hente viden, og samarbejde med nordiske mellem Norden og Baltikum. For eksempel kolleger om konkrete projekter. Det er ker-
35 Maarit Jaakkola nen i det, vi kalder ”Nordisk nytteværdi for leder på SVT, besluttede efter kurset at indlede journalister”. et journalistisk crossborder-samarbejde, der resulterede i stribevis af artikler, TV- og ra- Hur syns den nordiska vinkeln i dagens me- dioindslag om problemerne for togtrafikken i dier och journalistik? de nordlige regioner i Sverige og Finland (se Undersøgelser har vist, at de nordiske histo- https://njc.dk/nordisk-journalistsamarbej- rier i medierne er svundet voldsomt ind. Ikke de-fik-svensk-regering-til-at-rette-ind/). alene viser det sig i fraværet af gensidige kor- Et andet godt eksempel var Panama Pa- respondenter i landene, det ses også i, at det pers-historien, der i 2016 fældede den island- nordiske perspektiv eller den nordiske vinkel ske statsminister Sigmundur Davíð Gunn- stort set er forvundet fra dækningen. laugsson. En historie, der ikke var blevet til Tidligere så vi, at de nordiske svar på fælles uden et tæt samarbejdet mellem SVT’s Upp- problemer var en helt normal perspektive- drag granskning og den islandske journalist ring ved dækningen af ny lovgivning. Nu er Jóhannes Kr. Kristjánsson. Norden forsvundet, bortset fra når det gælder At interessen for det nordiske er til stede, skandaler og immigrationshistorier. så vi for nylig, hvor det svenske valg var gen- Sigende er det måske, at de to største nor- stand for en helt usædvanlig interesse i danske diske historier de sidste 10 år var Anders medier. Gennem flere uger var valgkampen et Behring Breivik i Norge og Peter Madsen-sa- tema i flere af de store landsaviser, dækningen gen i Danmark. var bredere end normalt, og antallet af danske NJC vil arbejde for, at Norden kommer til- journalister, der tog til Sverige på valgdagen, bage i medierne. NJC vil hjælpe journalister var rekordstort. med nordisk ”crossborder journalism”. Et godt På valgdagen ryddede DR2 og TV 2 News eksempel er hvordan to deltagere fra Aarhus- fladerne, og Radio24syv sendte mandag hele kurset 2017 fortsatte deres samarbejde. Finske morgenholdet til Malmø for at rapportere om Ann-Charlotte Åkerholm fra Yle’s samfunds- det svenske valg. redaktion og svenske Peter Nässén, program- Der er lys forude.
Nordiska föreningar främjar möten mellan olika nordiska språkgrupper
I varje nordiskt land finns en ideell förening som arbetar för att öka kunskap om Norden. I Sverige heter den Föreningen Norden, i Danmark och Norge Foreningen Norden, i Finland Pohjola-Norden och på Island Norræna félagið. Alla dessa ingår i paraplyorganisationen Nordens Förbund. I Sverige arbetar Föreningen Norden för demokratiutveckling och delaktighet genom att rikta sig mot grupper som har svårt att etablera sig i det svenska eller nordiska samhället.
Bo Andersson, general- medlemsorganisationer och partners. På alla sekreterare för Föreningen nivåer och i flera olika sektorer. Vi har flera Norden i Sverige: typer av medlemskap. I lokala nordenavdel- ningar finns personliga medlemmar. Även Vilka är ni? Varför har föreningen grundats juridiska personer som skolor, bibliotek, för- och hur har ni vuxit fram till dagens orga- bund och företag är medlemmar. nisation? Föreningen Norden bildades 1919 i tre län- Föreningen Norden är en partipolitiskt och der samtidigt: Sverige, Norge och Danmark. religiöst obunden ideell förening med många Det fanns flera skäl, varav två starka var dels
36 Mission: Norden ambitionen att verka för ett öppet, samarbe- Hur många medlemmar har ni i nuläget? tande och enigt Norden, dels ett mer praktisk, Hur kan ni beskriva er medlemsprofil? att stödja det ekonomiska utbytet, utveckling- Föreningen har 9200 enskilda medlemmar en och det regionala försörjningsarbete som samt totalt 450 skolor, bibliotek och organi- växt fram under kriget. sationer. Redan från början var arbetet inriktat på Föreningen Norden i Sverige har medlem- stödja samarbetet inåt och utåt Norden. Grun- mar från alla de nordiska länderna, mest från dare kom från riksdagspartierna, ämbetsmän, Finland som en följd av dels kriget och dels kommuner, universitet, näringsliv och fören- arbetskraftsinvandringen. Fler utomnordiskt ingsliv. födda blir medlemmar, från olika länder. Det Föreningen började arbeta med samhälls- följer ungefär hur det sett ut sedan 1950-ta- frågor, särskilt ekonomi, arbetsmarknad, ut- let. Men flest nordiska medlemmar är de med bildning och socialpolitik. Men också klassisk släkt eller födelseland i någon av de nordiska upplysning, folkbildning, föreningsutveckling länderna. Föreningen är öppen för alla som och att få in Norden som ämne i den offentliga delar föreningens ändamål och syfte. utbildningen, i läromedel med mera. Föreningen fyller 100 år nästa år, och då Föreningen gick från en liten aktiv krets riktar vi in oss på framtidsfrågor, särskilt håll- 1919 till att i Sverige, på mitten av 1990-talet, bar utveckling. Vad är mer naturligt än att i omfatta 36 000 personliga medlemmar, i cirka samband med det rikta in sig mot barn och 180 lokala nordenavdelningar och 125 natio- ungdom, skolor och familjer och engagera far- nella samverkande medlemmar. Skolor var un- och morföräldrar i det arbetet. gefär 700 och bibliotek 250. Efter EU-inträdet Hållbar utveckling omfattar samhällsut- och en profilering att fokusera på kultur, skolor, vecklingen som helhet och det passar fören- bibliotek och klassiskt vänortsutbyte förlorade ingen bra med tanke på att 100-årsfirandet föreningen snabbt medlemmar. samtidigt är en kick-off i framtidsarbetet. I Från år 2010 har föreningen ett nytt prin- frågor om hela samhällsutvecklingen eller cipprogram, och från 2012 arbetar föreningen inom ett särskilt område satsar föreningen med den ursprungliga uppgiften att öka sam- på att stärka utveckla demokratin och få till arbetet inåt och utåt Norden. Fokus ligger på stånd flera demokratiska mötesplatser. Det är samhällsutveckling som helhet, på alla nivåer. på dem olika sakfrågor kan studeras, samtalas Digitalisering är en väsentlig del i arbe- om och lösningar utvecklas. En metod för lo- tet. Kultur och språkförståelse är fortsatt en kal och regional utveckling är alldeles ny och mycket viktig del, men arbetet omfattar också lanserad under hösten 2018. sådant som ekonomi, goda sociala relationer Det är viktigt med det folkliga deltagandet över gränserna, arbetsmarknad, utbildning, i den representativa demokratin och själv- rörlighet, teknisk-ekonomisk utveckling som styrelsen i kommuner och föreningar. Det är nordisk infrastruktur samt innovationer för också viktigt med förmågan att lyssna, kom- att möta dagens utmaning om bland annat municera och förhandla samt komma överens demokrati, integration och hållbar utveckling. också i frågor där oenighet finns. Det är en av Det har medfört att antalet nationella med- traditionerna sett till hela världen som bidra- lemmar och partners, och även medlemsan- git till att fred varit faktum mellan de nordiska talet lokalt, har stabiliserats och till och med länderna i över 200 år. ökar på många håll. Världsläget, den europeiska situationen, Vilket förhållande har ni till Nordiska mi- oro för demokratins utveckling och för ut- nisterrådet och det officiella nordiska sam- vecklingen av internationellt tillika nordiskt arbetet? samarbete gör att fler ser Norden som en mö- Föreningen Norden i Sverige samarbetar tesplats och plattform för sina intressen och med andra systerorganisationer i förening- aktiviteter. Det är därför föreningen finns. arna Nordens Förbund. Styrelse för den verk-
37 Maarit Jaakkola samheten är ordförande i respektive land. De Hur ser denna verksamhet ut konkret? Till har ett samnordiskt kansli till sitt förfogande. exempel, vilka projekt har ni igång för till- Föreningarna Nordens förbund har ett bra fället? samarbete med det officiella nordiska samar- Föreningen Norden är öppen för alla som de- betet. Exempel på det är Norden i skolan som lar ändamål och syfte, föreningen samverkar omfattar läromedel och tips, vänklasser och med alla som vill denna sak. Föreningen ska lärarkontakter, Nordjobb som omfattar som- främja samarbete, inåt och utåt Norden. marjobb, bostad och fritid, samt lite språk- Några exempel där föreningen medverkar förståelse samt Nordiska nätverk som är en i lite mer konkreta projekt är: I arbetet med service att kunna finna andra organisationer NEET:s (inte i arbete, utbildning, praktik; från men också kunna sända in kritik eller förslag det engelska uttrycket “not in employment, till det officiella nordiska samarbetet. Mer in- education or training”) möter vi många frå- formation om dessa verksamheter finns på gor om delaktighet eller brist på delaktighet. www.nordiskanatverk.org. I arbetet med “Vägen in” (med Borlönge kom- Inom respektive land bedrivs samarbete mun, Rädda Barnen och Individuell Männis- med olika departement och myndigheter, kohjälp) möter vi stora behov av att känna samt kommuner och regioner eller landsting. sig som en del av samhället och att etablera Vänortsarbetet är en del av det, och nu sker sig i det svenska, men likadant också i andra en utveckling av det klassiska vänortsarbetet nordiska länder. mot att också arbeta med sakfrågor över grän- I möten med olika språkgrupper vill vi an- serna – alla nivåer, alla sektorer. I det arbetet vända Nordisk språkdeklaration som grund, är föreningen Norden praktiska ansvariga för all tillgänglig teknik och alla nya metoder som vissa utvecklingsstöd i både Norden och Öst- visat sig fungera för att skapa ökad samhö- ersjöregionen. righet “mellan folk i Norden” – som man sa förr – vilket idag omfattar så många fler. Det Berätta om er verksamhet. finns ca. 300 språkgrupper i Norden i vår tid. Föreningen publicerar tidskriften Nordens Vilken tillgång! tidning och böcker. På vår hemsida samlar vi informationsmaterial. Nordisk språkdeklaration Vi tar hand om event och arrang- emang – allt från regeringsuppdrag Nordisk språkdeklaration, Deklaration om nordisk som Nordkallottenkonferensen till språkpolitik (2006), är ett språkpolitiskt program kampanjer, resor, seminarier och utarbetat av Nordiska språkrådet, en språkpoli- medlemsmöten. tisk lednings- och expertgrupp inom Nordiska Vi har skickar även ut ett nyhets- ministerrådet. Deklarationen har godkänts av brev för skolor och bibliotek. Nyhets- samtliga nordiska undervisningsministrar. Den brevet kommer ut fyra gånger per år är inte juridiskt bindande men ministrarna har och vänder sig till alla som intresse- förbundit sig till de långsiktiga mål som presen- rar sig för frågor som rör utbildning, teras. Målen tillhör frågor om språkförståelse och skol- och biblioteksverksamhet. -kunskap samt parallel-, fler- och mångspråkig- Inom verksamheterna byggs het. Länderna rapporterar om uppföljningen olika intressentnätverk, som av deklarationen vartannat år under Nordiska inom utbildning och inom de- rådets session. Ladda rapporten ner här: mokratiutveckling. Föreningen stödjer medlemmar och intres- senter att precisera krav och http://norden.diva-portal.org önskemål. Föreningen hjäl- /smash/get/diva2:700895/ per till att bilda föreningar, FULLTEXT01.pdf nätverk, grupper och projekt.
38 Mission: Norden
Young journalists, overcome your fear and join the Nordic community!
In 2016, a group of young Nordic journalists wanted to take the future of young media professionals to their own hands. It was then the Nordic Press Association (NPA) was founded. The goal of the NPA is to help people under 30 years of age to gain knowledge and experience of the Nordic region in order to make better media content.
Anna Takala, co-founder of fare state is in the changing process, and when the Nordic Press Association Finland discusses the health care system or (NPA): employment, the answers are often looked for in the other Nordic countries. If a journalist Why did young journalists – or “media mak- doesn’t know what is going on in the neigh- ers”, as you call them – feel such a need to get bouring countries, it makes it hard to cover togerther within the Nordic context? even domestic news. There were little to no opportunities for young Nordic cooperation is also good for learn- media makers from the Nordic countries to ing languages. Even if there has been a com- come together for training, intercultural mon preference for the official language of dialogue with their peers from other Nordic NPA being English, some of the unofficial countries or for publishing their stories as part talks are held in Swedish. Many of us have of a wider Nordic discussion community. That learned a couple of words from another Nor- was one of the main reasons why young media dic or Scandinavian language. And, of course, makers from Finland, Denmark and Sweden taught his or her own native language to one’s wanted to establish the Nordic Press Associa- international colleagues! This learning and tion, NPA. Simply put, it was to give young teaching exchange helps the passive under- media makers the opportunity to gain the standing of each other’s languages, which is, crucial experience they need in their work by again, important in doing background re- giving them an international media platform search for the journalistic stories. that strives to create the best circumstances for young aspiring journalists and to empower How do you engage young colleagues? What them to advocate for their rights. kind of events do you organize? We also realized that we didn’t know that In 2018, the Nordic Press Association’s annual much about each other. It seems in all the seminar Nordic Youth Media Days was held countries there are news about Sweden but in Helsinki. that’s all. Neither had we personal contacts to The organizing team, which consisted of people in the other Nordic countries. So we about ten young Finnish young journalists, wanted to change that and create something felt that there is a special need for events and that didn’t exist before. training sessions with a Nordic perspective in In the journalistic work, it’s good if you Finland. In summer 2018 they established the have connections to the neighbouring coun- Nordic Press Association Finland. The goal tries and you can follow what’s going on in for the Nordic Press Association Finland is to your neighbourhood. That gives perspective create opportunities for Nordic cooperation that is crucial to all journalists, not only to especially in Finland. journalists covering foreign affairs. Globaliza- It’s important to have a broad international tion often craves for localization and then it network but we felt that we need small-scale is important to know how the same situation national events, too. For that purpose the NPA is handled somewhere else. The Nordic wel- Finland felt like a proper solution.
39 Maarit Jaakkola
Based on your experiences, how relevant Most of the Finnish participants and ac- is the Nordic cooperation to today’s young tive members know some Swedish but are journalists and journalism students? Are still afraid to use it. That is why the Nordic they more oriented towards the “interna- Press Association Finland’s first event – organ- tional” or “European” cooperation? ized in October – was an evening workshop Unfortunately, it seems like the orientation is called “Övervinn din rädsla – gör en intervju more towards wider international cooperation på svenska” (Overcome your fear – make an than Nordic. Still, we have had nice number interview in Swedish). During the workshop of applicants to our annual seminars Nordic the participants learned how to do a basic Youth Media Days and during the seminars interview in Swedish. Our sparring partners many of the participants have come to real- were two Swedish-speaking Members of Par- ize that there are nice people and interesting liament, a tv journalist and the director of things happening also closer by. It is also easy Amnesty Finland. to participate in our seminars because they are close. How are you planning to tighten the Nordic To put it briefly, it seems that young media community and develop the feeling of to- makers are not as interested in the Nordics as getherness in future? we think they should be and that is the thing We think the answer is nothing less than co- we are trying to change. operation. Being a Nordic citizen and having an interest in Nordic cooperation must be- come part of one’s identity. And the younger Have you experienced any language barriers you start the better! in the interaction and cooperation? If yes, For some people it’s good to have an exist- how are these overcome? ing network they can join when others like to As said, the official language of the Nordic create their opportunities themselves. That is Press Association is English. And that is not why we in the Nordic Press Association want only because Finns wanted it that way, but to offer the both ways: we have a network one also Swedes, Danes and Norwegians found it can join, but at the same time every young difficult to understand each other and wanted Nordic media maker has the change to make English to be the official language. the network look like him- or herself.
Från informationsspridning till ömsesidigt erfarenhetsutbyte i Baltikum
Nordiska ministerrådets sekretariat ligger i Köpenhamn, men ministerrådet har repre- sentation även i Baltikum. De tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen inhy- ser var sitt kontor. Tidigare handlade verksamheten mycket om att sprida kunskap om Norden efter att många generationer hade befunnit sig bakom järnridån. I takt med att de baltiska länderna har utvecklats ekonomiskt har samarbetet blivit jämbördigt och det handlar mera om erfarenhetsutbyte.
Stefan Eriksson, direktör på Baltikum? När startades arbetet där och vad Nordiska ministerrådets kontor är bakgrunden till verksamheten? i Riga: Nordiska ministerrådet öppnade sina kontor i Tallinn, Riga och Vilnius 1991, direkt efter Nordiska ministerrådet är väl presenterat dessa länders återupprättade självständighet. i de nordiska länderna, men vad gör det i Kontorens roll har sedan dess varit att tillsam-
40 Mission: Norden mans med de nordiska ambassaderna verka ing om hur man i Baltikum ser på samarbete för att stärka den regionala nordisk-baltiska med Norden, vilket gav ett huvudsakligen gemenskapen genom att främja och stödja uppmuntrande resultat (se https://www.nor- olika former av samarbete mellan de nord- den.lv/en/news/110418-strong-support-for- iska och baltiska länderna inom i stort sett alla co-operation-with-the-nordic-region-in-the- samhällssektorer. baltic-countries/) . Vår uppgift är inte att ersätta de enskilda I alla tre länderna ser en majoritet av in- nordiska ländernas verksamhet i Baltikum, vånarna samarbete med Norden som något utan att komplettera genom att framhäva den positivt, och ett flertal vill även att samarbe- regionala nordiska dimensionen, och i för- tet ska utökas. Givetvis finns i svaren en stor längningen bidra till att stärka en nordisk- variation vad gäller vilka konkreta områden baltisk samhörighet. som anses viktiga i samarbetet med Norden. Samtidigt tror jag att det är viktigt att vara Vilka är fördelarna och finns det några ut- ödmjuk och inte tro att ”nordiska lösningar” maningar med nordiskt samarbete i er or- med automatik uppfattas som positiva på alla ganisation? områden. Detta bekräftas delvis av undersök- Kontoren i Baltikum är en del av Nordiska ningen, som även innehöll frågor om vad som ministerrådets sekretariat i Köpenhamn, och man inte uppskattade i Norden, och i svaren nordiskt samarbete är därför en naturlig led- kan man se att nordbor ibland kan uppfattas stjärna i allt vårt arbete. Att företräda de nor- om arroganta och överlägsna. diska länderna i utlandet är på många sätt en Samtidigt kan man konstatera att kunska- tacksam uppgift, eftersom Norden av många pen om de nordiska länderna är förhålland- betraktas som en region med lång tradition evis god: de flesta letter kunde namnge fram- av nära samarbete och gemensamma värder- stående nordbor från olika områden – även om ingar på många områden. Kunskapen om de fiktiva personligheter som vikingar, troll och nordiska samarbetsinstitutionerna är ofta be- Karlsson på taket var vanligast förekommande! gränsad, och vi är vana att förklara hur det Sannolikt skulle en motsvarande undersökning nordiska samarbetet är uppbyggt. i Norden ge ett sämre resultat, vilket betyder Samverkan mellan vårt kontor och de nor- att det ännu finns mycket att göra i de nordiska diska ambassaderna i Riga fungerar utmärkt, länderna för att öka kunskapen om Baltikum, och vi försöker på olika sätt lyfta fram det som alltför ofta i media tenderar att nämnas i gemensamt nordiska, till exempel genom att olika negativa sammanhang (människohandel, gemensamt fira de nordiska nationaldagarna pengatvätt, lönedumpning, stöldligor etc.). och regelbundet arrangera nordiska dagar i Den utökade nordiska turistströmmen någon av Lettlands regioner. Samtidigt förstår till Baltikum inger trots allt förhoppning om vi naturligtvis att det finns sammanhang där att nordbornas kunskap och intresse för sina de nordiska länderna är konkurrenter och har baltiska grannar ökar och att stereotyper och ett intresse av att själva profilera sig, vilket inte vanföreställningar ersätts av egna erfarenheter hindrar att den nordiska identiteten kan bidra från besök i Baltikum. till att stärka de enskilda nordiska ländernas attraktionskraft. Hur har Nordens relevans i ert sammanhang förändrats genom åren? Hur uppfattar du att nordiskt samarbete be- Verksamheten på de nordiska kontoren i Bal- traktas utifrån? tikum var under 1990-talet till stor del inrik- Även om detaljkunskapen om hur det nord- tad på spridning av information och kunskap iska samarbetet är uppbyggt ofta är begränsad, om Norden – under en tid benämndes till så vill jag hävda att den allmänna bilden av och med kontoren som ”informationskon- nordiskt samarbete i Lettland är positiv. Vi tor”. Detta hade till stor del att göra med ett genomförde förra året en opinionsundersökn- stort uppdämt behov av kunskap efter att un-
41 Maarit Jaakkola der flera generationer ha befunnit sig bakom Anser du att Norden är mer eller min- järnridån utan möjlighet att ha kontakter med dre aktuellt nu än för 5–10 år sedan? utlandet. Kontoren bedrev även viss språkun- Jag arbetade inte själv med nordiska frågor för dervisning på denna tid. 5–10 år sedan, men mitt allmänna intryck är Idag har kunskapsnivån om Norden ökat att nordiskt samarbete idag upplevs som mer till en helt annan nivå, och informationstek- relevant än tidigare. nologins genombrott har dessutom bidragit Det fanns en tid då många trodde att glo- till att mycket information finns lätt tillgänglig bala och europeiska strukturer skulle innebära på annat sätt. I takt med att de baltiska länder- lösningar på alla problem, och kanske till och na har utvecklats ekonomiskt har också sam- med nordiskt samarbete av vissa upplevdes arbetet blivit mer jämbördigt. Om det under som en överflödig nivå. Utan att förminska de första åren efter frigörelsen ofta handlade betydelsen av globalt och europeiskt samarbe- om biståndsprojekt med en tydlig givar- och te, så tror jag att många idag ser regionalt sam- mottagarsida så kan man säga att idag Nor- arbete i Norden som i högsta grad aktuellt och den och Baltikum huvudsakligen samarbetar som ett viktigt komplement till andra former som partners. Det finns givetvis fortfarande en av bilateralt och internationellt samarbete. skillnad i ekonomiska möjligheter, men sedan Den säkerhetspolitiska situationen har för- Baltikums EU-medlemsskap så har de baltis- ändrats i norra Europa, vilket också bidragit ka ekonomierna utvecklats positivt och sakta till att stärka det nordiska samarbetet. Denna men säkert närmat sig de nordiska länderna. faktor har givetvis även relevans för det nord- Man bör också komma ihåg att de baltiska isk-baltiska samarbetet. Lite grand av en pa- länderna på flera områden anses ligga före radox är förstås att försvars- och säkerhetspo- de nordiska länderna, till exempel vad gäl- litiska frågor inte är en institutionaliserad del ler e-governance och hantering av rysk in- av varken det nordiska eller nordisk-baltiska formationskrigföring, vilket betyder att det samarbetet. Men aktualiteten i samarbetet gäl- numera i allt större utsträckning handlar om ler också många andra frågor, inte minst vad erfarenhetsutbyte i bägge riktningar inom det gäller miljö- och klimatfrågor, hållbar utveck- nordisk-baltiska samarbetet. ling, kultur och sociala frågor.
The growing academic importance of China and the Sino-Nordic research collaboration since the 1990s
During the recent years, China has radiply grown in importance in the academic world. Parallel to this, the Chinese growth and transformation will continue to be of tremen- dous importance to the development of the world as a whole. Therefore, understand- ing China, through whatever lens – cultural, societal, environmental – is crucial to any number of fields, including for scholars who haven’t focused on the country before. Nordic Centre in Shanghai has facilitated collaboration since the mid-1990s.
Cheng Liang, senior ration between 26 institutions in Denmark, research fellow: Finland, Iceland, Norway, and Sweden, lo- cated at Fudan University in Shanghai, China. What is Nordic Centre in Shanghai? How The centre was founded mainly due to did it come into being and why? What are the increasingly arising influence of Chinese your main activities? academic research. China’s various societal Founded in 1995, Nordic Centre is a collabo- transformations have brought about a new
42 Mission: Norden
generation of minds that are engaging with the To put things into a broader cultural con- outside world in ways that previous genera- text, what kind of cultural influences have tions didn’t. Meanwhile, massive investments there been from the Nordic countries in in research over the past few decades have China? made Chinese scientists leaders in a number Nordic culture and literature have had a very of fields. It has never been more important or special role in Chinese cultural development. rewarding to work with China on the research For example, it is the introduction of Ibsen- challenges we face together, whether in the ism in the May Fourth Movement in 1918 that social or natural sciences. has launched China’s cultural modernization. Nordic Centre serves as: 1) a platform Nora has been greatly adored as a cultural fig- for initiating and developing research and ure in women’s liberation and in later cultural educational programmes, conferences, and and social liberation in China. Yet, as for the workshops of mutual interest to Nordic and Nordic cultural promotion in China, there is Chinese scholars; 2) a teaching institution for much to be done. For example, as for Nordic Chinese students and scholars who study the literature, there is only one academic book, Nordic countries, and for Nordic students and Nordic Literary History by the Chinese scholar scholars pursuing the study of China; and 3) Shi Qinge, published in 2005, and there has an organiser of programmes and courses for been no renewed research in this field till now. the Nordic business community in Shanghai. Also, except for several traditional writers of Nordic Centre also organises cultural Ibsen and Andersen familiar among Chinese, events such as national holiday celebrations, there has been little introduction of the con- concerts, movie nights, and book launches, in temporary Nordic writers and poets in China order to promote not only the member insti- now. tutions but the Nordic region and its culture What impresses Chinese people the most, more broadly. according to my personal observation, is the Specifically, Nordic Centre can financially artistic design of the Nordic furniture, which support academic research visits between respects nature and has strong humanistic China and Nordic countries through its re- concern. The emphasis on harmony between search platform. Also, academic events such as human beings and nature, which is in line research seminars, workshops, or conferences with traditional Chinese Taoism, and the hu- are sponsored. manistic details in furniture design is much In addition, every other year Nordic Cen- appreciated by Chinese people. There are tre hosts a conference, the theme of which is much efforts made to enhance the cultural decided at the previous year’s autumn coun- communication between the two countries cil meeting. Organizers at one but preferably now. During the EXPO held in Shanghai in several member universities work in close col- 2010, the exhibition of Nordic culture has at- laboration with Nordic Centre to organize the tracted many Chinese and has refreshed their conference, putting the programme together, knowledge of the Nordic culture. spreading information and the call for papers, and identifying and attracting participants. To move on to the media and communica- Nordic Center regularly offers education tion research – how do you see the role of packs for students, researchers, and other staff the Nordic countries in the media and media members. The education includes tailored research field in China? courses, summer courses and special courses The Nordic feature in media research, accord- on Nordic studies, as well as in Swedish and ing to me, is characterized by its humanistic Danish language learning. The centre puts to- concern and emphasis on equality. For exam- gether course programmes for member uni- ple, the feminism and female liberation move- versities, in close collaboration with academic ment in Nordic countries have a long history, staff from those institutions. which has greatly promoted the advancement
43 Maarit Jaakkola of social science and humanity studies as well 1992, the Danish press has replaced the tradi- as research on media and communication. tion of self-regulation with law adjustment. A Consequently, the feminist research in the me- specific demand about “sound press ethics” dia is quite innovative and systematic. I was in article 34 in the Media Liability Act is now impressed by Swedish scholar Irma Halonen, a part of the Danish legislation, which have who put forth the standard of feminine news indeed protected the Danish citizen’s person- in 1991, highlighting the female experience al rights and emphasized the moral codes of and perspective in news reporting and news journalism. The case is the same for Icelandic writing. The feminist research in the media Modern Media Initiative in Iceland and the covers a wide range, including the influence of Media Ownership Act and Broadcasting Act mass communication on women and female in Norway. images in the news report and nonfiction. I I am also impressed by the public discourse am quite interested in the feminist research space built in Nordic mass media. In Finland, on the film, which has been done by many the press has been very active in construct- scholars, for example, Eva Liestl (Norway), ing the public sphere by inviting the reader’s Kathrine Skretting (Norway) and Vibeke Ped- active participation into the effort. The tradi- ersen (Danmark). tional and network media in Finland both en- The feminist research in the media in Nor- courage the participation of common readers dic countries is not only pioneering in scope into the news writing in which the journalists but also in theory. It has a broader vision of regard citizens as the performers in the public interrelationship between gender and me- space who may decide the theme of the news, dia development by Swedish scholar Kirsten which has greatly updated the media’s role and Drontner, who investigates the different im- influence in today’s digital context. pact of mass communication on the male and This is like the reader-response theory in female modernization respectively from a his- literary studies in which the meaning of the torical perspective. text can be activated and renewed in continu- The vitality of feminist research in mass ous readings by different readers. It is very communication is a good example of Nordic helpful in creating a dynamic, even critical, academic research in media, which highlights public discourse space where different voices interdisciplinary cooperation and humanistic can be heard and a certain kind of neutrality vision on the subjects. can be achieved, which is also in line with the essential spirit of journalism, for example the Are there specific theories that are specifi- pursuit of objectivity. What enriches this open cally Nordic and have influenced the way mechanism is the construction of community media is studied? Or, do you see some dis- media as the extension of public discourse tinct characteristics that label the Nordic space, which focuses on the grassroots’ news. media researchers? In this way, the public, including the minori- According to my personal understanding, the ties and immigrants, may have free choices Nordic media is characterized by its high de- of airing their opinions. The perspective of mand on journalistic code of ethics such as community news may be quite peculiar and its emphasis on the differentiation between unique. It helps to create more public space facts and reviews in the news report, which is for certain group of readers. Although there is helpful in building up professional standards much hindrance caused by commercialization and code of behavior for journalists. during the creation of free and active public The construction of journalistic code of discourse space, this mechanism exhibits the ethics is accompanied by supportive legal high sense of social responsibility and eager systems. For example, Danish press has been pursuit of democracy of the Finland media working on the press self-regulatory system institutions in giving voice to the voiceless. construction in the past years. Since January As for Finland, the press has been very ac-
44 Mission: Norden tive in constructing the public sphere by invit- systems can be effectively put under control. ing the reader’s active participation into the Similarly, the management system of media effort, which has greatly updated the media’s in China should be reformed to make the me- role and influence in today’s digital context. dia run more independently and the property This is quite enlightening for Chinese me- right of knowledge should be under stronger dia. First, comprehensive legal system safe- legal protection. guarding the freedom of speech should be set Second, institutional construction is of up and the media’s rights should be respected, equal importance for the media. For exam- especially in lawsuit procedure. Through the ple, the Press Council in Denmark is also an construction of sound legal environment pro- inspiring innovation for Chinese media to tecting the media’s right of supervision, the guarantee its fulfillment of both social respon- abuse of power in legal and administrative sibility and the public interest.
45 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 46-53
Cecilie Ravik & Maarit Jaakkola Hvordan skal man finde rundt i det nordiske politiske landskab? Nordisk samarbejde – en oversigt
Når man taler om nordisk samarbejde, hvad taler man så om? Der findes mange organer og niveauer i det officielle nordiske samarbejde, og det kan være svært at skabe sig et overblik over den poltiske struktur. I denne oversigtsartikel forsøger vi at belyse det så- kaldte officielle nordiske samarbejde som er en kompleks størrelse. Samarbejdet består af Nordisk Råd, som er det parlamentariske samarbejdsorgan, og Nordisk Ministerråd, som er samarbejdsorgan for regeringerne. Mange blander rundt på Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd, og under disse organer findes der et hav af underorganisationer og projekter. For overskuelighedens skyld har vi ikke medtaget alle underorganisationer, da der findes flere end 100 underorganisationer knyttede til samarbejdet.
Nordisk samarbejde er en af de ældste og mest omfattende regionale og politiske kollabora- tioner i verden.1 De nordiske lande udgør den tolvte største økonomier i verden. Samarbej- der i sin nuværende form etablerede efter an- den verdenskrig da landene ønskede et tættere samarbejde med hinanden. Det officielle nordiske samarbejde omfatter Kilde: Nordisk Ministerråd (2018, 35) landene Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland. • Den skal manifestere og udvikle den De nordiske lande finansierer samarbejdet nordiske samhørighed. i henhold til en fordelingsnøgle baseret på • Den skal øge den nordiske kompetence landenes andel af den totale bruttonatio- og konkurrenceevne. nalindkomst. • Den skal styrke den nordiske indflydelse De centrale organ i det nordiske samarbejde internationalt. er Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd. Ud- gangspunktet for al nordisk virksomhed skal Budgettet for nordisk for det nordiske samar- opfylde et eller flere af nedenstående kriterier:2 bejde vedtages af Nordisk Ministerråd, men skal godkendes af Nordisk Råd. Alle nordiske • Den skal omfatte virksomhed, som ellers lande bidrager til finansieringen udfra en af- skulle ske i nationalt regi, men hvor der talt fordelingsnøgle (se figur ovenfor). kan opnås tydelige positive effekter via I en undersøgelse foretaget af Nordisk Mi- fælles nordiske løsninger. nisterråds analyseenhed kom de frem til at over 90 percent af den nordiske befolkning Cecilie Ravik, kommunikatör på Nordicom. synes at det nordiske samarbejde er vigtigt.3 Maarit Jaakkola, redaktör för Nordicom- Dog har mange svært ved at skelne mellem Information. Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd.4
46 Hvordan skal man finde rundt i det nordiske politiske landskab?
Kilde: Nordisk Ministerråd (2018, 35)
47 Cecilie Ravik & Maarit Jaakkola
48 Hvordan skal man finde rundt i det nordiske politiske landskab?
Nordisk og internationelt Præsidium samarbejde Præsidiet har ansvaret for de overordnede politiske spørgsmål, planlægning og budget- Nordisk Råds roller er at påvirke Nordisk Mi- ter samt det udenrigs- og sikkerhedspolitiske nisterråd og landenes regeringer ved at kom- parlamentariske samarbejde. Præsidiet er det me med forslag og stille spørgsmål til dem.3 højeste besluttende organ mellem sessioner- Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd arbejder ne.9 Præsidiet består af en præsident og en ikke kun med internordiske anliggender. vicepræsident samt 13 medlemmer. De baltiske lande er også en del af det nordiske samarbejde, hvorfor Nordisk Minis- Udvalg terråd har kontorer i Baltikum (se punkt 2.3 Det politiske samarbejde omkring konkrete i oversigtsfiguren). Nordisk Råd og Nordisk spørgsmål sker primært i Nordisk Råds fagud- Ministerråd samarbejder også med lande som valg og i Præsidiet som er ledelsesorganet.10 Canada, USA, Storbritannien og Irland. Arktis Der findes fire udvalg: Udvalget for Kundskab og Østersøområdet er vigtige arbejdsområder og Kultur i Norden, Udvalget for Velfærd i for samarbejdet. Nordisk Ministerråd giver Norden, Udvalget for et Holdbart Norden og også støtte til projekter og programmer i både Udvalget for Vækst og Udvikling i Norden. Rusland og Hviderusland. Derudover findes der en kontrolkomité, hvis Nordisk Råd opgave er udføre kontrol og følge op på akti- viteter som finansieres med fælles nordiske Nordisk Råd blev dannet i 1952. Ar- midler. Der er også en valgkomité, hvis opgave 1. bejdet i Nordisk Råd reguleres af Hel- er at forberede og fremlægge forslag til de valg singforsaftalen fra 1962 og af Nordisk som plenarforsamlingen afholder. Råds forretningsorden.5 Rådets medlemmer sidder i landenes parlamenter og udvælges Partigrupperne af parlamenterne efter forslag fra partigrup- Nordisk Råds valgte medlemmer har mulig- perne. Der afholdes ikke direkte valg til Nord- hed for at danne partigrupper. En partigruppe isk Råd.6 skal bestå af mindst fire medlemmer og have repræsentanter fra mindst to lande.11 1.1 Nordisk Råds politiske orga- ner Partigrupperne har bl.a. til opgave at udarbej- Det politiske arbejde sker i plenarforsamling- de spørgsmål og medlemsforslag, samordne en, præsidiet, udvalgene og partigrupperne. og udarbejde politisk stillingtagen i gruppen, samt være i dialog med borgere og relevante Plenarforsamling/session organisationer i Norden.12 Plenarforsamlingen er det øverste organ i Nordisk Råd har fem partigrupper: den Soci- Nordisk Råd og består af 87 medlemmer fra de aldemokratiske Gruppe, Midtergruppen, den nordiske lande. Plenarforsamlingen vedtager Konservative Gruppe, den Venstresocialistiske en række beslutninger på de årlige sessioner Grønne Gruppe og Nordisk Frihed. som afholdes i uge 44 i formandskabslandet.7 Under sessionen har Nordisk Råd mulighed for at være i direkte dialog med ministrene 1.2 Nordisk Råds administrative og stille forlag og spørgsmål samt fremsætte organer udtalelser til Nordisk Ministerråd eller de Nordisk Råds administrative organer består nordiske landes regeringer.8 Under sessionen af rådssekretariatet, de nationale delegations- udvælges præsidenten og vicepræsidenten for sekretariaterne, partigruppesekretariaterne og det kommende formandskabsår. sekretariatskollegiet.
49 Cecilie Ravik & Maarit Jaakkola
Rådssekretariatet Nordisk Ministerråd 2. Rådsekretariatet deler hus med Nordisk Mi- nisterråds sekretariat og Nordisk kulturfond i Nordisk Ministerråd blev dannet i København. Arbejdet ledes af en rådsdirektør, 1971 og er det officielle nordiske regerings- som også er referent i Præsidiet. Sekretariatets samarbejdsorgan. Nordisk Ministerråd ken- opgave er at forberede spørgsmål og sager som detegnes af konsensusprincip; det vil sige at skal behandles i præsidiet og udvalgene. Nordisk Ministerråd arbejder med sager som alle fem lande er enige om.15 Det er statsmi- De nationale delegationer nistrene som har det overordnede ansvar for Nordisk Ministerråd, men det praktiske an- Hvert nordisk land har en delegation i Nordisk svar ligger hos samarbejdsministrene som er Råd. Delegationerne skal kontrollere at beslut- udpegede af statsministrene. ninger i Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd gennemføres nationalt.13 2.1 Flere ministerråd Partigruppesekretariaterne Nordisk Ministerråd er trods navnet ikke ét ministerråd, men flere. Samarbejds- Deres opgave er bistå partigrupperne med at ministrene mødes i det som kaldes Nordisk udarbejde medlemsforlag, og generelt briefe Ministerråd for Samarbejdsministrene (MR- og rådgive dem. SAM). Derudover findes der et ad hoc minis- terråd for digitalisering og ti fagministerråd, Sekretariatskollegiet hvor de andre nordiske ministrene mødes. Sekretariatskollegiet består af rådsdirektøren, medarbejdere fra sekretariaterne, delegatio- Embedsmandskomitéer og 2.2 nerne og partigrupperne. Sekretariatskollegiet arbejdsgrupper forbereder Præsidiets møder samt drøfter an- Under hvert ministerråd er der tilknyttet em- dre sager af fælles interesse. bedsmandskomitéer som har til opgave at føl- ge op på sager der behandles i deres minister- Observatørstatus 1.3 råd. Der findes i alt 16 embedsmandskomitéer. Det er sametingene i Finland, Norge og Sverige samt Ungdommens Nordiske Der findes mange arbejdsgrupper og udvalg Råd som har observatørstatus i Nordisk Råd. som er nedsat af ministerråd eller embeds- Førstnævnte har et til at udtale sig i general- mandskomitéer, og hvis opgave er at arbejde debatten og i øvrigt i henhold til Præsidiets med ministerrådet målsætninger. beslutning, og sidstnævnte har ret til at deltage i Præsidiets møder, men ikke i deres 2.3 Sekretariat och beslutninger. generelsekretæren Nordisk Ministerråd sekretariat och gene- 1.4 Nordisk Råds priser relsekretæren har ansvaret for den daglige Nordisk Råd uddeler hvert år fem pri- drift af regeringssamarbejdet og skal realisere ser: litteraturprisen, børne- og ungdomslit- samarbejdsministrenes vision ”Sammen er teraturprisen, musikprisen, filmprisen og vi stærkere”.16 Sekretariatet ledes af en gene- miljøprisen. Litteraturprisen er den ældste ralsekretær som er udpeget af de nordiske af de fem priser. Den blev uddelt første gang regeringer. i 1962. Nordisk Råds priser regnes blandt de mest Institutioner og anerkendende priser i Norden. Priserne bliver samarbejdsorganer uddelt hvert år til Nordisk Råds session og En stor del af det nordiske samarbejde foregår vinderne får 350.000 DKK hver.14 via Nordisk Ministerråds institutioner og sam-
50 Hvordan skal man finde rundt i det nordiske politiske landskab? arbejdsorganer. Godt en tredjedel af minister- • Foreningerne Nordens Forbund (FNF) – 17 rådets samlede budget går netop til disse. et forbund som arbejder for at styrke det De nordiske institutioner har en tæt folkelige nordiske samarbejde. tilknytning til det politiske arbejde og sekre- • Grænsehindringsarbejdet – statsmi- tariatet, mens et samarbejdsorgan har en mere nistrenes projekt om at gøre Norden til løs tilknytning og er hel eller delvis finansieret verdens mest integrerede region. af Nordisk Ministerråd. Nordicom falder un- • Hallo Norden – informationskontor for der sidstnævnte kategori. personer som flytter, arbejder eller stu- dere i Norden. Fællesaktiviteter • Norden i Fokus – arrangerer debatmøder Nordisk Ministerråd bidrager til en masse fæl- og seminarier om aktuelle emner inden lesaktiviteter. Fællesaktiviteter er aktiviteter for politik, kultur og miljø. som skal være med til at styrke nordisk nytte. • Nordisk tjenestemandsudveksling (TJUT) Eksempel er: – udvekslingsstøtte for nordiske statsan- satte.
Noter Norge og Sverige. København: Nordisk Ministerråd. 1. Grunfelder et al. (2018). Nordisk Ministerråd (2018b). Nordiska ministerrådet 2. Nordisk Ministerråd (2018c, 19). – budgetförslag: planer och budget 2019 framlagt 3. Andreasson & Stende (2017, 8). av generalsekreteraren. Köpenhamn: Nordisk Mi- 4. Nordisk Ministerråd (2018c, 11); Andreasson & nisterråd. Stende (2017, 20). Nordisk Ministerråd (2018c).Velkommen til Nordisk 5. Nordisk Råd (2017). Ministerråd: arbejdet og arbejdsformer. København: 6. Nordisk Råd & Nordisk Ministerråd (2018d). Nordisk Ministerråd. 7. Nordisk Råd & Nordisk Ministerråd (2018b). Nordisk Råd (2017). Forretningsorden for Nordisk Råd. 8. Nordisk Ministerråd (2017, 9-15). København: Nordisk Råd. 9. Nordisk Råd & Nordisk Ministerråd (2018a). Nordisk Råd & Nordisk Ministerråd (2018a). Infor- 10. Nordisk Råd & Nordisk Ministerråd (2018c). mation om Nordisk Råds præsidium. [Online.] 11. Nordisk Ministerråd (2017, 24). Tillgänglig på
51 Ingång till den nordiska gemenskapen
Söker du ingång till det nordiska? Här har vi valt ut några rapporter som hjälper till att komma in i aktuella diskussioner om Norden. Alla ligger öppet på webben. Mer rapporter, politiska program och diskussionsunderlag hittar du på NordPub, Nordiska ministerrådets publikationsdatabas på http://norden.diva-portal.org.
Arvidsson, Karin: Denna publikation är Talar Norden med kluven som en praktisk lärobok tunga? Drottningen, mi- i skandinaviska. Första nistern och alla vi andra versionen av skriften om den nordiska språkge- gavs ut redan 1987 och menskapen baserade sig på ett häfte Nordiska ministerrå- från 1980. Den fjärde det och Nordiska rådet, reviderade upplagan Nord 2012:003, 121 s. av skriften presenterar grunderna i varje nord- Denna bok består av 13 kapitel som levere- iskt språk och ger råd för modersmalstalare rar personliga reflektioner och historier med av varje nordisk språkgrupp. Den belyser Nordens olika språk i fokus. Koncernchefen i till exempel vilka språkliga preferenser olika medieföretaget Schibsted Rolv Erik Ryssdahl modersmålstalare har, hur man ska anpassa stämplar idén om en samnordisk flerspråkig sitt språk på den nordiska arenan inför olika tidning, Nordens Dagblad, som en utopi som nationella publiker, när det går att använda aldrig kan lyckas. ”Man vet att människor idag engelska istället för skandinaviska och hur vill ha en blandning av lokala, nationella och man kan underlätta tolkens arbete om man internationella nyheter i sina tidningar, men blir simultantolkad. Fokus är på möten och yr- allt detta fortfarande på sitt eget språk.” Den kesmässiga kontakter. Obligatorisk läsning för norske tv-programledaren Fredrik Skavlan, alla som engagerar sig i nordiskt samarbete! värden på den populära talkshowen Skavlan som sänds både i Sverige och Norge, definierar Ladda ner: sitt språk som ”svorska”, det vill säga ”ett sorts https://www.nordiskkulturkontakt. praktiskt hopstuvat blandspråk” för den ömse- org/wp-content/uploads/2017/12/ ISBN-9789526794945.-Att_förstå_var- sidiga språkförståelsens skull. ”Det enda som andra_2013.pdf betyder något för mig är förståelsen – själva språkhanteringen är meningslös.” Erfarna ta- lare och språkentusiaster vilken roll språket kan spela både privat och yrkesmässigt. Strang, Johan: Nordiska gemenskaper: Ladda ner: http://norden.diva- en vision för samarbetet portal.org/smash/get/diva2:702611/ 2012, 97 s. FULLTEXT01.pdf Utgiven som en jubi- Grünbaum, Catharina & Reuter, Mikael: leumsbok när Nordiska Att förstå varandra i Norden – språkråd till rådet fyllde 60 år, fram- nordbor i nordiskt samarbete lägger denna rapport en Nordiska ministerrådet i samarbete med Nor- vision för det nordiska dens institut i Finland, 2013 (4:e reviderade samarbetet. Strang föreslår till exempel att det upplaga), 63 s. ska grundas en ny nordisk tankesmedja. I in-
52 Hvordan skal man finde rundt i det nordiske politiske landskab? ledningsartikeln till detta nummer av Nord- Ladda ner: http://norden.diva- icom-Information blickar författaren Johan portal.org/smash/get/diva2:701078/ Strang tillbaka på hur rapporten blev mottagen. FULLTEXT01.pdf
Ladda ner: http://norden.diva-portal.org/smash/ Grunfelder, Julien; Ris- get/diva2:702589/FULLTEXT01.pdf pling, Linus & Norlén, Gustaf (eds.): State of the Nordic Re- gion 2018 Wetterberg, Gunnar: Nordic Council of Minis- Förbundsstaten Norden ters, 2018, 201 p. Nordiska ministerrå- det och Nordiska rå- The Nordic Council of det, 2010, TemaNord Ministers has contribu- 2010:582, 79 s. ted to the compilation of Nordic statistics for more than 50 years. This report, which is En pånyttfödelse av Kal- published every other year and produced by marunionen? I denna Nordregio, an international research center polemiska och uppse- for regional development and planning with endeväckande bok som blåste liv i debatten headquarters in Stockholm, presents a series kring Norden argumenterar den svenske of facts and figures covering Denmark, Fin- samhällsdebattören och historikern Gunnar land, Iceland, Norway and Sweden, along with Wetterberg för en ny nordisk förbundsstat. Greenland, the Faroe Islands and Åland. The Han presenterar tankar om hur utrikes- och topics include the current state within core försvarssamarbete, finanspolitik och kultur- socioeconomic sectors, including demograp- samarbete skulle kunna tas hand om på en hy, economy, the labour force and education. gemensam bas. ”Förbundsstaten skulle bli en In 2018, the report includes focus chapters stark och bred bas för en gemensam forsk- on digitalisation and cultural co-operation. ningspolitik, som skulle underlätta satsningar Co-producers of the statistics are the Nordic av internationell klass.” I sökandet efter med- Welfare Center and the Nordic Agency for ieförbundsstaten drömmer Wetterberg om Cultural Policy Analysis in Sweden. en gemensam nordisk offentlighet där debat- terna överskrider gränserna. ”Det är ledsamt Download here: att 1980-talets Nordsat aldrig blev av därför att http://norden.diva-portal.org/ länderna lät nationella TV2 gå före. I kabelka- smash/get/diva2:1180241/ nalernas tid går det att göra misstaget ogjort.” FULLTEXT01.pdf
53 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 54-65
Mads Kæmsgaard Eberholst Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen
#Øresund og #greatercph på Twitter
Norden er ikke blot et geografisk område. Det er også en række lande, der har grænsere- gioner mod hverandre, og er der én ting vi ved omkring disse regioner, så er det at jour- nalistik bestemt ikke flyder frit over grænsen. Nærmere gælder det modsatte som oftest. Derfor er den transnationale offentlighed begrænset. Men sagen kunne tænkes at være en anden, hvis man ser på det sociale medie Twitter, hvor både politikere og journalister er at finde i store tal. Dette studie undersøger Øresundsregionen på Twitter, og giver et bud på, hvilken horisontal europæisering, der foregår i en digital ad hoc offentlighed her.
Der mangler ikke studier af Twitter og politik mokrati. Men der findes kun begrænset forsk- i almindelighed. Et af de nyeste litteraturstudi- ningsmæssigt belæg for denne optimisme.3 er1 viser blandt andet, at Twitter-brugere ikke Dette skyldes, at en digital offentlighed er repræsentative, men nærmere en elite be- må tænkes anderledes end den, som kan stående af politikere, journalister og politisk udledes fra Habermas klassiske tanker.4 Et interesserede. Studiet finder også, at der er en af de vigtigste argumenter her er nemlig, at overvægt at Twitter-studier fra USA og Stor- grundstenen omkring offentlighedsbegre- britannien samt at der kun eksisterer få studier bet er, at deltagere skal have adgang for at af Twitter i de nordiske lande. Blandt de skan- være i stand til at deltage i offentligheden.5 dinaviske politikere er Twitter mindre popu- Det er ofte kritiseret, at konceptet ”adgang” lært blandt danske politikere end deres svenske på ingen måde kan overføres til tanken om og norske kolleger. Danmark er det land, hvor at alle borgere har denne adgang.6 På nogle Twitter bruges mindst af politikerne.2 områder ændrer sociale medier de spille- regler, der gælder i de traditionelle medier, som Habermas klassiske tanker centrerer Den digitale offentlighed sig omkring. I traditionelle medier er der en I takt med udbredelsen af sociale netværks- bestemt medielogik,7 hvor bestemte elitære medier som Facebook og Twitter, har forskere kilder og emner (og køn) ofte repræsenteres8 påpeget, at netop denne type medier kunne og ofte adskiller den dagsorden der er på de være med til at sikre et mere inkluderende de- sociale medier sig fra den som man finder i de traditionelle medier.9 Men selvom sociale Mads Kæmsgaard Eberholst, ph.d.-stude- medier er lettere at trænge igennem på for de rende og journalistisk lektor på Institut for yngre, ukendte politikere,10 og sociale medier Kommunikation og Humanistisk videnskab på Roskilde Universitet. Han forsker i trans- i princippet giver muligheder for at alle kan 11 national journalistik, sociale medier og ny- deltage i debat, kan dette ikke nødvendigvis hedsproduktion. Han har tidligere arbejdet oversættes til at den brede adgang per defi- som tv-reporter. nition fører til en mere oplyst, inkluderende
54 Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen og handlekraftig offentlighed. Ikke mindst i mange mindre bidder af offentligheder ved fordi det er nødvendigt at adskille ’adgang’ brugen af hashtags. fra ’deltagelse’ og ’interaktion’.12 Adgangen til en digital offentlighed er ikke ensbetydende med, at flere deltager i offentligheden gennem Øresundsregionen en evt. øget grad af interaktion. I et studie af Først og fremmest er Øresundsregionen en kommentarer på Facebook blev det konklu- geografisk afgrænset del af Danmark og Syd- deret, at selvom Facebook-brugerne deltager sverige. I regionen bor der ifølge Ørestat ca. i debatten er der ikke nogen indikation af 3,8 millioner mennesker i og omkring den en egentlig fælles offentlig diskussion med danske hovedstad og Skåne-området. Den et egentligt mål; selvom der er meget debat geografiske fordeling af beboerne er dog ikke er der få nye synspunkter og kun sporadisk ligelig. Omkring 2/3 af indbyggerne i regionen kritik af medierne og magteliten.13 bor på den danske side af Øresund. Disse forbehold omkring adgangen og ind- Øresundsregionen er politisk funderet i holdet på de sociale medier til trods, er det Øresunds-komiteen, der har været en poli- nødvendigt at slå fast, at i internetalderen er tisk enhed siden 1964,19 hvilket gør den til input-delen af den digitale offentlighed blevet den næstældste af de mange Euro-regioner, særdeles mangfoldig og voluminøs. Der er der findes i den Europæiske Union. Det var adgang for borgere, organisationer, firmaer, dog først i 1990’erne at den danske og svenske politikere og interessenter, og der er mulighed regering blev enige om at opføre Øresunds- for øget deltagelse og interaktion, og dette har broen, som formelt blev indviet i år 2000 og konsekvenser, da der bag ved disse mekanis- som siden har været hjørnestenen i Øresunds- mer ligger virksomheder, der profiterer på at regionen.20 Siden indvielsen af Øresundsbro- give denne adgang. Dette manifesteres i sær- en har regionen set fremvæksten af et fælles deleshed ved, at de sociale medier personali- arbejdsmarked og –arbejdsstyrke, hvor mange seres, således at den enkelte bruger oplever sin indbyggere vælger at leve på den ene side af egen version af offentligheden.14 broen og arbejde på den anden. Desværre har I forhold til personalisering er det dog også vi endnu til gode at se en fremvækst af egentlig relevant at se på én af de andre teknologiske fælles Øresundskultur eller -offentlighed.21 I byggesten til den digitale offentlighed; nemlig det seneste studie på området konkluderes hashtagget. Et hashtag kan ses som en katego- det, at der kun findes megen sporadisk medie- riseringsmekanisme,15 og gennem denne kate- dækning af Øresundsregionen i de traditionel- gorisering indgår den enkelte bruger både ved le medier,22 og at den europæiseringstendens at skabe og læse indhold i forskellige dele af der kan findes i Øresundsregionen bedst kan den digitale offentlighed, som man kan kalde beskrives som svag horisontal europæise- for ad hoc offentligheder.16 ring,23 men også at interessen fra Sverige mod Skabelsen af disse ad hoc offentligheder Danmark er større end vice versa.24 gennem hashtags er selvfølgelig dynamisk, og brugerne kan indgå i mange ad hoc offentlig- heder på én og samme tid.17 Groft sagt kan Europæisering i medierne man betragte hele indholdet af Twitter som én Nyhedsmedierne spiller en vigtig rolle i op- stor, global digital offentlighed, som inddeles bygningen af transnationale regioner,25 og i de
Greater Copenhagen eller Øresundsregionen?
I 2015 blev Øresunds-komiteen formelt omdøbt til Greater Copenhagen and Skåne Comitte, og Øre- sundsregionen dermed også formelt omdøbt til Greater Copenhagen-area. I denne artikel anvendes kun begrebet Øresundsregionen. Spørgeskemaundersøgelser omkring tilhørsforholdet til regionen viser et fald i tilhør efter det nye navn.18
55 Mads Kæmsgaard Eberholst studier der findes af Øresundsregionen gives Følgende heraf kan de første undersøgel- mediernes rolle da også en del opmærksom- sesspørgsmål nu defineres. hed.26 Ud fra idéen om nationalstaten som et RQ1: Hvilken europæiseringstype findes der forestillet fællesskab27 og mediernes rolle i i den transnationale offentlighed på Twitter? opbygningen og forståelsen heraf, er det vig- RQ2: Hvem tweeter i den transnationale offent- tigt at supplere med det perspektiv, at medi- lighed på Twitter? edækning på nationalstatsniveau adskiller sig markant fra mediedækning på europæisk I en vis forstand må Twitter anses som et niveau28 og dermed også fra transnationale medie, hvortil mange aktører kan bidrage Euro-regioner som Øresundsregionen. til en fælles offentlighed, der ikke optræder Nyheder om den europæiske union klas- i en redigeret udgave, som i de traditionelle sificeres af journalister ofte som udlandsny- massemedier, men nærmere i en fragmenteret heder, hvilket er med til at skabe et billede på udgave på basis af forskellige ad hoc offentlig- nyhedsredaktionerne af EU som noget, der er heder defineret gennem brugen af fx hashtags. ”langt væk”. Dette er medvirkende til at der, Dog må det antages, at der indenfor hver af især på tv, er meget lav frekvens af dæknin- disse ad hoc offentligheder, for ikke at tale om gen af EU-relateret stof.29 Klassifikationen på Twitter som helhed, er en dominerende af EU som noget udenfor nationalstaten kan dagsorden af emner, der påkalder sig mere ses som vertikal europæisering. Her menes opmærksomhed end andre, og altså ligner den de kommunikative forbindelser, der findes dagsordensættende funktion, man finder hos mellem medlemslandene og Europa. Dette de traditionelle massemedier.32 Dette leder vi- kunne f.eks. være en nyhed om forbindelsen dere mod det sidste undersøgelsesspørgsmål. fra nationalstaten til EU-parlamentet eller EU-kommissionen. Som tidligere nævnt er RQ3: Hvilke emner tweetes der om i den trans- frekvensen af den vertikale EU-mediedæk- nationale offentlighed i Øresundsregionen? ning lav, og følgende heraf er der også lav dækning af de transnationale Euro-regio- ner overalt i Europa. Denne mediedækning Indsamling fra Twitter kan dog øges på flere forskellige måder. Én Data til denne artikel er indsamlet fra Twit- af disse måder er at lave et transnationalt ter over en periode på 17 måneder fra 17/1 nyhedsagentur,30 og et sådant findes faktisk 2016 til 1/7 2017 ved at bruge programmet i Øresundsregionen. Nyhedsbureauet hed- Yourtwapperkeeper.33 Dette program er blevet der News Øresund. Alene det at der findes brugt til adskillige undersøgelser og har trods et transnationalt nyhedsbureau i regionen begrænsninger vist sig at være en udmærket kan være en indikator på horisontal europæ- metode til at høste data fra Twitter.34 isering. Her menes forbindelser mellem de Yourtwapperkeeper giver mulighed for at enkelte medlemslande. Ydermere kan denne høste tweets enten fra specifikke hashtags eller horisontale europæisering inddeles i en stærk ved brug af søgeord. Inspireret af tidligere un- og svag variant. I den svage variant behandler dersøgelser fra området35 blev følgende nøgle- medlemslandenes medier kun nabolande på ord og hashtags brugt for at foretage høsten af et emne-niveau. I den stærke variant er der data fra Twitter: “øresund, lund, malmø, øre- direkte forbindelser på policy- eller aktørni- sundsbron, øresundsbroen, #greatercopenha- veau. I forhold til anvendelse af europæise- gen, greater Copenhagen, #øresundsregionen, rings-begreberne i en kontekst omkring stu- #öresundsregionen, #greatercph”. dier af sociale medier, er dette gjort få gange Da data er indsamlet som hashtags eller før. Fx finder et studie31 at der er en højere nøgleord, og selve det semantiske indhold i grad af horisontal europæisering i printme- et tweet dermed er udgangspunktet for ind- dierne fremfor de sociale medier. samlingen, er det her også relevant at nævne,
56 Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen
Et smart API Twitters API er intelligent i forhold til sproglige korrektioner, og en søgning på ”øresund” svarer til ”öre- sund”. Derfor er de svenske varianter af ö-ord ikke medtaget i søgningen eksplicit, men findes altså i søgningerne alligevel. At Twitters API er en intelligent blackbox, og intelligensen umulig at få dokumen- tation for, er tidligere blevet diskuteret,36 men da intelligensen her arbejder for undersøgelsen undlades yderligere diskussion af dette.
at det ikke er muligt at lave en analyse af kom- der nogle gange analyseres adskillige milli- plette ”samtaler” (strenge af tweets) mellem oner tweets. En indledende observation er aktører. Dette ville kræve, at man høstede dog, at 41.740 tweets i en relativt længere med udgangspunkt i identificerbare aktører indsamlingsperiode ikke er ret mange. Som og disses komplette historik. En analyse af ak- sammenligningsgrundlag kan det her siges, tører-relationer eller andre analyser baseret på at programmet der blev brugt til indsamling i aktørniveau er ikke mulig i den indsamlede samme periode indsamlede knap 1,8 millioner data. tweets i hashtagget #dkpol39 alene. Da data- mængden er begrænset, er det oplagt at se på, hvem der skaber denne data. Da ORAN-mo- Fra data til analyse dellen fordrer et konceptuelt gitter med roller Den indsamlede data er blevet modelleret som og relationer, foretages den første beslutning: foreslået i ORAN-modellen.37 ORAN er tænkt kun at medtage de brugere der tweeter ofte om som et strukturelt værktøj, der fordrer at data, Øresundsregionen. Da dataindsamlingen er inden analyse, konceptualiseres og struktureres foregået over 17 måneder, giver det mening at i atomiske koncepter; et såkaldt konceptgitter se på, hvem der hyppigt deltager fremfor alle, der indikerer relationer mellem og grupperin- der nogensinde har deltaget med så meget som ger af data. Dette sikrer, at man i analysen ikke ét eneste tweet. Derfor medtages kun brugere, blot gør, hvad der er muligt i et givent analy- der har tweetet mere end 5 gange. Begrundel- se-program, hvilket ellers kan være tilfældet, sen for at vælge 5 tweets som grænse findes når man skal analysere data fra sociale medier. i, at man ved denne grænse indgrænser knap Netop metodiske valg, transparens og konsi- halvdelen af de tweets, der findes i datamate- stens i indsamlingen og behandlingen af data, rialet, hvor man med 6 eller flere tweets ville inden analyse, er vigtigt, når man laver pro- komme ned på ca. en tredjedel af materialet. jekter, der indsamler data fra fx Twitter.38 I sig De hyppige tweetere analyseres herefter for, selv giver ORAN ikke nogen analyseredskaber, hvilken rolle de har. Til brug herfor indhentes men modellen giver en strukturel tilgang til at deres offentlige profilinformation fra Twitter. organisere data, inden denne skal analyseres. Denne profilinformation kodes herefter i en Herudover er der inden analyse udført et vali- inddeling, som er anvendt i tidligere medie- ditetstjek på data, således at der ikke optræder studier.40 Efter en prøvekodning var det nød- dubletter af tweets, og det er også blevet sikret, vendigt at justere kategorierne, så de matche- der ikke er tidsmæssige huller i data. de Twitters brugerbase og terminologi bedre. Derfor er de endelige grupperinger justeret til at være: Offentligt ansatte og –organisationer, Grupperinger og konceptgitter Erhvervspersoner og –organisationer, Bor- For at analysere 41.740 tweets kræves det, at gere, Medier og medierepræsentanter, NA,41 konceptgitteret indrettes herefter. En data- Twitter-tjenester og bots, Andre, Politikere, mængde på så mange tweets er på én gang Kunstnere og kulturpersoner, Ikke-offentlige mange og kan kun med stort besvær analy- organisationer, Forskere og –organisationer. seres i hånden, men i en anden forstand også Hvor aktørgrupperingen kan give et overblik ret få set i forhold til lignende studier, hvor over, hvilke grupper der tegner dagsordenen
57 Mads Kæmsgaard Eberholst i materialet, kan selve det semantiske indhold offentligt ansatte (13 pct.). Denne fordeling også undersøges. For at lave disse analyser har været nogenlunde stabil i de traditionel- blev teksten fra alle tweets analyseret i pro- le medier siden 1999.44 Det står dog klart, at grammet Wordij,42 der kan lave semantisk fordelingen blandt de hyppigt tweetende bru- analyse af data. Programmet Gephi er herefter gere ingenlunde er lig den traditionelle, når blevet benyttet til at visualisere data.43 man ser på deltagelsesgraden i de forskelli- ge grupperinger (Tabel 1). De mest aktive er de offentligt ansatte og –organisationer (15 Hvem tweeter i pct.) tæt efterfulgt af erhvervslivet (15 pct.) og Øresundsregionen? borgerne (14 pct.). Ikke overraskende fylder I alt indeholder materialet 41.740 tweets for- medier- og medierepræsentanter en del (12 delt på 20.157 unikke Twitter-brugere. Gen- pct.), men denne kategori kan både dække nemsnitligt har brugerne tweetet 2,07 gange. over journalister, der tweeter ”for egen reg- Går man dybere ind i materialet, og ser på de ning” samt medier, der poster nyheder om fx hyppige tweetere (>=5 i indsamlingsperio- Øresundsbroen, og er dermed i nærværende den) ændrer billedet sig en smule. De hyppige undersøgelse ikke så interessant. Men der hvor tweetere (n=1082) har totalt tweetet 17.798 den største afvigelse fra et normalt mediebil- gange. De hyppige tweetere udgør altså blot lede ses er ved fraværet af politikere i materi- 18,6 pct. af den samlede masse af brugere, alet. Blot 6 pct. af brugerne blandt de hyppige men har samlet genereret 42,6 pct. af den tota- tweetere er politikere, og disse politikere står le mængde af tweets. De hyppige brugere har blot for 4 pct. af de samlede tweets. Politikerne gennemsnitligt tweetet 16,5 gange. Dermed er altså ikke en særlig aktiv gruppe af brugere. står det klar, at det en mindre gruppe af bruge- Samtidigt er det interessant, at selvom der re, der står for en stor del af den transnationa- er flest offentligt ansatte og organisationer le offentlighed, der findes i Øresundsregionen. målt på brugere, så udgør deres tweets kun Tabel 1 viser flere interessante ting. I tra- 8 pct. af det samlede materiale. De offentligt ditionelle medier er de fleste kilder politikere ansatte er altså mange, men tweeter ikke så (14 pct.) eller kommer fra erhvervslivet (19 tit. Det gør borgerne til gengæld, for blot 14 pct.). Herefter kommer kunstnere og kultur- pct. af brugerne er borgere, men deres tweets personer (15 pct.) fulgt af embedsmænd og står for hele 20 pct. af materialet. Dog er ind-
Avg. Gruppering Tweets Brugere Tweets Andre 1 420 8 % 149 14 % 9,5 Borgere 2 441 14 % 216 20 % 11,3 Erhvervspersoner og -organisationer 2 621 15 % 145 13 % 18,1 Forskere og -organisationer 192 1 % 13 1 % 14,8 Ikke-offentlige organisationer 524 3 % 46 4 % 11,4 Kunstnere og kulturpersoner 692 4 % 57 5 % 12,1 Medier og medierepræsentanter 2 114 12 % 91 8 % 23,2 NA 2 011 11 % 176 16 % 11,4 Offentligt ansatte og -organisationer 2 744 15 % 88 8 % 31,2 Politikere 1 148 6 % 44 4 % 26,1 Twitter-tjenester og bots 1 891 11 % 57 5 % 33,2 Total 17 798 100 % 1082 100 %
Tabel 1. Hyppige brugere og deres interaktionsgrad.
58 Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen holdet, som vi skal se senere, temmelig spe- Ord Hyppighed cielt og nærmere et udtryk for blogosfærens sammensætning, hvor Twitter her kan op- Connect 1.165 fattes som et mikro-blogging redskab.45 Den Sunset 1.050 samlede vurdering af de hyppige tweetere kan Photofrommyheart 975 altså ikke bekræfte den inddeling tidligere studier af Twitter har fundet. Hvor Twitter Vækst 642 generelt kan siges at være en politisk offent- Idkontrollerna 604 lighed bestående af politikere, journalister Gränskontrol 485 og politisk interesserede, synes offentlighe- den i Øresundsregionen nærmere at være en Startup 404 bureaukratisk offentlighed, der består af de Ansvar 224 offentligt ansatte og erhvervslivet, men i en Samarbejd 220 relativt større grad inkludere borgerne, end man normalt ser det på Twitter. Asyltrycket 206 Tabel 2. Hyppige ord. Hvilke ord, ordpar og hashtags bruges typisk? Ordpar Proportion I alt er der 300.764 ord i den indsamlede data, greater copenhagen 0,004753 hvoraf 6.572 er unikke ord. Den gennemsnit- denmark sweden 0,002119 lige frekvens for brug af ord er 45,8, hvilket connect denmark 0,002029 altså er langt lavere end de ord, som hyppigst connect sweden 0,002000 bruges i materialet, som angivet i Tabel 2. Ta- bellen er ikke en decideret numerisk angivelse sweden denmark 0,001996 af de mest brugte ord i materialet, da listen photofrommyheart lisavonsteijern 0,001067 indeholder en del ord, som ikke nødvendigvis idkontrollerna öresund 0,000917 siger noget om indholdet af hverken enkelte vækst greatercph 0,000654 tweets eller data som helhed. Derfor præsen- upphör idkontrollerna 0,000429 terer tabellen en række udvalgte ord og deres hyppighed. De mest brugte ord i materialet er Tabel 3. Hyppigt brugte ordpar. (ikke overraskende) ”Öresund” (11.585), ”Øre- sund” (7.502) og ”greatercph” (7.285), men det Blandt de mest brugte ord og ordpar findes er først når vi bevæger os længere ned, vi fin- også termer, der knytter sig til den store flygt- der de ord, der indholdsudfylder den samtale, ninge og migrationsdebat, der har præget sto- der foregår i den transnationale region. re dele af Europa i 2015 og frem. I særdeleshed Her ses det tydeligt, at de ord der går igen har dette fyldt i Øresundsregionen, fordi den kan knyttes op på det bureaukratiske sigte det ”idkontrol” eller ”gränskontrol”, som tydeligt er, at kapacitetsbygge Øresundsregionen. Or- ses i både Tabel 2 og Tabel 3 blev hyppigt de- det ”connect” går igen og bruges hele 1.165 batteret politisk i indsamlingsperioden. Det gange. Herefter følger ordet ”sunset” og ”pho- bemærkelsesværdige ved dette er, at det ikke tofrommyheart”, hvilket skyldes en meget ak- har affødt en stor repræsentation af national- tiv mikro-blogger (borger), der, som vi kan politiske hashtags, som ses i Tabel 4. se i Tabel 3 hedder ”lisavonsteijern”. Hernæst Hvor Tabel 2 og Tabel 3 fokuserer på ord følger nok et bureaukratisk ønske om ”vækst” og ordpar, fokuserer Tabel 4 nemlig på hvilke i regionen, hvilket typisk bruges sammen med hashtags, der typisk bruges. Det ses her tyde- ordet ”greatercph”, som vi kan se i Tabel 3. ligt, at de to nationalpolitiske hashtags, #dkpol
59 Mads Kæmsgaard Eberholst
Hashtag Hyppighed samt relationsgraden til andre ord kan ses i Figur 1, side 61). Dette skal i øvrigt ses i lyset #nyheter 140 af, at der er langt flere potentielle brugere i #photography 130 Sverige end der er i Danmark. #fmdk 110 #copenhagen 102 Hvordan visualiseres samtalen i Øresundsregionen? #photofrommyheart 97 Én ting er hvordan ord og ordpar eller speciel- #malmö 90 le instanser af ord som fx hashtags, kan bruges #svpol 74 til at få et overblik over, hvordan samtalen i #sweden 71 offentligheden ser ud. En anden er, hvordan samtalen er bundet sammen. Dette kan man #fasthh 47 få et overblik over, hvis man laver et relatio- #dkpol 40 nelt netværksdiagram, som det ses i Figur 1 #trafikp4 38 (side 61). Figur 1 rummer en del interessante poin- #väg 37 ter. Øverst ses relationen mellem de ord, der #photo 34 er bedst repræsenteret. Nemlig det tidligere #sverige 32 nævnte hyppigt brugte ord ”connect”, der sam- men med ”denmark” og ”sweden” forbindes #trafik 32 af ordet ”bridge”. Vi ser altså her, hvad man Tabel 4. Hyppigt brugte hashtags. kunne kalde for en gylden trekant af områdets bureaukratiske mission: at forbinde de to lande med broen som mellemmand og, i mere end én og #svpol ikke er stærkt repræsenteret i ma- forstand, brobygger. Vi ser også, at ”copenha- terialet. Som i de øvrige tabeller er dette ikke gen” fylder mere end ”malmö”, hvilket under- en listenumerisk angivelse, da det mest brugte bygger pointen om, at interessen for Danmark hashtag, måske ikke overraskende er ”#grea- og København er større end de svenske større tercph” (708) efterfulgt af ”#öresundsbron” byer. Den store svenske by, Lund, glimrer fx (259). Men som indikeret er det overraskende, i denne henseende også ved sit fravær. Selv- at når grænsekontrol har været så vel repræ- følgelig bliver relation mellem ”greater” og senteret i ordhyppighed, at det ikke har affødt ”copenhagen” katalysator for en større frekvens en større volume af tweets, som er markeret af ordet ”copenhagen”, men ikke desto min- som værende nationalpolitiske gennem bru- dre er pointen, at dette er med til at cemente- gen af et hashtag. Dette kan dog forklares ved re opmærksomheden mod de danske dele af fraværet af politikere, som indikeret i Tabel 1, Øresundsregionen. Bemærk i øvrigt, hvordan og det kan også forklares ved, at borgerne ikke ”greatercph” synes at stå i midten af figuren og nødvendigvis hverken mestrer eller ønsker at har relationer til stort set hele den omgivende kategorisere deres tweets i #dkpol eller #svpol, data. Øverst til højre ses blogosfæren tydeligt, selvom disse måtte handle om politik. hvor ”photofrommyheart” og bloggeren ”lisa- Overalt ses det også, at interessen for Kø- vonstijert” samt ”sunset” dominerer. Bevæger benhavn og Danmark er relativt større end vi os længere ned i figuren finder vi ord som den er for Sverige. Der er færre hashtags om ”grænsekontrol” og ”id-kontrollerne”, hvilket Malmø end om København, og det samme kan siges at være relativt bærende for meget af gælder for ordhyppigheden, hvor Malmø re- den diskussion, der har været, men som i sig fereres 2.004 gange mod Københavns 3.594 selv ikke handler om Øresundsregionen, men (disse tal optræder ikke i Tabel 2, da de i den nærmere om et problem blandt to nationer, der henseende er trivielle, men størrelsesforholdet har udspillet sig i Øresundsregionen. Det kan
60 Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen
Pilens tykkelse indikerer relationsstyrke. Tekstens størrelse indikerer hyppighed. Data er visualiseret i Gephi, og viser kun rela- tioner og hyppighed for de data, der er stærkest repræsenteret i datasættet.
Figur 1. Visualisering af samtalen i Øresundsregionen. blandt andet ses at ordrelationerne mellem de Diskussion ord, der handler om migrationsproblemerne, Med udgangspunkt i den fremlagt data, ven- ikke bevæger sig ud over indbyrdes relationer der vi nu tilbage til de tre undersøgelses- eller højst til nærmeste nabo. Selvom disse ord spørgsmål. er rigt repræsenteret er de altså ikke centrum for diskussionen. Bevæger vi os ned og til ven- RQ1: Hvilken europæiseringstype findes der stre i Figur 1 ser vi de bureaukratiske budska- i den transnationale offentlighed på Twitter? ber om ”vækst” og ”samarbejde” i ”region h” og ”region skåne” (eller bare ”regionen”). Bevæger Hvis vi ser på indholdet af de fremlagte tabel- vi os op herfra finder vi erhvervslivet, som i ler og figurer, ses kun meget begrænsede tegn mange henseender handler om den ”startup” på europæisering af indholdet. Reelt må man kultur, der findes i rigt omfang i erhvervslivet næsten sige, at dette billede af en transnational i Øresundsregionen. offentlighed i Øresundsregionen er drevet af
61 Mads Kæmsgaard Eberholst bureaukraterne, der også er de aktører, der som de offentlige ansatte og kontorer. Til gen- er bedst repræsenteret. Dermed bliver den gæld er der få politikere der tweeter. bureaukratiske mission om vækst og at vokse RQ3: Hvilke emner tweetes der om i den trans- sammen også det, der indholdsdefinerer of- nationale offentlighed i Øresundsregionen? fentligheden. Det ses i særdeleshed i Figur 1, hvor også fokuseringen mod København og Ser man på indholdet af både ord, ordpar og Danmark ses tydeligt. Dette understøtter altså hashtags, så dominerer de bureaukratiske tidligere studiers observationer om, at søgely- budskaber om vækst, startup-kultur og sam- set er mod København, og i mindre grad på menvoksning hvilket drives af den tidligere Skåne og den svenske del af Øresundsregio- omtalte transport- og mobilitetstanke, der har nen. Det er vigtigt her at pointere, at Koop- været refereret til som regionens fundament mans & Erbes (2004) europæiseringsbegreber siden 1954, hvor de første udvalg i Danmark i udgangspunktet ikke omhandler sociale me- og Sverige nedsættes. Dette understreges i Fi- dier, men er tænkt mod de traditionelle medi- gur 1, hvor relationerne mellem de semantiske er. Det er dog muligt at benytte terminologien strukturer er afbilledet. Her ses de to lande, på sociale medier som Twitter.46 Øresundsbroen og ordet ”connect” som ty- Når man går dybere ind i analysen af de se- delige markører for det bureaukratiske mål. mantiske strukturer der ses i Figur 1 ses det, at der ikke er tale om stærk horisontal europæi- sering. Hvis dette var tilfældet, ville vi fx i Fi- Konklusion gur 1 se stærke relationer mellem ”idkontrol” Indledningsvist er det naturligvis værd at be- (eller en af de øvrige termer der dækker over mærke, at selvom dataindsamlingen er foregå- migrationsdebat) og eksempelvis de national- et over 17 måneder, så har det kun resulteret politiske hashtags eller referencer til konkrete i en yderst sparsom datamængde på 41.470 aktører (det kunne være politi eller politiske tweets. Denne mængde skal ses i relation til enheder). Sådanne bindinger kan ikke ses i da- de knap 1,8 millioner tweets, som der i sam- tamaterialet, hvor vi også kan se i tabellerne, me periode er blevet skrevet i #dkpol alene. at de nationalpolitiske hashtags ikke anvendes Interessen for Øresundsregionen på Twitter ret tit. Derfor kan man argumentere for, at den må dermed siges at være sparsom. offentlighed og europæiseringstype, der her På mange måder adskiller kompositionen finder sted, er den svage variant, hvor lande af den offentlighed, der ses i Øresundsregio- referer til hinanden på emneniveau, men ikke nen på Twitter sig fra den offentlighed der ty- på hverken aktør eller på policy-niveau. pisk findes på Twitter. Hvor primæraktørerne normalt er politikere, politisk interesserede RQ2: Hvem tweeter i den transnationale offent- og journalister, er offentligheden i den trans- lighed på Twitter i Øresundsregionen? nationale region først og fremmest bureau- Efter opdelingen i det konceptuelle gitter, ses kratisk og består af de offentligt ansatte og det at der blandt de hyppige brugere er flest erhvervslivet. Fraværet af deltagende politi- bureaukrater; de offentligt ansatte og offent- kere gør også, at realpolitiske emner kun er lige kontorer dominerer altså indholdet. Den sporadisk repræsenteret. De to nationalpoli- historiske baggrund herfor er naturligvis, at tiske hashtags #dkpol og #svpol optræder kun nok er Øresundsregionen politisk besluttet og meget begrænset. Selvom et nationalpolitisk funderet, men i udgangspunktet er Øresunds- emne som migrationspolitik optræder rigt i regionen drevet som et apolitisk projekt med datasættet, så er forbindelsen mellem dette fokus på mobilitet og transport.47 Dette møn- emne og de omkringliggende øvrige emner, ster ses i tidligere studier af regionen såvel ikke mindst de nationalpolitiske hashtags, mi- som studier af EU som helhed, og understøttes nimal. Diskussionen om politiske emner står også af, at erhvervslivet er næsten lige så godt dermed isoleret og forbindes ikke til andre repræsenteret blandt de tweetende brugere emner eller aktører, hvilket igen er med til at
62 Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen understrege billedet af den transnationale ad til transnationale diskussioner og -bindinger. hoc offentlighed som værende svagt horison- Det er dog heller ikke fordi disse diskussioner tal europæiseret. ikke pågår og krydser grænser. Problemet er Dermed må man konkludere, at de ad hoc blot, at aktørerne der typisk deltager er bu- offentligheder der opstår på Twitter i Øre- reaukrater og andre offentligt ansatte, der ikke sundsregionen ikke ser udad men nærmere politisk er i stand til at tegne grænseregionen. indad, og som følge ikke er med til at binde Dermed bliver det en region, der taler meget de to nordiske lande yderligere sammen. På med og om sig selv; en transnational bureau- mange måder er dette opsigtsvækkende, da kratisk offentlighed fremfor en egentlig politisk Twitter i udgangspunktet er særdeles velegnet demokratisk offentlighed.
Noter. 36. Felt (2016). 1. Jungherr (2016). 37. Andreasen, Christiansen, & Eberholst (2015). 2. Sara Enli & Skogerbø (2013); Skovsgaard & Van 38. Borra & Rieder (2014). Dalen (2013); Strandberg (2009). 39. #dkpol er det danske hashtag, der samler politisk 3. Blach-Ørsten, Eberholst, & Burkal, 2017; Kaplan & debat. Det tilsvarende svenske er #svpol. Haenlein (2010); Losifidis (2011). 40. Willig, Blach-Ørsten, Møller Hartley, & Flensburg 4. Habermas (1991). (2014). 5. Habermas, Lennox, & Lennox (1974, p. 49). 41. Høsten af profilinformationer er sket ved slutnin- 6. Rasmussen (2016b). gen af de 17 måneders dataindsamling. Profiler, der 7. Blach-Ørsten & Burkal (2014) we present the re- er blevet slettet i de 17 måneder dataindsamlingen sults of a study of credibility in Danish news media. har varet, har ikke kunne blive høstet efterfølgende Credibility is defined at an institutional level by two og er her markeret som NA. dimensions: A. 42. Danowski (2013). 8. Jørndrup & Bentsen (2016). 43. Bastian, Heymann, & Jacomy (2009). 9. Blach-Ørsten & Willig (2016). 44. Willig et al. (2014, p. 32). 10. Blach-Ørsten et al. (2017). 45. Hermida (2010). 11. van Dijck (2009). 46. Se fx Dutceac Segesten & Bossetta (2017). 12. Carpentier & Dahlgren (2011). 47. Ek (2006); Hall (2008). 13. Hartley & Eberholst (2016). 14. Rasmussen (2016a, p. 66). 15. Lykkegaard (2014). Referencer 16. Bruns & Burgess (2011, p. 7). Alfter, B. (2015). Journalistik over grænser (First). For- 17. Klastrup (2016). laget Ajour. Retrieved from http://ajour.dmjx.dk/ 18. Falkheimer & Gustafsson (2017, p. 4). shop/journalistik-over-graenser-532p.html 19. Perkmann (2003). Anderson, B. (2001). Forestillede fællesskaber. Roskilde 20. Falkheimer (2014). Universitetsforlag. Retrieved from http://rub.ruc. 21. Hall (2008); Lofgren (2008). dk/soeg/kviksoeg/?query=8778671329 22. Blach-Ørsten, Falkheimer, Møllerstrøm, & Eber- Andreasen, T., Christiansen, H., & Eberholst, M. K. holst (2016). (2015). Ontology-Based Roles Association Net- 23. Koopmans & Erbe (2004). works for Visualizing Trends in Political Debate. 24. Blach-Ørsten et al. (2016, p. 19). In H. Christiansen, I. Stojanovic, & A. G. Papado- 25. Falkheimer (2004, 2005); Lamour & Lorentz poulos (Eds.), Modeling and Using Context: 9th In- (2016). ternational and Interdisciplinary Conference, CON- 26. Blach-Ørsten et al. (2016); Stöber (2001). TEXT 2015, Lanarca, Cyprus, November 2-6,2015. 27. Anderson (2001); Habermas et al. (1974). Proceedings (pp. 477–482). Springer International 28. Alfter (2015); Ørsten (2006). Publishing. http://doi.org/10.1007/978-3-319- 29. Ørsten (2004); Vreese (2003). 25591-0_35 30. Grieves, 2012). Bastian, M., Heymann, S., & Jacomy, M. (2009). Ge- 31. Dutceac Segesten & Bossetta (2017). phi: An Open Source Software for Exploring and 32. Lang & Lang in Mccombs & Shaw (1972). Manipulating Networks. Third International AAAI 33. O’Brien (2013). Conference on Weblogs and Social Media. http://doi. 34. Bruns (2012); Moe (2012); Moe & Larsson (2012); org/10.1136/qshc.2004.010033 Olof Larsson & Moe (2013). Blach-Ørsten, M., & Burkal, R. (2014). The News Me- 35. Blach-Ørsten et al. (2016). dia As a Political Institution. Nordicom Review,
63 Mads Kæmsgaard Eberholst
35(Special Issue), 67–79. http://doi.org/10.1080/1 gion, IV, 27–42. Retrieved from http://revistarela- 461670X.2010.511958 cionespublicas.uma.es/index.php/revrrpp/article/ Blach-Ørsten, M., Eberholst, M. K., & Burkal, R. viewFile/279/174 (2017). From hybrid media system to hybrid-media Falkheimer, J., Blach-Ørsten, M., Eberholst, M. K. M. politicians: Danish politicians and their cross-me- K., & Möllerström, V. (2017). News media and the dia presence in the 2015 national election cam- öresund region: A case of horizontal Europeani- paign. Journal of Information Technology & Politics, sation? Nordicom Review, 38(1), 1–15. http://doi. 1–14. http://doi.org/10.1080/19331681.2017.13 org/10.1515/nor-2016-0041 69917 Falkheimer, J., & Gustafsson, N. (2017). Greater Blach-Ørsten, M., & Willig, I. (2016). Den fælles Copenhagen och mindre Öresund. In U. Anders- dagsorden og alle de andre : En nyhedsugeanalyse son (Ed.), Slutna rum och öppna landskap (pp. af medieindhold, mediebrug og medieforventnin- 1–16). SOM-institutet, Göteborgs universitet. ger. (Mark Blach-Ørsten & Ida Willig, Eds.) (1.). Retrieved from https://lup.lub.lu.se/search/publi- Samfundslitteratur. Retrieved from http://sam- cation/a18b9b2c-8917-4361-94a3-14245c49efb2 fundslitteratur.dk/bog/den-fælles-dagsorden-og- Grieves, K. (2012). Journalism Across Boundaries. Pal- alle-de-andre grave Macmillan. Borra, E., & Rieder, B. (2014). Programmed method: Habermas, J. (1991). The Structural Transformation of developing a toolset for capturing and analyzing the Public Sphere – an Inquiry Into a Category of tweets. Aslib Journal of Information Management, Bourgeois Society (First, Vol. 68). The MIT Press, 66(3), 262–278. http://doi.org/10.1108/AJIM-09- Cambridge, Massachusetts. http://doi.org/10.1017/ 2013-0094 S0010417500017527 Bruns, A. (2012). How long is a tweet? Mapping dyna- Habermas, J., Lennox, S., & Lennox, F. (1974). The mic conversation networks on Twitter Using Gawk Public Sphere: An Encyclopedia Article (1964). and Gephi. Information, Communication & Society, New German Critique, (3), 49–55. http://doi. 15(9), 1323–1351. http://doi.org/10.1080/136911 org/10.2307/487737 8X.2011.635214 Hall, P. (2008). Opportunities for Democracy in Bruns, A., & Burgess, J. (2011). The use of Twitter Cross-border Regions? Lessons from the Øresund hashtags in the formation of ad hoc publics. In 6th Region. Regional Studies, 42(3), 423–435. http:// European Consortium for Political Research General doi.org/10.1080/00343400701281592 Conference (ECPR 2011) (pp. 1–9). Hartley, J. M., & Eberholst, M. K. (2016). Face- Carpentier, N., & Dahlgren, P. (2011). Interrogating book-debatter. Hvem sætter dagsordenen? In audiences: Theoretical horizons of participation. Mark Blach-Ørsten & Ida Willig (Eds.), Den fælles Communication Management Quarterly, (21). dagsorden og alle de andre (First, pp. 83–105). Ros- Danowski, J. A. (2013). WORDij version 3.0: Semantic kilde: Samfundslitteratur. Retrieved from http:// network analysis software. Chicago: University of forskning.ruc.dk/site/da/publications/facebookde- Illinois at Chicago. Retrieved from http://wordij. batter-hvem-saetter-dagsordenen(6316b7b6-e782- net/publications.html 44a8-83a4-014e339f6160)/export.html Dutceac Segesten, A., & Bossetta, M. (2017). The Euro- Hermida, A. (2010). Twittering the News. Jour- sceptic Europeanization of public spheres: print nalism Practice, 4(3), 297–308. http://doi. and social media reactions to the 2014 European org/10.1080/17512781003640703 Parliament elections. Comparative European Po- Jørndrup, H., & Bentsen, M. (2016). Who Makes The litics. http://doi.org/10.1057/s41295-017-0099-5 News – dansk udgave: Denmark Global Media Ek, R. (2006). The Öresund Region – Six years with Monitoring Project 2015 National report. Toron- the bridge. In Towards a New Nordic Regiona- to. Retrieved from http://rub.ruc.dk/soeg/kvikso- lism? Retrieved from https://lucris.lub.lu.se/ws/ eg/?query=pure_ddfmxd:d31d1863-87ae-4750- files/6418398/1216073.doc a95d-c7013e216109 Falkheimer, J. (2004). Att gestalta en region : källornas Jungherr, A. (2016). Twitter use in election campaigns: strategier och mediernas föreställningar om Öre- A systematic literature review. Journal of Informa- sund. Centrum för Danmarksstudier. MAKADAM tion Technology & Politics, 13(1), 72–91. http://doi. förlag & bokproduktion AB (www.makadambok. org/10.1080/19331681.2015.1132401 se),. Retrieved from https://lup.lub.lu.se/search/ Kaplan, A. M., & Haenlein, M. (2010). Users of the publication/21834 world, unite! The challenges and opportunities Falkheimer, J. (2005). Formation of a region: Sour- of Social Media. Business Horizons, 53(1), 59–68. ce strategies and media images of the Sweden– http://doi.org/10.1016/j.bushor.2009.09.003 Danish Öresund Region. Public Relations Re- Klastrup, L. (2016). Sociale netværksmedier. Sam- view, 31(2), 293–295. http://doi.org/10.1016/j. fundslitteratur. Retrieved from http://rub.ruc.dk/ pubrev.2005.02.023 soeg/kviksoeg/?query=9788759316276 Falkheimer, J. (2014). Media Strategy and Place Bran- Koopmans, R., & Erbe, J. (2004). Towards a European ding in the Transnational European Öresund Re- public sphere? Innovation: The European Journal of
64 Den transnationale offentlighed i Øresundsregionen
Social Science Research, 17(2), 97–118. http://doi. for udviklingen af en transnational politisk org/10.1080/1351161042000238643 journalistik? Journalistica – Tidsskrift for forskning Lamour, C., & Lorentz, N. (2016). Regional News i journalistik. Retrieved from http://ojs.statsbiblio- from New Regionalisation in Europe. A Look at teket.dk/index.php/journalistica/article/view/1791 Cross-Border Regionalisation from a Free Daily Perkmann, M. (2003). Cross-Border Regions in Reader’s Perspective. Journal of European Integra- Europe: Significance and Drivers of Regional tion, 38(2), 149–162. http://doi.org/10.1080/0703 Cross-Border Co-Operation. European Urban 6337.2015.1102237 and Regional Studies, 10(2), 153–171. http://doi. Lofgren, O. (2008). Regionauts: the Transformation of org/10.1177/0969776403010002004 Cross-Border Regions in Scandinavia. European Rasmussen, T. (2016a). The Idea of a Networked Public Urban and Regional Studies, 15(3), 195–209. http:// Sphere. In T. Rasmussen (Ed.), The internet soapbox doi.org/10.1177/0969776408090418 (pp. 65–78). Universitetsforlaget. Losifidis, P. (2011). The Public Sphere, Social Networks Rasmussen, T. (2016b). The Internet Soapbox – Perspecti- and Public Service Media. Information, Communi- ves on a changing public sphere. (T. Rasmussen, Ed.). cation & Society, 14(5), 619–637. http://doi.org/10. Universitetsforlaget. Retrieved from https://books. 1080/1369118X.2010.514356 google.com/books?id=CaTgtaha_WYC&pgis=1 Lykkegaard, A. M. (2014). Hvad er et #hashtag, og Sara Enli, G., & Skogerbø, E. (2013). Personalized hvordan bruger man det rigtigt? | Videnskab.dk. Campaigns in Party-Centred Politics. Information, Retrieved November 28, 2017, from https://viden- Communication & Society. http://doi.org/10.1080/ skab.dk/sporg-videnskaben/hvad-er-et-hashtag- 1369118X.2013.782330 og-hvordan-bruger-man-det-rigtigt Skovsgaard, M., & Van Dalen, A. (2013). Dodging the Mccombs, M. E., & Shaw, D. L. (1972). The Agen- Gatekeepers? Information, Communication & So- da-Setting Function of Mass Media. The Public ciety, 16(5), 737–756. http://doi.org/10.1080/1369 Opinion Quarterly, 36(2), 176–187. http://doi. 118X.2013.783876 org/10.1086/267990 Stöber, B. (2001). Mediernes evne til at bryde og skabe Moe, H. (2012). Who Participates and How? Twit- grænser. Nordregio Report, (3), 171–192. ter as an Arena for Public Debate about the Data Strandberg, K. (2009). Online campaigning: an ope- Retention Directive in Norway. International ning for the outsiders? An analysis of Finnish par- Journal of Communication; Vol 6 (2012). Retrie- liamentary candidates’ websites in the 2003 election ved from http://ijoc.org/index.php/ijoc/article/ campaign. New Media & Society, 11(5), 835–854. view/1107/756 http://doi.org/10.1177/1461444809105355 Moe, H., & Larsson, A. O. (2012). Methodological and van Dijck, J. (2009). Users like you? Theori- ethical challenges associated with large-scale ana- zing agency in user-generated content. Me- lyses of online political communication. Nordicom dia, Culture & Society, 31(1), 41–58. http://doi. Review, 33(1), 117–124. org/10.1177/0163443708098245 O’Brien, J. (2013). Yourtwapperkeeper. Retrieved from Vreese, C. H. de. (2003). Framing Europe: Televisi- https://github.com/540co/yourTwapperKeeper on news and European integration. Javnost, 10, Olof Larsson, A., & Moe, H. (2013). Representation or 116–118. Retrieved from http://www.narcis.nl/ Participation? Javnost – The Public, 20(1), 71–88. publication/RecordID/oai:uva.nl:144514 http://doi.org/10.1080/13183222.2013.11009109 Willig, I., Blach-Ørsten, M., Møller Hartley, J., & Flens- Ørsten, M. (2004). Transnational politisk journalistik. burg, S. (2014). Journalistiske kvaliteter. Roskilde. Roskilde Universitetscenter. Retrieved from http:// Retrieved from http://slks.dk/mediernes-udvik- rub.ruc.dk/soeg/kviksoeg/?query=8773496103 ling-2014/specialrapporter/journalistiske-kvaliteter/ Ørsten, M. (2006). Europæisk offentlighed i danske medier – Danmark som foregangsland
65 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 66-73
Tiina Räisä Med Sverige som förebild och varnande exempel
Reflektioner kring finska mediers valbevakning 2018
Finska nyhetsmedier visade ett stort intresse för det svenska valet 2018. Fokus var på polariseringen av det svenska samhället, Sverigedemokraterna samt regeringsfrågan. Finlands största morgontidning Helsingin Sanomat rapporterade om ”svenskarna som är snälla”, men ”som inte orkar då det kommer för många människor”.1 Om regerings- frågan skrev samma tidning ”att nu är det Finland som ger råd till Sverige”.2 I den här essän beskriver jag om den nya krisartade Sverigebilden som trädde fram under valet. Särskild uppmärksamhet riktas åt hur finska journalister och politiker använde den svenska valdebatten för att spekulera om de kommande inhemska valen. Denna kausa- litetslogik vittnar om att medialiseringen av samhället, alltså kopplingen mellan politik och journalistik, intensifieras men också att populistiska agendor sprider sig bortom den primära, tilltänkta publiken. Valbevakningen var också ett exempel på en ritualiserad kommunikation som bidrar till en tydligare indelning av samhället i olika grupper.
I valet 2018 tecknades en bild av Sverige som jag refererar också till svenska medier. Avsik- håller på att kollapsa socialt, kulturellt och po- ten är att försöka förena det statsvetenskapliga litiskt. För en före detta journalist inom svensk begreppet, medialisering med det medieantro- public service, och med 25 års erfarenhet av pologiska ritualbegreppet. Sverige blev nyheterna nästan omöjlig att kän- Jag hävdar att det intensifierade samspelet na igen. Fokuseringen på de brinnande bilar- mellan politik och journalistik har oanade na, och vad som framstod som en besatthet konsekvenser. Analysen visar nämligen att ett av integrationsfrågan, väckte frågan i vilken grannlands utveckling utnyttjas för inhemska utsträckning rapporterna överensstämmer syften, vilket innebär att populismen sprider med verkligheten? Även om frågan förstås är sig i form av spekulationer om det egna lan- omöjlig att besvara, blir den i polariseringens dets politiska framtid. Här avhandlas inte Do- tidevarv högaktuell. Vad händer med journa- nald Trumps eller andra europeiska populist- listiken i en av världens rikaste och alltjämt partiers inflytande utan fokus är på hur finska säkraste delar av världen, och vilka blir kon- medier och politiker tar intryck av Sveriges sekvenserna av en dylik rapportering? utveckling. I rapporteringen kan man tydligt För analysen har jag läst artiklar publi- se att lillebrorskomplexet avtar, men Finland cerade av Finlands största morgontidning verkar alltjämt ha ett sorts ”medberoende” av Helsingin Sanomat (HS), kvällstidningarna Sveriges utveckling. Ilta-Sanomat (IS) och Iltalehti (IL) och run- Diskussionen ger förhoppningsvis anled- dradiobolaget Yles svenska rapportering, men ning att fundera över de nordiska grannlän- dernas särskilda relation och Sveriges alltjämt 3 Tiina Räisä, fil.dr. i mediekultur, Arcada Uni- dominanta ställning. I Norden är mötena versity of Applied Sciences, Helsingfors. mellan människor täta och vardagliga. Det
66 Med Sverige som förebild och varnande exempel försiggår ett kontinuerligt utbyte av idéer, man tuitivt välja inte bara vad som hamnar på dag- lyssnar och lär av varandra på en gräsrotsnivå. ordningen utan också sina ord. De sociala me- Detta hänsynstagande har sagts utmärka det diekontona har inte gett oss en ”total frihet” nordiska.4 Trots att relationen mellan Sveri- utan snarare tvärtom: allt fler samhällsfrågor ge och Finland är unik – att ha varit ett och blir föremål för tabu11 och den för ritualen samma rike i cirka 700 år uppfattas i Finland så typiska moraliska gränsdragningen. Man fortfarande som levande historia – visar det är antingen för eller mot något. I ritualen är här exemplet att det inte endast handlar om en alltså inte vad som helst möjligt eller tillåtet kamratlig landskamp. Frågan som infinner sig utan precis som i gudstjänsten är det inte bara är därmed i vilken mån de nordiska journa- viktigt att göra saker i en viss ordning, man listerna upplever sig ha en roll i utvecklingen ska begå förväntade gärningar och uttrycka av regionen. sådana åsikter som accepteras av ens egen grupp. Ritualer väcker våra känslor och man dras lätt med i de intensiva händelserna. Ritualisering och medialisering Jag ser tydliga likheter mellan den tidsmäs- Medialisering har å ena sidan beskrivits som sigt avgränsade svenska valbevakningen och en historisk process som omformar samhälle den officiella luciatävlingen som producerats och kultur. Det är lätt att instämma i påståen- av Hufvudstadsbladet sedan 1950. I min av- det. Vår vardag (jobb, skola, fritid) utmärks av handling12 analyserar jag hur HBL konstruerar olika medieplattformar, men också en inten- en distinkt version av finlandssvensk kultur. siv kommunikation. Å andra sidan framstår Innan HBL-lucian kröns av en finlandssvensk medialiseringen nästan för grandios för att kändis i Helsingfors domkyrka, inför tv-ka- kunna hanteras, begreppet har likställts med meror och en känslosam publik, har HBL-jour- bland annat modernitet. Medierna sägs kon- nalisterna producerat artiklar om det ideala stituera en egen institution, vilket innebär att Svenskfinland. Läsarna tar del av artiklar om medier fått en självständigare roll gentemot de flitiga och hjälpsamma luciakandidaterna, andra institutioner; dessa har blivit beroende den kloka och ansvarstagande juryn som ut- av medierna.5 ser dessa kandidater och de utsatta (särskilt Den medialiserade politiken beskrevs av fattiga och funktionsnedsatta), som ska bli Kent Asp6 redan 1986 som en tät symbios mel- hjälpta av luciainsamlingens medel. I det ritu- lan politik och journalistik. Samspelet illustre- ella förloppet är det över- och medelklassens ras av dels agendasättandet, dels av det något företrädare som förväntas rädda underklassens tilltufsade uttrycket ”mediernas logik”.7 Me- representanter. Ritualens styrka kommer av att dielogiken upprepar, förenklar och tillspetsar, vare sig medium eller den tilltänkta publiken men trots kritiken uppfattar jag begreppet som tänker på den symboliska hierarkin och ske- användbart när man diskuterar yrkesidentitet8 vheten i representationen. och olika aspekter på det journalistiska upp- I mediernas ritualer får vi uppleva stun- draget.9 Utmaningen blir att i analysen bevisa der av intensiv gemenskap. På Nobelfesten, hur nyhetsmedier ramar in verkligheten i po- Allsången på Skansen eller när Victoria gifter litikrapporteringen.10 Medielogiken blottar å sig ges ”svenskheten” en specifik innebörd. ena sidan redaktioners verklighetsuppfattning, Det kollektiva sörjandet efter morden på Olof å andra sidan vore det fel att dra alla nyhetsme- Palme och Anna Lindh eller förlisningen av dier över en kam. Logiken uppfattas alltså inte Estonia hjälper att göra det obegripliga mer som total eller automatiserad; med endast en hanterligt. I dessa ögonblick återskapas nati- version kunde vi med fog tala om statlig censur onen, och förutom gemenskap manifesterar eller propaganda. mediehändelser något väsentligt om en kultur Ritualisering är nära besläktad med den och en nation.13 Det kritiska perspektivet på naturaliserade urvalsprincipen. Det är en medieritualer lyfter fram den sociala spännin- praktik som får redaktioner att nästintill in- gen som medieritualerna skapar; att medierna
67 Tiina Räisä inbillar sig samhället som en entitet med ett populistpartiernas förflutna. Sannfinländar- centrum och en periferi.14 na springer ur det Finska lantbrukarpartiet Émile Durkheim15 (1921) påvisade att (SMP), ett missnöjesparti med rötter bland gudstjänstens funktion inte är att tillbedja småbrukarna, ”det bortglömda folket” som Gud utan att bekräfta och förstärka försam- SMP:s karismatiske ledare Veikko Vennamo lingen. Då gemenskap numera produceras och formulerade synen på sina väljare. Sannfinlän- upplevs i medierna är det inte ovidkommande darna var det största populistpartiet tills det på vilket sätt man inbillar samhället: hur me- splittrades 2017 och hamnade i opposition, dier resonerar kring frågor om till exempel medan det mindre partiet Blå framtid sitter medborgarskap och delaktighet. Till skillnad i regeringen tillsammans med Centern och från HBL-lucian är det svenska valet inte en Samlingspartiet. ”allvarlig lek”, utan alltså en avgörande höjd- Trots olika betoningar i politiken vill punkt i en demokrati. nämnda partier se en kraftigt minskad invan- dring. De finska journalisterna ställde frågor till de finska populistpolitikerna om deras in- Det ”avskräckande ställning till SD:s framgång. I utdraget nedan sverige-exemplet” kan man läsa hur Jussi Halla-aho, Sannfinlän- I valbevakningen fästes stor uppmärksamhet darnas ordförande, och Laura Huhtasaari, par- vid våldet i förorterna och de brinnande bil- tiets mest synliga riksdagsledamot, uttryckte arna Stockholm, Göteborg och Uppsala. Att sin stora belåtenhet över SD:s framgång: valdebatter utmärks av intresset för de nya Enligt (Laura) Huhtasaari är de självklart inslagen i politiken blev tydligt även denna att Sverigedemokraternas starka resultat gång. Svenska Yle besökte Borlänge och gav inverkar på finsk politik då man ofta ser i sin rapport ”ett ansikte” åt Sverigedemokra- Sverige som sin förebild. ternas väIjare och valkandidater: ”Vad kan de andra partierna nu vädja Kent Forschner-Hell har länge röstat på till när deras referens och förebild all- Sverigedemokraterna och då han blev tid har varit Sverige. De har inte längre pensionär blev han själv aktiv inom par- någon ursäkt att understödja en dålig tiet i Borlänge i Dalarna. I år ställer han invandrarpolitik”, säger Huhtasaari. för första gången också upp i riksdags- valet. Ordförande Halla-aho än inne på samma linje. – Invandringen i den här stan är en vik- ”Detta (framgången) gagnar, sannfinlän- tig fråga. Vi har tagit in allt för mycket darna och alla finländare på många sätt”, folk. Ekonomin är inte så bra i Borlänge, sa Halla-aho.17 invandringen kostar en hel del pengar, Sverigedemokraternas framgång utgjorde ett säger Kent Forschner-Hell. 16 utomordentligt tillfälle för det finska populist- Frågan ”vem är svensk” överskuggade den partiet att förstärka sin ställning i den inhem- svenska valdebatten och identitetsfrågan gavs ska politiken. Sveriges position som föregån- utrymme också i Finland. Dels kan man för- garen i regionen utnyttjades av både medier svara det stora utrymmet som SD fick genom och politiker för att legitimera och spekulera att hänvisa till standardiserade nyhetskriterier, om Finlands politiska framtid. Argumentati- dels kan man begrunda implikationerna av en onen synliggör en kausalitetslogik ”det som flitig reproduktion av nyhetstexter om ett visst fungerar i Sverige, fungerar hos oss”. Med politiskt parti. andra ord tillskrev man inte endast Sverige De finska mediernas rapportering tog, en särställning gentemot övriga Norden och som förväntat, efter de svenska medierna. I utan drog också paralleller mellan den sven- Finland gjorde man en poäng av skillnaden ska samhällsdebatten och utnyttjade därmed mellan det sverigedemokratiska och de finska situationen för egen vinning.
68 Med Sverige som förebild och varnande exempel
Populisternas agenda fick alltså stor sprid- Integrationen blev alltså ett stort valtema, ning, och upprepningens kraft övertygade och ovan ger moderaternas ordförande sin också många väljare. Valdebatten tog sin syn på samhället. Svaret är ganska uttöm- näring från flyktingsituationen 2015-2016. mande. Ritualisering innebär ett urval och Diskursen utmärktes av en normalisering av en indelning, vilket uttrycks som en uppdel- polariseringen: Sverige framställdes som ett ning av samhället olika läger. Partiledaren ser samhälle som hamnat i djup kris på grund av ut att dela ut olika roller och uppdrag: några antalet flyktingar. ska rädda och ta ansvar för dem som inte är Det var mer än en gång som man fick förmögna att göra det själva, de kriminella och anledning att begrunda vad som vore en exakt icke-läskunniga. eller rätt mängd. Debatten fick mig också att Problemet här är att individer förmodligen tänka på de hundratusentals arbetskraftsinvan- sällan är antingen helt integrerade eller totalt drare som kom till Sverige – varav mina föräl- perifera. Detta bygger på en önsketänkande, drar var två – under bara några år på 1960- en illusion om en sorts total harmoni,20 och 1970- talen. Diskussionen vittnar om att man i man kan se att det inte endast är populistpar- växande grad gör kopplingar mellan migranter tierna som hyser tanken om ”det genuina och och den tilltänkta nyttan. I ritualen fastställs sammanhållna folket”. Partiledare skapade ett vilka som anses ingå i ”folket” och vilka be- motsattsförhållande mellan ett tilltänkt cen- traktas som utomstående. 1990-talsdebatten trum och en periferi.21 Rapporteringen vittan- om ”närande och tärande” har normaliserats.18 de om att man uppfattade publiken som en, de I en video som distribuerades på Iltalehtis som är ”normala” eller representerar ”folket” webbsida svarade moderaternas ordförande 22. Detta är kraftfulla ställningstaganden, men Ulf Kristerssons på den utsändas fråga om de blir ändå svåra att upptäcka i den snabba hur man ska förändra situationen i förorterna: rapporteringen, som kommit att utmärka po- litikrapporteringen. Medielogiken innebär ett Vi måste stoppa brottsligheten. Vi för- allt hätskare tonläge. handlar inte med gängmördare. Vi för- Sett ur ett finskt medieperspektiv framstod handlar inte med grabbarna som bränner det som om det funnes endast ett parti med en bilar. Det ska stoppas. Sedan måste vi diskriminerande agenda i Sverige. Frågan är långsiktigt jobba så att flera barn ska få om inte fokuseringen på SD fick andra partier uppleva att de har bättre framtidsutsik- att komma lättare undan. Polariseringen av ter. Fler barn måste tala svenska. Fler partier i ”onda och goda” ställer till problem barn måste gå ut nian med bra betyg så då de övriga partierna inte avkrävdes svar för att de kan komma vidare. Allt det här till exempel den långvariga diskrimineringen måste också göras, men man måste bör- som förekommer också i länder som Sveri- ja med det akuta. Stoppa våldet. Stoppa ge. En dag för valet påminde Jonas Hassen skjutandet. Stoppa dödandet.19 Khemiri läsaren om ett vardagligt utanförskap Särskilt för den som följde Sveriges händelser som gestaltas på många sätt. Författaren rikta- via medier och på distans kunde man tro att de frågan till oss alla ”Syndabocken måste all- det råder något av ett krig i Sverige. Medialise- tid vara någon annanstans och aldrig i oss”.23 ring innebär bland annat att vi tar vår kunskap Det allt högre tonläget innebar också att i första hand via medier. Svaret som Modera- journalister allt oftare kommenterade utspe- ternas ordförande ger är kort och förenklad len, och ibland verkade som att man inte rik- och exemplet konkretiserar hur politiken an- tigt litade på publikens förmåga att kunna dra passar sig till medielogiken, till de förenklade egna slutsatser. och svart-vita svaren. Situationen beskrevs När Jimmie Åkesson (SD) i den avslutande som ödesdiger. Det var fler än en gång som och direktsända partiledardebatten två dagar Sverige framställdes som ett land som håller innan valet hävdade att invandrare inte får på att kollapsa, både socialt och kulturellt. jobb för att de ”inte passar in i Sverige” dräm-
69 Tiina Räisä de Centerns ordförande Annie Lööf näven i skrev i september 2018 om gösfisket i Hjäl- bordet medan ansvarig utgivare sa att Sveriges maren. Artikeln hade rubriken ”Till och med Television tar aktivt avstånd från uttalandet. fiskarna är större i Sverige.25 Journalisten ansåg sig alltså behöva deklarera Vid sidan av integrationsdebatten rappor- för sin moral, vilket också vittnar om en ny terade finska journalister också om Sveriges mediekultur där man måste aktivt ”bekänna höga valdeltagande 2018. Siffra 87,7 procent färg”. I medieritualen ger man alltså uttryck jämfördes med den finska röstningsaktiviteten, för vilka vi är, och samtidigt vilka vi inte är. som varit över 80 procent senast i 1983 års För att inte riskera att bli misstänkliggjord riksdagsval. Presidentvalet är genom sin per- måste man agera tydligt, alltså kommunicera sonfixering valet som engagerar mest: år 2018 sin ståndpunkt. röstade 69,9 procent av väljarna, sex år tidigare Händelsen fick finska journalister att i sin var det siffran knappt 73 procent. Problemet tur snabbt ta avstånd från SVT:s avståndsta- ansågs vara bland annat systemet med olika gande. Yles etikchef Timo Huovinen menade valdagar som man har i Sverige, i Finland har att Yle inte skulle ha agerat på samma sätt. man separata valdagar. Finland kan få en yt- terligare valdag i och med införandet av en ”Politik och politisk diskussion är sär- landsskapsorganisation (i och med social- och skilt skyddade av yttrandefriheten. Vi hälsovårdsreformen), motsvarande Sveriges ska lägga oss i så litet som möjligt, om landstingsval. det inte handlar om ett direkt sakfel el- I både länder har det blivit populärt med ler ett lagbrott...” Den finska regleringen ”valmaskiner”, eller valkompasser, där man kan av medieverksamheten kan inte direkt genom att svara på frågor få fram en kandidat jämföras med den svenska, understry- eller ett parti som motsvarar dina egna åsikter. ker Huovinen och tillägger att vi inte ha I Finland har varje större medium publicerat en direkt motsvarande institution. ”Jag egna valkompasser under de senaste valen. tycker att det finska systemet är bättre, Det är svårt att föreställa sig en situation och man kan se Sverige håller på att gå där ett svenskt medium skulle publicera en åt samma håll.” 24 valkompass om det finska valet. Detta var vad Uttalandet illustrerar medierapporteringen Helsingin Sanomat gjorde. Läsarna erbjöds som en nationalistisk verksamhet. Yles chef tillfälle att testa vilket svenskt parti – som ju sa det förväntade: att premiera det egna bola- en finsk medborgare inte kan rösta på – som get och nationella systemet är vad som måste kom närmast läsaren egna uppfattningar. yttras i denna stund, precis som i vilken ritual Rubriken löd ”Motsvarar dina uppfattningar som helst. Det viktiga var inte att få veta vilka om invandringen Sverigedemokraternas eller skillnaderna mellan public service i respek- Vänsterpartiernas ståndpunkt. Testa vilket tive länderna är. Funktionen var istället att svenskt parti du skulle rösta på.”26 övertyga den ”egna publiken” om att dess pub- Den medialiserade verklighetskonstruk- lic service är bättre reglerad. Det hade varit tionen kan avläsas i rubriksättningen. Utri- ett tabubrott att få läsa om en rundradiochef kesrapporteringen utformas genom händel- som anser att grannlandets yttrandefrihet är ser på avlägsna platser till en publik som är ”normalare” eller ”bättre” än det egna landets. nära. Detta får också kvalitetsmedier att skapa klickrubriker och försöka få en större gen- omslagskraft. Samtidigt distribueras en för- Valkompasser och enklad och tillspetsad beskrivning av Sverige regeringsspekulationer för de finska läsarna. Finland lever i ett symbiotiskt förhållande till Sveriges parlamentariska situation ut- sin granne. Det har skapats en mediekultur mynnade i en frekvent rapportering och den där man jämför Finland med Sverige i nästin- traditionella svenska regeringsbildningen till vilken som helst fråga. Helsingin Sanomat jämfördes med den finska politiska kulturen
70 Med Sverige som förebild och varnande exempel med breda koalitioner. Att samlingspartiet lerade uppfattning om samarbete med och socialdemokraterna sitter i samma re- andra partier.”28 gering har inte på länge varit ett problem i Utdraget är från Paavo Rautios ledarartikel Finland. Regeringsprogrammet har blivit det som rubricerades ”Sverigedemokraterna dik- styrande instrumentet, bara man kan komma terar inte Sveriges väg, och Sannfinländarna överens om de centrala frågorna är det inget dikterar inte Finlands”. Rautio påpekade att problem att samregera. Tillägga skall att en Sverigedemokraternas roll i valet överdrivits. finsk väljare vet sällan vilka partier ens eget Partiet fick bara 17,6 procent av rösterna, min- parti kommer att samarbeta med efter valet, dre än vad valprognoserna slog fast. Partiet vilket för en svensk väljare har fram till nu borde därför inte försätta hela det politiska kunnat låta svårbegripligt. Detta förefaller systemet på fall. Situationen fick journalisten leda till en erodering av ideologierna, och det att spekulera i varför Finland inte kommer att skapar problem för de finska väljarna: man har gå samma öde till mötes som Sverige: svårt att skilja på partierna. Att Sannfinländarna sitter i regeringen Vi har också färre problem med invan- tillsammans med två andra borgerliga parti- drare jämfört med Sverige, där man be- er kan tolkas som en ”praktisk lösning” på en gått stora fel. Migranterna har bosatt sig parlamentarisk situation. Det är samarbetet i egna områden och tillåtits gettofieras, över blockgränserna som de finska journa- utan att se efter att de integreras. I Sverige listerna och politikerna nu erbjuder Sverige har man också länge hållit tyst om invan- som strategi. Grannen har hittills haft en mer dringens onekliga problem. Den sakliga principiell, eller politiskt medveten, hur man debatten är svår också i Finland, men äm- nu vill, inställning till regeringsbildningen än net har i varje fall inte överlåtits till att Finland. bli ett högerextremistiskt privilegium.29 Vad det innebär att anpassa sig till en po- Kollegan Anna-Stina Nykänen på samma litisk verklighet och kunna samarbeta med tidning menade i sin kolumn med rubriken alla partier avhandlades i ett reportage med ”Finland är inte Sverige. Historien har lärt rubriken ”De finska partiledarna: Såhär in- finländarna saker som svenskarna inte har verkar det svenska valet på finländarnas liv”.27 en aning om” att Sverige är ett rikare land där I texten tillfrågades alla finska partier vad de avståndet mellan rika och fattiga är längre än anser om det svenska valet och Sverigedemo- i Finland. kraterna. Socialdemokraten Sanna Marin hop- pades att man i Sverige kunde föra en sansad I Sverige finns det många invandrare som debatt som baserar sig på fakta. Samlingspar- fungerar som undersåtar, de är under- tiets Petteri Orpo ville inte uttala sig före val- ställda, de jobbar och producerar vinst resultatet, medan Vänsterpartiets Li Anders- för svenskarna... Finland är ett fattigt son trodde att det svenska systerpartiet kan land präglat av krig... I Finland finns bli det tredje största. Och Sannfinländarna inga slumområden. När man började slog fast att i varje tänkbart scenario kommer kalla huvudgatan i Nordsjö för Moga- Sverigedemokraterna att få en vågmästarroll. dishu Avenue började man bygga höghus Finska nyhetsmedier gav mycket utrymme och vackra villor i Solviken så att också åt att spekulera om den svenska regerings- de etniska finländarna skulle bo kvar.30 frågan, och den kommande finska regerings- De finska journalisterna lider uppenbarligen frågan. inte längre av något lillebrorskomplex, tvärt- ”Det kommer att ta tid att smälta resul- om kan man bland det outsinliga intresset för tatet av det svenska riksdagsvalet. Man sitt västra grannland skönja en rapportering kommer inte att få tillstånd en regering som ter sig något skadeglatt över att Sverige om inte något parti förändrar på sin etab- inte lyckas i allt. Sverige fungerar nu som ett
71 Tiina Räisä varnande exempel. Rapporteringen vittnar av Sverige i många frågor riktar de svenska om en något mer avslappnad attityd och ett redaktionerna inte samma intresse mot gran- bättre självförtroende. Självbelåtenheten är nen i öst. Trots skevheten i relationen kan man något överraskande med tanke på den ökande med fog ifrågasätta det nationella perspekti- polariseringen som tilltar också i Finland. vet på agendasättandet och på publikuppfat- tningen, även om det är en stor utmaning i det dagliga arbetet att beakta en publik som Sammanfattning av den polari- befinner sig utanför det egna landets gränser. serade politikrapporteringen I en tid när mediernas inflytande ökar, I den här essän har jag uppmärksammat den växer också kravet på journalistiken. Perspek- svenska valrapporteringen 2018 genom att tivet spelar roll för vår kunskap om samhäl- fokusera på den finska nyhetsrapporteringen. let, alltså om oss själva och andra. Medialise- Medierna beskrev ett Sverige som var svår ring är en process där politiken anpassar sig att känna igen. Huruvida man ska tala om till mediernas korta format och tillspetsade kris ska förbli osagt, istället kan konstateras praktiker, vilket är särskilt oroväckande när att verklighetskonstruktionen pekar mot en de populistiska partierna vinner terräng. Val- förändrad mediebild av Sverige. rapporteringar utmärktes av många rituella Det var överraskande hur intensiv och de- drag. Polarisering och integration blev särskilt taljerad den finska rapporteringen var. Det framskjutna. Vilka som ingår i begreppet ”fol- svenska valresultatet omsattes genast till en ket” eller ”publiken” är inte självklart. Samhäl- inhemsk agenda, vilket innebär att samhälls- let kunde oftare uppfattas som mångfacetterad debatter sprider sig effektivt, i det här fallet och ambivalent, istället för något unisont. till det omedelbara nordiska närområdet. Insikterna av denna analys är alltså något Kausalitetslogiken är en strategi som medier att ta med sig till det dagliga arbetet som lära- tillämpar och som politiker utnyttjar. ”De kära re i mediekultur vid Arcada. Förändring går fienderna” beskriver en relation som alltjämt långsamt, men nu om någonsin behöver vi haltar. Medan Finland fortfarande tar intryck kritiskt tänkande medieproffs.
Noter 24. Pelli & Nalbantoglu (2018). 1. Pelli & Nalbantoglu (2018). 25. Pelli (2018). 2. Rautio (2018). 26. Pelli & Nalbantoglu (2018). 3. Strang (2018). 27. Gråsten (2018). 4. Stenius & Haggrén (1997). 28. Rautio (2018). 5. Hjarvard (2013). 29. Rautio (2018). 6. Asp (1986). 30. Nykänen (2018). 7. Couldry & Hepp (2017). 8. Wiik (2010, 2012). 9. Zelizer (2003). Litteratur 10. Hjarvard (2013). Asp, Kent (1986). Mäktiga massmedier. Göteborg: Aka- 11. Fuchs (2017). demilitteratur. 12. Räisä (2016). Couldry, Nick & Hepp, Andreas (2017). The Mediated 13. Dayan & Katz (1994). Construction of Reality. Cambridge: Polity Press. 14. Couldry (2003). Dayan, Daniel & Katz, Elihu (1994). Media Events. 15. Durkheim (1921). Harvard: Harvard University Press. 16. Söderlund (2018). Durkheim, Émile (1921/2008). The Elementary Forms 17. Pelli & Nalbantoglu (2018). of Religious Life. Övers. av Carolyn Gosman. 18. Södersten (1994). Oxford: Oxford University Press. 19. Gråsten (2018). Fuchs, Christian (2017). Social Media: A Critical Intro- 20. Seligman & Weller (2012). duction. London: Sage. 21. Couldry (2003). Gråsten, Hanna (2018). Pääministerin paikasta taiste- 22. Räisä (2016). leva Ruotsin kokoomuspomo Iltalehdelle: Nyt pitää 23. Hassen Khemiri (2018). lopettaa ongelmien hyssyttely – ”Emme neuvot-
72 Med Sverige som förebild och varnande exempel
tele jengimurhaajien kanssa”. Iltalehti 7.9.2018. Seligman, Adam B. & Weller, Robert (2012). Rethin- [Online.] Tillgänglig på
73 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 74-76
Kirsten Ropeid ”Kjære norske redaktører: La oss aldri bli som Sverige!” Forskjeller i journalistikken i de nordiske landa
Hvor lik er journalistikken i de ulike nordiske landa? Vi antar ofte at journalistikken i de forskjellige nordiske landa er like, for en snakker om skandinavisk eller nordisk journalistikk i samme gruppe. Jeg har mistanke om at forutsetningene vi driver jour- nalistikk under, er mer forskjellige enn vi har tatt inn over oss. Det er dog vanskelig å få oversikt. Før en kurs om nordisk journalistikk bestemte jeg meg for å undersøke de praktiske forskjellene.
16. august skreiv redaktør Örjan Björklund i skulle måle om liv og lov var i samsvar.3 Un- Lärarnas Tidning i Sverige sin siste leder. For dersøkelsen konkluderte med at vi ikke kunne alle som er opptatt av fri journalistikk, var utelukke at lovstridige inngrep kan ha skjedd. dette en trist dag. Heretter er det lederen for ”Både utgivere og redaktører rapporterer om Lärarförbundet som skal skrive lederen. innblanding i redaksjonelle spørsmål som iso- Bakgrunnen er at redaksjonen skal slås lert sett vil være i strid med loven”, heter det. sammen med kommunikasjonsavdelinga i for- I Danmark gjør de det redaktør Björklund bundet. Men kommunikasjon og journalistikk meiner er umulig; de blander journalister og er som vann og olje, skriver redaktøren Björ- kommunikasjonsmedarbeidere. I samme fag- klund i sin siste leder: ”De kan ikke blandes. forening, Dansk Journalistforbund. Prøver en på det, er faren at det verken blir det I Finland utvida journalistforbundet SJL ene eller det andre.”1 medlemskriteriene sine i 2013 til å inklude- Jeg må innrømme at da jeg leste dette, blei re folk som arbeider med kommunikasjon jeg ikke bare indignert på vegne av journalis- og har ”journalistiske elementer som en ve- tene i det svenske bladet. Jeg blei også ganske sentlig del” av arbeidet sitt.4 Dette betyr at kjepphøy på norske vegne, og tenkte at slikt presseansvarlige, kommunikasjonssjefer og kan ikke skje her. Vi har nemlig ”lov om re- profesjonelle bloggere kan bli medlemmer i daksjonell fridom”,2 så det så. journalistforbundet.5 Loven fra 2009 gir lovs kraft til kjernebe- Når det ikke er umulig i Danmark og i Fin- stemmelsen i Redaktørplakaten, om at redak- land, har jeg spurt meg sjøl om det kanskje er tøren skal være fri fra eiers eller utgivers inn- fordi forskjellen mellom de to yrkesgruppene blanding i den daglige ledelse av redaksjonen. ikke er så stor der som det vi er vant til. Altså Men til lovens femårsjubileum i 2014 fikk at journalistene har en mer redusert frihet. Fagpressens journalistforum laga en under- Saken måtte undersøkes nærmere. Jeg tok søkelse, Hvor avhengige er vi egentlig?, som kontakt med de nordiske kollegene mine.
Kirsten Ropeid, journalist i bladet Utdan- Lus og manglende pressefrihet ning, som er eid av Utdanningsforbundet, En hyggelig dansk kollega svarer på min epost den største fagforeninga for norske lærere, og fungerer som medlemsblad for dem. til hennes redaksjon. Hun avviser på overbe-
74 ”Kjære norske redaktører: La oss aldri bli som Sverige!” visende måte mine dårlig skjulte antydninger ut SVT. Men i fagbladet Journalisten forklarte om at de er mindre fri enn oss. Samtidig for- journalist og leder av Pressens faglige utvalg, teller hun at redaksjonen har barrikadert seg Alf Bjarne Johnsen, oss det. Han viste til at kraftig mot eieres mulighet til å kikke dem i SVT fjor ble felt av Granskningsnämnden korta. Så kraftig at jeg må spørre meg hvorfor för radio och TV, fordi programlederen ikke det er nødvendig. tok avstand fra en krenkende uttalelse fra en Allerede før denne dialogen hadde jeg re- debattdeltaker i nyhetsprogrammet Aktuellt. flektert over at å spørre journalister om de har Radio og fjernsyn er underlagt en egen an- begrensninger i pressefriheten, det kan være svarslov, og Granskningsnämden er delvis som å spørre om de har lus. Jeg spurte en gang oppnevnt av regjeringen. Dermed forsto for- en gammel dame, vokst opp i fattige forhold, virra nordmenn at det var en logikk her. Men om hun hadde hatt lus som barn. sjølve logikken forsto vi likevel ikke. Så det er mange forskjeller. Men hvordan ”Mor gredde håret mitt med lusekam ser det samla bildet av forskjeller og likheter hver eneste lørdag, og da brakk hun alle ut? de lus hun fant. Så lus hadde jeg aldri, sa Det jeg har fått klart for meg, er at den nor- dama bestemt.” ske pressa har færre lover over seg enn den Lus og manglende pressefrihet er begge pinlig svenske og den danske. De har medieansvars- ubehag. Min gamle venninne ville ikke inn- lover, vi har lov om redaksjonell fridom. rømme at hun hadde lus støtt. Men den danske fotojournalisten Martin Lehmann er ikke redd for å vise fram lusa. Norge på smørsida? 1. oktober starta ankesaka mot ham i lands- Så ifølge min analyse er Norge på smørsida. retten, etter at han hadde vunnet i retten i Men slik favorisering av det hjemlige blir lett Sønderborg. Lehmann viser til pressefriheten resultatet når en vurderer det en kjenner best, og vil ikke betale en bot på 1500 danske kro- opp mot det en ikke forstår så godt. Kjent og ner som han har fått for å forstyrre offentlig kjært heter det jo. orden. Politiet ville ikke la ham fotografere Min analyse er dessuten så banal at jeg ikke flyktningene som i september 2015 gikk langs veit hvor i analysen jeg skal plassere inn lov- motorveien i Sør-Jylland mot Sverige. forslaget som den norske regjeringa la fram i Etter seieren i Sønderborg sa Ina Lindahl mai i år. Det er et forslag til nettopp en medie- Nyrud, som er medierettsadvokat i Norsk ansvarslov. Forslaget blir tatt svært godt imot Journalistlag, at dette måtte føre til endring i Norsk Journalistlag. i norsk praksis. Dommen viser til Den euro- ”Det er behov for å samle og oppdatere peiske menneskerettskonvensjonens artikkel de medierettslige reglene som gjelder for om ytringsfrihet, som også norsk politi må de redaktørstyrte, journalistiske medie- følge. Det gjeldende norske rundskrivet fra ne”, sa lagets advokat Ina Lindahl Nyrud. Justisdepartementet om forholdet mellom politiet og journalister på åstedet må derfor Når det gjelder kontroll av mediene, ordner endres, ifølge Nyrud. norsk presse opp på egen hånd, gjennom Men når den danske avisa Politiken skal Pressens Faglige Utvalg. Slik er det også i Fin- vise hvor bakstreverske de er, de tiltaka som land. I Sverige og Danmark har myndighetene nå skal settes i verk i Danmarks Radio for å fingrene et godt stykke inn i det fatet, etter tilpasse seg kuttet i overføringer på 20 pro- hva jeg forstår. sent, da trekker de fram NRK som det gode Går vi utafor de tre nordiske landa med eksempelet de danske politikerne heller burde det sterkeste språklige felleskapet, blir det fulgt. ikke bare betydelig vanskeligere å forstå reint I Norge skjønte vi forresten ingen ting da språklig hva mediene holder på med. For i Jim Åkesson rett før det svenske valget skjelte Island kunne David Oddsson, den lengstsit-
75 Kirsten Ropeid tende statsministeren i landet, gå via stillinga Da nordmenn og svensker braka sammen som sentralbanksjef til redaktør av Islands på Segerstedtseminaret i 2016, hadde visst kol- største avis, Morgunblaðið, og det mens døn- lisjonen vært like voldsom. ningene fra finanskrisa fortsatt slo hardt. Hva er grunnene til det? Hva er det for lover og Den store oversikten mangler sedvane som sikrer, eller som ikke hindrer, at det kan skje? Hva er de bakenforliggende årsakene til dette? Og hva har like og ulike forhold utafor Jeg har altså spurt og gravd for å få bedre grep journalistikken, som arbeidsmiljølovgivning om ulikhetene og likhetene i og bak journalis- og generelt stillingsvern, å si for vår mulighet tikken i Norden. Jeg har gjort det fordi jeg tror til å være kritiske journalister? vi bør forstå bedre hva som skiller og hva som I det jeg er i ferd med å avslutte dette forener journalistikken i de nordiske landa skrivet, slår et innspill mot meg i Aftenpos- for å forstå hverandre bedre når vi leser, ser ten: eller hører på hverandre, og når vi diskuterer journalistikk med hverandre. ”Kjære norske redaktører: La oss aldri bli Snille folk har hørt på spørsmåla mine, og som Sverige. Jeg trodde ytringsrommet svart så godt de har kunnet. Kunnskapen min i Norge var trangt. Det var før jeg møtte har økt. Men den er fortsatt svært fragmentarisk. den svenske korrekthetspisken.” Ingen har kunnet gi meg den store oversikten. Det er spaltist Anki Gerhardsen som skriver I skrivende stund står jeg i startfasen av dette. Hun har reist tog fram og tilbake mel- årets Aarhus-kurs som heter ”Tryk på Norden” lom Bodø og Göteborg for å delta på årets og som arrangeres ved Nordisk Journalistcenter Segerstedtseminar, og der diskutert demo- i tre uker fra 21. oktober.6 krati, ytringsfrihet og det presset begge deler Jeg håper at kurset kommer til å kaste mer er utsatt for. lys over de praktiske små forskjellene. Og jeg I Göteborgs-Posten skriver Björn Werner spør meg også om et forskerblikk på disse for- fra samme seminar at ”norska församlingen skjellene kunne hjulpet oss med å forstå hva befann sig långt inne i en blåbrun konsen- som bare er variasjoner over samme tema, og s u s .” hva som er uttrykk for reelle ulikheter.
Noter set 2018: Tryk på Norden. Tillgänglig på https:// 1. Björklund (2018). njc.dk/kursus/aarhus-kurset-2018/ [Inhämtad 18 2. Lovdata (2008). oktober 2018.] 3. Øy (2014). SJL, Finlands Journalistförbund (2013). Jäsenasiaohjeet 4. SJL (2013). 2013. [Online.] Tillgänglig på https://docplayer. 5. SJL (2018). fi/34371251-Jasenasiaohjeet-miksi-uudet-jasena- 6. NJC (2018). siaohjeet-2-jasenet-suomen-journalistiliiton-sa- annoissa-vanhojen-saantojen-mukainen-7.html [Inhämtad 18 oktober 2018.] Referenser SJL, Finlands Journalistförbund (2018). Tervetuloa jäseneksi. [Online.] Tillgänglig på https://journa- Björkund, Örjan (2018). Hög tid att lyssna på profes- listiliitto.fi/fi/jasenyys/jaseneksi-journalistiliittoon/ sionen. Lärarnas tidning, 18 augusti 2018. [On- [Inhämtad 18 oktober 2018.] line.] Tillgänglig på https://lararnastidning.se/ Øy, Nils (2014). Hvor avhengige er vi egentlig? Rap- hog-tid-att-lyssna-pa-professionen/ [Inhämtad 18 port om redaksjonell uavhengighet i Fagpressen, oktober 2018.] basert på spørreundersøkelse blant journalis- Lovdata (2008). Lov om redaksjonell fridom i media. [On- ter, redaktører og utgivere. [Online.] Septem- line.] Tillgänglig på https://lovdata.no/dokument/ ber 2014. Tillgänglig på https://www.nored. NL/lov/2008-06-13-41 [Inhämtad 18 oktober 2018.] no/download/file/9361 [Inhämtad 18 oktober NJC, Nordisk Journalistcenter (2018). Aarhus-kur- 2018.]
76 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 77-82
Helena Niskanen Making Cool Scandinavia Hot Amongst American Travelers
How the Nordic Countries’ Lore is Utilized in Marketing
In the American mind, Scandinavia sits in a faraway nook, perched atop Europe, and carries a special lore – its culture, lifestyle, cosy sweaters and socks, clean design, and sense of well-being appeals to Americans. In the US, both “Scandinavia” and “Nordic(s)” are used virtually interchangeably. In the marketing communication di- rected towards Americans, it has, however, turned out to be more attractive to use the word “Scandinavia”. Indeed, for years, the slogan in the joint branding communication between the Nordic countries was “Only in Scandinavia”. This was because the word “Scandinavia” resonated powerfully among the tour operators and media, while the term “Nordics” could sometimes cause confusion with regard to which countries were actually included. In this article, I will reflect upon my experiences.
In general, Americans are consistently curious as a travel destination in North America, I about new cultures, foods, and destinations, have witnessed the changes in the US travel with which they lack familiarity – increasingly, industry, shared wonderful experiences with this interest is driving a desire to learn, and ex- my tourist board colleagues, and witnessed perience, more about the Nordic region. Nor- growing interest in the magical destination of dic brands such as IKEA, Marimekko, H&M, Scandinavia, or, to be more exact, the Nordic and Lego have infiltrated American fashion, countries of Finland, Denmark, Iceland, Nor- design, and lifestyle. All of this has fostered an way and Sweden. unprecedented awareness of a Nordic culture Nordic Countries (Nordiska Turistrådet, that embraces, upholds, and vindicates values NT) have worked in close cooperation for such as openness and sustainability. years. The benefits of this cooperation mani- During my career, spanning over twenty fested themselves in the form the Scandinavi- years, in marketing Finland and Scandinavia an Tourist Boards in New York. The office was originally located at the legendary Rockefel- Helena Niskanen is a destination travel ler Center, at 75 Rock. My former colleagues marketing professional with more than 20 years of experience. She is the founder and told stories of spotting a Hollywood star or CEO of Polar Star Marketing and a member two, (Paul Newman and Robert Redford) in of the Board of Directors of FinnFest USA. the building’s elevators, since Warner Com- She ran Visit Finland operations in USA in munications had their NY offices at the same 1997-2018 and prior to that, in 1993-2007, building. The lobby was occasionally mobbed she served as a marketing coordinator. She has also served as a volunteer on several with screaming fans. In late 80’s, our offices boards, such as the American Scandinavian moved to Third Avenue in Midtown – in the Society of New York and Finland Center shadow of another legendary skyscraper, the Foundation. She has resided in Jersey City, Chrysler Building. I started working for the New Jersey, for the last 30 years. Scandinavian Tourist Board shortly thereafter.
77 Helena Niskanen
“Only in Scandinavia” – the Scandinavian Tourist Boards representatives hosted an educational evening for the US tour operators at an annual USTOA Conference (US Tour Operator Association) in Boca Raton, Florida in December 2014. From left Helena Niskanen from Visit Finland.
After years of cooperation, an official rectors of the individual tourist boards. My company, Scandinavian Tourism Inc. was in- term spanned from 2012-2014. At the time of corporated in 1996 to serve as an umbrella writing this article, the company has been dis- organization for the then-five tourist boards solved, but joint collaboration to some extent of Denmark, Finland, Iceland, Norway and will continue with activities geared towards Sweden. Iceland split from the cooperation in the travel trade. My position in New York at 2012 as they started handling the US market Visit Finland was terminated in the spring. remotely from Iceland. The industry has changed a lot over these Scandinavian Tourism Inc. was long re- 20 years. When I first started in the early 90’s, sponsible for handling all travel trade and our joint Scandinavian call centre would tradi- consumer inquiries for the four Nordic coun- tionally be inundated with calls and brochure tries, as well as running the joint office and call requests starting in early February. To stem centre. The company was also responsible for the flood, we had three to four people, daily, coordinating joint activities as well as main- handling phone calls. taining the joint Goscandinavia.com website At that time American, travellers had a and social media channels. A project manager tendency to plan and book their European was hired to coordinate the travel trade work, vacations months ahead of time. and an information officer handled our infor- Contemporarily, the planning period is mation requests as well as social media. shorter, and most American travellers tedi- The presidency for the corporation was ously research destinations over the Internet a rotating two-year term shared by the di- prior to booking. The last four years have seen
78 Making Cool Scandinavia Hot Amongst American Travelers a significant drop in brochure orders, as well tive breakfast seminar themed “Around Scan- as phone and email inquiries. dinavia”, which highlighted the best of each However, our social media channels at- country with strong visuals. As a Finn, it was tracted more and more visitors, which in turn fun watching the operators - with varying de- increased engagement and social sharing. We grees of success - guess which country had the did particularly well with fun and quirky sto- most saunas. Eventually, one CEO got it right. ries, about “Nordic oddities: salt licorice and For many years we organized a hosted dipping into icy water after a sauna”. Summer buyer workshop in NYC or LA, to which is still the most popular time for overseas trav- we invited North American tour operators el, but long weekends are gaining popularity to meet with our participating Scandinavian all year round, especially with airline promo- travel partners. We conducted a series of sales tions and flash sales. Americans get an average calls and destination training sessions target- of 20 vacation days a year. Some examples, ing travel agency and tour operator sales staff which carry a compelling appeal for tourists in the US, who heavily book foreign travel. heading to Scandinavia, include fairy-tale cas- The goal was to personally inspire them to tles, unique snow- and ice-accommodations, sell Scandinavia and to introduce partner Northern Lights, fjords, archipelagos, Nordic products and services. Since Scandinavia is cuisine, capital cities, small towns, history, a relatively unknown region, we created a culture, art, and design. web-based educational programme for travel agents that focused on our strongest selling points, such as nature, cuisine, and lifestyle. Why to join forces Travel agents were introduced to a series of – the power of four mesmerizing images of Scandinavia along- In 2013, the Scandinavian Tourist Boards in side educational information and detailed the US - VisitDenmark, VisitFinland, Visit- information on partner products. Each agent Norway and Visit Sweden - formed a Scandi- took an exit test in order to become a certified navian Trade Partnership programme in order Scandinavia specialist. to build greater awareness of Scandinavia as We sent out a monthly e-newsletter - di- a desirable and competitive travel destina- rected at travel agents and tour operators tion in the North American market. We, the throughout North America - focused on travel Scandinavian Tourist Boards, recognized the and tourism news emerging from Scandinavia, importance of working with the tour opera- as well as stimulating stories. The e-newsletter tors and travel agents in joint collaboration was designed to entice tour development and with Scandinavian travel industry partners to to serve as a tool and inspiration for travel enhance existing tour packages to Scandinavia agents to sell and meet clients’ travel needs. and inspire tour operators to create new tour We conducted webinars to further educate packages to the region. We realized that by and create awareness of all the things Scan- working in a partnership, we could further en- dinavia has to offer for the agents’ client base. hance Scandinavia’s visibility in the US market. The webinars proved to be an exceptionally The key focus of our trade partnership cost-efficient way of marketing to a larger programme was to take part in major travel group. Our web site, Goscandinavia.com, was industry conferences to meet face-to-face designed exclusively for trade industry profes- with high-ranking decision makers, CEOs, sionals; however, the site contained links to presidents, VPs, and product development each tourist boards’ homepage, which were managers of the most important tour opera- more consumer friendly. We used search en- tors in the US, with the aim of getting more gine optimization to allow agents to find us tour packages to include Scandinavia. Our more easily. activities included hosting events geared for We partnered with one of the largest travel the operators with fun quizzes and an interac- agent consortiums (Signature Travel Network)
79 Helena Niskanen by hosting a Scandinavia day, with presenta- A biannual economic impact study by tions during the day followed by an evening PriceWaterhouseCoopers LLP (PwC) found gala at a Las Vegas hotel. The entrance to the that active members of the US Tour Operator ballroom was lined with beautiful images of Association (USTOA) contributed $15 bil- Scandinavia. In the ballroom, we projected lion to the US tour operator industry in 2017, our branding logo onto the walls and served representing more than 8.8 million individual Scandinavian-inspired food. Attendees glee- travellers.2 Tour operators primarily sell di- fully greeted our special guests, including the rectly to the travel trade. Little Mermaid, Santa Claus, and a Viking. The emergence of the Internet and the in- It makes sense for Scandinavian countries creased popularity of social media channels to work together, because most consumers have drastically altered the way that tourist choose the region for a multi-destination boards communicate with, and market to, vacation and will typically visit two to three their target demographics. countries on their trip. Most tour operators’ We have conducted Scandinavia-specific pre-packaged products for Scandinavia also research studies and also accessed research combine at least two countries in the region. commissioned by the European Travel Com- Scandinavian countries have been registering mission (ETC). Our primary traveller to strong increases in bed nights of US travel- Scandinavia is still the baby boomer, someone lers over the last couple of years. Despite these who has already experienced the most-visited strong gains, however, Scandinavia remains countries in Europe. The boomers continue to a relatively unfamiliar region for American be a very viable target group. consumers, who have a high propensity to Besides the boomer, Scandinavian Tourist consult and book more complex trips (those Boards, just like every other tourist board, that include overseas travel and multiple desti- is after the mythical group of Millennials. In nations) with a tour operator or a travel agent. 2015, Millennials officially became the larg- Scandinavia’s market share of US travel to Eu- est market of US travellers by age. They are rope is about 10 percent, according to the US the most educated and most diverse genera- Department of Commerce, Office of Travel tion in American history. They are also the and Tourism Industries. most civic-minded generation - 71 percent of US millennials and post-millennials view experiences as the most important thing in US travel market their lives. The travel trade industry continues to be a lu- For the typical millennial, traveling is not crative business in the US. The US resident as much about the destination as it is about the outbound market totalled 87.7 million in 2017, cultural experiences they can share in. About up 9 percent. Travel to overseas countries 20 percent of millennials travel internation- (38.3. million) also increased by 9 percent. ally, and 86 percent of those who do so travel The ‘outbound’ market has been strong to experience a new culture, according to since 2014. Competition is fierce, but Europe Internet Marketing, Inc.3 An MMGY study is still a top destination for American travel- on Millennials found that 6 out of 10 prefer lers. According to PhocusWright’s prediction, to spend their money on experiences rather US travel revenue will reach $381 billion.1 The than on material possessions. According to market is heavily dominated by airlines and ho- Internet Marketing, Inc., 76 percent of mil- tels or lodging, which account for 83 percent of lennials decided on a travel destination based the total. The remaining 17 percent of the mar- on recommendations from friends. Although ket is shared between car hires, cruises, pack- Millennials travel more frequently, boomers aged travel, rail travel, and travel insurance. take longer trips and spend more money.
80 Making Cool Scandinavia Hot Amongst American Travelers
“Faces of Scandinavia” general population and through an engage- Perhaps one of the most successful and en- ment campaign geared towards a key target joyable social media campaigns on which I audience. In this case, the target age group worked on a joint basis was the 2011 “Faces was adults between the ages of 35 and 60 who of Scandinavia” campaign, in which our effort are well-educated, travelling without children, was to spotlight inspiring destinations within and who have previously visited Europe, but our four Nordic countries, featuring travel not necessarily Scandinavia. The campaign testimonials from prominent Scandinavians was physically located in the D.C. metro area, ranging from a polar explorer to a hockey leg- but Facebook was utilized to simultaneously end, a chef, a jewellery designer, a supermodel spread the campaign to a wider audience. and even a cello rock band. Fans of Scandinavia could test their knowl- These famous Scandinavians were promot- edge about the region and learn more about ing their favourite local travel destinations. the Nordic countries at a dedicated web site. The purpose was to inspire US travellers to Once again, a grand prize giveaway with two visit Scandinavia. Visitors to the site could round-trip tickets to a Scandinavian destina- read about these well-known Scandinavians’ tion of choice was offered. personal travel stories and comment on them, Our core business challenge was the fact or upload their own stories. In addition to that Scandinavia is still fairly unknown as a posting their stories on our website, we en- travel destination in the U.S. We wanted to couraged visitors to share them on Facebook leverage the buzz generated by the Nordic and Twitter, and to leave a comment on other Cool festival to place the region at the fore- published stories. front of people’s minds as a great travel desti- This allowed visitors to interact with each nation for the well-educated and the curious. other and our campaign as part of an immer- Our focus was to capture the attention of our sive experience; participation also allowed target audience so as to transform their vague visitors to enter to win a roundtrip to one of interest into an urgent desire - to move them the four destinations. The campaign ran on- from “I’ve heard great things about Scandina- line and included a mobile travel application. via” to “I really want to go this summer!” We also wanted to deepen consumer knowledge regarding the wide variety of travel product “NORDICS offerings in Scandinavia, to increase social – a hot commodity in the US” media interaction and engagement, and to In 2013, in conjunction with the Kennedy provide a tangible increase in travel bookings Center’s4 Nordic Cool 2013 Festival in Wash- to Scandinavia. ington D.C., the Scandinavian Tourist Boards With the marketing activities, we used an collaborated jointly with the Nordic Council integrated approach. Our outdoor advertis- of Ministers by launching a new Nordic Cool ing campaign used strategically placed ads on campaign. The objective was to create greater buses and the Metro in key routes in Washing- awareness of Scandinavia through fun, quirky, ton D.C. The messages contained indisputable and creative facts and cultural trivia. facts about Scandinavia that would grab the The consumer campaign coincided with a public’s attention, such as, “If World Domina- month-long international festival of theatre, tion Were Determined by Herring Consump- dance, music, visual arts, literature, design, tion, We Would Rule the Planet. cuisine, and film to highlight the diverse cul- The Nordic embassies in Washington D.C. tures of Denmark, Finland, Iceland, Norway, organized a Nordic Restaurant Week, where and Sweden, as well as Greenland and the each embassy invited a chef from their coun- Faroe and Åland Islands. The festival provided try to partner with a restaurant in D.C., which us with a great opportunity to build aware- served a special Nordic menu during Nordic ness about the Nordic cultures amongst the Restaurant Week. This was a perfect oppor-
81 Helena Niskanen tunity to engage culinary, travel, and lifestyle to position and strengthen the Scandinavian journalists with press releases and invitations culinary scene to appeal to a wide variety of to enjoy the special Nordic dinners. people and groups, with the purpose of driv- Each country has always handled their own ing more travellers to our region. public relations (PR) for the tourist board, but Culinary experiences, especially local cui- for joint projects, our PR personnel work as a sines, are one of the top categories that Amer- group to compile press lists and press releases. ican travellers consider in choosing a destina- PR is an integral part of our work. tion to visit. Scandinavia already stands strong This was a branding campaign with themes in this category, and is gaining ground every of culture and history: culinary experiences year with the continuing emergence, and ris- (New Nordic Cuisine); modern yet historic ing popularity, of “New Nordic Cuisine,” as cities connected with beautiful unspoiled na- well as its diverse restaurant scene ranging ture; and “The Good Life” and Scandinavian from Michelin acclaim, through farm-to-table lifestyle (e.g. the happiest countries, egali- freshness, all the way to street food, where in- tarianism, progressiveness, gender equality, novation and experimentation with alternative child-friendly cities, architecture, and coun- ingredients flourish. tries designed to improve life with sustain- ability in mind). We had hoped to organize a culinary- Scandinavian Tourism Sites themed event in New York in 2016/2017. Our GoScandinavia: http://www.goscandinavia.com/ team worked diligently and passionately to scandinavia/go-scandinavia make it happen, but unfortunately the fund- VisitSweden: http://www.visitsweden.com ing fell through in the end. Cuisine has always Visit Denmark: http://www.visitdenmark.com/usa been an important focus area for the Scandi- Visit Norway: http://www.visitnorway.us navian Tourist Boards, and historically, we Visit Finland: http://www.visitfinland.com have worked on, and with, multiple projects
Noter business/us-cb-2017-travel-hospitality-industry- 1. Biesiada (2016), Deloitte (2017). outlook.pdf [Accessed 5 November 2018.] 2. Dolecki (2017). Dolecki, Gina (2017). The Member Companies of U.S. 3. Price (2016). Tour Operators Association Provide Tours, Pack- 4. Merry (2013). The Kennedy Center of Perform- ages and Custom Arrangements for 8.6 Million ing Arts in Washington DC (see kennedy-center. Travelers Annually to Enjoy Destinations and Ex- org/nordiccool) is the living memorial to the late periences across the Entire Globe. United States President. The center has been presenting festi- Tour Operation Association, 29 November 2017. vals celebrating cities, countries and regions of the [Online.] Available at https://www.ustoa.com/ world since its opening in 1971. press-releases/2018-survey-results [Accessed 5 November 2018.] Merry, Stephanie (2013). Nordic Cool 2013 Takes Over the Kennedy Center. The Washington Post, 14 Feb- References ruary 2013. [Online.] Available at https://www. washingtonpost.com/goingoutguide/nordic-cool- Biesiada, Jamie (2016). PhocusWright’s US Online 2013-takes-over-the-kennedy-center/2013/02/14/ Travel Overview Report. Travel Weekly, 15 Janu- ea7ef062-6fd6-11e2-8b8d-e0b59a1b8e2a_story. ary 2016. [Online.] Available at https://www.travel- html?utm_term=.f56c3fe77681 [Accessed 5 No- weekly.com/North-America-Travel/US-travel- vember 2018.] market-grew-5-percent-in-2015-Phocuswright Price, Will (2016). Millennial Travel Trends: A Look at [Accessed 5 November 2018.] the Largest Generations’ Habits. Internet Marketing Deloitte (2017). 2017 Travel and Hospitality Outlook. Inc., 5 April 2016. [Online] Available at https:// [Online] Available at https://www2.deloitte.com/ www.internetmarketinginc.com/blog/millennial- content/dam/Deloitte/us/Documents/consumer- travel-trends/ [Accessed 5 November 2018.]
82 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 83-87
Ari Páll Kristinsson Implications of Ideology
Iceland and the So-Called Nordic Language Community
The “Nordic language community” is more of an ideal than a reality. Also, a distinction must be made between a primary and a secondary Nordic language community. Dan- ish is a compulsory school subject in Icelandic primary schools, and this is not uncon- troversial in Iceland, and Icelandic youths tend to use English rather than Danish (or “Scandinavian”), for communication in “Nordic situations”. Yet, it is unlikely that the Icelandic curriculum will change on this point in the foreseeable future, since Iceland ascribes to the “Nordic ideology”, of which the (imagined) Nordic language community is an integral part. But what is a “Nordic language community”? Is it real?
Nordic – in particular: Scandinavian – po- The idea of a Nordic language community litical and cultural discourses often refer to seems to be more important to Scandinavians a “Nordic language community” (Danish: than to the rest of us. Indeed, the term Nordic nordisk sprogfællesskab; Swedish: nordisk language community is often used by Scandi- språkgemenskap; Norwegian: nordisk språk- navians in a narrow sense for their inter-Scan- fellesskap). If one accepts the existence of such dinavian communication alone, without refer- a phenomenon in the first place, there are at ence to communication in a Scandinavian lan- least two types: a primary and a secondary guage with native speakers of other languages Nordic language community.1 Native speakers in the Nordic region.4 of the three Scandinavian languages (Norwe- gian, Swedish and Danish) supposedly belong to the primary Nordic language community, Learning Scandinavian and native speakers of non-Scandinavian lan- Members of the secondary Nordic language guages in the Nordic region, who use some community are people like myself, who have Scandinavian for inter-Nordic communica- learned some Danish, Norwegian or Swedish tion, are considered to make up the secondary as a foreign or second language. This second community. language acquisition takes place partly in While it is generally assumed in traditional schools and courses, and partly informally, Nordic discourses that Danish, Norwegian for example, if we move to one or more of and Swedish are mutually comprehensible, the the countries where Norwegian, Swedish and term “semicommunication”2 has been used, Danish are principle languages. since native Scandinavian speakers generally Our language proficiencies vary greatly. need “a little goodwill”3 for such communica- This depends presumably not only on how tion to run smoothly. long we have studied the Scandinavian lan- guage in question, but also on the linguistic Ari Páll Kristinsson, Research Professor at structures of our own native languages. For the Árni Magnússon Institute for Icelandic me, for example, as a native speaker of Icelan- Studies in Reykjavík. dic, large sections of Scandinavian vocabulary
83 Ari Páll Kristinsson are quite different, and even if the syntactic largest group of immigrants are Lithuanians, structures of Icelandic and the Scandinavian about 2,300 people, i.e. about 0.6 percent of languages are rather similar, I am very likely the Icelandic population.5 to make a number of grammatical errors when Danish citizens in Iceland are far lower on speaking Scandinavian, for example, as to the this list, i.e. about 0.25% of the population, the order of verbs and adverbials in subordinate Faroese and Greenlanders included.6 Howev- clauses (e.g., instead of “… at hun ikke er her”, er, about 1% of the Icelandic population were I tend to use the incorrect word order “… at born in Denmark.7 The reason for this must hun er ikke her”). In Icelandic (as in Finnish), be that a number of Icelanders live tempo- there is always primary stress on the first syl- rarily or for extended periods in Denmark lable of a word. Therefore, Danish words such (today about 12,000 people, about one-third as papir (“pap-IR”) can be problematic for me students, according to the Icelandic Embassy when speaking Danish. in Copenhagen). My problems are not all that serious, though. Faroese and Icelandic belong to the same language group as Scandinavian. (More Danish in Iceland precisely, these island languages share linguis- There are strong historical and cultural ties tic features primarily with dialects of Western between Iceland and Denmark,8 as Iceland Norway, and to a lesser extent with Eastern was under Danish rule from the 14th to the 20th Norwegian, Danish and Swedish. However, century. (The country gained political inde- despite common origin, Icelandic and West- pendence from Denmark in 1918, and the Re- ern Norwegian dialects are not at all mutually public of Iceland was founded in 1944.) There- comprehensible in modern times.) I suspect fore, one might perhaps have expected exten- that it might be even harder for speakers of sive communication in Danish in Iceland. This Sámi, Finnish, Meänkieli, Greenlandic, Viet- is not the case. However, due to historic and namese or Arabic, for example, to acquire a cultural reasons, Danish has been taught in Scandinavian language, since their native lan- Iceland since the first primary schools were guages are typologically very different from founded in the latter half of the 19th centu- Scandinavian. ry.9 Today, the Icelandic curriculum guide stipulates that both Danish and English are compulsory subjects. Previously, pupils had Multilingual Iceland Danish first, from grade 5, and English later. Obviously, there are many more languages This changed in 1999, when it was stipulated spoken in the Nordic countries than those that English comes first, followed by Danish, mentioned above. For example, a recent survey usually in grades 8-10. Danish is also taught among pupils in primary schools in Reykjavík to some extent at upper secondary school and showed that more than 100 different languages at the University of Iceland. It has been esti- are spoken in their homes in Reykjavík. mated that 6-7% of Iceland’s education budget There have been great demographic chang- is spent on teaching Danish.10 es in the past two decades in Iceland, in that Danish is not generally considered to be immigrants from Poland, Lithuania, Thailand, a particularly popular school subject. I recall the Philippines and many other countries a comment made by my late mother-in-law, make up (in 2017/2018) about 10.6 percent who was a teacher of Danish in a primary of the Icelandic population, instead of only school. She remarked once: “I could always about 2.1 percent in 1996. The largest single manage to keep control of the youngsters in group of immigrants is from Poland. Polish my classroom, even though I taught Danish.” speakers, about 14,000 in number, are about It is not uncontroversial that Danish is still 4 percent of the present population in Iceland part of the Icelandic curriculum.11 A number (about 40% of all immigrants). The second of Icelanders have publicly expressed the view
84 Implications of Ideology
(in newspapers and various debates) that the This is of course a frustrating experience pupils’ time could be better spent at school, for someone who has invested in Danish either for more lessons in Icelandic language studies at school for 3 years or more. Conse- and literature, for more English lessons, or for quently, the use of English is often seen as a learning another foreign language instead of practical and easy option. Using English also Danish (Spanish, for example). Many of the has the obvious advantage for a foreigner in critics are indeed in principle “pro-Scandina- a Scandinavian country that you are not as vian”, in the sense that they acknowledge the likely to be at a “disadvantage” in a commu- value of a foreign Nordic language in the cur- nication situation with the locals. It might be riculum; however, they would prefer another a more positive communication experience if Scandinavian language to Danish in Icelandic both parts have “equally poor” English skills. primary schools (Swedish, Norwegian Bok- As to the more formal situations where Ice- mål, or Swedish spoken in a Finland Swedish landers are supposed to use a Scandinavian accent). A major reason for this is that Dan- language, such as when giving a talk, speaking ish pronunciation causes problems for most at a formal meeting or presenting written doc- students. A survey among Icelandic upper uments, at work or at school in Scandinavia, secondary school students suggested that 64 the question of proper and correct language percent of them found the Danish language use arises. Even if everyday conversation in “hard to speak”, and 48 percent found it “hard broken Scandinavian in informal settings is to listen to”.12 not likely to affect one’s carrier negatively, this However, there are no signs today that may be the case for the more serious occasions. education authorities in Iceland will abolish Brink14 interviewed 31 young citizens from Danish as a compulsory school subject. An Sweden, Norway, Denmark, Finland, Iceland, important argument is that learning Danish Greenland and the Faroes who live and work is, by extension, also a gateway into Norwe- in a neighbouring Nordic country. The aim of gian and Swedish society. Thus, in addition her study was to test how inter-Nordic com- to being able to communicate with the 5.5 munication takes place in practice. She found million Danish speakers, studying Danish is that 11 of the 31 interviewees had an imme- supposed to provide access to the extended diate comprehension of the neighbouring lan- Nordic community. guage. The remaining Scandinavians claimed that they needed on average 2-3 months for further acquisition – and the Finns and the Communication practices Icelanders needed 5 months before they were A study into comprehension of Scandinavian able to communicate with some ease in the languages among 15-20 year-old Icelandic Scandinavian countries. Brink’s15 subjects adolescents showed that fewer than 40 per- reported a significant amount of use of En- cent of them understood native speakers of glish in Nordic communication. This is hardly Norwegian, Swedish and Danish who ap- surprising, at least as far as the Icelandic par- proached them asking (in their native lan- ticipants are concerned, given the results in guages) for directions to the Nordic House Börestam.16 According to Brink’s17 results, the in Reykjavík.13 Most of the Icelandic youths Nordic participants in her study use English in the study (80%) were inclined to switch as a tool for communication when Scandina- into English in this communication situation. vian does not work well, and English is often Much in the same vein, many Icelanders have preferred in the more formal situations, while reported anecdotally that if they try to begin Scandinavian is instead associated with social a conversation in Denmark or another Nordic gatherings and informality. country in a language that they believe to be In Östman and Thøgersen’s18 interview some sort of Danish, they are likely to get a study, participants from Nordic countries response in English. (except Greenland) were asked to consider
85 Ari Páll Kristinsson the statements “Inter-Nordic communication and in academia has increased greatly since should be conducted in Norwegian, Danish the turn of the millennium.23 This fact does or Swedish” and “It is quite acceptable and not help in encouraging foreign Nordic stu- merely an advantage to conduct inter-Nor- dents to learn Scandinavian properly, even dic communication in English”.19 It comes as if they are going to study at a university in no surprise that the Icelanders and the Finn- Scandinavia. ish-speaking Finns were the least “pro-Scan- dinavian” and the most “pro-English” in their evaluation of these statements. Ideology rather than practice Brink’s,20 Börestam’s 21 as well as Östman The “Nordic language community” construct and Thøgersen’s22 results are hardly encourag- is less based on language practices than on an ing for Danish teachers in Iceland. Firstly, it ideology of a common culture of the Nordic appears that the students might need to keep region.24 studying the language on arrival in Scandina- In an article,25 myself and my colleague via anyway, and secondly, the students tend draw the following conclusion, which can still to communicate in English in Scandinavia. be said to be valid: As Icelanders come to study at Scandina- vian universities, particularly at postgraduate The will to belong to a Nordic community levels, they often attend courses that are taught is so important that even Nordic peoples in English and not in the Scandinavian lan- that do not belong to the primary Scan- guage of the host country, and most doctoral dinavian language community have im- theses are written in English nowadays. The plemented education policies that accord proportion of English at Nordic universities with the overarching cultural policy.26
Noter References 1. On this distinction see e.g. Løland (1997, 20-21). Börestam, Ulla (2015). Excuse me, but can you tell 2. Haugen (1987). me where the Nordic House is located? Linguis- 3. Haugen (1987, 71). tic strategies in inter-Nordic communication in 4. See Uri (2005). Iceland illustrated through participant observa- 5. Statistics Iceland (2018). tion. Linguistics. An Interdisciplinary Journal of the 6. Statistics Iceland (2018). Language Sciences, 53(2): 219-254. 7. Statistics Iceland (2018). Brink, Eva Theilgaard (2016). Man skal bare kaste sig 8. See e.g. Hauksdóttir (2016). ud i det… – en interviewundersøgelse af unge i Nor- 9. Hauksdóttir (2016). dens nabosprogsforståelse i praksis. Copenhagen: 10. Hannesdóttir (2010, 354). Nordic Council of Ministers. 11. See e.g. Hannesdóttir (2004, 52). Dal, Michael (2000). Dansk som fremmedsprog i Island 12. Dal (2000). [online]. Available at http://mennta.hi.is/vefir/dan- 13. Börestam (2015). ska/artikler/dansk_fremmedsprog.html. [Accessed 14. Brink (2016). 29 October 2018.] 15. Brink (2016). Gregersen, Frans (ed.) (2014). Hvor parallelt. Om paral- 16. Börestam (2015). lellspråkighet på Nordens universitet. TemaNord 2014: 17. Brink (2016). 535. Copenhagen: Nordic Council of Ministers. 18. Östman and Thøgersen (2010). Haberland, Hartmut (2004). Hvorfor vi taler skandi- 19. Östman and Thøgersen (2010: 106). navisk. Sprogforum, 29: 6-9. 20. Brink (2016). Hannesdóttir, Anna Helga (2004). Nordbornas språk- 21. Börestam (2015). liga rättigheter – och skyldigheter – i Norden. 22. Östman and Thøgersen (2010). Sprogforum, 29: 50-53. 23. See e.g. Gregersen (ed.) (2014). Hannesdóttir, Anna Helga (2010). Den nordiska språk- 24. See e.g. Haberland (2004, 7); Hannesdóttir (2004, förståelsen: “evnen til å forstå annerledes talende 53). mennesker”. Nordisk Tidskrift, 86(4): 341-348. 25. Kristinsson and Hilmarsson-Dunn (2012). Haugen, Einar (1987). Blessings of Babel: Bilingualism 26. Kristinsson and Hilmarsson-Dunn (2012, 233). and Language Planning. Amsterdam: Mouton de Gruyter.
86 Implications of Ideology
Hauksdóttir, Auður (2016). The Role of the Danish Statistics Iceland (2018). Hastofa Íslands. [online] Language in Iceland. Linguistik Online. 79 (5): 77- Available at https://hagstofa.is. [Accessed 29 Oc- 91. tober 2018.] Kristinsson, Ari Páll & Hilmarsson-Dunn, Amanda Uri, Helene (2005). Nordisk språkfellesskap på vei ut. (2012). Unequal language rights in the Nordic lan- Aftenposten. 6 May 2005 [online]. Available at < guage community. Language Problems & Language https://www.aftenposten.no/meninger/kronikk/i/ Planning, 36(3): 222–236. rlmba/Nordisk-sprakfellesskap-pa-vei-ut>. [Ac- Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamar- cessed 29 October 2018.] beid i Norden, pp. 20-30 in Karker, Allan; Lind- Östman Jan-Ola & Thøgersen, Jacob (2010). Language gren, Birgitta & Løland, Ståle (eds.) Nordens språk. attitudes and the ideology of the Nordic. Internation- Oslo: Novus. al Journal of the Sociology of Language, 204: 97-127.
87 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 88-102
Torkel Rasmussen Sámi Media for Children and Youth
Minority Audiences as an Underrepresented and Problematic Research Field
As a Sámi myself, as a former journalist and as father to four children, aged 7–18, I have followed Sámi media outlets for children and youths closely for many years. Neverthe- less, when in 2016 I aimed to present quantitative results on this subject – the amount of productions, hours on air, users’ numbers, circulation of printed media etc. – it was the first time I looked into this world with a researcher’s eyes. The lack of statistical data turned out to be a challenge.
Results presented in this article are extracted minority media is that it is not systematically from a research project titled “Sámi media monitored and recorded by any authority, nor for children and youth” that I carried out in is it included in national-level statistics. Fur- 20161 for a national Norwegian Expert group thermore, the Sámi culture is spread across of Sámi statistics.2 The research showed an ex- three different Nordic countries, and such a tensive production of Sámi media outlets for transnational perspective poses a challenge for children and youths, both in traditional media the collection of data. Therefore, most of the and in new digital media, taking into account information has been retrieved through per- the low number of Sámi speakers. The number sonal mail correspondence and phone calls. of media registered entirely or partly as reach- This is an important point: the objectives of ing out to Sámi children and youth in 2016 this descriptive overview are thus to capture was 15. Still, media outlets for these groups structures that otherwise remain invisible, not are somewhat arbitrary, and young Sámi chil- least to the non-Sámi people, and to make dren’s access to these media are dependent on suggestions concerning a better organization their country of residence and knowledge of of the data collection in future. their Sámi language. In the following, I will first present a defi- This article will describe the media output nition of the object of inquiry, Sámi media. available for Sámi children and youth, based Thereafter, I will discuss the producers of on numbers available in 2016. The biggest media for Sámi children and youth and de- challenge for getting information about the scribe the media outputs that are available in the market for Sámi children and youth. The media landscape is explored with regard Torkel Rasmussen, Associate Professor of Journalism at Sámi University of Applied to TV and radio, Sámi children and youth Sciences in Guovdageaidnu, Norway. He is magazines, Sámi newspapers and magazines, Sámi, speaks North Sámi and is currently local and regional newspapers and Internet coordinating an international Master’s pro- outlets. To complement this picture of this gramme in Sámi journalism with an indig- specific minority media landscape, I will also enous perspective.
88 Sámi Media for Children and Youth
Sámi people and languages • Sámi people are indigenous people in Northern Norway, Sweden and Finland, in the inland of middle Sweden, middle Norway and Northwest Russia. • There are not exact numbers available for people belonging to this group. Estimates show that there may be more than 100 000 Sámi and approximately 30 000 speakers of Sámi languages. • The gap between numbers of speakers of Sámi languages and persons belonging to the group is interpreted as evidence of an extensive language shift from Sámi to majority languages. • The majority of speakers, 85-90 percent, speak North Sámi, which is the most frequently used language in Sámi media in Norway, Sweden and Finland. • Other languages used in media, and mentioned in this article, have less than a thousand speakers: Inari and Skolt Sámi in Finland, and Lule and South Sámi in Norway and Sweden.
inquire into the uses of the media by Sámi A common approach to the topic children, children and youth. Lastly, I will address some youth and the media is to ask what impact central challenges and problems in collecting media has on its consumers.3 Some interesting data about Sámi media for Sámi children and approaches could consider the impact Sámi youth, as well as some recommendations for media have on children and youth’s language further research. skills, their language use and their indigenous identity. This is not done in this project be- cause of a lack of available material to use for What is Sámi media? such a purpose. This overall lack of material The aim of this research was twofold: first, will be discussed in the closing chapter. to give recommendations for Norwegian To help me decide what Sámi media for and Sámi authorities and Sámi media on im- children and youths is, I lean on Professor Eli proving media outlets for Sámi children and Skogerbø’s4 definition of Sámi media: “A m e - youths, and second, to give advice on how to dium is perceived as Sámi if it goes forward by obtain better statistical material and analysis name and/or audience that the media is made in this field. for and by the Sámi”.5 According to this defi- To resolve these issues, the research project nition, Sámi media is: 1) all media published first aimed to identify Sámi media for children in the Sámi language; and 2) some media and youths and to identify their producers. I outlets that define themselves as Sámi media collected material in 2016 from the media out- even if the Sámi language is not the outlet’s let’s home pages on the Internet, by interview- main language, or used in the media at all. Sk- ing Sámi media leaders and through docu- ogerbø6 points out that there is a significant ment analysis. For magazines and newspapers, degree of disagreement in the Sámi population I read and analysed their printed editions. around what language Sámi media should use. A more difficult task was to find statistics I do not discuss this here. I choose to follow on the use of these forms of media. I assumed Skogerbø’s definition of Sámi media and have this would be a difficult, as I, a teacher of Sámi selected the media forms I examine regardless journalism, have previously only been able to of language used in the media outlets. collect viewer numbers for TV programmes I chose to look at traditional mass media, and circulation numbers for a few printed me- i.e. radio, TV and newspaper. In addition, the dia outlets. Therefore, I set up an addition- survey also investigated cartoons, magazines al goal: to reveal fields where the material is and Internet pages. I have left out film, music, insufficient. Information on use of media is books and digital applications (apps). Thereby, mostly collected from media houses them- this paper investigates media forms that have selves during and after interviews with leading periodic releases (even though there can be a persons in the media. long time between releases).
89 Torkel Rasmussen
I chose a Pan-Sámi perspective and inves- All three big Sámi media houses are mul- tigated all Sámi media for children and youths timedial. They produce for radio, TV and the regardless of the country of production. Media Internet and broadcast radio and TV linear development has also made it less useful to and online in real time. Programmes are also define contemporary media companies ac- available from archives on the media houses’ cording to traditional media types: newspaper, home pages after broadcasting time. Most of radio and TV. The reason for this is that most the Sámi radio and TV production is thus Sámi media producers make content for mul- available all over the world, apart from some tiple media platforms. Therefore, it is more programmes where companies lack rights to fruitful to use the concept of Media Houses broadcast outside their own country. and look at them as content producers who There was also a private company, Nuoraj- distribute their content on different platforms. TV, which produced television offerings in the Sámi minority language Lule Sámi for youths. It was an innovation in itself when it started Radio and TV running in 2010 as it used only the Internet The producers of television and radio pro- as a publishing platform. Nuoraj-TV went grammes and other media outlets for Sámi bankrupt by the end of 2015. Nevertheless, children and youths are national broadcasting they still have a home page with information corporations, privately-owned Sámi publish- about their offerings and uploaded movies on ing companies, Sámi newspapers, Norwegian YouTub e. 7 local newspapers and Sámi associations. There are three Sámi media houses with a significant production output of radio and TV: Radio and TV in different Nordic countries • NRK Sápmi, the Norwegian Broadcaster Sámi radio and TV production is not bound Corporation’s Sámi Division, led by Direc- to one single country, but is dispersed across tor Mona Solbakk from the main office in different Nordic countries. Next, I will present Kárášjohka/Karasjok; Sámi radio and TV in the different Nordic • YLE Sápmi, the Finnish Broadcasting Cor- countries and make a comparison between poration’s Sámi Department, led in 2016 them. by Chief and executive editor, Pirita Näk- NRK Sápmi – Norway. TV programmes käläjärvi, from the main office in Anár/ are the most comprehensive media offerings Inari; and for Sámi children in Norway, as there is a 15-minute programme every weekday year • Swedish Sámi radio and SVT Sápmi are the round. These programmes are broadcast on Sámi units of Swedish Radio and Swedish the NRKs children’s channel NRK Super with Television. These Sámi units have, since Norwegian subtitles. 2009, been co-located and run by a joint Sámi children’s TV started as a monthly channel manager, Ole Isak Mienna, in Gi- programme on February 7, 1991. The amount ron/Kiruna. of programmes increased during the 1990s In addition, there is a Sámi media house in and 2000s. Now, they broadcast five times a Russia, Kola Peninsula Same radio, and a lo- week (NRK Sámi history 2016). cal Sámi radio station called Guovdageainnu As shown in Table 1, there were 76 hours lagašradio in Guovdageaidnu/Kautokeino, broadcasting for Sámi children in 2015 from Norway. Kola Peninsula Same radio pro- NRK Sápmi. The amount of radio broadcast- duced stories only for the Internet in 2016, ing has decreased since 2011. NRK broadcast and Guovdageainnu lagašradio broadcasts 159 hours for Sámi children and youths on programmes for children and youths irregu- the DAB band. In 2015, the amount of hours larly. on air was 12 hours. There is a correlation
90 Sámi Media for Children and Youth
Number of hours annually Number of hours annually Number of hours annually Years (?) on TV for children on radio for children on radio for youths Norway 76 12 0 Finland 7.5 22.5 112.5 Sweden 27 17 52
Source: NRK’s annual reports 2015, YLE Sápmi 2016, Näkkäläjärvi 2016, Sveriges Radios public service-redovisning 2015 and Sveriges Televisions public service-redovisning 2015.
Table 1. Sámi Radio and TV programmes for children and young people, number of hours per year in 2015, by country. between the increase in TV broadcasting for cially on youths in the years ahead and in- children and the decrease in radio broadcast- crease productions for this target group. NRK ing, as resources have been re-allocated from Sápmi have already gathered programmes radio production to television production. from their own radio and TV productions, I gathered information for my research which can fit with the youth audience, on the from NRK’s annual reports for the period website “Nu fal”. of 2011–15. These annual reports normally A review of a hundred stories uploaded to do not contain information about languages this page in 2016 showed that there was an used in children’s programmes made by NRK equal distribution among issues in Sámi lan- Sápmi. I have observed that North Sámi is the guages and issues in Norwegian. Of the stories main language in most programmes on both published in a Sámi language, 45 were written radio and TV. The annual report for 2012 is in North Sámi and five in Lule Sámi. Nothing thus an exception that mentions that in 2012, was written in South Sámi. NRK made children’s programmes using Lule YLE Sápmi – Finland. YLE Sápmi’s produc- Sámi and South Sámi. Then they produced tion for children and youths consists of one five television programmes for children in radio and one television programme per week South Sámi and five programmes in Lule for children and one radio programme per Sámi. The programmes contained both ani- week for youths. Table 1, above, shows that the mations and humorous sketches.8 After 2012, annual amount of radio programmes in YLE NRK produced a South Sámi television drama Sápmi for children was 22,5 hours and, for series for children, Laara jïh Leisa, which was youths, 112,5 hours. Television programmes broadcast for the first time in 2014. Except for children made up 7,5 hours. for these programmes, the North Sámi lan- Children and Youths programmes pro- guage has dominated in Sámi children’s TV duced by YLE Sápmi are not broadcast in productions. Norway and Sweden, but they are available in NRK Sápmi did not offer any TV or ra- other countries through YLE’s webpage, YLE dio programmes for youths in 2015. NRK Arena. Programmes uploaded to YLE Arena Sápmi has occasionally produced youth pro- normally expire after 30 days. grammes for TV, such as Kakaos TV-šovv, six Children’s radio goes by the name Binna programmes in 1995-96, Izü, five programmes Bánna and is broadcast every Tuesday, 45 in 2008, and a drama series, Sameland, in weeks per year, with a rerun on Fridays. The 2012. In addition, “Melkeveien” (The Milky programme lasts for 30 minutes, and North Way), a series of six episodes from 2014–15, Sámi is used as the main language. Observa- also had youths and young adults as the main tions show these programmes often contains target audience.9 some elements of Inari and Skolt Sámi. Unfor- According to programme editor Ole Rune tunately, it has not been possible to quantify Hætta10 at NRK Sápmi, they will focus espe- this.
91 Torkel Rasmussen
The name of YLE’s Sámi TV programme dren’s and youth programmes on TV or ra- for children is Unna Junna. This programme, dio in Sweden. My own observations show too, uses North Sámi as the main language, that North Sámi is mostly used, and there are but it has also been hosted by a Skolte Sámi sometimes elements of Lule and South Sámi in or Inari speaker. Programmes in North Sámi the programmes. Unfortunately, distribution usually contain some elements of the Inari between languages is not registered. and/or Skolt Sámi. The programmes last for Channel manager Ole Isak Mienna says 15 minutes, and YLE broadcasted 30 pro- in an interview that the goal is to reach out grammes in 2015. Unna Junná is broadcast to younger Sámis in regular programmes on on channel YLE2 with Finnish subtitles and radio, and he points to their policy that at least on YLE’s Swedish language channel FST with every fourth participant in radio shows should Finnish and Swedish subtitles available. be under 30 years of age.11 YLE Sápmi has, since March 2013, broad- Lule Sámi youth TV-Nuoraj TV. Nuoraj- casted a youth programme, Sohkaršohk- TV was a web-based media outlet in the Lule ka, once a week. They produced a total of 45 Sámi language. They used a homepage and programmes per year. It is a 2.5-hour talk YouTube for distribution. Their YouTube show, where one programme manager speaks channel had 172 subscribers and their mov- North Sámi and the other Inari Sámi. Soh- ies are available to users in retrospect. In the karšohkka is streamed online and available in spring of 2016, there were 231 movies on YLE Arena after broadcasting. Nuoraj-TV’s YouTube channel. I watched SVT Sápmi and Swedish Sámi Radio – the last 30 videos uploaded. They have a Sweden. The number of hours on radio for length between one and seven minutes. Most children and youths in Sweden are 17 and 52, are viewed between 300 and 500 times. The as shown in Table 1, above. There are no pro- most viewed is a music video in Sámi, Ájnna grammes for youth on TV, but 27 hours of bágoj, with 1780 hits.12 broadcasting for children. There are some significant differences in Sámi Radio broadcasts a children’s pro- radio and TV broadcasting for Sámi children gramme of 5-10 minutes on the radio once a and youths between Norway, Finland and week. This programme is also available after Sweden. One could expect that programmes broadcasting on SVT Sápmi and Sámi Radio’s produced for Sámi children and youth in one shared webpage. On the webpage, there are country would be broadcast in other countries also Sámi fairytales available under the name where Sámi people are living. The outcome in Noaidegiisa. terms of programmes and hours on air should SVT Sápmi produces Sámi children’s pro- therefore be the same. This is not the case, and grammes for TV. They last 10-15 minutes and differences are visible. are broadcast once a week on SVT’s children’s Table 2 shows that all three national ra- channal “Barnkanalen”, with one rerun. They diobroadcasters broadcast one children’s pro- also broadcast these programmes directly on gramme on the radio per week. The length SVT’s Web TV, and they are available on the of the programme is significantly longer in Internet after broadcasting. Finland, where the weekly programme is 30 In the spring of 2016, Sámi Radio in Swe- minutes, compared to 5-10 minutes in Swe- den produced a youth programme in the den and six minutes in Norway. In Finland, South Sámi language named Søstrene Sten- Sámi children›s programmes are broadcast fjell. This series was also aired on NRK Sápmi 45 weeks per year, with one rerun per week, and YLE Sápmi. It consists of ten programmes while the shorter programmes in Norway and of 25 minutes each. Sweden are broadcast once a week throughout It has not been possible to find figures for the year. use of North, South and Lule Sámi in chil-
92 Sámi Media for Children and Youth
Number of programmes Minutes of program- Weeks of programming per week ming per week per year YLE Sápmi 1 30 45 NRK Sápmi 1 6 52 Swedish Sámi Radio 1 5-10 52
Source: Näkkäläjärvi 2016, Mienna 2016 and Hætta 2016.
Table 2. Children’s programmes on radio in 2015. The number of programmes, minutes on air per week and number of weeks per year broadcasting.
The number of pro- The number of minutes The number of weeks grammes per week per week per year YLE Sápmi 2 15 30 NRK Sápmi 5 15 52 SVT Sápmi 2 10-15 52
Source: YLE Sámi 2016, Hætta 2016 and SVT Sápmi 2016.
Table 3. Sámi children’s programmes on TV in 2015. The number of programmes, minutes per programme and weeks per year broadcasting.
Table 3 shows that Sámi children’s pro- NGO, Nuorat, in Sweden, with Pia Sjögren as grammes on TV are broadcast in Norway, its editor. The magazine used the name Sámin- Sweden and Finland. The total offering is larg- uorat until 2006 and has since then been edi- est in Norway, with five programmes per week torially independent from the NGO. year round. In Sweden, there are also Sámi Nuorat had an A-4 format in 2015, with children’s TV programmes all year, around 40-44 pages per number. In 2016, it appeared two times per week. However, two times per in a somewhat smaller format, and the page week does include to one ordinary broad- number is 44-56 pages per issue (Sjögren cast and one rerun. The offering is the worst 2016). The entire content of the magazine is in Finland, where they broadcast the same aimed at Sámi youths, with Swedish as the programme on two different channels once a main language. The magazine still has a sig- week, 30 weeks per year. nificant presence of Sámi languages. My esti- I have not conducted research on the mate is that Sámi language content comprised reasons for these differences. It is obvious between 25-50 percent of the total content in that more cooperation between the national 2015-2016. One issue was released exclusively broadcaster corporations, NRK, YLE and SVT, in Sámi. Sámi language content consisted of could have resulted in more radio and TV approximately equal parts of North, Lule and programmes for Sámi children and youths. South Sámi. Most of the content in Nuorat is from Sweden and about Swedish Sámis, but a good part of the editorial content is of a Pan- Children and youth magazines Sámi character. I have registered a total of six publications for Š Nuoraidmagasiidna (1993-) is published Sámi children and youths. They are published by Sámi publishing house Iđut. Niels Ovllá by a Sámi Youth organization, private compa- Oskal Dunfjell is editor as of 2016. The Sámi nies, a newspaper or Sámi publishing houses. youth magazine Š Nuoraidmagasiidna is pub- The youth magazine Nuorat (1975-) lished five times per year and has North Sámi is the oldest of these publications. It is a as its main language and Sámi youths as its youth magazine which is owned by a Sámi main target group. A regular release of the
93 Torkel Rasmussen magazine consists of 36 A-4 pages. In addi- from the merged newspaper Áššu. Skogerbø15 tion to North Sámi, Š Nuoraidmagasiidna has described these children’s pages in 2000 as “the articles and news reports in Lule and South most frequent publications for Sámi chil- Sámi. Releases in 2015-16 were reviewed, and dren”. This is a description that is still valid. In they contained about 20 percent Lule and addition, the paper covers many events within South Sámi texts, and content that is defin- culture and social life where children and itively aimed at youth. youths play an active role. News and featured Mánáidbláđđi (1983-93), a children’s mag- stories from such events are probably of azine, was published by private publishing interest for children and youths, too. company Sámi Áigečála. When they stopped It is apparent that a part of the newspa- publishing, the Sámi language newspaper per’s featured stories are about Sámi children Min Áigi launched a similar magazine for and youths, which could mean that they are children, Leavedolgi. This magazine was pub- interesting to read for these age groups, too.16 lished from 1994-99 and 2004-05. When this Ságat (1957- ) is a Sámi daily newspaper magazine closed down in 2005, written media published five times a week in the Norwegian outlets to the North Sámi-speaking school-age language. Geir Wulff was the editor in chief as children ceased to exist. of 2016. The newspaper does not have special During 1987-88, a total of 33 issues of pages for children and youths. In an interview Donald Duck, with the Sámi name Vulle Vuo- with me, the editor-in-chief stressed that they jaš, were published in North Sámi. The Sámi put an emphasis on covering events, including publishing company ČálliidLágádus has since cultural events, where children and youths are released those issues in hardcover format.13 present.17 Bamse (2013-) is a cartoon magazine for There is also a Christian newspaper, Nuort- younger children published by private compa- tanaste (1898-). Since 2000, it has been orga- ny ABC -Company E-skuvla AS, where Kirsi nized as a foundation created by the Norwe- Paltto was the manager as of 2016. Bamse is gian Sámi Mission, Inner Finnmark deanery a cartoon magazine designed for children in and Sámi Church Council. Ann Solveig Nys- preschool and early-school age, and has been tad was the editor in chief. Nuorttanaste has a published since May 2013, with 18 issues per Christian mission statement and is published year. For 2016, the plan is for 20 releases. The in North Sámi. Eleven issues were published in cartoon magazine is published exclusively in 2015. Two pages of every issue is intended to North Sámi.14 reach children and youths in particular.18 That is obvious both on the basis of the content of the pages and the name of the pages, “Nuo- Newspapers and magazines raide/Mánáide” (for youth and children). In Three Sámi newspapers and four Sámi maga- addition, the paper, to some extent, produces zines for adults have content that directly ca- other stories suitable for children and youths.19 ters to children and young people as part of Samefolket (1919-) is a monthly magazine the paper as a whole. published mainly in Swedish, with a Sámi lan- Ávvir (2007- ) is a daily newspaper published guage share of about 10-25 percent. Åsa Lind- five times per week in North Sámi. Kari Lisbeth strand was temporary editor as of 2016. Chil- Hermansen was the editor as of 2016. Ávvir is dren and youths are not the main target group the result of the merging of the two newspapers for this magazine, but nevertheless, a signifi- Min Áigi and Áššu, who teamed up in 2007. cant part of the content is suitable for youths. Once a week, the paper publishes two pages The Skolt Sámi magazine Tuõddri specifically designed for children. Pee’rel20 is an annual publication published Once a week, Ávvir publishes two pages by Nuõrttsää’mkultturfondd (East Sámi in North Sámi specifically designed for chil- Culture Foundation). Tanja Sanila was edi- dren. Children’s pages are part of the heritage tor as of 2016. The content of the magazine
94 Sámi Media for Children and Youth has mainly been in Finnish, with a Skolt Sámi the South Sámi area. Each issue has a page in language share of 15-20 percent. A good sig- South Sámi under the heading “Sørsamisk” nificant of the stories, both the Finnish and (South Sámi). Eight newspaper issues have Sámi ones, are admittedly suitable both for been reviewed (nos. 12-18 in 2016). All had children and youths. a column for youth under the name No- Samefolket has A-4 format, and they pub- ere Snåasnesne (Young in Snåsa). This lished nine issues, of which two were double section took up between a third and half of issues, in 2015. I examined all issues from a newspaper page, and always contained an 2015 and two issues from 2016. Those issues interview with youths. contained of 36-44 pages. Children and youths Lokalavisa NordSalten is published once a are not the main target group for this mag- week with in the Lule Sámi area. Each issue azine, but nevertheless, a good part of the has a page in Lule Sámi under the heading Bá- content is suitable for youths. The magazine jkkeavijssa NuorttaSállto (The local newspaper publishes mainly in Swedish, and has a Sámi of North Salten). Eight newspaper issues have language share of about 10-25 percent. This been reviewed (nos. 10-17 in 2016). In six of section consists both of North, Lule and South the newspapers, there were bilingual pages Sámi language stories. with Lule Sámi and Norwegian text. In two of The Inari Sámi magazineAnarãš (1988-) the papers, there were exclusive stories written is published four times per year by the Inari only in Lule Sámi without an accompanying Sámi Language Association. All stories are in translation into Norwegian. None of the sto- Inari Sámi, a Sámi language spoken in Finland ries were intended especially for youth, but a around Lake Inari. All four issues released in part of the stories could be suitable for youth 2015 were reviewed. Those issues had a small- as well. It is difficult to quantify this more ac- er portion, about 20 percent of the stories, curately. which can be characterized as appropriate for There is also Skolta Sámi magazine “Tuõd- children and youths. dri Pee ‘ rel”. The content of this magazine, Daerpies Dierie21 is a South Sámi parish which is 52-60 A4 pages, has mainly been magazine published four times per year. The in Finnish with a Skolt Sámi language share publication is financed by Härnösand dioc- of 15-20 percent. A good part of the stories, esan council and Nidaros diocesan council both the Finnish and Sámi, are suitable both in Sweden and Norway, respectively, as well for children and youths. It is not possible to as the Sami Parliament in Norway and the quantify this further. Swedish Church. The editor and responsible For the Inari Sámi-speaking population, publisher in 2016 was Einar Bondevik.22 there is a magazine called Anarâš, published four times per year. I reviewed all issues re- leased in 2015. Those issues had a smaller Further newspapers proportion, about 20 percent of the stories, and magazines which could characterized as appropriate for There are also local and regional newspa- children and youths. pers providing relevant content. Two local Daerpies Dierie - South Sámi parish pub- newspapers in Norway, Nordsalten Lokala- lishes four issues a year. I have examined six vis and Snåsingen, regularly publish some issues from 2015 and 2016 for this paper. The pages in Sámi languages. The Sámi offerings content consists approximately equally of ec- in NordSalten Lokalavis are in the Lule Sámi clesiastical stories on one side and news and language, and in South Sámi in Snåsingen. culture stories from the South Sámi area on These pages also contained parts suitable for the other. 10-20 percent of the content of each children and youths. issue is in South Sámi, and 80-90 percent is in The newspaper Snåsingen is published Norwegian or Swedish. An estimated 25 per- once a week in the municipality of Snåsa in cent of the stories is intended for children and
95 Torkel Rasmussen youths. These stories are split approximately social media. They use Facebook, Twitter, Vi- equally between South Sámi and Scandinavian meo, Instagram and Snapchat to spread their languages. content. When interviewed, she believed that they reach young Sámi very well with Insta- gram, especially the age group of between 15- Online media 20 years. In the summer of 2016, they had a pi- Most media examined for this paper have lot project for social media where they devel- available Internet pages. There is, however, oped their Snapchat production and produced a very large variation between media outlet’s videos for social media in this format. YLE efforts to use the Internet as a publishing plat- Sápmi has, on average, 20 000 users on their form. Some media outlets have only a home websites per week. It has not been possible to page with information about the company split this user group up according to their age, and the product. Some media outlets use In- and I cannot say anything about how many ternet-based programmes only to advocate of the users are children and youths. At the for their traditional product and to keep in same time, SVT, Swedish television, planned contact with their audience. Examples of this to launch a special Sámi children’s page on include Š Nuoraidmagasiidna and Bamse. their webpage in 2016.23 Samefolket and Nuorttanaste feature some Also, NRK Sápmi pointed to an innova- stories and some news updates between tive project to reach Sámi children. NRK’s releases of issues in paper format. Other annual report from 2015 especially mentions media outlets offers all of their products on NRK Jođi. This is a mobile application which the Internet. This applies, for example, to the gives children access to storytelling in both Sámi newspapers Ságat and Ávvir, where you Norwegian and Sámi from the place they are have free access to a part of their content and located. In its first week, it had 4000 down- can subscribe to the entire newspaper online loads. The application uses your phone’s loca- for a fee. tion service to link the stories of geographical National broadcasters in Norway, Sweden origin. By the end of 2015, there were more and Finland broadcast their Sámi radio and than 100 stories in the NRK Jođi, and there television programmes directly on the Inter- were more than 200 new stories to be pub- net. They also publish special news stories lished in 2016.24 online with text and images. Despite good efforts, it might be very The broadcasting corporations have also challenging to find Sámi radio and TV pro- created online archives where you can watch grammes for children and youths on the me- or listen to programmes after broadcast- dia companies’ webpages. This is especially ing. YLE Sápmi make TV programmes avail- difficult for smaller children. I will mention able for 30 days, while NRK Sápmi and Sáp- two examples. To find YLE’s TV programme mi SVT in Sweden make TV programmes for Sámi children, you must know either ex- available without any date of expiry. National actly what to search for, or you have to look broadcasters have digitized a large number of for these programmes under the Swedish-lan- older Sámi programmes, too. They are freely guage children’s programme page, “Buu”. available to interested parties. This also applies Sámi TV programmes were previously to older Sámi television programmes for chil- placed in the section for Finnish language dren and youth. children’s programmes on channel YLE2 and In interviews with Sámi broadcasting me- had about 5000 views on the Internet. After dia leaders, they emphasized that they urge moving them, they have usually less than two to reach children and youths on online plat- thousand views of each programme.25 forms. YLE Sápmis head Pirita Näkkäläjär- NRK Sápmi’s radio programme for chil- vi said a lot of their web news is written for dren is broadcast during a morning pro- youths, and they have offerings for youths on gramme, Radio Sápmi, once a week. To find
96 Sámi Media for Children and Youth the children’s programme online, one must of 2015. Viewer figures for 2011-14 are based know the day it was broadcast on Radio Sáp- on all Sámi children’s programmes broadcast mi and search through this programme to on YLE Sápmi in those years. The background find it. This is, of course, not easy, and makes material shows that the lowest ratings in the it very difficult for the target group, smaller five-year period were 9 000 and the highest children, to find the programmes themselves. were 66 000. The figures from SVT in Sweden show that they have about the same ratings as YLE in Use of Sámi media by children Finland for the programme Hejolojla, which and young people is designed for younger children. They have In this section, I present some statistics on slightly lower viewing figures, 16-17 000, for the use of Sámi media outlets for children the programme Det stora uppdraget, which and youths. The findings may be character- aims to reach school-age children. ized as quite limited. I discuss reasons for this The figures for NRK in Norway show that in the closing chapter. Still, it has been pos- figures for Sámi children’s programmes on sible to put together some statistical figures TV are down by 33 percent in the period. It related to the audience for Sámi children’s is not possible to say anything about the rea- TV programmes from the national television son for this, but it may be that some viewers broadcasters. I present and comment on them have started to watch these programmes on below. the Internet. In addition, it has been possible to get cir- A problematic aspect of these figures is that culation numbers for some Sámi newspaper it is not possible to say anything certain about magazines, and for some publications specif- the proportion of Sámi children and non-Sámi ically intended for Sámi children and youths, children who watch these programmes. How- as well as some information on their geo- ever, the relatively high viewing figures of graphical diffusion. These figures are also pre- Sámi children’s programmes in all countries sented in this section alongside descriptions of lead to two possible outcomes. It is likely that sources used to obtain the information. the programmes reach a large part of the tar- Table 4 shows the average viewing figures get audience, Sámi children, even if it is not for Sámi children’s programmes on TV in possible to determine this with certainty. The Finland, Sweden and Norway for the period viewing figures do also show that many non- 2011-2015. Figures are collected via personal Sámi children watch Sámi children’s pro- contact in the national broadcasters’ media grammes, as there are often more viewers than houses. The annual, average viewing figures Sámi children in the respective countries. are between 9 100 and 45 300 per programme. An interesting aspect is that media hab- For YLE Sápmi in Finland, the table shows its among children and youths have changed the total number of viewers on channels YLE2 rapidly in the third millennia.26 As TV pro- and FST. The figures for 2015 are based on the grammes are available online, we could also 15 programmes YLE broadcast in the spring expect children and youths to watch them
2011 2012 2013 2014 2015 YLE Sápmi: Children’s programme 33,700 34,600 28,300 26,000 36,800
SVT Sápmi: Hejolojla 28,000 45,300 27,700 22,900 22,600 SVT Sápmi: The stora uppdraget (The big task) 17,800 16,100 9,100 17,900 NRK Sápmi: Childrens programme 24,000 23,000 20,000 16,000 16,000
Source: YLE Sápmi 2016, NRK Sápmi 2016 and SVT Sápmi 2016.
Table 4. Viewer numbers for Sámi children’s programmes on TV, 2011–2015.
97 Torkel Rasmussen online. I tried to investigate this change, but to a large part of Sámi-speaking children in was only able to obtain a few figures from SVT Finland, as the total number of Sámi speak- Sápmi in Sweden. Figures on the audience of ers is estimated to be approximately 3000. web TV were not available for NRK Sápmi This could perhaps also indicate that the pro- in Norway. Figures for YLE Sápmi were only gramme has, at least to some extent, listeners available for a short period in 2015. outside of Finland, too. The figures from Sweden showed that I have collected circulation numbers for a very small proportion of viewers of the Sámi newspapers, Sámi magazines and news- children’s programme Hejolojla watched the papers with Sámi language content from programme on the Internet. This percentage Norwegian newspaper control28 and, if not increases from half a percent to one percent available, from the editors.29 Circulation num- from 2012 to 2015. This programme is de- bers are shown in branches after the name signed for children of preschool age. of publication: Ságat (2.883), Ávvir (1.033), A reality series, Det stora uppdraget, de- Nordsalten (1.618), Snåsingen (2.872), Same- signed for school-aged children, showed some folket (1.200), Daerpies Dierie (1.114) and development. In 2012, 1.9 percent of viewers Nuorttanaste (600). watched the programme online, while 98.1 The figures may be considered low even percent watched the programme on TV. By in a national Scandinavian context, as they 2015, the proportion of watchers on the In- range from 1-3 000. Still, they are relative- ternet increased to 11.4 percent, while 88.6 ly high in a Sámi context due to the limited percent watched the programme on TV. In audience. Most surprising in terms of circu- addition, information from NRK Sápmi and lation figures for these newspapers was that YLE Sápmi suggests that viewing figures for they are stable during the period 2011-15, as the Sámi children’s programmes on the inter- this is a time where circulation of newspapers net increases.27 Thiscould be the beginning decreased globally.30 There is also a clear ten- of a trend where it becomes more common for dency that publications entirely in the Sámi children to watch Sámi children’s programme language, Ávvir and Nuorttanaste, have the via the Internet. lowest circulation. As for the radio, it has not been possible to Circulation numbers for Sámi youth get access to listening figures for Sámi children magazines and the children’s cartoon Bamse and youth programmes on the radio. None of have been collected from the publishers.31 the media houses have such figures available. I Š Nuoraidmagasiidna has a circulation of have, however, found figures for listeners on 2000, Nuorat 5-600 and Bamse 500 in the the Internet for two programmes – the chil- period 2011-2015. dren’s programme Binna Banná and the youth A circulation of 2000 for a Sámi-language programme Sohkaršohkka on the Finnish youth magazine is admittedly high according broadcasting corporations’ digital platform to the number of Sámi speakers. An explana- YLE Arena. 200 people have, on average, lis- tion for this is perhaps that the magazine is tened to Binna Banná programmes on YLE distributed free of charge to schoolchildren Arena, while the figures for Sohkaršohk- in Norway, from the eighth grade up to end ka have been less than 50. of high school, who take Sámi as a subject at These programmes should be interesting school. The Sámi parliament in Norway fi- for Sámi children and youths in Norway and nances this distribution. In 2016, the publisher Sweden to listen to on Internet, as they can- mailed the magazine to 1 366 youths in 87 not listen to them on traditional radio. In that schools. It is possible to subscribe to the mag- perspective, the listening figures must be con- azine, which has 170 paying subscribers. The sidered to be low. Nevertheless, the number magazine is also sold in some shops. The cir- of listeners for children’s programmes may culation number has been 2000 throughout also indicate that the programme reaches out the period 1993-2016.32
98 Sámi Media for Children and Youth
I will also argue that a circulation of 500 example, examining to what extent Sámi chil- for a North Sámi cartoon for small children is dren and youths use Sámi children’s and youth a high number, as it applies to the age group magazines, children’s pages in newspapers or of 4-10 of a minority language of approximate- Sámi pages in local newspapers. Only one of ly 25 000 speakers. Both circulation numbers them had done so, and that survey was not probably show that the publishers have reached designed to investigate use of children’s pages. significant sections of their target groups. This lack of data makes it difficult to say anything about how satisfied the target groups are with the outlets that actually are present, Methodological challenges or whether they use them. There is neither There are methodological challenges related available material, nor are there user surveys to research on Sámi media for children and or research reports about how Sámi media youths. I aimed to find statistic material to affects Sámi children and youth’s language and analyse for my research project. As expected, indigenous identity. the results showed that there is little material TNS-Gallup is the premier provider of sta- to analyse because such statistics are either not tistical material for media use in Norway. They collected or they are difficult to obtain. Only have no information about the use of Sámi me- one of the media publishers questioned had dia. Sámi media is not included in the surveys conducted user surveys in recent years. Be- of TNS-Gallup’s semi-annual reports of media cause of this unfortunate situation, it is not use in Norway. In these reports, they present possible to say much about how children and the coverage level for Norwegian radio and TV youths use Sámi media, nor is it possible to stations, Internet pages and newspapers, but say how satisfied they are with the content of not for Sámi media. Nor does TNS-Gallup’s those media. To compensate, I have focused report “Official reading figures for journals and on giving as good an overview as possible of magazines” contain information about Sámi existing Sámi media productions for children magazines. The same is true for a larger survey, and youths, and also included media that has Avislesing 2015: Tilbakegang for papiravisene existed in recent times, as well as having pre- fortsetter (Newspaper reading 2015: the decline sented the statistics of production and use that of paper versions continue). It contains no in- are available. formation about Sámi media.34 Part of the problem with collecting data for A very interesting source for this paper producers of Sámi media outlets for children could have been Mediebarn (Media chil- and youths is that the media outlets themselves dren). This is a thorough investigation on are not able to identify their users. There are media use among Norwegian children aged not available registers available for research 3-11 years. It was conducted by TNS Gallup on Sámi people. Electoral roles for the Sámi in 2016. However, it contains nothing about Parliaments are the only registers, and permis- Sámi children or Sámi media.35 I have tried sion to use them for research is seldom given. to find similar surveys about Sámi children The latest audience survey from NRK Sápmi in and youths from Sweden or Finland without Norway was done in 2009. Then, NRK Sápmi any success. had, for a short period of time, permission During my research, it has emerged that from the Norwegian Sámi Parliament to use there may be some user data for Internet pages their electoral roll to obtain informants for for Sámi children and youths in the Head- audience surveys. Since 2009, the Sámi Parlia- quarters of NRK, YLE, SVT and Sweden’s Ra- ment has refused to give media permission to dio. Unfortunately, it has not been possible to use their electoral roll; therefore, user surveys get access to this information, as it would have have not been conducted.33 been very time-consuming work, because my Printed media would have an easier task of potential partners are in the National Broad- conducting surveys of their users and, as an casting Corporations’ analysis departments in
99 Torkel Rasmussen
Helsinki, Stockholm and Oslo. In the context like to have in these media outputs? These are of a more extensive research project, it may be also topics suitable for quantitative studies possible to gain access to their departments. where the results could be presented in the I was not able to solve these methodological form of statistical figures. problems working on my research project in I also recommend that Sámi media 2016. But it is indeed attempting to initiate houses, which are the main producers of such a research cooperation. media content, produce more statistics about themselves and their products. Media should facilitate the use of such statistics, make it Recommendations for available for research and even convey their future research own statistical figures. My research on Sámi media for children and My research did reveal that the user-friend- youths in 2016 resulted in some recommenda- liness of the Sámi media outlets for children tions aimed at the media themselves, as well as and youths may be insufficient. This is the sit- authorities and politicians. One of them was uation despite the fact that some of the media to do more research on the quantitative as- houses have invested relatively large sums in pects of Sámi media for children and youths. I digital products. I did advise them to focus pointed out that research should focus on the on accessibility and usability for those media actual use of media and the effects of this use. products that they already have. There are also some other interesting ques- I also pointed to some disturbing facts. tions that remain unanswered on the con- Some findings indicated that some players in sumer’s side of the Sámi media consumption the Sámi media industry hang back in tech- chain, that is, i.e. questions considering media nological development. They should seize the and quality. Do the audience experience these opportunity to apply new technology to reach media outputs as relevant for them? Do they their audiences on new platforms. Financing find them on the media platforms they usually bodies should also consider changing allo- use? How satisfied are the users with the exist- cation regulations for Sámi media outlets to ing media outlets? What content would they initiate such a development.
Noter 16. Wulff (2016). Authors observations. 1. Rasmussen (2016a). 17. Wulff, (2016). 2. Norwegian Expert group of Sámi statistics is ap- 18. Boine (2016); Nystad (2016); Nuorttanaste (2016). pointed by the Minister of Local Government and 19. Boine (2016); Nuorttanaste (2016). Modernization in cooperation with the Sámi Par- 20. Tuõddri Pee´rel (2013). liament and has produced an annual book of Sámi 21. Daerpies Dierie (1997). statistics (www.samilogutmuitalit.no) since 2008. 22. Daerpies Dierie (2016); Bondevik (2016). 3. Tønnesen (2007, 14-15). 23. Mienna (2016). 4. Skogerbø’s (2003). 24. Annual report (2015). 5. My translation. Skogerbø (2003, 3). 25. YLE Sápmi (2016). 6. Skogerbø (2003, 77-81). 26. Hagen & Vold (2009). 7. NRK Sápmi (2011); Kintel (2016). 27. Solbakk (2016); Näkkäläjärvi (2016); YLE Sámi 8. NRK’s annual report (2012, 67). (2016). 9. NRK’s digital archive; Hætta (2016); Åbergsjord 28. Norwegian newspaper control (2016). (2013). 29. Lindstrand (2016), Nystad (2016) and Bondevik 10. Hætta (2016). (2016). 11. Mienna (2016). 30. TNS Gallup (2016, 3). 12. YouTube (2016). 31. Persen (2016); Sjøgren (2016); Paltto (2016). 13. Ministry of Children and Family Affairs (2003, 33); 32. Persen (2016). Solbakk, J.T. (2016). 33. Solbakk (2016). 14. Paltto (2016). 34. TNS Gallup (2016, 1); (2016, 2); (2016, 3). 15. Skogerbø (2000, 64) 35. TNS Gallup (2016, 4); Strømmen (2016).
100 Sámi Media for Children and Youth
References NRK Sámi history (2016). NRK Sápmis histo- Åbergsjord, Ingrid (2013). Action-eventyr fra Sameland rie. (NRK Sápmis history). Published 9 January (Action Adventure from the land of the Sámi. Aften- 2008. Updated 25 January 2016. [online]. Available posten, 11 januari 2013 [online]. Avaliable at http:// at https://www.nrk.no/sapmi/om/7.-nrk-sapmis- www.aftenposten.no/kultur/Action-eventyr-fra- historie-1.4469009 [Accessed 30 April 2016.] Sameland-131602b.html. [Accessed 31 May 2016]. NRK Sápmi (2016). Numbers for the screening of chil- Ministry of Children and Family Affairs (2003). Samisk dren’s programs on TV, Norway 2011-15. Submit- oppvekst. Om tilbud til samiske barn og ungdom. ted as an Excel file bye e-mail 21 October, 2016 [Sámi upbringing. On support to Sámi children from Nordleif Krokmo, editor of children’s pro- and youth]. The Ministry of Children and Fam- grams at NRK Sápmi. ily Affairs. Oslo, Norway. [online].https://www. NRK’s annual report 2011-15. Annual reports from the regjeringen.no/globalassets/upload/kilde/bfd/ Norwegian Broadcasting Corporation. [online]. bro/2004/0003/ddd/pdfv/203209-q-1066_bok- Available at https://www.nrk.no/aarsrapport/ [Ac- maal_lav.pdf [Accessed 12 May 2016.] cessed April-June 2016.] Boine, Liv Tone (2016). Interview with the Editor of Nuoraj TV (2016). The lulesámi youth program the monthly Christian newspaper Nuorttanaste Nuoraj-Tv’s home page on internet. [online]. until august 2016. (Personal communication, 31 Available at http://nuorajtv.no/ [Accessed 20 May March 2016 in Tromsø). 2016.] Bondevik, Einar (2016). Interview with the Editor of Nuorttanaste (2016). Historjá. (History) [online]. the South Sámi parish magazine Daerpies Dierie. Available at http://www.nuorttanaste.no/se/historja (Personal communication, phone 26 August 2016, [Accessed 21 March 2016.] two emails on 8 September 2016.) Nystad, Ann Solveig (2016). Interview with the Editor Daerpies Dierie (2016). The home page of the South of the Christian monthly newspaper Nuorttanaste Sámi parish magazine Daerpies Dierie. [online]. from Aug 2016. (Personal communication, 30 Available at http://www.Sámiskmenighet.no/event/ Sepember 2016 phone and 9 October 2016 e-mail. dolink/famid/331840 [Accessed 2 februar 2016.] Näkkäläjärvi, Pirita (2016). Interview with the man- Hagen, Ingunn & Vold, Thomas (2009). Mediagen- ager and editor in Chief of the Finnish Broadcast- erationen. Barn og unge i det nye medialandskapet. ing Corporation YLEs Sámi unit. (Personal com- (The media generation. Children and youth in the munication, 21 April 2016 e-mail). new media landscape). Samlaget. Oslo, Norway. Paltto, Kirsi (2016). Interview with the manager at Hermansen, Kari Lisbeth (2016). Interview with ABC Company-E-skuvla as. (Personal communica- the Editor of the Sámi daily newspaper Ávvir. (Per- tion. 22 April 2016 email and an interview with her sonal communication, 31 March 2016 Tromsø and conducted on Facebook the same day). 30 October 2016 Karasjok). Persen, Nan (2016). Interview with the spokes person Hætta, Ole Rune (2016). Interview with the Pro- of the Publishing Company Iđut AS (Personal com- gram editor NRK Sápmi. (Personal communica- munication, e-mail 14 April 2016). tion, Phone interview 31 May 2016.) Rasmussen, Torkel (2016). Samiske medier for barn Kintel, Lars Theodor (2016). Media. Interview with og unge. (Sámi media for children and youths) pp. entrepreneur Lars Theodor Kintel in NRK Sápmis 98-123 in Broderstad, Else Grete; Brustad, Magritt; program “Radiosiida” 1 June 2016. Johansen, Kevin; Severeide ,Paul Inge & Todal, Jon Lindstrand, Åsa (2016). Interview with the Vicari- (eds.). Sámi University of Applied Sciences’ Report ous editor for the Sámi monthly magazine Same- 1/2016. Also available in a Sámi language version folket. (Personal communication, 30 August 2016 in the same publication. two emails.) Sjögren, Pia (2016). Interview with the Chief Editor of Mienna, Ole Isak (2016). Interview with the Channel youth magazine Nuorat. (Personal communication, Manager for the co-located media units SVT Sápmi e-mail, 26 August 2016.) and Swedish Sámi Radio. (Personal communica- Solbakk, John Trygve (2016). Interview with the Edi- tion, 24 August 2016 email and phone). tor in charge in the Sámi Publishing House Norwegian newspaper control (2015). Circulation num- ČálliidLágádus. (Personal communication, 31 May bers for Norwegian newspapers 2011-2015: Norwe- 2016 Phone). gian newspaper control. Affiliate member of The Solbakk Mona (2016). Interview with the Director of International Federation of Audit Bureaux of Cir- NRK Sápmi, Norwegian Broadcasting Corpora- culations (IFABC). [online]. http://www.opplag.no/ tions Sámi Division. (Personal communication, opplagtall [Accessed 16 May 2016 and 24 May 2016] 31 March 2016 Tromsø and 27 Sepember 2016 NRK Sápmi (2011). Penger til NuorajTV. (Money to e-mail). NuorajTV). Published 8 November 2011. [online]. Skogerbø, Eli, (2003). Kartlegging og definisjon av Available at https://www.nrk.no/sapmi/penger-til- samiske medier. (Mapping and definition of Sámi nuorajtv-1.7867737 [Accessed 23 May 2016]. media). Sámi Parliament. Kárášjohka. Norway.
101 Torkel Rasmussen
Strømmen, Nils Petter (2016) Interview with the Sen- TNS-Gallup (2016-3). Avislesing 2015: Tilbakegang for ior Consultant at TNS-Gallup. (Personal commu- papiravisene fortsetter.(Newspaper reading 2015: nication, 5 September 2016 e-mail). the decline of paper versions continue). TNS-Gal- Sveriges Radios public service-redovisning 2011- lup. Oslo, Norway. Published Mar 8, 2016. [online]. 2015: Annual reports from Swedish radio. [on- Available at http://docplayer.me/17587383-Avisles- line]. Available at http://www.sverigesradio.se [Ac- ing-2015-tilbakegang-for-papiravisene-fortsetter. cessed April-June 2016.] html [Accessed 23 august 2016.] Sveriges Televisions public service-redovisning 2011- TNS-Gallup (2016-4). Mediebarn. (Media chil- 2015: Annual reports from Swedish television. dren) TNS-Gallup. Oslo, Norway. Published date [online]. Available at http://www.svt.se [Accessed unknown. [online]. Available at http://www.tns- April-June 2016.] gallup.no/tns-innsikt/mediebarn [Accessed 23 SVT Sápmi (2016). Figures for screening of Sami chil- August 2016.] dren’s programs on TV, Sweden 2011-15. Submitted Tønnesen, Elise Seip (2007). Generasjon.com – Me- as an Excel file in e-mail Sep 22, 2016 from Kerstin diekultur blant barn og unge. (Generasjon.com- Blind, editor of children’s programs at SVT Sápmi, Media culture among children and youths). Uni- Sweden. versitetsforlaget. Oslo, Norway. TNS-Gallup (2016-1). TSN-Gallup Media Home page YLE Sápmi (2016). Figures for the screening of Sami with continuous presentation of media research. children’s programs on TV, Finland 2008-16. Copy [online]. Available at http://www.tns-gallup.no/ of handwritten notes received Aug 23, 2016 from medier [Accessed 23 august 2016.] YLE Sápmis journalist Ritva Torikka in Inari. TNS-Gallup (2016-2). De offisielle lesertallene for YouTube (2016). Nuoraj’s Lulesámi TV channel on blader og magasiner for 2015/2016. (The official YouTube. [online]. Available at https://www.you- reader figures for periodicals and magazines tube.com/results?search_query=Nuoraj-TV [Ac- 2015/2016). TNS-Gallup. Oslo, Norway. Published cessed 27 May 2016.] Feb 16, 2016. [online]. Available at http://www.tns- Wulff, Geir (2016). Interview with the Chief Editor of gallup.no/kantar-tns-innsikt/de-offisielle-lesertal- the Norwegian language Sámi newspaper Ságat. lene-for-blader-og-magasiner-for-2015-2016-16-2 (Personal communication Mars 30, 2016. Lakselv). [Accessed 22 August 2016.]
102 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 103-106
Mikael Hiltunen Skolsvenskan – för nordisk samhörighet
Skolan och den antisvenska retoriken i Finland
När man pratar om det svenska språkets ställning i Finland spelar skolundervisningen en central roll. De språkliga band som knyts i undervisningen är avgörande för Finland där svenskan utgör det andra nationella språket. Tvåspråkighet förstärker också Fin- lands band till övriga Norden. Denna grundlagsenliga tvåspråkighet ifrågasätts inte i den offentliga debatten, utan udden riktas mot den obligatoriska svenskundervisningen. På 1990-talet lanserades uttrycket ”tvångssvenska” och det uppstod ett tryck att göra svenskan till ett frivilligt skolämne. Studentsvenskan blev frivillig i början av 2000-ta- let. Den nuvarande regeringen lanserade på försök frivillig svenska i grundskolan, ett experiment som dock bemöttes med svalt intresse bland finska föräldrar. Detta tyder på att stödet för svenska språket trots allt är starkt i Finland.
Få skolämnen ger upphov till en så värdelad- Svenska språket har en stark ställning i dad diskussion som svenskundervisningen i Finlands grundlag. För att förstå orsaken till finska skolor. Hänvisningar till grundlagen, detta måste vi blicka tillbaka på landets his- historien och det nordiska samarbetet florerar toria. Korstågen från Sverige till Finland på i debatten. Universitetsforskare Taina Saarinen 1150-talet utgjorde startskottet för en över vid Jyväskylä universitet har konstaterat att 600 år lång samlevnad. Efter korstågen flyt- samma centrala argument har återkommit i tade svenskspråkig befolkning till den finska debatten om skolsvenskan sedan grundskolan kustremsan, men troligen fanns det svensks- infördes i Finland på 1970-talet. pråkig bosättning på Åland och i Österbotten Kritikerna hävdar att eleverna inte är kapa- redan före 1100-talet. Då statsmakten Sverige bla att lära sig flera språk och att svenskan tar blev till på 1200-talet var Finland redan en utrymme av andra språk i timfördelningen. del av riket, även om det dröjde till slutet av Anhängarna av skolsvenskan har hänvisat 1200-talet innan en statsbärande organisation till kulturella orsaker: svenskan är en del av inrättades i det så kallade Österlandet. Finland Finlands kulturella arv och knyter landet till var en integrerad del av det svenska riket – re- Norden. Skolsvenskans försvarare har också presentanter från den östra rikshalvan kunde betonat jämlikhetsprincipen – att man ger påverka i ståndslantdagen i lika hög grad som hela årskullen samma språkutbildning.1 representanter från den västra rikshalvan. La- gen och rättsväsendet är det tydligaste arvet Mikael Hiltunen, projektchef för Nätverket från den svenska tiden som förenar Finland Svenska nu sedan 2016. Nätverket koordi- och Sverige än idag.2 neras av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Innan det arbetade han År 1809 förlorade Sverige den östra som medarbetare för Finlands Socialdemo- rikshalvan till kejsardömet Ryssland. Svenska kratiska Parti SDP och den socialdemokra- språket fortsatte dock att vara officiellt tjäns- tiska riksdagsgruppen på olika poster. te- och förvaltningsspråk i furstendömet
103 Mikael Hiltunen
Finland, samtidigt som finska språkets stäl- kretsar alltid kring skolsvenskan som blev ett lning kontinuerligt förstärktes. Nationalis- obligatoriskt språk i och med grundskolere- tiska strömningar gav upphov till slitningar formen på 1970-talet. mellan svensksinnade och finsksinnade om Begreppet tvångssvenska föddes på språkliga rättigheter i slutet av 1800-talet. Att 1990-talet då riksdagens kulturutskott föreslog det fanns två språk i Finland passade inte in att undervisningen i det andra inhemska i den nationalromantiska berättelsen om det språket borde göras frivilligt, med motiverin- finska folket. Drivna av sin passion för det gen att eleverna inte klarar av att lära sig flera finska språket översatte svenskspråkiga in- språk och med att svenskan tar för mycket plats tellektuella sina namn och strävade att byta i timfördelningen. Det förslaget förföll. Däre- hemspråket till finska. Som en motreaktion mot genomfördes en reform av studentexamen till fennomanska strömningar lanserades be- i början av 2000-talet, som medförde att stu- greppet finlandssvensk år 1910.3 dentexamensprovet i svenska blev frivilligt.8 Finlands riksdag utlyste landets självstän- Efter att studentexamensprovet i svenska dighet i december 1917 efter att bolsjevikerna blev frivilligt år 2005, har antalet personer tagit makten i Ryssland. I regeringsformen för som avlägger provet sjunkit drastiskt. År 2008 den självständiga republiken Finland år 1919 avlade ännu över tvåtredjedelar av studenterna konstateras att landets nationalspråk är finska studentexamensprovet i svenska, men år 2017 och svenska. Förhållandena mellan de två offi- valde bara under hälften av studenterna att ciella språken reglerades i språklagen år 1922.4 avlägga provet.9 Störst är raset i östra Finland Ålands ställning avgjordes också i början och bland pojkar.10 av självständigheten. På Åland fanns det en Under regeringsperioden 2011–2015 tog stark folkopinion för anslutning till Sverige, nätverket Vapaa kielivalinta (Fritt språkval) men det ville den finska staten inte gå med initiativ till ett medborgarinitiativ för att ta på. Den så kallade Ålandsfrågan skapade ky- nästa steg och göra svenskan frivillig i de liga relationer mellan den unga republiken finska skolorna på alla utbildningsnivåer. Ini- Finland och Sverige. Frågan löstes emellertid tiativet samlade över 61 000 underskrifter och på ett civiliserat sätt när Åland år 1921 med det lämnades in till Finlands riksdag i april Nationernas förbunds beslut tillerkändes inre 2014.11 Medborgarinitiativet behandlades i självstyrelse.5 I självstyrelselagen för Åland riksdagens kulturutskott, som föreslog att ini- föreskrivs att landskapet är enspråkigt svenskt tiativet förkastas. Medborgarinitiativet föll samt att individen har rätt att i egen sak inför slutligen i riksdagens omröstning (med röster- domstol och andra statsmyndigheter i land- na 134–48) den 6 mars 2015. Samtidigt antog skapet använda finska.6 riksdagen emellertid riksdagsledamot Pau- Med dessa historiska referenser i bagaget li Kiurus (Samlingspartiet) förslag till kläm kan man identifiera tre element som är typiska (med rösterna 93–89), där riksdagen förutsat- för språkdebatten i Finland: grundlagsskyd- te att ”regeringen utreder de lagstiftningsmäs- det, nationalspråksprincipen och att man inte siga möjligheterna till regionala försök med utgått från regionala områden – med undan- utvidgande av språkutbudet utan obligatoriska tag Åland och sameregionerna – utan svensk- studier i det andra nationalspråket”.12 an och finskan är officiella språk i hela landet. Regeringen Sipilä tog upp tråden efter Frågan om hur man ska använda finskan och riksdagsvalet 2015 och skrev in i sitt regerin- svenskan med myndigheter genomsyrar hela gsprogram att regionala språkförsök genom- lagstiftningen: språken nämns i ungefär 300 förs med hänvisning till riksdagens kläm.13 lagar och förordningar.7 Sannfinländarna hade argumenterat hårt mot den obligatoriska svenskan och det faktum att partiet tillträdde i regeringen bidrog till att Tvångssvenskans framväxt språkförsöket skrevs in i regeringsprogram- I allmänhet ifrågasätts inte Finlands grund- met. Riksdagen godkände slutligen försöks- lagsenliga tvåspråkighet, utan diskussionen lagstiftningen med regeringspartiernas röster
104 Skolsvenskan – för nordisk samhörighet i december 2017. Kommunerna fick alltså Svenska nu vill motivera och inspirera möjlighet att ansöka om tillstånd att erbjuda finskspråkiga barn och ungdomar att våga elever i årskurs 5 något annat språk än det använda svenska. Det gör vi genom att erbju- andra inhemska språket. Försöket skulle pågå da levande möten med Sverige och svenskan från hösten 2018 till utgången av år 2024 och i klassrummen. Vår grundläggande filosofi möjlighet att delta i språkförsöket skulle er- är att kulturupplevelserna kan skapa en na- bjudas högst 2200 elever.14 turlig ingång till språket. En rap-workshop, Under våren 2018 visade det sig emellertid en naturskoldag, en idrottslektion, en smoo- att intresset för språkförsöket i kommunerna thie-kurs eller en föreläsning om svensk var svalt. Exempelvis i staden Villmanstrand ungdomskultur kan vara vad som behövs för ville bara 11 av 715 femteklassister läsa något att finskspråkiga elever ska inse att det kan annat språk än svenska. Situationen var likadan vara roligt att lära sig det andra inhemska i andra kommuner i östra Finland.15 Slutligen språket svenska. Omkring 70 000 elever och anmälde bara 5 kommuner sig till språkförsö- lärare tar del av Svenska nu-nätverkets verk- ket med ambitionen att erbjuda möjligheten samhet årligen. till 452 elever. När dessa kommuner (Nyslott, Rovaniemi, Pieksämäki, Ylöjärvi och Jämsä) till syvende och sist bad om bindande anmälningar Den nordiska vinsten från föräldrarna, var intresset så svalt att kom- På Svenska nu är vi övertygade om att vi måste munerna en efter en drog sig ur försöket.16 peka på nyttan med det svenska språket. I och Processen kring regeringens språkförsök med att Finlands och Sveriges ekonomier hör visar att stödet för svenska språket trots allt är till de mest integrerade självständiga natio- starkt i Finland och att den antisvenska reto- nella ekonomierna i världen, är ett mycket riken inte får gehör på gräsrotsnivå. I högsko- stort antal finländare på ett eller annat sätt be- lestudierna förutsätts kunskaper i svenska och roende av svenska intressenter – som kunder, språket behövs i arbetslivet. Svenskkunskaper- leverantörer, medarbetare, förmän eller ägare. na är speciellt viktiga inom offentliga sektorn Kunskaper i svenska är en merit som ger ett och inom service- och finansbranscherna samt övertag på arbetsmarknaden. Svenskkunniga regionalt i Finlands tvåspråkiga kustregioner. unga kan också ta vara på möjligheterna att Näringslivets Centralorganisation EK utförde studera i övriga Norden. en personal- och utbildningsenkät till sina Svenskundervisningen i skolan fungerar medlemsföretag år 2013 och ur den framgår dock inte i ett tomrum. Det politiska beslut- det att svenskan är det mest använda språket i sfattandet och samhällsklimatet som åters- företagen efter finskan och engelskan.17 Ingen- peglas i föräldrarnas attityder påverkar också ting tyder på att efterfrågan på svenskkunnig vardagen i skolan. I utlåtandet till riksdagens personal skulle minska på den finländska ar- kulturutskott om regeringens språkförsök betsmarknaden. Mot den bakgrunden är det betonade Nätverket Svenska nu att statsmak- förståeligt att föräldrarna inte var färdiga att ten borde värna om och stärka de språkliga experimentera med sina barns framtid. banden till övriga Norden, inte försvaga dem Även om grundskolans obligatoriska genom språkförsök.18 svenskundervisning har ifrågasatts de senaste Det är kanske ingen tillfällighet att trycket åren, har svenskundervisningen även många mot den obligatoriska svenskundervisningen försvarare. Nätverket Svenska nu grundades ökade efter att Finland anslöt sig till Euro- år 2007 för att stöda svenskundervisningen peiska unionen och det nordiska samarbetet i finska skolor och projektet koordineras av hamnade i bakgrunden. Faktum är ändå att Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige Finland har mest att vinna på att förknippas och Finland. Det unika med språkprojektet med de andra nordiska länderna och att de är att det fått finansiering både från finska och nordiska länderna hittar varandra i en allt svenska staten från första början. mera turbulent värld.
105 Mikael Hiltunen
Noter Kuvaja, Christer (2018). Anförande under seminariet 1. Saarinen (2018). ”Svenskt i Finland och finskt i Sverige” den 28 sep- 2. Kuvaja (2018). tember på Hanaholmen. Helsingfors. 3. Kolbe (2018). Lang, Sara (2018). Språkförsöket ser ut att bli en 4. Gustafsson (1997). flopp – få vill skippa skolsvenskan. YLE, 5 april 5. Gustafsson (1997). 2018. Tillgänglig via https://svenska.yle.fi/arti- 6. Justitieministeriets webbsida (2018). kel/2018/02/05/sprakforsoket-ser-ut-att-bli-en- 7. Saarinen (2018). flopp-fa-vill-skippa-skolsvenskan. [Hämtad 1 no- 8. Saarinen (2018). vember 2018.] 9. Sandvik (2018). Näringslivets Centralorganisation EK (2014). Kielitaito 10. Kosonen (2018). on kilpailuetu – EK:n henkilöstö- ja koulutustie- 11. Starckman (2014). dustelu. Den 8 maj 2014. Tillgänglig via https:// 12. Eduskunnan kirjelmä 54/2014 vp. Riksdagen den ek.fi/wp-content/uploads/Henko-2014.pdf. [Häm- 6 mars 2015. tad 10 oktober 2018]. 13. Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs Nätverket Svenska nu (2017). Utlåtande till kultu- regering, den 29 maj 2015. rutskottet om regeringens språkförsök, den 23 14. RP 114/2017 rd. Regeringens proposition till riks- november 2017. Tillgänglig via http://svenskanu. dagen med förslag till lag om ett försök som gäller fi/2017/11/23/uttalande-till-kulturutskottet-om-re- det andra inhemska språket i den grundläggande geringens-sprakforsok/. [Hämtad 10 oktober 2018.] utbildningen. 2017 Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs 15. Lang (2018). regering, den 29 maj 2015. Tillgänglig via https:// 16. Hänninen (2018). valtioneuvosto.fi/sv/sipila/regeringsprogrammet 17. Näringslivets Centralorganisation EK (2014). [Hämtad 10 oktober 2018.] 18. Nätverket Svenska nu (2017). RP 114/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett försök som gäller det andra inhemska språket i den grundläggande ut- bildningen. Behandling i riksdagen. Tillgänglig via Referenser https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/Kasittelytiedot- Eduskunnan kirjelmä 54/2014 vp. Riksdagen den 6 Valtiopaivaasia/Sidor/RP_114+2017.aspx [Hämtad mars 2015. [online]. Tillgänglig via https://www. 10 oktober 2018.] eduskunta.fi/FI/vaski/sivut/trip.aspx?triptype=Va Saarinen, Taina (2018). Anförande under seminariet ltiopaivaAsiakirjat&docid=ek+54/2014 [Hämtad ”Två sidor av skolsvenskan” under Suomiarena den 15 oktober 2018.] 19 juli 2018 i Björneborg. Tillgänglig via https:// Gustafsson, Harald (1997). Nordens historia – en euro- www.katsomo.fi/sarja/suomiareena-33001006004/ peisk region under 1200 år. Lund: Studentlitteratur. kouluruotsin-kahdet-kasvot-942808. [Hämtad 10 Hänninen, Jaana (2018). Kaikki lukevat ehkä sittenkin oktober 2018.] ruotsia. Itä-Savo den 21 maj 2018. Sandvik, Catrin (2018). Allt färre skriver svenskan i Justitieministeriets webbsida (2018). Finska och studenten. Svensk Presstjänst, den 18 mars 2018. svenska språket. [online]. Tillgänglig via https:// Tillgänglig via https://www.hbl.fi/artikel/allt-farre- oikeusministerio.fi/sv/finska-och-svenska-spraket skriver-svenskan-i-studenten/. [Hämtad 10 okto- [Hämtad 11 oktober 2018.] ber 2018.] Kolbe, Laura (2018). Anförande under seminariet Starckman, Anna (2014). Medborgarinitiativ vill göra ”Svenskt i Finland och finskt i Sverige” den 28 svenskan frivillig. SVT, 25 april 2014. Tillgänglig septemberpå Hanaholmen. Helsingfors. via Kosonen, Laura (2018). Lukiolaisten into kirjoittaa https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/medbor- ruotsi romahti ja nyt heillä on vaikeuksia selvitä gariniativ-vill-gora-svenskan-frivillig [Hämtad 10 pakollisesta virkamiesruotsista – Lehtori: ”Taito- oktober 2018.] tason lasku on huomattava”. YLE, 16 mars 2018. Tillgänglig via https://yle.fi/uutiset/3-10118284 [Hämtad 10 oktober 2018.]
106 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 107-120
Litteratur och forskningsprojekt Literature and research projects
Danmark
Dokumentalist: Mogens Vestergaard Kjeldsen
Bøger
Locating Nordic Noir in this heavily mediatized society, the contributors Kim Toft Hansen & Anne explore how processes of racialization take place Marit Waade, 2017, Pal- in an environment dominated by commercial in- grave Macmillan, 313 s. terests, anti-migrant and anti-Muslim narratives and sentiments, and a surprising lack of informed This book is a comprehen- research on national racism and racialization. Over- sive study of Nordic Noir all, in tracing how these individual events further television drama from the racial inequalities through emotional and affective 1990’s until today. The au- engagement, the book seeks to define the trajectory thors introduce the history of modern racism in Scandinavia. of contemporary Nordic Noir from the perspective of place, production and location studies. The chapters A Companion to include readings of well-known television crime Nordic Cinema dramas such as Beck, The Killing, Trapped and The Mette Hjort & Ursula Bridge as well as a range of other important Nordic Lindqvist (red.), 2016, Noir cases. The book positions the development Wiley-Blackwell, 632 s. of Nordic Noir on the global market for popular A Companion to Nordic television drama and places the international atten- Cinema presents a collection tion towards Nordic crime dramas within regional of essays that explore one of development of drama production in Sweden, Den- the world’s oldest regional mark, Norway and Iceland. Consequently, Nordic cinemas from its origins to Noir is read as both a transnational financial and the present day. The anthol- creative phenomenon and as a local possibility for ogy offers a comprehensive, transnational and re- community building. gional account of Nordic cinema from its origins http://doi.org/10.1007/978-3-319-59815-4 to the present day. It features original contribu- tions from more than two dozen international film Racialization, Racism, scholars based in the Nordic countries, the United and Anti-Racism in the States, Canada, Scotland, and Hong Kong. It covers a wide range of topics on the distinctive evolution Nordic Countries of Nordic cinema including the silent Golden Age, Peter Hervik (red.), 2018, Nordic film policy models and their influence, Palgrave Macmillan, 302 s. audiences and cinephilia, Nordic film training, This book represents a com- and indigenous Sámi cinema. The book considers prehensive effort to under- Nordic cinema’s engagement with global audiences stand discrimination, racial- through coverage of such topics as Dogme 95, the ization, racism, Islamopho- avant-garde filmmaking movement begun by Dan- bia, anti-racist activism, ish directors Lars von Trier and Thomas Vinterberg, and the inclusion and exclusion of minorities in and the global marketing and distribution of Nordic Nordic countries. Examining critical media events horror and Nordic noir.
107 Nordicom-Information 40 (2018) 2
Offentlighed i Norden ism in the mainstream media covers more subjects Offentlige eller hemmelige today than ever before, from fine arts to gaming, dokumenter og data: Sam- media industries, and lifestyle issues. At the same menligning af retsregler time, it harbours debates and reflection on free- for acces i Sverige, Finland, dom of expression, ethnicity and national identity. Danmark, Norge, Island og This book contributes to an emerging international internationale regler research agenda on cultural journalism at a time when digitalisation, convergence and globalisa- Oluf Jørgensen, 2014, Nor- tion are influencing the character of journalism in dicom, 260 s. multiple ways. Offentlighed i Norden for klarer og sammenligner retsreglerne for acces til dokumenter og data i Sve- A Cultural History of rige, Finland, Danmark, Norge og Island. Interna- the Avant-Garde in tionale regler fra FN, Europarådet og EU, der har the Nordic Countries stigende betydning, bliver også belyst. Offentlighed i Norden viser, at offentlighedsreglerne i de fem 1950-1975 nordiske lande er meget forskellige. Tania Ørum & Jesper Ols- son, 2016, Brill, 858 s. Cultural Journalism in A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic the Nordic Countries Countries 1950-1975 is the Nete Nørgaard Kristensen first publication to deal with & Kristina Riegert, 2017, the postwar avant-garde in Nordicom, 208 s. the Nordic countries. The essays cover a wide range In an era when culture itself of avant-garde manifestations in arts and culture: has become central to polit- literature, the visual arts, architecture and design, ical debates, when boundar- film, radio, television and the performative arts.It ies between hard news and is the first major historical work to consider the soft news, facts and opinion Nordic avant-garde in a transnational perspective are dissolving, cultural jour- that includes all the arts and to discuss the role of the nalism contributes to democratic discourse on vital avant-garde not only within the aesthetic field but in issues of our time. Cultural journalism is further- a broader cultural and political context: The cultural more indicative of journalistic autonomy and spe- politics, institutions and new cultural geographies cialisation within media organisations, and of the after World War II, new technologies and media, intertwined relationship between the cultural and performative strategies, interventions into everyday political public spheres. Nordic cultural journal- life and tensions between market and counterculture.
Projekter
Mediatized Diaspora (MEDIASP): Contentious Politics among Arab Media Users in Europe • Tidsram: ukendt • Financiered af: Danmarks Frie Forskningsfond • Kontaktperson: Ehab Galal, Institut for Tværkulturelle og Regionale Studier, Københavns Universitet, [email protected] Siden det arabiske forår i 2011 har de arabiske lande været præget af fortsatte krige og konflikter, samt øget kontrol med og begrænsning af politisk aktivisme og medier. Dette har medført, at flere af de arabisksprogede aktivister og regimekritiske medier har forladt de arabiske lande og nu befinder sig i diaspora i Europa. På denne baggrund rejser projektet spørgsmålet om, hvordan arabiske diaspora-gruppers brug af forskellige former for arabiske medier stimulerer eller modvirker transnational politisk mobilisering. Projektet undersøger spørgsmålet gennem
108 Litteratur och forskningsprojekt et komparativt studie af brugen og brugerne af syriske, tunesiske, bahrainske og egyptiske regimekritiske medier siden 2011 i blandt andet Danmark og Sverige. Ved at undersøge sam- menhænge mellem forskellige former for transnational politisk aktivisme og mediebrug, er målet at bidrage med ny empirisk viden samt at diskutere og opstille en ny model over mediali- serede diasporaer. Til dette formål kombineres teoretiske og analytiske perspektiver fra studier af medialisering, multimodalitet, politisk mobilisering, globalising og diaspora. Projektet er tværfagligt og kvalitativt og trækker på perspektiver fra medievidenskaben, cultural studies, antropologi og regionale studier. Metodisk gøres brug af mediekortlægning, kvalitative inter- views og deltager-observation.
Finland
Dokumentalist: Eija Poteri
Böcker
Ecology and the Nordic media industries. These countries, both Contemporary as a set of small nations and as a regional constella- tion, are frequently perceived as some of the ‘green- Nordic Cinemas est’ in the world, yet, not only is the footprint of the From nation-building to media industries practically ignored in academic ecocosmopolitanism research, but the very real stakes of the industries’ Pietari Kääpä, 2014. New global impact are not comprehensively understood. York: Bloomsbury Acade- Here, the author focusses on four key areas for in- mic, 266 s. vestigating the material impact of Nordic media: The book challenges the resources used for production and dissemination, traditional socio-political regulation of the media, organizational manage- rhetoric of national cinema ment, and labour practices. by providing an ecocritical examination of Nordic cinema. The author uses a range of analytical ap- Filmic Constructions of the proaches to interrogate how the national paradigm (Religious) Other can be rethought through ecosystemic concerns, Laestadians, abnormality, and hegemony in con- by exploring a range of Nordic films as national temporary Scandinavian cinema and transnational, regional and local texts, all with significant global implications. By synergizing Sofia Sjö & Andreas Häger, 2015. Temenos (jour- transnational theories with ecological approaches, nal) 51(2015):1, s. 25-44 the study considers the planetary implications of In this article the authors analyze how the Laesta- nation-based cultural production. dian movement and its members are constructed as Other in four Scandinavian films. They theo- Environmental rize this ‘Othering’ with the help of Gramsci’s con- cept of hegemony and argue that the ‘othering’ of Management of the Laestadians helps present the contrasting views as Media ‘normal’ and unproblematic. In the final section of Policy, industry, practice the article they discuss the findings from the per- Pietari Kääpä, 2018. New spective of media and religion in a post-secular York, New York: Routledge, society, arguing that the media are today central to 226 s. our understanding of religion. This book discusses the en- vironmental management of
109 Nordicom-Information 40 (2018) 2
Films on Ice The book consists of articles on history, politics Cinemas of the Arctic and culture in five Nordic countries. Eleven Nordic scholars analyze the interaction between Nordic Scott MacKenzie & Anna actors and the two superpowers, the United States Westerstahl Stenport (red.), 2015. Edinburgh: and the Soviet Union through propaganda, cultur- Edinburgh University Press, al diplomacy, media narratives, the role of intel- 362 s. lectuals, and the politics of memory. The volume adds a depth to a narrative otherwise dominated The book addresses the by political and diplomatic approaches and creates vast diversity of Northern insights into the cultural experiences of each Nordic circumpolar cinemas from country. a transnational perspective and presents the region as one of great and previously The Oxford Handbook overlooked cinematic diversity. With chapters on of Popular Music in polar explorer films, silent cinema, documenta- the Nordic Countries ries, ethnographic and indigenous film, gender and Fabian Holt & Antti-Ville ecology, as well as Hollywood and the USSR’s uses Kärjä (red.), 2017. New and abuses of the Arctic, the book provides an ac- York, N.Y.: Oxford Univer- count of Arctic cinemas from 1898 to the present. sity Press, 411 s. Challenging dominant notions of the region in Consists of articles: Musical popular and political culture, it demonstrates how Borealism: Nordic Music moving images (cinema, television, activist and art and European History / Phi- video, and digital media) have been central to the lip V. Bohlman Nordic Mo- very definition of the Arctic since the end of the dernity and the Structure of the Musical Landscape nineteenth century. The book brings together an / Fabian Holt Inclusive Popular Music Education? international array of European, Russian, Nordic, / Alexis A. Kallio, Lauri Väkevä Roots, Routes, and and North American scholars, such as Marian Bre- Cosmopolitanism : David Lindley Meets Harding din, Pietari Kääpä, Ann Fienup-Riordan, Monica Hank / Hans Weisethaunet From the Faroes to the Kim Mecsei. World Stage / Joshua Green Christian Metal and the Translocal North / Henna Jousmäki Music and The Life Cycle Model and Press Coverage Landscape in Iceland / Tony Mitchell Music and of Nordic Populist Parties Environmentalism in Iceland / Nicola Dibben A Juha Herkman, 2017. Journalism Studies Metahistorical Enquiry into Nordic Popular Mu- 18(2017):4, s. 430-448. sic Historiography / Antti-Ville Kärjä Echoes of the Colonial Past in Discourse on North Atlantic The article traces the life cycles of the Nordic pop- Popular Music / Kimberly Cannady Swedish Prog ulist parties by exploring the relationship between Rock and the Search for a Timeless Utopia / Sver- media coverage and contemporary populist parties ker Hylten-Cavallius, Lars Kaijser Trajectories of in Finland (Finns Party), Sweden (Sweden Dem- Karelian Music After the Cold War / Pekka Suutari ocrats), Norway (Norwegian Progress Party) and Music in the Aftermath of the 2011 Utøya Massacre Denmark (Danish People’s Party). Empirically the / Jan Sverre Knudsen Aspirations and Global Futu- study is based on a content analysis of 3337 jour- res : Lessons from Sámi Popular Music for the 21st nalistic articles published in the leading quality and Century / Tina K. Ramnarine Masculinity, Race and popular newspapers of Finland, Sweden, Norway Transculturalism in a Norwegian Context / Stan and Denmark during the first parliamentary elec- Hawkins Hip Hop as Public Pedagogy / Alexandra tions of the 2010s. D’Urso Urban Music and the Complex Identities of “New Nationals” in Scandinavia / Henrik Marstal Nordic Cold War Rap, Reggae, and White Minoritization / Benjamin Cultures R. Teitelbaum Sámi Festivals and Indigeneity / Tho- Ideological Promotion, mas R. Hilder Digitally Mediated Identity in the Public Reception, and East- Cases of Two Sámi Artists / Ann Werner. West Interactions Valur Ingimundarson & Paikallis- ja kaupunkilehtien uudet Rósa Magnúsdóttir, (red.) liiketoimintamallit Pohjoismaissa 2015. Helsinki: University Katja Lehtisaari, Mikko Grönlund, Carl-Gustav of Helsinki, Aleksanteri Lindén & Mikko Villi, 2017. Helsinki: Helsingin Institute, 214 s. yliopisto, Communication Research Center CRC, Viestinnän tutkimusraportteja, 2, 43 s.
110 Litteratur och forskningsprojekt
This report New business models for local news- This article onSámi Film Culture as an Emerging papers and free papers in the Nordic countries ‘Network Cinema’ (in Finnish) analyses the wor- (in Finnish only) investigates different business kings of the small Sámi production companies ai- models on local newspaper markets in Scandinavia ming to understand what role state support plays and compares them to the situation in Finland. Case in Sámi self-determination. Although these Sámi studies are North Media and Jysk Fynske Medier in companies are working to strengthen their regional Denmark, Amedia and Sunnmørsposten in Norway communication links and form a collective Sámi and Mittmedia and the NTM Group in Sweden. media outlet, the bulk of their resources come from the respective Nordic film institutes. The film -cul Regulation of Gender tures of the indigenous Sámi people are part of a developing branch of the Nordic film industries. Discriminatory Advertising in the Nordic Countries Recent publications highlight a growing interest Niina Kosunen, Anna-Rosa Asikainen, Guðný in the film and media production of this small po- Gústafsdóttir, Heidi Haggrén & Karolina Lång, pulation. Currently, the International Sámi Film 2017. Copenhagen: Nordisk Ministerråd, 150 s. Institute (ISFI), based in the Kautokeino region of Due to the media’s normative power to reflect dai- Northern Norway, represents the largest Sámi me- ly life and to shape our understanding of gender, dia organization, providing financial and material media plays a vital role in constructing – or decon- support for Sámi filmmakers. structing – gender equality. In modern societies, the advertising industry plays a major role in the Sukupuolistunut väkivalta Vares- ja media landscape. In the Nordic countries gender discriminatory advertising has been on the public Wallander-elokuvissa agenda since the 1970s and 1980s, the time when Anna Pitkämäki, 2017. In Special issue of Nordic film: Lähikuva 30(2017):2, s. 28-47. English gender equality legislation was adopted. However, summary. the Nordic countries have chosen different ways of combating and regulating gender discriminatory This article examines representations ofgendered advertising. This report presents results of a sur- violence in the Swedish Wallander films (2005-2006) vey on how gender-discriminatory advertising is and the Finnish Vares films (2004-2015). Attention regulated in the Nordic countries. The survey was is paid to the manifestations of gender and sexu- conducted as part of a project on gender equality ality in the narration of these Nordic crime films in the media carried out during the Finnish presi- as part of the meanings, explanations, and attitudes dency of the Nordic Council of Ministers in 2016. connected to violence. The cultural meanings of violence are analysed from the perspectives of fe- Ritualising Public Death minist media and cultural studies as well as feminist research on violence. The analysis is focused on in the Nordic media what kind of violence is portrayed in the Vares and Johanna Sumiala, 2014. In: Christensen, Dorthe Wallander films, what are the explanations contri- Refslund & Sandvik, Kjetil (red.). Mediating and buted to the violence, and how do the conceptions remediating death. Franham, Surrey: Ashgate, s. of perpetrators and victims in the films lend them- 91-109. selves to interpretation in relation to culture and In Nordic countries, the death of political figures, cultural frames of reference. Characteristics typical such as President Urho Kaleva Kekkonen in Finland for the Nordic noir genre can be recognised in both (1986), or Minister of Foreign Affairs Anna Lindh the Vares and the Wallander films. (2003), stand out as examples of highly ritualised public death in the recent past. In addition, new ty- Uutismedian uudet pes of mediatised mass violence, such as the Utøya massacre in Norway 2011, have shaped practices liiketoimintamallit of public mourning. In social media, people create Pohjoismaissa new rituals and apply old rituals to new contexts, as Katja Lehtisaari, Mikko they make and post videos (for example, YouTube) Grönlund, Mikko Villi to pay tribute to the deceased. & Carl-Gustav Lindén, 2016. Helsinki: Helsingin yliopisto, Communication Saamelainen elokuvakulttuuri Research Center CRC 2016. muotoutuvana ”verkostoelokuvana” 70 p. Viestinnän tutkimus- Kate Moffat & Antti Pönni, 2017. In Special raportteja 2016, 1. English issue of Nordic film: Lähikuva 30(2017):2, s. 8-26. summary included s. 4-5. English summary.
111 Nordicom-Information 40 (2018) 2
The study Nordic news media in search for new busi- emphasized the similarities of the media systems in ness models (in Finnish with an English summary) these countries. However, less work has been done was funded by the Finnish Newspapers Association on the professional identity of individual journalists and the Media Industry Research Foundation of working within these systems. In this article, the Finland, and carried out by the Communication similarities and differences between journalists’ Research Centre CRC (University of Helsinki) and professional values and perceptions in the Nordic Brahea Centre (University of Turku). The report countries are explored based on survey data from consists of two parts: 1) A description of the ge- the Worlds of Journalism Study. neral situation in the newspaper industry in Nor- way, Sweden and Denmark. 2) The findings from Women and Men in research interviews in Norway, Sweden and Den- mark. In total, 29 interviews were carried out with the News representatives from media companies, newspaper Report on gender represen- associations and universities in the three countries. tation in Nordic news con- http://blogs.helsinki.fi/crc-centre/julkaisut/ tent and the Nordic media industry Saga Mannila, 2017. A Welfare State of Mind Copenhagen: Nordisk Min- Nordic journalists’ conception of their role and auto- isterråd, 78 s. nomy in international context This report presents study Laura Ahva, Arjen van Dalen, Jan Fredrik Ho- findings on how women and men are represented vden et al., 2017. Journalism Studies 18(2017):5, in the news in the Nordic countries, and to what ex- s. 595-613. tent women and men occupy the decision-making The development of journalism in the Nordic positions in the media. The survey is based on the countries has been shaped by two interconnected recent findings from three cross-national research ideologies: the welfare state and democratic cor- projects. These findings are supported by national poratism. International reviews have repeatedly studies.
Projekt
News Media in the Nordic Consumer’s Everyday Life: Exploring Experiences and Practices • Period of time: 2017 • Financed by: Helsingin Sanomat Foundation • Investigators: Jacob Mickelsson, Daniela Lipkin, Tore Strandvik, Michaela Lipkin (Hanken School of Economics, Department of Marketing)
• Link: https://www.hssaatio.fi/wp-content/uploads/2017/12/Newsscape-Project-Final-report.pdf The project explored how news services are integrated into consumer’s everyday lives, and how they fit into the consumers’ own activities and experiences. The project applied a combination of interviews, surveys and photographic methodology to study how news consumption fits into peoples’ everyday routines. The project emphasised the active roles of news consumers in constructing their own “newsscapes”, i.e. individual landscapes of everyday news consumption. The study was conducted both in Finland and in Sweden.
112 Litteratur och forskningsprojekt
Reimagining Norden in an Evolving World: An Excellence Hub in Research, Edu- cation and Public Outreach (ReNEW) • Period of time: 2018-2023 • Financed by: NordForsk through Nordic University Hubs • Project leader: Peter Stadius, University of Helsinki • Coordinators: Heidi Haggrén, University of Helsinki; Mari Bergseth-Hasle, University of Oslo; Kira Stor- gaard Hansen, Copenhagen Business School
• Link: https://www.helsinki.fi/en/researchgroups/reimagining-norden-in-an-evolving-world • Twitter: #renewhub • Facebook: @unihubrenew ReNEW is a research hub established to enhance cooperation to develop new and path-breaking excellence in research about the Nordic region against the background of an increasingly chal- lenging global context. This will be done by enhancing research capabilities – through mobility, exchange, high-level conferences, and education – among six Nordic universities in one stra- tegic and world-leading hub researching the Nordic region. ReNEW brings together multiple disciplines and scholarship providing a new, more collective approach to otherwise existing single initiatives within the social sciences, humanities, economics and other disciplines that engage with the Nordic region.
Roma and Nordic Societies: Historical security practices of the majority and strategies of the minority • Period of time: 2015-2018 • Financed by: The Academy of Finland • Investigators: Peter Stadius (principal investigator), Eija Stark, Malte Gasche, Simo Muir, Raluca Bianca Roman (University of Helsinki, Centre for Nordic Studies)
• Link: https://www.helsinki.fi/en/researchgroups/centre-for-nordic-studies/about The project explores different understandings of societal security concerning the national Roma groups in the Nordic countries, particularly in Finland, from the early years of the Nordic welfare states until the present day. The project members approach the questions by focusing on, for example, these research themes: 1) The majority’s biased view of the Roma minority from the perspective of everyday commu- nication such as majority tales and jokes about the Roma. 2) Plans, measures and international co-operation of state authorities against Roma groups during the early years of the Nordic welfare states, which coincided historically with the period of Fascism and National Socialism. 3) The memory policy of Finnish Roma regarding nationhood.
113 Nordicom-Information 40 (2018) 2 Norge
Dokumentalist: Balder Holm
Bøker
Ett folk, ulike valg and locations all over the world. It looks at how Sametingsvalg i Norge og IPCC scientists review the role of media, reflects Sverige on how media relate to decision-making structures and cultures, analyzes how key journalists reflect Eva Josefsen, Ulf Mörken- on the challenges of covering climate change, and stam, Ragnhild Nilsson, & Jo Saglie, (red.), 2017, Gyl- shows how the message of IPCC was distributed in dendal akademisk, 264 s. the global networks of social media. I denne boka presenteres den første systematiske sam- Populist Political menligningen av sametings- Communication in valg i Norge og Sverige. Med Europe utgangspunkt i velgerundersøkelser og mediestu- Toril Aalberg, Frank Esser, dier spør vi blant annet: Hvem stemmer ved valg til Carsten Reinemann, Jesper Sametinget? Hvilke politiske skillelinjer finnes blant Strömbäck & Claes H. De velgerne? Hva mener velgerne om Sametingets legi- Vreese (red.), 2016, Rout- timitet? Og hvordan ser medienes rapportering av ledge, 402 s. sametingsvalg ut? In an increasing number of I begge land er sametingene de folkevalgte or- countries around the world, ganene som skal ivareta samenes rett til selvbes- populist leaders, political temmelse. Likevel viser det seg at det er betydelige parties and movements have forskjeller mellom de to sametingene. Det gjelder gained prominence and influence, either by elector- ikke bare sametingenes lovgrunnlag, ressurser og al successes on their own or by influencing other institusjonelle utforming, men også velgernes atferd political parties and the national political discourse. og holdninger. While it is widely acknowledged that the media and Utformingen av institusjonene, sammen med the role of communication more broadly are key to den politikken de to statene har ført overfor sam- understanding the rise and success of populist lead- ene, har lagt grunnlaget for disse forskjellene. Det ers, parties and movements, there is however very er dermed vanskelig å snakke om én nordisk modell little research on populist political communication, for urfolks selvbestemmelse, verken på institusjons- at least in the English-speaking research literature. nivå eller velgernivå. Originating from a research project funded by the European Cooperation in the field of Scientific Media and Global and Technical Research (COST), this book seeks Climate Knowledge to advance this research. It includes examinations Journalism and the IPCC 24 European countries, and focuses on three areas within the context of populism and populist poli- Risto Kunelius, Elisabeth tical communication: populist actors as communi- Eide, Matthew Tegelberg cators, the media and populism and citizens and & Dmitry Yagodin (red.), populism. 2017, Palgrave Macmillan, 309 s. This book is a broad and Live and Recorded detailed case study of how Music experience in the journalists in more than 20 digital millennium countries worldwide covered the Intergovernmental Yngvar Kjus, 2018, Pal- Panel on Climate Change (IPCC) Fifth Assessment grave Macmillan, 184 s. (AR5) reports on the state of scientific knowledge This book uncovers how relevant to climate change. Journalism, it demon- music experience–live and strates, is a key element in the transnational com- recorded–is changing along munication infrastructure of climate politics. It ex- with the use of digital tech- amines variations of coverage in different countries nology in the 2000s. Focus-
114 Litteratur och forskningsprojekt ing on the Nordic region, this volume utilizes the Becoming a Journalist theory of mentalization: the capacity to perceive Journalism education in the and interpret what others are thinking and feeling, Nordic countries and applies it to the analysis of mediated forms of Jan Fredrik Hovden, agency in popular music. The rise of new media Gunnar Nygren & Henrika in music production has enabled sound record- Zilliacus-Tikkanen (red.), ing and processing to occur more rapidly and in 2016, Nordicom, 334 s. more places, including the live concert stage. Digital technology has also introduced new distribution This edited volume address- and consumption technologies that allow record es journalism education as a listening to be more closely linked to the live mu- central component of jour- sic experience. The use of digital technology has nalistic professionalization, therefore facilitated an expanding range of activities making it necessary to understand what is a crucial and experiences with music. Here, Yngvar Kjus ad- period in most future journalists’ lives. Nowadays, dresses a topic that has a truly global reach that is journalism scholars are realizing the need for more of interest to scholars of musicology, media studies sustained, in-depth and critical studies of why stu- and technology studies. dents embark on such degrees, how they develop their professional views and practices at universi- ties, how the educational curricula of journalism Contesting Religion programs match the needs of the labor market, and The media dynamics of cul- also, what the news industry thinks about jour- tural conflicts in Scandinavia nalism courses and their graduates. This volume Knut Lundby (red.), 2018, addresses all of these important questions in-depth, de Gruyter, 368 s. with admirable attention to different elements that As Scandinavian societies may explain all these issues. experience increased eth- The comparative perspective of looking at the no-religious diversity, their Nordic countries breaks new ground considering Christian-Lutheran heritage the paucity of comparative studies on journalism and strong traditions of wel- education in specific media systems. The authors fare and solidarity are being that take part of this book employ an array of challenged and contested. This book explores con- quantitative and qualitative approaches to study flicts related to religion as they play out in public the field of journalism education, providing a rich broadcasting, social media, local civic settings, and account that, no doubt, will be essential reading for schools. It examines how the mediatization of these students, researchers, the media industry, policy- controversies influences people’s engagement with makers and all people interested in journalism edu- contested issues about religion, and redraws the cation and professionalization. boundaries between inclusion and exclusion.
Prosjekter
Digitale nyhetsagendaer i Skandinavia • Tidsramme: 2018-2021 • Finansiert av: Anderstiftelsen • Kontaktperson: Helle Sjøvaag, Institutt for medie- og samfunnsfag, Universitetet i Stavanger, helle. [email protected] Prosjektet undersøker hvordan nyhetsjournalistikken i det skandinaviske digitale medieland- skapet utvikler seg i møte med strukturelle endringer innen teknologi, økonomi og regulering. Spørsmål prosjektdeltakerne forsker på handler om hvordan nettverksteknologier kobler sammen den digital nyhetsagendaen, hvordan Facebook og andre tredjeparts-aktører påvirker den digital dagsorden, og hvordan tradisjonelle aviser tjener penger i den digitale medieøko- nomien.
115 Nordicom-Information 40 (2018) 2
Dette er et samarbeidsprosjekt mellom forskere fra Institutt for medie- og samfunnsfag ved Universitetet i Stavanger, IT Universitetet i København, Karlstads Universitet og Vrije Universiteit Amsterdam.
The Immigration Issue in Scandinavian Public Spheres 1970-2015 (SCANPUB) • Tidsramme: 2016-2019 • Finansiert av: Norges forskningsråd • Kontaktperson: Jostein Gripsrud, Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen, [email protected] Starting from the general observation that Denmark, Norway and Sweden in spite of all of their similarities and close ties have had strikingly different public discourses on the issue of immigra- tion, and have developed quite different political regimes in relevant policy areas, SCANPUB seeks to analyse and compare public discourses on immigration in Scandinavia, enabling (a) comprehensive and comparative description of developments and a basis for (b) a normative evaluation and (c) an attempt at a set of explanations. The issue is well suited for a study of how liberal democracy handles important, complex issues. SCANPUB is therefore also designed to (d) improve public sphere theory in areas con- cerning the forms and role of deliberation in actually existing democracies, and the continued role of the nation-state. SCANPUB aims to improve our understanding not only of mediated public discourse but also of the relations between the mediated public sphere and political decision-making on the one hand and the general public on the other.
Sverige
Dokumentalist: Karin Hellingwerf
Böcker
Visual Frictions Mellom samfunnsopp- Karin Becker (red.), 2015, CoAction Publishing, drag og marked antal sidor? En studie av utviklingen av The collection of articles is the product of the sjefredaktørrollen i utvalgte Nordic Network for Digital Visuality (NNDV), a norske og svenske mediehus 4-year research network funded by Nordforsk and fra 1985 til 2015 administered by the Section of Journalism, Media Turid Borgen, 2017. Insti- and Communication in the Department of Media tutionen för mediestudier, Studies at Stockholm University. The network was Stockholms universitet, designed to bring together researchers, primari- 371 s. ly from the social sciences and representing pri- The dissertation analyses marily the Nordic countries, who were working changes in the role of editors-in-chief in ten leading on questions regarding visualization and digitally Norwegian and Swedish media houses – today ow- mediated communication. “Visual Frictions and ned by either Bonnier or Schibsted – in light of Their Futures” was the theme of the network’s final the potential tensions between journalistic ideals workshop in February 2015. and market demands. This duality is studied over http://dx.doi.org/10.3402/jac.v7.30347 a period of 30 years, from 1985 to 2015. The most
116 Litteratur och forskningsprojekt defining changes in the structural framework un- The Political Culture der which editors-in-chief work are the ongoing of Nordic Self-Under- technological revolution, the transformation from an analogue into a digital society, and structural, standing economic changes related to this development. Power investigation Methodologically, the study builds on data from Ainur Elmgren & Norbert qualitative in-depth interviews, mainly with 33 Götz (red.), 2016, Rout- past and present editors-in-chief. It also contains ledge, 113 s. a study of how the role of editors-in-chief has been ‘Power investigation’, or the reported and discussed in the magazines of two practice of power to legiti- media branch organisations. The changing role of mize itself through commis- editors-in-chief is analysed within an institutional sioned programmes of scientific enquiry, is a hall- perspective. mark of Nordic democracy. Five power investiga- http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A tions have been conducted in the Nordic countries 1085471&dswid=-8249 since 1972. The close connection to state power has not dissuaded prominent scholars from par- Yttrandefrihet i det ticipating in them, nor have their findings evoked fria Norden strong criticism. Combining politically guided perspectives with collaborative research, power Speaking is Silver: Hana- investigations represent public events that typify holmens internationella the ostensibly open political culture of the Nordic yttrandefrihetsdag 2014 countries, rather than simply existing as texts or as Ulla Carlsson (red.), 2015, a politico-scientific genre. Although such investi- Nordicom Information 37, gations have been thought of as critical studies of Nordicom, 143 s. power, the authors in this book show that their fin- Tema för den internationella dings have varied greatly and that they have served yttradefrihetsdagen 2014 på as tools for wielding power. Whatever shortcomings Hanaholmen var Yttrande- they uncover, the utility of these investigations in frihet i det fria Norden. Ämnet behandlades från suggesting transparency and self-reflection enhan- många olika aspekter med offentligheten och det ces the legitimacy of Scandinavian government. offentliga samtalet i fokus. I detta nummer av Nord- The investigations are persuasive exercises through icom-Information återges de anföranden och inlägg which the commissioning authorities and those sc- som gjordes under dagen. holars hired to carry them out engage in a mutually beneficial exchange. Underlying this strategy is the Histories of Public perception, deeply embedded in Nordic political culture, that politics is a progressive, rational en- Diplomacy and deavour, and that identification with the state is an Nation Branding in honourable role for academics. the Nordic and Baltic This book was published as a special issue of the Countries Journal of Contemporary European Studies. Representing the periphery Louis Clerc, Nikolas Nordens historia Glover & Paul Jordan En europeisk region under (red.), 2015, Brill Academic 1200 år Publishers, 337 s. Harald Gustafsson, 2017, Histories of Public Diplo- Studentlitteratur. 322 s. macy and Nation Branding in the Nordic and Baltic I olika omgångar har Nor- Countries provides an historical perspective on pu- den knutits närmare andra blic diplomacy and nation branding in the Nordic europeiska regioner, från and Baltic countries from 1900 to the present day. kristnandet över 1600-talets It highlights continuity and change in the efforts storpolitik till dagens mark- to strategically represent these nations abroad, and nadsintegration. Samtidigt shows how a self-understanding of being periphe- har Norden hela tiden haft gemensamma särdrag, t ral has led to similarities in the deployed practices ex den fredliga, kompromissökande politiska kultur throughout the Nordic-Baltic region. som varit framträdande de senaste århundradena. Länk till omslag och publikation: Men skillnaderna inom Norden har också satt sin https://brill.com/abstract/title/24023 prägel på utvecklingen. Politiskt har Norden gradvis
117 Nordicom-Information 40 (2018) 2 sönderfallit, från Kalmarunionen till dagens fem society. How can information systems research as nationalstater, som i sin tur utmanas av självstyrel- an academic yet pragmatic discipline contribute to sekrav från grupper som grönlänningar eller samer. designing the interactive society? The Scandinavian I denna tredje upplaga har texten aktualiserats på IS tradition with its emphasis on engaged scholar- en mängd punkter utifrån senare forskning. Större ship, action research, and socially embedded design utrymme har t ex ägnats åt den nordiska kolonia- has a lot to contribute to this discussion. The 10 lismen. I ett nyskrivet avslutningskapitel diskuteras papers accepted for presentation at the conference tendenser i det tidiga 2000-talets värld. Den euro- were selected from 33 submissions, and they are peiska integrationen, globaliseringen och migra- grouped into two main themes: the interactive so- tionsrörelserna ställer de nordiska samhällena inför ciety and design. nya utmaningar. Denna bok vänder sig i första hand till universitetsstuderande i historia men också till Kampen om reklamen andra som vill ha en kortfattad, lättillgänglig och Jonas Ohlsson & Ulrika vetenskapligt grundad översikt över de nordiska Facht, 2017, Nordicom, samhällenas historia. 228 s. Digitaliseringen av medie- Newspapers in the landskapet har förändrat hur Nordic Media vi kommunicerar med var- Landscape 2017 andra, hur vi söker informa- Denmark, Finland, Iceland, tion, hur vi använder medier Norway, Sweden och inte minst hur medier Eva Harrie (red.), 2018, finansieras. I den här boken Nordicom, 124 s. är det finansieringen av me- dierna som står i fokus, och då särskilt den del som The Nordic region has tra- kommer från annonsörerna. Globala företag som t ditionally been characteri- ex Google och Facebook utmanar i allt högre ut- zed as a “newspaper region”, sträckning de inhemska medieföretagens ställning with high circulation and extensive readership. But på de nationella reklammarknaderna. Det växande contemporary trends of globalisation and digitiza- inflytandet från utländska reklamplattformar är tion have profoundly changed the media landscape ett uttryck för en mer omfattande transformation, and the way we use media, and have put the strong som omfattar både publik och annonsörer, och som position of the Nordic newspaper markets under drivs framåt av den teknologiska utvecklingen på pressure. This volume, Newspapers in the Nordic medieområdet. Det gäller inte minst i Norden, som Media Landscape 2017, is an attempt to map the hör till de regioner i världen där den nya informa- development of the Nordic newspaper industries, tionsteknologin kommit att få starkast fäste. Kam- looking at the trends from 2000 onward. It offers pen om reklamen handlar om vad digitaliseringen unique statistical time series on the structure of av reklammarknaden har fått för konsekvenser för the newspaper landscape in Denmark, Finland, Ice- de nordiska medieföretagens möjligheter att finan- land, Norway and Sweden (number of newspapers, siera sin journalistiska verksamhet. circulation, etc.); the economy of the newspaper markets (advertising and audience revenues, in- direct and direct state support, etc.); and reading The Nordic Media trends (print and digital). Market Denmark, Finland, Iceland, Nordic Contributions Norway, Sweden in IS Research Jonas Ohlsson, 2015, Nor- dicom 70 s. Ulrika Lundh Snis (red.), 2016, Springer, 190 s. The Nordic Media Mar- ket 2015 is the thirteenth This book contains the re- publication in the Nordic fereed proceedings of the Media Trends series, which Third Scandinavian Confe- documents, describes and rence on Information Sys- analyses developments in the media sector from tems (SCIS), held in Sigtuna, a Nordic perspective. Previous publications in the Sweden, in August 2012. series have presented both general media statistics The digitization of modern and overviews of major media companies on the society’s information and Nordic media markets. The present publication uses communication structures has fundamentally a somewhat more qualitative approach, as it ana- changed our everyday life, economy, business, and
118 Litteratur och forskningsprojekt lyzes current trends in Nordic media development increasingly important means for empowering pe- against previous characterizations of the Nordic ople with Media and Information Literacy (MIL) media landscape. The report focuses particularly in present media culture. This book presents the on the development of the Nordic newspaper indus- discussions and conclusions from a conference tries, Nordic media policy and the market position on Media and Information Literacy that was held of the Nordic public service companies. in Helsinki in May 2016, financed by the Nordic Council of Ministers. Citizens in a Mediated World En gemensam nord- A Nordic-Baltic perspective isk undersökning on media and information av barns och ungas literacy kulturvanor? Ingela Wadbring & Leo En rapport på uppdrag av Pekkala (red.), 2017, Nor- Kulturanalys Norden dicom, 108 s. Mats Björnsson, 2018, Kul- Digital technology has be- turanalys Norden 35 s. come a natural part of our På uppdrag av Myndighe- daily lives and requires new ten för kulturanalys har skills, knowledge and attitudes. Everyone can create Mats Björnsson analyserat aktuella och tidigare their own media content and share it with others, undersökningar om barn och ungas kulturvanor i and the distinction between reception and per- Norden. Analysen visar de möjligheter och utma- ception is erased. This development represents a ningar som finns på området. Resultaten tyder på marked departure from the traditional media use of att det i nuläget är svårt att genomföra en gemen- people, and challenges the perceptions about what sam nordisk undersökning. Därför rekommenderar it means to use and produce media in appropriate Kulturanalys Norden att som ett nästa steg anordna and meaningful ways. Critical media literacy, com- ett nordiskt forskningsseminarium med fokus på munication skills and competencies for creative dessa frågor. and responsible content production have become
Projekt
Beyond the Gender Paradox: Women’s careers in technology-driven research and innovation in and outside of academe • Tidsperiod: 2017-2021 • Finanserad av: NordForsk • Projektledning: Gabriele Griffin, [email protected] • Länk till projekt: https://www.gender.uu.se/nordwit/about-us/ The objective of NORDWIT (Nordic Centre of Excellence on Women in Technology Driven Careers) is to investigate and enhance women’s career opportunities and trajectories in tech- nology-driven research and innovation cross-sectorally in public and private sectors, and in civil society. The goal is to improve the gender balance in the research and innovation fields in the new technology driven economies. Three core research teams located at Uppsala University (co-ord.), Tampere University, and the Western Norway Research Institute are focusing on four pillars of research: 1) Women’s technology-driven careers in rural regions. 2) Research-intensive science and innovation areas. 3) eHealth and 4) Digital humanities.
119 Nordicom-Information 40 (2018) 2
Collecting Social Photo Samla social digital fotografi • Tidsperiod: 2017-2020 • Finanserad av: Stockholms läns museum, Nordiska museet, Finlands fotografiska museum, Aalborgs stadsarkiv, Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet och Riksbankens Jubileumsfond
• Projektledning: Kajsa Hartig, [email protected] • Länk till projekt: http://collectingsocialphoto.nordiskamuseet.se/ The strongest reasons to collect social digital photography are that these images have now by far replaced the analogue photographs, traditionally collected by museums and archives. In the future there will be no shoe boxes with granddad’s old photos or fascinating photo albums brought into the museums or archives. The same notion goes for diaries and personal letters. The project is a cooperation between The Nordic Museum in Stockholm, Stockholm County Museum, The Finnish Museum of Photography, and Aalborg City Archives in Denmark.
The Medialities of Community Singing: The Cases of Denmark and Sweden • Tidsperiod: 2017- • Finanserad av: Danmarks Frie Forskningsfond • Projektledning: Lea Wierød Borčak, Linnæus University Både i Danmark og Sverige er der en stærk tradition for at synge sammen i større og mindre forsamlinger. Fællessang/allsång er i begge lande en stærk kulturel praksis, som transmitteres på TV-shows og tiltrækker mange deltagere ved offentlige live-events og mindre arrangementer på barer etc. Historisk har fællessang/allsång for det meste været bærer af et budskab (konfes- sionelt, nationalistisk osv.), men i dag er der tegn på at man i højere grad synger blot for selve sanghandlingens skyld og for den æstetiske nydelse. Dette projekt analyserer hvordan fællessang har været medieret historisk og i dag – gennem live events, sangbøger, optagelser etc. Samtidig undersøges det, hvordan sang er udspændt mellem de basale medier ord og musik. Gennem en sådan undersøgelse af fællessangens medialiteter vil projektet fremanalysere nogle svar på hvilken funktion fællessang har i samfundet i dag, og hvorfor denne udtryksform ikke er blevet udkonkurreret af opblomstringen af nye tekniske medier for musikkonsumption og underhold- ning; nærmest tværtimod. Det er antagelsen, at projektet vil vise at fællessang tilbyder unikke muligheder for en direkte deltagelse og fællesskabsfølelse.
120 NORDICOM-INFORMATION 40 (2018) 2: 121-126
Recensioner
Birgit Røe Mathiesen og Lisbeth Morlandstø (red.) Lokale medier. Samfundsrolle, offentlighet og opinionsdanning Oslo: Cappelen Damm Akademisk 2018, 240 s.
Bogen Lokale medier – samfundsrolle, of- er de empiriske kapitler meget snævre i deres fentlighet og opinionsdanning har Norge som fokus på særlige cases og tiltag i lokale med- omdrejningspunkt. Bogen er en antologi og iehuse. Alligevel er bogen brugbar i kraft af bygger på delstudier fra et forskningsprojekt dens mange diskussioner af skred i forskellige om de lokale mediers rolle i skabelsen af en journalistiske genrer, i skellene mellem privat offentlighed, et forskningsprojekt udført af og offentlig og i diskussionerne af, hvordan forskningsmiljøet ved journalistuddannelsen digitaliseringen præger de lokale medier på i Bodø. godt og ondt. Overordnet beskæftiger bogen sig på et Bogen synes at bygge på en præmis om empirisk niveau med på den ene side nye en i stigende grad fragmenteret offentlighed. tiltag i lokaljournalistikken og på den anden Spørgsmålet er dog, om ikke altid offentlighe- side udfordringerne for de selvsamme lokale den har været fragmenteret, og om ikke altid medier i en ny medievirkelighed. Det er kær- dikotomien mellem medieindhold, der tjener komment at se et forskningsbidrag med fokus offentligheden og medieindhold på markedets på lokale medier, som alt for ofte ignoreres til præmisser, har været til stede, men at der ne- fordel for empiriske studier af de større na- top er behov for at analyser af, om og hvordan tionale medier. Formentlig fordi, den lokale fragmentering udspiller sig lokalt. Her kom- journalistik ligger længere nede i hierarkiet mer bogen et stykke af den vej. både blandt forskere og journalister, når of- I kapitel 1 gennemgår de to redaktører fentlighed skal diskuteres, hvilket selvsagt er det norske landskab for lokale medier. De en fejl og hvad denne bog med alle dens in- præsenterer definitioner af, hvad der menes teressante empiriske analyser også illustrerer. med lokal journalistik og det fremgår, at fo- Bogen udgøres primært empiriske casestu- kus både er på public service, små lokalaviser dier, og det forekommer ikke tydeligt, hvem og regionale aviser. Det synes dog særligt at målgruppen er for sådan en bog. Er det andre være skriftlige platforme under lup i de en- forskere, så mangler den en teoretisk dybde og kelte kapitler, og der siges meget lidt om de for studerende vil den udgøre et informativt lokale og regionale mediers tilstedeværelse på baggrundstæppe, men vil næppe kunne bru- deres egne digitale platforme, hvilket højest ges på et mere generelt analytisk plan. Dertil sandsynligt foregår i samspil med tilstedevæ- relsen på sociale medier. Det er ærgerligt, når Boganmelder: Jannie Møller Hartley, Ph.d., nu de to redaktører selv slår fast, at der ”satses lektor i journalistik, Institut for Kommunika- stadig mer digitalt i mediebranchen”. Det er tion og Humanistisk Videnskab, Roskilde heller ikke helt tydeligt, hvordan de forskellige Universitet. casestudier er udvalgt, og hvad skellet mel-
121 Nordicom-Information 40 (2018) 2 lem publicistiske og kommercielle medier har get er interview. Derfor fremstår det tyde- betyder for bogens analyser. I kapitel 1 gen- ligt, hvorfor Brif blev etableret, og hvordan nemgås udviklingen i mediemarkedet, og den forskellige genrer blandes for at nå den yngre betydning, det kan have for de lokale medier målgruppe, som i stigende grad forlader print. og dermed også for demokratiet. Vi lærer, at Desværre må spørgsmålet, om hvorvidt sats- NRK og andre regionale medier har trukket ningen virkede, stå åbent, da redaktionen på sig tilbage til deres udgivelsescentre og i hø- Brif ikke har andet end indikationer på, at de jere grad end før centrerer sig omkring byerne når ud til de unge læsere, hvilket også har fået og bliver mere urbane. Teoretisk lægger forfat- Bergens Tidende til at forlade målet om speci- terne sig på dels et medieøkologi-perspektiv fikt at nå de unge læsere. Måske har vi alle brug og på et offentlighedsperspektiv og de baserer for forklaring og analyse i et samfund med sig på international forskning for at pege på informations-overload? Til gengæld ser vi, at de udfordringer, der findes for både medie journalisterne, som arbejder med at forklare økologien og offentligheden. De trækker disse og analysere, er vældig positive, hvilket tyder linjer videre ud i verden og redegør for, hvor- på, at det på det journalistiske felt – også re- for Norge er særlig, idet at landet er langt mere gionalt – giver prestige at indtræde i kommen- decentraliseret end eksempelvis nabolandene tator-rollen og tager ejerskab over projektets Danmark og Sverige. udvikling. Dette kunne med fordel udforskes I de følgende tre kapitler dykkes der ned nærmere i fremtidig forskning, særligt savner i nye innovative tiltag taget på forskellige lo- jeg en uddybning af objektivitetsspørgsmålet. kale medier for at imødekomme nogle af de I kapitel 4 undersøger Malene Paulsen nævnte udfordringer. I kapitel 2 undersøger Lie lokalavisen og Facebooks betydning for Karianne Sørgard Olsen, hvordan lokaljour- menneskers tilknytning til bestemte steder. På nalister forholder sig til Facebook. Kapitlet baggrund af teorier om stedfølelse – og denne diskuterer det interessante dilemma mellem teoretiske begrebsliggørelse er interessant i sin journalisten som privatperson og journalis- egen ret – analyserer Lie 29 kvalitative inter- ten som offentlig person, hvor der er tydelige view med mediebrugere i alderen 17–84 år. forskelle mellem journalisterne på redaktio- Analysen viser, at lokalavisen skaber en form nen. Karianne Sørgard Olsen peger på, hvor- for identitet, mens Facebook skaber relationer dan Facebook både er et research redskab og mellem menneskene på stedet (s. 145). Men distributionsplatform til netop at nå andre denne konklusion bygger på, hvad respon- offentligheder end tidligere og fremlægger denterne bruger Facebook til mere generelt, en vigtig konklusion, nemlig at dikotomierne hvilket måske slet ikke er lokale nyheder og det mellem hensynet til hvad publikum gerne vil kunne være interessant at dykke ned i, hvordan have og hensynet til samfundet flytter sig med der skabes lokale fællesskaber omkring Face- brugen af Facebook. Her kunne det have været book og andre sociale medier, og hvordan de interessant, hvad forskellene mellem journa- lokale medier ved brug af nye medier kan få listerne skyldes, da det nok ikke alene er et både den identitetsskabende og den relations- spørgsmål om alder. skabende rolle i lokalsamfundet. Her synes at I kapitel 3 tager Birgit Røe Mathiesen og være et forsømt potentiale for lokale medier. Lisbeth Morlandstø fat i en ny satsning, idet Kapitel 6 bevæger sig ud over Norge og til den regionale avis Nordlys etablerer en digital Wales. Forfatterne Willams og Rachel Howells debatsektion. Gennem analyser af indholdet tager et helikopterperspektiv på udviklingen viser de, at det i høj grad er politik, der disku- for lokale medier, og giver god indsigt i, hvor- teres, og at langt de fleste har tydelige hold- dan de-lokaliseringen af journalistikken også ninger frem for at have en mere reflekterende finder sted uden for Norge, og hvordan det tilgang. giver plads til hyperlokale medier. Og det er Også kapitel 4 tager fat i en satsning, Brif, måske kapitlets berettigelse, selvom det på mig etableret i Bergens Tidende og datagrundla- som læser virkede underligt, at valget lige faldt
122 Recensioner på Wales og i øvrigt, at kapitlet som det eneste ringer, som det lokale mediemarked har, noget i bogen så er skrevet på engelsk. der især berøres i bidraget fra Wales. Bengt Engan diskuterer i bogens andet sid- Jeg er enig med forfatterne i, at det fortsat ste kapitel, hvem offentligheden er? Spørgsmå- er vigtigt at studere den journalistiske praksis let synes mere present end nogensinde, men og journalisterne selv (s. 212) og som bogen selvom kapitlet på glimrende vis gennemgår her viser, er det er frugtbart både at undersøge offentlighedsteorier, fremstår det uklart, hvad brugerne og den journalistiske praksis. Man målet med kapitlet er. Forskellige medbor- skal dog passe på med at sætte causalt lighed- ger-tilgange diskuteres, og udfordringer for stegn mellem populistiske strømninger og det sådanne medborgerskaber belyses med ud- stigende fravær af lokale medier – eller rettere gangspunkt i særlig international forskning sagt fravær af læsere af de trykte lokale medi- i ”public og civic connection”, men her ville er. I en digital medievirkelighed kan brugerne det være interessant at se, hvordan sådanne opdateres på et hav af platforme og her er lo- lokale medborgerskaber ser ud empirisk, og kalmediernes rolle måske netop som curatorer hvad lokale medier betyder for skabelsen af at skære igennem den informations-overload, medborgerskaber. Uden de empiriske ana- brugerne oplever, og være til stede og gøre sig lyser fremstår bekymringer for ekko-kamre, relevante på de platforme, hvor brugerne nu populistiske strømninger og manglende poli- engang befinder sig og skabe betalingsmodel- tisk deltagelse som noget udokumenteret i en ler, så denne rolle kan styrkes i en tid, hvor norsk kontekst. færre og færre læser på print. Lisbeth Morlandstø og Birgit Røe Mathie- Hele bogen kredser omkring forholdet sen konkluderer i bogens afsluttende kapitel, mellem publikum interessen og samfundsop- at lokaljournalistikken er vigtigere end nogen- draget og det er synd, at dette ikke udvikles sinde, og hvordan de nye teknologier åbner op mere teoretisk, da mange af konklusionerne er for nye netbaserede areaner. Forfatterne synes et ekko af tidligere forskning i dette modsæt- at advare mod, at debatten flyttes til de sociale ningsforhold, der blot nu synes at fremstå i medier, men problemet med det argument en radikaliseret form som følge af de digitale er, at lokale medier som både er indhold og mediers indbyggede markedslogikker. Det in- platform sammenlignes med sociale medier, teressante er, at argumenter om, at nye medier som primært er distributionsplatforme. Fa- kan skabe stemmer i det offentlige rum og at cebook som medie kan derfor sagtens siges at debat på nye platforme eksempelvis kan være udfylde en kritisk samfundsmæssig rolle, hvis et redskab til at mindske afstanden mellem lokalmedierne og andre medier vel og mærket traditionelle medier og folket, jo også afspejler bruger Facebook til at distribuere deres pu- en markedsmæssig logik – nemlig det, at det blicistiske indhold. Her savnes der, at bogen handler om at få flere læsere og brugere i den i højere grad tager fat i de finansielle udford- publicistiske butik.
123 Nordicom-Information 40 (2018) 2
Aske Kammer Digital journalistik – kort og præcist om medier og kommunikation København: Samfundslitteratur, 110 s.
Det är vanligt att kurslitteratur för journalist- generation av studenter som växer upp med utbildningar är författade av verksamma jour- digital journalistik och aldrig upplevt den för nalister, eller journalister som sadlat om, och mediebolagen ganska smärtsamma digitalise- gett sig in på en akademisk bana. Lite ovanli- ringsprocessen under slutet av 1900-talet och gare är det med grundläggande litteratur om början av 2000-talet. journalistik för journalistutbildning, som är Det är först förvånande att historieskriv- skriven av en ren akademiker. ningen från analog till digital journalistik näst Digital Journalistik av den danske medie- intill helt har utelämnats i boken. Det gäller forskaren Aske Kammer, är en liten bok som framför allt de många stadier av hybridlös- tar ett mycket stort grepp. Här introducerar ningar, där analoga processer alltmer genom- Kammer läsaren till de senaste decenniernas syrats av digitala inslag för att idag landa i stora forskningsfrågor inom det journalistiska näst intill digitala processer med begränsad forskningsfältet – i kondensat. Det finns där- manuell påverkan. Men, kanske är det mest av för inte en mening som inte fyller en funk- gammal vana man längtar efter att få lite mer tion i denna späckade, välskrivna och mycket bakgrund till hur medievärlden blev digital. korta bok. Kortformatet förutsätter dock att Författaren låter i boken primärt danska, man som läsare håller koncentrationen uppe norska, brittiska och amerikanska forskare få genom hela boken, i stark kontrast till i ex- stå för den normativa beskrivningen av vad empelvis amerikansk kurslitteratur där det digital journalistik har utvecklats till och är ofta förekommer upprepningar, illustrativa idag. Det man går miste om då är de många exempel och sammanfattande pedagogiska deskriptiva studier som är tradition inom det faktarutor som uppmuntrar till ett annat sätt till medie- och kommunikationsvetenskap att läsa – där man kan tillåta sig att släppa på angränsande medietekniska forskningsfältet. koncentrationen och stundtals skumma ige- Här är studier ofta skrivna i samverkan med nom texten. medieindustrin och inriktade på att tidigt Det är därför nästan som att författaren beskriva processer och teknologier. Sådana förutsätter att läsaren på förhand känner till studier har exempelvis handlat om flerkanal- vad digital journalistik är och forskningen spublicering, personalisering och ny teknik kring den i stora drag. Kunskapsbidraget för för mediebranschen av olika slag. För riktigt den som läst boken blir istället att följa den tidiga studier av detta slag se exempelvis Sö- röda tråd som tecknas upp i form av den ord- dergård et al. (1999), Jokela et al. (2001), Ap- ning Kammer introducerar centrala begrepp pelgren (2004), Hedman et al. (2005), Uskali och teoretiska ramar, samt den dignitet han (2005), Nygren (2008), Hvitfeldt och Nygren tillskriver dessa. Kanske är detta upplägg dock (2008), Leckner och Appelgren (2007) och ett genialiskt sätt att fånga intresset hos den Westlund (2013). Avsaknaden av referenser till forskare som verkar i Sverige och Finland Bokrecensent: Ester Appelgren, tekn.dr. i listade ovan, gör därför att boken blir svår- medieteknik, lektor i journalistik, Södertörns använd för en svensk eller finsk utbildnings- högskola. kontext, men det danska språket sätter förstås
124 Recensioner också en naturlig begränsning här, och det är mala, demokratiska eller lönsamma. också förståeligt att rena produktionsstudier Dagens journalister har kanske aldrig be- valts bort i bokens korta format. Boken tar hövt vara så tekniskt kunniga som nu. Det heller inte nämnvärt upp de näst intill helt här är dock inte en bok om digital journa- automatiserade processer av idag som finns på listik i teknisk bemärkelse. Men i näst intill redaktioner eller de senaste innovativa insla- en McLuhansk anda börjar Kammer med gen av artificiell intelligens i dessa processer att förklara vad digitalisering av journalistik (Lindén 2017) samt nya tekniska innovatio- innebär genom att ta avstamp i att förklara ner som journalister intresserar sig för såsom de mest grundläggande byggstenarna i det drönare (Gynnild och Uskali 2018) eller VR. binära talsystemet. Detta är aningens förvir- Dessa avgränsningar kan också ha att göra rande eftersom exempelvis överföringen av med att boken egentligen inte tar ett så stort analoga tidningssidor till tryckerierna för grepp som titeln utlovar, utan mer är inriktad tryck av papperstidningen sedan årtionden på digitala affärsmodeller samt sociala medier egentligen varit digital på just detta binära och journalistik utifrån primärt institutionell sätt, trots att slutprodukten var analog. Här teori. saknas därför några led i resonemanget för att Stundtals påminns läsaren om att det fun- förklara vad det digitala egentligen innebär för nits en “godare tid” för mediebranschen i refe- journalistiken, dvs den flora av infrastruktur rerade citat och i bisatser, men det förgångna som möjliggör överföring av digitala data, de är alltså inget som Kammer fördjupar. På ett produktionsprocesser som bygger upp tek- sätt är detta verkligen befriande. Det har varit niska lösningar på redaktioner, de digitala obligatoriskt att beskriva den medietekniska verktyg som underlättar för produktion, de utvecklingen med start i tryckpressens funk- datakällor som idag allt mer digitaliserats och tion i samhället, tidiga stadier av dagens in- distributionsvägar till publiken, inklusive åter- ternet, och nostalgiska beskrivningar av ett kopplingsvägar till journalisterna. I senare de- medielandskap där det var fullt acceptabelt lar av boken beskrivs dock återkopplingsvägar att publiken hölls utanför de redaktionella i form av sociala medier och så även den “nya” processerna. Vidare får vi inte veta mycket kuratorsrollen. om den period som kännetecknar pappers- Kurslitteratur som den här är oftast skriven tidningarnas begynnande kris och de många för studenter i slutet av sin utbildning som aningslösa tekniska satsningar som då såg introduktion till forskning vid uppsatsförfat- dagens ljus, för att därefter krascha när IT- tande. Men jag tror – även om det inte kon- bubblans löften om nya affärsmodeller sedan kret nämns – att den här boken skulle passa inte införlivades. riktigt bra under den första tiden som student Det är djärvt, och på tiden att det analoga på journalistutbildning. Eftersom bokens in- inte nödvändigtvis är ett inslag i beskrivning- ledande avsnitt innehåller få exempel skulle en av det digitala. Men historiebeskrivningen jag då i en undervisningssituation låta stu- är samtidigt en mycket viktig, för att inte säga denterna få i uppgift att hitta konkreta exem- nödvändig pusselbit i att förstå det arv som pel på de olika aspekter av digital journalistik den digitala journalistiken av idag bär med som tas upp genom bokens sex fullmatade sig, och som format och fortfarande formar kapitel. De kunde då få i uppgift att hitta de dagens redaktionella processer. Här saknar marknadsmässiga, tekniska men också orga- jag därför en mer kritisk reflektion till med- nisatoriska exempel från redaktionella miljöer iebranschens motsträvighet mot att omfamna som behandlas teoretiskt i boken. den tekniska utvecklingen å ena sidan, och de Särskilt väl tror jag att detta skulle funka aningslösa satsningar på nya digitala kanaler, som litteratur i samband med studenters inklusive de negativa effekterna av isomorfism praktikperioder på redaktioner. På det sättet å andra sidan, som kanske lett till att vi idag skulle denna ganska teoretiska bok kunna bli har medieprodukter som inte blivit fullt opti- en naturlig del av att knyta samman forskning
125 Nordicom-Information 40 (2018) 2 och praktik, något som jag uppfattat som en av Digital journalistik är en läsvärd och många ständiga stöttestenar inom journalistut- mycket välskriven bok, med en oerhört kor- bildning. Det ska dock sägas att lite längre in i rekt sammanfattning av den forskning och de boken blir det mer av exempel och det danska studier som refereras. Jag hoppas att boken medielandskapet får där också ta lite mer plats. kommer att utgöra en tillgång på journalist- Det är just den danska kontexten som för mig utbildningar som komplement till de många utgör den största behållningen av boken och praktiskt inriktade böcker studenterna an- det hade gärna fått ta större utrymme. vänder.
Referenser Leckner, Sara & Appelgren, Ester (2007). E-paper News Appelgren, Ester (2004). Convergence and Divergence Publishing. Nordicom Review, 28(2): 25–50. in Media: Different Perspectives. Paper present- Lindén, Carl-Gustav (2017). Algorithms for Journal- ed at the ICCC 8th International Conference on ism: The Future of News Work. The Journal of Electronic Publishing 2004, Brasilia, Brazil, pp. Media Innovations 4(1): 60–76. 237–248. Nygren, Gunnar (2008). Nyhetsfabriken: journalistiska Gynnild, Astrid & Uskali, Turo (2018). Drones, yrkesroller i en förändrad medievärld. Lund: Stu- Teaching and the Value of the Explorative Play- dentlitteratur. er-Coach, pp. 58–70 in Gynnild, Astrid & Uskali, Södergård, Caj; Aaltonen, Matti; Hagman, Sari; Hiir- Turo (eds.) Responsible Drone Journalism. Lon- salmi, Mikko, Järvinen, Timo, Kaasinen, Eija; don: Routledge. Kinnunen, Timo; Kolari, Juha; Kunnas, Jouko & Hedman, Lowe; Alström, Börje; Enlund, Nils; Hvitfelt, Tammela, Antti (1999). Integrated Multimedia Håkan & Nygren, Gunnar (2005). Medieutveck- Publishing: Combining TV and Newspaper Con- ling: ett forskningsområde med många ingångar. tent on Personal Channels. Computer Networks, Nordicom-Information, 26(4): 25-41. 31(11–16): 1111–1128. Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) (2008). På Uskali, Turo (2005). Paying Attention to Weak Signals väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, – the Key Concept for Innovation Journalism. marknad. Lund: Studentlitteratur. Innovation journalism, 2(11), 19. Jokela, Sami; Turpeinen, Marko; Kurki, Teppo; Sa- Van Dalen, Arjen (2012). The Algorithms Behind the via, Eerika & Sulonen, Reijo (2001). The Role Headlines: How Machine-Written News Rede- of Structured Content in a Personalized News fines the Core Skills of Human Journalists. Jour- Service, pp. 10–15 in System Sciences, 2001. Pro- nalism Practice, 6(5–6), 648–658. ceedings of the 34th Annual Hawaii International Westlund, Oscar (2013). Mobile News: A Review and Conference on System Sciences. Washington: IEEE Model of Journalism in an Age of Mobile Media. Computer Society. Digital journalism, 1(1), 6–26.
126
NORDICOM- INFORMATION NORDICOM Medie- och kommunikationsforskning i Norden INFORMATION
Ge oss feedback! Give us feedback! 2018 nr 2 Berätta för oss vad du tycker – ge Tell us what you think – send us feedback via webbformulären: feedback via this online form: http://nordicom.gu.se/sv/feedback http://nordicom.gu.se/en/feedback
| NORDEN
årgång 40 INIFRÅN OCH UTIFRÅN THE NORDICS – FROM WITHIN AND WITHOUT Norden inifrån och utifrån
Norden som språkfelleskap Norden i medier och kommunikation Hvem tillhører Norden? What’s Left of the Swedish Model? Minor and Major Differences Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg Telefon +46 31 786 00 00 • Fax + 46 31 786 46 55 Interna gränsdragningar e-post [email protected] Jämförelser och referenspunkter www.nordicom.gu.se
ISBN 978-91-88855-08-4
Redaktörer: Maarit Jaakkola & Catharina Bucht 9 789188 855084 >
41 2018 nr 2 | årgång 40