DOCSLIB.ORG

Tabell Över Fartyg Nämnda Efter 1800

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Tabell Över Fartyg Nämnda Efter 1800 Tabell över fartyg nämnda efter 1800 Skepp=skp, Fregatt=fg, barkskepp=bk, brigg=bg, skonertskepp=sksk, skonert=sk, galeas=gal, jakt=jkt, slup=sl, karavell=kar, hjkt=hukarejakt, smp=sump Tremastad skonare=3msk, åf=ångfartyg, ångslup=åsl, motorseglare=ms Namn Typ Byggt Byggnadsort Byggmästare Dräktighet Förste redare Förste befälhavare Fartygets öde mm AALLOTAR bk 1853 Kristinestad Granskog A. 309 Fontell H.O. Åkersten J.A. Sålt i Liverpool 1854 AALLOTAR fg 1856 Kristinestad Granskog A. 425 Fontell H.O. Åkersten A.J. Sålt 1863 AALTO bg 1850 Pjelax Granskog A. 161 Fontell H.O. Bergström A.L. Förolyckat vid Ringkjöbing 14.8. 1842 AAVE ms 1918 Hvittisbofjärd Väkkärä Anton 35 t Grönholm E. Lindeblad L. Sålt till Raumo 1829 ACTIV bg 1816 Uleåborg 52 Fremdeling Elise Kjellberg J.H. Inköpt fr. Uleåborg, 1845 grundstött vid Torngrund ACTIV bk 1840 Kristinestad 295 Sjöberg J.B. ½, Häll A. ½ Häll A. Förolyckat vid Calais 7.2. 1850 AIMO sksk 1865 Sideby 169 Tötterman E.A. Bergström A.L. Sålt i Hull 1873 till svensk redare. AINA bk 1853 Kristinestad 231 Sundman E.N. Hydén C.G Nyström A.T. Kapat av engelsmännen vid Trindel 21.4. 1854 ALEXANDER bk 1840 Kristinestad 168 Berg C.H. Parman C.J. Holstius J.W. Åhman H. Förlist vid Jutland 27.6. 1840 ALEXANDRA sk 1838 Vehkalax 74 Nyström C.G. Sandberg J.R. Sjöholm E.H. Förolyckad vid Eckerö 6.11. 1849 ALINA bk 1866 Kristinestad? Silwerberg E. 169 Eriksson E.P. Åland Byggd för ålänningar? ALKAJA sk 1849 Kristinestad Sund, Johan 61 Lindqvist, G.V. m.fl Sjöblom J. Strandat vid Jurmo 29.10. 1862 ALKU åsl 1865 Wendelin S.A. Pantolin C. Nämnt senast 1867 ALLENA sl 1851 Pjelax Tåg Anders 11 Häggblom Edvard Lind J.R. Sålt i Sundsvall 1854 ALMA bg 1848 Kristinestad Fredriksson G. 157 Sjöberg A.J. Sundman E.N. Häll, Carl Havererat vid norska kusten 1854 ALMA sk 1869 Kristinestad 226 t Bengts E. mfl ålänningar Okänd Troligen ej hört hemma i Kristinestad ALMA bk 1875 Kristinestad Hannus Matts 413 Carlström C.E., Tötterman E.A. Hjulman A.H. Sålt till Åland 1900, upphugget 1924 i Tyskland AMERENCE gal Sideby 70 Kaars Eric W. Mätt i Kristinestad 1828, hemort Sideby? AMPHION sk 1857 Sideby 77 Sundman E.J. Asplund F. Sålt till lantmannarederi i Nystad 1873 ANDREAS bk 1847 Kristinestad Hansten H. 221 Wendelin S.A. Sundman E.H. Sålt i Liverpool 1854 ANNA sk 1858 50 Carlström C.E. Sjöqvist C.G. Strandat på Falster rev 16.10. 1865 ANNA FREDRIKA gal 43 Fontell H.O. Lundgren J.H. Nämnt endast 1853, inhyrt från Iniö? ANNETTE gal Norrnäs 22 Djupström E.H. Djupström E.H. Förlist 1832 på hemresa från Lübeck ANTAJA bk 1855 Kristinestad 254 Kräpelin C.W. m fl Lindahl J.J. Förlorat vid Söderarm 6.11. 1864 ANTARES sk 1853 57 Savander C.A. Wichtman A.L. Sålt i Kertch 1854 ANTO bk 1866 Kristinestad Östman 299 Hydén C.G. Tötterman E.A. m fl Ramström J.W. Grundstött 13.1. 1885 på Conch reef, Florida APPARENCE sl 1835 Kronoby 21 Zweiberg J.A. Strandman J.H. Förlorat med man och allt 1835 på resa t. Lübeck APPARENCE bg 1838 Kristinestad 125 Sundman E.N. Parman C.J. Holmudd G. Häll A. Förlorat vid Skagen 1842 ASSARIA gal 1852 33 Ridderstad C.M. Gyllander H.H. Nedisat och övergivet utanför Raumo i jan. 1856 ASTREA bk 1842 Kristinestad 175 Fremdeling S.W. Häll C. Sålt till Saschan & Suchari i Lübeck 1845 ASTREA bk 1857 Kristinestad 410 Wendelin S.A. Nylund J.J. Grundstött 4.9. 1865 på Longsand ATLANTIC bk 1853 Kristinestad 206 Tötterman E. Hult G.J.P. Tagen i Leith 1854 av Engelsmännen ATLAS sk 1831 Lappfjärds sn. 58 Tötterman E. Holmudd G. Strandman G.E. Strandman G.E. Förlorad i Östersjön 1843 AUGUSTA bk 1854 Kristinestad 235 Sandberg J.R. Lignell L.T. Sålt i Gävle 1855 AURA sk 1832 27 Cederström M.W. Hackman C.F. Förlorad vid Dalarö 9.10. 1845 AURA bg 1846 Närpes 136 Wennerstrand Fredrik Wennerstrand F. Förolyckad vid Algeciras 13.1. 1848 AXEL sk 1856 Sideby 48 Sandberg J.R. Asplund F.R. Förlist med man och allt omkring 19.9 1871 BALDER bk 1847 Kristinestad Hansten H. 232 Wendelin S.A. Åkersten A.J. Sålt i Hamburg 1854 BIENE sk 1820 45 Tötterman E. Bergström A.L. Hemmah. i Kristinestad 1864, tidig. Jakobstad BOLIVAR fg 1828 Uleåborg 204 Sjöberg J.B. Hedman J.A. ? Förlorat utanför Ystad 16.9. 1841 BONDESONEN gal 23 Nordström E.H. "Förlorad nära intill Björneborg" 1841 BOREAS bg 1821 Brahestad 93 Häll A. Förlorat på Kattegatt 1842 CARL bk 1856 Kristinestad 238 Ridderstad C.M ½, Carlström C.E. ½ Petersen G.W. Strandade på Holländska bankarna 10.9. 1865 CARL GUSTAF bg 1875 Kristinestad Vikman (C.J. ?) 185 Hydèn G. Lundgren C.J. Grundstött på Gunfleet Sand i Nordsjön 9.11. 1888 CAROLINA sk 28 Lagerstam Ab. Lagerstam Ab. Förolyckat 1852 vid Östergarn, Gotland CAROLINA bk 1866 Kristinestad 260 Carlström C.E. m fl Hjulman A.H. Kondemnerat i Valencia 1888 CATHARINA bk 1839 Kristinestad 226 Wendelin S.A. Dahlberg H.H. Sålt 1854 i London till norsk redare CATHARINA bk 1854 Kristinestad 300 Wendelin S.A. Hägglund C. Sålt 1854 i Stockholm CERES sk Åbo 23 Fremdeling S.W. Fremdeling S.W. Nämnt vid mätning 1824 CERES sk 1831 Lappfjärds sn. 56 Wendelin S.A. Lind, Reinhold Strandat vid Gotland i oktober 1841 CERES sl 1845 Sideby 21 Backman A.J. Hållfast Johan Backman A.J. Sålt 1850 CERES kar 1856 Sideby 19 Ekman M., Sundman E.N. Ekman M. Övergivet vid Åland 1865 CHINA bk 1857 Brake 889 t Kräpelin K. Kräepelin K. 1891, senast nämnd CHRISTIN bk 1847 Kristinestad Fredriksson G. 221 Holmudd G. Holmudd Israel Sålt 1854 i Bristol CHRISTINA sk Kristinestad 75 Holmström A. Häll C.G. Nämnt vid mätning 1824 CHRISTINESTAD bk 1838 Kristinestad 229 Holmudd G Parman C.J. Sundman E.N. Häll Anders 1838, Förlorat på engelska kusten 1838 CHRISTINESTAD bk 1868 Kristinestad Hannus Matts 337 Carlström C.E. Töttterman E.A. Tötterman J.L. Tötterman J.L. Avseglat fr. Baltimore 24.1. 1880, därefter ej avhörts COLUMBUS fg 1870 Kennebunk Thomson N.L. 1805 t Tötterman E.A. Durchman A. Durchman A. Sålt t. England 1901. Upphugget i Spanien 1902 CONCORDIA bg 1826 Kristinestad 100 Berg H. Wendelin S.A. Starcke G. Sundman M. Senast omtalat 1840, troligen förlist vid Norge COPERNIKUS sk 1856 Kristinestad 60 t Hemmah. i Nogre 1864-1910, urspr. namn okänt CUBA bk 1857 Vegesack Ulrichs H.F. 211 Wendelin L.W. Bergström A.L. Bergström A.L. Förlist vid Kap Haiti 1878 DELPHIN gal 23 Ridderstad C.M. Gyllander H.H. Kapat av engelsmännen 1854, infört till Öregrund DELPHIN bk 1827 Kristinestad 100 Holmström Anders Häll Carl Gustaf Strandat vid Skagen 4.9. 1843 DELPHIN sk 1841 Kristinestad 150 t Hemmah. i Nystad 1857. Ursprungligt namn okänt DELPHIN sk 1852 Töjby 40 Kräpelin C.W. Jerlström J.W. Sålt 1855 i Sundsvall DUFVA sl 1856 Sideby 13 Dahl C.H., Dahlberg H.H. Dahlberg H.H. Förolyckad 1859 utanför Raumo ELISABETH sksk 1834 Närpes 100 Åkerwall N.H. Åkerwall N.H. Förolyckat 12.3. 1843 vid Varberg. ELISE sk 1833 Kristinestad 38 Fremdeling S.W. "coopwardiekapt" Fremdeling S.W. Förlorad 1835 på resa till Lübeck ELISE sk 1843 Kristinestad Hansten Petter 45 Fremdeling S.W. Kjellberg J.H. Förolyckat 1853 vid Newbury, England EMBLEM bg 1857 Sunderland 257 t Nyberg J. Sjöblad J.P. Johansson W. Sundqvist Otto Sålt 1906 till J.F. Lanner i Björneborg ENIGHETEN skp 1804 Kristinestad Lönnqvist Henric 101 A.Z. Holmström, befälhavare J.E. Sundman ENIGHETEN sk 1836 Kristinestad 19 Häggblad J. Sjöholm H. Backman A.J. Olin C. Kjellberg J.H. Slopad 1846 ENTREPRICE sk 1847 Sideby 24 Boberg J.E. Studd G.A. Förlist i oktober 1850 med man och allt ERIK bk 1848 Kristinestad Pettersson A. 206 Tötterman Erik Sjöqvist C.G. Sålt i Göteborg 1854 till svenskt rederi EXPRESS bg 1866 Sideby 160 Sundström J.P. Olin C.A. Sålt i Bowlin 1873 till norsk redare FAMA bg 1841 Kristinestad 58 Holmudd G. Sundman E.N. Holmudd I. Sålt i Köpenhamn 1841 FAMILJEN bk 1841 Kristinestad 154 Parman C.J. Stenman Matts Sålt i oktober 1843 till Gamla Karleby FAVORITEN bg 1826 80 Gått under på nordsjöresa 1839 med sin besättning FAVORITEN bk 1841 Kristinestad 145 Holmström E.C. ½, Sjöberg H. ½ Sjöberg H. Strandat 1842 FELIX sl 16 Tötterman E, Sjöqvist C.G. Boström C.M. Boström C.M. Nämnt endast 1855 FELIX sl 1835 8 Lihr J.F. Lundblad J.G. Sålt 1845 i Kaskö "för skuld" FELIX sk 1842 24 Cederström M.V. Ekmans Matts Förlorat 1858 på Dogger Bank FIDES bg 1856 Kristinestad 200 Hydén C.G. ("ett bolag av fyra") Hult J.G.P. Grundstött 1857 på Longsand i Nordsjön FIDES bk 1857 Kristinestad Granskog A. 220 l Hydén C.G. m. fl. Hult G.J.P. Förlist 22.5. 1860 vid Kangaroo Island, Australien FINLAND fg 1836 Kristinestad 208 Holmudd G. Parman C.J. Sundman E.N. Sundman M. Sålt till Helsingfors 1837 efter haveri vid Öregrund FORTUNA bg 1816 Uleåborg 116 Tötterman E. ½ Holmström J.F. ½ Sjöqvist C.G. Förolyckat 1850 på danska kusten FORTUNA sk 1827 Kristinestad 66 Tötterman E., Holmström C. & J.A. Tötterman E. Förlorat 8.11.1841 vid Gotland FORTUNA sk 1828 Kristinestad 49 Sjöström F.S. Tötterman E. Havererat 1841? FORTUNA bk 1855 Sideby 185 Tötterman E. Sjöqvist C.G. Sjöqvist C.G. Strandat 22.12. 1862 på Tendra i Svarta havet FREDEN gal 1829 58 Djupström E.H.
Load more

Recommended publications
  • Hamnarna I Österbotten Och Deras Specialisering Pohjanmaan Satamien Erikoistuminen
    Activity 3.5 (Port Study, Part I) Hamnarna i Österbotten och deras specialisering Pohjanmaan satamien erikoistuminen www.midnordictc.net SAMMANDRAG Sjötransporterna och hamnarna är av stor betydelse för Österbotten. Det fi nns fyra djuphamnar i Österbotten, de ligger i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och deras specialisering borde utvecklas liksom förbindelserna till och från hamnarna både till sjöss och på land. Det primära målet borde vara att de varor som produceras i Österbotten och de varor som importeras hit trans- porteras via de egna hamnarna. Det huvudsakliga målet med detta arbete var att utreda nuläget för de fyra djuphamnarna i Österbotten och deras specialiserings- och samarbetsmöjligheter. Utredningen genomfördes utgående från skriftligt material och fl era intervjuer. I samband med arbetet analyserades också sex olika sce- narion med hjälp av Frisbee-godstrafi kmodellen. De österbottniska hamnarnas ställning är baserad på geografi ska faktorer samt på att de svarar på olika ak- törers behov på ett bra sätt. Samtliga fyra hamnar är redan för närvarande mer eller mindre specialiserade och tillsammans kan de betjäna olika industrisektorer på bred basis. Även samarbetet med Sverige spelar en central roll för utvecklingen av hamnarnas verksamhet. Både i Finland och i Sverige upplevs det som viktigt att utveckla förbindelsen Vasa–Umeå. Tillväxtpotential för Kaskö hamn fi nns enligt godstrafi kmodellen bland an- nat i linjetrafi kens återkomst. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och på östkusten i Sverige utvecklas också inom ramen för transportkorridorprojekten i öst-västlig riktning (NECL, NLC). Kaskö hamns viktigaste kund är den lokala skogsindustrin. Hamnens styrka är den fungerande hamninfra- strukturen, som lämpar sig väl för hanteringen av skogsindustrins bulkvaror samt ger möjlighet att hantera även andra produkter i fortsättningen.
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck
    Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo
    [Show full text]
  • VASEK Forum 2-2006.Indd
    2/2006 VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTIFORUM - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Turvallista matkaa s. 4 Pohjanlahdella Trygg färd i Bottniska viken Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? s. 6 Hur motionerar vi på sommaren? Terassi ja vesi kuuluvat kesään s. 3 Uteserveringar en del av sommaren s. 10 Plastweld investoi rohkeasti uuteen Plastweld gjorde en modig investering VASEK FORUM 2/2006 1 PÄÄKIRJOITUS - LEDAREN 2/2006 FORUM VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTI - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Sisältö / Innehåll Pääkirjoitus / Ledaren 2 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Terassi ja vesi kuuluvat kesään 3 Uteserveringar en del av sommaren 3 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Turvallista matkaa Pohjanlahdella 4 Hyvät lukijat Trygg färd i Bottniska viken 5 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? 6 Hur motionerar vi på sommaren? 7 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Tehokkaat toimitilat edistävät yritystoimintaa 9 Bästa läsare Effektiva lokaler främjar företagens verksamhet 9 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Vaasanseudun Gräset är Plastweld investoi rohkeasti uuteen 10 ruoho on vihreää grönt i Vasaregionen Plastweld gjorde en modig investering 11 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• anha sanonta ”ruoho on et gamla ordspråket ”grä- Puusepänverstaasta tulikin leipomo 12 vihreämpää aidan takana” ei set är grönare på andra pidä paikkaansa – Vaasanseu- sidan” stämmer inte idag, Snickarverkstaden blev bageri
    [Show full text]
  • Kstad Resebrossa Eng.Indd
    TOURS & ADVENTURES in Kristinestad Group trips 2015-2016 WELCOME TO Kristinestad - - - Our idyll can be yours whenever! We warmly welcome you to our beloved town! We Kristinestad was the first town in at Kristinestads Turism tourist office want you to Finland to be accepted into the inter- feel warmly welcomed. Please feel free to come to national Cittaslow network of towns in April 9, 2011. us with any questions or requests concerning your experience in Kristinestad. A town belonging to the Cittaslow network must have a population of under 50 000 inhabitants. Cittaslow Are you planning to visit our town renowned for its towns emphasize good living and appreciate genuine local products and humane, environmentally friendly old woodhouse milieu? You will always find things to and sustainable solutions. A town seeking to earn the do here both in the summer and in the winter, and Cittaslow title must meet 55 different criteria − every- we will gladly help you with your wishes! Would you thing from hospitality and locally produced food to like to enjoy our beautiful city on a walking tour or city planning and working-from-home opportunities. by bus? Or on a boat or with your tastebuds? Histor- The network was founded in Italy in 1999, and its ical winds, unique outdoor experiences and delicious members include 146 towns in 24 countries. taste experiences guarantee that the town stays in your heart and you will want to visit us over and over More information: again. Helena Kari Familiarize yourself with our tour packages and don’t hesitate to
    [Show full text]
  • THE FINNISH COAST, the ARCHIPELAGO & SWEDEN/HIGH COAST - Actively Experiencing Nature and City Life
    THE FINNISH COAST, THE ARCHIPELAGO & SWEDEN/HIGH COAST - actively experiencing nature and city life- Stockholm-Turku-Pori-Vaasa-Umeå-High Coast-Stockholm This stunning journey takes you through coastal areas of Finland and Sweden. Along with the bustling city life, you’ll get to experience beautiful nature by hiking, swimming and kayaking. The route includes 3 Unesco World Heritage Sites. In Finland, going to the sauna is a must, but why not give some fishing a try as well? Explore the fascinating old towns with their charming wooden houses. Indulge in the food culture at some of the great restaurants along the way and enjoy the local flavours. Relax in high-quality accommodation and take advantage of a rare opportunity for an overnight stay in a house made of glass! Bicycle excursions, river cruises and as much shopping as you can handle are also on the cards. Beginning and ending in Stockholm, this amazing trip is full of exquisite archipelago views, picturesque coastline and unforgettable experiences. Day 0 Stockholm-Turku Tallink Silja departs in the evening from Stockholm to Turku (at 19:30). There is a buffet dinner on board. Accommodation is in an A-Class cabin with a window. Shopping and entertainment also on board. Day 1 Turku Turku is a city that just oozes charm, proudly standing as the oldest city in Finland and still justifying its 2011 status as European Capital of Culture. The city is a must-visit place for foodies, with a rising reputation for its feast of splendid restaurants, quite rightly billed as the unofficial Food Capital of Finland.
    [Show full text]
  • Swedish Genealogical Societies Have Developed During the Last One Hundred Years
    Swedish American Genealogist Volume 5 | Number 4 Article 1 12-1-1985 Full Issue Vol. 5 No. 4 Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1985) "Full Issue Vol. 5 No. 4," Swedish American Genealogist: Vol. 5 : No. 4 , Article 1. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol5/iss4/1 This Full Issue is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. (ISSN 0275-9314) Swedish American Genealo ist A journal devoted to Swedish American biography, genealogy and personal history CONTENTS Genealogical Societies in Sweden Today 141 Two Early Swedes in New York 153 Long Generations 155 "A Second Cousin in Every Corner" 156 Genealogical Queries 167 Literature 169 Index of Personal Names 172 Index of Ships' Names 185 Index of Place Names 186 Vol. V December 1985 No. 4 Swedish America~ eGenealogist Copyright © 1985 Swedish me,rican Genea/og{s1 P.O. Box 2186 Winter Park. FL 32790 (ISS'\ 0275-9.1 l~J Edi1or and Publisher Nil s William Olsson. Ph.D .. F.A.S.G. Con1 rib u1i ng Edilors Glen E. Bro lander, Augustana Coll ege. Rock Island. IL; Sten Carlsson. Ph.D .. Uppsala Uni ve rsit y. Uppsala. Sweden; Henrie Soll be. Norrkopin g. Sweden; Frik Wikcn. Ph .D .. Stockholm. Sweden Contributions are welcomed but the q ua rterly a nd its ed itors assume no res ponsibili ty for errors of fact or views expressed.
    [Show full text]
  • Vindkraftsprojekt I Tjöck I Kristinestad Program För Miljökonsekvensbedömning
    Nykarleby Vindpark Ab VINDKRAFTSPROJEKT I TJÖCK I KRISTINESTAD Program för miljökonsekvensbedömning 25.5.2015 1510015467 Nykarleby Vindpark Ab Vindkraftsprojekt i Tjöck i Kristinestad program för miljökonsekvensbedömning 1 INNEHÅLL FÖRORD 3 8. MILJÖKONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS KONTAKTUPPGIFTER 4 SAMT BEDÖMNINGSMETODER 43 8.1 Fokusering av bedömningen 43 SAMMANDRAG 5 8.2 Avgränsning av influensområdet 43 1. PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTE 7 8.3 Konsekvensbedömningens huvudskeden 44 2. PROJEKTANSVARIG 8 8.4 Konsekvenser för klimat och luft 45 3. FÖRFARANDET VID MILÖKONSEKVENSBEDÖMNING 8.5 Konsekvenser för markanvändning och OCH DELTAGANDE 9 samhällsstruktur 45 3.1 Bedömningens syfte och mål 9 8.6 Konsekvenser för mark och berggrund 46 3.2 Behov av bedömning 9 8.7 Konsekvenser för yt- och grundvatten 46 3.3 MKB-förfarandets parter 9 8.8 Konsekvenser för vegetation och naturtyper 46 3.4 Bedömningsförfarandets skeden 10 8.9 Konsekvenser för fågelbeståndet 47 3.5 Deltagande och samverkan under MKB-förfarandets 8.10 Konsekvenser för andra organismer 47 gång 10 8.11 Konsekvenser för naturskyddsområden 48 3.6 Tidsplan för MKB-förfarandet 11 8.12 Konsekvenser för utnyttjande av naturresurserna 48 3.7 Beaktande av MKB i planering och beslutsfattande 11 8.13 Konsekvenser för trafiken, försvarsmaktens 4. PROJEKTBESKRIVNING 12 verksamhet och kommunikationsförbindelserna 49 4.1 Projektets läge 12 8.14 Konsekvenser för landskap och byggd kulturmiljö 49 4.2 Ett vindkraftverks konstruktion 12 8.15 Buller och rörliga skuggor, risker 49 4.2 Olika typer av fundamentteknik 14 18.6 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och trivsel 50 4.3 Byggnads- och servicevägar samt fältområden 15 18.7 Metoder att minska de negativa konsekvenserna 4.5 Transporter och trafik 17 samt uppföljning av konsekvenserna 51 4.6 Elöverföring 17 18.8 Kumulativa effekter tillsammans med andra 4.7 Byggande av vindkraftsparken 17 vindkraftsprojekt 51 4.8 Vindkraftverkens drifttid, service och underhåll 18 9.
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Skötsel Och Användning Av Natura 2000-Områden
    Ö V ERSI VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRALS K TSPLAN RAPPORTER 3sv | 2009 F ÖR S K För alla miljöcentralers område har en s.k. översiktsplan för skötsel ÖTSEL och användning av Natura 2000-områden utarbetats. På Västra Finlands Översiktsplan för miljöcentrals område ansvarade miljöcentralen och Forststyrelsens OC Österbottens naturtjänster för utarbetningen av planen. Syftet med skötsel och användning av H översiktsplanen är att för varje Natura 2000-område bedöma plane- AN ringsbehoven med avsikt på sex olika plantyper. Plantyperna är: skötsel- V ÄNDNIN Natura 2000 -områden och användningsplan, restaureringsplan för myrar och skogar, skötsel- plan för vårdbiotoper, åtgärdsplan för byggande av serviceutrustning, i västra Finland restaurerings- och skötselplaner för vattendrag och våtmarker samt G A skötselplaner för livsmiljöer för hotade arter. Översiktsplanen kommer V i fortsättningen att vara ett praktiskt rättesnöre när miljöcentralen och NAT Forststyrelsen planerar i vilken ordning skötsel- och användningsplaner U samt andra planer utarbetas för Natura 2000-områdena. RA 2000 - Planen kommer att uppdateras varje år allteftersom arbetssituationen OMR vad gäller skötsel- och användningsplaneringen och resurserna för arbetet preciseras. Å DEN I V ÄSTRA F INLAND V ÄSTRA LÄNSI-SUOMEN YMPÄRISTÖKESKUS F VÄSTRA FINLANDS INLANDS MILJÖCENTRAL MILJÖCENTRAL ISBN 978-952-11-3535-4 (PDF) ISSN 1796-1920 (online) Västra Finlands miljöcentral Ö V ERSI VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRALS K TSPLAN RAPPORTER 3sv | 2009 F ÖR S K För alla miljöcentralers område har en s.k. översiktsplan för skötsel ÖTSEL och användning av Natura 2000-områden utarbetats. På Västra Finlands Översiktsplan för miljöcentrals område ansvarade miljöcentralen och Forststyrelsens OC Österbottens naturtjänster för utarbetningen av planen. Syftet med skötsel och användning av H översiktsplanen är att för varje Natura 2000-område bedöma plane- AN ringsbehoven med avsikt på sex olika plantyper.
    [Show full text]
  • Telegrafen – En Historisk Återblick
    Telegrafen – en historisk återblick av Folke Holmström Del 2 NYKARLEBY TELEGRAFKONTOR 1869 – 1927 Den senare delen av 1800-talet var i många avseenden en mycket omvälvande period som förändrade livet för de flesta i Finland. Liberalare lagar gjorde det möjligt att bl.a. bygga upp industrirörelsen som i sin tur skapade nya yrken. Framtiden låg i nya uppfinningar av vilka telegrafen ansågs som en av den tidens största. Tyvärr hörde Nykarleby till de kuststäder som fick vänta ända till år 1869 innan staden fick en fungerande telegraf. Kustlinjen från Åbo till Torneå. I januari 1857 gjorde städerna Björneborg, Kristinestad, Vasa och Uleåborg en skriftlig anhållan till generalguvernören, greve F.W.R. Berg, gällande byggandet av en telegraflinje från Åbo till Torneå. (I brevet nämndes också bl.a. de österbottniska städerna Nykarleby, Jakobstad och Gamlakarleby). Motiveringen var att telegrafen behövdes främst för handel, industri och sjöfart. Byggandet uppsköts dock på framtiden då kostnadsberäkningarna visade sig vara alltför stora . Först den 25 mars 1859 gav Alexander II, storfurste av Finland (1855–81), sitt tillstånd och byggandet av linjen Åbo– Torneå kunde påbörjas. En besvikelse var dock att det Finska telegrafverket fortfarande skulle fungera under rysk ledning Dock förutsattes att städerna skulle delta i kostnaderna för byggandet av stationerna samt bekosta hyra, värme och lyse för lokaliteterna. Fastän ingen telegraf då var planerad i Kaskö, Nykarleby och Jakobstad, hade Vasa läns guvernör ändå hört sig för hos magistraterna i dessa städer om de kunde hjälpa till med byggandet av telegraflinjen, t.ex. genom att leverera stolpar gratis. Städerna meddelade dock att de p.g.a.
    [Show full text]
  • Maakuntien Nimet Neljällä Kielellä (Fi-Sv-En-Ru) Ja Kuntien Nimet Suomen-, Ruotsin- Ja Englanninkielisiä Tekstejä Varten
    16.1.2019 Suomen hallintorakenteeseen ja maakuntauudistukseen liittyviä termejä sekä maakuntien ja kuntien nimet fi-sv-en-(ru) Tiedosto sisältää ensin Suomen hallintorakenteeseen ja hallinnon tasoihin liittyviä termejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Myöhemmin tiedostossa on termejä (fi-sv-en), jotka koskevat suunniteltua maakuntauudistusta. Lopuksi luetellaan maakuntien nimet neljällä kielellä (fi-sv-en-ru) ja kuntien nimet suomen-, ruotsin- ja englanninkielisiä tekstejä varten. Vastineet on pohdittu valtioneuvoston kanslian käännös- ja kielitoimialan ruotsin ja englannin kielityöryhmissä ja niitä suositetaan käytettäväksi kaikissa valtionhallinnon teksteissä. Termisuosituksiin voidaan tarvittaessa tehdä muutoksia tai täydennyksiä. Termivalintoja koskeva palaute on tervetullutta osoitteeseen termineuvonta(a)vnk.fi. Termer med anknytning till förvaltningsstrukturen i Finland och till landskapsreformen samt landskaps- och kommunnamn fi-sv-en-(ru) Först i filen finns finska, svenska och engelska termer med anknytning till förvaltningsstrukturen och förvaltningsnivåerna i Finland. Sedan följer finska, svenska och engelska termer som gäller den planerade landskapsreformen. I slutet av filen finns en fyrspråkig förteckning över landskapsnamnen (fi-sv-en-ru) och en förteckning över kommunnamnen för finska, svenska och engelska texter. Motsvarigheterna har tagits fram i svenska och engelska arbetsgrupper i översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli och det rekommenderas att motsvarigheterna används i statsförvaltningens texter.
    [Show full text]
  • Verksamhetsberättelse 2016
    1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 2 ALLMÄNT - YLEISTÄ Suomen Kennelliitto-Finska Kennelklubbens tema för året var ”Ett gott liv med hunden - ända från unga år”. Året var alltså ungdomens år, då Kennelklubben ordnade mera program än vanligt för de unga hundägarna och gjorde de ungas verksamhet mera känd. Totala antalet registrerade hundar i vårt land har de senaste åren legat mellan 46000 och 47000. Det är nu 8-10 år sedan vi hade registreringstal över 50 000 hundar, så nu försvinner det gamla hundar ur leden mera än vad nya valpar tillkommer. Under året registrerades 46237 hundar tillhörande över 300 raser, vilket är något mindre än året innan. Av dessa var ca 2300 hundar importerade. Rangordningen över de rasvisa registreringarna är exakt samma som året innan för de tre i topp. Populäraste rasen är fortfarande labrador retriever med 2032 registreringar. På andra plats kommer finska stövaren med 1584 registrerade valpar och på tredje plats ligger jämthunden med 1322 registreringar. Av dessa var det endast labradoren som stod för en ökning jämfört med året innan. Även vår nationalras finsk spets stod för en liten ökning och steg till en 13.e plats på listan. I Finland var deltagarantalet på utställningar senaste år omkring 200 000 st och på prov något över 188 000 st. Inom Vasa Kenneldistrikt är medlemsföreningarnas antal nu 42 st. och medlemsantalet i föreningarna är 4301 personer, vilket utgör en ökning jämfört med fjolåret. Totalt arrangerades 363 prov och tävlingar inom distriktet och antalet provstarter var 5083 st. Vilket är något lägre än året innan. Som tidigare är det AGI som står för merparten starter, 3692 st.
    [Show full text]