gernika askenak los últimos gernikas azken

G e r n i k a k l o s

ú l t i m o s

Gernika azken

Euskal Herriko ikurren munduan, Gernikako bonbardaketari urrezko tokia dagokio. Eta G Artean izan duen oihartzuna ikaragarria izan da iraganean eta izaten jarraitzen du orainean. e Euskal Herria Museoan zorigaitz haren kutsuko jarduera artistikoari buruz antolatu r den egitaraua da oihartzun horren erakusgarri. n Arte-adierazpenen Gernikako ikurrik onena Picassok opari egin zigun, baina haren ondoren, konta ezin ahala artistak haren i bideari jarraitu zioten eta buru nabarmen bilakatu zuten. Museoak, besteak beste, k Mendiburu, Oteiza, Basterretxea, duela gutxi hildako Carrera eta Carmelo Ortiz de Elguea a artisten arrastoa erakutsi du … Horiek guztiak, izen handikoak eta gure lurraldeari loturiko k jardunbide profesional bikainekoak. Aurten, 2012ko arte plastikoen GURE ARTEA saridun Xabier Sáenz de Gorbearen eskutik, “azken Gernikak” aurkeztuko dizuegu. Gure l eskerrik zintzoena, haren ahaleginari eta laguntzari. Belaunaldi gazteago bateko o artisten Ibon Aranberri (1969), Kepa Garraza (1979) edo Javier Arce (1973) lanak eta erreferentziak dira horiek. Berauek, artearen s bidez, jatorrizko lanaren sinbolismoa erakutsi dute. Gernikako bonbardaketaren, Guardia Zibilaren zaintzapeko margolanaren itzuleraren eta margolanaren suntsiketaren ú arteko harremana. Eta horiekin batera, Agirre lehendakariaren irudia, 1937an horma-irudia l aurkeztu zenean, eta elkarte herrikoi batek pagadi batean margotzen duenean (Ibarrolak Omako basoan sortu zuenaren irudi) ikurritzak t oraindik duen aldarrikapen-sakonera epikoaren i frogabide nabaria. Lan haiekin batera, bi proiekzio, Gernika m markak euskal artearen eta munduko artearen munduan mugitzen ari denaren bilduma eta erakusgarri direnak. Margolanaren erabileratiko o eta bilakaeratiko eta foru-hiribilduaren oinazeak beste lurralde eta herri batzuen pairamenarekin s duen elkarrizketatiko jarraipena.

M. Josune Ariztondo. Kulturako foru diputatua Gernika En el mundo de los símbolos de Euskal In the world of Basque Country symbols, Herria, el bombardeo de Gernika tiene un the bombing of Gernika takes centre stage. lugar áureo. Y su repercusión en el Arte, fue y This event has had and still has a significant sigue siendo relevante. Buena prueba de esto impact on Art. A good example of this is the es el programa que sobre la actividad artística programme on artistic activity influenced by the influida por la tragedia se viene realizando tragedy commissioned by the Euskal Herria desde el Museo Euskal Herria. Museum.

El mejor símbolo de Gernika en las The most emblematic symbol of Gernika as manifestaciones artísticas nos lo regaló a work of art was a gift from Picasso, but Picasso, pero tras él, una miríada de artistas since then, a myriad of artists has followed siguió su camino y lo convirtió en estandarte its path and have turned it into a standard en sí mismo. Desde el Museo se ha mostrado in itself. The Museum has showcased the la estela de Mendiburu, Oteiza, Basterretxea, path of Mendiburu, Oteiza, Basterretxea, the el recién fallecido Carrera, Carmelo Ortiz de recently deceased Carrera, Carmelo Ortiz de Elguea… todos ellos de reconocido prestigio Elguea, etc… all of them renowned artists with y gran trayectoria profesional unida a nuestra a vast professional background steeped in the tierra. Basque Country. This year, Xabier Sáenz de Gorbea, winner Este año, de la mano de Xabier Sáenz de of the 2012 GURE ARTEA visual arts prize, Gorbea, premio GURE ARTEA de artes takes us by the hand in presenting “los últimos plásticas en 2012 y a quien agradecemos Gernika” (The Latest Gernikas) and we are su esfuerzo y colaboración, presentamos grateful for his effort and cooperation. The “los últimos Gernika”. Obras y referencias de benchmark artistic expressions by a younger artistas de una generación más joven, como generation of artists such as Ibon Aranberri Ibon Aranberri (1969), Kepa Garraza (1979) (1969), Kepa Garraza (1979) or Javier Arce o Javier Arce (1973). Ellos han mostrado el (1973), have shown us the symbols of the simbolismo de la obra original por medio original work through Art. The relationship del arte. La relación entre el bombardeo de between the bombing of Gernika, the return Gernika, el regreso del cuadro custodiado of the painting guarded by the Guardia por la Guardia Civil y hasta la destrucción Civil down to the destruction of the painting del cuadro en sí mismo. Y junto con ellos, itself. Alongside them, the image of the la imagen del lehendakari Aguirre durante lehendakari (Basque premier) Aguirre during la presentación del mural en 1937 y la the presentation of the mural in 1937 and the demostración palpable del calado épico y tangible evidence of the epic political power reivindicativo que sigue teniendo el lema that this theme still inspires when popular cuando una asociación popular lo pinta en un movements paint it in a beech forest, a faithful bosque de hayas, trasunto, por otra parte, de lo reflection of what Ibarrola created in the forest que Ibarrola crea en el bosque de Oma. of Oma.

Junto con sus obras, dos proyecciones que Along with their work, two projections compile son recopilación y muestran lo que la marca and show what the Gernika brand is achieving Gernika está moviendo en el mundo del in both Basque and Global Art. A perfect arte vasco y mundial. Un seguimiento por la following for the use of the painting, from its utilización del cuadro, su transformación y transformation to the dialogue generated about hasta para el diálogo del sufrimiento de la villa the town’s suffering alongside other towns and foral con el de otros territorios y pueblos. communities.

M. Josune Ariztondo. Diputada foral de Cultura Josune Aristondo, Regional Deputy for Culture

3

azken Gernikak los últimos Gernika

Xabier Sáenz de Gorbea

5 Nicolás Martínez Ortiz (1907-91) . 1937 Liburuaren azala. Eusko Jaurlaritzak argitaratua. / Portada libro. Ed. Gobierno Vasco

6 Izenburua, zehazpena baino, nahia El título es un desideratum más que una da. Arras irmoa bada ere, zalantzagarria concreción. Tiene algo de incierto pese da nolabait. Gernika existitu zen eta a su extrema contundencia. Gernika bizi izango da. Munduko beste leku existió y seguirá viviendo. También batzuetan beste genozidio batzuk se irán produciendo otros genocidios gertatuko dira, orain gertatzen ari diren en distintas partes del mundo, como bezala. Pertzepzio hori, behin eta berriro están sucediendo ahora mismo. Una gertatu arren, ez da alde batera utzi eta percepción que no por repetida tiene baztertu behar: Artetik. Eta eguneroko que ser obviada y rechazada: Desde el borrokan. arte. Y en la lucha de cada día.

Azken Gernikak izenburuak, behin betiko Más que señalar algo definitivo, la zerbait adierazi baino, gogaitasunarekin denominación de los últimos Gernika eta asetasunarekin du zerikusia, “homo tiene que ver con el hastío y la saturación, homini lupus” delakotik irtengo ez balitz como si no se hubiera salido del “homo bezala. Iaz, oroitzeko eta baztertzeko homini lupus”. Durante el pasado año, ekitaldi ugari izan ziren, baina ez zen ha habido muchos actos de recuerdo gertaera batzuen – iraganetik orainera, y rechazo, pero sin que existiera el beste etorkizun batean pentsatzeko - empeño de una voluntad integradora errealitatea zundatzeko nahi bateratzaile para tomar el pulso a la realidad de baten gogo bizirik egon. Birrintzea unos hechos: desde el pasado hasta el ikaragarria izan da eta, beharbada, presente para pensar en un otro futuro. baita ahaleginak, lortu nahi ziren era La atomización ha sido enorme y quizá askotako helburuak beste zirenak, el desperdicio de esfuerzos también, alferrik galtzea ere. Oroimena, Justizia tantos como los múltiples objetivos que eta Egiaren Ordaina letra larriez idatzi se querían alcanzar. Memoria, Justicia behar diren kontzeptuak dira oraindik y Reparación de la Verdad todavía son eta beharrezkoak dira guztiontzat, are conceptos que hay que escribir con gehiago oraindik lazgarrikerien garra bizi mayúsculas y se hacen necesarios duten eta iraunarazten duten horientzat. para todos, y más para aquellos que Baina, bereziki, gertatu zena oso argi todavía viven y mantienen la llama ez duten eta gezurrak eta zehaztasunik de los horrores. Pero de manera ezak kutsatutako sare sozialetan especial deben servir para las nuevas aurkitzen dutena itsumustuan sinesten promociones que siguen sin tener muy duten promozio berrientzat baliagarri claro lo que sucedió, y no dudan en izan behar dira. creer aquello que encuentran en unas

7 Erakunde guztiek zerbait egin nahi izan redes sociales infectadas por la mentira dute 75. urteurrena dela eta, interes y la falta de rigor. kolektiboen aurretik interes alderdikoiak jarrita. Elkarren lehian ari zirela zirudien, Todas las instituciones han querido baina oroitzapenak behar izaten zuen realizar algo con motivo del 75 aldarri SINBOLIKO handia lortu ezinean. aniversario, anteponiendo los intereses Hausnarketa instrumental ideologikoak partidistas antes que los colectivos. egon dira, baita gertaeren erabilera Parecían rivalizar entre sí, pero sin propagandistikoak ere. lograr el gran clamor SIMBÓLICO que requería la conmemoración. Han Foru-hiribilduko kultur etxeak egoera existido consideraciones instrumentales hura gogora ekartzea ahalbidetzen de carácter ideológico y también usos duten termometro hutsak dira. Euskal propagandísticos de los hechos. Herria Museoak azken bost urteotan etengabekoa izan den programazioaren Los distintos centros de cultura sitos en ikuspegiari eutsi dio. Izan ere, la villa foral son auténticos termómetros programazio horrek bonbardaketaren que permiten revivir la situación. El gainean lan egin duten euskal ahots Museo Euskal Herria ha mantenido el artistikoak berreskuratzea izan du planteamiento de una programación helburu. Gernikako Kultur Etxeak que ha sido constante durante los Gernikari buruzko bestelako begiradak últimos cinco años, cuyo objetivo es talde-erakusketa antolatu zuen eta la recuperación de las voces artísticas Etxea mukuru egon zen. Denak ez vascas que han trabajado sobre el zuen sormenezko interes bera, hainbat bombardeo. La Kultur Etxea de Gernika datu historiko interesgarri ezagutzera ha organizado la colectiva “Otras ematen bazuen ere. Eta kulturaren miradas sobre Gernika” que rebosaba eta bakearen urteko lehorreratze el lugar. No todo tenía el mismo interés partziala ere gertatu izan da, eta oso creativo, aunque sacaba a la luz algunos itxura onarekin gainera. Baina ezin interesantes datos históricos. Y también izan ditu erakutsi ezta egingo ziren se ha producido el parcial desembarco ekitaldi guztiak ere. Ezer gutxi dakigu del año de la cultura y la paz que se Alfredo Jaar oroigarriaren seinaleaz; las prometía muy felices. Pero no ha Urdaibaiarte erakusketa sakabanatuak logrado mostrar ni siquiera todos los dinamizatzeko zituen helburuak ezin eventos que iban a realizarse. Nada se izan dira lortu. Tailer batzuk egon dira, sabe de la señal del memorial de Alfredo hala nola, Bake Museoak, Gernika Jaar, ni tampoco ha podido alcanzar los

8 Gogoratuz aztertegiak eta Kultur Etxeak objetivos de dinamización que tenía sustatutako Kids´Guernica izenekoa. la dispersa muestra Urdaibaiarte. Ha Eta aldi berean Nestor Basterretxea habido talleres como Kids´Guernica bermeotarraren Agonía del fuego promovido por el Museo de la Paz, eskultura jarri da, zeinaren aldaketa Gernika Gogoratuz y la Kultur Etxea. funtzionalek jatorrizko maketaren Y al mismo tiempo se ha colocado bikaintasuna hobetu ez duten. la escultura “Agonía del fuego” del bermeano Nestor Basterretxea, cuyos Aldi berean, beste arte-espazio cambios funcionales no han mejorado batzuek beren harri-koskorra ekarri la excelencia de la maqueta original. nahi izan dute. 35 lan jarri ziren ikusgai Durangoko Arte eta Historia Museoan. Paralelamente, otros espacios artísticos Donostiako Kutxa Boulevard aretoak han querido aportar su granito de bi ekintza aurkeztu zituen. Gernika arena. 35 fueron los trabajos que se izenekoak Zumetaren eta Mikel mostraron en el Museo de Arte e Historia Laboaren ikuspegiak ezagutarazi ditu; de Durango. La sala Kutxa Boulevard “Donde habita el recuerdo” erakusketak, de San Sebastián presentó dos berriz, Clemente Bernardek gorpuak acciones. Mientras Gernika descubre lurpetik atera zirenean egin zituen los planteamientos de Zumeta y Mikel argazkiak erakutsi ditu. Era berean, Laboa, “Donde habita el recuerdo” Vitoria-Gasteizko Artium Euskal muestra fotografías de Clemente Zentro Museoak bi proposamen hauek Bernard sobre las exhumaciones de osaturiko programazioa sortu zuen: cadáveres. El Centro Museo Vasco Guernicaren faseen errepikapena, Artium de Vitoria también creó una José Ramón Amondarainen eskutik. Eta programación compuesta por dos Tiempos de urgencias talde-erakusketa, propuestas: La reproducción de las parte-hartzaile hauekin: Pilar Albarracín, distintas fases del Guernica por parte Daniel García Andújar, Cristina de José Ramón Amondarain. Y la Lucas eta Pepo Salazar gasteiztarra. colectiva “Tiempos de urgencias” en la Erakusketa horiek gerra zibilaz eta que participan Pilar Albarracín, Daniel zoritxarreko beste gertaera batzuez ari García Andújar, Cristina Lucas y el ziren, instalazioez, soinuez edo bideoez vitoriano Pepo Salazar que aludían a la baliatuz. guerra civil y también a otras situaciones trágicas, utilizando instalaciones, sonidos o vídeos.

9 10 2013ko ikuspegia El planteamiento de 2013

11 Paco Ribera (1907-1990) Guernica. 1937 Bildumako posta-txartela / Tarjeta postal de la serie Estampas de la guerra en Euzkadi

12 Zeharo desberdinak diren bi poloren La muestra se sitúa entre polos artean kokatzen da erakusketa. Alderdi bien diferentes. Por el lado más objektualenean, eskulturak, argazkiek objetual, la escultura, las fotografías eta grabatuek kontakizun zatikatua y los grabados quieren construir una eta osatu gabea eraiki nahi dute. Lan narración fragmentaria y no constituida jakinak aztertzea eta zalantzan jartzeko del todo. Algo frágil que permita sopesar dinamika, promozio berrienen ekarpenak trabajos concretos y crear una dinámica gehitu zaizkiona, sortzea ahalbidetzen de cuestionamiento a la que se suman duen zerbait hauskorra. Baina, batez las aportaciones de las más nuevas ere, zeharo desberdinak diren piezak promociones. Pero sobre todo se trata elkarrekin lotzea da helburua, nork de relacionar piezas muy diferentes hautematen duena interpreta dezan eta donde cada cual puede interpretar lo mikro-kontakizun baten esperientzia que percibe y hacer suya la experiencia bere egin dezan. Paradigma berri de un micro-relato. Al margen de lo orok sortzen duen fikziozko zera alde ficcional que todo nuevo paradigma batera utzita, 1937ko apirilaren 26ko produce, también se persigue el impulso bonbardaketa gertatuz geroztik sortu den de un estudio amplio y más objetivo artea ezagutzea elementu nagusi duen cuyo protagonismo es el conocimiento azterketa zabalagoa eta objektiboagoa del arte que se ha ido produciendo sustatzea lortu nahi da. Hori lortzeko, desde el bombardeo del 26 de abril de bi proiekziok bestelako Guernica eta 1937. Para ello, dos proyecciones dan “Gernikei” hurbiltzeko aukera ematen la posibilidad de acercar a otros distintos dute. Guernicas y Gernikas.

Picassok sortu zuen horma-irudiaren Se comienza por reconocer la huella arrastoan foru-hiribilduaren aztarna de la villa foral en la impronta del mural antzematea da abiapuntua. Horretarako, creado por Picasso. A tal fin hay una José Antonio Agirre lehendakariak reproducción de la histórica fotografía Espainiako Errepublikako Pabilioiari egin que capta la visita del lehendakari zion bisita betikotu zuen argazki historiko José Antonio Aguirre al Pabellón de la haren kopia dago. Argazki horretan, República de España. En la imagen se aurre-aurrean ordezkariek osaturiko percibe un primer plano de la comitiva jarraigoa dago, hala nola, Francisco compuesta por Francisco Basterrechea, Basterrechea, Julián Tellaeche, Antón Julián Tellaeche, Antón Irala, José Gaos, Irala, José Gaos, Rafael Picavea, José Rafael Picavea, José María Ucelay o María Ucelay o Pedro de Basaldua. Pedro de Basaldua. A la espalda del

13 Ibon Aranberri (1969) Gernika. 2002 Manifesta. Frankfurt

14 Talde horren atzean Guernica ikusten grupo puede observarse el Guernica, da. Izena azpiko ertzean agertzen cuyo nombre aparece en el borde da; Picassok berak gaia adierazi nahi inferior. Una prueba inequívoca de izan zuelako froga nabaria da, haren que el mismo Picasso quiso constatar zorigaitza margolanean garatzen el tema, cuyo drama desarrollaba en baitzuen. Egia da lan piktoriko hura la obra. Es verdad que el encargo de egiteko enkargua aurretik eman zitzaiola, realizar un trabajo pictórico le vino al hain zuzen ere, 1937ko urtarrilean. creador con anterioridad, en enero de Baina egia da baita bonbardaketa 1937. Pero no menos cierto es que no entzutetsuaren ondoren eta L´Humanité se puso a trabajar sino después del egunkarian argitaratutako berriak irakurri famoso bombardeo y tras conocer las ostean hasi zela lan egiten, hainbat noticias publicadas en L´Humanité, idazleren (Juan Larrea edo Cansino así como instigado por las iniciativas Assens, besteak beste) ekimenek de escritores tan diversos como Juan bultzatuta. Garai hartan Picassoren Larrea o José Bergamín. Su pareja Dora bikotekide Dora Maar arduratu zen Maar se encargó de ir fotografiando margolan handiaren fase piktorikoei las diversas fases pictóricas del gran argazkiak egiteaz eta konposizioaren cuadro, fechando los avances de una aurrerapenei data jartzeaz. Konposizio composición cuyos símbolos lejos de la haren ikurrek, begien bistakoak izan obviedad permiten el misterio personal beharrean, norbanakoaren erditzearen del alumbramiento individual. Claro está misterio pertsonala ahalbidetzen dute. que para llevarlo a cabo Picasso se Hori gauzatzeko, Picasso lehenago basa en la complejidad instrumental de sortutako lengoaien konplexutasun los lenguajes creados con anterioridad, instrumentalean oinarritu zen, jakina, caso del cubismo, el expresionismo y hala nola, kubismoan, espresionismoan cierto sentido onírico. También utiliza eta nolabaiteko zentzu onirikoan. diversos referentes, tanto de la historia Artearen historiako nahiz bere del arte como de su personal repertorio errepertorio ikoniko pertsonaleko icónico, consiguiendo ensanchar y hainbat erreferentez ere baliatu zen eta enriquecer el imaginario. imajinarioa zabaltzea eta aberastea lortu zuen. El siguiente paso supone un sustancial salto temporal y conceptual. Una Hurrengo urratsak denborazko eta imagen captada junto al Main a su kontzeptuzko funtsezko jauzia dakar paso por Frankfurt, permite observar berekin. Main ibaiaren ondoan, un Gernika de fuertes contrastes entre

15 Frankfurten parean, hartutako irudi bati los negros y los blancos. Está entre esker, beltzen eta zurien arteko alde dos cruces de caminos: El del natural handiak dituen Gernika ikus daiteke. cauce del río a donde se asoma. Y el Bidegurutze biren artean dago: agertzen del artificial puente, que atraviesa el den ibaiaren ibilgu naturalarena eta tokia lugar y permite enlazar ambas orillas. La zeharkatzen duen eta bi ertzak lotzen pintura se transforma al mismo tiempo dituen zubi artifizialarena. Pintura hiri- en un singular equipamiento urbano, ekipamendu berezia bihurtzen da aldi pues se encuentra protegida por una berean, zeren eta teilapeko egitura estructura techada. Tiene el formato de batek babesten baitu. Ezeren zain una marquesina que está a la espera dagoen markesina baten formatua da. de no se sabe qué. Una obra de Ibon Ibon Aranberriren (1969) lana da eta Aranberri (1969) que fue presentada 2002ko Arte Garaikidearen Europako durante la Manifesta de 2002. biurteko Manifestan aurkeztu zen. La llegada del Guernica a España fue Picassok, komunista heterodoxo izan la consecuencia de una estrategia que zenak, sutsuki arbuiatu zuen frankismo supo sortear las vicisitudes políticas lotuaren oinordeko zuzena zen monarkia para trasladarle a una monarquía parlamentarioari eramateko gorabehera parlamentaria que es heredera directa politikoak saihesten jakin izan zuen del atado y bien atado franquismo que estrategia baten ondoriozko Guernica Picasso tanto rechazó desde su posición Espainiara iritsi izana. Javier Arce de comunista heterodoxo. El artista (1973) artista kantabriarrak Max Estrella cántabro Javier Arce (1973) ha creado galerian horma-irudi bat sortu du, zeina un mural en la galería Max Estrella que 1981eko egun haietako esperientzia parte de la experiencia de aquellos días oinarri duen. Margolana Barajasko de 1981. Está basado en la difundida aireportura lehorreratzean egin zioten imagen de la arribada del cuadro al argazki zabalduan dago oinarrituta. aeropuerto de Barajas. Puede verse Mihise biribilkatua hegazkineko sototik cómo desciende el lienzo enrollado ateratzen zutenean nola beheratzen cuando es sacado de la bodega del zen ikus daiteke irudian, eta pistan avión, mientras que a pie de pista se bertan, eragiketa babesten, guardia percibe a gran cantidad de guardias zibil ugari ikusten dira. Multzoa zuri- civiles custodiando la operación. El beltzean margotu da, eszena positibo conjunto se ha pintado en blanco y negro eta negatibo aldeen arteko jokoan con una factura limpia que representa irudikatzen duen gauzatze garbiaz. “La la escena en un juego entre partes en

16 Javier Arce (1973)

1. The return of Guernica to (2012) lanaren argazkia. Ikatz-marrazkia. Newman Popiashvili Galleryko (New York) horma-irudia.

Fotografía de la obra 1. The return of Guernica to Spain. 2012 Carbón. Pintura mural en Newman Popiashvili Gallery (New York) 300 x 700 cm.

17 Kepa Garraza (1979) B.I.D.A. (Brigadas Internacionales para la Destrucción del Arte). 2007-2010

18 Benemérita” guardia zibilaren multzo positivo y en negativo. Una presencia, armatuko agenteak bertan egotea la de los agentes del cuerpo armado Espainia frankistarekin bat zetorren de la Benemérita que revela el signo zeinu nabaria da. inequívoco de su identificación con la España franquista. Beste pieza batean, metalezko artxibategi bat aldatu egin da, En otra pieza, un archivador metálico ha Duchampek bere “ready-made”etako sido modificado, como hiciera Duchamp batzuekin egin zuen bezalaxe, albo con algunos de sus ready mades, batetik ireki eta barruko erretilu batzuk para abrirse por un lateral y descubrir agertzeko, zeienen barruan grabatuak una serie de bandejas interiores que dauden. Horien irudiak Picassoren lanak, albergan grabados, cuyas imágenes MOMAn kokatu zenetik, jasandako proceden de algunos atentados sufridos eraso batzuetatik datoz. Esaterako, por el trabajo de Picasso desde que se Tony Shafrazi galerista eta ekintzaileak instalara en el MOMA. Es el caso de “Kill Lies All” (hil gezur guztiak) esaldia la pintada que le infirió el galerista y idatzi zuen pintura gorriz. Halaber, activista Tony Shafrazi cuando le roció fanzine batek gertaerak modu hedatu con pintura roja la frase Kill Lies All eta zabalean zuhurki ezagutzeko bidea (matar todas las mentiras). Asimismo, eman zuen. un fanzine da pie a conocer más certeramente los acontecimientos de EHUren eskutik Arte Ederretan un modo popular y divulgativo. lizentziatua den Kepa Garrazak(1979) bi aldiz margotu du margolana gauzatze El también licenciado en Bellas Artes neoklasiko eta fotoerrealistaz. Horietako por la UPV / EHU Kepa Garraza (1979) batean, hauxe ikusten da: emakume ha pintado en dos ocasiones al cuadro ikusle batek mihisearen aurretik con una factura entre neoclásica y igarotzen da. Mihiseak BIDA (Brigada fotorrealista. En uno de ellos se ve a una de Intervención para la Destrucción del espectadora que cruza por delante del Arte) izeneko sasitalde baten erasoa lienzo. Este ha sufrido el ataque de un jasan zuen eta erdialdean zulo handia colectivo ficticio denominado BIDA egin zioten. Beste lan piktorikoak hauxe (Brigada de Intervención para la erakusten du: ekintza haren ondoren, Destrucción del Arte) y le ha infligido hots, mihiseak kalte handia jasan eta un gran boquete en la parte central gero, pertsona bat zinta bat jartzen ari del mismo. El otro trabajo pictórico da inor igaro ez dadin. Elektronikoki muestra a una persona que tras la

19 20 erregistratutako bi pieza dira, eta horrek acción está colocando la cinta de no margotuaren eta fotografiatutakoaren cruzar después de haber sufrido el gran arteko elkarrizketa ahalbidetzen du eta desperfecto. Se trata de dos piezas que multzoari izaera dokumentala ematen se han registrado electrónicamente lo dio. que permite un diálogo entre lo pintado y lo fotografiado y otorga un carácter Azkenik, irudi batzuek 2012an hogeita documental al conjunto. hamar bat lagunek Zilbetitik gertuko mendietan auzolanean egindako talde- Finalmente, una serie de imágenes lana dakarkigute gogora. Picassoren recuerda el trabajo colectivo en auzolan margolana pago bertikaletan margotzeko llevado a cabo en 2012 por unas treinta xedea Agustín Ibarrolak Oman egin zuen personas en los montes próximos a lana gogora dakarkigun aldarrikapena Zilbeti. El objeto de pintar el cuadro da. Eta Erroko bailara horren natura de Picasso sobre las verticales hayas salbatzea du helburu, Magnetitas es una reivindicación que recuerda al enpresaren ekintzaren mehatxupean trabajo de Agustín Ibarrola en Oma. Y baitago, bertako mea-baliabideak tiene como fin salvar la naturaleza de ustiatu nahian baitabil. Mendira igotzeak este valle de Erro que está amenazado horma-irudia hautematea dakar baina, por la acción de la empresa Magna batez ere, tokiaren handitasunaren berri que quiere explotar sus importantes ematea eta lurraldeko oroimena eta recursos minerales. Subir al monte ondarea kontuan hartzen ez dituzten supone percibir el mural pero sobre balio ekonomikoek zuzendutako todo dar cuenta de la magnitud del bizimoduaren zentzugabetasuna lugar y observar el absurdo de la vida ikustea. dirigida por los valores económicos que no tienen en cuenta la memoria ni al Azken Gernikak erakusketaren patrimonio del territorio. proposamenak, itxurazkoaren eta benetakoaren artean, gertakari batzuen La proposición de los últimos Gernika objektibotasunaren eta sormenezko se desliza entre lo ficticio y lo real, imajinarioaren subjektibotasunaren la objetividad de unos sucesos y lo artean, egindakoaren partikularraren subjetivo del imaginario creativo, lo eta errefusa lortzen duen gailentasun particular de lo hecho y la relevancia unibertsalaren artean, zehatzaren universal que alcanza su rechazo, xehetasunaren eta ikur abstraktuaren el detalle de lo concreto y el símbolo artean eta norbanakoaren lanaren abstracto, el trabajo individual y la

21 eta modu anonimoan sortutako talde- colectiva acción creada de modo ekintzaren artean txirrist egiten du. Eta anónimo. Todo lo cual tiene la cualidad horrek guztiak lan baten iragazkortasuna de revelar la permeabilidad de una obra ezagutaraztea du ezaugarri: lan horren cuyo sentido ha ido re-semantizando zentzuak interes asko, bestelako asmoak muchos intereses, distintos propósitos eta ideia ugari berriz semantizatuz y gran variedad de ideas. Un dispositivo joan da. Instalatzeko eta hautemateko que depende de cómo se instale y pueda moduaren araberako gailua da, baita percibirse, así como de la ideología de pertsona bakoitzaren ideologiaren cada persona. Relato en cualquier forma araberakoa ere. Edonolako kontakizuna, que se muestra fragmentario y frágil zatikatua eta hauskorra ageri dena, aunque sea muy preciso en la estrategia irudikatzeko estrategiari dagokionez de representación. Nada es definitivo y oso zehatza bada ere. Ezer ez da betiko no está expuesto a que puedan ocurrir eta ez dago erabat kontrolpean ez situaciones no totalmente controlables. dauden egoerarik gertatzeko arriskuan. Ni siquiera por las intenciones originales Ezta ekintza artistikoaren jatorrizko del acto artístico. asmoengatik ere. El arte no sólo proclama y da carta Arteak ez ditu ekintzak aldarrikatu de naturaleza a los hechos sino que eta horiei herritar-agiria eman siendo notario sirve para difundir besterik egiten; notarioa izanik, realidades, cuestionar herencias y errealitateak zabaltzeko, jaraunspenak también sensibilizar frente a los horrores eztabaidatzeko eta giza izuekiko sentikor humanos. bihurtzeko balio du.

22 IKUSGAI DAUDEN LANAK OBRAS EXPUESTAS

23 José Antonio Agirre lehendakariak Parisko Erakusketa Unibertsalera (1937) egin zuen bisita. Visita del Lehendakari José Antonio Aguirre a la Exposición Universal de París (1937) Argazkia / PVCzkoa - Fotografía / PVC 40 x 64 cm.

24 Gernika lanaren fotomuntaketa / Fotomontaje de la obra Gernika. 2002 Manifesta. Frankfurt Argazkia / PVCzkoa - Fotografía / PVC 40 x 64 cm.

Ibon Aranberri

25 2. The return of Guernica to Spain lanaren argazkia (2012). Ikatz-marrazkia. Max Estrella galeriako (Madril) horma-irudia. Fotografía de la obra 2. The return of Guernica to Spain. 2012 Carbón. Pintura mural en la galería Max Estrella (Madrid) Argazkia / PVCzkoa - Fotografía / PVC 120 x 180,5 cm.

Javier Arce

26 Kill lies all. 2012 Fanzinea / Fanzine

Track record Guernica. 2012 Aluminiozko Kutxa Militarra eta punta lehorreko 12 grabatu, 1/3. Caja Militar de aluminio y 12 grabados punta seca, 1/3. 27 120 x 60 x 70 cm. Acción de asalto al Arte nº 19, Madrid (2010) lanaren argazkia. Fotografía de la obra Acción de asalto al Arte nº 19, Madrid. 2010 Argazkia / PVCzkoa - Fotografía / PVC 120 x 212 cm.

Kepa Garraza

28 28 lanaren argazkia Acción de Asalto al Arte nº 2, Madrid. 2007 Fotografía de la obra Acción de Asalto al Arte nº 2, Madrid. 2007 Argazkia / PVCzkoa - Fotografía / PVC 120 x 161,5 cm.

29 29 Coordinadora Monte Alduide Zilbeti Bizirik - Mendiaundi Bizirik

30 Zilbetiko herri-ekintza / Acción popular en Zilbeti Gernika. 2012 Argazkia / PVCzkoa - Fotografía / PVC 120 x 170 cm.

31 Euskal artisten “Gernikak” Los Gernikas de los artistas vascos

32 Pertsona batzuek diru-interesengatik Hay personas que actúan por intereses jokatzen dute, ekoizpenerako dirua crematísticos, cuando existe dinero dagoenean edo obra jakin bat egitea para producción o si se les encarga la enkargatzen zaienean, eta orduan realización de una determinada obra, bakarrik ahalegintzen dira horien y sólo entonces se afanan en la tarea kargu utzitako lanean. Beste askok, encomendada. Pero otros muchos, por berriz, beren nahiak agindutakoa contra, realizan los trabajos siguiendo el jarraituz egiten dituzte lanak. Barru- dictado de su propio deseo. Les sale barrutik irteten zaie eta sentimendu de dentro, por sentimiento profundo, sakonagatik, borondate pertsonalagatik, voluntad personal, respuesta ideológica erantzun ideologikogatik edo premia o necesidad existencial. En la historia, Euskal artisten “Gernikak” existentzialagatik egiten dute. Horixe es lo que ha ocurrido ante la enorme gertatu da historian, Guernicaren significación simbólica del Guernica Los Gernikas de los artistas vascos garrantzi sinboliko handiaren eta 1937ko y la especial intensidad metafórica de bonbardaketen gertakari ikaragarrien los terribles sucesos del bombardeo de bizitasun metaforiko bereziaren aurrean. 1937.

Gertaera lazgarriak gertatu zirenetik, Desde que sucedieron los dramáticos Gernika euskal sortzaileen eta sortzaile hechos, Gernika ha sido un referente atzerritarren arreta bereganatu duen temático que ha producido la atención erreferente tematikoa izan da. Guztion de los creadores vascos y foráneos. En buruan dago Picassoren (1881-1973) la mente de todos está el gran mural de horma-irudi handia, zeinaren giza Picasso (1881-1973), cuya divulgación atsekabearen zabalkunde sinbolikoa simbólica del dolor humano y la eta espazio eta denboraren zatikatzea fragmentación del espacio y el tiempo es unibertsalak diren. Gutxiago ezagutzen universal. Menos conocida es la portada da, berriz, Eusko Jaurlaritzak gerra del libro Guernica que el Gobierno Vasco zibil betean argitaratu zuen Guernica publica en plena guerra civil. Interesante liburuaren azala. Nicolás Martínez Ortiz obra del cartelista Nicolás Martínez Ortiz de Zarate (1907-1991) kartelgilearen de Zarate (1907-1991), cuyo primer lan interesgarria da. Azalaren lehen plano muestra cómo cae una de las planoan bonba bat hiribilduan jausten bombas sobre la villa. Mientras que erakusten da. JURek (José María JUR (José María de Uribarren) ilustra de Uribarren), aldiz, Durangoko la portada del bombardeo de Durango, bonbardaketaren azala irudikatu zuen. también son de interés las ilustraciones Halaber, Nikek (Luciano Quintana, que hace Nik (Luciano Quintana, 1904-

33 1904-1976) Otxandio, Bilbo, Durango 1976) para denunciar los sucesos eta Gernika herrietan gertatutakoa de “Otxandiano, , Durango, 1937ko Gudari aldizkarian salatzeko ¡Gernika!” en la revista Gudari de 1937. egin zituen irudiak (Otxandiano, Bilbao, Los dibujos de Aurelio Arteta (1879- Durango, ¡Gernika!)oso interesgarriak 1940) presentan a un hombre arrodillado dira. Aurelio Artetaren (1879-1940) delante de las humeantes ruinas y no marrazkiek gizon bat hondakin ketsuen lejanos de los referentes está el creo que artean belauniko jarrita aurkezten dute mal denominado Tríptico de la Guerra. eta erreferentetik gertu, nire ustez gaizki También se editaron unas tarjetas izendutako Gerraren Triptikoa dago. postales creadas por Paco Ribera Paco Riberak (1907-1990) egindako (1907-1990) con motivo de la instalación posta-txartel batzuk ere argitaratu ziren, del Gobierno Vasco en Barcelona. Eusko Jaurlaritza Bartzelonan kokatu izana zela eta. Con el paso del tiempo, autores como los guerniqueses Pelayo Olaortúa (1910- Denboraren poderioz, egile batzuek, 1983), Luis Iriondo (1923), Ricardo esaterako, Pelayo Olaortúa (1910- Abaunza (1956) o Sofía Gandarias 1983), Luis Iriondo (1923), Ricardo (1957), así como el zarauztarra Abaunza (1956) edo Sofía Gandarias Julián Ugarte (1929), han dejado (1957) gernikarrek edo Julián Ugarte convencionales pinturas que evocan el (1929) zarauztarrak, hiribilduaren siniestro total de la villa. Un dibujo de erabateko hondamena gogora dakarten Rafael Ruiz Balerdi (1934-1992) para la ohizko margolanak utzi dituzte. Rafael revista Gaiak revela una faceta figurativa Ruiz Balerdik (1934-1992)Gaiak y militante del pintor donostiarra que aldizkariarentzat egin zuen marrazki es poco conocida. Agustín Ibarrola batek margolari donostiarraren (1930) y Dionisio Blanco (1927-2003), gutxi ezaguna den alderdi figuratibo han hecho muchas referencias tanto eta militantea ezagutarazten du. a Gernika como al cuadro de Picasso, Agustín Ibarrolak (1930) eta Dionisio reproduciéndolo parcialmente en Blancok (1927-2003) Gernikari nahiz muchos trabajos. También, Javier Picassoren margolanari buruzko Urquijo (1939-2003) creó una instalación hainbat erreferentzia egin dituzte, eta en 1981. lan askotan Guernicaren zati bat kopiatu dute. Era berean, Javier Urquijok (1939- Cuando se cumplieron los 50 años 2003) horri buruzko instalazio bat sortu de la destrucción, la villa se llenó del zuen 1981ean. arte creado por los artistas vascos, en

34 34 Hondamendi hura gertatu zenetik 50 cuya exposición todo el mundo trabajó urte bete zirenean, Gernika euskal desinteresadamente. Se habilitaron los artistek sortutako arteaz bete zen eta espacios deportivos del Instituto local, erakusketa hartan guztiek eskuzabalki disponiendo paneles y colocando luces lan egin zuten. Horretarako, bertoko para acoger las obras. Los 71 creadores institutuko kirol-instalazioak prestatu vascos de Artea Gernikan en el que ziren eta panelak eta argiak jarri ziren destacaba el cuadro de Txemi Mediero lanak erakusteko. Artea Gernikan fueron seleccionados por un comité erakusketaren 71 euskal sortzaileek compuesto por tres profesionales (Txemi Medieroren margolana artísticos 1. Con el mismo motivo, nabarmentzen zen)artearen hiru Diario 16 sacó un suplemento especial profesionalek osaturiko batzorde batek que presentaba la obra de 15 artistas hautatu zituen 1. Era berean, Diario 16 vascos, como Iñaki de la Fuente, aldizkariak gehigarri berezia argitaratu Alfonso Gortázar, José Ibarrola, Daniel zuen 15 euskal artisten lanak erakusteko: Tamayo, Alberto Rementería, Manolo Iñaki de la Fuente, Alfonso Gortázar, Gandía, Bonifacio Alfonso, José Ángel José Ibarrola, Daniel Tamayo, Alberto Lasa o Darío Urzay 2. También Remigio Rementería, Manolo Gandía, Bonifacio Mendiburu (1931-1990), José Antonio Alfonso, José Ángel Lasa edo Darío Sistiaga (1932) y Daniel Txopitea (1950- Urzay 2. Halaber, Remigio Mendiburuk 1997) editaron una carpeta de grabados. (1931-1990), José Antonio Sistiagak (1932) eta Daniel Txopiteak(1950-1997) Desde entonces son muchos los grabatuen karpeta bat argitaratu zuten. pintores de Euskal Herria que han seguido plasmando sus experiencias en Harrez geroztik, Euskal Herriko torno a los sucesos, como el gran mural margolari askok gertakari haien que hace José Luis Zumeta (1939) en esperientziak irudikatzen jarraitu dute: 1999 o el trabajo coral que pintan al José Luis Zumetak (1939)1999an egin unísono Javier Morrás, Daniel Tamayo zuen horma-irudi handia edo Javier y Jesús Mari Lazkano. Morrásek, Daniel Tamayok eta Jesús Mari Lazkanok batera margotu zuten Para algunos, como Ibon Aranberri koru-lana. (1969), Javier Arce (1973), Kepa Garraza

1 Satur Abón, Xabier Sáenz de Gorbea eta 1 Satur Abón, Xabier Sáenz de Gorbea y Javier Viar Javier Viar 2 Luis Merinok hautatuta 2 Seleccionados por José Luis Merino

35 35 Batzuentzat, esaterako, Ibon Aranberri (1979), José Ramón Amondarain (1964) (1969), Javier Arce (1973), Kepa Garraza o el colectivo de Zilbeti (2012), el punto (1979)eta José Ramón Amondarain de partida es el picassiano icono del (1964) artistentzat edo Zilbetiko Guernica. Un importante embrión cuyo taldearentzat (2012), abiapuntua fermento creativo ha ido impregnando Guernicaren ikono picassiarra da. los intereses de los autores a través Hasikin garrantzitsua, zeinaren hartzigarri de los más diversos planteamientos, sortzaileak, ikuspegi, prozedura eta procedimientos y discursos artísticos. arrazoibide artistiko desberdinen bitartez, egileen interesetan eragina izan duen. Para otros, los desarrollos son diversos. “Guernica contra la guerra” fue el título Beste batzuentzat, garapenak que dio Jabier Herrero (1965) a la obra askotarikoak dira. “Guernica contra que expuso en Durango y Bayona la guerra” izenburua eman zion durante el año de 2003. A su vez, Pepo Jabier Herrerok (1965) Durangon Salazar (1972) constituyó una especie eta Baionan 2003an erakutsi zuen de sonoro réquiem en Artium durante la lanari. Pepo Salazarek (1972), berriz, muestra Tiempos de Urgencias (2012). requiem soinudun moduko bat sortu Y el pintor guipuzcoano Keixeta (1963) zuen Artiumen Tiempos de Urgencias hizo una serie de collages en torno a (2012) erakusketan. Eta Keixeta (1963) los cruentos y simbólicos hechos de la margolari gipuzkoarrak collage batzuk egin zituen Gernikaren hondamendiaren destrucción de Gernika, presentándolos gertakari odoltsu eta sinbolikoen gainean, en Zumaia durante 2012. eta 2012an Zumaian aurkeztu zituen.

Agustín Ibarrola (1930) Agustín Ibarrola (1930) Dionisio Blanco Gernika 37-87 ekintzen “Desde Guernica 66” (1966) “Guernica 66” (1966) “Guernica” (1979) logotipoa. Logotipo de Xehetasuna / Detalle los actos Gernika 37-87 36 Gernika 37-87 ekintzen Artea Gernikan erakusketaren Pablo Aizoiala Vicente Ameztoy Bonifacio Alfonso logotipoa. Logotipo de ikuspegi orokorra. “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) los actos Gernika 37-87 Vista general exposición Artea Gernikan (1987) 37 Iñaki de la Fuente Manolo Gandía Jesús Mari Lazkano Alfonso Gortazar “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Gernika” (1987)

Vicente Roscubas Daniel Tamayo Darío Urzay Remigio Mendiburu “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Casa bombardeada” I (1987)

38 Alfonso Gortazar José Ibarrola Jose Angel Lasa Txemi Mediero Fernando Roscubas “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Gernika” (1987) “Gernika” (1987)

Remigio Mendiburu José Luis Zumeta Juan Ugalde Herri-ekintza. Kids’ Guernica (2012) “Casa bombardeada” I (1987) ”Gernika” (1999) “Gernika” (1999) Acción popular (2007) Xehetasuna / Detalle 39 Artista atzerritarren Guernicak Los Guernicas de los artistas foráneos

40 Gernikako gertakariek mundua hunkitu Los sucesos de Gernika conmovieron zuten. Espainiako Errepublikak ez zuen al mundo y la República española no zalantzarik egin eta Parisko 1937ko dudó en informar sobre la ignominia Erakusketa Unibertsalerako eraiki zen en distintas partes del pabellón erigido pabilioian bidegabekeria haren berri para la Exposición Universal de París eman zuen. Josep Renauren testuak de 1937. Textos y fotomontajes de eta fotomuntaketak modu zehatz eta Josep Renau aluden a la situación de tinkoan ari izan ziren egoera hartaz; manera precisa y detonante, mientras Picassok, berriz, alegatu sinbolikoa egin que Picasso hace un alegato simbólico eta gerraren kontrako munduko kartelik y crea el más grande cartel del mundo Artista atzerritarren Guernicak handiena sortu zuen. contra la guerra. Guernica era askotan margotu eta El Guernica se ha pintado y aludido Los Guernicas de los artistas foráneos aipatu da. Nazioarteko artista asko de múltiples maneras. Es un icono liluratu duen ikonoa da, eta artistek que ha fascinado a muchos artistas geroko lanak egiteko erabili ohi dute, internacionales que lo han utilizado para bonbardaketari buruz zentzu kritikoa posteriores obras, teniendo en cuenta kontuan hartuta eta beste egoera su sentido crítico respecto al bombardeo iraingarri batzuetara eramanez. 1969. y llevándolo a otras circunstancias urteaz geroztik, Equipo Crónica taldea ignominiosas. A partir de 1969, el Equipo (1963-1981) haren bertsioak egiten Crónica (1963-1981) comenzó a hacer hasi zen eta margolana asalduraren versiones y el cuadro se transformó eta frankismoaren kontrako borrokaren en un icono de la rebeldía y la lucha ikono bilakatu zen. Diktaduraren antifranquista. Al fi nal de la dictadura y bukaeran eta trantsizioan zehar horma- durante la transición hubo numerosas irudiaren kopia ugari egon ziren ikusgai reproducciones del mural en las paredes auzoetako hormetan eta auzolanean lan de los barrios y fueron bastantes las asko sortu ziren, artisten eta pertsona obras gestadas en auzolan donde anonimoen eskutik. Halaber, Belfasteko, trabajaron artistas y personas anónimas. Berlingo, Gazako edo borrokan También se han hecho muy famosos los diharduten beste herrialde askoetako Guernicas de Belfast, Berlín o Gaza y de Guernicak ospetsu bilakatu dira. Kalean otros pueblos en lucha. Pintados en la margotu dira eta zeinek bere bariazio calle, presentan variaciones cromáticas kromatikoak eta testuinguruak agertzen y contextualizaciones locales que ditu, egitura osorik utziz eta aldaketa dejan la estructura intacta e introducen adierazgarriak sartuz. Ohizkoa izan da significativos cambios. El traslado

41 beste material batzuetara igarotzea. a otros materiales ha sido bastante Batzuetan, enkarguz, 1955ean Nelson corriente. A veces por encargo, como Rockefellerek Jacqueline de la Baume el que hizo Nelson Rockefeller en 1955 Dürrbachi (1920-1989) egin zion a Jacqueline de la Baume Dürrbach bezala: Picassoren onespenarekin, (1920-1989) para, con la aquiescencia tapiz bilakatzeko. Gaur egun, tapiz de Picasso, transformarlo en un tapiz hori NBEn dago ikusgai. 2006an que actualmente se encuentra en la Lee Mingwei (1964) taiwandarrak ONU. Las acciones que hace en 2006 el egin zituen ekintzek eraikuntza eta taiwanés Lee Mingwei (1964) unen suntsiketa elkartu zuten, zoruan hainbat construcción y destrucción, creando koloretako hareaz egindako Guernica sobre el suelo un Guernica realizado sortuz. Hura zapaltzeko asmoz egin con arena de diversos colores que zen eta erakusketaren ostean erratzez puede pisarse para barrerse al terminar garbitu zen. 2007an Javier Arce la muestra. En 2007 el cántabro Javier (1973) kantabriarrak tamaina handiko Arce (1973) convierte las grandes margolana paper handia bilakatu zuen, proporciones del cuadro en un enorme zakarrontzira botatzen den bezala papel que estruja como cuando se tira marruskatzen zena. Keinu horrek a la papelera, gesto que tanto sirve de arbuiatzeko nahiz gorazarre egiteko repudia como de homenaje al recuperar balio izan zuen, material apurtezina el irrompible material y extenderlo sobre berreskuratzeko eta horman zabaltzeko la pared. Con motivo de la inauguración aukera baitzegoen. Londresko de la londinense Whitechapel, la polaca Whitechapel-en inaugurazioa zela eta, Goshka Macuga (1967) presentó en Goshka Macuga (1967) poloniarrak, 2009 la réplica del tapiz de Guernica Colin Powellek 2003an Iraken kontrako que Colin Powell mandó cubrir en la gerraren hasiera aditzera ematean NBEn ONU al anunciar los inicios de la guerra estaltzeko agindu zuen Guernicaren contra Irak en 2003. Además, dispuso tapizaren erreplika aurkeztu zuen documentación sobre una alegórica 2009an. Halaber, mahai-inguru alegoriko mesa redonda y una escultura del bati buruzko dokumentazioa eta jeneral citado general norteamericano delante estatubatuar haren eskultura jarri zuen de un vídeo que mostraba la destrucción hondamendi frankista erakusten zuen franquista. bideo baten aurrean. No siempre se utiliza la totalidad del Guernica ez da beti osorik erabiltzen; Guernica sino algunas de sus partes. batzuetan, horren zati batzuez baliatzen El norteamericano Ron English (1966)

42 da. Ron English (1966) estatubatuarra se ha sentido impactado y lo ha hunkituta geratu zen eta askotan pintado en numerosísimas ocasiones, margotu zuen, konstante plastiko transformando algunas constantes batzuk aldatuz eta nolabaiteko pop plásticas e introduciéndolo en cierto eklektikoan sartuz. Izaera ironiko eta ecléctico pop. El espíritu irónico y kritikoa “Guernica de Picasso” lanean crítico se manifiesta en el “‘Guernica antzematen zaio. Haren azterketa de Picasso”, cuyo estudio es de 1976 1976koa da eta Peter Saulek margotu y pinta Peter Saul (1934). Incluso el zuen (1934). Art & Language (1969) conceptual grupo Art & Language (1969) talde kontzeptualean ere sortu zuten crean un “Guernica de Picasso en el Guernica bat: Guernica de Picasso en estilo de Jackson Pollock” (1980). el estilo de Jackson Pollock (1980). Como signo de injusticia, la danesa Bidegabekeria adierazgarri moduan, Nadia Plesner (1981) utiliza fragmentos Nadia Plesner (1981) daniarrak horma- del mural en “Darfurnica” (2010), cuyo irudiaren zatiak erabili zituen “Darfurnica” óleo sobre lienzo dramatiza un hecho (2010) lanean: olioa mihisearen gainean, del pasado y vincula su significación iraganeko gertaera bat dramatizatzen du con una situación contemporánea. La eta haren esanahia egoera garaikide escultura Fallujah que realiza en 2005 el batekin lotzen du. 2005an Siah iraní Siah Armajani (1939) es un nuevo Armajani (1939) irandarrak egin zuen alegato contra la guerra que también Fallujah eskultura, gerraren kontrako alude al Guernica al utilizar fragmentos beste alegatu bat da, eta Guernicaren del cuadro. La masacre indiscriminada zatiak erabiltzen dituenez, margolana de civiles une el dolor de la ciudad iraquí aipatzen du. Zibilen sarraski bereizi con el de la villa foral a través de las gabeak, Irakeko hiriaren atsekabea crines encrespadas del caballo, las Gernikarenarekin lotzen du, zaldiaren llamas dentadas y el mudo testigo de la zurda tentetuen, sugar horzdunen indignidad que es la bombilla. eta gizatxarkeriaren lekuko mutuaren (bonbilla) eskutik. Pero las referencias al bombardeo no sólo se han hecho empleando signos Baina bonbardaketaren erreferentziak ez picassianos. El británico Gary Hume dira zeinu picassiarrez baliatuz besterik (1962) ofrece un irreconocible “Mi egin. Gary Hume (1962) britainiarrak Guernica” en 1992. “¡Habla tú, Gernika!” “Mi Guernica” ezagutezina eskaini es el libro con dibujos que publica zuen 1992an. ¡Habla tú, Gernika! liburu Quijano en 1976, durante la transición.

43 irudiztatua argitaratu zuen Quijanok Mientras que en 2012 ha creado el 1976an, trantsizioan zehar. 2012an, denominado Guernica albaceteño, berriz, Guernica albaceteño delakoa que se ha dispuesto en la Facultad de sortu zuen eta Albaceteko Giza Zientzien Humanidades de la capital castellana Fakultatean jarri zen Condor Legioak en memoria del 75 aniversario de los 1937ko otsailaren 19an hiri horren fallecidos por el bombardeo que hizo la gainean egin zuen bonbardaketako Legión Cóndor sobre esta ciudad el 19 hildakoen 75. urteurrena oroitzeko. de febrero de 1937. El norteamericano Richard Serra (1939)estatubatuarrak Richard Serra (1939) realizó un trabajo 38 tonako lana egin zuen 1986an eta de 38 toneladas en 1986 y lo denominó “Equal-Parallel / Guernica-Bengasi” “Equal-Parallel / Guernica-Bengasi”, izena jarri zion, bi hiriak bolumen tinko relacionando las dos ciudades con eta pisutsuen bidez (1990an Reina Sofía sólidos y pesados volúmenes que Museoan desagertu ziren eta 2008an desaparecieron del Reina Sofía en berregin ziren) lotu zituela. José Prietok 1990 y han vuelto a rehacerse en 2008. (1966) eta Vega Ruizek (1957) zoruaren José Prieto (1966) y Vega Ruiz (1957) gainean jarri ziren kristalezko obra representan Gernika mediante frágiles hauskor eta arinen bitartez irudikatu y livianas obras de cristal dispuestas zuten Gernika. Lan horiek Gernikako sobre el suelo que se expusieron en Kultur Etxean jarri ziren ikusgai, 2000an. la Kultur Etxea de la villa foral en el Suso33 (1977) graffitigileak Reina año 2000. El graffitero Suso33 (1977) Sofía Museoan Homenaje a Guernica participa en un Homenaje a Guernica del omenaldian parte hartu zuen 2006an Reina Sofía en 2006 junto a Boa Mistura, Boa Misturarekin, Brake1ekin edo Brake1 o Max501. Después realiza un Max501ekin batera. Geroago, kaligrafia- planteamiento caligráfico que trae a la ikuspegi bat egin zuen eta foru- villa foral en 2008, siendo acompañado hiribildura eraman zuen 2008an, Enrique por el cantaor Enrique Morente. El chino Morente flamenko-kantariarekin batera. - canadiense Terence Koh (1980), más Terence Koh (1980) txinatar-kanadarrak, conocido como asianpunkboy, expuso “asianpunkboy” bezala ezaguna denak, en 2009 una serie de torres-vitrinas Gernikan jausi ziren bonbekin zerikusia negras relacionadas con las bombas zuten dorre/beira-arasa beltz batzuk caídas en la villa foral. Más global es erakutsi zituen 2009an. Wagner Rossi la acción colectiva promovida por el Campos brasildarrak sustatutako talde- brasileño Wagner Rossi Campos que ekintza orokorragoa zen: Bilbon gauzatu fue llevada a cabo el 10 de julio de 2011 zen, 2011ko uztailaren 10ean. Spazio en Bilbao. Supuso ir desde el Spazio

44 Grossitik Abandoibarraraino joatea zen Grossi hasta Abandoibarra para intentar helburua, Guggenheim Bilbao Museoan entrar en el Guggenheim. El grupo iba sartzeko asmoz. Festa-jantziz jantzita vestido de gala y con un brote de roble zegoen taldea, eta pertsona bakoitzak que sobresalía de una mochila que cada bizkarrean zeraman motxilatik haritz- persona llevaba a la espalda. Además kimua ateratzen zen. Estatubatuar de una relación crítica con la institución erakundearekiko harreman kritikoaz norteamericana, simboliza no sólo la gain, naturaren eta giza izatearen interrelación entre la naturaleza y el ser arteko harremana ez ezik, Gernikako humano, sino el espíritu de la identidad arbolaren euskal nortasunaren izaera vasca del árbol de Gernika. ere sinbolizatzen ditu. En el porvenir también debería estar Alfredo Jaarek (1956) 2012ko irailean el Memorial Gernika que Alfredo Jaar egingo zuen Memorial Gernika ere (1956) iba a realizar en septiembre de egon beharko litzateke etorkizunean. 2012. Una significación que dramatiza Iraganeko gertaera bat dramatizatzen un hecho del pasado y llega al presente. duen eta orainera iristen den esangura El cuadro es símbolo de la organización da. Argentinako erbesteratu politikoen de exiliados políticos de Argentina y se erakundearen ikur da margolana, eta utiliza en el proyecto “Kid’s Guernika” en Kid’s Guernika proiektuan erabiltzen el que una serie de artistas colaboran da: artista batzuk umeekin elkarlanean con los niños para crear lienzos del ari dira margolaren tamaina bereko mismo tamaño que el cuadro cuyo fin mihiseak sortzeko, gerren kontra es protestar contra las guerras. protesta egiteko. La revista Poesía creó el puzzle de un Poesía aldizkariak Guernicaren puzzle Gernika en 1993, cuyo tamaño real está bat sortu zuen 1993an. Haren benetako formado por 532 partes distribuidas en tamaina 532 zatik osatzen dute, 1.104 1.104 páginas. Mientras el mural que orrialdetan banatuta. Gernikan dagoen existe en la villa no deja de ser una mera horma-irudia azulejuzko kopia bat reproducción en distintos azulejos, como besterik ez da, Erroman dagoena la que también hay en Roma, otra cosa bezalakoa; beste gauza bat da, berriz, es el trabajo cerámico en relieve llevado Arcadio Blascok (1928-2013) eta bere a cabo por Arcadio Blasco (1928-2013) ikasleek Mutxamelen, 2009an, egin y sus alumnos en Mutxamel durante el zuten erliebedun zeramika-lana. año de 2009.

45 Protesta presente egon da horma- La protesta ha estado presente en su irudiaren historian. AWC (1969) eta historia. A las acciones de los colectivos GAAG (1969-1976) taldeen ekintzen AWC (1969) y GAAG (1969-1976), ondoren, 1970. urte inguruan eta en torno a 1970 y sobre la guerra del Vietnamgo gerrari buruz Tony Shafrazi Vietnam ha seguido la del activista y aktibista eta galeristak 1974an egin galerista Tony Shafrazi en 1974, luego zuena etorri zen; geroago, Felix reflejadas en la pintura que Felix Gmelin Gmelinek (1962) 1996an egin zuen (1962) realiza en 1996 o mediante pinturan islatutakoak, edo erasotzaileak exposiciones performativas que organiza berak antolatzen zituen erakusketa el propio agresor. Fernando Sánchez performatiboen bitartez. Fernando Castillo (1970), alude al Síndrome de Sánchez Castillok (1970) Síndrome Guernica con una barricada creada con de Guernica aipatu zuen, 2012an Azor los desechos del Azor en 2012. itsasontziaren hondakinekin sortu zuen barrikada baten eskutik. Y es que desde que se suceden los hechos y el cuadro fue llevado a cabo Zeren eta, gertaerak gertatu zirenetik en 1937 son muchísimos los artistas eta margolana 1937an gauzatu que han creado a partir de su herencia zenetik, artista ugarik sortu baitute, o a tenor del significado simbólico del haren jaraunspena oinarri hartuta edo bombardeo. Guernica simboliza el bonbardaketaren esanahi sinbolikoaren dolor experimentado hasta unos límites arabera. Guernica muga odoltsu cruentos en los que se implica el lugar, batzuetaraino esperimentatutako los enseres, las personas y los animales. atsekabearen ikur da; muga horietan Una compleja trama semántica que tokia, lanabesak, pertsonak eta abereak revierte en cada elemento y abre inplikatzen dira. Bilbe semantiko múltiples posibilidades a la hora de konplexua, osagai bakoitzera itzultzen valorar e interpretar a la totalidad de la dena eta konposizio osoa baloratu eta composición. interpretatzerakoan era askotako aukera urratzen dituena.

46 Josep Renau Fotomuntaketa. Fotomontaje

Equipo Crónica “Guernica cortado” (1974) Xehetasuna / Detalle

Enrico Baj “Guernica” (1972)

Matt Groening Los Simpson-en kapitulu baten irudia. Imagen de un capítulo de Los Simpson (2009)

Lee Mingwei “Gernika in sand” (2006) Performance 47 Arcadio Blasco ”Guernica “ (2009) Xehetasuna / Detalle

José Prieto Vega Ruiz “Alerta!” (2000)

Wagner Rossi Campos, “Roble import Export” (2011) Performance

Siah Armajani “Fallujah” (2005)

Goshka Macuga Erakusketa - exposición “The Nature of the Beast” (2009) 48 Xehetasuna / Detalle Goshka Macuga “Collin Powell en 2003” (2009)

Irango gerraren kontrako ibilaldia Pentagonora. Marcha al Pentágono contra la Guerra de Irán. 21-3-2009

Fernando Sánchez Castillo “Síndrome de Guernica” (2011)

Félix Gmelin “Kill All Lies Después de Pablo Picasso (1937) y Shafrazi, Tony (1974)” (1996)

Guillaume Pellay “Tuerie” (2010) 49 The latest Gernikas

By Xabier Sáenz de Gorbea

The title is a desideratum rather than a consolidation; somewhat uncertain despite its extreme forcefulness. Gernika existed and will continue to exist. Other genocides will follow, in different parts of the world, as they’re taking place right now. Although repeated, this perception must not be avoided and discarded: by Art. And in the day-to-day struggle.

Rather than defi ning something defi nite, the name The latest Gernikas is related to our weariness and saturation, as if we had never evolved from the homo homini lupus. Although many remembrance and protest events took place last year, no effort was made to draw together and take the pulse of the reality of some facts: from the past to the present to think of another future. Atomisation was huge and perhaps a waste of efforts too, as numerous as the multiple aims set out to be achieved. Memory, Justice and Reparation of the Truth are still concepts to be written in capital letters and necessary for us all, and even more for those who are still alive and keep the fl ame of horror burning. These should be particularly useful for new generations who are not yet quite clear about what happened and will not hesitate to believe whatever they fi nd in social networks infected by lies and a lack of rigour.

All institutions have tried to do something to mark the 75th anniversary, giving preference to partisan rather than collective interests. They seemed to be competing against each other without achieving the great SYMBOLIC uproar required by the remembrance. As well as ideological instrumental considerations some propagandistic manipulation of the events has also taken place.

The different cultural centres located in the charter city work like true thermometers allowing us to re-live the situation. The Museo Euskal Herria has maintained an on-going programming approach over the last fi ve years with the purpose of recovering the Basque art voices who have worked around the bombing. Gernika Kultur Etxea (Gernika’s culture centre) organised the exhibition Otras miradas sobre Gernika (Other Ways of Looking at Gernika) which was overfl owing with people. Although not everything had the same creative interest, some interesting historical data was brought to light. A partial disembarkation of the year of culture and peace - which started with high hopes – has taken place, but failed to even show all the events to be held. Nothing is known of the memorial sign by Alfredo Jaar, and the dynamising objectives of the disperse Urdaibaiarte exhibition have all but been achieved. However, workshops such as Kids´ Guernica promoted by the Gernika Peace Museum, Gernika Gogoratuz and Kultur Etxea have seen the light. At the same time, the sculpture Agonía del fuego (Fire Agony) by Nestor Basterretxea (from ) - which despite being subject to some functional changes has not improved the excellence of the original scale-model - was also installed.

Concurrently, other art spaces have also tried to do their bit. 35 pieces of work were shown at the Museum of Art and History of Durango. The exhibition gallery Kutxa Boulevard of San Sebastian showcased two activities. While Gernika discovers the approaches of Zumeta and Mikel Laboa, the exhibition Donde habita el recuerdo (Where memory lives) shows photographs 50 by Clemente Bernard on the excavations of human remains. Artium – the Basque-Museum Centre of Contemporary Art in Vitoria – also created a programme made up of two proposals: reproducing the different phases of the Guernica by José Ramón Amondarain; and the exhibition Tiempos de urgencias (Emergency Times) where artists such as Pilar Albarracín, Daniel García Andújar, Cristina Lucas and Pepo Salazar (from Vitoria) were involved in work related to the Civil War and other tragic situations using sound and video installations. 2013’s approach

The exhibition gravitates between two well-differentiated poles. On the objectual art side, sculpture, photographs and etchings are aimed at building a fragmented, incomplete narrative. Thanks to this slight fragility, this narrative allows the consideration of specifi c work and the creation of a questioning dynamic process to be joined by the contribution of the latest generations. But above all, the key is to connect very different pieces where each of us can interpret what is being perceived and make our own the experience of a micro-story. Apart from the fi ction generated by every new paradigm, an impulse towards a wide and more objective study to focus on the knowledge of the art forms created since the bombing of 26 April 1937, is also pursued. To achieve this, two projections offer the possibility of bringing closer other different Guernicas and Gernikas (Basque spelling).

This starts by acknowledging the footprint left by the charter city on the impression of the mural painting created by Picasso. For this purpose, there is a copy of the historical photograph capturing the visit of the lehendakari Jose Antonio Aguirre to the Hall of the Spanish Republic. The image depicts in the forefront the procession made up by Francisco Basterrechea, Julián Tellaeche, Antón Irala, José Gaos, Rafael Picavea, José María Ucelay o Pedro de Basaldua. At the back of the group we can see Guernica, with the name featuring at the bottom edge. Unequivocal proof that Picasso himself wanted to declare the theme whose tragedy unfolded in the work. Truthfully, the creator received the commission to carry out a painting earlier in January 1937. But it is also true that he did not start working until after the famous bombing and when he learnt about the news published in L´Humanité, and that he was also encouraged by the initiatives of writers such as Juan Larrea or Cansino Assens. His partner, Dora Maar, was in charge of photographing the different painting phases of the great work of art, dating the progress of a composition which has symbols unassumingly allowing for the personal mystery of individual enlightment. It is clear that in order to carry it out, Picasso was based on the instrumental complexity of previously created languages, such as cubism, expressionism and some dreamlike sense. He also used different reference points in art history such as his own iconic repertoire, achieving an expansion and enrichment of the imaginary.

The next step entails a substantial jump in time and concept. An image of the painting was captured near Main as it crossed through Frankfurt, allowing us to notice a Guernica of strong contrasts between blacks and whites. It is at a crossroads: the natural riverbed where it stands out; and the artifi cial bridge which crosses the place and allows both river banks to be linked. The painting is transformed at the same time into a unique piece of urban equipment as it is protected by a roofed structure. The structure is shaped like a bus shelter awaiting who knows what? The work by Ibon Aranberri (b. 1969) shown during the Manifesta exhibition in 2002.

The arrival of the Guernica in Spain was the result of a strategy which skilfully dodged political diffi culties to land at the parliamentary monarchy who inherited the ‘everything well and truly tied up’ of Franco that Picasso despised so much from his eclectic communist standpoint. The artist from Cantabria Javier Arce (b. 1973) created a mural painting at the art gallery Max Estrella which stems from the experience of those days in 1981. It is based on the broadcast image of the paintings arrival at Barajas Airport. We can see how the rolled-up canvas is removed from the cargo compartment of the plane while a large number of Guardia Civil policemen supervise 51 the entire operation at the edge of the runway. The assembly was painted in black and white with a clean layout representing the scene at play between the parties in positive and negative. A presence - of the agents of the armed forces of the Benemérita - reveals the unequivocal hallmark of Franco’s Spain.

In a separate work, a metal file cabinet was modified, in the style of some of Duchamp’s readymades, to be opened from one side to reveal a series of internal trays containing etchings with images of the attacks suffered by Picasso’s work since it was installed in the MOMA. This is the case of the graffiti made by the gallery owner and activist Tony Shafrazi who sprayed it with red paint to write Kill Lies All. Also, a fanzine offers the possibility of getting to know more accurately the events in a popular and informative way.

Another artist, who obtained a degree in Fine Arts at the UPV / EHU (University of the Basque Country), Kepa Garraza (b. 1979) painted the composition twice with neoclassical and photorealistic lines. One of them depicts a female spectator walking in front of the canvas. This was attacked by a fictitious group called BIDA (Brigade of Intervention for the Destruction of Art) and sustained a large hole in the middle. The other painting shows a person who, after the event, is placing do-not-cross tape after the huge damage has taken place. These two paintings are electronically recorded which allows a dialogue between the image painted and the image photographed and provides a documentary nature to the ensemble.

Finally, a series of images evokes the collective work of Auzolan in 2012 by thirty people in the mountains nearby Zilbeti. The aim of painting Picasso’s work on vertical beech trees is a vindication which reminds us of the work carried out by Agustin Ibarrola in Oma. And the purpose is to save the natural environment of the valley of Erro which is threatened by the Magnetitas company who intend to exploit the significant mineral resources of the valley. Climbing a mountain implies the perception of the wall painting and above all to realise the magnitude of the place and observe the absurdity of life driven by financial values which fail to take into account heritage or nature.

The proposal by The latest Gernikas slips through fiction and reality; the objectivity of events and the subjectivity of the creative imaginary; the factual particulars and the universal relevance of their rejection; the actual detail and the abstract symbol; the individual work and the collective action created anonymously. All of this has the quality of revealing the permeability of a piece of work whose sense has given new meaning to widespread interest, different purposes and a vast variety of ideas: a device which depends on how it is installed and can be perceived, as well as on the ideology of each person. A tale in any format – shown as fragmented and fragile – although it is also very accurate in its representative strategy. Nothing is final and it is not exposed to the event of uncontrollable situations taking place. Not even due to the original intent of the art work.

Art not only proclaims and gives nature to events but also acts as a faithful witness, disseminating reality, questioning inheritances and also raising awareness regarding human horror. The Gernikas by Basque artists

Some people are driven by financial interests, where there is money for production or when a certain work is commissioned, and only then they endeavour. But many others however, carry out their work following their own desires. It comes from within, through a deep feeling, personal will, ideological response or existential need. In history, this has occurred with regards to the

52 huge symbolic significance of the Guernica and the special metaphorical intensity of the horrific events of the bombing of 1937.

Since the dramatic events took place, Gernika has become a benchmark attracting the attention of Basque and foreign creators. We all have in mind the great mural by Picasso (b. 1881– d. 1973) which is universal due to its symbolic dissemination of human pain and space fragmentation. However, the cover of the book Guernica published by the Basque Government in the midst of the Civil War is lesser known. This interesting work by the poster designer Nicolás Martínez Ortiz de Zarate (b. 1907– d. 1991) depicts in the foreground one of the bombs falling on the city. JUR (José María de Uribarren) illustrated the front cover of the bombing of Durango, and the illustrations created by Nik (Luciano Quintana, b. 1904– d. 1976) to denounce the incidents of “Otxandiano, Bilbao, Durango, ¡Gernika!” for the magazine Gudari of 1937 are also of interest. The drawings by Aurelio Arteta (b. 1879– d. 1940) show a man kneeling down before the smoking ruins and not far from these art references there is also the – wrongly named in my view - Tríptico de la Guerra (War Triptych). Postcards created by Paco Ribera (b. 1907– d. 1990) were also issued to commemorate the arrival of the Basque Government in Barcelona.

As time has gone by, authors from Gernika such as Pelayo Olaortúa (b. 1910– d. 1983), Luis Iriondo (b. 1923), Ricardo Abaunza (b. 1956) or Sofía Gandarias (b. 1957), as well as Julián Ugarte (b. 1929) from Zarautz, have left us conventional paintings which evoke the total loss of the city. A drawing by Rafael Ruiz Balerdi (b. 1934– d. 1992) for the Gaiak magazine reveals a figurative and militant side of the painter from San Sebastian which is hardly known. Agustín Ibarrola (b. 1930) and Dionisio Blanco (b. 1927– d. 2003), have referred several times both to Gernika and to the painting by Picasso, which has been partially reproduced in many pieces of their work. Javier Urquijo (b. 1939– d. 2003) also created an installation in 1981. In the 50th anniversary of the destruction, the town was filled with art created by Basque artists, and everyone worked voluntarily for the exhibition. The sport areas of the local secondary school were provided with panels and lighting to house the pieces of work. The 71 Basque creators of Artea Gernikan with the painting by Txemi Mediero taking centre stage were selected by a committee made up of three professional artists (1). To mark this anniversary, the magazine Diario 16 issued a special supplement featuring the work of 15 Basque artists, such as Iñaki de la Fuente, Alfonso Gortázar, José Ibarrola, Daniel Tamayo, Alberto Rementería, Manolo Gandía, Bonifacio Alfonso, José Ángel Lasa or Darío Urzay (2). In addition, Remigio Mendiburu (b. 1931–d. 1990), José Antonio Sistiaga (b. 1932) and Daniel Txopitea (b. 1950– d. 1997) issued a folder of etchings. (1) Satur Abón, Xabier Sáenz de Gorbea and Javier Viar (2) Selected by José Luis Merino.

Since then, many painters from the Basque Country have continue to express their experiences around the events, like in the great mural created by José Luis Zumeta (1939) in 1999 or the joint work painted in unison by Javier Morrás, Daniel Tamayo and Jesús Mari Lazkano.

For some, such as Ibon Aranberri (b. 1969), Javier Arce (b. 1973), Kepa Garraza (b. 1979), José Ramón Amondarain (b. 1964) or the community of Zilbeti (2012), the starting point is the iconic Guernica by Picasso. This major embryo has a creative ferment which has impregnated the interest of authors throughout the widest fields, procedures and artistic discourses.

For others, the breakthrough was different. Guernika contra la guerra (Gernika against the war) was the title given by Jabier Herrero (b. 1965) to his work exhibited in Durango and Bayonne in 2003. In turn, Pepo Salazar (b. 1972) built up a kind of sound requiem in Artium during the exhibition Tiempos de Urgencias (Times of Emergencies) (2012). The painter Keixeta (b. 1963)

53 from Guipuzcoa created a series of collages around the bloody and symbolic events of the destruction of Gernika which were shown in Zumaia in 2012. The Guernicas by foreign artists

The events of Gernika touched the world and the government of the Spanish Republic did not hesitate to inform on the ignominy in different parts of the Hall erected for the Paris World’s Fair in 1937. While texts and photo-collages by Josep Renau refer to the situation in an accurate and clashing way, Picasso makes a symbolic plea and creates the largest banner against the war in the world.

Guernica has been painted and referred to in multiple ways. This icon has fascinated many international artists who have used it for further work, taking into account its critical spirit towards the bombing and applying it also to other ignominious causes. Since 1969, the Equipo Crónica (Chronic Team) (b. 1963– d. 1981) started to create versions and the painting became an icon for anti-Franco rebellion and fight. At the end of the dictatorship and during the transition period, numerous reproductions of the mural were depicted on the walls of neighbourhoods and many pieces of work were created in Auzolan where both artists and anonymous people work. The Guernicas of Belfast, Berlin or Gaza and other struggling nations have also become very famous: painted in the streets, they show different colour variations and local adaptations to context leaving the structure intact and introducing significant changes. The transfer to other materials has also been common place. Some were made on commission; these include a reproduction in tapestry created in 1955 with Picasso’s permission by Jacqueline de la Baume Dürrbach (b. 1920- d. 1989). The piece was commissioned by Nelson Rockefeller and is currently housed at the United Nations Building. The activities undertaken by the Thai artist Lee Mingwei (b. 1964) in 2006 combined construction and destruction to create a Guernica on the floor, made of different coloured sand which could be stepped over to be brushed off at the end of the exhibition. In 2007, the artist from Cantabria Javier Arce (b. 1973) turned the large proportions of the painting into a huge paper which is crumpled up when discarded to the waste bin, in a gesture which both condemns and pays homage as the unbreakable material is recovered and displayed on the wall. For the opening of the Whitechapel Gallery in London in 2009, the Polish artist Goshka Macuga (b. 1967) exhibited a replica of the Guernica tapestry (famously covered over at the UN on Colin Powell’s orders when he announced the commencement of hostilities against Iraq in 2003). Also, the artist produced documentation related to an allegorical round table and a sculpture of the American general mentioned above, depicted before a video showing the destruction ordered by Franco.Nevertheless, the whole Guernica is not always used, only some parts of it. The American artist Ron English (b. 1966) was impressed by it and has painted it on many occasions transforming some visual parameters and introducing it into some eclectic pop. The ironic and critical spirit was expressed in the work Study for Picasso’s Guernica (1976) painted by Peter Saul (b. 1934). Even the conceptual art team Art & Language (1969) created a Picasso’s Guernica in the Style of Jackson Pollock (1980).

As a symbol of injustice, the Danish artist Nadia Plesner (b. 1981) uses fragments of the mural in Darfurnica (2010), an oil on canvas composition dramatizing a past event and linking its meaning with a contemporary situation. The sculpture Fallujah created in 2005 by the Iranian artist Siah Armajani (b. 1939) is a new plea against the war which also refers to Guernica using fragments of the painting. The indiscriminate massacre of civilians unites the Iraqi city and the charter city in the pain through the frozen mane of the horse, the toothed flames and the silent witness of the indignity - the light bulb.

54 However, not all references to the bombing are made using Picasso symbols. The British artist Gary Hume (b. 1962) offered an unrecognisable My Guernica in 1992. The book with illustrations published by Quijano during the transition period in 1976 was entitled Habla tú, Gernika (You Speak, Guernica). Later on, the so-called ‘Guernica from Albacete’ was created in 2012 and exhibited in the Faculty of Humanities of Albacete in memory of the 75th Anniversary of those killed by the bombing carried out by the Condor Legion in the city on 19 February 1937. The American artist Richard Serra (b. 1939) created a 38 ton work in 1986 and called it Equal-Parallel / Guernica-Bengasi, linking both cities with the solid and heavy volumes which went somehow missing from the Centro de Arte Reina Sofía in 1990 and were returned in 2008. José Prieto (b. 1966) and Vega Ruiz (b. 1957) depicted Gernika through fragile and lightweight pieces of glass in a floor arrangement which was exhibited in the Kultur Etxea of Gernika in 2000. The graffiti artist Suso33 (b. 1977) took part in a Homenaje a Guernica (Homage to Guernica) at the Museo Reina Sofía in 2006 along with Boa Mistura, Brake1 or Max501. Later on, the graffiti artist used calligraphy which was brought to the charter village in 2008 accompanied by the flamenco singer Enrique Morente. The Chinese-Canadian artist Terence Koh (b. 1980), better known as asianpunkboy, exhibited in 2009 a series of vitrine towers in dark glass which symbolise the bombs dropped on the city. On a more global scale, the collective action promoted by the Brazilian artist Wagner Rossi Campos was carried out on 10 July 2011 in Bilbao. It involved walking from the Spazio Grossi to Abandoibarra in an attempt to enter the Guggenheim. The group was dressed up for a party and held an oak shoot in the rucksacks carried by each person. As well as a critical relationship with the American institution, this symbolised not only the interrelationship between nature and the human being but also the spirit of Basque identity in the tree of Gernika.

In the future the Memorial Gernika dramatising a past event which comes to the present that Alfredo Jaar (b. 1956) was going to perform in September 2012 should also see the light. The painting is a symbol for the organisation of political exiles in Argentina and is used in the Kid’s Guernika project where a series of artists work together with the kids to create canvases of the same size as the painting with the aim of protesting against war.

The magazine Poesía (Poetry) created the Guernica jigsaw in 1993, with an actual size consisting of 532 pieces distributed across 1,104 pages. The mural existing in the city is just a copy made on different tiles, like the one in Rome, while the ceramic relief work carried out by Arcadio Blasco (b. 1928– d. 2013) and his pupils of Mutxamel in 2009 is something different.

Protest is always been part of its history. The actions carried out by the collectives AWC (1969) and GAAG (1969-1976) about 1970 and on the Vietnam War, were followed by the work of the activist and gallery owner Tony Shafrazi in 1974, later reflected on the painting by Felix Gmelin (b. 1962) in 1996 or through performative exhibitions organised by the aggressor himself. Fernando Sánchez Castillo (b. 1970), appeals to the Guernica Syndrome with a barricade created with the wreckage of the Azor in 2012.

From the moment the events took place and the painting was created in 1937, countless artists have created on the basis of the heritage or in the context of the symbolic meaning of the bombing. Guernica is a symbol of pain experienced to bloody limits involving the place, the essentials, the people and the animals. A complex semantic plot which reverts to each element and opens up multiple opportunities to assess and interpret the whole composition.

55 55 azken Gernikak - los últimos Gernika Euskal Herria Museoa 25-4-13 / 13-10-13

© Komisariotza: Xabier Sáenz de Gorbea © Diseinu: Sonia Rueda © Argazkiak: Zenbait egile / a.a.v.v. Itzulpenak: ASAP Traducciones ISBN: 978-84-7752-525-7 D.L.: BI-571-2013

Esker onak: Gernika-Lumoko Udala, Gernika-Lumoko Turismo Bulegoa, Ibon Aranberri, Javier Arce, Kepa Garraza, Ronces Martínez, Juan Luis Martínez, Ramón Elósegui, Coordinadora Monte Alduide, Sandra Villar, Josu Turuzeta, Loreto Undabarrena, Felícitas Lorenzo, Oibar Idoiaga, Galería Max Estrella (Madrid), Newman Popiashvili Gallery (New York).

© Alfonso Gortazar, Darío Urzay, José Ibarrola, Bonifacio Alfonso, Jesus Mari Lazkano, Vicente Ameztoy, Fernando Roscubas, Vicente Roscubas, Equipo Crónica (Manolo Valdés), Agustín Ibarrola, VEGAP, Guernica, 2013.

56 56 57 58