Evert Vedung Kärnkraften Och Regeringen Fälldins Fall
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond: Politik som rationellt handlande 3 Evert Vedung Kärnkraften och regeringen Fälldins fall Rabén & Sjögren KF © Evert Vedung 1979 Omslagsfoto: Reportagebild Tryckt hos Tryckeri AB Aurora, 1979 ISBN 91 29 53994 3 Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala nr 85 Efterord 2019 Denna digitala version från vårvintern 2019 återger troget text och struktur i den 40 år gamla tryckta bokversionen från 1979 med tre undantag. Några få stavfel har korrigerats. Ett par källhänvisningar har lagts till (s 54, 224). Ett antal uppslagsord i Person- och sakregister har lagts till för att om möjligt rädda några företeelser åt eftervärlden. Hit hör t.ex. avsiktsförklaring; arenabyte; Bohmans konkludenta handlingar; Bohmans oförbindliga hypotes; folkomröstning, gaullistisk à la Bohman; KBS-metoden; kommuniké; kärnkraftinspektionen; plutoniumfrågan; regeringsfrågan. Min bror, civiljägmästare Tage Vedung, Uppsala, har skannat och ocr-at bokversionen till digital, sökbar text, gjort en första grov korrekturläsning samt sett till att jag själv hyggligt hänger med i den digitala teknikens fenomenala utveckling. Informatör Ulrika Wahlberg vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet, har ombesörjt skriftens utläggning i DiVa. Varmt tack till er båda! Vad gäller ordbehandling var jag troligen en pionjär bland statsvetarna i riket. Jag hade nämligen lyckan att börja med denna omvälvande teknik redan hösten 1982, vid Lyndon Johnson School of Public Affairs vid University of Texas i Austin. God bless America! I will never forget what you have done for me! Och fortsatte i augusti 1983 när jag kom hem till Uppsala genom att skriva via en nyinköpt monitor hemma på Sehlstedtsgatan i Nyby uppkopplad med telefonmodem mot en stordator vid Uppsala datacentral på Sysslomansgatan i Luthagen. Men manuskriptet till ”Fälldins fall” författades 1978-79 och då fanns ordbehandling inte på kartan. Manuskriptet klottrades delvis ned för hand på baksidor av begagnade pappersark (som jag lärt mig av min handledare professor Carl Arvid Hessler) och dels med skrivmaskin försedd med kula, vilket innebar ett gigantiskt framsteg, eftersom det möjliggjorde att ord och meningar kunde korrigeras mekaniskt. Kanske ligger manuskriptet i sin pappersversion kvar i någon banankartong bland bråtet i mina källarutrymmen eller på någon vind; hittills har jag inte lyckats finna varken det eller det empiriska material som det bygger på. Fålhagen, Uppsala den 27 april 2019 Evert Vedung Innehåll EFTERORD 2019 4 INLEDNING 9 1. EN BORGERLIG SAMLINGSREGERING BILDAS 14 Kärnkraften klyver de borgerliga 14 ”Jag sätter mig inte i en regering som startar fler kärnkraftverk” 16 ”Ett svek!” 20 2. KÄRNKRAFTEN DRAS I LÅNGBÄNK 26 Villkorslagen 26 Forsmark 3 på sparlåga 28 Det örtendahlska kompromissförsöket 30 Ny strid om Barsebäck 2 32 Forsmark 3 i snigelfart 34 Villkorsbesluten förbereds 34 3. REGERINGEN HAVERERAR 42 Laddningspositionerna intas 42 Villkorsförhandlingarna inleds 47 Centerns tre skäl för avslag 48 Journalisterna blir brickor i förhandlingsspelet 50 Kris i villkorsfrågan 52 Bohman kommer på en utväg 56 Ett liberal-moderat kompromissbud växer fram 58 Den tredje striden om Forsmark 3 61 Laddningsuppgörelsen 64 En ödesdiger presskonferens 66 Energiministern på krigsstigen 68 Nya centerkrav: stopp för Forsmark 3 eller folkomröstning 70 Slutet: Bohman presenterar kompromiss och aktörerna byter roller 75 4. CENTERPARTIETS MOTIV 78 En smal villkorsuppgörelse 79 Villkorslagens svagheter 87 En förankring i våndor 89 ”Nu skall det bortre parentestecknet sättas!” 106 Folkomröstning: det sista trumfkortet 113 5. FOLKPARTIETS ÖVERVÄGANDEN 123 Koalitionspartner i gungning 133 Forsmark 3: inte en papperslapp som beslutsunderlag 137 Nej till folkomröstning om en halvfärdig reaktor! 140 6. MODERATERNAS KALKYL 150 Ett mjukt nej som räddar regeringen 150 Centerns nya piruetter 156 Det sista kompromissförsöket om Forsmark 3 155 En gaullistisk folkomröstning 159 7. DÄRFÖR HAVERERADE REGERINGEN 167 Konfliktlinjer i svensk partipolitik 169 Centerpartiet: bevara regeringen eller frälsa själen 173 Folkpartiet: ingen politisk ökenvandring 178 Moderatledningens strategiska misstag 181 DOKUMENT 185 BILAGOR 219 REFERENSER 221 PERSON- OCH SAKREGISTER 229 Förteckning över dokument Dokument 1. Villkorslagen, utfärdad 1977-04-21 Dokument 2. PM med centerns huvudargument mot laddning. 1978-09-14 Dokument 3. PM med folkpartiets invändningar mot centerns huvud- argument mot laddning. 1978-09-22 Dokument 4. Förslag till uppgörelse från Gösta Bohman och Ola Ullsten till Thorbjörn Fälldin Dokument 5. Förslag till uppgörelse från Gösta Bohman och Ola Ullsten till Thorbjörn Fälldin. 1978-09-27 Dokument 6. Folkpartiets PM angående tolkningen av partiledar- överenskommelsen. 1978-09-27/28 Dokument 7. Regeringens presskommuniké om nej till laddning av reaktorerna Ringhals 3 och Forsmark 1. 1978-09-29 Dokument 8. Olof Johanssons presskommuniké, de fem punkterna. 1978- 09-29 Dokument 9. Första sidan i den promemoria varur de fem punkterna rycktes. 1978-09-19 Dokument 10. Olof Johanssons presskommuniké 1978-10-02 Dokument 11. Första sidan i bilagan till Olof Johanssons presskom- muniké 1978-10-02 Dokument 12. Uttalande av centerns förtroenderåd. 1978-10-02 Dokument 13. Gemensamt uttalande av Gösta Bohman och Ola Ullsten. 1978-10-03 Dokument 14. Regeringens beslut angående laddning av Ringhals 3. 1978- 10-05 Dokument 15. Gemensamt uttalande av Gösta Bohman och Ola Ullsten. 1978-10-05 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Svenska kärnreaktorer Bilaga 2. Ägarförhållanden inom svensk kärnkraftsproduktion Inledning Klockan är omkring fem på eftermiddagen torsdagen den 5 oktober 1978. Statsministern och centerledaren Thorbjörn Fälldin konstaterar i en parentation, att arbetslaget inte längre kan fungera. Han frambär ett tack till alla de närvarande statsråden. Moderatledaren Gösta Bohman tillkännager sin djupa respekt för Thorbjörn Fälldin som politiker och människa. Folkpartiledaren Ola Ullsten uttrycker en stilla förhoppning om att man skall kunna fortsätta samarbetet om än i något andra former. Partiledarnas anföranden utgör bekräftelsen på att den första rent borgerliga regeringen i Sverige på nästan ett halvt århundrade nu har spruckit. Vid sitt tillträde två år tidigare hade den nya regeringen mötts av stort intresse. Aldrig förut i landets demokratiska historia hade de borgerliga lyckats bli eniga om att tillsammans bilda regering. Nu skulle de äntligen få visa, att det inte bara var socialdemokratin, som förmådde styra Sveriges land. Men den unika trepartiministären orkade inte regera ens hela valperioden ut. Varför havererade regeringsskutan? Det är frågan, som skall besvaras i denna bok. Utan tvivel klövs regeringen av kärnkraften. När inställningen till denna energikälla politiseras i början av 197o-talet, framträder en ny konfliktlinje i svensk partipolitik. Den gamla klassiska vänster – högerdimensionen längs vilka partierna grupperat sig i borgerliga och socialister får konkurrens av en tillväxt-ekologidimension, som skär rakt igenom de båda traditionella blocken. Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna förenas i en negativ syn på atomenergin under det att moderata samlingspartiet, socialdemokratiska partiet och i hu- 9 vudsak också folkpartiet sluter upp bakom krav på kärnkraftens utnyttjande. I de första två kapitlen ges en översikt över kärnkraftsfrågans splittrande roll i det borgerliga lägret. Kapitel ett följer frågan fram till regeringsförhandlingarna på hösten 1976. Det andra kapitlet dröjer vid konflikterna om atomkraften inom den nya borgerliga regeringen. Det tredje kapitlet skildrar de tre partiernas ståndpunkter i de segdragna förhandlingarna om laddning av de två kärnaggregaten Ringhals 3 och Forsmark 1. De inleddes vid månadsskiftet augusti-september och slutade med regeringens upplösning den 5 oktober. Viss uppmärksamhet riktas mot förhållandet mellan journalister och politiker under ett dramatiskt förhandlingsskede i en koalitionsregering. Överläggningarna tas också till utgångspunkt för några förhandlings-teoretiska iakttagelser. Sedan har centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet ägnats var sitt systematiska kapitel. Vilka överväganden vägledde de tre kollektiva huvudaktörernas ställningstaganden i samband med regeringskrisen? Vilka motiv låg bakom deras ståndpunktstagande till villkorskompromissen den 29 september? Vilka kalkyler bestämde deras inställning till förslaget om stopp för vidare utbyggnad av kärnkraften efter tio aggregat? Vilken prövning dikterade deras ställningstagande till folkomröstning? Avsikten är att söka förklara den utveckling, som ledde till koali- tionsregeringens upplösning. I botten ligger den s.k. modellen för ra- tionella beslut. Så långt som möjligt har framställningen vägletts av följande frågor: 1. Vilket är problemet? 2. Vilka är handlingsalternativen för att lösa problemet? 3. Vilka är sakmotiven för och mot varje handlingsalternativ? 4. Vilka är de strategiska eller politiska motiven för och mot varje handlingsalternativ? 5. Hur sker sammanvägningen av sakmotiv och strategiska motiv till ett val av ett bestämt handlingsalternativ? Detta är huvuddragen i den modell som ligger till grund för arbetet 10 inom forskningsprogrammet Politik som rationellt handlande (Para- projektet).1 Undersökningen avslutas med ett försök att i komprimerad form förklara varför koalitionsministären Fälldin rämnade på eftermiddagen den 5 oktober 1978. Framställningen bygger i stor utsträckning på