Bjerrome Och Möllegård

Torp, stugor, småhus mm i Bjerrome och Möllegård

Bjerrome säteri, som i flera hundra år dominerade Bjerrome (gåramålning från 1915, längst till vänster skymtar Askome kyrka)

Berättelser om människor och bebyggelse under 1700-1900- talet i byarna Bjerrome och Möllegård i Bjerrome rote, Vessige socken

Vi som gjort den här inventeringen och dokumentationen tillhör en studiecirkel inom Vessige-Alfshögs hembygdsförening, som arbetar med kartläggning av torp och backstugor. Arbetet kan ses som ett komplement till hembygdsboken ”Vessige och Alfshög – två socknar i Ätrans dalgång” av Sven Larsson 1996.

Vi berättar om torpen och stugorna men också om smedjan, mejeriet, folkhög- skolan och de första småhusen vid Ätran. Gårdarna har vi inte dokumenterat. Vi hoppas att någon annan vill göra detta tidskrävande men säkert mycket intressanta arbete.

Vi har försökt att få våra berättelser helt korrekta, men vi är amatörforskare så säkert finns det ändå några felaktigheter. Vi är mycket tacksamma om Ni läsare i så fall påpekar dessa.

Sune och Marian Gustavsson, som bott på Lij gård i Bjerrome sedan 1946 resp 1957, har bidragit med egna minnen, gjort intervjuer, samlat in bilder och korrekturläst. Uno Johansson, född och uppvuxen i Ätralid, Möllegård har bidragit med sina minnen från Möllegård. Gunilla Pettersson i Åhs har hjälpt oss med renskrivning. Inga-Lill Cederberg har samlat in faktauppgifter från kyrkoböcker, mantalslängder, historiska kartor m fl källor, fotograferat och sammanställt materialet. Ofta finns det ytterligare personuppgifter utöver dem som vi tagit med i berättelserna. Kontakta oss om Du är intresserad av dem.

Tack alla Ni som har hjälpt oss med pusselbitar till dokumentationen! Vi hoppas att detta lilla häfte kan vara av intresse för Er och för andra med anknytning till Bjerrome och Möllegård.

Vessigebro i oktober 2012 Sune och Marian Gustavsson Inga-Lill Cederberg

Källor: Kyrkoböcker Mantalslängder Lantmäteriets historiska kartor Sockenstämmoprotokoll Vessige och Alfshög – två socknar i Ätrans dalgång, av Sven Larsson 1996, ”vår hembygdsbok” Storskifte och laga skifte i Bjerrome by, uppsats av Per Mackum 1969 Byggnadsinventering Falkenbergs kommun, Hallands museum 1977

rev 2016-01-09, 2016-02-11, 2018-11-16 3

Innehåll sid Förord 2 Källor 2 Fastighetskarta 1925 med beskrivning 4-5 Vad är ett torp, vad är en backstuga? 6

Bjerrome

1. Något om Bjerrome säteri 7 2. Ängstugutorpen: 8 Stenhagen 8 Ängstugutorpet/Kullen 10 Gården Ängstugan 12 3 Ängholmen 13 4 Berget 14 5. Hansborg 15 6. Smedjan 17 7. Bjerrome mejeri 18 8. Folkhögskolan 20 9. Stugan vid Lij, Bjerrome 9:7 21 10. Nordenskiölds 21

Lilla Bjerrome

11. Stugan (torpet) i L Bjerrome 23 12. Ammans stuga 23 13. Stugan vid Hällingen 24

Möllegård 25

14. Annas stuga 25 15. Ekeberget 30 16. Tomterna vid Ätran 31 Karlsro 31 Ätralid 32 Fagerdal 32 Göranstorp 33 Ätradal 33 Tystalund 34 Björkvik 34

anm. De flesta sifferbeteckningar finns införda på kartan sid 5.

UTDRAG UR BESKRIVN TILL KARTA 1925 Bjerrome nr kallas areal ha ägare 1:2 gård Lilla Bjerrome 21,5 KA Johansson, se äv Möllegård 1:6 1:3 " " 18,8 K A Larsson 1:4 avs. 1,9 A Johansson 1:5 " 2,2 " 2:2 gård Lilla Bjerrome 36,2 J A Ljunggren 2:3 " " 15,0 A H Persson 2:4 " 5,7 P A Anderssons stärbhus, se 5:2 3:2 gård Friborg 15,6 K A Karlsson 3:3 " 18,1 K E Kronqvist, se 8:2 4:1 29,4 P L Larsson, se 8:3 5:2 gård Korsegård 16,4 P A Anderssons stärbhus, se äv 2:4 5:3 " A M Johansson, gm arrende delat i a gård 9,6 brukas av ägaren b 6,8 Alfr Andersson, arr. Se 8:3b 6:1 gård Backagård 17,0 J och G Henriksson 7:1 " " 23,4 Edv Bengtsson 8:2 " Säteriet 43,4 K E Kronqvist, se äv 3:3 8:3 " P L Larsson, gm arrende delat i a gård 36,3 brukas av ägaren b torp Berget 7,8 Alfr Andersson, arr. Se äv 5:3b 9:2 Ly 22,3 PL Larsson, se 8:3 9:3 gård " 14,1 J Alfr Bengtsson, se äv 9:4, 9:5, 10:1 9:4 " 13,0 " 9:5 " 13,3 " 9:6 avs. Loricksbo 0,1400 JP Loricks stärbhus, ingår i 9:3 10:1 Hedåker 1,4 Vessige kyrka, arr J Alfr Bengtsson, 9:3

Möllegård nr kallas areal ha ägare 1:4 gård 40,5 E G Andersson, se äv 1:5,1:9, 1:10 1:5 15,0 " 1:6 6,4 Aug Johansson, se Bjerrome 1:2 1:7 1,9 Sydsv kraft AB, se äv 1:11 1:8 gård 14,0 N Nilsson, häri ingår 1:12-1:18 1:9 23,0 E G Andersson, se 1:4 1:10 17,7 " 1:11 6,8 Sydsv kraft AB, se 1:7 1:12 Karlsro 0,1637 Jenny Bengtsson, se 1:8 1:13 Fagerdal 0,0863 C M Johansson, se 1:8 1:14 Göranstorp 0,0327 G Edv Bengtsson, se 1:8 1:15 Ätradal 0,3360 Elise Bengtsson, se 1:8 1:16 Tystalund 0,0915 J Olsson, se 1:8 1:17 Månsbo 0,1269 " 1:18 Björkvik 0,1135 "

Kartläggningen gjordes 1922 5

Ekonomiska kartan 1925 för Bjerrome och Möllegård

Se beskrivning på föregående sida med fastigheternas areal, fastighetsägare mm. Var exakt Ängstugutorpen (2), stugan i L Bjerrome (11) och Ammans stuga (12) låg, vet vi tyvärr inte.

Vad är ett torp?

Begreppet torp har haft olika innebörd genom tiderna. Från 1800-talet menade man, enkelt uttryckt, en bosättning på ofri grund, torparen ägde sin stuga men inte den mark som hörde till. För att bruka marken fick han betala till jordägaren med dagsverken eller pengar. Torpet (Nybygget) lades oftast på ”utmarken”, dvs mark som var för dålig för att åbon/bonden själv skulle odla den. Före laga skiftet ägdes ofta utmarken gemensamt av byns bönder. Torparens villkor reglerades i ett torparkontrakt som skrevs på viss tid, ibland 50 år, ibland på livstid.

Det fanns olika slags torp med olika villkor mellan markägare och torpare; dagsverkstorp, undantagstorp, förpantningstorp, soldattorp, båtsmanstorp m.fl.

Antalet torp var så stort som ca 100.000 i Sverige i mitten på 1800-talet. I Halland fanns det 1860 lika många jordlösa (torpare och backstugusittare), som det fanns bönder. Sedan minskade antalet torp successivt. År 1943 blev det förbjudet med torpverksamhet.

I boken ”Torpare i Halland” uppges att torpbebyggelsen uppstod ”först på säterierna i mitten av 1600-talet och på den av bönderna ägda jorden under 1700-talets andra hälft” (B-A Persson). Vårt källmaterial sträcker sig bara tillbaka till mitten av 1700-talet och det är kanske därför som vi inte kan redovisa mer än fyra torp i Bjerrome, två under säteriet: Ängstugutorpen, som vi tror uppstod omkr 1750 och upphörde omkr 1850 samt två senare, ”bondetorp”, Berget (1884-1933) och Ekeberget (1890-1943).

Vad är en backstuga?

”Backstuga är en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av person(er) som inte huvudsakligen sysslade med jordbruk. Ofta låg dessa stugor på allmänningar eller utmarker. Begreppet är känt sedan början av 1600-talet, och ska inte ses alltför bokstavligt. Utformningen av en backstuga kunde variera, allt från mycket enkla konstruktioner, delvis ingrävda i en sluttning till mer normalt byggda mindre hus” (ur Wikipedia)

I backstugor ”inhystes” ofta gamla och/eller fattiga människor. Många stugor tjänstgjorde som ”undantag” för gamla föräldrar, gamla trotjänare eller socknens fattighjon. Men det fanns också de som försörjde sig på hantverk eller som daglönare hos bönderna. Man kallade dem backstugusittare. Backstugorna saknade oftast namn.

De ”stugor” vi hittat i kyrkoböckerna, endast fyra stycken, har alla varit ”undantags- stugor”.

Något om BJERROME SÄTERI

Bjerrome säteri har medeltida anor. På 1400-talet ägdes det av dåvarande ägaren till Hjuleberg, riksrådet Åke Axelson Thott (källa: byggn.inventering Fbg kommun 1977). På danska tiden kallades det Bjerrome Hofgaard. Omkring 1690 bildade Lennart Bock och hans maka Margareta Lilliehöök, som hade ärvt ett mantal i Bjerrome by av hennes fader, landshövding Bengt Lilliehöök, ett säteri med 10 underlydande gårdar i Vessige. Under de ca 40 år som makarna Bock ägde säteriet fördubblades antalet gårdar, bl a låg flera gårdar i Sörby och de flesta i Väby under säteriet. Frälsegårdarna brukades av åbor, som förutom att betala arrenden till adelsmännen också skulle göra dagsverken på säteriet.

Makarna Bock bodde inte i Bjerrome, men det gjorde efterträdaren, Johan Pahl, som köpte säteriet 1736. Det var troligen han som byggde de herrgårdsliknande byggnaderna som finns utritade på byns äldsta karta från 1787. Vid Johan Pahls död 1748 övertog hans änka Sabina Gyllenskog ledningen av säteriet och dess underlydande gårdar. 1782 sålde hon egendomen till sin systerdotter, överstinnan Märta Cecilia von Raijalin, som då också köpte Möllegård. Det var hon som såg till att det blev storskifte i Bjerrome och Möllegård 1786. Vid överstinnans död 1801 övertogs egendomen av hennes dotter Christina Margareta Raijalin, som 1791 gifte sig med Carl Henrik Lilliehöök från Hjuleberg. Säteriet verkar ha blomstrat under deras tid i motsats till förhållandena under Märta Raijalins tid med bl a flera svåra missväxtår. Godsherren dog 1820 och hans hustru 1832. Samtliga gårdar såldes ut och blev privata småjordbruk under åren 1833-1835.

Laga skiftet genomfördes i Bjerrome och Möllegård omkring 1860. Vid den tiden fanns i Bjerrome by 11 gårdar och i Lilla Bjerrome 3 gårdar. I Möllegård fanns 2 gårdar; Stora och Lilla Möllegård.

(Ovanstående uppgifter är ett sammandrag av sid 78-85 i hembygdsboken. Läs också gärna Per Mackums detaljerade och intressanta uppsats om storskiftet och laga skiftet i Bjerrome by)

På Vessige kyrkogård ligger dessa båda 200- åriga stenhällar med följande text: Den vänstra: ”Här hwilar stoftet af Öfwerstinnan wälborna fru Märtha C von Raijalin född Uggla …1726 död d. 17 juli 1801. Bjerrome. Herren är min hjelpare”. Den högra: ”Till minne af Wählborne herr Capitainen Carl Henric Lilliehöök, född på Hjuleberg d. 1 april 1760 död på Bjerrome d.11 oktober 1820 och hans maka W ählborna fru Christina Margareta von Raijalin född i Småland d. 24 nov 1754 död på Bjerrome d.28 nov 1832 …….. lades wördnadsfullt denna sten af 4 tacksamma föremål för deras ädelmod …” Hos makarna Lilliehöök bodde i många år fyra flickor/damer: fröken Hedda Uggla f 1774, demoiselle C Hofling f 1780, Hanna Kjerrulf f 1802 samt mamsell Maria J Stenhammar f 1798. Kanske var det dessa fyra som här ville visa sin tacksamhet.

Flera hantverkare var knutna till säteriet; vi vet att där fanns sadelmakare, trädgårdsmästare och smed. På 1830-talet fanns där ett brännvinsbränneri och ett mälthus, säkert också en linbasta. Där fanns en ”badstuva” för tjänstefolket. Långt senare kunde Bjerromeborna bada i mejeriet. 8

TORP OCH STUGOR I BJERROME

I en byggnadsinventering i Falkenbergs kommun, gjord av Hallands Museum 1977, sägs under beskrivningen till Bjerrome säteri ”Vidare har man haft ett flertal underlydande torp”. Av kyrkoböcker och mantalslängder från mitten av 1700-talet har vi inte kunnat finna mer än 2 riktigt gamla torp i Bjerrome, Ängstugutorpen, som förmodligen bildades på 1750-talet. Torpen låg under säteriet och brukades tidvis direkt under det. På kartan för storskiftet 1787 är de båda torpen utritade med sina tomter och övrig mark. Enligt Per Mackums uppsats ”Storskifte och laga skifte i Bjerrome by” var torpens åkrar på 1 tunnland resp 6 kappland. Torpen upphörde före laga skiftet 1865.

Ängstugutorpen Torpen Stenhagen och Kullen förekommer i mantalslängderna från 1752 resp 1755 och framåt, Ibland används namnet Ängstugan för båda dessa torp.

Klipp ur storskifteskartan 1787

31 = Ängstugu- torpet/Kullen/ Skomakare- torpet

32= Stenhagen/ Skräddarens gård

Torpet Stenhagen

Enligt mantalslängderna var den förste torparen Hellge Giötarsson, tidigare dräng på Bjerrome säteri, gift 1744 med Pernilla Persdotter. Hellge kom från Drängsered och Pernilla från Lia. De tillträdde torpet 1752, men lämnade det redan 1758 för att bli brukare i Torshög. Hellge dog 1774 i Torshög, 48 år gammal.

Åren 1758-1765 var Börge Allfsson och hans 2:a hustru Sissa Andersdotter torpare på Stenhagen. Börge Allfsson hade en dotter i sitt första äktenskap, Malin Börgesdotter, f 1755. I mantalslängden 1765 beskrivs en besvärlig tillvaro på torpet: ”mannen sängliggande… får allmosor… hustrun skröplig, tiggerska. Mantalslängden är ju en skattelängd, så kanske man överdrev eländet ibland. Allfsson dog 1765 och boet värderades då till 127 daler (varav 2 kor värda 35 daler). Skulderna uppgick till 41 daler.

Perioden 1765-1769 ”herrskapet brukar torpet”.

1769-1785 Samuel Svensson född 1744-11-03 h Kierstin Johansdotter 1732-07-08 Barn: Sven f omkr 1765, Johannes f 1768, Magnus f 1769 och Anders f 1771, alla utom Sven födda i Ängstugan. 9

Samuel och Kierstin flyttade omkr 1785 till Yttre Promstugan i Vessige by. De kallades ”utgamla” och utfattiga. Samuel dog 1816, 80 år gammal. Hans fyra söner hade dött tidigare. Behållningen i boet var ca 60 riksdaler, varav 23 rdr för 2 kor. Bland inventarierna ingick också en hel mängd färdiga och ofärdiga ”rifver”, rifwehufvud och rifwepinnar”, vilket måste betyda, att han tillverkat räfsor för sin försörjning.

1786-1825 Johan Christensson född 1756-06-07 död 1825 h1 Elena Persdotter 1756-10-08 1813 h2 Bengta Larsdotter 1785-11-16 i Backagård 1815 h3 Christina (Stina) Larsdotter 1778-09-28 i Alfshög Barn: Christian f 1786, Petter f 1788, Erik f 1791, Svenborg f 1794 d 1794 av kopporna, Bengt f 1795, Sven f 1801, Elena f 1814 d 1814 och Elena Beata f 1817. Alla barnen är födda i Ängestugan.

Johan var både skräddare och torpare. När han blev änkeman 1813 gifte han om sig samma år med den 29 år yngre Bengta Larsdotter, som arbetat på torpet en tid som piga. Den unga hustrun dog redan 1815 i barnsäng och Johan gifte sig 1816 med Stina Larsdotter.

I bouppteckningen 1813 var behållningen ca 650 riksdaler. Torpet hade 3 kor och 4 får (värderade till ca 50 riksdaler). Det ser ut som om man hade det gott ställt på torpet, kreaturen var inte många, men man hade mycket lösöre, bl a många silver-, koppar-, malm- och tennsaker (värderade till ca 54 riksdaler, mer än värdet för kreaturen!) och man hade stora penningfordringar. Det fanns en ärjkrok bland gårdsredskapen. Var det korna som drog den?

Vid bouppteckningen 1815 var boets behållning ca 960 riksdaler, vari ingick 2 kor, 1 kviga, 5 får och 2 lamm (värde 42 rdr), kontanter, silver-, koppar-, mässings- och tennsaker för ca 50 rdr och utestående fordringar på 410 rdr. Som gårdsredskap räknades upp 1 vagn, 1 ärjkrok, 1 släde och 1 gödselbotten.

Vid torparens död 1925 var behållningen ca 970 riksdaler, vari ingick värdet för 2 kor, 1 kvig- kalv och 3 får med 49 rdr (fortfarande ingen häst eller oxe på torpet), kontanter 15 rdr och ädelmetaller för 59 rdr. Det fanns nu ännu mera lösöre, anmärkningsvärt många klädesplagg och sängkläder. Fordringarna uppgick till hela 678 riksdaler, varav 113 rdr osäkra fordringar. Torparen hade fordringar på lantmätare Delin, Görup på 222 och på herrskapet på Bjerrome säteri på ca 155 rdr! Bouppteckningen var undertecknad av änkan som själv ”hallt i pennan”, hon kunde i varje fall skriva sitt namn. Kanske gav arbetet som skräddare en bra inkomst och var en förklaring till varför man hade så få kreatur och varken häst eller oxe. Som vi ser av kartbilden, hade han ju dessutom inte så mycket mark att bruka för egen del.

Änkan blev 1825 åbo i Vessige Lassagård, men 1836 flyttade hon till Skrea för nytt giftermål. Hon hade sin dotter Elena Beata med sig.

1832 slutade fogden Olof Dahlqvist sin tjänst på säteriet. Han hade gift sig 1820 och bott med sin familj på säteriet. Efternamnet Dahlqvist togs omkr 1820. När han slutade sin tjänst fick han och hans hustru för 5 riksdaler om året livstids besittningsrätt på torpet Stenhagen (hemb.boken sid 83). Familjen lämnade dock torpet redan 1836 och flyttade till Ljungby. Olof Dahlqvist dog 1848 i Öfverås, Askome.

1832-1836 Olof Dahlqvist född 1791-04-08 i Alfshög h Anna Christina Andersdotter 1795-01-28 i Sjönevad Barn: Carl Hindrik f 1821, Alexander f 1823, Helena Maria f 1825, Christina Margareta f 1828, Hedvig (Hedda) f 1831 och Adolph f 1833. 10

Nästa familj kom från Ljungby 1836 och flyttade tillbaka dit 1847. Därmed upphörde torpet Stenhagen

1836-1847 Magnus Petter Sörensson född 1798-09-14 i Ljungby h Inger Olsdotter 1809-08-01 i Vinberg Barn: Neta Christina f 1829, Johanna Sophia f 1832, Augusta f 1837, Severina f 1839, Bengt Aron f 1842 och Paulina Charlotta f 1845. .

Torpet Kullen eller Ängstugutorpet

Torpet kom till 1755 och kallades då Nya torpet Kullen. Förste torpare var Nils Staffansson med hustru. I vigselboken 1755 finns antecknat: Drängen och torparen Nills Staffansson, Ängetorpet Kullen och änkan Bengta Andersdotter, och de blevo boende på torpet Kullen. De stannade på Kullen till omkr 1765, därefter brukades torpet av säteriet.

1768 kom nästa torpare; skomakare Nils Mattisson, f omkr 1744, med hustru Karin Hansdotter, f 1736-01-31 i Sörby Berg och sonen Magnus, f 1762-06-20. Det finns ingen födelseort angiven för sonen, vilket antagligen betyder att Nils Mattisson var ambulerande skomakare, innan familjen fick en fast bostad på torpet. 1788 gifte sig Magnus med Johanna Svensdotter i Yngered och 1790 lämnar föräldrarna torpet. 1812 omnämns de i ett sockenstämmoprotokoll med denna lydelse:

Då frågan upstod, huru och på hwad sätt det fattiga Folket Nils Mattisson och dess Hustru Karin Hansdoter från Alfshög bör underhållas af Wessige Församling, som genom Höga Landshöfdinge Embetets Utslag sistl. år blifwit ålagd wård- och underhållsskyldigheten; så beslutades, att [innan] någon befattning härmed tages, de dessförinnan skulle höras om de woro nögde med att öfwertaga spannemål i [korn] och Sofwelpenningar istället för kaka och Sofwel; och om härtill samtyckes kommer genast af hwarje Fjerding att ärläggas eller insamlas en kappe korn och 1 [skilling] Banko på hwarje matlag, hwaraf de få hwarje gång i sänder eller efter afpassad behof 1/2 Tna Korn och 24 [skilling] Bco i penningar. Anders Olsson i Korndahl, som på Socknestämman blef anmodadt att å Församlingens wägnar tillfråga desse Fattige och behöfwande, om de woro nögde med att öfwertaga sitt underhåll i korn och penningar, har inkommit med berättelse att de härmed woro ganska tillfridsstälte och nögde. Således kommer nu till en början att af Bjerome Fjerding insamlas korn och penningar till det belopp, hwarom förut beslutat är. Utom korn och penningar komma ock desse behöfwande att af Wessige Församling undfå till husbehof nödig wedbränsel.

1790 hette torparen Lars Bengtsson. Han gifte sig 1791 med Christina Börgesdotter från Örsedal i Abild. De flyttade från torpet redan1793. Från 1809 nämns inte torpet Kullen längre i mantalslängder, i husförhörslängderna används namnet Ängsstugan för torpet.

1793-1812 Andreas Hellström född 1764-11-03 i Hellingen död 1812 h Inger Christiansdotter 1770-11-19 i Krågård Barn: Johanna Christina f 1793, Pettronilla f 1802 och Petter Sander f 1807.

Andreas Hellström var betjänt och senare trädgårdsmästare på säteriet. Hans fader hette Jan Svensson och Andreas hade tagit sig ett nytt efternamn, som man ofta gjorde om man var t ex hantverkare eller hade ett ovanligare yrke. Han dog i en bröstsjukdom 1812. Bouppteckningen visar ett ganska torftigt bo på totalt ca 52 riksdaler. Däri ingick värdet för 2 rödstrimmiga kor och 1 kviga med ca 20 rdr. Änkan och dottern Petronella stannade kvar på torpet.

Inger Christiansdotters moder Börta Pehrsdotter, född 1743-04-29 i Krågård, hade tidvis bott i Ängstugan. Omkring 1800 är hon fattighjon, i sockenstämmoprotokoll 1799 får hon sig tillsagt, att endast två gånger årligen ”gå om församlingen och tigga”. Hon dog 1815 i Ängstugan. Hennes tillgångar värderades till 5 riksdaler och skulderna var 6 rdr. Inger Christiansdotter fick dela sin moders öde. 1842 dog hon som fattighjon.

1824 gifte sig Petronella Andreasdotter med Jonas Andersson och de fick livstids torpkontrakt på Ängstugan.

Jonas Andersson född 1792-11-20 i Tjörn Pettronilla Andreasdotter 1802-06-27 i Ängstugan Barn: Johan Aron f 1825, Andreas f 1828, Severina Beata f 1831, Lovisa Maria f 1838 d 1839 av förkylning och Johan Emanuel f 1843.

Av ett sockenstämmoprotokoll 1839 kan vi förstå att man hade det besvärligt på torpet. Man hade råkat ut för eldsvåda två gånger och förlorat sin ”Lilla ägendom”. Olaus Reinholdsson i Glostorp, som nyligen flyttat från sitt torp i Hukered, ville att ”den huswille Jonas Andersson” skulle övertaga det torpet, men det hade jordägaren i Hukered inte gått med på. Bönderna i Åhs m fl hade yrkat att Jonas skulle bli kvar i Ängstugan och ville ”låttan honom gå omkring i socknen och be om litte långhalm att täcka tagen mäd … så att han gelper sig till dätt första året så får han sielf göra sig lerwägar som är föreskriftten i husholssälskapet”. Kapten Kuylenstjerna ”bestridde detta på den grund att Jonas genom rymning, skogsåwerkan och lättja förverkat contractet. Häremot hade den närwarande församlingen ingen anmärkning att göra.”

Enligt kyrkoböckerna flyttade familjen ut 1841, Jonas till Falkenberg (med vitsord ”god frejd”) och hustrun och barnen till Kyrkokvarn i Vessige, förmodligen stugan på Hallen, där makarnas son Johan Emanuel föds 1843. 1845 är hustrun och barnen antecknade i Ledstugan i Glostorp. Petronilla dör 1877 i Ledstugan. Enl. 1890 års folkräkning är dottern Severina Beata Jonasdotter gift med dagsverkaren Bengt Johan Andreasson f 1839 i Vessige och de bor i “Sanslätt” Glostorp. Sonen Johan Emanuel blir slaktare och bor i Lundastugan under Vessige prästgård. Han dör 1907 i Lundastugan. Hans hustru, Johanna Helena Persdotter, som är sjuklig och krympling, flyttar med sin dotter Anna Teresa Johansdotter, gift med Anders Johan Brolin, till Lilla Mölnegård. De flyttar 1919 till Askome.

I ett protokoll från Gällstämman 1858 nämns en torpare Johannes Olsson i Ängstugan, men trots idogt letande har vi inte kunnat finna fler uppgifter om honom eller torpet. Det troliga är väl att Ängstugutorpet upphörde omkr 1840. På lagaskifteskartan från omkr 1860 finns heller ingen bebyggelse längre utritad på området.

Den här stenbyggnaden finns fortfarande kvar intill vägen i Åhs. Kan den ha hört till Ängstugutorpen eller gården Ängstugan?

Ängstugan, Glostorp 1:5, 5/48 mtl

Den gård som kom att kallas Ängstugan hör till Glostorp men ligger på samma område som de gamla torpen. Vid laga skiftet, som fastställdes 1862, lämnade Bjerrome säteri ifrån sig ”Engstugulyckan”. Denna mark ingick i fastigheten Glostorp 1:5, som bildats 1857 och som Bertil Johansson i Åhs 2 då köpt och fått lagfart på. På lagaskifteskartan 1865 finns ingen bebyggelse utritad på Glostorp 1:5. Vilka som bott i Ängsstugan eller ägt fastigheten fram till 1909 har vi inte säkert kunnat få fram.1909 fick Magnus Larsson lagfart på fastigheten. Ängstugan 1945 och 1964

Det har över huvud taget varit svårt att få fram fakta om gården. I kyrkoböckerna t ex förekommer inte namnet Ängstugan annat än för torpen fram till omkr 1845. I beskrivningen till ekonomiska kartan 1925 uppges att gården Glostorp 1:5 är på 23,1 ha och att det till gården hör en bostadslägenhet utan jord (Ängholmen, se sid 13). Gårdens ägare 1925 är Nils o. Johan Leonard Pettersson, söner till hemmansägare Petter Johan Larsson i Korsgård, senare Backagård. Johan Leonard, ogift, född 1876, dog 1924 av ”slaganfall till följe af omåttligt förtärande af sprit, så kallat brännvinsslag”.

1926 köptes gården av Ernst Pettersson f 1897 enl uppgift i Gods och Gårdar 1964. 1:a våningen av bostadshuset uppges vara byggd redan 1839!! ombyggd 1932. Byggnaden kan naturligtvis ha flyttats dit. Ladugården byggdes 1926. Ernst Pettersson dog i Ängstugan 1992, hans hustru Anna 1989. Ogifte sonen Karl Ingemund, Inge, f 1920 i Dagsås bodde också i Ängstugan vid sin död 2001.

Ängstugan, bild från 2011

Ängholmen – stuga under Ängstugan i Glostorp

Ängholmen, sommar- och vinterbild

Alfred Holmquist född 1859-05-26 i Askome död 1935 h Josefina Eliasdotter 1860-07-25 i Lia 1950 Barn: Sten f 1889 (Josefinas barn), Ivar f 1896 och Ingrid f 1903.

Josefina var dotter till Elias Jönsson och Ingrid Jonasdotter i Lia. Alfred och Josefina gifte sig 1896. De bodde de första åren i Lilla Möllegård, som Alfred köpt 1891 av Bengt Larsson, först som hemmansägare men snart som inhyses. Familjen flyttade från Möllegård till Glostorp 1906, förmodligen var det då stugan byggdes på mark som tillhörde fastigheten Glostorp 1:5 (Ängstugan).

Josefina Holmquist sålde stugan till John Sandberg 1942 och senare friköpte Sandberg tomten av Ernst Pettersson i Ängstugan och fastigheten fick beteckning Glostorp 1:24. Josefina Holmquist och hennes barn lär ha flyttat tillbaka till Möllegård, eftersom dödsort för alla är Bjerrome 2. Modern dog 1950, Sten 1977, Ivar 1979 och Ingrid 1998. Barnen var ogifta.

John Rudolf Sandberg född 1901-03-28 i Stafsinge död 1970 Alice Hedvig Sandberg 1905-04-26 i Vinberg Barn: Rune Viggo f 1925 och Venny Rose Alice f 1937.

1971 såldes stugan till Britta och Lennart Husberg, Falkenberg som fritidsbostad. Alice Sandberg och dottern flyttade till Varberg och sonen till Kullavik. Alice Sandberg dog i Varberg 1985. Sedan 2006 resp 2010 bor Jesper Svensson och Johanna Aronsson i Ängholmen året runt och stugan har genomgått både om- och tillbyggnad.

Torpet/arrendegården Berget under Bjerrome säteri

År 1884 flyttade drängen Olander Johansson med hustru och två söner till Bjerrome från Stafsinge. Vid sonen Victors födelse i november 1887 var Olander arbetskarl vid Bjerrome säteri och 1891 och 1895 torpare, så troligen har torpet bildats efter 1887. Det låg i allra översta spetsen av Vessige socken mot Askome och hemmanet Hede. I beskrivningen till laga skiftet 1865 beskrivs detta område som bränd bergkulle, steniga ljungbackar och stenbackar. Ur ekonomiska kartan 1925 Bergskullen kallades Kanneberget, idag kallar vi det Korpabjäret. Torpet har förr och än idag av Bjerromeborna kallats Stenhagen och nog passar det namnet bättre här än uppe vid Ängsstugan, där det inte är så gott om sten!

1884-1903 Olander Johansson född 1851-10-11 i Alfshög Johanna Sofia Andreasdotter 1850-12-24 i Askome Barn: Gustaf Robert f 1878 i Årstad, Karl Hjalmar f 1884 i Vinberg, Victor f 1887, Selma f 1891 och Hugo f 1895 i Bjerrome.

Olander Johansson var född på torpet Myren, son till Johannes Andreasson och Anna Beata Olsdotter. Sofia var född i Horsaveke, dotter till Anders Jakob Christoffersson, f 1817 och Helena Bengtsdotter, f 1819.

1903 flyttade familjen från Berget till Askome. Sönerna Gustaf Robert och Karl Hjalmar hade då flyttat till Amerika, 1896 resp 1902, båda bara 18 år gamla. Robert återvände men inte Hjalmar. Sonen Hugo dog 1975 i Uppsala, där han bl a arbetat som portier.

1903-1933 Johan Alfred Andersson född 1859-02-23 i Askome död 1946 Johanna Augusta Johansdotter 1863-02-25 i Gällared 1948 Barn: Gerda f 1888, Ebba Maria f 1898 och Gustaf Hugo f 1899, alla födda i Askome.

”Arbetskarlen” Alfred var son till torpare Anders Jakob Christoffersson och Helena Bengtsdotter. Han var alltså bror till Sofia ovan. Alfred och Augusta gifte sig 1887 och bodde tillsammans med mannens föräldrar i Hede tills de 1903 flyttade till Bjerrome.

Enligt en statlig torputredning fanns inget torp i Bjerrome 1909, så troligen hade Berget övergått redan 1903 till att bli en arrendegård. Man arrenderade också mark av Korsgård, sammanlagt brukade man ca 11 tunnland.

Berget i början på 1920-talet. Från vänster: Augusta Andersson, dottern Ebba, Alfred Anders- son och sonen Gustav. (bild från hembygdsboken, sid 112)

Dottern Gerda gifte sig 1914 med sin kusin, Robert Olsson, född 1878 i Årstad. Han hade varit i Amerika i flera år och sedan köpt sig en gård i Hede, Askome. Båda dog i Hede, mannen 1964 och hustrun 1972. Gerda fick före äktenskapet en son, Alf Robert, som föddes i Lund 1910.

Alfred och Augusta Andersson lämnade Berget 1933 och flyttade över Askome-gränsen till Veken. Bostadshuset och ett uthus tog man med sig till den nya boplatsen. Alfred Anderssons syster, som tidigare drivit Varbergs hotell, hade ett tag hyrt in sig på Berget. För sitt uppehälle betalade hon 2: -/dygn, men då ville hon också ha ”full uppassning”.

Dottern Ebba, ogift, dog på Älvgården 1987. Vid folkräkningarna 1970 och 1980 var hon bosatt i Falkenberg. Sonen Gustaf blev snickare och bosatte sig i Möllegård (se Ätralid nedan).

Två bilder från Berget 2012

Hansborg – Bjerrome 8:4

Carl Aron Hansson i Lassagård, Vessige, arrenderade 1911 för en tid av 36 år ett markområde om 0,1587 ha av Petter Larsson, Bjerrome säteri. Marken hade tidigare arrenderats av Adolf Lundgren. På tomten fanns ett boningshus, uppfört 1906, av trä med sticketak och inrett med fyra rum, kök och förstuga, som Hansson köpte för 1300 kronor. Arrendeavgiften var 20 kronor per år. 1928 kunde Hansson genom sin rätt enligt ensittarlagen lösa in marken (nu 0,2130 ha) och betalade för den 500 kronor.

Carl Aron Hansson född 1841-12-28 i L Bjerrome död 1929 Johanna Albertina Johansdotter 1849-03-24 i Backagård 1931 Barn: Julia f 1869, Klaes Gustaf, f 1872, Johan Walfrid f 1875, Berta f 1878, Carl Filip f 1881, Axel f 1884, Anna f 1888 och Oskar f 1892.

Carl Hansson var son till Hans Gustaf Fredriksson och Johanna B Bengtsdotter och hans hustru Johanna var dotter till Johannes Andersson och Benedikta Bengtsdotter. De gifte sig 1869 och blir ägare till ¼ mtl i Lassagård, Vessige nr 7, som de brukar med hjälp av drängar, pigor och barnen ända fram till år 1918. Redan 1911 flyttade dock mannen till stugan i Bjerrome, 1918 flyttar hustrun och de flesta av barnen dit.

Gustaf och Johan Valfrid Hansson köpte Amundsgård i Sörby 1922 och syskonen Julia, Axel och Berta flyttade med dit. Gustaf och Johan tillhörde de sista av de 12! ägare/brukare som fanns på Amundsgård i Sörby under perioden 1890-1927. 1927 avslutade de alltså sin karriär som jordbrukare och flyttade tillbaka till föräldrarna. Carl Hansson dog 1929 och hans hustru 1931 i Hansborg, 88 resp 82 år gamla.

Julia dog i Getinge 1962, ogift. Gustaf dog i Hansborg 1950, ogift, uppges ha varit veterinär. Johan Valfrid dog i Bjerrome 1953, ogift. Axel och Berta dog i Berg, Getinge 1956 resp1958, Axel ogift. Berta gift 1908 med litteratören Kristian Aug Valdemar Lindström, Stockholm, skilda 1923. Berta sägs ha varit vid teatern i Stockolm ett tag. Karl Filip dog i Kristinehamn 1962, änkling. Anna dog i Getinge 1975, ogift. Oskar dog i Lomma 1985, änkling.

Hanssons familjegrav på Vessige kyrkogård. Föräldrarna och alla barnen utom Karl Filip är begravda här

1971 köptes fastigheten av Gerda Matilda Karlsson, Holka, Heberg. Hon var född 1904 på Bjerrome säteri och dotter till statdräng Carl Johan Larsson och Nelly Lovisa Vingren. Hon dog i Hansborg 1994.

1994 köptes fastigheten av Bertil Malmer som fritidsbostad och i början på 2000-talet köptes den av Ninni och Jens Olsson. Från 2010 ägs den av Madeleine och Fredrik Adlerstam.

Hansborg från två håll

Smedjan i Bjerrome – Bjerrome 8:7, 9:6

1883 flyttade Johan Peter Persson från Träslöv till Bjerrome säteri och fick efterträda smeden Karl August Ekeroth, som just hade flyttat från säteriet efter bara drygt 1 års tjänst. Det framgår av beskrivningen till kartan 1787 att det redan då fanns en smedja på säteriet. Det fanns också andra smeder i Vessige, bl a de i Yttre Pråmstugan och i smedjan vid kvarnområdet i Vessige. Smedmäster Petter Brask var en av smederna i Yttre Pråmstugan. När han dog 1825 uppges i dödboken att han var vid säteriet, men både 1825 och när hans hustru dog 1817 var han bokförd i Yttre Pråmstugan. Det kan vara så, att smedjan i Yttre Pråmstugan tillhörde säteriet. I bouppteckningarna tas inte heller upp värdet av några byggnader.

1917 hade hans dotter Eva Maija gift sig med smeden Arfvid Mellberg, som verkar ha efterträtt Brask. ”Gamle smeden sjuk o utfattig” antecknade prästen i husförhörslängden. I Brasks bouppteckning hade han dock fordringar som verkar vara på arbete han utfört i smedjan och han hade många smidesverktyg. Han var 66 år gammal när han dog. Två andra smednamn som förekommer vid den här tiden är Johannes Falkström och Gabriel Jönsson, den sistnämnde kallas Gabriel Jönsson vid Smedjan, när hans son Emanuel föddes 1833.

Vad gäller Johan Peter Persson sägs, att han hade fått sitt gesällbetyg i Lund och att han hade arbetat i Hörby i Skåne, innan han kom till Bjerrome som 24-åring. Han var född i Lindhult, son till torpare Per Johansson och Gunilla Johansdotter. Han gifte sig 1885 och hade då börjat använda sitt nya efternamn Lorick. Frida Pettersson i Åhs f 1905 har berättat att bl.a. hennes farmor fått en tand utdragen av Lorick, och hon var säkert inte den enda som anlitade en smed till detta uppdrag.

Johan Peter Persson Lorick född 1859-10-28 i Stafsinge död 1920 Emma Lovisa Svensdotter 1866- 01-05 i Varberg 1921 Barn: Per Justus f 1885, Sten f 1887, Anna f 1889 d 1896, Linnea f 1893, Elna f 1895, Anders f 1898, Anna f 1900, Minna Kristina f 1903, Åke f 1907 och Sune f 1910.

Innan den nya smedjan byggdes, se bild nedan, var smedjan och bostaden sammanbyggd. Vi vet inte när den fristående smedjan byggdes. Men vi vet, att smeden och hans hustru från 1902 fått 49 års nyttjanderätt till ett markområde om 3 135 kvadratalnar av säteriets mark och att de 1910 köpt ett markområde om 0,1400 ha mark från fastigheten Bjerrome nr 9 Lij för 150 kronor, som fick fastighetsbeteckning Bjerrome 9:6 och som man kallade Loricksbo.

Bilden visar smedjan med smedmäster Lorick i mitten. Kanske är det ett par lärlingar bredvid? Smedjan sägs ha varit en samlings- plats för hela byn.

Vid föräldrarnas död 1920 resp. 1921 bodde alla barnen fortfarande hemma och flera av sönerna fortsatte med arbetet i smedjan. Sonen Sten bedrev körskola. Så tidigt som 1922 köpte man en lastbil. 1926 flyttades verksamheten till nuvarande Loricks smedja i Korndal, Vessige.

Den gamla smedjan i Bjerrome revs i början av 1970-talet men bostadsdelen används fortfarande, nu som fritidsbostad av ättlingar till gamle smeden Lorick.

Per Justus Lorick dog 1958 i Vessige 10:3, ogift, Sten dog 1936, Linnea dog 1934 i Vessige 10, ogift, Elna, gift Strandmark dog 1969 i V Frölunda, Anders dog 1980, var bosatt på Norra vägen i Vessige, gift med Alma Linnea f 1906 d 2003, Anna dog 1990, var bosatt på Korndalsvägen 2, ogift, Minna Kristina dog 1976 i Vessige 10, ogift, Åke dog 1967 i Korndal, gift med Inez f 1923 d 2005, Sune dog 1982 också i Vessige 10, ogift. De flesta barnen bodde alltså i det hus där den nya smedjan var inrymd eller alldeles i närheten.

Mejeriet i Bjerrome

Till säteriet hörde också ett mejeri. Bröderna Holmqvist i Bjerrome uppges ha startat ett gårdsmejeri omkr 1880, kanske var det säteriets mejeri de övertog? År 1894 ombildades det till andelsmejeri, det första i Halland sägs det.

Till andelsmejeriet hörde också ett bostadshus och 6 tunnland jord samt svin. 1894 anställdes en mejerist, Ture Rasmusson, en mejerska, Nanny Nilsson och en arbetskarl. Mejeristen fick 50 kronor i månaden upptill fritt vivre och mejerskan fick 1 krona per dag. Det framgår av kyrkoböckerna att det också fanns fler mejerskor, mejeripigor och andra anställda under åren framöver. De två första mejeristerna hade föreningen förmodligen lite problem med. Rasmusson, f 1857 i Ö Nöbbelöf, Skåne försvann från mejeriet och blev omkr 1900 antecknad i församlingsboken utan känt hemvist. Nästa mejerist, Artur Edv Hermansson, född 1877 i Nyköping anställdes 1901. 1904 dömdes han till straffarbete i sex månader för stöld af penningar ”medelst inbrott åtskilliga tider och ställen”. 19

1904 anställdes ny mejerist, skåningen Otto Elias Jansson. Han gifte sig 1905 och det föddes nu 3 barn i mejeristbostaden.

Otto Elias Jansson född 1877-04-17 i Elgarås Augusta Nilsson 1874-07-11 i Fulltofta Barn: Nils Tage f 1907, Anna Maria f 1909 och Erik Valdemar f 1910.

1908 hade mejeriets jord minskat till ½ tunnland med 44 års nyttjanderätt. 1909 beviljades mejeristens begäran om att på egen bekostnad skaffa ett svin för husbehov och att bygga ett svinhus av tegel. 1911 förstördes mejeriet helt vid en eldsvåda, men bostadshuset kunde räddas. Mejeriet byggdes upp igen. 1912 flyttade familjen till Brålanda.

Till ny föreståndare antogs västgöten Axel Öttenius. I hans anställningskontrakt läser vi bl a, att han skulle hålla ”nödig personal för mejeriets drift på sin egen bekostnad”, ansvara för alla maskinernas rätta skötsel och värde, ansvara för ”att smörets vattenhalt ej öfverstiger16% och ej understiger 13%”. ”Föreståndarens lön är 75 kr per månad kontant samt ett öre per kg prima smör som kan afsättas efter högsta gällande notering, fria husrum, ljus och vedbrand, fritt smör, mjölk och grädde från mejeriet till eget hushåll, fri dispositionsrätt till den jord som tillhör föreningen.” Axel Öttenius gifte sig 1915 och i mejeristbostaden föddes åter 3 barn.

Axel Ivar Öttenius född 1878-01-20 i Vinköl Anna Maria Svantesson 1882-11-01 i N Vånga Barn: Sven Ivan Maurits f 1916, Carl Erik Axel f o. d 1920, Carl Axel Sigvard f 1922.

1922 beslutades att verksamheten skulle uppgå i och flyttas till Alfshögs mejeri, dit också föreståndaren och hans familj flyttade efter ett par år. Där föddes dottern Inger 1925 (gift Josefsson).

Mejeribyggnaden fanns kvar ända fram på 1970-talet, då man använde den som fårhus. Bostadsbyggnaden, senare rödmålad, användes som fritidsbostad fram till rivningen 2012.

Nedan en bild som visar mejeriet och mejeristbostaden omkr 1920. Till vänster föreståndare Öttenius, hans maka Anna samt en okänd person. Längst till höger Erik Emil Öttenius, broder till Axel Öttenius och anställd som maskinist vid mejeriet omkr 1920.

Bilden tillhör Inger Josefsson, f Öttenius

Källor: Hembygdsboken sid 118, Byggnadsinventeringen i Fbg kommun 1977 samt rapporter och arbetsmaterial från hembygdsföreningens studiecirkel 1986 om mejerier i Vessige och Alfshög 20

Folkhögskolan i Bjerrome - 1876-1878

I ett par år var Hallands folkhögskola lokaliserad till gården Lij i Bjerrome! Folkhögskolans styrelse annonserade år 1876 efter lämpliga lokaler under 5 år för skolan i mellersta Halland. Dåvarande ägaren till Lij, Sven Svensson, erbjöd salen och tvenne kamrar i sitt bostadshus för 175 kronor om året inkl värme. Säteriet erbjöd fyra rum som lärarbostad. Med möbler, uppvärmning och uppassning skulle bostaden kosta 200 kronor för 1 år.

Skolans föreståndare var Johan E Strandmark, som vi senare i denna berättelse stöter på som ägare till Stora Möllegård från 1876 och Lilla Möllegård från 1901. Strandmark bodde i säteriet 1876-1878. 1877 gifte han sig och 1878 flyttade paret till Alfshög.

Strandmark var inte nöjd med skollokalen och köpte på eget bevåg gården Katrineberg, dit han flyttade skolan 1878 (läs mera om detta på sid 283-284 i hembygdsboken).

Ett senare kort av Lijs boningshus. 1876 var taket av halm.

Gården Lij, tavla målad av konstnärinnan Saga Walli 1959.

Saga Walli, född i Prag 1891 död i Göteborg 1975, målade många altartavlor i kyrkor runt om i Sverige, illustra- tioner till barnböcker, vykort mm.

Saga Wallis son, Bo Walli var rektor för Katrinebergs folkhögskola 1963-1984.

Bjerrome 9:7 – stuga på avstyckad mark från Bjerrome Lij 9:3 Alfred Bengtsson och hans hustru Ida Svensson köpte gården Lij 9:3 av hustruns föräldrar Lars och Carolina Svensson på offentlig auktion i februari 1901. Priset var 20.000 kronor, vari ingick lösöre för 3.500. Enligt beskrivning 1922 till den ekonomiska kartan ägde och brukade makarna då också marken på Lij 9:4 och 9:5 samt brukade 10:1, Hedåker på 1,4 ha, som var kyrkans mark.

Hustrun dog 1924 och 1925 sålde Alfred Bengtsson gården och lät avsöndra ett markområde på 0,4906 ha från Lij 9:3, där han byggde sig ett hus.

Johan Alfred Bengtsson född 1875-05-15 i Böresgård död 1954 Ida Larsdotter (Svensson) 1875-05-07 i Mölnegård 1924 Barn: Arvid Lennart f 1903, Nils Ragnar f 1905 och Frida Karolina f 1909.

Sonen Arvid bodde kvar i huset till sin död 1991, han var ogift. Sonen Ragnar var murare och sotare och gift med Elin Grimberg. De bodde i funkisvillan, ”Elllvik”, nere vid Ätran i Vessigebro. Elin dog 1973 och Ragnar 1991. Dottern Frida gift Bengtsson, blev änka 1959, var bosatt i Vinberg och dog 1992.

Stugan revs 2007. På tomten står nu ett nytt, modernt hus, där Sune och Marian Gustavsson njuter sitt otium efter att ha lämnat sin gård Lij strax nedanför backen.

Nordenskölds – stuga Bjerrome 9:8 vid Källebäcken

1909 byggde kyrkvaktmästaren August Kristiansson en stuga strax ovanför Källebäcken. Tomten friköptes någon gång efter 1925.

Nils August Kristiansson född 1865-08-29 i Gunnarsjö död 1944 Emma Kristina Andersdotter 1863-07-23 i Lia 1945 Barn: Elvira Alida f 1898, Anders f 1901 och Gottfrid Julius f 1903, alla födda i Askome.

August Kristiansson var mycket intresserad av polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld (1832- 1901), som med sin expedition och sitt fartyg Vega bl a fann Nordostpassagen vid en upptäcktsresa omkr 1880. Kanske levde sig August så in i Nordenskiölds äventyr, att det var därför han så ofta ville prata om honom? Säkert var det därför man började kalla honom Nordensköld. Även sönerna fick i folkmun det efternamnet.

August var kyrkvaktmästare i Vessige kyrka och det finns många historier om honom. En är: Kyrkoherde Gideon Ivarsson ville inte att församlingsborna skulle säga du till honom. Då svarade August: Man säger du till vår Herre Gud och du är ju bara hans tjänare.

En annan historia: Kyrkoherden hade en syster som hjälpte honom i hushållet och hon anmärkte på kyrkvaktmästarens städning i kyrkan. Hon ville att August skulle följa med upp på läktaren för att se hur dammigt där var. Då svarade August: Det gör jag inte, för jag har lovat min hustru att vara henne trogen livet ut.

Dottern Elvira Alida gifte sig 1927 med statdräng Anders Hilding Bengtsson i Öfverås, Askome. Han var född 1901 och dog i Hultastugan 1991. Hustrun dog i Tvååker 1971. Hon hade två barn före äktenskapet: Sten Mauritz Artur Bengtsson f 1922 och Alice Erika Bengtsson f 1925. Sonen dog 1993 i Glava, Värmland och dottern 2001 i Falkenberg.

Sonen Anders Nilsson ”Nordenskiöld” bodde i många år, i varje fall mellan 1945-1970, i den lilla vita stenbyggnaden vid vägen mellan Katrineberg och Dahlsgård. Han var dräng hos Einar och Märtha i Dahlsgård. Vid folkräkningen 1980 är han bosatt i Glostorp, ”i Lill-Oskars lilla röda stuga”, som nu är riven, (Lill-Oskar hette egentligen Oskar Julius Nilsson (1879-1971). Anders Nilsson dog 1991. Han var ogift, för sin försörjning sägs att han bl a trampat kyrkorgeln i Alfshög på 1940-talet och att han hade bin som han sålde honung från. Han sägs ha varit något av ett original.

Gottfrid Nilsson ”Nordenskiöld” gifte sig 1943 med Klara Josefina Jakobsson. De hade då redan en dotter, Margareta. Klara var född 1902 i Skrea och var piga hos Severin Larsson och hans dotter Anna Mathilda i Jättastugan vid Berghem. Gottfrid försörjde sin familj som skogsarbetare. Klara dog 1982 och Gottfrid 1986 i Bjerrome 9.

Numera bor Augusts barnbarnsbarn, Gottfrids och Klaras dotterson, Magnus Löhr i huset med familj och för närvarande genomgår den gamla stugan ytterligare en om- och tillbyggnad.

LILLA BJERROME

Stugan/torpet i L Bjerrome

Vid sockenstämman i juli 1812 anmälde åbo Petter (Per) Ljunggren i Lilla Bjerrome att han tänkte antaga förre ”GårdsRyttaren” på Bjerrome säteri Jöns Jönsson till torpare på sina ägor. Sockenmännen hade ”intet att påminna, så wida Petter Ljunggren lemnar Jöns Jönsson så godt torpställe, att han der med hustru och barn kan hafwa sin bergning och icke för en framtid på ett eller annat sätt ligga Församlingen till last och tynga, då, om sådant beklageligt skulle inträffa, Socknemännen afsäga sig all wård och skjötselskyldighet utan blir det för jordägarens egen räkning”

Det är svårt att veta om Jöns Jönsson fick ett torp. Enligt husförhörslängderna är Jöns Jönsson redan 1814 sjuk och oförmögen till arbete och åren framöver antecknas familjen som utfattiga. 1820 kallas de fattighjon, så kanske socknen ändå fick hjälpa till med familjens försörjning.

Jöns Jönsson född 1757-07-06 död 1829 Bengta Arfvidsdotter 1768-12-26 1847 Barn: Johan och Pernilla f 1808

Vid mannens död fanns 1 ko och 1 kalv, värde 14 rdr. En byggnad med stuga, ”harberg”, förstuga och fähus värderades till 50 rdr, man ägde alltså sitt bostadshus. Behållningen blev 113 rdr.

Dottern Pernilla gifte sig 1833 med Lars Gudmundsson från Väby och han flyttade till Lilla Bjerrome som torpare. Kanske har han fått eget torpkontrakt, kanske svärfadern ändå hade ett torpkontrakt.

Lars Gudmundsson född 1802-10-03 i Väby Lassagård död 1842 Pernilla Jönsdotter 1808-03-25 i Bjerrome 1842 Barn: Johanna Beata f 1835 och Gustaf f 1841 d 1842 i L Bjerrome

Mannen dog i maj 1842, 39 år gammal av lungsot, sonen dog i juli samma år, knappt 1 år gammal och hustrun dog i november samma år, 34 år gammal också av lungsot. Dottern, 7 år gammal blev ensam kvar tillsammans med sin mormor Bengta.

Vid mannens död fanns det på torpet 2 kor och 2 får med lamm och många gårdsredskap. Torpets åbyggnader värderas till ca 11 rdr. Skulderna var många, man verkar ha behövt låna mycket pengar för att starta upp torpet och sen inte kunnat betala av dem på den korta tiden. Till ägaren av Hellingen hade man en skuld på 63 rdr. Tillgångarna värderades till 146 rdr och skulderna till 140 rdr. Änkan sålde djuren och gårdsredskapen, vid hennes död blev behållningen ca 34 rdr.

Mormodern, Bengta Arfvidsdotter dog 1847 och Johanna Beata flyttade till Genvad i Glostorp. 1859 gifte hon sig med Nils Peter Helgesson och de blev torpare i Genvad. 1864 flyttade de till torpet Måsen i Glostorp och stannade kvar där till sin död, 1903 resp 1909. De fick sex barn varav ett dog av ”tandslag”, 1 år gammalt.

Undantag under Nr 4 Hällingen, ”Ammans” 1825-1853 Ambernius Ahrman 1765-08-05 död 1841-06-13 Anna Beata Ahrman f Baz 1775-06-19 1853-03-17 24

Barn: Lovisa f 1798 d 1828, Anna Maria f 1799, Sara Johanna f 1802 d 1828, Agneta Johanna f 1805 d 1810, Gustafva Katharina f 1807 d 1810, Sophia Christina f 1809, Agneta Gustafva f 1811 d 1828, Greta Beata f 1818 d 1827 och Johan Severin f 1814. Tre av döttrarna dog av nervfeber inom en 3 månadersperiod, två av dem dog av bröstsjukdom under samma månad, 3 och 5 år gamla

”Borås handlanden Ambernius Ahrman” gifte sig 1797 med Anna Beata Baz, dotter till klockaren i Alfshög, Johannes Baz (1744-1820) och Agneta Johanna Landberg. Ahrman var då redan åbo på Hällingen i Bjerrome. Makarna fick flera barn, åtminstone 8 döttrar och 1 son. Sju av döttrarna dog som barn eller unga.

Dottern Lovisa övertog gården omkr 1825 tillsammans med sin man Mårten Gudmundsson f 1785 i Vrågård, men hon dog redan 1828, 30 år gammal. Deras son Gustaf f 1824 övertog sedan Hällingen och vi kan läsa om honom och hans öde i samband med laga skiftet, sid 86 i hembygdsboken.

När Ahrman dog 1841, hade makarna en tid antecknats som utfattiga i husförhörslängden. I bouppteckningen efter honom finns upptaget 2 kor (38 rdr), 2 får, 1 gås med 8 gässlingar. När kvinnan dog 1853 ägde hon 1 ko, 1 gås och 2 höns. Hennes tillgångar uppgick till 28 rdr och skulderna till 27.

1841 var sonen Johan Severin hemmansägare i Nr 5 Väby och dottern Anna Maria var gift med torpare Johannes Andersson i Falkenberg. 1853 var sonen död och hans dotter Anna Lovisa i Väby var tillsammans med Anna Maria Ahrman och Gustaf Mårtensson de enda nära släktingarna till Anna Beata Baz.

Stugan vid Hällingen, L Bjerrome 2:3

1910 flyttade änkan Olivia Ottosson med sin 6-årige son och 4-åriga dotter till den här stugan. Gården L Bjerrome 2:3 på 15 ha ägdes då av Oskar Svensson, som köpt den 1901 och lämnade den 1912 för att bli arrendator av jordbruket vid industribolaget i Vessige. 1912 köptes gården av Adolf Henning Persson, f 1869, just hemkommen från Amerika, där han varit i över 20 år. När han skulle gifta sig 1914 antecknades det i församlingsboken, att han saknade betyg om äktenskapsledighet för tiden 1889-1912. Prästen annonserade därför i Post- och inrikes tidningar tre gånger. Ingen anmälde tydligen äktenskapsjäv, för i februari 1914 kunde han gifta sig med Alma Potentia Johansson, f 1885, som varit hushållerska hos Perssons moder i ett par år. Modern, som blev änka 1911, bodde på gården från 1912 till sin död 1921

Vem som bodde i stugan före 1910 vet vi inte. Kanske var det Gustaf Mårtensson (se ovan) och hans hustru, som hade ägt den ursprungliga gården Hällingen och som 1865 köpt Lilla Bjerrome 2:3.

1910-1949 Olivia Matilda Olandersdotter född 1873-02-09 i Falkenberg död1949 Barn: Sten Daniel f 1904 och Martha Linnea Konstantia f 1906 d 1911.

Olivia var änka efter arrendatorn Bengt Aron Ottosson, Kärreberg, död 1906. Änkan och de två barnen flyttade 1910 till den lilla stugan på ofri grund i Bjerrome. Olivias moder Anna Lena Svensdotter f 1840 i Dalen, Lia flyttade från Dalen 1913 och bodde hos dottern till sin död 1930. Sten Ottosson, som blev kyrkvaktmästare, gifte sig 1959 med Signe Viola Berntsson, f 1914 i Göteborg, och de bosatte sig i Bräcke. Sten dog i Bräcke 1989, hans hustru 2002.

Stugan stod öde i många år men är nu sedan länge borta. 25

I ett sockenstämmoprotokoll 1817 ingav ”Capitainen wälborne Herr C.H. Lilljehöök på Bjerome” en skrivelse om att han ”var sinnad att hos Kongl Patriotiska Sällskapet anmäla Pigan Anna Catharina Pehrsdoter till belönings ärhållande för det hon uti Sju års tid varit i min tjenst på Säteriet Bjerome, under hvilken tid hon visat en ovanlig färdighet i finare väfnaders förfärdigande till flera 100de alnar årligen af Ylle och Bomuls tyger; hvarföre och då hon jemte flit förenat ett anständigt upförande” ville han ha ett vitsordande om detta av sockenstämman att bifoga sin anmälan. Sockenmännen hade inget att invända, de kunde inte neka pigan ett ”wälförtjent witsord, som berörda piga från barnaåren altid gjordt sig känd för en ganska stilla och christelig wandel”.

Anna Catharina var född 1787 och dotter till Petter Ljunggren i Lilla Bjerrome.

MÖLLEGÅRD – som också kallas Mölnegård

Frälsegården Möllegård nr 1, Olofsgård på 1 mantal låg i varje fall från mitten av 1700-talet under Bjerrome säteri med 3 åbor som brukare. 1835 såldes gårdarna till ofrälse bönder; två gårdar bildade Stora Möllegård och den tredje Lilla Möllegård. Gårdarna låg kvar i flera år på samma plats, strax intill Ätran, men vid laga skiftet 1861 flyttades Lilla Möllegård ända upp till landsvägen och i slutet av 1880-talet flyttades den andra gården upp ovanför åbrinken. (Läs mera om Möllegård i hembygdsboken sid 89).

Lilla Möllegård på 2/9 mtl ägdes 1861 av Lars Bengtsson f 1798, sedan 1858 gift med sin 2:a hustru, den 29 år yngre Anna Beata Johansdotter som varit piga på gården sedan 1849. Sonen Bengt Larsson, f 1835 och hans hustru Johanna Lovisa Nilsdotter köpte gården 1865 för 2.000 kronor samt kontrakt om undantagsförmåner för säljarna. Lars Bengtsson flyttade med hustru och barn till ”undantaget” dvs den gamla framhuslängan och ett uthus som köparna skulle transportera till undantagets plats – stugan nere vid Ätran som vi idag kallar Annas stuga.

Undantagskontraktet lyder så här: ”3:o I årligt undantag skall ägaren af förberörde fastighet ehv det vara eller blifva må vid mickelitid hafva lemnat 3 tr råg, 3 tr korn, ½ ta hvete, ½ ta kornmalt, 1 ta hafvre, alltsammans afradsgild spannemål, 6 tr potäter och kontant i sugelpenningar 30 rdr – lemna beredd och gödslad jord till utsäde af 16 kpr potäter och nyplöjd jord till utsäde af 2 kpr linfrö samt en kåltäppa om minst ett kapplands rymd samt vid inbergningen lemna 200 lsp godt och väl bergadt hårdvallshö, 200 lsp foderhalm, hemköra tvenne famnar wed från Grimshult förrsla behöflig mäld till och från qvarnen äfvensom skjutsa en mils afstånd från hemmet 2ne gånger om året om så påfordras, likasom mulbete för de kreatur som födas på fodret förbehålles tilllsammans med åboens egna mjölkekor, samt behöfligt risbränsle. 4:o Skulle jag med döden afgå förrän min nuvarande hustru, förfaller hälften af ofvannämnde undantagsförmåner, men i motsatt fall skola de oafkortade utgå till bådas vår död. …… Mölnegård den 24 Febr. 1865 Lars Bengtsson m.h. vid pennan…..” (anm. Med hand vid pennan = han kunde inte skriva sitt namn)

Annas stuga – undantagsstuga på Lilla Möllegård

Lars Bengtsson född 1798-12-24 i Abild död 1887 Anna Beata Johansdotter 1827-09-25 i Drängsered 1917 Barn: Bengt Henric f 1835 i Abild, Anders Johan (John) f 1859, Hedvig Adolfina f 1861, August f 1864 och Carl Johan f 1867, alla i Möllegård

Vid Lars Bengtssons bouppteckning 1887 fanns bland tillgångarna fastigheten Grimshult nr 1 på 1/12 mantal, förvärvad före 1858, taxerad till 1200 kronor, och ”å nr 1 Möllegård qvarstående man- och ladugårdshus som få disponeras af Enkan under hennes återstående lifstid” värderade till 400 kronor. De enda kreatur som fanns i boet var 4 höns och 2 får, värderade till 22 kronor.

Bengt Larsson hade sålt Lilla Möllegård redan 1891 till Alfred Holmquist. Vid försäljningen undantog han ett markområde, Ätradal kallat, med livstids nyttjanderätt för sig själv och dottern Elise Bengtsdotter f 1869. Hustrun hade dött 1883. Bengt Larsson dog 1917 och Elise 1943 i Ätradal. Husen låg då fortfarande på ofri grund, men 1947 köpte Hilma Bengtsson f 1862, Elises syster, tomten för 2 600 kronor av ”Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne”. Hilma dog 1957.

Holmquists innehav av Lilla Möllegård blev kortvarigt (1906 hittar vi honom i Ängholmen, se sid 13) och likaså nästa ägares. År 1901 köptes Lilla Möllegård för 15 000 kronor av fil dr J E Strandmark, Katrinebergs folkhögskolas förste och driftige föreståndare. Han hade redan 1895 köpt Stora Möllegård, som han ägde fram till 1915 (enl Gods o Gårdar). Det var Strandmark som 1909 från sin mark lät ”avsöndra” tomterna intill Ätran med de fantasifulla namnen Karlsro, Fagerdal m fl, se längre fram i häftet. En senare ägare av Lilla Möllegård, Per Persson, fortsatte att från 1926 avsöndra tomter nere vid Ätran.

Bengt Larssons halvbroder Carl flyttade till Amerika 1891 och systern Hedvig Adolfina dog 1891, 30 år gammal. Åtminstone tre av Bengt Larssons barn utvandrade också till Amerika.

1907 sålde bröderna Bengt, John och Carl boningshuset och uthuset till den fjärde brodern August Larsson för 500 kronor med tillträde efter modern Anna Beatas död. Modern dog 1917. Vid moderns död vistades John och Carl ”å okänd ort”.

August Larsson född 1864-02-16 i Möllegård Amanda Petronella Larsdotter 1865-01-08 i Gällared Barn: Carl Hjalmar f 1890, Anna Teresia f 1894, Ingeborg Helfrida f 1896, Gustaf Adolf f 1898 d 1898, Anders Edvin f 1900 och Gunnar Axel f 1903, alla födda i Möllegård.

August och Amanda vid brunnshuset, som fortfarande finns kvar i trädgården

August var byggmästare men arbetade som ung också som dräng och s.k. arbetskarl i Möllegård. I uthusen hade man bl a några höns för ägg till husbehov och försäljning. Ända upp i 90-årsåldern cyklade August till affären med sin ”äggalåda” för att byta äggen mot specerier. Läs mera om August och hans familj i tidningsklippet från 1954 på nästa sida.

Amanda dog 1943 och August 1954.

Dottern Anna ”med det blanksvarta håret” bodde hos sina föräldrar och skötte dem, när de blev gamla, men för sin försörjning hjälpte hon också till med servering vid stora kalas i bygden och på Ekholmens pensionat. Några somrar arbetade hon som servitris på Kattviks pensionat och i Bergen. Hon lämnade stugan först 1974 för att flytta till Järnvägsgatan i Vessigebro samhälle, där hon dog 1978. Numera ägs stugan av hennes systerson Rune Gustafsson, Vessigebro/Göteborg.

Sonen Hjalmar var bosatt i Amerika i några år men återvände till Sverige. Han var snickare och byggde omkr 1937 villan Granvik vid Ätran. Han dog 1974 i Falkenberg.

Dottern Ingeborg och hennes man Ernst Gustafsson, f 1894 startade Ekholmens pensionat 1935 och byggde också det s.k. annexet. Dessförinnan hade de i ca 15 år drivit en kaférörelse i bostaden på Stationsgatan 15 (Solvik). De köpte senare också en villa på Allévägen i Vessigebro samhälle, alldeles intill Ätran, där Ingeborg dog 1986 och Ernst 1989. Deras son Rune delar sin tid mellan villan på Allévägen och en bostad i Göteborg.

Anders Edvin flyttade som ung till Amerika och stannade kvar där. Gunnar blev snickare precis som sin far, brodern Hjalmar och svågern Ernst. Från början av 1950-talet drev han sedan charkuteriverksamhet i Vessigebro. I slutet av 1960-talet flyttade han och hustrun Ester till Varberg, där Gunnar dog 1974. Hustrun flyttade tillbaka till Vessigebro och dog där 1991.

Annas stuga 2011, gård och trädgård (Möllegård 1:21) 30

Ekeberget - torp under Möllegård

Torpet bildades omkring 1890 och bör ha legat under Stora Möllegård, som från 1895 ägdes av J E Strandmark på Katrineberg. Förste och ende torpare på Ekeberget blev den då 30- årige Carl Albert Carlsson från Vinberg. Han var son till åbo Carl Peter Christiansson och Helena Maria Dahlquist i Tågarp, Vinberg och var sedan 1883 gift med Emma Carlsdotter, dotter till åbo Carl Nilsson i Gunnarstorp

Av anteckningar i kyrkoböckerna framgår, att familjen flyttade till Ekeberget 1887 och att torpet bildades omkr 1890. Carl Albert vistades i Amerika från februari 1889 till maj 1890. Enligt en statlig torputredning 1909 fanns det då fortfarande ett torp under Möllegård. Det var mellan 3 och 6 tunnland stort och man fick betala en årsavgift på 20 kronor utan skyldighet att utföra dagsverken. Torpet friköptes någon gång efter 1928.

Carl Albert Carlsson född 1857-10-01 i Vinberg Emma Carlsdotter 1856-01-07 i Gunnarstorp Barn: Carl Thure Rudolf f 1883 d 1883, Thorborg Maria f 1885, Olga Roselia f 1888, Carl Hilding f 1891 och Erik Bernhard f 1895.

Som unga flyttade barnen ofta, men de återkom alltid till Ekeberget. Tre av de fyra barnen dog ganska unga av lungsot; Carl Hilding var sjöman, inskriven vid Göteborgs sjömanshus och dog på en resa i Norge. Han blev 30 år, Erik Bernhard var snickare, blev 28 år och Thorborg Maria, som var sömmerska blev 41 år gammal. Alla barnen var ogifta. Modern Emma dog 1933 av hjärtfel, 77 år gammal, och fadern dog 1943. Dottern Olga stannade kvar på Ekeberget till sin död 1973, då 85 år gammal. Hon hade testamenterat kvarlåtenskapen till kyrkan och lösöret såldes vid en offentlig auktion. Bland de högsta buden var de som lades på en klocka (1 500), en TV (250) och 2 spinnrockar, som var populära som prydnader på den tiden (250 o 310 kronor).

Ekeberget såldes till Gilbert Weibull och hans hustru Märta, Göteborg, som fritidshus. Numera ägs fastigheten av deras son Lennart Weibull, Göteborg.

Ekeberget, bild från 2011 (Möllegård 1:22) 31

Tomterna vid Ätran

Som tidigare har nämnts ”afsöndrades” från Lilla Möllegård flera tomter år 1908: Karlsro, Fagerdal, Göranstorp, Månsbo, Tystalund och Ätradal.

g = 1:12 = Karlsro h = 1:13 = Fagerdal i = 1:14 = Göranstorp k = 1:17 = Månsbo (senare kallat Björkvik) l = 1:16 = Tystalund m = 1:15 = Ätradal

Utsnitt ur karta använd vid ägostyckning år 1908. ”År 1909 den 22 januari blev ifrågavarande ägostyckning fastställd …”

Karlsro (Möllegård 1:12, Möllegårdsvägen 19) Tomten på 0,1637 ha såldes 1908 för 50 kronor till Sven August Karlsson, f 1868. Han dog redan 1912 och tomten såldes av brodern Alfred Carlsson till lärarinnan Jenny Bengtsson (f 1873) för 2.200 kronor. Fastigheten var då taxerad till 600 kronor. Det är oklart om tomten var bebyggd 1912. Enligt ett försäkringsbrev från 1944 var bostadshuset byggt 1933. Uthuset (hönshus o. vedbod) var dock byggt redan 1906.

Karlsro 1939 och 2012

Jenny Bengtsson, som var syster till Elise och Hilma Bengtsson i Ätradal, hade varit lärare i Tvååker och Ölmevalla. Vid offentlig auktion efter hennes död 1947 inropades fastigheten av köpman Ernst Gustafsson, Vessigebro. 1948 flyttade Gottfrid Emanuelsson, hans hustru Anna och son Karl in i huset. De hade tidigare brukat Berg i Sörby. Anna Emanuelsson dog 1959 men maken och sonen bodde kvar. Gottfrid Emanuelsson flyttade sedan till Älvgården och dog där 1969. På 1970-talet bodde Karin Amos här, sedan en Karl Andersson från Okome och på 1980-talet glasmästaren mm Jan Livenius med familj. Numera bor Jonny och Monika Karlsson i Karlsro.

Ätralid (Möllegård 1:18, Möllegårdsvägen 17) Tomten var på 0,1135 ha och hade 1916 avstyckats från Nils Aron Hanssons fastighet Fagerdal. 1924 ägdes den obebyggda tomten av Johan Olsson i Björkvik.

1932 hade snickare Gustav Johansson (1899- 1987) köpt tomten och han byggde där ett hus till sig och sin hustru Margareta (1904-1991). 1935 föddes sonen Uno. Gustav Johansson var uppvuxen på arrendegården Berget i Bjerrome. Makarna sålde fastigheten 1986 och flyttade till Vessigebro samhälle. Därefter har fastigheten bytt ägare flera gånger. Bl a har Åke och Maggie Kronqvist från Bjerrome bott där i några år.

Fagerdal (Möllegård 1:13, Möllegårdsvägen 15) Tomten på 0,1998 ha såldes 1908 för 150 kronor till Nils Aron Hansson, f 1842 i Vinberg, och hans hustru Pernilla Johansson, f 1833 i Kinnared. Hustrun dog 1911 och han gifte om sig 1913 med Carolina Svensson f 1863 i Solberga. Som framgår ovan avstyckades 1916 från Fagerdal en tomt för den fastighet som senare kom att kallas Ätralid.

Nils Aron Hansson dog 1916 och hans hustru 1917. 1918 flyttade Martin Johansson (f 1862 d 1934) och hans syster Jenny Kristina Johansson f 1869 in.

Alfred Ljunggren

Nästa ägare blev Alfred Ljunggren. Johan Alfred Ljunggren var född 1866 i Lilla Bjerrome. Hans föräldrar var hemmansägare Johan Nilsson Ljunggren, f 1829 i L Bjerrome och Anna Bengtsdotter f 1830 i Torup. Föräldrarna dog 1905 resp 1906. De två ogifta sönerna Bernhard och Alfred hade stannat kvar på gården, medan de tre döttrarna då sedan länge flyttat hemifrån. Två döttrar reste till Amerika. Bernhard dog 1915 och Alfred blev ensam kvar. Han blev ägare till gården, men brukningen av den verkar ha arrenderats ut redan från 1907.

1934 köpte Alfred fastigheten Fagerdal av dödsboet efter Martin Johansson för 7.200 kronor och det var där han dog i augusti 1953, 87 år gammal.

Fastigheten såldes i december 1953 på offentlig auktion till änkefru Jenny Andersson från Torshög. 33

Senare ägdes Fagerdal under några år av Ola Ekman, f 1958 och hans hustru Lena. När de övertog gården Fnattagård i Väby efter Olas föräldrar, Hjalmar och Rut Ekman, f 1924 resp 1925, flyttade istället föräldrarna till huset på Möllegårdsvägen. Rut Ekman dog 2009 och maken några år senare.

Under 2015 flyttade Kristina Olsson, f 1943, från sin gård i Bräcke till Möllegårdsvägen 15.

Göranstorp (Möllegård 1:14) Den lilla tomten på 0,0327 ha ända nere vid Ätran såldes 1908 för 50 kronor till Johan Göran Johansson och hans hustru Eva Johanna. De flyttade in 1907 från Örgryte i Göteborg och var båda i 70-årsåldern. De lät bygga sig ett litet hus om endast 1 rum och kök. Hustrun dog 1912 och mannen 1919. Samma år flyttade Gustaf Edvard Bengtsson med hustru Johanna Sofia in. Båda var födda 1857, de var alltså 62 år gamla, och hade tidigare varit ägare och brukare av Lia 2:4 i Lia. Det var den gården som fram till 1980-talet brukades av deras sonson Anders Bernhard och Ann-Marie Johansson. Johanna Sofia var dotter till torpare Carl Larsson på Höjden i Vessige. Det sägs att Gustaf sysselsatte sig med att tillverka korgar till försäljning.

Efter dem kom ytterligare en f.d. lantbrukare som också sysslade med korgmakeri, Johan Andersson, född 1873. Han var son till skräddare Andreas Persson i Rörkull, Lia och hade under några år brukat gården Lia 2:2 och därefter Lassagård i Vessige. Hans dotter Sigrid och son Arvid flyttade till Amerika på 1920-talet och hustrun Charlotta dog omkring 1935. Johan Andersson dog i Göranstorp år 1943. Därefter bodde ”Staves-Johan” några år i Göranstorp. Nästa ägare blev Jenny Andersson i grannfastigheten Fagerdal och hon lät på 1960-talet riva det lilla huset.

Ätradal (Möllegård 1:15, Möllegårdsvägen 13) Mark på båda sidor Askomevägen, sammanlagt 0,3360 ha, såldes 1908 för 300 kronor till småskollärarinnan Jenny Bengtsson. Enligt kontrakt från 1892 hade dock hennes fader f lantbrukaren Bengt Larsson och syster Elise Bengtsdotter ”lifstids nyttjanderätt” till marken. Elise var linnesömmerska”.

Vid auktion efter Jenny Bengtsson 1947 köptes marken av hennes syster Hilma (f 1862), som ärvt systern Elises fasta och lösa egendom och redan bodde i Ätradal. Enligt släktingar hade Hilma Bengtsson arbetat som sömmerska i Göteborg. Hon avled 1957, 95 år gammal.

Hilma Bengtsson hade testamenterat Ätradal till grovarbetare Artur Johansson och hans hustru Clara, Solhäll ”mot att de vårda såväl mig som fastigheten intill min död”. Artur var född 1896 i Krogsered och Klara 1911 i Stafsinge och de stannade kvar livet ut i Ätradal, Artur dog 1979 och Klara 1989. Huset används nu som fritidsbostad.

Gunnar Larsson, f 1903, son till August Larsson i Möllegård, snickare och senare charkuterist, byggde på den del av Ätradals mark som låg på motsatt sida av vägen, ett bostadshus som såldes till Ivar Bengtsson, Vessigebro. Han i sin tur överlät bostaden till en herr Lindqvist från Småland, som gjorde om huset till fabriksbyggnad och startade tillverkning av plånböcker och väskor (Lila-fabriken). Fabriken drevs i ett tjugotal år från 1940-talet. Byggnaden köptes sedan av Fredrik Daniel Larsson och hans hustru Berta Matilda (Alrik Larssons ”Ricello” föräldrar) och huset blev åter bostad. Makarna dog på Älvgården 1968 resp. 1980. Huset såldes vidare 1970. 34

Tystalund (Möllegård 1:16) Tomten på 0,0915 ha såldes 1908 för 200 kronor till kommissionären och auktionsförrättaren Julius Månsson, f 1877. Marken ingår numera i Möllegård 1:32.

Björkvik (nuv. beteckn. Möllegård 1:32, Möllegårdsvägen 14) Tomten, som från början kallades Månsbo (Möllegård 1:17), var på 0,1269 ha. Köpebrevet, som var daterat 10 april 1906, har vi inte tillgång till men köparen bör vara Julius Månsson, som 1908 köpte 1:16 (och också med tanke på vilket namn Strandmark hade gett tomten). Månsson flyttade till Möllegård 1906 från Asige tillsammans med hustru och 2 barn. Ytterligare 3 barn föddes i Möllegård. Förmodligen var det han som lät bygga det bostadshus, som fortfarande finns kvar. 1913 flyttade familjen till Falkenberg.

Samma år flyttade ”husegare” Anders Ohlsson till Björkvik. Han var född 1867 i Krogsered och gift med Augusta Potentia Andersdotter, f 1878 i Drängsered. De hade gift sig 1911. Mannen hade en dotter i tidigare äktenskap född 1901 och i Björkvik fick de två söner och en dotter. Föräldrarna dog båda av lungsot när de tre yngsta barnen var små. Vid moderns död var de 6, 4 och 1 år gamla. Efter faderns död 1922 flyttades barnen till Slöinge.

Hustruns fader Anders Nilsson, född 1840 i Drängsered och f.d. åbo, flyttade till familjen 1915 och bodde hos dem fram till 1922, när han flyttade till Ulfvarehagen i Sörby och dog där 1927. Han var farfar till ”Betty i Ulfvarehagen”.

1922 flyttade ”läg.egare” Johan Aron Olsson in och han köpte också fastigheterna 1:16 och 1:18 Tomten 1:18 såldes till Gustav Johansson 1932. Johan Olsson var född 1864 i Ljungby, han var ogift och han hade det ”gott ställt”. Han hade tidigt telefon och bil, 1927 köpte han sig en splitter ny ”Willys-Overland”. Han hade hushållerskor, en av dem var Sofia från Horsared, den sista var Gerda Grimberg. Efter hans död 1952 såldes de två fastigheterna 1:16 och 1:17 till f lantbrukaren Karl Johansson, Brovik för 13.500 kronor. Taxeringsvärdet var 9 600 kronor.

Karl och Alma hade brukat Skammelgården i Bjerrome från 1937 och var nu båda 66 år gamla. Karl Johansson dog 1955, hustrun bodde kvar in på 1970-talet. Hon dog i Falkenberg 1983. Sigvard Regnander f 1944, ägde fastigheten mellan 1973 och 2015 och nu ägs den av Stina Madelén Regnander, f 1974. Taxeringsvärdet var 603.000 kronor år 2015.

Björkvik, bilder från 2011 och 2012