FULLTEXT01.Pdf

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

FULLTEXT01.Pdf . . SAMMANFATTNING Arbetets art: Kandidatuppsats 15 hp, Socialt arbete 61-90. Sidantal: 42 sidor, exklusive försättsblad, innehållsförteckning och bilagor. Titel: Kvalitet i skuggan av alternativa driftsformer – En studie om kvalitetsbegreppet och dess betydelse efter avregleringen av omsorg i Falkenbergs kommun Författare: Camilla Stiernflycht & Sandra Johansson Handledare: Mikael Jonasson, Docent kulturgeografi, Högskolan i Halmstad. Examinator: Carin Staland Nyman Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, imple- mentering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldre- omsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsan- sats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga doku- ment. Vidare har insamlad data analyserats utifrån New Public Management, em- powerment och genom kvalitets- och implementeringsteorier. Slutsatsen är att Falkenbergs kommuns politiker och tjänstemän menar att kvalitet är något indivi- duellt vilket vi ser som positivt då man ur ett empowermentperspektiv ser den enskilde brukarens röst som viktig. Något enhetligt svar på frågan får vi dock inte. Vidare ser vi att de externa utförare som undersökts har ett något bättre resultat över lag. Undantaget är dock daglig verksamhet där den kommunala driften får generellt bättre skattning. Det uppföljningsansvar Falkenbergs kommun har, på upphandlade verksamheter, är inte genomfört med hänvisning till en överbelastad planeringsavdelning. Nyckelord: kvalitet, kommun, avreglering, upphandling, alterana- tiva driftsformer, brukare, omsorg & empowerment ABSTRACT Nature of the work: Bachelor Thesis 15 credits, Social Work 61-90. Number of pages: 42 pages, excluding the cover page, table of contents and attachments. Title: Quality in the shadow of alternative modes of opera- tion – A study on the concept of quality and its im- portance after the liberalization of care in Falkenberg Author: Camilla Stiernflycht & Sandra Johansson Director: Mikael Jonasson, Assistant Professor Human Geography, Halmstad University. Examiner: Carin Staland Nyman Summary: The aim of this work is to investigate the various participants' views of how quali- ty is achieved in the interpretation of laws and procurement regulations. Quality is illustrated by looking at the business through some theoretical concepts - users, empowerment, implementation, legislation, procurement and New Public Man- agement. It looks at Falkenberg Municipality's routines for quality and regulatory monitoring. The goal of this study is to show the effects of Falkenberg Municipal- ity's decision to use alternative operating modes of personal assistance, disability and the elderly. Falkenberg Municipality was selected because they have chosen to outsource all disability care, personal assistance, and 43% of the elderly on external providers. The approach used is based on the qualitative research ap- proach, which consists of semi-structured interviews and studies of public docu- ments. Furthermore, in-collected data has been analyzed from New Public Man- agement, empowerment and through quality and implementation theories. The conclusion is that Falkenberg Municipality politicians and officials believe that quality is something individual which we see as positive since, from an empow- erment perspective, the individual user's voice is important. No uniform answer to the question has been given. Furthermore, we see that the external providers sur- veyed have showed a somewhat better result across the board. The exception is daily activity care in which the municipal operates which gets a generally better evaluation. The follow-up responsibility Falkenberg Municipality has regarding contracted activities is not carried out with reference to an overloaded planning department. Keywords: quality, municipality, deregulation, procurement, alter- native modes of operation, users, care & empowerment BEGREPP FUB – Föreningen för barn och unga med utvecklingstörning HN – Hallands Nyheter IFO – Individ och familjeomsorg LOU – Lag om offentlig upphandling (2007:109) LOV – Lag om valfrihetsystem (2008:15) LSS – Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (1993:387) MAR – Medicinskt ansvarig för rehabilitering MAS – Medicinskt ansvarig sjuksköterska SKL – Sveriges kommuner och landsting SOSFS – Socialstyrelsens författningssamling INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning .............................................................................................................. 1 1.1 Problemformulering ....................................................................................... 2 2. Introduktion ......................................................................................................... 3 2.1 Syfte och mål ................................................................................................. 3 2.2 Frågeställningar ............................................................................................. 3 2.3 Avgränsningar ................................................................................................ 3 2.4 Studiens disposition ....................................................................................... 4 3. Begrepp & Lagstiftning ....................................................................................... 5 3.1 Brukare ........................................................................................................... 5 3.2 Alternativa driftsformer ................................................................................. 5 3.3 Kundval .......................................................................................................... 6 3.4 Empowerment ................................................................................................ 6 3.5 Kvalitet ........................................................................................................... 6 3.6 Kommunallag (1991:900) .............................................................................. 7 3.7 LOU: LAG (2007:1091) om offentlig upphandling ...................................... 7 3.8 LOV: LAG (2008:962) om valfrihetssystem ................................................. 7 3.9 SoL: Socialtjänstlagen (2001:453) ................................................................. 7 3.10 LSS: LAG (1993:387) ................................................................................. 8 4. Kunskapsgenomgång ........................................................................................... 9 4.1 Historik .......................................................................................................... 9 4.1.1 Äldreomsorg ......................................................................................... 10 4.1.2 Handikappomsorg ................................................................................. 10 4.1.3 Kvalitet i Falkenbergs kommun ............................................................ 10 4.2 Tidigare Forskning ....................................................................................... 11 4.2.1 Ideologiska & Ekonomiska motiv ........................................................ 11 4.2.2 Småskaligt företagande ......................................................................... 12 4.2.3 Skall-krav och bör-krav ........................................................................ 13 4.3 Upphandlingsprocess ................................................................................... 14 4.3.1 Systemkvalitet och öppna jämförelser .................................................. 16 4.3.2 Valfrihetssystemet ................................................................................ 17 4.3.3 Lokala riktlinjer vid konkurrensutsättning ........................................... 18 4.3.4 Värdering och uppföljning av kvalitet .................................................. 19 4.4 Delaktighetsmodellen - en väg mot empowerment ..................................... 19 5. Teoretiska utgångspunkter ................................................................................. 21 5.1 Kvalitet ......................................................................................................... 21 5.2 Implementering ............................................................................................ 22 5. 3 New Public Management ............................................................................ 23 5.4 Empowerment .............................................................................................. 23 6. Metod ................................................................................................................. 24 6.1 Kvalitativ forskning ..................................................................................... 24 6.2 Metodval ...................................................................................................... 24 6.3 Metoddiskussion .........................................................................................
Recommended publications
  • § 202 Motion - Cykelväg Mellan Heberg Och Årstad, KS 2017/145 Beslut Kommunstyrelsen Föreslår Kommunfullmäktige Besluta 1
    Falkenbergs kommun Kommunstyrelsen 2018-06-12 § 202 Motion - Cykelväg mellan Heberg och Årstad, KS 2017/145 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Översända motionen till tekniska nämnden för att ingå i beredningsunderlaget vid kommande remissyttrande vid uppdatering av regional cykelplan. 2. Därmed anse motionen behandlad. Beskrivning av ärendet Shlomo Gavie (C) och Agneta Åkerberg (C) har inkommit med en motion om att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt tekniska nämnden att ta fram förslag på cykelväg mellan Heberg och Årstad. Motionärerna anser att det är naturligt att knyta ihop de båda orterna med en cykelväg och möjliggöra för de boende att färdas säkert på ett hållbart sätt utifrån såväl ett hälso- som miljöperspektiv. Tekniska nämnden har beretts möjlighet att yttra sig över motionen och förmedlar att sträckan mellan Heberg och Årstad är statlig väg, vilket innebär att kommunen saknar rådighet och har därför ingen möjlighet att själv bygga en cykelväg där. Om en gång- och cykelväg ska etableras på aktuell sträcka krävs att sträckan finns utpekad i den regionala cykelplanen. Regional cykelplan är en del i genomförandet av Regional infrastrukturplan 2014-2025. I planförslaget har Region Halland avsatt totalt 129 mkr för utbyggnad av cykelvägar. Åtgärderna tas fram i samverkan mellan regionen, de halländska kommunerna och Trafikverket. Det finns löpande möjlighet att inkomma med förslag på sträckor där cykelväg bör etableras. Falkenbergs kommun har nyligen fått med delsträckan Vinberg – Bergagård som en cykelsträcka i planen i syfte att i ett längre perspektiv koppla samman Falkenberg med Ullared, vilket är en prioriterad sträcka. Eftersom det finns ett begränsat ekonomiskt utrymme i Regional cykelplan vad gäller utbyggnad av gång- och cykelvägar gör tekniska nämnden en prioriteringslista med förslag att ta med i samverkanssamtal med övriga kommuner, regionen och Trafikverket.
    [Show full text]
  • Hallands Läns Författningssamling Länsstyrelsen Vägar I Hallands Län
    Hallands läns författningssamling Länsstyrelsen 13FS 2019:3 Vägar i Hallands län – Sammanställning 2019 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar, bärighetsklasser och vissa lokala trafikföreskrifter i Hallands län. Utfärdad den 12 mars 2019. INNEHÅLL I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar. II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa lokala trafikföreskrifter. III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass I (BK1). IV. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Lokala trafikföreskrifter om farligt gods. BILAGOR: A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 1. B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 2. C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 3. D. Tillfälliga ändringar av tillåten belastning. E. Förteckning över vägar för färd med fordon med variabelt däckstryck. F. Förteckning över vägsträckor på allmänna vägar där kommun är väghållare. G. Farligt gods. Kartor med Förbudsområden för transport av farligt gods samt undantagna vägar och gator. H. Kartor: Väginformation. Allmänna vägar, bärighetsklasser, framkomlighets- begränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. Lena Sommestad Charlotte Viklund 1 Page 1 of 50 I. Utdrag ur 4 kap trafikförordningen och upplysningar 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskild bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen.
    [Show full text]
  • Report-Evaluation of Multi-Storey Low Energy Houses at Hertings Gård, Falkenberg, Sweden
    Report-evaluation of multi-storey Low Energy Houses at Hertings Gård, Falkenberg, Sweden Jörgen Hurtig University of Halmstad Energy in Minds is a project of the Concerto initiative co-funded by the European Commission within the sixth Framework Programme. Halmstad 2010-06-03 Report-Evaluation of multi-storey Low Energy Houses Hertings Gård, Falkenberg, Sweden Abstract and conclusion The new residential buildings at Hertings Gård in Falkenberg are built and owned by the local municipal housing company, Falkenbergs Bostads AB (FaBo) during 2007-2010. It is a good example of when knowledge of Passive house technology combined with good energy planning and project management can result in multi-storey houses with energy rating under 50kWh/m2. The multi-storey houses at Hertings Gård have innovative solar air heating sys- tems connected to the ventilation system that is quiet unique. The solar air heating system contributes to the buildings energy supply by preheating the ventilation supply air. (The solar air is part of another project in Energy in Minds). This evaluation is based on metered energy used for space heat, domestic hot water, elec- tricity for building service and domestic electricity for two of the multi-storey houses during 2009, House 18 and 19. The result is presented as monthly uses and compared with initial project specifications and some other parameters. The total initial energy specifications set by Concerto/Energy in Minds and FaBo for the houses are almost reached. Results are for House 18 and 19, 76,8 and 77,5 kWh/m2. (Specification 75 kWh/m2) This is total use of pur- chased energy.
    [Show full text]
  • Smart Cities and Communities 2019 Annual Report
    Profile Area Smart Cities and Communities 2019 Annual Report Contents Welcome! 4 About Smart Cities and Communities 4–5 A few highlights from 2019 6–7 Innovation Conference 2019 – what is a smart city? 8–9 Examples from 2019 Investing in biogas benefits society 10 Students create smart heat pump 11 Research and education powered by the wind 12 International collaboration for sustainable wind power 13 Research for more sustainable heating 14 OSMaaS, SafeSmart and ISOV 15 Research for fewer power outages 15 Working towards safer roads 16 New testing techniques for safer software development 17 Adapting new city districts for autonomous vehicles through EU funded research 18 How can we better manage all collected data? 18 Collaborative research project with Volvo Group for more efficient electromobility 19 Schools and researchers collaborate around digital learning 20 Digitalisation – a cultural tool for education 21 Social byggnorm – how architecture and social relations affect each other 22 Successful research venture 22 Local businesses implement AI with help from University researchers 23 Making multinational subsidiaries succeed 24 3D printing with moon dust 24 User experience and sustainability focus for research on functional surfaces 25 New model helps companies become innovative 26 Pernilla Ouis: a desire to improve the world 27 New multidisciplinary future mobility research projects 28 Looking forward to 2020 29 Many modern high tech labs 30–31 SMART CITIES AND COMMUNITIES | 3 Welcome! The profile area Smart Cities and Communities is an initiative at Halmstad University that includes research, education and collaboration with the surrounding society. One of our strengths is that we can tackle societal and research challenges with an inter- disciplinary approach.
    [Show full text]
  • Community-Oriented Energy Efficiency Policies in the European Union
    MASARYK UNIVERSITY FACULTY OF SOCIAL STUDIES Department of International Relations and European Studies Community-Oriented Energy Efficiency Policies in the European Union Master’s Thesis Author: Aryuna Shoynzhonova UČO: 442839 Supervisor: Mgr. Jan Osicka, Ph.D. Study Field: Energy Security Studies Year of Enrollment: 2015 Brno, 2017 1 Statement of Authorship I hereby declare that this thesis I submit for assessment is entirely my own work and has not been taken from the work of others save to the extent that such work has been cited and acknowledged within the text of my work. Date:__________________________Aryuna Shoynzhonova_______________________ 2 Acknowledgments I would like to first of all thank my thesis supervisor, Jan Osicka, Ph.D. for his truly extensive assistance and invaluable advice to prepare this work. I would also like to express my gratitude to all the other professors and lecturers of the Energy Security Studies program at Masaryk University, who through their cumulative efforts have made this academic journey an intellectually enriching and positively challenging experience. I want to thank all my comrades at arms, the program students, who throughout the studies showed exemplary cooperation and went to great length to help each other. Finally, I would like to thank my partner and friend Michal, who has been tremendously supportive, caring and patient to me throughout my studies. 3 Table of Contents List of Abbreviations 6 Abstract 7 I. Introduction 8 1.1 Targeting Building Stock of the European Union 1.2 The Middle-Out
    [Show full text]
  • Connecting Øresund Kattegat Skagerrak Cooperation Projects in Interreg IV A
    ConneCting Øresund Kattegat SkagerraK Cooperation projeCts in interreg iV a 1 CONTeNT INTRODUCTION 3 PROgRamme aRea 4 PROgRamme PRIORITIes 5 NUmbeR Of PROjeCTs aPPROveD 6 PROjeCT aReas 6 fINaNCIal OveRvIew 7 maRITIme IssUes 8 HealTH CaRe IssUes 10 INfRasTRUCTURe, TRaNsPORT aND PlaNNINg 12 bUsINess DevelOPmeNT aND eNTRePReNeURsHIP 14 TOURIsm aND bRaNDINg 16 safeTy IssUes 18 skIlls aND labOUR maRkeT 20 PROjeCT lIsT 22 CONTaCT INfORmaTION 34 2 INTRODUCTION a short story about the programme With this brochure we want to give you some highlights We have furthermore gathered a list of all our 59 approved from the Interreg IV A Oresund–Kattegat–Skagerrak pro- full-scale projects to date. From this list you can see that gramme, a programme involving Sweden, Denmark and the projects cover a variety of topics, involve many actors Norway. The aim with this programme is to encourage and and plan to develop a range of solutions and models to ben- support cross-border co-operation in the southwestern efit the Oresund–Kattegat–Skagerrak area. part of Scandinavia. The programme area shares many of The brochure is developed by the joint technical secre- the same problems and challenges. By working together tariat. The brochure covers a period from March 2008 to and exchanging knowledge and experiences a sustainable June 2010. and balanced future will be secured for the whole region. It is our hope that the brochure shows the diversity in Funding from the European Regional Development Fund the project portfolio as well as the possibilities of cross- is one of the important means to enhance this development border cooperation within the framework of an EU-pro- and to encourage partners to work across the border.
    [Show full text]
  • Kungsbacka Varberg Hylte Falkenberg Halmstad
    OBS! För att få tillgång till e-postadress och mobilnummer - Klicka på namnet! IDROTT SF & SDF-ansvarig KUNGSBACKA VARBERG HYLTE FALKENBERG HALMSTAD LAHOLM Akademisk idrott Rauni Rauni Rauni Rauni Amerikansk fotboll Åsa Åsa Badminton Rickard Rickard Morgan Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Bandy Morgan Morgan Morgan Emelie Emelie Bangolf Morgan Morgan Base- & Softboll Daniel Basket Patrik Rickard Lisa Patrik Patrik Biljard Åsa Åsa Bilsport Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Bordtennis Rickard Rickard Maria Jan-Olof Jan-Olof Emelie Emelie Boule Morgan Rickard Morgan Jan-Olof Jan-Olof Katharina Katharina Bowling Jan-Olof Rickard Morgan Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Boxning Patrik Patrik Patrik Patrik Patrik Brottning Malin Malin Malin Malin Malin Budo & kampsport Morgan Rickard Morgan/Maria Katharina Katharina Katharina Bågskytte Rauni Rauni Rauni Rauni Rauni Casting Åsa Åsa Åsa Curling Åsa Åsa Cricket Patrik Patrik Cykel Morgan Rickard Morgan/Lisa Emelie Emelie Emelie Danssport Katharina Katharina Katharina Katharina Dart Rickard Rickard Rickard Draghund Daniel Dragkamp Katharina Katharina Katharina Katharina Katharina Dövidrott Maria Maria IDROTT SF & SDF-ansvarig KUNGSBACKA VARBERG HYLTE FALKENBERG HALMSTAD LAHOLM Flygsport Maria Rickard Maria Maria Katharina Fotboll Daniel Rickard Morgan/Maria Emelie Maria/Emelie/Patrik Emelie/Daniel/PatrikEmelie Friidrott Emelie Emelie Morgan Emelie Emelie Emelie Emelie Frisbee Katharina Katharina Katharina Fäktning Åsa Åsa Åsa Golf Rickard Rickard Maria Malin Malin/Maria Malin/Katharina
    [Show full text]
  • The Centre & the Old Town
    16. BORGEN FALKENBERG 23. GAMLA VARMBADHUSET This is the ruins of a defence stronghold called By the Badhuspark you find the old warm water swimming- Falkenberg. It was probably built at the end of house, or as it’s now called Culture School house. This beautiful the 13th century and was the Danish monarchy house was built in 1914 for people who believed in cleanliness in outpost to the north. The castle was attacked the early 20th century. The building was the city’s warm water several times, and finally burned down by swimming-house until 1983 when Klitterbadet, an indoor swim- Engelbrecht’s peasant army in 1434. After that ming facility, opened at Skrea beach. After restoration and some the town took over the name. The castle ruins rebuilding the city’s music school moved into the house in 1984. and defence ramparts around the castle were far Opposite Gamla Varmbadhuset you can see Falkenberg’s larger and more prominent than today. When church. Tullbron was built they used stone from the castle and in the 1880s it was blown up when the railway was built straight through the ruins. THE CENTRE & The remains of the castle are the excavated basement of the square fortification tower. It is believed that the 24. FALKENBERG’S CHURCH tower had a similar appearance as the castle of Helsingborg. The church was built in 1891-92 in neo-Gothic style. It was designed by Adrian Close by the ruins, there are tables and benches for you to rest on. Here you also find the artwork of “Skatt- Crispin Peterson, one of the foremost church architects.
    [Show full text]
  • Invitation to Acquire Shares in Fortinova Fastigheter Ab (Publ)
    INVITATION TO ACQUIRE SHARES IN FORTINOVA FASTIGHETER AB (PUBL) Distribution of this Prospectus and subscription of new shares are subject to restrictions in some jurisdictions, see “Important Information to Investors”. THE PROSPECTUS WAS APPROVED BY THE FINANCIAL SUPERVISORY Global Coordinator and Joint Bookrunner AUTHORITY ON 6 NOVEMBER 2020. The period of validity of the Prospectus expires on 6 November 2021. The obligation to provide supplements to the Prospectus in the event of new circumstances of significance, factual errors or material inaccuracies will not apply once the Prospectus is no longer valid. Retail Manager IMPORTANT INFORMATION TO INVESTORS This prospectus (the “Prospectus”) has been prepared in connection with the STABILIZATION offering to the public in Sweden of Class B shares in Fortinova Fastigheter In connection with the Offering, SEB may carry out transactions aimed at AB (publ) (a Swedish public limited company) (the “Offering”) and the listing supporting the market price of the shares at levels above those which might of the Class B shares for trading on Nasdaq First North Premier Growth Mar- otherwise prevail in the open market. Such stabilization transactions may ket. In the Prospectus, “Fortinova”, the “Company” or the “Group” refers to be effected on Nasdaq First North Premier Growth Market, in the over-the- Fortinova Fastigheter AB (publ), the group of which Fortinova Fastigheter counter market or otherwise, at any time during the period starting on the AB (publ) is the parent company, or a subsidiary of the Group, depending date of commencement of trading in the shares on Nasdaq First North Pre- on the context.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 11. Vinbergs Kyrkby Och Samhälle
    TADENS YTTRE ÅRSRINGAR S Översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg Underlag för planering, underhåll och vård Falkenbergs museum Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg 2005 Omslagsfoto: Stora bilden: Karta över Falkenberg från 1855. Små bilderna: Överst till vänster: Kv Måsen 13 i Arvidstorp. Nere till vänster: Kv Skålen på Västra Gärdet. Överst till höger: Kv Myran i Herting. Nere till höger: Badhytt på Skrea strand, Knölaberget. Foto Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto kapitlen Inledning, Västra gärdet, Valencia, Arvidstorp, Östra gärdet, Tröingeberg, Herting, Hjortsberg/Kristineslätt, Skrea strand och Slätten Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto områdena Kv Rosen och Stafsinge strand på Västra Gärdet, Kv Svärdet i Arvidstorp, Falk- vägen på Östra gärdet och Nedre Tröingeberg, samt kapitlen Skrea samhälle/Ringsegård, Vinberg och Skogstorp Christina Thunqvist Svantesson 2005. Redigering och layout Christina Thunqvist Svantesson 2005. Tryckt på Kontorsservice, Falkenbergs kommun. Rättelser införda t.o.m. 4 april 2006. FÖRORD Under fyra månader, april – juli 2004, inventerade bebyggelseantikvarie Anna-Karin Skiöld Falkenbergs tätortsbebyggelse. Inventeringen färdigställdes och redigerades av bebyggelse- antikvarie Christina Thunqvist under hösten 2005. Området som inventerats är det som in- går i Delöversiktsplanen för Falkenbergs kommun 2005. Arbetet har initierats av Falkenbergs museum och Stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen (länsantikvarien) i Halland samt Landsantikvarien, Hallands
    [Show full text]
  • Slöinge Bridgeklubb 70 År 1946-2016 Bilden På Första Sidan Föreställer En Sk Guldgubbe
    Slöinge Bridgeklubb 70 år 1946-2016 Bilden på första sidan föreställer en sk guldgubbe. För ca 25 år sedan hittades 56 stycken (näst största fyndet i Sverige) under en arkeologisk utgrävning i Bergagård norr om Slö- inge. Guldgubben är ett nästan 20 mm hög bleckplåt av guld med stämplade manniskofigurer. Guldgubbarna är ungefär från 500-talet. Inom bridgen, dvs från 1960-talet och framåt, är guldpoång- en finaste meriten. Inom Slöinge BK finns dock ihopsamlat sammanlagt endast fem. Minnesskrift för Slöinge Bridgeklubb 1946-2016 (70 år +) Text och karta: Håkan Swärd Foto: Boris Eriksson De tidiga åren 1946-62 Det äldsta dokumentet om Slöinge Sveriges Bridgeförbund. Bridgeklubb är årsmötesprotokollet Samma kväll som årsmötet, den 21 januari 1946 i Ordenshuset konstituerar sig styrelsen på Nya i Slöinge. Hotellet (med starkare drycker än i Detta avsnitt behandlar verksam- Ordenshuset?) Spel kl 19.30 mån- heten i stort och litet om både dagar. Sen ankomst bestraffas med allmänna, speciella och till och 5 poängs avdrag, likaså utebliven med kuriösa förhållanden under anmälan om förhinder. åren 1946-62. Till förbundet anmäldes 22 med- Det första årsmötet behandlar både lemmar. De första medlemmarna bokslut från föregående år och var troligen bara män med belöning av de tre första paren i genomsnittlig ålder kring 35 år. Så klubbmästerskapet. Uppenbarligen småningom var troligen minst var har verksamheten pågått under fjärde vuxen i samhället medlem. 1945. Utan dokumentation påstås Efter sommaren beslutade i ett annat dokument att klubben styrelsen att Biograflokalen i verkat sedan 1942. Annie Möllers Hotell ska hyras Det är därför rimligt att under som spellokal.
    [Show full text]