Slätten, Årstad Intervju Inför Lär-Känna-Din-By 2013-03-19
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Slätten, Årstad intervju inför Lär-känna-din-by 2013-03-19 Hemma hos Shlomo och Eivor Gavie på Slätten öst, tillsammans med Jöns-Olov född i Ryggebo, och Birgit uppväxt på Slätten öst, Sigurd född och uppväxt på Slätten väst, Mats född och uppväxt i Ängarna Telefon -var det telefonens barndom? Nej, det var under kriget, när man ringde långväga fick man beställa rikssamtal, till närmaste telefonstation, man skulle ha rikssamtal till Årstad, så hade de fattat, det tog tid innan samtalet kom, man hade suttit där och väntat rätt länge, så kom man till Årsta, utanför Stockolm, - när kom telefonen hit? Här var telefon, jag kom hit 1928, då var här telefon, vi hade telefonstation i Årstad, så när man skulle ringa svarade de Årstad, man kunde beställa vilket nummer man ville ha, skulle man till en annan station fick man beställa den stationen, men så kom man dit, också svarade de, också sa man numret där, det var lite mer omständligt att ringa, -när fick ni telefon första gången, Sigurd, hemma? det vet jag faktiskt inte, -men ni är födda med telefon? Nehej, det var någonting kring 40-talet vi fick telefon, när vi skulle ringa fick vi gå ner till Ängarna, -vart behövde man ringa då? Veterinären, man ringde inte i onödan, sen de små ställena här borta, Sannarpstorpen, de hade ju inte telefon, och jag vet ibland så kunde det ringa hit, och de ville ha tag i dem, och då fick jag springa med telefonbud, den och den ville prata, och då fick de komma hit och ringa på vår telefon, -du fick inte själva meddelandet med dig då? Nej, de ville prata själva, var det något mer personligt ville de prata med personen själva, -Jöns, när fick ni telefon i Ryggebo? Pappa flyttade dit 1920 så första dagen han var där satte han in telefon, koppling till --- 18A, Ryggebo hade B. Elektricitet fanns när vi kom hit (till Slätten) -när kom den? Var det elektricitet när ni kom dit 1920? Nej det tror jag inte, det fick han sätta in, det var många i byn som inte fick förrän 1928, det kan jag svara för, det var nog rätt tidigt i alla fall, -el och telefon kom nästan samtidigt? –vad ville man ha elen till, vad satte man in först? Det var belysning, några andra grejer hade man inte, det dröjde länge, motor hade man, men inne i husen? Inga köksapparater, vi hade inget vatten inne, det fanns inga hydroforer på den tiden, det var Nicki-pumpar, vi fick bära utifrån in i bostaden, jag tror det första vi hade inne i huset var dammsugare, det var den första elapparaten vi hade, -tvättmaskin? Det hade vi inte, vi kokade tvätten i källaren, jag kommer ihåg att mamma prisade dammsugaren, kylskåp, det dröjde rätt så länge, det hade de inte förrän vi var gifta, då köpte vi kylskåp, det kom en agent och knackade på, och undrade om herrskapet ville köpa ett kylskåp, och far var alltid pigg på allting, jo då, det går jag med på, och kan han tänka, han sålde cirka fem-sex stycken i vårt kök därhemma, ja men det var sedan vi var gifta, 1948 eller någonting, det var inget kylskåp innan, nej det var 1928, det var din far, jo, nej nej nej, det var inget kylskåp när jag kom till Ryggebo, ni köpte en sådan där frigidaire, kommer du inte ihåg det?, det var nog 1948, jag minns så tydligt att han stod i köket också, gubben, som ville sälja kylskåp, jajamen, vi köpte också, det fanns fryshus där man kunde köpa frysfack i stan (Falkenberg), men det gjorde vi aldrig, men vi köpte det här, vi köpte frys som hette Prestcold, en box, det kan jag komma ihåg också sådana som hade frysfack inne i stan (Eivor), Skrea by hade också ett fryshus, vid slakt hemma gick det åt utrymme, man slaktade innan man hade frys, man saltade och konserverade, man hade konserveringsapparat, -då måste jag berätta om när vi var små i Israel, det fanns kylskåp, men man fick ha is i ett fack i skåpet, det var inte eldrivet, och dp kom en häst och vagn med isblock, han sålde block, då köpte man ett antal block, jag minns jag ska ha ett halvt eller ett kvarts beroende på hur stort det var, så la man isblocket i facket, -fanns det någon isförsäljare här? Nej, nej, -iskällare? Var det någon som hade det här? Is i sågspån, det gjorde Ivar och Ingeborg i gamla smedjan, de bröt upp is när det var mycket is på vintern, också la de sågspån över det, också stod det sig länge, sen kunde man hämta is i mejeriet, det var om det skulle vara bjudning eller något sådant, då fick man köra dit och hämta om man slaktade på vårkanten och det var lite väl varmt så hämtade man is och stoppade i provmjölkningsspannen och satte in till grisen, Mejeri -var fick mejeriet isen ifrån? Nej, det vet jag faktiskt inte, de skickade smöret till Göteborg, i kaggar av bokträ, drittlar, det gick nog 80-90 kg i en, jag minns en gång mejerskan la papper över och var sin stor slev och slängde i, de ---- också var det ett lock som var gjort så att man la det på och bankade till det, när de skulle öppna fick de slå sönder det, Sannarps mejeri i Årstad, det ligger kvar, det var nog inte godsets, men det var på deras mark, tomten låg på Sannarps jord, Sannarp körde själva mjölken till Kvibille, vi körde mjölk både du och jag, vi körde hästskjuts, i Heberg fanns också mejeri, det är rivet, -skulle Kvibille ha särskild mjölk? Det var väl för att de gjorde den här osten, Stilton-ost, Hjuleberg hade en jersey-ko, en ko som mjölkade upp till 5 % fett, och då skickade han den till Kvibille, det var mycket kor på den tiden, 300 kor på Hjuleberg, från Frankrike kom receptet, -ni som var med var Manda på Portastuan, Stilton-burkarna var så höga som ----, så var de runda givetvis, och det var Hjulebergs slott runt om (på etiketten), men burken har jag gömt, den skulle jag ha till prydnad, då var den verkligt god, det tyckte man fast man var liten. Jag gick i skolan när jag åkte med min morbror och hälsade på hans syster som var mejerska på Hällerup, då satte han fram burken. –vad avgjorde vart man skickade mjölken? Det var närmaste mejeriet, bondekooperationen då i början, alla ville nästan ha samtidigt också, där är (mejeri) i Asige, i Slöinge, det var i Heberg, det var i Årstad, det var i Vessigebro, så långt kan jag räkna, det är inte så stor krets ändå, alla gjorde inte ost, de har fortsatt göra ost i Kvibille, de är kända för det, det var den tiden, Sigurd, Sigurd har tvillingar och ni har kor, han har mycket mjölk, fortfarande, sönerna sköter det, och de är tvillingar och är lika gamla som Eivor, Kor och andra husdjur -hade ni kor också? Ja, det hade man, det var vanligt med kor och häst, alla gårdar hade det, och en 50-100 hönor, det var det vanliga på alla gårdar, får hade vi ett par stycken, en behövde lite ull, farmor kardade och spann och stickade, jag har ett kort på min mormor där på väggen när hon sitter vid spinnrocken, 1930-40t, Landskapet, särskilt skogen -hur såg landskapet ut då? Var det mycket granskog på den tiden, eller var det nyplanterat, eller var det 20-årig gammal skog? Det var mycket blandskog, -Sigurd: Sannarp hade planterat mycket på åkrar, men inte mycket på åkrarna, nej de…, jo på Hjuleberg där är planterat mycket, men inte Sannarp, -men när planterade de? Ja, det planterade de, de började när jag var ung, jag planterade, jag har satt många granar i dessa skogar (Slättens), de är väl avverkade nu, ja efter Gudrun (stormen 2005), vi har inte så mycket gran här, de blåste ner 1969, stormen, så planterades nytt igen, jag var tonåring när jag planterade, jag var 23 år när vi gifte oss, detta (planteringen) var innan, jag har satt många granplantor här, det är så pass länge sedan så de är väl avverkade nu allihop, Gärsgårdarna -de långa gärsgårdarna man ser och sedan är det tvärgärsgårdar som går neråt mot åkern, är det sådana ni har varit med och byggt upp eller fanns de innan? De fanns här när vi kom hit, det var mycket gärsgårdar, jag vet inte om de hade djur som gick lösa i skogen, så det var därför de byggde så mycket gärsgårdar, det var ungdjur så de var väl på skogen, och sedan la de väl gärsgårdar som rågränser också, ja det gjorde de också, Korna och mjölkning -om vi ser Sigurd så där uppe på berget är det precis som det är fållning, delvis är det nog det, också delning på gårdarna, uppe i skogen är delningen, gärsgårdarna, det var väl den enda stängsel de hade på den tiden, taggtråd, det sätter man inte upp några nya, det hände ofta att djuren hoppade över staketet, så var där taggtråd, så rev de sig, och de kunde fördärva spenarna, det var alldeles hemskt, men du Sigurd, på din tid, så var det tjuder, man tjudrade dem, de fick inte gå lösa, man hade korna tjudrade, jag vet den här gården Sannarp gränsar till där ni bor nu, de hade 110 mjölkkor, de hade en väldigt stor besättning på den tiden, och du vet om man skulle tjudra alla, tre meter lång kedja(?) så slog man i tjudren där, det fick vara nästan tolv meter mellan var ko på det viset, åtminstone tio meter så det skulle bli en kilometer (lång rad av kor), damerna de mjölkade för hand, efterhand som de blev färdiga flyttade de sig, och flyttade pålen längre in, så de gick vid sidan av vägen, när de kom upp dit var klockan nästan tio på förmiddagen, så skulle de då skicka mjölken till mejeriet, också kom kannan tillbaks, också skulle de diskas, det fick de göra själva, det gjorde inte mejeriet, de gamla tanterna diskade, och ibland mjölkade de middag, klockan tolv, det var extrajobb, då skulle det mjölkas, den som mjölkade var nästan inte fri, morgon, middag, kväll, korna var tjudrade på åkerfälten, ungdjuren gick på skogen, tills de var två-tre år, Utmarksbete -tog det slut när gran planterats? Nej, djuren fördärvade inga plantor, det var hagar lite längre upp (senare i tid), det var mest där de gick, de var väl inte direkt inne i själva skogarna precis, en bit in i skogen har det legat en gammal gård förr, det är så länge sedan, så den fanns inte är jag kom hit, han hette Bengt-Petter hans om ägde gården, så vi kallade alltid de hagarna Bengt Petters, och korna gick alltid där och betade.