Slätten, Årstad intervju inför Lär-känna-din-by 2013-03-19

Hemma hos Shlomo och Eivor Gavie på Slätten öst, tillsammans med Jöns-Olov född i Ryggebo, och Birgit uppväxt på Slätten öst, Sigurd född och uppväxt på Slätten väst, Mats född och uppväxt i Ängarna

Telefon -var det telefonens barndom? Nej, det var under kriget, när man ringde långväga fick man beställa rikssamtal, till närmaste telefonstation, man skulle ha rikssamtal till Årstad, så hade de fattat, det tog tid innan samtalet kom, man hade suttit där och väntat rätt länge, så kom man till Årsta, utanför Stockolm, - när kom telefonen hit? Här var telefon, jag kom hit 1928, då var här telefon, vi hade telefonstation i Årstad, så när man skulle ringa svarade de Årstad, man kunde beställa vilket nummer man ville ha, skulle man till en annan station fick man beställa den stationen, men så kom man dit, också svarade de, också sa man numret där, det var lite mer omständligt att ringa, -när fick ni telefon första gången, Sigurd, hemma? det vet jag faktiskt inte, -men ni är födda med telefon? Nehej, det var någonting kring 40-talet vi fick telefon, när vi skulle ringa fick vi gå ner till Ängarna, -vart behövde man ringa då? Veterinären, man ringde inte i onödan, sen de små ställena här borta, Sannarpstorpen, de hade ju inte telefon, och jag vet ibland så kunde det ringa hit, och de ville ha tag i dem, och då fick jag springa med telefonbud, den och den ville prata, och då fick de komma hit och ringa på vår telefon, -du fick inte själva meddelandet med dig då? Nej, de ville prata själva, var det något mer personligt ville de prata med personen själva, -Jöns, när fick ni telefon i Ryggebo? Pappa flyttade dit 1920 så första dagen han var där satte han in telefon, koppling till --- 18A, Ryggebo hade B.

Elektricitet fanns när vi kom hit (till Slätten) -när kom den? Var det elektricitet när ni kom dit 1920? Nej det tror jag inte, det fick han sätta in, det var många i byn som inte fick förrän 1928, det kan jag svara för, det var nog rätt tidigt i alla fall, -el och telefon kom nästan samtidigt? –vad ville man ha elen till, vad satte man in först? Det var belysning, några andra grejer hade man inte, det dröjde länge, motor hade man, men inne i husen? Inga köksapparater, vi hade inget vatten inne, det fanns inga hydroforer på den tiden, det var Nicki-pumpar, vi fick bära utifrån in i bostaden, jag tror det första vi hade inne i huset var dammsugare, det var den första elapparaten vi hade, -tvättmaskin? Det hade vi inte, vi kokade tvätten i källaren, jag kommer ihåg att mamma prisade dammsugaren, kylskåp, det dröjde rätt så länge, det hade de inte förrän vi var gifta, då köpte vi kylskåp, det kom en agent och knackade på, och undrade om herrskapet ville köpa ett kylskåp, och far var alltid pigg på allting, jo då, det går jag med på, och kan han tänka, han sålde cirka fem-sex stycken i vårt kök därhemma, ja men det var sedan vi var gifta, 1948 eller någonting, det var inget kylskåp innan, nej det var 1928, det var din far, jo, nej nej nej, det var inget kylskåp när jag kom till Ryggebo, ni köpte en sådan där frigidaire, kommer du inte ihåg det?, det var nog 1948, jag minns så tydligt att han stod i köket också, gubben, som ville sälja kylskåp, jajamen, vi köpte också, det fanns fryshus där man kunde köpa frysfack i stan (), men det gjorde vi aldrig, men vi köpte det här, vi köpte frys som hette Prestcold, en box, det kan jag komma ihåg också sådana som hade frysfack inne i stan (Eivor), by hade också ett fryshus, vid slakt hemma gick det åt utrymme, man slaktade innan man hade frys, man saltade och konserverade, man hade konserveringsapparat, -då måste jag berätta om när vi var små i Israel, det fanns kylskåp, men man fick ha is i ett fack i skåpet, det var inte eldrivet, och dp kom en häst och vagn med isblock, han sålde block, då köpte man ett antal block, jag minns jag ska ha ett halvt eller ett kvarts beroende på hur stort det var, så la man isblocket i facket, -fanns det någon isförsäljare här? Nej, nej, -iskällare? Var det någon som hade det här? Is i sågspån, det gjorde Ivar och Ingeborg i gamla smedjan, de bröt upp is när det var mycket is på vintern, också la de sågspån över det, också stod det sig länge, sen kunde man hämta is i mejeriet, det var om det skulle vara bjudning eller något sådant, då fick man köra dit och hämta om man slaktade på vårkanten och det var lite väl varmt så hämtade man is och stoppade i provmjölkningsspannen och satte in till grisen,

Mejeri -var fick mejeriet isen ifrån? Nej, det vet jag faktiskt inte, de skickade smöret till Göteborg, i kaggar av bokträ, drittlar, det gick nog 80-90 kg i en, jag minns en gång mejerskan la papper över och var sin stor slev och slängde i, de ---- också var det ett lock som var gjort så att man la det på och bankade till det, när de skulle öppna fick de slå sönder det, Sannarps mejeri i Årstad, det ligger kvar, det var nog inte godsets, men det var på deras mark, tomten låg på Sannarps jord, Sannarp körde själva mjölken till Kvibille, vi körde mjölk både du och jag, vi körde hästskjuts, i Heberg fanns också mejeri, det är rivet, -skulle Kvibille ha särskild mjölk? Det var väl för att de gjorde den här osten, Stilton-ost, Hjuleberg hade en jersey-ko, en ko som mjölkade upp till 5 % fett, och då skickade han den till Kvibille, det var mycket kor på den tiden, 300 kor på Hjuleberg, från Frankrike kom receptet, -ni som var med var Manda på Portastuan, Stilton-burkarna var så höga som ----, så var de runda givetvis, och det var Hjulebergs slott runt om (på etiketten), men burken har jag gömt, den skulle jag ha till prydnad, då var den verkligt god, det tyckte man fast man var liten. Jag gick i skolan när jag åkte med min morbror och hälsade på hans syster som var mejerska på Hällerup, då satte han fram burken. –vad avgjorde vart man skickade mjölken? Det var närmaste mejeriet, bondekooperationen då i början, alla ville nästan ha samtidigt också, där är (mejeri) i Asige, i Slöinge, det var i Heberg, det var i Årstad, det var i , så långt kan jag räkna, det är inte så stor krets ändå, alla gjorde inte ost, de har fortsatt göra ost i Kvibille, de är kända för det, det var den tiden, Sigurd, Sigurd har tvillingar och ni har kor, han har mycket mjölk, fortfarande, sönerna sköter det, och de är tvillingar och är lika gamla som Eivor,

Kor och andra husdjur -hade ni kor också? Ja, det hade man, det var vanligt med kor och häst, alla gårdar hade det, och en 50-100 hönor, det var det vanliga på alla gårdar, får hade vi ett par stycken, en behövde lite ull, farmor kardade och spann och stickade, jag har ett kort på min mormor där på väggen när hon sitter vid spinnrocken, 1930-40t,

Landskapet, särskilt skogen -hur såg landskapet ut då? Var det mycket granskog på den tiden, eller var det nyplanterat, eller var det 20-årig gammal skog? Det var mycket blandskog, -Sigurd: Sannarp hade planterat mycket på åkrar, men inte mycket på åkrarna, nej de…, jo på Hjuleberg där är planterat mycket, men inte Sannarp, -men när planterade de? Ja, det planterade de, de började när jag var ung, jag planterade, jag har satt många granar i dessa skogar (Slättens), de är väl avverkade nu, ja efter Gudrun (stormen 2005), vi har inte så mycket gran här, de blåste ner 1969, stormen, så planterades nytt igen, jag var tonåring när jag planterade, jag var 23 år när vi gifte oss, detta (planteringen) var innan, jag har satt många granplantor här, det är så pass länge sedan så de är väl avverkade nu allihop,

Gärsgårdarna -de långa gärsgårdarna man ser och sedan är det tvärgärsgårdar som går neråt mot åkern, är det sådana ni har varit med och byggt upp eller fanns de innan? De fanns här när vi kom hit, det var mycket gärsgårdar, jag vet inte om de hade djur som gick lösa i skogen, så det var därför de byggde så mycket gärsgårdar, det var ungdjur så de var väl på skogen, och sedan la de väl gärsgårdar som rågränser också, ja det gjorde de också,

Korna och mjölkning -om vi ser Sigurd så där uppe på berget är det precis som det är fållning, delvis är det nog det, också delning på gårdarna, uppe i skogen är delningen, gärsgårdarna, det var väl den enda stängsel de hade på den tiden, taggtråd, det sätter man inte upp några nya, det hände ofta att djuren hoppade över staketet, så var där taggtråd, så rev de sig, och de kunde fördärva spenarna, det var alldeles hemskt, men du Sigurd, på din tid, så var det tjuder, man tjudrade dem, de fick inte gå lösa, man hade korna tjudrade, jag vet den här gården Sannarp gränsar till där ni bor nu, de hade 110 mjölkkor, de hade en väldigt stor besättning på den tiden, och du vet om man skulle tjudra alla, tre meter lång kedja(?) så slog man i tjudren där, det fick vara nästan tolv meter mellan var ko på det viset, åtminstone tio meter så det skulle bli en kilometer (lång rad av kor), damerna de mjölkade för hand, efterhand som de blev färdiga flyttade de sig, och flyttade pålen längre in, så de gick vid sidan av vägen, när de kom upp dit var klockan nästan tio på förmiddagen, så skulle de då skicka mjölken till mejeriet, också kom kannan tillbaks, också skulle de diskas, det fick de göra själva, det gjorde inte mejeriet, de gamla tanterna diskade, och ibland mjölkade de middag, klockan tolv, det var extrajobb, då skulle det mjölkas, den som mjölkade var nästan inte fri, morgon, middag, kväll, korna var tjudrade på åkerfälten, ungdjuren gick på skogen, tills de var två-tre år,

Utmarksbete -tog det slut när gran planterats? Nej, djuren fördärvade inga plantor, det var hagar lite längre upp (senare i tid), det var mest där de gick, de var väl inte direkt inne i själva skogarna precis, en bit in i skogen har det legat en gammal gård förr, det är så länge sedan, så den fanns inte är jag kom hit, han hette Bengt-Petter hans om ägde gården, så vi kallade alltid de hagarna Bengt Petters, och korna gick alltid där och betade.

Arbetsdagen på Slätten -Mats, ni hade en lite mindre gård, hur var dagen där, hur gick det till? Vi började med mjölkat och skötte om djuren då på morgonen, det var det och sedan…, -gjorde du det när du var barn? Jodå, mjölkade för hand, ja, jag mjölkade för hand, det fanns ingen maskin då, när vi mjölkat var det alltid någonting att göra, vi gick nog aldrig arbetslösa, djuren fodrades, de fick kraftfoder för att stå stilla när de mjölkades, de kunde få kraftfoder, betor, rätt vanligt med foderbetor, på vintern skulle man ut i skogen, på somrarna gallra betor, hacka, det var alltid att göra, jag har odlat sockerbetor, de gick till Skåne, -kom de och hämtade dina sockerbetor? Ja, det fanns lastbilsåkeri här i Blixtorp, de samlade in från gårdarna, det var inte så många,

Marknad och försäljning av djur -åkte ni till någon marknad och sålde? Nej, det gick några kor till marknad, men det blev borta, till 1950 eller högst 60 var det slut, ville man sälja var det uppköpare, slakteri…. körde, smågrisar kördes till marknaden i Torup eller Falkenberg, Scan kom och köpte upp sen sålde han till en stor uppköpare, vi handlade med Oskar Bengtsson, en fick styckepris, hennes pappa talde om att han var rätt krånglig att handla med, Gottfrid, han sa ge dem inte så mycket nu på morgonen, de vägde dem och de var för nätta, de blir svåra att flytta, sa han, Karl Hansen sa jag ger dem bara skummjölk på morgonen, det var rätt vanligt att de fick upp vikten så, -torgförsäljning? Nej, skolpojkar och damer roade sig, kanske, det var så när det var militärer som låg här på bygden, så fick vi hyra dem att jobba på jordbruket, jag hade en trevlig kille, så kom han en dag, så sa han idag kan vi inte göra någonting med säden, det regnade, så högg de kärvar, jag skulle till stan och sälja äpplestock, då kan jag väl få komma med, sa han, men du får inte komma med i militäruniform, nej, vad ska vi göra då, jag har en av pojkarna som jobbar här, det var Torsten på Källeberg, han fick låna hans kostym också åkte vi till Falkenberg och stod där och sålde, så skulle jag skaffa påsar och ha det i, då stod han ensam en stund, och det stod damer runt omkring som ville köpa, så sa han, vänta lite, chefen kommer snart, han fann sig, det var en Halmstadkille. Det tycker jag var roligt. Artur i __ kunde inte komma.

Arbetsdagen på Slätten …sen skulle en mjölka middag, det var alltid att göra förr, ja, vi hade sex kor, slipa liar, far snickrade, vi pojkar fick sköta gården, han var mer snickare än bonde, skörden togs med slåttermaskin, innan man körde med skördebindare skulle det huggas omkring (med lie) då gick far omkring och tog det med lie, det gjorde vi här med (Slätten), man var rädd om allting på den tiden, hästarna fick inte trampa ner, så därför högg man runt, man högg där hästarna skulle gå sen, det var ett par vanliga arbetshästar, en hade inget annat köra med, vi hade en liten häst, vi hade nordsvenska, far hade ardenner, de var starka, de vanliga, (de vanliga var ardenner),

Slakt man körde med häst och vagn till Årstad, till John, slaktaren, med suggan, byslaktaren, folk skulle ha död på julagrisen, det skulle alltid vara en gris till jul, man körde ner till Isaksson, han hade slakteri (där Sia-glass ligger nu) han körde omkring i bygden och köpte upp slaktdjur, han var noga, han kände på dem, han värderade dem också, och så mycket kan jag ge, sa han, han var så utsliten, det var en ko han skulle köpa, och han stod där och så somnade han, vid kon, han somnade sa pappa, har han vaknat igen? ska det vara så säg?, -tittade ni på varandras hästar? Jajamen, det gjorde de,

Mjölkskjutsen vi var sex gårdar som hade mjölklag, vi körde mjölken ihop, så de hade man kontakt med varje dag: Slätten, Ängarna, Kulegård, Skattagård, Eriksberg (det lilla här borta), man åkte med häst och vagn och hade ett mjölkbord, det hade vi här ute vid vägen, så höll de där och lastade på kannorna, ett mjölkbord på varje ställe, man körde ut kannorna och satte på mjölkbordet på morgonen när vi hade mjölkat färdigt, klockan sju kom skjutsen så då var vi tvungna att ha mjölkat färdigt, så körde de till Sannarps mejeri.

Arbetsdagen på Slätten -hur var dagen hos er Sigurd? Vi hade sex-sju kor vi med, grisar, suggor och smågrisar, det lilla svinhuset, man hade både kor, hästar, grisar och höns, det var det på alla gårdar, man odlade foder till djuren, havre, betor; råg och vete som man skulle mala till mjöl, på vintern fick de äta hö, också hade man vallar, hö till korna och betor och potatis, nu har alla bara en sort,

Butiker affär i Årstad och en Konsumaffär i Blixtorp, man hade äggalådan med sig när man körde mjölken och bytte varor i affären, man drog av för äggen, det var damernas, de hade äggapengarna, de fick handla varor till hushållet för dem, damerna mjölkade fortsatt när mjölkmaskinen kom, Eva har alltid mjölkat kossorna.

Skola och cykel Skolan var i Årstad, småskola i Blixtorp, jag gick till femte klass, det var storverk att få en cykel, innan gick jag varenda dag, det var inte många (som hade cykel), jag gick till skolan i Årstad, då gick vi den här vägen (se karta), här förbi Jakobssons, hålvägen förbi Kulegård, den är väck nu, men det var en allmän väg, Särestads kyrkväg, kyrkväg kallades den, nu har någon plöjt upp den vägen, det var en hålväg, det växte backsippor på den tiden i kanten, det var raka vägen upp till Årstads skola, gamla skolan där och nya skolan där, jag gick hela tiden i gamla skolan, -gick du i både gamla och nya? Jag gick i båda ja,

Vägarna och grus -vägarna, var det grus? Ja, det var inte så jämnt, det var vanligt naturgrus de lade på då, vi hade en gammal grushåla häruppe, där hämtade vi grus, Daniel hämtade grus på Ängarna, i en lite mindre grushåla, när vi köpte Slätten, sa Sven-Åke: där har jag alltid hämtat grus, precis där vid, mellan V…..kullen och Sjöströmsa, där är ett litet hål, det var grushåla där nya skolan ligger, det var Vägförvaltningen, de tippade på bilen,

Förhistoriska lämningar -flinta kanske ni har hemma? Nej, det har vi inte, det var lite stenflisor (på Ryggebo), gasledningsgrävningarna, de hittade inte så mycket just här, på Värmland var en undersökning, låglänt, gravarna ligger på rad, på åsarna, lerjordarna plöjdes upp först på 1900-talet då plog och dränering möjliggjorde det,

Våfflor Våffeljärn, hade ni det när ni var små? Jaa, gammaldags som man vände, gjutjärn,

Vädret och radion -hur gjorde man väderleksutsikterna när ni var små? Fanns det någon väderspåman i byn? Nej, men när radion kom hörde man på den, pappa ville gärna höra om väderleken på radion, det var på 1930-talet, någon gång, alla som varit bönder har väl ett annat förhållande till vädret, läser av på ett helt annat sätt, det är det första man kollar på morgonen vad för väder det är, -förde man väderdagbok? Pappa, du har väl aldrig fört väderdagbok? Jo, han brukar nog skriva upp, Jöns har skrivit dagbok på allting sedan 1930-talet, de sista 10 åren har jag fört väder, men inte tidigare gjorde man inte det, hur var vädret 1988?, då går vi till böckerna och ser vad Jöns har skrivit, då blir det ingen diskussion, … skrev dagbok under kriget, han beskrev hur de samlade kottar att elda med, vi var tre där nere i Allberg som förde dagbok, en kvinna, jag och Liss, vi jämförde och gick tillbaks och det stämde alltid, sedan 1942 har jag dagbok.

Ägg och våfflor -när åt man våfflor? Den 23 mars, våffeldagen, när hönorna började värpa ägg, jag har egna hönor, sju stycken, så jag har egna ägg, -var våfflor fest- eller vardagsmat? Det var till vardags,

Kött och slakt -vi äter för mycket kött idag, när åt ni kött förr? Ofta slaktade man på våren, en gris, -nötkött? Det var inte så vanligt, jag minns att vi slaktade en ko när jag var barn, men det var mest griskött man åt, det var nog så att det var så dyrt att man hellre sålde nötköttet, så var det nog, det är som vanligt, de fina grönsakerna sålde man, och andrasorteringen behöll man själv,

Kvarnar och mjöl vi körde till Sannarps kvarn och fick malt brödsäden när man skulle till att baka bröd, då i krigsåren skulle man ha, det var kuponger om man skulle ha bröd då, man fick ha intyg på att man skulle få mala så och så många kilo, man fick vara lite sams med mjölnaren, så fick man malt en gång till, Sannarp malde brödsäd och sådant, annars var här mindre kvarnar som malde till djurfoder, till en början använde de vattenkraften (i Sannarp), det rinner en där, Lillån heter den, den kommer ifrån Sörby, sedan går den ner igen till Ätran, man kunde köpa mjöl i affären också, på påse, men man malde sitt eget om man hade, då odlade man förstås vete, den mark som fanns passade bäst till korn och sådant som passade djuren, det var främst i Skåne man kunde få bättre veteskördar, Skåne har i alla tider haft mycket sockerbetor,

Getapågarnas dal och jakt -om man går tillbaka till 1800-talet var det bara ängar här utanför då? Det var det nog ja,-Sigurd, när vi var ute och jagade, var vi nere vid –ån, det som kallas Getapågarnas dal, var det nedanför backen, vid Sven-Olofsa? Ja, Märkedalen, -var det där ”Briggs” sköt en kviga en gång? Ja, jag tror det, -varför heter det så, Getapågarnas dal? det var ett torp, om man går från Lyckorna, vid spetsen på mossen, också går man neråt på Sven-Olofsa, precis där som det är allra bredast, nästan, där ligger det, söderut, här är spetsen där Ingvar brukar stå när vi jagar, -har du varit i Getapågarnas dal? nej, det är bara jaktlaget som varit där, Birgit: jag känner inte till det heller, det var mycket sådana namn på åkrar, vi hade vägen mot Minnshallen(?) vid Hulegårdsberg, som man kallade den, där var rätt så brant,

Skiftet -hörde ni talas om om det gick bra när det skiftades? Nej, det var inget vi hörde om, det är inget kvar av det (ursprungliga Slätten, mittemellan de två nuvarande, öst och väst) Hanna-Gretas, hon kom och tiggde mat, hon kom alltid när det var matatid, jag kommer ihåg stugan, vid Stora Stenen, den är markerad på kartan till och med, 1920-talskartan, då bodde du nästan här (Birgit), 1928 kom jag hit,

Slättengården (öst) -var det samma hus när du kom hit? Det var en hallandslänga, -var låg den? På den sidan, det är den gamla längan på kartan, de husen var här när vi kom hit, då var den inte kringbyggd, hönshus och bryggeri det finns inte, hönshuset är rivet, det andra huset var svinhus, det byggde vi, innan hade vi grisar i ladugården, men pappa byggde svinhuset, det blev lite bättre plats,

Kölna -fanns det linbasta här? Nej, det har vi aldrig sett här, ingen kvarn heller, i Särestad fanns ju, där finns kvar en, men den används väl inte nu, här låg en kölna, i Kölnesvingen, till linberedningen,en typ av basta, om det var i den man rötade linet, bröta skulle man göra med, kölnesvingen är den när man kommer förbi Jakobsens och svänger fram mot Blixtorp, uppåt Ängarna, vid Stora Stenen, vi får kalla det för Kölnesvingen, i Allberg heter det basta och här kölna, med samma funktion, men man gjorde … när man gjorde öl också, att man använde den till malt också, det är en till i Allbergslund, det är inget tak igen på den, jo det är liksom en stensättning, -såg du kölnan någon gång? Nej det gjorde jag inte, den var nog väck på min tid, det är bara …. som är kvar, det hör till Skattagård och ligger så långt ut på kanten, så skulle man göra en undersökning skulle det inte störa brukningen, på det viset ligger det go´hälligt till, Skattagård räckte ända hit ner till denna kanalen,

Slättengården (öst) Birgit: jag tror att husen brände då (före hon kom hit) och sedan byggdes uthusen, Bernhard Bengtsson byggde detta huset (boningshuset), men det låg en gammal länga innan, den var här när vi kom hit, den gamla, vi bodde där från 1928 till 1940 i det gamla huset,

Gymnastik På 1940-talet var det en livaktig gymnastikförening i Årstad (foto), Slättengården (väst) -Sigurd, är du född på gården? Ja, det är jag, pappa bodde i Skogstorp och köpte gården här i lite mer inlandet, de var gifta och köpte det ihop,

Utflykt vi hade utfärder till Sjönevad, Allan kör, de åkte dit för att dricka kaffe och ha lite skoj där, till Gästgiveriet, Per-Allan kommer vi ihåg, Gun i Guntorp jobbade där ett tag, med att mjölka kossorna, han haltade lite, hade haft polio när han var ung, ______-gården 1990 eller 1992 skulle gården säljas och Svante räknade på det och han och Susanne skulle satsa på att köpa stället, men det var dyrt, 1,6 miljoner, hon ville inte satsa på kor, det blev inget, Grimberg ville satsa, men det blev för dyrt, det var synd, då hade det hamnat i släkten i alla fall, det blev tandläkaren som köpte det, ja, och nu är det sålt igen, någon ifrån Slättelynga, bröderna Bengtsson, de kom ifrån Stenstorp uppifrån Berg, de har köpt det och byggt en jättehall, vad den ska vara till vet jag inte, maskiner men inga djur.

Danskvällar och kärleksbjörken -var dansade ni? Det fanns en i Asige som hette Granelund, också fanns det i Skrea: Tyrolen, och Casino på vintern, mellan Heberg och Slöinge, vid Hanarp i skogskanten, på lördagskvällarna, men det var jobb på söndagsmorgonen, så det var inte värt att vara för länge borta, man skulle hinna hem till mjölket, det var cykelavstånd, cykla var det som gällde, -kärleksbjörken- , det kunde vara 50-75 cyklar och det var aldrig någon som kom bort ändå, ingen låste dem, ett helt berg med cyklar, några slogs, det var lag, Falkenberg och ifrån, Valencia fanns i Falkenberg, Cortina i , men vi slogs inte, Kärleksbjörken, den har stått där så länge jag minns, den är kvar, vi skulle göra en sväng där så en kom ner på Slöingevägen, då ville Roland Lundgren att vi skulle riva ner den björken, men det ville inte …. i Knutsgård gå med på, så de gjorde en bättre sväng, så björken står kvar, den har inte växt så mycket, tycker jag, nej, den ser död ut, det var ett stoppställe på hemvägen, det var ett kors där,

Buss -buss, när kom det hit? Buss har funnits rätt länge, Hilding i Slättelynga körde buss och Appelgren, buss två dagar i veckan, körde Appelgren, då fick man cykla till Årstad om man skulle åka, reguljär tur är samma nu, också går det buss med skolbarnen, jag åker ibland (Eivor) men är rätt så ensam i bussen, det är inte många som åker buss, i Asige är busstation, med åtta bussar, man är nödd att ha bil idag,

Bil Birgit: vi hade ingen bil, under kriget fanns ingen bensin och ingen kunde köpa bil, det var bara cykel, vi gifte oss 1945 precis efter freden, men på Jönsa hem hade de en gammal gengasbil, hans far var den första som köpte bil i byn, 1924 var det, det var som en dröm när man skulle lära pappa att köra, han hade jobbat i affären i Allberg, han var en sådan där boddräng som de hade förr, de körde en liten lastbil, John på Stocken, de hämtade varor på stationen i Heberg, det var nog inte så mycket utkörning, det var hämtning, stora Västkustbanan kom där, min mormor bodde i Halmstad (Birgit) jag åkte ofta dit, jag cyklade och åkte in där, Halmstad norra hette det,

Resor -hur ofta åkte ni till Göteborg? Nej, det var mest Halmstad, Göteborg var en långresa på den tiden, det var rätt så långt till Halmstad med, jag åkte bil till en tandläkare Ekman i Halmstad, Stelzer var i Halmstad också. Jöns: resan till Halmstad 1924, pappa hade bil, en Ford Coupé med riktigt tak, han skulle köra Anders till stan och frun skulle hoppa av och pojkarna följa med och smeden som bor här borta skulle följa med för han hade ärende i Halmstad. När de kört ett par mil och var i Getinge så sa Anders att den var nog lite varm bilen, han skulle känna på vattnet och det var på gränsen att det skulle koka, trodde han, han hade vatten med i en kanna, så han fyllde på det, också drack de kaffe med lite sprit i, det kallas gök, så det tog en halv dag dit och en halv dag hem med lite ärenden. -Sigurd, när åkte du bil första gången? Inte lätt att komma ihåg, kommunikationerna är nog det som utvecklats mest, nu kan jag prata med mamma och se henne samtidigt (Shlomo),

Knallar -fanns det knallar? Det fanns de som kom med väskor som hade lite sygrejor, sybehör, knappar och nålar och smågrejor, lite handarbete, någon liten duk som var uppritad, lite garn man kunde köpa, det var spännande när det kom en sådan, det var så roligt att titta på, skärslipare kom också, han hade en slip han trampade, vi hade slipsten som man stod och slipade på här ute på gården, men det blev inte så vasst,

Brand -om det började brinna? Det var vi aldrig med om, i Allberg vet jag att de hade en brandspruta, en gång i vår småskola, det syntes därifrån, ett hus på Sannarp brann, de i Floagård hade en ponnyhäst som fick kånka upp vatten, men huset brann ner till grunden, i Blixtorps skola fanns också en brandspruta, man fick stå och pumpa, nedanför småskolan var ett litet hus förr, i var by var nog en spruta,

Ransonering -hur var kontakten med myndigheterna? Under kriget var det så mycket med alla ransoneringar, så fort det var en ny grej fick man meddelande om det, det fanns en kristidsnämnd, han bodde i Blixtorp, Robert Nilsson, han var ordförande, de kom och kollade, nya ransoneringskort fick man hämta i Blixtorps småskola, vi körde till Heberg,

Bygglov och skatter -var det några tillstånd som behövdes när man skulle bygga? Nej, man körde upp till skolan i Årstad och betalde kommunalskatten, och hundskatten skulle också betalas i skolan i Årstad, det var gen kommun Årstad, sedan blev det Slöinge kommun.

Gymnastik (Gymnastikfotot) vi sydde kläderna själva, de olika kläderna beror på att några var med i en uppvisning och hade sytt upp speciella till det tillfället, gymnastik var en förening, ingen gymnastik i skolan.

Fritid -fritiden? Man dansade (på helgen), man la sig tidigt, men man läste, var det en spännande bok kunde det bli midnatt innan man somnade, det var vanliga romaner, det var Vilhelm Moberg och sådana däringa, Sigge Stark, Signe Björk, det fanns bibliotek i Heberg, en gång i veckan, man köpte böcker ibland. –biograf? Man åkte in till Falkenberg, Edvard Persson, man var på bio någon gång, inte så ofta, man samlade ihop ett gäng och tog taxi in till Falkenberg. Kyrkan –gick ni i kyrkan? Ja, varje söndag, kanske inte var söndag, de äldre skulle till kyrkan var söndag, vi fick gå eller cykla, farmor fick åka hästskjuts, många somnade (i kyrkan), farmor gick så länge hon orkade, sedan fick hon skjuts, det ingick torv och lite mjölk och det ingick nog kyrkskjuts också, det var de på Ängarna som fick köra, det skulle köras till kyrkan, nio skulle köras och det fanns kyrkstallar, det var Ryggebo, Skattagård, Johan Ander, Jonsgård, l Lassagårds föräldrar, Björsgård, Liss Olov på Toften, det var nio, det var spiltor för var häst, och lite hö så hästarna hade något att äta, medan folket var i kyrkan, charabang, man hade en lite finare vagn när man körde till kyrkan, med fjäravagn körde man mjölken. *______*______*______*______*______*

______

Lantmäteriets historiska kartor Geometriska I Sverige finns det geometriska kartor från 1630-1750, i från 1645 när vi blev svenskar. Karteringen gjordes på skatte- och kronojord och särskilt ödehemman letades upp för att dessa skulle odlas upp och ge staten skatteintäkter. Oftast endast korta beskrivningar till men som äldsta storskaliga kartor (i världen!) är de ändå väldigt informativa när de finns.

Storskifte Karteringen gjordes i syfte att rationalisera och förbättra jordbruket, och öka statens inkomster. Förordningen kom 1749 och för Hallands del gjordes ofta storskifte på utmarken, mindre vanligt att inägor skiftades vid denna tid. Utmarkerna var viktiga att privatisera för att varje bonde själv skulle kunna bestämma om den och framför allt som staten önskade plantera skog. Men skogsplanteringen kom inte igång förrän i slutet av 1800-talet i Halland. Beskrivningar finns som är utförliga med namn på varje litet jordbruksskifte. Dessutom är det olika kulörer på olika markslag. Storskiftet höll på till 1820-talet. Enskifte Förekom mellan 1803 och 1827, men mest gjordes det i sydligaste Halland (och Skåne).

Laga skifte Startade 1827 i syfte att privatisera varje gårds ägor till en jordbrukare. Motivet från staten var att öka produktionen av livsmedel så att den växande befolkningen, inte minst i städerna, skulle kunna försörjas. Beskrivningarna till laga skifteskartorna är utförliga med namn på varje skifte, storlek och kvalitet på jorden. Dessutom är protokollen från möten och förrättningar utförliga och mycket intressanta.

Generalstabskarta De är från slutet av 1800-talet i Halland. Inte så bra på gårdsnivå, men byars och vägars lägen kan den kanske vara en hjälp till.

Häradsekonomisk karta 1920-tal Det är den kartografiskt snyggaste och mest lättlästa kartan. Visar tillståndet efter laga skiftet och det kan ju vara mycket lika förhållanden även idag, åtminstone för gårdars lägen. Denna tid är också den då som det var som mest uppodlad mark i landet. Beskrivning finns, men inte digitalt. Den får sökas på bibliotek.

Ekonomisk karta 1960-tal Denna karta är användbar som jämförelse med häradskartan och kan visa till exempel förändringar i markanvändning (liksom alla kartor). + en mängd dokumenterade lantmäteriförrättningar för gränser, vägar, sandstaket, dikning och sjösänkningar mm. Sök på www.lantmateriet.se historiska kartor: alla ovanstående typer av kartor finns på hemsidan att titta på och beställa.

Historiska kartöverlägg Länsstyrelsen har gjort avritningar av den för en enskild by äldsta kartan som finns att tillgå. Dessa för jämförelse med dagens karta i rätt skala och transparent, eller på annan karta, kan vi skicka för mindre områden om ni önskar. De är förträffliga då jämförelser kan göras direkt med gamla företeelser genom det transparenta äldre kartskiktet. E-posta eller ring.

Fornlämningsregister Här finns alla kända fornlämningar och kulturlämningar presenterade på karta med beskrivningar. Sök ”fornsök” i google. Om ni inte har tillgång till dator kan vi sända info per post. http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html

Landsbeskrivningen 1729 Förteckning över alla skatte- och kronohemman i länet med uppgifter om hur många som bodde där, hur mycket de producerade i jordbruket, hur mycket de betalade i skatt. Dessutom beskrivning av byggnadernas tillstånd, åker, äng och betesmarkernas beskaffenhet och andra ”härligheter” som det uttrycks. Uppgifter om djur saknas, det får sökas i bouppteckningar.

Finns på bibliotek.

Ortnamnen i Halland En genomgång av arkivhandlingar som visar äldsta belägg för namn på byar och äldre stavningar. Jordeböckerna talar om hur många bönder som fanns och typ av hemman. Genom källhänvisningar kan man söka dessa i arkiven, ofta på Internet.

Finns på bibliotek

Bebyggelseinventering Hela länets byggnadsinventeringar finns på Internet. Medtaget är byggnader uppförda före 1950. Framför allt ett underlag för kommunernas plankontor som vägledning till värdefulla gårdar, bostadshus och ekonomibyggnader. http://geoservices.lst.se/bebyggelseinventering/

Kringla I Kringla kan du söka i flera av Sveriges museers och arkivs samlingar. Här hittar du information om fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkor, föremål och fotografier. www.kringla.nu/kringla/

Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004 Inventeringen beskriver ängs- och betesmarker i Sverige; naturtyper, flora-, fauna-, vatten-, och kulturvärden. Du kan se var markerna finns på karta och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där. http://www.sjv.se/tuva

Trädportalen Trädportalen är en samlingsplats för uppgifter om skyddsvärda träd. Portalen är utvecklad och drivs av ArtDatabanken. Portalen är fri att använda för alla. Ambitionen är att portalen ska innehålla data från större inventeringar som genomförts, i första hand av länsstyrelser och andra organisationer. Även privatpersoner är välkomna att bidra med information om nya träd eller uppgifter om redan registrerade träd. http://www.tradportalen.se

Skogens pärlor, Skogsstyrelsen Här redovisas värdefulla skogsområden och fornlämningar i svenska skogar. Skogsstyrelsen genomför inventeringar för att få bättre kunskap om vilka värdefulla miljöer som finns i skogen. Det kan vara skogsmiljöer som är värdefulla på olika sätt eller forn- och kulturlämningar. De olika objekten visas i en karta där du själv kan välja vad du vill titta på och i vilket geografiskt område. Välj ut området där du bor och gå sedan ut och titta på hur till exempel en nyckelbiotop eller en kulturlämning ser ut. Du hittar sumpskogar, nyckelbiotoper och andra naturvärden, biotopskydd, forn- och kulturlämningar, nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden, områden med naturvårdsavtal och områdesskydd. http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor

Naturreservat, Länsstyrelsen På hemsidan presenteras länets naturreservat med text och bilder. http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat

Vatteninformationssystem Sverige- VISS VISS är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. På hemsidan kan du söka information om din närmsta sjö eller vattendrag. http://www.viss.lansstyrelsen.se

Artportalen Artportalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter. Rapportör blir den som så önskar och bestämmer själv vad som skall rapporteras. Fynden är fria att utnyttja för alla, allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter även om skyddsvärda observationer förbehålls rapportören och ackrediterade personer. Här kan man söka i alla databaser. http://artportalen.se

[email protected] 035-13 22 80

[email protected] 035- 13 22 10