Nytt Ledarskap För Falkenberg Nytt Ledarskap För Falkenberg Falkenberg Ska Vara En Attraktiv, Öppen Och Vänlig Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Nytt Ledarskap För Falkenberg Nytt Ledarskap För Falkenberg Falkenberg Ska Vara En Attraktiv, Öppen Och Vänlig Kommun Till hushållen i Falkenbergs kommun Innehåller valsedlar Nytt ledarskap för Falkenberg Nytt ledarskap för Falkenberg Falkenberg ska vara en attraktiv, öppen och vänlig kommun. Det ska märkas för våra besökare, att vi trivs. Vi ska tillsammans driva kommunen framåt. Det innebär att politiken måste vara lyssnande och transparent. Politikerna och tjänstemännen är till för och ska tjäna våra invånare. Kommunen ska trimmas, verksamheten ska vara effektiv och varje beslut ska ha falkenbergarnas bästa för ögonen. Vår målsättning är att sänka skatten, med bibehållna eller ökade satsningar på välfärden. Vi ska locka fler företag och invånare till Falkenberg. Alla tjänar på att vi växer, fler får jobb och skatteintäkterna ökar. Det ger utrymme för fler satsningar inom vård, skola och omsorg. Falkenberg är en bra kommun, men den kan bli bättre. I Falkenberg tar vi hand om varandra, även de som kommit lite på kant i livet och behöver extra hjälp. Ska vi göra verklighet av orden ”Falkenberg bästa livsplatsen” behöver vi en bättre skola. En trygg skola, som ställer höga förväntningar och som levererar goda resultat. Bra stöd åt rektorer och lärare. Det ska vara ordning och reda och ge våra barn den bästa starten i livet. Vi ska ha en kommun som levererar. En bra start i livet, en trygghet att lita på och livskvalitet när du blir äldre. Hela kommunen är lika viktig, inland, glesbygd, såväl som stad och kustbygd. Vi moderater söker ditt förtroende, med ett nytt ledarskap och ett nytt lag. Michael Svensson Falkenberg En kommun som levererar Eget arbete är grunden för individens frihet och för hela samhällets utveckling. I Falkenberg ska alla som kan jobba också göra det. Det är varken rätt eller rimligt att vissa tar sig rätten att leva på andra när man själv skulle kunna försörja sig. För oss är arbetslinjen svaret. Det ska alltid löna sig att arbeta. Ninni Gustavsson Ullared Kommunen ska göra färre saker, men göra dem mycket bättre. En kommun som fokuserar på sina kärnverksamheter kommer både kunna sänka skatten för medborgarna och leverera en bättre välfärd. Det ska löna sig att arbeta • Sänkt skatt, så att det lönar sig mer att arbeta. Rie Boulund • Mål om full sysselsättning. Alla som kan jobba Boberg ska jobba. • Bidragstak och krav på de som lever på bidrag att göra sig anställningsbara. • Kraftig utbyggnad av yrkesutbildningar för unga och nyanlända. Fokus på välfärdens kärna • Besparingar i kommunens byråkrati. Karin Lundberg • Smidigare och vassare kommunal organisation. Falkenberg • Färre politiska poster. • Nej till kommunala skrytbyggen. • Sälja hela eller delar av de kommunala bolagen till ansvarsfulla privata aktörer. Göran Janko Falkenberg Kommunvalet i Falkenberg Den bästa starten I Falkenberg ska egen ansträngning vara avgörande för hur det går i livet. Dina möjligheter att lyckas ska aldrig begränsas av varifrån du kommer, var du bor eller vem du är. Grunden för att skapa likvärdiga möjligheter finns i skolan. Alla barn ska ha rätt till en bra skola där Charlotta Jonson höga förväntningar, kunskapsfokus och arbetsro Falkenberg präglar miljön. I Falkenberg ska vi sikta högt. Vi ska bli Hallands bästa skolkommun. Kunskapsfokus • Skolan ska präglas av höga förväntningar. • 100% av eleverna ska vara behöriga till gymnasiet. • Tidiga och tydliga stödinsatser till de elever Filip Bertilsson som behöver. Skrea • Särskolan ska förbereda för arbetslivet och utveckla varje individs unika potential. • Mer undervisningstid i grundskolan. Bättre förutsättningar för lärarna • Stärkt ledarskap i skolan. • Fler förstelärare och lektorer. • Införa tvålärarsystem i hela grundskolan. Gun Marie Stenström • Avlasta lärarna från byråkrati genom bl.a. Ugglarp central rättning av nationella prov. Trygghet, ordning och reda • Nolltolerans mot mobbning i alla skolor. • Stopp för störande mobilanvändning i skolan. • Lugna och trygga skolmiljöer. Gert Persson Falkenberg Kommunvalet i Falkenberg Trygghet att lita på Falkenberg ska vara en kommun där alla kan känna trygghet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med samhällets hela kraft. Poliserna behöver bli fler i hela kommunen och alla medborgare ska kunna lita på att polisen kommer när man ringer. På de platser där otryggheten är som störst ska kommunen tillse att kamerabevakning och Bo Gustafsson ordningsvakter finns på plats. Tröinge Förebyggande arbete • Förebyggande insatser ska tidigt och tydligt markera mot brott. • Utökat uppsökande arbete gentemot unga i riskzonen för brottslighet. • Prioritera och förstärka arbetet mot hedersvåld. • Punktinsatser med förbättrad skötsel och mer belysning på otrygga platser. Lars Agbrant Falkenberg Tuffa tag mot brottsligheten • Kameraövervakning på otrygga platser. • Vid behov införa en kommunal trygghetspatrull med ordningsvakter. • Fler poliser. Med Moderaternas politik skulle de bli 40 fler bara i Falkenberg! Niklas Liljeroth Heberg Johan Palmgren Slöinge Kommunvalet i Falkenberg Livskvalitet när du blir äldre Äldre är ingen homogen grupp. Vi tror att en bra politik alltid måste utgå från den enskilda människan och sätta individens önskemål och behov i centrum. För att öka människors livskvalitet och hälsa på äldre dagar behövs det mångfald. Först då har vi en verklig möjlighet att Agnes Agnieszka Polak Ljung erbjuda individuella lösningar som passar var och Fegen en. Falkenberg ska erbjuda ett gott liv för våra äldre. Ökad valfrihet • Bygga ut Trygghetsboende och Trygghetsboende Plus på fler orter. • Möjlighet att välja matföretag och restauranger som matleverantör inom hemtjänsten. • Fler fristående aktörer att välja på inom Ragnhild Lundahl omsorgen. Falkenberg Fokus på hälsa och trivsel • Fortsatt fokus på hälsoinriktade, kulturella och sociala aktiviteter för att stimulera ett rikare liv. • Fortsatt utveckling av välfärdstekniken. Det ger bättre arbetsvillkor och mer tid för omsorg och gemenskap. • Öppna fler Mötesplatser för seniorer runtom i kommunen. Göran Löfquist Falkenberg Fanny Nilsson Fagered Kommunvalet i Falkenberg Miljöer att trivas och utvecklas i Vi vill att Falkenberg ska vara en modig kommun som vågar tänka nytt och bejaka idéer som kan utveckla kommunen. Under de kommande åren vill vi lägga stor vikt vid stadsutveckling och att lyfta våra småorter runtom i kommunen. De offentliga miljöerna - våra gator, parker och torg - liksom byggnaderna som byggs är viktiga att utforma Mats Lundsgård omsorgsfullt för att få till trivsamma miljöer. Vessigebro Landsbygdsutveckling • Utveckla basservicen, skola och omsorg, på landsbygden. • Mer pengar till trivselåtgärder i våra småorter. • Generösare regler för byggnation i strandnära läge i inlandet. • Driva på för fler bostäder i våra småorter. Gustav Hellman • Verka för gårdsförsäljning av öl och vin. Skrea • Arbeta för snabb utbyggnad av väg 153 och 154. • 100% utbyggt fiberbredband. Stadsutveckling • Sätta igång planeringsarbetet för nya stadsdelar på Södra Åstranden och i Norra hamnen. Henrik Bertilsson • Bygga tätt och grönt i centrum. Skrea • Förbättra städning och ogräsrensning på offentliga ytor. • Göra Kristineslätt till ett kluster för idrott och hälsa. Fler spontanidrottsplatser runtom i kommunen. • Omgestaltning av Stortorget. Margaretha Warnholtz Falkenberg Kommunvalet i Falkenberg Fler och växande företag Företagen är grunden för vårt välstånd. Det är tack vare drivna företagare som kommunen växer, fler får jobb och skatteintäkterna ökar. Falkenberg har ett gott företagsklimat, men det som är bra kan alltid bli bättre. Vi kommer arbeta för fler och växande företag i Falkenberg. Bengt Sundberg Olofsbo Nya möjligheter • Falkenbergs företagsklimat ska vara bland topp tre i Sverige (av 290 kommuner). • Utveckla det goda samarbetet mellan företagen och kommunen. • Underlätta för nyetablering av friskolor och fristående välfärdsaktörer. • Alla gymnasieprogram ska erbjuda Ung Företagsamhet (UF) till sina elever. Anders Treschow • Företag ska ha utmaningsrätt mot kommunen Abild om de visar sig kunna bedriva en verksamhet effektivare och bättre. Minskad byråkrati • En väg in i kommunen för företagen. • Företagen ska kunna följa sina ärenden hos kommunen på nätet. • Servicegaranti på två veckor för handläggning av serveringstillstånd Göran Paulsson och fyra veckor för bygglov som följer Skrea detaljplan. • Fakturering av kommunal tillsyn ska ske i efter- hand på basis av utfört arbete. Claës-L Ljung Fegen Kommunvalet i Falkenberg Halland - Bästa livsplatsen Alla har rätt till god hälso- och sjukvård Vi moderater sätter alltid människan före systemet och i vårt Sverige har alla tillgång till en Michael Svensson gemensamt finansierad hälso- och sjukvård av hög Falkenberg kvalitet. Framtidens hälso- och sjukvård kan bara finansieras om fler jobbar och kan vara med och betala för den. En aktiv politik för att få fler i arbete är grunden för att kunna utveckla sjukvården och välfärden. Vi Moderater vill: • ha en mångfald av privata och offentliga vårdgivare där det absolut viktigaste är att kvaliteten, valfriheten och säkerheten i vården Gun Marie Stenström håller en hög nivå. Ugglarp • att patientens fokus och behov ska vara styrande i vård och omsorg. Vägen i vården ska vara enkel för patienten. • se nolltolerans mot dåliga utförare. Klarar man inte att nå upp till beslutade kvalitetskrav ska verksamheten inte drivas vidare. • att hemsjukvården ska vidareutvecklas och möjlig- heter till mer avancerad egen vård i hemmet införs. Bo Gunnar Åkesson Hyltebruk Halland har Sveriges bästa sjukvård och kortaste vårdköer. Kvalitet. Kompetens. Valfrihet. Agnes Agnieszka Polak Ljung Fegen Landstingsvalet
Recommended publications
  • Report-Evaluation of Multi-Storey Low Energy Houses at Hertings Gård, Falkenberg, Sweden
    Report-evaluation of multi-storey Low Energy Houses at Hertings Gård, Falkenberg, Sweden Jörgen Hurtig University of Halmstad Energy in Minds is a project of the Concerto initiative co-funded by the European Commission within the sixth Framework Programme. Halmstad 2010-06-03 Report-Evaluation of multi-storey Low Energy Houses Hertings Gård, Falkenberg, Sweden Abstract and conclusion The new residential buildings at Hertings Gård in Falkenberg are built and owned by the local municipal housing company, Falkenbergs Bostads AB (FaBo) during 2007-2010. It is a good example of when knowledge of Passive house technology combined with good energy planning and project management can result in multi-storey houses with energy rating under 50kWh/m2. The multi-storey houses at Hertings Gård have innovative solar air heating sys- tems connected to the ventilation system that is quiet unique. The solar air heating system contributes to the buildings energy supply by preheating the ventilation supply air. (The solar air is part of another project in Energy in Minds). This evaluation is based on metered energy used for space heat, domestic hot water, elec- tricity for building service and domestic electricity for two of the multi-storey houses during 2009, House 18 and 19. The result is presented as monthly uses and compared with initial project specifications and some other parameters. The total initial energy specifications set by Concerto/Energy in Minds and FaBo for the houses are almost reached. Results are for House 18 and 19, 76,8 and 77,5 kWh/m2. (Specification 75 kWh/m2) This is total use of pur- chased energy.
    [Show full text]
  • Kungsbacka Varberg Hylte Falkenberg Halmstad
    OBS! För att få tillgång till e-postadress och mobilnummer - Klicka på namnet! IDROTT SF & SDF-ansvarig KUNGSBACKA VARBERG HYLTE FALKENBERG HALMSTAD LAHOLM Akademisk idrott Rauni Rauni Rauni Rauni Amerikansk fotboll Åsa Åsa Badminton Rickard Rickard Morgan Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Bandy Morgan Morgan Morgan Emelie Emelie Bangolf Morgan Morgan Base- & Softboll Daniel Basket Patrik Rickard Lisa Patrik Patrik Biljard Åsa Åsa Bilsport Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Bordtennis Rickard Rickard Maria Jan-Olof Jan-Olof Emelie Emelie Boule Morgan Rickard Morgan Jan-Olof Jan-Olof Katharina Katharina Bowling Jan-Olof Rickard Morgan Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Jan-Olof Boxning Patrik Patrik Patrik Patrik Patrik Brottning Malin Malin Malin Malin Malin Budo & kampsport Morgan Rickard Morgan/Maria Katharina Katharina Katharina Bågskytte Rauni Rauni Rauni Rauni Rauni Casting Åsa Åsa Åsa Curling Åsa Åsa Cricket Patrik Patrik Cykel Morgan Rickard Morgan/Lisa Emelie Emelie Emelie Danssport Katharina Katharina Katharina Katharina Dart Rickard Rickard Rickard Draghund Daniel Dragkamp Katharina Katharina Katharina Katharina Katharina Dövidrott Maria Maria IDROTT SF & SDF-ansvarig KUNGSBACKA VARBERG HYLTE FALKENBERG HALMSTAD LAHOLM Flygsport Maria Rickard Maria Maria Katharina Fotboll Daniel Rickard Morgan/Maria Emelie Maria/Emelie/Patrik Emelie/Daniel/PatrikEmelie Friidrott Emelie Emelie Morgan Emelie Emelie Emelie Emelie Frisbee Katharina Katharina Katharina Fäktning Åsa Åsa Åsa Golf Rickard Rickard Maria Malin Malin/Maria Malin/Katharina
    [Show full text]
  • The Centre & the Old Town
    16. BORGEN FALKENBERG 23. GAMLA VARMBADHUSET This is the ruins of a defence stronghold called By the Badhuspark you find the old warm water swimming- Falkenberg. It was probably built at the end of house, or as it’s now called Culture School house. This beautiful the 13th century and was the Danish monarchy house was built in 1914 for people who believed in cleanliness in outpost to the north. The castle was attacked the early 20th century. The building was the city’s warm water several times, and finally burned down by swimming-house until 1983 when Klitterbadet, an indoor swim- Engelbrecht’s peasant army in 1434. After that ming facility, opened at Skrea beach. After restoration and some the town took over the name. The castle ruins rebuilding the city’s music school moved into the house in 1984. and defence ramparts around the castle were far Opposite Gamla Varmbadhuset you can see Falkenberg’s larger and more prominent than today. When church. Tullbron was built they used stone from the castle and in the 1880s it was blown up when the railway was built straight through the ruins. THE CENTRE & The remains of the castle are the excavated basement of the square fortification tower. It is believed that the 24. FALKENBERG’S CHURCH tower had a similar appearance as the castle of Helsingborg. The church was built in 1891-92 in neo-Gothic style. It was designed by Adrian Close by the ruins, there are tables and benches for you to rest on. Here you also find the artwork of “Skatt- Crispin Peterson, one of the foremost church architects.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • I Samband Med Klubbens 75-Årsjubileum Den 10 Mars 1999 Skrevs Följande Historik Av Sune Dahnberg Falkenbergs Schackklubb 75 Å
    I samband med klubbens 75-årsjubileum den 10 mars 1999 skrevs följande historik av Sune Dahnberg Falkenbergs Schackklubb 75 år - en återblick I ett protokoll från den 10 mars 1924 står under §1 följande att läsa: "Beslöts stifta Falkenbergs Schackklubb." Det var några schackintresserade falkenbergsbor, som hade samlats för att dryfta om det fanns underlag för en schackklubb. Det fanns det tydligen, klubben blev bildad samma kväll och man valde styrelse och spellokal och det blev från denna dag en aktiv schackklubb som 75 år senare lever i högönsklig välmåga, kanske yngre än någonsin! Under de närmast följande åren, innan serier i schack såg dagens ljus, spelade klubben matcher mot Varberg och Halmstad och även mot mindre orter i närheten, såsom Vessigebro, Vinberg och Heberg samt Morup, på vilka platser klubbar hade startat. Av dessa finns Vinberg kvar, idag med namnet Vi-Mo efter sammanslagning med Morups Schackklubb. År 1944 sammanställdes en minnesskrift över 20 års verksamhet i vilken man bl a kan läsa, att tidigare världsmästaren Em. Lasker besökte klubben för simultanspel år 1927. Lasker hade tydligen blivit imponerad av klubben i ett avseende: han berättade vid ett senare besök i Malmö, att "det vimlade av doktorer och professorer, som talade till mig på flera olika språk". Lite överdrivet kanske... Klubben har som de flesta andra haft upp- och nedgångsperioder men just nu är verksamheten intensiv med bred ungdomsverksamhet och hyfsad ekonomi tack vare bingolotto. Klubben har tre lag i seriespel sedan några år tillbaka. Bland lite mer kända namn inom schackspelet kan nämnas Joel Fridlizius, som bodde i Falkenberg någon period.
    [Show full text]
  • 11. Vinbergs Kyrkby Och Samhälle
    TADENS YTTRE ÅRSRINGAR S Översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg Underlag för planering, underhåll och vård Falkenbergs museum Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg 2005 Omslagsfoto: Stora bilden: Karta över Falkenberg från 1855. Små bilderna: Överst till vänster: Kv Måsen 13 i Arvidstorp. Nere till vänster: Kv Skålen på Västra Gärdet. Överst till höger: Kv Myran i Herting. Nere till höger: Badhytt på Skrea strand, Knölaberget. Foto Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto kapitlen Inledning, Västra gärdet, Valencia, Arvidstorp, Östra gärdet, Tröingeberg, Herting, Hjortsberg/Kristineslätt, Skrea strand och Slätten Anna-Karin Skiöld 2004. Text och foto områdena Kv Rosen och Stafsinge strand på Västra Gärdet, Kv Svärdet i Arvidstorp, Falk- vägen på Östra gärdet och Nedre Tröingeberg, samt kapitlen Skrea samhälle/Ringsegård, Vinberg och Skogstorp Christina Thunqvist Svantesson 2005. Redigering och layout Christina Thunqvist Svantesson 2005. Tryckt på Kontorsservice, Falkenbergs kommun. Rättelser införda t.o.m. 4 april 2006. FÖRORD Under fyra månader, april – juli 2004, inventerade bebyggelseantikvarie Anna-Karin Skiöld Falkenbergs tätortsbebyggelse. Inventeringen färdigställdes och redigerades av bebyggelse- antikvarie Christina Thunqvist under hösten 2005. Området som inventerats är det som in- går i Delöversiktsplanen för Falkenbergs kommun 2005. Arbetet har initierats av Falkenbergs museum och Stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen (länsantikvarien) i Halland samt Landsantikvarien, Hallands
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Falkenberg (Pdf, 2,3
    4 15 4 Källeberg 11Skog 905 1504.1 1 1 1 Stenshult 04 15 546 3 57 1 Sandshult 15 5 7 3 1 5 Björnås 5 7 5 0 4 1 Sjötofta 6 5 4 1 Storebo 9 8 3 5 Självik 0 Östra Skäremo 577 Haghestra 06 Björkholm 50 2 1 1 Vika 1 5 5 Frölunda 1 3 Asserbo Mölneby 578 Ebbebo Ekarebo Strömmared 2 1 Jonsjö 1 Hult 8 Ällebäckstorp Mon 52 Drägved Fagerhult 6 Skårebo 2 1538.1 5 27 842 1 Knapasjö Mossebo 1507 Flahult Bostebygd Dal 1 Stret 0 566 Kungsäter 822 54 86 DRIFTOMRÅDESKARTA 1527 Mjöbäck 1 5 0 1538 Annelsred 1570 Gräskelid 0 843 1575 57 6 5 82 2 Stenbrohult Fönhult 6 84 1 1 Gårdshorn 5 26 Moghult Anfastorp Barnarp Ekedal 0 Stockhult Ödsmåla 7 Järlöv Drared Ängasjö 6 Älgarem Kattarp Moga 5 585 Henja Fal kenber g 86 Älmhult 1 583 !$862 1 Karsbo Skyarp Hulu Gislaved 8 9 Stackenäs 5 Vihult 4 9 0 Prästhult Ulvanstorp 6 864 85 8 Brunared 154 5 5 Veddige Bua 1 1 1 Karshult Rössbo Klägghult Backabo Ingärdebo Krabby Gräfthult 827 5 582 604 Gunnarshult 1 168 Pålsbo 621 0 Kullagård Hyndarp 5 85 6 Fröstenshult Brunabo Darhult Arvidstorp 0 813 839 Vibäcksred Klo Datum: 2020-08-27 6 860 Svenstorp 8 Lönnhult Hestra Anderstorp 5 2 Torstorp 1 Arnåsholm 8 Moatånga Krogsered 1558 Ågården Humlered Trollås Bäck Skala (A3): 1:270 000 854 1569 Hällabäck Stenshult Ås 1534 Erikslund 58 Backa 1565 Gammalsjö 1 Åsby 15 579 Åsen Ryd Ryd 857 5 838.1 8.1 Lövås 804 Älvsered 40 Mårdaklev 0 2 4 6 8 10 Näs 83 8 Kruvebo Horshaga 5 8 Vallen km 2 Långhult 8 Lönshult 41 Bösteshult Mäshult Fjällesjö © Lantmäteriet, Geodatasamverkan V Derome 7 7 Lommaholmen Påbo Sännås 9 Ö Derome 1 Arvidabo 5 7
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Jordartskartan
    TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SOIULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA l988 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING l JORDARTSGEOLOGISKA KARTBLAD SKALA 1:50000 Serie Ae . Nr 86 TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SO/ULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA 1 98 8 [SBN 9 1-71 58-449-8 ISSN 0586-1535 Textkartorna ar frAn sekretessynpunkt godkända for spridning. Lantmäteriverket 1988-03-30 För information om berggrund och grundvatten hänvisas till berggrundskartor (SGU sene Af) samt hydrogeologiska kartor (SGU serierna Ag och Ah). PA beställning utfor SGU även geologiska och hydrogeologiska specialundersökningar rörande grus- och sandforekomster, grundvatten, mineral, miljövard m.m. Närmare upplysningar erhalls genom SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING Box 670 75 128 UPPSALA Telefon 018-179000 Fotosats: Ord & Form AB, Uppsala 1988 Tryck: Offsetcenter ab, Uppsala 1988 ALLMAN DEL. Metodikoch jordartsindelning ............................................................ Inledning .................................................................................................................... Kartunderlag ....................................................................................................... Karteringsmetodik .............................................................................................. Generalisering ..................................................................................................... Maktighetsuppgifter
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Report-Evaluation of a Small Scale District Heating System in Ullared, Sweden
    Report-evaluation of a small scale district heating system in Ullared, Sweden 108 121 103 113 111 106 116 115 120 119 110 123 122 107 109 101 112 104 114 105 102 117 118 Jörgen Hurtig University of Halmstad Energy in Minds is a project of the Concerto initiative co-funded by the European Commission within the sixth Framework Program. Halmstad 2010-06-29 Report-Evaluation of a small scale district heating system In Ullared, Sweden. Abstract This evaluation and final report is a part of an EU-project, “Energy in Minds” (EiM). The pro- ject is a part of the EU-programme Concerto within the Sixth Framework Programme. EiM has been running from 2005 and is now finalized in May 2010. Within the EiM project, the local energy company, Falkenberg Energi AB (FEAB), has received EU-funding of totally 98 200 Euro for the two local heating systems consist of a completely new small scale district heating system in Ullared and one partly new in Vessigebro, in the north-east part of the municipality of Falkenberg. The system in Ullared, which this report is focusing on, a prefabricated trans- portable heating plant with a boiler of 1500 kW has been installed. The fuel used is pellets. The pipe network consists now of about 2,5 km of double pipeline. 22 customers have been con- nected so far, representing a heat demand of about 2400 MWh annually. The main customers are the school building, health care centre, elderly housing and the parish. The main pipe net- work is made up of traditional double district heating pipes of steel with polyurethane insulation and a polythene casing.
    [Show full text]
  • FULLTEXT01.Pdf
    . . SAMMANFATTNING Arbetets art: Kandidatuppsats 15 hp, Socialt arbete 61-90. Sidantal: 42 sidor, exklusive försättsblad, innehållsförteckning och bilagor. Titel: Kvalitet i skuggan av alternativa driftsformer – En studie om kvalitetsbegreppet och dess betydelse efter avregleringen av omsorg i Falkenbergs kommun Författare: Camilla Stiernflycht & Sandra Johansson Handledare: Mikael Jonasson, Docent kulturgeografi, Högskolan i Halmstad. Examinator: Carin Staland Nyman Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, imple- mentering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldre- omsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsan- sats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga doku- ment. Vidare har insamlad data analyserats utifrån New Public Management, em- powerment och genom kvalitets- och implementeringsteorier. Slutsatsen är att Falkenbergs kommuns politiker och tjänstemän menar att kvalitet är något indivi- duellt vilket vi ser som positivt då man ur ett empowermentperspektiv ser den enskilde brukarens röst som viktig. Något enhetligt svar på frågan får vi dock inte. Vidare ser vi att de externa utförare som undersökts har ett något bättre resultat över lag. Undantaget är dock daglig verksamhet där den kommunala driften får generellt bättre skattning. Det uppföljningsansvar Falkenbergs kommun har, på upphandlade verksamheter, är inte genomfört med hänvisning till en överbelastad planeringsavdelning.
    [Show full text]
  • Northern Coast
    DETOUR – IT’S ABOUT 3 KM ROUTE TO THE LAKE “LJUNGSJÖN.” 12. LJUNGSJÖN N: 56° 59.288” E: 012° 33.142” For those who would like to swim, this is possible, barbecue or lounge by the lake. Just before the sign ”Vinberg 5”, turn left into a dirt road at horse obstacle course. Take the road 300 m and then turn left into the paved road. Drive 800 m and turn right by the sign ”Badplats”, swimming. Follow the gravel 12 NORTHERN road to the bathing area. Barbecue area, toilet and 8 picnic area. Turn back the way you came from. 7 9 10 When the gravel road ends (at the obstacle course) 5 6 turn left and immediately right by the sign ”Vinberg 11 5” and drive towards Vinberg. COAST After the sign ”Vinberg 5” follow the road to Vinberg. At Hällerup, turn left. Continue the road to the crossroads where you go straight ahead, across the road 154. Drive into Vinberg’s village and at the cross, turn right. Approx. 400m turn left by the sign 2 Vinbergs kyrkby. After 1.5 km you arrive OLOFSBO | GLOMMEN | MORUP | LÅNGÅS in Vinberg’s village. At the T-cross turn right towards Falkenberg. Turn immediately left into a minor 3 4 road. Continue straight until you see a parking sign. VINBERGS KYRKBY | STAFSINGE 2 13 55 KM (+15 KM) 1 13. ECOMUSEUM – VINBERGS CHURCH ENVIRONMENT N: 56° 55.639 E: 012° 32.914 In the village of Vinberg, you can see the best preserved Gothic Revival church in Halland, which was inaugurated in 1899.
    [Show full text]