Activity Report 2004 ± 2006

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Activity Report 2004 ± 2006 $FWLYLW\5HSRUW± *(2$5&+$(2/2*,&$/ /$%25$725< '(3$570(17 2) $5&+$(2/2*,&$/ (;&$9$7,216 89 *$/ 1$7,21$/ +(5,7$*( %2$5' Activity Report 2004–2006 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV GAL Portalgatan 2A 754 23 Uppsala Telefon: 010-480 80 30 National Heritage Board Department of archaeological excavations, UV GAL Portalgatan 2A SE-754 23 Uppsala Telephone: +4610-480 80 30 On the Cover: Snake-eyebuckle in bronze with a decoration of bronze with a high content of tin. Lunda, Strängnäs parish, Södermanland. Editors: Daniel Andersson, Svante Forenius, Lena Grandin and Annika Willim Layout: Svante Forenius Printing: Wikströms Tryckeri AB, Uppsala, Sweden, 2007 ISSN 1402-7372 ISBN 978-91-7209-493-2 2 CONTENTS 5 ...................................... Annual Report 2004 8 ...................................... Analytical reports 20 ...................................... Publications and accepted manuscripts 21 ...................................... Annual Report 2005 24 ...................................... Analytical reports 44 ...................................... Publications and accepted manuscripts 45 ...................................... Annual Report 2006 47 ...................................... Analytical reports 67 ...................................... Research reports 70 ...................................... Publications and accepted manuscripts 73 ...................................... Analytical Activities 74 ...................................... Data bases and computer programs 75 ...................................... Archaeological Periods according to the Swedish chronology 3 4 ANNUAL REPORT 2004 The work performed by the Geoarchaeological Laboratory (GAL) during 2004 covered a variety of themes from stone age finds to Medieval casting of copper alloys. However, bloomery iron production in Early Iron Age or from the Medieval Period was the most distinct issue in our archaeometallurgic analyses. In addition to our common slag and metal analyses, also various ceramic studies were included in several of the projects. The staff members at GAL that were active during 2004 were Eva Hjärthner-Holdar (archaeology/ar- chaeometallurgy, also head of the laboratory), Karin Wik (administration/economy), Arnold Olofsson (palynology), Lena Grandin (geology/mineral chemistry/archaeometallurgy), Annika Willim (archaeo- logy) and Svante Forenius (archaeology). Thomas Eriksson (archaeology) wrote two reports on ceramic material, including vessels as well as crucibles and moulds. We also co-operated with Johan Kjellman (geology) in one project, our former colleague Peter Kresten (geology) in another project, Ulf Strucke (UV Mitt) made wood species analysis in one, and Ole Stilborg (Ceramics Research Laboratory in Lund) made the ceramic analyses in some of the commissions. This year it was also decided that GAL should be incorporated in the newly started archaeological excavations department named UV GAL. During the year we also supported our new archaeology colleagues at UV GAL which mainly work with the excavations for a new road E4 north of Uppsala, with various problems regarding metal pro- duction and stone finds. Also this year the work with the large iron production sites in southern Sweden continued (see 2003). Commissions The commissions that were reported during 2004 came from several county museums in Sweden, UV’s regional offices and Societas Archaeologica Upsaliensis. We also completed a commission from the Museum of Cultural History, University of Oslo in Norway. Last year we studied flakes from a Stone Age settlement in Värmland and this year a complementary investigation was made from the same settlement (report (0401). The results support those of the previous study of a local meta-volcanic rock origin for many of the flakes. Pottery, mainly fragmented vessels from an excavation in Uppland (Sommaränge), could be dated to several periods. The majority is from late Neolithic and Early Bronze Age, but a few fragments from Roman Iron Age and the Migration Period could also be distinguished (report 0405). At another site in Uppland (Bredåker), there were mainly vessels from distinctly separate groups from Bronze Age and Early Iron Age respectively, but also a few finds from Pre-Roman and Roman Iron Age. In addition, there were also crucibles and moulds from a Bronze Age foundry (report 0403). A knife, previously dated to Early Iron Age (see 0318 and 0410) was analysed more thoroughly with respect to content of minor or trace element, especially in a welding seam. At the same site in Öster- götland, also remains from contemporaneous bloomery iron production were excavated (report 0310). Analyses of slag and furnace wall material demonstrate that the furnaces were the type of a shaft furnace with slag collection in its lower part. Slags from a nearby burial were of the same kind and chemical analyses indicate a relation with the knife from a burial. Bloomery iron production was also indicated from stray finds from Early Iron Age in Värmland (0412) and more pronounced in Scania (0408). The latter site presented a bloomery furnace remain within a varied workshop area in the vicinity to a Roman Iron Age settlement (report 0408). Further north, in Dalecarlia, a bloomery site from Late Iron Age was excavated. Slags from production in a shaft furnace with slag collection in an underlying pit were recoverd (report 0404). Even later iron production was found in Hedmark, Norway. The furnaces are of a different type, shaft 5 furnaces constructed for tapping of slag that is collected in large accumulations of ropey structured slag (report 0402). In the area a large number of iron productions sites have been found together with large slag heaps, ore formation and ore roasting sites. Iron smithing was studied from a forge in Västergötland where the main task was to find charcoal within the slag for radiocarbon dating (see 0411). Smithing at a Medieval farm (Sommaränge) in Uppland was one of the crafts undertaken, together with working with a variety of copper alloys, also in combi- nation with iron artefacts (report 0407). Casting was also one of the activities at a Late Medieval farm in Dalecarlia. Crucibles, moulds, metal waste, clippings and artefacts were found as a part of a foundry. Copper, brass and gun metal constituted most of the material (see 0409). Field work Svante Forenius and Annika Willim participated by commission of The Museum of Dalarna during the 11–12 of May in the excavation of an iron production site in Moraparken, Mora in Dalarna. In July Eva Hjärthner-Holdar, Annika Willim and Svante Forenius visited the excavation area in Gråfjell. Discussions concerning the different sites, sampling and methods were held. The visit also included the excavation of a bloomery furnace at one of the sites in the area. In the beginning of July, Eva Hjärthner-Holdar visited the excavation at the Apeln block, Smedjegatan (the Forge street) in Jönköping where the Jönköping County Museum excavated remains of forges. In September GAL started the archaeological excavation at Gruvrondellen, Falun, Dalarna. The excava- tion took place 040906-041105 with the main purpose to investigate remains from the copper production in Falun. Eva Hjärtner-Holdar, Annika Willim, Svante Forenius participated during the whole excavation with contributions of Anders Biwall, Lena Grandin, Kajsa Häringe-Frisberg and Håkan Ranheden. During the excavation in Falun, on 21th of September, Svante Forenius visited the preliminary archa- eological excavation of an iron production site in Valbo parish, Gästrikland. Discussions concerning the site, sampling and methods were held. Other activities On March 12th to 13th, GAL, represented by Eva Hjärthner-Holdar, Annika Willim, Lena Grandin and Svante Forenius, took part in a seminar Från Järnförsök till järnframställning (From experiment to iron production) in Norberg. The seminar was opened at the experimental blast furnace site at Nya Lapphyt- tan and continued indoors with presentations of previous years experimental smelting and discussion of how to develop the future experiments. Before the seminar, GAL also discussed possibilities of creating a site for bloomery furnace reconstruction and experimental smelting. On the 19th of March Lena Grandin and Svante Forenius were invited to the Museum of Cultural His- tory, University of Oslo, to present the results of the analyses of archaeometallurgic material from the bloomery site in Gråfjell, Hedmark, Norway (see report 0402). Discussions were also held on how to specify the following excavation season and what type of analytical work that should be of priority for the bloomery furnaces and slag heaps. Later in March, on the 24th, we were invited to SSAB Oxelösund and Merox AB in Södermanland. We were guided in the modern steel industry, and visited their laboratories. We were also invited speakers at the meeting in the local heritage society Bergshistoriska, föreningen för historisk bergshantering. At the meeting we gave a presentation of our work at the laboratory, covering most of our fields related to iron production and smithing. On the 1st of April there was a seminar at Jernkontoret in Stockholm. Svante Forenius and Annika Willim participated. The subject for the seminar was how we communicate knowledge about the cul- tural heritage of the historical metallurgy. Several lectures were presented by people working with these questions. 6 Lena Grandin was invited to the Swedish Geological Survey office in Uppsala on 21st of April to present
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • I Samband Med Klubbens 75-Årsjubileum Den 10 Mars 1999 Skrevs Följande Historik Av Sune Dahnberg Falkenbergs Schackklubb 75 Å
    I samband med klubbens 75-årsjubileum den 10 mars 1999 skrevs följande historik av Sune Dahnberg Falkenbergs Schackklubb 75 år - en återblick I ett protokoll från den 10 mars 1924 står under §1 följande att läsa: "Beslöts stifta Falkenbergs Schackklubb." Det var några schackintresserade falkenbergsbor, som hade samlats för att dryfta om det fanns underlag för en schackklubb. Det fanns det tydligen, klubben blev bildad samma kväll och man valde styrelse och spellokal och det blev från denna dag en aktiv schackklubb som 75 år senare lever i högönsklig välmåga, kanske yngre än någonsin! Under de närmast följande åren, innan serier i schack såg dagens ljus, spelade klubben matcher mot Varberg och Halmstad och även mot mindre orter i närheten, såsom Vessigebro, Vinberg och Heberg samt Morup, på vilka platser klubbar hade startat. Av dessa finns Vinberg kvar, idag med namnet Vi-Mo efter sammanslagning med Morups Schackklubb. År 1944 sammanställdes en minnesskrift över 20 års verksamhet i vilken man bl a kan läsa, att tidigare världsmästaren Em. Lasker besökte klubben för simultanspel år 1927. Lasker hade tydligen blivit imponerad av klubben i ett avseende: han berättade vid ett senare besök i Malmö, att "det vimlade av doktorer och professorer, som talade till mig på flera olika språk". Lite överdrivet kanske... Klubben har som de flesta andra haft upp- och nedgångsperioder men just nu är verksamheten intensiv med bred ungdomsverksamhet och hyfsad ekonomi tack vare bingolotto. Klubben har tre lag i seriespel sedan några år tillbaka. Bland lite mer kända namn inom schackspelet kan nämnas Joel Fridlizius, som bodde i Falkenberg någon period.
    [Show full text]
  • Rörelser Vid Götaälvbron
    Trafikkontoret ERFARENHETSRAPPORT PROJEKTSAMARBETE OCH TEKNIK VID ARBETEN I ANSLUTNING TILL GÖTAÄLVBRON 21-03-19 www.goteborg.se Förord Denna erfarenhetsrapport har tagits fram för att sprida information och erfarenheter från projektsamarbete, samt delge kunskap/erfarenhet inom mätteknik, geoteknik, grundläggning och broteknik som framkommit vid arbetena i närheten av den för staden så viktiga Götaälvbron. Götaälvbron från 1939, har rörlig klaff, och därför små marginaler beträffande rörelser, och risk föreligger för fastkilning som kan äventyra brons funktion. Göteborgs stads Trafikkontor har därför, tillsammans med Trafikverket och Vasakronan, lagt ner arbete för mät-, bro- och geospecialister i samband med de omfattande pålningsarbeten som utförts. Hur mycket får bron röra sig? Vad händer vid rörelserna? Klarar klaffen varma sommardagar efter att brostöden rört sig. Tankegångarna kring detta beskrivs i denna rapport. Vidare redogörs för det samarbete som har bedrivits mellan de tre beställarparterna. Utan projektsamarbetet hade pålningsarbeten aldrig varit möjligt att bedrivas i den takt och i den omfattning som gjordes, med hänsyn till brons säkerhet. Förhoppningen är att rapporten ska skapa nytta och ge inspiration till kommande projektsamarbeten. Hisingsbron, Projektsamarbete i samband med byggande i anslutning till Götaälvbron 2 (108) Göteborgs Stad, Trafikkontoret 2021-03-19 INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte ...................................................................... 5 Mål och syfte med projektsamarbetet ...............................
    [Show full text]
  • Ericsson Göteborg
    welcome to ericsson göteborg VISITING ADDRESS: Lindholmspiren 11 417 56 GÖTEBORG Reception phone: +46 10 712 04 14 Reception e-mail: [email protected] Fax: +46 10 712 60 33 Guard: +46 10 712 04 11 Ericsson Göteborg getting to lindholmspiren 11 ...BY DIRECT BUS From E6 Southbound you simply follow the sign Norra Älvstranden and later to Lindholmen. The best way to get to Lindholmen is by bus. Line 16 departs every 3:rd minute during high traffic at morning and in the afternoon. Daytime it departs From the bridge "Älvsborgsbron" every 10:th minute. It takes 6-8 minutes from central station (Nordstan) to Drive towards Norra Älvstranden through the tunnel "Lundbytunneln". Follow Lindholmen. To get to Lindholmen you can also take one of the following the signs towards Norra Älvstranden and later Lindholmen. buses: 23, 30, 31, 99, 126, 165, 199, 402 and 510. There are three stops close to Lindholmen (Pumpgatan, Regnbågsgatan and Lindholmen). The ...BY FERRY closest stop is "Lindholmen". The ferry "Älvsnabbare" offers free rides and departs every 10:th minute ...BY CAR from Rosenlund (close to Järntorget) and Lindholmspiren. The trip will take about 4 minutes and is available between 7am and 6pm. The stop Lindholmen Science Park is located close to the center of Gothenburg. "Lindholmspiren" is situated right in the Lindholmen Science Park area. It take about 5-10 minutes from the city center of Göteborg to get to There is also a pay ferry called "Älvsnabben" that runs between Rosenlund - Lindholmen by car. Lundby Strand - Lindholmspiren - Slottsberget - Eriksberg - Klippan.
    [Show full text]
  • GOTHENBURG 2021 Persiska
    GOTHENBURG 2021 Proposed plan. work Gothenburg’s 400th anniversary. Opportunities to the on way STORA HAMN CANAL SPACE FOR YOUTHFUL INFLUENCE BLUEWAYS AND GREENWAYS FUTURE SOCIETY LAB SMART TRAFFIC SWIMMING IN THE MIDDLE OF TOWN THE GOTHIA CUP OF MUSIC AND KNOWLEDGE THE BEST CITY IN THE WORLD WHEN IT’S RAINING MORE THAN JUST A BRIDGE HOUSING 2021 INNOVATION-FRIENDLY OASES GOTHENBURG 2021 Persiska ﺑﺮای درﯾﺎﻓﺖ اﯾﻦ اﻃﻼﻋﺎت ﺑﺰﺑﺎن ﭘﺎرﺳﯽ ﺑﮫ ﺻﻔﺤﮫ اﯾﻨﺘﺮﻧﺘﯽ goteborg.www com.2021 رﺟﻮع ﺷﻮد Läs förslag till arbetsplan på: Arabiska Ny rad Read about the proposed work plan at: ﻟﻠﺤﺼﻮل ﻋﻠﻰ ﻣﻌﻠﻮﻣﺎت ﺑﺎﻟﻠﻐﺔ اﻟﻌﺮﺑﯿﺔ، ﻧﺮﺣﺐ ﺑﺰﯾﺎرﺗﻜﻢ إﻟﻰ اﻟﻤﻮﻗﻊ:: goteborg.www com.2021 Warbixin af-soomaali ah, waxaad ka heleysaa: ﺑﺮای درﯾﺎﻓﺖ اﯾﻦ اﻃﻼﻋﺎت ﺑﺰﺑﺎن ﭘﺎرﺳﯽ ﺑﮫ ﺻﻔﺤﮫ اﯾﻨﺘﺮﻧﺘﯽ رﺟﻮع ﺷﻮد :Sorani: Za informacije na bosanskom/hrvatskom/srpskom dobro doši na: www.goteborg2021.com ﺑﯚ ﺑدەﺳﺘﮫﻨﺎﻧﯽ زاﻧﯿﺎری ﺑ زﻣﺎﻧﯽ ﺳﯚراﻧﯽ ﺑﺧﺮﺑﻦ ﺑﯚ: Informacje po polsku znajdziesz na stronie: Türkçe bilgi edinmek için girebileceginiz web sayfası: Informacije ko romane, dobrodoslo sen ko: Para información en español visite: Tiedot suomeksi osoitteessa: Für Informationen auf Deutsch, willkommen bei: goteborg2021.com A huge number of people have been involved in the work, and we’re very grateful for their help. Since these proposals are based on the sum of all contributions, we will not name individual sources. Our strength is our combined will. If you find any errors in the text, they are ours, not the contributors’. Sincerely, the Gothenburg & Co project management. 4 | 5 Preface GOTHENBURG 2021 – MORE THAN JUST A CENTENARY CELEBRATION. The task of describing how we should cele- challenges.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Falkenberg (Pdf, 2,3
    4 15 4 Källeberg 11Skog 905 1504.1 1 1 1 Stenshult 04 15 546 3 57 1 Sandshult 15 5 7 3 1 5 Björnås 5 7 5 0 4 1 Sjötofta 6 5 4 1 Storebo 9 8 3 5 Självik 0 Östra Skäremo 577 Haghestra 06 Björkholm 50 2 1 1 Vika 1 5 5 Frölunda 1 3 Asserbo Mölneby 578 Ebbebo Ekarebo Strömmared 2 1 Jonsjö 1 Hult 8 Ällebäckstorp Mon 52 Drägved Fagerhult 6 Skårebo 2 1538.1 5 27 842 1 Knapasjö Mossebo 1507 Flahult Bostebygd Dal 1 Stret 0 566 Kungsäter 822 54 86 DRIFTOMRÅDESKARTA 1527 Mjöbäck 1 5 0 1538 Annelsred 1570 Gräskelid 0 843 1575 57 6 5 82 2 Stenbrohult Fönhult 6 84 1 1 Gårdshorn 5 26 Moghult Anfastorp Barnarp Ekedal 0 Stockhult Ödsmåla 7 Järlöv Drared Ängasjö 6 Älgarem Kattarp Moga 5 585 Henja Fal kenber g 86 Älmhult 1 583 !$862 1 Karsbo Skyarp Hulu Gislaved 8 9 Stackenäs 5 Vihult 4 9 0 Prästhult Ulvanstorp 6 864 85 8 Brunared 154 5 5 Veddige Bua 1 1 1 Karshult Rössbo Klägghult Backabo Ingärdebo Krabby Gräfthult 827 5 582 604 Gunnarshult 1 168 Pålsbo 621 0 Kullagård Hyndarp 5 85 6 Fröstenshult Brunabo Darhult Arvidstorp 0 813 839 Vibäcksred Klo Datum: 2020-08-27 6 860 Svenstorp 8 Lönnhult Hestra Anderstorp 5 2 Torstorp 1 Arnåsholm 8 Moatånga Krogsered 1558 Ågården Humlered Trollås Bäck Skala (A3): 1:270 000 854 1569 Hällabäck Stenshult Ås 1534 Erikslund 58 Backa 1565 Gammalsjö 1 Åsby 15 579 Åsen Ryd Ryd 857 5 838.1 8.1 Lövås 804 Älvsered 40 Mårdaklev 0 2 4 6 8 10 Näs 83 8 Kruvebo Horshaga 5 8 Vallen km 2 Långhult 8 Lönshult 41 Bösteshult Mäshult Fjällesjö © Lantmäteriet, Geodatasamverkan V Derome 7 7 Lommaholmen Påbo Sännås 9 Ö Derome 1 Arvidabo 5 7
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Jordartskartan
    TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SOIULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA l988 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING l JORDARTSGEOLOGISKA KARTBLAD SKALA 1:50000 Serie Ae . Nr 86 TORE PASSE BESKRIVNING TILL JORDARTSKARTAN VARBERG SO/ULLARED SV DESCRIPTION TO THE QUATERNARY MAP VARBERG SOIULLARED SV UPPSALA 1 98 8 [SBN 9 1-71 58-449-8 ISSN 0586-1535 Textkartorna ar frAn sekretessynpunkt godkända for spridning. Lantmäteriverket 1988-03-30 För information om berggrund och grundvatten hänvisas till berggrundskartor (SGU sene Af) samt hydrogeologiska kartor (SGU serierna Ag och Ah). PA beställning utfor SGU även geologiska och hydrogeologiska specialundersökningar rörande grus- och sandforekomster, grundvatten, mineral, miljövard m.m. Närmare upplysningar erhalls genom SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING Box 670 75 128 UPPSALA Telefon 018-179000 Fotosats: Ord & Form AB, Uppsala 1988 Tryck: Offsetcenter ab, Uppsala 1988 ALLMAN DEL. Metodikoch jordartsindelning ............................................................ Inledning .................................................................................................................... Kartunderlag ....................................................................................................... Karteringsmetodik .............................................................................................. Generalisering ..................................................................................................... Maktighetsuppgifter
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Rivercity Gothenburg (Centrala Älvstaden) Is Neither the Author Nor the Editor of This Report
    Please note that this report may have incorrect spellings and facts. RiverCity Gothenburg (Centrala Älvstaden) is neither the author nor the editor of this report. RiverCity Gothenburg ‘leap across the river’ Team Güller Güller International Workshop Gothenburg, 7 - 11 June 2011 colophon City of Gothenburg Göteborg kommun Köpmansgatan 4, Gothenburg, 404 82, Sweden RiverCity Gothenburg Centrala Älvstaden Frihamnen 16 A, SE-415 77 Gothenburg, Sweden TEAM GÜLLER GÜLLER Güller Güller – ZUS – LN Architects - Nüesch - Infras c/o Güller Güller architecture urbanism Westblaak 53, 3012 KD Rotterdam, Netherlands tel.: 0031 (0)10 270 95 00 fax. 0031 (0)10 270 90 90 Güller Güller architecture urbanism / Zürich, Rotterdam Mathis Güller Luiz Santos Zus (Zones Urbaines Sensibles) / Rotterdam Kristian Koreman Jos Hartman LN Architects / Nicosia Lora Nicolaou Nüesch Development / Zürich Klauspeter Nüesch Infras / Zürich Daniel Sutter The River disconnected Gothenburg takes an enormous challenge with RiverCity. RiverCity lies in the heart of the Region of Gothenburg on the northern riverbank opposite the city center, and is surrounded by large housing estates, old industrial areas and new commercial cores. As well as it is connected with interstate highways with the Region and the metropolitan areas of Stockholm, Copenhagen and Oslo, as much it is still dissociated from its urban surroundings. The highway infrastructure forms strong barriers and a network of urban infrastructure which links it with its neighboring areas and the subregion is lacking. Connecting RiverCity is therefore its first challenge. RiverCity has a huge potential for urban development due to its strategic position inside the agglomeration, its sheer size and its key-asset, the riverfront.
    [Show full text]
  • Bjerrome Och Möllegård
    1 Torp, stugor, småhus mm i Bjerrome och Möllegård Bjerrome säteri, som i flera hundra år dominerade Bjerrome (gåramålning från 1915, längst till vänster skymtar Askome kyrka) Berättelser om människor och bebyggelse under 1700-1900- talet i byarna Bjerrome och Möllegård i Bjerrome rote, Vessige socken 2 Vi som gjort den här inventeringen och dokumentationen tillhör en studiecirkel inom Vessige-Alfshögs hembygdsförening, som arbetar med kartläggning av torp och backstugor. Arbetet kan ses som ett komplement till hembygdsboken ”Vessige och Alfshög – två socknar i Ätrans dalgång” av Sven Larsson 1996. Vi berättar om torpen och stugorna men också om smedjan, mejeriet, folkhög- skolan och de första småhusen vid Ätran. Gårdarna har vi inte dokumenterat. Vi hoppas att någon annan vill göra detta tidskrävande men säkert mycket intressanta arbete. Vi har försökt att få våra berättelser helt korrekta, men vi är amatörforskare så säkert finns det ändå några felaktigheter. Vi är mycket tacksamma om Ni läsare i så fall påpekar dessa. Sune och Marian Gustavsson, som bott på Lij gård i Bjerrome sedan 1946 resp 1957, har bidragit med egna minnen, gjort intervjuer, samlat in bilder och korrekturläst. Uno Johansson, född och uppvuxen i Ätralid, Möllegård har bidragit med sina minnen från Möllegård. Gunilla Pettersson i Åhs har hjälpt oss med renskrivning. Inga-Lill Cederberg har samlat in faktauppgifter från kyrkoböcker, mantalslängder, historiska kartor m fl källor, fotograferat och sammanställt materialet. Ofta finns det ytterligare personuppgifter utöver dem som vi tagit med i berättelserna. Kontakta oss om Du är intresserad av dem. Tack alla Ni som har hjälpt oss med pusselbitar till dokumentationen! Vi hoppas att detta lilla häfte kan vara av intresse för Er och för andra med anknytning till Bjerrome och Möllegård.
    [Show full text]
  • SOUTHWEST SWEDEN •• Orientation & Information 199
    © Lonely Planet Publications 198 www.lonelyplanet.com SOUTHWEST SWEDEN •• Orientation & Information 199 0 100 km SOUTHWEST SWEDEN 0 60 miles Southwest Sweden S V E A L A N D NORWAY Vänern 64 E20 ὈTresticklan National Stora Le Göta Stone Ship Park Åmål Ekenäs Settings Baldersnås The southwest is Sweden in a nutshell. For big-city living, gorgeous green Göteborg (or D A L S L A N D Herrgärd C North Strömstad a Dals-Ed n Koster a Gothenburg in English) offers all the restaurants, culture and theme-park screams you could Mariestad Skee Kyrka Håverud l need. Take advantage of the excellent summer pass and explore every facet of the city for Motala South E6 172 Mellerud Läckö Slott Viken Koster E20 Karlsborg next to nothing. Tanumshede Vadstena Ὀ 45 B O H U S L Ä N Lidköping Skänninge The rest of the Västergötland region contains a funny old mixture of surprising sights: Fjällbacka Väversunda Skara Munkedal 49 Omberg Mjölby Nordens Skövde (204m) don’t miss Trollhättan, Sweden’s film-production capital; Läckö Slott, fairytale castle supreme; Ark Uddevalla Rökstenar Smögen Vänersborg Ekorna- and the quiet delights of the Göta Canal, which threads its way across the region. Herrestad Grästorp vallen Vättern Lysekil Trollhättan Fiskebäckskil 47 S Facing westwards onto the ocean, the beautiful Bohuslän coastline is a favourite Swedish Ljungskile E20 Falköping Visingsö Orust holiday destination. With its myriad islands, tiny fishing villages and mysterious Bronze Age V Ä S T E R G Ö T L A N D Lilla Edet 47 Åsarp 48 rock carvings, it manages to retain an enigmatic air in spite of all its adoring visitors.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]