1 Torp, stugor, småhus mm i Bjerrome och Möllegård Bjerrome säteri, som i flera hundra år dominerade Bjerrome (gåramålning från 1915, längst till vänster skymtar Askome kyrka) Berättelser om människor och bebyggelse under 1700-1900- talet i byarna Bjerrome och Möllegård i Bjerrome rote, Vessige socken 2 Vi som gjort den här inventeringen och dokumentationen tillhör en studiecirkel inom Vessige-Alfshögs hembygdsförening, som arbetar med kartläggning av torp och backstugor. Arbetet kan ses som ett komplement till hembygdsboken ”Vessige och Alfshög – två socknar i Ätrans dalgång” av Sven Larsson 1996. Vi berättar om torpen och stugorna men också om smedjan, mejeriet, folkhög- skolan och de första småhusen vid Ätran. Gårdarna har vi inte dokumenterat. Vi hoppas att någon annan vill göra detta tidskrävande men säkert mycket intressanta arbete. Vi har försökt att få våra berättelser helt korrekta, men vi är amatörforskare så säkert finns det ändå några felaktigheter. Vi är mycket tacksamma om Ni läsare i så fall påpekar dessa. Sune och Marian Gustavsson, som bott på Lij gård i Bjerrome sedan 1946 resp 1957, har bidragit med egna minnen, gjort intervjuer, samlat in bilder och korrekturläst. Uno Johansson, född och uppvuxen i Ätralid, Möllegård har bidragit med sina minnen från Möllegård. Gunilla Pettersson i Åhs har hjälpt oss med renskrivning. Inga-Lill Cederberg har samlat in faktauppgifter från kyrkoböcker, mantalslängder, historiska kartor m fl källor, fotograferat och sammanställt materialet. Ofta finns det ytterligare personuppgifter utöver dem som vi tagit med i berättelserna. Kontakta oss om Du är intresserad av dem. Tack alla Ni som har hjälpt oss med pusselbitar till dokumentationen! Vi hoppas att detta lilla häfte kan vara av intresse för Er och för andra med anknytning till Bjerrome och Möllegård. Vessigebro i oktober 2012 Sune och Marian Gustavsson Inga-Lill Cederberg Källor: Kyrkoböcker Mantalslängder Lantmäteriets historiska kartor Sockenstämmoprotokoll Vessige och Alfshög – två socknar i Ätrans dalgång, av Sven Larsson 1996, ”vår hembygdsbok” Storskifte och laga skifte i Bjerrome by, uppsats av Per Mackum 1969 Byggnadsinventering Falkenbergs kommun, Hallands museum 1977 rev 2016-01-09, 2016-02-11, 2018-11-16 3 Innehåll sid Förord 2 Källor 2 Fastighetskarta 1925 med beskrivning 4-5 Vad är ett torp, vad är en backstuga? 6 Bjerrome 1. Något om Bjerrome säteri 7 2. Ängstugutorpen: 8 Stenhagen 8 Ängstugutorpet/Kullen 10 Gården Ängstugan 12 3 Ängholmen 13 4 Berget 14 5. Hansborg 15 6. Smedjan 17 7. Bjerrome mejeri 18 8. Folkhögskolan 20 9. Stugan vid Lij, Bjerrome 9:7 21 10. Nordenskiölds 21 Lilla Bjerrome 11. Stugan (torpet) i L Bjerrome 23 12. Ammans stuga 23 13. Stugan vid Hällingen 24 Möllegård 25 14. Annas stuga 25 15. Ekeberget 30 16. Tomterna vid Ätran 31 Karlsro 31 Ätralid 32 Fagerdal 32 Göranstorp 33 Ätradal 33 Tystalund 34 Björkvik 34 anm. De flesta sifferbeteckningar finns införda på kartan sid 5. 4 UTDRAG UR BESKRIVN TILL KARTA 1925 Bjerrome nr kallas areal ha ägare 1:2 gård Lilla Bjerrome 21,5 KA Johansson, se äv Möllegård 1:6 1:3 " " 18,8 K A Larsson 1:4 avs. 1,9 A Johansson 1:5 " 2,2 " 2:2 gård Lilla Bjerrome 36,2 J A Ljunggren 2:3 " " 15,0 A H Persson 2:4 " 5,7 P A Anderssons stärbhus, se 5:2 3:2 gård Friborg 15,6 K A Karlsson 3:3 " 18,1 K E Kronqvist, se 8:2 4:1 29,4 P L Larsson, se 8:3 5:2 gård Korsegård 16,4 P A Anderssons stärbhus, se äv 2:4 5:3 " A M Johansson, gm arrende delat i a gård 9,6 brukas av ägaren b 6,8 Alfr Andersson, arr. Se 8:3b 6:1 gård Backagård 17,0 J och G Henriksson 7:1 " " 23,4 Edv Bengtsson 8:2 " Säteriet 43,4 K E Kronqvist, se äv 3:3 8:3 " P L Larsson, gm arrende delat i a gård 36,3 brukas av ägaren b torp Berget 7,8 Alfr Andersson, arr. Se äv 5:3b 9:2 Ly 22,3 PL Larsson, se 8:3 9:3 gård " 14,1 J Alfr Bengtsson, se äv 9:4, 9:5, 10:1 9:4 " 13,0 " 9:5 " 13,3 " 9:6 avs. Loricksbo 0,1400 JP Loricks stärbhus, ingår i 9:3 10:1 Hedåker 1,4 Vessige kyrka, arr J Alfr Bengtsson, 9:3 Möllegård nr kallas areal ha ägare 1:4 gård 40,5 E G Andersson, se äv 1:5,1:9, 1:10 1:5 15,0 " 1:6 6,4 Aug Johansson, se Bjerrome 1:2 1:7 1,9 Sydsv kraft AB, se äv 1:11 1:8 gård 14,0 N Nilsson, häri ingår 1:12-1:18 1:9 23,0 E G Andersson, se 1:4 1:10 17,7 " 1:11 6,8 Sydsv kraft AB, se 1:7 1:12 Karlsro 0,1637 Jenny Bengtsson, se 1:8 1:13 Fagerdal 0,0863 C M Johansson, se 1:8 1:14 Göranstorp 0,0327 G Edv Bengtsson, se 1:8 1:15 Ätradal 0,3360 Elise Bengtsson, se 1:8 1:16 Tystalund 0,0915 J Olsson, se 1:8 1:17 Månsbo 0,1269 " 1:18 Björkvik 0,1135 " Kartläggningen gjordes 1922 5 Ekonomiska kartan 1925 för Bjerrome och Möllegård Se beskrivning på föregående sida med fastigheternas areal, fastighetsägare mm. Var exakt Ängstugutorpen (2), stugan i L Bjerrome (11) och Ammans stuga (12) låg, vet vi tyvärr inte. 6 Vad är ett torp? Begreppet torp har haft olika innebörd genom tiderna. Från 1800-talet menade man, enkelt uttryckt, en bosättning på ofri grund, torparen ägde sin stuga men inte den mark som hörde till. För att bruka marken fick han betala till jordägaren med dagsverken eller pengar. Torpet (Nybygget) lades oftast på ”utmarken”, dvs mark som var för dålig för att åbon/bonden själv skulle odla den. Före laga skiftet ägdes ofta utmarken gemensamt av byns bönder. Torparens villkor reglerades i ett torparkontrakt som skrevs på viss tid, ibland 50 år, ibland på livstid. Det fanns olika slags torp med olika villkor mellan markägare och torpare; dagsverkstorp, undantagstorp, förpantningstorp, soldattorp, båtsmanstorp m.fl. Antalet torp var så stort som ca 100.000 i Sverige i mitten på 1800-talet. I Halland fanns det 1860 lika många jordlösa (torpare och backstugusittare), som det fanns bönder. Sedan minskade antalet torp successivt. År 1943 blev det förbjudet med torpverksamhet. I boken ”Torpare i Halland” uppges att torpbebyggelsen uppstod ”först på säterierna i mitten av 1600-talet och på den av bönderna ägda jorden under 1700-talets andra hälft” (B-A Persson). Vårt källmaterial sträcker sig bara tillbaka till mitten av 1700-talet och det är kanske därför som vi inte kan redovisa mer än fyra torp i Bjerrome, två under säteriet: Ängstugutorpen, som vi tror uppstod omkr 1750 och upphörde omkr 1850 samt två senare, ”bondetorp”, Berget (1884-1933) och Ekeberget (1890-1943). Vad är en backstuga? ”Backstuga är en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av person(er) som inte huvudsakligen sysslade med jordbruk. Ofta låg dessa stugor på allmänningar eller utmarker. Begreppet är känt sedan början av 1600-talet, och ska inte ses alltför bokstavligt. Utformningen av en backstuga kunde variera, allt från mycket enkla konstruktioner, delvis ingrävda i en sluttning till mer normalt byggda mindre hus” (ur Wikipedia) I backstugor ”inhystes” ofta gamla och/eller fattiga människor. Många stugor tjänstgjorde som ”undantag” för gamla föräldrar, gamla trotjänare eller socknens fattighjon. Men det fanns också de som försörjde sig på hantverk eller som daglönare hos bönderna. Man kallade dem backstugusittare. Backstugorna saknade oftast namn. De ”stugor” vi hittat i kyrkoböckerna, endast fyra stycken, har alla varit ”undantags- stugor”. 7 Något om BJERROME SÄTERI Bjerrome säteri har medeltida anor. På 1400-talet ägdes det av dåvarande ägaren till Hjuleberg, riksrådet Åke Axelson Thott (källa: byggn.inventering Fbg kommun 1977). På danska tiden kallades det Bjerrome Hofgaard. Omkring 1690 bildade Lennart Bock och hans maka Margareta Lilliehöök, som hade ärvt ett mantal i Bjerrome by av hennes fader, landshövding Bengt Lilliehöök, ett säteri med 10 underlydande gårdar i Vessige. Under de ca 40 år som makarna Bock ägde säteriet fördubblades antalet gårdar, bl a låg flera gårdar i Sörby och de flesta i Väby under säteriet. Frälsegårdarna brukades av åbor, som förutom att betala arrenden till adelsmännen också skulle göra dagsverken på säteriet. Makarna Bock bodde inte i Bjerrome, men det gjorde efterträdaren, Johan Pahl, som köpte säteriet 1736. Det var troligen han som byggde de herrgårdsliknande byggnaderna som finns utritade på byns äldsta karta från 1787. Vid Johan Pahls död 1748 övertog hans änka Sabina Gyllenskog ledningen av säteriet och dess underlydande gårdar. 1782 sålde hon egendomen till sin systerdotter, överstinnan Märta Cecilia von Raijalin, som då också köpte Möllegård. Det var hon som såg till att det blev storskifte i Bjerrome och Möllegård 1786. Vid överstinnans död 1801 övertogs egendomen av hennes dotter Christina Margareta Raijalin, som 1791 gifte sig med Carl Henrik Lilliehöök från Hjuleberg. Säteriet verkar ha blomstrat under deras tid i motsats till förhållandena under Märta Raijalins tid med bl a flera svåra missväxtår. Godsherren dog 1820 och hans hustru 1832. Samtliga gårdar såldes ut och blev privata småjordbruk under åren 1833-1835. Laga skiftet genomfördes i Bjerrome och Möllegård omkring 1860. Vid den tiden fanns i Bjerrome by 11 gårdar och i Lilla Bjerrome 3 gårdar. I Möllegård fanns 2 gårdar; Stora och Lilla Möllegård. (Ovanstående uppgifter är ett sammandrag av sid 78-85 i hembygdsboken. Läs också gärna Per Mackums detaljerade och intressanta uppsats om storskiftet och laga skiftet i Bjerrome by) På Vessige kyrkogård ligger dessa båda 200- åriga stenhällar med följande text: Den vänstra: ”Här hwilar stoftet af Öfwerstinnan wälborna fru Märtha C von Raijalin född Uggla …1726 död d.
Details
-
File Typepdf
-
Upload Time-
-
Content LanguagesEnglish
-
Upload UserAnonymous/Not logged-in
-
File Pages34 Page
-
File Size-