FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Inriktning Datum

FÖRSVARSMAKTEN Inriktning HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621 :2 Sida 1 (3)

Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Sändlista

Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS INRI 2013-06-28 23 100:59776

Försvarsmaktens strategiska inriktning 2014 (FMSI 14) (Tre bilagor och två underbilagor. Hemlig delar utsänds separat.)

FMSI 14 utgör ÖB övergripande och inriktande styrning av Försvarsmaktsplanering, För- svarsplanering och långsiktiga strategiska studier. FMSI utgår från regeringens beslut och inriktningar tillsammans med erfarenheter från genomförd insatsorganisationsvärdering, För- svarsplanering, Försvarsmaktsplanering, långsiktiga studier och andra verksamheter, omvärl- dens utveckling med fokus på närområdet samt möjliga militära optioner inom angivna över- gripande ekonomiska förutsättningar. FMSI 14 anger spårbara ramvillkor, vilka omsatts i en inriktning för styrketillväxt, som ska utgöra grund för planering och framtagande av För- svarsmaktens verksamhetsplan (FMVP). Verkställighet av organisationsförändringar och materielanskaffning förutsätter politiska beslut.

- o O 0- Bilaga 1 riktar sig till Försvarsmaktens personal och övriga intresserade. Bilaga 2 (H/S) och 3 inriktar planering i Högkvarteret.

- o O 0- Underlaget är samverkat med arbetstagarorganisationerna enligt avtal för samverkan och utveckling. Samverkan är avslutad i enighet.

- o O 0- FMSI 14 har varit föremål för överläggning i Försvarsmaktsledningen varvid generladirektö- ren, ekonomidirektören, chefsjuristen, personaldirektören, informationsdirektören, chefen för ledningsstaben, insatschefen, produktionschefen, chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, chefen för ledningsstabens inriktningsavdelning samt konteramiral Anders Grenstad, i enlighet med 22 § förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, beretts tillfälle att yttra sig.

(DHA)

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E·post, Internet Högkvarteret Lidingövägen 24 08-7887500 08-7887778 [email protected] 107 85 Stockholm www.forsvarsmakten.se/hkv FÖRSVARSMAKTEN Inriktning HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621 :2 Sida 2 (3)

Denna inriktning har beslutats av general Sverker Göranson. I den slutliga handläggningen har även deltagit generaldirektör Peter Sandwall, generalmajor Dennis Gyllensporre, överste Oscar Hull, överingenjör Olof Wolpher, överstelöjtnant Dan Hagman och som föredragande generallöjtnant Jan Salestrand.

Sverker Göranson ÖB

Bilagor

Bilaga 1 (Ö). Orientering, ÖB beslut i stort och inriktningar. Underbilaga 1.1 (Ö). Verksamhetside, vision och värdegrund. Bilaga 2 (H/S). Ramvillkor och inriktningar. Underbilaga 2.1 (H/S). Ramvillkor. Bilaga 3 (Ö). Inriktningar.

Hemliga delar utsänds med FM2014-3621 :3. FÖRSVARSMAKTEN Inriktning HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 3 (3)

Sändlista LEDS

För kännedom LG, I 19, K 3, P 4, P 7, A 9, Lv 6, Ing 2, LedR, TrängR, 1. ubflj, 3. sjöstriflj, 4. sjöstriflj, Amf 1, MarinB, F 7, F 17, F 21, Hkpfl j, FMLOG, FMTM, MHS K, MHS H, MSS, SSS, LSS, HvSS, FMTS, SWEDEC, SkyddC, FMUndSäkC, FM HR C, FömedC, Försvarets materielverk Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets pliktverk Försvarshögsko lan OFRlOFM OFRIS Försvarsförbundet SACO Försvar SEKO Försvar

För kännedom inom Högkvarteret ÖB GD REV SÄKINSP GL INSATS PROD MUST PERSS lURS INFOS HKV AVD OFRlOHKV OFRIS HKV SACOHKV SEKO Försvar HKV Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (27)

FMSI 2014, del 1: Grunder, överväganden, ÖB beslut i stort och inriktning av verksamheten

Innehållsförteckning

1. Orientering ...... 2 1.1. Inledning ...... 2 1.2. Omvärldsutveckling med fokus på närområdet...... 4 1.3. Försvarsmaktens operativa förmåga ...... 5 1.4. Läget i Försvarsmakten ...... 7 2. Försvarsmaktens nuvarande uppgifter ...... 10 3. Överväganden ...... 11 4. Överbefälhavarens beslut i stort ...... 18 5. Stridskrafternas nyttjande ...... 19 5.1. Grunder ...... 19 5.2. Militärstrategisk idé ...... 21 5.3. Stridskrafternas nyttjande ...... 21 6. Inriktning av Försvarsmaktens verksamhet (riktlinjer) ...... 22 6.1. Planeringsprioriteringar ...... 22 6.2. Internationellt samarbete ...... 23 6.3. Operationer ...... 23 6.4. Uppbyggnad av krigsförband och beredskap ...... 24 6.5. Utveckling ...... 26 6.6. Övrig dimensionerande verksamhet ...... 27 6.7. Fredsfrämjande verksamhet m.m...... 27 6.8. Stöd till samhället ...... 27 Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 2 (27)

FMSI 2014, del 1 Grunder, Överväganden, ÖB beslut i stort och Inriktning av verksamheten Försvarsmaktens strategiska inriktning 2014 (FMSI 2014) utgör Överbefälhavarens övergri- pande och inriktande styrning av Försvarsmaktens verksamhet och utveckling med fokus på den närmaste tioårsperioden. FMSI 2014 utgår från regeringens beslut och inriktningar, erfarenheter från genomförd verksamhet samt omvärldsutveckling. FMSI 2014 är utarbetad i slutet av innevarande försvarsbeslutsperiod. Försvarsberedningen har lämnat sina rapporter och arbetet med Försvarsmaktens underlag till den kommande för- svarspolitiska propositionen har påbörjats och ska lämnas till regeringen i slutet av november. Osäkerheter om bland annat balansen mellan Försvarsmaktens uppgifter och ekonomiska för- utsättningar kvarstår intill riksdagen beslutar om ett nytt försvarsbeslut under kommande år. FMSI 2014 består av tre delar:  Del 1 riktar sig till Försvarsmaktens personal och övriga intresserade. Den inleds med en orientering om läget. Sedan redovisas Överväganden, ÖB beslut i stort (BIS) samt därav följande övergripande inriktningar för Försvarsmaktens verksamhet.  Del 2 (H/S) och 3 inriktar i huvudsak planering i Högkvarteret.

1. Orientering

1.1. Inledning

Det är fem år sedan riksdagen fattade beslut om en förändrad försvarspolitisk inriktning (FB09)1. Försvarsmakten fortsätter att utveckla förband och verksamhet för att nå de politiskt beslutade målen. Resultat från försvarsplanering har sedan FMSI 20122 legat till grund för prioriteringar och en stegvis utveckling av krigsförbanden i operativ balans. Förberedelser för nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut har inletts med rapportering från Försvarsberedning- en3 som omsatts i regeringens planeringsanvisningar. Det finns ett brett parlamentariskt stöd för att FB09 ska fullföljas, men med vissa justeringar. Försvarsmakten har fått i uppdrag att

1 Ett användbart försvar, regeringens proposition 2008/09:140. 2 FMSI 2012, HKV 23 100:60578, 2012-06-29. 3 Försvaret av Sverige, DS 2014:20.

(DHA) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 [email protected] 107 85 Stockholm www.forsvarsmakten.se/hkv

Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 3 (27)

redovisa underlag som ska ligga till grund för den proposition som förutses beslutas av riksdagen 2015. Sedan FMSI 20134 fastställdes i juni 2013 har en rad faktorer förändrats som kräver analys. Försvarsmakten har genomfört och rapporterat verksamhet för 2013, bland annat innefattande en insatsorganisationsvärdering (IOV). Den årliga verksamhetsplaneringen har reviderats och dokumenterats i budgetunderlag (BU 155) respektive utvecklingsplan (FMUP 2015-20246). Försvarsmakten har också redovisat uppdraget att minska lönekostnaderna med 500 miljoner kr till 2019 (RB 57). I Perspektivstudierapport 20138 har myndigheten analyserat utvecklingen på längre sikt, till 2030, och redovisat rekommendationer till regeringen för kommande för- svarsbeslutsperiod. I rapporten konstaterades bland annat att de operativa och ekonomiska obalanser som Försvarsmakten redovisat tidigare som svar på ett regeringsuppdrag (RB 79) alltjämt har relevans. Under det gångna året finns ett flertal externa faktorer som påverkat Försvarsmakten. Öv- ningsverksamheten i Östersjöområdet har fortsatt att öka. Den ryska annekteringen av Krim har fått omfattande konsekvenser för säkerheten i vårt närområde. Försvarsmakten har utarbe- tat militärstrategiska optioner som ligger till grund för vår verksamhet på kort sikt. Såväl Nato och USA som Ryssland förstärker sin närvaro i vårt närområde. Försvarsmaktens förbandsbidrag till såväl Kosovo Forces (KFOR) som International Security Assistance Force (ISAF) har avslutats, vilket innebär att antalet personer i internationella operationer har nedgått. En ny mission, Resolute Support Mission (RSM), etableras i Afghanis- tan med bidrag ur Försvarsmakten. Försvarsmakten förbereder etablering av en FN-ledd truppmission i Mali samt deltagande med ledningsfunktioner i den EU-ledda operationen Ata- lanta. Det nordiska samarbetet har fördjupats ytterligare, framförallt har Sverige och Finland utvecklat det bilaterala samarbetet. Efter toppmötet i EU står det klart att unionens militära ambitioner inte tydliggjorts. Däremot enades några länder om ytterligare försvarsmateriel- samarbeten. De ekonomiska förutsättningarna för att utveckla JAS 39 har förändrats efter Brasiliens beslutsavsikt att anskaffa JAS Gripen och det negativa resultatet från folkomröst- ningen i Schweiz. I Sverige har försvarsdebatten varit intensiv. Opinionsmätningar externt och internt indikerar att förtroendet för Försvarsmakten och försvarsförmågan är lågt och åtgärder måste vidtas för

4 FMSI 2013, HKV 23 100:59776, 2013-06-28. 5 Försvarsmaktens budgetunderlag för 2015 med särskilda redovisningar (BU15/SR), FM2013-546:9, 2014-02- 28. 6 Försvarsmaktens utvecklingsplan 2015-2024 (FMUP15), FM2013-546:8, 2014-02-28. 7 Komplettering till Försvarsmaktens budgetunderlag för 2015 avseende personalvolymer, FM2013-546:13, 2014-05-28. 8 Försvarsmaktens redovisning av perspektivstudien 2013, FM2013-276:1 2013-10-01. 9 Försvarsmaktens kompletterande underlag om långsiktig ekonomisk balans, HKV 23 381:53871 2013-02-28. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 4 (27)

att höja förtroendet såväl internt i Försvarsmakten som externt. Därutöver har flera offentliga granskningar av Försvarsmaktens verksamhet redovisats, bland annat har Riksrevisionen10 lämnat rekommendationer om Försvarsmaktens fortsatta utveckling.

1.2. Omvärldsutveckling med fokus på närområdet

Närområdet har fått en ökad militärstrategisk betydelse och risken för konflikter i närområdet har ökat. På kort sikt bedöms ingen direkt vilja till angrepp mot Sverige föreligga, men ett begränsat utnyttjande av vissa militära maktmedel kan inte uteslutas. Sverige bedöms dock i första hand kunna bli utsatt för en kombination av politiska, diplomatiska och ekonomiska påtryckningar samt dator- och nätverksoperationer. En annan tänkbar konfliktorsak är Rysslands syn på etniska ryska minoriteter i omgivande länder. Rysk säkerhetspolitik, militär doktrin och agerande i förhållande till Ukraina har visat att Ryssland med militära medel är beredd att skydda sina intressen, inklusive ryska minoriteter i omgivande länder. Samordnat med andra säkerhetspolitiska instrument kan den ryska militära förmågan utgöra en stark påtryckning på militärt svaga grannländer. Det går inte hel- ler att utesluta en betydligt försämrad säkerhetspolitisk situation med ett militärt hot mot Sve- rige i ett längre tidsperspektiv. Energiresurser kommer sannolikt att bli en allt viktigare säkerhetspolitisk faktor som skulle kunna skapa spänningar och konflikter. Östersjön har en fortsatt stor betydelse för energi- transporter där stabilitet i östersjöområdet till del är baserat på ett ömsesidigt intresse av fria flöden. Arktis och Barentsområdet bedöms få ökad betydelse genom tillgången på energiresurser och som transportled. Området bedöms därför bli föremål för ett ökat militärt intresse, men en militarisering av området är inte trolig. Som en följd av nedtrappningen av ISAF i Afghanistan samt händelserna i Ukraina bedöms Nato återgå till att främst vara en försvarsallians snarare än en militär ”pool of forces”. Det kan förväntas att övningsverksamhet, såväl bilateralt som inom Nato ökar i närområdet, sannolikt med ökade inslag av kapitel 5-moment i övningarna. För Försvarsmakten är samövning med Nato fortsatt högt prioriterat. USA bedöms bland annat som en följd av ökad fokusering mot östra Asien fortsatt betona vikten av att de europeiska staterna tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. Detta är något som accentueras i och med ett ökat fokus på nationellt försvar. Inom både EU och Nato för- väntas att länderna i de östra delarna av Europa förstärker försvarsförmågan, men att motsvarande förstärkning är osäkrare i EU:s västra länder i och med ett långt geografiskt avstånd till Ryssland. USA avser att åter fokusera på förmågan till fjärrbekämpning och möjligheten att

10 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom Försvarsområdet 2010-2014, RiR 2014:8 2014-03-21. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 5 (27)

nå verkan med långräckviddiga flygstridskrafter i avskräckande syfte. Den expeditionära för- mågan avser främst möjligheten att genomföra antiterrorinsatser.11 Förmågan att avvärja långräckviddiga robotvapen prioriteras även framgent. Minskade satsningar på försvar under en följd av år har lett till svårigheter för många länder att upprätthålla operativ förmågebredd. För att till del motverka problemen förekommer ett flertal militära samarbetsinitiativ, såsom Pooling & Sharing inom EU och Smart Defence inom Nato. Det arbete som bedrivs inom ramen för Common Security and Defence Policy (CSDP) har nått framgångar inom den marina sektorn, men inte i övrigt, något Sverige och Försvarsmakten har att förhålla sig till. Genomförandet av den ryska militärreformen, för att höja de väpnade styrkornas operativa förmåga och öka antalet omedelbart tillgängliga förband, fortsätter och har börjat ge resultat. Ökningen av antalet ständigt insatsberedda förband medför en ökad förmåga att med kort för- varning genomföra operationer mot viktiga områden i närområdet. Detta ställer krav på att Försvarsmakten har en god omvärldsuppfattning, bland annat omfattande underrättelsetjänst, luft- och sjölägesinformation samt god responsförmåga. I den ryska reformen ingår att de väpnade styrkorna ska vara materielmässigt moderniserade. Prioriterade områden bedöms bland annat vara kärnvapen, luft- och rymdförsvar (inklude- rande långräckviddiga luftvärnssystem, radarsystem och satelliter), ledningssystem och långräckviddiga precisionsvapen. Det finns luftvärnssystemmed lång räckvidd, dessa kommer beroende på gruppering att vid en konflikt kunna försvåra flygoperationer i närområdet och delar av Sverige. Den ryska förmågan till markmålsbekämpning förväntas öka till exempel med kryssningsrobotar och ballistiska missiler, vilka kommer att utgöra ett hot mot civil och militär infrastruktur och de förband som befinner sig på eller i anslutning till denna. Därför ska en utveckling undvikas där viktiga förmågor är beroende av ett fåtal system eller fasta objekt. Utvecklingen av rysk förmåga att verka i närområdet med till exempel specialförband, långräckviddigt luftvärn, stridsflyg, cyberoperationer och kryssningsrobotar påverkar För- svarsmaktens möjligheter att genomföra operationer.

1.3. Försvarsmaktens operativa förmåga

Enligt nuvarande försvarbeslut är målet för det militära försvaret att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Krigsförbanden ska dimensioneras f r äpn stri mot en lificer motst n re. eformens princip är tt en oper ti f rm n s ccessi t s s enom tt ri sf r n en rs till än li

11 Quadrennial Defense Review 2014 Fact Sheet, Department of Defense, Pentagon, VA, USA, 2014-03-04. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 6 (27)

t n f re en e tert nin tform e res rss tt oc e f r sin pp ifter. uvuddelen av krigsförbanden ska normalt ha en tillgänglighet som understiger tre månader. Inget förband ska normalt ha en tillgänglighet som överstiger sex månader. Vid höjd beredskap ska samtliga förband kunna mobiliseras och verka med aktuell förmåga inom en vecka. Krigsförbanden ska dimensioneras för att verka nationellt och inom vårt närområde. Försvarsmakten löser idag ställda uppgifter nationellt och i insatsområden med god kvalitet. Med nuvarande beredskap, som har anpassats för att möta det förändrade läget i vårt närom- råde, följer ett ökat behov av tillgänglighet på materiel och personal samt av analys och planering sett i relation till tidigare omvärldsläge. Försvarsmakten utvecklar, bland annat genom de regionala staberna, förmågan att ge stöd till och få stöd från samhället. Omfattningen av de internationella insatserna har dock minskat även om förberedelser för två nya insatser i Afrika pågår. Begränsningar finns i förmågan att möta olika former av händelseutvecklingar och hot som kan uppst i ett f rsämr t om ärl slä e. rister finns främst inom f rm n tt r fts ml ri sf r n en n er oper tioner i re onfli tni er s mt t lli et i län re oper t- ioner i lägre konfliktnivåer. Skulle läget förändras kan Försvarsmakten efter särskilda beslut höja krigsdugligheten vid krigsförbanden inom tre respektive sex månader. Regeringen har också möjlighet att höja beredskapen genom att låta kalla in krigsförbanden med värnpliktiga eller påbörja iståndsättande av bataljonerna som ingår i förbandsreserven. Under den kommande perioden fortsätter utvecklingen av krigsförbandens förmåga. Det finns emellertid inte förutsättningar att rekrytera och öva personal samt omsätta och underhålla materielen i den omfattning som skulle behövas för att ha en operativ förmåga som är i balans med Försvarsmaktens uppgifter. Begränsningar kommer därför att finnas för att vid ett för- sämrat omvärldsläge kunna genomföra gemensamma operationer och möta ett väpnat angrepp. Den reducering av personal som konstaterats i planeringen av en framtida organisation (FM Org 18) ger ytterligare operativa och produktionsmässiga begränsningar. I perspektivstudierapporten12 konstateras att ett framtida militärt angrepp sannolikt är begrän- s t oc f r tses s ft till tt inle nin s is oc err s n e ese r motst n rens f rs r p st n elst t n tt tsätt e en person l f r f rl ster. Det rs enom specifi m l l oc precisions e ämpnin me f ärrstri sme el speci loper tioner oc eller c eroper tioner tills mm ns me ltern ti meto er. rs rsm tens e mnin är tt ett n repp inte s f- t r till tt er r territoriet som s nt t n till tt et ler ontroll er str te is t i ti omr en f r ett specifikt syfte. Utgående från den säkerhetspolitiska utvecklingen konstatera- es tt f rs ret eri e r t r eo r fis t n sp n t f r tformnin en ins tsor- nis tionen. i re m ste rs rsm ten en inne oen e oc tro är i tr s eleffe t

12 Försvarsmaktens redovisning av perspektivstudien 2013, FM2013-276:1 2013-10-01. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 7 (27)

s ft n e till tt r st iliser n e oc onfli t ll n e i rt näromr e er el onfli t- skalan. Försvarsberedningen anser att den enskilt viktigaste uppgiften under kommande försvarsbe- slutsperiod är att öka den operativa förmågan. Krav på tillgänglighet och beredskap förändras inte men ges större betydelse och föreslås ingå i Försvarsmaktens huvuduppgifter. Likaså tyd- li rs r et tt nn t m t äpn e n repp. eo r fis t prioriter s pp ifter i eri e oc i näromr et.13

1.4. Läget i Försvarsmakten

1.4.1. Bakgrund och läget i stort FB 09 redovisade en insatsorganisation bestående av stående förband och kontraktsförband samt hemvärn med nationella skyddsstyrkor, där samtliga förband bemannas med frivillig personal. Insatsorganisationens utformning innebar i allt väsentligt en prolongering av organisationen från föregående försvarsbeslutsperiod. Dock reducerades Hemvärnet från 60 till 40 bataljoner. Förmågan att genomföra internationella insatser var en väsentlig utgångspunkt vid utformningen av arméstridskrafterna och delar av de försvarsmaktsgemensamma stridskrafterna. Arméstridskrafternas krigsförband organiserades för att kunna uppträda i behovssam- mansatta bataljonsstridsgrupper utgående från modulära manöverbataljoner. En mindre del av arméstridskrafterna, inklusive lednings- och logistikförband, skulle utgöras av kontinuerligt tjänstgörande soldater. Marin- och flygstridskrafterna skulle i huvudsak utgöras av stående förband. Förmågan att genomföra gemensamma multinationella operationer avsågs i första hand utvecklas inom det nordiska samarbetet, EU-samarbetet och samarbetet med Nato. Liksom flera väpnade styrkor i Europa genomgår Försvarsmakten omfattande förändringar, där såväl uppgifterna som förutsättningarna för att lösa dem ser annorlunda ut än tidigare. De förändringar Försvarsmakten går igenom innebär en professionalisering, där den svenska mi- litära yrkesrollen blir alltmer specialiserad och kompetensmässigt krävande. En av de största utmaningarna för Försvarsmakten är den fortsatta omställningen till en per- sonalförsörjning med anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS). Rekryteringen av kontinuerligt tjänstgörande GSS har gått bra. Rekryteringen av tidvis tjänstgörande GSS har un- derskridit planerade måltal, men följer nu planeringen. Avgångarna under den grundläggande militära utbildningen (GMU), särskilt bland kvinnor, och andelen rekryter som inte väljer att söka anställning efter GMU är områden där åtgärder behöver vidtas.

13 Försvaret av Sverige, DS 2014:20. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 8 (27)

Försvarsmakten har i planeringsarbetet med utformning av en framtida organisation (FM Org 18), som ska reducera lönekostnaderna med 500 miljoner kronor (enligt regeringens beslut14), även redovisat ett förslag med bland annat arméstridskrafter samt delar av försvarsmaktsge- mensamma stridskrafter organiserade i brigadstruktur och flygstridskrafter organiserade i flot- tiljer. Konsekvenserna i bland annat krigsförbanden av erforderliga personalreduceringar be- döms dock bli så allvarliga att Försvarsmakten avråder från att genomföra hela reduceringen och föreslår att den i stället omfattar cirka 225 miljoner kronor 2019. Trots det medför bespa- ringarna kännbara operativa och produktionsmässiga konsekvenser. Nuvarande ramar för förbandsanslaget tillåter inte en utökad övningsverksamhet i takt med att tillgängligheten hos krigsförbanden höjs. Inom materielområdet saknas ekonomiska förutsätt- ningar att materiellt vidmakthålla och omsätta insatsorganisationen. Uppbyggnad av insatsorganisationen har i närtid prioriterats till förband deltagande i EU-stridsgrupperna Battle Group (BG) 13 och BG 15. Försvarsmakten redovisade i perspektivstudien15 att om inte försvarsanslaget höjs betydligt uppstår ett vägval för Försvarsmaktens utveckling. Antingen kan man behålla antalet krigs- förband i insatsorganisationen, varvid dessa successivt kommer att bli alltmer operativt irrele- vanta i takt med att föråldrad eller utsliten materiel inte ersätts, eller reduceras antalet krigs- förband till förmån för en högre kvalitet på materielen i de kvarvarande krigsförbanden. Båda alternativen ställer krav på internationell samverkan. Försvarsmakten redovisade följande förslag till principiella inriktningar:  Försvaret av Sverige bör utgöra geografisk utgångspunkt för utformningen av insatsorganisationen.  Insatsorganisationen bör, trots risken för betydande luckor i förmågebredden, utformas med en kvalitativt högteknologisk profil i syfte att kunna verka stabiliserande och kon- fliktavhållande i närområdet.

Försvarsberedningen redovisar att stridsflygsystemet och ubåtsförmågan utgör väsentliga nationella säkerhetsintressen. Vidare beskrivs att arméstridskrafterna tillsammans med delar av lednings- och logistikförband ska organiseras i brigadstruktur, där kärnan ska utgöras av mekaniserade bataljoner. Materiell förnyelse inom marinstridskrafterna föreslås i första hand ske genom uppgradering, med undantag för ubåtssystemet. För utbildning av soldater och sjömän samt hemvärnssoldater föreslås en utveckling av nuvarande utbildningssystem.16

14 Regeringsbeslut 5, Uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning, 2013-03-14. 15 Försvarsmaktens redovisning av perspektivstudien 2013, FM2013-276:1 2013-10-01. 16 Försvaret av Sverige, DS 2014:20. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 9 (27)

1.4.2. Läget i krigsförbanden avseende personell tillgänglighet Arméstridskrafter Arméförbandens utveckling följer planeringen17 att alla krigsförband huvudsakligen ska vara tillväxta med anställd personal till 2019. Dock finns osäkerheter. Manöverförbanden som huvudsakligen bemannas av kontinuerligt anställd personal planeras vara uppsatta 2015. Manö- verbataljoner som bemannas med tidvis tjänstgörande personal planeras vara tillväxta i perioden 2018-2023. Funktionsförbanden avses vara fullt tillväxta i perioden 2016-2020. De fri- stående kompaniförbanden ska i huvudsak vara klara 2015. Brigadstaberna är idag uppfyllda. Marinstridskrafter De sjögående marinförbanden består i huvudsak av kontinuerligt tjänstgörande personal och huvuddelen av krigsförbanden är idag uppfyllda. Amfibiebataljonen planeras vara personellt uppfylld 2019. Utmaningen för marinförbanden ligger i att både personalförsörja fartygsför- banden och över tiden avdela personal till bland annat bemanningsuppdrag till skolor och centra. Flygstridskrafter Flygvapenförbanden består till största delen av kontinuerligt tjänstgörande personal och är i huvudsak uppfyllda avseende stridsflygdivisionerna, transport- och specialflygenheten samt stridslednings och luftbevakningsbataljonen. Helikopterbataljonen tillväxer enligt plan för att vara färdig 2020. Flygbasbataljonerna är uppfyllda 2018. Specialförband Specialförbanden består av kontinuerligt tjänstgörande personal. Huvuddelen av förbanden är idag uppfyllda. Försvarsmaktsgemensamma stridskrafter Lednings- och underrättelseförbanden är uppsatta avseende HKV, ROL/FHQ, regionala staber, FMTM/FMTIS och METOCC. Betjäningsförbanden till brigadstaberna tillväxer enligt plan och blir klara fram till 2019. Logistikförbanden planeras i huvudsak vara uppsatta i perioden 2017-2020. Resurserna som tidigt finns tillgängliga är främst dimensionerade för NBG 15 och för att lösa internationella insatser. Logistikförbanden inriktas framöver mot att utveckla logistikförsörjningen i ett nationellt perspektiv. FMLOG med NSE samt MOVCON är i princip tillväxta.

17 Försvarsmaktens utvecklingsplan 2015-2024 (FMUP15), FM2013-546:8, 2014-02-28. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 10 (27)

Hemvärn med nationella skyddsstyrkor Hemvärnsförband är till huvuddel uppsatta, men det finns vakanser i de befattningar som För- svarsmaktens frivilligverksamhet ska bemanna. 1.4.3. Förtroendet för Försvarsmakten Försvarsmakten är väl känd bland allmänheten, men förtroende och folkförankring är områ- den som måste förbättras. Genomförda mätningar visar att medborgarnas förtroende för såväl försvarspolitiken som Försvarsmakten är lågt och sjunkande. Kunskaperna om Försvarsmak- ten, dess roll och uppgifter är ännu lägre, vilket gör att det förtroende som finns är bräckligt. Förtroendet för Försvarsmaktens förmåga att försvara Sverige är lågt. Internt upplevs en avsaknad av tydliga mål och vision. Förtroendet för Försvarsmakten som arbetsgivare har minskat, vilket påverkat förmågan att rekrytera och behålla nyckelkompeten- ser. Som helhet finns relativt små skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetares syn på Försvarsmakten. En betydelsefull skillnad är dock att medan två tredjedelar av männen anser Försvarsmakten vara jämställd anser endast en tredjedel av kvinnorna det. Kvinnliga medarbetare har däremot ett större förtroende för Försvarsmakten än manliga. Yngre personer tenderar att vara mer stolta över att arbeta i Försvarsmakten medan äldre trivs bättre. Äldre yrkesofficerare visar mindre förtroende för Försvarsmakten som arbetsgivare än yngre och tidvis tjänstgörande. Det finns ett starkt engagemang och en stolthet hos anställda. Förtroendet för närmaste chefs ledarskap är fortsatt stort och upplevelsen av de egna medarbetarna är ge- nomgående positiv, vilket bidrar till snabba initiativ och god sammanhållning.

2. Försvarsmaktens nuvarande uppgifter

Försvarsmaktens nuvarande uppgifter framgår av nedanstående dokument:  Förordning med instruktion för Försvarsmakten.18  Proposition – Ett användbart försvar.19  Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014.20  Anvisningar för försvarsplanering.21  Inriktningsbeslut för Försvarsmakten avseende internationellt samarbete.22

I Proposition – Ett användbart försvar anges bland annat följande centrala mål för Försvars- m ten: ”M let f r et militär f rs ret är tt ens ilt oc tills mm ns me n r inom oc

18 Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. 19 Ett användbart försvar, regeringens proposition 2008/09:140. 20 Regeringsbeslut 3, inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014, 2010-01-14. 21 Regeringsbeslut 3, anvisningar för försvarsplanering, 2011-03-31. 22 Regeringsbeslut 4, inriktningsbeslut för Försvarsmakten avseende internationellt samarbete, 2011-09-15. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 11 (27)

tom l n et f rs r eri e oc främ r sä er et.” ”Dimensionerin s r n t rs äpn stri mot lificer e motst n re.” Försvarsberedningens rapport och regeringens planeringsanvisningar föreslår delvis omfor- mulerade uppgifter för Försvarsmakten. En analys av detta genomförs i överväganden nedan.

3. Överväganden

Utifrån de utgångsvärden som tidigare presenterats har följande överväganden gjorts som grund för ÖB beslut i stort och den fortsatta utvecklingen av insatsorganisationen. Uppgifter Försvarsmaktens uppgifter, som de redovisas i Försvarsberedningens rapport och i regeringens planeringsanvisningar, förändrar inte Försvarsmaktens dimensioneringsgrund, men kan innebära justeringar i utförandet av uppgifterna. De förändrade formuleringarna tydliggör att Försvarsmakten ska skydda Sveriges handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan på- tryckning och försvara Sverige mot väpnat angrepp. Därutöver framgår av försvarsberedning- ens rapport en ökad betydelse av operativ effekt, tillgänglighet och beredskap över hela kon- fliktskalan. eo r fis t prioriter s pp ifter i eri e oc i näromr et r i sä er eten s stärkas genom deltagande i operationer på eget territorium och i närområdet. Detta ställer relativt nuvarande läge bland annat krav på Försvarsmakten att ha ökad tillgäng- lighet och responsförmåga. Responsförmåga kan omfatta såväl incidentberedskap som för- mågan att flexibelt kunna anpassa tillgänglighet till förband samt deras verksamhet. Detta kräver tillgänglig materiel, utbildad och övad personal, samövade förband och staber samt robusthet mot en kvalificerad motståndare som kan använda andra och alternativa metoder. Förändringarna i tillgängligheten ställer ökade krav på basorganisationen och logistiken. Den vidare innebörden för Försvarsmaktens utformning och verksamhet av påverkansoperationer bör analyseras inom försvarsplaneringen. Även uppgiften stöd till samhället i internationell samverkan erfordrar en fördjupad analys. Hot Rysk säkerhetspolitik, militär doktrin och agerande i Georgien och Ukraina visar att Ryssland är berett att hävda sina intressen med militära medel. Militärreformen innebär att antalet insatsberedda förband som med kort förvarning kan genomföra operationer mot viktiga områ- den i närområdet ökar. Risken för konflikter i vårt närområde bedöms därmed ha ökat. På kort sikt bedöms ingen vilja till angrepp mot Sverige föreligga, men ett begränsat utnyttjande av militära maktmedel kan inte uteslutas. Sverige bedöms i första hand kunna bli utsatt för en kombination av politiska, diplomatiska och ekonomiska påtryckningar samt informat- ionsoperationer. I ett längre tidsperspektiv går det inte att utesluta en betydligt försämrad sä- Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 12 (27)

kerhetspolitisk situation med ett militärt hot mot Sverige. Tröskeln för nyttjande av militära maktmedel i närområdet har sänkts. Sammantaget har situationen i vårt närområde försämrats och detta ställer ökade krav på insatsorganisationens tillgänglighet, duglighet och samman- tagna operativa förmåga i närområdet. Ekonomi Försvarsmakten har till regeringen redovisat att det inte råder balans mellan uppgifter och resurser och att Försvarsmaktens köpkraft påverkas av olika former av urholkningseffekter, bland annat genom produktivitetsavdrag och kostnadsutvecklingen för militär materiel23. I takt med den successiva personaluppfyllnaden av insatsorganisationen sker planenligt en ökad belastning på förbandsanslaget genom ökade löne- och verksamhetskostnader. Inom materiel- anslagen är behoven sedan tidigare omfattande och består främst i att Försvarsmakten under lång tid har behövt genomföra omfattande senareläggningar av planerad materielanskaffning, ambitionssänkningar och antalsreduceringar för att skapa en plan i ekonomisk balans. En följd av detta är att kostnaderna för att underhålla och vidmakthålla materielen successivt ökar och att ett omfattande materielomsättningsbehov har byggts upp under lång tid. Till detta kommer behov av resurser för att på sikt utveckla insatsorganisationen för att kunna möta framtida krav på förändrade och nya operativ förmågor. Slutsatsen blir att med nuvarande ekonomiska ramar kommer inte Försvarsmakten långsiktigt kunna möta en kvalificerad motståndare inom ramen för ett väpnat angrepp. Försvarsmakten kommer också att få begränsningar i att uthålligt hantera systematiska kränkningar. Trots nominella ekonomiska förstärkningar, enligt försvarsberedningens rapport och regeringens planeringsanvisningar, bedöms inte de ekonomiska förutsättningarna möta den samlade politiska inriktningen. Detta medför att det inom överskådlig tid inte föreligger långsiktig balans mellan uppgifter och resurser, varför fortsatta prioriteringar, rationaliseringar och ibland ambitionssänkningar måste genomföras. För att säkerställa en kvalitativ utveckling på längre sikt bedöms insatsorganisationens inriktning och omfattning behöva överses.

23 Försvarsmaktens kompletterande underlag om långsiktig ekonomisk balans, HKV 23 381:53871 2013-02-28. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 13 (27)

Operativ effekt Försvarsmakten ska vara konfliktdämpande och krigsavhållande, både på kort och lång sikt. Idag finns det brister i tillgänglighet och duglighet hos krigsförbanden samtidigt som betydande resurser krävs för att omsätta materiel för att förbanden ska vara operativt relevanta på längre sikt. Den ekonomi som enligt regeringens planeringsanvisningar kan bedömas bli till- gänglig gör det nödvändigt att ta ställning till balansen mellan närtida förmåga och långsiktig effekt. Den försämrade omvärldsutvecklingen gör det angeläget att tidigt öka tillgängligheten och dugligheten hos förbanden för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter. Tillgängliga och väl övade förband, som kan möta en kvalificerad motståndare bedöms också bidra till en ökad förmåga att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur positivt påverkar förmågan att utveckla Försvarsmakten på sikt. Åtgärder för att skapa tillgängliga och användbara förband prioriteras högt och ska genomföras så snart som möjligt. För att öka krigsförbandens tillgänglighet och förmåga att samverka behöver den kvalificerade övningsverksamheten öka och omfatta såväl kvalificerade krigsförbandsövningar som större stridskraftgemensamma försvarsmaktsövningar. Vidare behöver de sjögående marin- förbanden ges mer övningstid och ökad närvaro till sjöss, flygvapenförbanden ges mer flygtid och ökad tillgänglighet. Vid sidan av övningar kan en ökning av personal till marinens fartyg, en ökning av antalet GSS/K och förändrad grundutbildning bidra till möjligheterna att generellt förbättra förbandens förmåga och särskilt förmågan att lösa ständiga uppgifter. Den materiella tillgängligheten behöver också öka, varför bland annat åtgärder för att minska reparat- ionsskulden behöver vidtas och försvarslogistiken anpassas till operativa behov. För att kunna delta i operationer i och utanför närområdet och kunna möta ett väpnat angrepp behöver markstridskrafternas bekämpningsförmåga och förmåga att genomföra strid med kombinerade vapen öka. Det är därför prioriterat att tidigt genomföra organisationsföränd- ringar för att kunna leda förband på brigadnivå. För att öka förmågan att strida mot en kvalificerad motståndare bör manöverförbanden i brigaderna utgöras av mekaniserade bataljoner, som organiseras med både mekaniserade skyttekompanier och stridsvagnskompanier. Som en följd av detta behöver delar av lednings- och logistikförband kunna ingå i brigadstruktur. Tillförsel av materielsystem för ökad bekämpningsförmåga, som nytt bataljonsartillerisystem och pansarvärnsrobotsystem, tillsammans med omsättning av ammunition prioriteras och ge- nomförs på medellång sikt. För deltagande i operationer utanför närområdet och för snabbinsatsförmåga krävs även fort- sättningsvis lätta och operativt rörliga förband. En central del av Försvarsmaktens operativa förmåga vid kris och krig baseras på marin- och flygstridskrafter samt hemvärn med nationella skyddsstyrkor och det är därför högt prioriterat att tidigt säkerställa deras effekt och minska deras sårbarhet. Det senare ska innefatta åtgärder Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 14 (27)

för att öka redundansen i bassystemet och att minska risken för utslagning av våra flygresurser på baserna. Det är också högt prioriterat att förbättra luftförsvaret och öka skyddet av flygbaser genom successiv tillförsel av medellångräckviddigt luftvärn. För att minska sårbar- heten och för att möjliggöra för flygstridskrafterna att verka är det också högt prioriterat att på medellång sikt omsätta sensorkedjan. En ökning av det planerade antalet JAS 39 E ger en positiv operativ effekt, men kan av flera skäl inte bli aktuell förrän på lång sikt. I närtid är det viktigare att satsa på sensorer, bassystemet samt verkanssystem till övriga stridskrafter. Eventuell tillförsel av långräckviddig mark- målsbekämpningsförmåga behöver analyseras avseende måltyper, krav på effekt med mera innan den kan prioriteras, varför studier behöver genomföras. Taktisk flygtransportförmåga har låg prioritet i konflikter som berör svenskt territorium eftersom det med rimlig satsning på transportförmåga endast går att transportera relativt små och lätta förband i en omgång, vilket gör att tidsvinsten jämfört med landtransport inte blir så stor. Kostnadsbesparande lösningar för det internationella behovet behöver fortsatt sökas, till exempel genom Pooling & Sharing. Den sjömålsbekämpande förmågan baseras bland annat på korvetter och ubåtar och är viktig. För att bibehålla korvetternas förmåga till sjömålsbekämpning är det högt prioriterat att tidigt omsätta dagens robot 15. Det är också angeläget att öka förmågan genom förbättrad samverkan med sjöoperativ helikopter. Tåligheten i den sjömålsbekämpande förmågan bör stärkas, varför det fortsatt ska övervägas att tillföra robotluftvärn till Visbykorvetterna. För att tvinga en motståndare att beakta hot från flera dimensioner är det högt prioriterat att bevara för- mågan att operera ubåtar för att projicera hot och genomföra underrättelseinhämtning. Den framtida förmågan till sjömålsbekämpning behöver säkerställas, varvid olika kortsiktiga åtgärder såsom modifiering av korvetterna av Gävleklass kan övervägas. För att upprätthålla förmågan på sikt behöver nytt ytstridsfartyg, införande av kustrobotenhet samt omsättning av flygstridskrafternas sjömålsbekämpningsförmåga studeras. Moderna ledningssystem behöver tillföras staber och förband i insatsorganisationen. Kostna- derna och komplexiteten för att skapa ett sammanhängande system som möter ledningsbeho- ven mellan och på samtliga nivåer är omfattande. För att säkerställa att de viktigaste kraven möts behöver en översyn av nuvarande planering genomföras, varvid stridskrafternas förmåga att verka bör ha hög prioritet.

Ta emot och ge stöd I regeringens utrikesdeklaration fastslås att Sverige vid allvarlig olycka eller angrepp mot ett EU-medlemsland eller nordiskt land ska lämna stöd. Sverige väntar sig att dessa länder kom- Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 15 (27)

mer att agera på motsvarande sätt om detta inträffar i Sverige.24 Det innebär att Sverige och främst Försvarsmakten ska kunna erhålla eller ge stöd. I det fall Sverige utsätts för militära hot eller handlingar kan Sverige komma att få stöd från andra nationer. Stödet kan vara materiellt genom komplettering av ammunition och delkom- ponenter till våra vapensystem, men kan även innefatta militär förmåga där flyg, marin- eller markstridskrafter stödjer vår strid inom svenskt territorium. Om en nation i vårt närområde utsätts för hot eller militära handlingar ska Försvarsmakten kunna stödja den utsatta nationen. Stödet kan till exempel ske genom att vi ingriper med svenska stridskrafter. Dessutom kan stöd ges i form av att Sverige upplåter territorium för användande av andra nationer eller alli- anser, som i sin tur stödjer den utsatta nationen. Försvarsmaktens interoperabilitetsutveckling är en central förutsättning för möjligheten att ge och ta emot stöd. Dessutom krävs förberedelser i form av planering, utbildning och samöv- ning. Planer behöver bland annat upprättas för att ta emot eller ge stöd via land-, sjö-, eller flygtransport. Avseende förmågan att lämna stöd ska logistikresurser kunna etablera sig i hamn- eller flygplats, under eget eller erhållet skydd. Fortsatt planering, utgående från regeringens anvisningar, behöver lägga särskild vikt vid de juridiska aspekterna och beakta eventuella förändringar i lagstiftning. Övningsverksamhet För att öka tillgänglighet och duglighet har övningsverksamheten stor och ökande betydelse. Genom att genomföra egna övningar och övningar tillsammans med andra länder visar För- svarsmakten på egen och gemensam operativ förmåga och närvaro. Övningar i närområdet, främst med koppling till Östersjön, Gotland och Stockholmsområdet bedöms ha särskild betydelse. Att snarast skapa och realisera en övningsserie för stegvis utveckling av den operativa förmågan bedöms vara angeläget. Den successivt ökande ambitionen i övningarna ska utgöra tydliga delmål i utvecklingen av Försvarsmaktens förmåga. Övningar tillsammans med andra bidrar till ökad tillgänglighet genom ökad operativ förmåga med bland annat interoperabilitet samt verkar konfliktavhållande genom en ökad tröskeleffekt. Beredskapskontroller och beredskapsövningar är verksamheter som både övar förbanden, visar förmåga och ger erfarenheter. Samarbeten med andra länder och organisationer Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter självständigt, men även i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer. Det kan finnas ett brett spektrum av skäl för internationellt samarbete, men samverkan ska ha sin huvudsakliga grund i operativa skäl. Detta ställer

24 Regeringens deklaration vid 2014 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen 2014-02-19. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 16 (27)

krav på att internationella samarbeten prioriteras till de organisationer och länder som är mest avgörande för lösande av Försvarsmaktens uppgifter och utveckling av operativ förmåga. Samarbetet bör fördjupas och utvidgas till fler områden än idag och även avse gemensamma operationer. Försvarsmakten ska prioritera operativt grundade bilaterala samarbeten som ger bredd och djup med få länder framför enstaka samarbeten med många länder. Det fördjupade samarbetet kommer att erfordra juridiska överväganden. I multilaterala samarbeten (FN, EU, Nato, Nordefco och OSSE) ska Försvarsmaktens operativa behov alltid beaktas. Samarbetet inom Nordefco ska bedrivas inom ramen för förmågeut- veckling, materielsamarbete, personal, utbildning, träning och övning samt insatser.25 Möjlig- heter till svensk och finsk samordning ska alltid beaktas. Deltagande i internationella operationer och övningar Försvarsmaktens deltagande i internationella operationer och övningar har flera syften. Ett är att bygga säkerhet tillsammans. Ett annat är att få erfarenheter rörande organisation, personal och materiel i kris- och krigsliknande förhållanden. Ett tredje skäl är den stora betydelsen internationella operationer och bra verksamheter har för rekrytering och utveckling av soldater och sjömän. Trots den ökade fokuseringen på närområdet har därför deltagande i internationella operationer och övningar fortsatt stor vikt. Försvarsmaktens deltagande i United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Miss- ion in Mali (MINUSMA) förutses bli ett långsiktigt engagemang med markoperativ tyngdpunkt motsvarande en operation bortom närområdet. Därutöver har FN ett ökat fokus på Cen- tralafrikanska republiken samt på sikt möjligen Somalia. De marina operationerna kring Afri- kas horn bedöms minska, samtidigt finns ett ökat intresse för marina operationer i Guineabuk- ten. Totalt bedöms cirka 600 personer vara kontinuerligt insatta per år under de närmaste åren, utöver en eventuell BG-insats. Kravställning på krigsförband Stående förband ska ha hög tillgänglighet och vara tillgängliga inom tre månader. Kontrakts- förband ska ha en tillgänglighet som inte överstiger sex månader. Huvuddelen av krigsförbanden ska inom några dagar efter beslut om höjd beredskap kunna påbörja lösande av uppgifter vid mobiliseringsplats. Inget krigsförband ska ha en beredskap som överstiger en vecka. Samtliga förband ska över tiden vara kompletta i fråga om materiel och utbildad personal samt vara välövade.26 För att lösa de ständiga uppgifterna, där kraven på tillgänglighet är höga, behövs enheter med hög andel kontinuerligt tjänstgörande och en hög materiell tillgänglighet. För att uppfylla re-

25 Nordic Defence Cooperation 2020, 2013-12-04. 26 Regeringsbeslut 3, inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014, 2010-01-14. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 17 (27)

geringens beredskapskrav behövs därför en utökad övningsverksamhet och att den materiella tillgängligheten höjs. Långsiktigt krävs att åldrande centrala verkans- och spaningssystem förnyas samt att tillförsel av nya förmågor sker i syfte att kunna upprätthålla förmågan att möta en kvalificerad motståndare i väpnad strid. Personalförsörjning Utvecklingen i samhället tillsammans med perspektivstudierapportens slutsatser och försvars- beredningens rapporter bedöms ställa ökade krav på Försvarsmaktens personalförsörjning. Attraktionskraft, jämställdhet och personalförsörjningsbarhet är områden som måste ges ytterligare uppmärksamhet. Personalförsörjningsbarheten avser kompetensers tillgänglighet såväl internt Försvarsmakten som på arbetsmarknaden generellt. Minskad administration och förenklade arbetssätt ska prioriteras inom personaltjänsten i öv- rigt. Strategisk grund, trovärdighet och kommunikation Den strategiska grund som Försvarsmaktens verksamhet ska bygga på framgår av Verksam- hetsidén, Visionen och Värdegrunden. En svensk militär profession ska tydliggöras och ett systematiskt arbete med förtroendet för Försvarsmakten ska genomföras. Försvarsmakten ska som arbetsgivare förflytta sig till att vara och uppfattas som ansvarstagande och attraktiv, där medarbetarna tillsammans löser uppgifter som kan vara skillnaden mellan andras liv och död, ibland med det egna livet som insats. Försvarsmaktens trovärdighet stärks då den egna befolkningens och omvärldens förväntningar överensstämmer med det som organisationen gör. Ett gott förtroende byggs därför genom ett trovärdigt agerande, där överensstämmelse finns mellan ord och handling. Försvarsmaktens aktiviteter ska därför inte bara planeras och genomföras utifrån de militärstrategiska målen utan även aktivt kommuniceras. Nya förmågor Försvarsmakten förordade i perspektivstudien 201327 att om inte försvarsanslaget höjs betydligt så bör en utvecklingsväg väljas där insatsorganisationen består av färre men fortsatt kvalificerade förband. Vidare identifierades ett antal förmågor som bör stärkas eller introduceras i insatsorganisationen: - Cyberförmåga - Rymdbaserade förmågor - Obemannade system - Skydd mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar - Fjärrstridsmedel

27 Försvarsmaktens redovisning av perspektivstudien 2013, FM2013-276:1 2013-10-01. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 18 (27)

I vilken omfattning dessa förmågor ska införas och hur insatsorganisationen i övrigt ska för- ändras behöver vara en del av studieverksamheten. Syftet är att finna en utveckling där för- banden kan möta en högteknologisk motståndare och inneha en hög grad av interoperabilitet för att kunna ge och ta emot stöd av andra nationers och organisationers förband.

4. Överbefälhavarens beslut i stort

Väpnat angrepp utgör dimensioneringsgrunden för Försvarsmaktens verksamhet och fortsatta utveckling. Krigsförbanden ska vara i fokus och de ska vara dimensionerade för väpnad strid mot en kvalificerad motståndare, främst i närområdet. Tröskeleffekt i alla konfliktnivåer uppnås genom ett aktivt uppträdande i vårt närområde bland annat genom övningar tillsammans med andra. Förmågan till territoriell integritet upprätthålls över tiden. Försvarsmakten verkar därigenom stabiliserande och avhållande och bidrar till att förebygga och dämpa konflikter. Tillgänglighet skapas genom personellt och materiellt uppfyllda samt välövade och därefter vidmakthållna krigsförband till rätt beredskap. Tillsammans med andra stater och organisationer genomför krigsförbanden övningar och operationer i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Samarbetet utgår från Försvarsmak- tens uppgifter och operativa krav där samarbetet med Finland utgör en väsentlig del. Trovärdighet, internt och externt, uppnås genom att ha tydliga och realistiska mål. Ett tydlig- görande av Försvarsmaktens roller och relationer bidrar till en ökad trovärdighet. Försvars- makten ska uppfattas och upplevas som attraktiv och ansvarsfull för både anställd och frivillig personal. Sveriges befolkning ska känna förtroende för Försvarsmakten och dess förmåga. Vid genomförande av operationer ska Försvarsmaktens insatser uppfattas bidra till säkerhet och värnande av mänskliga rättigheter. Försvarsmaktens verksamhetsidé, vision och värdegrund framgår i underbilaga 1.1. Inledningsvis ska insatsorganisationens operativa effekt ökas genom att prioritera tillväxt av hela krigsförband före samtidig tillväxt på bredden. Tillgängligheten ska förbättras genom att övningsverksamhet prioriteras på alla nivåer och omfattar försvarsmaktsövningar med internationellt deltagande och deltagande i internationella övningar. Uppfyllnad av mängdmateriel ska prioriteras. Beredskapskontroller och beredskapsövningar ska genomföras. Försvarsmak- tens operativa logistikbehov ska tydliggöras och kravställas mot stödmyndigheter. Krigsförbandens tillväxt kräver ökad attraktionskraft med effektivare rekrytering och ökad förmåga att behålla personal. Avgångar under samt direkt efter grundläggande militär utbildning ska minska och möjligheterna till personlig utveckling ska öka. En viktig faktor är jäm- ställdhetsintegrering. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 19 (27)

Genom utveckling av JAS 39 E, genom att säkerställa flygbasförbandens förmåga, minskad sårbarhet vid flygbaser och tillförsel av nytt korträckviddigt luftvärn skapas förutsättningar för en ökad luftförsvarsförmåga. Praktiska förberedelser ska genomföras för att fördjupa samarbetet med andra nationer i när- området och i Sverige och bland annat omfatta Host Nation Support. Försvarsmaktens långsiktiga utveckling ska konkretiseras genom utveckling av Perspektiv- studierapportens slutsatser och det kommande försvarsbeslutets inriktning. Därefter, från 2018, ska omsättning av marinstridskrafternas sjömålsrobotsystem, arméstrids- krafternas medellångräckviddiga luftvärn samt sensorkedjan vara inplanerad och införande påbörjat. Prioriterade delar av ledningssystemen ska förbättras. Arméstridskrafterna ska vara organiserade och öva i brigadstruktur. Uppfyllnad av mängdmateriel ska fortsatt pågå. Beho- vet av fjärrstridsmedel ska ha klarlagts. Försvarsmaktens logistik och de delar av basorganisationen som har uppgifter vid höjd beredskap ska vara krigsorganiserade. Nationell och internationell övningsverksamhet ska fortsatt prioriteras för att över tiden säker- ställa krigsförbandens duglighet och tillgänglighet. Från omkring 2020 ska ökad undervattenstridsförmåga ha utvecklats och JAS 39 E ha börjat tillföras. Anskaffning av fjärrstridsmedel ska kunna påbörjas. Omkring 2025 ska delar av sensorkedjan ha förnyats och vara operativa. Anskaffning av medellångräckviddigt luftvärn ska vara slutförd och pansarvärnsförmågan i främst de lätta markstridsförbanden ha förstärkts. Från 2025 ska luftförsvarsförmågan ytterligare ha förstärkts genom att krigsförband med JAS 39 E är operativa och att omsättning av sensorkedjan fortsätter. Ubåt NGU är operativ. Förny- else av stridsfordon och stridsvagnar ska kunna påbörjas. De nya förmågor som tidigare stu- derats, till exempel obemannade farkoster och rymdbaserade förmågor, ska börja införas för att senast i perspektivet 2030 vara operativa.

5. Stridskrafternas nyttjande

5.1. Grunder

Försvarsmaktens militärstrategiska och operativa doktriner beskriver till vad och hur För- svarsmakten och dess krigsförband ska kunna nyttjas. Följande text utgör en sammanfattande beskrivning av detta. Det grundläggande militärstrategiska målet är att Försvarsmakten bidrar till att förebygga att konflikter uppstår eller förvärras. Genom det kontinuerligt utvecklade samarbetet med organisationer och stater skapas förutsättningar att förebygga konflikter och att öka stabiliteten i vårt Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 20 (27)

närområde. Vår interoperabilitetsutveckling utgör grunden för att effektivt samverka med andra länder och därmed utveckla förmågan att ta emot och ge stöd. Om konflikter uppstår i vårt närområde etablerar och förstärker Försvarsmakten snabbt militär närvaro i prioriterade områden och i omgivande havsområden. Förmågan till beredskaps- höjande åtgärder eftersträvas så att aggressiva aktioner kan mötas tidigt och inte får avsedd effekt. Detta, tillsammans med en politisk vilja, är en viktig och avgörande del i den tröskelef- fekt som Försvarsmakten bidrar till. Försvarsmaktens underrättelsetjänst bevakar kontinuerligt utländska stridskrafters rörelser för att ha förmågan att identifiera förändringar i militär förmågetillväxt såväl kvantitativt som kvalitativt, och i varje given situation kunna göra bedömningar av läge, stridsvärde och inriktning. Försvarsmakten bidrar till att skydda samhällets försörjning, bland annat genom att hävda möjligheten att använda internationella handelsvägar för att upprätthålla flöden av varor och tjänster. Avgörande för Försvarsmaktens förmåga att skydda civilsamhället är planläggning och förbe- redelser med ansvariga myndigheter och organisationer. Särskilt prioriterat är skyddet av civil infrastruktur av betydelse för det militära försvaret. Försvarsmaktens bidrag till tröskeleffekt åstadkoms genom ett antal olika variabler, där för- mågan att snabbt leda och samordna stående förband och samverka med myndigheter, andra stater och organisationer är avgörande för hur en krissituation kan mötas. För detta sker planering, förberedelser och övningar. Territoriell integritet och skydd av försörjningsleder upp- rätthålls över tiden, främst av marin- och flygstridskrafter. Tidiga beredskapshöjningar och förbandens taktiska rörlighet är verksamma medel för att överleva en motståndares förbe- kämpning. Sveriges och närområdets geografi påverkar en angripares förutsättningar att verka och våra möjligheter att påverka en motståndare. Vid ett väpnat angrepp ska hela det operativa djupet utnyttjas i syfte att gradvis bryta motståndarens offensiva förmåga. En avgörande insats mot ett angrepp förutsätter att flyg- och sjöstridskrafterna har förmåga att åstadkomma lokal överlägsenhet i kraftsamlingsriktningen. Verksamheten både inom och mellan de olika stridskrafterna samordnas för att skapa en hög operativ effekt. Förbandens operativa rörlighet är av central betydelse för att tidigt kunna möta angriparen kraftsamlat i syfte att förhindra utbredning och styrketillväxt.

Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 21 (27)

5.2. Militärstrategisk idé

Försvarsmakten ska, med fokus på närområdet, ha en både internt och externt trovärdig stabiliserande, krisdämpande och krigsavhållande förmåga genom att dagligen nyttja, vidmakthålla och utveckla en organisation med hög tillgänglighet och förmåga att möta en kvalificerad motståndare. Att upprätthålla beredskap samt kunna genomföra väpnad strid, inom ramen för internationellt samarbete med andra nationer och organisationer, ska bidra till att skapa både initial och uthållig operativ förmåga.

5.3. Stridskrafternas nyttjande

Följande text beskriver hur stridskrafterna skulle kunna nyttjas i en kris- och krigssituation. Över tiden upprätthåller flyg- och sjöstridsförbanden genom fasta och rörliga sensorer ett gott informationsläge avseende de flyg- och fartygsrörelser som förekommer i vårt närområde där ett viktigt syfte är att upprätthålla den territoriella integriteten. Försvarsmaktens krigsförband fortsätter tillväxten och vidmakthållandet av kontinuerligt och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt hemvärnssoldater. Övningsverksamheten bedrivs så att förbandens operativa effekt ökar för att i slutändan säkerställa förmågan att genomföra insatser på operativ nivå. Nationella övningar i sammansatta förband kombineras med deltagande i internationell övningsverksamhet, främst i närområdet. Vid nationella operationer utvecklas för- mågan att samtidigt tillvarata möjligheterna att öva. Möjligheten att ge och få stöd övas. Om säkerhetsläget försämras i närområdet och i Europa ökar flyg- och sjöstridskrafter samt underrättelseförband och andra resurser verksamheten avseende spaning och inhämtning för att tidigt kunna upptäcka en eventuell eskalering. Förmågan att kunna verka mot eventuella kränkningar ökas. Detta ställer krav på att delar av försvarslogistiken förstärks för att kunna lämna stöd dygnet runt, över tiden. Markstridskrafterna samt delar av hemvärnsförbanden förstärker i detta skede bevakning av prioriterade baser, ledningsplatser och utvalda samhällsviktiga installationer samtidigt som man ökar omfattningen av övningsverksamheten. Mobilisering förbereds. Ledningsförmågan inom Försvarsmakten och inom de av MSB sammanhållna myndigheterna aktiveras och övas för att sedan inta lämplig beredskap. I ett läge då väpnat angrepp inte kan uteslutas eller kan konstateras vara nära förestående sker mobilisering enligt regeringens beslut. Flyg- och marinstridskrafterna eftersträvar skydd genom spridning och skydd av basområden samtidigt som de tillsammans med luftvärnsförband samordnat bedriver luftförsvar mot förbekämpning, såväl mot flygresurser som fientliga fjärr- stridsmedel. Härvid delas luftlägesinformation mellan stridskrafterna så att dolt uppträdande kan maximeras. Skenmål och skenåtgärder utnyttjas. Säkerhetsförband skyddar prioriterade Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 22 (27)

baser och ledningsplatser. Sjöminering sker i prioriterade områden för att minska fiendens rörlighet och handlingsfrihet samt för att kanalisera fienden till för oss lämplig stridsterräng. Markstridskrafterna prioriterar styrketillväxt och utgångsgruppering i för oss viktiga områden för att tidigt engagera fientliga markstridskrafter. Förmågan att därefter tidigt kunna uppträda inom brigads ram är avgörande för att kunna slå en luftlandsatt eller landstigen motståndare. Efter ett förbekämpningsskede eller vid indikation på förestående överskeppning av militära förband sjömålsbekämpar flygstridskrafterna samordnat i tid och rum med sjöstridskrafterna överskeppningstonnage. Utöver sjömålsbekämpning kan ubåtar komma att stödja specialop- erationer. Fördröjande sjömineringar genomförs. Samtidigt bekämpar flygstridskrafter och luftvärnsförband luftlandsättningar. Brigaderna eftersträvar att tidigt slå luftlandsatt eller landstigen fiende för att förhindra styrketillväxt. I samtliga skeden eftersträvas att insatta förband snabbt intar högsta stridsberedskap för att därefter inta lämplig beredskapsnivå syftande till att ge uthållighet över tiden. I varje skede av en konflikt strävas efter att vinna tid för att möjliggöra för andra militära ak- törer och andra medel än de militära att komma till verkan.

6. Inriktning av Försvarsmaktens verksamhet (riktlinjer)

Utgående från ÖB beslut i stort och de underliggande operativa behoven och ramvillkoren, övergripande ekonomiska och andra resurser samt utvecklingsmöjligheter på sikt har nedan- stående inriktning för Försvarsmakten tagits fram. En fullständig version av inriktningen som underlag för planering, inklusive inriktning av internationellt samarbete, finns i del 2 (H/S).

6.1. Planeringsprioriteringar

Den militärstrategiska planering ska under detta år dels omfatta planeringen för att fortsätta reformen enligt FB 09, dels ska förslag till utveckling av Försvarsmaktens verksamhet till 2025 utarbetas som kan ligga till grund för regeringens proposition. Försvarsplaneringen ska fokusera på konsekvenser och åtgärder med anledning av det föränd- rade säkerhetspolitiska läget i närområdet samt NBG15. Försvarsmaktsplaneringen ska inom tillgängliga ekonomiska förutsättningar i första hand till- godose krav på ökad tillgänglighet (personal, materielunderhåll och övningar). Långsiktiga studier ska fortsätta analysera förutsättningar för att introducera nya förmågor och koncept efter 2025, men som kan kräva beslut under kommande försvarsbeslutsperiod. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 23 (27)

6.2. Internationellt samarbete

De operativa behoven ska vara vägledande för Försvarsmaktens internationella samarbeten. Områden som bidrar till att skapa förutsättningar för att skapa och nyttja förmåga är deltagande i insatser, övningar, utbildningar, internationell forskning, standardiseringar, materiel- samarbeten, utvecklingsprojekt, samt utbyten inom olika funktionsområden. Försvarsmaktens resurser är begränsade, vilket tydligare ska påverka ambitionen i det internationella samarbetet. Försvarsmakten ska därför prioritera bilaterala samarbeten som ger bredd och djup med få länder framför enstaka samarbeten med många länder. Ett sådant prioriterat samarbete för Försvarsmakten är det fördjupade bilaterala samarbetet med Finland.

Vad gäller multilaterala samarbeten ska Försvarsmaktens behov alltid beaktas (utvecklad text finns i FMSI del 3).

6.3. Operationer

Försvarsmakten ska genom insatser, hemma, i närområdet och längre bort, utgöra ett säker- hetspolitiskt instrument för regeringen. Försvarsmakten ska ständigt kunna genomföra nationella uppgifter inom ramen för grundoperationsplanen (GROP), såsom omvärldsbevakning, incidentberedskap och stöd till samhället. Försvarsmakten ska kunna genomföra såväl kortvariga som långvariga operationer samt snabbinsatser med förband upp till bataljons storlek. Dimensionerande typsituationer är att kunna hantera; skiljande av parter med vapenmakt, stabiliseringsoperationer, konfliktförebyg- gande operationer, evakueringsoperationer och stöd till humanitära insatser. Insatser utanför närområdet förutses i huvudsak ske på markarenan och ha en markoperativ tyngdpunkt. Ma- rin- och flygstridskrafter ska kunna delta med andra länder i närområdet, samt då insatsen lämpar sig för de svenska förbanden, utanför närområdet. Operationer i närområdet genom- förs med stående krigsförband. Försvarsmakten ska företrädesvis genomföra internationella insatser under FN:s ledning28. Avseende större förbandsinsatser på markarenan är det främst aktuellt med en ny större insats i Afrika.

28 I enlighet med resolution 1325 ska Försvarsmaktens insatser lägga ett särskilt fokus vid skydd av kvinnor och kvinnors deltagande. För att säkerställa detta ska informationsinhämtning samt planering, genomförande, rapportering och utvärdering av insatser tillämpa ett genderperspektiv. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 24 (27)

6.4. Uppbyggnad av krigsförband och beredskap

6.4.1. Arméstridskrafter Huvuddelen av arméstridskrafterna ska utvecklas för att kunna verka i brigad. Som en följd av detta ska delar av arméns funktionsförband, delar av lednings- och underrättelseförband samt delar av logistikförband utvecklas till att ingå i brigadstruktur. Brigad ska kunna leda anfalls- strid med manöverbataljoner och funktionsbataljoner. Manöverbataljoner ska organiseras i två typförband; mekaniserad bataljon och motoriserad bataljon. Mekaniserade bataljoner ska organiseras med mekaniserade skyttekompanier och stridsvagnskompanier. Luftvärnsbataljoners förmåga att bekämpa mål på medellånga avstånd ska vidmakthållas och utvecklas med särskilt fokus på att kunna skydda flygbas. Arméstridskrafterna ska regelbundet samtränas och övas med övriga stridskrafter. Arméstridskrafterna (och amfibiebataljonen) ska över tiden kunna delta i en nationell eller multinationell operation i Sverige eller i multinationell operation i närområdet eller bortom närområdet med förband upp till bataljons storlek, Arméstridskrafterna ska över tiden ha delar av en brigadstridsgrupp, inklusive en manöverba- taljon, i hög tillgänglighet.29 Dessa förband ska kunna delta i nationell operation i Sverige eller i en multinationell operation i närområdet eller bortom närområdet under upp till sex månader.30 Den kan också utgöra kärnan i ett svenskt bidrag till multinationell krishante- ringsberedskap, 6.4.2. Marinstridskrafter Ubåtssystemet utgör ett väsentligt nationellt säkerhetsintresse och ska vidmakthållas. Sjö- stridsflottiljernas förmåga till sjömålsbekämpning ska vidmakthållas genom omsättning av sjömålsrobotsystemet omkring 2020. Amfibiebataljonen inriktas mot sjöoperativ verksamhet. Krigsförbandens tillgänglighet och förmåga ska ökas, bland annat genom ökad övningsverk- samhet. Marinstridskrafter ska regelbundet samtränas och övas med övriga stridskrafter. Marinstridskrafterna ska fördjupa och konkretisera sitt bilaterala samarbete med finska marinstridskrafter, bland annat inom ramen för Swedish Finnish Naval Task Group (SFNTG). Marinstridskrafterna ska ha hög tillgänglighet och under begränsad tid kunna kraftsamla huvuddelen av krigsförbanden för nationella och multinationella operationer i Sverige och i när- området.

29 Brigadstridsgrupp organiseras från stående förband; mekaniserad bataljon eller motoriserad skyttebataljon förstärkt med artillerikompani, luftvärnskompani, ingenjörskompani, lednings- och sambandskompani och logistikkompani. 30 Vid beslut om genomförande av operation beslutas även om tidpunkt för nästa möjliga insats. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 25 (27)

Marinstridskrafterna ska, efter kort tid till förberedelser, med två örlogsfartyg kunna delta i en multinationell operation utanför närområdet i upp till sex månader.31 6.4.3. Flygstridskrafter Stridsflygsystemet utgör ett väsentligt nationellt säkerhetsintresse och ska vidmakthållas. Stridsflygdivisionerna ska ombeväpnas från JAS 39 C/D till JAS 39 E. Förmågan till skydd och rörlighet i flygbassystemet ska tidigt utvecklas. Krigsförbandens tillgänglighet och för- måga ska ökas, bland annat genom ökad övningsverksamhet. Flygstridskrafter och luftvärnsförband, ska regelbundet samtränas samt övas med övriga stridskrafter. Flygstridskrafterna ska fördjupa och konkretisera sitt bilaterala samarbete med finska flygstridskrafter, bland annat inom ramen för Cross Border Training (CBT), luftrumsövervakning och gemensam användning av infrastruktur. Flygstridskrafterna ska ha hög tillgänglighet och under begränsad tid kunna kraftsamla huvuddelen av krigsförbanden för nationella och multinationella operationer i Sverige och i när- området. Flygstridskrafterna ska, efter kort tid till förberedelser, med en stridsflygdivision, delar av helikopterbataljonen och med transportflyg kunna delta i en multinationell operation utanför närområdet i minst sex månader.32 6.4.4. Specialförband Specialförbanden är en militärstrategisk resurs. Förmåga till räddnings- evakuerings-, för- stärknings- och fritagningsoperationer ska vidmakthållas. Specialförbanden ska regelbundet samtränas och övas. 6.4.5. Försvarsmaktsgemensamma stridskrafter Ledningsplatsbataljon och sambandsbataljon ska utvecklas till att stödja förband på operativ nivå och med delar ingå i brigadstruktur. Regionala staber ska fortsatt utveckla förmåga till samordning av territoriell verksamhet och ledning av hemvärnsförband. God förmåga att leda och genomföra gemensamma operationer ska skapas genom att säker- ställa väl fungerande sammanhängande ledningskedjor. Balans ska också skapas mellan stridskrafter genom att ledningssystemen anpassas och balanseras för att möta stridskrafters

31, 32 Vid beslut om genomförande av operation beslutas även om tidpunkt för nästa möjliga insats. Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 26 (27)

krav för att kunna verka. För att säkerställa detta ska en ledningssystemutredning tidigt ge- nomföras. Sensorkedjan ska mot slutet av planeringsperioden omsättas och vidareutvecklas. Logistikförbanden ska utvecklas till att stödja förband på operativ nivå och med delar ingå i brigadstruktur. Möjligheten till krigsplacering av civila fordon och fartyg ska utvecklas. Försvarsmaktsgemensamma stridskrafter ska regelbundet samtränas och övas med övriga stridskrafter. 6.4.6. Hemvärn med nationella skyddsstyrkor Hemvärn med nationella skyddsstyrkor ska genomföra skydd och bevakning av militära bas- områden och verksamheter, bland annat mobilisering av prioriterade förband samt sam- hällsviktig civil infrastruktur. Nationella skyddsstyrkor ska kunna lösa uppgifter i hela landet. Tillförsel av mer kvalificerad materiel till ett fåtal hemvärnsbataljoner ska övervägas, utgå- ende från operativa behov. Hemvärn med nationella skyddsstyrkor ska regelbundet samtränas och övas med övriga stridskrafter. 6.4.7. Övningar Övningsverksamheten ska prioriteras högt i kommande planering. Försvarsmaktens övningsverksamhet ska utvecklas för att öka den operativa förmågan i och mellan krigsförbanden och i högre förbandsnivåer. Övningar ska omfatta gemensam strid mot kvalificerade motståndare i högintensiv krigföring, där motståndaren även kan använda sig av andra metoder, Övningar omfattande gemensamma operationer, tillsammans med andra i Sverige och i när- området, ska genomföras med ökad ambition, komplexitet och regelbundet.

6.5. Utveckling

Forskning och utveckling samt materielutveckling ska bygga och vidmakthålla kompetens för Försvarsmaktens utvecklingsbehov samt utveckla materiel fram till beslut om anskaffning av materielbehovet. Kunskap och kompetens skapas genom forskning och teknikutveckling (FoT) samt studier och konceptutveckling. För att upprätthålla Försvarsmaktens operativa relevans behöver förändrade eller nya koncept och system kontinuerligt övervägs. Dessa överväganden ska vila på långsiktiga analyser över Försvarsmaktens samlade förmågebehov och ekonomiska utrymme. Verksamheten ska bedrivas med särskilt fokus på konsekvenser av utvecklingen i närområdet, förmågors tillgänglig- Inriktning Bilaga 1 HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 27 (27)

het samt på Försvarsmaktens personalförsörjning. Egen kunskap ska säkerställas inom områ- den där sekretess- eller integritetsskäl gör det nödvändigt. Internationella samarbetslösningar ska alltid övervägas i utvecklingsverksamhet. Aktuella områden är gemensam sjö- och luftövervakning, gemensam/delad incidentberedskap, strategiska och taktiska transporter, sjukvårdstjänst, konceptutveckling, kurser och utbildning, samt ledning och logistik vid internationella insatser.

6.6. Övrig dimensionerande verksamhet

Försvarsmakten ska på uppdrag av Försvarsexportmyndigheten (FXM) stödja svensk för- svarsindustri. Det grundläggande syftet med att främja export är att säkerställa försörjning av materiel och kompetens till det svenska försvaret. Stödet ska ligga inom ramen för Försvars- maktens ordinarie och planerade verksamheter. Statsceremoniell verksamhet ska överses i syfte att förenkla verksamheten och reducera kost- nader.

6.7. Fredsfrämjande verksamhet m.m.

Försvarsmakten ska genomföra åtaganden som stöd till säkerhetssektorreformer, genomfö- rande av arrangemangsplaner, samt fullföljande av åtaganden inom ramen för ingångna avtal. Stödet ska vara en del av en allomfattande ansats som syftar till att reformera och bygga upp säkerhetssektorn i det aktuella landet. Stöd till säkerhetssektorreformer ska bedrivas multilate- ralt, främst via EU, Nato och det Nordisk-Baltiska Initiativet (NBI), men även i mindre omfattning bilateralt. Försvarsmakten ska i första hand bidra till säkerhetssektorreformer med utbildningsinsatser på lägre förbandsnivå samt inom funktionerna ledning och logistik. Dessu- tom ska stöd kunna lämnas för kompetensuppbyggnad av högre ledningsnivåer, främst inom planering, ekonomi, personalhantering och genderfrågor. Förberedande av insatser och framtagande av strategier för reform av säkerhetssektorn i post- konfliktländer ska beakta FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och kvinnors aktiva deltagande, säkerhet, roller och åtnjutande av mänskliga rättigheter.

6.8. Stöd till samhället

Försvarsmakten ska med ordinarie beredskap kunna samverka med övriga myndigheter och lämna stöd till samhället. Uppgiften är inte dimensionerande för utveckling av Försvarsmak- tens organisation.