Kulturnämndens kallas till sammanträde

Sammanträdesdatum 2013-04-18

Plats Kulturkansliet, Börssalen

Klockan 13:00 (IT stöd från 12.30)

Politiska gruppmöten S-, V-, Mp-gruppen sammanträder den 16 april kl. 13:00 i Börssalen på Kulturkansliet

M, Fp-gruppen sammanträder den 15 april kl. 17.30 i Börssalen.

Eventuellt förhinder meddelas snarast till nämndsekreterare Sara Mellander, på tfn 0733 688 211 eller e-post: [email protected]

Närvarolista

Beslutande ledamöter Ersättare Daniel Sestrajcic (V), ordförande Kenneth Hansson (S) Marcelo Arce Castillo (S) 1: vice ordf. Sofia Hedén (S) Peter Österlin (M) 2:e vice ordf. Stefan Pettersson (S) Göran Andersson (S) Åsa Svensson (S) Christina Melin Dahlvid (S) Mikael Mattesson (M) Charlotte Bergström (MP) Lars Lindkvist (V) Cornelia Röjner (M) Gert Tornberg (M) Arne Bojesson (FP) Margit Åhl-Lindgren (M) Kent Nykvist (SD) Mrutyuanjai Mishra (SD)

Tjänstgörande ersättare Kommunalråd Hanna Thomé (V)

Personalföreträdare Vision/TCO, Jenny Eliasson Kommunal, Max Emland SACO, Magnus Waldeborn

Tjänstemän Tjänstemän Kulturdirektör, Elisabeth Lundgren Kulturskolechef, Jarl Lorensson Utvecklingschef, Katarina Carlsson Museichef, Göran Larsson Ekonomichef, Anne Mattsson Konstmuseichef, Cecilia Widenheim HR-chef, Anna Elofsson Stadsantikvarie, Anders Reisnert Stadsbiblioteket, Pål Sander, enhetschef Stadsarkivarie, Adam Hidestål Tf. konsthallchef, Anna Holmbom Sekreterare, Sara Mellander

2013-04-18

Föredragningslista Föredragande

1. Upprop och val av justerare samt justeringsdatum

2. Fastställande av dagens föredragningslista

3. Anmälan av föregående nämndsprotokoll

4. Anmälan av arbetsutskottets protokoll

5. Anmälan av kulturstödsutskottets protokoll

6. Anmälan av delegationsbeslut

7. Inkomna/utgående skrivelser

8. Förlorad arbetsförtjänst samt sammanträdesarvode för presidiemöten

9. Förlorad arbetsförtjänst samt sammanträdesarvode för medverkan i BUFF filmfestival 2013

10. Förlorad arbetsförtjänst samt sammanträdesarvode för medverkan i möte med Riksförbundet Sveriges Museer

11. Förlorad arbetsförtjänst samt sammanträdesarvode för medverkan i möte med Moderna Museet

12. Malmö konstmuseums stipendiefonder (delas ut vid Cecilia Widenheim sittande bord)

13. Malmö stads kulturstipendier (delas ut vid sittande bord) Elisabeth Lundgren

14. Delårsrapport 1 (publiceras till gruppmötet) Anne Matsson, Elisabeth Lundgren 15. Minnesmärke för Malmöartister Elisabeth Lundgren

16. Remissyttrande Översiktsplan för Malmö (ÖP 2012) Katarina Carlsson

17. Kommunövergripande arbetsmiljöpolicy Anna Elofsson

18. Ny prislista på Malmö stadsarkiv Adam Hidestål

19. Ändrade öppettider på Malmö stadsarkiv Adam Hidestål

20. Svar Malmö balettförening Katarina Carlsson

21. Konstmuseets förlängda stängning (publiceras till gruppmötet)

2

2013-04-18

22. Information a. Information från institutionerna b. Malmö Live c. ESC Elisabeth Lundgren d. Utbildning i juridik Ditte Nielsen Sara Mellander e. MSO Dragan Buvac

3

Anmälan av delegationsbeslut

Delegat Torbjörn Nilsson

Avdelning/enhet: Stadsbiblioteket

Period april 2013

Nr Datum Bet. Ärende Beslut Noteringar 01-13 130422 2.5 Resa till USA San Christina Mattisson, Sarah Fransisco, deltagande i Olsson och Margareta Rillnert IUG-möte

Anmälan av delegationsbeslut

Delegat: Göran Larsson

Avdelning/enhet: Malmö Museer

Period: 130201-130331

Nr Datum Bet. Ärende Beslut Noteringar

8/ 130218 Resa till Zurich Anders Reisnert 2013 Möte ang samlingar från Torups slott

9/ 130218 Tillsvidareanställd Helene Ceplitis 2013 Pedagogenheten Pedagog

10/ 130301 Tidsbegränsad anst vik Åsa Björklund 2013 130301-130831 Kommunikatör Staben 11/ 130301 Tidsbegränsad Olle Svensson 2013 provanställning Museiasssistent 130301-130831 Publikenheten

Malmö stad Stadskontoret

Datum Till förvaltningschefer 2013-02-20 Vår referens Alf Merlöv

Effekter för övrig kommunal verksamhet med anledning av införande av stadsområdesorganisation

Kommunfullmäktige beslutade den 22 november 2012 om införande av stadsområden i Malmö. (Dnr 609/2012)

Arbetet är nu i full gång för att möjliggöra en övergång från stadsdels- organisation till förskoleförvaltning, grundskoleförvaltning och stadsområdesförvaltningar. För övriga förvaltningar innebär detta naturligt förändringar av olika dignitet.

I samband med omorganisationsärendet i kommunfullmäktige togs beslut om följande attsatser som berör övriga förvaltningar

att uppdra åt kommunstyrelsen att under våren 2013 återkomma till kommunfullmäktige med förslag till åtgärder för de konsekvenser som den förändrade stadsområdesorganisationen kan ha på övriga kommunala verksamheter,

att övriga politiska nämnder utifrån sina respektive verksamhetsområden ska ansvara för brukar- och medborgardialogen i stadsområdena.

Ni ombeds därför att lämna uppgifter på vilka effekter omorganisationen har på er förvaltning och vilka åtgärder ni genomför och/eller planerar samt vilken planering som finns för ansvarstagande avseende brukar- och medborgardialog. Avsikten är att inkludera denna redovisning i underlag till beslut i kommunfullmäktige i maj, om att verkställa aktuell omorganisation från och med den 1 juli innevarande år. För att säkerställa att så sker behöver redovisning inkomma till Alf Merlöv senast den 22 mars.

Hälsningar

Jan-Inge Ahlfridh Alf Merlöv

STADSKONTORET August Palms plats 1 brev till förvaltningschefer 205 80 Malmö Tel. 040-34 10 00 Org.nr. 212000-1124 www.malmo.se

Vår referens: 2013-03-22 Katarina Carlsson Utvecklingschef

Till Alf Merlöv

Svar på brev om: Effekter för övrig kommunal verksamhet med anledning av införande av stadsområdesorganisation

Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 22 november 2012 om införande av stadsområden i Malmö (Dnr 609/2012).

I brev daterat 2013-02-20 ombeds kulturförvaltningen lämna uppgifter på vilka effekter omorganisationen har på förvaltningen och vilka åtgärder som genomförs och/eller planeras samt vilken planering som finns för ansvarstagande avseende brukar- och medborgardialog. Avsikten är att inkludera denna redovisning i underlag till beslut i kommunfullmäktige i maj, om att verkställa aktuell omorganisation från och med juli innevarande år.

Sammanfattande synpunkter Sammanfattningsvis vill kulturförvaltningen lyfta fram tre frågor:

1. Malmös biblioteksorganisation bör ses över både vad gäller folk- och skolbibliotek. Kulturförvaltningen bör ha en ledande roll i denna översyn. 2. Centrala kulturombud bör utses i Malmös nya stadsområden och skolförvaltningar för att säkra dialogen och samspelet med kulturförvaltningen i kulturfrågor. 3. För att säkra brukar- och medborgardialogen behövs fler och annorlunda kulturmötesplatser och en medveten dialog med malmöborna i all strategisk verksamhetsutveckling.

Effekter av Malmö stads omorganisation En effekt av Malmö stads omorganisation är att förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan kulturverksamheterna och stadens förvaltningar förbättras. Tio stadsdelar blir fem nya större stadsområden och skol- och förskolefrågor samlas inom tre förvaltningar istället för i tio stadsdelar. Med den nya omorganisationen ökar möjligheterna för att det ska finnas tillgång till kulturutbud i alla stadens områden, något som är ytterst viktigt ur ett demokratiskt perspektiv. Samtliga kulturinstitutioner inom kulturförvaltningen berörs av omorganisationen, inte minst då verksamheterna bedriver ett omfattande pedagogiskt arbete, i första hand riktat till förskola och grundskola men

även till gymnasieskola. Stadsbibliotekets och stadsdelsbibliotekens verksamheter berörs i stor utsträckning av omorganisationen och utvecklingsmöjligheterna för folkbiblioteken bör ses över i en gemensam översyn av Malmö biblioteksorganisation. Även samverkansformer mellan Stadsbibliotek och skolbibliotek bör ses över. Stadsarkivets berörs på olika sätt p.g.a. arkivbildning och arkivhantering ska följa arkivreglerna.

Planerade åtgärder inför omorganisationen Översyn av organisation av folk- och skolbibliotek. Stadsbiblioteket samverkar idag med stadsdelsbiblioteken framförallt avseende gemensamt bibliotekssystem och gemensamt utnyttjande av medier men också kring kommunikation och utveckling. Stadsbiblioteket ansvarar också för malmöbibliotekens digitala erbjudanden (t.ex. e-böcker) och utveckling. Det är svårt att se att omorganisationen kommer att ha någon negativ effekt på samarbetet på den nivå det bedrivs idag, även om nya kommunikationsvägar troligen behöver etableras. I det fall den nya organisationen medför färre övergripande ansvariga för biblioteksverksamheten kan samverkan och kommunikation t.o.m. underlättas. För att utnyttja folkbibliotekens fulla potential i arbetet med att bygga ett socialt hållbart Malmö, bör det övervägas/utredas hur en gemensam organisation/uppdragsgivare också för folkbiblioteken, ytterligare kan bidra till Malmö stads och malmöbornas utveckling. En samlad organisation stärker möjligheterna att prioritera resurser, öka samverkan, kommunikation med malmöborna och ge malmöborna likvärdig tillgång till biblioteks- och kulturverksamhet, utvecklingsmöjligheter m.m.

Samverkan med grundskola och förskola ligger idag framförallt på skol- och förskolenivå och består av klassbesök m.m. på Stadsbibliotekets barnavdelningar. Denna samverkan bygger till stor del på skolpersonalens intresse och initiativ, men också på aktiv kommunikation från Stadsbiblioteket riktad mot skolor och förskolor. Det finns dock inte någon reguljär strategisk samverkan med stadsdelarnas skolorganisationer kring hur folkbibliotek och skolbibliotek gemensamt kan arbeta för att stärka barns och ungas lärande. Strukturer för en sådan samverkan skulle behöva byggas upp.

Stadsbiblioteket får i och med omorganisationen förutsättningar att vara en bättre strategisk samarbetspartner till de nya skolförvaltningarna, när det gäller bl.a. bibliotekskompetens, utveckling, samarbeten, läsförståelse, litteraturkunskap, informationssökning m.m. Ett exempel på vad sådan samverkan kan leda till, är projektet Malmö Lärcentrum som Stadsbiblioteket driver i samarbete med Utbildningsförvaltningen. Enligt en nyligen genomförd utvärdering bidrar Malmö Lärcentrum starkt till att skapa möjligheter för Malmöbor att växa och utvecklas på olika sätt. För att underlätta och säkerställa möjligheterna till ökad samverkan med skolförvaltningarna skulle kulturförvaltningen kunna inrätta en ny särskilt samordnande tjänst som ansvarar för kontakterna med skolförvaltningarna och skolorna.

Kulturombud Kulturförvaltningen arbetar för ett nära samarbete med de nya förvaltningarna och för att kultur får en tyngre roll i stadsutvecklingen i den nya organisationen. Kulturförvaltningen vill poängtera vikten av att det finns kulturombud, på olika nivåer, i de nya stadsområdena. Kulturombuden blir en viktig dialogpart för samspelet mellan kulturförvaltning och stadsområden i kulturfrågor.

Samtliga kulturinstitutioner inom förvaltningen bedriver ett omfattande pedagogiskt arbete riktat mot skolorna. Kulturförvaltningen vill tillsammans med stadskontoret och de nya skolförvaltningarna finna nya samverkansformer mellan kultur och skola. Kulturen har stor betydelse för barns utveckling och det är angeläget att alla Malmös skolbarn ges möjlighet att ta del av det stora kulturutbud som kulturförvaltningen har att erbjuda. Det är viktigt att skapa en genomtänkt organisation i de nya skolförvaltningarna över åldersgränser, i samarbete med kulturförvaltningen för att garantera kulturens roll i skolan från förskola till gymnasiet. Kulturombud bör även finnas inom de nya skolförvaltningarna.

Sammanfattningsvis föreslås att kulturombud finns i de nya skolförvaltningarna och i de nya stadsområdena som en länk till kulturinstitutionerna. Med färre ansvariga nämnder och övergripande ansvariga kan kommunikation och samverkan underlättas och kulturförvaltningen hoppas på ett i framtiden närmare gemensamt utvecklingsarbete rörande kultur i Malmö.

Övrigt Stadsarkivet spelar en viktig roll för att säkerställa arkivbildning och arkivhantering i samband med stadens omorganisation. En sammanläggning av tio stadsdelar till fem och implementeringen av en ny skolorganisation, får stora effekter på arkivbildning och arkivhantering. De nya framtida myndigheterna ska kunna hålla allmänna handlingar i sådan ordning att de kan sökas och hittas, redan från början ingår i förändringsarbetet. Stadsarkivet kommer under 2013 att revidera de styrdokument som rör arkiv samt prioritera att ge råd och stöd åt de förvaltningar som berörs av omställningen.

Kulturförvaltningen kommer att bevaka vakanser med Stadskontoret så att inte eventuella vakanta tjänster/övertaligheter förbises.

Ansvar i brukar- och medborgardialog Kulturens betydelse för ett samhälles demokratiska utveckling har varit och är en av de bärande idéerna inom kulturförvaltningens verksamhet. Kulturförvaltningens verksamheter bidrar till att överbrygga de klyftor som människors olika ekonomiska förutsättningar skapar. Precis som Malmös nya organisation med tre separata facknämnder för förskola, skola och gymnasium är en åtgärd för att bygga ett socialt hållbart Malmö är en satsning på att bygga upp och förstärka den kulturella infrastrukturen i Malmö ytterligare en åtgärd.

Ökad tillgänglighet och nya målgrupper Kulturnämnden har de senaste åren prioriterat insatser och verksamheter som underlättar för fler att besöka kulturinstitutioner och ta del av olika kulturverksamheter. Ett sätt att öka tillgängligheten och att nå andra grupper av malmöbor är att satsa på ett förnyat kulturutbud. Kulturförvaltningen kommer 2014 att arbeta intensivt med att bredda och fördjupa sitt utbud vilket även inkluderar det digitala utbudet. Arbetet med områdesprogrammen och skapande skola har också gett nya besökare på institutionerna.

Dialogen med malmöborna och en mycket hög grad av brukarinvolvering i all strategisk verksamhetsutveckling är något viktigt att arbeta vidare med. Genom att involvera malmöborna i verksamheten ökar tillgängligheten och känslan av delaktighet. I framtagningen av en ny kulturstrategi har denna tanke varit en grundläggande utgångspunkt och dialogen med malmöborna är därför ett viktigt inslag i arbetet. 2013 genomförs förvaltningens andra övergripande kulturintresseundersökning inom tre år (den första genomfördes 2011) och resultatet av denna kommer att ge värdefull återkoppling vad gäller verksamhetens färdriktning. Kulturnämnden vill försäkra sig om att alla barn i Malmö får tillgång till kultur såväl under sin tid i förskola och skola som på sin fritid. Tillgång till kultur handlar både om eget skapande och att uppleva kultur. Den till hösten 2013 framtagna Barnkulturutredningen kommer ta fram metoder för att förverkliga en hållbar struktur för barnkultur.

Kulturmötesplatser I uppbyggnaden av en kulturell infrastruktur är de fysiska platserna en förutsättning. Diskussioner förs kring hur kulturinstitutionernas roll som demokratisk mötesplats också kan innebära en utgångspunkt för fler malmöbors möjlighet att erövra Malmös mer centrala delar och det kulturutbud som finns där. Kulturnämndens institutioner är viktiga mötesplatser för många malmöbor men fortfarande är det en stor del av befolkningen, särskilt de som bor i stadens utsatta områden, som vare sig besöker eller känner till kulturförvaltningens verksamheter. Det är viktigt att väcka dessa människors nyfikenhet och intresse för stadens kulturinstitutioner. Ett sätt att uppnå detta är att synliggöra verksamheterna, både fysiskt och digitalt, i ett gemensamt kulturstråk. En visuell sammanlänkning av institutionerna i stadsrummet och i det digitala rummet, skulle bidra till att göra verksamheterna synliga för fler malmöbor. Kulturförvaltningens lokaler kommer inom de närmaste åren, efter flera års renoveringar, underhållsarbeten och ny- och ombyggnationer, hålla mycket hög klass och vara i ypperligt skick för att ta emot fler nya besökare. Malmö Konsthall, med sitt läge vid Citytunnelstationen Triangeln, skulle kunna utgöra en passande utgångspunkt för ett tänkt kulturstråk. En viktig förutsättning för att en satsning på ett kulturstråk ska kunna genomföras är att den sker i samarbete med berörda verksamheter inom Malmö stad. I yttrandet avseende ny stadsområdesindelning och skolorganisation i Malmö, förslog Kulturnämnden 2012 att mångfunktionella mötesplatser vid knutpunkter i staden ska utvecklas. Enligt förslaget kan knutpunkterna med fördel variera vad gäller inriktning för att stimulera rörelse i staden, men den gemensamma nämnaren för knutpunkterna är att

de alla utgör en trygg, positiv, strukturerad, kreativ och generationsöverskridande miljö för alla malmöbor. Mötesplatserna ska kunna erbjuda något för alla, beroende på situation och behov. Mötesplatserna kan t.ex. innehålla medborgarservice, medborgarkontor, bibliotek, möjligheter till arbetsro för den som är trångbodd, läxhjälp och kreativa verkstäder. Exempel på samarbeten som kan utgöra en sådan knutpunkt är Mobilia, Norra Sorgenfri, STPLN/Stapelbäddsparken och det nya Kulturhuset i Hyllie. Kulturnämnden är villig att ta ett stort ansvar för dessa knutpunkter och utveckla dem i samspel med andra aktörer i Malmö. Det måste dock säkerställas att det finns ekonomiska medel och andra resurser för verksamheten.

Kulturförvaltningen

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör

Malmö stad Kulturnämnden 1 (1)

Datum 2013-03-28

Skrivelse till ordförande för Malmö Lives politiska styrgrupp Dnr: KN-KFÖ-2013-00735

Ilmar Reepalu, ordförande politisk styrgrupp Malmö Live

Kulturnämndens presidium skickade tillsammans med MSO presidium en förfrågan om ett möte med Malmö Lives politiska styrgrupp den 20 februari. Syftet är att diskutera Malmö Lives finansiering av den kommande verksamheten samt driftsorganisationen. Undertecknade ser gärna att mötet med styrgruppen planeras in snarast möjligt.

Daniel Sestrajcic Birgit Hansson Ordförande kulturnämnden Ordförande MSO

Malmö stad Kulturförvaltningen

Datum 2013-03-27

Vår referens Sara Mellander Nämndsekreterare

Status vad gäller motioner som bifallits, men ännu inte åtgärdats Dnr: KN-KFÖ-2008-03081 KN-KFÖ-2013-01120

Varje år redovisas för kommunfullmäktige status på motioner som bifallits men ännu inte åtgärdats. För kulturnämndens del rör det sig om två motioner (samma som de senaste åren) ”Herman Gotthardt” och ”Hundra år efter 1914”.

Hundra år efter 1914

Arbetet fortgår och program planeras på flera av förvaltningens institutioner. En grupp har bildats för att samordna dessa. Samarbete har även etablerats med Gatukontoret för aktiviteter i Pildammsparken med anknytning till Baltiska utställningen. En start för de olika programmen planeras till maj månad med en koncentration till parken under sommaren följt av bland annat utställningar under hösten. Kulturförvaltningen och Institutet för studier i Malmös historia vid Malmö Högskola ger i samverkan ut en antologi om Malmö 1914 där händelseutvecklingen nationellt och internationellt under året skildras ur ett Malmöperspektiv.

Herman Gotthardt

Kulturnämndens beslut 1999-03-24, enligt vilket kulturnämnden ämnar återkomma till kom- munfullmäktige med begäran om medel för ett konstverk till Herman Gotthardts minne i samband med beslut om ett framtida konstmuseum, kvarstår. Inga konkreta åtgärder har vidtagits i ärendet. Ärendet kommer snarast att överlämnas för behandling och diskussion till den så kallade Offkonstgruppen. Herman Gotthardts donation av sin 700 verk stora konstsamling till Malmö Konstmuseum är odiskutabelt en mycket betydande insats för Malmö. Hur denna generösa insats bäst kan högtidlighållas idag, 70 år efter donationen, är en fråga som lämpar sig för Offkonstgruppen att utreda.

Göran Larsson Cecilia Widenheim Museichef Konstmuseichef Från: Monica Cohn [mailto:[email protected]]

Skickat: den 19 mars 2013 10:11

Till: Kulturförvaltningen Kulturkansli; Felicia Fredriksson

Ämne: Att:Daniel Sestrajcic

Hej såg i City tidningen, 130222, en artikel om kulturkroner som vi kan söka.

Jag är ambasadör/ volentär på Viktoriateatern sedan några år tillbaka.

Tidigare drev Viktoria Retrofilm som båda jag, 62 år och min 26 åriga dotter ofta gick på. De visade filmer som gjort avtryck i historien, både banbrytande och konstnärligt gjorda.

För oss var det en naturlig mötesplats, vi båda är film och konstintresserade, så vi träffades där och för att se och sen prata om filmen.

Ekonomin för Viktoriateatern för att driva vidare Retrofilm har inte varit bra, så den lades ner.

Så därför hoppas jag på att ni kan bidraga med pengar till att vi åter kan få njuta av bra filmer som inte visas på de vanliga biografer mer.

Jag, min dotter och säkert många fler hoppas på en ny vår för Retrofilm igen.

Vänliga hälsningar Monica Cohn, medlem i Viktoriateatern

-----Ursprungligt meddelande-----

Från: [email protected] [mailto:[email protected]]

Skickat: den 18 mars 2013 10:59

Till: Kulturförvaltningen Kulturkansli

Ämne: Skriv till oss - Fråga

Namn:

Rebecka Askaner

E-post: [email protected]

[X] Kontakta mig via e-post

Meddelande:

Hej

Rebecka heter jag, och jag har en fråga som rör lokaler för scenkonst. Det är så att för någon månad sedan så var jag på ett möte med representanter från olika fria grupper i staden där Daniel Sestrajcic var med och pratade om lokaler för fria grupper i Malmö och hur man kunde lösa olika problem vad gäller rep-, förvarings- och spellokaler. Jag var där och representerade PotatoPotato tillsammans med två andra från gruppen.

Sedan dess har jag genom ett annat projekt kommit i kontakt med en mäklare som säljer fd Nyapostoliska kyrkan på Sorgenfrivägen, och jag tycker att det vore en utmärkt byggnad att göra om till en scen: själva kyrkorummet skulle bli scenrum och så finns det en ovanvåning som skulle kunna bli till loger och ett litet kontor - en utmärkt scen för att spela sådant som redan repats ihop på andra platser.

Byggnaden kostar 7 miljoner att köpa, och så behövs den ju renoveras för ändamålet, så jag undrar om det är möjligt att söka runt 10 miljoner (genom en grupp som ex PotatoPotato) för att genomföra ett sådant projekt? Eller om Malmö Stad skulle vara intresserade av att genomföra detta i samarbete?

Förstår att detta kan låta som ett vansinnesprojekt, men jag har svårt att föreställa mig en byggnad i Malmö som är så otroligt lämpad för scenkonst: högt i tak, otroligt bra läge, stora öppna ytor och en speciell plats som kan göras om till loger och kontor.

Ha en göttig måndag

//Rebecka Askaner

Handläggare: Sara Mellander Kulturnämnden

Förlorad arbetsförtjänst samt sammanträdesarvode för presidiemöten

Enligt Arvodesreglerna för förtroendevalda i Malmö, § 6, kategoriseras ett presidiemöten som förrättning vilket innebär att utbetalning av arvode samt förlorad arbetsförtjänst vid ett presidiemöte förutsätter ett beslut från nämnden. Malmö kulturnämnds presidium består av ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande. Kulturnämndens presidium håller regelbundet möten med MSO presidium, Stadsteaterns presidium samt Region Skånes kulturnämnds presidium. Kulturförvaltningen föreslår att dessa regelbundna möten alltid ska innebära förlorad arbetsförtjänst samt arvode och att kulturnämnden beslutar så. Däremot är presidiemöten utöver de tre beskrivna i föreliggande handling beroende av individuella nämndbeslut för att förlorad arbetsförtjänst samt arvode ska kunna utgå.

Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att bevilja att presidiets ledamöter vid möte med presidium vid MSO, Stadsteatern samt Region Skånes kulturnämnd erhåller både förlorad arbetsförtjänst samt arvode i enlighet med arvodesreglerna för förtroendevalda i Malmö stad samt att beslutet gäller retroaktivt för presidiemötet med Region Skåne den 7 mars 2013

Bilaga: Arvodesreglerna för förtroendevalda i Malmö stad

Kulturförvaltningen 2013-04-04

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör 1

Arvodesreglerna för förtroendevalda i Malmö stad

Ändr av kf 29/11 2007, § 196, bih 103, 17/6 2008, § 122, bih 69, 17/6 2008, § 121, bih 68, 28/10 2010, § 201, bih 123, 20/12 2010, § 267, bih 162, och 20/4 2011, § 68, bih 35.

Ändr av ks 30/4 2012, § 141.

Personkrets § 1 Dessa bestämmelser gäller om inget annat sägs för valda eller utsedda ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, nämnder och beredningar, utskott, kommittéer och arbetsgrupper tillsatta av kommunfullmäktige, av kommunstyrelsen, stadsre- visionen eller kommunal nämnd.

Arvoden och ersättningar § 2 Ersättning till förtroendevald kan utgå i form av årsarvode, sammanträdesarvode, inläsningsarvode, förrättningsarvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, rese- kostnadsersättning, och särskilda ersättningar enligt § 9. Arvodes- och ersätt- ningsnivåerna fastställs i särskild ordning av kommunfullmäktige.

Gällande nivåer på årsarvoden, sammanträdesarvoden och inläsningsarvode fram- går av bilaga. ./.

Årsarvoden § 3 Till ordföranden och vice ordföranden utgår årsarvode. Samtliga vice ordföranden erhåller ett arvode motsvarande 40 % av ordförandearvodet. I de fall kommun- fullmäktige utser även en andre vice ordförande i en nämnd skall förste vice ordförande erhålla ett arvode motsvarande 20 % av ordförandearvodet, och andre vice ordförande erhålla ett arvode motsvarande 40 % av ordförandearvodet.

För stadsdelsfullmäktige gäller att de nämnder som väljer en annan ordförande för det sociala utskottet eller motsvarande utskott än den som är ordförande i nämn- den, skall 20 % avräknas arvodet till nämndens ordförande. Detta belopp skall fördelas till ordföranden i nämndens sociala utskott eller motsvarande utskott.

Till ledamöter och ersättare i stadsdelsfullmäktige utgår ett fast årsarvode.

Sammanträdesarvode § 4 Sammanträdesarvode utgår till förtroendevald för bevistat sammanträde med de organ som han eller hon valts eller utsetts till enligt § 1.

2012-10 2

Vid sammanträde med nämnds beredning, delegation, arbetsutskott och liknande som enbart äger rum som förberedelse till nämndens sammanträde utgår inte arvode till ordförande och vice ordförande.

Sammanträdesarvode kan utgå i två nivåer, korttidsarvode, för sammanträden upp till och med fyra timmar och ett högre arvode för sammanträden som pågår längre än fyra timmar. För sammanträden som till någon del pågår efter kl 18.00 utgår det högre arvodet.

Arvode utgår även vid deltagande i partigruppmöte vid ett tillfälle med anledning av sammanträde med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, stadsrevisionen, nämnd, nämnds utskott samt nämnds beredning, vars huvudsakliga uppgift är att bereda beslutsärenden till nämnden.

Då nämnd och någon av dess delegation eller liknande avhåller sammanträden i en följd skall sammanträdena i ersättningshänseende betraktas som ett samman- träde. Samma sak gäller när nämnd avhåller mer än ett sammanträde under en och samma dag.

Inläsningsarvode § 5 Inläsningsarvode utgår till förtroendevald för sammanträden med kommunfull- mäktige, kommunstyrelsen, stadsrevisionen och övrig kommunal nämnd för varje bevistat protokollfört sammanträde.

För ledamöter och ersättare i stadsdelsfullmäktige utgår emellertid inte inläsnings- arvode.

Kommunstyrelsen får medge att inläsningsarvode får utgå även för protokollfört sammanträde med nämnds delegation eller arbetsutskott, då detta organ fattar be- slut med stöd av bemyndigande från nämnden.

Förrättningsersättning § 6 För deltagande i förrättning utgår arvode enligt samma regler som för deltagande i sammanträde. Ersättning förutsätter uppdrag och beslut från nämnden.

Med förrättning menas:

1. förhandling eller förberedelse för förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen,

2. överläggning med annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör,

3. sammankomst med kommunalt samrådsorgan,

4. sammankomst med intressentsammansatt organ,

2012-10 3

5. överläggning med utomstående myndighet eller organisation,

6. fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revisionsuppdrag.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst § 7 Utöver sammanträdesarvode kan ersättning utgå för förlorad arbetsförtjänst.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår vid bl a deltagande i sammanträde med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, stadsrevisionen eller nämnd, vid för- rättning, vid deltagande i kurser och konferenser, vid partigruppmöte inför kom- munfullmäktiges sammanträde och vid gruppsammanträde i anslutning till sammanträde med nämnd, nämnds utskott samt nämnds beredning vars huvudsakliga uppgift är att bereda beslutsärenden till nämnden.

Ersättning kan utgå för faktisk förlorad arbetsförtjänst/inkomstförlust upp till 7,5 x gällande prisbasbelopp. Härvid förutsätts att den förtroendevalde vidkänns in- komstavdrag/inkomstbortfall i sin ordinarie sysselsättning. Ersättning kan utgå för maximalt 8 timmar per dygn.

Frågor om ersättning för faktisk förlorad arbetsförtjänst utöver 7,5 x gällande prisbasbelopp, samt begäran om ersättning för längre tid än 8 timmar per dag prö- vas i det enskilda fallet av arvodeskommittén efter framställning.

Förtroendevald skall lämna intyg som visar storleken på den arbetsförtjänst som förloras i samband med fullgörande av förtroendeuppdrag. Intyget skall lämnas i januari varje år och vid ändrad inkomst.

Ersättning för respektive sammanträde skall vara begränsat till två timmar utöver sammanträdestiden. Ersättning utgår även vid sammanträde under betald semes- ter.

Förtroendevald som är egen företagare skall lämna intyg från någon i förhållan- dena väl insatt och opartisk person för att få ersättning för förlorad arbetsförtjänst, exempelvis revisor eller motsvarande.

Kostnadsersättning, m m § 8 Vid förrättning utanför kommunen får förtroendevald resekostnadsersättning, re- setillägg och traktamente enligt kommunens resebestämmelser.

Särskilda ersättningar § 9 Förtroendevald som i samband med fullgörandet av sitt uppdrag får kostnader för barntillsyn kan få ersättning av vederbörande nämnd.

2012-10 4

Samma sak gäller förtroendevald med funktionshinder för kostnader för ledsagare till och från sammanträde eller annan förrättning, eller vid hjälp med inläsning av handlingar.

Särskild ersättning för förlorade pensions- och semesterförmåner § 10 Förtroendevald har rätt till ersättning för styrkt förlorad pensions- och semester- förmån som uppkommit i anledning av fullgörande av förtroendeuppdrag.

Ersättning vid olycksfall § 11 Kommunens förtroendevalda omfattas av trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) såvida ersättning för uppdraget inte utges av annan än den kommunala huvudmannen. Försäkringen gäller för olycksfall som uppkommer i samband med den förtroendevaldes verksamhet inom det verksamhetsområde för vilket han ut- setts samt för färdolycksfall, d v s skador som inträffat vid färd till eller från sådan verksamhet.

Allmänna bestämmelser § 12 Fast arvode, förrättningsersättning, inläsnings- och sammanträdesarvode samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår inte till kommunalråd, politisk sekreterare och andra politiker som fullgör uppdraget på heltid eller minst 40 procent av heltid.

§ 13 Arvoden och särskild ersättning utbetalas månadsvis i efterskott.

Årsarvode utbetalas innevarande månad.

§ 14 Frågor om tolkning av arvodesbestämmelserna behandlas av arvodeskommittén. Efter kommitténs bedömning hänskjuts sådan fråga till kommunstyrelsens avgö- rande.

2012-10 5

Bilaga

Nämnd/dyl Aktuella belopp per månad

Kfm, ordf 18319 Kfm, 1:e vice ordf 7378 Kfm, 2:e vice ordf, (20%) 3664 Valberedningen 795 Valberedningen, vice 319 KR, Finansroteln 69075 KR, övriga 61103 Adm stöd, KF-grupperna 34166 Gruppled KF 5085

Grupp 1 SDF, inkl socialt utsk, ordf 11547 SDF, 1:e vice 2309 SDF, 2:e vice 4620

Grupp 2 Teknisk nämnd, ordf 6529 Teknisk nämnd, 1:e vice 1308 Teknisk nämnd, 2:e vice 2613 SBN ordf 6529 SBN, 1:e vice 1308 SBN, 2:e vice 2613 Utbildningsnämnden, ordf 6529 Utbildningsnämnden, 1:e vice 1308 Utbildningsnämnden, 2:e vice 2613 Miljönämnden ordf 6529 Miljönämnden, 1:e vice 1308 Miljönämnden, 2:e vice 2613 Fritidnämnden, ordf 6529 Fritidsnämnden, 1:e vice 1308 Fritidsnämnden, 2:e vice 2613 Kulturnämnden, ordf 6529 Kulturnämnden, 1:e vice 1308 Kulturnämnden, 2:e vice 2613 Servicenämnden, ordf 6529 Servicenämnden, 1:e vice 1308 Servicenämnden, 2:e vice 2613 Sociala resursnämnden, ordf 6529 Sociala resursnämnden, 1:e 1308 vice Sociala resursnämnden, 2:e 2613 vice

2012-10 6

Grupp 3 Stadsrevisionen, ordf 3658 Stadsrevisionen, vice 1463 Valnämnden, ordf 3658 Valnämnden, 1:e vice 732 Valnämnden, 2:e vice 1463 Överförmyndaren, ordf 3658 Överförmyndaren, 1:e vice 732 Överförmyndaren, 2:e vice 1463 Förtroendenämnden, ordf 3658 Förtroendenämnden, 1:e vice 732 Förtroendenämnden, 2:e vice 1463

För ledamöter och ersättare i stadsdelsfullmäktige utgår ett fast arvode om 7857 kr/år.

Sammanträdesarvoden

Korttidsarvode, sammanträde upp till och med fyra timmar 459 kr

Arvode för sammanträde som pågår längre än fyra timmar, eller för sammanträde som till någon del pågår efter kl 18.00 786 kr

Inläsningsarvode 263 kr

2012-10

Handläggare: Sara Mellander Kulturnämnden

Förlorad arbetsförtjänst samt sammaträdesarvode för medverkan i BUFF

Vid BUFF filmfestival, mars 2013, utgjorde Marcelo Arce Castillo (S), förste vice ordförande samt Peter Österlin (M), andre vice ordförande, medlemmar i juryn. Kulturförvaltningen föreslår att det för Marcelo Arce Castillo samt Peter Österlin utgår förlorad arbetsförtjänst samt arvode för deras medverkan i arbetet under BUFF.

Förslag till beslut

Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att bevilja arvode samt förlorad arbetsförtjänst för Marcelo Arce Castillo samt Peter Österlin för sitt arbete under BUFF filmfestival 2013 i enlighet med arvodesreglerna för förtroendevalda i Malmö stad.

Kulturförvaltningen 2013-04-04

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör

Handläggare: Sara Mellander Kulturnämnden

Förlorad arbetsförtjänst samt arvode för medverkan i möte med Riksförbundet Sveriges Museer

Peter Österlin deltog den 6 mars 2013 i ett möte med Riksförbundet Sveriges Museer. Kulturförvaltningen föreslår att det för mötet utgår arvode.

Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att bevilja arvode för Peter Österlin för mötet med Riksförbundet Sveriges Museer, 6 mars 2013 i enlighet med arvodesreglerna för förtroendevalda i Malmö stad.

Kulturförvaltningen 2013-04-04

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör

Handläggare: Sara Mellander Kulturnämnden

Förlorad arbetsförtjänst samt arvode för medverkan i möte med Moderna Museet

Kulturnämndens presidium har haft möte med Moderna Museet den 7 mars 2013. Deltagare var Daniel Sestrajcic (V) samt Peter Österlin (M). Kulturförvaltningen föreslår att det för mötet utgår förlorad arbetsförtjänst samt arvode.

Förslag till beslut

Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att bevilja förlorad arbetsförtjänst samt arvode för Daniel Sestrajcic samt Peter Österlin för mötet med Moderna Museet den 7 mars i enlighet med arvodesreglerna för förtroendevalda i Malmö stad.

Kulturförvaltningen 2013-04-04

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Malmö stad Malmö Kulturstöd

2013-04-04

Till Kulturnämnden

Malmö stads kulturstipendier 2013

Efter beredning i kulturstödsutskottet 2012-04-03 föreslås stipendiater enligt bilaga (läggs på bordet vid nämndsammanträdet).

Årets totala stipendiesumma är enligt fastställd budget 420 tkr. För 2013 föreslås 12 stipendier à 35 tkr utdelas, varav 10 stipendier för konstnärlig utveckling och 2 stipendier för värdefulla insatser (oförändrat jämfört med föregående år).

Utdelningen av kulturstipendierna sker i Rådhuset den 30 maj kl 11.00.

Bestämmelser Malmö stads kulturstipendier delas ut till enskilda personer för insatser i Malmös kulturliv och för att - i förtroende - bidra till fortsatta insatser. En person kan endast tilldelas respektive stipendium en gång. Stipendierna är av två slag:

Stipendier för konstnärlig utveckling Dessa stipendier riktas till personer som står i början av sin konstnärliga bana för att främja den enskildes utveckling inom det kulturella området. Ändamålet för sökt stipendium skall tydligt anges i ansökan. Dessa stipendier kan endast sökas av enskild utövare för egen räkning. Stipendium kan endast beviljas person som är folkbokförd i Malmö. Varje år skall minst 8 stipendier delas ut.

Stipendier för värdefulla insatser Dessa stipendier riktas till personer som under lång tid gjort en värdefull insats i Malmös kulturliv. Stipendierna kan ej sökas för egen räkning. Förslag till stipendiat - nominering - kan lämnas av privatpersoner och av organisationer och institutioner inom kultursektorn i Malmö. Varje år skall 2 stipendier delas ut.

Kulturnämnden föreslås besluta

att fördela Malmö stads kulturstipendier 2013 i enlighet med kulturstödsutskottets föreliggande förslag.

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Stipendieförslag2012

FÖRSLAG TILL MINNESMÄRKE ÖVER MALMÖARTISTER PÅ DAVIDSHALLSBRON – ”WAY TO GO” AV ÅSA MARIA BENGTSSON - UPPDRAG FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF 2008-04-24 § 47)

FÖRSLAG TILL BESLUT Kulturnämnden föreslås besluta att godkänna Åsa Maria Bengtssons förslag ”Way to go” som konstnärlig gestaltning av uppdraget Minnesmärke över Malmöartister att godkänna investeringskostnaden om 3 200 tkr, drifts- och kapitalkostnaden om 180 tkr och förslag till fortsatt genomförandeprocess samt att föreslå Kommunstyrelsen att bevilja Kulturnämnden en ökad investeringsram om 3 200 tkr och ett ökat kommunbidrag med 180 tkr år 2014 för att täcka drift- och kapitalkostnader

Malmö den 1 mars 2013

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör

Handläggare: Gunnar Ericson, Gatukontoret

ÄRENDET 1.Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat att uppföra ett minnesmärke över Malmöartister och uppdragit åt Kulturnämnden att i samråd med Tekniska nämnden bereda ärendet vidare. Inom ramarna för detta ansvar togs ett tävlingsprogram fram som sedan godkändes av både Kulturnämnden och Tekniska nämnden våren 2012. I programmet angavs att en tävling skulle genomföras. Som område för tävlingen valdes Davidshallsbron efter gågatan.

En särskild bedömningsgrupp tillsattes under ledning av Kulturnämndens ordförande Daniel Sesjtrajcic. I bedömningsgruppen ingick ytterligare politisk representation, ledamöter utesedda av referensgruppen för offentlig konst samt externt utsedda ledamöter. 5 konstnärer inbjöds till tävlingen - Christian Andersson Malmö, Åsa Maria Bengtsson Malmö, Jennifer Forsberg Eljaröd, Vassil Simittchev Malmö samt Magnus Wallin Malmö. Tävlingen resulterade i att Åsa Maria Bengtssons förslag ”Way to go” utsågs till vinnare. Bedömningsgruppen rekommenderade enhälligt förslaget för genomförande. Bedömningsgruppens beskrivning och kommentar var följande: I offentligheten och dess ”strålkastarljus” intar den röda mattan en laddad och symbolisk betydelse. Den ger oss associationer till fest och till framgång – någon gång också till en minnet av en katastrofal entré eller sorti. Med denna matta som attributet som intar rummet kompletteras verket med 19 känsligt gestaltade personliga ”minnesmärken”. För var och en av artisterna står ett par skor – snarlika de som de använde på scenen. De står vid sidan av den röda mattan (som de ju har lämnat) och leder tankarna till de personer som en gång ägde dem. De står vid brons räcke och riktar sig mot den plats som en gång var så viktiga för dem. Genom detta grepp ges ”minnet” av den enskilde artisten flera dimensioner och gör att de åter träder fram inför betraktarens inre i all sin styrka och i sin förgänglighet.

Resultatet av tävlingen har visats och ställts ut för malmöborna – dels genom en utställning i stadshusets foajé dels som en skärmutställning på Davidshallsbron. Utställningarna öppnades i samband med offentliggörandet av tävlingen den 14 december 2012. Bedömningsgruppen sammanfattade sin motivering som följer: ”Den sceniska gärningen är starkt offentlig och euforiskt självbekräftande samtidigt som den är utlämnande och nästan förtärande för den egna personligheten. Att gestalta den bredden och det djupet utgör kärnan i det vinnande förslaget. Samtidigt har förslaget ett varmt och sant mänskligt djup som kommer att glädja och beröra Malmöbon. Den röda mattan och de kvarlämnade skorna har fått sin självklara tolkning och gestaltning.” Det vinnande förslaget ”Way to go” av Åsa Maria Bengtsson redovisas i bilaga 1.

2. Genomförda utredningar Efter tävlingens avgörande har en mer detaljerad analys och utredning av genomförande och kostnader utförts av Gatukontoret (och redovisats i referensgruppen för offentlig konst). Följande punkter har ingått i denna utredning. - Brons markbehandling och beläggning.

- Vattenfall – tekniska förutsättningar - Montering av skor och fundament därför - Teknik – i första hand ljus - Information - Tillkommande artister

Brons markbehandling och beläggning. Konstverket innefattar ny markbeläggning på hela bron – som del i den konstnärliga gestaltningen. Överbyggnaden på bron är endast 80 mm tjock vilket medför att nya granitplattor dimensioneras med tjockleken 50 mm. Det är möjligt att göra mindre justeringar av markbeläggningens höjdsättning mitt på bron där ”mattan” läggs ut samt i anslutning till fundamentet för skorna som placeras efter brons sidor. Fundamentet utförs i granit och är högre än brons anslutande kantbalk. Gatukontoret har undersökt befintliga plattors hållbarhet och konstaterat att det inte är aktuellt med underhållsinsatser (utbyte) av dessa förrän efter 2025. En ny kostnadsberäkning har gjorts för markbeläggningen (kostnaden fanns med i offert lämnad av konstnären dec 2012) och har tagits med i kostnadsberäkningen nedan. Vattenfall – tekniska förutsättningar Bedömningsgruppen anmälde en reservation angående genomförande av föreslaget vattenfall. Fortsatt utredning har visat att marken där vattenfallets teknik skulle kunna installeras tyvärr är full av ledningar. Det avser trottoaren vid Drottninggatans norra sida och söder om kanalen. Av det skälet rekommenderas att vattenfallet inte utförs. Kostnaden för ledningsflytt är mycket hög. Montering av skor Den föreslagna monteringstekniken där skorna ”stiftas och gjuts fast” i den föreslagna 50 cm breda frisen av granit bedöms som tillräckligt säker. Bron är dessutom en av Malmös mest besökta offentliga platser och har en god ljussättning. Katterna på Södertulls trappor har motsvarande monteringsteknik och har inte stulits/vandaliserats under sina 10 första år. Teknik – i första hand ljus Ljussättning (av skorna) kan anslutas till befintlig gatubelysning och monteras i broräckets följare (den undre) som föreslagits av konstnären. Ljusinstallationen förbereds för att minnesmärket får fler ”minnesmärken” så småningom. Ljussättning under bron av värnets nordvända vägg nära vattenyta kan utföras enligt förslaget. Information Konstnären ansvarar för informationsinsamling och beskrivning av själva verket men också en kompletterande beskrivning av de 19 olika utsedda artisterna. Kompletteringar (till tidigare beslutsunderlag redovisat i Kulturnämnden) avser artisternas mer specifika

förhållande till Malmö och för dem viktiga platser/händelser i Malmö. Utgångspunkten är att varje enskilt par skor riktas mot en plats i Malmö av betydelse för artistens gärning. Denna information skall dels finnas tillgänglig på Malmö stads Konstkompass (se hemsida eller www.konstkompassen.se ) men också kunna hämtas hem via mobiltelefon i anslutning till respektive verk/minnesmärke. Tillkommande artister Minnesmärket får 19 utsedda artister när verket står klart. Minnesmärket har plats för ytterligare 21 artister. Kulturnämnden utser nya artister vart fjärde år enligt tidigare beslut. Gatukontoret tillsammans med konstnären har gjort en översiktlig kostnadsberäkning för hur mycket kompletteringar kan kosta. Om fyra nya artister utses blir kostnaden sammantaget cirka 120 tkr till 150 tkr vilket ger en a-priskostnad på cirka 35 tkr.

3. Kostnader Den offert som konstnären lämnade i anslutning till slutinlämningen har reviderats med anledning av fortsatt utredningsarbete (enligt ovan) och har kompletterats med övriga kostnader som redan har upparbetats under tävlingsfasen. Kostnadsberäkningen innefattar följande poster: a. Genomförd tävling och utställning 320 tkr b. Konstnärligt arvode, konstnärens utredningar 350 tkr c. Projektering mark och teknik (utöver konstnärens arbete) 75 tkr d. Konstverk, ”skor med sockel”, ”matta”, ljussättning, oförutsett 10 % 1 305 tkr e. Konstverk – markbeläggning utöver matta, montering 820 tkr f. Projektledning, administration, byggherrekostnader mm 170 tkr g. Oförutsett (15 % på posterna c, e och f) 160 tkr

Summa (exkl. moms) 3 200 tkr Investeringskostnaden blir därmed 3200 tkr i prisläge jan 2013. Skötselkostnaderna (Tekniska nämndens ansvar)för verket har beräknats till 30 tkr och räntekostnader till 150 tkr per år. Inga avskrivnings kostnader uppstår då konstverk inte skrivs av. Den sammanlagda drifts- och kapitalkostnaden blir därmed 180 tkr.

4. Förslag till genomförande Efter Kulturnämndens godkännande och Kommunstyrelsens beslut om finansiering av ”Minnesmärket över Malmöartister” föreslås att Kulturförvaltningen uppdrar åt Gatukontoret att leda arbetet med genomförande. Tekniska nämnden (TN delegation 1) beslutar parallellt om upplåtelse av allmän platsmark för verket innan ärendet förs till Kommunstyrelsen för beslut om finansiering. Förutsatt KS-beslut innan sommaren 2013 kan verket vara på plats maj 2014.

Bilaga 1: Åsa Maria Bengtssons förslag ”Way to go” Ljusprojektion (syns när det blivit mörkt) med ett långsamt vattenfall

Blästrat mönster i flammad röd Vångagranit. Det blästrade mönstret fylls med röd vägmarkeringsfärg

Way to go Förslag till Minnesmärke över Malmöartister Davidhallsbron, Malmö Konstnär Åsa Maria Bengtsson

Nitton Malmöartister från olika tidsepoker, med vari- händer. Jag har använt mig av marockanska kakel- erande sceniska yrken ska hedras med ett minnes- plattor som förlaga och skapat ett mönster som märke på Davidhallsbron i Malmö. På grund av den genom upprepning bildar ett större sammanhang. Den stora bredden i urvalet av artister och deras olika röda mattan sträcker sig över bron, viker av mot personligheter har jag valt att utforma minnesmärket värnet och får en avslutning på värnets vägg i form av både på ett humoristiskt, lustfyllt sätt och samtidigt en projektion. med ett kontemplativt, magiskt uttryck.

Titeln ”Way to go” syftar på den ”röda mattan” som Skor gjutna i brons rent faktiskt är ett gångstråk, men också symboliserar Varje artist får sina egna skor, utvalda med tanke på entrén och höjdpunkten i ett liv som artist. Mattans artistens verksamhet och personlighet. Skorna långa sträckning omfamnar bron och får en avslut- kommer att stå i olika poser och vara riktade åt olika ning i ett vattenfall som på kvällstid transformeras till håll. Varje par skor pekar mot en plats som varit en magisk, flytande matta. Sortin; att stiga av scenen, betydelsefull för artisten eller där hon/han har haft sin symboliseras av skorna i brons, som är placerade höjdpunkt i karriären. Det är så vi vill minnas dem. längs brons två sidor på en upphöjd sockel av grå Artisten får också en bronsskylt med namn, årtal och granit. yrke, som monteras på stenen. På varje sida finns en större bronsskylt med information om konstverket. ”Way to go” kan översättas till svenska med ”bra Förslagsvis kan betraktaren få information om varje gjort”, vilket kan appliceras på alla de framgångrika person genom sin mobiltelefon via en QR-kod som och minnesvärda artister som hedras här. kopplas till Malmö kommuns hemsida.

Röd Matta På resten av bron läggs ett mönster, som en grovt Detalj, mönster med gesten som utgångspunkt Utgångspunkten för den röda mattan i mitt förslag är pixlad bild. Motivet är en uppförstorad detalj ur gesten; den teatrala, den musikaliska, den mattan. När ytterligare artister ska hedras gjuts nya filmiska osv. Gesten materialiseras i mattan i form av skor och nya skyltar sätts upp.

Way to go © Åsa Maria Bengtsson 2012 Ett urval av artister

Illusionisten Hector El Necos skor Git Gay som var nöjeslivets ledande riktas mot Latinskolan i Malmö där han primadonna får högklackade skor som Way to go gick i andra ring och hade sitt första pekar mot Victoriateatern där hon framträdande inför publik helt i egen debuterade 1947. Teknisk beskrivning regi år 1917. Han bokade aulan för den hiskeliga summan av 25 kronor. Det Eva Remaeus arbetade med musik- Matta blev utsålda hus med 500 elever, som teatergruppen Oktober på 70-talet och Blästrad och flammad röd Vångagranit. var och en betalade 25 öre. Nettot blev gjorde det oförglömliga barn program- Mönstret fylls med Pavex således 100 kronor, vilket var ett met Fem myror är fler än fyra elefanter Kulör: Mörkröd fantastiskt gage på den tiden. Hans tillsammans med Magnus och Brasse. Dimension på sten: 300x300 mm H: 50 skor bör ha en magisk touch medan Hennes träskor riktas mot Jägersro där cirkusdirektören Trolle Rhodin möjligt- SVT låg då eller alternativt Victoria- Ljusprojektion vis får cirkusstövlar. teatern som hon var med att ockupera. Profilstrålkastare (placeras under bron på Skylt i brons motsatt sida) Till Östen Warnebring passar det med Oscar Winge har en självklar riktning Gobo myggjagare och eventuellt är platsen mot Hipp medan Edward Persson Storlek projektion: 2200x1500 mm för honom Sydsvenskan som då låg på tittar mot barndomshemmet på Östergatan och där han började sitt Mjölnaregatan vid Triangeln. Skor arbetsliv som springpojke. Gjuten brons Patinering med linolja inbränd på ytan Monterade på grå granitsockel med polerad yta Dimension på sten: 500x1500 mm H: 130 mm

Stenläggning övrig bro Grå flammad granit bildar ett mönster i den röda Vångagraniten

Ljussättning skor HLS Gen 4 handrail Lightning system Små LED-ljus som monteras i befintligt räcke Ledningar dras inne i räcket

QR-kod

Way to go © Åsa Maria Bengtsson 2012

2013-04-04

Handläggare: Ivana Baukart

Kulturnämnden

Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Malmö ÖP2012 Inledning Stadsbyggnadskontoret översände 2013-02-04 utställningsförslag till ny översiktsplan för Malmö ÖP2012 för kännedom och yttrande. Yttrande ska vara stadsbyggnadskontoret tillhanda senast den 8 maj 2013. Sammanfattning ÖP 2012 är en långsiktig stadsbyggnadsvision som sträcker sig två decennier framåt i tiden. De övergripande målen för Malmö 2032 är att staden ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Översiktsplanen grundar sig i samverkan mellan de tre hållbarhetsaspekterna för utveckling av en robust och långsiktigt hållbar stadsstruktur. ”Malmö ska vara en nära, tät och funktionsblandad stad- en grön stad med ett trafiksystem som sätter människan i fokus. Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling att skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser för alla. Malmö ska tillsammans med Köpenhamn och Lund fungera som motor i Öresundsregionen för att stärka konkurrenskraften.” Planen beskriver inriktningen mot ett fördjupat samarbete mellan förvaltningarna inom Malmö stad, vilket är mycket positivt. Det finns också öppenhet för nytänkande och flexibilitet vilket är framgångsfaktorer för genomförandeprocessen. Hållbarhet är med all rätta bärande i visionen om Malmös utveckling. Den ekologiska aspekten får ett stort utrymme, ibland på detaljnivå, medan de sociala och ekonomiska aspekterna får stå tillbaka något. Detta är olyckligt med tanke på att de sistnämnda är stora utmaningar för Malmö. Till de tre nämnda perspektiven vill kulturförvaltningen även lyfta det kulturella perspektivet. Kulturförvaltningen har valt att i sitt svar fokusera på det som förslagsvis bör förändras på något sätt. Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår Kulturnämnden att avge yttrande enligt förslag i ärendet samt att sända yttrandet till stadsbyggnadskontoret

Förvaltningens förslag till yttrande Malmö 2032 en stadsbyggnadsvision Kulturförvaltningen är positiv till stadsbyggnadsvisionen. En stad med mod är en förutsättning för innovation och kreativitet, inte bara för ett livskraftigt näringsliv, utan även för att ge människor förutsättningar att finna livslust och kunna forma sina liv. Fantasi, skaparkraft och intressanta mötesplatser, ”lekplatser”, möjliggör dialog och utveckling- det kan vara mellan grannar i ett kvarter eller mellan invånare från olika delar av Malmö som har gemensamma intressen. Redan idag 2012 har Malmö, liksom många stora städer, en stor andel enpersonshushåll. Detta måste beaktas på flera sätt för att uppnå visionen om hållbarhet. Malmö är idag en ung stad, och den kommer att ha en allt större andel unga de kommande åren. Med tanke på utvecklingen fungerar det inte längre att, som man traditionellt har gjort, se unga som en marginell grupp. Staden måste förhålla sig till sin befolkning där de unga snart är i majoritet Ny teknik kan ge med medborgarna upplevelser och möjligheter till medskapande och inflytande ute i stadslandskapet. I den förtätning av staden som föreslås, finns en risk att den kreativitet och innovation som eftersträvas motverkas. Om förtätningen innebär att billiga ytor och lokaler för konstnärlig verksamhet byggs bort och att hyrorna blir så höga att kreativa skapare tvingas iväg finns risken att den kreativa verksamheten tvingas iväg till andra städer eller så långt från stadskärnan att den inte får någon påverkan på stadslivet. Detta är något som måste beaktas redan nu när områden som t.ex. Norra Sorgenfri och hamnområdena omgestaltas. När det gäller ambitionen att öka tillgängligheten till olika former av service i närmiljön måste det finnas en vaksamhet så att detta inte skapar en annan form av segregation i form av småbyar i staden- viket å ena sidan är mycket tilltalande och positivt, men som å andra sidan kan minska den eftersträvade läkningen och länkningen av staden. Övergripande mål Kulturförvaltningen håller med om att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo, besöka och verka i. Det är dock viktigt att beakta att relationen mellan de tre hållbarhetsaspekterna är långt mer komplex än vad som återges här och symbiosen mellan dessa bör stärkas ytterligare. Kulturens roll bör därför beaktas i all stadsutveckling. Kulturförvaltningen håller med om att människors välbefinnande, sociala och fysiska hälsa är viktiga aspekter att beakta, liksom sociala innovationers betydelse. Om möjligt bör vikten av dessa betonas ännu mer. Vidare är det bra om man även i planeringsstadiet inte håller den fysiska miljön och de sociala aspekterna åtskilda från varandra utan att man istället hittar nya former för dessa att samverka redan från starten.

2

Prioriterade inriktningar Bygg för närhet Det är positivt med en tätare stad med fler möjligheter till kommersiell service och handel i anslutning till bostäder, men det är inte tillräckligt. Kulturförvaltningen ser gärna till att det även finns utrymme för icke kommersiell verksamhet i form av olika och annorlunda mötesplatser, i nära anslutning till bostäder. Bygg blandad stad för ett rikt stadsliv Kulturförvaltningen föreslår att det i bebyggelsen planeras in lokaler för Open Office d.v.s. lokaler dit man kan komma och arbeta, kanske någon dag i veckan för de som annars långpendlar, de som vill jobba med ett projekt tillsammans med andra, enskilda företagare som kan komma tillfälligt eller hyra in sig, möta andra etc. STPLN har etablerat HUB:en som fungerar på det viset. Där kan man bygga sin arbetsplats med enkla bockar och bordsskivor, det finns internet och man kan köpa kaffe. Open Office är ett klimatsmart alternativ som skapar mötesplatser. Genom Open Office kan man välja att jobba i en annan stadsdel än där man bor för att få omväxling eller för att knyta kontakter och finnas med i en gemenskap. Regional Motor för grön tillväxt och sysselsättning Kulturförvaltningen föreslår att Malmö även ska vara en Regional motor för kreativa och kulturella näringar för tillväxt och innovation. Detta mot bakgrund av den befintliga och växande sektorn i Malmö. Dessutom nämns just nu kreativitet som en viktig del för Malmö som hållbar stad. I Malmö finns redan Media evolution etablerat samt satsningar som t.ex. Medea. Förstärk öresundsregionen som motor för grön tillväxt ”Samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun ska fördjupas bland annat genom gemensamt visions- och utvecklingsarbete”, sägs det i planen. Detta är naturligtvis både angeläget och positivt. Dock menar kulturförvaltningen att det är viktigt att även se andra kommuner och regioner som värdefulla samarbetspartners. När det gäller de kreativa och kulturella näringarna kan Helsingborg, Landskrona, Ystad, Hässleholm och Kristianstad anges som intressanta. Även om geografisk närhet kan kännas som självklart i valet av samarbetspartners, är unik kompetens och specifika satsningar minst lika viktiga för att etablera framgångsrika samarbeten. Film/crossmedia satsningar är ett sådant område där Malmö har en hel del att vinna i samarbete med Ystad, Helsingborg och Hässleholm samt även med region Blekinge. ”I ett större regionalt sammanhang ska Öresundsregionen dra nytta av Fehmarn Bält förbindelsen och utveckla ett samarbete med Hamburg.” Detta är relevant och viktigt, men kan kompletteras med att ett närmare samarbete bör etableras med region Blekinge och kommuner i Blekinge för att dra kunna dra nytta av deras kontakter i Baltikum samt Polen och Kaliningrad. På det sättet stärks Malmö och Öresundsregionens position som nav i norra Europa. Fortsätt att bygga attraktiv stad Här borde ett resonemang tillföras om hur entreprenörskap, kreativitet och innovation kan stimuleras i skolmiljö, och hur skola/högskola/näringsliv kan knytas samman på ett sätt som ökar möjligheterna för unga att finna vägar till utbildning och arbete.

3

Gör plats för ett mångsidigt näringsliv I tillväxtsammanhang borde marknadsföringen av Malmö fokusera på profilområdet kreativa näringar i stället för nya media. Det är en något bredare begrepp som kan inkludera ett antal av de nämnda profilområdena samtidigt som det lämnar utrymme för utveckling av nya. Kulturförvaltningen vill vidare påtala vikten av att det finns lokaler för de kreativa och kulturella branscherna med en hyresnivå som möjliggör att denna sektor finns kvar som en dynamisk kraft i staden. Förutom hyresnivån finns det en efterfrågan på lokaler som är tåliga och inte färdiginredda utan kan klara t.ex. färg, vatten, gjutning, och som kan förändras efter de behov som finns i samband med olika projekt. T.ex. kan lokaler som håller för låg standard för flertalet verksamheter ibland vara mycket attraktiva för kreativa processer då man kan experimentera utan att vara rädd om ytmaterial osv. Staden som kulturell och demokratisk arena Skapa fler och bättre mötesplatser ”Ett över hela staden fördelat utbud av idrotts-, och fritidsanläggningar och kulturinstitutioner är också väsentligt”. Kulturförvaltningen är tveksam till om det är renodlat positivt. Det är viktigt att det finns ett lokalt utbud av kvalitativa fritids- och kulturaktiviteter i människors boendemiljö, men samtidigt ger skillnader i kulturutbudet anledning till rörelse i staden. Kulturförvaltningen vill i ett vidare perspektiv eftersträva en mindre traditionell definition av mötesplatser för kultur. Det är inte säkert att behovet av kulturaktiviteter i närområdet tillmötesgås genom tillhandahållande av traditionella kulturinstitutioner. I stället är moderna, öppna, mångfunktionella mötesplatser ett bättre alternativ för skapandet av ett rikt och dynamiskt kulturutbud i närområdet. I stadens arbete med att skapa fler och bättre mötesplatser blir det allt viktigare att vidareutveckla förvaltningsövergripande, korsbefruktande planering för att hitta nya vägar till mötesplatser i det ”fjärde rummet”. När det gäller kulturinstitutioner ska dessa vara en angelägenhet för hela staden, och kan även vara geografiskt närvarande på olika sätt, men det är inte heller realistiskt att fördela dessa jämt över staden. Arbeta för trygghet och jämställd i stadsrummet Det är viktigt att stimulera till att torgytor aktiveras för att dessa ska bidra till en levande och positiv miljö – inte minst torghandel med närproducerade varor ger estetiska upplevelser, är positivt för miljön, och skapar liv och rörelse. Däremot kan inaktiva tomma torg ge en känsla av ödslighet, ensamhet och obehag. Verka för en hälsosam stad Kulturförvaltningen menar att en utveckling av kultur/kulturmiljö/natur- upplevelser borde utvecklas för att få fler att tycka att det är stimulerande, kul och tryggt att vistas i naturen, så att inte endast de redan naturvana lockas. Genom ny teknik kan man t.ex. se vad räven har för sig i sin nya lya, hur ekorren bor, vilka insekter och djur bor på en till synes tom rivningstomt osv. Även parkerna skulle kunna erbjuda fler aktiviteter t.ex. boule, badminton, hyra av solstolar, organiserade promenader, guidade vandringar, något som även skulle ge möjligheter till nya kontakter samt grund för 4

affärsmässig verksamhet som kan generera ökad sysselsättning. Dessutom kan de stimulera till ökad fysisk rörelse och möjlighet att knyta sociala kontakter. Bidra till delaktighet Kulturförvaltningen anser att det är positivt att man framhåller vikten av känsla av delaktighet för hälsoaspekten. Det är dock viktigt att man inte begränsar delaktigheten till enbart fysiska processer. Känslan av att vara i ett sammanhang är något som ständigt bör finnas närvarande. Kultur utgör en viktig del för känslan av samhörighet genom delade upplevelser och intressen. Kultur möjliggör nya möten och skapar nya sammanhang som bidrar till ökad känsla av delaktighet.

Strategier Det är svårt att överblicka kapitlet om strategier. Här återges först strategier för Köpenhamn- Malmö, sedan strategier för Skåne och Malmö – Lund regionen, och därefter följer tematiska avsnitt med tillhörande strategier som avser Malmö. Kulturförvaltningen menar att det finns behov av ett avsnitt med övergripande strategier för Malmö som de tematiska strategierna skulle utgå ifrån och utgöra en fördjupning av. Köpenhamn – Malmö Här vill kulturförvaltningen föreslå en ökad utveckling och skapande av förutsättningar för en kulturell integration genom tätare samverkan mellan städerna. På sikt kan det utmynna i utveckling av en ny infrastruktur, social såväl som teknologisk. Kulturförvaltningen ser gärna att det läggs mer fokus på bl. a. kulturella och kreativa näringar och sociala innovationer. Betoning på miljön är positivt men Öresundsregionen måste få en mer diversifierad strategi om målet är att öka sysselsättningen och stärka tillväxten. Skåne och MalmöLund- regionen Vi ser gärna att samarbetet inte enbart omfattar grannkommunerna. Vad avser t.ex. filmetableringen/crossmedia finns det t. ex. ett samarbete med Ystad/Österlen, Helsingborg osv. Det är viktigt att se till gemensamma intressen i första hand och geografi i andra. Vidare koncentrerar man sig på besöksnäring och evenemang som dragningskrafter men bortser från kulturen. Kulturförvaltningen menar att ett resonemang kring kulturens potential och betydelse för samhällsutvecklingen bör infogas. Plats för näring till näringslivet Här föreslår kulturförvaltningen att kreativa och kulturella näringar läggs till då de inte självklart återfinns som en del av de redan nämnda t.ex. design, mode, konst filmproduktion etc. Handel och besöksnäring Malmö är en viktig evenemangsdestination. Det gäller dock inte enbart större evenemang. Man skall inte underskatta mindre organiserade och spontana evenemang och möten i stadsrummet och vikten av att förutsättningar för detta också planeras.

5

Offentlig service Det är positivt att man vill satsa på multifunktionella lokaler som ska samnyttjas och på så sätt höja marknyttjandet. Kultur och fritidsaktiviteter Kulturförvaltningen anser att det är positivt att man beskriver vikten av kultur för staden och dess medborgare. Det hade varit önskvärt om den här synen på kulturens roll också genomsyrade Översiktsplanen i helhet. Samtidigt vill vi betona att det är viktigt med nya former av mötesplatser där kulturen kan finnas även utanför de traditionella kulturinstitutionerna. Mötesplatser i stadsrummet Det sista stycket bör skrivas om så att diskussionen om det fjärde stadsrummet hamnar överst i stycket och att det utvecklas. Det är också önskvärt med en ytterligare betoning av det experimentella arbetssättet samt ett förtydligande av att det fjärde stadsrummet inte nödvändigtvis betyder de rådande traditionella mötesplatserna. Vidare ser vi ett behov av en fördjupad diskussion om medborgarens roll i staden och dess ständiga förändring. På sidan 36, under avsnittet strategier ser kulturförvalningen gärna att följande punkt läggs till: Kommunen ska arbeta kollaborativt med näringsliv, ideella organisationer och högskola genom att aktivt synliggöra möjligheten för samarbete och partnerskap med kommunen med syftet att gynna framväxten av en mångfald av nya koncept för mötesplatser samt nya öppna tillvägagångssätt för etableringen av dessa.

Jämlikhet och jämställdhet Översiktsplanen som ett styrdokument bör innehålla en tydligare vision för Malmöborna, och ta sin utgångspunkt i jämställdhet och jämlikhet. Detta skulle också hjälpa Malmö stad att utforma åtgärder, planer, policys i en riktning som leder till ett mer jämställt samhälle för alla som bor och verkar i staden. Folkhälsa, trygghet och delaktighet Kultur kan ge hopp, inspiration, livsmod och tilltro till den egna förmågan. Den ger nya perspektiv, berikar fantasin och tänkandet samt kan öka förståelsen och empatin för olika sätt att leva. Kulturen skapar välbefinnande och gynnar en god hälsa. Människor stannar kvar i en stad som ger alla dess invånare möjligheter att utvecklas och ta plats, en stad som är trygg och innovativ, en stad som involverar och ger inflytande på utvecklingen. Kulturens roll kan i dessa aspekter inte nog betonas.

Barnperspektiv En attraktiv byggd miljö är meningsskapande och hälsofrämjande för såväl vuxna som barn. Därför behövs det en ökad förståelse samt ett aktivt arbete för komplettering och utveckling av stadsrummet med syfte att svara mot barns behov. Vidare måste ungas perspektiv, på samma sätt som barns, tas tillvara och få en framskjuten plats i översiktsplanen. Naturresurser och naturvärden "Malmö är i hög grad en urbaniserad och agrar kommun, men samtidigt finns naturmiljöer och naturvärden." Enligt kulturförvaltningen är det viktigt att invånare och andra besökare får möjlighet att få samt dela kunskap om de beskrivna resurserna 6 för att både öka förståelsen om områdenas betydelse och för att de ska kunna användas vid rekreation. Det stora flertalet invånare har idag inte någon självklar kunskap om flora och fauna och det finns behov av att fortsätta den utveckling av appar som kulturförvaltningen arbetar aktivt med exempelvis vid Torup. Det nya natur- och kulturrum som nu arbetas fram förvaltningsövergripande på initiativ av fastighetskontoret är ett annat bra exempel. Landsbygd och jordbruk Under rubriken Landsbygd och jordbruk återfinns begreppet rekreation tillsammans med friluftsliv och kulturförvaltningen ser även här behov av att utveckla spännande och intressanta aktiviteter för att locka fler att ta del av de möjligheter som finns. Det är därför positivt att återfinna skrivningar om detta under de angivna strategierna.

Havet och kusten Etablerandet av ett marinpedagogiskt centrum på Ribersborgsstranden, med kopplingar till annan utomhuspedagogik i Malmö stad, är en viktig plats för lärande om hållbar utveckling med havet som tema både för skolbarn och inte minst allmänheten. Kulturmiljö och historiskt perspektiv I strategin ”Malmös parker...” föreslår kulturförvaltningen att utvecklas läggs till så att meningen blir: ”Dessa ska tas till vara, synliggöras, utvecklas och sättas i kontext med staden.” Genomförandestrategier och arbetsprocesser Kulturförvaltningen ser mycket positivt på en övergripande vision för staden med målbilder som utarbetas över förvaltningsgränserna för att sträva mot gemensamma mål. En gemensam färdriktning Kulturförvaltningen skulle vilja tillägga att det är viktigt att det utses en huvudansvarig för respektive process men håller i övrigt med om att genomförandet är ett gemensamt ansvar. Demokratiska processer och delaktighet Kulturförvaltningen har för avsikt att inom kort starta upp en process utifrån metodiken Cultural Planning, en metod inom samhällsutveckling som baseras på delaktighet och som är välprövad i olika delar av så väl Europa som i Sverige t.ex. Kronoberg, Västra Götaland. Värdebaserad planeringsprocess Kulturförvaltningen anser att det är positivt med värdebaserade planeringsprocesser som går bortom den fysiska planeringen Det är viktigt att man bjuder in till delaktighet redan i utformandet av en stabil värdestruktur. Nya metoder för deltagande i dessa planeringsprocesser borde därför utvecklas.

Kommunala arbetsprocesser Kulturförvaltningen håller med om att arbetsprocesser och organisation inom kommunen behövs för att möta utmaningar i dagens samhälle. Tvärsektoriella samarbeten, som i ännu högre grad lägger vikt och prövar samspel mellan sociala och 7 fysiska faktorer, borde ses som en förutsättning för skapande av en attraktiv och hållbar stad. Här föreslår kulturförvaltningen att man prövar stadsutveckling som en social innovation. Man skulle kunna arbeta för mer processbetonad stadsutveckling med innovativa förtecken där ett befintligt område eller mixen av ny-planerade och befintliga, utvecklas och konceptualiseras tillsammans med aktörer och verksamheter i området.

Kulturförvaltningen Malmö Stad

Elisabeth Lundgren Katarina Carlsson Kulturdirektör Utvecklingschef

8

1

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ ÖP2012 PLANSTRATEGI Utställningsförslag

Denna skrift är endast en del av översiktsplanen. Hela planen med kartor och planeringsriktlinjer kan ses på www.malmo.se/op/karta

januari 2013 2

Innehåll Disposition

Förord ...... 3 Denna skrift är endast en del av översiktsplanen. Kartor och planeringsriktlinjer kan ses på Sammanfattning ...... 4 www.malmo.se/op/karta Malmö 2032 – en stadsbyggnadsvision ...... 7 Till utställningsförslaget hör också en miljö­ konsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse. Övergripande mål ...... 13

DIGITALT Prioriterade inriktningar ...... 17 PLANSTRATEGI KARTVERKTYG

Strategier ...... 23

Köpenhamn – Malmö ...... 24

Skåne och MalmöLund-regionen ...... 26 STADSBYGGNADS- VISION Tätare stad och mer funktionsblandning ...... 28 MÅL Bostadsbyggande ...... 29 PRIORITERADE INRIKTNINGAR STRATEGIER Plats för och näring till näringslivet ...... 30 Handel och besöksnäring ...... 31 PLANERINGS- Offentlig service ...... 32 RIKTLINJER Kultur och fritidsaktivitet ...... 33 En grönare stad ...... 34

Grönstruktur ...... 35 MILJÖ- Mötesplatser i stadsrummet ...... 36 KONSEKVENS- SAMRÅDS- BESKRIVNING REDOGÖRELSE Jämlikhet och jämställdhet ...... 37 Folkhälsa, trygghet och delaktighet ...... 38 Barnperspektiv ...... 39 Trafikmiljö och prioriteringar mellan trafikslag ...... 40 En stad för fotgängare ...... 41 Cykelstaden ...... 42 Kollektivtrafik ...... 43 Hållbar bilism och godstransporter ...... 44 Risk och säkerhet ...... 45 Slutna kretslopp och hållbar avfallshantering ...... 46 Synpunkter Lokalt producerad förnybar energi ...... 47 Resurseffektivt och miljövänligt byggande ...... 48 Lämna dina synpunkter på planförslaget Klimatanpassning ...... 49 senast 8 maj 2013 till: Naturresurser och naturvärden ...... 50 Malmö stadsbyggnadskontor Landsbygd och jordbruk ...... 51 205 80 MALMÖ Havet och kusten ...... 52 Vatten ...... 53 e-post: [email protected] Stadens gestaltning ...... 54 Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill Kulturmiljö och historiskt perspektiv ...... 55 beställa fler ­exemplar av denna skrift,

Genomförandestrategier och arbetsprocesser ...... 57 Åke Lundqvist, telefon: 040 34 2381

Tillhör du en förening, ett företag, intresseorga- Konsekvenser ...... 67 nisation och vill veta mer? Anmäl ert intresse på

Fortsatt arbete med översiktsplanen ...... 71 www.malmo.se/op så kommer vi och berättar. 3

Förord

Malmö har genomgått en framgångsrik omvandling, från som en lägre befolkningstillväxt. En tätare bebyggd stad att ha varit en industristad i kris, till en modern, miljömed- är dessutom mer resurseffektiv och har därför en mindre veten och framtidsinriktad stad. Malmö har tagit fram ett miljö ­belast­ning än en gles och utbredd. En kompakt stad förslag till en översiktsplan för en ny tid – med siktet på ger bra förutsättningar för en levande stadsmiljö och en 2030-talets Malmö. stor potential till att utveckla Malmös attraktivitet. Sta- I förslaget till översiktsplan ges en samlad bild av dens attraktionskraft är avgörande för att skapa nya Malmö stads långsiktiga utveck­lings­visioner och hur den arbets ­tillfällen och har därmed stor betydelse för malmö­ fysiska planeringen på olika sätt kan bidra till att dessa bornas väl­färd. förverkligas. Osäkerheten om vad framtiden bär med sig Det är viktigt att Öresundregionen får goda förutsätt- är stor men samtidigt kan vi något bättre förutsäga vad ningar att utvecklas. Investeringar i infrastruktur har stor som kommer att ske exempelvis inom teknikutveckling. Vi betydelse. Framtidens behov av ytterligare en fast förbin- formar till viss del framtiden själva men vi är också påver- delse mellan Malmö och Köpenhamn är uppenbart redan kade och beroende av omvärlden och processer som vi idag – och planeringen av en Öresunds­metro har startat. inte styr över och där måste vi navigera klokt. Detta utställningsförslag är ett utmärkt underlag för Som ett strategiskt dokument med tydliga inriktnings- en öppen och bred dialog kring Malmös utveckling. Hur mål ska en översiktsplan fungera som vägvisare och stöd Malmö kan bli en ännu bättre stad att leva och verka i är för kommunala beslut på olika plan. Den ska stödja och en angelägenhet för såväl stadens invånare och företa- inspirera till beslut och arbetsmetoder inom stadens olika gare som för våra grannar i Öresundsregionen. Härmed förvaltningar som sammantaget leder mot ett mer håll- bjuds malmöbor, föreningar, företag och andra intressen- bart Malmö. Översiktsplanen syftar också till att stimulera ter in till dialog. Bred delaktighet i processen är viktig. andra aktörer – offentliga, privata och ideella – i deras Framtidens Malmö bygger vi tillsammans. arbete som i sin tur bidrar till att utveckla Malmö. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är själv- klara mål för Malmös utveckling. Huvudinriktningen är att Malmö ska fortsätta växa inåt. Det är en strategi som Ilmar Reepalu bättre kan hantera såväl en kraftig befolkningsökning Kommunstyrelsens ordförande

Vad är en översiktsplan ?

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell över- Process siktsplan. En gång under varje mandat­period ska kommunfullmäktige ut- Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översikt­liga planering. tala sig om den gällande översiktsplanen är aktuell eller anta en ny över- Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen. siktsplan. Malmös gällande översiktsplan består av två delar, dels Över- Planförslaget har utarbetats av strategiavdelningen vid stadsbyggnads­ siktsplan för Malmö 2000 (antagen dec 2000) och dels Malmö 2005 Aktuali- kontoret, i samarbete med planavdelningen, stadsarkitektavdelningen, sering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen feb 2006). stadskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, fastighetskontoret med Denna planstrategi är en del av ett utställningsförslag till ny över- flera. Projektledning: Tyke Tykesson och Johan Emanuelson. siktsplan för Malmö. Planförslaget består dels av denna skrift, dels av en Ett underlag för samråd behandlades av Kommunstyrelsen i maj 2011 digital karttjänst, se www.malmo.se/op/karta och samrådet pågick från maj till september 2011. Samrådsyttrandena visa- Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av de en stor enighet kring mål, utmaningar och övergripande strategier enligt mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utveck- samrådsunderlaget. Det fanns en samsyn kring att Malmös stora utmaning- las. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens ut- ar – och de frågor som ska prioriteras under de kommande åren – dels är veckling. Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan den socio-ekonomiska situationen och dels en fortsatt omställning till en komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktsplanen ska sä- miljö ­mässigt hållbar stad. Av samrådet drog Kommunstyrelsen slutsatsen kerställa en handlingsberedskap, men är inte juridiskt bindande. att mål och övergripande strategier skulle ligga fast i det fortsatta arbetet. SAMMANFATTNING 4 Sammanfattning

Malmö – dags för nästa kliv En översiktsplan för en ny tid Malmö står inför flera svåra utmaningar inför framtiden. Malmös förvandlingsprocess har kretsat kring stads- Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling att utveckling och miljöfrågor. Nu blickar vi in i en ny tid, skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingel- två decennier fram i tiden – nya mål ska formuleras ser för alla. Staden ska kunna växa men med minsta möj- och en ny berättelse har sin startpunkt. En ny berät- liga påverkan på miljön – lokalt och globalt. telse om Malmö måste utgå från malmöborna med Malmös utmaningar kan inte mötas med traditio- fokus på den gemensamma potentialen, den kollek- nella metoder. Konventionella processer, invanda rutiner tiva kunskapen, det sociala kapitalet. och riktlinjer måste ifrågasättas. Innovation och nytän- Därför måste staden hänga samman i alla delar. Vi kande är nödvändigt. Nya samverkansformer mellan ska öka rörligheten genom att skapa intressanta mål- kommun, stat och andra intressenter måste utvecklas punkter i hela staden, bryta barriärer och möjliggöra och medborgarnas delaktighet behöver ständigt vidare- en integrerad bostadsmarknad. Arbete, skola och utvecklas. Prioriteringar i stadens investeringsverksam- bostad är grundläggande förutsättningar för alla. het kommer att bli avgörande. Det nya näringslivet önskar en stad som känne- Översiktsplanen ska betraktas i ett långsiktigt per- tecknas av multifunktion, flexibilitet, idéutbyte och spektiv och en del av det som redovisas kommer med stor öppenhet. Det kan omsättas till hur vi formar staden sannolikhet att realiseras först relativt långt in i framtiden. med stadsrum som understödjer attraktivitet och Planen ska säkerställa en handlingsberedskap och måste möten. Städerna är möjligheternas plats där koncen- ta höjd för framtiden genom att visa även projekt och trationen av människor genererar innovation och ambitioner som ännu inte har en klar finansiering. ekonomisk tillväxt. Inriktningen på att växa inåt och att bygga Malmö tätare innebär en möjlighet att läka samman Övergripande mål stadens olika delar, att fylla i med det som saknas och Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt att göra det med den nya berättelsen som grund. Då hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De kan rumslig organisation bli en del i framtidens driv- tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt krafter kring miljö och social hållbarhet. En möjlighet beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan som vi måste lyckas med. Vi kan bara göra det i sam- de andra. verkan – tillsammans med gemensamma mål. Social balans och goda livsbetingelser innebär ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och fram­ Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör tidens medborgare att skapa sig ett gott liv. Ekonomisk dynamik och hållbarhet betyder att staden och dess näringsliv kan utvecklas långsiktigt, skapa värden och ge inkomster och försörjning till malmöborna. Ett resurs­ effektivt samhälle och ekologisk uthållighet innebär att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa människors bas­ behov. Natur- och klimatgivna förutsättningar måste beaktas och ekosystemens produktionsförmåga bevaras.

Prioriterade inriktningar Tydliga prioriteringar ska generera en robust stads­ struktur som präglas av närhet, som är tät och grön, Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad som läker samman staden – socialt och fysiskt – och socialt, miljömässigt och ekonomiskt. som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt närings- 5 SAMMANFATTNING

liv, och därmed arbetstillfällen. För att bidra till att uppnå miljömålen ska resurssnålhet och energi­effektivitet priori- teras, liksom satsningar på förnybar energi och på ett trafik ­system med minimerad miljöpåverkan.

NÄRA, TÄT, GRÖN OCH FUNKTIONSBLANDAD STAD Principiell utbyggnadsstrategi (se sidan 59). En övergripande prioritering är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Resurser ska sparas genom att bygga staden tätare. Malmö är en stad som Genomförandestrategier och arbets- kan vara "nära" ur flera olika synvinklar. Den täta staden processser ska vara flexibel och yteffektiv. Malmö ska byggas som Helhetssyn och samsyn krävs för att uppfylla Malmö en funktionsblandad stad för ett intensivt och rikt stads- stads övergripande mål. Samverkan mellan kommunens liv. Stadens parker behöver utvecklas för att ge en väx- nämnder, förvaltningar och bolag måste förbättras så att ande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet. prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden strategiskt och målinriktat sätt. Investeringar ska styras i trafiksystemet. dit de gör mest nytta i ett långsiktigt helhetsperspektiv. Gränsöverskridande samarbeten, initiativkraft samt REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH brett deltagande är en förutsättning för framgångsrik ­SYSSELSÄTTNING stadsutveckling. Statliga insatser kommer att behövas Tillväxtfrämjande insatser för att bidra till välfärd för och fler aktörer involveras mer i stadsutvecklingen. malmö­­borna, fler arbetstillfällen och örsörjningf har Kommunala finansieringsmodeller behöver anpassas, central ­ betydelse för stadens utveckling. Öresunds­ såväl för utbyggnadsprojekt som för finansiering av drift, regionen är en motor för grön tillväxt och en plats där underhåll och verksamhet. Stadens långsiktiga utveck- tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpen- ling måste vara i fokus i varje enskild fråga, snarare än hamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande met- konventioner, hävdvunna metoder och interna regelverk. ropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresunds­ För att uppnå miljö- och klimatmål samt uppfylla regionen. Malmö ska vidare­utvecklas som en attraktiv miljö ­kvalitetsnormer för luft, buller och vatten behöver stad för boende, besökare och företags­etablering. Plats en rad åtgärder vidtas. Översiktsplanen lägger fast ska ges för ett mång­sidigt näringsliv. långsiktiga övergripande strategier och planeringsrikt- linjer medan exempelvis Handlingsplan för klimat- och miljö ­arbetet i Malmö stad 2011–2014 och Trafikmiljöpro- STADEN SOM KULTURELL OCH DEMOKRATISK ARENA gram för Malmö stad 2012–2017 konkretiserar åtgärder Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling, på kort sikt. som gemensam kontaktyta för möten mellan männis- kor och för att stimulera demokrati och delaktighet. Fler mötes­platser behöver skapas och trygghet och Strategier jämställdhet i stadsrummet öka. God folkhälsa är en De övergripande målen och prioriterade inriktningarna förutsättning för en positiv utveckling, för välfärd och fordrar att en rad samverkande strategier fullföljs. Strate- för tillväxt. Att minska skillnader i hälsa inom staden gierna bidrar på olika sätt till ett eller flera av hållbarhets- har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos målen – de stödjer och förstärker varandra. Flertalet stra- människor som känner sig delaktiga. Staden stärks tegier är generellt formulerade och kompletteras av mer socialt av medborgares medverkan och det är väsent- detaljerade planeringsriktlinjer kopplade till geografiska ligt att inom för fysisk planering målinriktat verka för områden. Dessa riktlinjer finns i ett digitalt kartverktyg ett ökat deltagande i förändringsprocesser. (som nås via internet) vilket är översiktsplanens andra del. 6 7 Malmö 2032 – en stadsbyggnadsvision

I början av 2030-talet är Malmö en stad som har vågat ta krafttag för att uppnå högt ställda mål om hållbarhet. En stad med mod. Det känns och syns – i stadens puls och karaktär och i den energi som malmöborna förmedlar. Malmö är Sveriges mest interna- tionaliserade stad. Gator och torg har ett intensivt stadsliv men samtidigt har Malmö blivit ­ märkbart tystare och renare. Det är en stad som helt försörjs med förnybar energi. Malmö är rätt plats att vara för ett innovativt och kreativt näringsliv.

EN STÖRRE STAD – NÄRA, TÄT, GRÖN OCH MED ETT RIKT STADSLIV Malmö är en stad som låter tala om sig, precis som i början av 2000-talet. En stad som lockar boende, företag och besökare från hela världen. Malmös bety- delse som syskonstad till Köpenhamn och tyngdpunkt i regionen har stärkts. Malmös befolkning har ökat kraftigt. Fler människor rör sig nu på samma yta eftersom staden blivit tätare bebyggd. Gator och torg har fått mer liv och rörelse. Stadsbilden kännetecknas av aktivitet, folkvimmel och möten där buti- ker, lokal handel och restauranger blomstrar. Det har skapat närhet och bättre förutsättningar för att gå, cykla och åka kollektivt. Malmö har utvecklat en känsla av liten storstad där det är nära till det mesta. Den nära staden är hållbar och resurseffektiv. Tiden behöver inte jagas – det är enkelt att leva vardagslivet koncentrerat. En hållbar livsstil är självklar för malmöborna – i den socialt balanserade staden finns en stark medvetenhet om hur vårt sätt att leva påverkar andra människor och naturen – social och ekologisk hållbarhet i praktiken. I Malmö lever man hälso­samt och har sunda konsumtionsmönster – det är lätt att göra rätt.

EN STAD SOM VÅGAR I Malmö är hållbarhet en självklar grund för planering och beslut. Eftersom Malmö vågar testa ny teknik är smarta miljömässiga lösningar synliga i hela staden. Staden har länge varit öppen för förändring och nytänkande och här utvecklas hållbara lösningar i samspel mellan företag, medborgare och kom- mun. Beprövade metoder och synsätt utmanas och i Malmö bejakas föränd- ring. Malmös satsning på sociala innovationer har gett genklang och stimulerat till nya företag. Tillsammans med ett dynamiskt och nytänkande näringsliv ska- pas därmed kontinuerligt en mångfald nya arbetstillfällen. Modet finns att låta de som ska använda ett område själva arbeta med utvecklingsarbetet. Staden är lyhörd för sina invånares önskemål och anpassar verksamheter efter människors behov. Malmöborna deltar därmed aktivt i sta- dens utveckling. Lokala initiativ uppmuntras och är en påtaglig del av stadsbil- den. Initiativ som ökar malmöbornas livskvalitet utan att tära på ändliga resur- ser har fått genomslag. MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION 8

EN FÖRETAGSAM STAD PÅ STABIL GRUND Malmö är 2032 ännu närmare kontinenten, en självklar del av det kontinentala Europa. Den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält och höghastighetstågen som passerar Malmö C och Kastrup till Hamburg har ytterligare utökat regio- nen. Kastrups flygplats har fått ökad internationell betydelse. Öresunds­ metron mellan Malmö och Köpenhamn är snart förverkligad. Samarbetet mel- lan de båda städerna har gjort att många nästan betraktar dem som en och samma stad. 9 MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION

Regionen knyts samman genom ett utbyggt nät av spår. Man åker direkt från Fosie och Rosengård till Köpenhamn och från Falsterbonäset kommer man med snabbspårväg. Hyllie är fullt utbyggt och sträcker sig ända till Yttre Ringvägen med en tät och blandad bebyggelse där kunskapsintensiva företag samsas med bostäder. Närheten till Kastrup har gjort Hyllie till en internationell knutpunkt för företag och boende. Att finnas i Malmö är att finnas i rätt sammanhang för Vision: 2032 är Köpenhamn och Malmö många företag. Att staden är spjutspets både för sociala satsningar och för miljö en sammanhängande metropol, där lockar. Att Malmö är helt försörjd med förnybar energi, främst från vindkraft är i tillväxt och livskvalitet går hand i hand. Illustration: COBE MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION 10

sig attraktivt. Det är nära till såväl kompetent arbetskraft som till kontinenten. Den som väljer att etablera sig i Malmö gör det i förvissningen att skolorna håller hög kvalitet och att det finns trygga och goda bostadsmiljöer av olika slag. Malmö är ett starkt tillväxtcentrum i Öresundsregionen. Det mångsidiga näringslivet bygger i hög utsträckning på grön teknologi och entreprenörskap, media- och upplevelseindustri. Besöks- och evenemangsnäringarna frodas. Stora evenemang – sport och musik med världsartister – avlöser varandra på Malmös arenor och scener. Traditionella näringar som jordbruket har utvecklats i ekologisk riktning. Visionen att bevara, nyskapa och utveckla landsbygden har fullföljts. Omlandet ses nu som en tillgång för lokal produktion av livsmedel. Norra Hamnen är ett logistiknav för hela regionen som distribuerar varor till och från hela världen. Hamnverksamheten har flyttat norrut. Nyhamnen har där- med kunnat utvecklas till en tättbebyggd och pulserande plats med såväl bostä- der, kontor och handel som en stadspark. Dess nya karakteristiska skyline kom- pletterar Malmös allt taggigare siluett. Hela hamnområdet präglas av liv och rörelse – här arbetar många malmöbor inom många olika branscher. Söder om sjukhuset, kring Medeon, har en ny stadsdel med fokus på hälsa och medicinsk forskning vuxit fram. En stadsdel som Norra Sorgenfri speglar det diversifierade näringsliv som präglar Malmö. Kvarteren rymmer en brokig före- tagsamhet med stora och små företag blandat med bostäder, handel och utbild- ning. Stadsdelen som präglas av småskalighet, mångfald, liv och rörelse har blivit en utökning av stadskärnan.

EN STAD MED GODA LIVSBETINGELSER FÖR ALLA Staden har uppnått social balans. Kraftfulla och uthålliga satsningar har gjort Malmö till en integrerad stad. Förändringen har byggt på innovation, experi- menterande, lyssnande och tillåtande attityder. Nya lösningar och tankesätt har bejakats och stadens skiftande och mångfacetterade uttryck berikats. Hela staden har omfattats i arbetet. Stadens mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer. I Malmö är det lätt att vara olika. Här finns det plats för alla och en flexibilitet att klara nya utmaningar. Genom kulturen – konsten och musiken, litteraturen och bildningen, sport och idrottsaktivitet, nyskapande och bevarande – ges förutsättningar för ett kulturellt rikt liv med hög livskvalitet för malmöborna. I Malmö finns plats att uttrycka sig och det märks i gaturummen. Stadsrum- men är inkluderande och skapar trivsel och trygghet. Malmö präglas av gräns- överskridande möten som föder nya idéer – mellan generationer och mellan kulturer. Barnen i Malmö växer upp i en utvecklande och stimulerande miljö – nära parker och naturområden att utforska och där man kan utveckla motorik och koordination. Barnen kan röra sig säkert till kompisar och skola. På ett innovativt sätt har behovet av förskolor och fritidsaktivitet beretts plats i den täta staden genom att flera olika funktioner ryms i komplexa gröna byggnadsvolymer. 11 MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION

Barriärer mellan stadsdelar har brutits och gränser har suddats ut. Nya stråk har gett nya rörelsemönster och staden har därmed läkts samman, både socialt och fysiskt; fler möjligheter finns till möten mellan människor från olika platser i staden. Ett exempel är det nya gröna stråket genom Fosie från Folkets Park till den berömda botaniska trädgården i Lindängelund och vidare ut i landskapet. I många av Malmös bostadsområden har den äldre bebyggelsen komplette- rats med nya hus av varierande slag. Ett bredare utbud av bostadstyper har där- med skapat större möjligheter att bo kvar i samma stadsdel när man behöver en större eller mindre bostad. All ny bebyggelse är sedan lång tid tillbaka ”noll­ energihus”.

EN STAD VID VATTNET Malmös vattenmiljöer utnyttjas mer än tidigare och havet är tydligt närvarande. Kusten har tagits till vara för många olika typer av fritidsaktivitet. Fler bostäder med nära vattenkontakt har uppförts exempelvis på Ön, i Varvsstaden och Nyhamnen. Kanalen har aktiverats och det finns gångstråk nära vattnet längs hela dess sträckning. Miljökvalitetsnormen för god vattenkvalité är uppfylld vilket medfört att kanalerna nu har ett flertal rekreativa inslag av vattensporter och attraktiva mötesplatser av olika karaktär vid kanalkanterna. För att bidra till en förbättrad närmiljö och att höja den ekologiska statusen i kanalen och övriga recipienter, har ett antal reningsåtgärder för trafikdagvatten genomförts. Andra insatser har inneburit att antalet bräddningar till Malmös inre kanaler minskat drastiskt.

EN TÄT OCH GRÖN STAD Malmö har blivit påtagligt grönare. Staden har fått nya gröna stadsrum och stora parker. Många gaturum har fått ny eller återskapad grönska. Gröna tak och gröna väggar är vanliga inslag. Nya platser för stillhet och eftertanke har skapats – tysta platser, avstressande gröna rum. I tättbebyggda kvarter finns plats för vatten, grönska, spontanodling och för möten. Små parker skapas och utformas på lokala initiativ. Ibland försvinner de lika snabbt som de kom till men andra lever och frodas år efter år till glädje för alla. Malmö är en världsberömd cykelstad. En mångfald cykelmodeller syns i stadsbilden, en del har hjälpmotorer, andra väderskydd. De vanligaste färdsätten inom staden är att gå, cykla eller att ta någon av de fem spårvagnslinjerna. Cykel- vägnätet är heltäckande och säkert vilket gör det användbart för såväl liten som stor. Bilarna i staden är tysta och rena. Andelen resor med bil har minskat dras- tiskt och i stora delar av stadskärnan sker fordonstrafiken på de gåendes villkor. Flera av de stora infartsleder som tidigare utgjorde barriärer mellan stadsde- lar har byggts om till stadshuvudgator med hus, butiker och trottoarer längs gatan. Ett exempel är Amiralsgatan genom Rosengård som blivit ett stråk med ett rikt butiksutbud och liv och rörelse på trottoarerna. Förändringarna har med- fört ett lugnare trafiktempo och gator som nu knyter samman snarare än delar av. Staden har läkts samman såväl mentalt som geografiskt. 12 13 Övergripande mål

Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo, besöka och verka i. Ett mål med hög prioritet är att förstärka den ekonomis- ka basen för malmöbornas försörjning. Malmö ska vara motor i regionen som tillsam- mans med Köpenhamn och Lund utvecklar konkurrenskraft och grön tillväxt. Miljö­ målen innebär bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, hållbart nyttjande av natur ­tillgångar och att Malmö helt ska försörjas med förnybar energi på 2030-talet.

Attraktiv och socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar stad De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de andra. Utan fungerande ekosystem finns inga förutsättningar att nå ekonomisk och social hållbarhet. Att utveckla ekologiskt håll- bara system och strukturer kräver goda ekonomiska villkor. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att skapa arbetstillfällen vilket ökar den sociala hållbarheten. Stor differens i livsvillkor mellan invånarna inverkar negativt på den ekonomiska situa- tionen och en stad i social obalans kommer med tiden att förlora sin attraktivitet. Att ta tillvara stadens sociala kapital bidrar till ekonomisk tillväxt. Satsningar på ekologisk hållbarhet kan fungera som motor för social hållbarhet, medan denna i sin tur i vissa fall är en förutsättning för miljömässig hållbarhet. Målet är att skapa en robust stadsstruktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utvecklas som en attraktiv och hållbar stad.

SOCIAL BALANS OCH GODA LIVSBETINGELSER Målet är ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medbor- gare att skapa sig ett gott liv. Det handlar om grundläggande behov som arbete och försörjning, att ha en bostad, möjlighet att få en god utbildning, känna sig trygg och ha tillgång till bra vård. Det handlar även om aspekter av livet som att delta i demokratiska processer, känna sig delaktig i ett sammanhang, ha möjlighet att delta i kulturella aktiviteter och uttrycka sig kreativt. En socialt balanserad stad ska också vara en jämställd stad. Det innebär rätt- visa, demokrati och delaktighet – kvinnor och män ska ha samma makt och möj- ligheter att utforma samhället och sina liv. Allas olika erfarenhet, behov och prio- riteringar ska få genomslag i stadsplaneringen. Med ambitionen att bidra till en god social utveckling i alla stadsdelar är det vik- tigt att arbeta med hela Malmö. Stadens olika delar ska läkas samman och barriärer ska brytas, såväl fysiska som mentala. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stads- delar ska minska. Alla delar av staden ska vara attraktiva att bosätta sig i och ett vik- tigt mål är att minska segregation och utanförskap. Malmö ska dra nytta den poten- tial som stadens kulturella struktur ger. Den fysiska miljön är ett ramverk för social interaktion i en stad och är därmed en grundläggande förutsättning för stadens liv. Samtidigt ligger många väsentliga ÖVERGRIPANDE MÅL 14

aspekter kring den socio-ekonomiska utvecklingen till stor del utanför vad den fysiska planeringen i sig själv kan åstadkomma och den underliggande proble- matiken måste främst lösas genom sociala/politiska insatser. Stadens fysiska struktur – dess rumsliga organisation – samt utformning av gator, torg, parker och bostadskvarter, placering av mötesplatser och så vidare, ska bidra till en god samhällsutveckling. Den fysiska strukturen och bebyggelsen påverkar boendemönster och det finns möjligheter att genom fysiska åtgärder – i sam- verkan med andra initiativ – skapa förutsättningar för en socialt bättre samman- hållen stad.

EKONOMISK DYNAMIK OCH HÅLLBARHET UTMANINGAR Målet är att staden och dess näringsliv långsiktigt ska utvecklas, skapa värden Malmö har i flera avseenden haft en po- och ge inkomster och försörjning till malmöborna och till regionen. I en förän- sitiv utveckling under den senaste derlig värld är det öppenhet för nya behov, utbildning och forskning, kreativitet, 15-årsperioden. Staden har – efter att entreprenörsanda och risk­tagande som ger förutsättningar för nya näringar att ha passerat en lång och djup kris med sjunkande befolkning och förlust av ett växa fram. Företag ska ha goda villkor att verka och utvecklas i Malmö och det stort antal arbetstillfällen – inlett en ska vara attraktivt att flytta verksamheter hit. Att staden har en mångfald av långsiktig omvandlingsprocess mot en branscher och verksamhetstyper är viktigt för att bidra till en stark post­industriell stad med fokus på kunskap, kreativitet ekonomi som kan erbjuda arbetsplatser av varierande art där det ekonomiska och upplevelse. välståndet sprids till alla invånare. Den sociala utvecklingen har samti- digt inte varit positiv – snarare tvärtom. Städer och regioner konkurrerar om människor och kapital. Var människor Delar av befolkningen har inte omfat- väljer att bosätta sig, arbeta, studera, investera och göra sina inköp beror på tats av de gynnsamma effekter som sta- många faktorer, men inte minst viktig är stadens ”image”. Bilden av Malmö som dens förvandling fört med sig. Utanför- förmedlas i medier är mycket betydelsefull för stadens attraktivitet. En socialt skap av olika slag skapar spänningar mellan olika grupper i samhället. Skill- sammanhållen stad där invånarna känner sig trygga och där kriminaliteten är låg nader i levnadsstandard och folkhälsa är lika viktigt för ekonomin som att det finns attraktiva bostäder och bra skolor. mellan olika stadsdelar har ökat. Många En stad med god utbildningsnivå bland invånarna borgar för en god utveckling i malmöbor har inte kunnat ta plats i sta- stadens näringsliv. En planering som med kraftfulla ansträngningar strävar efter dens nya näringslivsstruktur och alla upplever inte stadens utveckling under en god socio-ekonomisk utveckling kan bidra till att göra Malmö synligt i posi- de senaste åren som positiv. tiva sammanhang oftare än i negativa. 15 ÖVERGRIPANDE MÅL

Malmö stad som organisation är en viktig aktör som investerar, driver verk- samheter och producerar tjänster, och om det på ett uthålligt sätt ska kunna finansieras med skatter och andra intäkter måste de vara samordnade med den fysiska planeringen. Ett exempel är infrastruktur­området där stora investe- ringar gjorts i Citytunneln för att förbättra tillgängligheten till och attraktivite- ten i stationsnära områden. Intentionen är att dra nytta av genomförda inves- teringar genom att styra stadsbyggandet mot stadsförnyelse och ny bebyg- gelse vid sådana platser. I brett samhällsekonomiskt perspektiv måste kortsiktiga mål och prioriteringar vägas mot mål om långsiktig samhällsnytta. Ekonomisk hållbarhet betyder ett ansvarsfullt nyttjande av resurser, såväl mänskliga som naturtillgångar. En viktig aspekt att beakta är att människors välbefinnande, sociala och fysiska hälsa rym- mer betydande men svårmätbara samhällsekonomiska aspekter. Sociala innova- tioner, det vill säga nya strategier, koncept och idéer som möter sociala behov, kan skapa tillväxt och samtidigt mervärde för välfärd och hälsa till individer, grupper eller en gemenskap. Ekonomisk tillväxt som bidrar till minskad miljö­påverkan eller ger effektivare användning av resurser kan uttryckas som grön tillväxt.

RESURSEFFEKTIVT SAMHÄLLE OCH EKOLOGISK UTHÅLLIGHET UTMANINGAR Miljömål och miljöaspekter ska alltid ha hög prioritet när den hållbara staden Bland de allvarligaste miljöproblemen är planeras. Ett fundamentalt mål är att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa bidraget till klimatförändringen, brukan- människors basbehov vilket innebär att natur- och klimatgivna förutsättningar det av ändliga resurser, exempelvis åker- ständigt måste beaktas för att en hållbar stad ska kunna utvecklas. Att långsiktigt mark, brutna kretslopp för livsnödvändi- bevara ekosystemens pro­duktions­ ­förmåga­ och att inte utsätta naturen och män- ga och ändliga ämnen, bland annat fos- for, samt hotet mot den biologiska niskors hälsa för negativ miljö­påverkan är också grundläggande. mångfalden/genbanken. Att uppnå en I Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 formuleras fyra övergripande mål för stad med minsta möjliga påverkan på miljöarbetet i Malmö: "Sveriges klimatsmartaste stad", "Framtidens stadsmiljö finns i miljön lokalt och globalt är ett komplice- Malmö", "Naturtillgångar ska brukas hållbart" samt "I Malmö är det lätt att göra rätt". rat och sammansatt åtagande där många olika åtgärder ingår – vilka var I samarbete med Köpenhamn sätter Malmö upp målet att Öresundsregionen 2030 och en rymmer sina egna utmaningar. ska vara Europas första gränsöverskridande region som är CO2 neutral. Miljömålen innebär att Malmö ska kunna försörjas med lokalt producerad förnybar energi och att utsläpp av växthusgaser ska minska; att bygga en allt mer resurssnål stad. Den biologiska mångfalden ska bevaras, jordbruksmark och naturvärden ska värnas, naturresurser nyttjas effektivt, vattentillgångar ska skyd- das. Grönskande och vattennära miljöer ska utvecklas och bidra till goda vistelse­ miljöer, ren luft och låga bullernivåer. Transporter och resvanor ska ställas om för ett ur miljösynpunkt bättre resande, lokalt och regionalt. En långsiktig hållbar avfallshantering ska uppnås. Att ge staden rikare växtlighet och mer öppna dagvattenlösningar innebär en klimatanpassning som dessutom gynnar såväl folkhälsa och välbefinnande som biologisk mångfald. Genom en tydlig profilering och ett kraftfullt agerande för att minska klimatpåverkan ska stadens attraktionskraft öka. Satsningar på ny miljö­ teknik kan locka till företagsetableringar som skapar arbetstillfällen. Ett viktigt mål i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är att värna den kvarva- rande åkermarken i Malmös omland. Samtidigt ska utbytet mellan staden och landsbygden ökas, kulturmiljöer och landskapskvaliteter värnas och öka biolo- gisk mångfald öka. Malmöbornas möjligheter att besöka och uppleva landsbyg- den ska förbättras. Omlandet kan bli en arena för småföretagande där nuvarande näringsliv utvecklas och nytt tillkommer. Genom att stimulera omställning av A Läs mer i Miljöprogram jordbruket ska ekologisk odling med fokus på produktion för närområdet öka. för Malmö stad 2009–2020 (antaget av Kommun­full- Flera framgångsrika pilotprojekt för en ekologiskt hållbar stadsutveckling mäktige 2009-12-17). som Eko­staden Augustenborg och Bo01-området i Västra Hamnen har genom- www.malmo.se/op förts och avsikten är att erfarenheterna därifrån ska omsättas i större skala. 16 17 Prioriterade inriktningar

Tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förut- sättningar för ett livskraftigt näringsliv – och därmed arbetstillfällen. För att bidra till att uppnå miljömålen ska resurssnålhet och energieffektivitet, satsningar på förnybar energi och på ett trafiksystem med minimerad miljöpåverkan prioriteras.

En nära, tät, grön och funktionsblandad stad En övergripande prioritering är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Staden kan därmed få en rumslig organisation som främjar möten mellan människor, som bidrar till att minska Malmös miljöbelastning och som ökar attraktiviteten. Att i huvudsak växa inåt är en robust strategi eftersom byg- gandet kan anpassas efter behoven, det vill säga produktionen kan minska eller avstanna utan komplikationer. En stad som breder ut sig riskerar att stå halv- byggd om förutsättningarna skulle förändras. Att växa inåt minskar behovet av att ta jordbruksmark – en av kommunens viktigaste naturresurser – i anspråk.

SPARA RESURSER GENOM ATT BYGGA STADEN TÄTARE God fysisk planering innebär att stadens miljöbelastning, klimatpåverkan och resursanvändning i hög grad kan styras. Att bygga staden tätare gör den mer resurs- och energieffektiv än en gles och utbredd.Malmöbornas möjligheter att välja en hållbar livsstil kan underlättas. Genom att fortsätta bygga tätare i den existerande staden förbättras förutsätt- ningarna för att skapa ett resurseffektivt transportsystem som bidrar till att fler malmöbor väljer trafikslag med liten miljöpåverkan som att gå, cykla eller åka kol- lektivt och därmed till att minska bilberoendet. Trafikplaneringen är ett strategiskt medel att förverkliga målen och den ska bidra till att skapa en resurssnål, koncen- trerad stad som kan läkas samman strukturellt och socialt. Ett miljöanpassat trafik- system bidrar till att mindre naturresurser och energi tas i anspråk och till mindre utsläpp av luftföroreningar. Existerande och ny infrastruktur – vägar, ledningsnät och andra tekniska för- sörjningssystem utnyttjas effektivare i en tät stad. Nya ekonomiska värden kan ska- pas genom att byggmöjligheterna ökar inom en given yta.

BYGG FÖR NÄRHET Malmö är en stad som kan vara "nära" ur flera olika infallsvinklar; en stad nära kontinenten, en stad nära metropolen Köpenhamn, en stad nära havet och landsbygden. Det är kvaliteter att bygga vidare på. Den täta staden ska byggas med flexibilitet, multifunktionalitet och yteffektivitet som ledstjärnor. Malmö ska vara en stad med nära tillgång till samhällsservice av olika slag. All planering ska sträva efter att lokalisera offentlig service nära bostäder. Att priori- PRIORITERADE INRIKTNINGAR 18 tera plats för förskolor och skolor, såväl i den existerande staden som i utbygg- nads- och omvandlingsområden, är viktigt. Tillgången till mark är dock begränsad och det krävs nytänkande, innovation och ifrågasättande av konventionella lös- ningar för att säkerställa utrymme för samhällsfunktioner som behöver stor plats. En tätare stad bidrar till att kommersiell service och handel kan finnas nära människors bostäder. Handel och annan utåtriktad verksamhet behöver i högre grad lokaliseras i nära anslutning till bostäder, vid huvudgator och kollektivtrafik- knutpunkter. Ny bebyggelse, fler bostäder och arbetsplatser i anslutning till befintliga bostadsområden bidrar till att öka underlaget för kommersiell och offentlig service. I flera stadsdelar finns torg och centra med tidstypiska kvaliteter som i flera fall för en tynande tillvaro med små kommersiella möjligheter. Det kan förbättras med ett ökat lokalt kundunderlag. Småskalig service nära bostä- der har påtaglig betydelse för det sociala livet och för jämställdheten; det är en urban kvalitet att värna. Ny etablering av externa handelscentra ska undvikas. En tätare stad ska inte vara en mindre grön stad, tvärtom. Förtätning med grön- ska kan ske på olika sätt. Närhet till grönskande stadsrum ska öka och med fler människor på samma yta behövs både nya stora och små parker och utveckling av de nuvarande. Parker ska ligga lättillgängliga och integrerade med bostäder, inte i överblivna ytor mellan bebyggelseenklaver eller i "grönstråk" längs trafikleder. Närhet innebär också närproducerad energi. På sikt ska Malmös energi- och transportsystem försörjas enbart med förnybara energikällor – i första hand lokalt producerade – och kännetecknas av effektiv och säker energianvändning.

BYGG BLANDAD STAD FÖR ETT RIKT STADSLIV Den täta staden ska bli en mer funktionsblandad stad genom att komplettera med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden. När fler män- niskor bor och arbetar på samma yta ökar underlaget för service, handel och nöjen. Fler invånare kan bidra till ett rikare stadsliv med intensitet, liv och rörelse. Det bidrar i sin tur till stadens attraktivitet och trygghet. En mer tättbebyggd stad ger möjlighet att åstadkomma ett bredare utbud av olika bostadstyper och boendeformer i befintliga områden. Inom Malmö finns påtagliga sociala skiktningar, något som delvis har sin orsak i hur olika bostads­ typer och upplåtelseformer är fördelade i bostadsbestånden. För att stärka den sociala hållbarheten ska stadsdelar med ett ensidigt bostadsutbud kompletteras med fler boendeformer så att en blandning av hushållstyper åstadkoms.

Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning Tillväxtfrämjande insatser för att bidra till välfärd för malmöborna, fler arbetstillfäl- len och försörjning är av avgörande betydelse för stadens utveckling. Att stärka Malmös attraktivitet som en stad att bo och verka i och att skapa utrymme för ett mångsidigt näringsliv och för utbildning och forskning har hög prioritet.

FÖRSTÄRK ÖRESUNDSREGIONEN SOM MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT Öresundregionen ska vara en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i både Öresundsregionen, Sverige och Danmark. Samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun ska fördjupas bland annat genom gemensamt visions- och utvecklingsarbete. I ett större regionalt sam- manhang ska Öresundsregionen dra nytta av Fehmarn Bält-förbindelsen och utveckla ett samarbete med Hamburg. Att planera för ytterligare fasta förbindelser över Öresund är angeläget för att säkra regionens långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Ett samarbete med Köpen- 19 PRIORITERADE INRIKTNINGAR hamn kring en Öresundsmetro har startat. För Malmö och regionen är det viktigt att verka för god anknytning med höghastighetståg till kontinenten. Malmö har en viktig roll som tyngdpunkt i södra Sverige och är en betydande nod i arbetsmarknadsregionen som i hög grad försörjer omlandet med arbetsplat- ser. Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen. Malmö är också beroende av ett stort omland för transporter av livsmedel, varor, råmaterial, avfall och energi. För att öka tillgängligheten behövs satsningar och investeringar för en utbyggd infrastruktur, internt inom staden och utåt. Sammanta- get ska Malmö vara fysiskt lätt tillgänglig och lätt att nå från omvärlden.

FORTSÄTT ATT BYGGA ATTRAKTIV STAD En rad olika faktorer ska bidra till att vidareutveckla Malmö som en attraktiv stad för boende och besökare och för ett mångsidigt näringsliv att etablera och driva företag i. En attraktiv stad är en stad som ger miljöfrågorna hög prioritet. Av de fram- synta satsningar som i Malmö gjorts på miljö- och klimatområdet ska erfarenhet dras och ett fortsatt framgångsrikt miljöarbete ska byggas på kreativt utvecklings- arbete för att göra Malmö till en sund livsmiljö för människor och företag. Malmös attraktionskraft, ekonomiska och sociala utveckling är i hög grad beroende av en väl fungerande bostadsmarknad som kan erbjuda ett brett och varierat utbud av attraktiva bostäder. Bostadsförsörjningen ska säkerställa att tillräckligt många bostäder byggs för att uppfylla malmöbornas och inflyttades behov. Att tillgodose stadens behov av barnomsorg har hög prioritet. Tillgång till och kvalitet i skolor är oumbärligt för att fler unga ska genomgå högre utbild- ning som ger arbete och försörjning. Bra skolor bidrar dessutom till Malmös dragningsskraft och utbildningssystemen är på alla nivåer synnerligen bety- delsefulla såväl för social bärkraft som för en långsiktig näringslivsutveckling. Malmö högskola ska ges goda förutsättningar att expandera på centralt belägna platser. Malmös attraktivitet ska ytterligare gynnas genom att arkitektur och stads- miljö håller hög kvalitet, något som även främjar tillväxt, skapar urbant och ekonomiskt värde och som förmedlar kulturell, social, ekonomisk och miljö- mässig utveckling. Viktiga aspekter av den attraktiva staden är också grön- skande stadsmiljöer och ett trafiksystem som prioriterar människor.

GÖR PLATS FÖR ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Malmö ska vara ett regionalt tillväxtcentrum där företag tryggt kan göra sina investeringar. Det är väsentligt att Malmö kontinuerligt kan tillgodose lokal- och markbehov för företag, såväl för småföretag som internationella storföre- tag som önskar etablera sig i Malmö eller utöka sin verksamhet. Ett varierat utbud av etableringsmöjligheter på lättillgängliga platser ska erbjudas institu- tioner och företag inom kommunen. Ett viktigt inslag är en dialog med näringslivet – såväl för att förmedla sta- dens långsiktiga visioner som för att lösa konkreta frågor i samband med eta- bleringar och företagslokaliseringar. Den fysiska planeringen ska stå för både stabilitet och föränderlighet. Huvuddelen av Malmös arbetsplatser finns i det som kan kallas ”den blan- dade staden” tillsammans med bostäder och andra funktioner. Det är stadsinte- grerade näringsgrenar, ofta kunskapsintensiva och kreativa branscher, som ökar mest i sysselsättning och de goda expansionsmöjligheter för denna typ av funk- tioner som finns i Malmö ska värnas. Malmö stad ska stödja entreprenörskap och PRIORITERADE INRIKTNINGAR 20 innovation och öppenhet för nya kunskaper och idéer ska ge näringslivet lång- siktigt goda utvecklingsmöjligheter. Marknadsföringen av Malmö i tillväxtsam- manhang ska fokusera på ett antal profilområden: cleantech, life science, nya media, besöksnäring, handel, logistik samt huvudkontor. Malmö ska ytterligare stärka sin roll som utbildnings- och forskningsstad i regionen. Det är samtidigt viktigt att skapa utrymme för mer ytkrävande företag och plats för verksamheter som av olika anledningar inverkar störande på omgiv- ningen men som bidrar till att skapa arbetstillfällen i Malmö.

Staden som kulturell och demokratisk arena Stadsrummets betydelse som gemensam kontaktyta för möten mellan männis- kor och för att stimulera demokrati och delaktighet ökar i takt med att samhäl- let på olika sätt blir allt mer fragmenterat. Planeringen ska med ett helhetsper- spektiv på staden verka för det offentliga rummet som demokratisk arena – genom utformning och placering av torg, parker, gator och andra funktioner och genom att alltid beakta aspekter som jämställdhet, trygghet, tillgänglighet, folkhälsa och rättvisa.

SKAPA FLER OCH BÄTTRE MÖTESPLATSER Att planera för ett mer socialt sammanhållet Malmö har hög prioritet. Det främ- jas av fler rörelser mellan olika delar av staden, fler och bättre mötesplatser. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attrak- tioner kan staden läkas samman socialt. Det är viktigt att det finns ett brett utbud av platser och lokaler för kulturell aktivitet jämnt fördelat över hela Malmö. Offentliga mötesplatser – parker, torg, idrotts- och lekplatser, bibliotek, museer med mera – fyller viktiga funktioner. I samband med att ny bebyggelse tillkommer utanför innerstaden ska områdena kompletteras med fler och bättre fungerande allmänna ytor, parker och stadsrum, mer arbetsplatser och kom- mersiella lokaler. Att konfronteras med olika tankar, idéer, livsstilar och kulturyttringar ger män- niskor inspiration till att utveckla nya tänkesätt, ny kunskap, nya tjänster och pro- dukter. En stadsmiljö som stödjer olikhet och oplanerade möten kan bidra till en dynamisk och långsiktigt livskraftig ekonomi. Möten måste präglas av tolerans och tillit – såväl människor emellan som mellan invånare och myndigheter. Hela staden ska göras lätt tillgänglig för alla grupper i samhället oavsett funk- tionsnedsättning. Det ska vara möjligt att nå hela staden och dess olika attraktio- ner genom att åka kollektivt, gå eller cykla, istället för att ta bil. Genus- och mång- faldsapekter ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser.

ARBETA FÖR TRYGGHET OCH JÄMSTÄLLDHET I STADSRUMMET Nyttjandet av staden ska bli mer jämställt. Kvinnor och män använder staden olika, vilket behöver synliggöras och belysas i all planering. Män kör mer bil än kvinnor, kvinnor går, cyklar och åker kollektivt mer än män. Kvinnor känner sig i högre utsträckning otrygga i det offentliga rummet. På en övergripande stadsbyggnads- nivå sammanfaller strategier för trygghet och jämställdhet i hög grad med strate- gin att bygga en tätare, funktionsblandad stad. Syftena är främst att befolka stads- rummen, öka människors rörelser i staden, minska trafikens barriär­effekter samt göra stadens rum tydliga, överskådliga och orienterbara. Jämställdhetsperspektiv ska finnas med i arbetet för att uppnå trygghet i stadsmiljön som ger varje kvinna och man, flicka och pojke rätt till personlig säkerhet och rörelsefrihet. Vardagliga rörelser i staden sker främst på och längs gator. Trafikmiljöer och gaturum ska vara attraktiva platser för såväl rörelse som vistelse. Gator ska vara 21 PRIORITERADE INRIKTNINGAR naturliga etableringsstråk för handel i bebyggelsens bottenplan och gator ska utformas så att korsande rörelser och samband underlättas. Det finns ett påtagligt värde i att gaturummen får en estetisk utformning som speglar sta- dens mål om en attraktiv och hållbar stad. Mer träd och grönska i gatumiljön minskar buller, ger skugga och bidrar till bättre luftkvalitet och en bättre miljö att vistas i. Attraktiva gaturum inbjuder till lägre och jämnare hastigheter och förbätt- rar samspelet med andra i trafiken, minskar säkerhetsrisker och utsläpp till närmiljön. Malmö ska vara en trafiksäker stad där alla kan förflytta sig på ett tryggt sätt med speciell omtanke om funktionshindrade, äldre och barn. Inriktningen är att dämpa trafikens tempo. Malmö präglas av en geografisk närhet mellan stadsdelar av olika karaktär men har samtidigt många påtagliga barriärer som skiljer av närbelägna stads- delar. De förstärker ibland även mentala skiljelinjer och bidrar till en mer upp- delad stad. Stadens olika delar behöver läkas och länkas samman för att skapa förutsättningar för ett mindre segregerat Malmö. Genom att bygga om infarts- leder och andra stora huvudgator till stadshuvudgator kan barriärverkan minska och mentala avstånd mellan stadsdelar brytas.

VERKA FÖR EN HÄLSOSAM STAD God folkhälsa är en förutsättning för en positiv samhällsutveckling, för välfärd och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa inom staden har hög prioritet. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv handlar detta om att skapa förutsättningar för goda livsvillkor men också att underlätta för en god livsstil. Att motverka trång- boddhet är en annan viktig aspekt likväl som att uppnå en bostadsmarknad som erbjuder bostäder till rimliga priser för alla. Ett mångsidigt utbud av mötesplatser, grönskande stadsrum och parker, natur-, och rekreationsområden, fritids- och idrottsanläggningar – som ger möjlighet till rekreation, idrott och lek för alla åldrar och grupper i samhället – ger förutsättningar för god hälsa och välfärd. Alla samhällsgrupper ska ha samma villkor genom närhet till stora parker, oavsett boendeform eller stads- del. Tillgång till parker inom korta avstånd ger upphov till ökad fysisk aktivitet som i sin tur ger minskad risk för flera livsstilsrelaterade sjukdomar och förbätt- rad mental hälsa. Inte minst för stadens barn är utemiljön en betydelsefull del av vardagen vilken har stor inverkan på barns sociala, fysiska/motoriska och mentala utveckling. Planeringen ska också bidra till minskade luftföroreningar och ge goda möj- ligheter att välja cykel eller att gå istället för bil, till exempel genom ett utökat nät av cykelvägar och säkra, trygga skolvägar. Områden med låga bullernivåer är sällsynta och behöver bli fler. Fler träd i stadsrummen kan bidra till bättre mikro- klimat och luftkvalitet.

BIDRA TILL DELAKTIGHET Bäst hälsa och välmående finns hos människor som känner sig delaktiga och har stöd från sin omgivning. Det är viktigt att stadens invånare känner sig som en del av ett sammanhang, oavsett om det gäller sin umgängeskrets, sitt bostadskvar- ter eller sin stad. Den fysiska planeringen kan påverka graden av medverkan genom grannskapets utformning och genom att målinriktat verka för ett ökat deltagande i planeringsprocesser. Staden stärks socialt av medborgares medver- kan. Känslan av tillhörighet och ansvar för närmiljön ökar. Malmö stad ska aktivt främja såväl informella processer som deltagande i for- mella planprocedurer. Människor ska kunna skapa meningsfullhet genom sin livsmiljö – inte trots den. 22 23 Strategier

De prioriterade inriktningarna fordrar att en lång rad samverkande strategier fullföljs. Dessa strategier bidrar på olika sätt till prioriteringarna och till ett eller flera av hållbar- hetsmålen – de ska stödja och förstärka varandra. I ett hållbart samhälle behövs en öp- penhet för förändringar, flexibilitet och anpassningsförmåga samt inte minst mod att ta svåra beslut och pröva nya lösningar. Ibland kan det vara viktigare att våga prova något nytt, än att utreda alla konsekvenser och vara helt säker på att inte göra fel.

All planering och stadsbyggande i Malmö, från smått till stort, måste ses i ett hel- hetsperspektiv och ge stöd till de prioriterade inriktingar som redovisas i det föregående kapitlet. De strategier som presenteras på de följande sidorna är med nödvändighet många och spänner över en mängd olika fält. En lång rad aspekter behandlas utifrån de utmaningar som ett hållbart stadsbyggande omfattar. Fler- talet strategier är generellt formulerade och kompletteras av mer detaljerade planeringsriktlinjer kopplade till geografiska områden i det digitalakartverktyg som utgör översiktsplanens andra del (nås via internet). Rubricering och gruppering av strategierna har gjorts tematiskt men efter- som många aspekter griper in i varandra kan samma ämne, till exempel trafik eller grönska, återfinnas under flera rubriker. För att få en fullständig bild och för- stå helheten är det är därför nödvändigt att ta del av alla strategierna. Översiktsplanens prioriterade inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ska vara vägledande vid beslutsfattande som på något sätt rör planering på alla nivåer. Frågan hur beslut förhåller sig till mål och prioriteringar behöver alltid ställas. Isole- rat kan ett visst val framstå som naturligt och rätt men satt i ett större sammanhang kan det visa sig att andra alternativ bättre stödjer stadens övergripande mål. I en del fall kan strategier bli motstridiga i en genomförandesituation. Översikts- planens prioriterade inriktningar ger vägledning för avvägning mellan olika intres- sen. Målkonflikter som kan uppstå lär dock i högre grad bero på att konventionellt planeringstänkande står i konflikt med översiktsplanens mål för stadens utveckling. En ofrånkomlig fråga är hur denna översiktsplan ska kunna genomföras i en ekonomiskt allt mer osäker framtid. Ett väsentligt del av strategierna är därför kapitlet Genomförandestrategier och arbetsprocesser som problematiserar fråge- ställningar kring genomförandet och belyser de krav som kommer att ställas på den kommunala organisationen exempelvis behov av nya finansieringsmodeller, markpolitik och organisationsformer. Andra viktiga genomförandeaspekter är prioriteringar, insatser av staten och andra aktörer, delaktighet med mera. Översiktsplanens strategier ska lägga grunden för en i fysisk bemärkelse håll- bar stad, men även för ett väl fungerande socialt och kulturellt samspel. För att kunna möta de utmaningar som staden står inför krävs att de strategier och pla- neringsriktlinjer som anbefalls ovanifrån möter en organisation och ett delta- gande underifrån som anammar och stödjer strategierna. Översiktsplanen blir meningsfull först när staden – dess invånare och aktörer – tillägnar sig den.

STRATEGIER 24

Köpenhamn – Malmö

Med sina olika styrkor kompletterar Köpenhamn och Malmö varandra och stärker Öresundsregionens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter. Köpenhamn-Malmö ska vara Skandinaviens näringslivscentrum, med bäst möjliga förutsättningar för ett internationellt näringsliv. Det gäller såväl internationella huvudkontor som små innovativa entreprenörer. Öresundsregionen är Europas största universitets- region och ska i framtiden vara känt för goda studiemiljöer, hög forskningskvalitet och fruktbart samarbete med näringslivet. Öresundsbron har gjort denna utveckling möjlig, men kapaciteten är begrän- sad och kan bli en flaskhals på längre sikt.Fler förbindelser mellan städerna kom- mer att behövas, särskilt när Fehmarn Bält-förbindelsen har öppnat. Köpen- hamns flygplats Kastrup och framtida snabbtågförbindelser är andra frågor av stort gemensamt intresse. Hamnverksamheten drivs redan av ett samägt bolag och energiförsörjning, markpolitik, utbildning och näringsliv är områden där konkret samarbete kan utvecklas. Öresundsregionen ska vara den första klimatneutrala gränsregionen i Europa år 2030. Köpenhamn-Malmö ska vara platsen man besöker för att studera och testa de senaste lösningarna inom förnybar energi, hållbar stadsplanering och hållbara trafiklösningar. Illustration: COBE 25 STRATEGIER

STRATEGIER FÖR SAMARBETE KÖPENHAMN–MALMÖ

Ökad social balans och hälsosam och grön tillväxt

• Förbättra metoder för att arbeta med sociala innovationer. Detta sker i samver- kan med universiteten på båda sidor om sundet, Region Skåne och en rad an- dra kreativa aktörer. • Främja vindkraft i Öresundsregionen. Ett antal offentliga och privata aktörer i och kring Köpenhamn och Malmö arbetar med lagring av förnybar energi och hållbar energiförsörjning av nya stadsdelar. • Öka tillväxt och sysselsättning bland annat genom att stärka förutsättningar- na för cleantech-verksamheter i Öresundsregionen. • Arrangera fler internationella kongresser om klimat, energi och miljö till- sammans med berörda intresseorganisationer.

Ökad mobilitet

• Utreda kapaciteten på Öresundsförbindelsen och utreda en ny direkt och högklassig spårförbindelse mellan städernas centrum – en Öresundsmetro, samt snabbare förbindelse till Hamburg. • Stärka existerande flyglinjer och verka för nya internationella direktförbin- delser till Köpenhamn. Ett projekt planeras i syfte att utveckla nya linjer i samarbete med staten, regionala och kommunala parter på båda sidor om Öresund.

Bättre förutsättningar för näringsliv, innovation och kunskap

• Stödja utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV till en av världens största och mest avancerade forskningsanläggningar. Med ESS får Skandinavien sin första stora Europa­gemensamma forskningsanläggning.

• Planlägga områden för framtidens verksamheter och eliminera barriärer för UTMANINGAR entreprenörer i regionen. Köpenhamn och Malmö arbetar också med gemen- samma strategier för att locka hit och behålla kvalificerad arbetskraft. Öresundsregionen har under senare år haft en svag tillväxt jämfört med de regi- • Engagera 1 200 företag i samverkan och handel över Öresund med hjälp av oner Köpenhamn och Malmö normalt jämför sig med. Tillväxt och sysselsätt- Öresund Business Match. Målet är att åstadkomma kombinerade dansk- ning måste öka, vilket kräver stärkt sam- svenska kapitalinvesteringar i utvecklingsprojekt för näringslivet och tillväxt- arbete mellan Köpenhamn, Malmö och områdena. Detta samarbete omfattar hela Öresunds­regionen. hela Öresundsregionen. STRATEGIER 26

Skåne och MalmöLund-regionen

För Malmö stad har de flesta planeringsfrågor en regional dimension och allt fler uppgifter behöver hanteras i samverkan. När invånare och företag i och omkring Malmö lever och verkar oberoende av kommungränser måste Malmö stad vidga sitt perspektiv. Administrativa och institutionella barriärer behöver överbryggas för att planeringen ska kunna bedrivas med sikte på hela regio- nen som attraktiv livsmiljö. Malmö stad ska därför engagera sig tillsammans med Skånes kommuner, näringsliv, intresseorganisationer med flera i att ta fram visioner, mål och insat- ser med Skåneperspektiv och Öresundsregionalt perspektiv. Region Skåne, Öresundskomiteen, Öresunds­institutet och andra organisationer gör värdefulla insatser på detta område, ofta med stöd från EU:s strukturfonder och svenska och danska nationella organ. Malmös syn på hur regionen kan utvecklas överensstämmer väl med de regionala visioner som finns i t ex ÖRUS och RUP. I båda dokumenten är inrikt- ningen att skapa hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnadsförhållan- den. Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på kollektiv ­trafik och bebyggelsestruktur särskilt viktigt för Malmö liksom behov av ytterligare järnvägskapacitet för gods- och persontrafik, snabbtågs­anknytning samt Köpenhamns flygplats Kastrup. En ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör är en viktig förstärkning av regionens infrastruktur. Malmö och Lund rymmer tillsammans många regionala funktioner och har som stora kommuner en viktig roll i Skåne. Malmö stad och Lunds kommun har beslutat att ytterligare fördjupa sitt direkta samarbete för att stärka utveck- lingen i riktning mot hållbar tillväxt i regionen. MalmöLundregionen är en informell samverkan mellan kommunledning- arna i de elva sydväst-skånska kommunerna: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Beslutat är att MalmöLundregionen ska få en mer formell roll framöver. Genom att inriktningen på de strategiska utvecklingsfrågorna är snarlik i båda forum (se nästa sida) utgör MalmöLundregionen en värdefull arena för de frågor vars genomförande inte enbart förutsätter samverkan mellan Malmö stad och Lunds kommun, utan också med övriga grannkommuner. För Malmö stad är det väsentligt att sträva efter fördjupat samarbete och samordning kring kommunernas utbyggnadsstrategier med hänsyn till arbets- pendling och hållbarhetsmål. Malmö stad ska också ta initiativ till och agera tillsammans med andra aktörer när frågor av gemensamt intresse identifieras. Det kan röra sig om att äga och driva anläggningar och verksamheter av stor regional betydelse, till exempel Copenhagen Malmö Port, VAsyd och Rädd- ningstjänsten Syd. Tillsammans med Lund och Helsingborg bedriver Malmö Region Skåne och Öresundskomiteen gemensam kompetensuppbyggnad och metodutveckling för framtidens kol- har presenterat regionala visioner i Re- lektivtrafik i projektet Spårvagnar i Skåne (SPIS). gionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009–2016 (RUP) och ÖresundsRegional Malmö verkar även för att skapa en spårburen koppling till Malmö Airport i utvecklingsstrategi (ÖRUS). Sturup. Flygplatsen har en betydelsefull roll för tillgängligheten i regionen och utgör ett väsentligt komplement till Kastrup. 27 STRATEGIER

STRATEGIER FÖR SAMARBETE I REGIONEN

Samarbetet i MalmöLundregionen tar sin utgångspunkt i gemensamma strate- giska frågor och behovet av mellankommunal samverkan. Prioriterade utveck- lingsområden för samverkan är:

• Fysisk planering och infrastruktur. MalmöLundregionen ska bland annat verka för ökad samsyn kring prioritera- de infrastuktur­investeringar och gemensam dialog med regionala och natio- nella myndigheter. MalmöLundregionen ska också arbeta fram en gemensam strukturplan som anger de övergripande principerna för regionens fysiska strukturer.

• Näringslivsfrågor. MalmöLundregionen ska utarbeta gemensamma strategier för näringslivs­ frågor respektive besöksnäring. MalmöLundregionens flerkärniga struktur ska tas tillvara och utvecklas. • Arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. MalmöLundregionen ska utveckla samarbetet kring utbildning och kompe- tensförsörjning.

• Praktiska samverkansfrågor. MalmöLundregionen ska fördjupa samarbetet kring praktiska samverkans­ frågor, till exempel kommunaltekniska funktioner.

Samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun tar sin utgångspunkt i städernas­ gemensamma roll som storstadsnod och tillväxtmotor i den svenska delen av Öresundsregionen. Fyra profilområden är utpekade:

• Näringslivsutveckling. MalmöLund ska stärka mötesplatserna för näringslivet och öka samverkan näringslivsaktörerna. MalmöLund ska utveckla samarbetet i etableringsfrågor och stärka innovationsmiljöerna.

• Besöksnäring och evenemang. MalmöLund ska stärka mötesindustrin genom att tillsammans verka för att fler internationella kongresser förläggs till städerna.

• Fysisk planering och infrastruktur. MalmöLund ska arbeta fram en gemensam strukturbild, utöka samarbetet i infrastukturfrågor samt gemesamt utveckla metoder för hållbar stadsutveck- ling. MalmöLund ska också i större utsträckning gemensamt samverka med externa aktörer.

• Utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. MalmöLund ska ta ett gemensamt ansvar för allas rätt till arbete och ut- Malmö ska vara en stark spelare på bildning. många regionala arenor. STRATEGIER 28

Tätare stad och mer funktionsblandning

Att rymma en stor del av Malmös expansion innanför Yttre Ringvägen innebär att öka bebyggelsevolymen i den existerande staden. Det kan ske på flera olika sätt, främst genom fortsatt omvandling av tidigare industri- och hamnområden. Det kan också ske genom att placera in nya byggnader där det finns utrymme exem- pelvis längs infartsleder och andra större gator, genom tillbyggnader, påbyggna- der eller i särskilda fall genom rivning och nybyggande med högre exploatering. Att bygga staden tätare är en stabil strategi som kan hantera såväl en fortsatt kraftig befolkningstillväxt som andra scenarier.

STRATEGIER

• Ett yteffektivt markutnyttjande ska alltid eftersträvas. Den existerande staden ska kompletteras och bebyggas tätare särskilt vid stationsnära lägen och längs kollektivtrafikstråk. Ut­byggnads- och omvandlingsområden ska bebyggas kon- centrerat och med olika funktioner. • Fysiska och mentala barriärer ska byggas bort, staden ska läkas samman, till exempel genom att omvandla vissa infartsleder till stadshuvudgator. Rörelse­ mönster ska förenklas, orienterbarhet och trygghet i stadsrummet öka. Stråk ska stärkas och nya målpunkter jämnt fördelade över staden ska bidra till nya rörelsemönster. • Staden ska i alla delar byggas med en så stor blandning av funktioner som möj- ligt. Inom samma område ska bostäder, handel, samhällsservice, fritidsverksam- het, kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande blandas. Variation i bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer ska eftersträvas. • Existerande verksamhetsområden som är lågt exploaterade med stora markpar- keringar och expansionsytor ska bebyggas tätare för att bidra till att tillgodose behov av mark och lokaler. Det krävs att kommunen i samarbete med fastig- hetsägare och näringsidkare tar initiativ till utvecklingsarbete och pilotprojekt. • Komplettering med ny bebyggelse ska ske med hänsyn till platsspecifika förut- sättningar, kulturmiljövärden och existerande stadskaraktär. Kulturmiljöaspekter ska beaktas och möjlighet att skapa nya kultur- och skönhetsvärden ska tas till- vara. Mycket stor restriktivitet ska gälla för att ta park i anspråk för andra ända- mål. Kvaliteten i stadsmiljön ska bli bättre då staden byggs tätare. • När staden kompletteras med ny bebyggelse ska risk för ökat buller, exponering av markföroreningar, sämre luftkvalitet med mera beaktas tidigt i planeringspro- cesser så att miljökvalitetsnormer uppnås och människors hälsa inte äventyras. UTMANINGAR • Behov av förnyelse och mer kapacitet i teknisk infrastruktur, exempelvis nya för- Tillgänglig mark kommer i många fall delningsstationer, ska beaktas och plats säkerställas tidigt i planeringsprocesser. att vara privatägd och det kan därför med nuvarande lagstiftning innebära • För att befintligt VA-system ska klara en ökad belastning i en tätare bebyggd svårig ­heter för kommunen att finansiera stad krävs aktivt arbete med att minimera hårdgjorda ytor, lösningar med infil- investeringar i gator, parker, ledningar trationsvänliga ytor och gröna tak samt olika fördröjningsåtgärder. med mera. • Nya kommunala finaniseringsmodeller för exploatering, investeringar i infra- struktur, drift och underhåll behöver utvecklas och läggas fast. Riktlinjer behö- ver tas fram för en ny kommunal markpolitik anpassad efter nya förhållanden. • Metoder för delaktighetsprocesser behöver utvecklas och resurser tillsättas för en bättre dialog med medborgarna vid förändring av stadsmiljön. 29 STRATEGIER

Bostadsbyggande

En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens till- växt och välfärd. En god och långsiktigt hållbar bostadsförsörjning är därför ett av kommunens viktigaste planeringsmål. För att bidra till stadens attraktionskraft och stödja en god utveckling behöver bostadsproduktionen hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen och skapa ett varierat utbud av attraktiva bostäder i olika lägen. Markupplåtelser till flera byggherrar inom samma kvarter är ett sätt att verka för ett varierat bostadsbyggande. Komplettering av bostadsområden med andra hustyper och ägandeformer än de som redan finns kan främja stabiliteten inom ett område genom möjligheten att inom sitt eget bostadsområde flytta till en större eller mindre bostad. Det kan också bidra till större social blandning. Markupplåtelser till flera byggherrar inom samma kvarter är ett sätt att verka för ett mer varierat bostadsbyggande. Boendetätheten har ökat generellt i Malmö men skiljer sig kraftigt mellan stads- delar. I delar av Malmö är trångboddhet ett allvarligt problem. Samtidigt behöver en ökad boendetäthet inte enbart vara problematisk utan kan återspegla ett mer urbant boendemönster och att en större andel unga prioriterar annat än en stor bostad. Konkurrensen om bostäder tenderar dock framförallt att drabba betal- ningssvaga hushåll. Särskilt svårt på bostadsmarknaden har unga, studenter, hem- lösa och arbetslösa. Hemlösheten i Malmö ökar och allt fler blir hemlösa av struktu- rella orsaker – brist på bostäder, ekonomiska villkor och hårda krav från hyresvärdar.

STRATEGIER

• Malmö stad ska stimulera till och stödja en allsidig och varierad produktion av bostäder i alla stadsdelar. Hellre fler, mindre och mer varierade bostadsområden än stora och ensartade. En blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplå- telseformer eftersträvas. Platser med ensidiga bostadsbestånd ska om möjligt kompletteras med nya typer av bostäder så att ett bredare utbud kan erbjudas. • Malmö stad ska motverka boendesegregation och erbjuda bostäder med höga boendekvaliteter som motsvarar de enskilda hushållens behov och efterfrågan. En gång om året presenteras en läges- • Malmö stad ska möjliggöra en omfattande nyproduktion av bostäder. Kommu- rapport som redovisar och analyserar nen ska vara ett starkt stöd i nybyggnadsprocesserna, bland annat genom en läget på Malmös bostadsmarknad. För att stämma av bostadsplanering och god planberedskap och ett aktivt planarbete. Samverkan ska sökas och service -byggande tas tertialrapporter fram tre erbjudas aktörer som är intresserade av att bygga bostäder i Malmö. gånger per år. I en planläges­rapport re- Malmö ska erbjuda bostäder för barnfamiljer, ensamstående och generations­ dovisas två gånger per år pågående de- • taljplanering för bostads­ändamål. boende. Flera generationer ska samsas i staden, Malmö ska vara till för både unga och gamla. Barnfamiljer ska kunna välja att fortsätta bo urbant eller storstads- nära. Barnens perspektiv ska alltid beaktas för trygga och levande närmiljöer. • Ett större fokus på grupper som har svårt att hävda sig i konkurrensen på bostadsmarknaden – unga, studenter och andra som av olika skäl har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden – är angeläget. Initiativ ska tas för att stoppa ökningen av och på sikt minska framförallt den strukturella hemlösheten. • Malmö stad ska verka för att regionen kan erbjuda en tillräckligt stor och tillräck- ligt varierad bostadsmarknad för att passa alla typer av hushåll. • Malmö ska vara en nationell och internationell förebild när det gäller arkitektur och ekologiskt hållbart byggande av bostäder och boendemiljöer. STRATEGIER 30

Plats för och näring till näringslivet

Malmös näringslivsstruktur har förändrats genom omvandlingen från industristad till kunskaps- och evenemangsstad. Ett mer diversifierat näringsliv som är mindre sårbart för förändringar i omvärlden har växt fram. Delar av tillverkningsindustrin har ersatts med en mångfald olika verksamheter och nu arbetar endast 8 % av Mal- mös sysselsatta med tillverkning vilket kan jämföras med 15 % för hela Sverige. Mer än hälften arbetar med handel, företagstjänster, vård, omsorg och sociala tjänster. Utbildningssektorn och kunskapsintensiva tjänstebranscher sysselsätter många. En tät stad innebär att alla verksamheter får mindre mark per person. Funktio- nella miljöer med god stadsmiljö som medger många arbetstillfällen på liten yta ska skapas såväl i blandad stadsbebyggelse som i verksamhetsområden. I gengäld erbjuder Malmö en stor hemmamarknad, goda internationella kontaktmöjlighe- ter, en tydlig miljöprofil och en stadsmiljö som ger mervärde åt företagen.

STRATEGIER

• Malmös attraktivitet som etablerings- och bostadsort ska stärkas och ett gott näringslivsklimat för en mångfald branscher stimuleras. • Malmö stad ska skapa bästa möjliga förutsättningar för starka profilområden i näringslivet där stadens styrkor kan bli särskilt framträdande för arbetstill­ fällen och tillväxt. Marknads­föringen av Malmö ska i näringslivssammanhang fokusera på dessa profilområden: cleantech, life science, nya media, besöks­ A Läs mer i Näring till näringslivet! näring, handel, logistik samt huvudkontor. Näringslivspolitisk strategi för Malmö stad (antagen av • Malmö stad ska ta ett regionalt ansvar i näringspolitiska frågor. Regionala per- Kommunfullmäktige 2009-06-16). spektiv och samverkan med grannkommuner i etableringsfrågor ska bidra till www.malmo.se/op att underlätta lokalisering av vissa typer av företag. • Cityområdet och platser med gångavstånd från järnvägsstationer och kom- mande spårvägsstråk ska tillvaratas för att erbjuda attraktiva lägen för verk- samheter. Västra Hamnen, Nyhamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri har stor kapacitet för näringsliv av olika slag. I de delar av Malmö som har ett relativt litet utbud av verksamheter och företag behöver näringslivet utvecklas. • Verksamheter som ger störningar eller risk och inte kan lokaliseras tillsam- mans med bostäder hänvisas till särskilda verksamhetsområden. Tung industri, 1 logistikföretag och anläggningar för energiproduktion som kräver stora ytor och skyddsavstånd ska i första hand lokaliseras till Norra Hamnen. Nya verk- 2 samhetsområden ska placeras i omedelbar anslutning till Yttre Ring­vägen. Glostorps vång är en framtida resurs för ytkrävande verksamheter exempelvis logistik- eller järnvägsanknutna anläggningar. 3 • Malmös läge som port till Skandinavien och Baltikum ska tas tillvara. Malmö och Köpenhamn ska fortsatt aktivt driva hamnverksamhet i det samägda bolaget Copenhagen Malmo Port (CMP). Malmö ska kunna erbjuda goda villkor för logistik, i synnerhet hamn­anknuten verksamhet. Logistikcentrum med godsfärje- och contai- Tre stora sammanhängande verksamhets- nerterminaler i Norra Hamnen ska utvecklas och effektivitets- och miljövinster tillva- områden ska värnas som sådana: ratas genom omlastningsmöjligheter mellan fartygs-, tåg- och lastbilstransporter. 1) Norra, Östra och Mellersta Hamnen, Frihamnen och Oljehamnen • Centralt belägna, existerande verksamhetsområden ska bibehållas och värnas 2) Bulltofta, Valdemarsro, Toftanäs för att säkerställa tillgång till billiga lokaler för olika typer av småf­öretag – som 3) Fosieby industriområde, Elisedal, Hindby. är viktiga för utvecklingen av stadens näringsliv. 31 STRATEGIER

Handel och besöksnäring

Handel och besöksnäring utgör en väsentlig kraft av stor vikt för tillväxt och arbetstillfällen i Malmö. Handeln har generellt haft en stark utveckling de senaste tio till femton åren. Omsättningstillväxten har varit snabbare än BNP-tillväxten och Malmö sysselsätter ca 20 procent av alla inom detaljhandeln i Skåne. Med en ökande befolkning i Malmö och regionen följer ett fortsatt ökat behov av handel. Människor rör sig idag över allt större områden för att handla och roa sig. Inom detaljhandeln har en betydande koncentration skett och specialisering både när det gäller dagligvaror och urvalsvaror, samtidigt som e-handeln tagit större marknadsandelar. Stora butiker samlas i city och i särskilda handels­ områden i stadens periferi, medan handeln i bostadsområden glesnar. Ett annat utvecklingsdrag är att intresset ökar för handelsplatser där shopping kan kom- bineras med upplevelse. En stor del av Malmös utvecklingsmöjligheter ligger i stadens city och innersta- den. Malmö har ett livaktigt centrum med en traditionell stadsmiljö och plats för arbete, boende, handel, service, nöjen, kultur, flanerande och möten. Att centrum ­ är attraktivt, lockande, lätt tillgängligt och tryggt är vikigt för besöks­näringen. Handelns lokalisering och inriktning påverkar en hållbar utveckling miljö­ mässigt, ekonomiskt och socialt. Genom en långsiktig planering är det lättare att förena de olika aspekterna och ge förutsättningar för rätt handel i rätt läge. Malmös handel har stor betydelse i ett mångfaldsperspektiv – handeln stärker entreprenör- skap, sysselsättning och Malmö som destination. Besöksnäringens utveckling är viktig för handeln. En tredjedel av besöksnäring- ens omsättningsker inom handeln. Besökares totala konsumtion i Malmö 2011 gav upphov till en sysselsättning motsvarande omkring 4 700 årsanställda.

STRATEGIER

• Malmö ska fortsätta att utvecklas och stärkas som regional handels- och besöksort. Ett attraktivt city, de större handelsplatserna i staden, kongress- och mässfasciliteter, evenemang och nöjen bidrar till detta. Handel och besöks­näring ska utvecklas tillsammans, så att Malmö upplevs som en så intressant destina- tion som möjligt. Detta inkluderar samarbete med Köpenhamn och Lund. • Befintliga handelsplatser och -stråk ska stärkas – utveckla särdrag och identitet, tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Malmö city har en särskild roll som handels ­plats och ska fortsatt stimuleras. Innerstaden växer och kopplingar/stråk mellan olika handelsplatser ska förbättras. Samverkan mellan det offentliga och privata är viktigt för att utveckla handelsplatser och stråk. • Nya handelsetableringar ska i första hand lokaliseras i befintlig stadsstruktur gärna i anslutning till existerande torg, centrumbildningar eller stationsnära lägen. Handel i verksamhetsområden ska undvikas. Inga nya renodlade handels ­områden ska planläggas. • I strategiska lägen ska handel och service möjliggöras i botten­plan på nya bostads-, kontors och parkeringshus, även om läget inledningsvis saknar marknads ­underlag. Lokalerna kan senare omvandlas till handelslokaler. • Malmö ska vara en viktig evenemangsdestination med goda villkor för evene- mang i stadsrummet. Ett brett utbud av kultur, musik och sportevenemang och andra arrangemang ska erbjudas malmöborna och locka besökare. STRATEGIER 32

Offentlig service

Kommunen ska tillgodose medborgarnas behov av offentlig service. Förutom att lösa finansieringsfrågor handlar det för Malmö stad om tillgång till mark och loka- ler, oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller av andra aktörer. Det vidare begreppet samhällsservice omfattar även offentligt finansierade, privat drivna verksamheter som är vitala för samhällets uppbyggnad och fortlevnad. Inom all samhällsservice pågår en koncentration och specialisering som leder till färre och större enheter. Utbudet av privata företag med egen profil ökar i branschen. Nära tillgång och hög tillgänglighet till offentlig service är viktigt, särskilt för stadens äldre och malmöbor med någon form av funktionsnedsättning. Närhet är också en viktig aspekt från ett genus- och jämställdhetsperspektiv. När utbyggnadstakten är hög blir skillnaden mellan toppbehov och långsik- tiga behov större. Därmed ökar också behov av tillfälliga lokaler, exempelvis för förskolor. Sett ur barnens synvinkel måste samma kvalitetskrav ställas på proviso- rier som på permanenta enheter, men driften måste ibland tillåtas bli dyrare exempelvis på grund av mindre enheter. Andra serviceområden – individ- och familjeomsorg, omsorg om äldre och funktionshindrade, sjukvård och kultur – har inte samma behov av ytor som för- skolor och skolor, men problematiken är likartad.

STRATEGIER

• Behovsanalyser och markreservationer för offentlig service ska göras tidigt i pla- neringsprocesser. I utbyggnads- och omvandlingsområden ska mark reserveras i tidiga skeden för att toppbehov ska klaras med god marginal. • Arbetsformer inom kommunen ska förbättras i syfte att säkerställa att erforder- lig offentlig service kan realiseras i takt med behoven. Processvägar behöver förenklas och roller förtydligas. Det kan krävas nya rutiner och administrations- former, nya organisationsformer och ersättningsmodeller. UTMANINGAR • Nytänkande, innovativa lösningar ska prövas och metodutveckling på flera plan Det är en avsevärd utmaning för den krävs; nya arbetsprocesser, samutnyttjande av mark och lokaler, kommunala- kommunala organisationen att bygga privata partnerskap, aktivt kommunalt mark- och fastighetsförvärvande, till förskolor, skolor, LSS-bostäder med mera exempel i villaområden för att bidra till fler förskolor. Högt markutnyttjande ska i takt med snabbt ökande behov. Med konventionella lösningar kommer beho- eftersträvas, exempelvis med förskolor i två eller fler plan. Mångfunktionella ven inte att kunna tillgodoses. Befolk- byggnader och lokaler som kan anpassas efter behov ska utnyttjas, exempelvis ningsprognoser pekar på en möjlig ökning konverteras mellan förskola, skola, fritidsverksamhet och social träffpunkt. Nya med 50 % barn (upp till 15 år) fram till 2020 byggnadsformer och kreativ arkitektur har potential att ge förskolor nya kvalite- (Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2012–2021). ter. P-platser med lågt nyttjande kan nyttjas för förskolor och förskolegårdar. • Malmö stad ska säkerställa att funktionshindrade får samma möjligheter till goda och fullvärdiga bostäder som andra medborgare enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Som underlag för planeringen behöver prognoser tas fram för behov av bostäder och vilka bostadsformer som kan bli aktuella. Det är viktigt att inte särskilja LSS-boende i särskilda bostäder från boende i den övriga bostadsmarknaden. • Malmö stad ska erbjuda äldre likvärdig vård och omsorg oavsett om de väljer att bo kvar i det egna hemmet eller i speciella bostäder avsedda för denna grupp. Utbyggnad av senior-, trygghets- och vårdbostäder ska möta förväntat behov. Särskilda bostäder för äldre ska integreras i det ordinära bostadsbeståndet. 33 STRATEGIER

Kultur och fritidsaktivitet

Kultur i bred bemärkelse är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. Ett rikt kulturutbud bidrar till möten mellan människor och en stad som lever dygnet runt. Kulturell hållbarhet innebär såväl bevarande och främjande av kulturell mångfald och respekt för nedärvda värderingar och traditioner (kulturarv) som öppenhet för det nyskapande, det annorlunda och avvikande. I kulturpolitiken betonas alltmer att kulturlivet och kulturskapandet ska göras tillgängligt för alla medborgare, oberoende av faktorer som kön, ålder, utbildning, etnicitet, klass och så vidare. Den fysiska planeringen kan stödja ett allsidigt – och håll- bart – kulturliv. När staden växer kommer kommunala kulturinstitutioner att behöva expandera. De ska då kunna erbjudas kompletterande faciliteter på platser som stödjer strävan efter ett brett kulturutbud i hela staden. Ett utbud av bil- liga lokaler för kulturverksamhet är också väsentligt. Närvaro av kulturarbetare i staden och ett brett kulturliv är viktigt för att behålla och utveckla kreativa och kulturella näringar och för stadens attraktivitet. Att ha god tillgång till platser för att utöva spontanidrott och delta i sport­ aktiviteter är betydelsefullt ur en lång rad olika aspekter. Genusperspektiv är viktigt att beakta när det gäller prioriteringar av olika idrottsanläggningar. Stadsodling sker sedan lång tid på odlingslotter och i stadens olika koloni- områden. Lokal ekologisk odling i staden kan stödja en god social utveckling och bidra till bättre hälsa. Det skapar en större känsla av delaktighet och sam- hörighet med sin stad, sin stadsdel och sina grannar och ger därför även goda förutsättningar för integration av olika samhällgrupper och utbyte över åldersgränser.

STRATEGIER

• Ett brett utbud av platser och lokaler för kulturell aktivitet och idrott ska fin- nas jämnt fördelat över hela Malmö. Med fler invånare kommer fler anlägg- ningar att behövas. • Stadens rum och platser ska stödja spontanidrott, rörelse och fritids­aktivitet. Parker behöver utvecklas och aktiveras för att bli mer välutnyttjade. • Nya lösningar för ett effektivt markutnyttjande krävs för ytkrävande fritidsan- läggningar. Multifunktionalitet kan ge möjlighet att på liten yta rymma flera behov. Strategiska lokaliseringar ska göras för nya idrottshallar, bollplaner, badanläggningar, ridhus och arenor för andra sporter. • Planeringen ska bidra till att vidga deltagandet i kulturlivet till alla befolknings- grupper till exempel genom att stimulera kulturutövande och kultur­skapande i stadsrummet för både professionella och icke-professionella. • Existerande koloniområden ska värnas och om möjligt differentieras. Nya koloniområden behöver anläggas. • Kommunen ska visa en positiv attityd till lokala initiativ och invånares önske- mål att ta tillvara sin omgivning exempelvis genom nya former av stadsod- ling. Kommunen ska stödja initiativ för självförvaltning av olika slag. • Kommunen ska stödja möjligheter till att lätt få kunskap om stadens ekologi, processer kring stadens utveckling och platsens historia. STRATEGIER 34

En grönare stad

När staden växer och antalet människor på samma yta ökar behövs mer grönska av olika slag, såväl nya gröna torg eller parker som utveckling av existerande. En attraktiv och hållbar stadsmiljö ska vara både tät och grön. Ambitionen att bygga tätt och grönt gör att grönska måste få ta mer plats i fler sammanhang. De krav som en tättbebyggd stad ställer på grönska medför också krav på strategier för anläggning och användning. För att åstadkomma en grönare stad krävs nytän- kande, till exempel för yteffektivitet vid planering, kostnadsfördelning vid anlägg- ning och ansvarsfördelning vid underhåll. Närhet till grönska i gator och parker är värdeskapande och eventuella merkostnader behöver sättas i relation till sam- hällsekonomiska vinster på lång sikt. Stadens grönska och ekosystem motverkar olägenheter som uppstår genom själva livet i staden, som luftföroreningar, upplevelsen av buller och förhöjd tem- peratur på grund av hårdgjorda ytor. Satsningar på anläggningar med grönska kan på lång sikt sänka samhällets kostnader för till exempel översvämningar (dag- vattenhantering – planteringar fördröjer, suger upp och avdunstar regnvatten), stress och ohälsa (reglering av mikroklimat och luftkvalitet). Det finns en tydlig koppling mellan människors hälsa och närhet till grönska och det är därför viktigt att även stora park- och naturområden finns nära. För att kunna erbjuda alla malmöbor goda livsvillkor måste tillgången och tillgänglighe- ten till parker och natur förbättras. Även gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden, där grönskan inte bara har stora arkitektoniska värden. Grönskande gaturum har stor estetisk effekt och därtill ett betydande symbolvärde.

STRATEGIER

• Förtätning med grönska kan i den täta staden innebära anläggning av nya par- ker och platser för vistelse och möten. Exempelvis kan lågt utnyttjade markpar- keringar omvandlas till grönytor. Trafikrefuger kan få grönska och gräs/sedum läggas mellan spår när spårvägar byggs. • Mer grönska i gaturum ska eftersträvas med målsättningen att kraftigt öka antalet träd på gator och torg (utöver att ersätta gamla och sjuka träd). Den tekniska utvecklingen (skelettjord, ledningsskydd) visar goda möjligheter för A Läs mer i Grönplan för Malmö plantering i existerande gator. Att skapa gröna gaturum kräver effektivt utnytt- (antagen av Kommun- jande av tillgängligt utrymme. Anpassning till befintlig och ny infrastruktur fullmäktige 2003-05-15). kräver större investeringar för anläggning och underhåll. www.malmo.se/op • Stora fullvuxna träd har och kommer att ha störst positiv effekt på miljö och människor. Vid planläggning i nya och befintliga miljöer ska möjligheter ges så att framtida generationer kan ha nytta av stora gamla träd i stadsmiljön. • Grönytefaktor är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter upp- nås vid byggande. Grönytefaktorn kan användas där det är tillämpligt och utvecklas för att bli mer användbar i olika sammanhang. Syftet är att bidra till goda livsbetingelser för människor, djur och växter genom att skapa bra mikro- UTMANINGAR klimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel. Att skapa mer grönska i den täta staden kräver nytänkande när det gäller plante- • En viktig del av det gröna i staden finns på kvartersmark och Malmö stad ska ringsytor, anläggning och underhåll. arbeta för att säkerställa tillgången till gröna rum på kvartersmark. 35 STRATEGIER

Grönstruktur

Stora sammanhängande park- och naturområden är, liksom små parker och torg, viktiga för rekreation och möten, för biologisk mångfald, för ekosystemtjänster och de ger därtill kulturella och arkitektoniska värden. De bidrar till stadens attraktivi- tet. För sitt välbefinnande behöver människor närhet till flera slags utemiljöer med olika karaktär: mötesplatser, torg, parker för rekreation och lugna platser för avkoppling, möjlighet till motion och fritidsaktivitet. Inom planeringen kallas dessa för sociotoper. Studier visar att människor mår bättre ju fler karaktärerstyper inom sociotoper som finns nära bostaden. Därför behöver människor stora parker och naturområden med ett visst djup, vilka var för sig kan hysa ett brett utbud av olika karaktärer där människor kan röra sig längre sträckor. Att länka ihop stora parker, torg, stränder och natur med gröna kopplingar och stråk gör dem lättillgängliga och de blir lättare att utnyttja tillsammans i ett stort promenad- och rekreationsnätverk. Särskilt viktigt är ett grönt nätverk för bostads- områden som ligger långt ifrån stora park- och naturområden och för att över- brygga barriärer. Stråken kan stärkas genom nya parker, planteringar på torg och längs gator, gröna skolgårdar med mera. Parker, fritidsanläggningar och dagvattenanläggningar tar stor plats och för ett effektivt markutnyttjande behövs nya lösningar så att många funktioner inryms. Parkernas utbud kan stärkas genom mångfunktionalitet, något som även kan möta ökade behov när befolkningen växer. Grönskande platser kan vara till för rekreation och vila, lek och aktivitet samtidigt som de är livsmiljöer för djur och växter och kan fungera för dagvattenhantering. Skolgårdar kan öppnas för allmänheten under tider då barnverksamhet inte pågår. Kustnära och vattendragsnära rekreations- och fritidsområden kan fungera som buffertzon vid tillfälliga översvämningar.

STRATEGIER

• Malmö ska ha en mångfald av små och stora parker, naturområden och torg strategiskt placerade, jämnt fördelade och sammankopplade i ett nätverk av gröna stråk – som pärlband med olika typer av gröna kopplingar. Kvalitet, till- gång, närhet och tillgänglighet behöver förbättras. • Tillgång till en stadsdelspark eller större inom 1 km från alla bostäder ska eftersträvas. Kan detta ej uppfyllas ska tillgängligheten till stora parker för- bättras genom gröna kopplingar. Det ska därtill finnas ett brett utbud av min- dre sociotoper av olika karaktärer som torg, grannskapsparker och gröningar, maximalt 300 meter från bostaden. Principiell bild av ett nätverka av parker • Parker ska lokaliseras integrerande i stadsstrukturen för bra tillgänglighet och och gröna stråk. Stora parker är ett själv- klart stadsbyggnadselement i blandad närhet och i första hand placeras som samlande stadsrum där bebyggelsen stadsbebyggelse och ska finnas strategiskt vänder sin framsida mot parken. Nya parker ska ej lokaliseras i bullerutsatta placerade i stadsstrukturen. lägen eller som smala långsträckta områden längs gator och vägar. • Mångfunktionalitet förutsätter flexibilitet i användningen, där genomtänkt utformning ska motverka konflikter mellan olika användningsgrupper. Effek- tivisering av markanvändning ställer krav på utveckling av kommunens pla- nerings- och förvaltningsmodeller. • En växande befolkning gör det nödvändigt att dimensionera och lokalisera framtidens stora parker och naturområden, exempelvis i ekostråket öster om Bunkeflostrand (Gottorpsparken), i Nyhamnen och i vid Tygelsjöbäcken. STRATEGIER 36

Mötesplatser i stadsrummet

Tillgänglighet till och möjligheten att mötas i det offentliga rummet är grundläg- gande för ett demokratiskt samhälle. Offentliga platser, torg, parker och gator tillhör alla och ger möjlighet till möten och samtal. Det ska finnas väl fungerande mötesplatser på olika nivåer i staden, lokala och bostadsnära likväl som centrala gemensamma. En bra mötesplats är tillgänglig, välkomnande, gärna gratis och öppen för alla. Olika grupper av människor ska kunna samsas på samma plats av olika anledning. Närheten till andra människor främjar förståelse och integration. För att offentliga stadsrum ska kunna verka som demokratisk arena fordras att de kan användas av alla. Segregerade offentliga platser utgör ett hot mot en demokratisk utveckling. Malmös centrum är en viktig social mötesplats och det är väsentligt att stadsmiljöerna där upplevs som välkomnande, trygga och användbara för alla medborgare. Att stödja staden som demokratisk arena innebär för stadsplaneringen bland annat att i planering av nya områden skapa offentliga ytor som främjar folkliv. Att blanda bostäder och arbetsplatser, kommersiella verksamheter, kultur och offentlig service är en viktig grundförutsättning för detta. Utöver hemmet, arbetsplatsen och platserna däremellan – stadens gator, torg och parker – fungerar mer eller mindre offentligt tillgängliga lokaler som restauranger, kaféer, skolor, bibliotek och museer som rum för möten, observa- tion, inspiration, kontemplation, skrivande och surfande. De kan kallas ”det fjärde stadsrummet” och är väsentliga för att kontinuerligt utveckla stadsmiljön och anpassa den till nya levnadssätt. Här fordras experimentella arbetssätt och hel- hetssyn på samspelet mellan inomhus och utomhus, privat och offentligt, arbete och fritid, beständiga byggnader och tillfälliga evenemang.

STRATEGIER

• Fler och bättre mötesplatser av varierande slag ska skapas i stadsrummet. • Mötesplatser ska med hänsyn till folkmängden finnas jämnt fördelade över staden. Stadsdelar utanför innerstaden, som ofta har brist på bra mötesplat- ser, kommersiella lokaler och ibland dåligt fungerande allmänna ytor, ska i samband med ny bebyggelse kompletteras med fler och bättre offentliga stadsrum, fler arbetsplatser och kommersiella lokaler. • Förutom offentliga platser och kommersiella mötesplatser behöver staden informella icke-kommersiella och föränderliga mötesplatser – en tillåtande attityd ska anammas för att främja goda initiativ för spontana och tillfälliga platser för aktivitet och möten. • Genus- och mångfaldsapekter ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser. • Stadsrummet ska vara en arena för kultur i bred bemärkelse, en plats för aktivi- tet och evenemang, konst, installationer, ljus och ljud. Det kan också handla om mänskliga relationer som tar sig uttryck som gemenskap, demokrati, kulturell mångfald, kulturarv – ett gott stadsrum kan bidra till att skapa en känsla av sammanhang och identitet och förmedla humanistiska värden som öppenhet, tolerans och ansvar. Kommunen ska verka för att offentliga platser inbjder till meningsfulla möten mellan olika människor. 37 STRATEGIER

Jämlikhet och jämställdhet

Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde och att alla har samma rättig- heter och ska ges samma möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöver- skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med jämställdhet avses att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möj- ligheter inom alla väsentliga områden i livet. Stadsplaneringen ska stödja insatser som minskar ojämlikhet i livsvillkor och hälsa bland malmöborna och sträva efter att ge alla goda förutsättningar för var- dagslivet. Att genom stadsplaneringen verka för fler arbetstillfällen och försörjning bidrar till alla malmöbors välfärd och till att utjämna sociala klyftor inom staden. Hela staden ska göras lätt tillgänglig för alla grupper i samhället. Tillgänglighet för människor med olika funktionsnedsättningar behöver kontinuerligt förbättras. Närhet är en väsentlig aspekt av jämlikhet och jämställdhet. Planeringen ska därför eftersträva en tätare och mer funktionsblandad stad med större närhet exempelvis mellan bostäder och samhällsservice, handel eller fritidsaktivitet. Pri- oritering mellan olika trafikslag är en viktig fråga för jämlikhet och jämställdhet. De som saknar tillgång till bil, exempelvis många äldre, barn, ungdomar, funk- tionshindrade och kvinnor, drabbas om delar av staden är svårtillgänglig utan bil. Närhet till kollektiv­trafik med hög kvalitet kan kompensera detta. Män och kvinnor använd­er staden och stadsmiljön på olika sätt, exempelvis reser kvinnor generellt sett mer kollektivt medan män reser med bil, och dessa skillnader behöver kartläggas och analyseras för att kunna beaktas i stadsplane- ringen – i syfte att skapa en mer jämställd stad. Maktstrukturer i samhället, invanda mönster, familjesituation, ekonomiska villkor och arbetsförhållanden är exempel på bakomliggande orsaker.

STRATEGIER

• Kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika erfarenheter och behov ska synliggöras, belysas och beaktas i stadsplaneringen. Konsekvenser av plane- rade åtgärder ska analyseras för att synliggöra problem och jämställdhets- perspektivet omfattas i alla verksamhetsområden och i alla led av planering och beslutsfattande. Metoder för ett brett och representativt deltagande i stadsbyggnadsprocesser och samråd behöver utvecklas. • Ett varierat utbud av bostadstyper ska eftersträvas i alla stadsdelar för att uppnå en mer jämlik bostadsmarknad. Trångboddhet ska motverkas och konceptet ”affordable housing” som inriktar sig på metoder för att få ner boendekostnader ska studeras. Ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i arbetet för att säkerställa och främja tillgång för alla till bostäder som är till- räckligt stora och av godtagbar standard i en bra livsmiljö med grundläg- gande samhällsservice i närheten. • Kollektivtrafiken ska bidra till en för alla likvärdig tillgång för kvinnor och män till utbildning och arbete som ger ekonomisk självständighet. Trygg­heten i samband med resor i kollektivtrafiken ska bli bättre genom att minimera risker och eliminera rädsla för att ut­sättas för våld eller andra brott. • Tillgänglighetsaspekter för stadens invånare med olika funktionshinder ska alltid beaktas vid utformning av det offentliga rummet. STRATEGIER 38

Folkhälsa, trygghet och delaktighet

Den nationella folkhälsopolitikens målområden för en god hälsa börjar med mål som behandlar delaktighet, tillit till samhället och meningsfull sysselsättning. Möjlighet att välja goda levnadsvanor hör till stor del samman med den sociala sfär man befinner sig i, och den påverkas delvis av stadens utformning. Exempel- vis gynnar promenadvänliga bostadsområden inte bara individens hälsa utan bidrar också till att de som bor i dessa områden är mer benägna att känna sina grannar, att lita på människor i området och att engagera sig politiskt och socialt. Ett blandat utbud av verksamheter, olika bostadstyper och upplåtelseformer, ökar folklivet och därmed tryggheten. Blandning underlättar också för möten mellan människor med olika bakgrund, och gör att fler förebilder och valmöjlig- heter blir synliga med vidgade sociala kontakter. Samstämmig forskning visar att kontakt med grönska som trädplanteringar, närhet till stora parker och naturområden dels ger direkt positiva hälsoeffekter, dels ger betydande indirekta effekter som påverkar återhämtning från stress och förbättring av koncentrationsnivån. Närhet till kollektivtrafik och utemiljöer som gynnar trygg gång- och cykeltra- fik bidrar till ökad fysisk aktivitet och bättre luftkvalitet. Med möjlighet till motion och utevistelse förbättras konditionen och framtida hjärt- och kärlsjukdomar har A Läs mer i Hela Malmö – en folk­- bättre förutsättningar att undvikas. Kan man göra sina dagliga inköp på gångav- hälso­ ­policy (antagen av Kommun- fullmäktige 2010-11-23). stånd är det lättare att låta bilen stå, och både bidra till sin egen förbättrade www.malmo.se/op hälsa och till stadens minskade miljöpåverkan.

STRATEGIER

• Stadsplaneringen ska bidra till en mer jämlik hälsa med bra hälsofrämjande miljöer i alla stadsdelar, så att individers självklara och enkla val också är de mest hälsosamma. • Den nära miljön vid bostaden ska bidra till trygghet och till möjlighet att lära känna sina grannar och får tillit till sin omgivning. Utformningen av kvarter och stadsdelar ska bidra till identitet i området som de boende kan vara stolta över. • Stadsplaneringsprocessen ska utnyttjas för att få boende och verksamma i ett UTMANINGAR område att komma samman och diskutera frågor som är aktuella för området. Skillnaderna i folkhälsotalen är stora Gemensamma möten och vandringar i området kan leda till gemensamma mål mellan olika områden i Malmö. I vissa som ökar invånarnas sammanhållning, trygghet och tilltro till varandra. delar av staden är medellivslängden näs- Trygghets- och säkerhetsaspekter ska alltid beaktas vid utformning av det tan sju år längre än i andra delar. Orsaker • till de stora skillnaderna är att många offentliga rummet och trafikmiljöer. saknar viktiga förutsättningar för god • Hälsan är beroende av omgivningsfaktorer som buller och luft- och mark- hälsa, som arbete, bra utbildning, accep- tabelt boende och ekonomiska och soci- föroreningar och planeringen ska bidra till minskade luftföroreningar, och ala resurser. att värna platser med låga bullernivåer. 39 STRATEGIER

Barnperspektiv

Att garantera barn goda uppväxtvillkor är en viktig samhällsfråga. Alla barn ska ha optimala chanser till ett liv med bra livskvalitet. Att kunna leka och röra på sig är viktigt för en god hälsa. Barn som tas på allvar och lyssnas på ges bra förutsätt- ningar att växa upp till trygga vuxna. Det är väsentligt att arbeta såväl med barn- perspektivet (med vuxna ögon på barns miljö) som barnets eget perspektiv. En stad som är bra för barn är bra för alla. Malmö ska erbjuda en attraktiv livsmiljö för barnfamiljer, såväl i centrala delar av staden som i ytterområden. För att attrahera barnfamiljer till alla boendeformer och miljöer krävs en trygg och tillgänglig närmiljö som är användbar, grönskande och upplevelserik. Utformning av bostadsgårdar är särskilt viktig eftersom de är en betydande del i vardagsmiljön för barnfamiljer. Viktiga ingredienser är bland annat barnens möjlighet till rörelsefrihet. Förr hade barn ett stort omland att röra sig i utan vuxet sällskap. För att kunna uppleva och utforska staden krävs möjlighet att röra sig fritt men barnens område för egna upptäckter har minskat för varje generation. Att motverka denna utveck- ling har ett stort värde, från såväl socialt-, som genus- och folkhälso­perspektiv. Upp ­levelsen av osäkerhet och otrygghet har ökat föräldrars benägenhet att skjutsa barn även mycket korta sträckor och allt färre barn går eller cyklar till skolan. Upp- tagningsområden för skolor och förskolor är inte längre geografiskt kopplade till skolans placering men säkra skolvägar och god tillgänglighet för gående och cyklister kan bidra till att barn får gå i skola i sitt närområde. Trafikmiljön är väsentlig för hur barn kan använda staden. En satsning på ett hållbart transportsystem med människan i fokus – med god tillgänglighet för dem som går, cyklar och åker kollektivt bidrar till en bättre relation mellan barn och trafik. En levande stad med blandade funktioner bidrar till att stadsrum befolkas med mångfald av vuxna som kan vara förebilder för barn och ungdomar i vardagen.

STRATEGIER

• Barnens perspektiv ska synliggöras, belysas och beaktas i alla beslut i stadspla- neringen. Barnkonsekvensanalyser kan vara ett användbart redskap. • Barn och ungas delaktighet och inflytande på frågor som rör staden och dem själva ska ses som en resurs i planeringsprocesser och särskilda former för barn och ungas delaktighet ska utvecklas. • Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikan- ters behov. Hög prioritet ska ligga på ett trafiksystem som både ser till barns rörelsebehov och behov av trygghet. Malmö ska ha ett väl utbyggt nätverk av gång- och cykelvägar som tillgodoser barns behov. Säkra skolvägar ska vara i fokus; Malmös skolbarn ska tryggt kunna ta sig till skolan utan vuxens sällskap. • Barnvänliga och grönskande bostadsmiljöer ska alltid finnas såväl i nya som existerande stadsdelar. Barns behov av fritidsaktivitet ska tillgodoses med när- het till lekplatser, stora parker, naturområden och fritidsanläggningar. Ute­ miljön kring skolor och förskolor ska hålla hög kvalitet. Extra omsorg om ute­ miljöer i barnrika områden med mycket slitage behövs. • För att främja integration mellan olika grupper samhället ska verksamheter rik- tade till barn lokaliseras så att de bidrar till att en blandning av barn med olika bakgrund träffar varandra. STRATEGIER 40

Trafikmiljö och prioriteringar mellan trafikslag

Genom trafikplanering finns möjligheter att bidra till en mer hållbar samhällsut- veckling som gynnar staden och dess invånare. Flera faktorer tvingar fram nya synsätt; kommande bränslebrist, klimataspekter, hälsoproblem, brist på yta med mera. En fortsatt befolkningstillväxt ökar trycket på Malmös trafikytor samtidigt som markanvändningen ska vara effektiv. Fler kommer att förflytta sig men gatu- rummen kan inte bli större. Trafikytor måste användas och utformas så att de kan transportera så många som möjligt på ett ytsnålt och resurseffektivt sätt. Olika trafikslag har skilda förutsättningar och varierande behov av plats och utveck- lingsåtgärder för att uppnå uppställda mål. Prioriteringar på olika platser i trafiknätet är nödvändiga. Prioriteringar mellan å ena sidan plats för olika trafikslag och å andra sidan utrymme för bebyggelse, torg, mötesplatser och parker måste, för att kunna uppnå stadens mål och vision, ske med en helhetssyn på staden, och inte enbart utifrån anspråk från enskilda intressen. Konventionella ytanspråk för olika trafikslag behöver ifrågasättas. Gator och andra trafikmiljöer fyller en funktion för en mängd vardagliga rörelser till fots, på cykel och i buss eller bil. Med rätt utformning blir gaturum även attraktiva platser för vistelse och möten. Fokus på trafiksäkerhets­aspekter ger ökad trygghet och samhällsvinster i form av färre olyckor.

STRATEGIER

• Människan ska vara i fokus när trafiktekniska frågor löses. Det ger ett trafik­ system som för samman invånarna i en levande stadsväv och bidrar därmed till en attraktiv och mer socialt sammanhållen stad. En god trafikmiljö ska bidra till människors hälsa och säkerhet. • Transportsystemet ska bidra till att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt; dessa trafikslag ska prioriteras, inom såväl som till/från Malmö, för att nå en god tillgänglighet på ett yteffektivt, energi­effektivt och mindre miljö­belastande sätt. Goda kopplingar mellan trafikslagen ur ett hela-resan-perspektiv ska planeras. A Läs mer i Trafikmiljöprogram Malmö stad 2012–2017 (antaget av • Resvanor ska påverkas genom kommunikation och marknadsföring. Tekniska nämnden 2012-04-24). www.malmo.se/op • En övergripande Trafik och mobilitetsplan (arbetsnamn) som konkretiserar det hållbara transportsystemet, på olika områden och för olika trafikslag, ska ut ­arbetas. Planen omfattar en översyn av hela gatu- och vägnätet. • Vid detaljutformning ska framkomlighet och säkerhet för fotgängare och A Läs mer i Reviderat åtgärdsprogram cyklister prioriteras, till exempel genom upphöjda passager där oskyddade för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö trafikanter korsar bilars körväg. Det gäller i synnerhet vid hållplatser och trafi- stad. Länsstyrelsen i Skåne län 2011. kerade korsningar, som annars riskerar att bli olycksdrabbade. Särskilt i inner- www.malmo.se/op staden behöver stora strömmar av fotgängare och cyklister reglerings- och utformningsmässigt prioriteras framför biltrafiken. Betydligt fler gångfarts­ gator eller liknande kan vara en metod. UTMANINGAR • Åtgärder i Reviderat åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedi- År 2030 ska max 30% av malmöbornas oxid i Malmö stad (framtaget 2011 av Länsstyrelsen i Skåne län och Malmö stad) resor och högst hälften av inpendlarnas ska genomföras för att sänka halter av kvävedioxid i utomhusluften under miljö- resor ske med bil (långsiktiga andelsmål i i Trafikmiljöprogram Malmös stad 2012– kvalitetsnormen. Åtgärdsprogrammets effekter ska följas upp och programmet 2017 antaget av Tekniska nämnden revideras successivt. Malmö stad ska i samarbete med andra aktörer fortsatt (2012-04-24). arbeta kontinuerligt med att genomföra åtgärder som gynnar luftkvaliteten. 41 STRATEGIER

En stad för fotgängare

När staden växer inåt, blir tätare och läks samman genom ny bebyggelse, nya målpunkter, stråk, rörelsemönster och nya trafikkopplingar, blir fotgängarper- spektivet allt viktigare. Malmö har goda förutsättningar att bli en mer gång- vänlig stad. De allra flesta förflyttar sig dagligen mer eller mindre långt till fots. Gångtrafi- ken har stor betydelse som trafikslag och behöver prioriteras högre. Fotgängare är ”positiva trafikmängder” som ger folkliv. Sett till reslängd så är gående i första hand ett alternativ upp till två kilometers förflyttning. En tät funktionsblandad stad med ett finmaskigt gatunät ger goda grundförutsättningar för att männis- kor ska röra sig till fots. Samtidigt krävs ett större fokus på såväl säkerhet som trygghet, komfort, skötsel, utformning och orienterbarhet för att stimulera till att fler går. Inskränkningar i andra trafikslags framkomlighet och hastighet kommer att krävas för att skapa en mer gångvänlig stad. Praktiskt taget alla förflyttningar börjar och slutar med att man går, oavsett vilka färdmedel man i övrigt använder. Gångtrafik och kollektivtrafik kan sam- verka. Med Citytunneln och Malmöringen blir kombinationen gång och snabba regiontåg ett attraktivt alternativ för fler malmöbor, besökare och inpendlare. Det är viktigt att resenärer på enkelt och säkert sätt kan nå alla stationer. De nya sta- tionerna förändrar gåendes rörelsemönster i centrala Malmö och det kan finnas behov av att analysera hur och vad det innebär och hur nya behov kan mötas.

STRATEGIER

• Fotgängare ska ha en god tillgänglighet i hela Malmö. Alla, oavsett ålder, kön och fysisk förmåga, ska tryggt kunna röra sig till fots i hela staden, utan oön- skade omvägar, nivåskillnader eller dröjsmål och utan källor till osäkerhet. I gatukorsningar ska man säkert kunna passera gatorna i alla riktningar. I de delar av staden där det rör sig flest fotgängare ska fotgängare prioriteras fram- för annan trafik genom reglering och utformning. A Läs mer i Fotgängarprogram 2012– • Betydelsefulla målpunkter som torg, parker och stationer ska kopplas samman 2018 Malmö – den gångvän- bättre för fotgängare. Det kan också handla om att genom olika åtgärder liga staden (antaget av Tekniska minska mentala avstånd. nämnden 2012-04-24). www.malmo.se/op • Viktiga aspekter för att främja fotgängare är rörelsefriheten i staden, tillräckliga ytor, att bryta barriärer, att ge möjligheter till vistelse även i gatumiljöer, att skapa mötesplatser, upplevelser, trygghet och trafiksäkerhet. • Särskilt fokus ska läggas på säkra skolvägar – att anlägga ett barnperspektiv ger en säker och trygg miljö för alla åldrar. STRATEGIER 42

Cykelstaden

Ambitionsnivån för Malmö som cykelstad behöver höjas och strategiska sats- ningar för cyklister prioriteras. Malmö har en stor potential att bli en stad där ”alla” cyklar. För att cyklande ska bli ett självklart förstahandsval för fler krävs emellertid kraftfulla åtgärder och investeringar på många plan. Cykel ska till- sammans med gång- och kollektivtrafik vara enkla val som vardagens färd- medelsval. Det ställer krav på den fysiska planeringen och vid detaljutform- ning. Samarbete med Köpenhamn och dess unika cykelkultur kan ge erfaren- hetsutbyte och Öresundsregionen kan bli en världsledande cykelmetropol. De satsningar som hittills genomförts för att öka cyklandet i Malmö behö- ver intensifieras och stödjas med investeringar i infrastruktur, och en tydligare prioritering av drift och underhåll. Beteendepåverkan är också ett viktigt verk- tyg att utveckla vidare för att ytterligare öka andelen cyklister på stadens gator. Jämfört med investeringar för andra, tyngre trafikslag är investeringar för cyklister för förhållandevis mindre kostsamma.

STRATEGIER

• Att cykla i Malmö ska vara enkelt och säkert för alla. Cykelvägnätet ska kom- pletteras med strategiskt identifierade länkar, ges större tydlighet, trygghet och komfort, högre prioritet och fler statushöjande åtgärder. I centrala och halvcentrala lägen finns stora behov av mer och tydligare angiven plats för cyklande. Maskvidden för gång- och cykelnäten ska vara tätare än huvudga- tunätet. I passager med bilvägnätet ska cyklister prioriteras och övergångar A Läs mer i Cykelprogram för Malmö stad 2012–2019 (antaget av Tekniska säkras för att undvika olyckor. nämnden 2012-10-24). Tidigare inriktning med centrala cykelstråk i lokalgator och parkstråk behöver www.malmo.se/op • kompletteras med cykelbanor i gena huvudgatustråk. Malmö ska ha flera kända cykelstråk – huvudcykelstråk – som karaktäriseras av extra hög kapacitet och komfortnivå. • Cykel i kombination med kollektivtrafik utgör en stor potential för effektiva resor, även regionalt. Attraktiva cykelparkeringslösningar i anslutning till kollektivtrafik ska planeras och prioriteras tidigt i projekteringsprocesser. Möjlighet att ta med cykel på kommande regionala spårvagnar behöver studeras. • För både gående och cyklister finns behov av tydligare vägvisning, såväl till viktiga målpunkter som stationer och större hållplatser, samt högre priorite- ringar av drift och underhåll under alla årstider. Hänsyn behöver tas till en allt fler olika typer av cykelfordon. 43 STRATEGIER

Kollektivtrafik

Kollektivtrafikens linjestråk och knutpunkter är grundläggande för stadens fysiska struktur. En stärkt kollektivtrafik bidrar med snabbare och enklare resande till att sammanlänka staden. Inom gångavstånd från Malmös nuvarande och planerade stationer finns 60 % av Malmös arbetsplatser och 50 % av de boende. Kring stationerna och i stråken till dessa koncentreras ny bebyggelse och där skapas goda förutsättningar för ett rikt folkliv och möten mellan människor. Det är kollektivtrafiken som framför allt tagit rollen som regionförstorare, men även lokal kollektivtrafik behöver fungera väl för att stödja ökad integration, inte minst tvärs Öresund. Investeringar behövs för att säkerställa att kollektivtrafiken kan främja hållbar tillväxt samtidigt som stadsmiljö, bullernivåer och luftkvalitet förbättras samt energi- och klimatmål uppnås. Kollektivtrafikens prioritet i förhål- lande till övriga trafikslag och som stadsbyggnadselement är beroende på förut- sättningarna i stadens olika delar, exempelvis i centrala lägen med konkurrens om yta. Kollektivtrafikens attraktivitet kan förstärkas endast om den inte fastnar i bil- köer – vilket gäller oavsett val av system, det vill säga buss eller spårvagn. UTMANINGAR Nya spårvägar och tåglinjer minskar restiden till och från Malmös ytterområ- En växande befolkning i en tätare stad den. Spårvägar kan därtill på ett tydligt och strukturerande sätt stimulera stadsut- kräver en effektiv och attraktiv kollektiv­ veckling och ge ekonomiska incitament för stadsförnyelse längs valda linjer. Behov trafik. Den måste vara miljö­anpassad och säker; ren, tyst, snål och sund. Ett nytt av spårvagnskapacitet är påtagligt på vissa stråk redan idag och behovet kommer spårvägnät bedöms vara nödvändigt för att accentueras i takt med ökande befolkning och resande i staden och regionen. att möta behoven. Spår­vägar innebär en Ett spårburet kollektivtrafiksystem som lockar fler att resa, både kvinnor och män, stor investering. är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv.

STRATEGIER

• Kollektivtrafikstråken ska i hög grad utgöra den strukturella stommen i stads- byggandet. Kollektivtrafik och bebyggelseplanering ska stödja varandra. • Stadens och regionens kollektivtrafik ska bli attraktivare – det vill säga snab- bare, smidigare, tillförlitligare, bekvämare, säkrare, tryggare och mer lättan- vänd för alla grupper i samhället. Det ska locka fler resenärer och bidra till att A Läs mer i Framtidens kollektiv- målen om en attraktiv och hållbar stad uppnås. trafik i Malmö, Strategi för genom- förande (godkänd av Kommun­- • En utveckling av befintliga och nya knutpunkter ska tydligt prioriteras så att styrelsen 2010-06-02). tågtrafik och regional busstrafik ansluter till goda gång- och cykelstråk samt www.malmo.se/op till lokal kollektivtrafik med korta bytestider. • I de viktiga kollektivtrafikstråken (i huvudsak busslinjerna 1–8 samt region- busstråken) ska kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras med egna körfält där bussar riskerar att fastna i bilköer, samt prioritet i trafiksignaler. Bussar ska i dessa stråk ges framkomlighet som motsvarar spårvagnstrafik – i väntan på spårväg eller för attraktiv bussdrift tills vidare. • Malmö stad ska planera och tillsammans med andra aktörer (särskilt genom "Spårvagnar i Skåne" SPIS) arbeta för att nya moderna spårvägar kan anläggas. • En ny snabb och turtät direktförbindelse med spår till Köpenhamn (Öresunds- metro) ska utredas vidare.

• Malmö stad ska verka för att spårtrafik på lång sikt etableras till Vellinge och Lokalt spårvägnät och regionala spårför- Bara samt att persontrafik på Simrishamnsbanan och Lommabananåterupptas. bindelser. STRATEGIER 44

Hållbar bilism och godstransporter

Bilen har en viktig funktion för rörlighet och tillgänglighet för många. Det är viktigt att utveckla bilism och godstransporter så att de lever upp till den hållbara stadens villkor och så att deras miljöbelastning minskar; förutsättningar och former för bil- trafik och lastbilstransporter kommer att förändras. Om planering tidigare ofta handlade om att anpassa och bygga om staden efter bilismens behov, så handlar det nu om att hitta nyanserade lösningar där stadsutveckling och trafik samverkar. Vägtrafik står enligt Naturvårdsverket på den nationella nivån för en avsevärd och ökande andel (32 %) av utsläppen av växthusgaser. I Malmö finns lufkvali- tetsproblem, främst höga kvävedioxidhalter, på flera platser. Teknikutveckling av fordon och motorer kommer att leda till att utsläpp minskar men problem som trängsel, buller och barriäreffekter kvarstår och förvärras om biltrafiken ökar. Ett sätt att komma till rätta med ökande trafikproblem kan vara miljöstyrande avgifter. Detta kan påverka Malmös attraktivitet på generell nivå, men på olika sätt för olika grupper och hur system utformas måste studeras noggrant. Netto- intäkter från avgiftsbeläggning kan användas till att finansiera investeringar i ett hållbart trafiksystem. Kortväga distributionstrafik (citylogistik) har en avgörande roll både för in- och utleverans ur staden och måste vara effektiv för att stadens kretslopp ska fungera. Godstransporter ökar och för att undvika ökad trängsel och mer utsläpp krävs energieffektiva och smarta transporter som fungerar tillsammans med övrig trafik. Godstrafiken är ett eget trafikslag med speciella förutsättningar och villkor. Påverkan på stadsmiljön sker främst i form av buller, försämrad luftkvali- tet, trängsel och trafiksäkerhet. Citylogistiken är i högsta grad ett samspel mellan främst distributörer, varuägare, godsmottagare, fastighetsägare och kommunen.

A Läs mer i Trafiksäkerhets­- STRATEGIER program för Malmö stad, åtgärdsdelen 2008–2012 (godkänt av • Genom effektiva styrmedel och beteendepåverkan ska biltrafikens andel minska Tekniska nämnden 2008-03-26). i centrala staden. Rena, snåla och tysta fordon och transporter ska främjas. www.malmo.se/op • Ringvägarna och vägar in till dessa kommer under överskådlig tid fylla sina funktioner som trafikfördelare för bil- och godstrafik till och från staden. Gatu- nätet innanför dessa ska inte utformas för trafik som enbart ska passera staden. • Infartsleder ska omvandlas till stadshuvudgator med lägre hastigheter, lug- nare trafiktempo och minskad barriärverkan som effekt. Gaturum ska fungera för såväl ett attraktivt stadsliv som för transporter. I vissa fall kan kapacitet för biltrafik behöva ges lägre prioritet. • Parkeringsavgifter ska användas som styrmedel för trafiken. Pendlarparke- ringar, Park & Ride, för byte från bil till kollektivtrafik, behöver utvecklas. A Läs mer i Parkeringspolicy och par- • Höga krav ska ställas på en väl fungerande och effektiv varuförsörjning inom keringsnorm för bil, mc, och cykel i staden. Alla berörda parter behöver samverka för att hitta rationella och effek- Malmö (antagen av Kommun‑ fullmäktige 2010-09-09). tiva logistikupplägg som kan minimera påverkan på stadsmiljön. En lösning www.malmo.se/op kan vara samlastning vid externa terminaler för att fylla varje lastbil maximalt. • Etableringen av ett centrum för logistik i Norra Hamnen medför nya möjlighe- ter att samordna godstransporter och på effektivaste sätt nyttja för­delarna med de olika färdsätten – sjöfart, väg och järnväg. Särskilt angeläget är att få till stånd en bra järnvägsförbindelse mellan Södra stambanan och denna gods ­nod. Godstransporter med tåg ska gynnas 45 STRATEGIER

Risk och säkerhet

I samband med exploatering i befintlig stad och särskilt när industri- och verk- samhetsområden vid omvandling kompletteras med nya funktioner och bebyg- gelse kan riskkonflikter uppstå mellan existerande och nya funktioner. Risker kan hanteras antingen genom att vidta riskreducerande åtgärder eller genom att med skyddsavstånd separera riskkällan från det som ska skyddas. Skyddsavstånd längs farligt gods-leder är ett sätt att begränsa konsekvenser vid olyckor. Inre och Yttre Ringvägen samt Europavägarna är klassificerade som rekommenderade för farligt gods transporter. Stora säkerhetsavstånd är en sam- hällsekonomiskt dyr försäkring som medför utgelsning av staden, vilket motverkar de över­gripande ambitionerna om en tät och koncentrerad stad. Därför är en avvägning mellan olika intressen nödvändig utan att för den skull äventyra malmö­ bornas säkerhet. Restriktioner mot att bygga i den befintliga staden med hänvis- ning till lokala luftkvalitetsproblem står också i motsättning till att bygga tätt.

STRATEGIER

• För att minska sannolikheten att olyckor uppstår ska stor uppmärksamhet rik- tas mot orsaker till olyckor. Minskad risk för olyckor med farligt gods uppnås genom åtgärder som leder till jämnare farthållning, lugnare trafiktempo och strängare lastningsföreskrifter. Kommunens ska främja omlokalisering av olämpligt placerade verksamheter som alstrar transporter av farligt gods. • I en tät och funktionsblandad stad kan det vara svårt att hantera risker genom skyddsavstånd. Vid stadsförnyelse och etableringar intill befintliga industrier eller transportleder för farligt gods kan olycksrisker istället hanteras genom att vidta konsekvensreducerande åtgärder inom det nyexploaterade området. Tung industri med riskfylld verksamhet ska inte blandas med känsliga verk- samheter utan lokaliseras till särskilda verksamhetsområden. • Att bygga staden tät ger totalt sett lägre utsläpp från trafiken eftersom miljö- mässigt bättre trafikslag blir mer konkurrenskraftiga. Restriktioner ska därför inrikta sig mot källan – det vill säga utsläpp av hälsofarliga ämnen från fordon – inte mot ny bebyggelse, som i så fall riskerar att lokaliseras i lägen med sämre förutsättningar för långsiktigt hållbar stadsbyggnad. I samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län har ett åtgärdsprogram tagits fram som till stor del stödjer detta synsätt. • För att förenkla och rationalisera bedömningen avseende behov av riskhän- syn behöver vidare arbete ske. Riktlinjer för val av konsekvensreducerande åtgärder i samband med samhällsplanering inom Malmö stad bör tas fram i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Räddningstjänsten SYD. • För att minimera risker från transport av farligt gods på järnväg ska Malmö stad långsiktigt verka för att ett nytt yttre godsspår anläggs längs Yttre Ring- vägen. Detta ökar också kapaciteten i järnvägssystemet totalt sett. • För att minska risken för skadliga immissioner ska eventuella nya kraftled- ningar och befintliga, när nuvarande koncessioner löper ut, markförläggas. Malmö stad ska vara aktiv i ett regionalt samarbete kring frågor om kraftled- ningar och framtida koncessioner. Fördelnings-, kopplings- och transforma- torstationer ska placeras och utformas så att risker och störningar minimeras. STRATEGIER 46

Slutna kretslopp och hållbar avfallshantering

Slutna kretslopp innebär lösningar som inte tär på jordens resurser. Det kan inne- bära kretsloppsanpassade strategier för närsalter som kväve och fosfor, att utveckla förnybar energi och att återvinna avfall. För den enskilda medborgaren är avfallshanteringen den mest konkreta for- men av miljöarbete. En utvecklad avfallshantering uppfattas ofta som en signal om i vilken grad kommunen man bor i arbetar med miljö- och klimatfrågor. I den hållbara staden är det fundamentalt att ha en avfallshantering som gör det möj- ligt för alla att hantera sitt avfall på ett tillgängligt, säkert och miljöeffektivt sätt. Det ska vara lätt att göra rätt. EU:s avfallshierarki pekar tydligt ut att det viktigaste i arbetet med avfall är att förebygga att avfall uppkommer – det ger minsta möjliga miljöpåverkan av avfall. I andra hand ska produkter återanvändas och i tredje material återvinnas. Först i fjärde hand ska avfall återvinnas som energi och i sista hand deponeras. Att arbeta för att förebygga uppkomst av avfall är en utmaning som kräver stora insatser för att förändra konsumtionsmönster. För en hållbar avfallshantering krävs fysiska förutsättningar i staden. Ut ­rymme för sortering av avfall i bostaden är nödvändigt och insamlingsplatser i stadens offentliga rum för olika typer av avfall ska finnas på lätt tillgängliga plat- ser. Platser där man kan lämna föremål som kan återanvändas har möjlighet att bli naturliga mötesplatser och ge arbetstillfällen. För att hela avfallskedjan ska fungera behöver staden rymma anläggningar för lagring och behandling av olika avfallsslag. De är en förutsättning för att det lokala kretsloppet ska fungera så att insamlat matavfall kan omvandlas till biogas och biogödsel, plastförpackningar ska kunna bli nya produkter och för att restav- fall ska kunna omvandlas till el och fjärrvärme. Det är också ett sätt att visa att invånarnas dagliga avfallsarbete är meningsfullt och gör nytta.

STRATEGIER

• I planeringen av bostäder och verksamheter av olika slag ska fastighetsnära insamling av avfall som uppkommer i vardagen ingå som en självklarhet. Malmö ska ha geografiskt väl fördelade återvinningsstationer för sorterat avfall, förpackningar och tidningar med mera. De ska vara lätt att nå till fots eller med cykel. Befintliga återvinningsstationer ska successivt detaljplaneläg- gas och nya planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer. • Nya återvinningscentraler ska etableras stadsdelsvis, med fokus på möjlighe- ter till återbruk genom reparationer och ny design. UTMANINGAR • De befintliga stora återvinningsscentralerna i Bunkeflo och Spillepengen ska Att återföra närsalter från kommunala kompletteras med flera, i första hand en i östra Malmö. avlopp till åkermarken utan föroreningar • Malmö ska ge plats för och planlägga biogasanläggningar där matavfall och kommer att bli nödvändigt i framtiden. Det innebär en betydande samhällsom- annat organiskt material kan omvandlas till biogas. ställning. Bland annat krävs ett intensifie- • Sysavs anläggning på Spillepengen ska ges utrymme så att avfallshante- rat arbete med att separera avloppsvat- ringen kan utvecklas genom att hushållsavfallet i första hand kan sorteras ten och dagvatten, att ta ställning till slamhantering, att ställa höga krav på eller behandlas biologiskt, i andra hand energiutvinnas genom förbränning insamling av organiskt avfall, att frågan och i sista hand deponeras. om avsättning för biogödsel hanteras, att toaletter inte kan spolas med högkvalita- • Förutsättningar för att sluta kretslopp för närsalter mellan stad och land ska tivt dricksvatten med mera. utredas och lösningar ska omsättas i praktiken.

47 STRATEGIER

Lokalt producerad förnybar energi

Energisektorn – inklusive transporter – står för huvuddelen av utsläppen av växt- husgaser, och bidrar därmed till miljöproblem och till global uppvärmning. För- nybara energikällor ska fasas in och fossila bränslen fasas ut. En avsevärd effekti- visering av energianvändningen krävs för att reducera behoven. Energistrategi för Malmö och Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 innebär att Malmö stads verksamhet helt ska försörjas med förnybar energi år 2020. Visio- nen för 2030 är att hela Malmö som geografiskt område då försörjs till 100% av förnybar energi. Landbaserad storskalig vindkraft har störst teknisk och ekono- misk potential för förnybar lokal elproduktion inför år 2020. Biogas kan nyttjas för transporter, värme och el, där det första alternativet är det samhällsekonomiskt bästa. I dagsläget görs i Malmö biogas av reningsverkens VA-slam. Flera biogas- anläggningar planeras för att också kunna ta hand om organiskt avfall från hus- håll, industri, hav och jordbruk. Även en anläggning för termisk förgasning av skogsavfall kan komma att förläggas till Malmö vilket skulle ge en mycket stor biogasproduktion till regionen. Andra förnybara energikällor som med teknikutveckling kan få ett större utnyttjande i framtiden är sol-, geotermisk energi.

STRATEGIER

• De goda förutsättningar som finns att i Malmö producera el, värme och gas från förnybara resurser som vind, biomassa, geoenergi, och sol ska tas till vara och utnyttjas på bästa sätt. Energifrågor ska ses i ett helhetsperspektiv, där olika system kan samordnas för synergieffekter. • Energieffektivisering av gamla och nya byggander är ett kostnadseffektivt sätt att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas där så är möjligt. A Läs mer i Energistrategi för • Malmö stad ska främja användning av fordon som drivs med förnybara Malmö (antagen av Kommun- bränslen. ­­fullmäktige 2009-12-17). www.malmo.se/op • En kraftfull satsning på vindkraft ska genomföras för att bidra till målet att en så stor andel som möjligt av den förnybara energiproduktionen sker lokalt. Landbaserad vindkraft i Malmö ska i första hand lokaliseras till plat- ser som redan är påverkade av buller och storskaliga verksamheter. Det innebär en koncentration till Norra hamnen och längs Yttre Ringvägen. Havsbaserad vindkraft ska lokaliseras till grundet Sjollen i norr, intill nationsgränsen samordnat med danska initiativ. Möjligheter för ytterligare utbyggnad till havs i anslutning till Norra hamnen och vid befintlig etable- ring vid Lillgrund ska undersökas. Vindbruk ska proaktivt integreras i Mal- mös framtida landskapsbild. Genom stadens siluett kan vindkraft bli en symbol för hållbarhet. • Den utvecklingspotential som finns för biogas ska tas tillvara. Biogasproduk- UTMANINGAR tionen från jordbruks- och hushållsavfall ska fortsatt öka, och möjligheten att nyttja tång samt alg- och musselodlingar bör undersökas. Biogas gör störst Elanvändningen i de kommunala verk- samheterna ska till år 2020 reduceras klimatnytta som fordonsbränsle. med 30 % relativt genomsnittet 2001– • Lokala satsningar på kunskaps- och teknik­utveckling samt produktion av 2005. Återstoden, ca 115 GWh el år 2020 förutsatt att besparingsmålen nås, ska vindkraft, solel och andra förnybara energislag ska stimuleras så att arbetstill- vara 100 % förnybar och så långt möjligt fällen kan skapas i regionen. producerad inom kommunens gränser. STRATEGIER 48

Resurseffektivt och miljövänligt byggande

Byggnader och stadsmiljöer står för en stor andel av miljöpåverkan i samhället. Satsningar på stadsekologi bidrar till minskad resursförbrukning. Bostäder ska vara byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat. Sunda hus, ett resursmässigt effektivt och hållbart byggande, innovativ teknik i kombination med nyskapande och intressant arkitektur, attraktiv stadsmiljö och välbevarade kulturmiljöer skapar värde. Det är viktigt för människors välbefinnande och posi- tivt för stadens framtoning och därmed för näringslivet i stort. Hög arkitektonisk kvalitet är en god utgångspunkt för att skapa offentliga stadsrum och byggnader som är hållbara. Långsiktig hushållning med resurser leder till byggnader med lång livslängd och låga drifts- och underhållskostnader. Väl genomtänkta fasader, planlösningar och detaljer ger ytsnåla, användbara och ekonomiska lösningar som blir värda att vårda även i framtiden. Det krävs hög ambitionsnivå för att hitta lösningar som kombinerar god arkitektur och intres- sant miljöteknik.

STRATEGIER

• Byggandet ska präglas av långsiktighet, smarta energilösningar och miljöan- passade materialval. Med tanke på bebyggelsens långa livstid ska höga krav på energiprestanda ställas vid nybyggande och ombyggnad. För nybyggna- tion ger riktlinjerna i Miljöbyggprogram SYD förutsättningar för att energi- och miljöprioriteringar kommer in tidigt i plan­processen. • Utveckling av noll- och plusenergilösningar vid nybyggande ska stödjas av A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD kommunen. Vid ombyggnad och upprustning av befintlig bostadsbebyg- (antaget av Kommunfullmäktige gelse ska minskad energiförbrukning vara en viktig aspekt och möjligheter 2009-10-21). att förse hus med solpaneler / solceller tas tillvara. Fortsätta satsningar på www.miljobyggprogramsyd.se förnybara energilösningar i Malmö stads eget fastighetsbestånd kan stå som föredöme för omvärlden. • Vegetation och innovativa dagvattenlösningar kan minimera byggandets negativa miljö- och klimatpåverkan. Stort inslag av grönska, vatten och genomsläppliga ytor i stadsmiljön är en förutsättning för en bra fördröjning av dagvatten samtidigt som det ger ett behagligare och hälsosammare mikro ­klimat. • Hållbar arkitektur och byggande ska handla om energieffektivitet, om att integrera förnybar energi och välja material och metoder som ger byggnader och stadsmiljöer med lång livslängd. Det kan innebära högre investerings- kostnader, men sparas in på drifts- och underhållskostnader. Materialval och byggmetod har stor betydelse för energianvändning i både bygg- och driftskede. Rätt valda material varar länge, åldras i skönhet och kan underhål- las. Klok förvaltning med varsamma metoder av byggnader och stadsmiljöer innebär att ursprunglig arkitektonisk kvalitet bibehålls och utvecklas. 49 STRATEGIER

Klimatanpassning

Klimatanpassning innebär att – till skillnad från att arbeta med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser – fokusera på åtgärder som mildrar eller hindrar effekter av klimatförändringen, eller tar till vara dess möjligheter. Konsekvenser av ändrade klimatförhållanden, exempelvis stigande havsnivå och ökade neder- börsmängder, kan få stor betydelse för Malmö och måste tas i beaktande. Med förebyggande åtgärder kan framtida kostnader för skador minskas. Enligt FN:s klimatpanel IPCC 2007 kan medelvattennivån stiga med 22–66 cm till år 2100 (nyare forskning visar en snabbare takt). När medelvattennivån stiger höjs också de extrema högvattennivåerna. Om hundra år kan havet i extrema fall komma att nå tre meter över nuvarande havsnivå. Under tremetersnivån ligger delar av Malmös innerstad, hamnen och delar av de viktigaste utbyggnadsområ- dena. Stora värden i form av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och annat riske- rar att skadas vid översvämning. Också naturvärden längs kusten och kulturhisto- riska värden i Malmös historiska centrum kan bli berörda. Grundvattnet påverkas av höjda havsnivåer med stigande nivåer och risk för saltvatteninträngning. Risk för översvämningar ökar med frekventa, intensiva och långvariga neder- bördsperioder. I Dagvatten ­strategi för Malmö förespråkas öppen dagvattenhante- ring där så är möjligt, men en tätare stad innebär samtidigt att ytor för att han- tera dagvatten blir mindre. Kreativitet och vilja att prova nya idéer och innovatio- ner, som även kan komma att kollidera med andra intressen, är utmaningar. För att skydda redan bebyggda områden från översvämningar behöver på lång sikt ett kustskydd upprättas. Vilken skyddsnivå som kommer att krävas och vilka typer av skydd som kan bli aktuella behöver utredas. Ett kustskydd kan bestå av olika delar som samverkar; utfyllnader, öar, vallar, murar och rörliga anordningar som stängs om en översvämning hotar. En av de viktigaste uppgif- terna i samband med utformning av ett kustskydd blir koordinering med VA-­ systemet så att nederbörd kan tas om hand innanför en barriär. Att upprätta ett kustskydd är tidskrävande och görs successivt.

STRATEGIER

• Planläggning ska ske med hänsyn tagen till klimataspekter. • Lägsta nivå för nybyggande ska vara +3 meter, såvida inte andra lämpliga åtgärder till skydd mot höjt grundvatten och översvämning vidtas. • Dagvatten ska hanteras så att säkerhetsmarginaler för extrema nederbörds­ situationer uppnås. VA-systemen ska anpassas efter den forskning som bedrivs kring ändrade nederbördsförhållanden. • Vård- och äldrebostäder, förskolor och skolor ska utformas så att inomhus­ temperaturen inte blir ohälsosamt hög i samband med värmeböljor. • För att säkerställa ett långsiktigt och effektivt skydd mot höjd havsnivå ska ett genomgripande utredningsarbete inledas, i samverkan med grannkommuner, UTMANINGAR Länsstyrelsen och andra berörda aktörer. En lång rad komplexa frågor, exempel- Malmös kustlinje är omkring 43 kilometer vis koordinering med VA-systemet, påverkan på havsströmmar, marina natur­ lång. Därtill påverkas ett stort låglänt värden, gestaltningsfrågor med mera måste utredas grundligt innan åtgärds- område längs Segeås nedre lopp, som har stor betydelse för stadens kommunikatio- och handlingsplaner kan läggas fast. Multifunktionella lösningar ska eftersträvas ner och försörjning. Det genomkorsas av så att exempelvis en skyddsvall kan vara gång- och cykelväg, en skyddsrevel till ett antal järnvägar och vägar, kraftled- havs fungera för för bad och rekreation eller öar för ny attraktiv stadsbebyggelse. ningar och huvudvattenledningar. STRATEGIER 50

Naturresurser och naturvärden

Malmö är en i hög grad urbaniserad och agrar kommun, men samtidigt finns naturmiljöer och naturvärden, visserligen i jämförelse med andra platser i begränsad omfattning. Desto mer betydelsefulla är de miljöer som finns, exem- pelvis resterande ängs- och hedmarker, lövskogar, våtmarker och grunda havs- bottnar. Människans förutsättningar att leva och utvecklas är helt beroende av eko- systemtjänster (det vill säga nyttor av naturen som människan på olika sätt använder). Vi nyttjar dem för fortlevnad och välbefinnande – många gånger för- behållslöst och utan reflektion. De levereras främst av mångfalden av arter i sko- gar, hav, sjöar och andra ekosystem. Man kan se på förhållandet mellan ekosys- tem och ekosystemtjänster på samma sätt som på relationen mellan kapital och avkastning. Genom god förvaltning av kapitalet kan man klara sin försörjning på avkastningen, och omvänt, genom att tära på kapitalet minskar de långsiktiga möjligheterna till försörjning. På så vis är vår förmåga att förvalta ekosystemen avgörande för våra möjligheter att utnyttja ekosystemtjänster även i framtiden.

STRATEGIER

• Naturresurser inom kommunen ska användas på ett sätt som främjar en långsiktig hushållning. Grundvatten, jordbruksmark, kalkberggrund ska vär- nas. Ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i stadsplanering, underhåll och skötsel så att dess värden och funktioner inte försämras. • Naturvårdsplan för Malmö stad lägger fast ambitionen att öka arealen mark med höga naturvärden inom kommunen. Det ska ske genom att skydda, utveckla, nyskapa och kompensera. Utrymme för vilda växter och djur ska A Läs mer i Naturvårds- värnas och den biologiska mångfalden ska kunna öka. Exempel på plan för Malmö stad. ny ­skapad natur är anlagda dammar och våtmarker. Optimalt utformade (antagen av Kommunfullmäktige dammar innebär inte enbart ett positivt bidrag till den biologiska mång­ 2012-09-11). www.malmo.se/op falden och landskapsbilden, utan kan också bli populära rekreationsområ- den samt bidra till minskat växtnäringsläckage och därmed ett hållbart odlingslandskap. • Särskilt ansvar ska tas för arter som har sitt huvudsakliga utbredningsområde eller viktiga födosöks- eller reproduktionslokaler i kommunen. Även natur­ typer som grunda havsområden, strandängar och öppna kalkmarker är vik- tiga att bevara då de återfinns på få andra platser. Särskilt värdefulla områden kan ges skydd som naturreservat. • Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i planeringsprocessen. Det innebär att betydande negativ påverkan på ekolo- giska värden i första hand ska undvikas eller så långt möjligt minimeras. I andra hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats. Kan negativ påverkan inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genom- föras i ett annat funktionellt sammanhang. • För att naturvärden ska bestå och öka krävs ofta särskilda skötselinsatser, exem- pelvis buskröjning eller slåtter. Malmö stad har som stor markägare ansvar för hur marken sköts, så att den biologiska mångfalden gynnas och landsbygdens attraktivitet stärks. Därmed kan kommunen också fungera som föredöme och visa på goda exempel. 51 STRATEGIER

Landsbygd och jordbruk

Malmös landsbygd är en positiv kraft med potentialer som på olika sätt kan nytt- jas bättre. Ett hållbart samhälle förutsätter ett samspel mellan stad och landsbygd. En tätare stad sparar mark och därmed kan unika kvaliteter och naturvärden som finns i omlandet bevaras. Den stadsnära landsbygden befinner sig i ett spännings- fält mellan jordbruksproduktion, bevarandevärde och exploateringstryck. Idag har många stadsbor liten vardaglig kontakt med landsbygden, och kunskapen om landsbygden är ofta låg. Storskaligt jordbruk gör att målpunkterna är få liksom möjligheter till natur- eller rekreativa upplevelser. En dynamisk framtid för lands- bygd och kust ska präglas av att bevara, att utveckla och att nyskapa. Att bibehålla strukturer och funktioner som vittnar om historien är viktigt för förståelse av jordbrukslandskapet. Det kan innebära att bevara det öppna land- skapets helhetskaraktär, att inte bebygga eller plantera igen öppenheten. Värden som gått förlorade kan ny- eller återskapas genom att öppna kulverterade vat- tendrag och plantera nya trädmiljöer. Värdefulla områden kan vara typiska för sin tid, välbevarade, ha hög biologisk mångfald eller höga estetiska värden.

STRATEGIER

• Jordbruk och livsmedelsproduktion ska vara den dominerande verksamheten på Malmös landsbygd. Planeringen ska hushålla med odlingsmark för både livsmedels- och energiproduktion. Ekologiskt jordbruk och odling av livs- medel för närområdet ska stödjas. Förändrad markanvändning ska i första hand ske så att det är möjligt att i framtiden återuppta livsmedelsproduktion. • I planering och förvaltning av kommunens jordbruksmark ska kommunen verka för en ökad andel produktion för närområdet, miljöanpassat jordbruk, samt ökat utrymme för rekreation, friluftsliv och natur- och kulturvård. Längre arrendetider behövs för att möjliggöra omläggning till ekologisk produktion. Ett sätt att göra landskapet mer tillgängligt för rekreation och friluftsliv och samtidigt förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald samt förhindra näringsläckage till vattendrag är att avsätta kantzoner längs vattendrag. • Landsbygden ska bli en del av det rekreativa Malmö och dess kvaliteter behö- ver lyftas fram. Samband mellan stad och land behöver stärkas för att attra- hera en bredare målgrupp för rekreation och utflykter och bättre kopplingar och strategiskt belägna besökspunkter skapas och sammanlänkas. • För att bidra till en levande landsbygd kan flexibla synsätt möjliggöra föränd- ring av innehåll och funktion på kulturlandskapets villkor. Mer småskalig handel och fler gårdsbutiker, caféer,Bed & breakfast och mindre verkstäder bidrar till ekonomisk tillväxt men också till en mer tillgänglig landsbygd. Att i mindre omfattning bygga bostadshus, exempelvis i anslutning till verksamheter för sär- skilda fritidsintressen ska vara möjligt om närhet till kollektivtrafik finns. • Förändringar ska ske varsamt så att inte det öppna landskapets karaktär eller UTMANINGAR natur-, kultur- eller ekonomiska värden omintetgörs. När nya spårförbindelser till och från Vel- linge och Bara läggs ut i landskapet är Med balanseringsprincipen som kompensationsverktyg kan platser i omlan- • det en utmaning att placera och utforma det utvecklas för framtidens rekreations- och naturområden genom att lång- dem på ett sådant sätt att deras barriär- siktiga ”ekokonton” skapas för särskilda platser. verkan i landskapet minimeras. STRATEGIER 52

Havet och kusten

Malmös vattenområden är viktiga resurser att värna, såväl i naturhänseende som ekonomiskt och socialt. Det goda fisket var anledningen till att Malmö etablerades, och stadens samhörighet med kusten och havet i form av sjöfart och hamnverksamhet har alltid varit viktig. Havet är också en viktig naturresurs och hemvist för en stor mängd arter, det är grund för näringsliv av olika slag (fiske, sjöfart, vindkraft) och har ett stort rekreativt värde. Eftersom fisket är av realtivt liten omfattning i Malmös havsområde, liksom i resten av Öresund finns ett rikt marint djur-och växtliv, framför allt norra Europas största sam- manhängande musselbankar. Grunda bottenområden med ålgräsängar är vik- tiga uppväxtområden för fisk, kräftdjur och andra marina organismer – med betydelse för hela Öresunds ekosystem. Utbyggnad i Västra Hamnen, Limhamns industriområde och Nyhamnen stär- ker urbana kvaliteter knutna till kusten, och bidrar till att Malmö vänder sig allt mer mot havet och blir tydligare i sin profil som kuststad. Stränderna vid Ribersborg och Sibbarp är populära rekreationsområden vars attraktivitet kan förstärkas genom nya funktioner och målpunkter som lockar besökare året om. Genom att utveckla strandängarna söder om Ler- nacken som natur- och rekreationsområde öppnas en tidigare otillgängligt plats för upplevelser och naturstudier – på naturens villkor. Klagshamnsudden är ett område där många intressen samsas, från fågelskådning och bad till vindsurfning och fiske.

STRATEGIER

• Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. Planeringen ska verka för att Öresund är ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och djur- liv och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske, sjöfart och energiproduktion. Ekologiska intressen, kommersiella hamnverksamheter, stadsutveckling och fritidsaktiviteter måste samsas på en relativt begränsad yta. • Malmös marina miljö ska värnas med särskild hänsyn till marinekologiska värden. • Malmö har en delvis outnyttjad potential för kustrelaterad fritidsaktivitet, rekreation och annan verksamhet som kan utnyttjas bättre. Malmös vatten- kontakt ska i betydligt högre grad än idag tas tillvara och aktiveras. Hela kom- munens kuststräcka ska vara ett naturligt och attraktivt besöksmål med stora kvaliteter för såväl kommuninvånare som besökare. En positiv och tillåtande syn på kustberoende fritidsaktiviteter stärker Malmös attraktivitet och profil som kuststad. En tydlig satsning på kustnära aktiviteter skulle också utgöra ett stöd för folkhälsan genom ökade möjligheter till fysisk aktivitet. Havet kan också vara en plats för energiproduktion, i första hand vindkraft. Det finns även stor potential för produktion av biomassa till biogasproduktion. • Kust och hav är en begränsad resurs med många konkurrerande intressen där det krävs samsyn och samarbete med både grannkommuner, Danmark och de andra Östersjöländerna. Exempel på områden där ett regionalt angrepps- sätt är särskilt viktigt och kan nå synergieffekter är vindkraft, fiske samt natur- och kulturvård.

53 STRATEGIER

Vatten

Grundvatten är livsnödvändigt som dricksvatten. Ett långsiktigt vattenvårdsarbete säkrar ekosystemtjänster, gynnar växt- och djurliv, minskar läckage av näringsäm- nen till Öresund och reducerar översvämningsrisker. För att säkra vattenresurser antog EU år 2000 ett ramdirektiv för vatten (vatten ­direktivet). I Sverige har direktivets mål översatts som miljökvalitetsnormer – kemisk och kvantitativ status för grundvatten och för ytvatten för kemisk och ekologisk status. Direktivet innebär att skydda befintliga våtmarker, dammar, vat- tendrag, kustvatten och grundvatten och därtill att i alla beslut ta hänsyn till hur vatten påverkas och se till att miljökvalitetsnormer uppnås och inte försämras. Vatten i bebyggda miljöer tillför såväl estetiska som pedagogiska och ekolo- giska värden och bidrar till biologiska mångfald samtidigt som vattnet ges möjlig- het att fördröjas och renas. Syftet är att utnyttja de naturliga processer som före- kommer i vattnets kretslopp.

STRATEGIER

• Kalkberggrunden i Malmö är en del av Alnarpsströmmen som i ett regionalt per- spektiv är en viktig grundvattenresurs. Det är därför särskilt viktigt att Malmö stad och angränsande kommuner samarbetar för ett gott skydd av grundvatten- resursen, bland annat kring frågor om uttagsmängder och föroreningar. • Dagvatten ska hanteras på ett ekologiskt hållbart och säkert sätt. En bra höjd- sättning och god kontroll på recipienter skapar säkra vattenvägar i nya områ- den. För ett effektivt markutnyttjande behöver mer av mångfunktionella ytor skapas där dagvattenhantering kan fungera tillsammans med andra funktio- ner. Krav ska ställas på omhändertagande av dagvatten så att vattendragen i Malmö får bättre ekologisk status. Så långt som möjligt ska lokalt omhänderta- gande av dagvatten uppnås genom reglering i detaljplaner. UTMANINGAR • VA-systemen ska anpassas för att minska mängden bräddningar. Reningsver- Framtida utmaningar ligger i före­ byggande åtgärder för att förhindra för- ken ska förberedas för att klara ökade reningskrav samt en möjlig regionalise- oreningar att nå dagvattnet och grund- ring av denna funktion. Utrymme ska säkerställas för att bygga ut reningsver- vatten. En utfasning av alla kombinera- ken och de ska skyddas mot stigande havsnivåer på lång sikt. de avlopp behövs och nytänkande krävs för att hitta framtidens hållbara alterna- • Restriktivitet ska gälla för fasad- och byggnadsmaterial som kan bidra till tiv till dagens avloppssystem­. tungmetaller i dagvattnet (exempelvis zink och koppar). • Malmö stad ska ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att vattenförekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekolo- gisk eller kemisk status. • Särskilt fokus ska läggas på att VA-lösningar i byar, koloniområden och fritids- byar ska få en långsiktigt hållbar utformning. • En plan för vatten som behandlar miljökvalitetsnormer för vatten, grundvatten, dricksvattenförsörjning, VA, dagvattenhantering med mera ska tas fram. Med förbättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar ska plane- nen utgöra planeringsunderlag i syfte att uppnå och bibehålla god vattenstatus i kommunens vatten. Planen bör mynna ut i ett övergripande måldokument med strategier och åtgärdsförslag för hur målen kan uppnås. Samarbeten med grannkommuner som på något sätt delar en vatten­förekomst är nödvändiga. STRATEGIER 54

Stadens gestaltning

Malmö är och ska vara del av en dynamisk region med nyskapande arkitektur och stadsmiljöer med hög kvalitet. Ett väl planerat samspel mellan gammalt och nytt ska förstärka Malmös unika kvaliteter. Genomtänkt placering och gestaltning av nya byggnader i den existerande staden kan stärka och förbättra stadsmiljön och dess värden. Stränder, hamnmiljöer, kajer och kanaler är ovärderliga inslag i Malmös stadsbild. Hamn- och varvsstadens karakteristiska platser håller på att utvecklas till attraktiva boende- och rekreationsmiljöer. Malmö har ett vidsträckt flackt stadslandskap som ibland är svårorienterat. Väderstrecken är otydliga, kustlinjen och viktiga huvudleder böjer sig. I denna stadsväv är höga hus och märkesbyggnader viktiga landmärken. Malmös siluett förändras konstant och sedan 100 år tillbaka har den successivt blivit allt taggigare.

STRATEGIER

• Malmö ska byggas vidare på de karaktärer som präglar staden. Upplevelse­ rikedom, variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen. Tydliga gaturum som är sammanbindande snarare än avskiljande, finmaskiga sam- manhängande gatunät, olika sorters gröna rum och platser, kvarter som är uppdelade i flera olika fastigheter ska vara kvaliteter när Malmö byggs ut eller omvandlas. • Stadsmiljön ska präglas av pluralism, såväl vad gäller offentliga stadsrum, arkitektur och formspråk, funktioner, bebyggelse­typer, bostadsformer som invånare. Mångfald ger flexibilitet och möjligheter till nya lösningar i framti- den. Medveten arkitektonisk gestaltning som tar platsens förutsättning som utgångspunkt, med ett samspel av estetik och funktionalitet kan skapa goda helhetslösningar. Tillägg ska tolka Malmös karaktär och samtidigt avspegla sin egen tid. • Malmös varumärke som parkernas stad ska stärkas och bekräftas genom hög konstnärlig, arkitektonisk och ekologisk nivå. Parker och torg i hela staden ska utvecklas med höga arkitektoniska ambitioner och vidareutvecklas som mötesplatser och arenor för kultur, kreativitet och arrangemang av olika slag, samtidigt som deras roll för urbana ekosystemtjänster utvecklas. Nya gröna urbana koncept, inslag av gröna tak och väggar ska främjas i såväl nyproduce- rad som befintlig bebyggelse. • Upplevelse och sinnlighet ska vara viktigt när stadsrum formas, staden ska ge positiv stimulans till alla sinnen. Aktivt arbete med ljud, ljus och lukt, till exempel genom vatten och växtlighet, bidrar till attraktiva stadsrum. • Höga hus ska stå som solitärer och ha ett eget starkt uttryck, strategiskt place- rade för att fungera som markörer för platser och stadsdelar. • Malmös kanaler behöver få en mer framträdande roll genom att kanalkanterna aktiveras, tillgängliggörs och integreras i stadens gröna nätverk. I innerstaden och hamnen finns kajer vars åtkomlighet behöver förbättras för att öka utbudet av promenadstråk och mötesplatser vid vatten. • En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på och utvecklar Hand- lingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska utarbetas. 55 STRATEGIER

Kulturmiljö och historiskt perspektiv

Malmö har haft en omväxlande historia vilket har bidragit till stadens heterogena och komplexa karaktär. De förändringsprocesser som Malmö genomgått och sta- dens anpassning till skiftande förhållanden i omvärlden avspeglas i en rad unika och särpräglade kulturmiljöer. Tillskott av ny bebyggelse som infogas på ett var- samt sätt i den existerande stadsmiljön kan tydliggöra Malmös olika tidsskikt och därmed förstärka den histo­riska dimensionen. I en tålig stadsstruktur har många tidsåldrar fått sätta sina spår. Stadens utformning speglar en kulturell blandning från olika tidsepoker – både på grund av sitt läge nära kontinenten, ”mellan” Sverige och Danmark och genom inflyttning av människor från andra kulturområden. Denna prägel ska värnas och den starka historiska identiteten tas tillvara. Det kan bland annat innebära en öppenhet för variation och mångfald av arkitektoniska uttryck och skala. Nyska- pande och experimenterande arkitektur och stadsmiljöer, som flätas samman med den befintliga staden, bidrar till att ge nya stadsområden och omvandlade stads- delar karaktär och identitet. Nya stadsrum och byggnader ska kunna vara form­ mässigt representativa för sin tid, oavsett vilken stadsstruktur den byggs i. Kulturlandskapet och byarna i Malmös omland har betydande kulturhistoriska värden. Malmö­området är ett av landets mest fornlämningstäta platser med boplatslämningar från förhistorisk tid, gravfält och medeltida byplatser med mera. Ägogränser, vägnät, bystrukturer och pilealléer vittnar om äldre förhållanden.

STRATEGIER

• Kunskap om, och respekt för den historiska bebyggelsen, dess värden och dess tillkomsthistoria ska ge förutsättningar för att ny bebyggelse blir positiva till- skott som förstärker den historiska dimensionen och utvecklar kulturmiljön samtidigt som funktioner kan förbättras och anpassning till miljökrav och andra tillkomna behov kan ske. Platsens värde och potential ska analyseras och tolkas så att tillägg och förändringar bidrar positivt till kulturmiljön. • Kulturmiljövärden ska alltid beaktas. Tillägg, förändringar och ombyggnader ska liksom tillkommande bebyggelse samspela med, snarare än reducera, exis- terande byggnaders värden. Historiska strukturer och planeringsideal som bidragit till en god stadsmiljö ska kunna avläsas i stadsbilden. Befintliga stads- karaktärer och bostadsområdens kvaliteter ska värnas och förbättras utifrån aspekter som skapar förståelse, trivsel, trygghet och mindre skadegörelse. • Malmös parker har, utöver rekreativa och ekologiska funktioner, också kultu- rella och kulturhistoriska värden. Dessa ska tas tillvara, synliggöras och sättas i kontext med staden. • Egenskaper och kvaliteter i omlandets byar och i de olika landskapskaraktä- rerna – kust-, slätt- och backlandskapen – ska tillvaratas och värnas. • I takt med att staden genomgår stora förändringar ökar behovet av kultur­ historiska inventeringar av bebyggelsemiljöer, byggnader och offentliga rum. Värden och kvaliteter behöver identifieras genom fortlöpande kartläggningar för att ge underlag till de avväganden som ständigt pågår i stadsplaneringen. • Möjligheten att i detaljplaner och områdesbestämmelser skydda särskilt vär- defulla kulturmiljöer och byggnader ska utnyttjas. 56 57 Genomförandestrategier och arbetsprocesser

Hela Malmö stads organisation bär gemensamt ansvar för att de mål som ställs upp i översiktsplanen kan förverkligas. Samverkan mellan nämnder, förvaltningar och bolag måste förbättras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strate- giskt och målinriktat sätt med långsiktigt perspektiv. Nya finansieringsmodeller, statliga insatser och att andra aktörer involveras i stadsutvecklingen kommer att krävas. Dialog och samverkan med medborgare och aktörer behöver ständigt vidareutvecklas.

Utbyggnadsststrategi Nu gällande översiktsplan lade fast en generös och mångsidig utbyggnadsstrategi där möjlighet gavs till expansion med olika funktioner och bebyggelsetyper på många platser. För att bibehålla Malmö som en kompakt och resurseffektiv stad var målsättningen att exploatering i första hand skulle ske innanför Yttre Ringvägen och i anslutning till tätorterna Oxie, Tygelsjö, Klagshamn och Bunkeflostrand. Malmö har sedan ÖP2000 antogs i huvudsak växt innanför Yttre Ringvägen. En del av utbyggnads­möjlig­heterna i tätorterna utanför själva staden har också tagits i anspråk. Trots stor befolkningstillväxt de senaste åren finns en stor out- nyttjad kapacitet kvar i nuvarande översiktsplan. Boendetätheten har ökat och det har visat sig att byggandet i många fall skett med en högre exploaterings- grad än vad som förutspåddes, exempelvis i Västra Hamnen. Översiktsplanens långsiktighet gör att delar av planen med stor sannolikhet kan realiseras först relativt långt in i framtiden. Planen ska säkerställa en handlingsbe- redskap och redovisar även projekt och ambitioner som ännu inte har finansiering.

PLANBEREDSKAP Översiktsplanen syftar till att Malmö ska ha möjlighet att växa med i genomsnitt 5 000 invånare per år under den kommande tjugoårsperioden, vilket motsvarar den genomsnittliga befolkningsökningen under det senaste decenniet. Det är en hög planberedskap och även om en så stor befolkningstillväxt är möjlig är den kanske inte sannolik och inte heller önskvärd. Ett mer troligt scenario, och för sta- den mer gynnsamt, är en mer måttlig ökningstakt. En annan utveckling, oönskad och mindre sannolik, är minskande befolkning. Översiktsplanen ska kunna han- tera flera tänkbara scenarier. Beredskap ska finnas för en kraftig tillväxt men pla- nen ska vara så robust att den fungerar väl för andra scenarier. Kvarvarande kapacitet i gällande översiktsplan ger möjlighet till omkring 35 000 nya bostäder (varav omkring 12 000 på platser med antagna eller påbör- jade detaljplaner) och 35 000 arbetsplatser. Kapaciteteten finns främst i pågå- ende eller framtida omvandlings- och utbyggnadsområden som Västra Ham- nen, Nyhamnen, Hyllie, Norra Sorgenfri, Limhamns industriområde och Järn- vägsverkstäderna i Kirseberg. Inom ramen för återstående kapacitet enligt nu gällande översiktsplan kan bostadsbehov och arbetsplatser som kan placeras i blandad stadsbebyggelse till- GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER 58 godoses under en stor del av de närmaste årtiondena. Svårigheter ligger i att ge plats för lågt exploaterade småhusområden och verksamheter som behöver stora ytor och är omgivningsstörande. Att rymma offentlig service med stora ytbehov är också svårt. För att lösa detta krävs en kreativ kraftsamling inom kommunen. För att uppnå önskvärd planberedskap fram till början av 2030-talet behövs plats för ytterligare ca 15 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Det till- kommande behovet kan tillgodoses på olika sätt. Huvudinriktningen ska vara att bygga tätare i existerande bostads- och verksamhetsområden, i första hand genom ny bebyggelse i anslutning till infartsleder i staden som då kan omvandlas till stads­gator. Tygelsjö kan växa som stationsort, något som förut- sätter spårförbindelser från Vellinge. Med goda motiv och efter noggranna överväganden ska avsteg från grundprincipen att bygga staden inåt kunna accepteras, om för staden vitala intressen annars kan bli lidande. En ny funktionsblandad stadsdel som Hyllie eller ett omvandlingsområde som Nyhamnen rymmer utöver bostäder även en stor del arbetsplatser av olika slag. Utrymmet för renodlade verksamhetsområden för den typ av företag som inte kan samsas med bostäder, är dock mer begränsad. I Norra Hamnen finns plats för bland annat logistik- och transportföretag. Mark för särskilda verksamhets­områden kan tillgodoses i omedelbar anslutning till Yttre Ringvägen. För ytkrävande verksam­ heter som har behov av goda järnvägs- eller vägtransporter, exempelvis logistik­ anläggningar är Glostorps vång en väsentlig resurs. Nya verksamhetsområden ska utformas med så hög täthet som möjligt, både för att spara mark och för att skapa goda stadsmiljöer. I äldre verksamhetsområden som Fosieby industriområde och Östra Hamnen behöver marken successivt utnyttjas mer effektivt. För att kunna uppnå ett fullgott stadsbyggande med huvudinriktning på till- växt inåt, som tillgodoser alla behov, krävs gemensamma målbilder, innovativa och målinriktade arbetsprocesser över kommunens alla förvaltningar och i sam- verkan med näringsliv, fastighetsägare och andra aktörer av olika slag.

PRIORITERADE OMRÅDEN OCH UTBYGGNADSORDNING Tre områden ska ha fortsatt starkt fokus och prioriteras: Västra Hamnen-Varvs­ staden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård. Samtliga är strategiskt viktiga och är stationsnära. Här finns kapacitet och stora potentialer för att bidra till att utveckla Malmö och stärka stadens attraktivitet. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt i stadens övriga delar kan vara svår att styra. När den existerande staden byggs tätare är ägoförhållandena ofta splittrade och kommunens markinnehav begränsat. Omvandling och byggande på privat mark innebär att kommunen har liten påverkan på om och när föränd- ringsprocesser kan inledas. Byggnation på privat exploateringsmark minskar också antalet aktörer eftersom få företag har ekonomiska förutsättningar att göra strategiska markförvärv. I stället för en renodlad utbyggnadsordning ska Malmö stad därför arbeta med mer principiella ställningstaganden som visar en positiv inställning till förtätningsprojekt och vilka principer som då är önskvärda, till exempel närhet till kollektivtrafik. Ett sådant arbetssätt ger också större möj- ligheter att anamma en öppen och positiv attityd till goda initiativ som kommer från fastighetsägare och byggherrar.

En gemensam färdriktning Att skapa en långsiktigt hållbar stad – socialt, ekonomiskt och miljömässigt – ställer höga krav på den kommunala organisationen. Nära samarbeten med andra aktörer behöver stimuleras. För att uppnå en tät, resurssnål och funktions- blandad stad som är socialt sammanhållen krävs i hög grad helhetssyn och sam- 59 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

PRINCIPIELL UTBYGGNADSSTRATEGI Kartan visar inriktningen att stadens bebyggelse i huvudsak ska växa inåt med bebyggelsekoncentration vid kollektivtrafiknoder samt före- slagen infrastruktur och strukturerande gröna stråk.

FÖRKLARINGAR

Bebyggelseområde

Stationsnära läge, kollektivtrafiknod

Infartsled med förtätningspotential

Strukturerande gröna stråk

Principiella spårvägsstråk och regionala spårförbindelser

Existerande järnvägar

Yttre godsspår / Öresundsmetro GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER 60 syn. Kommunen behöver bättre metoder för att skapa gemensam syn så att rätt prioriteringar kan göras i genomförandefrågor. En förutsättning är att alla kom- munens nämnder och förvaltningar tar ansvar för genomförandet och att fördju- pade samarbeten över förvaltningsgränser etableras. Stadsbyggnadsvisionen behöver förankras i en övergripande framtidsvision för hela staden som omfattar alla aspekter och samhällssektorer. Gemensamma målbilder – tydliga och väl förankrade – är nödvändiga för att alla ska sträva mot samma mål och att olika tolkningar ska undvikas. En stark framtidsbild kan också fungera som inspiration och ledstjärna för aktörer utanför den kommunala orga- nisationen.

ARENOR FÖR SAMTAL OCH FÖRHANDLING Gränsöverskridande samverkan och initiativkraft samt deltagande från många aktörer är en förutsättning för framgångsrik stadsutveckling. Alla berörda parter – byggherrar och fastighetsägare, statliga och kommunala myndigheter, invå- nare och näringsidkare – måste medverka i tidiga skeden i alla slags planering- processer. Därmed ges förutsättningar för kreativa lösningar och lokalt engage- mang med reellt med­borgar­inflytande. Att bygga staden tätare innebär att planerings- och genomförandeproces- ser blir mer komplexa och mer tids- och resurskrävande jämfört med att lägga ut nya kvarter på jordbruksmark. Byggandet blir mer komplicerat. En större andel av framtidens bostadsbyggande kan samtidigt komma att ske på mark som inte ägs av kommunen. Det ställer särskilda krav, exempelvis behov av partnerskap. Tidig dialog med exploatörer, byggherrar och byggföretag är nöd- vändig – det är angeläget att skapa forum för diskussion och förhandling kring utvecklingsprojekt. I de fall kommunen äger marken är markanvisning och detaljplanering de viktigaste styrmedlen för att visa kommunens vilja i bostadsbyggandet; dessa redskap behöver vidareutvecklas. Samverkan i planering och genomförande kan prövas i olika former. Bygga-bo-dialogen är en metod som kan bearbetas och förbättras.

Öppna och breda planeringsprocesser

DEMOKRATISKA PROCESSER OCH DELAKTIGHET Ett brett deltagande av malmöbor med olika behov och intressen i informella och formella planeringsprocesser borgar för bättre förankring och långsiktighet i alla projekt. Strategier för att få fler att engagera sig i demokratiska processer kring stadsbyggande behövs och kommunen ska underlätta för och skapa arenor för människor att agera och samverka. Förändringar av existerande bostadsom- råden ställer särskilt höga krav på medborgarmedverkan. Malmö stads värdegrund är en självklar bas för all planering. Att kontinuerligt analysera hur planeringen påverkar olika grupper, till exempel utifrån barn­ perspektiv, integrations-, genus- och jämställdhetsaspekter, bidrar till att skapa en stad där alla kan känna sig hemma och få sina behov tillgodosedda. Att skapa förutsättningar för en inkluderande stadsmiljö kräver medvetenhet om hur olika grupper använder staden och vilka behov de har.

VÄRDEBASERAD PLANERINGSPROCESS Stadsbyggandet ska grundas på värdebaserade planeringsprocesser. Det inne- bär att gå längre än traditionell fysisk planering i ambitionen att förädla existe- rande kvaliteter och skapa nya värden för malmöborna. En planering som tar fasta på att skapa urbana värden i bred bemärkelse – humanistiska, kulturella, 61 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER ekonomiska och stadsbyggnadsmässiga – kan möta de krav på flexibilitet och anpassnings­förmåga som ligger i en hållbar stadsutveckling. En föränderlig värld ställer ständigt nya krav på den byggda miljön. Det handlar om att ta fasta på vilken nytta ett projekt ska göra i stadens långsiktiga utveckling. Att definiera en stabil värdestruktur är ofta viktigare att direkt för- söka precisera en fysisk struktur.

KOMMUNALA ARBETSPROCESSSER Organisation och arbetsprocesser inom kommunen behöver utvecklas för att möta de komplexa utmaningar som finns i dagens samhälle. Det blir alltmer nödvändigt att arbeta i konstellationer över förvaltningsgränser – och även med staten, näringsliv, intresseorganisationer och andra aktörer – där flera kompeten- ser samverkar för att skapa en utveckling som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar. Gränserna mellan ”hårda” och ”mjuka” planeringsfrågor blir allt- mer flytande. Behov finns av mer tvärsektoriella samarbeten och gemensamma konsekvensanalyser. Mycket offentlig verksamhet i Sverige har traditionellt präglats av storskaliga satsningar och en linjär planeringsprocess. Malmö stad ska eftersträva att i högre grad arbeta med småskalig, experimentell planering och sociala innovationer för att kunna prova nya lösningar snabbare och mer flexibelt.

Ett socialt hållbart Malmö Kommunstyrelsen beslöt 2010 att genomföra områdesprogram i fem stadsdelar för ett socialt hållbart Malmö. Programarbetet behandlar fem områden – Seved, Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck och Segevång – och leds av berörda stadsdelsförvaltningar. Genom att prioritera dessa fem områden kan program- men baseras på respektive områdes specifika behov och dynamik. Med start i konkreta utmaningar ska medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola, A Läs mer i Nu lyfter vi Malmö. statliga myndigheter med flera engageras i en medskapande process för att Områdesprogram för ett socialt generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på social hållbart Malmö. www.malmo.se/omradesprogram problematik. En central tanke i områdesprogrammen är att de ska byggas runt ”fysiska skelett” och ”sociala muskler”. Syftet är att de fem områdena ska vara innovationsområden och ambitionen är att innovationsarbetet ska bli så intressant att andra parter i samhället med kompetens och resurser ska inspireras att delta i förändringsprocesser. Genom att föra erfarenheter från områdesprogrammen vidare till andra platser kan ett helhetsperspektiv på stadens sociala hållbarhet anammas. För att klara Malmös sociala utmaningar krävs vidare att stat, kommun och privata aktörer samverkar. Nya former av partnerskap mellan offentliga och pri- vata aktörer behöver utvecklas. Medborgardeltagande och engagemang bland boende och föreningar är också en viktig förutsättning för att uppnå social håll- barhet. På detta område finns behov av metodutveckling och resurser för att kunna genomföra delaktighetsprocesser i praktiken. Den fysiska planeringen kan bidra till grundläggande förutsättningar för en socialt hållbar stadsutveckling: arbete, skola och bostäder. I kombination med kraftfulla åtgärder inom andra områden samverkar stadsbyggandet med övriga samhällssektorer för en god samhällsutveckling. Helhetssyn och sammanhang, variation och blandning, identitet och inflytande är väsentligt att verka för. Mer konkret lyfts i översiktsplanen åtgärder för att minska segregation mellan bostadsområden, förbättra tillit, trygghet och sociala möjligheter, tillvarata män- niskors erfarenhet och kunskap, bidra till en medveten lokalisering av skolor i god miljö samt bidra till en hållbar, blandad och inkluderande stad. GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER 62

Miljömål och miljökvalitetsnormer För att uppnå nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål samt uppfylla miljö ­kvalitetsnormer för luft, buller och vatten behöver en rad åtgärder vidtas. Översiktsplanen lägger fast långsiktiga övergripande strategier och planerings- riktlinjer medan genomförandeinriktade planer och program konkretiserar åtgär- der på kort sikt. Flera är framtagna och andra är under arbete. För översikts­ planens inriktning på att i huvudsak växa inåt är åtgärder som gör att miljökvali- tetsnormer nås och trafikbuller minskar särskilt angelägna och ska prioriteras. På vissa platser där en omvandling föreslås till blandad stadsbebyggelse och ny bostadsbebyggelse, kan förutsättningarna behöva förändras för att möjlig- göra en sådan förändringsprocess. Det kan till exempel avse trafik- eller industri- buller, luftkvalitet, markföroreningar eller störande verksamheter. I de enskilda fallen kan handlingsplaner behöva upprättas i tidiga planeringsskeden för att säkerställa platsens lämplighet för omvandling och så att miljökvalitetsnormer kan uppnås. I övergångsperioder kan det bli nödvändigt att tillfälligt acceptera kvarvarande störande verksamheter. I Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad 2011–2014 konkretise- ras Malmö stads klimat- och miljöarbete. Planen pekar ut 26 prioriterade åtgär- der som behöver genomföras fram till 2014 för att miljöprogrammets långsiktiga mål ska uppfyllas. Trafikmiljöprogram Malmö stad 2012–2017 lägger fast nya mål för minskad biltrafik. Till år 2030 ska andelen resor som görs med bil ha minskat till 30 % för malmöbornas resor (41 % år 2008) respektive 50 % för inpendlarnas resor (67 % år 2008). Trafikmiljöprogrammet pekar ut nödvändiga insatser för att A Läs mer i Handlingsplan för ­klimat-­­ målen ska kunna uppnås. och miljöarbetet i Malmö stad 2011– Reviderat åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i 2014. (Antaget av Malmö stad togs 2011 fram av Länsstyrelsen i Skåne län och Malmö stad tillsam- Kommunstyrelsen 2011-11-02.) mans. Programmet sätter upp 19 åtgärder med direkt eller indirekt påverkan för www.malmo.se/op att förbättra luftkvaliteten i centrala Malmö. Effekterna av åtgärdsprogrammet följs upp och programmet ska successivt revideras vilket innebär att kraftfullare insatser kan vidtas om det visar sig nödvändigt. K0mpletterande insatser, utöver de som är fastlagda, kan därtill behövas i samband med exempelvis förtätning vid gator som inte omfattas av åtgärdsprogrammet. Revidering pågår av Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2009–2013 och arbetet med en Trafik och mobilitetsplan (arbetsnamn) har startat. I den senare görs översyn av hela stadens gatunät och trafiksystem. Ett omfattande arbete med en plan för Malmös vatten startar 2013. Planen ska behandla miljökvalitetsnormer för vatten, grundvatten, dricksvattenförsörj- ning, VA, dagvattenhantering, havsnivåhöjning, stadsutveckling i vattennära läge, havsnära fritid och rekreation med mera. Sammantaget möjliggörs en utbyggnad av staden inåt genom de åtgärder som på kort sikt som slås fast i de olika planerna och programmen kombinerat med översiktsplanens långsiktiga helhetsperspektiv.

Ekonomiska dimensioner Planstrategin föreslår flera åtgärder som kräver stora investeringar. Möjligheten att finansiera nyinvesteringar kommer emellertid under kommande år sannolikt att vara mindre jämfört vad som varit fallet under senare tid. Detta ställer krav på strategiska prioriteringar och på ökad samordning av de kommunala förvaltning- arnas verksamhet. Genomförandefrågor kring ekonomi och finansiering måste därför få stort fokus och beaktas noga i tidiga skeden i planeringsprocesserna. Analyser av marknadsförutsättningar, ekonomi och genomförbarhet måste vara en del av varje steg i planeringen. Flera åtgärder kommer inte att kunna genom- föras utan insatser från andra aktörer och statliga investeringar. 63 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

Samtidigt är det av flera skäl nödvändigt att investera och skapa incita- ment för andra aktörers investeringar, inte minst för att stödja en god social utveckling i alla delar av staden, särskilt de platser som omfattas av Områdes- program för ett socialt hållbart Malmö. Det är väsentligt att stimulera och styra utvecklingen i önskad riktning och till hela staden. Om alla utgifter helt ska täckas av exploateringsintäkter riskerar investeringar att endast dras till vissa stadsdelar medan stadsförnyelse i andra delar, där behoven är stora, blir svåra att genomföra. Frågan vad det kostar samhället på lång sikt att inte investera måste ställas. På kort sikt kan en glest utbredd stad framstå som kommunalekonomiskt fördelaktig medan en mer tättbebyggd stad medför komplexa och kostnads- krävande genomförandeprocesser. Kortsiktiga ekonomiska bedömningar måste vägas mot ett längre och bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Prio- riteringar i stadens investeringsverksamhet kommer att bli avgörande för genomförandet. Utgångspunkten måste vara att investeringar styrs dit de gör mest nytta för att bidra till att uppfylla Malmö stads övergripande mål.

KOMMUNALA FINANSIERINGSMODELLER Att bygga och omvandla i den existerande staden kan på olika sätt komma att öka kommunens utgifter. Kommunala finansieringsmodeller behöver därför anpassas. Det gäller för såväl utbyggnadsprojekt som finansiering av drift, under- håll och verksamheter. Olika typer av partnerskap med den privata marknadens aktörer behöver initeras och drivas. Kommunens utgifter för att tillgodose behov av offentlig service kan komma att öka väsentligt. För att skapa plats för exempelvis förskolor och sko- lor i befintlig stadsmiljö uppkommer högre utgifter jämfört med att bygga på tidigare obyggd mark. Exempelvis kan fastigheter behöva förvärvas, byggna- der rivas och i en del fall kommer mark att behöva saneras eller ledningar att flyttas, med stora kostnader som följd. I större utsträckning kommer stadens utbyggnad att ske på privatägd mark och det blir väsentligt svårare för kommunen att enligt nuvarande lagstiftning få kostnadstäckning för anläggning och iordningställande av allmän plats samt nödvändig offentlig service. Nya ekonomiska modeller behöver utvecklas och provas och privata aktörernas medverkan för att bidra till en en god samhälls­ service behöver stimuleras. För genomförande av detaljplaner på privat mark tecknas regelmässigt exploateringsavtal med fastighetsägaren, där bland annat finansiering av ny- eller ombyggnad av allmän plats (gator, torg, parker) regleras. Möjlighet att ta ut så kallad gatukostnad av privata fastighetsägare styrs av plan- och bygglagen. För översiktsplanens genomförbarhet är det viktigt med en rationell modell för hantering av gatukostnader. Önskvärda kriterier för en sådan modell är att den så långt möjligt skapar rationella förutsättningar för plangenomförande – inte minst vid omvandling och förtätning, möjliggör för kommunen att få täckning för utgifter för om- och utbyggnad av erforderlig allmän plats, svarar mot fastig- hetsägarnas och exploatörernas önskemål om transparens, förutsägbarhet och rättvisa samt skapar goda incitament för ökat byggande. Dagens lagregler är gamla och inte ändamålsenliga vid modern stadsplanering med stort inslag av omvandling i existerande stadsmiljöer och gör det svårt att uppfylla ovan upp- ställda kriterier. Behov av ny lagstiftning är därför stort. Ett förslag som diskute- rats är en modell i analogi med den som gäller för allmänna VA-anläggningar, det vill säga med självkostnadsprincip och taxa som reglerar kostnad för anslutning och nyttjande. I avvaktan på eventuell lagändring måste Malmö stad, inom GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER 64 ramen för nuvarande lagstiftning, utveckla så rationella och ändamålsenliga modeller som möjligt för uttag av gatukostnader. På motsvarande sätt måste frågan om avstående av mark för allmän plats och viktig samhällsservice, som till exempel förskolor och skolor, hanteras. Ersättningsmodeller för drift och underhåll samt verksamheter som barnom- sorg kan komma att behöva förändras. Exempelvis måste ökade drifts- och underhållskostnader som uppkommer i en tätare stad på grund av att fler utnytt- jar existerande parker accepteras och vägas mot alternativet att bygga ut staden utanför Yttre Ringvägen och då anlägga nya parker vilket innebär både investe- rings- och driftskostnader. Ett annat exempel är att mindre enheter eller flexibla lokallösningar för förskolor kan komma att resultera i ökade kostnader för verk- samheterna, till exempel i form av högre lokalhyror, vilket behöver kompenseras.

MARKNADSEKONOMISKA SPELREGLER Byggandet är i allt väsentligt marknadsstyrt och det krävs incitament utifrån marknadsmässiga aspekter för att en utveckling ska komma till stånd. Nödvän- diga förutsättningar för ny bebyggelse är – förutom fysiska och planmässiga – bland annat att efterfrågan och betalningsvilja finns hos enskilda människor och företag för att välja nytt boende eller ny etablering. För att översiktsplanen ska kunna genomföras krävs tillräckliga ekonomiska incitament för att fastighets­ ägare och andra aktörer ska delta i utvecklingssprocesser. Dessa förhållanden är dock inte statiska utan genom ett aktivt agerande från kommunens sida kan pro- cesser sättas igång. För översiktsplanens genomförande är det således nödvän- digt med en konstruktiv samverkan mellan plan- och marknadsmekanismer. Kommunalekonomiska konsekvenser måste vara hanterbara, det vill säga att nyanläggning och förändringar av allmän plats ska kunna finansieras. Andra aspekter som kommunen styr över och som påverkar marknaden är tilldelning av kommunal mark, markprissättning och parkeringsnormer. Kost- nadsansvar för infrastrukturinvesteringar i samband med exploatering behöver belysas ur såväl samhälls- som företagsekonomiska perspektiv. Statliga regelverk kring planprocesser, regler för andrahandsuthyrning och olika upplåtelseformer samt hyressättnings- och skattefrågor påverkar bostads- byggandet och behöver diskuteras och ses över.

INCITAMENT FÖR ANDRA AKTÖRER: MALMÖ STAD SKA GÅ FÖRE Den ekonomiska dimensionen är intimt sammanlänkad med den sociala dimensionen. Många av satsningarna och strategier som föreslås i planstrate- gin syftar mot en stad i social balans – något som är en förutsättning för sta- dens attraktivitet och ekonomi på lång sikt. Malmö behöver "socio-ekonomiska flaggskeppsprojekt". Strategiska satsningar kan skapa en positiv och självförstärkande utveck- ling i områden som idag betraktas som mindre attraktiva för investeringar. Kommunen kan behöva ta en aktiv roll för att initiera och stimulera till nytän- kande stads­utvecklingsprojekt för en tät och blandad stad. Ett exempel skulle kunna vara ett omfattande projekt kring Amiralsgatan genom Rosengård.

KOMMUNENS MARKPOLITIK OCH MARKINNEHAV En ny markpolitik anpassad till nya förutsättningar behöver formuleras och implementeras. En målinriktad och framsynt markpolitik är redskap för stadens utveckling. Strategier för hur kommunens markreserv ska användas för att stödja de övergripande målen behöver läggas fast. Markinnehavet i förening med en aktiv markpolitik har historiskt varit fram- gångsfaktorer och ungefär hälften av bostadsproduktionen har under senare 65 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

år skett på mark som kommunen tillhandahållit. Utvecklingen av Västra ham- nen, Hyllie och många andra områden hade inte varit möjlig utan Malmö stads markinnehav. En annan positiv effekt är att exploateringen av kommu- nens mark kunnat ske på ett för staden ekonomiskt gynnsamt sätt. Exploate- ringsverksamheten har det senaste decenniet gett ett överskott om ca 200 mkr per år. Från och med 2013 budgeterar Malmö stad för första gången med reavinster från exploateringsverksamheten för att delfinansiera verksamhet. En användning av markinnehavet som både bidrar till en god stadsutveck- ling och positivt till den kommunala ekonomin är eftersträvansvärd. Mot bak- grund av översiktsplanens prioriterade inriktningar måste en strategisk över- syn av kommunens markreserv påbörjas. I den existerande staden är Malmö stads mark begränsad och kommunen behöver utöka markinnehavet genom strategiska markförvärv för att underlätta genomförandet av översiktsplanen. Kommunens långsiktiga planering och en översyn av markreserven måste gå hand i hand. Noteras bör dock att högre ingångsvärden/bokförda värden för exploateringsmark samt högre exploateringsutgifter i framtiden kan komma att göra det svårare att bedriva kommunens exploateringsverksamhet med lönsamhet. Det är viktigt att markens värdering vid försäljning ses i för- hållande till ett ökat fokus på yteffektivitet och allmänt sett bättre markut- nyttjande. Stadens nuvarande markreserv måste också sättas i ett mycket långsiktigt perspektiv, det vill säga marken ska ses som en framtida resurs för flera olika tänkbara ändamål, och möjligen i nuläget okända behov.

Prioritering, styrning och uppföljning Med tydliga och gemensamma mål för hur staden ska utvecklas kan priorite- ringar av projekt göras utifrån hur väl de medverkar till att uppnå övergripande mål och hur de stödjer prioriterade inriktningar. Ett helhetsperspektiv på sta- den och samhällets utveckling ska tas när olika särintressen ska vägas mot var- andra och prioriteras. En diskussion och analys av hur olika satsningar och pro- jekt långsiktigt påverkar staden och samhället behöver alltid föras. Den lång- siktiga nyttan behöver lyftas fram vid prioriteringar.

AVVÄGNING MELLAN OLIKA INTRESSEN Avvägningar mellan olika intressen blir svårare och behovet av kompromisser större när staden blir tätare. Fler särintressen och krav från olika intressegrup- per och aktörer måste jämkas samman. Det förutsätter gemensamma förhåll- ningssätt till riktvärden och att sektorsriktlinjer är flexibla och kan anpassas till aktuella situationer. Fördjupade samarbeten och organiserad erfarenhets- återföring inom och mellan de kommunala förvaltningarna leder till bättre resultat på lång sikt. När intressen är motstridiga, exempelvis olika ytbehov som ska tillgodo- ses, och det till synes omöjliggör projekt som ligger i linje med prioriterade inriktningar, blir kompromisser nödvändiga. Konventionella processer, invanda rutiner och riktlinjer måste ifrågasättas. Även existerande normer, regelverk och lagstiftning kan behöva omprövas för att möjliggöra en hållbar stadsutveckling. Det måste alltid hållas i minnet att alternativen, exempelvis att låta staden bre ut sig över omlandet, har så många negativa konsekvenser att de inte kan betraktas som bättre. Det är viktigt att den kommunala organi- sationen på alla nivåer anammar ett synsätt som sätter stadens långsiktiga utveckling i fokus i varje enskild fråga, snarare än konventioner, hävdvunna metoder och interna regelverk. GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER 66

ÖVERSIKTSPLANENS EFFEKTER OCH BEHOV AV UPPFÖLJNING Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens effekter. System och uppföljning för en proaktiv styrning behöver tas fram och följas. Genom att utveckla förbättrade styrinstrument och uppföljningsmetodik kan planen successivt justeras för att de långsiktiga målen ska uppfyllas. Målens angelä- genhet kan variera över tid även om de hänger samman. Om något område presterar väsentligt sämre än andra det viktigt att investeringar styrs i denna riktning för att den totala effekten ska bli störst. Det finns behov av en ny "berättelse" om Malmö. Idén om den attraktiva och socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara staden Malmö, måste kunna berättas enkelt, trovärdigt och med tydliga inslag av hur det ska gå till och var- för kommunen gör eller inte gör på olika sätt. Berättelsen får också bättre genomslag om alla berättar ungefär samma story och kan beskriva de önskade effekterna av olika aktiviteter och investeringar. Med en koordinerad kombina- tion av övergripande mål, strategier, mätetal, måltal och aktiviteter hänger denna berättelse samman och kan bli dokumenterad i en målstyrningsmodell, exempelvis ett för kommunens förvaltningar gemensamt "styrkort". Målstyrning ger struktur och logik från övergripande mål till aktiviteter och investeringar och ökar sannolikheten för att nå en hög grad av genomförande. Trovärdigheten stärks och bättre möjligheter till uppföljning ges. Styrkdoku- mentet ska vara levande där mätetal löpande utvärderas på om de är en god indikator och verkligen mäter önskad måluppfyllelse. När styrmetoden lagts fast och färdigställts startar det egentliga arbetet, det vill säga att styra, priori- tera, besluta och följa upp med löpande rapportering. Genom indikatorer och effektanalyser bör översiktsplanen kontinuerligt föl- jas upp, så att exempelvis socialt utfall av fysiska åtgärder kan bedömas. Indi- katorer är mätbara faktorer som kan visa om utvecklingen går i önskvärd rikt- ning eller ej. En indikator säger sällan hela sanningen, men en grupp indikato- rer kan tillsammans ge en relativt tillförlitlig bild av hur utvecklingen förhåller sig till målen. Indikatorer behövs för alla avseenden av en hållbar utveckling, såväl för miljö som för sociala och ekonomiska aspekter. Översiktsplanen behöver också successivt kompletteras med nya planer och program som inriktas på specifika sektorer eller geografiska områden. Dessa kan i förhållande till uppföljningen styras in där mer fokus krävs för att uppnå målen.

Malmö stad ska vara ett föredöme för hållbarhet Malmö stad har som stor aktör goda möjligheter att gå före och visa på goda exempel i den egna verksamheten och kan därmed bli en inspirationskälla för andra. Nytänkande och experimentlusta samt en anda av tillit och tolerans ger förutsättningar för ett innovativt klimat i staden. Förebildlighet kan handla om allt ifrån förnybara drivmedel i kommunens fordonsflotta till att verka för att alla Malmö stads matinköp blir mer hållbara och att all mat som serveras i Malmö stad ska vara ekologisk. Kommunen kan som byggherre vara ett föredöme och visa på goda exempel för energibespa- ringsåtgärder i fastighetsbeståndet och för gröna tak och gröna väggar i stadsrummet. Alla projekt där Malmö stad medverkar som byggherre ska tjäna som förebilder och exempel på god arkitektur och stadsbyggnad. Som kvalificerad beställare ska staden genomföra projekt med genomtänkta pro- cesser och planering för långsiktig hållbarhet med högkvalitativ gestaltning och beständiga material samt klok upphandling. Staden kan därmed inspi- rera andra aktörer till hög ambitions­nivå. 67 Konsekvenser

Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och bygglagen kunna utläsas av planförslaget. Till översiktsplanen hör en mer omfattande miljökonsekvens­ beskrivning. Nedan sammanfattas miljökonsekvensbeskrivningen och redogörs över ­gripande för vilka konsekvenser ett genomförande av översiktsplanen bedöms komma att få ekonomiskt och socialt. Ett nytt planförslag ska bedömas mot ett så kallat nollalternativ, vilket i allmän- het innebär en jämförelse med att gällande planer fortsätter att verka utan föränd- ringar. Malmös nuvarande översiktsplan består av två delar, dels Översiktsplan för Malmö 2000 (antagen 2000) och dels Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen 2006). Detta förslag till ny översiktsplan anger inga avgörande skillnader jämfört med gällande plan. I några fall anges nya eller tydli- gare inriktningar för att stärka en positiv utveckling för miljö, socialt och ekonomiskt: • en mer accentuerad inriktning på att bygga staden tätare • målformuleringarna i Malmös miljöprogram (Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020) programmerar översiktsplanen • starkare fokus Malmös sociala utveckling • satsning på mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av spårvägar. • en tydligare strategi att genom förtätning bygga samman stadsdelar och bygga bort fysiska barriärer • Malmös profil som grön stad ska stärkas bland annat genom mer vegeta- tion i stadsrummen • offensiv satsning på vindkraft

Miljökonsekvenser Genomförande av ÖP2012 kan ge både positiva och negativa miljöeffekter. Pla- nen är framtagen för att som helhet minimera Malmös påverkan på miljön. En tätare stad är mer resurssnål än en utbredd. Den ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlig- het att gå och cykla i sitt dagliga liv och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Återanvändning av urbaniserad mark minskar behovet av att exploatera natur och jordbruksmark. Strategin att bygga en mer koncentrerad stad ger ett yteffektivt markutnyttjande A och totalt sett minskad påverkan på miljön. Lokalt kan dock den täta staden ge pro- Läs mer: Miljökonsekvensbeskriv- ning till ÖP2012 är ett separat doku- blem med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och ment som ska vara beslutsunderlag regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar vid antagandet av översiktsplanen. och liknande åtgärder erfordras för att klara miljökvalitetsnormer för luft och buller. Att bygga tätare i existerande stadsmiljö kan ge konsekvenser för kultur­ miljön. Genom att beakta kulturmiljövärden tidigt i planeringsprocesser finns goda möjligheter att bidra till en positiv förändring där existerande kulturmiljö- värden förstärks och nya tillskapas. Malmös naturmiljöer skyddas enligt strategi- KONSEKVENSER 68 erna för översiktsplanen. I enlighet med Naturvårdsplan för Malmö stad ska area- len mark med höga naturvärden öka och om existerande mark tas i anspråk ska de kompenseras så att naturvärdena i staden som helhet inte minskar.

BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN De aspekter av översiktsplanen som bedöms ha betydande miljöpåverkan är effekter av trafik och transporter i kombination med att staden byggs tätare. Detta kan lokalt ge sämre luftkvalitet och trafikbullernivåer som kan innebära att män- niskor utsätts för betydande miljöpåverkan. Samtidigt ska åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormer följas och riktvärden för buller beaktas i fortsatt pla- nering så att betydande miljöpåverkan undviks.

MILJÖKVALITETSMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER ÖP2012 beaktar de nationella miljökvalitetsmål. Målen med störst relevans är "Minskad klimatpåverkan", "God bebyggd miljö", "Ett rikt odlingslandskap". Översikts- planen beaktar också de av Länsstyrelsen i Skåne uppsatta regionala utmaning- arna och de åtgärder som bedöms centrala för att nå målen i länet. Översiktspla- nen är framtagen med Malmös miljöprogram, energistrategi och trafikmiljöpro- gram som grund. Ett av de uppställda målen i miljöprogrammet är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år 2030. Det kräver satsningar på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Trafik- strategierna strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket ger posi- tiva konsekvenser för utsläpp av luftföroreningar och buller. Jämfört med alternativen anger ÖP2012 en utveckling som har större möj- lighet att minska bilberoendet och spara åkermark, och därigenom nå fler mil- jökvalitetsmål och beakta miljökvalitetsnormerna.

ALTERNATIV ÖP2012 innebär inga stora skillnader i förhållande till nollalternativet. Miljö­ konsekvenserna blir därmed i huvudsak de samma. Nollalternativet skulle dock kunna innebära en något mindre risk för försämrad luftkvalitet och ökat buller lokalt i stadsmiljön, eftersom gällande plan inte har lika starkt fokus på att bygga staden tätare. Å andra sidan riskerar nollalternativet att ge en stad med mindre kollektivtrafiknära bebyggelse och att staden blir mindre socialt hållbar och attraktiv. Det skulle kunna medföra att fler som är verksamma i Malmö flyt- tar till kranskommunerna vilket i sin tur innebär mer inpendlingstrafik, något som ger mer buller och luftföroreningar. Nollalternativet tar mer jordbruks- mark i anspråk för andra ändamål. Nollalternativet relaterar ej till nya beslut om nationella och lokala miljömål. Alternativet "att växa utåt" skulle innebära att stora delar av åkermarken utanför Yttre Ringvägen tas i anspråk för bebyggelse. Även om utbyggnaden koncentreras längs föreslagna kollektivtrafikstråk vill den mera utspridda struktu- ren sannolikt innebära ökat resande med bil p g a större avstånd till målpunk- terna i staden. Att växa utåt relaterar också sämre till miljömålen.

Sociala konsekvenser Översiktsplanen påverkar på olika sätt, direkt och indirekt människors levnadsval och livsvillkor. Planen syftar till att stödja en god social utveckling i Malmö. Sam- tidigt är stadens sociala förhållanden beroende av ett flertal faktorer som stads- byggandet inte kan påverka. Olika grupper i samhället har olika livsvillkor och behov. Den enskilde indivi- dens behov stämmer inte alltid överens med en större grupps krav och den stra- 69 KONSEKVENSER tegiska nivå som en översiktsplan omfattar medför att en generalisering är nöd- vändig. De sociala konsekvenserna av planen beskrivs nedan övergripande uti- från några av de faktorer som är förutsättningar för goda levnadsvillkor.

MÖJLIGHET TILL FÖRSÖRJNING Översiktsplanen har en tydlig inriktning på att skapa förutsättningar för ett mångsidigt näringsliv som bidrar till fler arbetstillfällen. Att verka för att staden ska ha en mångfald branscher ger olika typer av jobb och gör staden mindre sår- bar för förändringar i omvärlden. Fortsatt fokus på regionala samarbeten med- verkar till att förstora arbetsmarknadsregionen vilket ger ytterligare möjligheter till att få arbete. Ett fortsatt fokus på byggande bidrar också i flera led till fler arbetstillfällen. Med ett näringsliv som utvecklas och ger sysselsättning får mal- möborna bättre försörjningsmöjligheter.

TILLGÅNG TILL BOSTÄDER OCH GODA BOENDEMILJÖER Översiktsplanen ger förutsättningar för en omfattande och varierad produktion av bostäder i alla stadsdelar med en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer. Platser med ensidiga bostadsbestånd ska enligt planen om möjligt kompletteras med nya typer av bostäder. Därmed kan staden erbjuda en variation av goda boendemiljöer.

TILLGÅNG TILL SKOLA, VÅRD, OMSORG OCH ANNAN SERVICE Att säkerställa att erforderlig offentlig service kan realiseras i takt med behoven är ett viktigt fokus i översiktsplanen. Att bidra till en medveten lokalisering av skolor och förskolor i god miljö är väsentligt. Därtill eftersträvas att skapa en stad med närhet mellan olika funktioner, inte minst till samhällsservice av olika slag. Närhet är positivt för alla, inte minst för barn och för äldre, samt för miljön. Konkurrens om marken i en tätare stad kan dock resultera i svårigheter att genomföra exepelvis en utbyggnad av samhällsservice, parker och fritidsanlägg- ningar med mera. Målkonflikter mellan olika gruppers behov kan uppstå.

JÄMLIKHET OCH INTEGRATION De ojämlika förhållandena som råder mellan olika platser i Malmö kan avläsas i ett flertal indikatorer. Genom att i enlighet med översiktsplanen prioritera insatser kan dessa förhållanden motverkas, exempelvis att överbrygga barriä- rer, skapa samband och sammanhang och verka för ett mångsidigt utbud av mötesplatser. I en tätare och mer blandad stad kan alla stadsdelar vara attraktiva att bosätta sig i och ha bostadsmiljöer med hög kvalitet. Detta ger förutsättningar för mindre skillnader i levnadsvillkor och ökad social sammanhållning. Ur jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv har en nära och tät stad med spårburen kollektivtrafik fördelar, då den ger män och kvinnor och invånare med olika livsbetingelser mer lika villkor i det vardagliga nyttjandet av staden. Över- siktsplanen poängterar betydelsen av närhet på olika plan – närhet mellan män- niskor bidrar till en mer integrerad stad.

SAMHÖRIGHET OCH DELAKTIGHET Delaktighet är avgörande för ett fungerande demokratiskt samhälle. Översikts- planen betonar vikten av, och ger möjlighet att skapa arenor i stadsrummet där människor ur alla grupper kan mötas jämlikt och känna sig delaktiga i stadslivet. Med breda sociala nätverk ökar sannolikheten att stadens invånare känner sig som en del av ett större sammanhang. Översiktsplanen påtalar också behovet av att utveckla medborgarmedverkan i planeringsprocesser av olika slag. KONSEKVENSER 70

Förändringar i den existerande stadsbilden kan orsaka oro och olust, vilket kan motverkas genom ökad delaktighet i tidiga skeden av förändringsprcesser.

HÄLSA OCH UPPVÄXTVILLKOR Delaktighet och sysselsättning är avgörande faktorer även för god hälsa. Närhet till parker och grönska, möjlighet till motion och utevistelse är också betydelse- fullt. Översiktsplanen stödjer en utformning av staden som möjliggör olika for- mer av fysisk aktivitet. Det kan vara i form av vardagliga förflyttningar, lek, motion och andra fritidsaktiviteter. Goda uppväxtvillkor för barn och unga är ett villkor för en god hälsa senare i livet. Genom att beakta barn och ungas perspektiv i alla beslut i stadsplane- ringen ökar möjligheten att ge alla barn en god uppväxtmiljö. Närhetsprincipen innebär ökade möjligheter att röra sig till fots och cykla vilket på flera sätt bidrar till social hållbarhet – inte minst ur ett barnperspektiv. I den blandade nära sta- den kan barn växa upp med många vuxna förebilder. Barnvänliga och grön- skande bostadsmiljöer är viktiga. Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters behov. Säkra skolvägar ska vara i fokus.

TRYGGHET OCH SÄKERHET Översiktsplanen prioriterar en tät och funktionsblandad stad. Den täta och blan- dade staden kan få ett rikare folkliv där trygghet och tillit främjas genom att gator, torg och allmänna platser är befolkade vid olika tider på dygnet. Orienter- barhet, mänsklig skala, aktiva bottenvåningar är andra faktorer som lyfts fram i översiktsplanen och som bidrar till tillit, förståelse och sociala kontakter. Ett tra- fiksystem som sätter människan i fokus och som prioriterar gående och cyklister bidrar till en ökad säkerhet. Målkonflikter kan dock uppstå mellan olika trafikslag.

Konsekvenser för kommunal- och samhällsekonomi Att långsiktigt bedöma översiktsplanens samhällsekonomiska konsekvenser är vanskligt. Det finns en mängd osäkerhetsfaktorer och omständigheter i omvärlden som får stort inflytande. Översiktsplanen har i jämförelse med de stora socio-eko- nomiska trenderna och globala sammanhang begränsade möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Uppnådda mål och inriktningar enligt översiktsplanen ger dock med all sannolikhet betydande samhällsekonomiska vinster på lång sikt. Kommunalekonomisk verklighet spelar samtidigt en avgörande roll för när och i vilken omfattning planens olika delar kan genomföras. I flera avseenden blir planen svår att förverkliga enbart genom kommunala insatser på konventionellt vis. Att omvandla den existerande staden kan komma att öka kommunens utgifter på olika sätt. Mer av stadens utbyggnad kommer att ske på privatägd mark och det blir svå- rare att få kostnadstäckning för anläggning av allmän plats samt offentlig service. Att bygga staden tätare innebär mer komplicerade genomförandeprocesser. Ett tätare stadsbyggande medför ett effektivare utnyttjande av existerande infrastruktur och kommunal service. Tröskeleffekter kan dock uppstå när system når maximalt utnyttjande, vilket då kan kräva större investeringar i uppgradering av tekniska system eller kommunal service. Ett misslyckande med att uppnå social balans och att bibehålla attraktiviteten kan å andra sidan få betydande negativa konsekvenser för kommunens ekonomi. Satsningar på en stadsmiljö med hög kvalitet, utbyggd kollektivtrafik och goda för- bindelser med omvärlden samt fokus på utbildning och forskning medför att verk- samheter inom växande näringar får attraktiva lokaliseringsmöjligheter och goda tillväxtmöjligheter. Närings­livet ges därmed förutsättningar för långsiktig förnyelse vilket skapar arbetstillfällen – och basen för malmöbornas försörjning kan öka.

71

Fortsatt arbete med översiktsplanen

BESLUTSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE Efter utställning av planförslaget kommer planen att slutbearbetas för att kunna antas av kommunfullmäktige. Därefter följer ett viktigt arbete med att förankra och implemetera planen så att den kan genomföras.

TIDSPLAN

TIDSPLAN

KONTINUERLIG RULLANDE ÖVERSIKTSPLANEPROCESS En stad och ett samhälle i ständig förändring kräver en oavbruten pågående stra- tegisk planeringsprocess. Denna nya översiktsplan ska ligga till grund för en kon- tinuerlig översiktsplanering som successivt uppdateras varje mandatperiod och då revideras efter uppkomna behov eller förändrade förutsättningar.

val val val

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Ny ÖP antas Samråd om Utställning Uppdaterad Samråd om Utställning Uppdaterad dialog-PM ÖP antas dialog-PM ÖP antas

Arbete med tematiska / Samman- Arbete med tematiska / Samman- Arbete med tematiska / geografiska fördjupningar ställning geografiska fördjupningar ställning geografiska fördjupningar (redovisas som dialog-PM) (+ mkb) (redovisas som dialog-PM) (+ mkb) (redovisas som dialog-PM) beslutade/beställda i beslutade/beställda i beslutade/beställda i samband med antagandet samband med antagandet samband med antagandet

Produktion Malmö, januari 2013

Illustrationer: Džiugas Lukoševičius (där ej annat anges) David Wiberg, sid 18, 19 o 47 Martin Sundberg / White arkitekter / PEAB, sid 20 o 21

Tryck: Holmbergs i Malmö AB Papper: Scandia 2000 Upplaga: 3500 ex 72

Malmös nya översiktsplan blickar två decennier framåt i tiden. De övergripande målen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Staden ska kunna fortsätta växa och det kommer att behövas fler bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och lång­siktigt hållbar stadsstruktur för en ökande befolkning, grön tillväxt och att fortsätta utveckla Malmös attraktivitet. När Malmö kompletteras med ny bebyggelse finns det möjlighet att förbättra stadens existerande kvaliteter. Malmö har antagit ambitionen att vara världsledande i hållbar stadsutveckling vilket ger en rad utmaningar, exempelvis på miljöområdet. Att uppnå en socialt balanserad stad där alla kan leva under goda betingelser är en avgörande utmaning för Malmö. Ett högt prioriterat mål är därför att förstärka den ekonomiska basen för malmöbornas försörjning. Malmö ska vara en nära, tät och funktionsblandad stad – en grön stad med ett trafiksystem som sätter människan i fokus. Malmö ska tillsammans medKöpenhamn fungera som motor i Öresundsregionen för att stärka konkurrenskraften.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Denna planstrategi är en del av ett förslag till översikts­ ­plan (utställningsförslag). Planförslaget ställs ut från 4 februari till 8 maj 2013 och alla berörda kan lämna synpunkter. Syftet är att stimulera till en diskussion om stadens framtid och såväl malmöbor och näringsliv som grannkommuner och myndigheter har möjlighet att bidra med sina synpunkter.

Denna skrift är endast en del av översikts­planen. Övriga delar av planen med kartor och planeringsriktlinjer, kan ses på www.malmo.se/op/karta

Handläggare: Annika Österlind Hansen

En kommunövergripande arbetsmiljöpolicy

Det gemensamma arbetssättet för Malmö stads systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) beslutades av arbetsgivarutskottet den 11 april 2012. Målsättningen är att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som bidrar till ett hållbart arbetsliv och en sund livsstil samt ger förutsättningar för kvalitet och resultat i verksamheten. Som ett led i det gemensamma arbetssättet ska det numera finnas en gemensam arbetsmiljöpolicy för Malmö stad som ersätter de tidigare lokala policies som har varit styrande på förvaltningarna.

Malmö stads gemensamma arbetsmiljöpolicy utgörs av hälsa/arbetsmiljö-avsnittet i personalpolicyn. Arbetsmiljöpolicyn visar kommunens övergripande målsättning och viljeinriktning för det långsiktiga arbetet med att uppnå en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljöprocessen som är en beskrivning av Malmö stads SAM innehåller de riktlinjer, rutiner och verktyg som ska vara gemensamma för samtliga förvaltningar.

Kulturförvaltningen kommer att se över eventuellt behov att komplettera den gemensamma policyn med lokala riktlinjer, rutiner och särskilda instruktioner inom vissa områden utifrån vilka riskkällor som finns.

Enligt Malmö stads beslut om en kommungemensam arbetsmiljöpolicy och en gemensam arbetsmiljöprocess återkallas Kulturförvaltningens lokala arbetsmiljöpolicy den 8 april 2013.

Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att upphäva den lokala arbetsmiljöpolicyn till förmån för Malmö stads gemensamma arbetsmiljöpolicy.

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Anna Elofsson HE-chef

Malmö stad Kulturförvaltningen

Arbetsmiljöpolicy Kulturförvaltningen Upprättad 2008-12-01

KULTURFÖRVALTNINGEN Södergatan 9 211 34 MALMÖ Arbetsmiljöpolicy Tel. 040-34 10 00 Org.nr. 212000-1124 [email protected] www.malmo.se/kultur

2 (17)

Arbetsmiljöpolicy Policyn för arbetsmiljöfrågor tar upp följande områden, uppgifter och frågor:

1. Syfte och mål och omfattning 2. Arbetsmiljöorganisation 3. Ansvar för arbetsmiljön 4. Samverkan 5. Kartläggning/Skyddsrond 6. Arbetsskador/Tillbud 7. Sjukfrånvaro / Rehabiliteringar 8. Företagshälsovård 9. Hälsa och friskvård 10. Ergonomi, skyddsutrustning och andra arbetshjälpmedel 11. Förvaltningsråd / Skyddskommitté 12. Övriga policydokument 13. Aktuella föreskrifter

1. Syfte, mål och omfattning

Syfte Arbetsmiljöpolicyn beskriver Kulturförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Alla medarbetare ska arbeta och verka i en god, säker och stimulerande arbetsmiljö. Tyngdpunkten på förvaltningens arbetsmiljöarbete ska ligga på att förebygga olycksfall och ohälsa genom att skapa god arbetsmiljö som främjar fysisk och psykisk hälsa.

I Malmö stads personalpolicy står det om arbetsmiljön på våra arbetsplatser: Alla arbetsplatser ska ha en god arbetsmiljö där alla känner arbetsglädje. För Malmö stad är det angeläget att bedriva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och en sund livsstil.

Personalpolicy hittar du på Komin > Verksamhet > Personal > Policyer/Avtal/Riktlinjer

Utifrån texten ovan har Kulturförvaltningen skapat ett mål för Kulturförvaltningens arbetsmiljö:

Mål Kulturförvaltningen ska vara en arbetsplats som uppmuntrar till en sund livsstil där alla känner arbetsglädje i alla faser i arbetslivet och för alla typer av arbete .

3 (17)

Omfattning Samtliga institutioner och verksamheter ska följa gällande lagar, förordningar och föreskrifter inom arbetsmiljöområdet samt följa Malmö stads och Kulturförvaltningens policy, beslut och rutiner. Alla ska också bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (i enlighet med föreskriften AFS 2001:1, vilket i korthet innebär att man kontinuerligt ska undersöka arbetsplatsen, analysera resultat och åtgärda brister) Dokumentation i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet ska göras och finnas tillgänglig för alla medarbetare. Arbetsmiljöarbetet ska vara en självklar del av förvaltningens utvecklingsarbete och ingå som en naturlig del i all daglig verksamhet.

2. Arbetsmiljöorganisationen

Se organisationsschema på Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Personalfrågor > Arbetsmiljö, hälsa och friskvård

3. Ansvar för arbetsmiljön Vi är alla en del av arbetsmiljön på vår arbetsplats. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att skapa en god arbetsmiljö och att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Medarbetare har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö samt för att ta ansvar för hälsa och säkerhet i arbetet.

Delegering – fördelning Ytterst har kulturnämndens politiker ansvar för att arbetsmiljöarbetet i förvaltningen fungerar. Kulturnämnden delegerar arbetsmiljöuppgifterna skriftligen till förvaltningschefen som i sin tur delegerar vidare till institutionscheferna. Förvaltningschefen ska enligt uppgiftsfördelningen se till att institutionscheferna har kompetens, ekonomiska resurser och befogenheter för att klara uppdraget.

Institutionschefer kan också skriftligt delegera arbetsmiljöuppgifter till enhetschefer. Institutionschefen ska då se till att enhetschefen har tillräcklig kompetens, resurser och befogenheter för att klara uppdraget. Person som har fått arbetsuppgift delegerad har rätt att returnera arbetsmiljöuppgiften om han/hon inte har kunnat utföra den på grund av bristande resurser eller befogenheter. Returneringen sker till närmast den chef som har delegerat arbetsuppgiften. Detta görs skriftligt på blankett Returnering av delegerad arbetsmiljöarbetsuppgift.

4 (17)

Länk till Kulturförvaltningens delegationsordning: Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Styrdokument och policys > Delegationsordning.

Läs mer om politikernas arbetsmiljöansvar på www.av.se/teman/sam/politiker Blanketter: (Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Personalfrågor >Arbetsmiljö, hälsa och friskvård > Blanketter) • Delegering av arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet • Returnering av delegerad arbetsuppgift inom arbets- miljöområdet

Arbetsmiljöutbildning Arbetsmiljöansvarig personalsekreterare kommer kontinuerligt att kartlägga och följa upp behovet av grundutbildning för arbetsledare, skyddsombud och fackliga företrädare inom Kulturförvaltningen.

5 (17)

4. Samverkan Kulturförvaltningen arbetar med Malmö stads samverkansavtal och vill genom detta skapa förutsättningar för väl fungerande verksamheter där medarbetarna känner motivation för sitt arbete. Inflytande över det egna arbetet är en förutsättning för delaktighet och engagemang på arbetsplatsen. Genom engagerade medarbetare som tar ansvar för sitt arbete, får Malmöborna bästa service.

Kulturförvaltningen har ett förvaltningsanpassat samverkansdokument. Länk till Kulturförvaltningens samverkansavtal: Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Personalfrågor > Samverkan

5. Kartläggning – Skyddsrond Arbetsmiljökartläggning För att säkerställa arbetsmiljön inom Kulturförvaltningen ska arbetsmiljön kontinuerligt undersökas och arbetsmiljörisker kontinuerligt åtgärdas. Utöver det kontinuerliga arbetet ska en årlig översyn göras av både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på samtliga institutioner och enheter.

Rutiner Arbetsmiljööversynen ska göras med hjälp av en skyddsrondsenkät där respektive institutions samverkansgrupp är delaktig i utformningen. Det finns en mall för skyddsrondsenkät som är framtagen för att användas inom Kulturförvaltningen. Samverkansgruppen är också delaktig i genomförande, analys och slutarbete av skyddsrondsenkäten i samarbete med ansvarig enhetschef/institutionschef.

Rutin för skyddsronderna: 1. Institutionschefen och/eller enhetschef sammankallar berörda chefer och skyddsombud (samverkansgrupp) en gång per år för start av skyddsrondsarbetet. 2. På mötet går deltagarna igenom frågeställningarna i Kulturförvaltningens skyddsrondsenkät. Finns kända problem i verksamheten som behöver åtgärdas med riktade skyddsronder, bestämmer man det på mötet. En tidplan görs. 3. Skyddsrondsenkäterna tas upp och besvaras vid lämpligt tillfälle när alla medarbetare på respektive enhet är samlade, exempelvis APT. Skyddsombuden har rätt att närvara vid dessa möten. 4. När alla skyddsrondsenkäterna är insamlade, kallar institutionschefen och/eller enhetschef samman berörda chefer samt skyddsombud (samverkansgrupp) till ett avstämningsmöte. 6 (17)

5. Resultaten på skyddsrondsenkäterna ska kontinuerligt följas upp under året på t ex APT. Sammanfattningen ska skickas till den personalsekreterare som ansvarar arbetsmiljöfrågor inom Kulturförvaltningen. Samtliga institutioners sammanfattningar kommer att diskuteras på förvaltningsrådets årliga temamöte om arbetsmiljö

Blankett: (Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Personalfrågor > Arbetsmiljö, hälsa och friskvård > Blanketter) • Kulturförvaltningens skyddsrondsenkät

7 (17)

6. Arbetsskador och tillbud Arbetsmiljön ska vara utformad så att arbetsskador och tillbud undviks. När en olycka trots detta sker, ska det finnas rutiner som är väl kända för alla medarbetare inom förvaltningen.

Begreppet tillbud betyder oönskad plötslig händelse som kan leda till ohälsa eller olycksfall. I förvaltningens rapporteringsrutiner ges begreppet tillbud en vidare betydelse och omfattar alla händelser (även incidenter), som innebär sådana påfrestningar i arbetsmiljön att de i ett kortare eller längre perspektiv utgör ett hot mot medarbetarnas fysiska eller psykiska hälsa.

En arbetsskada kan vara: • Arbetsolycksfall – olycksfall som inträffat under arbetstid • Arbetssjukdom – sjukdom eller skada orsakad av arbetet, men där orsaken är annan än olycksfall t ex allergi, hörselskada, belastningsskada. • Färdolycksfall – olycksfall som inträffat vid färd till eller från arbetet. • Smitta

Dokumentering Syftet med att dokumentera händelser som kan kallas arbetsskada eller tillbud är att skapa förutsättningar för att arbetsmiljön blir bättre på respektive arbetsplats.

Ansvar Det är enhetschefens ansvar att följa upp rapportering av arbetsskador och tillbud. Varje institution ska ha en tydlighet gentemot medarbetarna vem som rapporterar. Generellt gäller att medarbetaren anmäler händelsen till sin arbetsledare. Arbetsgivaren kan inte vägra att upprätta en internrapport om arbetsskada eller tillbud när en medarbetare lämnar in en anmälan, även om arbetsgivaren gör en annan bedömning av händelsen/företeelsen än anmälaren. Arbetsgivaren kan dokumentera sin bedömning av anmälan i internrapporten. Vid olycksfall och allvarliga tillbud ska en utredning om orsaken till skadan/tillbudet alltid göras och åtgärder vidtas för att förhindra upprepning av händelsen.

Anmälan till myndigheter vid arbetsskador eller tillbud Om ett brott misstänks ha orsakat skadan, olyckan eller tillbudet ska händelsen anmälas till polisen. Enligt Arbetsmiljöförordningen (§ 2) gäller att utöver arbetsgivarens rapporteringsskyldighet vid arbetsskador, är arbetsledaren skyldig att omedelbart kontakta Arbetsmiljöverket om olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetslivet orsakat dödsfall, svårare personskada eller drabbat flera arbetstagare samtidigt. Samma skyldighet gäller vid tillbud som 8 (17)

inneburit fara för liv eller hälsa. I lagen om arbetsskadeförsäkring (1976:380) framgår att ”Arbetsgivaren eller arbetsföreståndare som fått kännedom om inträffad skada är skyldig att omedelbart anmäla skadan. Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet”. Anmälan till Arbetsmiljöverket kan göras via Internet på www.av.se/blanketter. Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla som förvärvsarbetar, d v s tillsvidare- och tillfälligt anställda samt i vissa fall även elever/studerande.

Rutinbeskrivning • Blanketten Tillbud- och arbetsskaderapport ska fyllas i av arbetsgivaren om någon av medarbetarna blivit skadad eller sjuk till följd av en olycka eller andra förhållanden på arbetsplatsen. Detta görs så fort möjlighet ges. Enhetschefen ansvarar för att rapporten blir ifylld. • Blanketten kopieras till samtliga personer som berörs samt ansvarig personalsekreterare. En kopia ska även skickas till förvaltningens personalsekreterare som ansvarar för arbetsmiljöfrågor. • Internrapporten ska behandlas i institutionens samverkansgrupp och diarieföras på institutionen. Institutionschefen ansvarar för att rapporterna behandlas i enlighet med dessa anvisningar och att de interna rapporteringsrutinerna är väl kända och att de följs. • Arbetsskadeanmälan fylls i snarast (enligt Försäkringskassans anvisningar inom 14 dagar) på Försäkringskassans blankett. Blanketten kan hämtas på www.forsakringskassan.se . • Den anställde ska informeras om de arbetsgivarförsäkringar (AFA) som denne är berättigad till med anledning av arbetsskadan. Information om AFA-försäkring finns på www.afaforsakring.se . På deras hemsida finns även aktuella blanketter. • Om ett brott misstänks ha orsakat skadan, olyckan eller tillbudet ska händelsen anmälas till polisen. • Enligt Arbetsmiljöförordningen (§ 2) gäller att, utöver arbetsgivarens rapporteringsskyldighet vid arbetsskador, är arbetsledaren skyldig att omedelbart kontakta Arbetsmiljöverket om olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetslivet orsakat dödsfall, svårare personskada eller drabbat flera arbetstagare samtidigt. Samma skyldighet gäller vid tillbud som inneburit fara för liv eller hälsa. Anmälan till Arbetsmiljöverket kan göras på www.av.se/blanketter . • Om läkare eller tandläkare behöver uppsökas i samband med olycksfall etc – spara alltid originalkvitton.

Blankett: 9 (17)

(Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Personalfrågor > Arbetsmiljö, hälsa och friskvård > Blanketter)

• Tillbuds- och arbetsskaderapport 10 (17)

7. Sjukfrånvaro och rehabilitering

I första hand arbetar vi för att förebygga sjukskrivningar, något som vi gör genom att utforma arbetsmiljön på ett bra sätt och genom att arbeta med friskvård och hälsovård. När vi står inför en sjukskrivning, ska vi ha fungerande och välkända rutiner som på ett tidigt stadium initieras. Vi arbetar aktivt och systematiskt med såväl korta som långa sjukskrivningar. Rehabiliteringsuppdraget är en viktig del i chefens uppdrag och för medarbetaren innebär rehabiliteringsarbetet att vara den viktigaste resursen i processen och att stå i centrum i rehabiliteringen. Malmö stad har tagit fram rutiner och riktlinjer för hur rehabiliteringsprocessen ska se ut. Materialet är både beskrivande och innehåller konkreta verktyg som arbetsledare ska använda sig av i rehabiliteringsprocessen. Arbetsledare ska känna till och arbeta i enlighet med dessa rutiner. Se mer på Komin. Läs mer på: Komin > Verksamhet > Personal > Hälsa och arbetsmiljö > Rehabilitering

11 (17)

8. Företagshälsovård

Kulturförvaltningens gemensamma företagshälsovård hanteras av företaget Feelgood.

Institutionerna inom förvaltningen använder Feelgood i följande situationer: • Vid arbetsrelaterade skador eller sjukdomar • Vid förebyggande av arbetsrelaterade skador eller sjukdomar genom till exempel samarbete med ergonom • Vid utbildning om arbetsmiljöarbete eller förstahjälpen • Vid rehabiliteringsarbete • Vid anpassning av arbetsplatser

Hälsoundersökningar bekostas inte av arbetsgivaren eftersom detta utgör hälso- och sjukvård och ska tillhandahållas av den offentligt finansierade vården.

Kontakt med Feelgood Respektive institutionschef avgör hur institutionen ska använda sig av Feelgood. Om du har behov av företagshälsovård ska du kontakta din chef som i samråd med personalsekreteraren tar kontakt med Feelgood. Din läkare kan inte remittera till företagshälsovården men om han/hon upplever att du bör komma i kontakt med företagshälsovården kan detta skrivas på ett läkarintyg.

12 (17)

9. Hälsa och friskvård Som ett led i att främja friskvård för att få friskare arbetsplatser och motverka ohälsa erbjuds medarbetare med mer än sex månaders anställning en ersättning för kostnader i samband med friskvård med högst 1 200 kronor. Timanställd med bemanning 60 dagar eller mer kan få ersättning upp till 200 kronor per år. Anställd tre till sex månader får ersättning upp till 600 kronor per år. Anställd sex månader eller mer, kan få ersättning upp till 1 200 kronor per år. Föräldraledig och sjukskriven medarbetare kan också ta del av friskvårdserbjudandet.

Ersättningen utgår för kostnader i samband med:

• Motionsaktiviteter t ex gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, simning och aerobics • Racketsporter t ex bordtennis, tennis, badminton och squash Lagsporter t ex volleyboll, fotboll, handboll och innebandy • Friskvårdsaktiviteter t ex tai chi, qi-gong, massage, kostrådgivning och information om stresshantering samt rökavvänjningskurs • Hälsoprofil via Feelgood

Kostnader för redskap eller kringutrustning ersätts inte.

Rutiner för friskvårdsersättning: 1. Fyll i blanketten Ansökan om ersättning av friskvård 2. Bifoga kvitto i original, med namn på arrangör och organisationsnummer 3. Enhetschef beslutsattesterar friskvården – kan förekomma lokala avvikelser på hanteringen

Löneenheten betalar ut pengarna i samband med nästa löneutbetalning. Vid månatlig betalning via autogiro måste kvitto på totalsumman skickas in för att du ska få ersättning.

Övriga friskvårdsaktiviteter Förvaltningen arrangerar kontinuerligt föreläsningar om hälsa och friskvård. Olika friskvårdsaktiviteter kan förekomma på institutionerna. Exempel på detta är lunchpromenader och deltagande i större arrangemang såsom Blodomloppet och Stegtävling.

13 (17)

Rökning på arbetsplatsen All rökning på arbetsplatsen sker på anvisad plats. Om arbetet innebär kontakt med brukarna, är det önskvärt med hel avhållsamhet från rökning. Om behov finns för hjälp att sluta röka, finns möjlighet att använda sitt friskvårdsbidrag till rökavväjningskurs hos exempelvis Feelgood.

Blankett: (Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Personalfrågor > Arbetsmiljö, hälsa och friskvård > Blanketter)

• Ansökan om ersättning för friskvård.

14 (17)

10. Ergonomi, skyddsutrustning, terminalglasögon och andra arbetshjälpmedel Arbetet ska utformas så att det kan utföras i en sund och säker miljö och arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. I första hand ska ovanstående uppnås genom planering och organisering men om betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall inte kan nås på annat sätt så ska personlig skyddsutrustning användas. För att uppnå en god arbetsmiljö kan arbetsgivaren stå för kostnader av inköp av exempelvis höjnings- och sänkbara skrivbord, arbetsskor etc. Till medarbetare som arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag har arbetsgivare skyldighet att erbjuda synundersökning och om det behövs bekosta terminalglasögon. Kontakta din chef om du tror att du behöver terminalglasögon.

Blankett: (Komin > Förvaltningar > Kulturförvaltningen > Personalfrågor > Arbetsmiljö, hälsa och friskvård > Blanketter)

• Rekvisition synundersökning/terminalglasögon

11. Förvaltningsråd / Skyddskommitté Förvaltningsrådet är Kulturförvaltningens skyddskommitté. Skyddskommittén är ett samrådsorgan mellan företrädare för arbetsgivaren och företrädare för arbetstagarna. I skyddskommittén företräds arbetstagarna av fackliga företrädare

Förvaltningsrådet ska i sin roll som skyddskommitté delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet, följa utvecklingen i skyddsfrågor och behandla frågor om bland annat företagshälsovård, handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet, planering eller förändring av lokaler, arbetsmetoder och organisation, användning av farliga ämnen, arbetsmiljöutbildning samt rehabilitering.

De lokala samverkansgrupperna på institutionerna inom Kulturförvaltningen behandlar ovanstående frågor vilket innebär att Förvaltningsrådets roll är att se till helheten och ta ställning till årliga sammanställningar av ovanstående. För att kunna fullfölja sitt arbete ska Förvaltningsrådet årligen få följande uppgifter rapporterade:

• Sammanställning av tillbud, incidenter och arbetsskador under året på Kulturförvaltningen • Sammanställning av genomförda skyddsronder inom Kulturförvaltningen • Förändringar i arbetsmiljöpolicyn under året 15 (17)

• Personalstatistik • Beskrivning av rehabiliteringsarbetet inom Kulturförvaltningen

Minst en gång per år ska förvaltningsrådet ha ett temamöte om arbetsmiljö då man går igenom ovanstående punkter. Under det årliga temamötet tar Förvaltningsrådet även upp:

• Vilket uppdrag arbetsmiljögruppen ska ha kommande år samt utvärdering av arbetsmiljögruppens arbete det gångna året • Revidering av arbetsmiljöpolicyn

16 (17)

12. Övriga policydokument inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljögruppen har i uppdrag att under 2009 ta fram ett antal policydokument inom arbetsmiljöområdet.

13. Aktuella föreskrifter

Exempel på tillämpliga föreskrifter från Arbetsmiljöverket som kan vara relevanta för kulturförvaltningens verksamheter. De är förtecknade i kronologisk ordning, med den senaste överst. Personalavdelningen ansvarar för att listan på aktuella föreskrifter uppdateras kontinuerligt.

AFS 2008:17 Arbete med djur AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare AFS 2006:7 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar AFS 2006:6 Användning av lyftordningar och lyftredskap AFS 2006:5 Användning av truckar AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning ( se särskilt bilaga A och B samt jfr AFS 1994:48 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar bilaga 1) AFS 2005:16 Buller AFS 2005:15 Vibrationer AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2003:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete (ändringsföreskrift) AFS 2003:3 Arbete i explosionsfarlig miljö AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete (i ursprunglig lydelse) AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning AFS 2000:31 Minderåriga (ändringsföreskrift) AFS 2000:9 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid (ändringsföreskrift) AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2001:1 Manuell hantering AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm AFS 1998:1 Belastningsergonomi (se särskilt bilaga A och B) AFS 1996:1 Minderåriga (i ursprunglig lydelse) AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön (se särskilt bilaga 1) AFS 1982:17 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid (i ursprunglig lydelse) 17 (17)

AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön

I denna förteckning är inte medtagen de föreskrifter där krav förekommer på luftundersökningar, medicinska kontroller, expositionsmätningar etc.

Personalpolicy

till Malmöborna. med god kvalitet varje dag service och ansvar ger vi Med engagemang Innehåll

Med Malmöborna i fokus 5 Engagemang och ansvar 5 Delaktighet och samverkan 7 Jämställdhet och mångfald 9 Förnyelse och utveckling 11 Hälsa och arbetsmiljö 13 Lön och arbetstid 15 Om personalpolicyn 16 Hur blir personalpolicyn verklighet? 17 Mål knutna till personalpolicyn 18 Personalpolicy

Det här är en policy för dig som arbetar i Malmö stad. Som medarbetare möter du arbetskamrater och Malmöbor i livets alla skeden, därför är ditt arbete viktigt.

Personalpolicyn beskriver värderingar och förhållningssätt i relationerna på våra arbetsplatser och till de människor vi FÖRSVINNER DELDENNA möter i arbetet. Dessa värderingar är gemensamma för alla förvaltningar och gäller alla medarbetare i Malmö stad. Med Malmöborna i fokus Malmö stad är en av de största arbetsgivarna i Skåne och erbjuder en mångfald av möjligheter där vi som medarbetare och chefer dagligen påverkar och formar Malmös framtid. Tillsammans skapar vi välfärd och hållbar utveckling genom arbete inom förskola, fritid, skola, äldreomsorg, verksamhet för personer med funktionshinder, miljö-, trafik-, bostads- och stadsplanering, kultur, socialtjänst och många andra områden. Gemensamt för alla verksamheter är att ge Malmöborna service av hög kvalitet. Det ställer krav på oss och våra verksamheter. Omvärlden förändras i allt snabbare takt. Vi måste ständigt vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla vår organisation och DENNA DEL FÖRSVINNER DELDENNA våra verksamheter till nytta för Malmöborna. FÖRSVINNER DELDENNA Engagemang och ansvar Varje medarbetare är unik och värdefull i sitt arbete. Det är viktigt att vi känner stolthet över vår insats och arbetsplats. Vårt gemensamma engagemang och ansvar bidrar till att göra hela Malmö stad till en kraftfull organisation och attraktiv arbetsplats.

4 5 Delaktighet DENNA DEL FÖRSVINNER och samverkan 7 miljö. ­miljö. säkerställer genom samverkansavtalet möjlighet har att alla medarbetare och inflytande. till delaktighet, ansvar en god introduktion. erbjuder alla nyanställda din möjlighet till inflytande och är delaktig i syfte att tar du ansvar för utveckla verksamheten. skapar och öppenhet dialog, du genom ditt ledarskap för förutsättningar samverkan. att stimulera medarbetarnas delaktighet i verksamhetens ansvarar du för utveckling. Malmö stad som arbetsgivare… •  •  stad … i Malmö Som medarbetare •  som chef… ett uppdrag Har du dessutom •  •  I dialogen utvecklar vi goda relationer som bidrar till arbetsglädje och god arbets god och arbetsglädje till bidrar som relationer goda vi utvecklar dialogen I Delaktighet samverkan och – vi skapar dialog utrymme för egna initiativ. God kommunikation skapas i ett samspel mellan medarbetare ger som attityd, medarbetare tillåtande en och kommunikation öppen en ska ha mellan arbetsplatser Alla samspel ett i skapas kommunikation God initiativ. egna för utrymme i med­ Genom dialog i vardagen, i arbetslaget chefer. och samt mellan medarbetare arbetarsamtal och på arbetsplatsträffar samt i samverkansgrupper utvecklar vi vår verksamhet. Alla får i samverkan sitt inflytande. delaktiga, ta ansvar och använda möjlighet att vara 6

DENNA DEL FÖRSVINNER JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD DENNA DEL FÖRSVINNER 9

ser du som ledare till att attitydernaarbetsplatsenser du som ledare på kännetecknas av alla. för öppenhet och respekt arbetar för att ökaarbetar för kompetensen kring mångfalds-jämställdhetsfrågorna och i allt arbete. så att de är integrerade Malmö stad som arbetsgivare… ökad• arbetar för och mångfald. jämställdhet •  att motverka• arbetar för diskriminering. av alla former stad … i Malmö Som medarbetare du alla med respekt. • bemöter arbetsplats. din på mångfald och jämställdhet av utvecklingen till du bidrar • som chef… ett uppdrag Har du dessutom i mångfalds-• är du i ditt ledarskap och jämställdhetsfrågor. en god förebild jämställdhet och ökad• ansvarar du för mångfald i din verksamhet. •  Jämställdhet och mångfald och Jämställdhet människors är alla – vår grund lika värde individ varje för Respekt mångfald. och jämställdhet av präglas ska arbetsplatser våra Alla alla erbjuda ska Vi arbetsklimat. bra ett skapar värde lika människors alla om insikt etnisk en och funktionshinder, ålder, kön, anställningsform, oavsett arbetet i möjligheter samma könsöverskridande sexuell läggning, trosuppfattning, eller annan tillhörighet, religion eller uttryck.identitet 8

DENNA DEL FÖRSVINNER Förnyelse och utveckling – vi ger plats för kreativitet och utveckling

Alla arbetsplatser ska synliggöra och ta tillvara lärande som sker i det dagliga arbetet. Kompetens är en kombination av kunskap, förmåga och vilja. Medarbetarna ska ha möjlighet att utveckla sin kompetens och bidra till förbättring av verksamheten. I medarbetarsamtalen identifierar chef och medarbetare i dialog kompetens, behov och önskemål om utveckling. DENNA DEL FÖRSVINNER DELDENNA Malmö stad som arbetsgivare … FÖRNYELSE

• ger förutsättningar för lärande i vardagsarbetet, delaktighet i förändrings- U T arbete och kontinuerlig kompetensutveckling i olika former. VE CK LIN G • har en öppen, tydlig och tillförlitlig kommunikation som ett strategiskt OCH verktyg för utveckling.

Som medarbetare i Malmö stad … • tar du egna initiativ för att utvecklas i ditt arbete och använder din kompetens för att utveckla verksamheten. • bidrar du med konstruktiv kritik som leder till utveckling. DENNA DEL FÖRSVINNER DELDENNA Har du dessutom ett uppdrag som chef… • har du minst en gång per år medarbetarsamtal med alla medarbetare. • har du ett ledarskap som ger ett öppet och tillåtande klimat för förändring och utveckling. • ger du dina medarbetare möjlighet till lärande i det dagliga arbetet och 10 kompetensutveckling i olika former.

10 11 Hälsa och arbetsmiljö – vi främjar god hälsa och bra arbetsmiljö

Alla arbetsplatser ska ha en god arbetsmiljö där alla känner arbetsglädje. För Malmö stad är det angeläget att bedriva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och en sund livsstil. Vi är alla en del av arbetsmiljön på vår arbetsplats. Arbetsmiljö handlar också om att skapa ramar och trygghet i arbetet. Det ska upp­nås genom tydlighet i organisation, uppdrag och mål på alla arbetsplatser. DENNA DEL FÖRSVINNER DELDENNA Malmö stad som arbetsgivare… • främjar hälsa och säkerhet genom att säkerställa en god arbetsmiljö. • uppmuntrar till en sund livsstil genom att erbjuda friskvård. • ger förutsättningar för cheferna att utveckla ett gott ledarskap.

Som medarbetare i Malmö stad … • bidrar du till en god arbetsmiljö. • tar du ansvar för din hälsa och säkerhet i arbetet. ARBE H ÄLSA T Har du dessutom ett uppdrag som chef… S M ILJÖ OCH •  tar du ansvar för att skapa en god arbetsmiljö och uppmuntrar till en sund livsstil. • bedriver du ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

• kommunicerar du verksamhetens mål och resultat med dina medarbetare. FÖRSVINNER DELDENNA

12 13 LÖN OCH ARBETSTID 15 ­ nisa håller ­håller erbjuder olika arbetstidsmodeller behov verksamhetens utifrån och medarbetarnas önskemål. som tydliggör sambandet mellan arbetsresultat har en löneprocess och löneutveckling. känner att alla medarbetare ansvarar du för mål och till verksamhetens i dialog konkretiserar effektivt. du uppdraget så att arbetstiden används Malmö stad som arbetsgivare… Malmö stad som arbetsgivare… • ger möjlighet till önskad tjänstgöringsgrad. •  •  stad … i Malmö Som medarbetare mål som gäller inom din verksamhet. att uppfylla de • arbetar du för som chef… ett uppdrag Har du dessutom •  så att kopplingendu upp arbetsresultatet till lön blir tydlig. • följer Grunden för lönesättning är det ansvar och den svårighetsgrad som yrket inne som svårighetsgrad den och ansvar det är lönesättning för Grunden Lön och arbetstid Lön – vi erbjuder goda anställningsvillkor Malmöatt minska stad arbetar för löneskillnaderna mellan likvärdiga yrken.­ I vår orga tion ska kvinnors och mäns löne- och anställningsvillkor vara likvärdiga. samt medarbetarens kompetens och prestation. Den individuella lönesättningen ska lönesättningen individuella Den prestation. och kompetens medarbetarens samt med arbetstider sina påverka att möjligt vara ska Det arbetsresultat. bra ett till stimulera möjligt det göra ska anställningsvillkor och Löne- behov. verksamheternas av beaktande att rekrytera, utveckla med rätt kompetens. medarbetare och behålla engagerade 14

DENNA DEL FÖRSVINNER Om personalpolicyn Hur blir personalpolicyn

Personalpolicyn är gemensam och övergripande för alla förvaltningar i Malmö stad. verklighet? Grunden för anställningsförhållandet regleras i lagar och avtal, medan personalpolicyn beskriver Malmö stads värderingar och förhållningssätt. Personalpolicyn blir verklighet när vi tar ett gemensamt ansvar för att gå från ord till handling. På Komin finns det en verktygslåda med ett antal vardagsdilemman och Denna personalpolicy antogs av kommunfullmäktige 08-09-18. övningar som hjälp i dialogen kring personalpolicyn på arbetsplatser, i ledningsgrupper, i introduktion och utbildningar med mera. Andra styrdokument Personalpolicyn kompletteras med andra styrande dokument inom personalområdet, till exempel: • Samverkansavtalet • Övergripande plan för jämställdhetsarbetet i Malmö stad • Riktlinjer kring önskad tjänstgöringsgrad • Lönepolicy • Värdegrund för arbete och relationer i Malmö stad • Kommunikationspolicy • Friskare arbetsplatser

Dokumenten finns på intranätet Komin. Personalpolicyn finns även på malmo.se

16 17 Mål knutna till personalpolicyn

Kommunfullmäktige beslutar varje år om mål inom personalområdet. Inom personal- policyns fem områden bedrivs ett personalstrategiskt arbete. Läs mer på Komin. Du kan också vända dig till din arbetsledare och personalavdelning för mer information.

UPPFÖLJNING Uppföljning av personalpolicyn och Malmö stads mål redovisas varje år i nämndernas och kommunens årsredovisning samt personalredovisning. Personalpolicyn följs också upp regelbundet genom stadens medarbetarenkät.

18 Läs mer på Komin om Malmö stads mål, aktuell personalredovisning­ och resultat från medarbetarenkäten.

FOTO: PETER KROON, NILLE LEANDER, ULRIKA WALMARK, FREDRIK TELLERUP, MATS PERSSON, OSKAR FALCK, STEN-ÅKE JÖNSSON och malmö stads bildarkiv. BYSTED

MALMÖ STAD 205 80 Malmö, Telefon 040-34 10 00 E-post: [email protected] www.malmo.se

Handläggare: Adam Hidestål

Kulturnämnden

Förslag på harmonisering och uppräkning av stadsarkivets hyllhyror

Sammanfattning Stadsarkivet får ersättning för mottagande och förvarande av arkivhandlingar från stadens verksamheter. Denna ersättning ska täcka de kostnader som stadsarkivet har för arbete och förvaring. Då ingen uppräkning av avgifterna gjorts sedan 2006 täcker inte befintlig ersättning stadsarkivets kostnader varför uppräkning måste ske. Befintlig ersättningsmodell är baserad på tidigare bedömning av ärendefrekvens, denna bedömning är i bästa fall väldigt grov och i värsta fall felaktig. För att öka transparens och minska godtycke behövs en harmoniserad prisjustering göras där ersättning för leverans och förvaring av arkivmaterial sker efter enhetlig prislista.

Bakgrund Det kostar Malmö stadsarkiv i snitt 236 kr per år och hyllmeter att ha hand om kommunala arkiv (se bilaga). I dag har Malmö stadsarkiv en differentierad prislista med prisklasserna: 122 kr, 149 kr och 392 kr beroende på ärendefrekvens. I snitt får Malmö stadsarkivet in 170 kr per hyllmeter och år. Det har inte funnits någon inskriven uppräkning enligt KPI utan nya ärenden till nämnden har varit nödvändiga vid varje mindre prisjustering. Senaste justeringen som återfinns i diariet var 2006.

Idag genomför Malmö stadsarkiv alla arbetssysslor runt leveranser utan avgift. Inom Riksarkivet har en avgift för leveranser funnits under flera år för att skapa kostnadstäckning. Avgifterna har varit: 2 500 kr per leverans (inkl ett arkivbestånd) och 500 kr per följande bestånd. Utöver detta räknar de på hyllmeter med 60 kr hyllmeter för arbete med att kontrollera, justera mm.

Malmö stadsarkiv behöver få kostnadstäckning för de tjänster som erbjuds de kommunala myndigheterna i Malmö. För att skapa harmonisering i prisbilden vill vi se enhetlig prissättning. D.v.s. kostnadstäckning för våra utgifter med samma pris oavsett arkivbildande myndighet. Eftersom vi ser en trend att bestånd används mer frekvent och att förvaringskostnader så som el och värme ökar snabbare än KPI så föreslås ett utgångspris på 250 kronor hyllmetern och år. Avtalen ska skrivas så att KPI uppräknas.

Konsekvenser av förslaget för Malmös nämnder Uppgifterna nedan är hämtade från 2009 och därför inte helt uppdaterade. Alla utom sociala resursnämnden skulle få en ökning av kostnader i och med förslaget.

2009 års specifikation: Nämnd Antal hm Nuvarande Vid deb förändring Fastighetskontoret 160 19 520 38 080 Gatukontoret 34 4 148 8092 ny prislista malmö stadsarkiv

Fritidsnämnden 37 5 513 8806 Miljönämnden 50 6 100 11 900 SDF Centrum 19 5 366 4522 SDF Fosie 14 2 361 3332 SDF Husie 3 752 714 SDF Hyllie 1,5 588 357 SDF Kirseberg 1,5 195 357 SDF Lim/Bunk 5,5 671 1309 SDF Oxie 2 555 476 SDF Rosengård 4 525 952 SDF Södra innerstan 17,5 3067 4165 SDF Västra Innerstan 6,5 756 1547 Servicenämnden 230 28 060 54 740 Sociala resursnämnden 177 69 384 42 126 Stadskontoret 479,5 58 499 114 121 Utbildningsnämnden 441 89 211 104 958 Valnämnden 30 3 660 7140 Överförmyndarnämnden 33 4 917 7854

Summa 1746 272 128 415548

Förslag till beslut Kulturförvaltningen förslår kulturnämnden besluta att anta följande förändring av prislistana för kommunala leveranser från och med 1 juli 2013

• Leveransarbetet debiteras med engångskostnad enligt RA:s prislista. • Hyllmeterpriset per år blir enhetligt 250 kr för alla kommunala leveranser och uppräknas årligen med KPI.

Kulturförvaltningen 2013-03-13

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Adam Hidestål Stadsarkivarie

2

Bilaga

Uträkning av kostnad av en kommunal hyllmeter vid Malmö stadsarkiv För att räkna ut kostnaden har vi tagit fram ett antal uppgifter i 2012 års bokslut. Vi har räknat på MSA:s nuvarande accessionsutrymme (antal hyllor) på 20 000 hm (dvs även tomma hyllor kostar i avskrivning, hyra och värme/el). Vi har räknat att en kvadratmeter rymmer runt 10 hyllmeter.

Typ av kostnad Kronor hyllmeter och Kommentar år Hyra 132,5 Gäller avtalad hyra på Bergsgatan El 3 Värme/kyla 15 Föreskrivet klimat Inredning/hyllor 18,75 Avskrivning på ett hyllplan Vård (etikettering och 6 byte av trasiga arkivboxar) Lokalvård/tekniker 13,5 Tillhandahållande/besvara 47 Standardärende tar en ärenden och ta fram i timme. En timlön hos forskarsal arkivpersonal är ca 235 kr. År 2012 hade vi ett ärende på var femte hyllmeter kommunalt material Summa 236

3

Handläggare: Ann Körling Kulturnämnden

Svar till Malmö Balettförening avseende att återinföra en yrkesförberedande klassisk utbildning i Malmö

Bakgrund Malmö Balettförening tillskrev 2013-02-01 kulturförvaltningen för att få kulturnämndens och kulturförvaltningens syn på det av föreningen beskrivna behovet av att återinföra en yrkesförberedande klassisk utbildning i Malmö. Malmö Balettförening är bildad för att värna om och främja klassisk balett. I skrivelsen hänvisar föreningen till en statlig utredning SOU 2009:27.

Yrkesförberedande klassisk utbildning finns idag i Stockholm, Piteå och Göteborg. Motsvarande utbildning fanns i Malmö mellan 1961-2010. Den fanns på dåvarande Malmö Stadsteater (nuvarande Malmö Opera) mellan 1961-92, och den drevs av Malmö Stad och teatern gemensamt. Utbildningen inordnades 1981 i grund- och gymnasieskolan, och 1992 flyttades undervisningen till Dammfriskolan. Stadsdelsfullmäktige i Västra Innerstaden beslutade 2005 att lägga ner utbildningen och 2010 gick de sista eleverna ut.

Svar Fr. om 2013-07-01 har Malmö Stad en ny skolorganisation med tre nämnder och förvaltningar, förskola-, grundskola- och gymnasieskola. Frågan om en yrkesförberedande klassisk dansarutbildning bör lyftas med den nya organisationen. Kulturnämndens verksamhet berörs endast indirekt av utbildningsstrukturen för dansare, då stöd ges till kulturinstitutioner och det fria kulturlivet så som exempelvis dansgrupper, koreografer och gästspelsscener.

Kulturnämnden anser att det är viktigt att det finns möjligheter inom landets gränser att kunna utbilda sig till dansare på elitnivå. Det är även önskvärt att barn och unga i de södra delarna av Sverige har möjlighet till förberedande dansutbildning i grundskolan som ger möjlighet att fortsätta till gymnasienivå.

Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden att sända svar enligt liggande förslag till Malmö balettförening samt att skicka Malmö balettförenings fråga tillsammans med kulturnämndens svar till beredningen för grundskolan samt gymnasieskolan.

Kulturförvaltningen 2013-03-12

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Katarina Carlsson Utvecklingschef

Från: [email protected] [mailto:[email protected]] Skickat: den 1 februari 2013 09:55 Till: Katarina Elisabeth Carlsson Ämne: Brev från Malmö Balettförening Till Katarina Carlsson.

Malmö Balettförening är bildad förr att värna om och främja klassisk balett.

Styrelsen arbetar i kulturellt syfte med att återinföra en yrkes förberedande klassisk utbildning till Malmö. Denna finns idag i Stockholm Göteborg och Piteå. I Malmö fanns den från 1961-2010. 1961-1992 fanns skolan på dåvarande Malmö Stadsteater numera Malmö Opera. Balettelevskolan drevs då av Malmö kommun och Stadsteatern. 1981 inordnades dansar utbildningen i grund skolan och gymnasieskolan. 1992 flyttades balettelevskolan till Dammfri skolan i Malmö. 2005 fastlades beslutet om att lägga ner utbildningen i Malmö. Beslutet togs,av en utav Malmös stadsdelsnämnder. Enligt utredningen av interna problem. 2010 gick de sista eleverna ut från Dammfri skolan.

Det är av högsta intresse för oss att veta hur kulturnämnden och kulturstöd ser på detta ärende. Är det kanske inte till dig vi ska vända oss så kanske du kan hänvisa till någon annan. Det finns en Statlig Offentlig Utredning gjord. SOU 2009:27 Här följer ett utdrag av den:

Den klassiska baletten och den klassiska balettrepertoaren handlar i hög grad om att förvalta ett gemensamt kulturarv, men också om att utveckla och att sätta in detta kulturarv i vår egen tid.

Det kan hävdats att behovet av dansare i Sverige för den klassiska repertoaren är så begränsat, att det skulle vara rationellt att köpa utbildningsplatser vid någon eller några ledande institutioner i andra länder för de fåtal svenska ungdomar, som både har intresse av och förutsättningar för att dansa balett på elitnivå. Behovet av dansare inom detta område i Sverige skulle såväl kvantitativt som - i synnerhet - kvalitativt kunna tillgodoses genom rekrytering från andra länder. Från krasst ekonomiska utgångspunkter kan detta resonemang möjligen vara korrekt. De utbildnings -och kulturpolitiska förlusterna av en sådan ordning skulle dock vara kännbara. Det vore att långsiktigt avhända landet kompetens och utvecklingspotential inom ett konstnärligt område, som under mer än två sekel varit av stor betydelse i kulturlivet och som dessutom prioriterats av regering och riksdag (jfr.prop.1996/97:3)

Avsaknaden av en utbildning till yrkesdansare inom klassisk dans i Sverige skulle, i praktiken, i hög grad begränsa svenska ungdomars möjligheter att utbilda sig till dansaryrket. Publikintresset för den klassiska dansen har, såväl nationellt som internationellt, varierat över tid och är för närvarande lågt jämfört med intresset för samtida dans. Utan en nationell utbildning skulle intresset sannolikt minska ytterligare och möjligheterna att möta ett framtida ökat intresse försämras

Vänligaste hälsningar Anna Penco Ordförande Malmö Balettförening

Handläggare: Adam Hidestål Kulturnämnden

Förslag om att ändrade öppettider vid Malmö stadsarkiv

Bakgrund Stadsarkivet kommer att 2014 flytta hela sin verksamhet från lokalerna på Isbergsgatan och magasin M2, till nya lokaler på Bergsgatan. För att förbereda för flytten ska medarbetarna vid Stadsarkivet:

• Inventera över 18000 hyllmeter handlingar, ordna och förteckna arkivbestånd där så behövs, i förekommande fall utföra föreskriven gallring, lägga in kompletteringar i databasen Arkis och den landsomfattande arkivdatabasen NAD. • Inventera, registrera och flytta det fotomaterial som finns på Isbergs gata 13 till M2 under hösten 2013 • Upprätthålla full service enligt kraven i grundlag och allmän lag, så att medborgare och myndigheter kan ta del av den information de har rätt till. Här kan särskilt nämnas de ärenden som den nytillsatta statliga Ersättningsnämnden ska handlägga, och där underlaget till besluten förvaras i de kommunala arkiven, inkl. Malmö stadsarkiv, • Ge stöd i den omorganisation av stadsdelar och utbildningsväsende som genomförs under 2014

Nuvarande öppettider: I dagsläget är stadsarkivet öppet för besök från allmänheten: Måndag - fredag 09:00 - 16:00. Tisdag öppet klockan 09:00 - 19:00 september-maj. Lördag 2/2, 2/3, 6/4 samt 4/5 öppet klockan 09:00-15:00.

Förutsättningar I Förvaltningslagens 5 § står att myndigheter ska ha öppet minst två timmar varje helgfri måndag-fredag med undantag för vissa högtidsdagar som midsommarafton, julafton samt nyårsafton. Öppettiderna ska vara förlagda under kontorstid, och begränsningarna i öppettiderna ska meddelas allmänheten på lämpligt sätt. Trots att myndigheter kan ha en viss avgränsad expeditionstid ska det inte finnas hinder i att de mottar framställan från allmänheten om tillgängliggörande av dokument.

Långsiktiga behov Det finns ett uttalat intresse och behov från allmänheten av att stadsarkivet ökar sina öppettider så att medborgare som inte kan besöka arkivet under vanlig kontorsarbetstid får möjlighet att söka efter handlingar eller genomföra forskning i arkiven. Därför bör stadsarkivets ambition vara att efter flytt till Bergsgatan kunna hålla öppet alla lördagar höst-vår 09:00-15:00, samt fortsatt utredning av möjlighet att förlänga öppettider på vardagar till 17:00.

2 (2)

Förslag Under genomförandefasen av flytten från Isbergs gata till M2 och till Bergsgatan minskar Stadsarkivet minskar tillfälligt sina öppettider men endast genom att reducera med en förmiddag i veckan.

Stadsarkivet minskar tillfälligt sina öppettider under hösten 2013-2014 till:

Måndag - torsdag 09:00 - 16:00. Fredag 13:00-16:00. Tisdag öppet klockan 09:00 - 19:00 september-maj. En lördag i månaden öppet klockan 09:00-15:00.

Ekonomisk konsekvens Förändringen innebär inga ekonomiska konsekvenser.

Effekt Informationsdisken bemannas varje dag av två personer per förmiddag och en plus en jourhavande per eftermiddag. Om en halvdag per vecka hålls stängd lösgörs dessa personer som i stället ostört kan ägna sig åt att arbeta med de olika moment som ingår i flyttförberedelserna. Servicen till medborgarna kan upprätthålls genom lagstadgat öppethållande tre timmar på fredag eftermiddag samt genom telefontider, e-post och beställningar via hemsidan. Klasser och visningar hänvisas att komma måndag-torsdag, och för dem som har svårt att komma till arkivet dagtid återstår som tidigare tisdagskvällar och lördagar.

Förslag till beslut Kulturförvaltningens föreslår kulturnämnden besluta att Malmö stadsarkiv tillfälligt under år 2013 minskar öppethållandet, d.v.s. hålla informationsdisk och läsesal stängda på fredag förmiddag.

Kulturförvaltningen 2013-03-13

Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Adam Hidestål Stadsarkivarie april Malmö stad Kulturförvaltningen

Sommarscen Malmö. Foto: Rikard Grönkvist KULTURSTÖDET • Kulturstödet planerar samtalsforum med fria aktörer inom scenkonsten för diskussion om spellokaler med mera • Uppföljning av redovisningar och publikstatistik för 2012 pågår. • Årets andra projektstödsomgång inleds, sista ansökningsdag 15 april. • Sammanställning av enkät från studieförbunden genomförs (del av genomlysning av kulturstödet). • Den 2 maj är sista ansökningsdag för verksamhetsstöd för 2014.

SOMMARSCEN MALMÖ • Programmet för 2013 års upplaga av Sommarscen är klart! Avtal skrivs, texter och bilder till årets programfolder formuleras. Ca 150 programpunkter kommer att presenteras. • Rekrytering av sommarpersonal är inne i sitt slutskede. Sommarscen kommer som vanligt att handleda fyra Ung i sommar-praktikanter under säsongen som får en inblick i hur det går till att genomföra arrangemang på offentliga platser. • Arbetet med Eurovison Song Contest är inne i en intensiv slutplanering och upptar en betydelsefull del av arbetstiden. Sommarscen bidrar med programläggning på Eurovision Village, koordinering av program samt programplanering av spontana framträdanden i stadsmiljön.

www.malmo.se/kultur APRIL Malmö stad Kulturförvaltningen

Kultur för barn och unga [kbu] • Med anledning av Eurovision Song Contest (ESC) gör KBU ESC Massanimation. Mot kända och okända Malmömiljöer får barn animera utomhus med stora färgglada objekt. Filmklippen blir en fin film om Malmö att visa upp för Malmöbor och besökare underE SC finaldagar 15- 17 maj. Då kommer KBU att köra filmworkshop för allmänheten på Stortorget. • Barnens konstutställning goes Eurovision…Västra Innerstadens förskolor kommer under Eurovision veckan ha en konstutställning i Pildammsparken under perioden 13-19 maj. Temat är ESCs “We are one” och “Wow moments” samt den färgglada fjärilen. • För förskolebarn i åldern 3-5 arrangeras en kortfilmsvisning i samarbete medF olkets Bio Malmö och Barnens Scen. Detta utbud presenteras som en del av skolbioutbudet, och når ca 600 barn. • Skolbio föreställningar på biograf Spegeln mellan 8 april och 30 maj. I stort sett är alla föreställningar fullbokade (ca 3 500 platser). Titlar: Äta Sova Dö, Isdraken, Searching for Sugarman, Bekas, Berättelsen om Pi, En oväntad vänskap, Beasts of the Southern Wild mfl. • Under april och maj kommer Teater Variant att besöka skolgårdar och spela sin föreställning Parken för mellanstadieelever. • Kan man verkligen sticka fred? Det får sexorna fundera på när Cirkus Cirkör gästar Malmö Stadsteater med föreställningen Knitting Peace i maj. • Konstnärer från Cirkulationscentralen besöker klassrum på högstadieskolor. Med en resväska full av bilder frågar de Vad händer sen? och historier tar form. • Under april och maj månad kommer modersmålsenhetens utvecklingsgrupp samt modersmålsenheten i Vellinge på studiebesök för att få idéer till sina verksamheter.

T rix i tv-rutan på KBU. Foto: Susanne Månsson Kandell www.malmo.se/kultur MALMÖ KONSTHALL 13 mars • utställningar

16.2 – 7.4 Samtidigt i C-salen: SVEN AUGUSTIJNEN Spectres 2.3 – 7.4 Den belgiske konstnären Sven Augustijnen är känd för VIDEOKONST FRÅN AFRIKA sina filmer. Hans senaste Fortsatt kamp mot okunnighet och intellektuellt svek långfilmsdokumentär Curator: Kisito Assangni Spectres (2011) ger en kritisk bild av Belgiens Fortsatt kamp mot okunnighet och intellektuellt svek koloniala förflutna i Kongo presenterar ett urval av afrikansk videokonst som baserad på kulturella befinner sig bortom de och historiska analyser. klichéer som fortfarande Sven Augustijnen riktar förbinds med den mörka sin kamera mot ett mörkt kontinenten och den kapitel: mordet på Patrice Lumumba, Kongos första postkoloniala bilden. demokratiskt valda premiärminister. Utställningen strävar efter att lyfta fram alternativa tolkningar av afrikansk 16.2 – 7.4 videokonst och de teman den tar upp, vilka i stor DAVE HULLFISH BAILEY Broken Country utsträckning är förbisedda. Dave Hullfish Baileys komplexa installationer innehåller allt från fotografi, film, ord, • pedagogik/program sand, gräs och sädeskorn SENASTE NYTT till teckningar och ready- Seminarium om mobilfotografi – onsdag 13.3 kl 19 made-objekt. Hur skapar man ett konto i världens största forum för Han intresserar sig för arkitektur, framförallt modernistisk arkitektur, och alternativa sätt att använda sig av och skapa utopiska levnads- strukturer.

delning av bilder – Instagram? Vilka redigerings- och efterbearbetningsmöjligheter finns? Bodil Johansson 16.2 – 7.4 från Instagramers Malmoe berättade om vilken betydel- ALFREDO JAAR The Sound of Silence se smartphones och applikationer som Instagram haft Alfredo Jaar arbetar med frågor som berör vår syn på och har, som plattform för visuellt skapande. Samarr. omvärlden. Verken som vi- Instagramers Malmoe. sas här på Malmö Konst- Fotovandring: Light Walk – lördag 16.3 kl 13 hall fokuserar på det som Fotovandring för alla som gillar att fotografera med konstnären kallar för ”the mobilen med start på Malmö politics of images” – Konsthall. Avslutades med bildernas politik. I utställ- fika och eftersnack. Samarr. ningen visas fyra verk: Instagramers Malmoe. The Sound of Silence, Searching for Africa in Bildspel: Light Walk – LIFE, From TIME to TIME 19.3 – 7.4 och Untitled (Newsweek). Bilder tagna under foto- Se intervjun med Alfredo vandringen Light Walk visas Jaar: http://channel.louisiana.dk/video/alfredo-jaar- i ett bildspel på Malmö images-are-not-innocent Konsthall.  Now City (högstadiet) – Konstlyftet fortsättning – torsdag 21.3 vecka 10-13

Besök på konsthallen med Ny omgång av Konstlyftet workshop. Samarbete för Daglig Verksamhet LSS Malmö Kulturskola. med Kulladal, Informations- gruppen och Framtiden. Visning och workshop på konsthallen. Samarr. KKV Grafik. FORTSÄTTNING FÖLJDE

Öppen bildverkstad – (från 5 år) Lördagar kl 13.30-16.30 i Kreativa Hör- net. Gratis. Pågår t.o.m. 6.4.

Workshop – Fotografi i fokus (från 8 år) Söndagar kl 13.30-16.30 i Kreativa Hörnet. Fri entré. Pågår t.o.m. 7.4.

Konst som uttrycksme- del – 7.3 och 21.3 kl 10-12 Konstpedagogik för yngre personer med Alzheimers sjukdom. Samarbete Club Cefalon och Minnesklini- ken Malmö, SUS.

musikhögskola@malmö konsthall – onsdagar 6.3, 13.3 och 20.3 kl 15 Eftermiddagskonserter med studenter från Musik- högskolan i Mellanrummet/ Restaurang Smak. Miniträff med minstingen (6-24 mån) (forts) Fri entré. – 6.3, 14.3 samt 19.3 Upplev den aktuella utställningen utifrån barnets per- spektiv. Gratis, föranmälan.

Dagismåleri (forts) – onsdagar vecka 10-12 Förskolans femårsgrupper besöker Malmö Konsthall och arbetar med måleri. Samarbete Kultur för Barn och Unga.

VI ERBJUDER ALLTID

Offentliga visningar alla dagar kl 14, onsdagar även 18.30. Lör & sön barnvisning kl 13. Gratis. Skolvisningar kan bokas alla dagar (från 5 år). Gratis för Malmöskolor. • INFORMATION FRÅN MALMÖ MUSEER 2013-04-05

Utställningar Under mars månad har två utställningar öppnat på Malmö Museer:

Himmel och jord Den 17:e mars öppnade Himmel och Jord på Teknikens och Sjöfartens hus. Utställningen innefattar fyrahundra år av skånsk vetenskap, teknik och entreprenörskap, och visar intressanta nedslag i vetenskapshistorien från 1600- till och med 2000- tal. Titeln Himmel och Jord anspelar på himlen, representerad av astronomen Tycho Brahe, och jorden representerad av köpmannen Mårten Triewald, som introducerade ångmaskinen i svenska gruvor. Himmel och jord har genomförts med stöd från EU:s regionala utvecklingsfond.

Foto: Modell av Tycho Brahes Uraniborg i utställningen Himmel och Jord. © Johanna Rylander/Malmö Museer

Olika vägar till samma mål Den 23 mars invigdes en ny utställning på Globalen i samarbete med Sociala resursförvaltningen: Olika vägar till samma mål. Det är en utställning av och med sju ensamkommande ungdomar, som berättar sina egna personliga livsberättelser – om varför de lämnat sitt hemland, om flykten till Sverige, om tiden här samt drömmar och tankar om framtiden. Bo Paulsson, generalsekreterare på IM välkomnade de c:a 90 besökarna, och ungdomarna själva bjöd på ett starkt invigningstal och sånguppträdande. Utställningen visas 23 mars–25 augusti 2013 och i anslutning till utställningen erbjuds pedagogiskt program för skolklasser, seminarier och kvällsarrangemang.

Manetjazz Olle Vikström från Musikhögskolan skapade under torsdagen den 21 mars ett ”ljudmässigt miljöombyte” (manetjazz), i Akvariet. Till tonerna av experimentellt elektronisk musik, fick museets besökare möjlighet att vid tre kortare tillfällen ta del av en unik upplevelse. Olles uppträdande var en del av ett större projektarbete inom jazzmusikerutbildningen, som går ut på att bredda scenen och nå ut till en bredare publik. Foto: Olle Vikström spelar framför maneterna i Akvariet på Slottsholmen. © Johanna Rylander/Malmö Museer

Pedagogik

Under påsklovet var det full fart i Kommendanthuset med fullbokade lovaktiviteter: påskpyssel, äggmålning, ”Från får till fläta” och ”Häxor och magi”.

Malmö Högskola har varit på flera besök på museet: 250 förskollärarstudenter har fått se och testa flera av våra utställningar och experiment som en del av deras teknikkurs, 50 miljövetarstudenter har lärt sig mer om bland annat hållbar utveckling och biologisk mångfald och ca 20 lärarstudenter har varit både på vandring i Västra hamnen och på Teknikens och Sjöfartens hus med museets pedagoger.

Under våren har två pedagoger åkt ut till skolor i områdesprogrammen och arbetat med elever som har modersmålsundervisning. I skolorna har de arbetat med sagor och en dockteater. T ex så har Kryddgårdskolan besökts vid två tillfällen. Vid första tillfället berättades Hans och Greta med hjälp av dockor. Skolbarnen hade arbetat med sagan och dess tema före besöket. Vid andra tillfället fick skolbarnen skapa egna dockor av material som träskedar, flirtkulor med mera för att själva kunna spela upp berättelserna i dockteatern.

Besöksstatistik 20130101–20131231

SLOTT. KOMM EBBAS T&S TOTALT DIFF. JANUARI 10071 1283 98 12334 23786 +322 FEBRUARI 12440 2744 133 16848 32165 +2048 MARS 11940 3222 159 13742 29063 +5931 APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER

TOTALT 34451 7249 390 42924 85014 Diff mot -2304 +2398 -88 +8295 +8301 2012

Akvariet 2013 03 31= 80686 Konst 2013 03 31= 6091

Information från Stadsarkivet till Kulturnämndens sammanträde den 18 april. Redovisningen avser perioden 7 mars- 4 april

Möten, tillsynsbesök och konferenser

IT-arkivarierna vid Stadsarkivet har satt samman ett presentationsmaterial, riktat till förvaltningarna, rörande e-arkivering och informationshantering. En första presentation hölls på nämndsekreterarträffen den 4 mars. 17 besök har ägt rum på stadsdelarna med anledning av den kommande stadsdelsreformen. Besök har även ägt rum på Idrottsmuseet och Serviceförvaltningen. Personal har deltagit i möte med arbetsgruppen JURIDIK och med arbetsgruppen MEDVERKA. Den 20-21 mars var det e-arkivkonferens på Arkivforum i Stockholm där två personer deltog. I samma stad, på Stadsarkivet och på Riksarkivet, var det ÖKA konferens. Ämnet var hur man kan arbeta för att öka kännedomen om arkiv

Ny utställning på Malmö Stadsarkiv Den 15 mars invigdes stadsarkivets nya utställning ”Porträttkonst i kristid – från Rosengrens porträttstudio”

I över hundra år har fotograferna Rosengren förevigat generationer av malmöbor i sin fotostudio vid Stortorget. Nu visar Malmö stadsarkiv ett urval porträttbilder från 1939-1945 tagna av fotograf Kjell Rosengren tillsammans med ett antal föremål från beredskapstiden. Porträttnegativen ingår i Rosengrens fotosamling som överlämnades till Malmö stadsarkiv år 2012 av fotograf Claes Rosengren. Samlingen består av cirka 250 000 negativ från åren 1939-2003. Stadsarkivet har nu påbörjat arbetet med att registrera och digitalisera samlingen.

Fotograf Claes Rosengren invigde utställningen till tonerna av Ulla Billquist. Därefter bjöds besökarna på kristidskaka och surrogatkaffe, samt en visning av bildreportaget På VAKT- Skåne under andra världskriget, presenterad av Joakim Berglund från Bilder i SYD.

Minns du? Berätta – ett minnesprojekt om andra världskriget i Malmö I samband med utställningen har Malmö stadsarkiv påbörjat en ny minnesinsamling ”Minns du? Berätta! om andra världskriget i Malmö. Arkivet uppmanar människor att skriva ner sina minnen och lämna in fotografier från krigsåren i Malmö. En folder har upprättats och insamlingsarbetet har påbörjats. Insamlingen kommer att genomföras under 2013.

Månadens forskare Inslaget på hemsidan byter namn till Månadens besökare och i april handlar det om Emma 25 år som älskar 40-tals mode och musik!

Områdesprogrammet Seved Arkivpedagogerna har deltagit i seniorverksamheten inom Områdesprogrammet Seved i samarbete med pedagogerna på Malmö museer. Vid ett tillfälle har de varit med seniorerna på besök på Malmö Museer och vid ett annat tillfälle har de uppsökt seniorerna och arrangerat en filmvisning med äldre filmer och bilder från Malmö.

Malmö.NU Förebredelserna inför sommarprojektet Malmö.NU är i full gång. Under perioden har arkivet genomfört ett antal anställningsintervjuer för en projektledartjänst på 4 månader som ska ansvara för planering och genomförande av projektet, samt en projektassistenttjänst på 2 månader som ska assistera projektet under perioden då ungdomarna ska arbeta. Projektledare blir Amelie Othén, nyexaminerad från ABM-mastern vid Lunds universitet, och assistenten blir Stefan Larsson, nyexaminerad från lärarutbildningen vid Malmö högskola.

En av pedagogerna har deltagit i en informationsträff om Digital Laering som ordnades av Malmö Museer och handlade om hur Teknisk Museums i Helsingör använder sig av ipods, ipads, smartphones m.m. i skolprogram.

Stadsarkivet har även arrangerat en släktforskarkurs och en kväll fick 45 personer på Videdalsskolan lyssna på ett föredrag med titeln Flygare i Malmö.

Förutom ovanstående har sedvanligt arbete som riktar sig till allmänheten utförts, såsom expeditionstjänster, besvarande av skriftliga forskarförfrågningar, bildbeställningar och bildbearbetningar till MSA:s bilddatabas. Vi har också tagit emot studiebesök.

Enligt uppdrag Cecilia Jansson Arkivarie

Malmö stad Stadsbiblioteket malmo.se/stadsbiblioteket

Stadsbiblioteket

Datum 2013-04-08

0B

Rapport från Stadsbiblioteket till kulturnämndens möte

torsdag 18 april 2013

”…tus libros son como las lluvias que caian en el desierto del Sahara” Biblioteksassistent Cim Carlsson har tagit hand om utgallrade böcker på arabiska och skänkt dessa till biblioteket i flyktinglägret i Smara, där det även finns en bokbuss. I lägret finns många arabisktalande, men stor brist på arabisk litteratur. - Jag mejlade till Hamida Abdulah, ansvarig för biblioteket i Smara och berättade om donationen och att den skulle komma med Emmaus container så småningom. Och fick omedelbart ett svar: ”Tack för denna underbara ansträngning till detta folk som är instängt bakom öppna galler mitt i öknen, dina böcker är som regnen som faller i Saharaöknen...”, berättar Cim Carlsson.

- Underbart att vi kan göra något som uppskattas så mycket, säger enhetschef Katarina Forsström.

Norooz- firande

Den 27 mars firades de persisktalande april 201 folkens nyår, Norooz, med buller och bång på barnavdelningen. Persisktalande bibliotekarien Sara Sarabi höll i firandet. Det traditionella Haft sin-bordet var dukat med sju saker som börjar på ’s’ (= haft sin) och Sara hälsade gästerna välkomna genom att läsa en dikt, som ackompanjerades av musik som handlar om våren och allt det vackra som kommer med den. Sedan var det dags för farbror Norooz, som kom med sin kappsäck och delade ut godis till barnen. Sara gestaltade en saga om honom och hans segertåg mot vinterkylan. Barnen fick också tävla om vem som kunde måla det finaste 3 ägget och priset var – ja, just det – ett påskägg. - Musik och dans skapade en festlig stämning. Cirka 80 barn och vuxna var på plats och alla tyckte att tillställningen var lyckad, sammanfattar Sara Sarabi Farbror Norooz bjöd barnen på godis. Foto: Sara Sarabi

Bokbussens projekt i Kroksbäck och Holma Bokbusspersonalen har hittills haft tre tillfällen med sagoläsning för flerspråkiga förskolebarn på albanska, persiska, pashto, dari, urdu, kurdiska och polska. Det är ett samarbete mellan bokbussens personal, förskolepersonalen i Kroksbäcks förskoleområde och Kroksbäcksskolans bibliotek(som bistår med lokaler), där flerspråkiga barns språkutveckling stöds samtidigt som flerspråkig förskolepersonals språkkompetens tas till

vara. Personalen läser sagor och leder samtal med barnen på de olika språken.

MALMÖ KONSTMUSEUM April 2013 INFORMATION TILL KULTURNÄMNDEN

Aktuellt på Malmö Konstmuseum:

The Concise Book of Visa Applications av Meric Algün-Ringborg

Nyförvärv: Under våren har flera betydelsefulla konstverk förvärvats, bland annat med tanke på museets bidrag till projektet Malmö Nordic 2013. Bland dem kan nämnas The Concise Book of Visa Applications av Meric Algün-Ringborg, videon Tupilakosaurus av Pia Arke, installationen Discreet Charm av Goldin+Senneby, filminstallationen Whaled Women av Ewa Einhorn och Jeuno JE Kim samt videon Adopting Belinda av Jane Jin Kaisen.

Ombyggnation av akvariet och entré samt flyttprojektet: För att inhämta personalens erfarenheter och tankar inför ombyggnationen av akvariet samt entré och reception har Malmö Konstmuseum och Malmö Museer skapat funktionsgrupper för att se närmare på hur man bäst löser frågor rörande entré och kapprum, verkstäder, säkerhet samt transport och logistik. Den 15 april redovisas de viktigaste synpunkterna från respektive grupp i en gemensam ledningsgrupp.

Arbetet med att flytta hela konstmuseets samling från museibyggnaden på Slottsholmen till nya konstmagasin i Kulturförvaltningens centralmagasin har pågått under hela perioden.

DETEKTIV PÅ 1500 till KONSTMUSEET NU

Från svunna tider till idag har det funnits konst och konst kan se ut på många olika sätt. Konstmuseet är fullt med föremål som målningar, möbler, ljusstakar, vaser och skulpturer, några är små och andra är stora. Förbered er med ett extra vaket öga och lite extra fantasi så ska ni få se på något spännande! Börja till höger när ni går in…

Kan du lista ut vilka personerna på bilden är?

… det finns också ett djur i bilden, men vad för något djur?

FAKTA Konstnären som gjort målningen heter Frans Floris och kommer från Italien. På 1500-talet hade kyrkan i Europa mycket pengar och kunde därför beställa och bestämma vilka motiv som skulle målas. Det var ofta berättelser ur bibeln och här ser vi en bild på Eva och Adam i Edens Lustgård. Båda två är nakna och står under Kunskapens Träd från vilket Eva håller ett äpple i handen.

Om du fick beställa en målning, vad skulle den föreställa då?

Nu, vänd dig om och gå till vänster ca 18 kliv framåt, så ser du ett jättestort konst- verk med smyckad guldram…

Vad är detta för familj, och hur kan man se det?

FAKTA David Klöcker Ehrenstrahl har målat detta kungliga porträtt av Karl XI och hans familj. Fr. vänster syns förutom Kung Karl XI själv, hans mor änkedrottningen Ulrika Eleonora, lilla kronprinsen Karl XII, prinsessan Hedvig och drottningen Ulrika Eleonora av Danmark. Bakom står kungens faster och högst upp hänger en bild på tidigare kungen, Karl X Gus- tav. Ehrenstrahl var född i Tyskland men kom till Sverige som hovmålare på 1600-talet.

Förresten, hur ser man att den yngsta medlemmen i familjen, kronprins Karl XII är viktigast i bilden?

1837 var året då kameran uppfanns att ta blixtsnabba bilder med, men innan dess fick man måla eller skulptera den person man ville ha en bild på…

Nu till ett annat porträtt! Gå runt den stora kungamålningen och håll till vänster igen. Efter 10 kliv framåt kommer du se ett självporträtt av Alexander Roslin…

Vad håller Roslin i sin hand? Det rimmar på ”ballett”…

Kan du lista ut vad Roslin jobbar som?

FAKTA Alexander Roslin föddes i Malmö 1718, men flyttade senare till Paris och arbetade som hov- målare vid det franska hovet. Trots sitt stöd åt franska kungen var Roslin till skillnad från många av hans uppdragsgivare, skonad från giljotingen vid Franska Revolutionen 1789.

Vad vill du jobba med när du blir stor?

Fortsätt nu framåt och runt hörnet men missa inte schackspelet till höger, skulle du våga utmana mamma och pappa i ett parti? När du kommer runt hörnet, titta efter denhär…

Vad är detta för djur? Finns de på riktigt?

Vänd dig om och gå till vänster. Gå förbi påfågelvasen och lite till, så kommer du till ett självporträtt av Sigrid Hjertén!

Hur tycker du att Sigrid ser ut att må?

Varför tror du att hon mår så?

FAKTA Sigrid Hjertén levde mellan 1885 och 1948. Hon var en svensk konstnärinna och målade ofta människor. Sigrid var gift med konstnären Isaac Grünewald och tillsammans fick de sonen Iván som syns till höger i målningen. Sigrid blev hårt kritiserad under sin levnadstid, både för sin konst, och för att hon valde att arbeta som konstnär i en tid då kvin- Hur skulle ditt själv- nor skulle koncentrera sig på att ta hand om sitt hem och porträtt se ut? sin familj. Detta gjorde Sigrid ledsen.

GLAD PÅSK ÖNSKAR MALMÖ KONSTMUSEUM ! Flytten fortgår enligt planering, nära en tredjedel av målerimagasinen har tömts och packningen av konsthantverksamlingen ligger inom beslutad tidplan.

As You See - filmer och installationer av Harun Farocki

Den 23 mars hade Konstmuseet vernissage i museets projektrum för utställningen As You See med ett antal filmer och en större installation av den tysk-tjeckiske filmskaparen Harun Farocki (f 1944). Farocki har arbetat sedan mitten av 1960-talet med teman som konsumtions-samhällets mekanismer, bilden av arbete och krigets teknologier på ett unikt sätt som rönt stora framgångar internationellt såväl inom konstvärlden som inom filmvärlden. Trots de allvarstyngda ämnen som Farocki arbetar med genomsyras produktionerna av en omisskännlig humor. Utställningen pågår fram till söndag 5 maj och är gjord i samarbete med Mats Stjernstedt, konstnärlig ledare för Kunstnernes Hus i Oslo och Andre Zivanari, grundare av Point Centre of Contemporary Art i Nicosia samt Harun Farocki Filmproduktion, Berlin/München.

Förmedling Under sportlovet vecka 8 erbjöd konstmuseet lovaktiviteter för förskolebarn och lite äldre skolbarn i form av visningar på teman som Varför är det så mycket naket i konsten? och Inget konstigt med djur på Konstmuseet i museets permanenta utställning. Under Påsklovet gjordes en familjeguide, se bilaga, där barnen kunde ta med sin familj på konstrunda på museet och tillsammans leta efter konstverk och svara på frågor om bildernas innehåll.

2 (5)

- Totalt kommer det att bli fyra träffar i Kroksbäck, och samma koncept kommer vi även att köra i Holmas förskoleområde på Holmaskolan, med fyra träffar i april och då enbart på persiska och albanska, säger biblioteksassistent Mats Johansson.

Ngugi wa Thiong'o och Pierre Schori. Foto: Suzanne Ahrling.

Kenyanskt besök på Internationell författarscen Internationell författarscen gästades den 25 mars av den legendariske kenyanske författaren Ngugi wa Thiong'o för ett samtal med diplomaten Pierre Schori. - Det blev ett samtal som i mycket berörde det politiska läget i Kenya, bland annat efter det nyligen genomförda valet, utifrån Thiong'o klassiska roman En blomma av blod, berättar projektledare Per Bergström. - Publiken uppgick till 270 personer varav ca 100 män, och det var också tydligt att en påtaglig del av publiken hade ett särskilt intresse eller sitt ursprung i Afrika. Som förprogram till samtalet spelade teatergruppen PotatoPotato upp delar ur föreställningen Talanglösa Martyrer och Håkan Paaske från Malmö Stadsteater läste stycken ur En blomma av blod. Samtalet sändes också live över Bambuser för ca 80 personer samt på storbild inför publik på biblioteken i Tomelilla och Eslöv.

Godnattsagor inifrån träffar rätt i hjärtat Godnattsagor inifrån handlar om de 8-10 000 barn i Sverige som har en eller båda föräldrarna i fängelse. Det drivs som en studiecirkel för frihetsberövade föräldrar och startades av Stadsbiblioteket våren 2008 på Fosieanstalten som ett treårigt projekt. Sedan två år tillbaka är projektet en del av Stadsbibliotekets ordinarie verksamhet och i vår hålls den elfte studiecirkeln på anstalten Kirseberg.

- Sex pappor har återigen kunnat skicka hem ett sagopaket med en egen inläst saga på cd och några väl utvalda sagoböcker till sina barn, berättar bibliotekarie Margareta Schöld 3 (5)

Under projektåren 2008-2010 drevs studiecirklar på Fosieanstalten, Kirsebergsanstalten och Tygelsjöanstalten. Förutom studiecirklar för interner utbildar även Stadsbiblioteket kriminalvårds- och bibliotekspersonal över hela landet och Godnattsagor inifrån finns nu på ett flertal anstalter över hela Sverige. För denna utbildning finns en speciellt framtagen metodhandbok och en inspirationsfilm.

- Vi genomförde ytterligare en tvådagars utbildning för kriminalvårds- och bibliotekspersonal i mars. Nu är elva anstalter och bibliotek utbildade i Godnattsagor inifrån inklusive Vasa stadsbibliotek i Finland, säger Margareta Schöld.

Målet med Godnattsagor inifrån är att förebygga och lindra separationen mellan föräldrar och barn genom att hitta nya former för dem att kommunicera och stärka sin relation. Ytterligare ett mål är att göra det möjligt för föräldrar som är frihetsberövade att bidra till sina barns läsutveckling.

Och verksamheten träffar rätt i hjärtat; såhär säger en av papporna:

- Om studiecirkeln tyckte jag från början – ja, sådär? Men efteråt har det gett mig mycket starka känslor för mitt barn. Det kändes helt underbart efteråt. Det bästa som jag varit med om.

En av mammorna:

- Att få höra sin pappas röst varje kväll har gjort att de kommit varandra närmare och när min son känner sig ledsen och saknar sin pappa kan vi sätta på sagan och han blir genast glad.

Ett av barnen:

- Det värmde i mitt hjärta så mycket när min pappa läste för mig så jag skulle gärna vilja att pappa läste in fler fotbollssagor för mig.

Klassiskt med Saga & Pyssla Den 2 mars på Stadsbiblioteket och den 23 mars på Lindängenbiblioteket bjöd Saga & Pyssla på massor av hållbart skoj för alla barn 0 – 6 år – klassiska sagor och toner och pysselklassiker.

4 (5)

Biblioteksassistent Sami El Habti berättar om Malmö på arabiska. Foto: Sara Sarabi.

Malmöprogram Stadsbiblioteket har hittills haft tre Malmöprogram i vår. Torsdagen den 14 februari föreläste stadsbyggnadsdirektören i Malmö Christer Larsson under rubriken Malmö som en långsiktigt hållbar och attraktiv stad. Torsdagen den 7 mars berättade författaren och filmkritikern Mårten Blomqvist om Bo Widerberg, filmregissören från Malmö. Torsdagen den 21 mars berättade biblioteksassistent Sami El Habti för en arabisktalande publik om Malmö på arabiska. - Alla programmen har varit intressanta och välbesökta, säger Bo Gentili, bibliotekarie med ansvar för bibliotekets Malmösamling.

- I höstas hade vi en föreläsning om Malmö på persiska, i vår om Malmö på arabiska. Det är vår tanke och ambition att programmen ska återkomma i höst.

En europeisk berättelse – ett samarbete med Malmö Freedom Lectures Malmö Freedom Lectures är en föreläsningsserie på temat Demokrati och mänskliga rättigheter och första programmet på Stadsbiblioteket hölls den 19 mars under rubriken A European Story: Refugee Children. Liz Fekete, forskare från Institute of Race Relations, Storbritannien, föreläste om den svåra situationen för flyktingbarn i Europa. Hon tog upp den europeiska flyktingpolitiken och faktorerna som styr den.

- Vi i publiken fick också ta del av olika flyktingöden, och tips om vad enskilda och organisationer kan göra för att påverka Europas flykting- och invandringspolitik i en mera human och tolerant riktning, berättar bibliotekarie Tellervo Salomonsson.

Under kvällen visades också den animerade dokumentären "Sharaf”, av David Aronowitsch och Hanna Heilborn, en gripande historia om en tonårings flykt med båt från Marocko till Gran Canaria.

Föreläsningsserien Malmö Freedom Lectures arrangeras av tidskriften Independent World Report och är en del av Malmö Forum for Culture and Democracy. Ytterligare tre program ska hållas på Stadsbiblioteket under året. Planerade rubriker är Judiska bilder, Yttrandefriheten i det nya Europa och Hatar Gud homosexuella?

5 (5)

Körsång på Internationella kvinnodagen På Internationella kvinnodagen den 8 mars gästades Stadsbiblioteket av kören Röster Utan Gränser som sjöng vackert och inlevelsefullt på kvinnodagstema en stund i bibliotekets entré. Inslaget var oannonserat, men många biblioteksbesökare i olika åldrar stannade och lyssnade, både i entrén och på balkongerna ovanför.

Tre utställningar under våren SVALORNA – en organisation som arbetar för en hållbar utveckling, ställde ut på Stadsbiblioteket 28 jan – 24 feb. Utställningen visade hur de globala klimatförändringarna påverkar befolkningen i Bangladesh.

KLÄDER – ett projektarbete av Linnea Svensson från Lund visades 4 – 24 mars. Hur hållbar är egentligen vår klädindustri? Det finns alternativa material som kan användas på ett kreativt och roligt sätt. Linnea visade plagg som hon gjort av återvunnet material, till exempel en klänning av slipsar.

JUST ANOTHER LIFE – tre tonårstjejer och deras liv på Lindängen visas 25 mars – 6 maj Jasmine, Agnieszka och Linnea beskriver sin vardag. Deras berättelse handlar om deras intressen och framtidsdrömmar. Vad är viktigt, bra och vad är dåligt?

Fr v Linnea Svenssons slipsklänning, Svalorna – bild från Bangladesh, Jasmine, Agnieszka och Linnea – tre tonårstjejers vardag.

Eva Jönsson Informationssekreterare Ledarskap & Utveckling [email protected] 0721 – 80 98 41 MARS MALMÖ STAD KULTURFÖRVALTNINGEN

KULTURSTÖDET • Handläggning av Malmö stads kulturstipendier pågår. Inkomna ansökningar: 100, inkomna nomineringar: 12. På Kulturstödet pågår just nu ett arbete med • Kulturstödet har haft möte med studieförbunden den 11 mars som ett led i arbetet med framtagning av underlag för utvärdering av stödsystemet. könsuppdelad statistik. • Enheten deltar i arbetet kring projekteringen inför Folkets Bios nya biograf. • En av våra handläggare har deltagit på Filmkontakt Nords styrelsemöte i Köpenhamn, mötet handlade bland annat om Nordisk Panorama 2013-2014. • Kulturstödet har, inom ramen för särskilt stöd till områdesprogrammen, deltagit i möte med Eva Hansen, Malmö Museer och Parvin Ardalan samt föreningen Feminist Dialog för att utveckla samarbetet kring projektet 100 år av immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö. Projektet är treårigt och ett samarbete mellan Malmö Museer och Feminist Dialog. Det syftar till att genom sakkunniga kvinnor från, inledningsvis, områdena Seved, Holma/Kroksbäck, Segevång, Lindängen och Herrgården insamla material och muntliga berättelser för att demokratisera Malmös historieskrivning. • Vår kommunikatör, som ingår i ESC webredaktion Sommarscen Malmö. Foto: Richard Grönqvist tillsammans med Gatukontoret och Malmö Turism, arbetar med en Instagramkampanj för att få Malmöbor att visa upp sin sitt Malmö för de 100 000 gäster som väntas besöka vår stad i maj. SOMMARSCEN MALMÖ • Mars är månaden då årets spelplatser bestäms. Nya spelplatser för 2013 års säsong är bland annat Bulltofta rekreationsområde, Moderna museets bakgård och förhoppningsvis Augustenborgs botaniska takträdgård. • Nya lokala samarbeten i årets program är bland annat Engagemang för Malmö, Nordisk Panorama, Klubb Krinolin och Din Gata på Sveriges Radio. Sommarscen Malmö. Foto: Richard Grönqvist • Personalplaneringen inför sommaren pågår för fullt. Sammanlagt kommer, i mindre eller större omfattning, ca 20-25 personer att anställas under sommaren som publik- och artistvärdar samt tekniker. • Sommarscens informations- och marknadsföringsarbete går på högvarv. Produktionsplaner formuleras, avtal med mediepartners sluts och årets grafiska uttryck blir klart. www.malmo.se/kultur MARS MALMÖ STAD KULTURFÖRVALTNINGEN

Workshop på KBU. Foto: Richard Grönqvist

KULTUR FÖR BARN OCH UNGA • 2009 tog Malmö stad och Kultur för barn och unga fram en applikation, Kulturproceduren, för fördelning, bokning och uppföljning av kulturevenemang. Den 1 mars 2013 skrev vi ett avtal med Kristianstad kommun. Avtalet ger Kristianstad kommun möjlighet att ta del av källkoden till Kulturproceduren för att starta sin egen version av Kulturproceduren. • Filmenheten har arbetat med BUFF juryn under vecka 11. Filmenheten har också hjälpt till med att lägga ut filmer med låg beläggning på Kulturproceduren. • Ett exempel på projekt som är på gång just nu: ”Krokiga Bäckar och Djupa dalar”. Ett samarbete med konstnären Björn Carnemalm från Cirkulationscentralen, filmpedagogen Pelle Holmberg och lärare och elever i fjärdeklasser från Djupadalskolan och Krokbäcksskolan. De ska arbeta med barns rätt att uttrycka sig genom konst och film för att bryta fördomar och möjliggöra nya relationer skolorna emellan. • Den pedagogiska utlåningen har fullt upp. Dagligen kommer det förskollärare med sina barn för att låna pedagogiska verktyg och läromedel till sina förskolor. • På lekhuset Tutti Frutti är samtliga pass fullbokade.

www.malmo.se/kultur INFORMATION FRÅN MALMÖ MUSEER 2013-03-08

Utställningar I Globalen på Kommendanthuset öppnades utställningen För mig finns inget annat val. Raul Wallenberg 1912–2012 den 16 februari med ett invigningstal av Kent Härstedt, riksdagsledamot med humanitärt engagemang i bland annat Europarådet och Unicef.

Raoul Wallenberg, som skulle ha blivit 100 förra året, är en förebild vad gäller civilkurage och mänskliga rättigheter, inte minst för ungdomar världen över. har producerats av Svenska institutet och Forum för levande historia, för att uppmärksamma hans gärningar och öde. Utställningen visas fram till den 17:e mars 2013.

Utställningen” För mig finns inget annat val. Raul Wallenberg 1912–2012” på Kommendanthuset, Malmö Museer, uppmärksammar Raul Wallenbergs gärningar och öde. © Andreas Rasmusson / Malmö Museer

Webbcarlotta nu ute på nätet Nu ligger ”webbcarlotta” ute på nätet. 250 000 av museets föremål och fotografier är därmed sökbara för allmänheten. Samlingarna tillgängliggörs successivt efter att upphovsrätten kontrollerats och att personuppgiftslagen beaktats.

Magasinsflytt Magasinsflytten från Wegamagasinet på Slottsholmen till Kulturförvaltningens centralmagasin fortsätter som planerat. Ombyggnaden av slottsbron har förhindrat tunga transporter men trots detta har transportfrågan kunnat lösas efter hand. Flytten från magasinet på Teknikens och Sjöfartens hus förbereds och föremålen skrivs in i Carlotta. En del packas redan nu och ställs på pall.

Kulturmiljö På kulturmiljösidan arbetar vi på med löpande ärenden inom Malmö stad och ansvarskommuner. En del nya kyrkouppdrag har inkommit. Kulturmiljöprogrammet, som tidigare presenterats för nämnden, håller på att implementeras på Stadsbyggnadskontoret och lämpliga samarbetsformer håller på att tas fram.

Etthundra år av immigrantkvinnors historia Etthundra år av immigrantkvinnors historia i Malmö synliggörs i ett samarbete mellan den internationellt kända aktivisten, feministen och journalisten Parvin Ardalan, nätverket Feminist Dialog och Malmö Museer.

Malmö Museer har beviljats Kulturstöd inom Områdesprogrammen till stöd för projektet som handlar om att i samarbete med kvinnor från områdena Seved, Holma/Kroksbäck, Segevång, Lindängen och Herrgården samla in material och muntliga berättelser för att demokratisera Malmös historieskrivning.

Besöksstatistik 20130101–20131231

SLOTT. KOMM EBBAS T&S TOTALT DIFF. JANUARI 10071 1283 98 12334 23786 +322 FEBRUARI 12440 2744 133 16848 32165 +2048 MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER

TOTALT Diff mot 2012 -2608 +1360 -31 +3880 +2370 +2370

Akvariet 2013 01 31= 53058 Konst 2013 01 31= 1003

MALMÖ KONSTMUSEUM Mars 2013 INFORMATION TILL KULTURNÄMNDEN

Malmö Konstmuseums bidrag till Malmö Nordic 2013 blir:

Ewa Einhorn och Jeuno JE Kim: Stillbild ur filmen Whaled Women, 2013

Den nordiska modellen® - en utställning om samlande, inköp och donationer 3 maj – 18 augusti 2013

Utställningen handlar om Malmö Konstmuseums samling och dess historia och framtid. Gästcuratorerna Kim Einarsson (Berlin/Stockholm)och Stine Hebert (Köpenhamn) har tillsammans med museichefen Cecilia Widenheim valt att undersöka samlingens bredd och olika specialområden och donationer - från de första föremålen som hamnade i samlingen redan på 1840-talet till de allra senaste konstinköpen. Hur skapas en samling? Vilka krafter är i omlopp när en samling utvecklas, fördjupas och byggs på? Hur använder vi samlingen idag och vem är den till för? I samband med projektet har ett antal konstnärer bjudits in att kommentera och respondera på platsen och samlingen genom interventioner av olika slag. De inbjudna konstnärerna är Ewa Einhorn och Jeuno JE Kim (Malmö/Berlin), Marianne Heier (Oslo), Sidsel Meineche Hansen (Köpenhamn/London), Goldin+Senneby (Stockholm) samt Olof Olsson (Köpenhamn). Flera av verken undersöker idén om ”det nordiska” som länge varit museets profilområde. Tillsammans ger de förslag på ett antal riktningar som samlingen skulle kunna ta i framtiden. För att gestalta utställningen har konstnären Matts Leiderstam (professor på Malmö Konsthögskola) engagerats.

Flyttprojektet: Bron över vallgraven är nu renoverad och körbar igen vilket gör att flytten av samlingarna i museets källarmagasin går in i en ny snabbare fas. En fotograf och två personer till har anställt som extra resurser för att packningsprocessen ska kunna påskyndas.

Information till nämnden Malmö Kulturskola Mars 2013

Bild Dans Film Musik Teater Serier

SMoK blickar mot 2030

Tisdagen den 5 mars var det länsstudiedag för kul- turskolorna i Skåne. Sveriges Musik och Kultursko- leråd SMoK tillsammans med Sveriges Kommuner Fullt hus för LIRA! och Landsting gjorde då ett nerslag i Malmö under Efter lokalbyten från Flygande sin Sverigeturné på temat Framtidens kulturskola mattan i Seved och Street House i 2030. Kulturskolorna i södra Sverige bjöds in till Rosengård till Sofielundskolan och Luftkastellet och Malmö Kulturskola var med och Rosengårdsskolan är det nu fullt i arrangerade dagen. 540 deltagare lyssnade till LIRA. Vi konstaterar att det är en mycket intressanta föredrag och debatter. framgånsfaktor att vara på Ett spår behandlade kulturskolans roll i sam- skolorna. hällsbygget. Tankar som flödade var kulturskolans roll för den fria tanken, ökad självkänsla och känsla av sammanhang, ökade samarbeten där kultur- skolan blir en mötesplats mellan olika instanser i samhället, och kanske framför allt - som Stina Oscarsson (chef för radioteatern i P1) sa i sitt brand- tal för kulturskolan - hur viktigt det är att fortsätta värna om barnens rätt till kravfri kultur och fantasi i ett samhälle/en värld som alltmer präglas av ordet ekonomisk tillväxt! Evenemang på g... Den 16 mars arran- gerar vi den årligen återkommande ”Un- Tvåornas Kör på export! der Malmös Broar” I Östersund har man låtit sig inspireras för Malmös hemlösa. av vårt koncept Tvåornas Kör och kör Denna gång blir det igång en liknande verksamhet med ett melodikryss med samma namn. kulturskolans elever som presenteras av Åke Arenhill och gäs- tas av Angelica Alm från Så ska det låta! Och vi påminner om ”Malmö Kulturskola Flera av de nya pedagogerna är på plats och under on stage” på Konsert- vecka 11 påbörjas rekryteringen av elever på Hol- huset den 17 mars. maskolan. Nu börjar arbetet med att bygga upp en Evenemangsfoldern är klar och det fylls hela fungerande verksamhet tre dagar i veckan, måndagar, tiden på med evenemang som du även hittar på onsdagar och torsdagar, där föräldrar ska medverka www.malmokulturskola.se. i Vänstay en dag per vecka. Den 9 april tas det första spadtaget för badhuset i Hyllie och då är El Sistema Malmö med och ger sin första offentliga konsert! MALMÖ KONSTHALL13 januari – februari • utställningar 16.2 – 7.4 ALFREDO JAAR The Sound of Silence t.o.m 27.1 2013 Alfredo Jaar arbetar med frågor som berör vår syn THEA DJORDJADZE på omvärlden. Verken our full som visas här på Malmö Konsthall fokuserar på det som konstnären kallar för ”the politics of images” – bildernas politik. I utställ- LISA ANNE ningen visas fyra verk: AUERBACH The Sound of Silence, Chicken Strikken Searching for Africa in De båda utställningarna LIFE, From TIME to TIME fortsatte in i 2013 och och Untitled (Newsweek). hade nästan 10 000 besökare under årets första månad. Samtidigt i C-salen: 2.3 – 7.4 16.2 – 7.4 VIDEOKONST FRÅN AFRIKA SVEN AUGUSTIJNEN Spectres Fortsatt kamp mot okunnighet och intellektuellt svek Den belgiske konstnären Sven Augustijnen är känd för Curator: Kisito Assangni sina filmer. Hans senaste Fortsatt kamp mot okunnighet och intellektuellt svek långfilmsdokumentär presenterar ett urval av afrikansk videokonst som Spectres (2011) ger en befinner sig bortom de kritisk bild av Belgiens klichéer som fortfarande koloniala förflutna i Kongo förbinds med den mörka baserad på kulturella kontinenten och den och historiska analyser. postkoloniala bilden. Sven Augustijnen riktar sin kamera mot ett mörkt Utställningen strävar efter kapitel: mordet på Patrice Lumumba, Kongos första att lyfta fram alternativa demokratiskt valda premiärminister. tolkningar av afrikansk videokonst och de teman den tar upp, vilka i stor utsträckning är förbisedda.

16.2 – 7.4 • pedagogik/program DAVE HULLFISH BAILEY – Broken Country Dave Hullfish Baileys komplexa installationer innehåller SENASTE NYTT allt från fotografi, film, ord, Workshop – Fotografi i fokus (från 8 år) sand, gräs och sädeskorn Söndagar kl 13.30-16.30 i till teckningar och ready- Kreativa Hörnet. Fri entré. made-objekt. Pågår t.o.m. 7/4. Han intresserar sig för arkitektur, framförallt modernistisk arkitektur, och alternativa sätt att använda sig av och skapa utopiska levnads- strukturer.

 Sportlovet Bildlärarträff – onsdag 27/2 kl 16.15 lockade 364 barn Information om nya utställningar och projekt samt öp- och unga till Krea- pet forum. tiva Hörnet!

Workshop för fri- Skapande skola (forts) tids – tisdag 19/2 och onsdag 20/2 kl 9-11 Projekt med Södra Innerstaden för årskurs 1-2 – vecka 2-7 Kul i fem: Fotografi i Besök på konsthallen med fokus (från 6 år) – onsdag 20/2 och torsdag 21/2 workshop samt workshop kl 13-16 Sportlovsverkstad. Fri entré. på deltagande skolor. Sam- arbete SDF Södra Innersta- Öppen bildverkstad – (fr. 5 år) Lördagar kl 13.30-16.30 den. i Kreativa Hörnet. Gratis. Pågår t.om 6/4. Totalt 17 klasser.

Konst som medel – måndag 28/1 kl 10-11 Kan konst locka fram förlorade minnesfunktioner hos personer med demens? Om projekten Konst som ut- trycksmedel och Möten med minnen. Informations- och pressmöte. musikhögskola@malmö konsthall Konst som uttrycksmedel (forts) – torsdagar 10/1, – onsdagar 20/2 och 20/2 kl 15 24/1, 7/2 samt 21/2 kl 10-11.30 Eftermiddagskonserter med studenter från Musikhög- Konstpedagogik för yngre personer med Alzheimers skolan i Mellanrummet/Restaurang Smak. Fri entré. sjukdom. Samarbete Club Cefalon och Minneskliniken Malmö, SUS

Miniträff med minstingen (6-24 mån) (forts) – 10/1, 17/1, 23/1, 26/2 Upplev den aktuella utställningen utifrån barnets perspektiv. Gratis, men föranmälan.

Dagismåleri (forts) – onsdagar vecka 5-7 Förskolans femårsgrupper besöker Malmö Konsthall och arbetar med måleri. Samarbete Kultur för Barn och FORTSÄTTNING FÖLJDE Unga. Konstlyftet fortsättning – vecka 6-9

Ny omgång av Konstlyftet för

Daglig Verksamhet LSS. VI ERBJUDER ALLTID Vårens projekt är tillsammans Kulladal, Informationsgruppen Offentliga visningar alla dagar kl 14, onsdagar även och Framtiden. Möte med per- 18.30. Lör & sön barnvisning kl 13. Gratis. sonal och brukare. Bildande Skolvisningar kan bokas alla dagar (från 5 år). Gratis av referensgrupp. för Malmöskolor. •

Malmö Stad Malmö Stadsarkiv

Information från Stadsarkivet till Kulturnämndens sammanträde den 20 mars 2013. Redovisningen avser 9 februari till 6 mars

Möten och tillsynsbesök

Med anledning av stadsdelarnas omorganisation har besök gjorts i SDF Hyllie, SDF Rosengård, SDF Husie, SDF Oxie och i SDF Hyllie/Limhamn. Tillsynsarkivarien har även deltagit i tre möten med arbetsgruppen Juridik. Besök har även ägt rum på Stadsrevisionen, Stadskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Kommunikationsavdelningen och MKB. Stadsarkivets personal har deltagit i ett INK-möte och i Kulturförvaltningens jämställdhetsseminarium.

Arkivpedagogisk verksamhet

Som ett led i Ung i sommar skall Stadsarkivet ta emot 60 ungdomar i projektet Malmö. NU. Tanken är att ungdomarna skall dokumentera sina liv och sina stadsdelar och dokumentationen skall arkiveras på Stadsarkivet. En projektledare och en assistent ska anställas för projektet. Arkivpedagogerna har deltagit i flera planeringsmöten och anställningsintervjuer.

Pedagogerna har deltagit i möten kring Gatukontorets projekt med en Kockumsmur vid Turning Torso, möte angående ev. Malmökällan, möte med Malmö Museer och representanter för Områdesprogram Seved kring förberedelser inför busstur och filmvisning för seniorerna i Seved. Vidare har de deltagit i en lärarfortbildning arrangerad av Malmö museer kring deras nya forntidsutställning.

Under perioden har pedagogerna hållit flera workshopar för gymnasieklasser, komvux, högskolan och SFI. De har också haft en workshop tillsammans med FemNet - ett nätverk för kvinnor, inför deras uppgift att göra något program eller utställning kring temat kvinnor på landsbygden.

Hemsidan har fått en ny månadens forskare för mars månad. Det är en gymnasieelev från Petriskolan som forskat om kvarteret Rådjuret.

Program- och utställningsverksamhet

Tisdagen den 12 februari gästades arkivet av kulturskribent Stefan Ersgård som berättade om sitt Malmö och arbetet med boken Mitt hjärtas Malmö. Föredraget drog fulla hus. Den 6 mars höll Anette Sarnäs föredrag för Kävlinge släktforskarförening på Kävlinge kommunhus. Ämnet var Änglamakerskor och smådjävlar. Den 26 februari höll samma arkivarie föredag på Stadsarkivet för Kulturhistoriska föreningen med titeln Från Limhamn till västfronten - en sjömans liv och död.

Besöksadress: Isbergs gata 13 • Postadress: Box 548, SE-201 25 Malmö, Sweden •Telefon +46 40 10 53 00 • Fax +46 40 10 53 28 www.malmo.se/stadsarkivet • [email protected] • Momsregistreringsrnummer SE212000112401 Organisationsnummer 212000-1124 • Postgiro 527847-8 • Bankgiro 5005-3305

Sjömannen Johan Fredrik Sjölin som soldat i kanadensiska armén. Stupad på västfronten och begravd i Frankrike den 18 juni 1917.

Övrigt

Förutom ovanstående har sedvanligt arbete som riktar sig mot allmänheten utförts, såsom expeditionstjänster, besvarande av skriftliga forskarförfrågningar, bildbeställningar och bildbearbetningar till MSA: bilddatabas samt till den historiska bilddatabasen IBL. Vi har också tagit emot studiebesök.

Under perioden har det även påbörjats en introduktionskurs i släktforskning

Enligt uppdrag Cecilia Jansson Malmö stad Stadsbiblioteket malmo.se/stadsbiblioteket

Stadsbiblioteket

Datum 2013-03-08

0B

Rapport från Stadsbiblioteket till kulturnämndens möte

onsdag 20 mars 2013

En timme med… Vårens första En timme med, bibliotekets satsning på svenskspråkig skönlitteratur, bjöd den 12 februari på ett samtal mellan författaren och journalisten Cilla Naumann och kulturjournalisten Maria Küchen. Denna råkalla februarikväll tog sig 75 personer till Ljusets kalender för att lyssna på dem. Samtalet kom bland annat att handla om skrivande i olika former, om klasskillnader och klasstillhörighet. Efter samtalet kom många besökare fram och tackade för en fin kväll. Dagen efter kom ett mail från Cilla Naumann där hon tackar och bugar och bland annat skriver: ”Tack för igår och för ert välplanerade och omsorgsfulla mottagande. (…) Och när jag hade följt min väninna till stationen såg jag min nuna på en ljuspelare. Jag är helt imponerad av ert arbete.”

– Det är inte bara viktigt att publiken och våra besökare är nöjda, lika viktigt är att gästen känner sig välkommen och väl omhändertagen. Uppenbarligen lyckades vi m med både och denna gången, säger bibliotekarie Marita Wästerfors.

Programmet finns att lyssna på i ”Hörbaren”: ars www.malmo.se/hörbaren

Inför samtalet gjorde bibliotekets team för digitalt innehåll en intervju med Cilla Naumann: http://www.malmo.se/Medborgare/Biblioteken/Tips-och-teman/Aktuella- forfattare/Intervju-med-Cilla-Naumann.html 201 Hur går det på Balagan? – Årets första månader har det varit full fart på Balagan, säger Anne Jönsson, en av de ansvariga bibliotekarierna. Balagans studiebesök för årskurs 4, som erbjuds i Kulturproceduren, fortsätter under våren. Barnen som kommer får bok- och filmtips och de får delta i en verkstad där de tillsammans 3 med Stadsbibliotekets kulturpedagog formger egna bokomslag till favoritboken. – Barn från hela Malmö har möjlighet att komma och under hösten 2012 kom ca 300

barn på studiebesök, berättar Anne Jönsson. Utöver studiebesöken kommer ungefär en klass i veckan på visning.

Balagan hade många besökare under februarilovet. Barnen lånade, läste och spelade både piano och spel och myste i kojorna. Många 9-12-åringar deltog i en låtskrivarverkstad där singer/songwritern Patrik Lorentzson under två dagar lärde ut hur man gör en egen låt.

2 (5)

Mediaverkstaden Skåne hjälpte barnen att göra egna idolblad. Foto: Erik Brunulf

Mediaverkstaden Skåne höll en tvådagars Fansinverkstad, där barnen fick göra egna små tidningar och idolblad. – Vi invigde också Balagans egen bioplats genom att visa fredagsfilm. Många barn slog sig ned och tittade på filmen Ponyo på klippan vid havet. Februarilovet avslutades med att barnen fick prova att göra zoetroper och post it-animationer tillsammans med animatörer från Pennfilm.

(En zoetrope är en enkel apparat gjord som en cylindrisk öppen burk med ett antal smala lodräta springor där man sätter en tecknad filmremsa. Genom att sedan snurra på zoetropen uppstår illusionen av rörliga bilder.) Totalt deltog bortåt 100 barn i Balagans organiserade lovaktiviteter. Liksom förra året arrangerades Bok-OS, där Malmös 7-13-åringar deltog i olika grenar på stadsdelsbiblioteken och Stadsbiblioteket. En vinnare korades varje dag i grenarna ”Boktorn”, ”Längsta ordet”, ”Bokdomino”, ”1500-sidor” och tipspromenad. På Stadsbiblioteket deltog 63 barn i Bok-OS.

Balagans egen Onsdagsklubb är igång igen och under våren har barnen deltagit i skrivar- och berättarverkstäder, varit på bokkafé, gjort smycken av skrot, diskuterat filosofiska frågor och byggt ett månlandskap. I skrivande stund blir det också premiär för dans mellan bokhyllorna. Boktorn var en gren under Bok-OS. Foto: Rickard Sjöholm

Bokfika för tonåringarna ”Tonårsbokfikat” fortsätter med sina träffar och gruppen har enats om att läsa en vuxenbok tillsammans, Berättelsen om Pi och sedan diskutera hur de upplevt den. Boken är aktuell just nu eftersom den blivit en uppmärksammad film i regi av Ang Lee.

3 (5)

Rapport från småbarnsavdelningen Under två dagar på sportlovet besökte cirka 80 barn i åldern 5-7 år visningen av Alfons filmen Kalas Alfons Åberg Barnens verkstad har slagit upp portarna på tisdagar mellan 15 och 17. Första tisdagen i mars blev det för första gången en bra åldersblandning på barnen. – Ryktet börjar sprida sig att verkstaden finns och även de något äldre barnen börjar hitta hit, berättar bibliotekarie Marie Lassen I verkstaden bygger barnen till exempel slott av hållbart material.

Sagogrottan har ett litet uppehåll med sina sagostunder på svenska. Istället har biblioteket hyrt in musikpedagogen Anna Cederquist, som håller sångstunder för barn och föräldrar, och Sagogrottan är fullsatt vid varje tillfälle.

Sagogrottan har även utnyttjats till sagostunder på arabiska och bosniska. Tack vare ett privat initiativ fylls nu Sagogrottan ofta på helgerna av arabisktalande barn.

– Vi har också för första gången haft en sagostund på bosniska, säger Marie Lassen. En av våra egna medarbetare gjorde själv reklam för sin sagostund via sociala medier. Sagogrottan blev fullsatt och arrangemanget blev succé.

Utflykt i det gröna... Foto: Erik Brunulf.

Under våren är 0-klasserna i Malmö inbjudna till en visning av barnavdelningen och de besöken avslutas med en sagostund i Sagogrottan. Barnen får också med sig en ”börja läsa”- bok i present.

Barnavdelningen har även bjudit in barn som går i årskurs 2 till ett studiebesök med visning av avdelningen och därefter ett ”bokprat” och ett besök i verkstaden. – Vi vill uppmuntra barn att läsa och få dem att känna glädje i läsandet. Därför har vi tipsat om några av våra absoluta favoriter bland bibliotekets bokskatter, förklarar Marie Lassen. En stor del av besöket ägnas åt boken Jag är jag av Emma Adbåge, en bok som tar upp barns känslor, funderingar och oro över livet. Boken ger Stadsbiblioteket som gåva till klassen för högläsning. I verkstaden fortsätter sedan arbetet kring temat känslor. Barnen dekorerar två askar var, en som innehåller något de tycker mycket om och en med något de tycker är obehagligt. 4 (5)

Internationell författarscen Internationell författarscen arrangerade den 21 februari vårens första program med den marockanske författaren Abdellah Taïa, som samtalade med Stefan Ingvarsson, översättare. – Ett mycket fint samtal inför 253 personer i publiken, varav cirka 100 män, säger Per Bergström, projektledare för Internationell författarscen. Som förprogram spelade teater- grupperna Teaterrepubliken och Teater 23 upp en scen ur sin föreställning Skånes befrielsefront. Arrangemanget sändes också över Bambuser där 50 mottagare såg samtalet live. Bland annat sändes samtalet på storbild på biblioteken i Tomelilla och Eslöv. En vecka innan arrangemanget ordnades också ett ”försnack” om Taïas författarskap – Jonas Gardell ställde upp för en filmad intervju om Taïa och hans författarskap! Abdellah Taïa på Internationell författarscen. Foto: Erik Brunulf.

Filmen återfinns på www.malmo.se/internationellforfattarscen och har setts av hundratals personer på nätet.

Nytt på webben Det har väl inte undgått någon att Melodifestivalen kommer till Malmö i år. För att uppmärksamma detta har bibliotekarie Magnus Holmqvist valt ut några minnesvärda klipp på Youtube från de svenska uttagningarna. Han har också skapat en Spotify-lista med alla vinnarna från den svenska uttagningen från starten 1958 fram till idag.

Finns på: http://www.malmo.se/Medborgare/Biblioteken/Tips-och-teman/Musik/Svenska- melodifestivalen.html 5 (5)

Fler spellistor hittar man på: http://www.malmo.se/Medborgare/Biblioteken/Tips-och-teman/Musik/Spellistor.html Här kan botanisera blandspellistor på olika teman, genrer, årstider, författare, barn, bästa låtarna…

Vilka böcker skulle jag vilja ta med till en öde ö? Ja, så lyder vårens tema för Bibliotekariernas bästa. Så här långt har Hillevi och Suzanne på Stadsbiblioteket gett massor av inspirerande tips: www.malmo.se/bibliotekariernasbasta

En liten hjälpfilm visar hur man lånar eböcker till Iphone/Ipad: www.malmo.se/ebocker

Bibliotekarie Magnus Holmqvist tipsar om ny facklitteratur på engelska: http://www.malmo.se/Medborgare/Biblioteken/Tips-och-teman/Bocker/Engelsksprakiga- faktabocker.html

Varje månad tipsar barnbibliotekarierna runt om i stan om spännande läsning på olika teman. Senast ut är Cissi och Ida på Belluvegårdsbiblioteket som tipsar på tema Rymden: http://www.malmo.se/Medborgare/Biblioteken/Barnsidan/Tipssidan.html

Glädjande nog har Stadsbiblioteket nu fler än 2 000 följare på Twitter: www.twitter.com/malmobibblan

Uppskattad språkträning i Lärcentrum Varje tisdag kl 15.00 – 18.00 har persisktalande bibliotekarien Sara Sarabi Ghaliche-Chi (i mitten av bilden) språkträning i svenska för dem som har persiska som modersmål – ett mycket uppskattat erbjudande!

Eva Jönsson Informationssekreterare Ledarskap & Utveckling [email protected] 0721 – 80 98 41

Malmö Live Politisk styrgrupp Projektorganisation

Projektledning Stadskontoret

Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Samordningsgrupp Mikael Derving - MSO Teknik Förvaltningar och bolag Meta Alm - MSO Programplanering Stadskontoret Ditte Nielsen – Stadens kulturpolitiska MSO programambitioner Kulturförvaltningen Martin Martinsson – Marknadsföring och nätverk Stadsbyggnadskontoret externa arrangörer Linda Herkel – Kommunikation Fastighetskontoret Jenny Groothuis - Byggprojektet och fastigheten Gatukontoret Stadsfastigheter, Serviceförvaltningen

Referensgrupp Johan Hermansson (samordning), Karin Mårtensson, Julius Malmström, Bengt Hall, Katalin Paldeak Destinations- Externa aktörer Choice samverkan Utkast 2013-01-22 Malmö Live - levande och överraskande Utkast 2013-01-22

• Malmö Live är en av stadens viktigaste mötesplatser.

• Malmö Live är en ny arena för musik och andra framträdanden.

• Malmö Live är en högkvalitativ, mångfunktionell anläggning.

• Malmö Lives konsert- och kongress utgör kärnan i verksamheten.

• Malmö Live ligger strategisk i staden.

Kulturnämnden, förslag på innehåll i utbildning i juridik

Nämndssammanträdet i maj

Offentlighet och sekretess (om det finns behov och intresse kan en utbildning i detta hållas i höst)

• Formella krav på beredning • Kallelse och kungörelse • Sammanträdeshandlingar • Protokollet, vad ska det innehålla • Justering av protokoll • Yttranderätt i nämnder • Delegering i nämnd