DOCSLIB.ORG

Gudomlig, Ingenting Mindre Än Gudomlig!"

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

"GUDOMLIG, INGENTING MINDRE ÄN GUDOMLIG!" Hélène Ohlsson "Gudomlig, ingenting mindre än gudomlig!" Skådespelerskan Ellen Hartmans iscensättningar på scen och i offentlighet Hélène Ohlsson ©Hélène Ohlsson, Stockholms universitet 2018 ISBN tryckt 978-91-7797-284-6 ISBN PDF 978-91-7797-285-3 Tryckeri: Universitetsservice US-AB, Stockholm 2018 Distributör: Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet Tillägnad Kate Larson, författare och filosof I kärleksfullt minne av mina föräldrar Alf G. Ohlsson (1926–2005) Gunvor Berggren Ohlsson (1924-2012) Tack! jag och min bästa väninna Kate Larson träffades under skolåren och slöt en pakt. Under vårt vuxenblivande utformade vi en livsstrategi där skapande och bildning var huvudingredienser. Konst och humaniora var ett äventyr som vi var manade att ge oss ut på. jag är tacksam för privilegiet att ha haft Kate vid min sida när jag växte upp. I min forskning har jag undersökt teman som jag funderade på redan som ung kvinna, men utan Kate som samtalspartner under åren hade knappast denna avhandling blivit skriven. Frågan är om jag ens hade hittat till universitetet? Kate har under mitt avhandlingsarbete med klokhet, stränghet och humor hjälpt mig att hantera frustration, självömkan och högmod. Tack för att du är min vän! jag är skyldig båda mina handledare, Tiina Rosenberg och Karin Helander, stort tack. Deras engagemang, ledning och generositet överträffar alla mina föreställningar om vad idealt handledarskap kan innebära. Dessutom är de begåvade med omtanke, humor och esprit, vilket många gånger har underlättat mitt arbete som doktorand. Tack, Tiina och Karin, ni är för evigt mina hjältinnor och förebilder! Tack också till Willmar Sauter som var handledare för min magister- och masteruppsats. När de skrevs betraktade jag mina studier mest som en hobbyverksamhet, en motionsövning för intellektet utan högre krav på prestation. Med Willmars uppmuntran och tro på min förmåga förvandlades denna fritidssysselsättning allteftersom till en allvarligare lek. Tack till Mikael Strömberg och Mats Landqvist för att ni på var sitt håll var ovärderliga bollplank under min ansökan till doktorandtjänsten. Tack till alla mina doktorandkollegor på institutionen och inom Genusakademin för alla era kommentarer på seminarierna. Tack till Dirk Gindt som var en excellent opponent på mitt slutseminarium och som satte ribban högt för min sista fas i skrivarbetet. Tack till alla seniora forskare inom mitt ämne och på institutionen för alla intressanta diskussioner jag fått ta del av, samt kunskap och goda råd som ni har gett mig. Tack till mina kollegor i forskningsprojektet ”Brytningspunkter och kontinuitet: Scenkonsternas förändrade roll i samhället 1880-1925”. Ni har alla gett mig många lärdomar. Min forskning har lett mig till arkiv som inte varit offentliga, men som jag trots det har fått tillåtelse att använda. Många resultat från dessa källor har rymts inom ramen för denna avhandling, men inte alla. jag vill ändå passa på och tacka de som gett mig denna möjlighet. Tack kung Carl XVI Gustaf, Ellen von Rosen, greve Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister och Carl-Fredrik Wachtmeister på Trolle Ljungby slott. Stor tacksamhet går även till all kunnig personal på arkiv och bibliotek som har hjälpt mig, Marianne Seid på Musikverket, Musik och teaterbiblioteket, Helena Iggander på Kungliga Teatrarnas arkiv och Dag Kronlund på Kungliga Dramatiska Teaterns arkiv. All kunnig personal på Kungliga biblioteket, Nordiska Museet med flera – ingen nämnd och ingen glömd. Ett stort tack går till Birgitta johansson för hennes läsning av min avhandling och tuktning av mitt språk. jag vill även postumt tacka litteratur- och teaterforskaren Ingeborg Nordin Hennel för uppmuntran, tips och positiv energi. jag vill också tacka alla mina vänner Kate Larson, Phoebe Greenberg, Louis Sellgren, Astrid Assefa, Charlotta Rönn, Lena Lundholm, Marina Steinmo, Mats Landqvist, Hans Lannerstedt och många fler, för ert stöd och för att ni är sådana underbara människor. Ett särskilt tack till min syster Eva Ohlsson, och min katt Amanda för all kärlek ni ger! Sist men inte minst, vill jag tacka Ellen Hartman. Hon har varit min följeslagare i över tjugo år. Trots att jag inte kan uttrycka min tacksamhet ansikte mot ansikte, vill jag ta tillfället i akt och tacka henne för ett, på alla sätt, stimulerande sällskap. Denna avhandling är tryckt med bidrag från Samfundet S:t Erik. Innehåll Bildförteckning ............................................................................................... vii Inledning .......................................................................................................... 9 Prolog ........................................................................................................................... 9 Syfte och frågeställning ............................................................................................... 10 Ellen Hartman – en minibiografi .................................................................................. 10 Metoder ....................................................................................................................... 12 Historisk kontextualisering ..................................................................................... 12 Kritisk fantasifullhet ................................................................................................ 14 Erfarenhetsmässig samhörighet mellan skådespelare ........................................... 14 Källor ........................................................................................................................... 17 Arkivmaterial .......................................................................................................... 17 Artiklar och intervjuer ............................................................................................. 19 Recensioner .......................................................................................................... 20 Fotografier och andra avbildningar ........................................................................ 22 Avhandlingens disposition ........................................................................................... 23 Något om namn och ordval .................................................................................... 24 Kapitel 1. Teoretiska och historiografiska utgångspunkter ........................... 27 Historiografiskt förhållningssätt ................................................................................... 27 Pariafemininitet ........................................................................................................... 31 Den ideala maskuliniteten ...................................................................................... 33 Hegemonisk och idealiserad femininitet ...................................................................... 36 Celebritetsstudier ........................................................................................................ 38 Divastudier ............................................................................................................. 40 Divakoder .................................................................................................................... 43 Diva eller histrion ................................................................................................... 45 Forskningsöversikt ...................................................................................................... 46 Ellen Hartman i teaterhistorien ............................................................................... 46 Forskning om historiska skådespelerskor .............................................................. 52 Kapitel 2. Femininiteten – den segrande flickaktigheten .............................. 59 Yrkesvalet ................................................................................................................... 61 Divakod: Ögonblicket innan debuten ..................................................................... 64 Divakod: Debuten .................................................................................................. 65 Divakod: Pojkflicka och yrhätta .............................................................................. 68 Historisk kontextualisering: Idealrealismens diskurs om teater .............................. 68 Kungliga Teaterns elevskola .................................................................................. 71 Den vilda ingenuen ..................................................................................................... 72 Historisk kontextualisering: Sedlighetsfejden och striden om kvinnans sexualitet .. 76 En räddande engel ...................................................................................................... 77 Divakod: Signaturrollen .......................................................................................... 78 De ikoniska scenerna ............................................................................................ 82 Divakod: Sexsymbol .............................................................................................. 86 En modern femininitet och en självständig skådespelerska ................................... 89 Hartman som Selma Lagerlöfs enfant terrible ........................................................ 91 I telefon ......................................................................................................................
Recommended publications
  • Från Intiman Till Intiman Privatteatrarna Och Den Nya Scenen Hans Eklund

    Från Intiman Till Intiman Privatteatrarna Och Den Nya Scenen Hans Eklund

    Från Intiman till Intiman Privatteatrarna och den nya scenen Hans Eklund Kampen för tillvaron För en intim teater Privatteatrarna förde en hård kamp för tillvaron "Om man nu frågar, vad en Intim Teater vill, och vad under den mycket brokiga tiden mellan 1918 och som åsyftas med Kammarspel, så kan jag svara så 1938. Det var ändå deras egen epok, de tjugo år som har: I dramat söka vi det starka betydelsefulla moti- alltmer framstår som den stora övergången mellan vet, men med begränsning. I behandlingen undvika hantverk och industri, mekanik och elektronik, bun- vi all flärd, alla beräknande effekter, applådstallen, denhet och frigörelse - forntid och nutid. De privata glansroller, solonummer. Ingen bestämd form skall teaterdirektörerna, vanligen kallade cheferna, binda författaren, ty motivet betingar formen. ---" kände sig knappast som kampar utan som ekvilibris- (August Strindberg i "Memorandum till medlem- ter, vars ekonomiska balansgång ibland kunde lik- marna av Intima Teatern", Stockholm 1908.) nas vid en promenad över Tannforsen på slak lina. En sorts modell for mellankrigstidens privatteat- Asyna vittnen var flera av Stockholms mest kända rar blev Intima teatern, den första med namnet, vid privatdiskontörer (utlånare),som i stort sett stod för Norra Bantorget. Ordet kammarteater började dar- stadens enda och inofficiella teaterstöd, att återbeta- med bli ett begrepp som oavsett salongens volym las med rejäl ränta. inneslöt intimiteten. "Ingen bestämd form skall Cheferna var dessutom branschens mångsysslare. binda författaren, ty motivet betingar formen." De översatte och skrev pjäser, gjorde planer på Många regissörer skulle anse detsamma och att det scengolvets uppställningar, skisserade reklamdevi- lilla och stora ordet, litterärt eller ej, var det väsent- ser och skyltar.
  • ~Lagf8lll COM PAN I E SIN C

    ~Lagf8lll COM PAN I E SIN C

    June 2001 BAMcinematek 2001 Spring Season ___ 651 AFLlS Andres Serrano, Hooded Warbler II, 2000 BAM Spring Season sponsor: PHILIP MORRIS ~lAGf8lll COM PAN I E SIN C. 200] Spriog Brooklyn Academy of Music Bruce C. Ratner Alan H. Fishman Chairman of the Board Chairman, Campaign for BAM Karen Brooks Hopkins Joseph V. Melillo President Executive Prod ucer presents The Ghost Sonata The Royal Dramatic Theatre of Sweden Approximate BAM Harvey Lichtenstein Theater running time: June 20-23,2001, at 7:30pm 1 hour and June 24, at 3pm 35 minutes with Performed in Swedish with simultaneous English translation no intermission Written by August Strindberg Directed by Ingmar Bergman Set design Giiran Wassberg Costume design Anna Bergman Lighting design Pierre Leveau Wigs and masks Leif Qvistriim, Barbro Forsgardh Choreography Virpi Pahkinen Translation Inga Stina Ewbank BAM Theater sponsors: AOL Time Warner Inc. and Fleet Leadership support: The Peter Jay Sharp Foundation; The Shubert Foundation, Inc.; The Norman & Rosita Winston Foundation, Inc.; and The SHS Foundation Major support: The Barbra Osher Pro Suecia Foundation Additional support: Consulate General of Sweden and Trallback & Company Official airline for the BAM presentation of The Royal Dramatic Theatre of Sweden's The Ghost Sonata: Scandinavian Airlines 17 The Cast The Old Man Jan Malmsjo The Student Jonas Malmsjo The Milkmaid Virpi Pahkinen The Doorman's Wife Gertrud Mariano The Dead Man Nils Eklund The Dark Lady Gerthi Kulle The Young Lady Elin Klinga The Colonel Per Myrberg Mummy Gunnel
  • Teater Vid Wendela Hebbes Hus I Södertälje 18 Juli - 12 Augusti

    Teater Vid Wendela Hebbes Hus I Södertälje 18 Juli - 12 Augusti

    wendelas vänner nr Välkommen på sommar- teater vid Wendela Hebbes hus i Södertälje 18 juli - 12 augusti Var så god Här är din programtidning spelschema och priser sista sidan i detta nummer intervjuer med författaren, skådespelarna och regissören, artiklar om wendela och signe hebbe, släkttavla, kärlek på sicilianska, en biskops förförelsetaktik mm pris kr 30:- välkommen till sommarteater vid innehåll wendela hebbes hus PROVET Av i södertälje Medverkande BJÖRN RUNEBORG 3 När Signe Hebbe en gång visade upp sin stortå på Tälje siminrättning blev det - åtminstone om man får bakgrunden med signe hebbes karriär Urpremiär den 18 juli 2001 4 vid Wendela Hebbes Hus i Södertälje tro henne själv på nedanstående teckning - sensation och folkvandring till föremålet. Vi som arrangerar Signe får brev från pietro denna sommarteaterföreställning hoppas naturligtvis 5 Skådespelare på folkvandring också i sommar till Wendela Heb- Wendela Hebbe: bes Hus. Engagemanget och arbetsglädjen hos alla en teaterpjäs värker ut 6 BERIT CARLBERG inblandade har varit överväldigande. Vi tackar för ett Sven Erik Rönnby intervjuar Björn Runeborg berikande samarbete och kan bara hoppas att vädrets Signe Hebbe: makter skall vara på vår sida i sommar. kvinnor med stark integritet TOVE NILSSON 8 Pietro Muratori och Esaias Tegnér: Bidragsgivare, sponsorer och annonsörer har gett Berit Carlberg intervjuar Michael Cocke BJÖRN WAHLBERG projektet en acceptabel stadga. Vi tackar också alla dessa varmt för stödet. på egna ben - precis som wendela 10 Ami Lönnroth intervjuar Berit Carlberg Regi:MICHAEL COCKE Producent: ELSIE PETRÉN Så återstår bara för oss arrangörer att önska alla en lite släkthistoria kring wendela 12 trevlig föreställning och god läsning.
  • Finland Norge • Sverige Finland Norge

    Finland Norge • Sverige Finland Norge

    Finland ■ Norge • Sverige ■ Finland ■ Norge ■ Sverige LEKSIKON skrevet af Michael Biædel • Claus Hesselberg • Peter Hirsch - LarsØlgaard De i leksikonnet benyttede forkortelser er: AHRNE, Marianne (1940) - Svensk instruk­ 71: Utvandrarna/Udvandrerne; Appelkri- tør. Efter studentereksamen et år på colle­ get/Æblekrigen (+ M). 72: Nybyggarna/ F fotograf ge i USA, hvorfra hun skrev rejsereporta­ Nybyggerne. 73: Dunderklumpen (stem­ I instruktør ger. Studier ved universitetet i Lund, hvor me). 75: Agget år lost/Ægget er skørt ( + Kl klipper hun var aktiv på studenterscenen (og an­ M + I + novelle + sang); Slåpp fångar- dre små teatre) som skuespillerinde og in­ ne loss - det år vår/Slip fangerne løs, Ko kostumer struktør. Litteraturkritiker ved Sydsvenska det er forår. (PH) Ma manuskript Dagbladet. Spillede en sæson i Frankrig Mu musik med La Nouvelle Compagnie d’Avignon. ANDERBERG, Torgny (25.2.1919) - Svensk P producer Her lavede hun også et TV-program med instruktør. Født i Våstra Vram. Gik på Simone de Beauvoir. Underviste i fransk Terserus Teaterskola og var på Svenska S skuespiller på Umeå Universitet. 1967-69: Svenska Teatern i Vasa. Havde en længere karrie­ Filminstitutets filmskole på instruktørlini­ re som skuespiller bag sig før han i 1954 en, sammen med bl. a. Roy -»• ANDERS­ debuterede som instruktør. Film: SON (også aktiv i Lund). M. A. er bidrag­ 44: Skeppar Jansson (S). 45: Tre soner yder til tidsskriftet Chaplin. Litt: Chaplin gick till flyget/Tre sønner (S); Vandring 120, 1973 + 131, 1974. Film: med månen (S). 46: Mote i natten (S); 72: Den sidste riddarvampyren (kortfilm). Odemarkspråsten (S). 47: Iris och lojt- 75: Fem dagar i Falkoping (+ Co-Ma, nantshjårta/Pigen og løjtnanten (S); Livet kort spillefilm (45 min.), indsp.
  • August Strindberg

    August Strindberg

    DOKUMENTERAT Bulletin från Musik- och teaterbiblioteket vid Statens musikverk 44 August Strindberg 1 Utges av Arkiv-, raritets- och dokumentationsavdelningen på Musik- och teaterbiblioteket vid Statens musikverk Postadress: Box 16326, 103 26 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 21, Stockholm Telefon: 08 - 519 554 18 Överbibliotekarie 08 - 519 554 17 Arkiv 08 - 519 554 30 Bibliografi 08 - 519 554 15 Rariteter 08 - 519 554 47 Teater E-post: [email protected], [email protected] ISSN 1404 - 9899 Dokumenterat 44, red. Inger Enquist och Rikard Larsson, november 2012 Omslag: August Strindbergs oljemålning Underlandet, 1894, Nationalmuseum, foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum Grafisk form: Tuula Rinne 2 Introduktion 4 Rikard Larsson Strindberg och Stenhammar 5 Stefan Bohman Växelspel mellan måleri och scenografi 8 i några av Strindbergs dramatiska verk Göran Söderström Ett drömspel på Teater 9 17 – Portvakterskans minnen Karin Helander Strindberg och Beethovengubbarna 25 Sten Dahlstedt Folkungasagan på Musik- och teaterbiblioteket 31 Magnus Blomkvist 3 Introduktion Rikard Larsson 1 Apropå en förfrågan om att författa ett förord svarar August Strindberg i ett brev till vännen Carl Larsson: ”Jag kan ej posera eller grimasera framför ett lifsfragment, och jag har skrifvit och fått på nosen för så många dumma, fräcka förord att jag lofvat hålla frid. Nöjer mig skildra mensko- öden!” 2 Trots vissheten om denna illavarslande erfarenhet tänkte jag våga mig på ett smärre försök att introducera detta Strindbergnummer av Dokumenterat. Bortsett från den olycksbådande andemeningen, så är ju citatet rätt intressant såtillvida som det visar på det dramatiska allvaret i Strindbergs natur. Hans är knappast halvmesyren, eller det halvljumma, utan han har aptit på det mesta och vill omfamna allt med frenesi och intensitet.
  • Note Sugli Attori Bergmaniani

    Note Sugli Attori Bergmaniani

    Anno I, numero 1 – Aprile 2011 Vanda Monaco Westerståhl Note sugli attori bergmaniani Amo gli attori perché lavoro solo con attori che amo. Se li amo posso parlare con loro e mostrare apertamente le mie vere reazioni ai loro sforzi. Si dice che l' amore è cieco. Non vale per il teatro.1 Si potrà dire ‘attori di Bergman’? Non nell’accezione con cui l’espressione ‘attori di’ si usa per altri registi, perchè gli attori di Bergman non sono stati formati dal regista, che li sceglieva perché gli piaceva che quel determinato attore avrebbe interpetrato quel determinato personaggio. Max von Sydow, Börje Ahlstedt, Erland Josephson e gli altri non erano omogenei né affini. Anche nelle attrici Bergman cercava la diversità: Gunnel Lindblom, Bibi Andersson, Liv Ullman ... la donna come diversità. In un secolo come il Novecento, che tendeva alle omologazioni, la ‘diversità’ che Bergman e gli attori che lavorarono con lui cercavano, era tanto insolita che non fu quasi mai notata. I circuiti mentali e spaziali rigorosamente definiti di Grotowski, di Barba, di Ariane Mnouchkine, segnalavano un bisogno di severa e aristocratica separazione, e un bisogno di omogeneità che si rifletteva perfino nella ricerca del pubblico. Teatro e pubblico si rispecchiavano l'uno nell'altro: il pubblico si sentiva opaco e cercava luce nello specchio-regista, ne nasceva una comunicazione teatrale per pochi, non in senso numerico ma qualitativo: cercare un ‘altrove’ insieme ai simili o ai dissimili-simili. Pochi anni separano il Principe costante di Grotowski per sessanta spettatori (1967) dallo sceneggiato di Bergman Scene da un matrimonio per le platee televisive di tutto il mondo (1973).
  • Medlemstidning Nr 4 - 2018

    Medlemstidning Nr 4 - 2018

    MEDLEMSTIDNING NR 4 - 2018 1 Shakespeare in Love, Foto: Sören Vilks Dramatens renovering beräknas till sju månader. Av Kulturell flyttkarusell fasta spelplatser kommer bara Lilla scenen och Elver- ket att vara igång. I stället vidtar turnerande bl a till Den stockholmska kulturens olika spelplatser ska re- Backa Teater i Göteborg och Malmö Stadsteater. To- noveras. I stort sett samtidigt. Kulturhuset med Stads- talt lär dock antalet föreställningar bli färre framöver. teatern stänger i december, Dramaten i april, Operan om några år. Det ska bytas stammar och upprustas på Förortsteater alla möjliga sätt. För publiken betyder det ett utspritt kulturutbud – snart sagt varje förort kommer att få ta Allaktivitetshuset i Östberga kommer att få kulturella del av det som annars skulle ha getts i innerstaden. besök, liksom Skärholmen, Rinkeby, Farsta, Akalla, Kista och Filmhuset. Innerstadspubliken får alltså Från december till hösten 2020 kommer Kulturhuset/ bereda sig på lite resande. Samtidigt som olika teater- Stadsteatern att spela på Södra Teatern, Årsta Folkets projekt kanske kan locka till sig ny publik? hus och Teater Giljotin, bl a. Under Sergelfontänen kommer man att finna Soppteatern, bibliotek, de- Eller varför inte åka till Uppsala, där man i höst kan battscenen och plats för schackspelarna. Dansens Hus se Det sjunde inseglet, Scener ut ett äktenskap, Ric- och Folkoperan tillhör också de alternativa scenerna. hard lll, Snövit och Karl-Bertil Jonssons julafton. Stadsteatern och Folkoperan satsar tillsammans på Som för övrigt också
  • Svensk Musiktidning (1880-1913) Copyright © 2001 RIPM Consortium Ltd Répertoire International De La Presse Musicale (

    Svensk Musiktidning (1880-1913) Copyright © 2001 RIPM Consortium Ltd Répertoire International De La Presse Musicale (

    Introduction to: Kirsti Grinde, Svensk musiktidning (1880-1913) Copyright © 2001 RIPM Consortium Ltd Répertoire international de la presse musicale (www.ripm.org) Svensk musiktidning Svensk musiktidning [Swedish music journal], the most important and longest running nineteenth-century Swedish music periodical, was published in Stockholm from 1 January 1880 to 1 May 1913. The journal was initially titled Necken: svensk musiktidning. 1 In the 15 December 1880 issue, the journal's editor Alfred Lundgren announced that he was too busy to carry on, and passed the periodical on to the music publishing company Huss & Beer. The publication then continued under the name Svensk musiktidning. 2 The journal produced twenty-four issues annually through 1883; these appeared at the beginning and in the middle of each month. From 1884 the number of issues was reduced to twenty, with no issues being published during July and August, the "dead season." In 1899 the two June issues were printed as a do.uble issue. This arrangement continued until 1902, when the double issue became the last issue of the year. The unexpected death of the editor Frans Huss in March 1912 resulted in a gap in the journal's publication until 1 September when a double issue appeared. In a note to the readers the new editor, Gunnar Norlen, promised to publish a complete volume. To fulfill his promise Norlen then produced five issues and complet~d the volume with a quadruple issue. During the spring of 1913 Svensk musiktidning appeared irregularly and finally ceased publication after printing a double issue, no. 7/8.
  • François Truffaut Den Franska Filmens Främsta Människoskildrare

    François Truffaut Den Franska Filmens Främsta Människoskildrare

    augusti–oktober 1 Stockholm François Truffaut Den franska filmens främsta människoskildrare Augusti–oktober 2019: Bibi Andersson, John Ford, Maggie Smith, Lukas Moodysson, Barbra Streisand 2 Innehåll augusti–oktober Inledning ....................................................................................................................................................................................................................................... 3 12 François Truffaut ........................................................................................................................................................................................................ 4 Den franska filmens främsta människoskildrare. Musik och motkultur .................................................................................................................................................................................... 11 Dokumentärer om musikfestivaler. Bibi Andersson .......................................................................................................................................................................................................... 12 In memoriam. John Ford ................................................................................................................................................................................................................................. 16 Ett ömsint men kritiskt öga mot väst. Black Audio Film Collective ........................................................................................................................................................
  • Ernst Rolfs Kupletter

    Ernst Rolfs Kupletter

    Vem och Vad? Person- och kulturhistorisk nyckel till Ernst Rolfs kupletter Elisabet Hemström Falu kulturnämnds skriftserie 31 Falu kommun : Kultur- och ungdomsförvaltningen 2012 ISSN 0284-5251 Till minne av Ernst Rolf-samlaren Bertil Aspman (1911-2002) 4 Förord Ernst Rolf-samlaren och dito -kännaren Bertil Aspman (1911-2002), som lade grunden till Falu kommuns Ernst Rolf-samling 1978, hade en dröm som han ofta talade om. Han ville gå igenom texterna till Rolfs kupletter och skriva ett lexikon med förklaringar till de namn och gamla ord och uttryck som nämndes. Ju längre tiden går, desto svårare blir det för eftervärlden att förstå vad texterna anspelar på, händelser som var aktuella när visorna var nya. Bertil hann aldrig fullfölja sin idé. Nu har jag försökt göra det istället. Någon fullständig förteckning är det absolut inte, men jag har gått igenom alla de vishäften som gavs ut i anslutning till Rolfrevyerna och förtecknat dels det som jag tror behöver förklaras, dels det som kan vara intressant att veta att Ernst Rolf har sjungit om. Svenska historiska personer som alla känner till och som bara nämns i förbifarten (Gustav Vasa, Engelbrekt m. fl.) har jag dock inte tagit med. Några namn har jag tvingats hoppa över eftersom jag inte hittat någon förklaring. Kompletteringar och eventuella rättelser tas tacksamt emot! Ernst Rolfs konkurrent Karl Gerhard är känd för sina dagsaktuella och satiriska kupletter. Rolf hade också många sådana, även om han i motsats till Karl Gerhard var mån om att vara ”snäll”, så att ingen skulle gå sårad från hans revy. Men sammantaget ger denna förteckning förhoppningsvis en bild av vad och vilka man talade om i Sverige mellan ungefär 1920 och 1932.
  • Dokumenterat 48/2016

    Dokumenterat 48/2016

    DOKUMENTERAT 48 1 DOKUMENTERAT BULLETIN FRÅN MUSIK- OCH TEATERBIBLIOTEKET DOKUMENTERAT 48 2 Dokumenterat 48/2016 Utges av Musik- och teaterbiblioteket vid Musikverket Postadress: Box 16326, 103 26 Stockholm Besöksadress, låneexpedition: Torsgatan 19, Stockholm Telefon: Överbibliotekarie/arkivchef: 08-519 554 04 arkiv: 08-519 554 17 rariteter: 08-519 554 15 teater: 08-519 554 47 iSSn 1404-9899 Redaktör: Rikard Larsson ([email protected]) Korrekturgranskning: Susanne Haglund, Ann-Christine Olsson Omslagsbild: Harriet Bosse som Mélisande. Grafisk form: Jonas André http://musikverket.se/musikochteaterbiblioteket/ DOKUMENTERAT 48 3 Innehåll Förord Rikard Larsson 4 Smörsångaren gör entré Sven-Olof Sandberg mellan publik och kritik Karin Strand 7 Stadsteatern överfaller Tensta Ett scenskifte med komplikationer Christina Svens 20 Från en vrå för två till en sommar i Ohio Svenska musikalöversättare 1930–2013 Johan Franzon 38 Albert Ranfts roll i svensk teaterhistoria En utvecklare eller en rest från 1800-talets teater Rikard Hoogland 61 Livet och teatern på arkivet Teatergruppen Narren och några reflektioner om arkivforskning Per Ringby 72 DOKUMENTERAT 48 4 Förord Rikard Larsson1 »Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar.« Så lyder den första meningen i Willy Kyrklunds bok Mästaren Ma. Riktigt så avancerade ambitioner behövs nog sällan i den vardagliga tillvaron, förmodligen inte heller vid nedsjunkandet i arkiv, bibliotek eller liknande forskningsarbete, för att nu inte nämna författandet av ett förord till en tidskrift. Likväl kan det för en teater- eller musikforskare, liksom för en eller annan amatörfilosof, vara utomordentligt intressant att formulera sig på följande sätt: »Jag söker den tanke på vilken Susan Ostens uppsättning av Jösses flickorär ett svar.« Eller: »Jag söker den sinnesstämning på vilken Brahms pianotrio no.1, op.8 är ett svar.« Genom att vända på frågeställningen, och närma sig en text, ett konst- verk, ett fenomen, från ett helt annat håll blir det möjligt att avtäcka dimensioner som annars inte är självklart synliga.
  • Skådespelaren I Handling Strategier För Tanke Och Kropp Sjöström, Kent

    Skådespelaren I Handling Strategier För Tanke Och Kropp Sjöström, Kent

    Skådespelaren i handling Strategier för tanke och kropp Sjöström, Kent 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Sjöström, K. (2007). Skådespelaren i handling: Strategier för tanke och kropp. Carlsson Bokförlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 SKÅDESPELAREN I HANDLING 07-09 Ca Skådespel 19/3.indd 1 07-03-19 14.26.12 07-09 Ca Skådespel 19/3.indd 2 07-03-19 14.26.12 KENT SJÖSTRÖM Skådespelaren i handling – strategier för tanke och kropp CARLSSONS 07-09 Ca Skådespel 19/3.indd 3 07-03-19 14.26.13 Doctoral Studies and Research in Fine and Performing Arts, No 4.