Redaktör och utgifvarei NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. l:r 19 o. 20 frans j. h oss. Pris: He'år 5 kr. Lösnummer 25 öre. Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm den 18 Dec. 1905. Annonspris 20 öre pr petitrad.
Två Leonoror i Beethovens uiången. Då vi för tjuguett år sedan mera arbetat med privatundervisning i Fidelio. i denna tidning införde hennes poiträtt ofvan anförda ämnen. En mängd af och biografi, yttrades härom : »Henr.es våra svenska sångerskor har af Signe Signe Hebbe. Carolina Östberg. Fidelio är gripande, och hon har vi Hebbe fått sin utbildning. Bland sång sat sig vara den enda, som på vår eleverna må nämnas fru Norrie och 'yligen har Beethovens odöd operascen kunnat hålla detta Beetho fru Hellström, bland dem som åtnju liga, enda opera »Fidelio» vens mästerverk uppe». En värdig tit hennes undervisning i plastik och gått öfver kg], teaterns efterträd ejska har hon, som vi veta, rollinöfning särskildt Vendela Anders scen till firande af dess haft i fru Caroline Ostberg. son, Mathilda Jungstedt, Lina Ed hundraårsdag. Detta ger Det var d. 14 feb'Uan i år tjugu- ström; de nämnda »åntjTsknrna hafva oss anledning att fästa vår uppmärk sex år Sfdan fröken Signe Hebie så äfven i sistnämnda ämnen vant hun samhet vid de båda svenska konst- som Margareta i Gounods »Fausr» tog net. elever. Listan på dessa skulle vi närinnor, som nästan ensamt hos oss afsked af scenen, och sedan dess har ej här ha utrymme att anföra, och representerat hjältinnorna i operan, och hon icke verkat som utöfvande konst namnen pä alla mera framstående känna detta på ett sätt, som knappast kan öf- när. I stället har hon till senaste tid vi icke. Några biografiska notiser om verträffas. egnat sig åt undervisning i sång efter fröken Hebbe och hennes konstnärliga Årtionden ha förflutit sedan Signe den italienska sångmetoden, i plastik verksamhet låta vi här åtfölja hennes Hebbe framträdde på den gamla opera och inöfning af roller. För läDgre porträtt. scenen såsom Leonora-Fidelio, men ett tid tillbaka anstäld såsom lärarinna i Signe Amanda Georgina Hebbe angenämt minne deraf lefver ännu hos sång vid konservatoriet har hon seder är född den 30 juli 1837 på Näsbyholm i
Signe Hebbe. Carolina Östberg. 14« SVENSK MUSIKTIDNING.
Jönköpings län, dotter af den litteräre nada», Irene i »Belisario», Amelie och toar höra för öfrigt Elvira i »Don häradshöfdingen Gustaf Clemens Hebbe Oscaro i »Ballo in Maschera», Myrrha Juan», »Ernani» och »Den stumma», och hans maka, den bekanta författar i »Sardanapale», Kunig linda i »Hans Nattens Drottning i »Trollflöjten», Nor innan Vendela H., f. Åstrand. Vid Sachs», Romeo i Vaccais »Romeo och ma, Aida, Marie i »Regementets dot några års ålder kom hon till hufvud- Julia» m. fl. roller, hvilka bon. mo ter», Elisabeth i »Tannhäuser» och Kisa staden med sin moder, som der tog dersmålet oberäknadt, utfört på tre i »Lohengrin , Margareta i »Hugenot sin bostad, och hennes tidigt visade eller fyra språk. I konsertsalen har terna», Margareta o. Helena i »Mefi- sånganlag utbildades der först af Isi konstnärinnan dessutom ofta låtit höra stofeles», Grefrinnan i »Figaros bröl dor Dannström. Hon reste sedan till sig. lop», Martha, Jessonda, Ginconda, Isa Berlin, der hon blef elev vid konser- Fröken Hebbe har äfven uppträdt bella i »Robert», Constance i »Ealeve- vatoriet, men lemnade detta för att som författarinna och korrespondent ringens, Leonora i »Trubaduren». På ytterligare och hufvudsakligen utbilda till flera tidningar. Sedan 1869 är hon senare år har fru Östberg haft nya sig vid Pariskonservatoriet för lärare ledamot af Musikaliska Akademien. partier såsom Constance i »Vattendra sådana som Masset (sång), Levasseur garen», Bertha i »Profeten», Alice (dramatik) och Elie (mimik och pla Carolina Östberg. Ford i Verdis »Falstaff», Saga i »Svea stik). Vid en täflan i konservatoriet Det var den 8 dec. 1888 som fru galdrar» och Estrella i Beiwalds opera, erhöll hon ett första pris för sång och Östberg första gången framträdde j å hvarjemte hon som Sieglinde i »Val- dramatisk talang. Från 1862 började vår operascen som Leonora i »Fidelio», kyrian» uppträdt äfven på vår opera hon framgångsrikt uppträda som opera och allt sedan har hon innehaft denna scen och firat en stor triumf. sångerska på utländska teatrar, i Mann roll så ofta operan gifvits. Om utfö Hösten 1904 lemnade fru Östberg heim, Wien, Berlin, Paris,Lyon, Genève, randets förträfflighet har publikens operan, på samma gång som hr Lund- Palermo, Warschau, i de skandinaviska hyllning och kritikens beröm gifvit qnist, men lyckligtvis icke såsom han hufvudstäderna och i Finland o.s.v. Här tydligt vittnesbörd. med afsked derifrån. Efter en med i Stockholm har hon på längre eller kor Efter fru Östbergs 25-årsjubileum honom företagen vidsträckt konsert tare tid varit anstäld vid operan under som operasångerska 1898 förekom i turné i hemlandet återvände konstnär- åren 1804—66, 18(58,1870—73, 18/6, denna tidning hennes porträtt och bio rinnan till den kungliga scenen och | 1878—79. I Kristiania var hon un grafi. En reproduktion deraf vilja vi blef då, sistl. 29 sept, uppträdande i sin der åren 1874 —77, då norska operan nu meddela. glansroll som Elvira i »Don Juan», der var i sitt flor, en af dess förnäm Carolina Östberg är född i Stock varmt välkomnad af publiken. sta stödjepelare. holm d. 17 maj 1853, dotter af en Fru Östbergs ännu stora och vackra Signe Hebbes röst kunde ej räknas fältskär. Hennes stora musikaliska an stämma samt konstnärliga sång, sär- till de stora på scenen, men var af lag föranledde att hon vid 16 års ål skildt i koloraturpartier, gör henne till sympatisk klangfärg och på det om der intogs som elev vid musikkonser- en artist, som vi i det längsta vilja sorgsfullaste utbildad, beträffande såväl vatoriet. D. 15 dec. 1873 debuterade behålla vid vår opera. Vi kunna till- koloratur som särdeles frasering och hon på kgl. teatern såsom Anna i »Fii- lägga att fru Östberg 1897 blef vald klangskiftning. Som dramatisk skåde skytten» med stor framgång. Följande till ledamot af Musikaliska akademien. spelerska stod hon m ycket högt. Skulle år vann hon en ännu större såsom man emot henne såsom sådan ha nå Carlo Bronchi i »Hälften livar». Un —— got att anmärka, så är det, som en der tre års anställning vid operan ut hennes biograf säger, att hon skattade förde hon bl. a. Roxina i »Barberaren», något för mycket åt det franska ma Inez i »Afrikanskan», Susanna i »Fi neret med dess förkärlek för våld garos bröllop», Papagena, Betli, i »Alp Prenumerations-Anmälan. samma effekter och kontraster och öf- hyddan», Zerlina i »Fra Diavolo», verdrifvet betonande af det plastiska Henriette i »Muraren», Adina i »Kär elementet, ett fel, 6om emellertid ej leksdrycken» och Fru Ström i »Muntra SVENSK MUSIKTIDNING spörjes hos hennes elever, hvilka bära fruarna». Hon lemnade operan, då vittne om den bästa ledning. hon 1878 gifte sig med grosshandla upplefver sin 26:te årgång 1906 Af roller, i hvilka Signe Hebbe sär- ren Horwitz, men uppträdde redan skildt utmärkte »ig, kunna framhållas, året derpå såsom Boccaccio på Nya och anbefaller sig i våra musikvän utom Leonora i »Fidelio», Valentine i teatern, der hon ända till 1885 med ners åtanke. Behofvet äfven i vårt »Hugenotterna», Selika i »Afrikan stor framgång utförde en mängd ope- land af en musiktidning, tillgodoseen skan», Margareta i »Faust», Mignon rettroler, såsom Rosenkind, Serpolette i och Lalla Rookh, hvilka tre sistnämnda »Cornevilles klockor», Violetta i »Lu de den allmänna musikbildningen — hon i Paris instuderade för sjelfva stiga kriget», Madame burart etc., och ej endast fackmusici af lägre eller komponisterna. Mångsidigheten och hade äfven högre uppgifter, såsom rikedomen i hennes operaverksamhet Olympia-Antonia i 'Hoffmans äfventyr» högre ordning — är oomtvistligt, och finner man af följande roller på hen och Zerlina i »Teaterdirektören». Ar att dec plan, efter hvilken Syensk nes repertoar, utom de redan nämnda: 1880 gästade hon Köpenhamn och 1882 Musiktidning är redigerad, tillgodoser Alice i »Robert», Violetta i »Den vil- sjöng hon som medlem af Neumanns seförda», Julia i »Romeo och Julia», wagnertrupp i Amsterdam, Bryssel etc. d?tta behof — nämligen af en populär- ! Carmen, Aida, Semiramis, Beatrice di Sieglinde i » Vulkyrian» ; 1885 gästade instrnktiv mus ktidning för den musi Tenda, Chérubin och Susanna i »Fi hon Norge och 1886 Göteborg samt garos bröllop», Marie i »Regementets lät höra sig i Stockholm på Södra tea kaliska allmänheten — tycks bevisas dotter», Agatha i »Friskytten», Elsa i tern. Sistnämnda år fastades hon å där af, att ingen annan tidning för mu » Lohengrin», Irma i »Muraren», Kly- nyo vid operan, dit hon verkligt var sik så länge existerat i vårt land eller temnestra i»Iphigenia i Aulis», Pamina efterlängtad af dess publik. Det var i »Trollflöjten», Rachel i »Judinnan», d. 19 oktober då fru Östberg som ens i den skandinaviska norden. Svensk Leonora i »Trubaduren», Donna Anna, Agatha i Friskytten åter uppträdde Musiktidning har ej gjort till sin upp Elvira och Zerlina i »Don Juan», på den kungliga scenen, hvilken hon Lucretia och Orsino i »Lucretia Bor sedan tillhörde till 1893, då hon gjorde gift att hos allmänheten söka tillfreds gia», Leonora i »Favoriten», Adalgisa en årslång konsertturné i Amerika. ställa ett begär efter blott pikanterier i »Norma», Mathilda i »Wilhelm Efter hemkomsten uppträdde hon och rafflande kritiker; den har ställt Teil», Bertha i »Profeten» samt dess först den 20 augusti 1894 som Rezia utom Qabrielle i »Nattlägret i Gra i »Oberon». Till hennes stora reper sin uppgift högre, afseende att tillgo- SVENSK MUSIKTIDNING. 147 dose så väl vår konsthistoria genom att de som icke vidare önska erhålla opera till teatern och lofvade honom kontinuerliga uppgifter om operaverk tidningen ville tillkännagifva detta åt tillbörligt honorar samt fri bostad i teaterbyggnaden under den tid han var samheten och konsertväsendet i huf- budet eller å tidningsexpeditionen före sysselsatt med komponerandet. vudstaden samt genom utförliga bio andra numrets utsändande. Senast när Under vintern 1804—05 erhöll Beet hoven textboken; vid midten af juni grafiska uppsatser, som ock att i det budet kommer med andra numret tor 1805 hade han skisseringen af mu siken allmänna musikvetandets intresse med de det första återlämnas af dem som färdig och vid början af hösten be- dela notiser om musikvärldens viktiga ej förnya prenumerationen; af dem, gynte instuderandet. Repetitionerna för- siggingo under de mest ledsamma för ste tilldragelser i in- och utlandet, som därmed fortsätta, torde då till hållanden. Schikaneder var knappt särskildt i Finlands, Norges och Dan budet prenumerationsafgiften mot kvitto mera tillräknelig och publiken hade blifvit led vid hans vanvettiga troll marks hufvudstäder, instruktiva upp erläggas. Dem, som behålla första operor och folklustspel. Trots den satser, blandade med följetongsartik numret utan att afsäga sig tidningen, möda Beethovens vänner gjorde sig och trots den ifver teaterkapellmästaren lar, musikpressens alster, musiklittera anse vi oss alltså få fortfarande räk Seyfried visade, bedrefs instudering och tur etc., hvarigenom både lärorikt och na som prenumeranter å desamma. repetitioner högst lamt och oordentligt. omväxlande innehåll erbjudes. Fina Vördsamt Det berättas att då vid en repetition kontrafagotten i fängelsescenen felades, porträtt till biografierna illustrera hvar- Redaktionen. Beethoven blef ursinnig deröfver. De je nummer. närvarande vännerna sökte förgäfves Klart är, att rätta platsen för ut- lugna honom och öfver furst Lobkowitz' försök att trösta honom förargade sig gifvandet af en musiktidning är huf- Första uppförandet af mästaren så mycket, att han på hem vudstaden, där musiklifvet är högst och vägen '"id passerandet af Lobkowitz- Beethovens "Fidelio". platsen ropade »åsna» upprepade gån rikast utveckladt. ger. I det vi frambära vårt tack till dem, Huru nära Beethorens tonskapelser Wiens befolkning var då genom un som hittills gynnat Svensk Musiktid voro förknippade med tillståndet och derrättelserna om det olyckliga förlop förhållandena i Wien kan man finna pet af tredje koalitionskriget ytterst ning med prenumeration, hoppas vi på af hvad som ägde rum vid första upp upprörd och uära förtviflan. General deras fortfarande intresse för densam förandet af bans enda opera. Emanuel Mack, till hvilken man satte allt sitt Schikaneders äfventyrliga personlighet, hopp, var icke mäktig att förekomma ma och att de äfven skola rekommen han som gjort sitt namn odödligt i Napoleon. Obehindradt öfvergick den dera den åt andra musikvänner. samband med Mozarts sista opera, står franske kejsaren med sin armé Rhen- Svensk Musiktidning idgifves 1906, också i medelpunkten af »Fidelio»-af - floden på fem ställen samtidigt, om fåren — ty omen »affär» har det här, ringade Mack och hans trupper samt såsom förut, två gånger i månaden liksom beträffande »Trollflöjten», varit tvang denne att vid Ulm d. 17 okt. (utom juli—angusti, t den döda säson frågan. En dragning åt det stors'agna 1805 gifva sig med sin armé utan och glänsande spörjes alltid i Schika svärdsslag. Underrättelsen om denna gen») Ull ett pris af 5 kronor per år. neders verksamhet. Sinnet för att, katastrof anlände d. 20 okt. till Wien Musikbilaga till faller en dast helars- hvad teater och publik beträffar, söka — den fullkomligt skyddslösa, åt de prenumeranter. Mindre än hel årgång imponera och göra stor verkan var ho framträngande fransmännen värnlöst nom eget ända tills vansinnet omtöck prisgifna staden. Ingen under, att en beräknas efter lösnummer (25 öre). nade hans hjärna. Så hade Schikane- panik utbröt bland befolkningen. Den På tidningen prenumereras här å der 1801 öppnat den efter hans idéer 9 november lämnade kejsarinnan sta och anordningar nybyggda »Theater den, och den det kunde följde hennes Expeditionen, Kammakaregatan 6, en an der Wien», som man prisade så exempel. Den 13 nov. på middagen trappa öfver gården, samt i bok- och som den tekniskt fullkomligaste tea drog franska arméns förtrupp, 15,000 musikhandeln, å posten och tidnings tern i Tyskland och hvara första direk man stark, in uti Wien. Den 15:de tör Schikaneder blef. Äfven idén att utfärdade Napoleon från Schönbrunn kontor. / l andsorten prenumereras bäst förmå Beethoven till att komponera en sin proklamation. å posten, då tidningen fortast kommer opera för teatern var gammal bos Schi Fem dagar härefter skedde första kaneder. Den rike borgaren Zitter- uppförandet af Beethovens »Fidelio» prenumeranterna tillhanda. barth, som försträckt denne pengar till på Theater an der Wienl Operans JPreMftitkvrt för årsprenume- teatern, gjorde 1804 försök att ensam öde var sålunda på förhand beeegladt! vara teaterns styresman, hvarmed han Vid den tiden då den trettiofemårige ration finnas att köpa å Expeditionen, dock misslyckades. Då han nu såg mästaren gick till komponerandet af i bok- och musikhandeln. sig tvungen att åter upptaga Schika sin första och enda opera, gällde han än i vida kretsar som en musikalisk Vördsamt anhålles att prenumera neder som sin kompanjon, förnyade denne sina bemödanden att förmå Beet »narr». Fem år förut hade hans C-dur- tion må ske så snart som möjligt; vid hoven till komponerande af en opera symfoni uppförts och betecknats såsom direkt prenumeration hos Svensk Musik för honom — dock utan framgång. »en konfus explosion af ett dristigt Zitterbarth sålde i febr. 1804 teatern öfvermod hos en ung man af talang», tidnings Expedition) Stockholm, tillsän till baron Braun, som förpaktat Wiens ja, såsom »en genom bizarreri karrikerad des tidningen prenumeranten kostnads båda hofteatrar, men äfven denne fann Haydn». Oberörd häraf gick mästaren sin väg framåt. Det första stordåd, fritt qenast den utkommit. sig nödsakad att återengagera Schika neder till direktör, för att teatern icke hvarmed han slog in på den nya rikt För att spara våra förra prenume skulle gå under, och denna befattning ningen, var »Eroikan», hvars första ranter besvär vid prenumerations för innehade han från 1 sept. 1804 till uppförande år 1805 upptogs med harm- slutet af 180(1. full häpnad. Dock bör ej förglömmas nyelse, sända vi dem, som förut, år Redan i slutet af 1804 gjorde baron att den då mest betydande musikkri gångens första nummer, med anhållan Braun Beethoven förslag angående en tikern, E. T. A. Hoffmann, uppfattade 148 SVENSK MUSIKTIDNING.
Beethovens storhet och ined hänförelse horn med en fagott bilda ett vackert, hvilade sedan till 1865, då den upp prisade densamma. Men det geniala ehuru stundom något öfverlastadt ackom togs med Signe Hebbe som Leonora och nya var för stort att så snart panjemang. Körerna äro ej af någon och sedan under ett år upplefde en vinna allmännare erkännande. effekt, och en af desamma, fångarnes mängd' föieställningsr. Är 1870 gafs Detta visade sig också vid första glädje öfver att njuta den friska luften, operan till firande af komponistens uppförandet af F idelio. Texten, hvars är uppenbart misslyckad. Demoiselle 100 firiga födelsedag, då fiu Jeanette innehåll djupt gripit Beethoven med Milder har, trots sin sköna stämma, för Jacobsson uppträdde i Leonoras parti, sitt högt moraliska innehåll: en ädel Fidelios roll alltför liten affekt och lif- hvarefter operan för en läDgre t'd för kvinnas försök att befria sin oskyldigt lighet; hr Demmer intonerar nästan svann från repertoaren. Då den 1882 fängslade make, var öfversatt och be alltid för lågt.» Af framställarne ytt d. 17 dec. gafs för 27:de gången, till arbetad af skådespelaren Joseph Sonn ras vidare att hr Mayer, en svåger till förmån för hofkapellets pensionskassa, leitner efter Bouillys franska sångdrama Mozart, var »som sångare utan bety sjöng frök. Wichmann L< onora, frök. »Léonore ou l'amour conjugal». Detta denhet men en god skådespelare» ; hr Karlsohn Marcellina : den manliga roll hade med musik af Gaveaux redan 1798 Rothe var ej heller framstående. besättningen var följande: Florestan: uppförts i Paris på Theatre Faydeau Med dessa krafter gick »Fidelio» hr Odmann, Don Fernando: hr Algot och Ferd. Paer har ock efter öfver flyt öfver scenen den 20—22 nov. Ope Lange, Don Pizarro: C. F. Lundquist, tandet till Dresden komponerat denna ran togs då tillbaka af Beethoven. Rocco: hr Strömberg, Jacquino: hr text (1805). Programmet vid första Texten omarbetades af hans vän Stephan Rob. Ohlsson. representationen af Beethovens opera v. Breuning, hela operan förkortades hade, i öfversättning, följande lydelse: till 2 akter, och d. 29 mars 180(5 K. K. priv. teatern an der Wien. uppfördes den ånyo men utan nämn Ny opera: värd framgång — endast två gånger. I dag, onsdag, den 20 nov. 18G5 Nu hvilade »Fidelio» till 1814. Beet Om Musiken som uttrycks gifves i K., äfven K. priv. teatern hoven hade blifvit en berömd man, en an der Wien : allmänt erkänd komponist. Man ville medel. För första gången åter höra hans »Fidelio», hvilken hof- Ett litet bidrag till tonkonstens estetik Fidelio teaterdramaturgen Fr. Treitschke då eller än en gång omarbetade och Beethoven af också »förbättrade». Sålunda uppfördes Den äktenskapliga kärleken. C—l L. den omarbetade operan först 23 maj Opera i tre akter (Slut fr. n:o 18). fritt efter franskan bearbetad 1814 och gick under detta år 23 gån af Joseph Sonnleitner. ger öfver scenen. Det återstår till sist att säga några Musiken är af Lud wig van Beethoven. Derefter spred sig småningom i Tysk ord om det slag af programmusik, hvars Personerna: land kännedomen om det stora, sköna syfte är att gifva uttryck åt känslo Don Fernande, Minister... Hr Weisskopf. och djupa i detta underbara verk, syn- stämningar, som framkallats af en be Don Pizarro, guvernör öfver ett statsfängelse Hr Meier. nerligast sedan från 1822 Vilhelmina stämd anledning. Men innan jag när Florestan, en fånge Hr Dernmer. Schröder-Devrient återgaf Leonora. Då mare ingår på denna sak, vill jag Leonore D:11h Milder. Edvard Bauernfeld, den bekante lust göra en anmärkning, som gäller om Rocco Hr Rothe. spelsförfattaren, sett henne vid den all programmusik, således äfven om de Marzelline D lie Müller. .Tacquino ... Hr Caché. tiden, skref han i sin dagbok: »Till förut berörda slagen: Musik i och för Portvakten Hr Meister. sammans med Moritz Schwind på »Fi sig har alltid en i viss mån obestämd Fångar o. s. v. delio»; vi gräto af hänförelse!» karakter, är aldrig till sitt innehåll Handlingen tilldrager sig i ett spanskt Till sin första Leonora, Anna Milder- fullständigt individualiserad. Då nu statsfängelse några mil från Sevilla. Textboken erhålles för 15 kr. vid kassan. Hauptmann * skref Beethoven efter programmet — det må innehålla tankar, »Fidelios» uppförande i Berlin, 1816: omnämna yttre tilldragelser eller ock Inför en parkett af frans ka officerare »Min högtvärderade, enastående Mil angifva någon af en viss anledning, gick »Fidelio» då öfver scenen och der, min kära väninna! Hur gerna en viss situation framkallad känslostäm rönte ingen framgång. I Leipziger skulle jag icke personligen ha bevitt ning — alltid är mera bestämdt, så Allgemeinen Musik-Zeitung, det då mest nat den entusiasm hos Berlinarne, hvil blir sammanhanget mellan dessa båda, betydande fackbladet, lydde kritiken ken ni uppväckte i »Fidelio» ! Tusen program och musik, temligen löst. Mu sålunda: »Det hela, om man lugnt och tack å min sida att ni alltid blifvit siken äi enligt sin natur mångtydig, fördomsfritt betraktar det, är hvarken min »Fidelio» så trogen! Lycklig kan programmet angifver en tydning bland genom uppfinning eller utförande fram sig den skatta, som anförtror sitt öde de många möjliga. En tänkande åhö stående. Uvertyren består af elt mycket åt er sånggudinna, ert genie, edra här rare gör gerna den reflexionen: Visst långt och i alla tonarter utsväfvande liga egenskaper och företräden, så äf kan denna musik betyda det, hvarom Adagio, hvarpå ett Allegro i C-dur ven jag ...» programmet talar, men den kunde lika inträder som likaledes icke är af be »Fidelio i gafs i Stockholm första väl betyda något helt annat. Denna tydenhet och kan uthärda jemförelse gången d. 14 april 1832 med följande reflexion bar något mycket afkylande med andra Beethovens instrumental rollbesättning: Leonora: M:lle Henriette med sig, är i hög grad egnad att för kompositioner, t. ex. med hans uvertyr Widerberg, Florestan : hr Sällström, Don svaga intresset. Det är stundom med och balett till »Prometheus». Sång Pizarro: hr N. W. Almlöf, Don Fer dylik musik som med den der på en styckena innehålla inga nya idéer och nando: hr Fr. Kinmanson, Rocco: hr exposition utställda taflan, om hvilken äro till större delen för långt utdragna, Fahlgren, Marcellina: fru Lindström, en satirisk konstkritiker yttrade: »Taf texten är oupphörligt upprepad och f. Frösslind, Jacquino: hr Lindström. lan är nog bra och kan nog föreställa dertill saknas ofta karakteristik, såsom Operan gafs till inpå nyåret 1833 och det, som namnes i målningskatalogen» man kan finna i tredje aktens duett det var, tror jag, ett djurstycke —, efter igenkänningsscenen. Ty det stän * Pauline Anna Milder, den berömda »men med en obetydlig ändring skulle digt fortlöpande ackompanjemanget i sångerskan (f. 1 785 i Konstantinopel, död den kunna fås att föreställa något helt 1838 i Berlin) var dotter af en Österrikisk de högsta violinackorden uttrycker förr kurir. Schikaneder upptäckte hennes röst annat, t. ex. Maria Stuarts afrättning idel vildt jubel, än den stilla, vemodiga och ställde om att hon fick studera sång eller en brinnande ångbåt,» känsla, som man här väntat sig ut för Tomascelli och Salieri, hvarpå lion Nu till den fråga, som skall afhand- tryckt. Mycket bättre är i första akten 1803 debuterade och engagerades vid hof- laa, frågan om stämningsmusik, för teatern. Hon gifte sig 1810 med juvele- en fyrstämmig kanon och en effektfull raren Hauptmann och firade sina största anledd af en bestämd, i ett program, diskant-aria i E-dur, der tre obligata triumfer i Berlin 1816—1829. en öfverskrift angifven situation. Så SVENSK MUSIKTIDNING. 149
dan musik kan naturligtvis i och för upprulla sig. Förklarligt är det också, för sången, ha bättre innehåll sålunda: sig vara vacker. Men om någon tror, om han för att göra sina skapelser »För vår konung och vårt land gerna att just det i programmet omnämda, fullt begripliga tager ordet till bjelp vi på striden pröfva, Men, vårt öga individuellt bestämda känsloinnehållet och söker genom program vägleda åhö och vår hand må i tid vi träget öfva, är inlagdt i tonerna, så att det medelst raren. Att han härvid stundom råkar Så att hvarje kula då Målet skall nå». dessa liksom öfverflyttas till åhöraren, öfverskrida gränserna för s in konst och Sångerna > till Sveriges ungdom» så misstager han sig. Hvad musik inkräkta på den bildade konstnärens äro enkla och tilltalande. uttrycker är — såsom redan sagts eller skaldens område, märker han kan De små violinduetterna »för barn och städse något allmänt, till en viss grad hända icke. ungdom» äro i violinstämman mycket obestämdt. Härmed nekas dock icke, Jag har nu sökt gifva svar på den lätta. Pianostämman är mera fordrande. att åhörarnes fantasi, som för hans till mig framställda frågan. Detta svar De äro alla vackra och underhållande. medvetande framkallar den situation, innebär i korthet, att musiken företrä Sjögrens stycken för violin och I hvarom programmet talar, kan i öfver- desvis är ett känslans språk, att den piano utfördes här på en hans musik ensstämmelse med detta program ge jemte vår känsla äfven i ej ringa mån afton för ett år sedan. Konsertstycket en speciell karakter åt den stämning, tilltalar åskådningsförmågan, men att är en fantasi öfver ett par kända som tonerna hos bonom väcka, så att den deremot icke är användbar som svenska folkmelodier, denna stämning kommer att i viss mån medel att i egentlig mening uttrycka motsvara den, åt hvilken komponisten tankar. Angående den med min upp —-VtpHH=yr— velat ge uttryck. »I viss mån», säger gift nära sammanhängande frågan om I jag, ty åhörarens individuella skaplynne a. k. programmusik har jag uttalat den inverkar naturligtvis väsentligen, så åsigten, för hvilken jag sökt gifva skäl, Litteratur. att stämningen hos åhöraren ej kan att sådan musik väl delvis har sitt Finsk Musikrevy N:r 21. Första bli alldeles indentisk med den, som, berättigande, men att den är af un- novemberhäftet innehåller : Konstens då konstverket skapades, var rådande derordnadt konstvärde.* framtid i Finland och de unga, af E r. hos tonsättaren. Ett lifligt intryck Furuhjelm. — I frihetens tecken, af kan ju dock sådan programmusik göra »» Elis Lagus. — Byspelmän (med plansch) på en mottaglig åhörare. Men det af O. Andersson. — Musiken som kan sättas i fråga, huiuvida icke in läkemedel, af M. Matras. — Polemik. trycket skulle bli djupare, om program Musikpressen. — Smån otiser. — N:r 22: Sången i met vore borta. Njutningen stöies, som skolan, af Anna Bergström (Föredrag jag ofvan sagt, af den tanken, för hvil C. A. Fahlgrens bokhandel, Vester- vid allm. flickskolemötet i Göteborg d. ås, har utsändt följande musikalier (i ken man har svårt att värja sig, att 13 juni 1904). — Ur Pacius' bref- distribution): tonerna lika väl skulle kunna betyda samling, af O. Andersson (forts.). - någonting annat än det, som namnes för piano, 2 händer: Privat musikundervisning m. m. i programmet. En musik, som enligt Bedinger, Hugo: Skolungdomens Skytte programmet skulle betyda t. ex. en marsch. 75 öre. Zeitschrift der Internationalen Mu ung kvinnas sorg öfver makens död, sikgesellschaft. Jahrg. VII. Heft. 3, skulle lika väl kunna återge en lands för unison eller blanda! kör med innehåller: E. M. von Hornbostel, flyktings längtan efter fäderneslandet. piano : (Beilin): Die Probleme der vergleichende Förhåller det sig så, kan man väl säga, Be dinger, Hugo: Ur Oscar Fredriks Musikwissenschaft. — H. Thompson att programmet icke är egnadt att dikter. 1. Inledning. 2. Östersjön. (Leeds): Woicester, Sheffield and Bristol. stärka intrycket af musiken, utan soa- 3. Flaggan opp. 4. Svensk gardes — Musikberichte etc. rare tvärtom. En sådan vid konst sång. 5. Vak upp. 6. Påskpsalm. 7. Till aftonstjärnan. 8. Den första Neue Zeitschrift för Musik innehåller verket fäst etikett drager — eå synes lärkan. (N:o 1—3, 8 unison, N:o åtminstone mig — detta ned ur idea 4—7 bland. kör). Tillegn. Sveriges i Heft. 47: Eugen Schmitz: Hugo Wolfs lets fria rymder. Den hindrar fanta ungdom. Pr. 60 öre. Operafragment »Manuel Venegas», sien i dess flykt och kan lätt på ton Heft. 48: Tornsetzer der Gegenwart skapelsen sätta en prosaisk prägel. Gleerupska universitetsbokh., Lund, XIII. Siegmund v. Hausegger (med Beethovens verldsberömda pianosonat har utsändt (i distribution): porträtt) af Oskar Noë. Musikbilaga »Siehst du den Stern», sång med piano, i ciss moll har, som bekant, tillkom Nodermann, Preben: Violinduetter me d mit i följd af en alldeles speciell an piano, f ör barn och ungdom. N:o 1 medföljer. — X:r 49: Caligula: Zeit- ledning. Hvad skulle man säga, om D-dur, 2 G-dur; Serenader, N:o und Streitfragen in Musikleben: 4 Kunst komponisten i stället för den enkla de 1—-9 C, F, A dur; d, h moll; G-dur, und Eitelkeit. — N:r 50: Dr. Arn. a, d, g moll. dikationen försett densamma med ett Schering: Neue Violinechulen. — K. mer eller mindre utförligt program, Thiessen: Neue Lieder. Alla häften W. Hansen, Köpenhamn, har ut dessutom: Noten am Rande, Neue handlande om tonskaldens förhållande gifvit : till Julie Guieciardi, och då äfven na- Musikalien, Oper und Konzert, m. in. turligen aDbragt särskilda upplysande för violin och piano: öfverskrifter eller program öfver hvar Sjögren, Emil: Poeme. Op. 40; — Mor och en af sonatens tre satser? Enligt ceau de Concert. Op. 45. Tillegn. min mening hade tonverket icke vun Sven Kjellström. Från scenen och konsert nit derpå. salen. Programmusik i allmänhet är sålunda, Skolungdomens Skyttemarsch, af enligt hvad jag sökt visa, en lägre Bedinger, innehåller en hurtig, väl Kgl. teatern. musikart. Men vissa komponisters för klingande musik. Trion skall äfven sjungas unisont och har lämplig text Dec. 4. Tscliaikowsky : Jolantha, kärlek för densamma är emellertid rätt Leoncavallo: Pajazzo. förklarlig. Ar tonsättaren en man med som dock i slutet är mindre lyckad, 5. Nya Filharmoniska säll der det heter »må ögat och vår hand allmäQt menskliga intressen, en man, skapets l:a abonnemangs konsert. 1. G. F. Händel: som med öppen blick skådar omkring då i tid vi söka laga så att ingen kula då bomma må». Ordet »bomma» »Trauerhymne», orkesterbe- sig i naturen och lifvet, så kan man arb. af W. Stenhammar; 2. Be icke undra på, om han frestas att på är ej sångbart. Versen skulle, äfven ethoven : Fantasie för piano, sitt språk, tonernas, söka tolka de in kör o ork. op. 8"; 3.W . Sten- *) Denna som broschyr törut utgifna in hammar: »Ett folk» sånger af tryck, han dervid mottager, att i toner tressanta uppsats har med författarens med V. v. Heidenstam, komp. för efterbilda de taflor, som för hans syn givande i Sv. M. T. intagits. -Red. bariton och orkester. 150 SVENSK MUSIKTIDNING.
ii. Beethoven: Fidelio I Rocco : ende på program som utförande. I Hän Hr Carlander visade på sin kon hr Svedclius: deb. ; Pizarro: dels oratorifartade hymn anslog särdeles sert att ban med sin dugtiga röst ej hr Söderman). kvartetterna i början och slutet, väl legat af sig i sångkonsten, och hr Norris 8. Boit o: Meßstufeies (.Marga reta-Helena: sign. Maria La sjungna af fruar Högberg och Bohlin, hade till röst och sångsätt tydligen bia; gäst . hrr Fahlman ooh Wallgren. Beethovens vunnit på sina utländska studier samt 10. Donizetti: Leonora (Leo derpå följande lifliga hörfantasi med vann, liksom hr Carlander, lifligt bi nura: fru Jungstedt). hr Stenhammar vid flygeln gjorde be fall af åhörarne. 11. 14. K. Wagner: Sigfrid, musik- drama i 3 akter, öfvers. af hagligt intryck; i den uppträdde hr O. D.-sångarnes konsert hade ej Sigrid Elmblad (Brynliilda, V. Wiklund första gången som or- något nytt på programmet utom en Erda: fruar Lykeeth-Schjer- kesterdiiigent. Slutnumret utgjorde eu ungersk hymn af Erkel, minne från ven, Mandahl; Sigfrid. Vand deras ungerska sommarbesök. Att god raren, Mime, Alberich. Fafner: intressant nyhet af sällskapets ordinarie hrr Menzinsky, Vallgren, dirigent, hr Stenhammar. Den inled sång bjöds åt en fulltalig publik be- Malm, Stiebel, Sellergren; des med ett kraftigt hållet baritonsolo, höfver knappt sägas. skogsfågeln frk. Lagergren). »Folket», något hårdt sjuoget, och Slutligen må i korthet, sägas, att 1."!. Bizet: Carmen Carmen: fru derpå följde i enkel melodisk stil kö framstående talang som violinister åda Jungstedt). •Dl. 2:a Symfonikonserten. Beetho rerna »Sverige», »Medborgarsång» och galades af fru Hilma Sandberg och ven: Symfoni N:0 8 F-dur: 2. »Soldatsång», hvilka med ein varmt hr Nils Ericsson på deras resp. kon »An die ferae Geliebte», fosterländska anda framkallade rikt bi serter, h vilkas program vi sakna ut sångcykel (hr Forsell); 3. Sym fall; sista, större dikten kallas »Åkal rymme att meddela. foni X:o 7 , Adur. 17. llossini: Wilhelm 'Tell. lan och löfte». Komponisten blef en Q vartett sån garef örbundets konsert 18. Verdi: Den rilseförda. tusiastiskt hyllad vid slutet af konser gafs till förmån för dess nitiske och | ten, som bevistades af konungen, her skicklige ledare med anledning af hans Östermalmsteatern. tiginnan af Dalarne, prins Eugen och nyss förut fyllda 50 år. Estraden vid Dec. 4—12. Damen från nattka féet. hertigen af Skåne med gemål. Texten diiigentpallen var ock honom till ära 10. Varney:d'Artagnan mâtiné) till programmet var prydt med fina prydd med en kolossal l agsrlyra med 13—18. Hervé. Lilla helgonet (Xi- touche: fru Wiehe-Berenv . illustrationer af Gunnar Hallström. inflätade rosor. Det väl valda pro- »Konsertföreningens» senaste konsert, grammot upptog kvartetter af Widéen, Musikaliska Akademien. som af bristande utrymme ej kunde O. Lindblad, A. Eilgren, W. Peterson- Dec. 16. Konsert af Qvartettsån- nämnas i förra numret, inleddes med Berger, W. Svedbom, F. Berwald, A. gareförbundet. Biträdan en orkesterpjes: Introduzione, Grave M. Myrberg, hvarjämte fröken Z. de: frk. Z. Wall. direktörerna e Andante af J. H. Roman (1694— Wall sjöng solosånger af Peterson- A. Lindström, V. Wiklund ocli Berger och jemte dir. Alb. Lindström G. Molander. Dirigent: hr John 1758), som dermed visade sig gå i sin Vllstedt. lärare Händels fotspår; stycket var i (orgel), V. Wiklund (piano) och Molan sin stil intressant nog. Nyheten som der (violin) utförde Gounods »Ave Vetenskapsakademien. följde, symfoni af L. Glass, var ett Maria». Slutnumret utgjordes af Jo Dec. 12. Konsert af violin, lir Nils verk i nyare stil à la Bruckner. Vackra, sephsons »Islossning» för soli och Ericson. Biträdande: frk. molodiska strofer vexlade i densamma manskör. Körsången klingade präk Valb. Svärdström, hr Gustaf tigt och utfördes med bästa nyansering. Lind. med stormande, dissonerande fortesat ser, men orkesterbehandlingen är in Frk. Walls sång var mycket behaglig. tressant med många verksamma klang Rik hyllning egnades af de talrika Sent omsider bar, efter fru Schjer effekter. Den närvarande komponisten åhörarne åt såväl hr Ullstedt som hans vens tillfrisknande, Wagners »Sigfrid» blef upprepade gånger framkallad af kör och de medverkande. haft sin premiär på k. operan och publiken. Mindre intresserade hr Höe detta inför fylld salong. Publiken berg med Brahms violinkonsert, något följde den lyckade föreställningen med svagt och dunkelt utförd. Slutnumret, vaket intresse, ehuru den tog i an Bizets snillrika, tjusande 2:a Arlesienne- språk en tid fr. kl. 7 till öfver l/s12 suite, satte kronan på verket; särskildt på natten. Ledningen, utförandet, de är menuetten af harpa, flöjt och Saxo Musiknotisep Irån hufvud- korationer och sceneri lemnade föga phon hänförande. Dirigenten fick slut staden och landsorten. öfrigt att önska; hr Henneberg dirige ligen förtjent hyllning af åhörarne. Före afresan gåfvo hrr Glass cch rade. I Sigfrids svåra, lifliga roll var Kgl. teatern. Fröken Ellen Rosen Höeberg en soaré i Vetenskapsakade hr Menzinsky i allo förträfflig, och hr gren, hvilken, som bekant, för omkring miens hörsal. Programmet upptog först Malm som Mime stod honom ej efter. ett år sedan lemnat operettscenen, kom en violinsonat, op. 1, af hr Höeberg, De öfriga medverkande fyllde ock väl mer inom kort att debutera å Operan talangfullt skrifven i nyare, om Sjö sina platser. Af dekorationerna hade i åtskilliga roller. De första bli San- gren erinrande, stil. Vidare bjöds på hr Thorolf Jansson heder, likasom hr tuzza i »På Sicilien», Elisabeth i »Tann- en sonat af Mozart, A-dur, och Beetho Krahé af maskineriet och hr Aug. häuser» samt hufvudrollen i »Aida». Lindberg af regien. Beträffande text vens »Kreutzer-sonat». Hr Glass vi och musik ha vi förut derom redogjort. sade sig som god pianist och ensemble Vid Mazerska kvartettsällskapets si6ta Vi torde vidare få återkomma till det spelare i dessa duetter. Publiken vi årssammanträde fred. 15 d:s utförde märkliga dramats framställning här. sade sig mycket tacksam mot de dan Aulinska kvartetten stråkkvartetter af Den andra af operans Beethoven-kon- ska gästerna. Fr. Berwald i Ess-dur. A. Dvorak i serter har, som ofvan synes, egt rum Dir. Alb. Lindström, den framstå F-dur och af Beethoven i Essdur (barp- med det anförda programmet och un ende orgelspelaren, bade den 26 nov. kvartetten). der hr Järnefelts direktion fått ett vär sin vanliga årskousert i Jakobs kyrka, digt utförande. — På Östermalmstea då han för orgel utförde: Symfoni af Brüssel-stråkkvartetten ger härstädes tern har fru Wiehe Bérény fortsatt Otto Olsson, Norman: »Till Aug. Sö tre konserter den 18, 15 och 17 janu sitt gästspel, senast som M:lle Nitouche dermans minne» (arr. af hr Lindström), ari. Abonnementsbiljetter, gällande till och lockat goda hus. I Hervés ope Heintze: Final ur Orgel-suite och Aug. alla konserterna, komma att blifva till rett ha vi ännu icke haft tillfälle att Lund: Festspel för orgel. Konsertm. gängliga inom närmaste tiden, h var göra hennes bekantskap. L. Zetterqvist biträdde med Adagio ur efter lösbiljetter säljas. Nya Filharmoniska sällskapets opera violinkonsert af R. Liljefors och frk. konsert gafs föl" fullt hus och under Z. Wall samt hr E. Källström med Guilhermine Suggia är namnet på en stort bifall, väl berättigadt så i afse sångnummer. portugisisk konstnärinna på violoncell, SVENSK MUSIKTIDNING. 151 som kommer att ge konsert i Stock Utmärkelse. Koreångaren J. E. Care- teater har bjudit på »Cornevilles kloc holm den 22 januar. lius, som i 30 år varit i operans tjänst, kor», Fredriksbergs teater på -Madame bar tilldelats kunglig medalj i guld. Sherry». Joh. Svendsens och kgl. Musikaliska akademien hade d. I t kapellets konsert d. 17 nov. gafs med d:s ordinarie sammankomst, livarvid, Skara. Stadens nya teater har i bör biträde af fru Aiuo Ackté. Program dä akademiens pieses och vice preset jan af månaden invigts af Rönn met upptog: 1. Mozart: Symfoni, Ess voro hindrade att närvara, ledamoten bladska sällskapet. Den nya byggna dur; 2. Gluck: Aria ur »Alceete » (fru öfverste Christian Lovéa tfeågs att leda den har kostat 70,000 kronor. Ackté) ; 3. Grieg: Variationer för or förhandlingarna. kester (nytt); 4. sånger af Vidal, Fauté, Kronprinsen omvaldes enhälligt till Massenet (fru Ackté); 5. R. Strauss: Från våra grannland. preses. »Till Eulenspiegel». Till vice pre
Svensk Musiktidning. I Musik- och Bokhandeln :
Nordiskt Musikblad. — 26:te årgången. — För hvarje musikaliskt hem, Populär utgifves 1905 efter samma plan som förut, innehållande populär läs ning i Musikaliska ämnen, porträtter med biografier etc. Tidnin gen utkommer två gånger i månaden (utom juli—aug.). Pris 5 kro l'iaiio-Skola nor pr år, lösnummer 25 öre. Prenumeration sker här å Expedi tionen, Kavnmakaregatan (i, 1 tr. ö/v. gården, i bok- och musik- med handeln, « posten och tidningskontor. 1 landsorten bäst à posten. Klaviatur-Tab ell Obs.! Nyttan af en musiktidning för musikbildningen i hemmet torde ej kunna bestridas. Framför dagliga tidningar eger en sådan fördelen nit den förva för noternas snabba inlärande. ras och bildar, så att säga, en musilcliistorisk uppslagsbok. Rätta platsen för ut- Ny lättfattlig undervisningsmetod för gifvandcl af en musiktidning är hufvudstadcn, där musiklifcel är högst och rikast, barn, öfversatt och bearbetad efter utveckladt. Svenslc Musiktidning meddelar ock en kontinuerlig redogörelse för mu- Prof. H. von Bocklet. siklifvel i får hufvndstad, i landsorten samt i Norges, Finlands och Danmarks hut- Hilft. 3 kr., i pappband 3:50, c loth- vildsläder etc., biografier med fina porträtt, instruktiva artiklar, följetonger m. m. band 4 kr. À Svensk Musiktidnings Expedition, s Enkel, praktisk och fullt systema tisk, gående i lagom hastighet och utan Kammakaregatan 6, samt i bok- och hopp från det lättare till det svårare. musikhandeln finnes till salu Presentkort Torde vara den bästa pianoskola vi hittills haft i Sverige En ytterligare förtjänst hos det verkligen vackra ar betet är att bearbetaren förmått göra det så alltigenom svenskt som det värk- SVENSK MUSIKTIDNING ligen är». ti 5 kronor (Gotlands Allehanda) 4 Pianostycken — Barcarole, Ma finnes att tillgå å tidn:s expedition Elkan & Schildfenectits M usikhandel zurka, Cavzonetta, Nenia — af Frans Kammakaregatan 6 28 Drottninggatan 28. J. Hues. Pria 1 kr. samt i bok- och musikhandeln. OBS! Vacker och lämplig S333333333333330S333S3S3ra®g f3 Tonminnen. julklapp. B J. LUDV. OHLSSON| Melodiska Pianostycken. a STOCKHOLM Jubelpolonäs, Can zonetta, Gamla tide*• Valse m ignonne, God nat t! af F r. J. Hues. ä Hamngatan 18 B. $ Prie 1 kr. a jfeikvänner. & Flyglar, Pianinos och Orgelhar- » moniep af de bästa svenska och ut Ö En cello, eu viola samt en violin ländska fab riker i största lager till & finnes till sa!u. Svar torde sändas till billigaste priser under fullkomligt ja »Musikvän», Borås Tidnings kontor, g ansvar för instrumentens bestånd. Flygel Borås. (G. 19436) ö Obs.! Hufvuddepôt för Blùthners & och Rönischs världsberömda (af Östlind & Almqvist) föga OBS. Äldre årgångar 1 Flyglar och Pianinos. begagnad säljes, i anledning af af denna tidning, med eller u tan musikbi dödsfall, till moderat pris Hög laga, erhållas till nedsatt pris endast kon bergsgatan 40, 1 tr. upp. tant â expeditionen. Sleganta Permar J. G. MALMSJÖ, PIANOFABRIK r Kongl. Hofleverantör till Svensk MusihtUtniixj finnas till salu GÖTEBORG uti flera färger. Pris kr. 1,50, hos A. F. Et abk rad 1843 Begagnade I Talr ika intyg från Högbergs bokbindari, David bagares- Instrument ta Den enda svenska Pianofabrik, som vîd | framstående gata N:o 22—24. gas I ut byte. mångfaldiga täflingar alltid erhållit hög musici och Bekväma afbe- sta priset. konstnärer. talnlngsvllkor. GULÜIMIETDA-LJ 'för utmärkta flyglar ocb pianinos» INNEHALL: Göteborg i8gi Malmö iSçô «.A. ensam bland svenska pianofabriker. ^ Stockholm ISç-j Inalles 21 första pris .7tr Två Leonoror i lîeethovens »Fidelio»: Signe Hebbe (med porträtt); Caroline Öst berg (med porträtt . — Prenumerations- anmälan. — Första uppförande afBeetho- vens »Fidelio». -- Om musiken som ut- rycksmedel. Ett litet bidrag till ton Festmarsch Ludwig van Beethoven, konstens estetik, af C-l L. (forts. o. slut). för piano af Musikpressen. — Litteratur — Från Gustaf Häg g. vackert porträtt à kartong, finnes i scenen och konsertsalen. — Musiknotiser Denna vackra och ståtliga marsch tinnes nu att tillgå i godtköpsupp- från hufvudstaden och landsorten, från laga à bok- och musikhandeln à 50 Öre. våra grannland samt från andra land. — SO öre. Hvarjehanda. — Annonser. — Årgångens Svensk Musiktidnings Expedition. Svensk Musiktidnings förlag innehållsförteckning. ••NIÜ
G. C. Gustafsons Boktryckeli, Stockholm, 1905.