Redaktör och utgifvarei NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. l:r 19 o. 20 frans j. h oss. Pris: He'år 5 kr. Lösnummer 25 öre. Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm den 18 Dec. 1905. Annonspris 20 öre pr petitrad. Två Leonoror i Beethovens uiången. Då vi för tjuguett år sedan mera arbetat med privatundervisning i Fidelio. i denna tidning införde hennes poiträtt ofvan anförda ämnen. En mängd af och biografi, yttrades härom : »Henr.es våra svenska sångerskor har af Signe Signe Hebbe. Carolina Östberg. Fidelio är gripande, och hon har vi­ Hebbe fått sin utbildning. Bland sång­ sat sig vara den enda, som på vår eleverna må nämnas fru Norrie och 'yligen har Beethovens odöd­ operascen kunnat hålla detta Beetho­ fru Hellström, bland dem som åtnju­ liga, enda opera »Fidelio» vens mästerverk uppe». En värdig tit hennes undervisning i plastik och gått öfver kg], teaterns efterträd ejska har hon, som vi veta, rollinöfning särskildt Vendela Anders­ scen till firande af dess haft i fru Caroline Ostberg. son, Mathilda Jungstedt, Lina Ed­ hundraårsdag. Detta ger Det var d. 14 feb'Uan i år tjugu- ström; de nämnda »åntjTsknrna hafva oss anledning att fästa vår uppmärk­ sex år Sfdan fröken Signe Hebie så­ äfven i sistnämnda ämnen vant hun­ samhet vid de båda svenska konst- som Margareta i Gounods »Fausr» tog net. elever. Listan på dessa skulle vi närinnor, som nästan ensamt hos oss afsked af scenen, och sedan dess har ej här ha utrymme att anföra, och representerat hjältinnorna i operan, och hon icke verkat som utöfvande konst­ namnen pä alla mera framstående känna detta på ett sätt, som knappast kan öf- när. I stället har hon till senaste tid vi icke. Några biografiska notiser om verträffas. egnat sig åt undervisning i sång efter fröken Hebbe och hennes konstnärliga Årtionden ha förflutit sedan Signe den italienska sångmetoden, i plastik verksamhet låta vi här åtfölja hennes Hebbe framträdde på den gamla opera­ och inöfning af roller. För läDgre porträtt. scenen såsom Leonora-Fidelio, men ett tid tillbaka anstäld såsom lärarinna i Signe Amanda Georgina Hebbe angenämt minne deraf lefver ännu hos sång vid konservatoriet har hon seder­ är född den 30 juli 1837 på Näsbyholm i Signe Hebbe. Carolina Östberg. 14« SVENSK MUSIKTIDNING. Jönköpings län, dotter af den litteräre nada», Irene i »Belisario», Amelie och toar höra för öfrigt Elvira i »Don häradshöfdingen Gustaf Clemens Hebbe Oscaro i »Ballo in Maschera», Myrrha Juan», »Ernani» och »Den stumma», och hans maka, den bekanta författar­ i »Sardanapale», Kunig linda i »Hans Nattens Drottning i »Trollflöjten», Nor­ innan Vendela H., f. Åstrand. Vid Sachs», Romeo i Vaccais »Romeo och ma, Aida, Marie i »Regementets dot­ några års ålder kom hon till hufvud- Julia» m. fl. roller, hvilka bon. mo ter», Elisabeth i »Tannhäuser» och Kisa staden med sin moder, som der tog dersmålet oberäknadt, utfört på tre i »Lohengrin , Margareta i »Hugenot­ sin bostad, och hennes tidigt visade eller fyra språk. I konsertsalen har terna», Margareta o. Helena i »Mefi- sånganlag utbildades der först af Isi­ konstnärinnan dessutom ofta låtit höra stofeles», Grefrinnan i »Figaros bröl­ dor Dannström. Hon reste sedan till sig. lop», Martha, Jessonda, Ginconda, Isa­ Berlin, der hon blef elev vid konser- Fröken Hebbe har äfven uppträdt bella i »Robert», Constance i »Ealeve- vatoriet, men lemnade detta för att som författarinna och korrespondent ringens, Leonora i »Trubaduren». På ytterligare och hufvudsakligen utbilda till flera tidningar. Sedan 1869 är hon senare år har fru Östberg haft nya sig vid Pariskonservatoriet för lärare ledamot af Musikaliska Akademien. partier såsom Constance i »Vattendra­ sådana som Masset (sång), Levasseur garen», Bertha i »Profeten», Alice (dramatik) och Elie (mimik och pla­ Carolina Östberg. Ford i Verdis »Falstaff», Saga i »Svea stik). Vid en täflan i konservatoriet Det var den 8 dec. 1888 som fru galdrar» och Estrella i Beiwalds opera, erhöll hon ett första pris för sång och Östberg första gången framträdde j å hvarjemte hon som Sieglinde i »Val- dramatisk talang. Från 1862 började vår operascen som Leonora i »Fidelio», kyrian» uppträdt äfven på vår opera­ hon framgångsrikt uppträda som opera­ och allt sedan har hon innehaft denna scen och firat en stor triumf. sångerska på utländska teatrar, i Mann­ roll så ofta operan gifvits. Om utfö­ Hösten 1904 lemnade fru Östberg heim, Wien, Berlin, Paris,Lyon, Genève, randets förträfflighet har publikens operan, på samma gång som hr Lund- Palermo, Warschau, i de skandinaviska hyllning och kritikens beröm gifvit qnist, men lyckligtvis icke såsom han hufvudstäderna och i Finland o.s.v. Här tydligt vittnesbörd. med afsked derifrån. Efter en med i Stockholm har hon på längre eller kor­ Efter fru Östbergs 25-årsjubileum honom företagen vidsträckt konsert­ tare tid varit anstäld vid operan under som operasångerska 1898 förekom i turné i hemlandet återvände konstnär- åren 1804—66, 18(58,1870—73, 18/6, denna tidning hennes porträtt och bio­ rinnan till den kungliga scenen och | 1878—79. I Kristiania var hon un­ grafi. En reproduktion deraf vilja vi blef då, sistl. 29 sept, uppträdande i sin der åren 1874 —77, då norska operan nu meddela. glansroll som Elvira i »Don Juan», der var i sitt flor, en af dess förnäm­ Carolina Östberg är född i Stock­ varmt välkomnad af publiken. sta stödjepelare. holm d. 17 maj 1853, dotter af en Fru Östbergs ännu stora och vackra Signe Hebbes röst kunde ej räknas fältskär. Hennes stora musikaliska an­ stämma samt konstnärliga sång, sär- till de stora på scenen, men var af lag föranledde att hon vid 16 års ål­ skildt i koloraturpartier, gör henne till sympatisk klangfärg och på det om­ der intogs som elev vid musikkonser- en artist, som vi i det längsta vilja sorgsfullaste utbildad, beträffande såväl vatoriet. D. 15 dec. 1873 debuterade behålla vid vår opera. Vi kunna till- koloratur som särdeles frasering och hon på kgl. teatern såsom Anna i »Fii- lägga att fru Östberg 1897 blef vald klangskiftning. Som dramatisk skåde­ skytten» med stor framgång. Följande till ledamot af Musikaliska akademien. spelerska stod hon m ycket högt. Skulle år vann hon en ännu större såsom man emot henne såsom sådan ha nå­ Carlo Bronchi i »Hälften livar». Un­ —— got att anmärka, så är det, som en der tre års anställning vid operan ut­ hennes biograf säger, att hon skattade förde hon bl. a. Roxina i »Barberaren», något för mycket åt det franska ma­ Inez i »Afrikanskan», Susanna i »Fi­ neret med dess förkärlek för våld­ garos bröllop», Papagena, Betli, i »Alp­ Prenumerations-Anmälan. samma effekter och kontraster och öf- hyddan», Zerlina i »Fra Diavolo», verdrifvet betonande af det plastiska Henriette i »Muraren», Adina i »Kär­ elementet, ett fel, 6om emellertid ej leksdrycken» och Fru Ström i »Muntra SVENSK MUSIKTIDNING spörjes hos hennes elever, hvilka bära fruarna». Hon lemnade operan, då vittne om den bästa ledning. hon 1878 gifte sig med grosshandla­ upplefver sin 26:te årgång 1906 Af roller, i hvilka Signe Hebbe sär- ren Horwitz, men uppträdde redan skildt utmärkte »ig, kunna framhållas, året derpå såsom Boccaccio på Nya och anbefaller sig i våra musikvän­ utom Leonora i »Fidelio», Valentine i teatern, der hon ända till 1885 med ners åtanke. Behofvet äfven i vårt »Hugenotterna», Selika i »Afrikan­ stor framgång utförde en mängd ope- land af en musiktidning, tillgodoseen­ skan», Margareta i »Faust», Mignon rettroler, såsom Rosenkind, Serpolette i och Lalla Rookh, hvilka tre sistnämnda »Cornevilles klockor», Violetta i »Lu­ de den allmänna musikbildningen — hon i Paris instuderade för sjelfva stiga kriget», Madame burart etc., och ej endast fackmusici af lägre eller komponisterna. Mångsidigheten och hade äfven högre uppgifter, såsom rikedomen i hennes operaverksamhet Olympia-Antonia i 'Hoffmans äfventyr» högre ordning — är oomtvistligt, och finner man af följande roller på hen­ och Zerlina i »Teaterdirektören». Ar att dec plan, efter hvilken Syensk nes repertoar, utom de redan nämnda: 1880 gästade hon Köpenhamn och 1882 Musiktidning är redigerad, tillgodoser Alice i »Robert», Violetta i »Den vil- sjöng hon som medlem af Neumanns seförda», Julia i »Romeo och Julia», wagnertrupp i Amsterdam, Bryssel etc. d?tta behof — nämligen af en populär- ! Carmen, Aida, Semiramis, Beatrice di Sieglinde i » Vulkyrian» ; 1885 gästade instrnktiv mus ktidning för den musi­ Tenda, Chérubin och Susanna i »Fi­ hon Norge och 1886 Göteborg samt garos bröllop», Marie i »Regementets lät höra sig i Stockholm på Södra tea­ kaliska allmänheten — tycks bevisas dotter», Agatha i »Friskytten», Elsa i tern. Sistnämnda år fastades hon å där af, att ingen annan tidning för mu­ » Lohengrin», Irma i »Muraren», Kly- nyo vid operan, dit hon verkligt var sik så länge existerat i vårt land eller temnestra i»Iphigenia i Aulis», Pamina efterlängtad af dess publik. Det var i »Trollflöjten», Rachel i »Judinnan», d. 19 oktober då fru Östberg som ens i den skandinaviska norden. Svensk Leonora i »Trubaduren», Donna Anna, Agatha i Friskytten åter uppträdde Musiktidning har ej gjort till sin upp­ Elvira och Zerlina i »Don Juan», på den kungliga scenen, hvilken hon Lucretia och Orsino i »Lucretia Bor­ sedan tillhörde till 1893, då hon gjorde gift att hos allmänheten söka tillfreds­ gia», Leonora i »Favoriten», Adalgisa en årslång konsertturné i Amerika. ställa ett begär efter blott pikanterier i »Norma», Mathilda i »Wilhelm Efter hemkomsten uppträdde hon och rafflande kritiker; den har ställt Teil», Bertha i »Profeten» samt dess­ först den 20 augusti 1894 som Rezia utom Qabrielle i »Nattlägret i Gra­ i »Oberon». Till hennes stora reper­ sin uppgift högre, afseende att tillgo- SVENSK MUSIKTIDNING. 147 dose så väl vår konsthistoria genom att de som icke vidare önska erhålla opera till teatern och lofvade honom kontinuerliga uppgifter om operaverk­ tidningen ville tillkännagifva detta åt tillbörligt honorar samt fri bostad i teaterbyggnaden under den tid han var samheten och konsertväsendet i huf- budet eller å tidningsexpeditionen före sysselsatt med komponerandet.