DOCSLIB.ORG

Teater Vid Wendela Hebbes Hus I Södertälje 18 Juli - 12 Augusti

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Teater Vid Wendela Hebbes Hus I Södertälje 18 Juli - 12 Augusti wendelas vänner nr Välkommen på sommar- teater vid Wendela Hebbes hus i Södertälje 18 juli - 12 augusti Var så god Här är din programtidning spelschema och priser sista sidan i detta nummer intervjuer med författaren, skådespelarna och regissören, artiklar om wendela och signe hebbe, släkttavla, kärlek på sicilianska, en biskops förförelsetaktik mm pris kr 30:- välkommen till sommarteater vid innehåll wendela hebbes hus PROVET Av i södertälje Medverkande BJÖRN RUNEBORG 3 När Signe Hebbe en gång visade upp sin stortå på Tälje siminrättning blev det - åtminstone om man får bakgrunden med signe hebbes karriär Urpremiär den 18 juli 2001 4 vid Wendela Hebbes Hus i Södertälje tro henne själv på nedanstående teckning - sensation och folkvandring till föremålet. Vi som arrangerar Signe får brev från pietro denna sommarteaterföreställning hoppas naturligtvis 5 Skådespelare på folkvandring också i sommar till Wendela Heb- Wendela Hebbe: bes Hus. Engagemanget och arbetsglädjen hos alla en teaterpjäs värker ut 6 BERIT CARLBERG inblandade har varit överväldigande. Vi tackar för ett Sven Erik Rönnby intervjuar Björn Runeborg berikande samarbete och kan bara hoppas att vädrets Signe Hebbe: makter skall vara på vår sida i sommar. kvinnor med stark integritet TOVE NILSSON 8 Pietro Muratori och Esaias Tegnér: Bidragsgivare, sponsorer och annonsörer har gett Berit Carlberg intervjuar Michael Cocke BJÖRN WAHLBERG projektet en acceptabel stadga. Vi tackar också alla dessa varmt för stödet. på egna ben - precis som wendela 10 Ami Lönnroth intervjuar Berit Carlberg Regi:MICHAEL COCKE Producent: ELSIE PETRÉN Så återstår bara för oss arrangörer att önska alla en lite släkthistoria kring wendela 12 trevlig föreställning och god läsning. och signe Scenografi och kostym: ERIKA LARSSON Mask och peruk: SOFIA RANOW att ge varandra utrymme - en evig Teatertekniker: MOA NYMAN 14 konflikt Regiassistent: NIKLAS WIKLUND Per Eric Mattsson Anneli Wikström Wendelas Vänner ABF Södertälje-Nykvarn Pjäsens kärlekspar reflekterar. Av Ami Lönnroth Foto affisch: MARTIN RUNEBORG Layout av affisch: JONAS HOLMBERG Första sidan ”Jag är själv till hela min person 16 Notslingan överst är de första tecknen i det musikstycke - ”ett för mycket och för litet´” Redigering och layout av folder och programtidning: Wendelas mörka lockar - som Carl Jonas Love Almqvist PER ERIC MATTSSON och SVEN ERIK RÖNNBY tillägnade sin journalistkollega Wendela Hebbe. Ebba Witt-Brattström om Wendela Teateraffischen med skådespelarna och Wendelas Hus i Snickare: STEPHAN RUNQUIST OCH HENRIK OTTERBRANDT bakgrunden har layoutats av Jonas Holmberg. Originalet En biskops förförelsetaktik 18 är i färg. WendelAvisan är normalt medlemstidning för Wendelas Kärlek på sicilianska Vänner, men har för detta tillfälle skiftat gestalt till 20 programtidning. Om Wendelas Vänner och hur man blir medlem kan läsas på sidan 23. Intervju med Giovanni Impellizzeri. Sven Erik Rönnby 1800-talsresenärens vedermödor 21 Stor sensation i Tälje siminrättning vid åsynen av Signe Hebbes tapiserade (eg bildmönstrade) stortå - nöjaktig förklaring å ägarinnans sida över fenomenet, varav framgick, att min tiptop-old-mor varit negress, vilken stamhärledning vållat abnormiteten, som å respektive avkomlingar i nästa släktled antagligen kommer att inskränka sig till lill-tån. - Teckning och text av Signe Hebbe.Införd i tidningen Idun. 22£ PROVET Av BJÖRN RUNEBORG Urpremiär den 18 juli 2001 vid Wendela Hebbes Hus i Södertälje Skådespelare Wendela Hebbe: BERIT CARLBERG Signe Hebbe: TOVE NILSSON Pietro Muratori och Esaias Tegnér: BJÖRN WAHLBERG Regi:MICHAEL COCKE Producent: ELSIE PETRÉN Scenografi och kostym: ERIKA LARSSON Mask och peruk: SOFIA RANOW Teatertekniker: MOA NYMAN Regiassistent: NIKLAS WIKLUND Foto affisch: MARTIN RUNEBORG Layout av affisch: JONAS HOLMBERG Redigering och layout av folder och programtidning: PER ERIC MATTSSON och SVEN ERIK RÖNNBY Snickare: STEPHAN RUNQUIST OCH HENRIK OTTERBRANDT Arrangörer Wendelas Vänner och SÖDERTÄLJE - NYKVARN Våra sponsorer, bidragsgivare och annonsörer AstraZeneca, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, HSB, Pär Stenberg, Stockholms Läns Landsting, Södertälje Kommun, Telge Energi och Telgebostäder har sponsrat med penningbelopp. Printgraf bekostade tryckningen av en folder och Kringeloffset tryckningen av extraupplagan av denna programtidning. För scenuppbyggnaden har Skanska bidragit med snickare, Fredells och Södertälje Trävaror med virke till scen, Södertälje Elektriska med elutrustning och Söder- tälje Färghandel med färg. Lundqvist Reklam har sponsrat skyltar. Länstidningen Södertälje bidrar med annonser i LT. Aftonbladet och Natur och Kultur har köpt annonser i denna tidning. Musikteatergruppen Oktober har bidragit med ljusteknik och repetitionslokaler och Erstagården för lån av repetitionlokal i Nacka. 3 22£ Bakgrunden När Wendela och Signe Hebbe flyttade till Snäckviken och Södertälje 1863 hade Signe strax dessförinnan debuterat som operasång- er-ska 25 år gammal. Hon hade ovanliga personliga egenskaper. På många verkade hon originell och osvensk, livlig i både kroppsrö- relser, tankar och temperament. Hon hade fått en gedigen utbildning utomlands, bekostad av ”stafar” Lars Johan Hierta. Signe gick i bräschen för mer realistiska framställningsi- deal än som var vanligt på den tiden. Under femton år sjöng hon på Stockholmsoperan och dessemellan i Warszawa, Paris, Genève, Milano, Köpenhamn och Christiania(Oslo). Kritiken beskrev, oftast översvallande och med stor förundran, hennes annorlunda kvin- nogestaltning. Så fick hon 1869 engagemang på Teatro Belli- ni i Palermo dels för rollen som Margareta i Faust dels för roller med italiensk repertoar (Bellini, Donizetti, Verdi). Teaterförhållan- dena var ”otrevliga”. Trots kontrakt fick hon inte ut något gage och anlitade en advokat, som hette Pietro Muratori. De träffades första gången på juldagen 1869. Kärlek uppstod Ovan. Signe Hebbe som Margareta i Gounods opera Faust. Rollen var en av hennes mest uppskattade, instuderad för Gounod själv. omgående och förlovning ingicks i februari. Hon spelade den 29 gånger på Stockholmsoperan och dessutom i Wen-dela ”reste huvudstupa till Palermo” Warszawa, Christiania och Helsingfors samt vid flera konserter i för att beskåda fästmannen, som visade sig Europa. vara en ”utmärkt man, en vän till Garibaldi, Nedan. Interiör från Signes rum i Wendela Hebbes Hus med bl a advokat av stort inflytande och anseende i spinnrocken i ädelträ, som hon fick av målaren Georg von Rosen att användas i Margaretarollen. Denna liksom tavlan - ett Signeporträtt Palermo”. Efter brevkontakt med Hierta god- av konstnären Adelaide Leuhusen - har deponerats av Musikmuseet kändes fästmannen. Denne bekostade sedan i Stockholm. Faktauppgifterna på denna sida är hämtade från Inga turistresa i Italien för Wendela och Signe, Lewenhaupts doktorsavhandling om Signe (Sthlm 1988) och från innan de for hem igen. Bröllop skulle stånda intervju med Inga. i Paris till hösten. Emellertid uppstod komplikationer. Fransk- tyska kriget försvårade kommunikationer och fästmannen skrev flera brev som innehöll äktenskapshinder. Hans velande försinkade Signes karriär avsevärt. På hösten 1871 tyck- tes det emellertid ordna sig. Signe beställer dyrbar bröllopsutstyrsel och reser till Paris. Men fästmannen kommer inte. Han urskuldar sig med att han varit svårt malariasjuk och bönfaller Signe att komma till Neapel. Hon vägrar och slår upp förlovningen. 44£ Ma cara Sine Mia amatissima Sine Gentilissima Mia amata Sine Mia cara Sine ag mår bättre men läkaren förbjuder mig Jatt gå ut. Men så fort jag går ut går jag till dig. I går var första kvällen jag tvangs avstå från att komma till dig. Förbannade väder som gjorde mig sjuk. Huvudvärken skulle minska om jag vore med dig. Fast- signe får brev från naglad vid sängen. I dag skall jag ta de kyssar jag inte fick igår. Älska mig som jag pietro älskar dig så blir vi lyckliga hela livet. (3 april 1870) Breven från Muratori, finns på Musikmuseet i Stockholm. går fick jag ditt dyrbara brev, väntade Översättning från italienska av A. Rundquist. Signes brev är I det oroligt. Kysste brevet. Underbart inte bevarade. Karikatyren ovan är gjord av Signe, dock utan veta sig älskad. Gott att din överfart inte brevepiteten, som är Pietros. Han skrev Sine inte Signe. var svår. Du har nog fått mitt telegram till Genua om mig. Jag följer dina råd om min hälsa, den och mitt liv tillhör dig.(6 maj oppas din mor mår bra, kyss henne. om jag inte kan få njuta av dina magnifika 1870) HJag älskar och vördar henne. Hon har och verkningsfulla kostymer så skicka mig ett löfte till mig att hålla. Adjö min Sine, tänk åtminstone ditt porträtt så att jag kan få revpapperet visar den lidna sorgen. på din Pietro. Ge mig en kyss och sedan en betrakta dig, kyssa dig.(2 november 1870) Igår natt dog min bror efter fruktans- B till...(5 juli 1870) värda plågor. I dag kan jag knappt skriva. Kyss mig - jag älskar dig för evigt. (16 maj ed ledsnad erhöll jag nyheten om din ur mår din goda och förträffliga mor? 1870) Mmors sjukdom. Hoppas hon nu är HGe henne från mig de uppriktigaste återställd. Ack att jag hade fått distrahera välgångsönskningar från ett hjärta som är ar din mor rest? Är du ensam? Har du henne med pladder och kyssa och smeka helt och hållet tillgivet och tacksamt... Jag fått engagemang i Paris? Paris kom- H henne. Hur kärt är mig hennes porträtt, hur älskar din mor som min mor. Kyss henne mer mig att darra för dig. Det är en kultive- är icke i detta ansikte inskriven kvinnans från mig. Din för livet.(14 jan 1871) rad stad - inte barbarisk
Load more

Recommended publications
  • Gudomlig, Ingenting Mindre Än Gudomlig!"
    "GUDOMLIG, INGENTING MINDRE ÄN GUDOMLIG!" Hélène Ohlsson "Gudomlig, ingenting mindre än gudomlig!" Skådespelerskan Ellen Hartmans iscensättningar på scen och i offentlighet Hélène Ohlsson ©Hélène Ohlsson, Stockholms universitet 2018 ISBN tryckt 978-91-7797-284-6 ISBN PDF 978-91-7797-285-3 Tryckeri: Universitetsservice US-AB, Stockholm 2018 Distributör: Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet Tillägnad Kate Larson, författare och filosof I kärleksfullt minne av mina föräldrar Alf G. Ohlsson (1926–2005) Gunvor Berggren Ohlsson (1924-2012) Tack! jag och min bästa väninna Kate Larson träffades under skolåren och slöt en pakt. Under vårt vuxenblivande utformade vi en livsstrategi där skapande och bildning var huvudingredienser. Konst och humaniora var ett äventyr som vi var manade att ge oss ut på. jag är tacksam för privilegiet att ha haft Kate vid min sida när jag växte upp. I min forskning har jag undersökt teman som jag funderade på redan som ung kvinna, men utan Kate som samtalspartner under åren hade knappast denna avhandling blivit skriven. Frågan är om jag ens hade hittat till universitetet? Kate har under mitt avhandlingsarbete med klokhet, stränghet och humor hjälpt mig att hantera frustration, självömkan och högmod. Tack för att du är min vän! jag är skyldig båda mina handledare, Tiina Rosenberg och Karin Helander, stort tack. Deras engagemang, ledning och generositet överträffar alla mina föreställningar om vad idealt handledarskap kan innebära. Dessutom är de begåvade med omtanke, humor och esprit, vilket många gånger har underlättat mitt arbete som doktorand. Tack, Tiina och Karin, ni är för evigt mina hjältinnor och förebilder! Tack också till Willmar Sauter som var handledare för min magister- och masteruppsats.
    [Show full text]
  • Svensk Musiktidning (1880-1913) Copyright © 2001 RIPM Consortium Ltd Répertoire International De La Presse Musicale (
    Introduction to: Kirsti Grinde, Svensk musiktidning (1880-1913) Copyright © 2001 RIPM Consortium Ltd Répertoire international de la presse musicale (www.ripm.org) Svensk musiktidning Svensk musiktidning [Swedish music journal], the most important and longest running nineteenth-century Swedish music periodical, was published in Stockholm from 1 January 1880 to 1 May 1913. The journal was initially titled Necken: svensk musiktidning. 1 In the 15 December 1880 issue, the journal's editor Alfred Lundgren announced that he was too busy to carry on, and passed the periodical on to the music publishing company Huss & Beer. The publication then continued under the name Svensk musiktidning. 2 The journal produced twenty-four issues annually through 1883; these appeared at the beginning and in the middle of each month. From 1884 the number of issues was reduced to twenty, with no issues being published during July and August, the "dead season." In 1899 the two June issues were printed as a do.uble issue. This arrangement continued until 1902, when the double issue became the last issue of the year. The unexpected death of the editor Frans Huss in March 1912 resulted in a gap in the journal's publication until 1 September when a double issue appeared. In a note to the readers the new editor, Gunnar Norlen, promised to publish a complete volume. To fulfill his promise Norlen then produced five issues and complet~d the volume with a quadruple issue. During the spring of 1913 Svensk musiktidning appeared irregularly and finally ceased publication after printing a double issue, no. 7/8.
    [Show full text]
  • L:R 19 O. 20 Frans J. H Oss. NORDISKT MUSIKBLAD
    Redaktör och utgifvarei NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kammakaregatan 6. l:r 19 o. 20 frans j. h oss. Pris: He'år 5 kr. Lösnummer 25 öre. Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm den 18 Dec. 1905. Annonspris 20 öre pr petitrad. Två Leonoror i Beethovens uiången. Då vi för tjuguett år sedan mera arbetat med privatundervisning i Fidelio. i denna tidning införde hennes poiträtt ofvan anförda ämnen. En mängd af och biografi, yttrades härom : »Henr.es våra svenska sångerskor har af Signe Signe Hebbe. Carolina Östberg. Fidelio är gripande, och hon har vi­ Hebbe fått sin utbildning. Bland sång­ sat sig vara den enda, som på vår eleverna må nämnas fru Norrie och 'yligen har Beethovens odöd­ operascen kunnat hålla detta Beetho­ fru Hellström, bland dem som åtnju­ liga, enda opera »Fidelio» vens mästerverk uppe». En värdig tit hennes undervisning i plastik och gått öfver kg], teaterns efterträd ejska har hon, som vi veta, rollinöfning särskildt Vendela Anders­ scen till firande af dess haft i fru Caroline Ostberg. son, Mathilda Jungstedt, Lina Ed­ hundraårsdag. Detta ger Det var d. 14 feb'Uan i år tjugu- ström; de nämnda »åntjTsknrna hafva oss anledning att fästa vår uppmärk­ sex år Sfdan fröken Signe Hebie så­ äfven i sistnämnda ämnen vant hun­ samhet vid de båda svenska konst- som Margareta i Gounods »Fausr» tog net. elever. Listan på dessa skulle vi närinnor, som nästan ensamt hos oss afsked af scenen, och sedan dess har ej här ha utrymme att anföra, och representerat hjältinnorna i operan, och hon icke verkat som utöfvande konst­ namnen pä alla mera framstående känna detta på ett sätt, som knappast kan öf- när.
    [Show full text]
  • Journal Fnthpsy Number 33 Spring 1981
    NUMBERJOURNAL FORANTHROPOSOPHY 33 SPRING 1981 ISSN 0021-8235 Anthroposophy itself must become like an inner festival of Resurrection for the human soul. It must bring an Easter mood into man’s world-conception. Rudolf Steiner From Festivals and the Mysteries, April 19, 1924 STAFF: Christy Barnes, Editor, Jeanne Bergen, Sandra Sherman, Editorial Assistants; Janet Hutchinson, Subscriptions. Published twice a year by the Anthroposophical Society in America. Sub­ scriptions $6.00 per year. Back numbers may be obtained upon request from Journal for Anthroposophy, 211 Madison Avenue, New York, N.Y. 10016. Title Design by Walter Roggenkamp. Vignette by Van James. Journal for Anthroposophy, Number 33, Spring, 1981 © 1981, The Anthroposophical Society in America, Inc. CONTENTS EASTER THEMES To Awaken through Courage Friedrich Hiebel 3 Forgiving Georg K uehlewind 5 Novalis and the Easter Thought Christopher Bamford 15 Fragments Novalis 23, 68 The Self-Chastisement of a Derelict, a short-story Albert Steffen 25 The Mysteries of the Black Sea Lona Trueding 34 The Guardian Spirit of Research into Destiny Friedrich Hiebel 39 MUSIC The Life and Work of Valborg Werbeck-Svaerdstroem J uergen Schriefer 43 Thoughts on the Work of Valborg Werbeck-Svaerdstro e m J u e r g e n Schriefer 51 Thoughts on Singing, Aphorisms Rudolf Steiner, Karl Gebert 58 Gracia Ricardo Hilda Deighton, Gina Palermo 59 The Singer as Instrument Theodora Richards 69 POEMS Lines on Easter John Scotus Eriugena 13 Persephone; Here is a Wonder William Ward 24, 92 Easter, The Song of Awakening Man Arvia Ege 32 The Very Heart of Heaven Rex Raab 38 Argolis, St.
    [Show full text]
  • Sibelius!Academy
    Traces' of' Performance:' Opera,' Music' Theatre,' and$Theatre$Music$in$the$Long$19th#Century! Programme(Committee:(Professor(Anne(Sivuoja5Kauppala((Sibelius(Academy),(( Dr.(Owe(Ander((the(University(of(Stockholm),(Dr.(Ulla5Britta(Broman5Kananen(( (Sibelius(Academy),(and(Dr.(Jens(Hesselager((Copenhagen(University).( Table&of&contents& Conference!Program! !! 4! ! Abstracts(of(Keynotes( ( Göran!Gademan! ! 8! ! ! Hilary!Poriss! ! 8! Tiina!Rosenberg! ! 10! Abstracts(of(lecturers( ( ( Owe!Ander! ! 13! UllaABritta!BromanAKananen! 14! Susana!Egea!Ruiz! ! 16! Pekka!Gronow! ! 18! Jens!Hesselager! ! 19! Sarah!Hibberd! ! 21! Hannele!Ketomäki! ! 23! ! Martin!Knust! ! 25! Seija!Lappalainen! ! 27! Katrin!Losleben! ! 29! Cesar!Octavio!Moreno!Zayas! 31! Pentti!Paavolainen! ! 33! Astrid!Von!Rosen! ! 34! ! Clair!Rowden! ! 36! ! Kristina!Selén! ! 38! Anne!SiVuojaAKauppala! 40! Göran!Tegnér! ! 42! Svetlana!Toivakka! ! 44! Panel( Randi!Margrete!SelVik,!! 45! Elizabeth!SVarstad,!!! Cecilie!Louise!Macé!Stensrud,!! Ellen!Karoline!GjerVan! ! Call!of!Papers! ! 49! Conference!locations! ! 51( ! ! ! 3! ! Traces'of'Performance:'Opera,'Music'Theatre,' and$Theatre$Music$in$the$Long$19th$Century! Wednesday&11&December&at&the&Ackté&Hall&(4th&Floor)& ! 10–11!am!!Welcoming(by!professor!Anne!SiVuojaAKauppala! ! Keynote(( Tiina(Rosenberg,!Rector!of!the!UniVersity!of!the!Arts,!Helsinki! ! ! ReVisiting!19th!Century!Opera! Reflections!on!Memory,!Disappearance,!and!Historiography! ! 11!am!!! Coffee(! ! 11.30–!((( Reconstructing(scenographies,!! 1.30!pm! ! Chair!Martin!Knust!
    [Show full text]
  • Hur Lät Jenny Lind, Christina Nilsson Och Signe Hebbe?
    Hur lät Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? En studie av sångskolor och röstideal under 1800-talet Elisabeth Hellström C-uppsats 2007 Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Hur lät Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? En studie av sångskolor och röstideal under 1800-talet Elisabeth Hellström C-uppsats vårterminen 2007 Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Handledare: Lars Berglund Abstract Elisabeth Hellström: Hur lät Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? En studie av sångskolor och röstideal under 1800-talet. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60p. 2007 The aim of this essay is to, with starting point in the Garcia- and Lamperti-schools, describe the voice ideals of the 19th century, and how it may have sounded. To exemplify the last- mentioned have I studied the voices of the three singers Jenny Lind, Christina Nilsson and Signe Hebbe (there are no recordings of any of them). The essay contains two major parts. In the first I describe the technique of the Garcia- and Lamperti-schools and their views on registers, vibrato and messa di voce, ending with a summarizing analysis of 19th century vocal ideals. In the second part I go through the carriers of Jenny Lind, Christina Nilsson and Signe Hebbe; their vocal training, teachers and important roles, and analyse their voices. The analyses are based on the vocal technique they used, and opinions from contemporary critics. The conclusions I have made are that 19th century singers sang with a straight tone, without vibrato, because of the stroke of the glottis, and dark vowels down in the throat.
    [Show full text]
  • Suomen Musiikkitiede 100 Vuotta: Juhlasymposiumin Satoa
    Suomen musiikkitiede 100 vuotta: juhlasymposiumin satoa Finnish music research 100 years: proceedings of the celebrational symposium Toimittanut / Edited by Anna-Elena Pääkkölä Suomen musiikkitiede 100 vuotta: juhlasymposiumin satoa Finnish music research 100 years: proceedings of the celebration symposium Suomen musiikkitieteellinen seura ry, Helsinki, 2012 © Suomen musiikkitieteellinen seura ry. ja kirjoittajat Taitto: Anna-Elena Pääkkölä Toimituskunta: Suomen musiikkitieteellisen seuran hallitus 2011 Juha Torvinen, pj (TY), John Richardson, vpj (TY), Päivi-Sisko Eerola (JY), Olli Heikkinen (TaY), Vesa Kurkela (SibA), Markus Mantere (SibA), Ari Poutiainen (HY), Tuire Ranta-Meyer (Metropolia), Helena Tyrväinen (HY) 1 Suomen musiikkitiede 100 vuotta: juhlasymposiumin satoa Finnish music research 100 years: proceedings of the celebration symposium Sisällys Esipuhe 4 James Andean Musical and Narrative Qualities in Acousmatic Music 6 Ulla-Britta Broman-Kananen Emilie Mechelin och Emma Engdahl: inhemska operaprimadonnor på Nya Teatern i Helsingfors 13 Jorma Hannikainen Germaaniset ja romaaniset piirteet varhaisissa suomenkielisissä kirkkolauluissa 21 Assi Karttunen Iholle maalattu taulu – retoriikan actio ranskalaisessa 1700-luvun laulumusiikissa 33 Heidi Korhonen-Björkman Performance as a Resource of Music Analysis 41 Martti Laitinen Kohti uutta Ilmari Krohnin teosluetteloa – lähteenä säveltäjän omatekoiset luettelot 49 Kai Lassfolk Erkki Kurenniemen elektroakustisten sävellysten sointimaailma 58 Heidi-Maria Lehtonen Kielen pitkittäisten
    [Show full text]
  • Pdf För Tidskrift För Tidig Musik 2018
    !1 OPERASÅNG PÅ SVENSKA en studie i de svenska sångskolornas utvecklingshistoria FÖRORD APRIL 2018 Hösten 1978 släpptes den s.k. »Guldboxen« efter mer än tio års förberedelser. Det var branschfolkets benämning på en guldfärgad papplåda märkt »Opera på Stockholmsoperan« och som innehöll nio stora vinylskivor samt ett tjockt, rött och välmatat skivhäfte i samma storlek (HMV-katalognummer 153-35350-58). Ursprungligen var det tänkt att LP-boxen skulle publiceras 1973, när Kungliga Teatern fyllde tvåhundra år. Det femåriga dröjsmålet hade flera orsaker, inte minst ekonomiska. Förutom svårigheten att få tag på representativa inspelningar tillkom huvudfrågan hur materialet skulle göras njutbart för normala skivköpare. Hur skulle en ovan lyssnare reagera som äntligen fick höra en legendarisk sångare om vilken tidigare bara funnits att läsa överord från sedan länge avlidna beundrare? Exempelvis buffabasen Herman Brag, som på sin tid var ett stort namn i Salzburg men som visade sig ganska förfärlig att höra på skiva. Eller tenorbarytonen Carl- Fredrik Lundqvist, vars röst som i ett nutida öra tycktes rå och oslipad men som för hans publik i gamla operahuset hade representerat skönaste sångkultur. Det krävdes alltså en ny sorts musikpedagogik för att förklara den obehagliga 1800- talssångens upphov och målsättning, och det var i detta syfte jag sommaren 1976 skrev följande essä om de svenska sångskolornas historia som publicerades i albumet. Idag fyrtio år senare, när de flesta guldboxar har drunknat i historiens svarta sopsäck, kan den kanske komma till användning igen. Den äldste bevarade artistens födelseår sätter alltid en bortre gräns, som ej kan överskridas. För svensk opera är nyckelåret 1841 då den ovan nämnde Carl-Fredrik Lundqvist alias Lunkan kom till världen.
    [Show full text]
  • Operaonthemove.Pdf
    Opera on the Move in the Nordic Countries during the Long 19th Century Anne Sivuoja, Owe Ander, Ulla-Britta Broman-Kananen and Jens Hesselager (editors) Opera on the Move in the Nordic Countries during the Long 19th Century ISBN 978-952-5959-45-1 Anne Sivuoja, Owe Ander, Ulla-Britta Broman-Kananen and Jens Hesselager (editors): Opera on the Move in the Nordic Countries during the Long 19th Century DocMus-tohtorikoulun julkaisuja 4 // Docmus Research Publications 4 ISSN-L 2242-6418 ISSN 2242-6418 (printed publication) ISSN 2242-6426 (e-publication) Cover: Tiina Laino Layout: Henri Terho Printed in Unigrafia, Helsinki, Finland 2012 Contents Anne Sivuoja with Owe Ander, Ulla-Britta Broman-Kananen and Jens Hesselager Introduction 7 Voices Juvas Marianne Liljas The Björling ‘Opera’. A children’s Nursery Academy and an Italian Conservatory in Miniature 17 Marianne Tråvén Formed to Perform. Educating Students at the Opera School in Stockholm 1773–1850 50 Ingela Tägil Jenny Lind’s Vocal Strain 83 Theaters Anne Reese Willén Music at the Royal Swedish Opera in Stockholm during the Mid- nineteenth Century . The Musical Repertoire and Contemporary Criticism of the Position of the Opera as a Music Institution within the Musical Life of Stockholm 95 6 Pentti Paavolainen Two Operas or One – or None. Crucial Moments in the Competition for Operatic Audiences in Helsinki in the 1870s 125 Ulla-Britta Broman-Kananen Staging a National Language. Opera in Christiania and Helsinki in the 1870s 155 Performances Joakim Tillman The Introduction of Richard Wagner’s Music Dramas in Stockholm. The Reception of Die Meistersinger and Die Walküre 195 Jens Hesselager Rachel the Jewess in Copenhagen 221 Kristel Pappel Performative Elements and Sources.
    [Show full text]
  • The Road to Bel Canto
    The Road to Bel Canto On my re-training to Chiaroscuro Katarina Pilotti Document collection: UPPSATS, 2009:2 Musicology with Artistic Focus Master’s thesis at the Academy of Music, Örebro University, Sweden 2009 Abstract I am a practising classical soprano. After more than 20 years of professional singing, I re-trained my voice according to the principles of the old Italian school of singing. In this essay, I examine the origins and principles of bel canto, with special focus on appoggio and chiaroscuro, two key ingredients in the bel canto tradition. I explore the relationship between science and the craft of singing, and what modern voice research has to say about the efficiency and health aspects of this technique. I also describe the profound effect it has had on me as an artist. Keywords: bel canto, chiaroscuro, appoggio, singing, opera, vocology, vocal health, vocal efficiency Preface First of all, I would like to thank Bengt Nordfors for taking me on this journey. I wish to thank Ingela Tägil, my supervisor, for taking the time to bring order to this thesis. Warm thanks to Lena Johnson who accompanied me in the Bellini aria (see attachment). Thanks to all my classmates who inspired me with their enthusiasm in many lively discussions throughout the year. Thanks also to Professors Christer Bouij and Gunnar Ternhag for expanding my horizons. I am deeply grateful to Professor (em) Dorothy Irving for her proofreading and valuable advice on the English translation. Last, but not least, my love and gratitude to my husband Ulf Wiger, who supported me with his research skills, patience and enthusiasm, helped me find valuable literature and translated the thesis into English.
    [Show full text]
  • Giovanni Battista Lamperti and His Treaty, Method in Bel Canto
    Învăţământ, Cercetare, Creaţie Vol. 3 No. 1 - 2017 Giovanni Battista Lamperti and his treaty, Method in bel canto Ioan ARDELEAN1 Abstract: Born in Milan, Giovanni Battista Lamperti (the 24th of June 1839 - the10th of March 1910) was the son of another famous singing teacher, Francesco Lamperti. He wrote a very important treaty for the singing generations to come: Die Technik des Bel Canto, in 1905, translated the same year, in English, by Theodore Baker (the Romanian translation from English and German by Tatiana Penelea and myself is called Metodă în bel canto). The Method proves the fact that he continued his father,s tradition, adding a strong personal touch. Considered to be a very severe teacher, G. B. Lamperti formed highly appreciated singers all over the world, such as Marcella Sembrich (1858-1935), Ernestine Schumann-Heink (1861-1936), Roberto Stagno (1836-1897), David Bispham (1857-1921), Franz Nachbaur (1835-1902) and many others. The XIXth century vocal art treaties, just like the one mentioned above, are extremely important, for the teachers, as well as for the students from the Musical Interpretation-Canto section. Key-Words: vocal pedagogy; singing technique; bel canto; the Lamperti school. 1. Introduction In the XIXth century a few former great singers and teachers wrote pedagogical treaties about the vocal art, volumes of huge importance up until our days, there are especially remarkable two singing schools known after the names of their founders and masters: the Garcia School and the Lamperti School. The two schools represented a distinct vocal ideal, but the most important, different vocal philosophies.
    [Show full text]
  • Tre Nutida Wendelor
    föreningen wendelas vänner n r 1 6 . j a n u a r i Tre nutida wendelor Berit Carlberg spelar wendela i pjäs av björn runeborg. LÄs mer på Sidan 21 Irene Lind spelar wendela i pjäs av cecilia sidenbladh. läs mer på sidan 20 En alldeles äkta vendela hebbe. läs mer på sidan 16 klart med sommarteater vid wendelas hus jubilarerna hierta och bremer vårprogrammet med solveig faringer, ylva eggehorn, lena granhagen m fl Karin Boye en diktare i tiden FÖRENINGEN innehåll 14 Anna Britt Piuva introducerar ett WENDELAS program i Wendelas hus. du, älskade vendela VÄNNER ny wendela med avan- 3 cerad smak UR STADGARNA Vi publicerar här några av Almqvists 16 Föreningen är en ideell, politiskt obunden Songes och ett av hans märkligaste Sven Erik Rönnby har intervjuat förening med syfte att rädda och bevara brev skrivet till Wendela Hebbe som- Wendela Hebbes Hus från Snäckviken i en ny Vendela från Linköping maren 1843. Södertälje och att sprida kännedom om författaren och journalisten Wendela Vi gratulera Fred- kristin lavransdatter Hebbe och opera- sångerskan Signe Hebbe rika och Lars Johan och deras pionjärgärningar i svenskt kul- 8 17 turliv. Elisabeth Genell Storm skriver om Inför två 200-årsdagar Sigrid Undsets storverk med anled- MEDLEMSKAP Årsbetalande medlem kr 125:- ning av en kommande utställning Fruntimmerskarl och fe- där även Wendela Hebbe och hennes Familjemedlem, samma adress kr 75:- minist Ständig medlem kr 1.200 hus ingår. 18 Ami Lönnroth och Per Eric Mattsson POST- OCK BANKGIRO wendela och signe i skriver om Lars Hierta. Postgiro: 985920-8 minnesanteckningar Bankgiro: 5601-9649 10 Wendelas mörka lockar Nils Linder har redigerat minnesan- STYRELSEN 19 Ordförande teckningar av en vän till Hebbarna Ny pjäs av Cecilia Sidenbladh Per Eric Mattsson, 08-550 305 84 Vice ordförande park eller höghus Klart med sommartea- Signe Andersson, 08-550 139 87 13 Kassör och medl.reg.
    [Show full text]