Hinc Robur Et Securitas? En Forskningsstiftelses Handel Och Vandel
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 989–2003 Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 GIDLUNDS FÖRLAG Gidlunds Förlag, Box 23, 776 23 HEDEMORA www.gidlunds.se [email protected] Riksbankens Jubileumsfond, Box 5 675, 4 86 STOCKHOLM www.rj.se [email protected] hinc robur et securitas (lat., ’härav styrka och säkerhet’), den svenska riksbankens devis sedan 668. Långt in på 900-talet stod den skriven på sedlarna. ur Nationalencyklopedin ISBN 9-7844-670-8 © ThoraMargareta Bertilsson, Thorsten Nybom, Francis Sejersted, Esko-Olavi Seppälä, Hans Skoie, Bengt Stenlund, Klas Åmark och Riksbankens Jubileumsfond 2004 Produktion Bo Heurling AB Tryck Fälth & Hässler, Värnamo 2004 Överlämning av rapporten Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond beslöt vid sitt möte 2 mars 2002 att låta utvärdera fondens organisation och hela verksamhet under perioden 989–2003. Utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin enhälliga rapport till fondens styrelse. Stockholm 22 oktober 2004 Bengt Stenlund Thora Margareta Bertilsson Francis Sejersted ordförande Thorsten Nybom sekreterare Innehåll Förord 9 Bilagor Nordisk forskningsfinansiering Gruppordförandes tack – likheter och olikheter () 75 Thora Margareta Bertilsson Inledning 3 Den högre utbildningen Från doktorssmedja till och forskningen i Danmark (2) 8 kraftfull forskningspolitisk aktör Esko-Olavi Seppälä och Bengt Stenlund Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Den högre utbildningen 965–89 9 och forskningspolitiken i Finland (3) 9 Den kulturvetenskapliga donationens Hans Skoie tillkomst och etablering 99–95 39 Offentlig forskningsfinansiering Riksbanksfondens stadgar, styrelse, i Norge (4) 99 arbetsutskott, verkställande direktör Finansiering av högre utbildning och personal 56 och forskning i Sverige (5) 209 Fondens kapitalutveckling Kort jämförelse med andra stiftelser (6) 24 och anslagsutdelning Svenskt i Finland – finskt i Sverige (7) 225 Beredningsorganisationen Klas Åmark samt exempel på utdelningens resultat 69 Väl försedd Att forska med medel Ämnen och institutioner, från Riksbankens Jubileumsfond (8) 229 jämställdhetsaspekter Sara Danius samt projektuppföljning 90 Ur anförande vid Stiftelsekonferensen Särskilda satsningar 00 5 maj 2004 i riksdagen (9) 237 Från diskret ensamvarg Projektuppföljningsbesök år 2003 (0) 240 till forskningspolitisk flockledare Kulturvetenskapliga donationen Riksbanksfonden som – en kort exempelsamling () 246 forskningspolitisk aktör 989–2003 09 Styrelsens beslut Internationellt samarbete om ny forskningsfinansieringspolicy (2) 254 – från komplement till kärnverksamhet 32 Stadgan (3) 258 Områdesgrupper Förteckning över intervjuade personer (4) 269 – en resurs för forskningsinitiering 40 Vetenskapsområden för styrelse- Framtida forskningsfinansiering och beredningsgruppsmedlemmar (5) 274 och organisation 55 Riksbanksfondens personal (6) 276 Förord Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har nu verkat Jubileumsfond kan erbjuda. I själva verket har statens i fyrtio år. Fonden började sin verksamhet vid en tid- utbyggnad av universitet och högskolor och interna- punkt när Sverige just fått sitt femte universitet, och tionaliseringen snarast ökat betydelsen av den typ av stod på tröskeln till de följande decenniernas snabba insatser som en aktör av fondens typ förmår att bidra expansion av FoU-sektorn. Tillgången på externa med. forskningsmedel via de statliga råden var begränsad Mot bakgrund av att stiftelsen snart verkat under och en efterfrågad bristvara. Riksbankens Jubileums- fyrtio år av stora förändringar i det utbildnings- och fond kunde utifrån sina stadgar och i kraft av sin eko- forskningspolitiska landskapet beslutade styrelsen år nomiska ställning redan från början ge för tiden stora 2002 att ingående låta utvärdera RJs forskningsstöd- anslag till forskning och forskarutbildning vid lan- jande verksamhet. Till att utföra uppdraget utsågs dets universitet. Fonden var under drygt ett årtionde professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo en dominerande aktör i forskningsfinansieringen Akademi, ordförande, Thora Margareta Bertilsson, inom humaniora och samhällsvetenskap. Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Uni- Under de gångna fyrtio åren har det skett utom- versitetet i Oslo. Professor Thorsten Nybom, Örebro ordentligt stora förändringar i det landskap, där fon- universitet, engagerades som sekreterare. I gruppens den haft att verka. Staten har gjort stora satsningar i direktiv framhålls bl.a. att den skall bedöma i vad form av snabb utbyggnad av högre utbildning och mån forskningsstödet legat i linje med RJs stadgar: forskning. I dag finns drygt ett fyrtiotal högskolor Har anslagen varit brett fördelade mellan olika om- och starka statliga forskningsråd och möjligheter att råden? Har fonden stött stora långsiktiga program? medverka i EU-program. Genom riksdagens beslut Några andra särskilt specificerade punkter gäller be- 993 om utskiftningen av löntagarfonderna skapades dömningen av de stora riktade satsningarna i form av nya fristående forskningsstiftelser. Forskning och stöd till doktorander i slutskedet, nya forskarskolor högre utbildning har blivit allt mer internationalise- och postdoktorala tjänster som gjordes i slutet av rad, även inom humaniora och samhällsvetenska- 990-talet. Hur ser forskningssamfundet och univer- perna. Trots den expansiva utvecklingen inom FoU- siteten på RJs roll och verksamhet? Vidare skall ut- systemet finns fortfarande – efter fyrtio år – samma värderarna bedöma om fonden har gjort nya och and- efterfrågan på de forskningsmedel, som Riksbankens ra prioriteringar i förhållande till de statliga forsk- 9 ningsråden och (de förutvarande) sektorsorganen. I som internationellt perspektiv. Från stiftelsens sida samband därmed skall de även undersöka vilka sam- hoppas vi att den även ger bidrag till den sannolikt verkansformer med andra finansiärer – såväl statliga närmast eviga diskussionen om samspelet mellan å som privata – som fonden varit engagerad i. ena sidan statens och å andra sidan stiftelsers och and- Riksbankens Jubileumsfond kan konstatera att ra finansiärers roll i forskningsfinansieringen – detta utvärderarna har utfört ett omfattande och värdefullt inte minst när det gäller relationerna till universitet arbete, i praktiken närmast ett forskningsprojekt. och högskolor, där merparten av all svensk forskning Deras rapport innehåller intressanta iakttagelser och utförs. förslag av såväl övergripande forskningspolitisk natur Vi tackar våra utvärderare för väl genomfört ar- som rörande hanteringen av forskningsansökningar. bete! Genom sin breda jämförande inriktning ger den goda förutsättningar för en kritisk reflektion över de Eva Österberg Dan Brändström gångna årens insatser och kan tjäna som ett redskap i professor professor styrelsens strategiska planering, såväl i ett nationellt ordförande VD 0 Gruppordförandes tack Sverige bör lyckönskas till sina framsynta beslut att omsorg. Ordförande och sekreteraren bildade rätt instifta fonder och stiftelser med uppgift att stöda snart en aktionsgrupp som genomförde intervjuer, kvalificerad forskning. Inte minst gäller detta landets författade basrapporter, planerade rapportupplägg- humanister och samhällsvetare som har tillgång till ningen och på var sitt håll författade valda delar av Riksbankens Jubileumsfond. rapporten som sedan utbyttes för kommenterande Uppdraget att leda fondens första helhetsutvärde- genomläsning. Det är Thorsten Nyboms förtjänst att ring har varit utmanande och stimulerande. Fonden utvärderingsrapporten bland annat innehåller en bör ges erkännande för att utvärderingsgruppen fått sällsynt träffsäker historisk exposé över fonden och tid och resurser att välja metod och omfattning för särskilt den kulturvetenskapliga donationen. För en sitt arbete. teknolog har det varit stimulerande att samförfatta Jag vill tacka alla dem som i samband med våra med en boren humanist och historiker med eminent intervjuer gett oss rundlig tid och uppriktiga svar på kännedom om svensk forskningspolitik. Några med- våra djuplodande frågor. Fondens personal har hjälpare har bidragit med viktiga synpunkter på rap- genomgående tagit väl emot oss och ställt sig till porteringen, detta förtjänar även ett stort tack. förfogande för diskussioner och utredningar. Spe- Vår redaktör Bo Heurling har varit viktig då det ciellt vill jag tacka forskningssekreterare Anna-Lena gällt att strukturera rapporten och hålla tidschemat. Winberg som av fonden utsetts till vår kontaktperson. Han har varit följsam och in i det sista godtagit korri- Ett erkännande går även till styrelsen, arbetsutskottet geringar och tillägg. Rapportens tilltalande typogra- och beredningsgrupperna för att vi fått känna oss väl- fiska utformning är Bo Heurlings förtjänst. komna till deras möten. Jag avslutar med ett varmt tack till VD Dan Mina kolleger i utvärderingsgruppen vill jag tacka Brändström som öppnat fonden för oss och välvilligt för djupgående sakkunskap och konstruktiva bidrag ställt sig till förfogande för upprepade och mång- till utvärderingsarbetet och -rapporten. Gruppen av- fasetterade diskussioner om fonden och svensk forsk- ger en enhällig rapport men i de fall det eventuellt ningspolitik. finns anledning till kritik skall denna riktas till grup- pens ordförande. Bengt Stenlund Utvärderingsgruppen valde sin sekreterare med stor professor Inledning Inom sitt speciella vetenskapliga verksamhetsområde, i ett bredare institutionshistoriskt och forsknings- kulturvetenskaplig