Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 989–2003

Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003

GIDLUNDS FÖRLAG Gidlunds Förlag, Box 23, 776 23 HEDEMORA www.gidlunds.se [email protected]

Riksbankens Jubileumsfond, Box 5 675, 4 86 www.rj.se [email protected]

hinc robur et securitas (lat., ’härav styrka och säkerhet’), den svenska riksbankens devis sedan 668. Långt in på 900-talet stod den skriven på sedlarna. ur Nationalencyklopedin

ISBN 9-7844-670-8 © ThoraMargareta Bertilsson, Thorsten Nybom, Francis Sejersted, Esko-Olavi Seppälä, Hans Skoie, Bengt Stenlund, Klas Åmark och Riksbankens Jubileumsfond 2004 Produktion Bo Heurling AB Tryck Fälth & Hässler, Värnamo 2004 Överlämning av rapporten

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond beslöt vid sitt möte 2 mars 2002 att låta utvärdera fondens organisation och hela verksamhet under perioden 989–2003. Utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin enhälliga rapport till fondens styrelse.

Stockholm 22 oktober 2004

Bengt Stenlund Thora Margareta Bertilsson Francis Sejersted ordförande

Thorsten Nybom sekreterare

Innehåll

Förord 9 Bilagor Nordisk forskningsfinansiering Gruppordförandes tack  – likheter och olikheter () 75 Thora Margareta Bertilsson Inledning 3 Den högre utbildningen Från doktorssmedja till och forskningen i Danmark (2) 8 kraftfull forskningspolitisk aktör Esko-Olavi Seppälä och Bengt Stenlund Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Den högre utbildningen 965–89 9 och forskningspolitiken i Finland (3) 9 Den kulturvetenskapliga donationens Hans Skoie tillkomst och etablering 99–95 39 Offentlig forskningsfinansiering Riksbanksfondens stadgar, styrelse, i Norge (4) 99 arbetsutskott, verkställande direktör Finansiering av högre utbildning och personal 56 och forskning i Sverige (5) 209 Fondens kapitalutveckling Kort jämförelse med andra stiftelser (6) 24 och anslagsutdelning Svenskt i Finland – finskt i Sverige (7) 225 Beredningsorganisationen Klas Åmark samt exempel på utdelningens resultat 69 Väl försedd Att forska med medel Ämnen och institutioner, från Riksbankens Jubileumsfond (8) 229 jämställdhetsaspekter Sara Danius samt projektuppföljning 90 Ur anförande vid Stiftelsekonferensen Särskilda satsningar 00 5 maj 2004 i riksdagen (9) 237 Från diskret ensamvarg Projektuppföljningsbesök år 2003 (0) 240 till forskningspolitisk flockledare Kulturvetenskapliga donationen Riksbanksfonden som – en kort exempelsamling () 246 forskningspolitisk aktör 989–2003 09 Styrelsens beslut Internationellt samarbete om ny forskningsfinansieringspolicy (2) 254 – från komplement till kärnverksamhet 32 Stadgan (3) 258 Områdesgrupper Förteckning över intervjuade personer (4) 269 – en resurs för forskningsinitiering 40 Vetenskapsområden för styrelse- Framtida forskningsfinansiering och beredningsgruppsmedlemmar (5) 274 och organisation 55 Riksbanksfondens personal (6) 276

Förord

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har nu verkat Jubileumsfond kan erbjuda. I själva verket har statens i fyrtio år. Fonden började sin verksamhet vid en tid- utbyggnad av universitet och högskolor och interna- punkt när Sverige just fått sitt femte universitet, och tionaliseringen snarast ökat betydelsen av den typ av stod på tröskeln till de följande decenniernas snabba insatser som en aktör av fondens typ förmår att bidra expansion av FoU-sektorn. Tillgången på externa med. forskningsmedel via de statliga råden var begränsad Mot bakgrund av att stiftelsen snart verkat under och en efterfrågad bristvara. Riksbankens Jubileums- fyrtio år av stora förändringar i det utbildnings- och fond kunde utifrån sina stadgar och i kraft av sin eko- forskningspolitiska landskapet beslutade styrelsen år nomiska ställning redan från början ge för tiden stora 2002 att ingående låta utvärdera RJs forskningsstöd- anslag till forskning och forskarutbildning vid lan- jande verksamhet. Till att utföra uppdraget utsågs dets universitet. Fonden var under drygt ett årtionde professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo en dominerande aktör i forskningsfinansieringen Akademi, ordförande, Thora Margareta Bertilsson, inom humaniora och samhällsvetenskap. Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Uni- Under de gångna fyrtio åren har det skett utom- versitetet i . Professor Thorsten Nybom, Örebro ordentligt stora förändringar i det landskap, där fon- universitet, engagerades som sekreterare. I gruppens den haft att verka. Staten har gjort stora satsningar i direktiv framhålls bl.a. att den skall bedöma i vad form av snabb utbyggnad av högre utbildning och mån forskningsstödet legat i linje med RJs stadgar: forskning. I dag finns drygt ett fyrtiotal högskolor Har anslagen varit brett fördelade mellan olika om- och starka statliga forskningsråd och möjligheter att råden? Har fonden stött stora långsiktiga program? medverka i EU-program. Genom riksdagens beslut Några andra särskilt specificerade punkter gäller be- 993 om utskiftningen av löntagarfonderna skapades dömningen av de stora riktade satsningarna i form av nya fristående forskningsstiftelser. Forskning och stöd till doktorander i slutskedet, nya forskarskolor högre utbildning har blivit allt mer internationalise- och postdoktorala tjänster som gjordes i slutet av rad, även inom humaniora och samhällsvetenska- 990-talet. Hur ser forskningssamfundet och univer- perna. Trots den expansiva utvecklingen inom FoU- siteten på RJs roll och verksamhet? Vidare skall ut- systemet finns fortfarande – efter fyrtio år – samma värderarna bedöma om fonden har gjort nya och and- efterfrågan på de forskningsmedel, som Riksbankens ra prioriteringar i förhållande till de statliga forsk-

9 ningsråden och (de förutvarande) sektorsorganen. I som internationellt perspektiv. Från stiftelsens sida samband därmed skall de även undersöka vilka sam- hoppas vi att den även ger bidrag till den sannolikt verkansformer med andra finansiärer – såväl statliga närmast eviga diskussionen om samspelet mellan å som privata – som fonden varit engagerad i. ena sidan statens och å andra sidan stiftelsers och and- Riksbankens Jubileumsfond kan konstatera att ra finansiärers roll i forskningsfinansieringen – detta utvärderarna har utfört ett omfattande och värdefullt inte minst när det gäller relationerna till universitet arbete, i praktiken närmast ett forskningsprojekt. och högskolor, där merparten av all svensk forskning Deras rapport innehåller intressanta iakttagelser och utförs. förslag av såväl övergripande forskningspolitisk natur Vi tackar våra utvärderare för väl genomfört ar- som rörande hanteringen av forskningsansökningar. bete! Genom sin breda jämförande inriktning ger den goda förutsättningar för en kritisk reflektion över de Eva Österberg Dan Brändström gångna årens insatser och kan tjäna som ett redskap i professor professor styrelsens strategiska planering, såväl i ett nationellt ordförande VD

0 Gruppordförandes tack

Sverige bör lyckönskas till sina framsynta beslut att omsorg. Ordförande och sekreteraren bildade rätt instifta fonder och stiftelser med uppgift att stöda snart en aktionsgrupp som genomförde intervjuer, kvalificerad forskning. Inte minst gäller detta landets författade basrapporter, planerade rapportupplägg- humanister och samhällsvetare som har tillgång till ningen och på var sitt håll författade valda delar av Riksbankens Jubileumsfond. rapporten som sedan utbyttes för kommenterande Uppdraget att leda fondens första helhetsutvärde- genomläsning. Det är Thorsten Nyboms förtjänst att ring har varit utmanande och stimulerande. Fonden utvärderingsrapporten bland annat innehåller en bör ges erkännande för att utvärderingsgruppen fått sällsynt träffsäker historisk exposé över fonden och tid och resurser att välja metod och omfattning för särskilt den kulturvetenskapliga donationen. För en sitt arbete. teknolog har det varit stimulerande att samförfatta Jag vill tacka alla dem som i samband med våra med en boren humanist och historiker med eminent intervjuer gett oss rundlig tid och uppriktiga svar på kännedom om svensk forskningspolitik. Några med- våra djuplodande frågor. Fondens personal har hjälpare har bidragit med viktiga synpunkter på rap- genomgående tagit väl emot oss och ställt sig till porteringen, detta förtjänar även ett stort tack. förfogande för diskussioner och utredningar. Spe- Vår redaktör Bo Heurling har varit viktig då det ciellt vill jag tacka forskningssekreterare Anna-Lena gällt att strukturera rapporten och hålla tidschemat. Winberg som av fonden utsetts till vår kontaktperson. Han har varit följsam och in i det sista godtagit korri- Ett erkännande går även till styrelsen, arbetsutskottet geringar och tillägg. Rapportens tilltalande typogra- och beredningsgrupperna för att vi fått känna oss väl- fiska utformning är Bo Heurlings förtjänst. komna till deras möten. Jag avslutar med ett varmt tack till VD Dan Mina kolleger i utvärderingsgruppen vill jag tacka Brändström som öppnat fonden för oss och välvilligt för djupgående sakkunskap och konstruktiva bidrag ställt sig till förfogande för upprepade och mång- till utvärderingsarbetet och -rapporten. Gruppen av- fasetterade diskussioner om fonden och svensk forsk- ger en enhällig rapport men i de fall det eventuellt ningspolitik. finns anledning till kritik skall denna riktas till grup- pens ordförande. Bengt Stenlund Utvärderingsgruppen valde sin sekreterare med stor professor



Inledning

Inom sitt speciella vetenskapliga verksamhetsområde, i ett bredare institutionshistoriskt och forsknings- kulturvetenskaplig forskning, representerar Stiftel- politiskt perspektiv. Detta privilegium att utvidga sen Riksbankens Jubileumsfond inte bara den kanske undersöknings- och analysramen i tid och omfång tyngsta enskilde aktören som svarar för ungefär hälf- ges, som bekant, mycket sällan till utvärderare och ten av de svenska forskningsanslagen inom huma- utredare utan dessa uppmanas nu för tiden vanligen niora och samhällsvetenskap. I svensk forsknings- i stället att vara klara ”i går”. I föreliggande fall har finansiering och forskningspolitik utgör fonden även dock uppdragsgivaren inte bara accepterat en utvidg- en central forskningspolitisk aktör. Av den totala ning och fördjupning av arbetet, Riksbanksfonden svenska offentliga och stiftelsebaserade FoU-sats- har till och med aktivt uppmuntrat detta förfaran- ningen år 2003 utgjorde Riksbanksfondens andel de. För denna generositet och för det aktiva – men cirka 2 procent, och av stiftelsernas samlade forsk- aldrig påträngande – intresse Riksbanksfonden visat ningsanslag svarar fonden för 7 procent. för utredningsuppdraget vill utvärderarna uttrycka Den speciella roll och ställning, som Riksbanks- sin djupt kända professionella tacksamhet. fonden i dag kommit att inta i svensk forsknings- Breddningen av uppdraget – tillsammans med politik, bör ses som en integrerad del av den omväl- gruppens sammansättning – har bland annat inne- vande och delvis turbulenta process som det svenska burit att det varit möjligt att till utvärderingen även universitets- och forskningssystemet genomgått un- bilägga jämförelser med utvecklingen i de nordiska der det senaste dryga decenniet. Fondens agerande grannländerna (bilaga –4). Därmed blir det möjligt och ställning i forskarsamfundet liksom dess självför- att ytterligare belysa och förstå vilken faktisk forsk- ståelse bör även förstås och eventuellt förklaras i lju- ningspolitisk verklighet Riksbanksfonden haft att ar- set av dess 40-åriga historia. I Riksbanksfondens fall beta i – både med avseende på möjligheter och på res- torde denna historiska inbäddning, som i och för sig triktioner. Denna utvidgade omvärldskunskap torde sätter sin prägel på snart sagt alla typer av institutio- vara helt nödvändigt om man någorlunda korrekt nella ordningar, vara osedvanligt märkbar. skall kunna värdera och bedöma de faktiska åtgärder Även om tyngdpunkten i utredningsarbetet själv- och de prioriteringar som Riksbanksfonden vidtagit klart legat på den senaste femtonårsperioden, har ut- under det senaste dryga decenniet. värderingsgruppen även försökt förankra sin analys

3 FRÅN UTVÄRDERING TILL UTREDNING GRUPPENS SAMMANSÄTTNING Utvärderarna har således inte behövt betrakta det ur- OCH ARBETSFÖRDELNING sprungliga uppdraget som en bjudande begränsning Såsom framgått utsåg Riksbanksfonden en utvärde- utan de har även fritt kunna ta upp och analysera ringsgrupp som bestått av nordiska forskare. Dess- frågeställningar som inte uttryckligen nämnts i fon- utom var fonden angelägen att utvärderarna skulle dens beslut men som de har bedömt som relevanta i representera ett brett spektrum av akademiska och ett helhetsperspektiv. Till dessa frågeställningar hör vetenskapliga erfarenheter och kompetenser – såväl bland annat Riksbanksfondens stadga samt styrel- befattningsmässigt (universitetsrektor, stiftelseord- sens sammansättning och verksamhet. förande, institutsledare) som disciplinärt (historia, Det förhållandet, att Riksbanksfonden under ut- sociologi, naturvetenskap/teknik). Den uttalade am- värderingens gång inledde ett internt utvecklings- bitionen från Riksbanksfondens sida var således att arbete och strategiska diskussioner kring principerna i möjligaste mån undvika en alltför närsynt, ”intern för den framtida forskningsfinansieringen och andra svensk” kulturvetenskaplig betraktelse av fondens strategiska policyfrågor, har medfört att utvärderarna verksamhet och roll. I samråd med fonden beslöt bidragit aktivt i denna analys och beslutsprocess. gruppen att engagera professor Thorsten Nybom, Detta har bland annat inneburit att utvärderarna Örebro universitet, som sekreterare. fortlöpande kommenterat och gett synpunkter på de preliminära utvecklingsplaner och förslag som fonden utifrån sina interna diskussioner presenterat. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET Det praktiska och intellektuella biståndet har inne- fattat såväl statistiska uppgifter som annan relevant Relation till uppdragsgivaren information kring den hittillsvarande verksamheten Relationen till uppdragsgivaren har karaktäriserats av som utvärderarna fortlöpande producerade. Detta genomgående öppenhet och ömsesidigt förtroende. innebar att uppdraget i någon mån förändrades och Utvärderarna har utan problem och restriktioner fått övergick från en traditionell utvärdering till en sub- tillgång till alla uppgifter och all dokumentation de stans- och tidsmässigt mera omfattande internutred- efterfrågat. Dessutom har gruppen haft obegränsat ning eller konsultverksamhet som även förväntades tillträde till Riksbanksfondens samtliga beredande presentera konkreta förslag till praktiska åtgärder på och beslutande organ och aktiviteter. Personal på kort och lång sikt. I realiteten har den dubbla uppgif- olika nivåer och i skilda funktioner har trots en väl- ten även lett till att Riksbanksfonden redan beslutat dokumenterat stor ordinarie arbetsbörda beredvilligt genomföra en del av utvärderingsgruppens rekom- ställt sin tid och sitt kunnande till utvärderarnas för- mendationer och förslag. I vilken grad utvärderarna fogande. sedan kan ta åt sig äran/ta på sig skulden för dessa Därutöver har personalen aktivt medverkat i ett beslut är en annan sak. par informella internseminarier som utvärderings- gruppen initierat liksom även försett gruppen med sammanställningar av olika typer av statistiska och kvantitativa rådata som varit en grundläggande för- utsättning för utvärderarnas arbete. Även om samt-

4 liga befattningshavare utan minsta knot bidragit till i utförliga referat. De fullständiga intervjurapporter- denna ovärderliga markservice, vill utvärderarna i na kommer att deponeras vid Åbo Akademis hand- detta sammanhang ändå särskilt framhålla forsk- skriftbibliotek. Tanken är att detta omfattande och ningssekreterare Anna-Lena Winberg som av Riks- tämligen unika material, efter genomläsning och banksfonden utsågs till utvärderingsgruppens stöd- godkännande av respektive intervjuperson, även skall och kontaktperson. kunna bli tillgängligt för framtida forskning.

Relation till ”omvärlden” Relation till andra samtida utvärderingar och projekt För att få en så bred och så mångfasetterad bild som Samtidigt som Riksbanksfondens styrelse beslöt om möjligt av den akademiska och forskningspolitiska föreliggande utvärderingsprojekt, beslöt den även att ”verklighet” fonden har att verka i och även för att genomföra en utvärdering av fondens rent finansför- skapa sig en allmän uppfattning om omvärldens valtande verksamhet. Utvärderingen, som utfördes syn och värdering av Riksbanksfondens verksam- av Lennart Nilsson och Claes de Neergaard, rappor- het och ställning beslöt utvärderarna att genomföra terades i mars 2003. ett stort antal intervjuer över ett brett spektrum av Riksbanksfonden har som delfinansiär även med- befattningshavare och kompetenser. Även om utvär- verkat i det så kallade Stiftelseprojektet 2004 som deringsgruppen i detta sammanhang kontaktat per- fokuserar (löntagarfonds-)stiftelsernas roll i det na- soner, vilka i olika kapaciteter – anslagsmottagare, tionella forsknings- och högre utbildningssystemet. anslagssökande, beredningsgrupps- och styrelseleda- Föreliggande utvärdering har samarbetat och utbytt möter samt institutionella samarbetspartners – haft erfarenheter med Stiftelseprojektet. Främst gäller direktkontakt med fonden, har det varit utvärderar- detta FD Susan G. Marton, Göteborg, som speciellt nas ambition att i sina intervjuer också inkludera ett ägnat sig åt kulturvetenskapernas utveckling vid representativt och brett urval av universitetsrektorer, universiteten och deras relationer till de så kallade dekaner, institutionsledare, aktivt verksamma fors- externa forskningsfinansiärerna under de senaste kare, forskningspolitiker och -administratörer. tio åren. Projektets slutrapport förväntas utkomma Utvärderingsgruppen vill även framhålla att av de under våren 2005. personer, som ombetts medverka, har snart sagt alla utan undantag visat stor beredvillighet att deltaga i dessa samtal som inte sällan sträckt sig över mer än KÄLLMATERIAL två timmar. Detta faktum torde i sig även återspegla Grunddokumentationen för utvärderingen har den stora vikt man inom universitets- och forsknings- främst utgjorts av årsberättelser, styrelseprotokoll systemet fäster vid Riksbanksfonden. Ty även om vi och olika former av beslutsunderlag, interna PM som utvärderare ingalunda uppfattades som fondens etc. Därtill kommer även projektbeskrivningar, sak- representanter, fick vi den bestämda uppfattningen kunnigutlåtanden, projektredovisningar, projekt- att besöken ändå betraktades som en viktig del av korrespondens, områdesgruppssammanfattningar, Riksbanksfondens kontakter med forskarna och interna utredningar och utvärderingar samt givetvis forskningsmiljön. Samtalen, som vanligtvis varit även de sakuppgifter som erhållits i samband med mycket öppenhjärtiga och förtroliga, har nedtecknas intervjuer och samtal. De enskilda intervjucitat som

5 återges i texten har anonymiserats. I det fall då den Riksbankens Jubileumsfond i siffror infogade texten avslutas med ett årtal härrör citatet Tillgångar vid årsskiftet 2003/04 7 300 mnkr från fondens årsberättelser. Kumulativ anslagsutdelning 1990–2003 Bilagor Jubileumsdonationen 1 377 mnkr Kulturvetenskapliga donationen 1 650 mnkr Som redan nämnts innefattar bilagorna (bilaga –4) Totalt 3 027 mnkr en nordiskt jämförelse och presentationer av FoU- Anslagsutdelning 2003 finansieringen i Danmark, Finland och Norge samt Jubileumsdonationen 109 mnkr en sammanfattning av den nordiska situationen. Kulturvetenskapliga donationen 170 mnkr Bilaga 5 ger en koncentrerad sammanställning av Rönnbergs donationer 0,7 mnkr finansieringen av högre utbildning och forskning i Totalt 279,7 mnkr Sverige. Administrativa kostnader 2003 22,6 mnkr I bilaga 6 finns en kortfattad beskrivning av ett antal, i jämförelse med Riksbanksfonden intressanta och relevanta fristående forskningsfinansiärer i in- och utland. Bilagan innefattar dessutom ett längre Därtill ges en förteckning över de största kultur- samtal med Dr. Wilhelm Krull, Generalsekretär vid vetenskapliga projekten. Volkswagen-Stiftung i Hannover. I bilagorna 2 och 3 återges två centrala styrdoku- Bilaga 7 redovisar i detalj innehållet i och erfaren- ment för Riksbanksfondens verksamhet: styrelsens heterna av ett av Riksbanksfondens större internatio- beslut om ny forskningsfinansieringspolicy 2004 nella samarbetsprojekt – Svenskt i Finland – finskt i samt fondens stadga(or). Sverige. Bilaga 4 är en förteckning över de av utvärderarna Professorn i historia Klas Åmark, Stockholm, om- intervjuade personerna. bads av utvärderingsgruppen att, i egenskap av fram- Bilaga 5 innefattar en förteckning över samtliga gångsrik forskningsledare med lång erfarenhet av vetenskapliga styrelse- och beredningsgruppsledamö- externfinansiering i allmänhet och Riksbanksfond- ter i Riksbanksfonden mellan åren 989 och 2004. finansiering i synnerhet, reflektera över förändringar En förteckning över fondens personal åren 989– och förskjutningar i kulturvetenskapens forsknings- 2004 återfinns i bilaga 6. villkor under de tre senaste decennierna (bilaga 8). I bilaga 9 redovisar även en av Riksbanksfondens Pro Futura-stipendiater, docent Sara Danius, Upp- OMVÄRLDENS SYN sala, sina erfarenheter som research fellow vid PÅ RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND Wissenschaftskolleg zu Berlin och SCASSS. I sina intervjuer med ett hundratal personer har ut- Bilaga 0 innefattar en kommenterad förteckning värderarna sällan stött på ens inlindad kritik av Riks- av utvärderingsgruppens projektuppföljningsbesök banksfonden. Tvärtom har det snarast handlat om under år 2003. en unison lovsång. Därmed har utvärderarna knap- I bilaga  redovisas och diskuteras ett begränsat past fått någon ”hjälp utifrån” att identifiera even- antal projekt ur den kulturvetenskapliga donationen. tuellt tvivelaktiga och kritikvärda inslag i Riksbanks-

6 fondens numera mycket omfattande och vittförgre- uppskattade bägare helt skulle sakna inslag av organi- nande verksamhet. satoriskt och beredningspraktiskt smolk. I en sektor och verksamhet, där kritiska synpunk- ter knappast brukar vara en bristvara, framstår denna nästan odelat positiva syn på Riksbanksfonden för UTVÄRDERARNAS GENERELLA BEDÖMNING utvärderarna som både överraskande och en smula OCH MEST CENTRALA REKOMMENDATIONER egendomlig. Det kunde enligt utvärderarna till och Dels för att komma till rätta med såväl ovan antydda med finnas skäl att ställa frågan om denna kompakta som andra brister, dels för att rent generellt skapa positiva konsensus är alltigenom hälsosam och önsk- förutsättningar för en fortsatt positiv och dynamisk värd – ens för Riksbanksfonden själv. utveckling av Riksbanksfonden, vill utvärderarna Efter ett ingående och brett studium av Riks- redan inledningsvis sammanfatta ett antal av de re- banksfonden vill dock utvärderarna med smärre re- kommendationer och förändringsförslag som de i servationer instämma i denna positiva grundinställ- sina givna kontexter presenterar i den följande fram- ning och konstatera att fonden är välskött. Den har ställningen. Inte minst gäller detta det avsnitt som gott renommé såväl inom som inte minst utom lan- har rubriken Framtida forskningsfinansiering och or- det. Fonden tycks även på ett förtjänstfullt sätt varit ganisation (s. 5). beredd att ta vissa risker i sin anslagspolitik och medverka till att möjliggöra en antal intressanta och Övergripande rekommendationer ibland nyskapande större forskningsprojekt. ● Utvärderingsgruppen föreslår att Riksbanksfonden Riksbanksfonden med sin VD i spetsen har under reviderar och samlar sin stadga i ett dokument. I det senaste decenniet därtill utvecklats till den mest samband härmed bör fonden även minska antalet aktiva forskningspolitiska aktören i Sverige och fram- styrelsemedlemmar och i likhet med andra jäm- för allt internationellt. Den har dessutom avgjort bi- förbara stiftelser avstå från personliga suppleanter. dragit till den svenska humanistisk/samhällsveten- Utvärderarna betonar därtill att medlemmar i be- skapliga forskningens snabba internationalisering redningsgrupperna inte skall ingå i styrelsen för att under senare år. Möjligheterna att fortsätta detta för- fonden skall uppnå ett mer renodlat och genom- tjänstfulla arbete borde enligt utvärderarna ytterli- skinligt beslutsförfarande (s. 56). gare kunna utvecklas och förstärkas genom fondens ● För att rationalisera och underlätta projektfinan- beslut att återintroducera storprojekt med totalbud- sieringen bör fondens centrala donationer sam- geter uppgående till 50 mnkr med projekttider om- manföras till en enhetlig ekonomisk resurs. Den spännande sex till åtta år. särredovisning vissa donationsbrev kräver bör detta Med hänvisning till de reaktioner utvärderarna oaktat kunna uppfyllas. mött inom forskarsamfundet anser de att det finns ● Det finns ett antal exempel på såväl mindre som goda skäl att hävda att fonden inom sitt speciella an- större projekt, ibland överskridande 20 mnkr, svarsområde, den kulturvetenskapliga forskningen, vilka knappast kan karakteriseras som forsknings- förmodligen inte bara är den viktigaste utan även den projekt utan snarast är att betrakta som utred- mest uppskattade och respekterade forskningsfinan- ningsarbeten. Denna sammanblandning bör fon- siären. Därmed vare icke sagt att denna välfyllda och den undvika i framtiden.

7 ● Projektuppföljningen bör uppgraderas och effek- ningskriterier. I framtidsavsnittet har utvärderar- tiveras så att projektplanering och -ledning beak- na presenterat förslag till en självutvärderingspro- tas i tillbörlig utsträckning. Utvärderarna föreslår cedur för potentiella sökande och dito förslag till därtill att projektanslagen utdelas vid ett årligt so- bedömningsprocedurer och kriterier att tillämpas lent tillfälle där även väl genomförda projekt pre- i beredningsgrupperna (s. 6). senteras och honoreras (s. 98, 64). ● Avslutningsvis vill utvärderarna betona vikten av ● Det är utvärderingsgruppens övertygelse och re- att Riksbanksfonden i högre grad följer upp och kommendation att Riksbanksfonden säger upp det analyserar sin egen verksamhet för att därmed få oförmånliga schablonmässiga overhead-avtalet större möjligheter att reflektera över och bedöma och övergår till individuellt framförhandlade över- resultatet. Utvärderarna föreslår i detta samman- enskommelser med berörda lärosäten (s. 7). hang att fonden inrättar en områdesgrupp med ● Utvärderarna välkomnar Riksbanksfondens be- den specifika uppgiften att analysera verksam- slut att återinföra storprojekt och därmed upp- heten och för styrelsen och VD framföra förslag fylla stadgans bokstav. För att en genomskinlig till nya insatsområden och fortsatt verksamhets- beredningsprocess skall skapas föreslås att fonden utveckling. tydligt formulerar och offentliggör sina bedöm-

8 Från doktorssmedja till kraftfull forskningspolitisk aktör

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1965–89

Riksens Ständers bank – världens äldsta central- las att vara ordförande”. Utgångspunkten för riks- bank – grundades år 668. I en skrivelse till riksda- banksfullmäktige var att donationen skulle utgöra en gens bankoutskott den  mars 962, undertecknad under Riksbanken fristående fond som skulle inrättas av ingen mindre än dess ordförande, den framstå- snarast och där utdelningen från avkastningen kunde ende amatörhistorikern Per-Edvin Sköld, framhöll inledas från och med jubileumsåret 968. riksbanksfullmäktige att ett så ”speciellt jubileum”, Som vanligt i forsknings- och forskarsammanhang som det år 968 instundande, borde uppmärksam- väckte även denna propå om nya friska pengar inte mas och celebreras genom en manifestation som vore bara entusiasm utan den initierade även en tämligen ”riksbankens ställning och långa historia värdigt”. En intensiv debatt om hur pengarna bäst skulle brukas, tanke som därvid föreföll riksbanksfullmäktige ”till- vilka de mest angelägna och relevanta forsknings- talande” var att reservera ”en ansenlig del” av över- områdena och forskningsfälten var, när utdelningen skotten från bankens rörelse ”för att grunda en stor skulle starta, hur verksamheten skulle organiseras donation till hugfästande av riksbankens 300-åriga och hur den bäst skulle inordnas i den redan existe- tillvaro och samtidigt till främjande av ett angeläget rande offentliga forskningsfinansieringen. Detta var nationellt ändamål”. knappast förvånande mot bakgrund av vilka i tiden Ett lämpligt sätt att uppnå detta vore, enligt full- jämförelsevis betydande summor det beräknades mäktige, att riksdagen dels beslöt avsätta ”ett belopp röra sig om. Den årliga avkastningen förväntades så- på 250 000 000 kronor [2 330 miljoner 993] […] för ledes komma att uppgå till 5–20 mnkr, vilket, när en särskild riksbankens jubileumsdonation till främ- det ställdes i relief till forskningsrådens totala anslag jande av till Sverige anknuten vetenskaplig forskning, för budgetåret 962/63, 20 mnkr, framstod som en dels ock […] att uppdraga åt en särskild kommitté att nära nog enorm resursförstärkning. […] för riksdagen framlägga förslag till närmare be- Även beträffande verksamhetens konstitutionella stämmelser rörande […] donationens handhavande ställning och administrativa inordning framkom ett och utnyttjande. Med hänvisning till ”den nationella antal alternativa lösningar. Så framfördes framför allt karaktär fullmäktige önskat ge åt den föreslagna jubi- ifrån folkpartihåll förslaget att denna betydande do- leumsdonationen”, tog man sig även den tämligen nation skulle inlevereras till statsverket och fördelas (helt?) unika ”friheten föreslå att statsministern kal- via den befintliga forskningsfinansieringsapparaten

9 eller så skulle man inrätta en särskild statlig forsk- det goda skäl att hävda att Riksbanksfonden redan ningsfond, närmast i enlighet med de principer som under de 5 första åren av sin existens i mångt och den så kallade Malmfonden representerade. Som mycket utvecklade och institutionaliserade de forsk- huvudskäl till att motsätta sig inrättandet av en ningspolitiska, operationella och kulturella särdrag kraftfull, fristående fond angav ett antal borgerliga som i hög grad kommit att prägla såväl fondens fak- riksdagsledamöter att den konstruktion riksbanken tiska verksamhet som dess offentliga ställning och förordade riskerade att skapa märkbara prioriterings- delvis även dess självförståelse och självbild. och samordningsproblem inom forskningspolitiken Således även om vår huvuduppgift självklart är att samt att riksdagen härigenom skulle förlora den belysa och diskutera Riksbanksfondens handel och omedelbara kontrollen över en icke försumbar del av vandel under det senaste decenniet, menar vi bestämt svensk forskningsfinansiering. att om man skall ”förstå och förklara” den i dag verk- Efter en längre debatt kunde dock en enig första samma fonden, finns det goda skäl att inledningsvis kammare och en icke helt enig andra kammare be- även ägna de formativa 25 ”Gründerjahre” ett visst sluta om tillsättande av en utredningskommitté un- intresse. der ordförandeskap av statsminister Tage Erlander i enlighet med riksbanksfullmäktiges ursprungliga, av bankoutskottet sekunderade, förslag. Däremot 1962–64: ansåg en överväldigande majoritet i riksdagen att FÖRSPEL OCH TILLKOMST medlen, på grund av de akuta resursbehoven, bor- Utredningskommittén avhöll sitt första samman- de tas i anspråk redan före det egentliga jubileums- träde under statsministerns ordförandeskap i de- året. Det finns således en rad tecken som tyder på cember 962, och den 4 april 964 överlämnade att de första avgörande stegen mot inrättande av en den sitt slutgiltiga förslag rörande Jubileumsfondens fristående offentlig forskningsfinansiär i stiftelse- ändamål, inriktning, medelsförvaltning, styrelse och form ingalunda var komplikationsfri, och det finns kanslifunktioner. Vad fondens verksamhet beträf- även vissa indikationer på att både den formella far slog kommittén fast att den borde ”ges en be- ställning och den verksamhetsinriktning, som fon- tydande flexibilitet, och i princip bör icke något den slutligen fick, i icke ringa grad berodde på den forskningsområde vara uteslutet från möjligheten att starka övertygelsen och beslutsamheten hos två erhålla bidrag från fonden”. Icke desto mindre slog av tillkomstprocessens huvudaktörer, statsminister kommittén i nästföljande mening fast att: ”Företräde Tage Erlander och riksbankchef Per Åsbrink. bör ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov I ljuset av både den turbulens och den principiella icke är så väl tillgodosedda på annat sätt.” Denna re- debatt som 990-talets stiftelsebeslut medförde och kommendation från utredningens sida fick en central även med tanke på den centrala och självklara po- betydelse för fondens inriktning och prioriteringar, sition Riksbankens Jubileumsfond, enligt de allra eftersom den inte, som man kunde tro, innebar att flesta bedömare, ganska snart och av olika skäl fonden skulle identifiera specifika ämnesfält och stu- kom att inta, är det inte helt ointressant eller irre- dier, utan med uttrycket ”icke så väl tillgodosedda” levant att erinra sig omständigheterna vid och förut- avsågs kulturvetenskaperna i allmänhet och då kan- sättningar för fondens tillkomst. Dessutom finns ske samhällsvetenskaperna i synnerhet.

20 Den samhällsvetenskapliga prioriteringen åter- ningen och den befintliga forskningsrådsorganisa- speglas även i kommitténs uttalade förväntan att tionen vid urvalet och prioriteringen av stödvärdiga fondens verksamhet, åtminstone till en början, skulle forskningsprojekt. Det fanns såväl i politiker- som ”inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka i vissa forskarkretsar således en tämligen utbredd kunskapen om de verkningar som tekniska, ekono- uppfattning att fondens verksamhet borde knytas miska och sociala förändringar framkallar i samhäl- nära till forskningsråden med hänvisning till behovet let och hos enskilda människor”, kort sagt att hu- av vetenskaplig kvalitetssäkring och effektiv resurs- vudintresset borde ägnas det ovedersägliga faktum allokering. att ”förutsättningarna för människornas samlevnad I kommittébetänkandet varnades dock för att dri- [har] under de senaste femtio åren väsentligt föränd- va kravet på samordning alltför långt och att fördel- rats”. Dessutom var det enligt kommittén även ”en ningen av forskningsmedel inte borde centraliseras tilltalande tanke att en fond som uppkommit under för starkt ”utan ankomma på konkurrerande orga- riksbankens arbete med centrala samhällsekonomis- nisationer”. Fonden borde därför ges ”en självstän- ka uppgifter, tages i anspråk för stöd åt forskning som dig ställning […] och att fonden måste ges sådana främjar och utvecklar kunskapen om verkningarna resurser, att dess verksamhet icke inskränkes till ett av de fortlöpande förändringarna i samhället”. effektuerande av forskningsrådens förslag”. Fonden Ett annat ”speciellt problem” som kommittén kunde visserligen, om och när den så önskade, rep- diskuterade och tog ställning till var avvägningen liera på forskningsrådens sakkunskap. Dock skulle mellan grundforskning, tillämpad forskning och ut- man vara oförhindrad att vid behov och om man så vecklingsarbete. Att fonden skulle tas i anspråk för ansåg lämpligt använda sig ”av fonden i det speciella att finansiera projekt inom den sistnämnda katego- fallet anlitad expertis”. rin avrådde kommittén bestämt ifrån. Till frågan om Ett ytterligare skäl för kommitténs tveksamhet i vilken utsträckning fonden även skulle finansiera gentemot en alltför uttalad samordning med andra tillämpad forskning avgav kommittén inga direkta offentliga forskningsfinansiärer var att fondens verk- rekommendationer utan menade att detta ankom på samhet förväntades få en, åtminstone delvis, annan den kommande fondstyrelsen att ”vid behandlingen inriktning och en annan uppgift än de existerande av de inkommande ansökningarna beakta de vansk- offentliga forskningsfinansiärerna. Fonden skulle så- liga problem, som sambandet mellan grundforsk- ledes i första hand stödja stora och omfattande forsk- ning och tillämpad forskning innebär”. ningsprojekt med så bred inriktning att de konkreta ”undersökningarna ofta faller inom gränsområdena Ställning och arbetsformer mellan olika forskningsfält”, varför det förmodligen Beträffande fondens styrelse, berednings- och hand- bleve ”svårt att intressera de specialiserade forsk- läggningsrutiner samt relationerna till existerande ningsråden och fonderna för dem”. Likaså avfördes forskningsfinansierande och forskningspolitiska tanken på ”ett forskningsorganiserande eller forsk- organ förde kommittén ett tämligen utförligt och ningsledande fondkansli”, även om kommittén dock principiellt resonemang. Framför allt handlade dessa samtidigt tillade att fonden skulle ha ”viss möjlighet överväganden om hur nära fonden borde samarbeta att själv aktivt kartlägga forskningsbehovet på områ- med den av statsministern ledda forskningsbered- den som ur samhällssynpunkt är viktiga”.

2 Utöver att betona att fonden borde ha ”en bety- dande flexibilitet” och ett i princip obegränsat veten- skapligt verksamhetsfält sammanfattade kommittén Riksbanksfondens övergripande ändamål i form av fyra mycket ”flexibla” och tolkningsvänliga att-satser som kvarstår nästan ograverade än i dag och som det därmed finns skäl att återkomma till: ● att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt ● att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt ● att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt skall uppmärk- sammas ● att fonden skall söka främja kontakter med inter- nationell forskning.

Även beträffande styrelsens och kansliets ställning,

arbetssätt och uppgifter tycks kommittén ha varit arkiv Riksbankens tämligen obenägen att utfärda alltför detaljerade före- FOTO: skrifter. I fråga om kansliet menade således kommit- tén, förutom att den fastslog att detta skulle ledas ”av en vetenskapsman med god och allsidig erfarenhet riksbanken till sådant antal (4+) dessa tillsammans av forskningsarbete”, att kompetensbehovet i övrigt erhåller majoritet” och föreslog därtill fyra vetenskap- var ”mycket svårbedömbart” och att det ”självfallet liga ledamöter representerande forskningsråden och måste ankomma på fondstyrelsen att på grundval av forskningsberedningen. Ordförande, som hade ut- sin uppfattning om fondens arbetsuppgifter besluta slagsröst, skulle väljas i särskild ordning. För varje le- om arten och antalet av de tjänster, som bör ingå i damot skulle dessutom en personlig suppleant utses. kansliet”. Vad gällde styrelsens ställning betonade Dock tillade kommittén att: ”[s]uppleanterna synes kommittén ett flertal gånger vikten av fondstyrelsens böra inkallas endast när styrelsen icke är fulltalig”. självständiga ställning och att samarbetet med forsk- Den starka lekmannarepresentationen motiverades ningsråd och andra forskningspolitiska aktörer icke enligt kommittén av ”den starka betoningen av sam- fick drivas för långt, utan styrelsens uppgifter måste hällsintresset”. Det finns dessutom skäl att erinra om avgränsas mot forskningsrådens verksamhet. att kommittén även påpekade att ”vid valet av sty- I fråga om styrelsens sammansättning slog kom- relse större hänsyn bör tas till de tilltänkta ledamöter- mittén dock fast att av de totalt nio styrelseledamö- nas personliga förutsättningar och kvalifikationer än terna skulle det ”ingå företrädare för riksdagen och till deras egenskap av företrädare för viss institution

22 FOTO: Freddy Lindström/Pressens Bild Lindström/Pressens Freddy FOTO:

Per Åsbrink (till vänster), legendarisk och dynamisk riksbanks- chef (1955–73), spelade en helt central roll vid riksbanks- fondens tillkomst. Statsminister Tage Erlander (ovan) åtog sig på Riksbanks- fullmäktiges direkta uppmaning ordförandeskapet i den kom- mitté som beredde riksbanksfondsfrågan – en tämligen unik åtgärd i Sveriges parlamentariska historia. Att Uppsala universitets rektor och ordföranden för de statliga forskningsråden, Torgny Segerstedt (till höger), även fungerade som Riksbanksfondens ordförande under de första nio åren hade säkerligen avgörande betydelse för fondens snabba etablering och legitimitet. eller organisation”. Det nära bandet till riksdagen ac- centuerades ytterligare, eftersom samtliga ledamöter

skulle väljas av riksdagen, varvid styrelseordförande Bild Jönsson /Pressens Arne skulle, som nämnts, utses i särskild ordning. FOTO:

23 Riksdagsbeslut och konstituering 2 900 mnkr i 2003 års penningvärde). Därmed blev När riksdagen fattade sitt beslut den 2 december fonden faktiskt även – åtminstone för en tid – ”det 964 om att inrätta en ny och kraftfull offentlig största fristående forskningsstödjande organet i lan- forskningsfinansiär, som fick den för svensk konsti- det”. (RJ 1989, s. 20) tutionell tradition ovanliga rättsliga ställningen av fristående stiftelse, föregicks detta av en längre debatt i andra kammaren. I första hand kom diskussionen 1965–74: att handla om antalet lekmannarepresentanter i den RIKSBANKSFONDEN SOM ”DOKTORSMEDJA” nya stiftelsens styrelse och därmed riksdagspartiernas Liksom i dag spelade Riksbanksfonden även under representation och kontrollmöjligheter. I andra hand det inledande decenniet den avgjort största rollen för berörde debatten även fondens inriktning och priori- den samhällsvetenskapliga och humanvetenskapliga teringar. Resultatet av riksdagsbehandlingen blev att forskningen. För att ge en adekvat uppfattning om antalet av riksdagen utsedda ledamöter, med hänvis- den nybildade Riksbanksfondens relativa storlek och ning till proportionalitetsförhållandet i riksdagen, tyngd bland de svenska externa forskningsfinansiä- utökades från kommitténs föreslagna fyra till sex. rerna år 965 kan det vara lämpligt att jämföra med de De återkommande förslagen om att kommitténs, resurser som de statliga forskningsråden inom dessa enligt fleras mening, alltför allmänt hållna riktlinjer områden då totalt förfogade över – Statens råd för sam- rörande fondens verksamhet och ändamål borde hällsforskning (SFR) och Humanistiska forsknings- skärpas och konkretiseras lämnades dock utan riks- rådet (HFR). Medan dessa båda rådsorgan budgetåret dagens bifall, varför stiftelsens stadgar och då inte 965/66 över riksstaten erhöll 6,7 mnkr, delade Riks- minst dess ändamålsformuleringar, som med smärre banksfonden under samma period ut ungefär dub- förändringar även gäller i dag, i allt väsentligt kom belt så mycket i rena forskningsanslag. Under 960- att sammanfalla med kommitténs ursprungliga för- talets andra hälft fortsatte stiftelsens årliga utdelning slag och överväganden. Mellan åren 964 och 988 att vara i storleksordningen 7–9 mnkr. vidtogs endast en smärre förändring, 974, då styrelse- Det bör, åtminstone för jämförelsens och per- uppdragets längd anpassades till de nya mandat- spektivets skull, även nämnas att det totala an- perioderna i riksdagen. sökningstrycket år 966 var 9 mnkr att jäm- Vid sitt konstituerande sammanträde den 6 maj föra med 230 mnkr år 989 och 980 mnkr 2003. 965 kunde således den nyvalda styrelsen under pro- Desutom finns det skäl att tillägga att medan de fessor Torgny Segerstedts ordförandeskap och riks- utdelade anslagen 965 i stort sett oavkortat gick till bankschef Per Åsbrinks viceordförandeskap samt med sitt specificerade och designerade forskningsända- de supplementära och ordinarie vetenskapliga leda- mål, var så ingalunda fallet 989, och i dag bör som möterna professor Bror Rexed (Forskningsbered- bekant de nominella forskningsanslagen till de så ningen) samt professorerna Arne Tiselius, Arne kallade externt finansierade forskningsprojekten re- Müntzing, Ingvar Svenilsson, Folke Lindberg, Erik duceras med minst 50 procent. Rudberg och docent Lennart Holm (vetenskapssam- Redan detta jämförelsevis enorma totala årliga fundet) konstatera att den nybildade stiftelsens för- anslagsbelopp bidrog till att skilja ut Riksbanksfonden mögenhet uppgick till nära 340 mnkr (motsvarande från de flesta övriga forskningsfinansiärer, inte minst

24 de inom kulturvetenskaperna verksamma, vilket tiga kulturvetenskapliga institutioner och vid etable- självklart bidrog till att det redan tidigt utvecklades ringen av expansiva subdiscipliner. Professor Assar en speciell relation till – och nimbus kring – Riks- Lindbecks konstaterande vid Riksbanksfondens 25- banksfonden, särskilt inom det direkt berörda fors- årsjubileum framstår därför inte som ett särskilt excep- karsamfundet. En annan och lika viktig faktor vid tionellt uttalande utan liknande åsikter återkommer etableringen av en eventuell säregen ”Riksbanks- med jämna mellanrum då och senare i utsagor från fondskultur” var att de första årens forskningspro- andra forsknings- och institutionsföreträdare: jekt i många fall hade en mycket lång löptid – ibland Den forskningskompetens som Institutet för Interna- upp till tio år – samt att det dessutom i många fall tionell Ekonomi byggt upp hade inte kunnat realiseras handlade om storskaliga fullfinansierade forskar- utan en serie anslag från Riksbankens Jubileumsfond utbildningsprojekt. Om man använder sentida forsk- [---] Helt allmänt kan man säga att dessa studier place- ningsorganisatorisk terminologi, kan man således rade institutet på den internationella forskningskartan med visst fog hävda att Riksbanksfonden under det inom området internationell ekonomi. (RJ 1989, s. 25) första decenniet använde en väsentlig del av sina re- surser till att finansiera ett antal synnerligen kraftfulla Formativa år forskarskolor inom flera humanistisk-samhällsveten- Under den formativa femårsperioden mellan 965 skapliga kärndiscipliner. och 970 grundlades även mycket av den speciella Det förefaller därför knappast alltför vågat om man form av informell direktaccess och beslutseffektivitet antar att denna långvariga relation eller, om man så som nästan alla tillfrågade personer mer eller mind- vill, detta beroendeförhållande mellan en jämförelse- re spontant fortfarande anser vara karaktäristisk för vis generös och uthållig forskningsfinansiär, å ena Riksbanksfondens kontakter med yttervärlden – och sidan, och en relativt stor grupp blivande och yngre då inte minst för dess relationer till de anslagsmot- forskare, å den andra, på sikt bidrog till uppkomsten tagande forskarna. En grundläggande förutsättning av en gemensam fond av ömsesidig ”tyst kunskap”, för att Riksbanksfonden kunde etablera och utveckla liksom även etablering av informella lojalitetsband denna allmänt vidimerade beslutsmässiga pragma- som förmodligen fick bestående långtidseffekter. tism och effektivitet var självklart det förhållandet att Dessutom, enbart på grund av sin storlek, resurs- fonden i egenskap av fristående stiftelse icke var en re- styrka och uthållighet, kom dessa storprojekt inte guljär statlig myndighet, vilket i sin tur innebar att den bara att prägla de direkt berörda forskarna och dok- hade ett helt annat utrymme att utveckla en relativt toranderna, de kom även att på ett avgörande sätt på- sett mycket större självständighet och ”egenmäktig- verka hela sin institutionella miljö och förmodligen het” än exempelvis sina forskningsrådskolleger, vilket också den disciplinära kultur där de var verksamma, fonden också tycks ha utnyttjat, eller som den dåva- åtminstone vad avser synen på forskningsorganisa- rande verkställande direktören, professor Nils-Eric tion och forskningsledning. Svensson uttryckte det i ett tillbakablickande samtal I vissa fall tycks det till och med ha varit så att år 989 efter nära 20 år (därav 5 som VD) i Riks- Riksbanksfondens finansiella stöd i praktiken till och banksfondens tjänst: med utgjorde den helt nödvändiga förutsättningen det är klart att både Wallenbergstiftelsen och den stif- vid uppbyggandet av nya och ibland mycket livskraf- telse, som jag förestår har en del klara fördelar framför

25 andra forskningsfinansierande organ, som exempelvis relationer med nära nog samtliga personer i projekt- råden, i den meningen att vi inte har någon överord- ansvarig ställning. Det intressanta är att detta infor- nad. Vi ingår inte i någon organisation utan är en mella styr- och beslutsystem inte bara bevarades utan självständig enhet. Därmed blir det mycket korta och till och med gradvis förstärktes, då Riksbanksfonden okomplicerade beslutsvägar, både mellan personalen arbetade under helt andra förutsättningar och i en helt inom huset och mellan oss och forskarna [---] Därmed annan skala. 977 beslöt styrelsen även att inrätta ett behöver vi inte heller ta hänsyn till några andra intres- arbetsutskott (AU) med relativt stora befogenheter. sen än våra egna! Vi gör sålunda precis vad vi vill och AU bestod av ordförande, viceordförande och VD. behöver inte ta några order från någon vare sig upp- ifrån eller nerifrån. Styrelsen och beredningsgrupperna Efter 988 års beslut kom även finansdirektören att är suveräna och detta känns väldigt befriande [---] ingå. Det kan till och med hävdas att detta ”upplysta Detta betyder bl.a. att all verkställighet kan beslutas på direktörsvälde” och denna ”forskarnärhet” både kom nolltid. Om sålunda en forskare t.ex. kommer på att att uppfattas och framställas som något av Riksbanks- hans anslagsdisposition är felaktig eller ohållbar, så kan fondens ”trade mark”, eller för att än en gång citera jag säga: ”Då ändrar vi den i dag!” Den enda person jag Nils-Eric Svensson: därvid behöver konsultera är handläggaren […] vi är en [jag] tror att den modell för arbetet, som jag och liten organisation med en hög grad av informalitetet. Gunnar Hoppe [Wallenbergsstiftelsen] utvecklat, där Man behöver bara jämföra med rådens formaliserade vi har skaffat oss en relativt stor makt över organisa- föredragningar. (Nybom 1989, s. 352f) tion och löpande verksamhet, inte saknar betydelse för den eventuella framgången [---] Detta skiljer oss nog Det är förvisso inte heller på något sätt förvånande väsentligt från de flesta andra – och då inte minst från att en nyetablerad och resursstark organisation, som råden […] [dessutom,] och det tror jag själv är väldigt dessutom åtminstone delvis har till ändamål att bryta viktigt, så håller jag mig väldigt välinformerad om den ny mark, kommer att karaktäriseras av informalitet i egentliga verksamheten. Jag sitter sålunda med i alla fråga om berednings-, handläggnings- och besluts- kommittéer och beredningsgrupper och vet därmed former. Inte heller är det uppseendeväckande att per- hur man resonerar och vill prioritera. Jag påverkar dem soner i exekutiv ställning – verkställande direktör och självklart aldrig i valet av projekt men jag kan omedel- bart informera om penningtillgång och andra väsent- i viss mån även ordförande – tillåts och även förvän- ligheter, som bidrar till att öka sammanträdes- och tas utöva stor aktivitet och ett betydande operativt beslutseffektiviteten [---] Det här är inget intermediärt inflytande. Just detta hade uppenbarligen också varit byråkratiskt organ, som administrerar och fördelar för- utredningskommitténs förhoppning men samtidigt klädda universitetsanslag! Det måste vara och förbli en även ett skäl för vissa riksdagsledamöter att markera kreativ och i ordets alla bemärkelser expansiv verksam- sin tveksamhet. het! (Nybom 1989, s. 353) En viktig förutsättning för denna direktstyrning var självklart att fonden åtminstone under sina första Det må vara Nils-Eric Svensson tillgivet att han 989 verksamhetsår handlade och ansvarade för ett förhål- uppfattade sig som den egentlige skaparen av detta landevis begränsat antal forskningsprojekt. Därmed speciella beslutssystem, men i realiteten bör han var det även möjligt för verkställande direktör och nog snarare betraktas som den slutgiltige ”fullbor- ordförande att upprätthålla direkta och personliga daren” av och den nära nog idealtypiske represen-

26 tanten för en utvecklingsprocess som inletts redan av riksdagen, medan forskningsrådens vetenskapliga under fondens tidigaste år. I sin avskedskommentar ledamöter utsågs via en tämligen komplicerad intern- 992 gjorde därtill även direktör Svensson själv ett akademisk valprocedur. I de senares mandat ingår så- viktig tillägg som ibland brukar glömmas bort vid ledes explicit att uppträda som valda representanter förklaringarna till att Riksbanksfonden relativt snart för sin disciplin, sin fakultet och förmodligen även uppnådde och behöll något av en särställning och sitt lärosäte, det vill säga de kan med viss rätt förväntas en självklar legitimitet inom det akademiska sam- företräda och befordra bestämda särintressen. Riks- fundet: bankfondens ordförande, direktör och vetenskapliga Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond är veterligen ledamöter däremot var, åtminstone formellt, endast en av de få större forskningsstödjande organ i Sverige utsedda in their own right och förväntades därmed som har haft och har en kvalificerad vetenskapsman endast representera sig själva och en väl dokumenterad som styrelseordförande. Att uppdraget därtill allt vetenskaplig sakkunskap. sedan verksamhetens början har innehafts av univer- Även om forskningsråd och forskningsberedning sitetsrektorer är värt att notera. Den erfarenhet som en enligt stadgarna hade såväl förslags- som represen- ledare för ett universitet har av avancerad vetenskaplig tationsrätt, kom Riksbanksfonden ganska snart att verksamhet inom skilda discipliner tror jag betyder börja förnya sin vetenskapliga ledamotskader genom mycket för en styrelse som har att utforma idéer för ett informellt kooptationsförfarande. Gradvis kom hur tillgängliga ekonomiska resurser för forskning skall därmed Riksbanksfonden att mera påminna om disponeras på strategiskt bästa sätt. och agera som en fristående vetenskaplig akademi Det var sålunda förmodligen inte helt betydelselöst än den liknade ett representativt sammansatt stat- att Riksbanksfondens ordförande under det första ligt forskningsråd. Det framstår därmed som logiskt decenniet hette Torgny Segerstedt eller, för att citera att de första organisationer som Riksbanksfonden ur Stig Strömholms parentation vid Segerstedts bort- etablerade ett formaliserat samarbete med även de gång 999: var fristående stiftelser och akademier: Nobelstiftel- sen, Wallenbergsstiftelsen och Ingenjörsvetenskaps- Det var avgörande år. Det kan utan överdrift sägas, att stiftelsen under denna första tioårsperiod inom akademien (IVA). de vida ramar som dess stadgar uppdrog fann sin väg, Denna tendens att i första hand samarbeta med sina väsentligaste mål och sin särskilda stil. Torgny fristående akademier och ”non-governmental, grant- Segerstedts klarsynthet, vidsynthet och framsynthet, making institutions” skulle gradvis komma att för- hans med åren unika överblick över det internationella stärkas för att efter 989 framstå som den helt do- forskarsamhället och över den svenska forskningens minerande strategin i Riksbanksfondens nationella tillstånd och behov gjorde honom sällsynt väl skickad och internationella forskningspolitiska samarbets- att leda fonden under dessa år. strävanden. Det bör i detta sammanhang även till- läggas att det redan av remisser och andra utlåtanden Relationer till riksdag och politik vid fondens tillblivelse framgår att forskningsrådens Ett annat förhållande som på ett distinkt sätt kom att företrädare – med ett fåtal undantag – knappast kan prägla både Riksbanksfondens självbild och dess fak- sägas ha varit alltför entusiastiska över Riksbanks- tiska agerande var att dess styrelseledamöter tillsattes fondens etablering, inte heller visade de någon större

27 vilja att underlätta dess inledande verksamhet. Rela- att det tarvar en förklaring – eller åtminstone en hy- tionerna mellan råden och fonden kom ganska snart potesgenererande diskussion. och senast under 970-talet att bli – och sedan förbli En förklaring som ständigt återkommer både hos – vänliga men knappast intima, trots att de under det fondens administrativa företrädare och hos dess ve- första decenniet hade samme ordförande. tenskapliga ledamöter är att de samstämmigt dekla- rerar att de ”ytterst sällan” varit med om några försök Institutionell och kulturell utveckling från de av riksdagen utsedda ledamöterna till politisk Beträffande Riksbanksfonden fanns det, som redan ”distortion” eller intervention. I de vetenskapliga av- antytts, redan från början ett par konstitutionella görandena har forskningsrepresentanterna alltid haft anomalier som skilde fonden från snart sagt alla sista ordet. Snarast tycks de anse att kombinationen andra svenska grundforskningsfinansierande organ, politiker–forskare åtminstone ibland lett till frukt- vilket även uppmärksammades i de avgörande riks- bara initiativ och diskussioner kring obearbetade dagsdebatterna. För det första gällde avvikelsen det ämnes- och forskningsfält. Inte minst anser de att det förhållandet att styrelsens majoritet även vid beslut är viktigt att forskarna därmed kunnat upplysa poli- i vetenskapliga frågor bestod av lekmän/riksdags- tikerna huruvida ett problemområde i någon rimlig män. Under riksdagsbehandlingen kunde man också mening framstår som ”forskningsbart”. förmärka vissa principiella åsiktsskillnader bland En annan återkommande generell ”förklaring” till riksdagsledamöterna beträffande huruvida, och i så fondens politiska autonomi är just det förhållandet fall i vilken grad, en öppen politisering av fondens att fonden är kopplad till riksdagen och inte till rege- verksamhet vore tadel- eller önskvärd. För det andra ringen. På så vis menar de att fondens riksdagsleda- var det så att dess knytning till staten inte gick via möter, i stället för att fungera som kravställande den första statsmakten utan dess koppling till det of- huvudmän eller politiska beställare, ofta kommit att fentliga gällde exklusivt den andra, dvs. riksbankens fungera som politiska allierade mot den sittande re- huvudman riksdagen. geringen då denna, vilket vid ett fåtal tillfällen skett, Det framstår dock som ingalunda självklart att kommit med olika slags politiska/forskningspolitiska denna täta politiska affiliering skulle komma att propåer. Senast så skedde var år 2000 i samband med fungera som ett styrkebälte. Snarare borde det nog ha den nuvarande statsministerns uppflammande in- funnits tämligen goda skäl att frukta att Riksbanks- tresse för förintelseforskning. Likaså kunde de poli- fondens politiska autonomi och vetenskapliga legi- tiska ledamöterna användas som en mycket brukbar timitet inom forskarsamfundet därmed lätt kunde back-up och smidig genväg vid de tillfällen, då komma att ifrågasättas. Därför vore det åtminstone fonden själv hade en egen bestämd politisk agenda. inte orimligt om man antog att denna täta koppling Så skedde exempelvis inför 987/88 års beslut mellan politik och vetenskap med jämna rum bor- (medelsförvaltningen) och delvis även i samband de ha blivit föremål för principiella överväganden, med kampen om löntagarfondsmedlen 993 (kultur- påpekanden, diskussioner och kritik inom forskar- donationen). samfundet. Att detta – till skillnad från forsknings- En tredje ”förklaring” är att riksdagsledamö- rådsorganisationen – oss veterligen aldrig drabbat terna hittills i stort sett lämnat Riksbanksfondens Riksbanksfonden framstår som så pass exceptionellt vetenskapsinterna verksamhet i fred.

28 Huruvida, och i så fall hur länge, detta till synes geografi, socialmedicin och språkvetenskap, som en- idylliska partnerskap kan och bör bestå ograverat dast hade en ämnesrepresentant vardera under denna även i framtiden, finns det trots allt en rad goda skäl för fonden expansiva och formativa period, några av att seriöst diskutera och nogsamt överväga. Mer här- de absolut största och längsta forskningsprojekten. om senare. Denna faktiskt demonstrerade oväld var inte oviktig Ett annat moment som bidrog till att särskilja för att etablera fonden som en fullvärdig och legitim Riksbanksfonden från exempelvis de statliga forsk- aktör inom forskarsamfundet. ningsråden var att fonden redan från början, av Det var även nu den ”fördelningsnyckel” för an- både programmatiska och praktiska skäl, etablerade slagsprioriteringen mellan de olika fakultetsområ- en disciplinöverskridande beredningsorganisation. dena etablerades, vilken i princip skulle kvarstå oför- Detta innebar att fondens överväganden och beslut, ändrad fram till kulturdonationen 993: 50 procent åtminstone inte per automatik, kunde misstänkas till samhällsvetenskap, 20 procent vardera till huma- vara uttryck för snävt revir- och disciplintänkande. niora och medicin samt 0 procent till natur- och Visserligen använde sig Riksbanksfonden under de teknikvetenskap. De berednings- och arbetsformer första åren av sakkunniga som hämtades ur forsk- som utvecklades blev också de i hög grad mönsterbil- ningsråden, men tämligen snart började fonden att dande för Riksbanksfondens framtida berednings- medvetet hämta sin externa vetenskapliga expertis och prioriteringsarbete, även efter det att den i början utanför kretsen av rådsforskare. av 970-talet, började arbeta med ett system av per- manent sammansatta så kallade beredningsgrupper, Anslagsfördelning och legitimitet vilket i första hand var en direkt följd av det ständigt Det finns skäl att tro, att fondens ”ekumeniska” be- ökande söktrycket. redningsförfarande och den relativa disciplinära och Dock finns det i detta och i vissa andra samman- institutionella ”oväld”, som faktiskt tycks ha präglat hang kanske anledning att åtminstone diskussionsvis urvalet av de första årens storprojekt, kom att spela framkasta hypotesen att Riksbanksfonden, i detta en avgörande roll vid etableringen av den nystartade liksom i vissa andra avseenden, hade en tendens att forskningsfinansiärens internvetenskapliga legitimi- i viss mån bli ett offer för sin egen obestridliga fram- tetsanspråk. Av de totalt 23 vetenskapliga ledamöter, gång. Man kan således ibland få intrycket att det för som tillsattes mellan 965 och 973, tillhörde således fonden inte bara gäller att värna om väl utprovade inte mindre än nio (9) de två ekonomiska discipli- och väl fungerande arbetsformer utan att det snarare nerna nationalekonomi (7) och företagsekonomi ytterst handlar om att upprätthålla och inte ifråga- (2). De näst ”största” grupperna, som räknade tre (3) sätta den hävdvunna ”Riksbanksfondskulturen”. ledamöter vardera, representerade den naturveten- Detta hindrar dock inte att Riksbanksfonden sam- skapliga respektive den medicinska fakulteten. tidigt framstår som en av de mest innovativa aktö- Oaktat denna massiva ekonomidominans finns rerna inom svensk forskningsfinansiering och svensk det dock ingenting som tyder på att ekonomiämnena forskningsadministration. Denna kombination av i någon uppseendeväckande grad skulle ha otillbör- ett stort mått av pietet och av stor handlingskraft el- ligen gynnats vid medelsfördelningen. Sålunda till- ler till och med riskbenägenhet är inget att förvånas delades exempelvis historia, statsvetenskap, kultur- över utan det tycks snarare vara ett karaktäristiskt

29 drag just hos flera framgångsrika institutioner och mnkr mätt i 989 års penningvärde. Huvudanled- organisationer. Den svåra konsten är dock, som all- ningen härvid var bland annat att Riksbanksfondens tid, att finna den rätta balansen mellan dessa båda kapital var placerat i obligationer med lång löptid värdegrunder. Vi återkommer därför till denna fråga och tämligen blygsam avkastning. För att åtmins- i samband med våra överväganden och diskussioner tone temporärt upprätthålla fondens reala anslags- kring Riksbanksfondens framtida inriktning och ar- kapacitet beslöt riksdagen våren 974, i enlighet med betsformer. riksbankchefen Krister Wickmans förslag, att tillföra Riksbanksfonden ett tillskott i form av obligationer till ett bokfört värde av 00 mnkr. 1975–89: Skillnaden mot tidigare anslagsnivåer förblev dock ”HSFR-PENDANG” – EKONOMISK URGRÖPNING avsevärd, och fondens framtid var fortfarande osäker, OCH ÄNDRAD ANSLAGSPOLICY vilket innebar att styrelsen fortlöpande diskuterade De stora utbildningsprojektens saga blev som be- den långsiktiga finansieringen. Ett förslag om hur kant relativt kort, inte minst på grund av de snabbt ekonomin på sikt skulle kunna tryggas på dåvarande ökande lönekostnaderna såväl för doktorander som reala nivå överlämnades hösten 976 till Riksbanken. för forskare, inklusive de närmast skenande sociala Med anledning av två riksdagsmotioner 978, den avgifterna, vilka direkt drabbade de externa forsk- ena socialdemokratisk med Olof Palme som första ningsfinansiärernas anslagspotential. Dock bör man i namn, den andra borgerlig undertecknad av bland sammanhanget inte heller förglömma det faktum att andra Gunnar Biörck och Bertil Fiskesjö, överlämna- i början av 980-talet hade storprojektens doktoran- des så ytterligare 00 mnkr i obligationer. I samband der börjat etablera sig som penningkrävande forskar- med att fonden erhöll denna medelsförstärkning be- assistenter och docenter – med eller utan tjänst. 980- slöt styrelsen även att förändra de övergripande prin- talets relativt små docentprojekt var således måhända ciperna för fondens totala anslagsutdelning. inte enbart dikterade av ett allt brutalare ekonomiskt tvång, den motsvarade kanske även till dels en faktisk 1980-talets tilltagande ”rådifiering” ”akademisk efterfrågan”. I stället för att som tidigare ta hela den ökade avkast- Icke desto mindre kom perioden 974–89 att ningen i anspråk beslöt styrelsen att anslagsutdel- innebära en recessions- eller snarare övervintrings- ningen endast skulle öka i takt med den allmänna period i Riksbanksfondens hittillsvarande historia, kostnadsutvecklingen. Anslagsnivån låstes således i både ekonomiskt och policymässigt. Fondens snabbt praktiken till 979/80 års nivå (300 000 kr/anslag i försämrade ekonomi och därmed den minskande ut- 989 års penningvärde). Det belopp som inte delades delningskapaciteten berodde dock inte bara på öka- ut överfördes till en anslagsreserv eller buffert, just för de lönekostnader och kraftig inflation, den berodde att kunna garantera en långsiktig, stabil anslags- även, och kanske främst, på att avkastningen på de utdelning. Riksbanksfondens relativt blygsamma fonderade obligationsmedlen kraftigt försämrats. Så ambition efter 978 års tillskott, att upprätthålla även om fonden 974 utdelade samma årliga nomi- forskningsanslagens reala nivå, lyckades fonden på nella belopp som under 960-talet, cirka 9–20 mnkr, det hela taget uppfylla under perioden 980–89. Detta hade medelsutdelningen realt sjunkit från 92 till 63 illustrerar ett dilemma som varje forskningsfinansiär

30 har att leva med, nämligen dels det allestädes när- att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt”. varande kravet från forskarsamfundet att man i varje Alternativet föreföll de närmast berörda dock vara att läge borde maximera sina anslag, dels samma forskar- fonden i praktiken mer eller mindre upphörde med samfunds lika stora förväntan att man skall fungera sin verksamhet. som en garant för forskningsfinansiell långsiktighet Det var inte bara Riksbanksfondens ekonomiska och kalkylerbarhet. Även till detta eviga dilemma ställning och interna anslagspolicy som förändrades mellan kraven på kort- och långsiktighet kommer vi från och med 970-talets mitt utan dess relativa tyngd självklart att återkomma. inom forskningssystemet genomgick även en tämli- Den kontinuerliga urgröpningen av fondkapita- gen dramatisk förändring och relativ försvagning. let i kombination med de kraftiga nominella löne- Wallenbergsstiftelsen passerade sålunda redan 98 ökningarna, de brant stigande overheadkostnaderna Riksbanksfonden i storlek, och 989 var dess forsk- och ett ständigt ökande ansökningstryck begrän- ningsstödjande verksamhet mer än dubbelt så stor sade fondens möjligheter att upprätthålla den ti- som Jubileumsfondens eller 64 mnkr. Men även på digare anslagsnivån, vilket även fick direkta konse- den statliga sidan hade forskningsfinansieringssyste- kvenser för Riksbanksfondens anslagspolicy. Fon- met kraftigt förstärkts och reorganiserats. den övergick således till att i huvudsak finansiera Dels hade den egentliga forskningsrådsorganisa- samma typ av småskaliga, relativt kortvariga forsk- tionen genomgått en relativt omfattade ansiktslyft- ningsprojekt, som forskningsråden prioriterade, ning genom 977 års forskningsrådsreform och sam- även om fonden till skillnad från HSFR vanligtvis, tidigt tillförts nya resurser. Budgetåret 989/90 upp- och även fortsättningsvis, fullfinansierade sina forsk- gick således det statliga anslaget till forskningsråden ningsprojekt, vilket inte saknade betydelse på det till 720 mnkr – därav 25 mnkr till det sammanslagna symboliska planet, eftersom det i mottagarledet led- HSFR – vilket realt var mer än tre gånger så mycket de till uppfattningen att Riksbanksfonden ändå, på som 965/66. något sätt, förblev sig själv ”trogen” – om än närmast Dels – och kanske viktigare – byggde statsmakter- just på ett symboliskt plan. na under 970-talet även upp en rad nya och ibland Det kontinuerligt ökande söktrycket, som fon- kraftfulla sektorsforskningsorgan, där flera även den faktiskt mer än andra forskningsfinansiärer fick anknöt till för Riksbanksfonden välbekanta ansvars- känna av, medförde att det som brukar kallas success områden. Dock bör det påpekas att ingen av dessa rate under åren 975–85 nästan aldrig översteg 5 pro- nya eller gamla forskningsfinansiärer hade kraft el- cent. År 979 inkom således totalt 360 ansökningar ler ambition att överta Riksbanksfondens tidigare – exklusive ansökningar om konferens- och tryck- roll som långsiktig och storskalig grundforsknings- ningsbidrag. 988 hade denna siffra stigit till 620. finansiär. Snarare fanns det en tendens bland övriga 2003 uppgick det totala antalet till 980. Om man centrala forskningsfinansiärer inom fondens huvud- skulle uttrycka saken en smula drastiskt, kunde man ansvarsområde att ytterligare begränsa sina åtagan- nog med visst fog hävda att Riksbanksfonden under den medels- såväl som tidsmässigt. denna 5-årsperiod medvetet och systematiskt bröt mot den portalparagraf i fondens stadgar som talade om att ”fondens medel speciellt skall användas för

3 Förnyelse av arbets- och beredningsformer räcklig grad ha uppmärksammats av forskarna och/eller Efter Nils-Eric Svenssons tillträde som verkställande av de myndigheter som har ansvar för att permanenta direktör 974 förändrades fondens beredningsarbete resurser. och interna organisation tämligen snabbt och delvis även radikalt. Den indelning i beredningsgrupper Huruvida denna ändamålsbeskrivning, då eller se- som tidigare närmast hade haft ad hoc-karaktär per- dan, alla gånger uppfyllts eller velat/kunnat upp- manentades nu i fem ”fasta” arbetsgrupper: fyllas, kan det nog finnas skäl att diskutera. Ett ● ekonomi och geografi slående karakteristikum hos dessa områdesgrup- ● beteendevetenskap per, som funnits allt sedan begynnelsen, är näm- ● statskunskap och juridik ligen att deras verksamhet, organisation och ställ- ● medicin och naturvetenskap/teknik ning varit ytterligt heterogen och varierad. Medan ● humaniora. vissa har haft en tämligen stram organisation och inkluderat inhyrda ”konsulter” (verkställande leda- Därutöver etablerades och vidareutvecklades, i hög mot) – exempelvis ”Riksdagens funktion och arbets- grad på direktörens eget initiativ, det rullande system sätt” och ”Forskning om jämställdhet” – har andra av så kallade områdesgrupper som fonden fortfarande haft karaktären av närmast probleminventerande vidmakthåller. Områdesgrupperna fick vanligtvis en ”diskussionsklubb” kring vanligtvis politiskt aktua- löptid på tre till fem år och bestod av forskare från liserade, brännbara ämnesfält. relevanta discipliner och forskningsfält samt av ”före- Extremfallet i sammanhanget torde nog ”Riksdags- trädare för i sammanhanget viktiga samhällsintres- gruppen” ha varit som snarast spelade rollen av forsk- sen”. Följande områdesgrupper etablerades och ver- ningskoordinator för 980-talets enda, visserligen kade under tiden 975–89: formellt tredelade, storprojekt (statvetenskap). Den- 975 Människan och arbetslivet na områdesgrupp var dessutom exceptionell även i 975 Människan och kommunikationsteknologin så måtto att den existerade i mer än ett decennium! 979 Forskning om skattefrågor ”Jämställdhetsgruppen”, å sin sida, bör nog däremot 979 Forskning om jämställdhet med rätta uppfattas som den primära aktören bakom 979 Folkhälsa och alkohol etableringen av en helt nytt och livskraftigt forsk- 983 Riksdagens funktion och arbetssätt ningsfält. Vad gäller ”Skatteforskningsgruppen” fick 983 Öststatsforskning denna däremot, enligt samstämmiga uppgifter från både forskar- och politikerhåll, i huvudsak omedel- Deras övergripande uppgift skulle enligt fonden bara politiska och praktiska genomslag vid utarbe- vara tandet av 989 års stora skatteomläggning. att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i Härvid uppkommer dock en helt annan men syfte att främja vetenskaplig forskning inom problem- minst lika intressant principiell fråga, nämligen områden som bedömts angelägna men hittills inte huruvida denna heterogenitet beträffande områdes- tillräckligt uppmärksammade [---] Verksamheten kan gruppernas bemanning, inriktning, ambitionsnivå beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande och effekter kan tänkas framstå som problematisk arbete. Det har avslutats när området bedömts i till- och ogenomskinlig, åtminstone för utomstående,

32 eller om den rent av är avsiktlig och önskvärd utifrån reflektion finns därför goda skäl att återkomma till Riksbanksfondens egna speciella ambitioner och även beträffande senare perioder i fondens historia. uppdrag. Detta är också en fråga som vi återkommer till i samband med diskussionen om Riksbanksfon- Bemanning dens sentida agerande. Beträffande bemanningen av beredningsorganisatio- nen innebar perioden 974–89 att den strävan till Uppföljning och information disciplinär spridning och representativitet, som finns Under Riksbanksfondens första 5 år kan man nog i dag, etablerades. Men även om ekonomernas totalt hävda att det som gick under beteckningen ”Upp- dominerande ställning reducerades, behöll de två följning av verksamheten” i princip endast innebar ekonomidisciplinerna också fortsättningsvis en stark att fonden anordnade gemensamma möten, infor- representation i fonden. Samtidigt reducerades även mationsträffar och seminarier med riksdagens olika forskningsrådsorganisationens inflytande till att en- utskott, där fondens projekt blev ”bekantgjorda […] dast omfatta en inbjudan att komma med förslag på föremål för diskussion och kritisk granskning”. Det lämpliga beredningsgruppskandidater. Som tidigare är först år 979 som Uppföljning uppträder som egen antytts, påminde Riksbanksfonden därför från och mellanrubrik i fondens årsberättelser. Berednings- med 970-talet mer om en akademi, som förnyade gruppernas och/eller styrelsens rullande system med sig genom kooptation, än den liknade ett forsknings- årliga projektbesök tycks ha systematiserats från och råd av valda ämnesrepresentanter. Det förhållandet med år 977. Däremot framgår det inte av vare sig att Riksbanksfonden närmast fick karaktär av själv- verksamhetsberättelser eller andra interna dokument ständig akademi innebar inte bara att fonden på ett om Riksbanksfonden under denna period ägnade sig helt annat sätt än de flesta andra forskningsfinansie- åt någon form av institutionaliserad eller ens infor- ringsorgan måste ta det fulla ansvaret för sina priori- mell vetenskaplig intern eller extern uppföljning av teringar och initiativ utan även för sina kriterier och sina relativt sett betydande forskningssatsningar. överväganden vid bemanningen av styrelse och be- I dessa stycken förblev även fondens årsredovis- redningsgrupper. Detta framstår som desto viktigare ningar synnerligen knapphändiga. Åtminstone fram som det knappast existerade något formellt regelverk till 975 begränsades dessa till att innefatta resultat- rörande dessa procedurer vid sidan om stadgarnas och balansräkning samt en styrelsematrikel och en bestämmelser om att riksdagen hade den formella ut- okommenterad projektkatalog. Från och med slutet nämningsrätten av styrelsens ledamöter. av 970-talet tillkommer även en fylligare redovis- Även om det under denna period också skedde ning av fondens aktiviteter vid sidan av det egentliga en förstärkning av den internadministrativa och projektstödet. Direktörens egna kommentarer till det projekthandläggande personalen så att den nära nog gångna årets verksamhet och fondens ekonomiska fick sin nuvarande storlek, cementerades samtidigt framtidsutsikter, som på 990-talet närmast började också den seglivade Riksbankstraditionen/dogmen anta formen av generella forskningspolitiska analyser att fonden var, och alltid skulle förbli, en ”intim och och avsiktsförklaringar, inleddes i samband med 988 informell” organisation med alla de för- och nack- års stadgeförändring. Principerna och praktikerna delar detta kunde tänkas ha. I samband med att Riks- för uppföljningsarbetet och graden av intern själv- banksfonden mottog sin första privata donation 992,

33 meddelade VD stolt i årsredovisningen att fondens basresurser, dess formella ställning och ekonomiska totala administrativa kostnader uppgick till mindre handlingsutrymme. Att dessa frågor fick en snar och än 0,5 procent mätt som andel av förvaltat kapital, adekvat lösning bedömdes som helt nödvändigt för vilket hugade framtida donatorer borde notera. att trygga fondens forskningsstödjande verksamhet Åren 975–88 bestod således fondens kansli av to- på längre sikt. Den kontinuerliga lobbyverksamheten talt sex personer. Vid Riksbanksfondens ekonomiska återspeglades inte minst i årsredovisningarnas eko- friställning 988 tillkom ytterligare tre – två finans- nomiska kommentarer som närmast framstår som en förvaltare och en VD-sekreterare. Under den i flera enda decennielång rad av bekymrade beskrivningar avseenden mycket expansiva perioden 993–2003 ut- av en alltmer akut situation lik en förlamande räv- ökades kansliet till 4 personer – tre inom finansför- sax av brist på medel, minskande handlingsutrymme valtningen och två befattningar inom den egentliga och ett ständigt ökande söktryck. beredningen och handläggningen av forsknings- och Det var visserligen i första hand Riksbanksfon- anslagsfrågor. I den följande framställningen kom- dens egen styrelse och exekutiv som offentligen och mer vi självklart att återkomma till de frågor som rör vid upprepade tillfällen uppmanade huvudmännen Riksbanksfondens bemanning, kompetensbehov, – alltså ytterst då riksdagen – att så snart som möj- institutionella former samt dess välutvecklade, spe- ligt och i positiv anda försöka arbeta fram en per- ciella institutionella kultur. manent lösning på de problem som var förbundna med fondens institutionella ställning, långsiktiga resursutveckling och ekonomiförvaltning. Men 1987/88 ÅRS FRISTÄLLNING även bland riksbankens egna företrädare ökade – DET FÖRSTA STEGET TILLBAKS TILL 1965 gradvis insikten om att Riksbanksfondens relation [P]å en punkt har vi dock varit framgångsrika under de till sin formelle huvudman och välgörare hade bli- senaste åren […] vi [har] förmått skaffa fram en massa vit allt mer problematisk för båda parter. Därför nya pengar, främst genom att reglerna för medels- beslöt också riksbanksfullmäktige att tillsätta en placering har ändrats [---] Detta kommer visserligen internutredning kring finansieringsformer i syfte inte att få någon omedelbar effekt men betydelsen på att finna ”en över tiden bättre anpassad tilldelning lång sikt kan nog knappast överskattas. Just detta är av anslagsresurser”. Efter aktiva ingripanden av nog det enda jag själv kan åt mig äran för. Hade jag inte riksbankschefen och Riksbanksfondens vice ord- varit så fruktansvärt envis och trott på den här lösning- förande Bengt Dennis kunde så riksbanksfullmäk- en, som innebär att vi är en fullständigt självständig stiftelse med stor förmögenhet – vi är således större än tige våren 987 presentera ett förslag, som innebar Nobelstiftelsen – hade den nog aldrig blivit verklighet. en tämligen radikal omstöpning av fondens rätts- (Nybom 1989, s. 352) liga, ekonomiska och förvaltningsmässiga ställning. Riksdagen fastställde nya stadgar för fonden genom Det torde knappast vara någon överdrift att påstå beslut den 5 december 987. Genom dessa kom att Riksbanksfondens ledning, och då inte minst Riksbanksfondens självständiga ställning till än dess VD, under hela 980-talet ägnade en betydan- klarare uttryck än tidigare, bland annat därigenom de del av sin energi till att vädja om ett slutligt av- att riksdagen i forstsättningen icke suveränt kunde görande beträffande Riksbanksfondens ekonomiska besluta om ändring av fondens stagar. Allt sedan

34 FOTO: Jack Mikrut/Pressens Bild Mikrut/Pressens Jack FOTO:

Riksbanksfondens VD under 19 år (1973–92), Nils-Eric Bengt Dennis, riksbankschef 1982–93, spelade en lika be- Svensson, kom snart att i mångt och mycket personifiera tydelsefull som konstruktiv roll vid Riksbanksfondens om- Riksbanksfonden. Inte minst innebar hans oförtröttliga kamp vandling till självständig stiftelse i december 1987. för fondens ekonomiska och institutionella friställning en avgörande förutsättning för fondens sentida krafutveckling.

 januari 988 kan således riksdagen endast fastställa dens befintliga obligationsportfölj för det beräknade förslag till stadgeändringar som Riksbanksfondens marknadsvärdet 600 mnkr, dels att Riksbanksfon- styrelse själv beslutat om. den, efter vederbörligt riksdagsbeslut, skulle tillföras På det ekonomiska planet innebar förslaget dels ytterligare 900 mnkr i kontanter. Stiftelsen skulle att riksbanken vid årsskiftet 988 skulle köpa fon- även från samma datum ha rätt att helt självständigt

35 förvalta sin förmögenhet. Efter riksdagens bifall till ter skulle tillsättas efter förslag av riksbanken. Dock förslaget i maj 988 överlämnades utlovade 900 mnkr, visade Riksens Ständers Banks efterföljare ett för and- varför det sammanlagda fondkapitalet,  500 mnkr, ra offentliga företrädare beröm- och efterföljansvärt i princip motsvarade 962 års grunddonations reala mått av diskretion och delikatess i det att de samtidigt värde – 250 mnkr. Hela vägen till 964 års förmögen- meddelade att hädanefter fanns ingen riksbankens het på 340 mnkr sträckte sig således icke riksdagens representant i fondens styrelse. och riksbankens generositet. Utöver de riktlinjer för fondens verksamhet som angavs i stiftelsens stadgar gjorde dock styrelsen i Formering inför framtiden årsredovisningarna för 988 och 989 ”vissa precise- Riksdagsbeslutet innebar självklart även stadgemäs- ringar” som icke tidigare explicit uttalats. Dels skulle siga förändringar som utarbetades av fondens styrelse ”[d]e forskningsprojekt som ges anslag i internatio- och fastställdes av riksdagen i december 987. Dessa nell jämförelse ha hög kvalitet”, dels framhölls det förändringar gällde i första hand stiftelsens rent fi- nu för första gången att ”Jubileumsfonden är bl.a. nansförvaltande uppgifter, varvid 6§ stadgande om intresserad av mång- eller tvärvetenskaplig forskning att ”stiftelsens medel förvaltas av fondens styrelse i och projekt i vilka forskare från olika discipliner, orter syfte att upprätthålla en långsiktig anslagskapacitet eller länder samarbetar”. för de forskningsändamål som stadgas i 2§” kanske Vad gäller Riksbanksfondens anslagspolicy och framstår som det principiellt viktigaste. Detta pre- anslagsstorlek innebar nyordningen 988 knappast ciserades ytterligare av Riksbanksfondens styrelse år några omvälvande förändringar under tiden fram 989 under två ”riktmärken för verksamheten […] till kulturdonationens introducering 994. Generellt för de närmaste åren: kan man påstå att det årliga forskningsanslaget no- ) anslagen till forskning skall varje år kunna räknas minellt steg med cirka sex mnkr. Realt var ökningen upp ungefär med konsumentprisindex, däremot synnerligen blygsam – om alls någon. Detta 2) stiftelsens förmögenhet måste som en förutsätt- förklaras inte bara med kraftig inflation och starkt ning för det första målet varje år tillföras så mycket ökande totala lönekostnader. 990-talet markerade från intäkterna att den behåller sitt reala värde”. även inledningen till en process av brant stigande ”omkostnadspåslag” till universitet och högskolor. Övriga förändringar var tämligen marginella och 989 innefattade detta påslag fortfarande endast den gällde bland annat Riksbanksfondens rätt och möj- så kallade förvaltningsavgiften om 3 procent beräk- lighet att i framtiden ta emot ”donation från enskild” nat på forskningsanslaget. 990 ökades omkostna- (§), vilket för första gången skedde 992 när fon- derna till 3,6 procent. Året efter tillkom därutöver den mottog 6,5 mnkr från den jämtländske hem- ett påslag om 8,7 procent för mervärdesskatt. Från mansägaren Erik Rönnberg ”för yngre forskare vid och med 992 måste Riksbanksfonden och andra ex- Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga terna forskningsfinansiärer således räkna med ett på- studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar”. slag om totalt 23,5 procent på medel de utdelade som Dessutom utökades styrelseledamöternas antal från forskningsstöd till universitets- och högskoleforskare elva till tolv, varav två skulle ha speciell kompetens i Sverige. Detta är, som bekant, en utveckling som i fråga om förmögenhetsförvaltning. Dessa ledamö- endast ökat i omfång och hastighet under det sist-

36 lidna decenniet, varför Riksbanksfonden i dag beräk- Internationellt samarbete nar att de faktiska overhead-kostnaderna uppgår till Det är ingen överdrift om man påstår att åren 988–89 dryga 50 procent. utgjorde den egentliga startpunkten för en aktivitet Även beträffande anslagsberedning, handläggning som under den följande 5-årsperioden skulle komma och intern organisation genomfördes i samband med att inta en central plats i Riksbanksfondens verksam- 988 års beslut ett antal förändringar. Det utvid- het, nämligen det alltmer uttalade internationella gade finansiella mandatet beslöt Riksbanksfonden engagemanget. 988 tillhörde fonden således grund- att själv hantera, varför den införskaffade nödvän- finansiärerna (300 000 kr) för den nybildade mång- dig finansförvaltande kompetens – en finansdirek- vetenskapliga europeiska akademin Academia Euro- tör (Lars-Erik Klangby) och en portföljförvaltare paea, ett engagemang som för övrigt kvarstår än i dag. (Torgny Prior). 988 inrättades även en sjätte arbets- I syfte att utveckla de vetenskapliga kontakterna grupp för finanser, som 99 fick namnet Finans- mellan Sverige och Tyskland träffade fonden 989 ett kommitté, bestående av Sten Wikander (ordföran- flerårigt avtal (500 000 kr) med Alexander von de), Lennart Holmström och stiftelsens VD. Humboldt-Stiftung – Swedish-German Research Vad beredningsformerna angår infördes samma Awards for Scientific Cooperation. Medlen avsåg att år det fortfarande existerande tvåstegsförfarandet vid göra det möjligt för framstående svenska och tyska beredning och beslut om nya projektanslag. I första forskare att tillbringa ett år i respektive land. Riks- steget handlade det om projektskisser som behand- banksfonden var också en av initiativtagarna vid till- lades internt inom respektive beredningsgrupp. komsten av European Foundation Centre i Bryssel Därefter inbjöds ett begränsat antal skisser att in- 990. Organisationen huvuduppgift var att främja komma med fullständiga ansökningar som däre- informationsutbyte och samarbete mellan privata stif- mot blev föremål för en tämligen omfattande extern telser i Europa. I och med fondens långsiktiga engage- sakkunniggranskning. Ungefär samtidigt inledde mang vid uppbyggnaden av det internationella forsk- fonden datoriseringen av vissa delar av ansöknings- ningsinstitutet, Collegium Budapest, 992 (365 000 och anslagshanteringen. Förändringarna var själv- kr) inleddes så bland annat det framtida intima och klart i första hand betingade av det ständigt stigande kontinuerliga samarbetet med Volkswagen-Stiftung. antalet ansökningar, vilket i praktiken hade omöjlig- 989 kan även Riksbanksfondens rent finansiella ”in- gjort en fortsatt ”enstegsprocess”, såväl handlägg- ternationaliseringen” sägas ha startat på allvar genom nings- och beredningsmässigt som med hänsyn till förvärvet av en tomt i Atlanta, Georgia – för övrigt en det trots allt ändliga antalet tillgängliga sakkunniga. inte helt positiv erfarenhet som länge kastade sin Varken vid genomförandet av dessa reformer eller långa skugga över fondens dagliga tillvaro. senare tycks dock Riksbanksfondens styrelse eller Av denna exemplifierande uppräkning torde det beredningsorganisation ha diskuterat vilka andra även framgå att Riksbanksfondens internationella och oönskade bieffekter och risker – bland annat engagemang redan från början i huvudsak var in- av kvalitets-, urvals- och skönsmässig natur – som riktat på infrastrukturellt institutionsbyggande stöd denna asymmetriska procedur eventuellt kunde tän- och forskningspolitiskt samarbete. Även om de kom- kas medföra. mande åren innebar att fonden i viss omfattning utvidgade det internationella stödet till att också

37 innefatta den ”vardagliga” projekt- och forskarnivån, aktör, vilken under 990-talet delvis skulle komma att kom dock de institutionella och infrastrukturella dominera den nationella forskningspolitiska arenan åtagandena även fortsatt att dominera. och i hög grad även utgöra nationens stämma i inter- För övrigt är och förblir det nästan ogörligt för nationella forskningspolitiska sammanhang. en utomstående att via årsredovisningar och andra officiella kvantitativa sammanställningar försöka fastställa det totala omfånget av Riksbanksfondens SAMMANFATTNING internationella engagemang liksom att bestämma A Foundation fairly fit for the Future dess sammansättning, inriktning och omslutning. Till denna onödiga brist på genomskinlighet inom Mellan åren 965 och 992 beviljade Riksbankens ett verksamhetsfält, som stadgarnas ändamålspara- Jubileumsfond cirka 4 250 forskningsanslag till ett graf faktisk framhåller som en av stiftelsens kärnupp- sammanlagt värde av 2 800 mnkr (i 2004 års pen- gifter, återkommer vi. ningvärde). Både totalsumman och antalet forsk- Som framgått kom den informationsskyldighet, ningsprojekt framstår förvisso som imponerande, som åvilade Riksbanksfonden, att under det första och deras betydelse för uppbyggnaden av modern kvartsseklet i praktiken endast omfatta den formelle svensk samhällsvetenskap och ”ombyggnaden” av huvudmannen, riksdagen. I slutet av 980-talet bör- humanvetenskapen under 960- och det tidiga 970- jade dock den nu även formellt självständiga stiftelsen talet kan förmodligen inte överskattas. att inkludera allmänheten i detta informationsupp- Ändå finns det goda skäl att hävda att det nog i hög drag. Skälet härtill var enligt VDs kommentar i års- grad handlade om en statistiskt modifierad sanning, redovisningen 989 det närmast obefintliga ”intresse när Nils-Eric Svensson, i 989 års jubileumsskrift, på som massmedia visar det seriösa forskningsarbetets grundval härav även ansåg sig kunna konkludera ”att vardag. Efter varje anslagsutdelning förser vi press, riktlinjerna för stiftelsens verksamhet har följts [’stora radio och TV med uppgifter om pågående forskning och långsiktiga forskningsprojekt’]”. Likaså, var det […] och forskarkontakter. Det är en ren sällsynthet visserligen i sak korrekt när VD i årsredovisningen att någon representant för massmedia utnyttjar dessa 988 konstaterade: ”Året 988 kan alltså i ekonomisk erbjudanden.” [vår kurs.] mening sägas vara lika betydelsefullt för Ett första trevande steg mot en mer utåtriktad svensk vetenskap som året 965”. Men för Riksbanks- forskningsinformation togs genom inrättandet av fondens framtida verksamhet långt viktigare än den två pris för de bästa artiklarna inom humaniora-sam- rent statistiska ekonomiska rekonstruktionen var hällsvetenskap respektive naturvetenskap-medicin i förmodligen att fonden genom 988 års förändringar den populärvetenskapliga tidskriften Forskning och hade skapat de nödvändiga konstitutionella och insti- Framsteg som fonden för övrigt understött sedan tutionella förutsättningarna för att stiftelsen under dess tillkomst 966. Riksbanksfondens engagemang en vetenskapligt och politiskt kompetent ledning inom detta ansvarsområde skulle, som bekant, öka skulle kunna ta vara på de möjligheter och möta de under kommande år. Parallellt härmed började även svårigheter som det ekonomiskt och akademiskt syn- Riksbanksfonden allt tydligare uppträda som den nerligen turbulenta 990-talet skulle visa sig bära i självständiga och artikulerade forskningspolitiska sitt sköte.

38 Den kulturvetenskapliga donationens tillkomst och etablering 1991–95

Bröder, För det första handlade det i Riksbanksfondens Löntagarfonder är ett ”jävla skit” kan man tycka, fall inte om att etablera en ny ”löntagarfondsstiftelse” men att dem ”baxa” till forskning är dock en lycka. utan i slutändan endast om en donation till en redan befintlig fristående stiftelse. Med denna kanske icke alltför konstfulla men säkert För det andra, det socialdemokratiska huvud- djupt kända pastisch på den svenska ”löntagafonds- argumentet för att riva upp stiftelsebeslutet var att de poesins” mest berömda verk celebrerade Riksbanks- nyetablerade stiftelserna i grunden måste betecknas fondens VD i ett handbrev till den sittande utbild- som ”odemokratiska” och därmed närmast illegitima ningsministern och hans statssekreterare den 3 juni eftersom det handlade om offentliga medel utanför 993 det riksdagsbeslut som innebar att  500 mnkr riksdagens och regeringens kontroll och att stiftelser- ur löntagarfondernas medel skulle överföras som nas styrelser skulle förnyas genom kooptation. Detta donation till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. argument framstod rimligtvis inte som relevant i Det finns varken anledning eller utrymme att i Riksbanksfondens fall, eftersom fondens styrelse inte detta sammanhang ånyo redovisa och analysera ut- bara utsågs av riksdagen utan dess majoritet utgjor- skiftningsbeslutets ideologiska och allmänpolitiska des även av riksdagsledamöter. bakgrund eller att detaljerat redogöra för de olika För det tredje hade den socialdemokratiskt domi- turerna i den intensiva politiska strid som under nerade riksdagen redan 990/9 gjort ett principut- åren 994 och 998 pågick oavbrutet mellan den talande (UbU4) där den framhållit det angelägna i nytillträdda socialdemokratiska regeringen (utbild- att Riksbanksfonden tillfördes ytterligare medel ”för ningsministern) och de nyetablerade stiftelserna att göra det möjligt för fonden att öka sin utdelnings- – detta dels därför att det faktiska händelseförloppet, kapacitet”. åtminstone i sina huvuddrag, redan är tämligen väl Icke desto mindre finns det en rad goda skäl att känt, dels eftersom Riksbanksfonden inte direkt be- lite mer i detalj redogöra för kulturdonationens till- rördes av denna forskningspolitiska turbulens utan komst, slutliga placering och etablering. Dels därför snarast kom att befinna sig i den forskningspolitiska att dess tillkomst utgör en integrerad del av den kraf- orkanens relativt lugna öga. Bakom denna särställ- tiga omstöpning som det svenska forsknings- och ning fanns flera skäl: forskningsfinansieringssystemet genomgick under

39 990-talet. Dels därför att Riksbanksfonden själv, än 0,5%. Denna andel inkluderar då kostnader både framför allt via sin VD och styrelse, var en mycket för den forskningsstödjande och den finansiella verksam- aktiv deltagare i det huvudsakligen politiska spel som heten. Som jämförelse kan nämnas att bankernas olika föregick löntagarfondsmedlens slutgiltiga placering. fondförvaltande organ och de nu avvecklade statliga löntagarfonderna har redovisat mer än dubbelt så höga administrationskostnader – uttryckt på samma sätt RIKSBANKSFONDENS AGERANDE 1991–92 – och då enbart för finansiell verksamhet. Med hänvisning till den tillträdande borgerliga re- Det var dock inte bara i offentliga dokument som geringens regeringsförklaring den 4 oktober 99, Riksbanksfonden och enkannerligen dess VD ut- där det förutskickades att ”medel från avvecklingen vecklade en närmast febril aktivitet i ”löntagarfonds- av löntagarfonderna används till att förstärka resur- frågan”. Intensiteten i de informella underhandskon- serna för bland annat forskning vid universitet och takterna, lobbyverksamheten, aktiveringen av fondens högskolor”, och inte minst till den så kallade avveck- ”egna” riksdagsledamöter och alliansbyggandet, som lingspropositionens (99/92:36) konstaterande att inleddes nästan omedelbart efter de borgerliga partier- regeringen ”för att undvika störningar på aktiemark- nas första trepartimotion om löntagarfondernas av- naden” kunde tänka sig att ”överföra tillgångarna till veckling i januari 99, framgår med all önskvärd tydlig- stiftelser som främjar forskning och utbildning”, på- het av en inledande resumé i det brev, där direktören talade Riksbanksfondens dåvarande VD redan i sin kallade styrelsens vetenskapliga medlemmar till ett VD-kommentar 99 fondens både redobogenhet avgörande strategimöte den 5 september 992 inför och inte minst dess osedvanliga lämplighet att för- regeringens och riksdagens snart instundande beslut. valta dessa för svensk forskning nya och betydande Som ni säkert känner till har jag sedan januari 99, resurser. Beträffande Riksbanksfonden påpekade di- då den stora trepartimotionen om löntagarfondernas rektör Svensson: avveckling lämnades till riksdagen, i ett antal under- En väl fungerande organisation, till alla delar svarande handsskrivelser, motionstexter och personliga samman- mot [regeringens] uttalanden och med hög kompetens träffanden med makthavare argumenterat för att en del och adekvata arbetsrutiner att omedelbart förverkliga av fondmedlen borde utskiftas till RJ. angivna syften, finns alltså redan. Ett snabbt överföran- Även om ”reaktionerna” på dessa propåer ”i allt vä- de av tillgångarna från löntagarfonderna till Stiftelsen sentligt varit positiva” avslutades brevet med en all- Riksbankens Jubileumsfond skulle – utan störningar på aktiemarknaden – medföra inte bara ett välbehövligt varlig maning till styrelseledamöterna att skyndsamt utan även ett nödvändigt omedelbart resurstillskott till utveckla sin förmåga till kreativt tänkande: svensk vetenskaplig forskning. Jag får nu be er att börja fundera på vilka idéer som RJ skall föra fram. […] Men det är bråttom! RJ:s skrivelse I Riksbanksfondens årsberättelse för följande år be- bör vara färdig att avsändas senast i slutet av september. rörde Nils-Eric Svensson åter igen samma ärende, Detta är en utomordentligt viktig fråga både för RJ denna gång anförde han supplerande ”hårda” kost- och för hela det svenska forskarsamhället. Betänk att nadseffektivitetsargument: ett kapitaltillskott till RJ på  miljard kronor skulle för RJ:s förvaltningskostnader är dessutom synnerligen framtiden medföra att anslagsutdelningen kunde ökas låga. Mätt som andel av förvaltat kapital är de lägre med 30 milj. per år. I fast penningvärde.

40 Till brevet var även bifogat ett utkast till skrivelse rik- var just de värden som de forskningspolitiska för- tad till utbildningsministern, där Riksbanksfonden slagsställarna sade sig vilja befordra genom löntagar- utförligt redogjorde för hur och till vad eventuellt fondstillskottet: tillkomna medel skulle komma att användas, förslag Om man vid löntagarfondernas avveckling delar upp som ledamöterna ombads skriftligen kommentera tillgångarna på alltför många små fristående stiftelser och komplettera. Även om det således i första hand finns det risk att lokala kriterier kommer att tillmätas var VD som utvecklade det politiska fotarbetet är större betydelse än de internationellt vetenskapliga. det ingen tvekan om att i stort sett hela Riksbanks- (Svensson till L. Tobisson, styrelseledamot, 9-09-24) fondens ledning och ”vänner” aktivt engagerades i Utländska erfarenheter sades också enligt Riksbanks- denna för fonden ytterst viktiga framtidsfråga. Detta fondens företrädare otvetydigt visa att det var de innefattade, som tidigare nämnts, självklart i första stora och kraftfulla finansiärerna som var beredda hand de riksdagsledamöter som satt i fondens sty- att ta risker och göra koncentrerade satsningar, och relse. ”Löntagarfondsfrågan” kom även i hög grad att därmed utgjorde de också ”det bästa komplementet bli den nytillträdde direktörens och den relativt nye till de statliga forskningsresurserna och till alla de ordförandes första stora utmaning – redan innan den små fonder som finns och alltid kommer att finnas” förre faktiskt formellt tillträtt. (Svensson till Unckel 9-0-07, där brevet till Tobis- Det finns i detta sammanhang dock även skäl att son bifogats). påpeka att Riksbanksfondens aktivitet inte bara gäll- Nils-Eric Svenssons huvudförslag till regeringen de att till varje pris få del av de eftertraktade löntagar- var således att löntagarfondsmedlen skulle samman- fondspengarna. I argumenteringen för sin sak ut- föras i två stora fonder som skulle fördelas på två stora vecklade samtidigt Riksbanksfonden även sin all- stiftelser: en för kulturvetenskap, den dåvarande männa syn på hur forskningsfinansieringens organi- Riksbanksfonden, och en för medicin, naturveten- sation optimalt borde utformas. I de skrivelser, där skap och teknik – förslagsvis med namnet Carl von fonden och dess VD framförde sina tankar, ifråga- Linné-stiftelsen – som båda enligt Svensson med sattes starkt den hittillsvarande svenska ”sanningen” fördel kunde förvaltas inom en utvidgad Riksbanks- att pluralism, diversifiering, originalitet och risk- fondsorganisation. I ett brev till utbildningsminister tagande automatiskt befordrades ju fler forsknings- Unckel (92--05) återvände Svensson till denna sin finansiärer som forskarna hade möjlighet att sända favoritidé men avslutade sin plaidoyer med att ställa sina ansökningar till. I stället riskerade den huvud- den något resignerade retoriska frågan att ”denna sakliga effekten av en dylik uppsplittring att bli ökade modell förmodligen är kanske alltför rationell och transaktionskostnader, inte minst i form av ett näst enkel för att kunna genomföras politiskt?” intill ändlöst ansöknings- och sakkunnigskrivande Denna fondens principiella (och enligt utvärdrar- bland de aktiva forskarna (Svensson till C. Bildt och na även välgrundade) inställning återkom för övrigt I. Carlsson 92-0-27). Dessutom torde det, enligt även i samband med ”andra varvet” av stiftelseetable- Riksbanksfonden, knappast vara så att relativt små ringen, där regeringen föreslog att de återstående forskningsfinansiärer normalt karaktäriserades av löntagarfondsmedlen skulle utskiftas till sex nybil- någon större riskbenägenhet vare sig med avseende dade stiftelser (prop. 993/94:77). I ett handbrev den på projektens storlek eller på deras originalitet, vilket 7 april 994 med vidhängande PM betecknade fon-

4 dens nye VD förslaget som ”häpnadsväckande” och För det andra, när detta så småningom blev ak- ansåg att dessa medel med fördel kunde fördelas på tuellt, var den ursprungliga tanken att inrätta en se- de tre ”ursprungliga” stiftelserna (Siftelsen för strate- parat fond enbart för humanistisk forskning. Redan gisk forskning, Miljöstrategiska forskningsstiftelsen/ detta skapade betydande svårigheter för Riksbanks- MISTRA och Riksbanksfonden), eftersom de nya fonden, eftersom denna alltsedan starten haft sin an- stiftelserna (KK-Stiftelsen, Vårdal, Miljöuniversite- slagsmässiga tyngdpunkt inom det samhällsveten- tet i Lund, Stiftelsen för internationalisering/STINT, skapliga forskningsfältet. Östersjöstiftelsen och Stiftelsen framtidens kultur) För det tredje fanns det inte minst inom forskar- enligt förslaget skulle få ändamålsinriktningar som i samfundet en tämligen bred opinion som ansåg att mångt och mycket överlappade med de redan befint- de nya resurserna borde tillföras forskningsrådsorga- liga eller fick uppgifter som borde finansieras genom nisationen. Och även om en sådan lösning knappast anvisningar över statsbudgeten. För Riksbanks- tilltalade vare sig ministern eller hans närmaste råd- fondens del framstod det som speciellt uppseende- givare, kunde de politiskt ansvariga inte helt igno- väckande att regeringen planerade att överföra 575 rera dessa propåer. Det var därför ur departemental mnkr till en särskild stiftelse för vårdforskning, efter- synvinkel och kanske även ur snäv Riksbanksfonds- som samma regering i samband med att den kultur- synvinkel inte helt ovälkommet att det medicinska vetenskapliga donationen överlämnades till Riks- forskningsrådet genom sitt ytterligt klumpiga age- banksfonden angett ”forskning för kvalitetssäkring rande i ett slag diskrediterade denna lösning. inom vård och omsorg som ett viktigt insatsområde För det fjärde fanns det uppenbarligen en bety- för den kulturvetenskapliga forskningen”. dande tveksamhet bland flera av de centrala politiska och administrativa exekutörer, som hade att bereda och effektuera utskiftningsbeslutet, om huruvida POLITISKA ÖVERVÄGANDEN 1991–92 den existerande Riksbanksfonden faktiskt var en lämp- Även om det i efterhand kan förefalla naturligt och lig förvaltare av dessa medel. Bakom denna skepsis följdriktigt att de  500 mnkr som så småningom av- kan man spåra uppfattningen att fonden under 980- sattes till kulturvetenskaplig forskning från de utskif- talet i alltför hög grad ”rådiferats”, dvs. att den i allt tade löntagarfondsmedlen kom att överföras till Riks- väsentligt kommit att satsa på samma typ av tids- banksfonden, var denna utgång ingalunda självklar begränsade, tämligen konventionella småprojekt när stiftelsetanken först koncipierades och bereddes. som de statliga forskningsråden. Dessutom, eftersom För det första fanns det inledningsvis inom utbild- forskningsråden representerade en renodlad ”bottom- ningsdepartementet över huvud taget inga planer på up”-organisation med kollegialt beslutsfattande sam- att avsätta medel för att stödja humanistisk och sam- tidigt som en av de bärande idéerna bakom de nya hällsvetenskaplig forskning, vilken inte minst aktive- stiftelserna var att bygga upp ett kraftfullt komple- rade de kulturvetenskapliga ledamöterna i utbild- ment som hade ett betydande inslag av interventio- ningsministerns egen forskningsberedning som var nism och ”top–down”-styrning, framstod knappast djupt engagerad i det första stiftelsebeslutet. Stiftelse- forskningsråd och forskningsrådsliknande organ som etableringens andra omgång skedde dock helt utan de mest lämpliga och trovärdiga exekutörerna. konsultationer. Vidare menade vissa departementskretsar att Riks-

42 banksfonden genom att i princip finansiera projekt ningsdepartementet (statssekreterare B. Kirsebom), inom samtliga forsknings- och vetenskapsfält hade var indelad i tre huvudavsnitt. I det första upprepas uppvisat en bristande förmåga till rejäl ”kraftsam- och betonas dels fondens forskningspolitiska huvud- ling” – en tämligen innehållslös beteckning som just tes att kvalitet, internationalism och pluralism bäst vid denna tid började sitt segertåg inom den forsk- säkerställs och befordras genom forskningsanslag ningspolitiska retoriken. Det fanns slutligen i dessa från stora ”internationellt inriktade obundna organ”, kretsar uppenbarligen även en gradvis växande irrita- dels fondens uppfattning att det framstår som när- tion över Riksbanksfondens, som man tyckte, alltför mast självklart att pengarna av såväl effektivitets- som oförtröttliga och ibland kanske även väl så mång- rättssäkerhetsskäl i första hand bör utskiftas till förslagna lobbyverksamhet. sådana fristående organisationer som redan finns och som har visat hög kompetens att ta hand om och för- valta förmögenheter och avkastningen därav på ett pro- BESLUTSPROCESSEN fessionellt, ändamålsenligt och därmed landsgagneligt HÖSTEN 1992–VÅREN 1993 sätt […] i Sveriges Riksdag har Stiftelsen Riksbankens I början av september 992 inviterades icke desto Jubileumsfond utpekats som en synnerligen lämplig mindre Riksbanksfondens nya ledning, ordförande och kompetent mottagare av medel vid en avveckling Inge Jonsson och den snart tillträdande direktören av löntagarfonderna. Dan Brändström, till ett informellt samtal med fö- I det andra avsnittet, som gick under rubriken Hit- reträdare för utbildningsdepartementet, varefter den tillsvarande verksamhet, finns det nog i ärlighetens snart avgående direktören i det ovan citerade kallel- namn anledning att påpeka att Riksbanksfonden, sebrevet till den vetenskapliga styrelsekretsen kunde fullt förståeligt, i första hand försökte ”trona på min- meddela att nen från fornstora dar” snarare än att hänvisa till fon- Samtalet med Inge och Dan fördes i en för RJ positiv dens dagsaktuella projektåtaganden. Det var således anda. För att vi ska kunna uppnå minst den utskift- 960- och det tidiga 970-talets storprojekt som fram- ningsandel som tidigare diskuterats [ 000–2 000 hölls som exempel på fondens kraftfulla satsningar, mnkr, förf.s anm.] vill man emellertid att RJ kommer kreativa miljöskapande och avgörande bidrag till en med ett antal förslag eller idéer om angelägen forskning förbättrad forskarrekrytering. I den pågående verk- (gärna med potentiell ”lyskraft”) inom de humanistis- samheten betonade fondföreträdarna betecknande ka, samhälls- och mång- eller tvärvetenskapliga områ- nog framför allt det allt mer omfattande internatio- dena […] Skrivelsen skall ses som ett samlat uttryck för nella samarbete som fonden aktivt medverkat i och forskarnas i RJ-styrelsen idéer om vad som skulle göras bidragit till, inte minst från och med slutet av 980- med ökade resurser. talet. Därtill pekade fonden även på den betydande Det gällde kort sagt för Riksbanksfonden att över- forskningsinitierande och forskningsförnyande ef- tyga ministern och hans omgivning om att fonden fekt som de så kallade områdesgruppernas aktivitet var, alltid varit och skulle städse förbli något annat än (skatteforskning, jämställdhetsforskning etc.) hade ett ”vanligt forskningsråd”. haft. Den sjusidiga, tätskrivna skrivelse, som Riksbanks- Det avslutande avsnittet, Verksamhetsinriktning fonden i början av oktober översändes till utbild- vid ökade resurser, vilket helt naturligt även utgjorde

43 lejonparten av skrivelsen, innefattade bland annat en Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond lägger, som utomordentligt skickligt sammansatt ”framtids- redan nämnts, stor vikt vid stödet till projekt inom agenda” som visade att Riksbanksfonden inte bara kulturvetenskaperna. Om RJ anförtroddes att förvalta noga studerat och bedömt de forskningspolitiska och fördela de medel från löntagarfonderna som rim- tendenserna och den rådande departementala vilje- ligtvis borde avdelas till dessa områden, skulle denna inriktningen utan även förmått att inordna dessa i inriktning ytterligare kunna accentueras. Ett resurstill- skott skulle då i första hand utnyttjas till större projekt i eller kanske till och med att använda dem för att be- kreativa forskningsmiljöer. Sådana projekt, oftast lång- fordra fondens egna ambitioner och ”välförstådda” siktiga och fler- eller tvärvetenskapligt orienterade, har intressen. I fem huvudpunkter sammanfattade Riks- i dag mycket stora svårigheter att bli finansierade från banksfonden sålunda sin principiella syn på vad den de endisciplinärt inriktade statliga forskningsråden. ansåg vara angelägna forskningsändamål och stöd- former i framtiden: Vid sidan av Riksbanksfondens antydda beredskap ● att befordra yngre forskarbegåvningar så att dessa till en ytterligare ”kraftsamling” mot humaniora och kan anställas ”i större nyskapande projekt” samhällsvetenskap kan det även vara intressant på- ● att identifiera och därefter under längre tid ge ”av- peka att fonden här, så vitt vi kan förstå, för första sevärda resurser” till framgångsrika institutioner gången började använda (reintroducerade?) det tra- som även skall kunna nyrekrytera ”begåvningar ditionella tyska samlingsbeteckningen ”Kulturwis- från inom och utom landet” senschaft” på human- och samhällsvetenskaperna, en ● att understödja en aktivare rekrytering av utländs- nomenklatur som fonden fortsättningsvis, inte utan ka toppforskare för tjänstgöring i Sverige, ”om de komplikationer, kom att hålla fast vid – åtminstone i ekonomiska villkoren görs mycket gynnsamma mer officiellt hållna dokument (s. 50). torde tillskottet av forskare med ’lyskraft’ kunna Bytet av beteckning hade nämligen inte enbart bli märkbart” terminologisk signifikans utan återspeglade även så- ● att fortsatt medverka vid etableringen av europe- väl fondföreträdarnas som enskilda forskares miss- iska centres of excellence – gärna på svensk botten tankar om att det eventuella resurstillskottet, i enlig- – efter ungefär samma mall som det nyetablerade het med utbildningsdepartementets ursprungliga tan- Collegium Budapest kar, endast skulle komma de humanistiska discipli- ● att mer systematiskt utnyttja den konkurrens- nerna till godo och att samhällsvetenskapen därmed fördel som Sverige hade genom sina utmärkta re- helt skulle komma att sakna ”sked” om och då ”lön- gisterdata för att etablera longitudinell tvärveten- tagarfondsmannan” började regna. I strävandena att skaplig forskning. förhindra en godtycklig uppdelning av de båda ve- tenskapsområdena agerade Riksbanksbanksfonden Skrivelsen avslutades med att Riksbanksfondens ve- ingalunda ensam. Även andra forskningsföreträdare tenskapliga företrädare och ledning (inklusive vice påtalade det felaktiga i att återgå till en uppdelning ordföranden riksdagsledamot Lars Tobisson) gjorde som de statliga forskningsråden funnit dysfunktio- följande deklaration som är värd att citera i sin hel- nell och som de därför övergivit redan 977 när de het både av forskningspolitiska och forskningsstrate- humanistiska och samhällsvetenskapliga forsknings- giska skäl: råden sammanfördes till HSFR. Samlingsbeteck-

44 ningen kulturvetenskap blev snart även den beteck- ● etablering av nätverk eller fastare samverkansfor- ning som utbildningsdepartementet kom att konse- mer nationellt och internationellt, bland annat kvent använda inte minst i sina propositionstexter. genom etablerandet av ett internationellt fors- karutbytesprogram ● befordra forskarutbildning och forskarrekrytering. FORSKNING I FRONTLINJEN – REGERINGENS PROPOSITION 1992/93:171 Därtill kom även en allmän uppmaning att inten- I december 992 framlade så regeringen sin proposi- sifiera de forskningsinformativa insatserna samt att tion Forskning i frontlinjen som innehöll ett förslag inrätta procedurer för kontinuerlig uppföljning och om att cirka 0 miljarder kronor av de så kallade lön- utvärdering av verksamheten. tagarfondsmedlen skulle avsättas för att genom kon- Riksbanksfondens ledning och företrädare hade centrerade insatser stödja utvecklingen av internatio- dock långt mindre anledning att vara förtjust över nellt särskilt konkurrenskraftiga forskningsenheter de delar av propositionen som behandlade medlens inom angelägna områden, och eftersom dessa insat- disposition och förvaltning. Det var framför allt i två ser skulle ges ”en särskild karaktär”, borde även ”an- avseenden som Riksbanksfonden hade såväl princi- svaret för verksamheten läggas på nya organisationer piella som praktiska invändningar. Den första punk- som etableras vid sidan av de existerande”. Rege- ten gällde förslaget att medlen skulle förbrukas inom ringen föreslog därför att ”ansvaret för fördelningen en 5-årsperiod, vilket fonden principiellt ansåg vara av medlen läggs på tre för ändamålet särskilt inrättade mindre välbetänkt när det handlade om så långsiktigt juridiska personer – tre stiftelser” varvid Riksbanks- anlagda verksamheter som grundforskning och fors- fonden belåtet kunde konstatera att 5 procent av karutbildning. Det andra och ur Riksbanksfondens dessa medel avsåg en stiftelse för kulturvetenskaplig synvinkel kanske än ”mindre välbetänkta” och mer forskning som skulle ”upprättas i anslutning till förargliga inslaget i propositionen var regeringens Riksbankens Jubileumsfond”. förslag att inrätta en självständig kulturvetenskaplig Beträffande de föreslagna ändamålen och den an- stiftelse i anslutning till Riksbanksfonden, där fonden givna huvudinriktningen fanns det knappast någon visserligen skulle ”handha medelsförvaltning och ad- anledning för Riksbanksfonden att protestera, efter- ministration” men där ansvaret för fördelningen av som dessa i allt väsentligt sammanföll eller lät sig väl medlen skulle läggas på en helt ny särskilt inrättad förena med fondens ursprungsstadga och det som styrelse och fonden därmed skulle komma att sakna fonden själv föreslagit i skrivelser till utbildnings- allt inflytande över prioriteringar och medelsanvänd- departement och regering. Sålunda framgick av pro- ning. positionen att de nytillkomna medlen i första hand I sina ansträngningarna att om möjligt omintet- skulle befordra: göra dessa delar av regeringens proposition kom ● koncentration av insatser så att forskningscentra Riksbanksfonden i första hand att mobilisera förut- eller forskningsområden med internationell slag- varande, sittande och blivande styrelseledamöter ur kraft kunde etableras riksdagskretsen. Inför riksdagens slutbehandling av ● projekt och program som innebar gränsöverskri- proposition 992/93:7 översände fonden den 2 danden mellan discipliner mars 993 på uttrycklig begäran av den tidigare sty-

45 relseledamoten Britta Bjelle (fp) ett utkast till gemen- sådant sätt att den ekonomiska basen för den forsk- sam borgerlig motion till Riksbanksfondens vice ningsstödjande verksamhet säkerställs för framtiden. ordförande Lars Tobisson (m). Motionstexten var författad av N.-E. Svensson i samråd med D. Bränd- ström och finanschef L.-E. Klangby. Av utkastets UTBILDNINGSUTSKOTTETS BEREDNING hemställansavsnitt framgick det att motionärerna/ OCH BETÄNKANDE 1992/93:UBU 16 Riksbanksfonden ansåg att När utbildningsutskottet den 25 maj 993 till riks- En permanentning av de inrättade stiftelserna skulle dagen överlämnades sitt betänkande över proposi- medföra att ”stabila former för långsiktigt samarbete tion 992/93:7 med därtill hörande sex motioner, mellan forskargrupper inom universitets- och hög- tillstyrkte utskottsmajoriteten i allt väsentligt rege- skolesystemet kunde etableras”. De skulle också för ringens förslag ”att 0 miljarder konor av löntagar- framtiden med propositionstextens formulering kunna fondsmedlen skall användas för forskning”. Dock utgöra ett ”slagkraftigt komplement till det redan exis- föreslog utskottet i det avsnitt som behandlade Riks- terade forskningsråden och andra forskningsstödjande institutioner”. banksfonden ett par avgörande ändringar, vilka i hög grad även sammanföll med fondens egna uttalade Därför lät motionärerna förstå att preferenser. Sålunda anförde utskottet: Med vår kännedom om Jubileumsfondens hittills- Utskottet har inget att erinra mot syftet med förslaget varande sätt att fungera, dess kompetens och allmänt att inrätta en särskild stiftelse för kulturvetenskaplig såväl nationellt som internationellt erkända kvalitets- forskning. Däremot ställer sig utskottet tveksamt till medvetande och dess innovativa inriktning, förefaller den föreslagna organisationen. Den avsedda stiftelsen det onödigt tillkrånglat att ansvaret för fördelningen av skiljer sig enligt regeringens förslag från de båda andra medel ”för stöd till kulturvetenskaplig forskning” skall stiftelserna därigenom att den knyts till ett redan läggas på en helt ny särskilt inrättad juridisk person och befintligt organ, Riksbankens Jubileumsfond, som att endast den finansiella och administrativa förvalt- föreslås handha medelsförvaltningen och administra- ningen skall anförtros Riksbankens Jubileumsfond. Vi tionen åt stiftelsen. Samtidigt avses den nya stiftelsen föreslår att styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubi- ha en egen styrelse skild från Jubileumsfonden. Där- leumsfond ges hela ansvaret för såväl medelsförvaltning igenom kan stiftelsen enligt propositionen bidra till en som för fördelningen av anslag från de resurser som nu ökad pluralism och möjligheter att välja nya stöd- och tillförs kulturvetenskaplig forskning. Bästa tänkbara verksamhetsformer. […] Emellertid anser utskottet att kompetens och arbetsorganisation för såväl kapitalför- steget bör tas fullt ut och att medlen tillförs Jubileums- valtning som anslagsfördelning finns redan. Nuvarande fonden. Till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond bör styrelse kunde med fördel bli ”organisationskommitté” sålunda ,5 miljarder kronor överlämnas som donation. för att förbereda igångsättningen. Den inriktning som För donationen skall gälla att medlen skall användas i anges i propositionen överensstämmer med Jubileums- enlighet med vad regeringen förordat i propositionen fondens arbetssätt enligt nu gällande stadgar. beträffande såväl de generella riktlinjer (prop. s. 2f.) Dessutom föreslog motionärerna som kulturvetenskaplig forskning (prop. s. 8f.). att medlen för kulturvetenskaplig forskning inte Medlen bör fördelas efter förslag av ett organ för prio- skall ”bli utnyttjade på ca. 5 år” utan i stället liksom ritering m.m., som under Jubileumsfondens styrelse Jubileumsfondens övriga tillgångar skall förvaltas på ett är skild från fondens övriga verksamhet. Jubileums-

46 fondens styrelse såsom organisationskommitté bör verksamhet redan vid dess grundande år 964. Den utarbeta förslag till närmare föreskrifter, som under- enda punkt som enligt fondens företrädare krävde en ställs regeringen för godkännande, innan donationen viss tankeverksamhet var ”hur beredningsordningen överlämnas. skall relateras till det totala nytillskottet av resurser”, Den 3 juni 993 fattade riksdagen så beslut i stif- vilket sammanfattades i tre något mer preciserade telseärendet i enlighet med regeringens motion med frågeställningar (PM, D. Brändström/L-E. Klangby de ändringar som framgick av utbildningsutskottets 93-09-02): betänkande. Dessutom ersatte riksdagen även re- . RJ skall enligt propositionen kunna användas för geringens förslag om bestämd tidsgräns för fondens gränsöverskridande projekt och program som inne- verksamhet med angivande av en årlig anslagsnivå. fattar naturvetenskapliga, medicinska och tekniska. Eftersom medlen skulle fördelas efter förslag av ett Finns det skäl att härutöver stödja naturvetenskap, särskilt och fristående organ för prioritering under medicin och teknik i den omfattning vi idag gör? Jubileumsfondens styrelse, bemyndigades den 24 2. Finns det skäl att, mer än övergångsvis, använda sig juni (U93/2093/F) chefen för Utbildningsdeparte- av skilda beredningsorganisationer? Om nej, hur mentet att såsom organisationskommitté lång övergångstid? 3. Hur skall, inledningsvis, sambandet utformas överlämna ett uppdrag till Riksbankens Jubileums- mellan existerande beredningsorgan och den kultur- fonds styrelse avseende utarbetande av förslag till vetenskapliga prioriteringsgruppen? närmare föreskrifter för den verksamhet som skall finansieras med donationen samt i övrigt förbereda Vad angick propositionens krav att den kulturveten- verksamheten. Härvid skall beaktas vad som anförts i skapliga donationen skulle hållas skild från stiftelsens propositionen och i utbildningsutskottets betänkande. övriga verksamhet, å ena sidan, och fondens starka […] Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har önskemål att samtliga tillgångar skulle kunna förval- förklarat sig beredd att åtaga sig uppdraget […] Riks- tas som en enda förmögenhetsmassa, å den andra, bankens Jubileumsfonds styrelse skall rapportera sitt ansåg Riksbanksfonden att det uppdrag i oktober 993. inte föreligger någon konflikt mellan dessa båda önskemål. Den modell som tillämpas för Erik Rönn- bergs donation kan med fördel användas även för den RIKSBANKSFONDENS kulturvetenskapliga donationen. Modellen innebär att ORGANISATIONSKOMMITTÉ varje års finansiella resultat men före forskningsanslag OCH REGERINGENS BESLUT fördelas proportionellt mellan stiftelsens ordinarie Av det interna beredningsmaterialet framgår att verksamhet, Rönnbergs donation och den kulturveten- Riksbanksfonden knappast ansåg att de för Kultur- skapliga donationen. Anslagen till forskning belastar respektive del. donationen angivna ändamålsparagraferna behövde skapa några egentliga komplikationer för eller kräva När Riksbanksfondens styrelse i egenskap av orga- några större förändringar i fondens hittillsvarande nisationskommitté den 22 oktober 993 (Dnr 36/93) inriktning och anslagspolicy, eftersom de uppfatta- överlämnade sitt ”förslag till närmare föreskrifter för des ha ”en närapå identisk inriktning” med de ända- den verksamhet som skall finansieras med donatio- mål som angivits som centrala för Riksbanksfondens nen för kulturvetenskaplig forskning”, förordade den

47 som väntat att den modell, som tillämpades för Erik ställning som fonden själv alltid med tydlig stolthet Rönnbergs donation och som dessutom tillstyrkts framhållit. av Riksdagens revisorer, med fördel kunde användas En direkt konsekvens av detta beslut var att den av även för den kulturvetenskapliga donationen. Detta Riksbanksfondens fem hittillsvarande berednings- innebar, som nämnts, att intäkter och kostnader pro- grupper, som behandlade ansökningar från medicin, portionellt fördelades mellan de tre donationerna naturvetenskap och teknik, skulle komma att avveck- medan forskningsanslagen från respektive donatio- las senast i samband med att fondens nya berednings- nen däremot blev helt oberoende av varandra, bland organisation installerades, vilket planerades ske vid annat därigenom att kapitalet för den kulturveten- utgången av juni månad 995 i samband med skiftet skapliga donationen kunde tas i anspråk. Bortsett på fyra av ordförandeposterna. En mer känslig fråga från att den förvaltningsmodell Riksbanksfonden för Riksbanksfonden gällde sammansättning, inord- föreslog medförde att de olika verksamheterna på ett ning och mandat för den nya kulturvetenskapliga be- enkelt sätt kunde särredovisas i det årliga bokslutet redningsgruppen. Ty även om fonden inledningsvis innebar den enligt Riksbanksfonden även att det beslöt att ta skeden i vacker hand och följa regering- blev ens uppmaning att ”medlen bör fördelas efter förslag möjligt att åstadkomma, såväl en effektiv och fram- av ett organ för prioritering m.m. som under Jubi- gångsrik förmögenhetsförvaltning, som, en tidsmässigt leumsfondens styrelse är skild från fondens övriga sett, koncentrerad och profilerad kulturvetenskaplig verksamhet”, är det ingalunda någon överdrift att forskningsinsats. För den kulturvetenskapliga dona- påstå att Riksbanksfonden redan från början knap- tionen är det därför utan tvekan möjligt att, efter en past var alltför förtjust över detta mer eller mindre uppbyggnadsperiod kunna tillgodose det krav på påtvingade dubbelkommando. I praktiken kom det utdelningsnivå, som angivits i riksdagsbeslutet. också på Riksbanksfonden eget initiativ att upphöra I sina direktiv och i den avgivna propositionen förut- redan efter ett år (s. 52). satte regeringen att Riksbanksfonden fortsättnings- Vad de övriga instruktionerna angående beredning vis i än högre grad än tidigare skulle koncentrera sitt och inriktning beträffar ansåg fonden att dessa väl lät forskningsstöd till det kulturvetenskapliga forsk- sig förena med dess hittillsvarande inriktning och ar- ningsområdet, vilket innebar att de 20–30 procent betssätt. Den nya prioriteringsgruppen skulle således av medlen, som alltsedan fondens tillkomst tilldelats enligt Riksbanksfonden bestå av 0–2 ledamöter, medicin, naturvetenskap och teknik, skulle komma varav minst sju skulle utses på grundval av erfarenhet att överföras till det kulturvetenskapliga fältet, även från akademisk forskning och från institutioner med om Riksbanksfonden också framledes skulle ha möj- kulturvetenskaplig anknytning. 2–4 av ledamöterna lighet att stödja kulturvetenskapliga projekt som skulle komma från utlandet, och enligt styrelsens vette mot dessa forskningsfält. Det förefaller som mening var det inga svårigheter att finna lämpliga om fonden utan större magsmärtor även accepterade utländska kandidater. Dessutom innebar även dona- denna propå, vilket innebar att den lämnade den tors och fondens egen uttryckliga ambition att prio- hittillsvarande ”ekumeniska” forskningsfinansiering ritera det internationella utbytet att den föreslagna som samtidigt givit Riksbanksfonden lite av en sär- utvidgningen av den vetenskapliga ledamotskretsen ställning bland svenska forskningsfinansiärer, en sär- framstod som närmast naturlig och nödvändig. En

48 Jonas Berggren Jonas FOTO:

I det intensiva forskningspolitiska spel som föregick stiftelsebeslutet var det ingalunda oviktigt att Riksbanksfonden fått en ny ordförande, rektor Inge Jonsson (till vänster) vid universitet och tidigare huvudsekreterare vid HSFR, och en ny VD, universitetsdirektör Dan Brändström vid Umeå universitet, vilka i lika mån och samtidigt besatt en obestridlig akademisk legiti- mitet och, inte minst, en remarkabel forskningspolitisk kompetens.

uppenbar hjärtesak för Riksbanksfonden förblev deklarerade Riksbanksfonden åtminstone sin goda dock att vilja. I tämligen oprecisa ordalag meddelade fonden ett tydligt samband skapas mellan existerande priorite- således att den i dessa frågor skulle ”etablera nära ringsgrupper och den nya kulturvetenskapliga priori- kontakt med de statliga forskningsråden” inom teringsgruppen genom att de nuvarande ordförandena samma ämnesområden varefter ett förslag till ”utför- i prioriteringsgrupperna även ingår i den nya priorite- liga anvisningar” skulle underställas styrelsen för be- ringsgruppen. slut under mars 994. Även om vissa kontakter togs Vad regeringens krav på en intensifierad forsknings- från Riksbanksfondens sida, är det svårt att se om information anbelangar försäkrade Riksbanksfonden dessa ”nära kontakter” någonsin etablerades. De ”ut- att den avsåg ”att kraftigt förstärka insatserna inom förliga anvisningarna” styrelsen den 24 mars 994 be- detta område”. Även beträffande upprättande av ett slutade om behandlade inte alls uppföljningsproble- ambitiöst uppföljnings- och utvärderingsprogram matiken utan berörde nästan uteslutande den kultur-

49 vetenskapliga prioriteringsgruppens utlysnings- och DEN KULTURVETENSKAPLIGA beredningsförfarande. Riksbanksfonden nöjde sig PRIORITERINGSGRUPPENS ETABLERING med att några månader senare oförbindligt konsta- OCH FÖRSTA VERKSAMHETSÅR1 tera att: ”Så småningom (vår kurs.) bör även resurser Det intensiva arbetet med att sjösätta och närmare be- avdelas för uppföljnings- och utvärderingsprogram” stämma den kulturvetenskapliga prioriteringsgrup- (PM, Brändström 94-03-03). pens arbetsformer och inriktning igångsattes ome- Det beslut om en donation för kulturveten- delbart efter det att gruppen utnämnts och konstitue- skaplig forskning till Riksbankens Jubileumsfond rats. Brådskan blev inte mindre akut genom att Riks- (U93/844/3335/FS), som regeringen så fattade den 2 banksfonden, en aning förhastat måhända, bestämt december 993, avvek i sina föreskrifter och instruk- sig för att inleda anslagsutdelningen redan under det tioner knappast alls från de synpunkter som Riks- första verksamhetsåret 994. Det bör dock påpekas banksfonden i egenskap av organisationskommitté att trycket från den akademiska samfälligheten att så precis två månader tidigare översänt till utbildnings- snart som möjligt få tillgång till dessa högst betydan- departementet. Om inriktning och ändamål avvek de resurser blev avsevärt och omedelbart. Med ut- ordalydelsen inte alls. Beträffande medelsförvaltning gångspunkt i de allmänna riktlinjer som angivits i och organisation angav regeringen följande riktlinjer regeringsbeslutet diskuterade den kulturvetenskap- för de framtida arbetet: liga prioriteringsgruppen under två heldagssamman- ● Efter en uppbyggnadsperiod borde cirka 50 mnkr träden, den 2 januari och den 24 februari, vilka mer per år i 993 års penningvärde kunna fördelas till preciserade riktlinjer som gruppen skulle förelägga kulturvetenskaplig forskning och såväl avkastning Riksbanksfondens styrelse för beslut. och kapital fick användas för att nå denna nivå. För att få ytterligare underlag till diskussionen ● Donationsmedlen skulle förvaltas så att särredo- hade fonden även inbjudit universitet/högskolor, visning kunde ske. akademier, kulturinstitutioner och ”andra berörda ● Medlen borde fördelas av ett organ som under organ” att inkomma med synpunkter på och be- Jubileumsfondens styrelse var skilt från fondens dömning av vilka kulturvetenskapliga områden som övriga verksamhet. kunde tänkas vara lämpade för större satsningar från ● Dessutom skulle insatserna utformas så att ökad pluralism och nya verksamhetsformer åstad- Den första kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen fick följande sam- kommes inom den kulturvetenskapliga forsk- mansättning: Rektor/professor Inge Jonsson, litteraturvetenskap, Stock- ningen. holms universitet (Riksbanksfondens och prioriteringsgruppens ord- förande), professor Marjut Aikio, Nordisk Samisk Institutt, Kautokeino, professor Jean-François Battail, skandinavistik, Université de Sorbonne, Det förhållandet att regeringen använt orden ”bör” Paris, f. Riksantikvarie Margareta Biörnstad, Stockholm, professor Lars Engwall, företagsekonomi, Uppsala universitet (beredningsgruppen), och ”riktlinjer” i sina instruktioner beträffande or- professor Bernd Henningsen, skandinavistik, Humboldt Universität zu ganisation och förvaltning skulle Riksbanksfonden Berlin, rektor/professor Jan Ling, musikvetenskap, Göteborgs universitet, ganska snart komma att påpeka och ”kreativt” ut- rektor/professor Kari Marklund, Mitthögskolan, Sundsvall, rektor/ professor Lucy Smith, juridik, Universitetet i Oslo, professor Lars-Göran nyttja i eget välförstått intresse. Stenelo, statsvetenskap, Lunds universitet (beredningsgruppen), rektor Inez Svensson, Konstfack, Stockholm, professor Jarl Torbacke, historia, Stockholms universitet (beredningsgruppen), professor Marie Åsberg, Karolinska sjukhuset, Huddinge (beredningsgruppen).

50 Riksbanksfondens sida. Ett stort antal förslag inkom disponeras för nya satsningar inom det kulturveten- och behandlades av prioriteringsgruppen, men fon- skapliga området. Eftersom de nya donationsmedlen dens ordförande medgav senare skall förvaltas så att en särredovisning kan ske bör vi diskutera vilka stödinsatser som bör belasta respektive att man måste nog erkänna att det slutliga utfallet av fond. Vi bör även diskutera hur stora resurser som denna vidlyftiga operation blev tämligen magert vad bör tilldelas de olika delarna av den totala insatsen för avser konkreta och senare realiserade förslag. (I. Jonsson, intervju 2003-02-03) kulturvetenskaplig forskning. ”Räkneexempel” I efterhand menar dock Jonsson att den breda ”idé- insamlingen” ändå förde det goda med sig att många Nya anslag Forts.anslag Totalt (allt i mnkr) forskare kände sig indragna i beslutsprocessen, 994 25 – 25 995 25 25 50 vilket var viktigt ”inte minst med tanke på att ovil- 996 25 50 75 jan mot utskiftningen av löntagarfondsmedlen åter- 997 25 75 00 fanns även bland åtskilliga forskare”. (brev Jonsson, 998 25 00 25 Nybom, 2004-09-26). 999 25 25 50 Eller som en annan ledamot uttryckte det: [Påpekas bör kanske att Riksbanksfonden nådde den Det ”remissförfarande” som RJ beslöt genomföra i av regeringen angivna utdelningsnivån redan år 997. samband med kulturdonationens etablering var ett Förf.s anm.] misstag som inte gav någonting men som förorsakade en massa onödigt arbete. Den goda bakomliggande Den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppens tanken var i detta sammanhang naturligtvis som alltid mycket raska utredningsarbete utmynnade i ett för- att vi skulle vara så ”demokratiska” som möjligt. slag till Anvisningar för kulturvetenskaplig forskning som underställdes styrelsen för beslut den 24 mars I den PM (94-0-2) som VD utsände inför dessa 994. Där klargjordes att den nya policydeklaratio- båda möten föreslog han att gruppen framför allt nen inte bara utgick ifrån den kulturvetenskapliga ägnar huvuddelen av tiden för genomgång av hur fon- donationens föreskrifter utan även och i lika hög grad dens resurser skall användas för att befrämja vad som från Riksbanksfondens två ”grunddokument” – åsyftas med donationen. Den diskussionen bör även Riksbankens donationsförslag 962 och Riksdagens ta sin utgångspunkt i kravet på ökad pluralism och nya verksamhetsformer inom den kulturvetenskapliga beslut 964. forskningen. RJ bör ha en annan uppgift i forsknings- Mot denna bakgrund har det tett sig naturligt att det finansieringssystemet än de statliga forskningsråden arbete med riktlinjer som nu inletts avser hela RJ:s […] Hur stort blir då nytillskottet till kulturveten- verksamhet. Det förslag till anvisningar, som här skapliga (sic) forskning det kan anges i nedanstående presenteras, bör således även äga tillämpning för räkneexempel. Enligt detta, tämligen realistiska räkne- behandlingen av nya projekt inom RJ:s reguljära exempel, bör uppbyggnadsperioden vara 6 år. Vid forskningsfinansierande verksamhet fr.o.m. våren 995. utgången av detta århundrade bör vi ha nått upp till Vid formuleringen av RJ:s övergripande policy bör det riktmärke på ca.50 miljoner kronor som angivits naturligtvis hänsyn tas till av donator givna riktlinjer av statsmakterna […] Det innebär att redan fr o m och till de insatser som redan görs genom befintliga nästkommande år bör ca 45–50 miljoner kronor kunna forskningsstödjande organ. En annan viktig aspekt är

5 hänsynstagandet till RJ:s egen traditionella roll som en Frågan om vilken faktisk styreffekt dessa teman forskningsfinansiär […] Såväl tradition som förnyelse faktiskt fick kvarstår därmed, och i så fall för vem? måste sålunda prägla den övergripande forsknings- Åsikterna härvidlag tycks i viss mån gå isär såväl bland policy som skall bli vägledande för de närmaste åren. fondens handläggare och beredningsgruppsleda- De förslag till anvisningar som nu utformas bör således möter som bland anslagssökande forskare. Och även bli normerande för behandlingen av samtliga ansök- efter en systematisk genomgång av 990-talets fram- ningar om forskningsmedel fr o m 995. gångsrika ansökningar är det svårt att avläsa några Att betona homogeniteten i fondens forskningsstöd- tydliga styreffekter. Det finns dock tecken som tyder jande verksamhet var förmodligen inte bara en viktig på att medan effekten var tämligen begränsad bland principiell policyfråga, det var även en viktig förvalt- väletablerade och rutinerade ”forskningsentreprenö- ningspraktisk fråga, eftersom det skulle reducera kra- rer” så tycks mindre erfarna forskningsföreträdare ha vet på särredovisning närmast till ett ”bokföringstek- ägnat stor tankemöda åt att analysera innebörden i niskt” problem. och därefter ambitiöst försökt rätta sig efter fondens Det rådde inom Riksbanksfonden en stor enighet synnerligen öppna och oprecisa ”direktiv”. Riks- om att fonden framtidsvis skulle stödja såväl större banksfonden upprepade lyckligtvis inte heller denna program som individuella projekt samtidigt som den ”paraplyprocedur”. I stället försvann de ursprungliga dock inte ville binda sig för några bestämda procent- temaformuleringarna i all stillhet ur Riksbanks- satser för respektive kategori. Däremot förordade den fondens ansökningsanvisningar år 200 – uppenbar- kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen att en vä- ligen saknade av ingen. sentlig del av Riksbanksfondens insatser ur den kul- Däremot anser flera av utvärderingsgruppens sam- turvetenskapliga fonden borde bestå av stöd ”inom talspartner att det generella kravet på disciplinär och ramen för relativt brett definierade program eller institutionell samverkan kom att få klart påvisbara paraplyteman”, inte minst för att därmed ”profilera styreffekter – inte minst bland en del humanistiska RJs förhållande till de statliga forskningsråden”. discipliner – och dess genomslag förstärktes även av När Riksbanksfonden slutligen fastlade dessa pa- andra genomgripande inom- och utomvetenskapliga raplyteman, var fonden mycket noga med att poäng- förändringsprocesser. Inge Jonsson uttryckte vid vårt tera att de skulle formuleras tillräckligt brett för att samtal Riksbanksfondens avsikter på följande sätt: ”kunna fånga upp de snabba utvecklingsförlopp som En av RJ:s ambitioner med den kulturvetenskapliga präglar dagens och morgondagens värld”. Dessutom donationen var att bryta den humanistiska isoleringen framhölls att antalet teman kontinuerligt skulle ut- och inkröktheten, vilket även hade stöd i statuternas ökas. De två teman som Riksbanksfonden angav i uttalade krav på institutionellt samarbete och disciplin- sina anvisningar vid det första ansökningstillfället – överskridande. Det mest storskaliga exemplet härvidlag Kulturvetenskapliga grundvalar och Samhällsföränd- var kanske Forskarskolan i moderna språk som med ringar i tid och rum – blev även lindrigt sagt mycket ”milt våld” tvingades på institutioner och fakulteter. breda och inklusiva. De tycks i realiteten endast ha Vad som skulle förstås under det nygamla samlings- utpekat ett traditionellt humanistiskt och ett sam- begreppet kulturvetenskap, som både Riksbanksfon- hällsvetenskapligt inriktat huvudtema, varför ingen den och utbildningsdepartementet konsekvent bör- skulle behöva känna sig utesluten. jade använda för de humanistiska och samhällsveten-

52 skapliga vetenskapsområdena, blev aldrig föremål för Ansökningarna, som helst skulle skrivas på eng- någon mer systematisk och djuplodande diskussion. elska, skulle även – till skillnad från Riksbanksfon- Inledningsvis förekom det knappast någon principiell dens normala praxis – vara fullständiga och fonden diskussion kring innebörden av begreppet Kultur- till handa redan den 25 augusti. Bedömningen skulle wissenschaft, något som självklart förvånade mig i ske i två etapper. Besked om avslag i den första om- egenskap av tysk akademiker, eftersom det pågått och gången skulle lämnas efter prioriteringsgruppens pågick en intensiv offentlig debatt inte minst bland de sammanträde den 20 september. Kvarstående ansök- större forskningsfinansiärerna (DFG o.a.). Ambitio- ningar – ungefär dubbelt så många som kunde för- nen fanns nog initialt hos RJ men sedan vi dränkts i väntas få finansiering – skulle genomgå extern sak- ”syndafloden” av ansökningar rann dessa ambitioner ut kunnigprövning i enlighet med etablerad Riksbanks- i sanden.” (Bernd Henningsen, intervju 2004-02-24) fondspraxis, varefter slutgiltigt besked skulle lämnas Detta kom uppenbarligen att leda till en viss självför- omedelbart efter styrelsens beslutssammanträde den vållad förvirring och ett delvis kvardröjande missför- 8 december. stånd om vad den kulturvetenskapliga donationen Vid ansökningstidens utgång hade till Riksbanks- faktiskt representerade, vilket inte minst är en akut fonden inkommit inte mindre än 335 ansökningar fara i ett land där vetenskap och forskning knappast och det sammanlagda sökbeloppet uppgick till drygt definieras som en del av ”kulturen”, åtminstone på 387 mnkr, vilket alltså innebar att cirka 0 procent storstadstidningarnas kultursidor. Dels medförde av ansökningarna möjligen skulle kunna finansieras. bristen på definition och precisering att Riksbanks- I en första gallring, som genomfördes av VD, ord- fonden fått motta ansökningar från teatergrupper, förande och styrelseledamöterna i prioriteringsgrup- gallerier m.m. Dels går det att spåra åtminstone en perna, utsorterades dels projekt med miljö- och vård- viss osäkerhet bland vissa samhällsvetare huruvida de forskningsinriktning med hänvisning till MISTRAs verkligen är behöriga att söka anslag från kulturfon- och Vårdalstiftelsens ansvar, dels även 52 ansökningar den. Det finns därför fortfarande skäl för Riksbanks- som rörde symposier och forskningsinformativa pro- fonden att aktivt medverka till att dessa oklarheter jekt, vilka skulle handläggas i särskild ordning. Pro- försvinner genom en fördjupad vetenskapsteoretisk jektansökningar som endast upptog ett fåtal personer och kunskapspraktisk diskussion. vid samma institution sorterades likaledes bort. Efter denna närmast formalistiska sorteringsprocedur kvarstod 74 ansökningar som avsåg större ansök- 1994 ÅRS ANSÖKNINGSOMGÅNG ningar vilka redovisade koncentrerade insatser över – BEREDNING, ERFARENHETER OCH BESLUT institutions-, fakultets- och universitetsgränser. Den 24 april 994 offentliggjorde Riksbanksfonden Sedan styrelsen på förslag av VD (94-09-0) per sina anvisningar för ansökning av medel för kultur- capsulam till prioriteringsgruppen beslutat delegera vetenskaplig forskning. Av de cirka 30 mnkr som var rätten att å styrelsens vägnar avslå drygt 40 an- disponibla skulle lejonparten reserveras för ”större sökningar redan vid prioriteringssammanträdet och långsiktiga projekt”. En mindre del avsattes även den 29 september, kvarstod cirka 30 ansökningar för stöd till ”seminarier, symposier och nätverks- som utsändes för bedömning av inhemska och ut- etablering eller nätverksuppehållande verksamhet”. ländska sakkunniga. I denna slutgranskning använ-

53 des även Riksbanksfondens ”ordinarie” berednings- Det första årets erfarenhet med denna berednings- grupper som vetenskapliga remiss- och sakkunnigin- organisation för den kulturvetenskapliga fonden har stanser. fått mig att ifrågasätta rimligheten av att det inom RJ Vid beslutssammanträde den 8 december kunde finns två separata verksamheter med helt skilda så Riksbanksfondens styrelse bevilja forskningsanslag beredningsorganisationer och med olika grad av motsvarande 7 mnkr, vilket innefattade totalt 8 delaktighet från styrelseledamöternas sida. Ett sådant arrangemang riskerar att på sikt medföra onödiga projektanslag därav åtta mindre planeringsanslag för komplikationer i beredning och beslutsfattande att fonden därigenom i framtiden förhoppningsvis rörande medlen ur den kulturvetenskapliga fonden. I skulle ”få färre och bättre genomarbetade ansökning- stället för att tydigare separera de båda fonderna vill jag ar” (994). Dessutom hade Riksbanksfonden beträf- snarare plädera för att närma fonderna till varandra så fande anslag ur den kulturvetenskapliga donationen att RJ:s samtliga beredningsgrupper blir involverade i beslutat övergå till ett system med tvååriga anslag. bedömningen av ansökningar till de båda fonderna Därutöver beviljade fonden inom ramen för den kul- […] Det finns i huvudsak tre motiv för att i bered- turvetenskapliga donationen även 6 ansökningar ningssammanhang integrera kulturvetenskapliga om stöd till symposier, nätverksetablering och forsk- fonden med Jubileumsfonden. Det första motivet, och ningsinformativa insatser. Det var således en ganska det viktigaste, är att det kompetensmässigt sett blir en nöjd VD som i sin kommentar till fondens årsberät- mer noggrann och allsidig beredning av ansökning- telse kunde meddela: arna. För det andra kommer det att bidra till att underlätta informationsspridningen utåt och för det Avkastningen på Riksbankens donation och den kul- tredje blir hanteringen av ansökningarna inom RJ mer turvetenskapliga donationen har för 994 inneburit att enhetlig […] I linje med vad som ovan anförts om en utdelningen till nya projekt mer än tredubblats. Man för båda fonderna gemensam beredningsorganisation får gå tillbaka till 970-talet för att finna en jämförbar bör m a o ledamöterna i den kulturvetenskapliga nivå på RJ:s utdelningskapacitet för nya projekt […] beredningsgruppen fr o m juni 995 även anknytas till Genom tillskottet från den kulturvetenskapliga dona- de fyra beredningsgrupperna relaterade till Jubileums- tionen har det återigen blivit möjligt att dela ut anslag fonden […] Genom denna ordning blir det som synes till forskning vid två tillfällen varje år. ett klart samband mellan styrelsen och samtliga Allt var dock icke frid och fröjd i den ”bästa av alla prioriteringsgrupper. fonder”. Som tidigare antytts hade Riksbanksfonden Dessutom hade enligt VD denna första ansöknings- egentligen aldrig riktigt accepterat den tudelade be- omgång till den kulturvetenskapliga donationen gi- rednings- och prioriteringsorganisation som kultur- vit vid handen att en omläggning av ansöknings- och donationsbeslutet föreskrivit. I en kritisk PM till sty- beredningsordningen borde ske, varför relsen (94-2-08) återkom därför VD till frågan i lju- RJs ordning med skissansökningar och fullständiga set av det just förlidna årets erfarenheter: ansökningar ter sig naturlig att tillämpa även för den Enligt en särskild bilaga till regeringsbeslutet 993-2- kulturvetenskapliga fonden. Med hänsyn till att det 02 rörande denna donation framhålls att ”medlen bör även kan krävas något utförligare beskrivning för be- (VDs kursivering) fördelas efter förslag av ett organ för dömningen av de något större projekten och program- prioritering m.m. som under Jubileumsfondens men för kulturvetenskaplig forskning kan antalet sidor styrelse är skild från fondens övriga verksamhet” […] för skisser uppgå till ca 6 sidor.

54 Dessutom föreslogs att den lätt förvirrande nomen- tera att fonden nu hade återgått såväl till sin ur- klaturen inom fonden, som innebar att det omväx- sprungliga form som till sin ursprungliga stadgas lande talades om ”prioriterings-, arbets- och bered- ändamålsparagrafer ningsgrupper”, borde upphöra och samlingsnamnet Genom att nära 50 mkr. har kunnat fördelas under 995 beredningsgrupp användas i framtiden, liksom att till 52 nya projekt har den genomsnittliga storleken ansökningar till Riksbanksfondens olika donationer på ett årsanslag från RJ kommit i närheten av  mkr. skulle tas emot och beredas vid ett och samma till- Denna mycket markanta förändring under de senaste fälle. två åren har inneburit att RJ på ett helt annat sätt I och med det nya arbetsåret 995 hade dessa för- kunnat leva upp till stadgans innehåll där det anges att ändringar genomförts och stadfästs av Riksbanks- ’fondens medel speciellt skall användas för att stödja fondens styrelse, varför VD i sin kommentar till års- stora och långsiktiga projekt’ (§2). berättelsen för detta år kunde ägna sig åt att konsta-

55 Riksbanksfondens stadgar, styrelse, arbetsutskott, verkställande direktör och personal

STADGARNA STYRELSEN Såsom framgår av avsnittet om fondens historia är Principer och former för styrelsens utseende liksom det riksdagen som fastställer Riksbanksfondens stad- dess sammansättning har i stort sett förblivit oföränd- gar. rade genom Riksbanksfondens snart 40-åriga histo- Riksbanksfondens övergripande mål och ända- ria. Styrelsen utses av riksdagen, varvid ordförande målsparagraf har behandlats redan tidigare. Det övri- väljs i särskild ordning. I styrelsen ingår allt sedan ga innehållet i stadgarna rör huvudsakligen styrelsens 988 års friställningsbeslut sex företrädare för riksda- sammansättning och uppgifter. gen, fyra företrädare för olika vetenskapsdiscipliner Enligt stadgarna handhas verksamheten av styrel- och två ledamöter med särskild sakkunskap inom för- sen. Styrelsen kan i sin tur delegera ärenden av rutin- mögenhetsförvaltning. Fram till i dag har tolkningen mässig karaktär till ett arbetsutskott bestående av sty- genomgående varit den att företrädarna för riksdagen relsens ordförande och vice ordförande, VD och en skall vara riksdagsledamöter som utses av respektive finansexpert. En forskningssekreterare fungerar som riksdagsgrupp i proportion till respektive partis par- föredragande och en annan vid protokollet. En viss lamentariska styrka. Åtminstone om man följer de delegation sker även till VD, vilket även kommer att tankegångar som utredningskommittén gav uttryck behandlas i samband med att vi diskuterar fondens för redan 964, skulle man dock mycket väl kunna budget. Bland övriga frågor som regleras i stadgarna tänka sig att riksdagen i stället utsåg dokumenterat bör även nämnas formerna och restriktionerna för forskningspolitiskt eller möjligen finansiellt sakkun- förmögenhetsförvaltningen. niga samhällsrepresentanter snarare än partipolitiskt Riksbanksfondens stadgar är mycket generella till förankrade riksdagsledamöter till allmänföreträdare i såväl form som innehåll och ger goda möjligheter till fondens styrelse. flexibilitet och skönsmässighet vid ledningen och ut- De ekonomiska experterna, som nomineras av formningen av fondens verksamhet. Behovet av en fullmäktige i riksbanken, skall således efter 988, hög grad av informalitet och flexibilitet för en insti- betecknande nog, uttryckligen icke ha någon ome- tution av Riksbanksfondens typ betonades uttryckli- delbar anknytning till riksbanken. Vid tillsättningen gen redan i det ursprungliga utredningsförslaget. av övriga styrelseledamöter inbjuds företrädare för forskningsråd och forskningsberedning att inkomma

56 med namnförslag som fonden dock behandlar efter Styrelsen kan även mot ersättning anlita externa eget skön. Även om det icke föreligger formella hin- experter och sakkunniga. Den fastställer budgeten der, har Riksbanksfonden sedan åtminstone 30 år för stiftelsens förvaltningsverksamhet under det föl- ansett att ledamöterna i fondens styrelse och bered- jande verksamhetsåret och svarar för att intern revi- ningsgrupper icke samtidigt bör vara ledamöter i de sion av stiftelsen genomförs. Stiftelsen är undantagen statliga forskningsråden. Utvärderingsgruppen anser från tillsyn enligt lagen om stiftelser. Stadgarna antas nog att denna sedvanerättsliga restriktion kunde ut- av stiftelsen och fastställs av riksdagen. Till frågan sträckas till att gälla även ledamotskap i andra offent- om den nyinrättade Riksrevisionens uppenbarligen liga forskningsfinansiärers beslutande och beredande självpåtagna, till synes även godtyckliga och för Riks- organ. För vetenskapens och riksdagens representan- banksfonden tämligen kostsamma, rätt att utöva in- ter utses suppleanter på enahanda grunder. syn över fonden återkommer vi. Stadgarna reglerar inte suppleanternas arbete i sty- Månadsarvodet till styrelsemedlemmar, inklusive relsen. Enligt en långvarig tradition kallas även supp- suppleanter, som följer riksdagens bestämmelser för leanterna till alla styrelsemöten. De har enligt denna arvodering vid styrelseuppdrag, uppgår till 2 250 kr tradition närvaro- och yttranderätt. per månad och utgår oberoende av närvarofrekvens. Mandatperioden är fyra år, och vartannat år för- Sammanträdesarvodet är 350 kr. Professorerna i sty- nyas halva styrelsen för att garantera den nödvändiga relsen lyfter därtill ett sakkunnigarvode som uppgår kontinuiteten i arbetet. till 5 000 kr per år. Styrelsen sammanträder på ordförandes kallelse Som jämförelse kan nämnas att KK-stiftelsen be- och är beslutför då minst sex ledamöter är närvaran- talar ett årsarvode uppgående till 5 000 kr per år de. Det ingår inte i Riksbanksfondens rutiner att vid medan mötesarvodet är betydligt större än i Riks- styrelsemötet formellt notera om styrelsen är beslut- banksfonden, dvs. 5 000 kr per möte. för. Stadgarna anger därtill ingenting om kallelsens Den starka partipolitiska representationen i sty- utsändande. relsen, även efter det att Riksbanksfonden blev en Till styrelsens uppgifter hör att anställa erforderlig självständig stiftelse, kan väcka viss förvåning, åt- personal samt bestämma löner och övriga villkor för minstone för en utomstående observatör. Förvå- de anställda. ningen blir knappast mindre när man inser att sty- Som tidigare framgått beslöt styrelsen i mars 977 relsens absolut främsta uppgift och viktigaste årliga att inrätta ett permanent arbetsutskott bestående av beslut är att godkänna och fastställa de förslag till ordförande, vice ordförande och VD. Från och med anslagsutdelning som arbetats fram av berednings- 988 har arbetsutskottet kompletterats med en före- grupperna. I ljuset av detta kan det tyckas som trädare för finansiell sakkunskap. Arbetsutskottet om det vore angeläget att den vetenskapliga sakkun- bemyndigades fatta beslut i ärenden som rör kans- skapen även innehade en stark formell ställning i liets personal-, lokal- och organisationsfrågor. Detta styrelsen. Forskningsföreträdarnas formella möj- innebär att anställningsärenden och lönefrågor be- lighet att eventuellt genomdriva ett beslut mot slutas i arbetsutskottet. Besluten skall dock anmälas i de politiska representanternas vilja reduceras ytter- styrelsen. Arbetsutskottets övriga uppgifter diskute- ligare av den omständigheten att ordförande tradi- ras nedan (s. 62). tionellt ingår bland vetenskapsföreträdarna, och en

57 ordförande förutsätts normalt agera neutralt och mindre anser utvärderingsgruppen att styrelsens oväldigt. sammansättning i högre grad än vad fallet är i dag Därtill kommer att styrelsen i dagens läge, med borde reflektera den faktiska innebörden i stadgan- rätta menar vi, kan upplevas som onödigt stor, spe- det att fondens främsta uppgift är att ”främja och ciellt som suppleanterna har närvaro- och yttrande- understöda till Sverige anknuten vetenskaplig forsk- rätt (maximalt 22 personer). Att den nuvarande sty- ning”. relsen förmodligen är överdimensionerad har även Vetenskapsrepresentanterna i styrelsen utses i ett antal tidigare styrelsemedlemmar påtalat. Det praktiken bland ordförandena i beredningsgrupper- finns, som bekant, en tendens att alltför stora styrel- na. Dessa har utökats till fem och därtill finns, som ser även innebär en risk för att det personliga ansvaret nämnts, en särskild prioriteringsgrupp för Kultur- reduceras, vilket i sin tur kan medföra att förslag och vetenskapliga donationen. Då styrelseordförande ärenden ibland inte blir föremål för den noggranna samtidigt är ordförande i en beredningsgrupp och i och kritiska granskning som de förtjänar. Den om- den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen, upp- ständigheten att ärendena inte sällan har förberetts går antalet ordförande till fem, vilket betyder att en av styrelseledamöter i lägre instanser bidrar också till av gruppordförandena inte ryms ibland de ordinarie en ibland tämligen summarisk behandling. Det finns vetenskapliga styrelsemedlemmarna utan får ställ- enligt utvärderingsgruppen exempel på att så vid ett ning som suppleant. Denna nivåsammanblandning fåtal tillfällen även varit fallet (se nedan). En tradition leder, som vi uppfattar det, till en viss oklarhet beträf- av stor enighet i styrelsearbetet kan dessutom leda till fande beslutsfattande och ansvarsfördelning. De att enskilda medlemmar drar sig för att ställa frågor vetenskapliga styrelserepresentanterna leder således även vid avgöranden som de av olika skäl kan uppleva först var sin beredningsgrupp, varefter de ingår i den som viktiga eller problematiska. Denna åsikt sekun- kulturvetenskapliga prioriteringsgruppens selek- deras av följande kommentar från en erfaren forsk- tionsarbete och träder därefter in i styrelsen och fattar ningsadministratör beträffande en styrelses ställning slutgiltigt beslut rörande ärenden de själva har berett och arbetssätt: och beslutat om på två lägre nivåer. Styrelseordfö- rande/vice ordförande har därtill deltagit på ytter- Frånvaron av diskussioner och voteringar i RJs styrelse ligare en beredande och beslutande nivå, arbets- är i mitt tycke inte helt och hållet sunt. Det är i den utskottet. Det bör också påpekas att även de politiskt öppna diskussionen argumenten skärps och principer prövas. tillsatta ledamöterna deltar i beredningsarbetet. En viktig omständighet, som inte minst fondens Utvärderingsgruppen vill samtidigt betona, att det företrädare och förtroendevalda brukar framföra till inte finns något som i praktiken tyder på att denna denna ”välintegrerade” beslutsordnings försvar, är att styrelsekonstruktion har lett till öppna motsätt- samtliga ledamöter därigenom får en närmast unik ningar vad de rent vetenskapliga avgörandena angår. möjlighet att sätta sig in, och aktivt medverka, i fon- Enligt samstämmiga uppgifter har inget beslut gått dens forskningsstödjande kärnverksamhet. Detta är till votering under de senaste 5 åren. Det finns heller förmodligen en både riktig och viktig synpunkt, och ingen uppgift att någon enskild styrelseledamot for- den bidrar säkerligen i hög grad även till Riksbanks- mellt reserverat sig mot fattade beslut. Icke desto fondens obestridliga beslutsförhet, dess höga admi-

58 nistrativa effektivitet samt dess väldokumenterade Vårt andra exempel gäller ett anställningsärende sociala kompetens. Utvärderingsgruppen vidhåller under hösten 2003. I det aktuella fallet hade be- dock sin uppfattning att de olika berednings- och be- redningen som vanligt skett i arbetsutskottet. Med slutsnivåerna kan och bör separeras så att beslutsfat- hänvisning till gällande och gängse delegations- tande och ansvarsfördelning blir mer genomskinliga. förfarande behandlades ärendet därför som ett en- Vi tror även att detta kan genomföras utan att det på kelt anmälningsärende i styrelsen. Denna varken fick något avgörande sätt skall behöva negativt påverka eller krävde någon redogörelse över vilka perso- fondens välfungerande organisation och besluts- ner som faktiskt sökt befattningen eller enligt vilka effektiva arbetsformer. kriterier de sökande hade bedömts. Inte heller gavs Vetenskapsrepresentanterna i styrelsen bör dess- någon uppgift om lönenivå och de ekonomiska kon- utom inte utses ur det snäva urval som berednings- sekvenserna av denna utökning av personalen. Vid gruppsordförandena trots allt utgör utan efter nog- ett senare styrelsemöte uttalade ett par ledamöter granna överväganden väljas i en något vidare krets icke desto mindre en viss förvåning över de stegrade så att styrelsen kan få den optimala forskningspoli- lönekostnaderna i budgeten för 2004. tiska kompetens och vidsynthet i vetenskapliga prin- Ett annat exempel utgör behandlingen av anslags- cip- och sakfrågor som är nödvändig och önskvärd besluten i oktober 2003. Beredningsgruppsordföran- hos en forskningsfinansiär med Riksbanksfondens dena presenterade resultatet av behandlingen i andra centrala position. I det avsnitt som innehåller utvär- omgången och bifogade listor över de projekt som deringsgruppens rekommendationer presenterar vi förordades. Därvid presenterades ingen analys av hur ett förslag till en tänkbar alternativ styrelsesamman- många ansökningar som inlämnats till de olika dona- sättning och beredningsorganisation. Självklart torde tionerna eller hur dessa fördelade sig på olika ämnen, detta även nödvändiggöra en viss revision av Riks- anslagsförvaltare och beredningsgrupper. Inte heller banksfondens stadgar, en fråga vi också återkommer redogjordes för utgången av den första omgången till. som de facto är den mest avgörande i och med att Under utvärderingen har, som redan inlednings- cirka 80 procent av ansökningarna avförs i denna vis framhållits, Riksbanksfondens ledning, personal procedur. Eftersom ärendet anses vara det viktigaste och till fonden knuten vetenskaplig expertis visat en under hela året, hade man kunnat förvänta sig en dis- föredömlig öppenhet och samarbetsvilja. Sålunda kussion rörande erfarenheterna av årets berednings- har utvärderarna även välkomnats att följa styrelsens arbete och förslag till förändringar och förbättringar arbete vid ett flertal sammanträden. Styrelsemötena med tanke på framtiden och dess förmodligen än har genomgående genomförts i konstruktiv och öp- mer skärpta söktryck. Ordförande gjorde emellertid pen atmosfär. Den enda kritiska reflektion vi skulle en förtjänstfull analys rörande fördelningen av anslag vilja göra i detta sammanhang gäller handläggningen till kvinnliga och manliga projektledare och konsta- av ett fåtal ärenden, där det enligt vårt förmenande terade därvid att det rådde en god balans. kanske borde ha förekommit en något högre grad av aktiv reflektion och diskussion från styrelsens sida. Handläggningen av Dagens Forskning är där- vid ett exempel som diskuteras i särskild ordning.

59 STYRELSEORDFÖRANDE Inge Jonsson anförde även att Riksbanksfonden, Ordförandena i styrelsen har normalt varit emeriterade på grund av sin relativt begränsade personal, har universitetsrektorer. Motiveringen för denna ordning en något sårbar struktur. Den grundläggande löpan- har uppenbarligen varit att Riksbanksfondens ord- de anslagsberedande och forskningsadministrerande förande representerar och leder fondens hela verksam- verksamheten fungerar i stort sett störningsfritt het och att ordförande därför måste kunna frigöra sig enligt väl upparbetade rutiner, medan det aktiva från sina egna disciplinära och universitära lojaliteter. engagemanget i forskningspolitiken och det forsk- Under den period (989–2003) vi utvärderat inne- ningsstrategiska arbetet i allt väsentligt bestäms av hades ordförandeposten av professor Kjell Härnqvist direktörens – och delvis även ordförandes – person- (Göteborgs universitet) fram till 992, då han efter- liga engagemang, preferenser och förmåga. Han träddes av professor Inge Jonsson (Stockholms uni- poängterade vidare att det är fondens övergripande versitet), vilken i sin tur följdes 998 av professor Stig ambition att vara relativt konstant och förutsägbar Strömholm (Uppsala universitet). Sedan 2002 inne- vad den reguljära anslagsutdelningen beträffar och has ordförandeposten av professor Eva Österberg att enbart använda tillfälliga överskott för satsningar (Lunds universitet). Österbergs ordförandeskap inne- av uppenbar engångskaraktär. Det främsta exemplet bär således en avvikelse från traditionen i så måtto att härvidlag under hans egen ordförandesejour var för- hon fortfarande är historieprofessor i aktiv tjänst. modligen den engångssatsning om 60 mnkr till dok- Ordförandes uppdrag omfattar förutom styrel- torandstöd som Riksbanksfonden avsatte år 997 i sen även ordförandeskapen i arbetsutskottet, i en samband med den så kallade forskarutbildnings- beredningsgrupp och i den kulturvetenskapliga be- reformen. redningsgruppen. Med hänsyn till denna betydande Inge Jonsson betonade att VD i samarbete med arbetsbelastning är uppdraget särskilt arvoderat och kansliet formulerar ett förslag till hur stor del av an- det förutsätter dessutom att ordförande i egenskap av slaget som går till nya projekt, vilket inte minst be- presidiemedlem står i löpande kontakt inte bara med stäms av hur många forskningsprojekt som kräver VD utan även med fondens handläggare och kansli. I fortsatt finansiering. På frågan i vilken utsträckning sin Tillbakablick 998 i Riksbanksfondens årsredovis- styrelsen skall ta en strategisk och styrande roll fram- ning noterar Inge Jonsson bland annat ”Praktiskt om höll Inge Jonsson att handlingsutrymmet för strate- än inte formellt utser nämligen Riksdagen en arbe- giska insatser är begränsat, eftersom det i praktiken tande styrelseordförande”. endast omfattar cirka 0 procent av de medel som I vår intervju med Inge Jonsson konstaterade han årligen kan avsättas för nya och gamla åtaganden. att styrelsen visserligen inte är särskilt aktivt agerande Målsättningen för styrelsen är att binda sig till att ut- just som styrelse betraktad men att samtliga ledamö- dela 90 procent av ett årligt anslag under de tre föl- ter däremot är synnerligen aktiva i själva berednings- jande åren. För att korrigera dessa begränsningar på arbetet, varför man nog kan hävda att varje ledamot den strategiska nivån avser Riksbanksfonden att har nästan unikt goda insikter i Riksbanksfondens övergå till så kallade engångsanslag, dvs. hela anslaget kärnverksamhet. Politikerna fungerar väl och har så för ett projekt reserveras ur det kommande årets bud- vitt Jonsson kunde påminna sig aldrig motsatt sig get. Mera om detta i avsnittet om Framtida forsk- forskarnas förslag. ningsfinansiering (s. 55).

60 Professor Stig Strömholm ansåg att styrelsen inte prioritet inom Riksbanksfondens verksamhet i fram- bör ha en alltför tung strategisk roll, eftersom Riks- tiden. banksfondens verksamhet och arbetsformer kräver Intervjun med professor Eva Österberg ägde rum snabba beslut. Strömholm framförde även vid vårt redan under hennes första år som ordförande. Hon samtal uppfattningen att det förhållandet att politi- konstaterade att det endast finns en muntlig tradi- kerna i Riksbanksfondens styrelse vanligtvis inte tion då det gäller att definiera ordförandes uppgifter. representerar den högsta makten vare sig i riksdagen Hon anser att det vore lämpligt om det fanns någon eller i sina respektive partier för det goda med sig form av skriftlig befattningsbeskrivning som redo- att de blir måna om att betona styrelsens oberoende. visade vilka uppgifter som åligger ordförande och Som exempel nämnde han statsministerns redan vilken relation och ställning ordförande har i förhål- apostroferade önskemål om mer forskning om lande till VD samt vilka förväntningar och krav som Förintelsen, vilket Riksbanksfondens styrelse en- bör ställas på ordförande, till exempel avseende stra- hälligt avvisade. Riksdagsmännens närvaro bidrar tegisk utveckling och långsiktig planering av fondens dessutom till att debatten blir mer saklig och låg- verksamhet. Inför Riksbanksfondens ganska snara mäld. (2006) växling såväl av VD som av ordförande bör Även om fonden rent formellt har en privaträtts- man diskutera och precisera innehållet i dessa båda lig ställning förblir närheten till riksdagen en både befattningar. praktiskt och historiskt betingad realitet, varför Riks- Eva Österberg betonade att det kan vara en fördel banksfonden, enligt Strömholm, aldrig kan bortse med en ordförande som fortfarande är aktiv forskare, ifrån att den har en viss karaktär av offentlig institu- eftersom en sådan person bör ha färska och direkta tion, även om den till form och arbetssätt mer liknar kontakter med forskarvärlden och kanske inte minst en akademi än ett statligt forskningsråd. Fondens med de yngre forskarna. Däremot utgör den stora speciella ställning innebär även att den i högre grad arbetsbelastningen en nackdel. Hon anser att ord- än de helt privata stiftelserna känner ett självklart an- förande även bör ha en egen beredningsgrupp just svar för och lojalitet mot universiteten. för att kunna hålla direktkontakt med forskningen. Enligt Strömholm har dock styrelsen medvetet Detta var för övrigt ett villkor för att hon skulle ac- gått in för att inte överta ansvar för statens åtaganden. ceptera ordförandeposten. Styrelsen har gett klart uttryck för att staten måste ta sitt Eva Österberg anser att samarbetet med VD fun- ansvar när det gäller universitetens grundfinansiering. gerar utmärkt och att VD håller ordförande mycket Han medgav dock att beslutet om universitetens kost- väl informerad och diskuterar viktiga frågor på för- nadspåslag (i den fortsatta framställningen används hand. Dock kan det utgöra en nackdel för den öv- samlingsbeteckningen overhead) var en kompromiss riga personalen att VD ofta är på resa, liksom att som åtminstone delvis var betingad av politiska hän- ordförande inte bor inom rimligt pendlingsavstånd. syn till riksdagsmännen och att Riksbanksfonden Ledningen finns därmed inte ständigt till hands för just i egenskap av att den är en offentlig institution att diskutera viktiga frågor med personalen och lösa inte helt kunde vända universiteten ryggen. de akuta problem som kan vara av central betydelse Stig Strömholm betonade vidare att de inter- för deras pågående arbete. Dock är VD alltid nåbar nationella engagemangen måste få en ännu högre per telefon.

6 I samband med diskussionen om strategiska över- väl framförd, diskussionen var kortfattad och be- väganden och organisatoriska frågor presenterar ut- slutsfattandet rationellt. AU har en viktig funktion värderarna ytterligare synpunkter på genomförandet när det gäller att avlasta rutinmässiga ärenden från av VD-uppdraget (s. 69). styrelsen, varför utvärderarna nog är böjda att hålla med Stig Strömholm och rekommenderar en viss ut- ökning av delegationsförfarandet. Utvärderarna vill ARBETSUTSKOTTET (AU) samtidigt påpeka vikten av att AU framtidsvis även I enlighet med den ovan nämnda delegationsord- innefattar nödvändig vetenskaplig sakkunskap, efter- ningen har styrelsen tillsatt två arbetsutskott. Det som dess beslut i huvudsak rör genuina forsknings- egentliga arbetsutskottet (AU) består av ordförande, frågor. Om detta sedan sker genom adjungering eller vice ordförande, VD och ordförande för finans- genom permanent representation, är snarast en prak- utskottet. Finansutskottet, som består av de två tisk fråga. finansexperterna i styrelsen och VD, har det exe- kutiva ansvaret för fondens finansförvaltning enligt de riktlinjer och strategier styrelsen lagt fast. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN Som föredragande i finansutskottet fungerar fon- Med anledning av att Riksbanksfondens organisa- dens finansavdelning under ledning av finansdirek- tion alltid varit liten har styrelsen inte ansett det vara tören. skäl att uppgöra instruktioner för de olika tjänsterna. Arbetsutskottet sammanträder normalt i omedel- Detta gäller även VD-uppdraget. bar anslutning till styrelsemötet men kan vid behov På grundval av de många ingående samtal och öp- även sammanträda oftare. Förutom rena tjänste- och penhjärtiga diskussioner utvärderarna haft möjlighet organisationsärenden behandlar och beslutar AU i att föra med VD Dan Brändström anser vi oss kunna följande ärenden: sammanfatta VDs viktigaste uppgifter per i dag som ● Nils-Erik Svenssons fond 300 000 kr följer: ● Erik Rönnbergs fonder 710 000 kr Riksbanksfondens VD skall ● områdesgruppernas anslag 10 000 000 kr ● leda kansliet och styrelsearbetet ● anslag till forskningsinitiering 15 000 000 kr ● göra Riksbanksfonden känd och erkänd i Sverige och omvärlden AU förfogar sålunda över 26 mnkr, vilket utgör mind- ● utveckla och förankra Riksbanksfonden i olika re än 0 procent av fondens totala forskningsbudget. segment av samhället så att omvärlden inser att Det är alltså inte fråga om någon exceptionellt om- fondens verksamhet berör olika samhällssektorer fattande delegering från styrelsens sida av det ekono- och har betydande samhällsrelevans miska beslutsfattandet, vilket även Stig Strömholm ● åta sig olika samhällsuppdrag. påpekade, och han förordade därför att AU borde ges utvidgade befogenheter. VD Dan Brändström önskar tillåta vida ramar för Utvärderingen deltog i ett AU-möte i december personalens verksamhet. Personalen skall ha sina 2003 och kunde konstatera att mötet var välfunge- huvuduppgifter men känna att den vid behov har rande, föredragningen var sakkunnigt förberedd och rätt och skyldighet att utföra även andra uppgifter.

62 Alla skall känna att de strävar till ett gemensamt ● kapitalförvaltningen som leds av finansdirektören mål. och därtill omfattar två controllers och två finans- Enligt nu gällande anställningskontrakt avgår VD förvaltare. Dan Brändström att avgå den  juni 2006. Styrelsen har även delegerat en del av sitt ekono- I relation till kapitalstockens storlek, anslagsutdel- miska beslutsfattande till VD. Det omfattar följande ningens omfattning och den övriga verksamhetens poster (inklusive ifrågavarande belopp år 2004): numera betydande spännvidd samt i jämförelse med ● internationellt samarbete 5 000 000 kr andra forskningsfinansiärer – exempelvis de statliga ● arvode till sakkunniga 1 600 000 kr forskningsråden – handlar det i Riksbanksfondens ● ersättning till adjungerade 1 700 000 kr fall om ett mycket litet antal personer som på ett för- ● konferenser, information 2 300 000 kr träffligt sätt sköter fondens löpande affärer. Utvärde- rarna konstaterar dock samtidigt att den nuvarande Totalt förfogar VD sålunda över 0,6 mnkr. Då man personalstyrkans begränsning svårligen kan möjlig- beaktar att ordförande därutöver förfogar över göra en kontinuerlig och fördjupad analys av den egna 500 000 kr i reseanslag, uppgår den totala delege- verksamheten. Detta illustreras bland annat av det ringen från styrelsen till cirka 37 mnkr, vilket utgör 3 analysarbete som ligger bakom utvärderingsgruppens procent av den totala forskningsbudgeten. Mot- egna resultat och överläggningar. svarande summa år 2003 var cirka 23 mnkr; den öka- Förvisso redovisar Riksbanksfonden en rad vä- de delegationen tyder på ett stort förtroende mellan sentliga kvantitativa uppgifter i sin årsberättelse, men styrelse och exekutiv och en strävan hos styrelsen att detta sker dock vanligtvis utan kommentarer och re- koncentrera sig på centrala frågeställningar, en ambi- flektioner. För övrigt representerar årsberättelsen ett tion som utvärderarna sekunderar. gediget arbete som föreligger redan i april. Förutom Vi kommer självklart att återkommande beröra en fyllig presentation av samtliga nya forsknings- och diskutera VDs centrala roll och ställning inom projekt, som fått finansiering under året, innehåller snart sagt samtliga delar av Riksbanksfondens nu- årsredovisningen även ett antal längre artiklar av in- mera omfattande nationella och internationella åta- bjudna projektforskare. Den traditionella VD- ganden och verksamhet. kommentaren har sedan 996 formen av en explicit forskningspolitisk deklaration och rekommenda- tion. Årsberättelsen innefattar självklart även en in- PERSONALEN gående presentation och redovisning av kapital- För att belysa och diskutera kansliets funktioner förvaltningens inriktning och utfall. I en avslutande har utvärderarna gjort följande indelning av kansli- tabellbilaga görs även en kvantitativ sammanfattning personalen: av anslagsutdelningen, som bland annat redovisar ● stabsfunktioner till VD vilka omfattar ekonomi- fördelningen på fondens olika donationer, samt chef, VD-sekreterare och receptionist fördelningen mellan olika vetenskapsområden, an- ● forskningssekretariatet som leds av en forsknings- slagsförvaltare (lärosäten) liksom könsfördelningen direktör och därtill omfattar fyra forskningssekre- bland de projektansvariga. Utvärderarna rekommen- terare derar ändå att den i och för sig imponerande års-

63 berättelse, som kansliet tar fram, bör kompletteras AU handhas av Anna-Lena Winberg. Det sam- med ett antal analyserande och kommenterade dia- ordnande IT-ansvaret ligger på Kerstin Stigmark. gram i stil med dem som presenteras i denna utvärde- Fredrik Lundmark är föredragande i AU och hand- ringsrapport. lägger ärenden som berör forskningsinitiering, vilket Till forskningsdirektören Mats Roléns uppgifter även innefattar ansvaret för planering av konferenser hör att ersätta VD vid hans frånvaro, vilket innebär och seminarier. en delegation att fatta ekonomiska beslut upp till I VD-staben har ekonomichefen ett ytterst krä- 00 000 kr. Han ingår i forskningssekretariatet och vande – och för en utomstående smått omöjligt deltar i fördelningen av ansökningarna till bered- – uppdrag i och med hon har ansvaret för hela den ningsgrupperna och i beredningsarbetet. Han är där- ekonomihantering som ligger utanför den rena ka- utöver ordförande i en av områdesgrupperna. Därtill pitalförvaltningen, dvs. skötseln och redovisningen skall han förbereda fondens ställningstaganden och av hela den enorma betalningsrörelse som självklart eventuella utlåtanden av remisskaraktär. hör till fondens verksamhet. Allt detta kan tack vare Forskningssekreterarna har ett brett arbets- och utomordentlig sakkunskap och effektivitet skötas av ansvarsområde. Dels skall de sköta allt praktiskt en person, Elisabeth Hong. arbete vid hanteringen av ansökningarna, vilket VD-sekreteraren, Margareta Bulér, ansvarar vid bland annat innefattar en presentation och genom- sidan om det normala sekreteraruppdraget, vilket gång av de inkomna ansökningarna inför bered- i Riksbanksfonds-VDs fall inte minst innefattar ningsgrupperna, uppföljning av respektive bered- en närmast kontinuerligt pågående reseplanering ningsgrupps beslut samt att sköta hela den för Riks- med därtill hörande nationella och internationella banksfondens del mycket omfattande sakkunnig- kontakter och arrangemang (både av yrkesmäs- granskningen; de skall även informera om fondens sig och social karaktär), även för fondens arkiv och beslut till de sökande och sköta de löpande kontak- bibliotek. terna med anslagsmottagarna. Dels ansvarar de för Receptionisten, Annsofi Lövgren, ansvarar för te- planeringen av beredningsgruppernas projektbesök lefonväxel, utrymmenas användning, lagerhållning, och olika hearings som kan ingå i berednings- mottagning och utsändande av material och tar arbetet. dessutom emot besökande. Just Riksbanksfondens Varje forskningssekreterare har därutöver vanligt- överlägsna ”sociala kompetens” är för övrigt en sak vis även det praktiska ansvaret för någon av Riks- som nästan samtliga intervjuade spontant framhåller banksfondens områdesgrupper, vilket inte sällan som ett av Riksbanksfondens adelsmärken. När man innefattar utlandsresor, publiceringsåtaganden och besöker Riksbanksfonden, slås man omedelbart av tämligen omfattande konferens- och seminarie- den stämning av avspänd effektivitet som alltid tycks arrangemang. Därtill kommer att till respektive prägla en professionellt och socialt välfungerande forskningssekreterare även är knuten en specialfunk- arbetsplats. Riksbanksfondens kansli framstår som tion. Således är årsberättelsen och informations- institutionell miljö i det närmaste som motsatsen till ansvaret kopplade till forskningssekreteraren för en tröttkörd och intrigmättad myndighet, ett förhål- Kulturvetenskapliga donationen, Kjell Blückert. lande som även torde återspeglas i fondens genom Ansvaret för sekreterarfunktionen vid styrelse och åren mycket låga personalomsättning.

64 Kapitalförvaltningen har utvärderats separat, var- ansvarskänsla och lojalitet som präglar den lilla per- för vi i vårt speciella samanhang närmast studerat sonalens arbete för ”deras” fonds bästa. I samband växelverkan och integrationen mellan kapitalförvalt- med att vi närmare diskuterar budgetfrågor återkom- ningen och den övriga verksamheten. Utvärderarna mer vi till de administrativa kostnaderna, men det anser att det är viktigt att denna växelverkan etableras kan redan nu finnas skäl att notera att dessa kostna- och formaliseras, inte minst därför att kapitalförval- der i jämförelse med snart sagt alla andra jämförbara tarna bör vara medvetna om de speciella krav och för- stiftelser och statliga forskningsfinansiärer ligger på pliktelser en långsiktigt verkande forskningsfinansiär en låg, för att inte säga mycket låg, nivå – dvs. huvud- har att uppfylla, liksom även vilka övergripande delen av de disponibla medlen kan därmed ställas till målsättningar som uppställs för anslagsutdelningen. forskningens förfogande. Det är dock viktigt att varna De befattningshavare och sakkunniga som ansvarar för risken att personalens stora lojalitet överutnyttjas. för anslagsutdelningen bör i motsvarande grad vara De goda resultaten och den höga effektiviteten får inte medvetna om hur finansförvaltningen faktiskt fun- uppnås på bekostnad av personalens hälsa och välbe- gerar och därmed även vilka krav som är rimliga att finnande. Vi har därför försökt beräkna personalens ställa beträffande kapitalavkastningens storlek. belastning genom att ställa bemanningen i relation till Finansdirektören, Björn Olsson, deltar i styrelse- de faktorer som vi menar genererar den största arbets- möten och ger fortlöpande direktinfomation till sty- belastningen inom respektive personalkategori. relsen om det ekonomiska läget. Under den tid utvär- Figur  (nästa sida) visar tillväxten hos den finans- deringen har pågått har fonden som mål uppställt en förvaltande personalen i relation till kapitalstockens bruttoavkastning uppgående till 4 procent vilket ut- utveckling. Vi kan därvid se att personal- och kapital- gående från ett kapital på 7 500 mnkr motsvarar cirka ökningen följs åt på ett någorlunda rimligt sätt, var- 300 mnkr i året. Så vitt vi kan bedöma har denna för vi anser att den nyrekrytering som skedde år 2003 målsättning även mer än väl uppfyllts under det även den framstår som välbetänkt och förmodligen senaste året. bidrar till att trygga en fortsatt positiv kapitalutveck- Det är utvärderarnas uppfattning att relationerna ling, vilket också antyds av det förhållandet att fon- mellan kapitalförvaltning och övrig verksamhet den tycks ha kommit upp ur 2002 års ”dalgång”. Från fungerar väl, vilket även finansdirektören vidimerade den redovisade toppnoteringen år 999 på närmare vid vårt samtal. Förutom att finansdirektören deltar 0 miljarder kr minskade fondens kapital med cirka i styrelsemöten ordnas gemensamma seminarier för 30 procent till knappt sju miljarder kr år 2002 för att hela personalen. Kapitalförvaltningen har även ak- sedan vända uppåt år 2003. I skrivande stund fortsät- tivt deltagit i de informationstillfällen utvärderarna ter tillväxten. har ordnat. Om man gör motsvarande analys av den forsk- ningsadministrerande personalen men i stället ställer Personalutveckling och -utbildning bemanningen i relation till det totala antalet ansök- Utvärderarna har intervjuat representanter för samt- ningar, framträder en delvis annan bild, vilket fram- liga personalkategorier. Det är vår övertygelse att det går av figur 2 på nästa sida. renommé fonden åtnjuter till icke ringa del beror på den utomordentligt höga effektivitet och den stora Av dessa 3 miljarder utdelades  miljard i form av anslag.

65 12

Tillgångarnas marknadsvärde 10 Finanspersonal

8

6

4

2

0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 1. Kapitalutvecklingen i miljarder kr (löpande priser) och den finansförvaltande personalen (antal medarbetare).

Antal ansökningar Antal forskningssekreterare förblev oförändrat eller till och med ökade något.

800 8 Bland annat mot den bakgrunden, men även av and- ra skäl, gör utvärderarna den bedömningen att den

600 6 forskningsadministrativa personalen är underdimen- sionerad, speciellt då man beaktar att även forsk- 400 4 ningsdirektören är inräknad i de presenterade siff- rorna. 200 2 Bedömningen att nyrekrytering bör anses väl- motiverad, förstärks även av den omständigheten 0 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 att de disputerade forskningssekreterarna anser att deras vetenskapliga kompetens inte tillfullo kan ut- Figur 2. Antal årliga ansökningar och antal forsknings- nyttjas, eftersom en icke obetydlig del av deras arbets- sekreterare. insats upptas av i och för sig nödvändigt rutinarbete. Riksbanksfondens kraftigt växande internationella Som framgår har antalet ansökningar per forsk- åtaganden nödvändiggör också den en ökad delega- ningssekreterare kraftigt ökat under de tre senaste åren. tion från VD till forskningssekreterarna, vilket ytter- Den relation – en forskningssekreterare per hundra ligare understryker behovet av personal- och kom- ansökningar – som uppnåddes år 2000 försämrades petensförstärkning. Den höga arbetsbelastningen ganska kraftigt, främst som en följd av att antalet an- innebär även att möjligheterna för kompetens- ställda minskade samtidigt som antalet ansökningar utvecklande fortbildning förblir tämligen begrän-

66 Fredrik Lundmark Fredrik FOTO:

1993 förvärvade Riksbanksfonden den fastighet på Tyrgatan 4 som alltsedan sommaren 1994 har varit fondens ståndsmässiga om än numera något trångbodda hemvist. sade, vilket för övrigt är en av de få saker personalen cierhus i fyra våningar med delvis inrett källarplan. uttrycker missnöje över. Huset är både ”ståndsmässigt” och trivsamt, men det är i dagens läge utnyttjat till bristningsgränsen och medför vissa begränsningar för vidare installationer LOKALER av modern teknologi. Huset tillåter inte heller någon Riksbanksfonden äger ett tiotal fastigheter, främst i expansion av personalen och det måste anses oprak- Stockholm, och fonden själv bebor och verkar i en av tiskt, eftersom verksamheten är uppdelad på fem dessa fastigheter, Tyrgatan 4 i Stockholms ambassad- våningsplan. Att sedan den ärevördiga hissen ibland och kontorstäta Lärkstad. Det är fråga om ett patri- visar en viss lynnighet, vad driftsäkerhet och funk-

67 tionalitet beträffar, gör inte saken enklare. Även om som en tidsfråga, innan Riksbanksfondens behov av man lyckats samla de olika funktionerna till var sitt nya lokaler blir akut. Den internhyra fonden betalar våningsplan, vilket underlättar kontakterna inom för de nuvarande lokaliteterna uppgår till 2,3 mnkr grupperna, förblir trafiken mellan våningarna bety- per år. dande. Det framstår därmed för utvärderarna endast

68 Fondens kapitalutveckling och anslagsutdelning

Beredningsorganisationen samt exempel på utdelningens resultat

I detta avsnitt behandlas utvecklingen av Riksbanks- Kulturvetenskap-liga donationen medförde inte bara fondens tillgångar under granskningsperioden 990– ett betydande tillskott. Den skapade även förutsätt- 2003. Vidare presenteras fondens totala anslagsutdel- ningar för kraftigt förbättrade avkastningsmöjlig- ning, utdelningen ur Jubileumsdonationen respek- heter, vilket ganska snart förstärktes ytterligare, då tive den kulturvetenskapliga. Fonden har tidigare detta kom att sammanfalla med en starkt positiv utdelat anslag till i princip samtliga vetenskaps- börsutveckling. Den senare omständigheten förkla- områden. I och med introduktionen av Kulturveten- rar bland annat den remarkabla tillväxten år 999. skapliga donationen koncentrerades, som redan Nedgången i början av 2000-talet motsvarar i stort nämnts, fondens utdelning till humaniora och sam- sett utvecklingen för övriga forskningsstiftelser. In- hällsvetenskap. Med anledning av detta har utvärde- flationskorrigeringen innebär att kapitalet år 2004 rarna studerat anslagens fördelning mellan dessa två får reduceras med cirka 20 procent för att kunna jäm- vetenskapsområden, dels för de två donationerna se- föras med situationen år 990. När det redovisade parat, dels även för fonden i dess helhet. Vi har även kapitalet var som störst år 999, var det i fast pris fyra utrett hur anslagen fördelas mellan olika mottagare, gånger så stort och fem gånger så stort i löpande pri- främst universitet och högskolor. ser som år 990. År 2003 var fondkapitalet tre gånger så stort som år 990.

FONDENS TOTALA KAPITALUTVECKLING 1990–2003 FONDENS TOTALA ANSLAGSUTDELNING Fondens kapitalutveckling har varit starkt positiv En välfungerande stiftelse skall kunna bevara och under 990-talet, inte minst på grund av det tillskott helst öka värdet på sitt kapital och samtidigt svara för på  500 mnkr som tillkomsten av Kulturvetenskap- att det ger en sådan avkastning att stiftelsen kan upp- liga donationen innebar. Figur  visar marknads- fylla den ändamålsuppgift som stadgarna anger. Fon- värdet i fasta och löpande priser hos de totala till- den valde att låta utdelningen följa kapitalutveck- gångarna i Riksbanksfonden. lingen i stället för att bestämma sig för en maximal Som framgår av figur  (nästa sida) var kapital- summa som forskningssystemet effektivt kunde han- utvecklingen tämligen blygsam fram till 994. tera. De stora avkastningarna utdelades såsom ett

69 12

Fasta priser (1990) 10 Löpande priser

8

6 miljarder kr miljarder

4

2

0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Figur 1. Marknadsvärdet hos Riksbanksfondens tillgångar i löpande och fasta priser (1990)

600

Fasta priser (1990) 500 Löpande priser

400

300 miljoner kr miljoner

200

100

0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 2. Riksbanksfondens totala anslagsutdelning i löpande och fasta priser (1990) antal extrainsatser utan ansökan, de flesta i form av gången år 995. En avsevärd ökning inträffade sedan engångsbelopp. Figur 2 redovisar den sammanlagda år 997, och i fast belopp låg utdelningen år 2003 på anslagsutdelningen i Riksbanksfonden under den samma nivå som år 997. Anslagstoppen nåddes år aktuella granskningsperioden. 2000 med närmare 500 mnkr. Under den granska- Den totala utdelningen överskred 00 mnkr första de perioden uppgår utdelningen totalt till tämligen

70 imponerande 3 030 mnkr i löpande priser och 2 70 mnkr. Därmed kan man konstatera att fonden upp- mnkr i fasta priser (990). Som en jämförelse kan fyllt sin långsiktiga målsättning att vara rimligt kon- nämnas att Vetenskapsrådet år 2002 utdelade 229 stant vad gäller finansieringen av traditionella pro- mnkr till humaniora och samhällsvetenskap och 78 jektanslag efter ansökan. Det framgår även att utdel- mnkr till utbildningsforskning, dvs. totalt 305 mnkr ningen uppenbarligen hölls på en konstant nivå fram inom det område där Riksbanksfonden verkar. till år 998. Därefter har det skett en viss nivåhöjning. Dock finns det skäl att notera att medan den totala utdelningen år 990 var 72,2 mnkr, var motsvarande JUBILEUMSDONATIONENS UTDELNING belopp år 2003 i fasta priser 8,7 mnkr eller nära 0 Här redovisas utdelningen ur den ursprungliga Jubi- procent högre. leumsdonationen, grundad 964. Siffrorna repre- Under den granskade perioden har ur Jubileums- senterar den för utvärderingen aktuella gransknings- donationen totalt utdelats  377 mnkr i löpande pri- perioden. ser och  28 mnkr i fasta priser (990). I dessa belopp För att få en klarare bild av utdelningen i relation ingår förutom egentliga projektanslag även sakkun- till antalet ansökningar bör det påpekas att fonden nigarvoden, rese- och symposieanslag, infrastruktur- åren 999 och 2000 gjorde särskilda avsättningar vid stöd och anslag för internationalisering (under vissa sidan av den reguljära anslagsutdelningen. År 999 år) samt anslag till områdesgrupper. De egentliga uppgick dessa extrainsatser till 2 mnkr och år 2000 projektanslagen utgör normalt 85–90 procent av den till 50 mnkr. De egentliga projektanslagen uppgick ovan angivna totala utdelningen. Det finns således således år 999 till 95,5 mnkr och år 2000 till 7,5 därmed ingen anledning att hävda att Riksbanks-

250 Fasta priser (1990) Löpande priser

200

150

miljoner kr miljoner 100

50

0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 3. Total anslagsutdelning inklusive sakkunnigarvoden, reseanslag etc. från Jubileumsdonationen i löpande och fasta priser (1990); särskilda medel utdelades 1999 och 2000

7 fonden har nedprioriterat sin traditionella kärnverk- delning som klart överstiger den summa som Jubi- samhet under det sistlidna decenniet, även om fon- leumsdonationen mäktat (figur 4). den avsevärt breddat sin verksamhet och sina åtagan- Av figur 4 framgår även att inflationens påverkan den under denna period. har varit marginell under den tioårsperiod som KVD opererat. Det handlar således om en remarkabel ökning av de årliga forskningsanslagen. Toppåret KULTURVETENSKAPLIGA DONATIONENS 2000 översteg anslagsutdelningen 300 mnkr. Under UTDELNING sin existens har Riksbanksfonden ur KVD utdelat Kulturvetenskapliga donationens tillkomst har be- totalt  650 mnkr i löpande och  570 mnkr i fasta skrivits i ett tidigare sammanhang. Den etablerades priser. Utdelningen överstiger således värdet av den år 994 med ett startkapital uppgående till  500 ursprungliga donationen om  500 mnkr. Oaktat mnkr. Vid utgången av år 2003 var marknadsvärdet detta har fonden samtidigt lyckats öka värdet på av donationens tillgångar drygt  700 mnkr. fondkapitalet i KVD. Om man beräknar ett årligt Det har redan framgått att Kulturvetenskapliga medelvärde för anslagsutdelningen ur KVD, har det donationen (KVD) är avsedd för stora institutions- uppgått till 65 mnkr i löpande priser. Efter den när- övergripande projekt. Stadgarna tillåter även utdel- mast exceptionella toppnivån år 2000 på över 300 ning ur kapitalet. Detta har medfört att den ur- mnkr har utdelningen år 2003 i stort sett återgått till sprungliga donationen tack vare effektiv förvaltning 997–998 års nivå eller 70 mnkr. har möjliggjort många storprojekt och tillåtit en ut- Eftersom fonden även gör betydande avsättningar

350 Fasta priser (1994) Löpande priser

300

250

200

miljoner kr miljoner 150

100

50

0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 4. Total anslagsutdelning ur Kulturvetenskapliga donationen sedan dess begynnelse 1994 i löpande och fasta priser (1994)

72 Tabell 1. Specificering av anslagsutdelningen 1998–2003 ur Kulturvetenskapliga donationen (mnkr)

1998 1999 2000 2001 2002 2003

Projektanslag 133,6 164,5 195,8 197,8 173,6 144,8 Infrastrukturstöd. 0,0 7,5 18,0 18,0 41,0 10,0 Forskningsinitiering 7,4 8,0 10,0 10,0 11,5 10,0 Områdesgrupper. 3,4 3,2 4,6 4,27 3,0 3,5 Övrigt 1,3 1,7 2,0 1,3 1,6 1,6 Extrainsatser 9,6 25,0 89,8 0,0 0,0 0,0 Totalt 155,3 209,9 320,2 231,4 230,7 169,9

för vissa speciella ändamål ur KVD finns det skäl att reguljära beredningsgrupperna och kulturvetenskap- ytterligare specificera utdelningens ändamål under liga prioriteringsgruppen. I samband med kultur- de senaste åren (tabell ). donationens etablering föreskrev, som nämnts, stats- Som framgår av tabellen steg projektanslagen pa- makterna inte bara anslagsinriktning (mångveten- rallellt med de extra insatserna betydligt under åren skap, institutionsöverskridande) utan även i viss mån 2000–200. Betydande insatser har dessutom gjorts beredningsformer, ledamotssammansättning (utlän- för infrastrukturstöd och forskningsinitiering/sym- ningar) och redovisning. Detta innebar att kultur- posier. Därutöver avsätter Kulturvetenskapliga do- donationsmedlen skulle behandlas i särskild ordning. nationen årligen mellan 3–4 mnkr för de så kallade Så skedde även under det första verksamhetsåret, var- områdesgruppernas verksamhet. efter kulturgruppens medlemmar integrerades i den reguljära beredningsorganisationen. Samtidigt kvar- stod den dock som en formellt självständig enhet. ANSLAGSBEREDNING Förändringen, som uppenbarligen förordades av För att bereda och granska inlämnade projektansök- samtliga inblandade, genomfördes med hänvisning ningar och presentera ett slutligt förslag till beslut för till att kategoriklyvningen medförde vissa olägen- styrelsen finns inom Riksbanksfonden en beprövad heter och komplikationer i berednings- och hand- beredningsorganisation och ett elaborerat sakkun- läggningsarbetet. Man kan onekligen få intrycket, nigförfarande med långa traditioner. Eftersom fon- när man betraktar den oskarpa gränsdragningen den alltsedan 993 består av två olika donationer, den mellan de båda huvuddonationerna, att denna i ursprungliga Jubileumsdonationen och den senare första hand är ett uttryck för en medveten strategi tillkomna Kulturvetenskapliga donationen har fon- att formellt uppfylla donationsbeslutets villkor sam- den inrättat två, delvis parallella, delvis samman- tidigt som Riksbanksfondens traditionella bered- flätade, beredningsorgan. nings- och beslutsrutiner bevaras mer eller mindre Den långtgående sammanblandningen mellan ograverade. beredningsorganen gör det svårt, åtminstone för en Enligt utvärderingsgruppens mening är det hög utomstående betraktare, att till fullo förstå den fak- tid att Riksbanksfondens tillgångar betraktas som en tiska kompetens- och ansvarsfördelningen mellan de enhetlig resurs – självklart under iakttagande av de

73 olika donatorernas ändamålsbestämmelser. Denna Garsten, socialantropologi, Stockholm universitet förenkling torde enkelt kunna genomföras, eftersom (från  januari 2004) de av Riksbanksfonden aviserade förändringarna be- Forskningssekreterare: Anna-Lena Winberg träffande fondens framtida anslagspolicy i sig även nödvändiggör en översyn och förändring av bered- Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik, statistik m.m. ningsorganisationen. ● juridik, två ledamöter, varav en norsk ledamot Arvoderingen av ledamöterna i beredningsgrup- ● statsvetenskap perna är densamma som för styrelsemedlemmarna, ● medie- och kommunikationsvetenskap inklusive sakkunnigersättningen till forskarmedlem- ● statistik marna. ● tre riksdagsledamöter Ordförande: professor Christer Jönsson, statsveten- Beredningsgrupper för Jubileumsdonationen skap, Lunds universitet För Jubileumsdonationens del finns följande fem be- Forskningssekreterare: Kerstin Stigmark redningsgrupper, i vilka ingår representanter för de angivna områdena: Beredningsgruppen för litteraturvetenskap, språk, estetiska ämnen

Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m. ● litteraturvetenskap ● ekonomisk historia, två ledamöter, den ena från ● lingvistik Finland ● franska ● företagsekonomi ● konstvetenskap/arkitektur ● nationalekonomi ● skandinavistik, tysk ledamot ● kulturgeografi ● musikvetenskap ● ekologisk geografi Ordförande: professor Eva Haettner-Aurelius, ● tre riksdagsledamöter litteraturvetenskap, Lunds universitet Ordförande: professor Mats Larsson, ekonomisk Forskningssekreterare: Fredrik Lundmark historia, Uppsala universitet Forskningssekreterare: Kerstin Stigmark Beredningsgruppen för historia, filosofi, religion m.m. ● historia Beredningsgruppen för beteendevetenskap, ● arkeologi samhällsmedicin m.m. ● etnologi, museivetenskap, tysk ledamot ● sociologi, två ledamöter, varav en finsk ● teologi, norsk ledamot ● socialantropologi ● idé- och lärdomshistoria ● psykologi ● filosofi ● pedagogik ● religionssociologi ● samhällsmedicin ● två riksdagsledamöter ● två riksdagsledamöter Ordförande: professor Eva Österberg, historia, Lunds Ordförande: professor Rune Åberg, sociologi, Umeå universitet (styrelseordförande) universitet (till 3 december 2003), docent Christina Forskningssekreterare: Fredrik Lundmark

74 Då man analyserar sammansättningen hos bered- nar personuppgifter och utlåtanden i elektronisk ningsgrupperna, noterar man att tre av ordförandena form. kommer från Lunds universitet. Analyserar man Ansökningarna sorteras efter beredningsgrupp. universitetstillhörigheterna i sin helhet får man föl- Ledamöterna i beredningsgrupperna får tillgång till jande resultat: ansökningarna och, i förekommande fall, sakkun- ● Stockholms universitet 6 ledamöter nigutlåtanden för projekten via hemsidan. Samtliga ● Lunds universitet 6 ansökningar och sakkunnigutlåtanden kommer i och ● Göteborgs universitet 5 med detta att lagras elektroniskt i databasen. Detta ● Uppsala universitet 4 möjliggör för kansliet omfattande sorterings- och ● Kungl. Musikaliska Akademien 1 sökningsmöjligheter som utvärderarna dragit stor ● Örebro universitet 1 nytta av. Utvärderarna ger en stor eloge till Riks- ● Södertörns högskola 1 banksfonden för att den haft modet att introducera ett elektroniskt ansökningssystem och för valet av ett Räknat över perioden 990–2004 har Stockholms välfungerande system. I våra intervjuer har vi inte universitet haft 9 representanter i beredningsgrup- noterat någon kritik gentemot systemet; detta gäller perna, Göteborg och Uppsala 4 och Lund 3. Kon- såväl forskare och sakkunniga som berednings- centrationen på de fyra stora universiteten är uppen- gruppsledamöter. bar då nästkommande, Umeå, har haft fyra represen- tanter. De nya universiteten och högskolorna har haft fyra och universitetsexterna organisationer likaså JUBILEUMSDONATIONEN fyra representanter. Anslagstilldelning till lärosäten Internetbaserat ansökningsförfarande Det är uppenbart att ledamotsplatserna i huvudsak Många forskningsfinansiärer har utvecklat ett an- är förbehållna representanter för de fyra stora univer- sökningsförfarande via Internet. Vetenskapsrådet, siteten. År 2003 var Umeå universitet representerat STINT, Vårdalstiftelsen, NUTEK, Cancerfonden av två professorer, men då dessa avgick blev de ersatta m.fl. arbetar med elektroniska ansökningsformulär av företrädare från de fyra stora. Det är förmodligen som är länkade till respektive organisations hem- inte en medveten strategi från Riksbanksfondens sidor. Riksbanksfonden övergick till ett elektroniskt eller beredningsgruppernas sida att ”favorisera” de ansökningsförfarande år 2002 för att kunna hantera stora universiteten utan den har säkert varit en direkt det stora ansökningstrycket på 700–800 ansökning- följd av att huvuddelen av de lämpliga kandidaterna, ar. Tidigare inkom varje ansökan i 50 exemplar. åtminstone hittills, funnits just vid dessa lärosäten. I det nu gällande systemet fyller den sökande i Dock finns det en tydlig tendens i anslagsfördel- ett elektroniskt formulär, där alla uppgifter, in- ningen att de fyra stora universiteten får en överväldi- klusive själva ansökningstexten, lämnas. All infor- gande och växande del av anslagen ur Jubileums- mation överförs därefter till en databas utan att donationen, vilket framgår av figur 5 på nästa sida. något manuellt arbete behöver äga rum. De sak- Figuren visar att det skett en allt tydligare kon- kunniga har även tillgång till materialet och läm- centration av anslagen till de fyra stora universiteten,

75 90

80

70 Stora Medelstora 60 Små

50 % 40

30

20

10

0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 5. Fördelning av Jubileumsdonationens anslag till olika universitetskategorier

30

Stockholms universitet Göteborgs universitet 25 Uppsala universitet Lunds universitet

20

15 miljoner kr miljoner

10

5

0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 6. Fördelning av Jubileumsdonationens anslag mellan de stora universiteten framför allt på bekostnad av de universitet som här av Om vi till att börja med jämför utvecklingen av praktiska skäl definieras som medelstora, dvs. Umeå, anslagstilldelningen från Jubileumsdonationen till Linköping, Karolinska Institutet och Handelshög- de fyra stora universiteten, får vi den utveckling som skolan i Stockholm. redovisas i figur 6.

76 Som framgår av figuren rådde det ännu år 999 en vilken grad, utvecklingen är en effekt av Riksbanks- betydande skillnad mellan de fyra stora universiteten fondens ”uppfostrande” eller snarare styrande roll, med Stockholms universitet som odisputabel ”front- inte minst efter 993 års medelsförstärkning och po- runner”. De universitet som då hade märkbart lägre licyförändring. Detta är det självklart omöjligt att anslag, Göteborgs och Lunds universitet, har emel- ha någon bestämd uppfattning om. Dock kan man lertid ”förkovrat sig” under 00-talets första år, varför notera att nära nog samtliga av de centrala aktörer på snedfördelningen mellan de fyra stora universiteten i olika nivåer som vi samtalat med vid de två ”sämst stort sett kan sägas vara upphävd år 2003. ställda” universiteten år 998 (Göteborg och Lund) Frågan huruvida detta i sin tur är uttryck för en framhåller anpassningen till Riksbanksfonden som ”naturlig” korrigering eller om det är ett tecken på att ett helt avgörande moment i deras agerande under Riksbanksfonden tenderar att bli mer och mer ”rådi- det senaste decenniet. fierad” – att fördela anslagen så jämntjockt som möj- Vi har även försökt kartlägga anslagsfördelningen ligt – är inte lätt att entydigt besvara. Dock anser utvär- mellan de medelstora universiteten. Den bild av för- deringsgruppen att fonden bör ägna denna fråga viss delningen som då framträder framgår av figur 7. uppmärksamhet, eftersom den stora good-will som Det största av de medelstora universiteten, Umeå Riksbanksfondens obestridligen åtnjuter i forskarsam- universitet, har varit starkt dominerande fram till och fundet till inte ringa del grundar sig på det faktum med mitten av perioden. Därefter har det skett en att forskarna åtminstone upplever fonden som positivt betydande utjämning och generell minskning av an- avvikande från forskningsrådet i detta hänseende. slagen. Detta kan till stor del tillskrivas den allmänna Dessutom kan man fråga sig om, och i så fall i förskjutningen mot de stora universiteten. De facto

12

Umeå universitet Linköpings universitet 10 Karolinska institutet Handelshögskolan 8

6 miljoner kr miljoner

4

2

0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 7. Anslagsfördelning från Jubileumsdonationen till de medelstora universiteten under perioden 1996–2003

77 har andelen anslag till de medelstora universiteten Av figuren framgår att i Jubileumsdonationen do- mer än halverats sedan 996. Dock bör det i sam- minerar anslagen till det samhällsvetenskapliga områ- manhanget påpekas att ”enfakultetsuniversitetet” det klart över anslagen till det humanistiska. Huma- Karolinska Institutet till skillnad från de övriga täm- niora fick en relativt kraftig uppgång mot slutet av 90- ligen väl upprätthållit sin andel. Det stora söktrycket talet men dess andel har sedan gradvis sjunkit tillbaka. utgör säkert en anledning till att mindre väl etable- Under den granskade perioden har ur Jubileumsdona- rade forskningsmiljöer har svårt att konkurrera om tionen beviljats 283 mnkr till humanistiskt och 484 anslagen. Dessutom har Riksbanksfonden avvisat mnkr till samhällsvetenskapligt inriktade projekt. varje tanke på att införa någon form av ens tillfälligt Fördelningen är till inte ringa del en logisk kon- handikappförfarande för att understödja mindre sekvens av att de tillgängliga medlen, och därmed framgångsrika och/eller nyetablerade lärosäten eller även anslagen, fördelas ganska jämt över de olika forskningsinstitutioner. Denna grundinställning se- beredningsgrupperna. Med tanke på antalet bered- kunderas i princip av utvärderarna, vilket dock inte ningsgrupper kan man därför hävda att humanis- hindrar att de även uppmanar fonden att något fun- terna i viss mån per automatik blir förfördelade vad dera över huruvida det massiva stödet till de ”gamla” gäller anslag till den typ av mindre projekt som universiteten alltid och uteslutande dikteras av veten- kanske varit – och av en del fortfarande anses vara – skapliga kvalitetsöverväganden. Snedfördelningen typiska för just humaniora. Som kommer att framgå kan, åtminstone till en del, även vara ett uttryck för nedan (s. 85) bör nog denna ”gamla sanning” kraftigt konservativt tänkande och en funktion av bered- modifieras, eftersom de humanistiska disciplinerna ningsgruppernas traditionella sammansättning. framstår som mycket konkurrenskraftiga och fram- gångsrika i konkurrensen om de stora projektanslag Anslagstilldelning till som genererats inom ramen för Kulturvetenskapliga humaniora och samhällsvetenskap donationen. Detta torde åtminstone visa att hu- Jubileumsdonationen var, som nämnts, ursprung- manisterna under det senaste decenniet lika snabbt ligen öppen för ansökningar från i princip samtliga som framgångsrikt har förmått anpassa sig till de vetenskapsområden. Som en förutsättning för in- krav på forskningsuppläggning och planering som de rättandet av Kulturvetenskapliga donationen ställde större, inte sällan institutionsöverskridande projek- statsmakten kravet att Riksbanksfonden skulle fo- ten ställer. kusera sina insatser på humaniora och samhälls- Beredningsprocessen sker således i två steg. An- vetenskap. I dagens läge finns det tre berednings- sökningarna i form av projektskisser insänds i början grupper som verkar inom det samhällsvetenskapliga av året och fördelas av forskningssekretariatet till de området och två inom humaniora. Den andra grup- olika beredningsgrupperna. Även om det alltid är en pen inom humaniora tillkom så sent som år 2003 och beredningsgrupp som är huvudansvarig, går vissa av var en direkt följd av det ständigt ökande söktrycket. de inkomna ansökningarna, om så bedöms sakligt Utvärderingen har av redan avgivna källtekniska skäl och ämnesmässigt motiverat, till någon/några av de valt att redovisa fördelningen av Jubileumsdonatio- övriga beredningsgrupperna för bedömning och ut- nens anslag till humaniora respektive samhällsveten- låtande. På förslag av VD beslutar styrelsen om hur skap för perioden 994–2003 (figur 8). anslagen skall fördelas mellan Jubileumsdonationen

78 Humaniora Samhällsvetenskap 70 Övriga ändamål

60

50

40 % 30

20

10

0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totalt

Figur 8. Fördelning av Jubileumsdonationens nya anslag och fortsättningsanslag mellan humaniora, samhällsvetenskap och övriga ändamål (övriga ändamål främst 1994–1996) och Kulturvetenskapliga donationen. För att fördela tionen och motsvarande antal beviljade projekt. Lika- anslagen till beredningsgrupperna utnyttjas en ”för- så ingår de olika beredningsgruppernas procentuella delningsnyckel” som i första hand bygger på sök- andel av ansökningarna och av de beviljade projekten trycket inom de olika beredningsgrupperna. Då det samt humanioras och samhällsvetenskapens andel av slutliga antalet stödvärda projekt inom varje grupp ansökningar och antalet beviljade projekt. Längst till skall fastställas, är det ansökningarnas kvalitet som höger anges antalet ansökningar år 2004. Bered- avgör. Den omständigheten att humaniora har färre ningsgrupp 5, som uppstod först år 2003 vid en del- beredningsgrupper beaktas, som antytts, inte i för- ning av den tidigare beredningsgruppen 4, har själv- delningsnyckeln. klart inga ansökningar för åren 200 och 2002 Som framgår av tabellen var det beredningsgrupp 2 (sociologi, psykologi, pedagogik, samhällsmedicin) SÖKTRYCK I som hade det största söktrycket eller en tredjedel av DE OLIKA BEREDNINGSGRUPPERNA samtliga ansökningar. Det är även intressant att no- För att studera den tillämpade fördelningsprincipens tera att Jubileumsdonationens samhällsvetenskapligt effekter har utvärderingen granskat söktryck och an- inriktade ansökningar övervägde så kraftigt. De upp- delen godkända projekt i de olika beredningsgrup- gick till hela 64 procent. Om man utgår ifrån andelen perna under tre års tid. Utfallet presenteras i tabell 2 godkända projekt, framstår även grupp 2 som ”för- (nästa sida) som visar antal ansökningar över tre år lorare”. Andelen har under perioden sjunkit från 3 vid de olika beredningsgrupperna i Jubileumsdona- procent av totala antalet ansökningar till 2 procent

79 Tabell 2. Söktryck i Jubileumsdonationens och Kulturvetenskapliga donationens beredningsgrupper 2001–2003 samt ansökningar år 2004

Antal ansök- Antal ansökningar ______Antal beviljade projekt ______Success ningar 2001 2002 2003 Summa Andel 2001 2002 2003 Summa Andel rate 2004

Beredningsgrupp 1 94 75 103 272 19,9% 8 10 9 27 22,5% 9,9% 165 Beredningsgrupp 2 123 162 142 427 31,3% 8 9 8 25 20,8% 5,9% 206 Beredningsgrupp 3 53 58 68 179 13,1% 7 9 6 22 18,3% 12,3% 82 Samhällsvetenskap totalt 878 64,4% 74 61,7% 8,4% Beredningsgrupp 4 157 152 87 396 29,0% 14 14 8 36 30,0% 9,1% 111 Beredningsgrupp 5 0 0 90 90 6,6% 0 0 10 10 8,3% 11,1% 136 Humaniora totalt 486 35,6% 46 38,3% 9,5% Jubileumsdonationen totalt 427 447 490 1 364 37 42 41 120 8,8% 700

Kulturvetenskapliga donationen 356 251 274 881 11 17 8 36 4,1% 0

av de beviljade projekten. Dock bör man betänka att återkommer till frågor som rör skillnader beträffande ett högt söktryck inte sällan kan medföra att även disciplinär och institutionell success rate (s. 90). ansökningarnas genomsnittliga kvalitet sjunker. Det bör påpekas att det i tabell 2 redovisade kraf- Grupp 2 har följaktligen även en relativt låg success tigt ökade ansökningstrycket vid Jubileumsdonatio- rate. För den studerade perioden låg gruppens genom- nen för år 2004 är en direkt följd av att fonden med snittliga success rate på cirka 6 procent. De humanis- hänvisning till den planerade strategiska omlägg- tiska projektens andel av de godkända projekten ningen av sin anslagspolicy inte utlyste några medel växte något jämfört med antalet ansökningar, och till ansökan ur Kulturvetenskapliga donationen. området får därför en något högre success rate, 9,5 procent mot 8,4 procent för samhällsvetenskap. Med undantag för grupp 2 ligger de övriga gruppernas BEREDNINGSGRUPPERNAS ARBETSSÄTT success rate tämligen nära varandra. En tänkbar, I mars/april varje år sammanträder beredningsgrup- väsentlig förklaring till grupp 2:s relativt låga success perna till sitt ordinarie vårmöte för den första be- rate kan vara att några av dess tunga discipliner – handlingsomgången. Utvärderingen har även haft framför allt pedagogik – under åtminstone det senaste fritt tillträde till och full insyn i beredningsarbetet. dryga decenniet uppvisat en oförändrat stor andel Ett sammanfattande omdöme om detta arbete kan insända ansökningar och en mycket låg andel bevil- endast bli att det sker synnerligen rationellt och jade projekt. Därtill beviljas psykologprojekten stora effektivt. Inte minst framstår kansliets basarbete som anslag, vilket minskar antelet projekt i gruppen.Vi närmast föredömligt. En fördel vore dock om infor-

80 mationen och diskussionen breddades så att grup- som de av fonden planerade storprojekten under alla perna gavs en klarare bild av söktrycket inom de olika omständigheter kommer att tvinga fram nya bered- grupperna. nings- och beslutsprocedurer, finns det, som utvär- Det vore även önskvärt om beredningsgrupperna deringsgruppen påpekat, även andra och goda skäl fick (tog sig) tid att inför och under varje berednings- för Riksbanksfonden att diskutera välmotiverade omgång initiera en allmän diskussion rörande teore- förändringar härvidlag. tiska modeförskjutningar, dominerande forsknings- För att granska de slutgiltiga ansökningarna utser inriktningar och forskningsfält samt internationella beredningsgrupperna tre externa sakkunniga för varje trender och ”frontförskjutningar” inom gruppens ansökan. Man kan fråga sig om och varför denna tunga vetenskapsområde samt vilka eventuella implika- externa granskning är motiverad och nödvändig just tioner detta kan tänkas få för det praktiska bered- vid detta steg i beslutsprocessen. Å ena sidan anser sig ningsarbetet. Det vore över huvud taget önskvärt om beredningsgrupperna således fullt kompetenta att grupperna både internt och sinsemellan tydligare och självständigt och utan externt bistånd bedöma den därmed mer genomskinligt formulerade de ”fasta” absoluta majoriteten, eller 80 procent, av de inkomna kriterier som är avgörande, då man bedömer huru- ansökningarna. Å den andra anser de sig behöva inte vida en ansökan går vidare till andra omgången. mindre än tre externa sakkunniga för att bedöma den Vid beredningsgruppernas vårsammanträde blir i resterande knappa kvartilen. Dessutom överstiger de stort sett 80 procent av ansökningarna bortgallrade årliga anslagens storlek i Jubileumsdonationen sällan under ett möte som räcker en hel dag. I denna sorte-  mnkr, vilket innebär att fondens rent ekonomiska ringsprocess lutar sig gruppen uteslutande mot den risktagande framstår som relativt begränsat. egna sakkunskapen och utnyttjar således inga exter- Även om det av våra intervjuer med ett stort antal na sakkunniga i den första omgången. De eventuellt forskningsföreträdare tydligt framgått att det finns oklara fallen diskuteras i särskild ordning. De sökan- en utbredd uppskattning av och stor tilltro till Riks- de som går vidare till andra ansökningsomgången får banksfondens nuvarande berednings- och sakkun- därefter cirka 7 veckor att färdigställa en fullständig nigförfarande, anser dock utvärderingsgruppen att ansökan som är väsentligt mer omfattande och pre- den uppenbara asymmetri i sakkunniggranskningen ciserad än den ursprungliga skissen. Man kan fråga mellan de båda beslutsomgångarna, som nu före- sig om denna tid är tillräcklig för att färdigställa en ligger, knappast kan anses motiverad eller ens önsk- ansökan, som i vissa fall kan överskrida 0 mnkr, eller värd. Vi föreslår därför att antalet externa sakkunniga om den i realiteten förutsätter att de sökande redan vid normala projektansökningar begränsas till högst utarbetat den mer elaborerade projektplanen – det två, när tillräcklig kompetens saknas i gruppen. I den vill säga redan gjort arbetet. mån dokumenterat sakförstånd redan finns inom För att tvåstegsprocessen verkligen skall uppfylla gruppen bör högst en extern sakkunnig anlitas. I ändamålet att spara arbete för de sökande som får sådana fall formulerar dock även den internt sak- avslag borde fonden överväga att förlänga ansök- kunnige ett skriftligt sakkunnigutlåtande. ningstiden för stora projekt. Utvärderarna inser dock Forskarsamfundets höga uppskattning av den ex- att detta medför praktiska och andra komplikationer terna granskningen är lättförståelig, men man bör för det befintliga beredningssystemet. Men efter- även betänka att dels belastar den cirka 500 sakkun-

8 niga, som givetvis även arvoderas ur Riksbanks- KULTURVETENSKAPLIGA DONATIONENS fondens budget – sakkunnigarvodena uppgick år UPPGIFTER OCH RESULTAT 2003 till  370 000 kr. Dels framstår redan nu – både Enligt Kulturvetenskapliga donationens ändamåls- nationellt och internationellt – sakkunniga/utvärde- formuleringar är dess syfte att inom de humanistiska rare som en allt tydligare bristvara i ett forsknings- och samhällsvetenskapliga vetenskapsområdena och utbildningssystem som upphöjt ”evaluering” ● etablera forskningscentra och forskningsområden och ”konkurrensutsättning” till något som börjar med internationell slagkraft likna de vises sten. Dessutom kan ett vanemässigt ● stödja projekt som innebär gränsöverskridande bruk av sakkunniga ibland mera vara en indikation mellan discipliner på ovilja eller oförmåga att formulera tydliga och ● etablera nätverk eller fastare samverkansformer genomskinliga kriterier snarare än det är ett uttryck nationellt och internationellt för en ärlig strävan till optimal oväld och rättssäker- ● befordra forskarutbildning och forskarrekryte- het. Det gäller således för Riksbanksfonden att även ring framdeles göra en förnuftig avvägning mellan tydliga ● främja forskarrörlighet. kriterier, å ena sidan, och peer-review, å den andra. Därutöver bör det påpekas att processen även inne- Så vitt utvärderingsgruppen kan bedöma har Riks- bär en betydande belastning för kanslipersonalen, då banksfonden uppnått en serie ytterst imponerande det ofta inträffar att föreslagna sakkunniga inte åtar resultat genom Kulturvetenskapliga donationen sig granskningsuppdraget. sedan den etablerades 994: Efter det att sakkunnigutlåtandena har inkommit ● totalt 650 mnkr i anslag till forskningsprojekt, sammanträder beredningsgrupperna på hösten och vari ingår 27 större projekt om i genomsnitt 8,5 genomför den slutliga gallringen, dvs. antalet åter- mnkr per projekt stående projekt skall i stort sett halveras och anpassas ● drygt 00 satsningar på infrastrukturprojekt om i till det tillgängliga anslaget under förutsättning att medeltal ,5 mnkr per projekt kvalitetskraven är uppfyllda. Därefter snarare fast- ● cirka 700 mindre anslag för konferenser, semina- ställer styrelsen än den självständigt prövar och be- rier, forskningsinitiering och forskningsinforma- slutar om beredningsgruppernas förslag. tion Jubielumsdonationens beredningsgrupper funge- ● särskilda satsningar på forskarassistenttjänster och rar även som rådgivare för den kulturvetenskapliga tjänster för doktorander i slutskedet av sitt av- prioriteringsgruppen. Grupperna uppställer priori- handlingsarbete (engångssatsningar) teringslistor för de kulturvetenskapliga ansökningar ● det första stora samnordiska forskningsprogram- som tillhör dess kompetensområde. Eftersom dessa met Svenskt i Finland – finskt i Sverige i samarbete ansökningar ofta är tvärvetenskapliga och institu- med andra forskningsfinansiärer i Sverige och Fin- tionsöverskridande till sin uppläggning, bereds de, land som nämnts, inte sällan inom fler än en berednings- ● samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin, grupp. Volkswagen-Stiftung och Humboldt-Stiftung i Tyskland ● flera satsningar på kulturpolitisk forskning

82 ● seminarier i samarbete med riksdagen ningsgrupper. Detta gäller även de riksdagsledamöter ● finansiering av Centre for Research on Innovation som är medlemmar i KVP. and Industrial Dynamics (CIND) i samarbete För att komma till rätta med vad utvärderingsgrup- med Vinnova och Uppsala universitet pen upplever som en ogenomskinlig beslutsordning ● en forskarskola för museianställda samt forskar- och ansvarsdelning kommer den i sina rekommenda- skolan The Swedish School of Asia Pacific Studies tioner att presentera ett förslag till vissa förändringar av (SSAAPS) i samarbete med Stint berednings- och beslutssystemet. Utvärderarna vill ● Pro Futuraprogrammet för åtta Segerstedtstipen- poängtera att det i och för sig inte finns något som diater för internationell post dok-verksamhet. tyder på att den nuvarande berednings- och besluts- ordningen medfört bristande omsorg eller andra in- Beredningsarbete advertenser. Huvudskälet till att vi förordar ett mer Den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen (KVP) differentierat beslutsystem är vår förmodan att den består av totalt 5 ledamöter. Förutom de fem ord- nuvarande sammanflätningen knappast inbjuder till förandena från beredningsgrupperna ingår ytterli- alternativa analyser eller befordrar ett moment av kri- gare tre ledamöter, ävenledes de ur beredningsgrup- tisk överprövning, eftersom de inblandade faktiskt perna. Därutöver ingår fem beredningsgruppsleda- tar ställning till sina egna tidigare bedömningar. möter som representerar utländska universitet och forskningsinstitutioner samt två ledamöter represen- Forskningsinitiering och anslag till konferenser terande riksdagen. Det framgår av tabell , Specificering av anslagsut- Eftersom donationen skall fördela anslagen delningen ur Kulturvetenskapliga donationen, (s. 73) mellan humaniora och samhällsvetenskap, kan det att fonden under de senaste åren ur Kulturveten- vara av intresse att notera ledamöternas vetenskapliga skapliga donationen utdelat ett tiotal miljoner kr per bakgrund. År 2004 bestod beredningsgruppen såle- år till forskningsinitiering och konferensarrange- des av fem humanister och åtta samhällsvetare plus mang. Fonden har sedan flera år noterat ökad efter- två riksdagsledamöter. frågan från forskarsamhället av anslag till större eller Enligt gällande stadgar skall, som redan framgått, mindre konferenser, forskningsplanering och upp- denna donation hanteras skilt från Jubileumsdona- byggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen har där- tionen, och ansökningarna skall bedömas av en sepa- för avsatt särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan rat prioriteringsgrupp. Utvärderingsgruppen menar sökas fortlöpande under året. Ansökningarna om- att det är tveksamt huruvida stadgans anda om än spänner ett stort fält, till exempel bidrag till interna- visserligen dess bokstav är uppfylld. Samtliga ansök- tionella konferenser i Sverige, arbetskonferenser rö- ningar remitteras till Jubileumsdonationens bered- rande nya forskningsområden, seminarieverksamhet ningsgrupper samtidigt som ordförandena i dessa och förberedelser av nya forskningsprogram eller pro- beredningsgrupper är medlemmar i den kulturveten- jekt. Många av dessa ansökningar inges parallellt till skapliga prioriteringsgruppen. Stadgan föreskriver Riksbanksfonden och andra forskningsfinansiärer. att utlänningar skall ingå i prioriteringsgruppen, Till bilden av dessa initierande och kartläggande men alltsedan 995 ingår även de utländska leda- insatser hör vidare att Riksbanksfonden regelmäs- möterna i någon av Jubileumsdonationens bered- sigt anordnar egna symposier och seminarier, ibland

83 tillsammans med andra forskningsstödjande organ i Tartu, Estland. Bland många beviljade anslag kan inom eller utom landet. Fonden medverkar även i även nämnas samarbetet med Riksmarskalksämbetet forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exem- beträffande de kungliga akademiernas seminarier på pelvis Riksbanksfondens mångåriga stöd till utgiv- Kungliga Slottet med anledning av Stockholms stads ningen av tidskriften Forskning & Framsteg och inte 750-årsjubileum. Dessa seminarier sändes i Sveriges minst dess initiativ att etablera tvåveckorstidningen Television under rubriken Kunskapens krona. Dagens Forskning (s. 20). År 2003 kan som exempel nämnas The Royal Col- I budgeten för år 2002 avsatte styrelsen  500 000 loquium on Mountain Areas: A Global Resource som kr för att stödja forskningsinitiering, konferenser, se- ägde rum vid Abisko naturvetenskapliga station i minarier och forskningsinformativa insatser. Under september. Kollokviet, som leddes av Konung Carl detta år behandlades 60 sådana ansökningar varav XVI Gustaf, närmade sig frågan om bergslandskap 53 (33 procent) hade inkommit från kvinnliga huvud- från ett mångvetenskapligt perspektiv. Den interna- sökande. 83 ansökningar, av vilka 30 (38 procent) var tionella skaran forskare belyste frågan från existen- ingivna av kvinnliga forskare, beviljades ett samman- tiella, kulturella, biologiska, ekonomiska så väl som lagt belopp på  500 000 kr. I 2003 års budget avsat- klimatologiska infallsvinklar. tes 0 miljoner kr som söktes av 24 personer, varav År 2003 beviljades i samarbete med VW-Stiftung 68 kunde beviljas anslag, det vill säga en success rate totalt 2 mnkr till aktiviteter kring EuroScience Open på drygt 50 procent Forum 2004, det första paneuropeiska mötet för veten- I linje med sitt uppdrag stöder Riksbankens Jubi- skap och teknologi. Forumet ägde rum i augusti 2004 leumsfond även forskningsaktiviteter, vilka behandlar i Stockholm och målsättningen var att presentera problem av allmänt samhälleligt intresse. Det anses spetsforskning, att skapa debatt om vetenskapen och viktigt att forskningsresultaten blir kända i samhället att skapa en mötesplats för forskare, medier, in- och blir föremål för diskussion, kritisk granskning dustrin, det politiska fältet och representanter från och användning. Flera nationella och internationella utbildningsområdet men också att öka förståelsen aktiviteter har finansierats i syfte att följa och sprida och intresset för vetenskap och teknologi bland all- kännedom om den forskning som stöds och att sti- mänheten. mulera informationsutbyte om forskningsresultat Ett flerårigt stöd från fonden bidrog till att trygga mellan olika grupper i samhället. den stora statsvetarkonferensen inom nätverket Eu- Ett av engagemangen inom ramen för avsättningen ropean Consortium of Political Research (ECPR). har varit stödet till de årligen återkommande Svenska Denna betydande internationella konferens avhölls i Historiedagarna. Detta är en ideell förening som bil- Sverige för första gången i april år 2004 och arrange- dades 993 för att stimulera historisk forskningsin- rades i Uppsala kring temat demokratins utveckling, formation och bredda kontakterna mellan fackhisto- EUs roll i världen, nya partier, integration etc. Vid riker, historielärare och en historieintresserad allmän- konferensen, som öppnades av statsminister Göran het. Riksbanksfonden har sedan 995 som en av många Persson, tillkännagavs även årets mottagare av det finansiärer stött denna förening och därigenom sökt Skytteanska priset, professor Jean Blondel, Europa- att bidra till denna betydelsefulla forskningsinforma- universitetet i Florens. tiva insats. De Svenska Historiedagarna hölls år 2002 Denna anslags- och stödform är ett synligt bevis på

84 fondens strävan till flexibilitet och snabbt agerande. denna verksamhet som uppenbarligen fyller ett behov Anslaget kan sökas kontinuerligt, och det handläggs som säkerligen icke kommer att minska i framtiden. och beslutas föredömligt obyråkratiskt av arbetsut- skottet. Utvärderarna vill uttala sitt kraftiga stöd för Anslagstilldelning till olika lärosäten ur Kulturvetenskapliga donationen I konformitet med studien av utdelningen ur Ju- Tabell 3. Medel beviljade ur Kulturvetenskapliga dona- bileumsdonationen skall vi även för Kulturvetenskap- tionen till olika anslagsförvaltare (mnkr) liga donationen inleda med en redovisning av an-

Infra- slagsfördelningen dels mellan de olika lärosätena, Projekt- strukturella dels till andra lärda institutioner. Denna redovisning anslag anslag har möjliggjorts tack vare ett idogt utredningsarbete

Lunds universitet 252,7 6,4 utfört av forskningssekreterare Kjell Blückert. Den Uppsala universitet 243,5 18,2 återges i tabell 3 som anger såväl egentliga projekt- Göteborgs universitet 170,4 13,9 anslag (Kulturdonationsanslag) som anslag för så Stockholms universitet 161,1 5,1 kallade infrastrukturella ändamål (Infrastrukturella Umeå universitet 82,4 19,2 KTH 69,6 2,5 anslag) ur Kulturvetenskapliga donationen under Handelshögskolan i Stockholm 59,8 – hela dess existens, dvs. perioden 994–2003. Linköpings universitet 22,7 5,5 Det framgår av tabellen att de fyra stora uni- Örebro universitet 22,7 2,6 Södertörns högskola 24,7 – versiteten även här är klart dominerande. Dock Högskolan på Gotland 14,0 – är det även värt att notera en betydande anslags- Högskolan Dalarna 9,2 – tilldelning till Umeå, KTH och Handelshögskolan Internationella Handelsh. Jönköping 8,8 2,5 i Stockholm. Anslagen för infrastrukturella ända- Universitetet i Oslo 3,9 2,0 Växjö universitet – – mål utdelas enligt fondens direktiv uttryckligen för Karlstads universitet – – att trygga förutsättningarna för den framtida kultur- Karolinska Institutet – – vetenskapliga forskningen, vilket även återspeglas i Nordiska Museet 20,0 9,0 Kungl. Biblioteket 15,5 6,8 den relativt stora anslagsdel som tillfallit lärda insti- Svenska Linné-sällskapet 15,5 3,0 tutioner vid sidan av de rent forskningsutförande. Uppsala universitetsbibliotek 13,2 – Den omständigheten att KTH är en stor anslags- Riksarkivet 3,6 6,2 mottagare uppfattar utvärderarna som ett berömvärt Dagens Forskning 9,0 SCASSS 7,0 exempel på stor fördomsfrihet hos Riksbanks- Utrikespolitiska Institutet 6,0 fonden. Svenska Akademien 3,0 Statens musiksamlingar 2,4 Anslag till humaniora och samhällsvetenskap Nationalmuseum 2,6 2,7 Svenska Vitterhetssamfundet 1,5 1,0 Liksom tidigare beträffande Jubileumsdonationens Lunds universitetsbibliotek 0,9 utdelning vill vi även belysa fördelningen mellan

Observera att stöd till Lunds respektive Uppsala universitetsbibliotek även humaniora och samhällsvetenskap i Kulturvetenskap- finns med i siffrorna för respektive universitet. Observera att övriga små liga donationens anslagsutdelning. I figur 9 (nästa sida) högskolor ej fått medel beviljade. Infrastrukturellt stöd har även beviljats till en rad mindre institutioner. återges anslagsfördelningen mellan humanistiska och

85 70 Humaniora Samhällsvetenskap 60 Övriga ändamål Humaniora/samhällsvetenskap 50

40 %

30

20

10

0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totalt

Figur 9. Fördelning av totalanslag till humaniora, samhällsvetenskap och tvärvetenskapliga/fakultetsöverskridande projekt ur Kulturvetenskapliga donationen samhällsvetenskapliga projekt ävensom vilken andel Ser vi på medeltalet för tiden 995–2003 har till som kan betecknas som tvärvetenskapliga eller åt- det humanistiska vetenskapsområdet beviljats 46 minstone fakultetsöverskridande projekt (hum/sam). procent av anslagen eller 566 mnkr. Den samhälls- Som framgår av figuren karaktäriseras donatio- vetenskapliga andelen uppgår under samma period nens anslagsfördelning inledningsvis av en stark hu- till 25 procent eller 343 mnkr. Resterande 29 procent manistisk dominans. När den var som högst, utgjor- eller 398 mnkr utgörs av anslag till vad betecknats de anslagen till renodlat humanistiskt inriktade pro- som tvärvetenskapliga eller fakultetsöverskridande jekt närmare 60 procent av totalen. Den samhälls- forskningsprojekt. Därtill kommer extra anslag och vetenskapliga andelen uppgick då till relativt blyg- infrastrukturanslag som står utanför denna specifi- samma cirka 20 procent. Det bör dock påpekas att cering. Varken i sina samtal med de närmast in- denna tidsperiod karakteriserades av en betydligt blandade i fond och beredningsgrupp eller i någon lägre anslagsnivå än den som senare kom att gälla. form av skriftlig dokumentation har utvärderings- Med de växande anslagsbeloppen förstärktes gradvis gruppen kunnat spåra att medelsfördelningen skulle den samhällsvetenskapliga andelen, och år 2002 före- ha föregåtts av någon fördjupad diskussion inom faller de bägge vetenskapsområdena ha blivit i stort fonden, dvs. varit en konsekvens av en medveten och sett jämförbara i storlek. År 2003 medförde en viss artikulerad anslagspolicy. Fördelningen kan, som relativ tillväxt till humaniora, men denna tycks när- redan framgått, rimligtvis inte heller vara en åter- mast ha skett på den tvärvetenskapliga andelens be- spegling av ledamöternas disciplinära hemvist och kostnad. preferenser.

86 80 Andel ansökningar humaniora

Andel ansökningar samhällsvetenskap 70 Andel beviljade anslag humaniora

Andel beviljade anslag samhällsvetenskap 60 Success rate humaniora

50 Success rate samhällsvetenskap

% 40

30

20

10

0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 10. Söktryck, andel av beviljade anslag och success rate för nya anslag till humaniora och samhällsvetenskap i Kultur- vetenskapliga donationen (tvärvetenskapliga anslag visas inte)

En tänkbar delförklaring till de första årens starka uppvisar ett större söktryck. I många fall har icke humanistiska dominans skulle kunna vara att utbild- desto mindre humaniora dominerat bland de be- ningsdepartementet vid tiden för donationsbeslutet i viljade anslagen. Som mest uppgick dess andel till olika sammanhang starkt betonade humanioras stora närmare 80 procent, trots att dess andel av inlämnade behov av forskningsmedel. ansökningar var endast 40 procent för humaniora medan samhällsvetenskapens andel av anslagen var Söktryck och success rate 30 procent. Resterande 30 procent utgjordes av tvär- för humaniora och samhällsvetenskap vetenskapliga och fakultetsöverskridande anslag. (De Den kraftiga övervikten av anslag till humaniora i sistnämnda beaktas vid beräkningarna men är för början är signifikant, och det finns därför anledning klarhets skull utelämnade ur diagrammet.) Under att närmare studera söktryck och success rate för de perioden 998–2000 växer samhällsvetenskapens an- två vetenskapsområdena vad gäller ansökningar om del av de beviljade anslagen markant. År 2000 råder nya anslag ur Kulturvetenskapliga donationen. Ut- jämvikt i ansökningstryck och beviljade anslag, var- fallet framgår av figur 0. efter det, som nämnts, åter sker en mindre förskjut- Av figuren framgår att den kraftiga övervikten för ning till humanioras fördel. anslag till humaniora, framför allt i början av perio- Det råder en viss oklarhet om hur stadgans formu- den, inte kan förklaras av ett motsvarande högre lering ”företräde skall ges åt forskningsområden, övervägande söktryck. I några fall är situationen till vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på och med den omvända så att samhällsvetenskapen annat sätt” egentligen skall uppfattas, eftersom dess

87 60 Humaniora

Samhällsvetenskap 50 Övrigt

40

30 %

20

10

0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totalt

Figur 11. Fördelning av alla anslag i Riksbanksfonden till humaniora, samhällsvetenskap och övrigt (främst hum/sam) innebörd tolkats på olika sätt vid skilda tidpunkter. sant att sammanföra samtliga Riksbanksfondsanslag Vid studiet av utfallet i Kulturvetenskapliga donatio- för att belysa den totala fördelningen mellan huma- nen ligger det nära till hands för utvärderarna att dra niora och samhällsvetenskap (figur ). den slutsatsen, att fonden i detta sammanhang möj- Under perioden 994–2003 utdelade fonden 2 75 ligen gjort tolkningen att humaniora generellt sett mnkr. Av dessa anslag har fonden specificerat 2 079 har färre externa finansieringskällor och därmed även mnkr i enlighet med redovisningen i figur . Av dessa svårare att få externa anslag än samhällsvetenskap, anslag har 848 mnkr gått till humaniora och 788 något som även åtminstone nominellt bekräftas av den mnkr till samhällsvetenskapliga discipliner. Därtill officiella forskningsstatistiken. kommer anslag till övriga områden i Jubileumsdona- tionen och tvärvetenskapliga projekt ur Kulturveten- skapliga donationen motsvarande totalt 443 mnkr FÖRDELNING AV TOTALANSLAGEN eller 2 procent. Som framgår av figuren kan man se TILL HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP en tydlig vågrörelse som efter vart tycks ha lett till ett Efter att ha konstaterat att det i Jubileumsdonatio- slags jämvikt vad avser fördelningen mellan huma- nen finns en betydande övervikt av anslag till sam- niora och samhällsvetenskap. Det är närmast an- hällsvetenskap samtidigt som situationen framstår märkningsvärt att de två vetenskapsområdena i som mer eller mindre den motsatta beträffande medeltal ligger mycket nära varandra. Om detta Kulturvetenskapliga donationen, kan det vara intres- sedan betyder att humaniora och samhällsvetenskap

88 får den typ av anslag som bäst motsvarar de faktiska skap inklusive juridik och 35 procent till humaniora behoven eller optimalt befrämjar svensk humanistisk inklusive teologi. och samhällsvetenskaplig forskning, är en annan Även om statistiken inte är helt uppdaterad, kan fråga som Riksbanksfonden och vetenskapssamfun- man ändå dra den preliminära slutsatsen att den to- det i dess helhet bör fundera över. tala forskningsvolymen är avsevärt större inom sam- Utifrån andra kriterier och parametrar än det no- hällsvetenskapen än inom humaniora. Samtidigt minella anslagsbeloppet kan man således bland brukar man dock utgå ifrån att det humanistiska annat fråga sig i vilken mån Riksbanksfondens till området generellt har ett mindre antal potentiella synes ”rättvisa” fördelning faktiskt motsvarar det externa anslagsgivare än samhällsvetare. SCB anger reellt existerande anslagsbehovet för humaniora att samhällsvetenskapen fick 2,4 procent av de stat- respektive samhällsvetenskap i relation till den fak- liga anslagen till FoU (åren 200–02) medan mot- tiskt pågående forskningsaktiviteten och forsknings- svarande andel till humaniora utgjorde 5,6 procent. produktionen i Sverige. Enligt Statistiska central- Om dessa bägge omständigheter vägs ihop, menar byråns uppgifter, som grundar sig på forskarnas egen utvärderarna att den ”spontant uppkomna” relatio- uppskattning, var antalet forskarår inom dessa dis- nen mellan de totala anslagen till humaniora respek- cipliner följande (tabell 4): tive samhällsvetenskap i Riksbanksfonden framstår som tämligen rimlig. Det är värt att notera att i VR fördelades år 2003 Tabell 4. Antal forskarår inom humaniora respektive cirka 33 mnkr till humaniora och teologi och 34 samhällsvetenskap mnkr till samhällsvetenskap inklusive juridik.

1997/98 1999 2001 Om det sedan bör ske en omfördelning mellan större och mindre anslag m.m. är en annan fråga som Humaniora och teologi 1 500 1 600 1 300 både forskningsfinansieringsföreträdare och repre- Samhällsvetenskap och juridik 2 500 2 500 2 200 sentanter för de olika vetenskapsområdena bör fun- dera över och ta ställning till. I bilaga  (s. 246) ges exempel på projekt finansie- Vidare kan man notera att av de medel, som SCB rade med anslag ur kulturvetenskapliga donationen. rapporterar som inkomster för FoU vid svenska läro- I bilagan ingår även en tabell över de största KV- säten för ovan nämnda vetenskapsområden, fördela- projekten. Tabellen bekräftar att humanisterna med des år 200 65 procent av anslagen till samhällsveten- framgång tävlar om stora anslag.

Personlig information av Ulf Sandström.

89 Ämnen och institutioner, jämställdhetsaspekter samt projektuppföljning

Riksbanksfondens årsrapporter innehåller en bety- men har sedan inte lyckats hålla sin ställning. Ekono- dande mängd obearbetad primärinformation om misk historia har en god och rimligt konstant tilldel- anslagsmottagare och -förvaltare. Vi har redan sett ning. exempel på upparbetad information rörande till- Då man studerar de humanistiska exemplen fram- delningen till olika universitetskategorier och till de går det att filosofin får anslag i rätt jämn takt, vil- övergripande vetenskapsområdena som är föremål ket innebär att det även förekommer anslagslösa år. för fondens anslagstilldelning. I detta avsnitt skall vi Historia hade en stark uppgång under ”de goda åren” dyka en aning djupare i detaljanalysen och studera och har därefter återgått till situationen i början av tilldelningen dels till enskilda ämnen, dels till enskil- 90-talet. För moderna språk kan man skönja en upp- da institutioner. åtgående trend. I detta avsnitt inkluderas även en diskussion om Det är tydligt att den separata redovisning fonden fondens förmåga att beakta jämställdhetsaspekter i gör över anslagsförvaltare och enskilda ämnens an- sin anslagstilldelning, och därtill ger utvärderarna sin slagstilldelning ger ämnesföreträdare, dekaner och syn på fondens system för projektuppföljning och rektorer goda möjligheter att bedöma den egna insti- -utvärdering. tutionens konkurrensförmåga. Att försöka belysa Jubileumsdonationens totala anslagsfördelning på disciplin- och ämnesnivå sedan ANSLAG TILL ÄMNEN OCH INSTITUTIONER 989 är inte helt lätt, delvis därför att fonden först Vi inleder med några exempel på anslagstilldelning 996 införde en statistisk uppföljning som innefat- till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tade samtliga discipliner. Fram till dess hade fonden, ämnen i tabell  som anger antal beviljade projekt som framgått, endast redovisat de samhällsveten- per år till ifrågavarande ämne ur Jubileumsdonatio- skapliga disciplinerna, medan anslagen till humanio- nen. I denna donation är projektanslagen rätt lika ra sammanfördes under en gemensam rubrik. En yt- till sin omfattning och uppgår typiskt till cirka  terligare finfördelning skedde år 2000, då exempelvis mnkr. Det framgår att juridiken har lyckats hålla sin idéhistoria skiljdes från historieämnet, förmodligen tilldelning i stort sett konstant, medan sociologin på grund av att subdisciplinen etablerat sig som en lyckades få en stor tilldelning under ”de goda åren” substantiell anslagsmottagare. Dessutom kan tilläg-

90 Tabell 1. Antal beviljade nya projekt till humaniora och samhällsvetenskap ur Jubileumsdonationen

Humaniora 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totalt

Arkeologi 2 0 2 3 3 1 2 0 13 Filosofi 0 1 3 0 1 2 0 3 10 Historia 3 1 8 5 6 3 1 3 30 Moderna språk 1 0 1 1 2 0 2 3 10 Lingvistik 1 1 3 2 3 3 3 0 16 Litteraturvetenskap 3 2 3 2 4 2 3 3 22

Samhällsvetenskap 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totalt

Ekonomisk historia 2 0 5 2 4 3 3 2 21 Företagsekonomi 2 2 2 3 5 2 4 4 24 Juridik 4 1 3 3 3 3 3 2 22 Nationalekonomi 3 2 3 3 0 1 3 2 17 Psykologi 2 1 3 7 3 3 5 5 29 Sociologi 7 0 6 7 5 1 2 0 28 Statsvetenskap 3 1 4 4 4 3 4 3 26

gas att Riksbanksfondens ”bokföring” inte alltid är administrativa aktörer som även för forskarsamfun- helt tillförlitlig, eftersom fonden ibland uppenbar- det i stort och möjligen dessutom, på sina håll, leda ligen använt forskningsprojektets titel snarare än till en viss eftertanke. Det bör betonas att det här en- mottagarens faktiska disciplinära och institutionella dast handlar om tilldelningen av nya anslag från Jubi- hemvist för att bestämma ämnestillhörighet. Beträf- leumsdonationen, således inte om de totala anslagen fande de forskningsutförande institutionerna finns från denna donation. Därtill är det fråga om första inga preciserade och systematiska uppgifter, vilket årets anslag. För att få en ungefärlig uppfattning om således kräver en tämligen välutvecklad personell det totala anslaget till de olika ämnena ur Jubi- och institutionell överblick när man handskas med leumsdonationen kan de här angivna siffrorna där- denna materia. för multipliceras med 3. Även om delundersökningen därmed kan inne- Vad man slås av vid en genomgång av nyanslags- hålla vissa smärre felaktigheter, är dock de kvantita- tilldelningen är att en majoritet av ämnesfälten upp- tiva uppgifterna tillräckligt tillförlitliga och robusta visar en tämligen markant ”snedfördelning” i så måtto för vår ambition att dels tendensiellt belysa anslagens att en eller ett par institutioner kraftigt dominerar ämnesmässiga fördelning, dels även uttala oss om fördelningsbilden. Inom ämnet ekonomisk historia, graden av institutionell spridning respektive kon- som för övrigt även tycks ha högst success rate av centration inom de olika vetenskapliga disciplinerna. samtliga discipliner (tabell 2, s. 95), dominerar insti- Dessa uppgifter borde vara av ett icke ringa intresse tutionen vid Lunds universitet kraftigt. Av de 4,2 såväl för Riksbanksfondens egna vetenskapliga och mnkr till totalt tio institutionsmottagare, som Riks-

9 banksfonden delat ut i nya anslag under perioden Inom litteraturvetenskap har totalt nio mottagare 989–2003, har Lundainstitutionen erhållit drygt en erhållit 2,3 mnkr. Därav har drygt hälften tilldelats tredjedel. Den näst största anslagsmottagaren, Stock- Stockholm och Uppsala, där dock Stockholm domi- holm, har mottagit mindre än hälften så mycket. nerar. Företagsekonomi företer en liknande bild. Av de Ämnet pedagogik, som för övrigt har sämsta suc- knappt 22 mnkr, som utdelats till totalt tio institutio- cess rate av samtliga stora discipliner, har erhållit nella mottagare, har Handelshögskolan i Stockholm 0,7 mnkr i nyanslag till totalt fem anslagsmottagare. erhållit en dryg tredjedel. De närmast följande, Lund Därav har inte mindre än 70 procent gått till Göte- och Göteborg, har vardera mottagit mindre än hälf- borg och Linköping. ten så mycket. Bland de stora anslagsmottagande disciplinerna Beträffande statsvetenskap är bilden annorlunda uppvisar den anslagsmässigt största, psykologi, som endast i så måtto att det är två institutioner som kraf- erhållit drygt 3 mnkr till totalt elva mottagare, i viss tigt dominerar. Av de drygt 23 mnkr som utdelats mån en annan bild i så måtto att den institutionella inom ämnet till totalt sju anslagsmottagare har nära spridningen är relativt sett stor. Även om Göteborg 60 procent gått till institutionerna i Göteborg och och Uppsala framträder som ledande, framstår Stock- Uppsala med Göteborg som ”förridare”. Det kan holm och Karolinska Institutet som betydande mot- även noteras att statsvetenskap är det enda ämne där tagare. Därutöver har även Lund och Umeå erhållit en institution vid de nya och mindre lärosätena tycks relativt substantiella nyanslag. ha etablerat sig som reguljär anslagsmottagare, näm- Även inom sociologi, som erhållit knappt 22 mnkr ligen Örebro. till nio mottagare, finns en viss spridning mellan tre I nationalekonomi framstår bilden som likartad. jämnstora anslagsmottagare – Stockholm, Göteborg Av de totalt nio anslagsmottagarna som sammanlagt och Umeå. Visserligen framstår Stockholm som re- erhållit knappt 22 mnkr har mer än 60 procent gått lativt sett dominerande, men då bör man betänka till Stockholms universitet och Handelshögskolan i att det i Stockholms fall handlar om åtminstone två Stockholm. Om därtill även läggs de ,3 mnkr som institutionella enheter – SOFI och sociologiska insti- gått till SOFI, blir Stockholm med sitt Institut för tutionen. För TEMA-institutionen i Linköping re- internationell ekonomi än mer dominant. Den största dovisas även ett tämligen substantiellt belopp. stockholmsexterna mottagaren var Lund med mind- Vad Tema-institutionen beträffar bör även beak- re än hälften av Stockholms universitets tilldelning. tas att denna i en disciplinärt bestämd kategorisering Av juridikens totalanslag om 5,2 mnkr till sam- förblir relativt svåråtkomlig och dessutom förmod- mantaget fem mottagare har inte mindre än 75 pro- ligen även missgynnad. Dock torde en konservativ cent gått till Uppsala och Stockholm med Uppsala och osäker preliminär skattning ge vid handen att de som den klart ledande. olika Tema-avdelningarna sammantaget har erhållit Totalanslaget till lingvistik/språkvetenskap till to- klart mer än hälften av de drygt ,8 mnkr som Lin- talt sju anslagsmottagare har under perioden uppgått köping mottagit i nya anslag ur Riksbanksfondens till 6,5 mnkr. Därav har nära 70 procent tillfallit in- Jubileumsdonation. stitutionerna i Stockholm och Lund med Stockholm Beträffande det anslagsmässigt stora ämnet histo- som den klart största. ria, som erhållit drygt 30 mnkr till 2 mottagare,

92 framstår ämnet som institutionellt tämligen svår- Av det totala nyanslaget för antropologi, 7,7 mnkr överskådligt. Dels därför att idéhistoria, som nämnts, till sex mottagare, gick drygt 80 procent till Stock- först 999 uppträder som egen kategori i fondens holm och Göteborg, där Stockholm fick lejonparten projektkatalog. Dels på grund av det relativt stora an- eller drygt hälften. talet specialinstitutioner som erhållit ”historiska” an- Bilden av samlingskategorin moderna språk med slag: Centrum för multietnisk forskning (Uppsala), sammanlagt elva mottagare, som totalt erhållit Demografiska databasen (Umeå), Centrum för bal- knappt 7,2 mnkr, är komplicerad. Dels bör man på- tiska studier (Stockholm). Således skall hälften av peka att svenska och engelska erhållit drygt 80 pro- anslaget till Göteborg, ,8 mnkr, bokföras på idé- cent av det totala forskningsstödet, dels att dessa båda historia. I fallet Uppsala är förhållandet än mer discipliner i Göteborg erhållit drygt hälften av total- komplicerat. Av det nominellt tämligen imponeran- anslaget. Lund har därnäst erhållit en tredjedel till de totalanslaget till historia, 6,4 mnkr, faller inte fyra språkområden mindre än 2,7 mnkr på idéhistoria och dessutom ,2 Anslaget för statistik, 6,4 mnkr till fem mottagare, mnkr till Centrum för multietnisk forskning. Den kan sägas ha delats mellan Stockholm, Chalmers egentliga historiska institutionens utfall reduceras Tekniska högskola och Umeå med Stockholm som därmed till knappt 2,4 mnkr. Från Umeås totalanslag den största enskilda mottagaren. om 4,8 mnkr skall knappt ,2 mnkr föras till Demo- Inom ämnet etnologi är de externuniversitära mot- grafiska databasen och 0,5 mnkr till idéhistoria. Från tagarna (museer) relativt sett starka. Av totalanslaget det lundensiska totalanslaget om drygt 4 mnkr skall om 6,3 mnkr erhöll dessa en tredjedel. Bland uni- likaledes 0,5 mnkr föras till idéhistoria. Även med versiteten är Stockholm klart störst med knappt ,9 hänsyn till att 0,9 mnkr skall bokföras på Centrum mnkr. Den näst störste mottagaren Umeå fick unge- för baltiska studier, framstår Stockholm med sina 5,7 fär hälften så mycket. mnkr som den klart största mottagaren av nyanslag. Anslagen för arkeologi uppgick till knappt 6 mnkr Beträffande historieämnet bör det kanske även till sex anslagsmottagare, varav Göteborg och Upp- noteras att de nya universiteten och högskolorna sala erhöll drygt hälften. Man bör dock bemärka sammantaget framstår som en icke obetydlig an- att trots att arkeologi är en av de små recipienterna slagsmottagare med drygt 4 mnkr i nyanslag. Även de inom Jubileumsdonationen, har disciplinen, som externuniversitära mottagarna (arkiv m.m.) är jäm- framgått, hävdat sig väl vad gäller anslag från Kul- förelsevis betydande anslagsmottagare inom historia turdonationen, vilket samtidigt kan antyda att an- (,9 mnkr). slagens utformning och storlek möjligen kan ha be- Det mönster av betydande koncentration, som tydelse för discipliners/institutioners sökbenägen- kan återfinnas bland de anslagsmässigt stora discipli- het och framgång. nerna, återfinns föga överraskande även hos ämnen Av det totala projektstödet för filosofi/etik, 5,5 med mindre än 0 mnkr i totalanslag. mnkr till sex mottagare, gick cirka 60 procent till Av geografis totalanslag om 8,3 mnkr till samman- Stockholm. De näst största mottagarna Lund och lagt sex mottagare gick mer än halvparten till Uppsa- Linköping erhöll mindre än en tredjedel av Stock- la. Den näst största mottagaren, Umeå, erhöll hälften holms belopp. av Uppsalas anslag. Anslaget till religionsvetenskap om 4,7 mnkr har

93 endast fyra mottagare, varav Uppsala och Lund har variationer det vid olika tidpunkter kan tänkas finnas erhållit 3,8 mnkr. Dock är Uppsala den klart största. mellan exempelvis bemanning och/eller etablerad Klassiska språk erhöll totalt 3,8 mnkr till fyra mot- praxis å ena sidan och anslagsfördelning å den andra. tagare. Därav gick nästan hälften till Uppsala. Vad forskarsamfundet i gemen angår, skulle en Av det begränsade totalanslaget 2,9 mnkr för exaktare redovisning av anslagen ge institutions- och musikvetenskap till fyra mottagare erhöll Göteborg disciplinföreträdare i ansvarig ställning möjlighet att långt mer än hälften. reflektera över sin externa forskningsfinansiering och Vad konstvetenskap beträffar kan man säga att bedöma sin relativa konkurrensförmåga. Detta torde utdelade dryga 2 mnkr har fördelats jämnt mellan inte bli mindre angeläget i ett forskningssystem, där Stockholm, Lund, Uppsala och en externuniversitär snart sagt alla tillgängliga medel redan har kon- mottagare. kurrensutsatts eller snart kommer att konkurrens- En mycket tydlig koncentration återfinns också utsättas. inom medicinen, där Karolinska Institutet (KI) erhål- lit mer än halvparten av det totala anslaget om knappt 22 mnkr. De två därpå följande anslagsmottagarna SUCCESS RATE FÖR OLIKA ÄMNEN Göteborg och Lund erhöll vardera cirka en fjärde- I HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP del av KIs anslag. I JUBILEUMSDONATIONEN Tilläggas kan att det totala anslaget ur Jubileums- Efter det att vi konstaterat att olika ämnen har va- donationen till de nya universiteten och högskolorna rierande framgång, skall vi se om det finns tydliga under denna period uppgick till 4,8 mnkr eller obe- skillnader i de olika ämnenas success rate, dvs. an- tydligt mer än totalanslaget till ekonomisk historia. delen godkända projekt av insända ansökningar, och Det totala anslaget till vad som här betecknats som samtidigt studera om man ser någon skillnad mellan externuniversitära anslagsmottagare uppgick under humaniora och samhällsvetenskap. Resultatet fram- samma period till , mnkr. går i första hand av tabell 2. Vilka allmänna och särskilda slutsatser de uppgif- Det framgår klart av tabellen att söktrycket är avse- ter som här presenterats kan tänkas tillåta är självklart värt högre inom den samhällsvetenskapliga sektorn, svårt att ha en bestämd mening om utan komplette- en omständighet som redan tidigare klart framgått. rande, helst komparativa studier. Vi ser att ämnen med högt söktryck ofta får en låg Vad Riksbanksfonden själv beträffar vore det dock success rate. Huruvida detta skall tolkas så att ämnen förmodligen intressant att försöka klarlägga om Jubi- med lägre söktryck behandlas med ”en mildare hand” leumsdonationens prioriterings- och fördelnings- eller om den stora mängden anslag urvattnar kvalite- mönster även kan återfinnas inom fondens övriga ten är, som redan påpekats, en öppen fråga. Givetvis anslagsformer – inte minst då kulturdonations- är detta inte heller ett genomgående fenomen. medlen – eller om de olika anslagstyperna, medvetet Figur , som återger success raten för de olika eller omedvetet, ”balanseras” mot varandra. Det vore ämnena i de två vetenskapsområdena i sjunkande även angeläget om Riksbanksfonden något mer ak- ordningsföljd, visar om det i avseende på success tivt än som nu sker diskuterade och problematiserade rate finns skillnader mellan humaniora och samhälls- vilka eventuella, tillfälliga eller systematiska, sam- vetenskap.

94 Tabell 2. Jubileumsdonationens nya projekt och success rate 1996–2003

Humaniora Antal Antal Samhällsvetenskap Antal Antal sökta beviljade Success sökta beviljade Success anslag anslag rate (%) anslag anslag rate (%)

1. Arkeologi 70 13 18,6 1. Ekonomisk historia 96 21 21,9 2. Klassiska språk 43 7 16,3 2. Antropologi 61 12 19,7 3. Filosofi 63 10 15,9 3. Statistik 49 8 16,3 4. Lingvistik 110 16 14,5 4. Juridik 151 22 14,6 5. Moderna språk 84 10 11,9 5. Statsvetenskap 202 26 12,9 6. Etnologi 60 7 11,7 6. Nationalekonomi 147 17 11,6 7. Historia 269 30 11,2 7. Företagsekonomi 245 24 9,8 8. Musik 45 5 11,1 8. Kulturgeografi 90 8 8,9 9. Litteraturvetenskap 233 22 9,4 9. Psykologi 329 29 8,8 10. Estetiska ämnen 65 3 4,6 10. Sociologi 348 28 8,0 Totalt 1 042 123 11,8 11. Pedagogik 223 11 4,9 12. Arkitektur 41 0 0,0 Totalt 1 982 206 10,4

25%

Humaniora

20% Samhällsvetenskap

15%

success rate success 10%

5%

0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Figur 1. Success rate för humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen i enlighet med ämneskategorier och data i tabell 2

Med undantag för att det inom samhällsveten- de två vetenskapsområdena, och anledningen till att skapen finns ett område med success rate 0 är det samhällsvetenskapliga ämnen har större framgång i en mycket slående likhet mellan de båda vetenskaps- Jubileumsdonationen torde därmed i det stora hela områdena. Detta antyder att samma principer och kunna återföras till ett avsevärt högre söktryck. kriterier ligger till grund för bedömningarna inom

95 JÄMSTÄLLDHETSASPEKTER PÅ vikt med undantag för Beredningsgrupp 3 för stats- RIKSBANKSFONDENS ANSLAGSTILLDELNING vetenskap, juridik, statistik m.m. där det endast sitter Som forskningsfinasiär framställs ofta Riksbanksfon- en kvinnlig representant av totalt åtta ledamöter. den som något av en pionjär, när det gäller att beakta Mot bakgrund av denna relativa jämvikt kan man och befordra könsrelevanta aspekter i den kultur- förvänta sig att könsaspekter även aktivt beaktas vid vetenskapliga verksamheten (Ann-Sofie Ohlander i anslagsfördelningen. Sedan frågan om könsfördel- E. Hemlin Det har ändå hänt fantastiskt mycket, RJ ningen inom forskningsfinansieringen 996 aktua- 997). Redan i slutet av 70-talet tillsatte således Riks- liserats i riksdagen, redovisar Riksbanksfonden från banksfonden en särskild områdesgrupp och anställde och med detta år i sin årsberättelse konsekvent antalet en särskild handläggare, den dåvarande historie- kvinnliga och manliga sökande liksom hur många an- docenten Ann-Sofie Ohlander, för att bereda hit- slag som beviljats till respektive grupp. Därmed finns hörande frågor och initiera forskning utifrån ett jäm- det goda möjligheter att över tid analysera anslagsför- ställdhetsperspektiv. Vad sedan gäller könsfördel- delningen i ett könsperspektiv. I figur 2 redovisas den ningen vid fondens olika berednings- och beslutsorgan procentuella fördelningen mellan kvinnor och män förefaller balansen vara rimligt väl beaktad. I styrel- både vad avser det totala antalet ansökningar och an- sen råder dock fortfarande ett visst kvinnounderskott, talet forskningsanslag inom Jubileumsdonationen. eller fyra kvinnliga och åtta manliga ledamöter. Det Av figuren framgår att det inom Jubileumsdona- finns dock skäl att samtidigt påpeka att per i dag är tionen råder en god jämvikt både mellan den procen- såväl styrelsens ordförande som dess vice ordförande tuella andelen av ansökningar och andelen av de god- kvinnor. I kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen kända projekten. Andelen kvinnliga sökande ligger är jämvikten exemplarisk, åtta kvinnor och sju män. något under 40 procent, vilket motsvarar andelen be- I de övriga beredningsgrupperna råder en god jäm- viljade anslag. Det finns ingenting som tyder på att

Andel kvinnliga sökande Andel beviljade kvinnliga ansökningar 80 Andel manliga sökande Andel beviljade manliga ansökningar

60

40 %

20

0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 2. Könsfördelning hos sökande och projektledare som beviljats nya anslag ur Jubileumsdonationen

96 Riksbanksfonden arbetat utifrån någon form av med- rad success rate år 200 råder fortfarande god balans veten eller uttalad kvoteringsstrategi, utan den rela- mellan könen, men följande år medför ett visst för- tiva jämvikten tycks vara en följd av den ”normala” steg för männen. År 2003 utväxlades hälften av leda- kvalitetsinriktade bedömningen. En undersökning, möterna i beredningsorganen, och styrelsen fick sin som Anna Ekström genomförde år 2003 (Ekström första kvinnliga ordförande. Detta har i sig visserli- 2003) och som omfattar perioden 990–2002, redo- gen inte betytt att kvinnliga sökande skulle priorite- visar i allt väsentligt samma resultat som här presen- ras, men år 2003 innebar icke desto mindre en korri- terats. gering av det mansdominerade läget från föregående Detta innebär även att success rate är i stort sett år. identisk inom respektive könskategorierna. Det är remarkabelt och värt en smula eftertanke Inom Jubileumsdonationen beviljas företrädesvis från såväl Riksbanksfondens som vetenskapssam- mindre anslag som normalt uppgår till mellan  och 2 fundets sida att success rate för nya projekt per i dag mnkr. Det kan därför vara av intresse att studera det sjunkit under 5 procent, dvs. att ungefär var 25:e an- kvinnliga söktrycket och utfallet, då det gäller de be- sökan kan beviljas anslag. Detta betyder att systemet tydligt större projekt som förekommer inom Kultur- med tvåstegsprocessen inte eliminerar problemet att vetenskapliga donationen (figur 3). många lägger ner stort och delvis futilt arbete på att Om vi analyserar figurerna 2 och 3, ser vi att kvinn- formulera och förbereda ansökningar som i prakti- liga sökande hade något större framgång än de man- ken inte har någon reell chans att ge någon utdelning. liga år 997, medan total jämvikt rådde 998. Sedan Emedan den låga success raten utgör en funktion av följer en större manlig framgång år 999 som åtföljs belastande tidigare åtaganden, kommer övergången av total balans år 2000, då success rate sjunkit under till engångsanslag dock att medföra en klar förbätt- 0 procent för nya projekt. Efter en ytterligare halve- ring i detta avseende.

Andel kvinnliga sökande Andel beviljade kvinnliga ansökningar 80 Andel manliga sökande Andel beviljade manliga ansökningar

60 %

40

20

0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 3. Success rate för kvinnliga och manliga sökande av nya projekt i Kulturvetenskapliga donationen

97 PROJEKTUPPFÖLJNING ● redogörelse för eventuella avvikelser från projekt- Projektuppföljning och det man kallar utvärdering planen utförs i Riksbanksfonden så att beredningsgrupperna ● status rörande tidtabell och ekonomi en gång om året besöker en universitetsmiljö för att ● milstolparna för det kommande året bekanta sig med de projekt beredningsgruppen har ● projektets avslutning och rapportering. beviljat anslag till. Utvärderarna deltog i berednings- gruppernas och kulturvetenskapliga prioriterings- Därtill bör de aktuella miljöerna belysas så att projekt- gruppens besök vid omgivningen blir klarlagd. ● Lunds universitet, två besök Vid samtal framgick dock att båda parter ansåg att ● Göteborgs universitet (kulturvetenskapliga prio- besöken gav god behållning – inte minst kanske på riteringsgruppen) ett ”socialt plan”. ● Stockholms universitet I samband med besöket i Göteborg noterade ut- ● Uppsala universitet. värderarna att projektledaren inte beaktat en väsent- lig synpunkt från en av de sakkunniga. Detta ger an- En förteckning över de projekt som uppföljdes finns ledning att överväga vilka åtgärder fonden bör vidta i bilaga 0. I bilagan ges även några projektspecifika för att påpekanden i sakkunnigutlåtande blir beak- kommentarer. Här skall vi närmast återge några gene- tade i projektet. Man kunde begära in en redogörelse rella synpunkter som utvärderarna anser att fonden över vidtagna åtgärder från projektledaren. kunde beakta i samband med sin projektuppföljning. Vid besöket vid Stockholms universitet hade ut- Projektbesöken gav i allmänhet en god bild av de värderaren även möjlighet att rent generellt diskutera aktuella projektens vetenskapliga innehåll, men de Riksbanksfondsfinansieringens betydelse med deka- aktuella miljöerna blev inte presenterade, ej heller nus för humanistiska fakulteten, professor Kerstin utdelades något material som presenterade de ifråga- Dahlbäck: Stockholms humanistiska fakultet har, in- varande institutionerna. Med hänvisning till att vissa spirerad av strategiarbetet för forskningspropositio- projektpresentationer räckte över en timme vore det nen, startat ett eget fakultetsstrategiskt utvecklings- förtjänstfullt med klara direktiv från fonden hur pre- arbete. Dahlbäck betonade betydelsen av den externa sentationen skall läggas upp och vad den skall inne- forskningsfinansieringen, och som dekanus har hon hålla. Den lista med frågor som sänds ut till projekten starkt framfört detta till institutionerna, vilka inlett inför besöket verkar inte inspirera till någon muntlig ett fungerande samarbete. Institutionerna anpassar projektanalys. Utvärderingsgruppen föreslår därför sig till den externa finansiering som finns tillgänglig. att det ges klara direktiv från fonden hur lång tid som Dahlbäck är inte främmande för en profilering av de står till buds för presentationen, att denna skall ges av humanistiska fakulteterna sinsemellan. projektledaren och innehålla följande punkter: I avseende på besöket i Stockholm bör det även ● analys av projektorganisationen och projektled- noteras att ordförande för beredningsgruppen, pro- ningen fessor Eva Haettner-Aurelius förtjänstfullt redogjor- ● redogörelse över samarbetsformerna de för besökets avsikt vid mötet med varje forskare. ● rapportering av uppnådda delmål (som angivits i Hon berättade att gruppen bekantat sig med de aktu- projektplanen) ella rapporterna. Avsikten med besöket var att kom-

98 ma underfund med projektets organisation, hur av de infrastrukturella projekten anser dock fonden denna har fungerat och vilka avvikelser som uppstått. att utfallet blev klart positivt. Inte minst har det fått Även var avsikten att ge forskarna möjlighet att ställa betydelse för Riksbanksfondens administrativa och frågor. Tyvärr var tidsdispositionen sådan att man kontraktsmässiga hantering av denna anslagstyp som vanligen inte hann med någon diskussion. Det är så- fonden före 994 hade relativt begränsad erfarenhet ledes utvärderingsgruppens uppfattning att Riks- av. Vad Filminstitutet avser, menar fonden dessutom banksfonden har anledning att fundera över projekt- att konsultinsatsen i praktiken innebar att projektet besökens uppläggning, former, funktion och effekter. över huvud taget kunde genomföras enligt de upp- Över huvud taget bör Riksbanksfonden rent gene- gjorda planerna. rellt diskutera hur den vetenskapliga och projekt- organisatoriska uppföljningen och utvärderingen skall organiseras och bedrivas i framtiden, inte minst AVSLUTANDE KOMMENTAR med tanke på de planerade förändringarna i anslags- Utvärderingsgruppen har generellt noterat att bered- policy som förestår. ningsgrupperna vid sina projektbesök snarast kon- Noteras bör även att Riksbanksfonden vid ett centrerar sig på projektens vetenskapliga innehåll. par tillfällen (2000 och 200/02) tagit vissa initia- Organisationsfrågor behandlas sällan. I vissa fall ord- tiv för att utveckla sina uppföljningsprocedurer ge- nas ett avslutande möte där iakttagelserna samman- nom att engagera externa konsulter. I det första fal- fattas. I allmänhet ges någon i gruppen uppgiften att let städslades professor Jan-Evert Nilsson, Blekinge skriftligt sammanfatta besöket. Tekniska högskola, och avdelningschef Ola Román, Utvärderingsgruppen anser att ett besöksmöte Högskoleverket, för att förbereda och ge kvalifice- skall protokollföras och eventuella anmärkningar till- rat underlag genom personliga besök och intervjuer ställas projektledaren som får i uppgift att rapportera inför ett traditionellt beredningsgruppsbesök (tre om vidtagna åtgärder. Det är utvärderingsgruppens forskningsprojekt, totalt 2,6 mnkr) vid Handels- uppfattning att det i dylika projektbesök skulle ingå högskolan i Göteborg. Vid de två senare tillfällena en bredare presentation av de aktuella forsknings- engagerades utvärderingsföretaget Kunskapsbolaget miljöerna och att dekanerna tillåts utnyttja tillfället för att utvärdera två infrastrukturprojekt vid Svenska för att presentera framgångsrika miljöer som kan ut- Filminstitutet (Offentliggörande av svensk filmdata- göra potentiella framtida anslagssökande. bas,  mnkr) respektive Kungliga biblioteket (Bild- Beträffande infrastrukturanslagen och andra an- databaser och digitalisering, 3 mnkr). Erfarenheten av slag vid sidan om de traditionella projektanslagen dessa insatser tycks ha varit blandade. I Göteborgs- bör fonden ytterligare intensifiera sin diskussion så- fallet tycks mervärdet både enligt den skriftliga do- väl kring principiella överväganden och kriterier som kumentationen och enligt Riksbanksfondens egna även kring frågor som rör den rent praktiska hand- bedömningar ha varit tämligen begränsat och har läggningen och uppföljningen. icke heller upprepats. Beträffande genomlysningen

99 Särskilda satsningar

Riksbanksfonden strävar att hålla sin anslagsutdel- ● studera växelverkan, samverkan, påverkan, spän- ning på en rimligt konstant och förutsägbar nivå. ning mellan Sverige och Finland såväl historiskt Under slutet av 90-talet genererade emellertid börs- som i nutid uppgången en betydande tilläggsavkastning, och ● studera majoritet–minoritetsproblematiken inom en del av denna beslöt fonden att fördela i form av länderna och i jämförelse länderna emellan särskilda engångsanslag. I detta avsnitt redovisas de ● studera de sociala, psykologiska, pedagogiska, viktigaste av dessa anslag. För vissa projekt anges till- lingvistiska och andra processer som denna pro- läggsuppgifter och bedömning av den utförda sats- blematik skapar ningen i en separat bilaga (bilaga 7). ● främja jämförande studier av Finland och Sverige Vi inleder presentationen med det första stora ● främja samarbetet mellan svenska och finländska nordiska projekt fonden deltagit i. forskningsmiljöer.

Initiativet till programmet togs hösten 997 av SVENSKT I FINLAND – FINSKT I SVERIGE Svenska litteratursällskapet i Finland som föreslog Denna redogörelse bygger på en sammanfattning forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands skriven av forskningsdirektör Mats Rolén. Akademi (FA) att starta ett forskningsprogram med Programmet Svenskt i Finland – finskt i Sverige namnet Svenskt i Finland – finskt i Sverige. FA tog fas- innebar ett bilateralt forskningssamarbete mellan ta på förslaget och påbörjade våren 998 förberedan- Finland och Sverige inom det humanistiska och de arbete med sikte på ett finsk-svenskt forsknings- samhällsvetenskapliga området. Det sträckte sig över program. Kontakter togs med Riksbanksfonden och tre år och startade den  januari 2000. Forsknings- HSFR som båda beslutade att delta i planeringen och programmet disponerade från början 5 miljoner finansieringen av programmet. Utöver FA och Svens- mark genom Finlands Akademi och 0 miljoner kr ka litteratursällskapet i Finland meddelade Stiftelsen från vardera Riksbanksfonden och Humanistisk- för Åbo Akademi och Delegationen för Svenska kul- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), dvs. turfonden att de var villiga att delta i finansieringen totalt cirka 45 miljoner kr. och genomförandet. Programmet syftade till att Förberedelserna avslutades vid nyåret 999, var-

00 efter finansiärerna utlyste forskningsmedel via olika vid Åbo Akademi, till programmets koordinator. kanaler. För att informera om programmet an- Villstrand var samtidigt projektledare för ett av de ordnades en gemensam konferens i Stockholm den finansierade projekten, Delar i dialog. Inom ramen 23 februari 999. Ansökan om medel skedde i två steg. för programmet avsattes sammanlagt ,5 miljoner Det första innebar att en projektskiss skulle inlämnas mark för koordinering, konferenser och forsknings- till någon av de tre samordnande finansiärerna senast information. I bilaga 7 finns en förteckning över de den 2 mars 999. Totalt inkom 89 projektskisser. 7 projekt som erhöll stöd, inklusive anslagets storlek Bland dessa utvaldes sedan vid sammanträde i Stock- och utbetalande finansiär. holm den 20–2 maj 999 sammanlagt 4 projekt, Under åren 2003 och 2004 gick arbetet i de olika vilka inbjöds inkomma med fullständiga ansökningar projekten in i en avslutande fas. När det gäller de senast den  september 999. gemensamma aktiviteterna inom programmet, har Bedömningen och urvalet av de inlämnade pro- under ledning av programmets koordinator profes- jektskisserna och de fullständiga ansökningarna gjor- sor Nils-Erik Villstrand genomförts arbetskonferen- des av en särskild beredningsgrupp, i vilken ingick ser kring utformningen av och innehållet i de fyra forskare som utsetts av de medverkande finansiärer- tematiska antologier, vilka skall utgöra programmets na. Beredningsgruppen lät inför sitt slutliga val av slutrapportering. Dessa antologier utges år 2005 på projekt fyra expertpaneler bedöma de fullständiga såväl finska som svenska. Forskningsprogrammet har ansökningarna. Därvid prövades även en rangord- presenterats för allmänheten i olika fora i såväl Fin- ning via ett poängsystem. Denna ordning med poäng- land som Sverige. Bland annat kan nämnas att pro- sättning infördes på förslag av FA. Riksbanksfondens fessor Villstrand presenterade programmet vid ett representanter var dess dåvarande ordförande, pro- seminarium under Bok- och biblioteksmässan i Göte- fessor Stig Strömholm, och två av dess dåvarande be- borg i september 2002. Under år 2003 inriktades ar- redningsgruppsordförande, professorerna Henning betet främst på att skriva rapporter och färdigställa Johansson och Gunnar Törnqvist. Kanslirepresen- bidragen till antologierna. Den 28–29 november tanter var vetenskapssekreterare Eili Ervelä-Myréen, samma år anordnades en större tvådagarskonferens FA, forskningsdirektör Mats Rolén, Riksbanks- vid Uppsala universitet. Den första dagen ägnades fonden, och kanslichef Björn Thomasson, HSFR. interna diskussioner rörande programmets genom- Beredningsgruppen beslutade vid sitt samman- förande och resultat och värdet av denna typ av bi- träde den 2 november 999 att bevilja medel till 7 laterala ”öppna” program. Den andra konferens- projekt. Samtidigt beslutades att FA skulle ansvara dagens program vände sig till allmänheten och inne- för finansieringen av de finska forskarnas medver- höll ett antal populärvetenskapliga föredrag och av- kan, medan HSFR och Riksbanksfonden mellan sig slutades med ett estradsamtal. skulle göra en uppdelning av anslagen till de med- Självvärderingar av programmet har utförts av verkande svenska forskarna. Vidare bestämdes att fi- forskningsdirektör Mats Rolén och programmets nansiärerna skulle utse representanter i en styrgrupp koordinator, professor Nils Erik Villstrand. Bedöm- som skulle ansvara för koordinering, uppföljning ningarna finns i bilaga 7. Bedömningarna visar att och utvärdering. Styrgruppen beslutade utse pro- betydande tilläggsvärde uppstod genom denna sam- fessor Nils-Erik Villstrand, Historiska institutionen ordning av nordiska forskningsanslag som möjlig-

0 gjorde ett unikt storprojekt av ömsesidigt intresse Stipendiaterna vistas en tid på hemmainstitutio- för Sverige och Finland. Programmet har bidragit nen, en tid på SCASSS i Uppsala och en tid på ett till en befästning av de humanistiska och samhälls- utländskt institut för avancerade studier, vanligen i vetenskapliga nätverken samtidigt som ny kunskap Berlin eller Stanford. skapades om ett viktigt problemkomplex. Det kan I den första omgången antogs fem stipendiater re- förväntas att de etablerade forskarkontakterna fort- presenterande sätter att generera gemensamma projekt. ● sociologi En grundlig utvärdering av programmet genom- ● litteratur fördes år 2004 av fil. dr. Anna Nesser, professor Olof ● film Ruin och förre generaldirektören, docent Kari Tar- ● juridik kiainen. Som sekreterare fungerade fil. dr. Torbjörn ● teologi. Eng. Vid utvärderingen beaktades programmets vetenskapliga kvalitet, implementering, forskar- Av dessa är fyra redan docenter och den femte har utbildningsverksamhet, nätverksbildning och resul- inlämnat ansökan om docentur. tatens tillämpningar. I skrivande stund pågick utvär- I den andra omgången antogs tre stipendiater re- deringen fortfarande. presenterande ● sociologi ● filosofi SEGERSTEDTPROGRAMMET ● lingvistik. Detta avsnitt bygger på diskussioner med professor Björn Wittrock den 27 november 2003 och med sti- Intervju med Mikael Nordenmark pendiaterna Sara Danius och Mikael Nordenmark i Mikael Nordenmark kommer från institutionen för Uppsala 28 november 2003. sociologi i Umeå. Under stipendietiden är han an- Segerstedtprogrammet Pro Futura instiftades för ställd ,5 år i Umeå och 2,5 år vid SCASSS. Detta har att hedra minnet av professor Torgny Segerstedt, varit en olägenhet då överflyttningen har krävt om- förste ordförande i Riksbanksfondens styrelse. Pro- förhandling av lönen. Det vore enklare med anställ- grammet inleddes år 2000, och stipendiaterna före- ning på ett ställe (SCASSS), dit även anslaget skulle slogs av fakulteterna och utvaldes av en grupp tillsatt kanaliseras. För Nordenmark var anslagets storlek av Riksbanksfonden bestående av medlemmar i oklart. Programmets start skedde snabbt. Beskedet beredningsgrupperna, representanter för SCASSS kom i december, programmet startade i januari och (The Swedish Collegium for Advanced Study of the invigningen skedde i februari i Riksbanksfondens Social Sciences), STINT (Stiftelsen för internationa- närvaro. Mikael Nordenmark var inte medveten om lisering av högre utbildning och forskning) samt de- någon kontaktperson på Riksbanksfonden utan ar- kaner från de berörda universiteten. Stipendiepro- rangemangen hade skötts via SCASSS. Stipendia- grammet är ett fyraårigt postdok-program där terna saknade direkt information från Riksbanks- Riksbanksfonden betalar lönen och STINT utlands- fonden. Detta kunde ha skett i form av ett gemen- vistelsen. I första skedet avsatte fonden 0 mnkr och samt tillfälle där olika önskemål kunde ha diskute- tillförde projektet senare 8,5 mnkr. rats, till exempel i samband med invigningen. Skrift-

02 lig information har dock funnits tillgänglig. Det har till bibliotek och en dator för hemmabruk. Sara inte heller ordnats något gemensamt årligt möte där Danius anser att en tvåårsperiod utomlands är lämp- alla stipendiater varit närvarande. Detta har givetvis lig. Hon föreslår att stipendiaterna skulle ges titeln inte varit lätt, då vissa befinner sig utomlands. Dock Research Fellow. är det skäl att notera att stipendiaterna träffas endast Sara Danius var inbjuden att tala vid Stiftelse- då – och om – de samtidigt råkar befinna sig vid konferensen den 5 maj 2004 i Andrakammarsalen, SCASSS, där de begränsade utrymmena inte tillåter riksdagen. I bilaga 9 återges ett utdrag ur hennes tal att alla vistas samtidigt. Nordenmark var inte med- som ger synpunkter på verksamheten som Segerstedt- veten om att han befann sig i ett program som ut- stipendiat och unga forskares ställning i Sverige. bildar framtidens forskningsledare. Särskilda mento- rer har inte utsetts. Denna uppgift sköts närmast av Slutsatser och rekommendationer SCASSS-direktorn Björn Wittrock. Mikael Norden- Riksbanksfonden bör ges en stor eloge för Pro Futura- mark hade startat ett projekt innan utnämningen, programmet. Programmet ger unga forskare en unik och han kunde fortsätta på projektet och fick därmed möjlighet att bygga upp ett internationellt nätverk på en meningsfull arbetsuppgift genast från början. hög nivå och samtidigt förbereda sig för kommande Mikael Nordenmark vistades vid Stanford Uni- krävande uppgifter i ledande ställning inom forsk- versity med hela familjen. Han gillade vistelsen där. ning och utbildning. Som ytterligare förbättringar Det ordnades dock ingen organiserad form av mot- i programmet föreslår utvärderarna att Riksbanks- tagning eller möte med forskare inom hans område, fonden skulle överväga följande: utan han fick själv bygga upp sitt eget nätverk. Vis- ● Stipendiaterna bör ges samma lön som bör vara telsen i Stanford var dyr, men Stanford hjälpte till konkurrenskraftig. att betala lägenheten. Detta borde rimligtvis överens- ● Anställningen skall helst vara på ett ställe. kommas på förhand. ● När stipendiater tas in, bör de få direktinforma- tion från Riksbanksfonden om anslaget och dess Intervju med Sara Danius utnyttjande. Det har visat sig att stipendiaterna har olika löner ● Stipendiaterna bör få en egen mentor som ser till beroende på från vilket universitet de kommer. Detta att de har en meningsfull forskningsuppgift redan borde harmonieras så att alla har samma lön som från början. Mentorn bör se till att stipendiaten skall vara konkurrenskraftig med en reguljär tjänst utbildas till en framtida forskningsledare. vid i en institution. ● I mån av möjlighet ordnas gemensamma semina- Sara Danius har god erfarenhet av SCASSS som rier. uppvisat förmåga att lösa olika problem. Hon vista- ● Utlandsvistelsen kunde förberedas så att stipen- des åren 200–02 vid Wissenschaftkolleg i Berlin, där diaterna får stöd på det utländska institutet och det fanns ett fyrtital fellows, och fick god kontakt hjälp med bostadsarrangemang. Eventuella till- med intellektuella i Berlin. Hon utsågs de facto till läggskostnader bör beaktas i budgeten. taleskvinna för institutets fellows. Danius hade fa- ● Stipendiaterna kunde ges titeln Research Fellow. miljen med, och då maken råkade arbeta inom insti- tutets område, fick han samma status, dvs. tillgång

03 SÄRSKILDA INITIATIV FÖR ATT STÖDJA terande behovet inom respektive fakultetsområde, FORSKARUTBILDNING OCH -REKRYTERING vilket de facto innebar en klar prioritering av huma- Vid styrelsens sammanträde 20 mars 997 beslöt niora. Insatsen möjliggjorde inrättande av 35 två- Riksbanksfonden att som tillfällig resursförstärkning åriga doktorandtjänster. Därtill beviljade Riksbanks- till universiteten avdela 60 mnkr till doktorandtjäns- fonden även 7 postdoktorala tjänster/stipendier ur ter framför allt för att främja genomströmningen av samma anslag. forskarstuderande inom de humanistiska och sam- De fyra största universiteten tilldelades 7,2 mnkr hällsvetenskapliga ämnesområdena. Som redan på- för humaniora och 4,8 mnkr för samhällsvetenskap, pekats bör Riksbanksfondens initiativ i allt väsentligt dvs. totalt 2 mnkr. Till Umeå föreslogs en något lägre uppfattas som en direkt konsekvens av den dåvarande summa, 9,6 mnkr, och det då nybildade universitetet regeringens beslut (prop. 997/98:) att strikt tids- i Luleå fick 0,4 mnkr. I jämförelse med de övriga fick begränsa utbildningstiden – maximalt fyra år av hel- Linköpings universitet betydligt mindre anslag eller tid – och att kräva fullfinansiering för samtliga dok- totalt 2 mnkr. Rektorerna för de berörda universite- torandtjänster. Därmed kan beslutet närmast beteck- ten, liksom de dekaner vi intervjuat, uttryckte samt- nas som en forskningspolitisk manifestation eller liga sin stora tillfredsställelse över Riksbanksfondens räddningsaktion från Riksbanksfondens sida. Med- beslut, speciellt som fullfinansieringskravet annars i len skulle användas för att finansiera redan antagna praktiken hade medfört ett flerårigt moratorium för doktorander som de ansvariga fakultetsföreträdarna nyrekryteringen av doktorander inom humaniora bedömde framgångsrikt kunde slutföra sin forskar- och samhällsvetenskap. utbildning inom två år. Som nyckeltal vid fördel- I dagens situation ”tvingar” statsmakten universi- ningen angav fonden att 35 mnkr skulle anvisas för de teten att lägga på 35 procent för allmänna kostnader humanistiska och 25 mnkr för de samhällsvetenskap- för de anslag som finansieras av stiftelserna. År 997 liga områdena. Styrelsen motiverade inte närmare var universitetens finansiella situation betydligt bätt- denna fördelning utan verkar ha uppskattat det exis- re. Forskarutbildningsprojektet kunde genomföras

400

300 Humaniora Samhällsvetenskap

200

100

0 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/03

Figur 1. Antal doktorsexamina i Sverige inom humaniora och samhällsvetenskap

Källa: SCB

04 utan tillägg för allmänna kostnader. Endast 8 procent universiteten beaktades i och med att Luleå, Karlstad, högskolemoms inkluderades i anslagen. Växjö och Örebro beviljades varsin tjänst. 2 tjänster Att programmet hade betydelse framgår av den of- eller 47 procent fördelades till kvinnliga forskare. ficiella statistiken över doktorsexamina som visas i Befattningarna var avsedda för yngre forskare, födda figur . Det framgår av figuren att det inom såväl hu- efter 960, som avlagt doktorsexamen efter 30 juni maniora som samhällsvetenskap inträffade en kraftig 996. ökning i antal disputationer efter lanseringen av pro- Det kvantitativa vetenskapliga utfallet redovisades grammet år 997. Glädjande nog fortsatte trenden i under vintern 2002. Som en preliminär sammanfatt- samhällsvetenskap ännu läsåret 2002/03. ning kan man konstatera att rapporterna över lag Riksbanksfonden beviljade således anslag för to- vittnar om en grupp ambitiösa och produktiva fors- talt 35 doktorander. Av dessa beräknades hela 26 ha kare. Publikationslistorna är i flera fall mycket omfat- disputerat år 2002, därav 60 i humaniora och 66 i tande. Flera stipendiater uttryckte stor uppskattning samhällsvetenskap. Därtill beviljade fonden anslag över möjligheten att ägna sig åt forskning på heltid, för 8 postdoktorala befattningar, tolv i humaniora ökade förutsättningar att publicera sina arbeten och och sex i samhällsvetenskap. Effektivast utnyttjades tid att bygga nätverk i och utanför Sverige. En tredje- anslagen vid Uppsala universitet där 40 doktorander del av befattningshavarna uppgav dessutom att de disputerade med stöd av Riksbanksfondsanslag, och hade en tjänst som väntade. Flera hade även erhållit därutöver arbetade nio forskare med stöd av post- stipendier för utlandsvistelse eller stöd för forsk- doktorala anslag. Den prioritering fonden gjorde av ningsprojekt. de humanistiska vetenskaperna återspeglas tydligast beträffande de postdoktorala befattningarna. Som framgår ovan var det några flera som disputerade i FORSKARSKOLOR samhällsvetenskapliga ämnen. Med stöd av extra insatser möjliggjorda av den starka ekonomiska tillväxten i slutet av 90-talet har Riks- banksfonden inrättat eller beslutat delta med finan- EXTRA INSATS siering i fyra forskarskolor. De behandlas nedan i den I FORSKARREKRYTERANDE SYFTE ordning de startade sin verksamhet. För att långsiktigt trygga kvaliteten i den humanis- tiska och samhällsvetenskapliga forskningen ansåg Forskarskola i moderna språk Riksbanksfonden våren 999 att det fanns skäl att För att öka rekryteringen av forskarstuderande i eng- erbjuda ett antal lovande nydisputerade forskare elska, tyska och franska avsatte Riksbanksfondens möjlighet att stanna kvar vid ett universitet för att styrelse år 998 60 mnkr till en nationell forskarskola vidareutvecklas som forskare. Mot denna bakgrund i moderna språk. Av denna summa budgeterades 3 avsatte styrelsen 45 mnkr för 45 tvååriga postdok- mnkr för forskningsförberedande kurser och plane- befattningar i form av forskarassistenttjänster. Av ring. I den återstående summan ingick förutom löner tjänsterna fördelades nio till Uppsala respektive till doktoranderna även anslag till koordinator, lärare Lund, sju till Göteborg respektive Stockholm, fem samt övriga omkostnader. Riksbanksfonden satsa- till Umeå och fyra till Linköping. Även de nybildade de ambitiöst på sin första forskarskola bland annat

05 genom att tillsätta en särskild styrgrupp för plane- sin presentation med en prognos om 28 genomförda ring och genomförande under dåvarande ordförande disputationer inom en tvåårsperiod. Inge Jonssons aktiva ledning och med professor Lars- Gunnar Andersson som sekreterare och koordinator. Forskarskola i matematik 32 doktorandtjänster utlystes i februari 999, och med ämnesdidaktisk inriktning vid ansökningstidens utgång 5 april hade 92 sökande För att stärka matematikämnet generellt beslutade anmält sitt intresse. Ledningsgruppen fördelade de Riksbanksfondens styrelse år 2000 att avsätta 45 tillgängliga tjänsterna så att ämnet engelska fick 4, mnkr för en nationell forskarskola i matematik med franska  och tyska 7. Stockholms universitet erhöll ämnesdidaktisk inriktning. Forskarskolan fokuserar sju tjänster, Göteborgs och Lunds universitet sex alltså på matematik med didaktisk inriktning. Dok- tjänster vardera, Uppsala fem, Umeå fyra och Växjö torandernas forskning skall i huvudsak behandla två, medan Karlstad och Linköping fick varsin tjänst. matematisk didaktik, men kurserna innehåller även Forskarskolan startade sin verksamhet höstterminen matematik. Den svenska kommittén för matematik- 999 med en internatkurs i syntaktisk språkteori utbildning utsågs att ansvara för den inledande (5 poäng) uppdelad på två kursveckor . Den årliga planeringen. Senare utsågs professor Hans Wallin till insatsen för en doktorand inkluderande LKP och ordförande i ledningsgruppen och professor Gerd overhead budgeterades åren 999–200 till 375 000 Brandell till koordinator. kr, åren 2000–200 till 400 000 och 2002–2003 till I januari 200 utlystes 5 doktorandtjänster vid alla 450 000 kr. Varje doktorand har haft fria resor och tänkbara institutioner. Tre utländska experter re- fritt uppehälle vid deltagande i gemensamma kurser. presenterande matematisk didaktik utvärderade så- Härutöver har de fått förfoga över 5 000 kronor i väl de ansökande institutionerna som de insända 40 reseanslag. ansökningarna. De valde ut 2 ansökningar. 5 finan- Under år 2003 genomfördes de två första dispu- sierades av RJ och sex finansierades via anslag från tationerna, bägge i ämnet franska vid Stockholms Vetenskapsrådet. Utvärderarna noterar detta sam- universitet. Fram till år 2004 hade endast två dok- arbete med tillfredsställelse. Det är viktigt att notera torander avbrutit sina studier. I en presentation av att elva doktorander har lärarbakgrund. De är således programmets resultat för Riksbanksfondens styrelse gymnasielärare eller lärarutbildare. i maj 2004 noterade professor Andersson att pro- Koordinatorn, professor Brandell, betonade vid grammet hade haft färre avhopp än i den reguljära vår diskussion att kommittén kanske kunde ha varit forskarutbildningen. De centralt ordnade kurserna strängare vid valet av doktorander och utsträckt star- blev generellt av högre kvalitet än kurser som arran- ten över två år. Hon önskade dock betona att alla geras lokalt. Programmet skapade förutsättningar för doktorander har didaktiska frågeställningar i av- extra handledning utöver det som normalt erbjuds handlingen och att Riksbanksfondens insats är fram- lokalt. Detta tillsammans med de gemensamma kon- synt och betydelsefull. Flera av de involverade uni- ferenserna har bidragit till en generell kvalitetshöj- versiteten har lyft fram matematikdidaktiken i sina ning. Slutligen är det värt att notera att programmet aktuella forskningsstrategier. Forskarskolan har lyck- skapat ett bestående nätverk av doktorander, dok- ats engagera matematikinstitutioner i en verksamhet torer, lektorer och professorer. Andersson avslutade som annars inte fått denna uppmärksamhet.

06 Anslaget motsvarar cirka 500 000 kr per dokto- 3 mnkr. Det avsedda totalstödet från Riksbanksfon- rand och år, inklusive overhead och LKP. Anslaget den uppgår till cirka 5 mnkr.. inkluderar 20 000 kr för resor och andra kostnader År 200 utsåg styrgruppen (ordförande Olof Ruin) Vid sidan om sina studier har doktoranderna 20 pro- de tre första gästforskarna och fördelade tre postdok- cent undervisning. torala befattningar. År 2002 utlystes tio doktorand- I ett Stockholmssamarbete deltar tre enheter: SU, tjänster som söktes av 43 personer. KTH och Mälardalen. Övriga deltagande universitet En extern expertgrupp sållade ut 25 kandidater, och högskolor är Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, och styrgruppen valde sedan sex doktorander i första Göteborg, Lund, Växjö och Kristianstad. skedet. De återstående fyra doktorandtjänsterna be- Ledningsgruppen övervakar forskarskolan och krä- sattes år 2003. Samma år besattes ytterligare en post- ver in en årlig rapport från respektive delprojekt. Men- doktoral befattning. Programmet koordinerades ur- torerna håller kontakt en gång per månad. Forskar- sprungligen av professor Jon Sigurdson som år 2003 skolan i moderna språk har fungerat som modell. (Se efterträddes av professor Thommy Svensson. http://www.sm.luth.se/~gerd/Rapportfoskola.pdf) Programmet avsätter medel för en årlig interna- År 2004 deltog 20 doktorander i forskarskolan. tionell konferens i Sverige rörande forskning med Tre licentiatexamina avlades år 2003. Ett par avhopp anknytning till Stillahavsasien. År 2002 hölls den har skett, och dessa doktorander har ersatts med nya. första konferensen i Göteborg med Handelshögsko- Beslutet om Forskarskolan i matematik med lan och Centrum för Asienstudier som värdar. Den ämnesdidaktisk inriktning är ett utmärkt bevis på andra konferensen hölls år 2003 i Lund under temat den flexibilitet och öppenhet som framstår som Inequality in East and Southeast Asia med Centrum ett genomgående drag i Riksbanksfondens verk- för Öst- och Sydöstasienstudier vid Lunds universi- samhet. tet som värdinstitution.

Forskarskolan The Swedish School Nordiska museets forskarskola för museianställda of Advanced Asia Pacific Studies – SSAAPS Riksbanksfonden har ordnat konferenser om mu- Under år 2000 beslutade Riksbanksfondens styrelse seernas roll i forskningen om kulturarvet, varför det att i samverkan med Stiftelsen för internationalise- tedde sig närmast följdriktigt att fonden även ville ring av högre utbildning och forskning (STINT) stärka den vetenskapliga kompetensen bland musei- göra en insats för att stärka den vetenskapliga kompe- anställda. Efter att ha genomfört en förstudie finan- tensen i Sverige beträffande Stillahavsasien. Sats- sierad av Riksbanksfonden presenterade lands- ningen har formen av ett program innefattande antikvarie Sten Rentzhog och professorn i agrar- forskarskola, gästforskarprogram, tidsbegränsade historia Janken Myrdal en ansökan om medel för ett postdoktorala befattningar, internationella konfe- nationellt forskarutbildningsprogram. Deltagarna renser samt aktiviteter för att bygga nätverk mellan skulle bedriva doktorandstudier vid sidan av en 20- svenska forskningsmiljöer och universitet i Stilla- procentig anställning i sina ordinarie befattningar. havsasien. Riksbanksfonden beviljade totalt 25 mnkr för ända- Riksbanksfonden anslog år 2000 2,6 mnkr och målet så att programmet blev femårigt under ledning STINT 3 mnkr. År 2002 utökade fonden stödet med av Nordiska museet. KVHAA beslöt tillskjuta medel

07 motsvarande en doktorandtjänst, ytterligare ett ex- nen 24,4 mnkr. Totalt blir detta 294,4 mnkr, ett be- empel på Riksbanksfondens förmåga att etablera väl- lopp som motsvarar en årlig forskningsbudget i Riks- fungerande finansieringskoalitioner. Sålunda kunde banksfonden. Utvärderingsgruppen ger fonden er- elva forskarutbildningsbefattningar inrättas beräk- kännande för dessa insatser som visar att fonden tar nade med 80 procent tjänstgöring under fem år. Pro- ansvar för centrala ämnesområden som kan ha pro- grammet antog en doktorand per museum. Det to- blem att skaffa finansiering för sin forskning och tala antalet ansökningar uppgick till 86. Doktoran- forskarutbildning. Därmed uppfyller fonden stad- derna antogs vid närliggande universitet från Lund i gans stipulation att i sin anslagstilldelning identifiera söder till Umeå i norr. och stärka kulturvetenskapliga forskningsområden I november 2002 ordnade forskarskolan sin första vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på an- internatkurs under rubriken Vad är museiforskning, nat sätt. varför är den viktig och vilken är dess uppgift i sam- Det finns dock anledning för fonden att reflektera hället? En motsvarande konferens hölls på Nordiska över om det var motiverat att göra en så koncentrerad museet hösten 2003, där doktoranderna fick presen- insats inom en kort tid. Det är viktigt för en forsk- tera sin forskarskola för kulturminister Marita ningsfinansiär att uppvisa kontinuitet och förutsäg- Ulvskog för att om möjligt kunna säkerställa en av barhet i sin anslagstilldelning. staten finansierad fortsättning. Med anledning av att statsmakten på senare tid har betonat vikten av utvidgad forskarutbildning och därmed även kan anses böra ta ansvaret för denna SAMMANFATTNING verksamhet har fonden beslutat att i fortsättningen Riksbanksfonden gjorde sina särskilda satsningar inte etablera flera forskarskolor utan betraktar detta under åren 998–2000. Ur Jubileumsdonationen av- som statsmakternas skyldighet. sattes 70 mnkr och ur Kulturvetenskapliga donatio-

08 Från diskret ensamvarg till forskningspolitisk flockledare

Riksbanksfonden som forskningspolitisk aktör 1989–2003

Utvärderingsgruppens diskussion kring Riksbanks- För det första väckte dessa båda initiativ ett bety- fondens forskningspolitiska engagemang är uppdelat dande och berättigat intresse såväl inom som utanför i tre delavsnitt. Det finns först anledning att rent all- forskar- och universitetsvärlden. mänt redovisa fondens egen – inklusive VDs – mera För det andra innebar dessa åtaganden att Riks- löpande forskningspolitiskt inriktade åtaganden och banksfonden beslöt att engagera sig såväl ekonomiskt aktiviteter och då kanske inte minst i vilken mån som personellt i affärsmässiga och institutionella Riksbanksfondens forskningsfinansierande kärnverk- projekt som den tidigare av olika skäl aldrig ägnat samhet kommit att präglas av mer eller mindre ren- sig åt och som kan sägas ha legat vid sidan av dess odlat forskningspolitiska överväganden. Genom att forskningsstödjande kärnverksamhet. Samtidigt kan belysa denna typ av aktivitet är det förhoppningsvis man hävda att dessa båda projekt var förenliga med möjligt dels att frilägga och diskutera Riksbanksfon- stadgarnas ändamålsformulering rörande fondens dens förändrade forskningspolitiska roll och ställning skyldighet att ägna sig åt forskningsinformation och i det svenska forskningssystemet, dels att även belysa att stimulera den offentliga diskussionen kring forsk- den speciella forskningspolitiska funktion och aktions- ningens samhälleliga villkor. radie som Riksbanksfondens VD – och vanligtvis i För det tredje aktualiserade dessa projekt en rad intimt samarbete med styrelseordföranden – arbetat frågor som dels är av stor principiell betydelse för en inom/påtagit sig under det senaste decenniet. En cen- fristående forskningsfinansiär, dels även berör fon- tral och för fonden principiell problematik som här dens framtida kompetensuppbyggnad och kompe- aktualiseras blir därmed huruvida, och i så fall i vil- tensbehov. ken grad, en fristående forskningsstiftelse som Riks- För det fjärde kan, som bekant, inget av dessa pro- banksfonden skall påta sig rollen av ”Ersatz-Staat”. jekt betecknas som i alla delar framgångsrika även Därutöver har utvärderarna ansett att det funnits om graden av misslyckande förvisso skiljer sig högst skäl att något mera detaljerat redovisa två renodlade väsentligt i de båda fallen. och i fondens hittillsvarande historia tämligen excep- tionella initiativ – tidningsprojektet Dagens Forsk- ning och institutsprojektet SISTER. Skälen för detta urval är tämligen uppenbara:

09 FONDENS ALLMÄNNA FORSKNINGSPOLITIK tyngdpunkt och debattcentrum befann sig under Intill år 988 kan man hävda att Riksbanksfonden denna tidsperiod. Det torde således vara korrekt att utåtriktade, opinionsbildande och forskningspoli- påstå att fram till 990-talets början både ville och tiska aktivitet och insatser i huvudsak begränsade sig kunde riksdagen spela en central roll i forsknings- till det forskningsinitierande och forskningsinvente- politiken. Därför fanns det fullgoda skäl för fonden rande arbete som präglade vissa av fondens så kallade att koncentrera sin huvudsakliga forskningspolitiska områdesgrupper. Denna verksamhet borde dock sna- aktivitet till just detta institutionella forum och ut- rare betecknas som ”forskning för politik” än som forsk- nyttja sina konstitutionellt och historiskt grundade ningspolitisk aktivitet i egentlig mening, eftersom nära relationer till denna församling. Riksdagens ma- det i första hand handlade om att initiera forskning nifesterade intresse, politiska möjligheter, sakliga på politiskt angelägna och underförsörjda ämnesfält. kompetens och vilja att engagera sig i forskningspoli- Samtidigt är det viktigt att notera att den forsknings- tiska frågor under de senaste tio åren beskrivs där- information och forskningspolitiska aktivitet Riks- emot av en överväldigande majoritet bland våra in- banksfonden ägnade sig åt fram till 90-talets början tervjupersoner som begränsade, alternativt som nära nästan uteslutande var riktad till fondens formelle nog obefintliga. huvudman riksdagen. Detta ledde till ett mycket Mot bakgrund av den forskningspolitiska utveck- nära och förtroendefullt samarbete mellan Riks- lingen finns det anledning att fråga sig om Riks- banksfonden och framför allt den forskningspolitiskt banksfondens ökande forskningspolitiska aktivism intresserade och sakförståndiga delen av riksdagen. under de senaste dryga tio åren inte enbart bör be- Det var således ingalunda ovanligt att fondens då- traktas som en markant policyförändring utan att varande VD, under iakttagande av en viss diskretion, den även kan uppfattas som en direkt konsekvens av författade motioner i för Riksbanksfonden angelägna en förändrad tyngdpunkts- och maktförskjutning frågor, en ”service” som han enligt egen utsago under såväl i den forskningspolitiska debatten som i det årens lopp kom att utsträcka till samtliga i riksdagen forskningspolitiska beslutsfattandet. Efter 995 har företrädda partigrupper. Under denna tid ägnade vissa bedömare börjat fråga sig huruvida det ”gamla sig Riksbanksfonden, vid sidan om sitt mångåriga informella kontraktet” mellan politik och forskning symposiesamarbete med Wallenberg- och Nobelstif- fortfarande honoreras av statsmakterna. Den Riks- telserna, inte i någon större utsträckning åt organi- banksfond som 987 enligt dåvarande VD, främst i serat samarbete med andra forskningsfinansierande kraft av sina nära relationer till riksdagen, ansåg sig ha och forskningspolitiska aktörer. Snarare var det så att ”en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan fonden nästan demonstrativt höll sig på sin kant. forskning och andra centrala samhällsintressen” (läs Det går att uppfatta den tidigare forskningspoli- riksdagen) uppfattades således tio år senare som en tiska isolationismen och det uttalade riksdagsberoen- kraftfull och mycket självständig forskningspolitisk det som ett uttryck för diskretion eller till och med ett aktör såsom framgår av följande intervjuutalande: alltför stort politiskt beroende. Men agerandet kan Fram till 990 har jag en känsla av att RJ hade en helt även tolkas som ett i hög grad rationellt forsknings- annan roll och ställning än den man sedan kommit att politiskt handlande i det rådande forskningspolitiska kreera. Man fungerade väldigt mycket i sin egen värld klimatet och med hänsyn till var forskningspolitikens och isolerade sig från det övriga statliga FoU-systemet.

0 Under Dan Brändström har RJs roll blivit den näs- senare hälft. Stiftelserna har tvingats ta det forsknings- tan rakt motsatta: att framstå som forskningspolitisk politiska ansvaret, vilket i och för sig inte är bra, men huvudaktör. i det rådande läget har det blivit helt nödvändigt. Inte Uppfattningen att Riksbanksfonden, och inte minst minst RJ måste och kan spela en mycket större och då dess VD, under det senaste dryga decenniet har samordnande roll i det svenska forskningssystemet. iklätt sig rollen av betydelsefull och aktiv forsknings- En inflytelserik universitetsrektor uttryckte samma politisk aktör framstår i dag, åtminstone att döma av åsikt en aning mer lakoniskt och sarkastiskt: de hundratalet längre intervjuer utvärderingsgrup- Med hänvisning till den redan påtalade bristen på pen genomfört, som lika gängse som okontroversiell, tankeverksamhet på central politisk nivå förblir RJs detta alldeles oavsett om interlokutörerna har bejakat forskningspolitiska roll oerhört viktig. eller, i ett fåtal fall, ifrågasatt och beklagat denna ut- veckling och åtminstone antydningsvis beskrivit Riksbanksfondens ökade synlighet den som ett uttryck för ”stiftelsedirektörernas makt- i forskningspolitiken expansion”. Uppfattningen om Riksbanksfondens En visserligen något förenklad och ytlig men ändå och enkannerligen då Dan Brändströms position talande illustration till Riksbanksfondens förändrade som kanske den främste bland forskningspolitiska roll och verksamhetsområden under det senaste dryga likar tycks efter våra samtal att döma även vidimeras decenniet utgör den kontinuerliga tillväxt i omfång av hans stiftelse- och forskningsrådskolleger. som fondens Årsberättelse beskrivit. År 988 omfat- Därmed har det för utvärderarna framstått som tade årsberättelsen totalt 60 trycksidor. År 2003 hade viktigt att belysa och diskutera denna process i ett berättelsens sidantal ökat till 65. Denna expansion separat avsnitt, eftersom den kan tänkas inkludera betingades inte enbart av den ökning i fondens kärn- såväl frågor av principiell räckvidd som även mer hand- verksamhet som kom till stånd efter det betydande fasta frågor som rör fondens policybeslut, medels- kapitaltillskott om  500 mnkr som Riksbanksfonden användning och kompetensbehov. Riksbanksfon- erhöll i samband med utskiftningen av löntagar- dens ökande forskningspolitiska medvetenhet och fondskapitalet: aktivitet har dessutom tagit sig en rad olikartade ut- Fram till 990-talets början var RJ en reaktiv forsk- tryck alltifrån årsberättelsernas utformning och inne- ningsfinansiär. Sedan 994 då RJ erhöll den Kultur- håll till direkta ekonomiska åtaganden vid mediala vetenskapliga donationen har stiftelsen successivt fullskaleexperiment. Riksbanksfondens forsknings- ökat sin aktivitet och tagit åtskilliga initiativ till egna politiska engagemang är förmodligen inte bara ett insatser […] Detta har naturligtvis underlättats av att uttryck för fondens egna ambitioner utan det bidrar RJ sedan 995 har haft mycket god avkastning av eget även till att belysa den allmänna forskningspolitiska kapital. (999) utvecklingen och debatten under det senaste decen- Årsberättelsens tilltagande omfång återspeglar kan- niet eller som en erfaren forskningsadministratör/ ske främst den närmast remarkabla ökning i fråga om entreprenör uttryckte det: arbetsuppgifter och aktiviteter som karaktäriserat Jag vill hävda att RJ till och med borde ha spelat en Riksbanksfondens verksamhet under de tio senaste ännu mer aktiv och ledande roll i det forskningspoli- åren. Detta återspeglas inte minst i det inledande av- tiska vakuum som uppstod från och med 990-talets snitt av fondens årsberättelse som sammanfattas

 under rubriken Den forskningsstödjande verksamheten snarare betraktar forskningspolitiska styreffekter som och som även innefattar VDs egna kommentarer. i hög grad problematiska, eller som en universitets- År 990 omfattade denna redogörelse mindre än tio rektor lite uppgivet uttryckte saken: sidor med totalt två underrubriker – Anslagen till Visst har stiftelserna kommit att bli kraftfullt styrande, forskning respektive Informationsutbyte, uppföljning men givet dagens situation vad har dom och vi för m m. År 2003 hade denna aktivitetskatalog vuxit till val?! […] Riksbanksfonden syns och märks överallt, nära 60 sidor och innefattade tio underrubriker vilka detta gör ingenting. Riksbanksfonden har faktiskt vad i sin tur ytterligare preciseras i ett stort antal under- jag skulle vilja kalla en ”uppfostrande roll” inte minst avdelningar. gentemot politikerna. Uppfattningen att stiftelserna i allmänhet, och Det kan finnas goda skäl att analysera och diskutera kanske Riksbanksfonden och dess VD i synnerhet, huruvida denna stiftelsernas allt mer markerade pre- utgör inflytelserika forskningspolitiska aktörer, vil- sens i första hand har varit en enkel och direkt funk- kas utsagor och agerande är starkt styrande och har tion av deras förhållandevis betydande ekonomiska betydande forskningspolitiska konsekvenser, åter- resurser eller om det handlar om en medveten stra- kommer som framgått i snart sagt varje intervjusvar tegi att med dessa resurser i ryggen gå till forsknings- – oavsett om den svarande är statlig forsknings- politisk offensiv. Alternativt kan stiftelserna ha känt administratör, stiftelsekollega, universitetsrektor eller sig mer eller mindre tvingade att påta sig en för svensk aktiv forskare. En forskningsadministratör med lång forskningspolitik och kvalificerat kunskapssökande erfarenhet sammanfattade läget sålunda: alltmer försummad men icke desto mindre viktig pe- RJ har inte blivit för stark. RJ har i stort sett agerat dagogisk och strategisk uppgift. Att stiftelserna, och då förnuftigt och framtidsinriktat. Man kan i stället hävda inte minst Riksbanksfonden, själva betraktar sina att det är en stor tur att Riksbanksfonden kunnat och forskningspolitiska åtaganden som nära nog påtvinga- velat spela den roll man spelat under den senaste de råder det dock ingen tvekan om. Dan Brändström årtiondet. Därtill kommer att nuvarande VD besitter kan sägas ha sammanfattat fondens grundläggande en osedvanligt hög grad av socialt know-how och bedömning av forskningspolitiska läget och därmed forskningspolitisk kompetens. […] Självklart bör även Riksbanksfondens eget handlingsutrymme och Riksbanksfonden fortsätta att ta forskningspolitiska uppdrag under de närmast kommande åren i sin VD- initiativ; ett fint exempel är engagemanget vid inrättan- kommentar 996 på följande sätt: det av ett europeiskt forskningsråd. Det är för övrigt På en rad områden börjar det nu märkas att statens Riksbanksfonden som gör att Sverige återfinns på den finansiella läge inte längre medger samma möjligheter internationella forskningspolitiska kartan. att vidmakthålla och ännu mindre att utveckla in- Åsikten att Riksbanksfonden och övriga stiftelser frastrukturen för forskning. Detta innebär att det nu kommit att spela en strategisk och formativ roll inte allt oftare kommer resursanspråk, som tidigare kunde bara som forskningsfinansiär inom sina respektive betalas via medel till regeringens förfogande eller via fakultetsområden utan även som forskningsorgani- myndighetsanslag, till Riksbankens Jubileumsfond. satorisk och forskningspolitisk förändringsagent Tre år senare återkom Brändström i sin kommentar delas för övrigt av dem som inte är fullt så uppskat- till samma tematik i om möjligt än tydligare orda- tande i sina omdömen som den ovan citerade, men lag:

2 Under ett antal år har jag i mina VD-kommentarer politiska sammanhang skäl att notera den betydande pekat på den allt snabbare växande obalansen mellan förändring som VDs årliga kommentarer genomgick de anslag till forskning på eget programansvar, som under 990-talet både vad avser innehåll, omfång och statsmakterna fördelar till forskning till universitet karaktär. Fram till årtiondets början var dessa kom- och högskolor, och anslagen som fördelas till univer- mentarer mer eller mindre strikt begränsade till Riks- siteten av forskningsråd, stiftelser och myndigheter banksfondens eget forskningsfinansierande fögderi. […] Detta har inneburit att externa finansiärer med Det enda undantaget kan sägas ha varit den, alltsedan ens har fått ikläda sig nya uppgifter, såväl för att främja overheadpåslagets blygsamma 3-procentiga introduk- forskarrekrytering genom doktorsutbildning och post- doktorala insatser som för att kunna medverka i det tion i början av 980-talet, ständigt upprepade prin- nödvändiga arbetet att åstadkomma kraftsamling/kon- cipiella kritiken mot administrativa och andra påslag centration, specialisering/profilering, arbetsfördelning som gradvis pålades och som per i dag enligt Riks- inom och mellan de utförande forskningsenheterna. banksfondens bedömningar uppgår till över 50 pro- […] Riksbankens Jubileumsfond har med sin alltmer cent och som redan fått forskningspolitiska kon- dominerande position för kulturvetenskaperna fått en sekvenser vilka fonden icke kan bortse ifrån. Det mer ansvarsfull roll. Redan nu är det en växande dialog ständigt växande påslaget utgör en betydande kompli- mellan enskilda lärosäten och RJ om utvecklingen av kation för fondens forskningsstrategiska samarbete olika nya forskningsmiljöer. Eftersom det finns en ten- med universiteten och därmed även för dess bidrag dens att alla vill ”springa på samma bollar samtidigt” till det institutionella förnyelsearbete som framstår har RJ fått ett allt större inflytande över hur lärosätena som ytterligt angeläget (s. 7). utvecklar sina profiler inom det kulturvetenskapliga Från och med 90-talets andra hälft fick VD-kom- området (999) mentarerna alltmer karaktären av forskningspolitiska De forskningspolitiska ambitionerna och den forsk- principdeklarationer som inte bara försökte inplacera ningsstrategiska medvetenheten kan knappast sägas fondens konkreta insatser och verksamhet i ett vidare ha minskat ett år senare när direktören i sin kom- forskningspolitiskt och forskningsstrategiskt sam- mentar konstaterade: manhang utan som allt oftare även innefattade forsk- Den mest grannlaga uppgiften för RJ är att medverka i ningspolitiska ställningstaganden av principiell och den nödvändiga processen att åstadkomma diversifie- generell räckvidd. Inte sällan har dessa deklarationer ring och profilering vid våra lärosäten. Det blir sålunda även haft en deciderat kritisk forskningspolitisk udd en viktig uppgift för kommande år att prioritera för- som antyder att Riksbanksfonden under det senaste nyelsen inom det kulturvetenskapliga området. (2000) decenniet utvecklat en allt tydligare självmedveten- Hur Riksbanksfonden åtminstone i princip avser att het som knappast brukar karaktärisera en ”reaktiv” åvägabringa denna förnyelse framgår dels av berättel- och ”komplementär” forskningsfinansiär som stilla- sen för år 2003, dels av ett antal interna diskussions- tigande och oföränderligt kommer att ”gilla alla promemorior, och eftersom utvärderarna utförligt lägen”. För utvärderingsgruppen framstår det som en kommenterar dessa beslut och planer i sin diskussion aning förvånande att dessa upprepade, principiellt om Riksbanksfondens framtidsplaner och kommande pregnanta och åtminstone potentiellt systemföränd- uppgifter, lämnas de här utan vidare överväganden. rande deklarationer från en inom sitt ansvarsområde Över huvud taget finns det i detta forsknings- mycket inflytelserik aktör, så vitt vi kunnat bedöma,

3 inte tycks ha väckt några starkare offentliga reaktio- insatser som inte var omedelbart knutna till den ner eller kommentarer. pågående, i allt väsentligt ansökningsstyrda, forsk- I detta sammanhang kommer dock utvärderings- ningsverksamheten i form av till exempel projekt, gruppen inte närmare att diskutera den principiellt rese- och seminarieanslag. Dels handlar det om de viktiga och ”maktpolitiskt” intressanta frågan huru- insatser som fonden i sin årsberättelse och sin budget vida stiftelsernas, och särskilt Riksbanksfondens, in- betecknar som Infrastrukturella satsningar. Dels inne- tensifierade forskningspolitiska aktivitet var ett ut- fattar det även långsiktiga åtaganden av vetenskaps- tryck för maktexpansion och aktivism eller ej. I stället strategisk karaktär, så kallade Särskilda satsningar kommer utvärderarna i huvudsak ägna sig åt att redo- (s. 00). Medan de förstnämnda vanligtvis fördelas visa och diskutera vilka konkreta initiativ fonden ta- efter inkommen ansökan har de senare så gott som git och vilka principiella och praktiska konsekvenser undantagslöst tillkommit på Riksbanksfondens eget och överväganden detta i sin tur kan aktualisera när initiativ. det gäller Riksbanksfondens övergripande policy- Båda dessa stödformer bör enligt utvärderarna be- beslut, kompetensbehov och prioriteringar under traktas som institutionella eller systemorienterade, kommande år. där Riksbanksfonden de facto har gått in och i prak- Man kan hävda att i princip varje åtgärd eller prio- tiken, åtminstone temporärt och delvis, övertagit vad ritering en forskningsfinansiär med Riksbanks- som tidigare närmast självklart betraktades som stats- fondens kraftfulla resurser vidtar har direkta eller in- makternas nationella ansvar. Det infrastrukturella direkta forskningspolitiska, forskningsorganisatoris- stödet skall enligt fonden innefatta ”insatser som syf- ka och forskningsstrategiska dimensioner och kon- tar till att främja och stimulera framtida forskning” sekvenser, antingen det nu handlar om förändringar och skulle dessutom ha ett uppenbart ”nationellt i anslagspolicy, resursallokering, öronmärkningar intresse”. Inte sällan har stödet utgetts för att säker- eller något annat, åtminstone inom de vetenskaps- ställa ett kvalificerat omhändertagande och iord- områden och institutionella miljöer den primärt ningsställande av centrala vetenskapliga samlingar, opererar. De direkta och indirekta institutionella, arkivbestånd, museer, bibliotek, databaser m.m. Vid strategiska styrningseffekterna i mottagarledet av andra tillfällen har betydande infrastrukturella stöd fondens allt kraftfullare forskningsanslag efter 993 gällt Riksbanksfondens aktiva medverkan vid natio- års kulturvetenskapliga donation beskrivs således av nellt och inte minst internationellt nätverks- och in- de inblandade, och framstår även för en utomstående stitutionsbyggande. betraktare, som högst påtagliga. I sin uppsats inom Vad gäller de egeninitierade Särskilda satsningar- Stiftelseprojekt 2004 Humaniora och samhällsveten- na, bland annat på forskarskolor i moderna språk, skap – ”business as usual”? har Susan Marton försökt matematikens didaktik och för museianställda, som belysa de institutionella och ”kulturella” effekterna på Riksbanksfonden var först med att introducera inom institutions- och fakultetsnivå av Riksbanksfondens det kulturvetenskapliga fältet, kan man förmärka en projektfinansiering efter 993. mer eller mindre uttalad vetenskapsstrategisk och Den stora skillnaden vad Riksbanksfonden be- forskningspolitisk avsikt eller, om man så vill, ett träffar är dock att den från och med år 994 systema- ”nationellt” ansvarstagande för vad fonden definierat tiskt började avsätta tämligen betydande resurser för som underförsörjda och krisdrabbade utbildnings-

4 och forskningsfält. Detsamma kan även sägas om universiteten och högskolorna själva förfogar över egna exempelvis Riksbanksfondens beslut att medverka resurser för forskning. Akademisk frihet och autonomi vid rekonstruktionen av Utrikespolitiska Institutet förutsätter resurser och bidrar till kvalitetsutveckling år 200 och tillsammans med STINT även inrättan- även av den externt finansierade forskningsverksam- det av The Swedish School of Advanced Asia-Pacific heten. (997) Studies ett år tidigare. Dock har Riksbanksfonden vid ett, visserligen be- Sitt mest eklatanta och generösa uttryck kan Riks- gränsat, antal tillfällen valt att kanalisera vad som i banksfondens systemansvar och ”korrektiva” ambi- praktiken borde betecknas som infrastrukturellt stöd tioner sägas ha fått i den satsning om 60 mnkr på eller som mer eller mindre renodlade utredningsupp- forskarutbildningen (doktorandexamination) som drag via det reguljära forskningsprojektstödet. Exem- fonden genomförde i samband med de propositioner pel härpå är Sockenkyrkoinventeringen (s. 250), det som riksdagen biföll 997. Det finns därför anledning så kallade VALUTA-projektet (s. 242) liksom även att tämligen utförligt återge Riksbanksfondens över- det för övrigt förtjänstfulla initiativet att publicera väganden och resonemang vid detta tillfälle: Tage Erlanders dagböcker. Denna sammanblandning anser dock utvärderarna vara mindre lycklig, efter- Förändringar inom utbildnings- och forsknings- som det enligt deras mening måste föreligga klara och politikens område sker numera i allt snabbare takt […] genomskinliga kriterier och motiveringar för de olika [samtidigt] utlovas inga ytterligare medel till forskning. typer av anslag och projekt Riksbanksfonden arbetar Genom beslutade och planerade förändringar skapas nya villkor även för forskningsfinansiärernas arbete med. […] Den extraavsättning som styrelsen beslöt vid sitt VDs forskningspolitiska roll och ställning sammanträde i mars 997, har i högsta grad gagnat forskarutbildningen […] Denna extraordinära insats Man bör dock komma ihåg att RJs forskningspolitiska skall även ses som ett stöd för att bibehålla den nu- nyckelroll i mycket hög grad är knuten till personen varande ordningen med universitet och högskolor som Dan Brändström. samhällets mest framstående forskningsinstitut. Denna Självklart är det så att en stor och lite ohanterlig styrelse ordning som inte längre ter sig lika självklar, har varit samtidigt ger VD och ordförande stor makt, vilket mycket ändamålsenlig för en liten nation som Sverige ingalunda är fel. RJ måste vara personstyrd och ge med stort behov av koncentration av både personella exekutiven stort handlingsutrymme och full initiativ- och ekonomiska resurser. Under senare år har universi- rätt. Dessutom bör RJ bevara sin föredömligt lilla och tetens roll som utbildningsordnare tydligare markerats. effektiva internbyråkrati. De skall numera framför allt ansvara för samhällets kompetensförsörjning av högskoleutbildad arbetskraft. Vetenskapsrådet (VR) och Riksbanksfonden är Statsmakternas resurstilldelning till forskning vid bokstavligt talat skilda världar […] Självklart beror universitet och högskolor via de s.k. fakultetsanslagen skillnaderna delvis på att VR är en statlig myndighet har numera kraftigt urholkats, samtidigt som kraven men detta förklarar inte allt. Ingen ”äger” RJ medan på med- eller motfinansiering ökat och fortsättningsvis VR kontrolleras och petrifieras av ett stort antal ”aktie- kommer att öka alltmer. För att kunna bibehålla det ägare”. Eller snarare: I RJ finns det en kompetent VD goda samverkansklimat, som varit rådande mellan som under en tid ”äger” fonden, därmed uppstår en forskningsfinansiärer och forskningsutförare, krävs att tydlig struktur och ett odiskutabelt auktoritetsmönster.

5 Därtill kommer ett antal ytterst kompetenta, lojala och även tack vare det förtroendekapital han under en självmedvetna handläggare. RJ är därmed på något un- mer än 30-årig verksamhet inom universitets- och derligt sätt och på samma gång något så unikt som en forskningssektorn byggt upp, en utomordentlig roll extremt toppstyrd och ytterligt ”kamratlig” och ”platt” inte minst när det gäller fondens utåtriktade och organisation. forskningspolitiska verksamhet och legitimitet. Där- Dessa utsagor från tre forskningspolitiskt välbevand- till kommer även betydelsen av det närmast unika rade personer, vilka i egenskap av ledamöter och/eller formella och informella nätverk på institutions- och anslagsmottagare haft möjlighet att skaffa sig en god personbasis som Riksbanksfondens VD ingår i och inblick i Riksbanksfondens och dess verkställande varit med om att etablera såväl nationellt som in- direktörs forskningspolitiska roll och ställning, kan ternationellt (s. 32). Det ligger därför i Riksbanks- sägas sammanfatta de delvis divergerande föreställ- fondens egenintresse att dessa nätverk inte förfaller ningar som finns beträffande hur Riksbanksfonden på grund av framtida personförändringar. och dess VD ”faktiskt fungerar” framför allt då i sitt Att som redan påpekats Riksbanksfondens exeku- forskningspolitiska sammanhang. tiv av tradition besitter tämligen stor makt och bety- Som framgått tycks det finnas en allmän uppfatt- dande handlingsutrymme gör att en aktiv direktör ning att Riksbanksfonden åtminstone sedan ett de- lätt kan framstå som enrådig. Denna maktposition cennium spelar en alltmer aktiv och central roll i är dock historiskt och institutionellt betingad och svensk forskningsfinansiering och, inte minst, inom knappast något som den nuvarande VDn åvägabragt svensk forskningspolitik. Så vitt utvärderarna kan be- på egen hand. Orsakerna härtill är bland annat att döma vill en rad initierade bedömare tillskriva den Riksbanksfonden har en stor och enligt utvärderar- nuvarande verkställande direktören Dan Brändström nas mening till och med överdimensionerad styrelse. personligen en närmast avgörande roll i denna ut- Som redan framgått har utvärderarna fått uppfatt- vecklingsprocess. Detta torde enligt utvärderings- ningen att denna stora styrelse inte i någon högre gruppen endast delvis återspegla hur Riksbanks- grad ifrågasätter eller aktivt diskuterar de förslag som fonden faktiskt fungerat och fungerar, och bilden av framläggs för beslut. I vetenskapliga frågor är den Riksbanksfonden som ”direktörens personliga egen- egentliga kompetensen därtill begränsad till en mi- dom” är dels inte korrekt, dels i hög grad strukturellt noritet i styrelsen. Denna ordning möjliggör för och/ betingad och därmed inte ”evig”. Det sistnämnda eller tvingar exekutiven att ta inte bara det operativa bör inte minst Riksbanksfonden själv beakta, efter- utan snart sagt även hela det strategiska och policy- som om denna föreställning tas för given, medför den mässiga ansvaret för Riksbanksfondens verksamhet. en uppenbar risk att man missbedömer vilken orga- Därutöver har fondens aktivitet från och med 990- nisation, bemanning och kompetens Riksbanks- talets början inte bara växt i omfattning, den har även fonden behöver samt vilka arbetsuppgifter den kom- blivit alltmer diversifierad och har kommit att inne- mer att ställas inför efter år 2006, när nuvarande VD fatta nya inslag och arbetsuppgifter, vilket i sig också avgår. ställer ökade krav på synlighet och forskningspolitisk Självklart spelar nuvarande (och förutvarande) närvaro, i första hand från Riksbanksfondens VDs VD såväl i kraft av obestridlig systemkunskap, mång- sida. skiftande yrkeserfarenhet och arbetskapacitet liksom Vidare bör, som redan framhållits, Riksbanks-

6 fondens ökande synlighet under den senaste tio- emanerar från och utformas av direktören ensam. årsperioden snarare betraktas som en konsekvens av Till detta kommer även fondkansliets litenhet och djupgående omvärldsförändringar såväl inom forsk- fondens ofta apostroferade ”platta” och ”integrativa” ningspolitiken som i avseende på enskilda forskares internorganisation som möjliggör att nära nog samt- roll och ställning. Det relativt homogena och någor- liga viktigare initiativ diskuteras, kommenteras, kor- lunda adekvat basfinansierade universitetssystem, rigeras och de facto även utformas mer eller mindre som existerade ännu i slutet av 980-talet, där de ex- kollektivt. terna medlen utgjorde en, om än viktig, minoritets- Slutligen torde det även vara så att samtidigt som post, har under den sistlidna 5-årsperionden om- en framgångsrik VD under sin ämbetsperiod i någon vandlats till ett stort och ytterligt heterogent konglo- mån kan sägas ”äga fonden”, ”ägs han/hon” samtidigt merat av konkurrensutsatta forskningsinstitutioner. i lika hög grad av Riksbanksfonden. Med andra ord Inflödet av externa medel har blivit en avgörande för- kommer vederbörandes agerande och handlings- utsättning för verksamheten i dess helhet. Denna utrymme att begränsas och bestämmas av fondens omvälvning har givetvis inneburit förändrade krav välutvecklade och väletablerade känsla för sina egna och förväntningar på Riksbanksfondens organisa- informella regler och traditioner. Vid Riksbanks- tion och ledning både rent ekonomiskt och forsk- fondens viktigare beslut kan därmed dess ”sedvane- ningspolitiskt. rätt” spela en minst lika stor roll som stiftelsestadgans När man diskuterar Riksbanksfondens ledning formella regelverk. Huruvida detta sedan är allt- och dess forskningspolitiska initiativ och agerande igenom bra förblir en viktig fråga som bör diskuteras under senare år, är det viktigt att beakta den ställning inom fondens ledning. och det inflytande ordförande har och alltid haft, Detta försök till nyansering innebär ingalunda att inte minst under 990-talet. Enligt utvärderarna före- utvärderarna på minsta vis underskattar den roll som faller det riktigt att betrakta Riksbanksfondens ope- Riksbanksfondens VD spelat och skall spela inom rativa ledning under denna period som ett gemen- svensk och internationell forskningspolitik i allmän- samt fögderi mellan VD och de två ordförandena, het och inom fonden själv i synnerhet. Riksbanks- Inge Jonsson och Stig Strömholm. Den täta, närmast fondens VD-post är och förblir en uppenbar nyckel- dagliga kontakt som därvid funnits har förvisso även position vars innehavare, liksom under de senaste 30 omfattat det som här har karaktäriserats som fon- årens fögderi, även fortsättningsvis måste besitta en dens forskningspolitiska initiativ samt, i inte mindre väldokumenterad forskningspolitisk kompetens och grad, ett annat av Riksbanksfondens mest expansiva överblick, en hög grad av akademisk legitimitet, en arbetsfält under det senaste decenniet, det interna- utpräglad förmåga till nytänkande och ett betydande tionella engagemanget, vilket kommer att diskuteras mått av beslutförhet. i ett separat avsnitt (s. 32). Den väletablerade rollfördelningen mellan fon- Overhead-problematiken dens ordförande och VD innebär dock att det är den Alltsedan början av 980-talet, då den ”administrativa senare som vanligtvis företräder Riksbanksfonden avgiften” bestämdes till 3 procent, kan man säga att utåt, vilket kan förstärka intrycket att i stort sett Riksbanksfonden åtminstone rent principiellt mot- samtliga policyinitiativ och operativa beslutsförslag satt sig systemet med ett regelmässigt ökande scha-

7 blonberäknat och ogenomskinligt kostnadspåslag på forskningsföreträdare som utvärderarna samtalat externa forskningsanslag som tillämpats i Sverige med – oavsett om de anser att principen/procent- (3,6 procent 990, 23,5 procent 99, 33 procent satsen är rimlig/nödvändig eller ej – spontant givit 995, 43,7 procent 2002). Även om fonden således uttryck för åsikten att denna ”eviga” diskussion grad- hittills lojalt anpassat sig till de regler som gällt för de vis håller på att bli systemförstörande och därför statliga forskningsråden har Riksbanksfonden under måste få en lösning, eller som en erfaren forsknings- hela 80-talet markerat sitt principiella missnöje, entreprenör och universitetsföreträdare uttryckte det: bland annat genom att den i sina årsberättelser oför- Relationerna mellan forskarna och stiftelserna – spe- trutet beklagat denna pålaga samt av och till även ciellt RJ – är generellt sett goda. Relationerna mellan meddelat hur många forskningsanslag forskarsam- universiteten och stiftelserna däremot kan knappast fundet på grund härav årligen ”gått miste om”. Så- sägas vara helt harmoniska. Den grundläggande lunda menade fonden exempelvis 992 att omkost- orsaken till misshälligheterna är synen på det s. k. nadspåslaget inneburit en förlust om 35 medelstora overhead-uttaget. Att frågan gradvis blivit så central projektanslag. och så infekterad hänger självklart ytterst samman Som redan antytts har dock utvecklingen, eller med den närmast dramatiska urholkningen av de s. k. systemskiftet, från och med 990-talets andra hälft fakultetsmedlen under de senaste tio åren, som innebär inneburit att frågan om overhead, inte bara på grund att universiteten inte längre kan upprätthålla en funge- rande infrastruktur. En ytterligare orsak till konflikten av dess i europeisk – och inte minst i nordisk – jäm- är dock även universitetens ogenomskinliga redovis- förelse betydande storlek (s. 8, 9), blivit ett slags ningssystem. Detta innebär att varken utomstående forskningspolitisk kristallisationspunkt, varför det eller ens ”inomstående” kan skapa sig en klar bild av finns flera skäl att beröra och kommentera diskussio- medelsanvändningen och penningflöden. Det före- nen som rör ”kostnadstäckning för externfinansiera- faller därför rimligt att stiftelser, vilkas ändamål enligt de forskningsprojekt vid universitet och högskolor”. statuterna är att stödja forskning även får veta huruvida För det första berör overheadfrågan i högsta grad deras anslag används för forskningsstödjande ändamål såväl Riksbanksfondens nuvarande verksamhet som eller ej. Dessa saker liksom en rad andra strukturellt den i lika mån påverkar dess beslut och bedömningar verksamma tendenser i samma riktning bidrar även till beträffande den framtida medelsanvändningens in- att den externa finansieringsprocessen gradvis omvand- riktning och utformning. las från den traditionella med individuella ansökningar För det andra tycks denna problematik, enligt vår ”på eget programansvar” till ett mer eller mindre bedömning, på ett pregnant sätt illustrera ett av det formaliserat förhandlingsförfarande mellan finansiärer nuvarande svenska forskningssystemets strukturella och institutionella anslagsmottagare. fundamentalproblem: urgröpningen av universite- En universitetsrektor uttryckte saken än mer preg- tens institutionella bas och därmed deras alltmer be- nant och kom med följande rekommendation: gränsade handlingsfrihet och möjligheter att utforma Den bisarra diskussionen kring overhead måste få ett en långsiktig forskningsstrategi, vilket i sin tur även slut, vilket man mycket enkelt kan åstadkomma om utgör den faktiska verklighet som Riksbanksfonden anslagssökande uppmanas inkomma med specificerade har att arbeta i. totalkostnader för forskningsprojektets genomförande För det tredje har ett stort antal av de ansvariga till finansiären. I sin nuvarande form upplevs overhead-

8 påslaget av såväl forskare som finansiärer med rätta som forskningsproposition 2004/05 toge auktoritativ en illegitim form av tilläggsbeskattning: dvs. ytterligare ställning i denna centrala forskningsstrategiska pro- ett exempel på hur statsmakten försöker skyffla över blematik. Om så icke skulle ske har Riksbanksfonden ansvaret för basfinansieringen på andra. öppet deklarerat, senast vid sitt styrelsesammanträde En annan universitetsrektor gjorde egentligen ingen i maj 2004, att den kommer att anse sig oförhindrad annan bedömning av läget, även om slutsatsen blev att frångå denna tillfälliga överenskommelse för att annorlunda: på andra vägar försöka komma tillrätta med detta Universiteten anser att man måste arbeta med schablo- och därmed sammanhängande övriga problem. Frå- ner och vi måste få finansiärerna att förstå vilka kostna- gan om kostnadspåslag och basfinansiering har så- der vi faktiskt har och hur dessa beräknas. Overhead av ledes för Riksbanksfondens del uppenbarligen kom- minst den nuvarande storleksordningen har blivit en mit till vägs ände, varför redan fondens godkännande absolut förutsättning utan vilken infrastrukturen skulle av 2002 års kompromiss nog snarare bör ses som ett kollapsa. uttryck för dess hänsynstagande till riksdagsföreträ- En tredje sammanfattade problematiken på följande darna i styrelsen än som ett positivt beslut i en viktig sätt: sakfråga. Vi har hamnat i dagens låsning mellan finansiärer Det är utvärderingsgruppens bestämda övertygel- och lärosäten därför att finansiärer och lärosäten har se och rekommendation att Riksbanksfonden bör helt skilda utgångspunkter och argument. Medan fullfölja denna sin föresats och i stället övergå till ett universiteten argumenterar för den ”schablonsatta system med individuellt framförhandlade överens- genomsnittskostnadsprincipen” förordar finansiärerna kommelser med de olika lärosätena. Detta motiveras ”marginalkostnadsprincipen”. Men för att fungera icke blott av rent ekonomiska överväganden. Det förutsätter marginalkostnadsresonemanget en helt finns enligt utvärderarna även andra tungt vägande annan nivå på basfinansieringen än den som är aktuell forskningsstrategiska, forskningspolitiska och insti- idag – och det ser ut som om denna situation knappast tutionella skäl härför. kommer att förbättras under överskådlig tid. För det första finns det, som framhållits, goda skäl Den senaste provisoriska överenskommelsen mellan att ifrågasätta om den gamla distinktionen ”basresur- de offentliga forskningsfinansiärerna och lärosätena, ser och externa medel” i dag är adekvat och relevant, som en gemensam arbetsgrupp representerande sju eftersom de externa anslagen i stor utsträckning är ett lärosäten och sex externfinansiärer (inklusive Riks- helt nödvändigt stöd för universitetens och högsko- banksfonden) under förre statsrådet Ingemar Mun- lornas infrastruktur. I ett alltmer konkurrensutsatt debo arbetade fram år 2002 och som innebar att kost- system kommer universiteten att kunna bibehålla/ nadspåslaget för fondens del totalt skulle uppgå till utöka basresurserna endast i den mån de har förmåga drygt 46 procent av anslagsbeloppet, accepterades av att attrahera externa forskningsmedel. En universi- Riksbanksfondens styrelse i oktober efter som det tetsrektor sammanfattade dagens situation i följande hette ”ingående diskussioner”. I överenskommelsen, metafor: som snarast borde betecknas som ett tvåårigt morato- Stiftelsemedlen är numera inte pengar ”på margina- rium, förutsattes dock att regering och riksdag senast len”. I stället för ”sillsallad” har denna typ av medel i samband med behandlingen av den kommande blivit själva ”huvudrätten” vid universiteten.

9 En av hans kolleger antydde till och med att det kan- ningspolitiska debatten. Det avgörande skälet till att ske vore dags fundera på om man inte skulle vända fonden tog detta tämligen unika steg i sin dittills- på systemet och låta stiftelserna ta det långsiktiga varande historia var, enligt egna uppgifter, att det ansvaret – ”vara fadder för sin(a) fakultet(er)” – och fanns en allmän uppfattning inom forskarsamfundet betrakta de traditionella fakultetsmedlen som uni- och universitetsvärlden att den kvalificerade forsk- versitetens fria forskningsmedel. nings- och universitetspolitiska debatten i Sverige i För det andra är schablonsystemet inte bara princi- praktiken upphört. Detta samtidigt som alla – inte piellt och redovisningsmässigt diskutabelt. I Riks- minst politiker – talade om ”det nya kunskapssam- banksfondens fall framstår det även som systematiskt hällets” stegrade behov av forskning, innovation och orättvist, eftersom det grundar sig på beräkningar av kvalificerad utbildning. Detta uttalade ointresse an- omkostnaderna inom samtliga fakultetsområden och sågs karaktärisera även de stora huvudstadstidningar- forskningsfält. Riksbanksfonden vars anslag nästan nas bevakning av i stort sett hela kunskapssektorn. uteslutande går till de relativt sett ”billigaste” fakulte- De inledande diskussionerna kring en tidning terna – humaniora, teologi, juridik och samhällsveten- som seriöst bevakade den kvalificerade kunskapspro- skap – kommer de facto därmed att subventionera duktions samhälleliga roll och ställning fördes inom verksamheten vid de infrastrukturellt och lönemässigt Riksbanksfondens områdesgrupp för forskning om mest kostnadskrävande fakulteterna – medicin, teknik kunskapssamhället. Det långsiktiga målet kan sägas och naturvetenskap. Utvärderingsgruppen ser inget ha varit att skapa en svensk motsvarighet till Times rimligt skäl till att Riksbanksfonden skall acceptera Higher Education Supplement. En externt pådrivan- att detta inverterade ”Robin Hood-system” fortgår! de kraft i sammanhanget var Anders Björnsson, re- Ett tredje skäl är den förändring i sin anslagspolicy daktör vid Svenska Dagbladets debattsida Samtider, som Riksbanksfonden beslutat genomföra från och som på grund av omställningarna inom tidningen med år 2005. Denna omläggning innebär att fonden var tillgänglig för nya uppdrag. kommer att utdela engångsanslag upp till 50 mnkr Björnsson fick av VD Dan Brändström i februari vilka dessutom beräknas få en löptid av upp till åtta år 2000 i uppdrag att utreda grundförutsättningarna år. Detta innebär att berednings- och beslutsproces- för DF. I denna process togs en rad publicistiska och sen måste innefatta ett moment av rent institutionella akademiska kontakter i form av möten och diskus- överväganden och realförhandlingar mellan finansiär sionsseminarier för att utreda realismen i och intres- och anslagsmottagare, där frågor som rör med- och set för ett sådant projekt. Gensvaret i universitets- och motfinansiering torde bli centrala. mediekretsar, liksom bland potentiella finansiärer, blev sammantaget mycket positivt. Resultatet rap- porterades i augusti samma år. Björnsson fick upp- TIDNINGSPROJEKTET DAGENS FORSKNING draget fortsätta att projektera för en tidning i början Dagens Forskning (DF) var inte bara ett finansiellt av år 200 och fick utnyttja ett reservationsanslag på åtagande i ett pågående tidningsprojektet. Det ut- 890 000 kr ur infrastrukturmedel för att förbereda gjorde även det ett aktivt försök från Riksbanks- bildandet av ett aktiebolag. Största delen av anslaget fondens sida att spela en institutionell roll i den användes för att köpa in nödvändig kompetens. Till forskningspolitiska offentligheten och den utbild- denna kompetens hörde bland andra den blivande

20 VD:n Ulf Franzén som i detta skede i egenskap av kespolitiska Institutet, Anders Mellbourn (tidigare konsult utredde behövliga stödfunktioner. chefredaktör för Dagens Nyheter). Framför allt för För att säkerställa kapitalbehovet för en inledande att göra det möjligt för de statliga forskningsråden 4–5-årsperiod utgick berörda parter från följande att medverka övergavs aktiebolagsformen och i stället kalkyl och premisser: övertogs ägaransvaret av en ideell förening med Riks- ● Riksbanksfonden 0 mnkr. banksfondens VD Dan Brändström som ordföran- ● Förlaget Natur och Kultur (VD Lars Grahn) 0 de. Föreningen hade huvudansvaret för den fortsatta mnkr. kapitalanskaffningen och skulle därigenom bidra till ● SSF 0 mnkr (ledningen gav positiva indikationer, att skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar för men styrelsen avslog). tidningen. Föreningen arbetade idogt under Dan ● Av de statliga forskningsråden utlovade och ansva- Brändström för att generera ytterligare kapital men rade VR för 5 mnkr och FAS och HSFR för ,65 olyckliga omständigheter, beslutsoförmåga och åter- mnkr vardera och VINNOVA för 2 mnkr, dvs. tagna löften hos en del vidtalade intressenter bidrog i drygt 0 mnkr. hög grad till att detta misslyckades. ● Ett akademikonsortium svarade för 2 mnkr. Tidningsstyrelsen hade följande sammansätt- ● Med KK-stiftelsen diskuterades 2 mnkr. Stiftelsen ning: beslöt så småningom att avstå men utfäste sig att ● ordförande Anders Mellbourn, UI och STINT köpa annonsutrymme (förverkligades i sista tid- ● vice ordförande Lars Grahn, VD Natur och Kul- ningen). tur ● Wallenbergstiftelsen var vidtalad för 0 mnkr men ● landshövding Mats Svegfors (f. d. chefredaktör avstod. Svenska Dagbladet) ● Anna Ekström, ordförande SACO Initiativtagarna var medvetna om att det handlade ● Kaj Inge Hillerud, KVA om ett högriskprojekt, varför de betraktade åtagandet ● professor Lena Marcusson, prorektor, Uppsala som tidsbegränsat till högst fem år. Inom denna tids- universitet. ram skulle således verksamheten ha uppnått ”break- even”. För att så skulle vara möjligt ansåg de att DF Den affärsmässiga kompetensen i styrelsen represen- borde ha en prenumerantstock på minst 5 000, vilket terades i första hand av VD Lars Grahn från förlaget stöddes av en omfattande marknadsundersökning. Natur och Kultur. Det är värt att notera att Riks- Därtill skulle de sträva till att tidningen även etable- banksfonden, som gjort ett stort kapitaltillskott, rade sig som sektorns huvudsakliga annonsorgan. inte hade en egen representant i styrelsen. I viss mån Jämfört med det ursprungligen planerade kapi- representerades Riksbanksfonden av Anders Mell- talet på 45–60 mnkr förfogade tidningen alltså vid bourn, men fonden kunde enligt utvärderarna ha starten över drygt 30 mnkr. Trots detta beslöt det övervägt att låta sig representeras av en finansexpert bildade konsortiet att starta utgivningen. En inte- från Riksbanksfondens egen styrelse. Styrelsen utsåg rimistisk styrgrupp tillsattes i december 200, och i Anders Björnsson till ansvarig huvudredaktör. Efter januari 2002 tillsattes en interimsstyrelse under led- att förgäves ha sökt utomstående personer till VD- ning av ordföranden i STINT och chefen för Utri- posten genomförde styrelsen en konsultrekrytering

2 och anställde Ulf Franzén tillfälligt som VD för 6 Björnsson i ett diskussionsunderlag den 28 december månader. 2002 följande: En bidragande orsak till att, i främsta rummet, Det finns inte många grundsatser för Dagens Forsk- Anders Björnsson ville inleda utgivningen i ett tidigt nings redaktionella linje. I det ägarprospekt som skede var att ett antal välrenommerade journalister, utarbetades sommaren 200 anses att ”tidningen slår bland annat från det just omorganiserade Svenska vakt om den akademiska friheten och värnar kvaliteten Dagbladet, var beredda att flytta över om DF skulle i all utbildning. […] DF är ingen kunskapsproducent; starta. I annat fall fanns det risk att de skulle ta annan den är ett forum för producenter och distributörer av anställning. Detta upplevde Björnsson som så vik- kunskap, för en allmänhet som vill orientera sig i kun- tigt att han ingick ett hyreskontrakt och anställde ett skapssamhället […] När exempelvis en forskare lånar tiotal journalister. Dock är det värt att notera att han sig till den politiska eller kommersiella nyttan, är detta hade fullmakt att göra detta inom ramen för gällande inte à priori suspekt. Men det ger en tidning som DF budget. Det som tydligen inte stämde i samman- anledning att diskutera vilken typ av rationalitet som är styrande i varje enskilt fall och därefter försöka bedöma hanget var, som redan påpekats, att budgeten utgick vad det är som fått ge vika […] Vilken attityd tidningen ifrån ett grundkapital på 60 mnkr över fem år men sedan ska inta är inte en principiell utan en pragmatisk att endast halva denna summa var tillgänglig. fråga – det vill säga svaret föregår inte utan följer på un- Riksbanksfondens beslut att engagera sig i DF- dersökningen. Varje sådant svar står öppet för gensagor. projektet togs i maj 200. Av avgörande betydelse var därvid ett positivt utlåtande från professorn i mass- För att skaffa potentiella prenumeranter avtalade DF medieekonomi, Karl-Erik Gustafsson, som ansåg att med SACO att tidningen tre gånger i året skulle projektet var både kommersiellt och publicistiskt trycka en jätteupplaga på 390 000 ex som skulle sän- genomförbart och till och med lovvärt. Beslutet inne- das till SACOs medlemmar. Tanken var att dessa bar att Riksbanksfonden blev intressent i den ideella jätteupplagor skulle vara attraktiva för annonsörerna föreningen och beslöt anslå en förlustgaranti på 2 och locka prenumeranter bland SACOs medlemmar. mnkr/år under fem års tid. Som en förutsättning för Detta blev dock inte fallet. Det har även nämnts att deltagande uppställdes villkoret att projektet fick en DF och SACO i ett tidigare skede diskuterat en ned- betryggande kompetent verkställande ledning och läggning av SULF-tidningen så att annonserna skulle att de övriga tilltänkta finansiärerna medverkade. Yt- flytta över till DF, men det verkar inte möjligt att be- terligare medel skulle inte beviljas. Redan vid sitt kräfta att detta skulle ha inneburit någon formell el- möte i november samma år blev styrelsen tvungen att ler informell överenskommelse. SACO annonserade ändra sin betalningsplan till 4 mnkr/år. I oktober i dessa specialnummer och erlade en viss ersättning 2002 beslöt styrelsen att ytterligare  mnkr skulle ut- för detta. betalas utöver dittills utbetalade 8 mnkr. Denna ut- Bakgrundskrafterna förde även långtgående dis- betalning blev den sista som beviljades. kussioner om stöd från SIDA-Sarec uppgående till Dagens Forskning utkom med sitt första num- 2 mnkr. Myndigheten lät meddela att ett positivt be- mer i januari 2002 och publicerade under ett och ett slut fattats men detta beslut effektuerades aldrig och halvt år 38 nummer. Vad gäller de redaktionella mål- förföll i och med nedläggningen. Björnsson under- sättningarna konstaterar DFs chefredaktör Anders sökte även möjligheterna att få stöd på nordisk basis.

22 Bland annat fördes diskussioner med Svenska Litte- Vid DFs styrelsemöte i juni 2003 konstaterade sty- ratursällskapet i Finland, men inte heller detta ledde relsen att situationen var kritisk. Som en sista rädd- till resultat. ningsplanka diskuterades ett anslag från SACO. I en senare diskussion med en av utvärderarna har Då SACO-representanten i styrelsen meddelade att Anders Mellbourn påpekat att det hade funnits skäl detta stöd inte kunde ges, beslöt styrelsen för att und- att kritiskt granska den situation som uppstod i och vika skuldsättning att förklara DF i konkurs så att med att den hotande kapitalbristen blev uppenbar. tidningen skulle läggas ned i oktober. Styrelsen trod- Styrelsen borde ha reflekterat över att tidningen star- de att det skulle finnas pengar för detta i bolaget. Då tade med en överstor journalistkår, att hyreskostna- det visade sig att så inte var fallet sattes konkursbeslu- derna var höga, att stödfunktioner hade inköpts till tet i omedelbar verkan. betydande kostnader och att kapitalanskaffningen Man kan hävda att Riksbanksfondens styrelse inte inte gick enligt planerna. Det är dock viktigt att no- gavs någon större möjlighet att reflektera kring olika tera att Dan Brändström vid årsskiftet 2002–03 be- avslutningsmöjligheter, då beslutet om nedläggning tonade att DF inte kunde klara budgeten och att tid- kom mycket snabbt. Ärendet kom till styrelsen på ningen måste minska personalen och skaffa nya fi- sittande möte 22 maj 2003 (fanns inte i kallelsen) i nansiärer. Detta var en ståndpunkt som stöddes av den formen att DF anhållit om att överföringen av Lars Grahn. Beslut om detta togs dock inte av DFs den miljon, som återstod för fonden att betala till DF, styrelse som först ville se bokslutet. Detta dröjde, och skulle tidigareläggas. DFs styrelseordförande Anders när det kom var det för sent. I detta sammanhang kan Mellbourn och VD Henrik Ahl besökte mötet för man ställa frågan om inte Riksbanksfonden hade be- att redogöra för dagsläget. De framhöll att prenu- hövt en egen styrelsemedlem för att driva denna fråga meranterna var bara 7 000, men 5 000 ex spreds av på ett relevant sätt så att fondens ”investering” hade varje nummer. Redovisningen för år 2002 var i skick bevakats. Den valda organisationsformen med en ideell men på grund av det låga antalet prenumerationer förening och en styrelse medförde att ansvarsfördel- var ekonomin i riskzonen och det egna kapitalet i ningen blev oklar och kritiska åtgärder fördröjdes. fara. Av denna orsak anhöll DF om en tidigarelagd DF anhöll därför om tidigareläggning av den sista utbetalning. Riksbanksfonden hade förbundit sig att utbetalningen från de deltagande organisationerna, utbetala 0 mnkr till Dagens Forskning. Hittills hade men då detta förvägrades uppstod likviditetskris. fonden utbetalt 9 mnkr, och den återstående miljo- Denna bottnade i ett för litet utgångskapital, bris- nen skulle utbetalas  januari 2004. DF förhandlade tande förmåga att rekrytera nytt kapital och bristande då med två företag om att de skulle köpa tidningen. förmåga hos styrelsen att dels styra, dels övervaka tid- VD Ahl föreslog att utfallet av dessa förhandlingar ningens ekonomi. Med det kapital som fanns till- skulle bli avgörande för om Riksbanksfonden skulle gängligt var det uppenbart att konkursen var en tids- utbetala  mnkr. Om förhandlingarna ledde till po- fråga. Tillförande av den sista kapitalandelen hade sitivt resultat, kunde stödet utbetalas för att befästa medgivit en något bättre kontrollerad konkurs. En- att DF befann sig i försäljningsdugligt skick. I annat ligt Mellbourn kan inte Riksbanksfonden klandras fall skulle DF försättas i konkurs. Riksbanksfondens för den uppkomna situationen. Ansvaret åvilade DFs styrelse framhöll vikten av att fonden lever upp till styrelse. sina förpliktelser.

23 Styrelsen beslöt att befullmäktiga AU att besluta hanget framstår knappast övertygande. Dessutom om utbetalningen. Innan detta beslut kunde fattas, visade Rikbanksfonden måhända ett alltför stort förklarade tidningen sig själv i konkurs. Därmed förtroende för den mediala sakkunskapen i tid- fanns det inte anledning till någon omedelbar kon- ningsstyrelsen. sekvensanalys i AU. Nästa gång ärendet kom upp ● Riksbanksfonden valde att stå utanför styrelsen i Riksbanksfondens styrelse var 22 oktober 2003 i men kunde eventuellt ha engagerat en av sina egna form av ett meddelande om vidtagna åtgärder med finansexperter som ”ekonomisk överrock” eller anledning av konkursen, något som endast på detta eventuellt ha bidragit till att skapa ett mer ”aktivt sätt dokumenteras i protokollet. Beslutet att försätta ledarskap” där styrelseordförande – eller någon bolaget i konkurs togs alltså av DFs styrelse sedan av styrelsemedlemmarna – givits möjlighet och finansiärerna meddelat att de inte önskade fortsätta uppdrag att ägna projektet ett nära nog dagligt sina utbetalningar. intresse. En kontrollerad nedläggning hade enligt Björns- ● Konstruktionen med den ideella föreningen var son kostat 5–6 mnkr, medan de faktiska utgifterna förmodligen inte optimal vid ett så pass stort risk- att sköta juridiska och moraliska åtaganden enligt tagande och osäkert projekt. Björnssons uppskattning uppgick till 3 mnkr. Till- sammans med den advokat, som bevakar kon- I vår utvärdering har inte bara den rent formella han- kursboets intressen, utredde Riksbanksfonden möj- teringen av DF-projektet varit av intresse utan även ligheterna att ge stöd eller ersättningar till den upp- en belysning av den minst lika viktiga – och för Riks- sagda personalen. Frågan var strängt reglerad av banksfondens framtida policyöverväganden kanske konkurslagstiftningen. Vid fondens styrelsemöte i till och med viktigare – frågan om fonden över huvud mars 2004 meddelades att fonden ingått jämknings- taget skall ägna sig åt dylika initiativ. Inte minst vik- avtal med DFs journalister. Riksbanksfonden har tig härvid är forskningsföreträdarnas och universi- även inköpt rättigheterna till namnet Dagens Forsk- tetsvärldens uppfattning varför vi även rest denna ning. principfråga i våra intervjuer med forskarsamhället. Då utvärderingsgruppen reflekterar över orsaker- Dessa företrädare har därvid så gott som enstämmigt na till att projektet DF misslyckades och över Riks- ställt sig positiva både i principfrågan om att projek- banksfondens roll i detta sammanhang anser vi oss tet väl faller innanför fondens ansvarsområde och till kunna konstatera bland annat följande: det specifika projektet Dagens Forskning. Därmed ● Projektet sjösattes förmodligen, och av olika skäl, framstår det som dubbelt olyckligt att projektet miss- alltför brådstörtat såväl organisatoriskt, beman- lyckades. ningsmässigt som ekonomiskt. Vid starten var det Den fråga som fonden bör ställa sig med tanke tilltänkta kapitalet inte tillgängligt i sin helhet. på eventuellt likartade framtida engagemang, som ● Inget kapitaltillskott skedde efter starten, snarare ligger utanför fondens kärnverksamhet med dess vidtogs oförsiktiga (?) anskaffningar (lokal, be- väl upparbetade rutiner och sakkunskap, är vilken manning, tjänsteupphandling, datasystem) som specifik sakkunskap, omsorg och ny operativ kom- ledde till betydande avbränningar av kapitalet. petens detta i så fall kräver. Fonden bör kort sagt Tidningsstyrelsens övervakande roll i samman- stanna upp och ställa följande typ av frågor: Detta

24 är angeläget, vilken kompetens behövs? Om vi saknar verksamhet varit föremål för en utvärdering av en den i dag, hur skaffar vi oss den? Vilka resurser internationell utvärderingsgrupp under andra halv- krävs? året 2002. Vår huvuduppgift blir i stället att diskutera Det sistnämnda ger oss även anledning att påpeka ett antal principiella frågor som etableringen av att Riksbanksfondens totala ekonomiska insats (0 SISTER aktualiserar samt att försöka belysa Riks- mnkr) i samband med DF knappast kan betecknas banksfondens överväganden, handläggning, resurs- som särskilt omfattande. Det motsvarar i realiteten användning och uppföljning av detta institutio- knappt ett medelstort kulturvetenskapligt projekt- nella projekt. Därtill har vi, som i fallet Dagens anslag (2,5 mnkr/år) och det är möjligt att just detta Forskning, även tämligen systematiskt försökt in- förhållande var en av svagheterna i projektet. formera oss om forskarsamfundets och universitets- världens bedömning av i första hand den grund- läggande frågan huruvida dess företrädare anser att INSTITUTSPROJEKTET SISTER en fristående forskningsfinansiär som Riksbanks- I januari år 2000 startade verksamheten vid Institutet fonden över huvud taget kan och bör ta initiativ för studier av utbildning och forskning – förmodli- till, och långsiktigt ansvara för, dylika i första hand gen mer bekant under sin engelska akronym SISTER. forskningspolitiska initiativ av klart institutionell Efter en internationell utvärdering, som presentera- karaktär. des i januari 2003 och som påtalade en rad brister Det ursprungliga initiativet till att upprätta någon och oklarheter framför allt vad avser institutets alltför form av fristående analys- och utredningsresurs väck- yviga inriktning, brist på fokus och lite väl höga am- tes initialt av Riksbanksfonden och dess VD. Beve- bitionsnivå, påbörjade SISTERs styrelse en viss re- kelsegrunderna och motiveringarna för detta åtagan- organisation av institutets verksamhet, vilket bland de var i mångt och mycket snarlika dem som framför- annat innefattade förändringar beträffande ledning des i samband med etableringen av Dagens Forsk- och bemanning. Sålunda projektanställdes (8 må- ning: samtidigt som utbildnings- och forsknings- nader) bland andra en ny direktör (Enrico Deiaco) systemet kraftigt expanderade och utsattes för ett – samtidigt som en av forskningsledarna (docent Ulf inte minst politiskt initierat – omvandlingstryck och Sandström) lämnade sin befattning och den tidigare ständigt ökande finansiella och strukturella påfrest- direktören (professor Sverker Sörlin) övergick till en ningar, började Sverige mer eller mindre medvetet att nyinrättad befattning som forskningschef. urholka sin kapacitet att förse denna hårt pressade I maj 2003, efter genomförd utvärdering och de och samhällsstrategiskt centrala samhällssektor med beslutade personella förändringarna, beslöt Riks- kvalificerad och systematisk kunskap: banksfonden att följa det förslag som institutsstyrel- Sverige har under det senaste decenniet tappat prak- sen antagit och förlängde sitt årliga stöd på oföränd- tiskt taget all systemkunskap inom ett område där vi rad nivå, 800 000 kr, fram till år 2006. för 5–20 år sedan betraktades nästan som ”världsmäs- Det är självklart inte utvärderingsgruppens vare tare” – den rollen har nu övertagits av Finland. Bristen sig avsikt eller ambition att närmare bedöma den på kunskap och intresse omfattar inte bara det egna vetenskapliga kvaliteten i det arbete som bedrivits systemet, de ansvariga politikerna är egentligen lika inom ramen för SISTER, detta särskilt som SISTERs arrogant ointresserade av utvecklingen i vår omvärld!

25 Åsikterna var ingalunda originella eller exklusivt be- högre utbildning och forskning kom således 990- gränsade till Riksbanksfonden eller övriga fristående talet att kännetecknas av en successivt försämrad forskningspolitiska aktörer. Liknande påståenden kompetensförsörjning och kunskapsutveckling inom framfördes även i en rad offentliga utredningar under detta speciella och strategiskt viktiga samhälleliga 990-talet. Sålunda föreslog den så kallade RUT 93- kunskapsfält. utredningen (SOU 996) i sitt huvudbetänkande in- Det var i detta läge som Riksbanksfondens styrelse rättandet av ett nytt institut för forskning om högre på hösten 998 beslöt att lansera idén om att de forsk- utbildning och forskning som med fördel kunde ningspolitiska aktörerna själva skulle bilda en ideell placeras vid KVA. Även utredningen Forskning och förening med det uttalade syftet att ”… bedriva och pengar (SOU 996:29) konstaterade att det fanns ett främja bedrivandet av studier av forskning och utbild- akut behov av kvalificerade studier av den högre ut- ning samt att främja debatten inom detta område”. bildningen och forskningsorganisationen. Utred- Föreningen bildades i maj 999 av de fyra kungliga ningen Forskning 2000 (SOU 998:28) under ord- akademierna – Vetenskapsakademien (KVA), Ingen- förandeskap av universitetskansler Stig Hagström jörsvetenskapsakademien (IVA), Vitterhetsakade- underströk också den bristen på och behoven av mien (KVHAA), Skogs- och Lantbruksakademien överblick, kvalificerade analyser och informerade (KSLA) – och av de fyra forskningsfinansierande kommentarer men även av genuina forskningsinsat- stiftelserna – Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen ser för att möjliggöra en välunderbyggd offentlig dis- för kunskaps- och kompetensutveckling (KK), Stif- kussion om framtidens forskningspolitiska inrikt- telsen för internationalisering av högre utbildning ning och organisation. och forskning (STINT) samt Stiftelsen för strategisk Trots dessa nära nog samstämmiga officiösa pro- forskning (SSF). Senare tillkom ytterligare sex be- påer fick förslagen inte något gehör hos den då- talande föreningsmedlemmar: Sveriges universitets- varande utbildningsministern. Tvärtom beslöt ut- lärarförbund (SULF), Landstings- och kommunför- bildningsdepartementet 996 att den enda kvar- bundet, MISTRA, FORMAS, Vårdalstiftelsen och varande statliga resursen för kvalificerat kunskaps- Akademiska Hus (SISTERs hyresvärd). sökande kring högre utbildning och forskningsorga- Akademierna och övriga föreningsmedlemmar nisation, Rådet för forskning om universitet och hög- förband sig att tillskjuta ett årligt bidrag till basfinan- skolor, skulle avvecklas, vilket även skedde 998. sieringen om 50 000 kr. Grundarstiftelserna åtog sig Samtidigt fick inte vare sig det nyinrättade Högskole- att därutöver lämna ett årligt bidrag till basfinansie- verket eller något annat statligt forskningspolitiskt ringen som skulle vara proportionellt mot deras res- organ något explicit uppdrag eller några resurser att pektive andelar av de utskiftade löntagarfondsmed- överta ansvaret för detta forskningsstrategiskt viktiga len. För Riksbanksfonden del innebar denna finan- arbete. Dessutom försämrades även försörjningen av sieringsmodell att fonden initialt åtog sig att årligen basala, kvantitativa rådata rörande den högre utbild- bidra med totalt 300 000 kr till institutets grund- ningen och forskningen drastiskt och kontinuerligt finansiering. Föreningens/institutets styrelse under under denna period. Från att Sverige alltsedan 940- Dan Brändströms ordförandeskap innefattade en re- talet hade haft både en tämligen stolt akademisk tra- presentant från var och en grundarstiftelserna (VD dition och kvalificerade utredningsresurser inom eller kanslichef) samt en företrädare för de lärda aka-

26 demierna (Riksbanksfondens förutvarande styrelse- lighet att etablera sig, hade institutet tolv kontrakts- ordförande Inge Jonsson). Övriga föreningsmedlem- anställda, varav fyra seniora forskare (däribland insti- mar företräddes av en styrelsesuppleant (förbunds- tutets direktör). Därtill kom ett tiotal externa fors- direktör Göran Blomquist, SULF). Inge Jonsson kare och doktorander som åtminstone delvis var efterträddes som akademirepresentant tämligen snart verksamma inom olika SISTER-anknutna forsk- av Lena Torell/Christina Glad (IVA). Dessutom in- nings- och utredningsprojekt. går förutvarande VD för Akademiska Hus Christina År 2003 uppgick den totala basfinansieringen till Rogestam i föreningens styrelse. cirka 3,3 mnkr. Denna begränsade grundfinansiering Finansieringsåtagandena förändrades dock redan genom föreningsmedlemmarna (i första hand stiftel- år 2002 då grundarstiftelserna, efter en propå från serna) innebar således långt ifrån någon form av full- SISTERs direktör, beslöt att utöka sitt årliga anslag. finansiering av SISTER utan avsikten var i realiteten För Riksbanksfondens del kom därmed det årliga bi- endast att skapa en institutionell och administrativ draget att uppgå till 800 000 kr. Därtill kom även ett plattform att arbeta vidare ifrån. Institutet förut- engångsanslag på 600 000 kr i samband med anställ- sattes sålunda uttryckligen att finansiera huvuddelen ningen av den nye direktören år 2003. Totalt har av sin verksamhet genom externa anslag från forsk- Riksbanksfonden fram till och med år 2003 således ningsråd, forskningsstiftelser m.fl. samt genom ren tillskjutit totalt 3, mnkr för institutets basfinansie- uppdrags- och konsultverksamhet. ring. Till detta skall även läggas att två av de anställda Enligt det verksamhetsprogram, som presen- forskarna, forskningsledare Ulf Sandström och forsk- terades och godkändes i januari 200, åtog sig och ningsdirektör Sverker Sörlin, medförde var sitt Riks- förväntades detta, vid en internationell jämförelse, banksfondsfinansierat forskningsprojekt om 2,5 res- trots allt tämligen resursmässigt begränsade institut, pektive 3,5 mnkr/år när de började sitt engagemang att bedriva kvalificerade studier inom inte mindre än vid SISTER. År 2000 beviljades Sörlin tillsammans fyra för kunskapssektorn centrala ämnesfält: med forskare i Linköping och KTH dessutom ett ● den tertiära utbildningssektorns tillväxt och för- tvåårigt Riksbanksfondsanslag om 0 mnkr, av vilka ändring åtminstone 4 mnkr torde ha tillfallit SISTER. Där- ● det nya forskningslandskapet med skulle fondens totala forsknings- och infrastruk- ● kunskapssamhällets produktionsmiljöer turstödjande insatser för institutet och för vid ● forskningen, innovationerna och näringslivet. SISTER verksamma forskare fram till och med år 2003 uppgå till totalt cirka 25, mnkr. Därtill kom att institutet enligt programförklaringen Institutet under ledning av en direktör och två även skulle ägna ett betydande intresse åt vad som forskningsledare föreslogs få en löptid på 0 år. Inom benämndes ”metodutveckling och utvärdering”. fem år skulle dock en utvärdering företas som skulle När institutsprojektet initierades vid Riksbanks- ligga till grund för beslut om eventuell fortsatt finan- fonden, diskuterades initiativet inte inom de olika siering. SISTER skulle vidare vara ”fristående från beredningsgrupperna. Däremot togs projektet upp politiska intressen” och finansiera sin verksamhet till diskussion inom områdesgruppen för studier av genom basanslag från den ideella föreningen. Vid ut- kunskapssamhället, även om områdesgruppen knap- gången av år 2002, dvs. när verksamheten haft möj- past kan sägas ha varit vare sig aktivt inblandad i

27 planläggningen eller ännu mindre deltog i den egent- SISTERs verksamhet, förefaller det som om de med- liga beslutsprocessen. De informella diskussioner, verkande stiftelserna och intressenterna tilläts in- som förekom i Riksbanksfondens områdesgrupp, skriva sina respektive hjärtefrågor i institutets ända- kan snarast sägas ha karaktäriserats av en positiv men målsparagrafer utan att samtidigt fundera över huru- avvaktande hållning, även om en del principiella vida institutet rimligtvis hade kompetens och resur- invändningar framfördes av ett par ledamöter som ser att genomföra ett sådant vittomfattande och am- dels gällde institutsformen som sådan, dels gällde in- bitiöst program. Dessutom förekom, såvitt vi har stitutets egentliga uppdrag och akademiska inbädd- kunnat se, inte någon strategisk policydiskussion i ning. I allt väsentligt handlades dock planerings- och SISTERs styrelse eller i institutets ledning beträffan- beslutsprocessen i förhandlingar på stiftelse- och di- de institutets prioriteringar och kompetens. Inrikt- rektörsnivå mellan de tilltänkta huvudintressenterna ningen av verksamheten blev därmed i allt väsentligt och huvudfinansiärerna. den som de tre engagerade forskarnas pågående pro- Enligt utvärderingsgruppen kan bland annat jekt råkade ha. Därtill kommer att stiftelsernas re- denna förhandlingsuppläggning ha bidragit till att lationer till och eventuella resultatkrav på SISTER SISTER ganska snart råkade ut för just de problem sedan verksamheten väl kommit i gång förblev täm- som den internationella gruppen påtalade i sin utvär- ligen obestämda och oklara – åtminstone för en ut- deringsrapport (Rapport 2003). Det fanns enligt omstående betraktare. En av de inblandade aktörerna denna utvärderingsrapport en bristande korrelation uttryckte det sålunda mellan institutets vida uppdrag och dess faktiska […] Detta har blivit ett nästan typiskt beteende: så ekonomiska och personella resurser. Därmed upp- fort det uppstår ett forskningspolitiskt vakuum börjar stod även en uppenbar brist på fokus i dess verksam- stiftelserna agera men då nästan alltid alltför kortsiktigt het – eller med rapportens ord så tvingades SISTER och med alltför begränsade resurser och – på många till en utpräglad ”opportunistisk strategi” i sina för- men inte alla händer – alltför bristfälliga kunskaper sök att förvärva de externa medel som institutets lö- […] Dessutom är deras förmåga att samordna besluts- pande drift faktiskt förutsatte. Det framstår för övrigt fattandet nära nog obefintlig. som tveksamt om ett antal betydande externa forsk- Ett annat principiellt problem eller dilemma som ningsfinansiärer skall inrätta ett eget fristående forsk- stiftelsernas SISTER-initiativ aktualiserar är om, och ningsinstitut som samtidigt, i likhet med alla andra i så fall i vilken utsträckning, Riksbanksfonden skall fria forskargrupper, förväntas söka och konkurrera agera, när fonden upplever att statsmakterna inte om pengar från sina egna huvudsponsorer och styres- längre vill eller kan ta det som tidigare uppfattats som män. Vid ett sådant arrangemang torde en internaka- ett självklart, överordnat nationellt policyansvar. Ut- demiskt inbäddad autonom forskargrupp ha varit ett värderingsgruppen menar att varje Riksbanksfonds- bättre eller åtminstone ”normalare” alternativ. beslut av denna art bör föregås av noggranna över- Oklarheterna beträffande fokus och prioriteringar väganden som innefattar både en realistisk bedöm- hade förmodligen grundlagts redan i de preliminära ning av den ekonomiska insatsens omfattning och en förhandlingarna mellan huvudfinansiärerna. I stället seriös värdering av det nödvändiga kompetensbeho- för att enas om en gemensam huvudstrategi, eller vet liksom en klar föreställning om vad fonden fak- åtminstone en minsta gemensam nämnare, för tiskt vill och kan åstadkomma. Detta gäller inte minst

28 när fonden går in i samarbetsprojekt med forsknings- bidra till att komma ut ur ett, som de menade, ohåll- politiska intressenter som kan ha delvis andra ambi- bart forskningspolitiskt limbo. Inte heller menar vi tioner och preferenser. att det finns stadgemässiga eller andra principiella Beträffande den akademiska forskargemenska- hinder för Riksbanksfonden att initiera eller under- pens och universitetsföreträdarnas syn på Riks- stödja ett institutionellt forskningspolitiskt projekt banksfondens engagemang i samband med SISTERs av SISTERs typ. Även med hänsyn till de ekonomis- etablering förefaller det finnas en långt större skepsis ka åtagandena kan, som framgått, fondens insatser vad gäller detta initiativ än vad som var fallet beträf- knappast beskrivas som speciellt omfattande – sna- fande fondens engagemang i Dagens Forskning. En- rare tvärtom. ligt de intervjusvar, som utvärderingsgruppen fått på Däremot vill utvärderarna upprepa att denna typ sina direkta frågor, omfattar dessa negativa attityder av engagemang, som ligger utanför Riksbanks- hela skalan från ett principiellt motstånd till fristå- fondens omedelbara kärnverksamhet och kärnkom- ende, utomuniversitära institutsbildningar över petens, bör föregås av genomarbetade konsekvens- huvud taget till kritiska synpunkter beträffande analyser som redovisar det i sammanhanget nödvän- institutets faktiska bemanning och ledning. Några diga resurs- och kompetensbehovet samt noggrant forskningsföreträdare kritiserade Riksbanksfondens bestämmer lämpliga institutionella former, ansvars- SISTER-engagemang, eftersom det ansågs innebära förhållanden och styrfunktioner. Det hade därför att fonden härigenom övertog ett övergripande na- varit välbetänkt om Riksbanksfonden och övriga in- tionellt ansvar som statsmakterna via sina egna forsk- tressenter överlåtit detta grannlaga beredningsarbete ningspolitiska myndigheter och organ borde tvingas på en fristående och kompetent analysgrupp. ta. Ett fåtal antydde till och med att institutsprojektet Därtill är det viktigt att Riksbanksfonden, både kunde misstänkas vara ett försök från ”forsknings- inför tilltänkta och inblandade samarbetsparter och byråkraternas” sida att inrätta ett organ för ”tal i egen inför forskarsamfälligheten samt inte minst inför sak”. Ett par menade att SISTER i princip visserligen sig själv, tydligt preciserar och öppet deklarerar vad varit ett berömvärt och riktigt initiativ men att det fonden avser att åstadkomma genom dylika delvis bland annat på grund av underfinansiering och oklar- extraordinära insatser. Om så icke sker riskerar fon- heter beträffande arbetsuppgifter och inriktning den att hamna i oklarheter inte bara vad avser det hamnat i en närmast omöjlig ställning mellan forsk- finansiella, personella och institutionella ansvaret. nings- och utredningsinstitut. Risken är även att den ursprungliga målsättningen Mot bakgrund av såväl den dåvarande svenska ut- för engagemanget förvittrar eller – ännu värre – att bildnings- och forskningspolitiska debatten som även detta inverkar menligt på Riksbanksfondens i övrigt med hänsyn till den tilltagande bristen på system- utomordentligt goda renommé. kunskap inom sektorn framstår det för utvärderings- Utvärderingsgruppens rekommendationer vad gruppen på intet vis som förvånande eller tvivelaktigt gäller Riksbanksfondens fortsatta engagemang i att Riksbanksfonden tillsammans med ett antal and- SISTER-projektet innefattar två distinkta och preci- ra fristående forskningsfinansierande organ kände ett serade lösningsförslag som vart och ett har den för- legitimt behov och ett övergripande ansvar att enga- delen att de tydligt klargör ansvarsförhållanden, insti- gera sig och även agera för att åtminstone marginellt tutionell ställning och framtida medelsbehov. De

29 skulle också bidra till att skapa klarhet beträffande Sammanfattande diskussion verksamhetens inriktning och övergripande målsätt- Den principiella kärnfråga, som Riksbanksfondens ningar. Dessutom skulle därmed även den roll, som forskningspolitiska och infrastrukturella engage- Riksbanksfonden i fortsättningen har att spela, bli mang aktualiserar och som även återkommande mer renodlad och tydlig: kommenteras och diskuteras bland de personer ut- ● SISTER omvandlas till och bemannas som ett värderingsgruppen intervjuat, gäller de avvägningar renodlat forskningsinstitut som efter förhand- fonden bör göra mellan sitt traditionella ansvar som lingar placeras vid lämplig akademisk institutio- fristående forskningsfinansiär och en allt större be- nell miljö, varefter forskningsfinansiärerna i vanlig redvillighet och skyldighet att, inte sällan på eget ini- ordning drar sig tillbaka från drift och ansvar. Om tiativ, gå in och ta ett långsiktigt systemansvar – ett Riksbanksfonden väljer denna lösning, bör fon- ansvar vilket, som bekant, i Sverige av tradition i allt den även överväga att agera på egen hand eller åt- väsentligt ansetts åvila statsmakten. minstone utifrån egna grundläggande värderingar Noterbart är att åsikterna härvidlag går vitt isär och premisser. bland forsknings- och universitetsföreträdarna – ● Nuvarande finansiärer betraktar SISTER uttryck- oberoende av deras disciplinära och institutionella ligen som sin egen permanenta, kvalificerade ut- hemvist. Den ena ytterligheten representeras av dem redningsresurs, varvid arbetsuppgifter och inrikt- som anser att Riksbanksfonden öppet bör deklarera ning i allt väsentligt bestäms av finansiärernas ut- att den, inom sitt område, är beredd att ta huvud- talade kort- och långsiktiga kunskapsbehov. Den ansvaret för centrala delar av den svenska forsknings- ideella föreningens medlemmar blir således inte verksamheten, inklusive den institutionella basför- bara institutets ägare utan även dess uppdrags- sörjningen. På den andra kanten finns de akademiska givare. företrädare som på principiella – och till och med ideologiska – grunder hävdar att Riksbanksfonden För så vitt utvärderingsgruppen förstått saken rätt har även fortsättningsvis i allt väsentligt skall begränsa sig SISTERs styrelse i april 2004 överlämnat ett förslag till att finansiera traditionella forskarinitierade forsk- till föreningens medlemmar om att institutets verk- ningsprojekt. Enligt dessa förespråkare är det tvek- samhet och ställning snarast förändras i en riktning samt om fonden bör gå in och överta statsmakts- som i allt väsentligt tycks överensstämma med de ansvar ens i sådana fall där det statliga fallisemanget tankegångar som utvärderingsgruppen framför i sitt riskerar att få uppenbara skadeverkningar på kort alternativa förslag till lösning. Gruppen har därmed och/eller lång sikt. Det bör påpekas att personer i inga invändningar om Riksbanksfonden skulle be- rektors och motsvarande ställning generellt tycks ha sluta att bifalla detta förslag, eftersom det måste vara en mer positiv inställning till forskningsstrategisk in- fondens både rättighet och skyldighet att själv avgöra terventionism än ”meniga” universitetsföreträdare. på vilket sätt den lämpligast och mest kostnadsef- I den nya situation som universitet, forsknings- fektivt säkerställer sitt behov av nödvändig system- organisationer och forskningsfinansiärer befinner sig kunskap. Allt detta under den givna förutsättningen idag kan utvärderarna lika lite som någon annan pre- att kvaliteten på utredningsinstitutets verksamhet cisera var den ”korrekta demarkationslinjen” mellan framstår åtminstone som acceptabel och relevant. statsansvar och självständighet bör dras – dvs. vilka

30 ändamål som Riksbanksfonden enligt sina stadgar fondens agerande präglas av systematisk reflektion och med anledning av akuta systembehov bör och och långsiktighet. Fonden bör helst i samarbete med kan befordra – respektive vilka åtgärder fonden av andra fristående forskningspolitiska och forsknings- olika skäl icke skall befatta sig med. Men just forsk- finansiella aktörer eller, om så krävs, på egen hand ningssystemets strukturella omvandling och den där- diskutera premisserna och ramarna för sin utåtrikta- med tilltagande osäkerheten innebär att fonden ak- de forskningspolitiska aktivitet, dvs. vad en stor fri- tivt och systematiskt bör diskutera och offentligt stående forskningsfinansiär per i dag vill, bör och kan deklarera enligt vilka grundläggande principer och åstadkomma. Om engagemanget och de skilda forsk- kriterier den i skilda sammanhang och vid olika typer ningspolitiska initiativen icke är förankrade i en kon- av engagemang fattar sina beslut. Inte minst viktigt kret systemanalys samt i realistiska och långsiktiga är det att Riksbanksfonden tydligt anger var grän- bedömningar av resurs- och kompetensbehov, riske- serna för dess långsiktiga ansvarstagande går, liksom rar annars dessa initiativ att i bästa fall framstå som även vilka motprestationer fonden i varje enskilt fall välmenade halvmesyrer. I värsta fall kan de till och förväntar sig för att engagera sig i infrastrukturella med bidra till att – åtminstone på kort sikt – göra ont satsningar. Så har enligt utvärderarna icke alltid varit värre. fallet fram till i dag. Riksbanksfonden bör dock Vilken kompetens och arbetsinsats ett fullödigt under inga omständigheter försätta sig i en situation forskningspolitiskt engagemang faktiskt torde kräva där den betraktas som en nationell kulturvetenskap- demonstreras kanske bäst av Riksbanksfondens lig ”överdekan” eller ”städgumma”, vilken på obe- framgångsrika arbete i samband med det nyss fram- stämd tid förväntas hålla underfinansierade hum/ lagda förslaget om inrättandet av ett europeiskt forsk- sam-fakulteter och krackelerande kulturinstitutioner ningsråd (s. 32). Vilka konsekvenser ett långsiktigt under armarna. forskningspolitiskt och forskningsstrategiskt engage- Beträffande Riksbanksfondens mer renodlat mang kan få för Riksbanksfondens framtida kompe- forskningspolitiska engagemang har utvärderarna, i tensbehov och arbetsformer bör därför fonden nog- likhet med en överväldigande majoritet bland forsk- samt begrunda, inte minst med tanke på att den nings- och universitetsföreträdarna, inga principiella forskningspolitiska resurs, som nuvarande VD repre- invändningar mot fondens engagemang härvidlag, senterar, om mindre än två år inte längre är omedel- detta dock under förutsättning att Riksbanks- bart disponibel.

3 Internationellt samarbete – från komplement till kärnverksamhet

Det avgörande skälet till att utvärderingsgruppen Wissenschaftskolleg zu Berlin, professor Wolf Lepe- valt att behandla de aktiviteter, som rör internatio- nies, uttryckte det vid vårt samtal: ”Riksbanksfonden nellt samarbete, i ett separat avsnitt är att av Riks- är en av de få genuint internationella forskningspoli- banksfondens numera mångskiftande arbetsuppgif- tiska aktörerna i Europa”. ter så framstår just denna dimension som den, vilken För att belysa förskjutningen och expansionen i i snart sagt alla bemärkelser beskrivit den mest re- Riksbanksfondens engagemang finns det även be- markabla och dynamiska utvecklingen under de se- träffande det internationella samarbetet skäl att naste 0–5 åren. Från 970-talets medlemskap i den hänvisa till årsberättelsernas VD-kommentarer och så kallade Haagklubben, över det sena 980-talets inledande verksamhetsöversikter. Därvid framgår att tämligen blygsamma egna initiativ på skilda nivåer Riksbanksfondens internationella aktiviteter under – ett årligt infrastrukturellt stöd (300 000 kr) till perioden 989–2003 kan beskrivas i fyra mer eller Academia Europaea, finansieringen av en forsknings- mindre avgränsade steg. strategiskt mycket viktig gästprofessur för Thomas P. Under 990-talets första år inskränkte sig således Hughes vid teknikhistoriska avdelningen, KTH, och kommentarerna under samlingsrubriken Informa- ett avtal med Alexander von Humboldt-Stiftung om tionsutbyte, uppföljning m.m. vanligtvis till ytterligt ett långsiktigt svensk-tyskt forskarstipendieprogram kortfattade meddelanden om att ”informations- (500 000 kr) – har det internationella inslaget från utbyte har också som vanligt skett med utländska och med 990-talets mitt blivit en helt integrerad och forskningsstiftelser” (990). ständigt växande del av fondens löpande aktiviteter på alla plan och i snart sagt alla sammanhang. Detta har även medfört att Riksbanksfonden i dag 1992–95 framstår som den utan jämförelse mest betydelsefulla, En första brytpunkt både på det retoriska och på det svenska forskningspolitiska aktören på den inter- forskningsfinansierade planet kan sägas ha inträffat nationella, och inte minst den europeiska, arenan – år 992, då Nils-Eric Svensson avslutade sin sista VD- en åsikt som uppenbarligen delas av en överväldigan- kommentar med orden: de majoritet bland såväl inhemska som utländska Betydelsen av vetenskaplig forskning för ett lands forskningspolitiska bedömare, eller som rektorn för kulturella och materiella utveckling och i det interna-

32 tionella samarbetet är numera allmänt erkänd. Den roll intensifiera sina internationella kontakter och åta- som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond kommer att ganden. Således stipulerade ”donationsbrevet” (re- spela i framtiden blir allt mer betydelsefull. geringsbeslut 993-2-02) att de tillkomna resurserna Samma år utsågs dessutom den förste mottagaren inte minst skulle avse av Riksbanksfondens Forschungspreis für deutsche etablering av nätverk och fastare samverkansformer Wissenschaftler och, ännu mer signifikant, beslutade nationellt och internationellt bland annat genom fonden i samarbete med ett antal europeiska forsk- etablering av internationella forskarutbytesprogram ningsstiftelser att under en femårsperiod delta i upp- […] [samt] främjande av forskarrörlighet internatio- byggnaden av ett internationellt forskningscentrum i nellt Ungern, Collegium Budapest. Detta markerade inte Dessutom hade regeringen föreskrivit att det priori- bara Riksbanksfondens första större, långsiktiga in- teringsorgan som skulle besluta om de framtida an- ternationella finansiella åtagande. Det innebar även slagen ur dessa medel även skulle innefatta ett mar- att fonden engagerade sig i ett utpräglat institutions- kant inslag av utländska ledamöter. Detta var ett nytt uppbyggnadsprojekt, något som den tidigare på rent moment i fondens beredningsprocess, även om den principiella grunder avstått ifrån. Riksbanksfondens redan tidigare tämligen flitigt utnyttjat utländska, totalanslag för Collegium Budapest fram till år 2004 inte minst nordiska, sakkunniga i sin anslagsbered- uppgår till 7,7 mnkr. ning. Breddning av ledamotskretsen kom självklart 992 tog fonden även ett annat initiativ till ökat att bidraga till att Riksbanksfondens aktionsradie europeiskt forskarutbyte genom att den med lika och ”hemmaplan” på ett naturligt sätt utvidgades. delar insamlade och egna medel upprättande Nils- Eric Svenssons Fond för yngre disputerade svenska och utländska forskare. Stipendierna (50 000 kr) 1995–98 skulle möjliggöra för unga svenska och europeiska Åren 994 och 995 fördjupades det alltmer reguljära forskare att under kortare tid vistas vid en fram- samarbetet med Tyskland som inletts redan tidigare stående utländsk respektive svensk forskningsinsti- genom utbytesavtalet med Alexander von Humboldt- tution. Stiftung och samarbetsavtalet med Volkswagen- Detta år beslöt även Riksbanksfonden genom Stiftung beträffande Collegium Budapest till att även ett anslag för ”basförsörjning” (247 000 kr) till so- innefatta större gemensamma tysk-svenska forsk- ciologiska institutionen vid Umeå universitet (Rune ningsprogram. Förridare var här de två projekten Åberg) att göra det möjligt för Sverige att varaktigt Den kulturella konstruktionen av gemenskap i moder- medverka i en internationell survey-undersökning, niseringsprocesser i Sverige och Tyskland, som var för- International Social Survey Program, kring värde- lagt till Humboldt-Universität zu Berlin och till ringsförändringar. Detta kan sägas utgöra början på European University Institutet i Florens (3 mnkr/år), fondens långsiktiga engagemang i fråga om longitu- och Organiserandet av storstaden: Diskurs och praktik dinella, komparativa attitydundersökningar. med sin forskningsmässiga tyngdpunkt vid Wissen- I och med kulturdonationens tillkomst år 993 blev det dock inte bara finansiellt möjligt utan även För Riksbanksfondens egen summariska redovisning av det tyska sam- stadgemässigt bjudande för Riksbanksfonden att arbetet, se årsberättelsen 2000, s. 3.

33 schafts-Zentrum, Berlin, respektive Handelshög- 1998– skolan vid Göteborgs universitet (,8 mnkr/år). Dess- Från och med år 998 kom den internationella di- utom beslöt Riksbanksfonden 997 att uppträda som mensionen att gradvis och ganska snabbt att övergå medfinansiär inför förberedelserna av den stora från att vara en avgränsad och begränsad del av Riks- svensk-norsk-tyska vandringsutställningen Wahlver- banksfondens aktiviteter till att bli en mer eller mind- wandschaften som skulle belysa kulturutbytet mellan re integrerad del av fondens forskningsstödjande och Norden och Tyskland under den formativa historiska forskningsfinansierande verksamhet. Med utgångs- perioden 800–94. punkt i Riksbanksfondens betydande engagemang När det gäller större internationella forsknings- vid UNESCOs världskonferens i Stockholm, The program och samarbetsåtaganden framstår Norden Power of Culture, konstaterade VD i sin kommentar vid sidan av Tyskland som den andra geografiska till 998 års verksamhetsberättelse att fonden hade tyngdpunkten i Riksbanksfondens forskningsstöd fått en helt ny anläggningsyta. Svenska forskare har under 990-talet. År 996 beslöt Riksbanksfonden genom RJ:s medel fått nya möjligheter till permanent tillsammans med Norges Forskningsråd att inför samverkan med forskargrupper inom och utom Europa hundraårsminnet av unionsupplösningen initiera ett […] Denna investering för att tackla globala framtids- större forskningsprojekt, Projekt 2005: svensk-norska frågor kommer med all sannolikhet att medföra enga- relationer från 1814 till i dag, kring problem i den gemang i både redan befintliga och nybildade nätverk i gemensamma svensk-norska historien. Initiativet såväl Europa som på global nivå. innefattar dels ett tvåbandsverk över tiden 84–2004 Det fanns även ett par andra omständigheter som (Francis Sejersted och Bo Stråth), dels en större anto- gjorde att Riksbanksfondens internationella åtagan- logi med utgångspunkt i en kontinuerlig seminarie- den massivt och relativt komplikationsfritt kunde serie. Projektet, som stöds av de båda regeringarna, expandera under denna period. För det första inne- skall slutredovisas under jubileumsåret och har för bar åren 997–200 en remarkabel tillväxt av fondens Riksbanksfondens del innefattat ett forskningsstöd finansiella tillgångar och utdelningskapacitet Detta om totalt 4,5 mnkr. Tre år senare beslöt fonden till- innebar att expansionen på det internationella fältet sammans med Finlands Akademi och HSFR om ett inte behövde ske på den traditionella projektfinan- större forskningsprogram kring gemensamma finsk- sierande verksamhetens bekostnad, och internatio- svenska forskningsproblem under titeln Svenskt i naliseringsoffensiven kunde därmed genomföras Finland – finskt i Sverige (bilaga 7, s. 225). Riksbanks- utan alltför högljudda interna och externa protester fondens andel av de totala kostnaderna har uppgått som annars förmodligen kunnat bli fallet. Riksbanks- till 0,5 mnkr. Därtill medverkade fonden som del- fondens ökande internationella verksamhet betrak- finansiär (500 000 kr) i Åke Lindmans uppmärksam- tades allmänt som positiv och som en mer eller min- made filmprojekt Framom främsta linjen som hade dre nödvändig utvecklingsprocess. En annan och sä- premiär 2004. kerligen inte oviktig sak med hänsyn till fondens in- ternationella engagemang var även att professor Stig Strömholm år 998 utnämndes till Riksbanksfondens ordförande. Strömholm var beträffande förankring i, kunskap om och manifesterat intresse för internatio-

34 en betydande del av tiden vid renommerade utländs- ka forskningsinstitut (bland andra Wissenschafts- kolleg zu Berlin och Institute for Advanced Studies, Stanford). Programmet genomförs i samarbete med SCASSS och STINT. Därutöver avsattes 7,5 mnkr för uppföljning av programmet Promoting Cultural Research for Human Development. För Pro Futura- programmet avsatte Riksbanksfonden år 2002 för övrigt ytterligare 7,5 mnkr. Samma år avsatte Riksbanksfonden även 3,2 mnkr för att Sverige skulle kunna överta huvudmannaska- pet för och vidareutveckla de longitudinella material som insamlats inom de så kallade World Values Survey under ledning av University of Michigan. Vetenskap- ligt ansvarig för detta globala projekt blev professor Thorleif Pettersson, Uppsala. I sin VD-kommentar till årsberättelsen gjorde Dan Brändström följande principiella deklaration: Det kan inte heller nog betonas att Sverige är ett litet

Tommy Westberg Tommy land och vårt bidrag till den internationella kunskaps- utvecklingen är marginell […] Ökade resurser måste FOTO: emellertid avdelas för att skapa personella och interna- Under Stig Strömholms period som ordförande (1998–2002) tionella bryggor som möjliggör ett större forsknings- upplevde Riksbanksfonden inte bara en ekonomisk boom. Det var även under denna tid som fonden slutgiltigt etablera- samarbete och bidra till vår förmåga att hämta hem de sig som betydande europeisk forskningspolitisk aktör, en resultat från internationell forskning. RJ har därför process där Strömholm tveklöst kom att spela en central roll. inlett ett mycket fruktbärande samarbete med STINT för att öka den internationella rörligheten bland kultur- vetarna. (999) nellt och inte minst europeiskt forskningssamarbete förmodligen att betrakta som nulli secundus. År 2000 tog Riksbanksfonden och STINT det ge- Av den särskilda engångsavsättning om 80 mnkr, mensamma initiativet att öka de vetenskapliga kon- som Riksbanksfondens styrelse beslöt göra som takterna mellan Sverige och Stillahavsasien genom ”extrainsats” år 999, avsåg sålunda åtminstone 28,5 att inrätta The Swedish Graduate School of Asia Pacific mnkr ändamål med internationell bäring. Fonden Studies. Fonden avsatte inledningsvis 3,3 mnkr, vilket delfinansierade, som tidigare nämnts, forsknings- förutom planering och koordinering även finansiera- programmet Svenskt i Finland – finskt i Sverige (0 de tre postdoktorala tjänster. Därefter har Riksbanks- mnkr). Dessutom avsatte fonden  mnkr för ett fyr- fonden anvisat ytterligare 3 mnkr för detta program. årigt postdok-program, Pro Futura, där fem fakultets- Även Riksbanksfondens beslut 200 att medverka vid nominerade stipendiater gavs möjlighet att tillbringa rekonstruktionen av Utrikespolitiska institutet med

35 ett femårigt anslag om ,2 mnkr/år kan betraktas som avsnitt kom i fortsättningen att omfatta mellan en ett uttryck för växande internationellt engagemang tredjedel och en fjärdedel av det textutrymme som (s. 53). kapitlet Den forskningsstödjande verksamheten totalt I vilken grad det internationella engagemanget innefattar. faktiskt präglar Riksbanksfondens reguljära och År 2002 engagerade sig Riksbanksfonden även i dagliga verksamhet framgår om inte annat med all ett forskningsprojekt anknutet till FN, Millenium önskvärd tydlighet av VD-kommentaren till års- Development Goals, som antogs år 2000 och som leds berättelsen för år 200. Kommentaren, som även bör av professor Jeffrey Sachs, Columbia University. Fon- förstås och läsas mot den politiska bakgrund som det dens bidrag till programmets forskningsdel uppgår svenska EU-ordförandeskapet utgjorde, är i sin hel- till ,5 mnkr. Samma år beslöt fonden även att överta het ägnad forskningens internationella dimension. det svenska delansvaret för en ny upplaga av The In- Den framstår därmed mindre som en sammanfat- ternational Encyclopedia of Education (A. Tuijnman, tande redogörelse för det förlidna årets verksamhet Stockholm). än som ett manifest eller upprop för en ny gemensam europeisk forskningspolitik. Härvid betonas även, och inte minst, den centrala roll som de fristående SAMMANFATTANDE DISKUSSION forskningsstiftelserna – däribland Riksbanksfonden Generellt kan man, om än mycket förenklat, säga att – har spelat och kommer att spela i den förestående internationalisering och internationellt samarbete och nödvändiga förändringsprocessen: inom forskningssektorn i huvudsak bedrivs på fyra För utvecklingen av det europeiska forskningssam- skilda nivåer eller som fyra, ibland åtskilda och arbetet har stiftelserna kommit att spela en viktig roll. ibland, och i bästa fall, komplementära aktiviteter: Både i etablerandet av ”centres of excellence” och ● forskningspolitiskt nätverksbyggande upprättande av nätverk mellan dylika ”centres” har ● institutionsbyggande stiftelserna varit betydelsefulla. Även i tillskapandet av ● reguljärt forskarutbyte andra former av samarbete medverkar stiftelserna i en ● internationalisering ”på hemmaplan”. allt ökande omfattning. RJ har genom engagemanget i European Foundation Centre, Network of European I Riksbanksfondens fall är det inte oriktigt att hävda Foundations for Innovativ Cooperation och den s.k. att verksamheten under den här aktuella perioden Haagklubben, en sammanslutning av ledarna för de 30 har bedrivits på samtliga dessa nivåer även om tyngd- största stiftelserna i Europa, och genom stöd till Acade- punkten har varierat över tid. Under 980-talet ägna- mia Europaea, Council on European Responsibilities, des intresset i första hand åt forskningspolitiskt nät- Collegium Budapest, Wissenschaftskolleg zu Berlin verksbyggande. Redan tidigt blev fonden en mycket och Humboldt Universität zu Berlin kommit att bli en aktiv medaktör inom det europeiska samarbetet. engagerad medlem i den ovan nämnda Haagklubben som var en informell sammanslutning av ett antal En ytterligare indikation på det internationella arbe- europeiska fristående forskningsstiftelser för tanke- tet centrala plats är att från och med detta år (200) utbyte och diskussioner kring allmänna, gemen- så har Internationella engagemang inte bara begåvats samma policy- och finansieringsfrågor. Efter Berlin- med en egen rubrik i årsberättelsen utan detta del- murens fall intensifierades detta samarbete, och

36 Riksbanksfonden medverkade aktivt vid bildandet Riksbanksfondens VD under samma period, i av European Foundation Centre i Bryssel. Huvud- egenskap av uredningsman för de samnordiska uppgiften för denna organisation, där ett 30-tal av forskningsinstitutens framtida ställning, aktivt i den världens stora stiftelser ingår, är att främja och stödja pågående omstöpningen av den gemensamma nor- informationsutbytet mellan stiftelser av olika slag i diska forskningsorganisationen och finansierings- Väst- och Östeuropa. År 2004 utsågs för övrigt Riks- systemet. banksfondens VD till organisationens ordförande. Beträffande institutionsbyggande kan Riksbanks- Som en närmast ”följdriktig” höjdpunkt i detta fondens insats tyckas vara mindre omfattande, men europeiska nätverksbyggande framstår Riksbanks- i jämförelse med andra svenska forskningsfinansiella fondens initiativ hösten 200 att bilda en arbets- aktörer framstår den ändå som tämligen remarka- grupp, Committee for a New European Research bel. Förutom de två redan apostroferade insatserna Policy (CNERP), bestående av företrädare för ett ute, Collegium Budapest, och hemma, The Swedish antal svenska stiftelser, forskningsråd och akademier School of Advanced Asia Pacific Studies, har fonden med Dan Brändström som kommittéordförande. även med sina europeiska samarbetspartners – i detta Gruppen, som var öppet kritisk till det hittillsvarande fall framför allt Wissenschaftskolleg zu Berlin – år europeiska ramprogramsystemet, hade som huvud- 200 engagerat sig i uppbyggandet ett Centre for syfte och övergripande målsättning att inom ramen Advanced Studies i Sofia i nära anslutning till The för en europeisk forskningsgemenskap skapa finan- Central European University i Budapest. Utanför siella och institutionella förutsättningar för en kraft- Europa har Riksbanksfonden engagerat sig i upp- full europeisk grundforskningsfinansiering. Våren byggandet av ett forskningsinstitut, Point Sud, i Mali 2002 utvidgades initiativet till att även inkludera samt vid etableringen av ett institut för avancerade ett antal inflytelserika forskningsfinansierande och studier i Sydafrika, The Stellenbosch Institute for -utförande europeiska aktörer som gemensamt fram- Advanced Studies (STIAS). förde tanken på ett kraftfullt europeiskt grundforsk- Till institutionsbyggandet kan även räknas det ningsråd. intereuropeiska samarbetsprojektet AGORA, där Under hösten samma år tog den danske forsk- Riksbanksfonden, i första hand tillsammans med ningsministern upp frågan om ett europeiskt forsk- Wissenschaftskolleg, avser att förstärka forsknings- ningsråd på ministerrådets dagordning och tillsatte, samarbetet mellan en rad institut för avancerade å rådets vägnar, en internationell expertgrupp för studier i Europa. Kulturprojektet Creative Europe, att undersöka förutsättningarna och formerna för som startades 998 i samarbete med bland annat ett sådant forskningsråd. I expertgruppen, vars sek- European Cultural Foundation och Association retariat finansierades av Riksbanksfonden, ingick for Innovative Cooperation och forskningsinstitu- bland andra Dan Brändström som utrednings- tet ERICArts i Bonn, kan snarast betraktas som en sekreterare och Wilhelm Krull, Volkswagen-Stiftung, hybrid mellan nätverks- och institutionsbyggande. som expert. Förslaget om inrättande av ett euro- Även inom traditionellt forskarutbyte och forsk- peiskt forskningsråd överlämnades till kommis- ningssamarbete har Riksbanksfonden utvecklat stor sionen 2003, och preliminärt beslut om inrättande aktivitet under det senaste dryga decenniet. En rela- fattades våren 2004. Vid sidan av detta arbete deltog tivt fullständig förteckning ser ut som följer:

37 989 Ömsesidigt svensk-tyskt ”Forschungspreis” fondens del koordineras av områdesgruppen Kultur med Alexander von Humboldt-Stiftung – Säkerhet och Hållbar utveckling, ansvarar även för 992 Nils-Erik Svenssons Fond för yngre svenska utgivningen av The Anna Lindh Year Book. forskare Bedömningen av det som här kallats internationa- 995 Gemenskapsprojektet, Humboldt-Universität lisering på hemmaplan innefattar i första hand en och European University Institute genomgång av ett relativt stort urval av de större pro- 995 Storstadsprojektet, Wissenschafts-Zentrum, jekt som finansierats över den kulturvetenskapliga Berlin och Handelshögskolan i Göteborg donationen med avseende på deras internationella 996 Forskningsprojekt 2005, svensk-norskt samar- kontakter och samarbetsformer. Denna genomgång bete visar att en klar majoritet av projekten kan redovisa 999 Coordinator, World Value Studies ett betydande inslag av mer eller mindre kontinuer- 999 Pro Futura-programmet ligt samarbete med utländska forskare och forskar- 999 Forskningsprogrammet Svenskt i Finland grupper i form av gemensamma seminarier, publice- – finskt i Sverige ringar och även mindre ”samarbetsprojekt”. Några 200 International Science Centre, gästforsknings- kan till och med sägas ha blivit viktiga noder i etable- program vid Örebro universitet rade och mer eller mindre permanenta internatio- 200 Dag Hammarskjöld-Professur vid Humboldt- nella forskningsnätverk. Enligt utvärderarna utgör Universität och Ernst Cassier-Professur vid inte minst denna typ av informell och forsknings- SCASSS (Volkswagen-Stiftung) praktisk internationalisering en lika tydlig som önsk- 2002 Forskningsprojekt Baltiska folk i förändring, värd effekt av den kulturvetenskapliga donationens Centre for Studies of Public Policy och Örebro relativt sett stora och flexibelt disponibla projekt- universitet anslag. Denna positiva effekt bör enligt utvärderarna 2002 Research Fellowships-program med Johns ytterligare kunna förstärkas i och med den nyss vid- Hopkins University i Urban Studies tagna förändringen i Riksbanksfondens anslags- 2004 Delfinansiär vid inrättandet av en Anna Lindh- policy. professur vid Harvard University. Ett annat närmast konsekvent och systematiskt inslag i Riksbanksfondens internationella kontakter Det senaste exemplet på Riksbanksfondens allt mer och samarbetsprojekt är den centrala roll som områ- betydande internationella engagemang är de initiativ desgrupperna spelar för denna allt viktigare och mer fonden tagit och understött i utrikesminister Anna tidskrävande verksamhet, både som initiativtagare, Lindhs namn. Dels har fonden i samarbete med exekutör och arena. De fyra områdesgrupper som Volkswagen-Stiftung och Compagnia di San Paolo varit verksamma sedan 995 har således varit de fora introducerade ett gemensamt postdoktoralt program där en stor del av de ovan redovisade initiativen för yngre forskare inom fältet European Foreign and handlagts. I några fall, Kultur – Säkerhet och Håll- Security Policy Studies. Dels medverkar fonden i ett bar utveckling samt Konst och gestaltning, kan man anknytande program kring Conflict Prevention ini- på goda grunder påstå att huvuddelen av gruppernas tierat av Javier Solana med stöd av Madariaga Foun- verksamhet handlat om internationellt samarbete. dation i Bryssel. Programmet, som för Riksbanks- Däremot tycks fondens reguljära beredningsgrupper

38 hittills ha spelat en relativt blygsammare roll i detta tiska”. Därmed är det svårt att få och att förmedla en speciella sammanhang. Huruvida denna kompetens- rättvisande bild av Riksbanksfondens imponerande och arbetsfördelning till alla delar är genomtänkt, insatser på detta fält. Således torde de cirka 50 mnkr, rationell och lämplig är svårt att ha någon bestämd som fonden under åren 999–2004 bokfört under mening om, men fonden bör trots allt reflektera över posten Internationella insatser, endast representera en dessa tingens ordning. del av de totala resurser som allokerats till interna- Utvärderarna skulle dock vilja peka på en relativ tionell verksamhet. Även om utvärderarna till fullo brist i Riksbanksfondens för övrigt berömvärda in- förstår svårigheterna att finna entydiga och glasklara ternationella engagemang. Det handlar om en svag- kriterier och definitioner på internationalisering, an- het som fonden delar med snart sagt samtliga svenska ser dock utvärderingsgruppen att Riksbanksfonden forskningsfinansiella och akademiska aktörer, nämli- mera borde vinnlägga sig om att tydligare och mer gen att fonden i alltför hög grad tycks betrakta det in- genomskinligt redovisa detta sitt synnerligen för- ternationella forskarutbytet som en envägskommu- tjänstfulla arbete, inte minst med tanke på att fon- nikation utåt. Enligt utvärderarna är det därför hög den på detta fält spelat en mycket positiv och i svensk tid att svenska forskningsfinansiärer och akademiska kontext unikt framträdande roll. institutioner börjar prioritera inflödet av framför allt Lika svårt är det att ha någon bestämd uppfattning yngre forskare till Sverige. I dag lider Sverige således om hur stor del av forskningskansliets dagliga arbete i första hand inte någon akut brist på utresande yng- som numera faktiskt upptas av Riksbanksfondens in- re begåvade forskare men väl på inresande. Ett Pro ternationella åtaganden. Utifrån sin informella roll Futura-program för yngre framstående utländska som ”deltagande observatörer” under snart två år vill forskare framstår därmed som ett angeläget framtida dock utvärderarna påstå att minst hälften av VDs Riksbanksfondsinitiativ. aktiviteter och tid tycks upptas av internationellt Att sammanfatta och redovisa Riksbanksfondens arbete. Dessutom, medan den internationella verk- internationella engagemang och åtaganden i ekono- samheten fram till slutet av 990-talet i huvudsak föll miska eller andra kvantitativa termer under perioden på VDs/ordförandes och chefssekreterares ansvar, har 989–2004 låter sig knappast göra. För det första den i dag kommit att prägla de dagliga sysslorna även därför att Internationella insatser uppträder som egen för de övriga medlemmarna av forskningskansliet – i budgetpost i fondens redovisning först år 999. För större eller mindre grad. Även detta förhållande torde det andra därför att fondens kriterier för vad som skall Riksbanksfonden ha anledning att fundera över och klassificeras och bokföras som internationella insat- beakta inför framtidens arbetsdelnings- och beman- ser förblir något ogenomskinliga och ”impressionis- ningsöverväganden.

39 Områdesgrupper – en resurs för forskningsinitiering

Som redan påpekats och diskuterats i det inledande banksfonden inte med jämna mellanrum bör reflekte- kapitlet ger Riksbanksfondens forskningsinvente- ra över formerna för och utfallet av sin forskningsini- rande och forskningsinitierande områdesgrupper tierade verksamhet. Tvärtom, denna bör i minst lika knappast något homogent och enhetligt intryck, vare hög grad som fondens forskningsfinansierande verk- sig vad avser deras faktiska verksamhet, inriktning samhet utsättas för en kontinuerlig intern översyn, eller proveniens. Detta faktum kan vid första an- något som hittills kanske icke alla gånger varit fallet. blicken upplevas som en eventuell brist på planering och systematik från fondens sida, men det kan även återspegla en ambition hos Riksbanksfonden att i OMRÅDESGRUPPEN första hand överlåta till de områdessakkunniga själva RIKSDAGENS FUNKTION OCH ARBETSFORMER att bestämma och utforma sina egna optimala arbets- 1983–95 former och välgrundade ambitionsnivåer. Områdesgruppen Riksdagens funktion och arbetsfor- Även utvärderingsgruppen är benägen att under- mer tillsattes redan 983, ursprungligen för att plane- stödja den sistnämnda inriktningen och arbetsord- ra boken om Riksdagen genom tiden som utkom 985 ningen. Skälet härför är inte minst att det i dessa i samband med 550-årsminnet av Arboga möte 435, sammanhang inte sällan antingen handlar om tämli- men dess verksamhet kom att fortsätta i ytterligare gen jungfruliga forskningsfält eller om politiskt defi- tio år! I efterhand framstår dock områdesgruppen nierade snarare än strikt vetenskapligt motiverade som exceptionell inte bara på grund av sin långvarig- problemområden. Detta medför att en öppen problem- het (tolv år) utan även på grund av sin aktivitetsgrad inventering och problemdiskussion ofta framstår och sin nära koppling till riksdagen. som en nödvändig förutsättning och framkomstväg. Områdesgruppen, där professor emeritus Nils Den variation i arbetsformer och utfall som kan Stjernquist, Lund, fungerade som koordinator och iakttas mellan Riksbanksfondens olika områdesgrup- Anna-Lena Winberg som sekreterare, kan således, per utgör därför enligt utvärderarna inget principiellt som redan antytts, i praktiken beskrivas som 980- problem utan bör i stället uppfattas som ett uttryck talets enda ”storforskningsprojekt” av 960–70-tals- för fondens forskningspolitiska liberalitet och forsk- format. Via områdesgruppen kom således Riks- ningspraktiska realism. Därmed vare icke sagt att Riks- banksfonden att finansiera ett medelstort ”riksdags-

40 projekt” vid snart sagt samtliga då existerande stats- nomiska och politiska sammanbrott skapat en helt vetenskapliga institutioner. Projekten berörde bland ny situation och EG strävade samtidigt efter ökad annat valen och den representativa demokratin, riks- integration. dagen och massmedia, riksdagen och de organiserade Sveriges ekonomi övergick till att bli alltmer intressena, partigrupperna och förhandlingsspelet i utlandsberoende, och inom landet förändrades riksdagen. Därutöver genomfördes även ett antal bransch- och yrkesstrukturen. Andelen anställda mindre studier om JO-ämbetet, talmansrollen etc. i industrin hade redan börjat sjunka, och inom så- och ett antal skrifter av ”prosografisk” karaktär (Riks- väl industrin som tjänstesektorn pågick en teknisk dagen inifrån, Riksdagsledamöters minnen). och organisatorisk utveckling som kunde få viktiga Dessutom organiserade och genomförde områ- konsekvenser för arbetslivets utformning. Inom po- desgruppen ett stort antal symposier, seminarier och litiken noterades minskat valdeltagande, rörligheten föredragsaftnar i mycket nära samarbete med riks- bland väljarna ökade och röstbesluten fattades allt dagen. Bland annat genomfördes två föreläsnings- närmare valdagen. serier, Politik och riksdagsarbetet (983–89) och Sam- Professor Korpi poängterade att det mot ovan be- hällsfrågor i ett samhällsperspektiv (990–95). Under skrivna bakgrund var angeläget att öka forskningen den period av områdesgruppens existens, som faller om hur förändringarna påverkade medborgarnas inom den här behandlade perioden, genomfördes så- livsvillkor och sociala situation. En områdesgrupp ledes minst ett 30-tal större eller mindre symposier, inom Riksbanksfonden kunde spela en viktig akti- seminarier etc. med områdesgruppen som initiativ- verande roll i detta sammanhang. De områden som tagare och organisatör. vore av primärt intresse var: Mot bakgrund av det ovan sagda är det omöjligt ● Skolsystemet och utbildningsmöjligheternas för- att uppskatta områdesgruppens ”totalkostnader”. delning Obestridligt är dock att den spelade en central roll ● Förändringar i social rörlighet och social skikt- vid konsolideringen av modern svensk statsveten- ning skaplig forskning – såväl institutionellt som med av- ● Arbetslöshet och de marginella gruppernas situa- seende på forskningsinriktning. Frågan huruvida det tion intima samarbetet med riksdagen ibland riskerade att ● Folkhälsans förändring bli alltför intimt kan dock med visst fog ställas. ● De sociala välfärdssystemens utveckling.

Forskningen skulle vara komparativ, dvs den skulle OMRÅDESGRUPPEN jämföra förhållandena och utvecklingen i Sverige KOMPARATIV FORSKNING OM SAMHÄLLS- med den i andra västländer. Forskningen skulle vara FÖRÄNDRINGENS SOCIALA KONSEKVENSER empiriskt inriktad. Genom fakta och siffror skulle 1991–96 den belysa förändringarna i sociala förhållanden och I ett underlag som professor Walter Korpi tillställde utveckla teorier genom empirisk testning av teo- Riksbanksfondens styrelse i maj 99 noterar han att rierna. Områdesgruppen kunde förväntas stimulera det svenska samhället utvecklas i en föränderlig om- forskningen, bidra till att stärka kontakterna mellan värld. I Europa hade den östeuropeiska sfärens eko- forskarna och öka kännedomen om forskningsresul-

4 taten. Riksbanksfondens styrelse beslöt tillsätta den rådesgruppen väl uppfyllt sina ursprungliga målsätt- aktuella områdesgruppen år 99. ningar. Generellt önskar utvärderarna poängtera att Områdesgruppen har lämnat spår i fondens verk- Riksbanksfonden vid inrättande och bedrivande av samhetsberättelser främst i form av ett flertal forsk- områdesgrupper bör vara neutral och se till att var- ningsaktiverande seminarier. Här skall vi speciellt ken förslagsställare eller gruppmedlemmar gynnas i nämna Vad bestämmer våra levnadsvanor – Debut sin egen forskning ifall medel beviljas utanför den av levnadsvanor – Vidmakthållande av vanor samt egentliga anslagskonkurrensen. Registerdata i forskningen som behandlade möjlig- heterna att förena enskilda individers behov av in- tegritetsskydd med forskningens intresse att få till- OMRÅDESGRUPPEN gång till databuren information av betydelse för KAPITALMARKNADSFORSKNING longitudinella studier. Dessa principiella frågor är 1995–2000 centrala för projekt som avser att resultera i olika Stiftelsen Kapitalmarknadsgruppen och Stiftelsen databaser för framtida forskning. Obligationsfrämjandet vände sig år 994 till reger- Riksbanksfonden bekostar även ett antal dylika ingen med begäran om att 30 mnkr skulle avdelas projekt. Utvärderarna har konstaterat att de är mycket ”till ett sammanhållet och tidsbegränsat forsknings- resurskrävande, och frågan om databasernas upp- program inom kapitalmarknadsområdet”. Med hän- datering och fortsatta underhåll kan kräva ett lång- visning till att medel tilldelats Riksbankens Jubi- varigt engagemang från fondens sida. Denna om- leumsfond för att kunna tillgodose dylika forsknings- ständighet är inte alltid uppenbar, då projektet be- behov avslog regeringen denna framställan. I stället viljas startanslag. inleddes en diskussion mellan Riksbanksfondens be- År 994 arrangerade områdesgruppen seminarier- redningsgrupp för ekonomi, geografi m.m. och före- na Välfärden i Sverige 1968–1991 – Levnadsnivåunder- trädare för ovan nämnda stiftelser. Dessa överlägg- sökningar och, i samverkan med Collegium Budapest ningar utmynnade i att fyra forskningsområden be- (se s. 33), Opinions on Welfare and Justice – Compara- dömdes som särskilt angelägna: tive Perspectives. Därtill ordnades ett internationellt ● Hushållssparandet och kapitalmarknaden seminarium som vände sig till såväl forskare som före- ● Pensionssystemets roll i kapitalbildningen och trädare för berörda myndigheter och företrädare för betydelsen av förvaltningen av pensionskapitalet; massmedia. Målsättningen var att ge en inblick i det pensionsreformens effekter på kapitalmarknaden snabbt växande forskningsfältet av komparativa atti- ● Instabiliteten i svensk bostadsfinansiering och ef- tyd- och värderingsstudier. Seminariets uppsatser fekter på kapitalmarknaden publicerades i boken In the Eye of the Beholder. Verk- ● Det fria kapitalflödet till följd av internationalise- samheten fortsatte fram till år 995 med seminarier ringen och europeiseringen av reglerna för finan- om Utbildningsindikatorer och Ungdomars hälsa. siella marknader och dessa reglers konsekvenser När områdesgruppen avslutades våren 996 med för den svenska kapitalmarknaden. ett jämställdhetsseminarium, hörde det ännu inte till rutinerna att presentera en heltäckande slutrap- I december 995 beslöt fondens styrelse att inrätta en port, men det är utvärderarnas uppfattning att om- områdesgrupp för kapitalmarknadsforskning. Till

42 ordförande i gruppen utsågs professor Lars Engwall, dessutom att inventera kunskapsluckor och att un- Uppsala universitet, en omständighet värd att notera, dersöka forskningsbehovet. Ett annat syfte med sym- eftersom det normalt är fondens VD som fungerar posiet var att skapa en mötesplats för forskare, forsk- som ordförande. Sekreterare och praktisk koordina- ningsintresserade praktiker och politiker. Symposie- tor var forskningssekreterare Kerstin Stigmark. I lik- bidragen bearbetades efteråt och publicerades i en het med den tidigare presenterade områdesgruppen 400-sidig antologi, Konkurrensinstitutet i svensk eko- agerade kapitalmarknadsgruppen utåt främst genom nomi, under redaktörskap av Karl Gratzer och områ- att arrangera ett antal högtstående forskningssemi- desgruppens sekreterare docent Hans Sjögren. Skrif- narier. ten gavs ut av Gidlunds förlag våren 999. Efter en första övergripande diskussion för att Vid slutet av 998 anordnade områdesgruppen kartlägga angelägna forskningsbehov och inventera ett tredje symposium – Risk Allocation and EMU. pågående och avslutade arbeten inom forsknings- Samarbetspartner var Ekonomiska Rådet. Den stora området ordnades gruppens första seminarium i uppslutningen, cirka 250 deltagare, var självklart en mars 997 med ett åttiotal deltagare närvarande. följd av att EMU-samarbetet inleddes vid årsskiftet Bland seminariets rubriker kan nämnas: 998/99. Målgruppen var forskare, bankekonomer, ● Behov av ny kunskap om framtida finans- och ka- ekonomer vid kreditinstitut och riksdagsledamöter. pitalmarknader Föredragshållare var bland andra professor Hans ● Integrationen med internationella kapitalmark- Genberg, Graduate Institute of International Studies, nader och eventuellt behov av regleringar Genève och professor Pierre Hillion, Insead. Dessa ● Kapitalmarknadsrätten. bidrag publicerades i Ekonomiska Rådets egen tid- skrift Swedish Economic Policy Review (Vol 6, No , Den andra dagen presenterades inte mindre än 5 999). uppsatser av företrädesvis yngre forskare under föl- 999 anordnade områdesgruppen symposiet Den jande rubriker: finansiella sektorns internationalisering. Symposiet, ● Företagens styrning, finansiering och internatio- dit ett flertal utländska forskare hade inbjudits, syf- nalisering (4 uppsatser) tade till att ge underlag för en beskrivning och analys ● Finansiella instrument och riskanalys (4 uppsatser) av finanssektorns betydelse för svensk ekonomi. ● Aspekter på hushållssparande (4 uppsatser) Diskussionen kom främst att handla om finansiella ● Finansiellt system och ekonomisk tillväxt (3 upp- system och deras politiska beroende, finansiell service satser). för industrin och optimal finansreglering Områdesgruppens sista publika arrangemang var Områdesgruppens nästa stora arrangemang ägde rum en workshop vid Linköpings universitet år 2000 – i januari 998. I samverkan med Institutet för Entre- Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontroll- prenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI) an- makt. Detta var ett samarrangemang mellan Riks- ordnade gruppen ett symposium om Konkursinstitu- bankens Jubileumsfond, Linköpings universitet, tets betydelse för svensk ekonomi. Syftet var att öka in- Ekobrottsmyndigheten och länsstyrelsen i Öster- tresset för forskning som rörde hur olika obestånds- götlands län. Områdesgruppens koordinator Hans frågor påverkar svenskt näringsliv. Gruppen önskade Sjögren organiserade arrangemanget med adminis-

43 trativt stöd från en forskargrupp vid Linköpings uni- IVAs Connect-program versitet. Områdesgruppen stödde även uppbyggandet av Ekobrottsforskning är ett nytt, tvärvetenskapligt forskningsarbetet kring entreprenörskap i anslutning område utan etablerad tradition, teori och metod, där till IVAs Connect-program. Denna verksamhet syf- behovet av kunskap är stort hos lagstiftare, myndig- tar till att hjälpa entreprenörer att skapa och utveckla heter och företag. Detta behov bör forskarsamhället nya tillväxtföretag genom att förse dessa med nöd- sträva efter att tillgodose. Syftet med arrangemanget vändiga kunskaper och nödvändigt riskkapital. Där- var att skapa ett nätverk mellan ekobrottsforskare för beviljades medel till bland andra professor Mary från olika discipliner och knyta samman forskare, Walshok, University of California, San Diego, som praktiker och politiker med inflytande över framtida var initiativtagare till denna verksamhet i USA och regelverk och politik. Därigenom identifierades kun- som nu Connect avser att etablera i några regioner i skapsluckorna och forskningsbehoven klarnade, lik- Sverige. som de internationella frågorna kom att lyftas fram. Som ett resultat av denna konferens utformade Stockholm Institute for Financial Research forskargruppen i Linköping en ansökan till Riks- Vid halvårsskiftet 2000 startade även ett institut i bankfonden om infrastrukturellt stöd. Medlen skulle Stockholm sin verksamhet. Institutet för Finans- användas till att bygga upp ett nationellt centrum forskning skulle självständigt bedriva forskning och en forskarskola inom ekobrottsområdet. Institu- inom ett antal aktuella områden där möjligheterna tet möjliggjordes genom ett femårigt anslag från att praktiskt tillämpa forskningsresultaten framstod Riksbanksfonden. som lovande. Institutet skulle vara en viktig kanal för kommunikation mellan forskningen och den fi- Övriga initiativ nansiella sektorn. Ett vetenskapligt råd skulle borga för goda kontakter både med den finansiella sektorn Stadshypoteksprojektet och med den internationella forskningen. Institutet Under 997 inledde områdesgruppen ett samarbete skulle drivas genom en ideell förening (stiftelse) med med Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa för 8 medlemmar, framför allt från finansmarknaden, att belysa denna riksomfattande institutions betydel- och ha en årlig budget om cirka 0 mnkr. Avsikten se som bostadsfinansiär i svensk samhällsomvandling var att hälften av budgeten skulle täckas av avkast- under 800- och 900-talen. ningen på de medel som stiftelsen disponerar och den andra hälften genom särskilda forskningsanslag. Infrastrukturellt stöd Stockholms företagsminnen Professor Peter Englund utsågs till institutets förste Områdesgruppen hade funnit att fortsatt framgångs- föreståndare. rik forskning i betydande utsträckning var beroende Områdesgruppens uppgift var att på olika sätt sti- av att konkursarkiv bevarades. I samverkat med stif- mulera forskningen inom kapitalmarknadsområdet. telsen Stockholms företagsminnen inleddes därför Ledamöterna inom gruppen har deltagit i diskussio- ett arbete för att säkerställa ett representativt käll- nerna kring tillkomsten av detta institut. Mot denna material rörande företag som försattes i konkurs bakgrund var det naturligt att Riksbankens Jubi- under 980- och 990-talen. leumsfond och dess områdesgrupp för kapitalmark-

44 nadsforskning ställde sig positiv till institutets grun- museer, riksdagen och universitet. Sekreterare blev dande. I enlighet därmed har också Riksbankfondens Anna-Lena Winberg. styrelse avdelat 5 mnkr till denna verksamhet. Huvudlinjer i områdesgruppens arbete Genom seminarier, workshops och internationella Områdesgruppen koncentrerade sitt arbete på tre symposier fick etablerade forskare och doktorander områden: möjlighet att presentera och testa sina uppslag och ● forskning om kulturpolitik i vid mening teorier. Konferenserna ledde till att antalet ansök- ● forskningsprogram inom områdena arkitektur, ningar inom kapitalmarknadsområdet till Riks- form och formgivning bankens Jubileumsfond ökade. Med hänvisning ● relationen mellan forskning, kulturinstitutioner, till att påfallande liten uppmärksamhet inom forsk- kulturutövare samt utbildningar med inriktning ningen hade ägnats den typ av ekonomiska frågeställ- på kultursektorn. ningar områdesgruppen åtog sig att belysa anser ut- värderarna att gruppens tillsättning av väl motiverad Forskning om kulturpolitik och den utförde ett gediget arbete. Gruppen fullbor- Konferensen Kultur, kulturforskning och kulturpoli- dade sitt arbete i maj år 2000. tik, som anordnades 997, sammanfattades i en rap- port, utarbetad av professor Karl-Eric Knutsson – Culture and Human Development (Almqvist & Wik- OMRÅDESGRUPPEN sell International, 998). Rapporten hade tre huvud- KONST OCH GESTALTNING teman: 1996–2001 ● Kultur som en dimension av den mänskliga verk- Vid årsskiftet 995/96 beslutade Riksbanksfondens ligheten styrelse att inrätta en områdesgrupp för konst och ge- ● Kultur som ett område för konstnärlig kreativitet staltning. Den egentliga bakgrunden till beslutet var och kulturell kommunikation att Riksbanksfonden vid utskiftningen av löntagar- ● Kultur som en angelägen mänsklig rättighet. fondsmedel under 994 tilldelats en donation avsedd att nyttjas till förstärkta insatser för kulturvetenskap- 998 inbjöd den svenska regeringen världens kultur- lig forskning. En ökad förväntan om anslag kom till ministrar till Stockholm för den tredje internationella uttryck från företrädare för konstnärlig utbildning kulturministerkonferensen, anordnad av UNESCO och konstnärligt utvecklingsarbete. I beslutet angavs under rubriken The Power of Culture. Konferensen de huvudsakliga arbetsuppgifterna för områdesgrup- samlade över 2 000 deltagare med skiftande bak- pen vara att kartlägga forskningsbehov, stimulera till grund från mer än 30 länder och gjorde det möjligt forskning och svara för informationsutbyte med an- för kulturarbetare, politiker och tjänstemän att mötas knytning till konstnärliga, gestaltande och estetiska i informativa och stimulerande samtal. Vid sidan av ämnesområden den formella beslutande delen av konferensen anord- I augusti 996 beslutade arbetsutskottet att till- nades en rad seminarier som behandlade olika aspek- sätta områdesgruppen. Till ordförande utsågs Dan ter av kulturlivet varav tre organiserades av Riks- Brändström, och övriga ledamöter kom från RAÄ, banksfonden. Huvudansvaret för förberedelser och

45 genomförande hade områdesgruppsledamoten pro- gruppen för kultur, säkerhet och hållbar samhällsut- fessor Carl-Johan Kleberg. Han redigerade även en veckling. sammanfattande rapport Promoting Cultural Research 999 togs ytterligare ett steg mot ökat internatio- for Human Development. Report from three seminars nellt samarbete. I samverkan med Stiftelsen fram- (Gidlunds förlag 998). Ett seminarium gällde Cul- tidens kultur ordnade Riksbanksfonden ett semina- tural Research and Human Development: the Need for rium tillsammans med Fondation de France, som a New Agenda. Ett annat hade rubriken The Search for presenterade sitt program Les Noveaux Comman- Shared Values och behandlade den globala etikens ditaires. Programmet markerade en ny typ av sats- problem. Det tredje var ett fond- och stiftelseforum ning för att skapa professionell kompetens och eko- och ägnades The Role of Foundations for Culturally nomiska resurser vid beställning av offentlig konst Motivated Research. genom särskilt utbildade så kallade curators som I syfte att stimulera forskning om kulturens roll i band samman lokalsamhälle och konstnärer. Kon- samhället och dess betydelse för social och ekono- ferensen resulterade i fortsatta kontakter mellan misk utveckling anordnade fonden i samarbete med Fondation de France och företrädare för svenskt Statens kulturråd en större konferens i Sigtuna 2000. konstliv. Rubriken var Kultur, marknad och samhälle. Ett resul- En utlöpare av det intensifierade internationella tat av konferensen var att ett stort antal projektförslag samarbetet blev att Riksbanksfonden under 999 inkom till Riksbanksfonden. Styrelsen avsatte därför kontaktade Council on European Responsibilities samma år en ram på 25 mnkr till stöd för insatser (COEUR) om ett projekt benämnt Culture of inom området. Senare under året anslogs 0 mnkr Shared Causes in Europe. I februari arrangerades ett gemensamt till professorerna Folke Snickars, Sverker större, internationellt symposium, där fondens ord- Sörlin, Geir Vesthelm och Svante Beckman för ett förande och VD deltog. Därtill initierade fonden yt- större forskningsprojekt, Kunskapssamhällets kultur- terligare ett internationellt samarbetsprojekt med landskap – Kulturen som samhällssektor och kultur- flera europeiska stiftelser: Compagnia di San Paolo, politikens utmaningar, och ,3 mnkr till fil. dr Eva European Cultural Foundation, Fondation de Hemmings-Wirtén, högskolan i Borås, för projektet France, Fondation Once, King Baudoin Foundation Cultural Institutions in Exile: The Times and Haces of och Mort Foundation. Projektet fick titeln Founda- the Kurdish Library in Stockholm. tions and Social Capital. Det bedrevs inom ramen för År 2000 beviljade fonden även 3,2 mnkr för att AICE och samfinansierades av de deltagande stiftel- föra över ansvaret till Sverige för det globala projekt serna. som rörde insamling av longitudinella data kring vär- Riksbanksfonden och SIDA genomförde i sam- deringsfrågor från en rad länder, vilket initierats i så arbete med kulturdepartementet och Hammar- kallade World Value Studies under ledning professor skjöldfonden samt i kontakt med UNESCO ett ett- Ronald E. Inglehart, USA, och att förankra detta vid årigt internationellt forskningsprojekt, Improving en svensk forskningsinstitution. Huvudansvarig the Knowledge and the Tools for the Planning, Reporting vetenskaplig ledare för projektet blev professor and Assessment of Cultural Policies for Development. Thorleif Pettersson, Uppsala universitet. Senare har Syftet var att utveckla ett vetenskapligt språk för verksamheten på detta fält övertagits av områdes- ömsesidiga kontakter mellan intressenter och att

46 finna lämpliga indikatorer för att planera, genomföra ning av arkitektur och samhällsbygge, lett av pro- och utvärdera kulturpolitiska insatser, rörande till fessor Birgitta Holmdahl, Chalmers exempel livskvalitet, kulturell vitalitet, livsstilar, till- ● Grönsöö-projektet – metodutveckling för vård och gång till och medverkan i kulturaktiviteter samt sam- bevarande av historiska parker, lett av landskaps- hällsinsatser av skilda slag. arkitekt Torbjörn Sunesson, Sveriges lantbruks- universitet Forskning om arkitektur, form och formgivning ● Flöden. Konst och företag. Estetik, teknik och eko- För att få fram ett tillfredsställande och aktuellt nomi, ett större, gränsöverskridande forsknings- underlag för diskussioner om frågor, som rörde forsk- program, lett av professor Sven-Erik Sjöstrand, ning med anknytning till arkitekturens gestaltning, EFI, Handelshögskolan i Stockholm. beslutade områdesgruppen 997 att genomföra en inventering av forskningen inom området. Invente- Relationen mellan forskning, utbildning, ringen rapporterades i Arkitekturforskning med be- kulturinstitutioner och kulturutövare tydelse för konst och gestaltning – inventering och kom- Redan före områdesgruppens tillkomst hade Riks- mentarer (Björn Linn, Jan Ahlin och Gunilla En- banksfonden finansierat en konferens om Forsk- hörning, Riksbankens jubileumsfond & Chalmers, ningens roll i en offensiv kulturarvsvård. Fonden fort- 998). Publikationen innehäller dessutom artiklar satte, med stöd av gruppen, att stödja forskningen om arkitektutbildningens och arkitekturforskning- om vårt kulturarv, bland annat genom att främja ett ens samt arkitekturpolitikens historia. Rapporten vetenskapligt samarbete inom området mellan uni- diskuterades vid en konferens, Arkitekturforskning – versitet och kulturinstitutioner. I samarbete med problem och perspektiv, i Stockholm 999. Konferen- forskningsrådsnämnden arrangerade Riksbanks- sen avrapporterades i Nordisk Arkitekturforskning fonden 997 en konferens vid Nordiska museet om 999:3. Under konferensen påtalades att inventering- Muserna och kulturarvet. Konferensen dokumente- ens var ofullständig vad gällde den framväxande rades i Kulturarvet, museerna och forskningen. Rapport forskningen inom landskapsarkitekturen. från en konferens den 13–14 november 1997 (Annika Eftersom stadsbyggnadsdimensionen anses pro- Alzen-Magdalena Hillström, Gidlunds förlag 999). blembelastad och eftersatt i kunskapsutvecklingen, I ett tidigt skede betonade områdesgruppen att initierade Byggforskningsrådet, Riksantikvarieämbe- en förbättring av kulturens och konstens ställning i tet (RAÄ) och Riksbanksfonden år 2000 en gemen- samhället var angeläget och att skolan bättre än hit- sam seminarieserie under rubriken Staden – allas tills borde spela en roll i sammanhanget. Kring detta rum. Syftet var att belysa kunskapsläge, problemupp- ämne ordnades två seminarier som dokumenterades fattningar och forskningsbehov. Tre seminarier och i Kultur och kreativitet i lärarutbildningen. Rapport en avslutande konferens arrangerades. De avrappor- från två seminarier (Gidlunds förlag 999). Ett tredje terades i Staden, husen och tiden (Björn Linn, Gunilla seminarium dokumenterades i Förståelse och inlevelse Enhörning, Hans Fog, RJ/RAÄ/FORMAS) 200. i lärandet. Rapport från ett seminarium om konstens Andra projekt som erhållit stöd är och kulturens roll i skola och lärarutbildning (Gidlunds ● Kulturanalyser – planeringsprocesser – arkitektur, förlag 200). ett forskningsprogram om tolkning och gestalt-

47 Skapande av nytt centrum eller kreatörer, har hittills varit föga uppmärksam- för avancerad kulturforskning mat av forskningen. Områdesgruppen stimule- Sedan områdesgruppen tillstyrkt beslutade fonden rade satsningar vid Institutionen för konst- och 998–99 att bevilja 265 000 kr i planeringsbidrag bildvetenskap vid universitetet i Göteborg gällan- för att främja tillkomsten av ett nytt nationellt och de ett projekt, benämnt Handikapp i konsten. tvärvetenskapligt centrum för avancerad kultur- ● Gruppen aktualiserade en forskarskola för musei- forskning, ACSIS, vid Arbetslivscentrum/Campus anställda, och fonden beviljade planeringsanslag. Norrköping, Linköpings universitet. Till ledare för Problem som motiverade initiativet var de musei- institutet utsågs professor Johan Fornäs. Projektet anställdas minskade kontakter med forskningen, tilldelades i oktober 200 ytterligare 500 000 kr i det bristfälliga utnyttjandet av museernas sam- planeringsanslag (se s. 249) lingar för forskningsändamål och behovet att ut- veckla museologi som ämne. 200 beslutade Riks- Övriga initiativ banksfonden att bevilja ett anslag till Nordiska Utöver de huvudområden som områdesgruppen valt museet för att bygga upp en forskarskola för elva för sin verksamhet förekom även andra idéer och doktorander (se s. 07). projektförslag på agendan. ● Områdesgruppen aktualiserade att Riksbanks- Rollen som expertorgan fonden bör stödja författandet och utgivningen av Områdesgruppen fungerade som konsultativt organ en debattbok om museernas roll i det framtida till fondens prioriteringsgrupper vid beslut om forsk- samhället. ningsanslag från fonden. Dels yttrade sig gruppen ● Ett annan fråga gällde stöd till utbildning av cura- över inkomna ansökningar från skilda forskare och tors för museer. Utbildningsplaner presenterades forskargrupper, dels stimulerade gruppen initiativ- och tänkbara former för stöd från Riksbanks- tagare till projekt, som bedömts vara nydanande och fonden ventilerades. utvecklingsbara, att söka ekonomiskt stöd hos fon- ● Också en plan för högskoleutbildning i utställ- den. Flera projektansökningar och ansökningar om ningsgestaltning behandlades. En promemoria planeringsanslag m.m. beviljades anslag efter uttalat om behovet av sådan utbildning och möjlig upp- stöd från områdesgruppen. läggning diskuterades. Områdesgruppen för konst och gestaltning hade ● Vikten av att introducera en utbildning i grund- en omfattande och vittförgrenad verksamhet. Huvud- läggande bildtolkning och visuell verklighets- inriktningen var att stimulera nya initiativ på vissa analys betonades, eventuellt som distanskurs. Fri- forskningsfält som kunnat betecknas som hittills för- stående kurser inom ramen för de konst- och bild- summade. Ett viktigt instrument i detta arbete var att vetenskapliga utbildningarna skulle kunna av- föra samman vetenskapsidkare och representanter hjälpa den rådande bristen inom särskilt media- för forskningsberoende myndigheter och organ till utbildningar men även bland forskare med intres- konferenser och seminarier, där forskningsbehov se för att använda bilden som källa. presenterades och analyserades och där idéer och för- ● Funktionshindrades förhållande till konst och slag till åtgärder för att tillgodose dessa framfördes kultur, både som konsumenter och konstnärer och diskuterades.

48 Områdesgruppens verksamhet ledde till att ett teter som dittills i stor utsträckning skötts via Rådet. betydande antal ansökningar kom in till Riksbanks- Särskilt betonades följande ”utmaningar”: fonden inom detta verksamhetsfält. Det gällde både ● att bevara de angelägnaste delarna av de nätverk genomarbetade projektförslag och medel för plane- som under lång tid byggts upp, inte minst de in- ring och utformning av föreliggande projektskisser. I ternationella kontakter som etablerats flera fall har områdesgruppen även i beredningsfasen ● att ge förutsättningar för utveckling av studier av tillstyrkt ytterligare ansökningar som kommit in till utbildning och forskning inom strategiskt viktiga Riksbanksfonden. Flera av de ansökningar, som om- problemområden rådesgruppen på så sätt rekommenderade, behandla- ● att ge en ram, inom vilken nya generationer fors- des positivt och beviljats anslag i den slutliga besluts- kare/experter kan utbildas processen. En generell bedömning ger vid handen att ● att med bibehållen integritet skapa samverkan flera av gruppens initiativ och aktiviteter bidragit till mellan vetenskapliga studier av utbildning och en intensifiering av forskningsinsatserna på flera av forskning och policyorienterat arbete. insatsområdena. De mer långsiktiga effekterna av de inledda stimulans~ och planeringsåtgärderna är svåra Seminariedeltagarna, som representerade universi- att uppskatta i nuläget. teten, forskningsfinansiärer, ämbetsverk, akademier och universitetslärarnas fackliga organisation, vidi- merade samfällt behovet av ett intensifierat kvalifi- OMRÅDESGRUPPEN cerat kunskapssökande inom detta för hela samhället FORSKNING OM KUNSKAPSSAMHÄLLET strategiska område och välkomnade samtidigt även 1998– Riksbanksfondens initiativ att inrätta en särskild Den omedelbara bakgrunden till områdesgruppen områdesgrupp för att främja forskning inom detta Forskning om kunskapssamhälle var för Riksbanks- forskningsfält. fondens del att regeringen i 996/97 beslutat att den Under sitt första reguljära verksamhetsår, 998, verksamhet, som under drygt 20 år framgångsrikt kom gruppen, vars ledamöter representerade såväl initierats och kanaliserats genom Rådet för forskning utbildnings- och forskningspolitik som forsknings- om universitet och högskolor, skulle upphöra och att finansiärer och forskningsföreträdare, att i hög grad rådet skulle läggas ned i och med 997 års utgång. ägna sig åt interna, inventerande diskussioner kring Gruppen, som leds av VD Dan Brändström med framtidens centrala utbildningspolitiska frågor och Agneta Emanuelsson Blanck/Kjell Blückert som forskningsfrågor. Därutöver bereddes även tillfälle sekreterare, inledde sin egentliga verksamhet den att diskutera och kommentera det utredningsarbete 6 december 997 genom ett heldagsseminarium, som i första hand forskningsstiftelserna under Riks- gemensamt arrangerat av STINT, Högskoleverket, banksfondens ledning ingångsatt för att undersöka Rådet för forskning om universitet och högskolor möjligheterna att inrätta ett fristående institut för samt Riksbanksfonden. Den uttalade avsikten var studier av forskning och utbildning. att diskutera hur det svenska högre utbildnings- och Under 999 diskuterade gruppen vid ett antal se- forskningssystemet framtidsvis skulle upprätthålla minarier två studier som delvis finansierats via om- och helst även utveckla de arbetsuppgifter och aktivi- rådesgruppen. Det gällde dels professor Albert Tuijn-

49 mans vid Institutionen för internationell pedagogik, pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, komparativa undersökning och områdesgruppsledamoten professor Lars Engwall, The International Life Skills Survey som behandlade företagsekonomiska institutionen, Uppsala univer- problem kring så kallat livslångt lärande, dels FD sitet, tre pågående eller just avslutade forsknings- Lillemor Kims studie Svensk forskarutbildning i inter- projekt: nationell belysning, som områdesgruppen i samarbete ● Fyra universitet – kvalitet, kreativitet och jämställd- med Kungl. Vetenskapsakademien initierat. het I september 999 genomfördes i områdesgruppens ● Människan och hennes redskap: lärande och utveck- regi ett symposium vid Tekniska högskolan i Stock- lig i ett socio-kulturellt perspektiv holm inför den nära förestående publiceringen av ● Spridning av principer för ledning och organisation. Helga Nowotnys, Michael Gibbons och Peter Scotts bok Re-Thinking Science: From Reliable Knowledge to Under hösten inbjöd även områdesgruppen till ett Socially Robust Knowledge (Polity Press 200). Boken andra större internationellt symposium under rubri- som Riksbanksfonden delvis finansierat utgjorde en ken Transforming Higher Education. Huvudföre- uppföljning och fördjupning av författarnas upp- målet för diskussionen var det just avslutade forsk- märksammade och omdebatterade skrift från 994, ningsprojektet International Study of Higher Educa- The New Production of Knowledge: The Dynamics of tion Reform. Detta var ett brittiskt-svenskt-norskt Science and Research in Contemporary Societies. Ett projekt under ledning av professorerna Mary Henkel/ motsvarande ”pre-publication”-seminarium genom- Maurice Kogan, Brunel University, professor Mari- fördes även vid ETH i Zürich. Dessutom inbjöd anne Bauer, Göteborgs universitet, och professor Ivar områdesgruppen Generalsekretär Dr. Wilhelm Krull Bleiklie, Universitetet i Bergen, som gjort systema- vid Volkswagen-Stiftung att ge en föreläsning över tiska och komparativa studier (fem böcker) av uni- ämnet The German Research System: Capabilities, versitetsreformerna i de tre nationella utbildnings- Collaborations, and Competition. systemen sedan 970-talets slut. Projektet, som ur- År 2000 inleddes med att teknologie doktor Ylva sprungligen hade finansierats av Rådet för forskning Sjönell rapporterade om projektet Utbildningssyste- om universitet och högskolor, hade i sin avslutnings- mets påverkan på samhällsutvecklingen. Under våren fas även stötts av Riksbanksfondens områdesgrupp. avhölls ett internationellt tredagars symposium i Samma år presenterade även redaktör Anders Stockholm med ett 60-tal deltagare på temat Cogni- Björnsson sin av fonden initierade utredning med tion, Education, and Communication Technology. arbetsnamnet Mathesis om förutsättningarna att Vetenskapligt ansvariga var områdesgruppsleda- starta en veckotidning med universitets- och forsk- möterna professsor Peter Gärdenfors, Kognitions- ningsvärlden som primär målgrupp. Likaså presen- forskning, Lunds universitet, och professor Ulla Riis, terade professor Sverker Sörlin det nyetablerade pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. I en Institutet för studier av utbildning och forskning serie interna diskussionsseminarier senare under (SISTER) och dess planerade verksamhet (s. 25). samma år presenterade i tur och ordning docent Lars Områdesgruppen hade i januari 200 ett samman- Jalmert och jämställdhetshandläggare Lena Wester- träde i seminarieform med riksdagens utbildnings- berg, Stockholms universitet, professor Roger Säljö, utskott. Tre förberedda inlägg från områdesgruppens

50 vetenskapliga ledamöter presenterades och diskute- rad seminarier där inbjudna forskare presenterade rades: pågående forskningsprojekt. Projektledarna Gunnar ● Aktuella tendenser rörande kunskapsspridning inom Backman, Uppsala universitet, och professor Mats management-området (professor Lars Engwall) Hansson, KTH, presenterade ett pågående utbild- ● Hur ska vi bäst använda IT i skolan? (professor ningssamarbete, Swedish Learning Lab och Wallen- Peter Gärdenfors) berg Global Network, mellan Stanford University å ● Optimala forskningsmiljöer – vad vet vi och vad har ena sidan och ett antal svenska lärosäten å den andra. vi? (professor Bo Rothstein) Vidare redovisade professor Lennart Olausson, Göte- borg, en planerad utvärdering av de senaste åren na- Områdesgruppen informerades genom riksdags- tionella forskarskolor. Adjungerade professor Thomas ledamot Majléne Westerlund Panke (s) och professor Andersson presenterade ett innovationsforsknings- Nils Uddenberg, Institutet för framtidsstudier, om projekt, Association for Knowledge Economy and pågående initiativ för att förbättra information och Dynamic Enterprise Development. kommunikation mellan allmänhet och forskare. På initiativ av kanslichefen vid riksdagens utbild- Inom ramen för Riksbanksfondens reguljära sam- ningsutskott, Sonja Dahl, beslöt områdesgruppen arbete med riksdagen (Rifo) beviljade Riksbanks- att initiera framställandet av en reportagebok som fonden vissa medel för fortsatt utredning. I slutet av skulle belysa det konkreta vardagsarbetet vid ett an- årets bildades även den Ideella föreningen Vetenskap tal representativa universitetsinstitutioner. Projektet och allmänhet med Riksbanksfonden som medlem genomfördes i samarbete med Högskoleverket och (VD). Under 200 fattade även Riksbanksfondens skriften utkom år 2003 under titeln Allt samtidigt: styrelse ett beslut att tillsammans med ett antal stif- Åtta journalisters perspektiv på högskolan. telser, forskningsråd och akademier stödja tidnings- I april 2003 rapporterade Peter Gärdenfors och projektet Dagens Forskning via den ideella före- Olle Edquist om det fortsatta planeringsarbetet i ningen Dagens Forsknings vänner (ordförande Dan det av Riksbanksfonden och Strategiska forsknings- Brändström). Tidningens första nummer utkom den stiftelsen understödda pilotprojektet kring lärande- 7 januari 2002 (se s. 20). processer. Arbetet har senare utmynnat i en ambitiös Professorerna Michael Gibbons, ACU, London, interdisciplinär projektansökan, The Learning Brain, Helga Nowotny, ETH Zurich, och Peter Scott, the Learning Individual, the Learning Organisation, Kingston University, erhöll under året ett mindre som innefattar snart sagt landets samlade kompetens planeringsanslag för ett kommande bokprojekt. inom området. Ett planeringsstöd utgick även till professor Peter Professor Lars Engwall presenterade vid höstsam- Gärdenfors och docent Olle Edquist, Strategiska manträdet ett första utkast till ett intereuropeiskt forskningsstiftelsen, för ett ”Seminarie- och studie- forskningsprojekt kring utvärderingsproblematiken projekt för forskning om lärandeprocesser” som av- och dess konsekvenser för skilda europeiska universi- såg att belysa klyftan mellan biologiska och psykolo- tets- och forskningssystemet, Changing Academic giska perspektiv i synen på lärandet för att så små- Governance through Evaluations. Projektet som pla- ningom utarbeta förslag till forskning. neras i samarbete med framstående brittiska, tyska, Under år 2002 genomförde områdesgruppen en australiska och nederländska forskare erhöll ett

5 mindre planeringsanslag för att utforma en genom- OMRÅDESGRUPPEN arbetad projektansökan till våren 2005. KULTUR – SÄKERHET Områdesgruppen fick vid sitt sammanträde den 3 OCH HÅLLBAR UTVECKLING november 2003 även utförlig information om ett 2000– samarbetsprojekt mellan Stockholms kommun och Under slutet av 990-talet blev Riksbanksfonden allt- The Ross Foundation, New York, rörande problem i mera engagerad i frågor kring sambandet mellan mångkulturell skolutbildning, Globalization: Culture kultur och människors/samhällens utveckling. Kul- and Education in the New Millenium. turell tillhörighet, värderingar, identitet och traditio- Den 6–7 maj 2003 genomförde områdesgrup- ner kan spela en avgörande roll i många akuta och pen ett internationellt symposium under rubriken långsiktiga problem som nationer kan ställas inför. The European Research University – An Historical Uppgiften för forskarsamhället framstår därmed som Parenthesis?. Symposiet avhölls till Riksbanksfondens tudelad: det gäller dels att analysera och förstå kultu- just avgångne ordförandes, professor Stig Ström- rens roll, dels att samtidigt försöka påverka kulturer i holm, ära och samlade en rad framstående inhemska riktning mot en förstärkning av mänskliga rättig- och utländska föreläsare inom universitets- och heter, jämlikhet, fattigdomsbekämpning, demokrati forskningsfältet. Efter seminariet inbjöds ett begrän- och därigenom även en utveckling mot fred och sat antal seminariedeltagare att utveckla sina semi- säkerhet. nariepapper till fördjupade essäer för internationell Detta är den bakgrund Riksbanksfonden själv an- publicering. Resultatet blev en antologi som accepte- gav vid etableringen av områdesgruppen med ansvar rats för publicering av Pelgrave Publishers, New York, för forskning om kultur, säkerhet och hållbar utveck- med beräknad utgivning våren 2005. ling, som fondens styrelse beslöt upprätta år 2000. Områdesgruppen med en total omslutning om Gruppen höll sitt konstituerande möte i november cirka 3 mnkr tycks främst ha fungerat som en na- samma år. Traditionsenligt utsågs VD Dan Bränd- tionell seminariekoordinator för forskningsprojekt ström till ordförande. De övriga medlemmarna ut- och projektidéer inom detta ämnesfält efter nedlägg- gjordes av ett tiotal professorer, två riksdagsledamö- ningen av Rådet för forskning om universitet och ter, två yngre forskare samt Utrikespolitiska institu- högskolor. Dessutom kan man påpeka att gruppen tets direktör. Forskningsdirektör Mats Rolén utsågs genom symposier och bokprojekt – självklart till- till adjungerad medlem och forskningssekreterare sammans med Riksbanksfondens övriga internatio- Fredrik Lundmark blev gruppens sekreterare. nella engagemang – i hög grad bidragit till att Sveriges Professor Björn Hettne fick i uppdrag att skriva kontakter med omvärlden bibehållits och kanske till en programförklaring som närmare skulle behandla och medförstärkts under denna period (s. 32). Det begreppen kultur, säkerhet och hållbar samhälls- slutgiltiga utfallet av områdesgruppens forskningsini- utveckling och analysera deras inbördes relationer i tierade verksamhet (P. Gärdenfors, L. Engwall) åter- syfte att identifiera ett sammanhållet forsknings- står att se. område. Efter diskussioner i gruppen publicerades skriften år 200 under titeln Kultur – Säkerhet – Håll- bar utveckling. Det stod i ett tidigt skede klart för gruppen att det fanns ett behov att relatera forsk-

52 ningsområdet till “det globaliserade samhällstillstån- rens med andra ansökningar och inte som enskilda det”. Skriften betonar att kulturforskningen fått ett beslut. starkt uppsving direkt kopplat till det snabbt ökade Områdesgruppen var väl representerad och fram- intresset för globalisering, vars mera komplexa mani- trädde med anföranden vid den stora internationella festationer ligger på det kulturella området. Inom konferensen Global Forum i Göteborg år 200. den säkerhetspolitiska forskningen handlar det om Ett remarkabelt engagemang för områdesgrup- framväxten av såväl nya identiteter som nya hot- pen utgjorde resan till Sydafrika och Stellenbosch i bilder. I fråga om hållbar utveckling innebär globali- november 2002. I resan ingick en tidigare planerad seringen att den traditionella spelplanen, den natio- intern konferens om World Values Survey och fördju- nella arenan, försvinner. pande av kontakterna med Stellenbosch Institute of År 2000 uppvaktades Riksbanksfonden via om- Advanced Studies. Därtill fick gruppen direkt infor- rådesgruppen av Utrikespolitiska Institutet (UI) som mation om försoningsprocessen i Sydafrika. anhöll om en utvärdering rörande institutets ställ- En viktig uppgift för gruppen har varit stärkande ning och framtida utveckling. Fonden tillsatte en av kontakterna med FN. Detta skedde i olika former arbetsgrupp under ledning av professor Christer under år 2003, vilka även omfattade kontakter med Jönsson med bland andra UIs direktör, Anders FN-universitetet i Tokyo. Mellbourn, som medlem. Arbetsgruppen överläm- Under året utfärdade fonden planeringsanslag till nade sin rapport år 200 och föreslog för fonden att de fyra stora universiteten för att de skulle få bättre den skulle bevilja ett anslag om ,2 mnkr/år under möjligheter att profilera sig inom de områden grup- fem år. Medlen avsåg att pen representerar. ● finansiera en tjänst som forskningschef Händelserna i USA  september 2002 blev en vik- ● möjliggöra för de fast anställda forskarna att fun- tig vattendelare för gruppen och ledde till antologin gera som adjungerade professorer Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling – efter ● upprätta och fortlöpande uppdatera en databas 11 september som redovisar gruppens diskussioner över svensk forskning om internationella rela- kring relaterande av begreppen kultur, säkerhet och tioner. hållbar samhällsutveckling till händelserna den  sep- tember. Fondens styrelse beslöt i allt väsentligt enligt arbets- Under sin treåriga verksamhet har fonden in- gruppens förslag och beviljade alltså 6 mnkr för vesterat drygt 8 mnkr i områdesgruppens verksam- ändamålet. het. Utgående från den digra verksamhet gruppen Utvärderarna har redan tidigare påpekat vikten av representerar på ett viktigt område med stor sam- att områdesgrupperna agerar neutralt i fråga om hällsrelevans kan investeringen bedömas som lön- forskningsanslag, speciellt inom områden som är sam. Verksamheten utgör ett speciellt viktigt inslag i representerade inom gruppen. Vi har inte anledning fondens växande internationalisering (s. 32). att ifrågasätta styrelsens beslut, men vi konstaterar att UIs direktör satt med i såväl arbetsgruppen som om- rådesgruppen. När styrelsen beviljar anslag av forsk- ningskaraktär, bör detta i främsta hand ske i konkur-

53 OMRÅDESGRUPPEN ner inom viktiga forskningsområden. Utvärderarna FORSKNING OM CIVILSAMHÄLLET rekommenderar därför att fonden fortsätter att utse 2004– områdesgrupper. Områdesgruppen Forskning om civilsamhället, som Vi betonar vikten av att tillsättningen föregås av leds av forskningsdirektör Mats Rolén, konstituera- en öppen diskussion med företrädare för fondens be- des i slutet av år 2003 och har just inlett sitt arbete, redningsgrupper. varför den ligger utanför denna redogörelse. Avslutningsvis presenteras en tabell som ger en, om inte fullständig så dock tämligen god uppskatt- ning av fondens investeringar i områdesgruppernas AVSLUTNING verksamhet under denna period. Riksbanksfondens Områdesgrupperna har visat sig funktionsdugliga samlade insatser under tio år uppgår sålunda till cirka och ger möjligheter till nya initiativ och innovatio- 40 mnkr.

Tabell 1. Områdesgruppernas anslag 1994–2004, tkr

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totalt

Ospecificerat anslag 2 000 1 000 1 500 500 3 726 8 726 Kapitalmarknadsforskning 1 495 1 290 2 785 Konst och gestaltning 1 509 2 005 1 991 5 505 Kunskapssamhället 1 738 2 589 2 275 3 006 3 446 13 054 Kultur – säkerhet 1 993 2 937 3 439 8 369 Civilsamhället 955 955 Totalt 2 000 1 000 1 500 500 3 726 4 742 5 884 6 259 5 943 7 840 39 394

54 Framtida forskningsfinansiering och organisation

Med utgångspunkt i Riksbanksfondens interna stra- ras även reflektioner kring fondens utåtriktade forsk- tegiarbete inför övergången till de så kallade storpro- ningsstrategiska verksamhet, forskningsinformation jekten har utvärderingsgruppen i det följande samlat och framtida forskningspolitiska samarbete. sina överväganden och rekommendationer vad gäller såväl formerna för fondens framtida forskningsfinan- siering som dess ledning, organisation och beman- FONDENS INTERNA STRATEGIARBETE 2002–03 ning. Det grundläggande arbetet för att utveckla en ny po- I det första avsnittet licy för Riksbanksfondens framtida forskningsfinan- ● presenteras ett utförligt förslag till formulering av siering har utförts i form av ett internt strategiarbete en framtida övergripande anslagspolicy på initiativ och under ledning av fondens VD. Efter- ● görs en konkretisering av fondens framtida pro- som denna förnyelseaktivitet tidsmässigt kom att jekt- och övriga forskningsfrämjande stödformer sammanfalla med utvärderarnas arbete, framstod det ● diskuteras vilka kriterier och överväganden som som naturligt för fonden att engagera utvärderarna bör vara centrala vid beredningsgruppernas be- även i den pågående förändringsprocessen. Detta har handling av de kommande storprojekten inneburit att utvärderingen därmed fått en utvidgad ● inventeras vilka krav som bör ställas och vilka åt- roll och uppgift genom att den under tanke- och be- gärder som bör vidtas för att förbättra beredning redningsarbetets gång tillhandahållit statistik och och uppföljningen av fondens forskningsstödjan- övriga resultat i samband med utvärderingsarbetet de verksamhet samt även fungerat som extern diskussionspartner ● betonas behovet av en mer publik och vetenskap- till Riksbanksfonden. ligt kvalificerad avrapportering av genomförda Strategiarbetet inleddes med att VD redan år 2002 forskningsprojekt. skisserade tänkbara strategiska optioner för fondens framtida forskningsstödjande verksamhet. Dessa idé- Det andra avsnittet utgör utvärderarnas försök att er diskuterades och konkretiserades sedan under det presentera ett antal rekommendationer och förslag följande året inom kansliet, varefter de presenterades till förändringar som rör Riksbanksfondens framtida för samtliga beredningsgrupper som därmed gavs ledning, organisation och bemanning. Där presente- möjlighet att framföra sina synpunkter. Denna del av

55 processen avslutades med att VD presenterade ett jande realiteter att ta hänsyn till när den skulle ut- preliminärt förslag till anslagspolicy vid kulturveten- forma sin anslagspolicy: skapliga prioriteringsgruppens strategidag i samband ● underfinansierade universitet som kräver mera med gruppens höstmöte i Göteborg år 2003. overhead av finansiärerna för att finansiera den ero- I sin forskningspolitiska bakgrundsanalys konsta- derande basverksamheten; detta är en utveckling terade VD vid detta tillfälle att statens forskningsstöd som Riksbanksfonden redan deklarerat att den kontinuerligt och trendmässigt minskade och till en inte stillatigande kommer att acceptera efter 2005 del hade ersatts med pengar från forskningsstiftel- ● de postdoktorala problemen förstärks, när en del serna. Det fanns inte heller anledning att tro att av den tidigare doktorandutbildningen flyttas till denna urgröpning av de fasta forskningsresurserna postdoktoral nivå skulle upphöra i framtiden. Statens satsningar på ● en omfattande pensionering bland professorerna grund- och forskarutbildning under det senaste de- förestår under det kommande decenniet. cenniet hade därtill i väsentlig grad skett på forsk- ningsresursernas bekostnad som hade blivit alltmer Bland annat som en konsekvens av detta menade VD kringskurna. Dessutom, för att slippa ta det politiska att Riksbanksfonden i framtiden skulle använda en ansvaret för prioriteringar och allokeringen av forsk- substantiell del av sina resurser för att understödja ningsresurserna, har regeringen ”decentraliserat” stora och långsiktiga forskningsprogram av hög in- anslagsfördelningen till Vetenskapsråd och andra ternationell kvalitet. Detta skulle innebära att Riks- instanser. I ett försök att protestera mot denna ut- banksfonden avser att strukturellt stärka de forsk- veckling har universitet, offentliga forskningsfinan- ningsområden, där fonden har sitt huvudansvar, siärer och akademier tillställt regeringen en gemen- bland annat genom att bidra till skapandet av pro- sam skrivelse där man beräknar att det skulle behövas duktiva och kreativa nordiska forskningsmiljöer. ett tillskott om cirka 7 500 mnkr till den grund- Genom detta initiativ avsåg Riksbanksfonden således läggande forskningsfinansieringen för att återställa inte bara att understödja framstående forskargrupper forskningssystemet till 993 års nivå. Enligt VDs i Sverige, den ville även medverka till att positionera uppfattning fanns inte heller några skäl att hysa för- Sverige och Norden gentemot den europeiska forsk- hoppningar om att den kommande forsknings- ningsfinansieringen där de kulturvetenskapliga om- propositionen skulle innebära någon större föränd- rådena förväntas få starkare ställning från år 2007. ring i detta hänseende – åtminstone inte för kultur- VD skissade följande anslagssystem för stora vetenskapernas del. forskningsprojekt: Riksbanksfondens VD konstaterade vidare att alla ● Fonden begär in skisser och väljer ut cirka 0 skiss- forskningspolitiska tecken tydde på att doktorand- förslag som vid behov kan få 300 000 kr för en utbildningen skulle komma att reduceras till tre år noggrannare planering och formulering av egent- i enlighet med Bolognaprocessens utbildningscykel lig ansökan. om 3 + 2 + 3, vilket skulle innebära en generell kva- ● Fonden väljer ut –2 projekt som får cirka 40–50 litetssänkning inom forskarutbildningen. Ett dylikt mnkr var för 6–8 år. utredningsförslag har som bekant senare även fram- lagts. Därmed hade Riksbanksfonden enligt VD föl- I den fortsatta planeringen ändrades denna procedur till en enstegsproces.

56 ● Fonden utnyttjar internationella sakkunniga och värderarna att formulera sina reflektioner och princi- genomför besök vid de aktuella miljöerna. Projek- piella överväganden kring fondens förslag om en re- ten kan ha en löptid på upp till åtta år. viderad anslagspolicy. ● Beslut om slutfinansieringen tas längre fram i pro- jektet. Forskningsfinansieringens eviga dilemman En forskningsfinansiärs dagliga liv karaktäriseras med Enligt VDs policyförslag, vars huvudtankar även de- nödvändighet av ett antal permanenta dilemman. Ett lades och understöddes av de anslagsberedande kansli- dilemma är, som bekant, till skillnad från ett problem i företrädarna, skulle princip olösligt. Ett dilemma kan bara hanteras mer eller ● cirka 50 procent av fondens anslag avsättas för mindre framgångsrikt, vilket i sin tur innebär att det stora och långsiktiga projekt tvingar (bör tvinga) aktören/organisationen till att kon- ● cirka 30 procent i första hand gå till treåriga post- tinuerligt och aktivt reflektera över vilka principer och doktorala projekt, stipendieprogram för framstå- kriterier som skall vara vägledande för dess verksamhet. ende doktorer för utlandsvistelse och utbildning Om icke denna medvetenhet och reflektionsberedskap/ av morgondagens forskningsledare genom en ut- förmåga finns, riskerar en stor forskningsfinansiär att vidgning av Pro Futura-programmet göra mer skada än nytta i det mottagande forsknings- ● cirka 20 procent avsättes till infrastrukturellt stöd, utförande ledet genom att mer eller mindre systematiskt forskningsinitiering och områdesgrupper, tryck- skapa nya eller förstärka redan existerande dysfunktioner nings- och resebidrag och anomalier, vilket på sikt torde reducera såväl krea- ● anslag till doktorander endast i undantagsfall före- tivitet som effektivitet i delar av forskningssystemet. komma i fortsättningen. Relativt ofullständigt och osystematiskt kan man lista följande principiellt oförenliga eller åtminstone Efter att VDs förslag fortlöpande diskuterats i Riks- konkurrerande forskningspolitiska målsättningar som banksfondens olika gremier – kansli, beredningsor- forskningsfinansiären ständigt har att hantera: ganisation och styrelse – beslöt Riksbanksfondens ● kontinuitet – flexibilitet styrelse i maj 2004 att, med vissa modifikationer, ● elitfinansiering – breddfinansiering anta VDs förslag till anslagspolicy (bilaga 2). ● track record – risktagande ● förutsägbarhet – innovation ● tydlig kravspecifikation – hög frihetsgrad UTVÄRDERARNAS KOMMENTARER ● pro-aktivitet – ”eget programansvar” OCH ÖVERVÄGANDEN ● rättsäkerhet – beslutseffektivitet Utvärderingsgruppen har, som tidigare påpekats, ak- ● transparens – integritet tivt engagerats i Riksbanksfondens löpande policy- ● omvärldsorientering – diskretion diskussioner, och gruppen delar i stort såväl Riks- ● självständighet – systemlojalitet banksfondens forskningspolitiska och forsknings- ● koncentration – spridning strategiska analys som dess konsekvensbedömningar ● akademisk excellens – samhällsrelevans och förslag till åtgärder. För att fonden även skulle få ● kontroll – frihet externa synpunkter på sin planering har den bett ut- ● formalisering – operativ fantasi.

57 Enligt utvärderarna har Riksbanksfonden under utbildningen som sitt primära ansvar, varför denna årens lopp hanterat dessa och andra dilemman på ett uppgift även givits särskilt hög politisk prioritet. Som förtjänstfullt sätt. Ett av skälen härtill är att fonden en följd härav har Riksbanksfonden beslutat att i till skillnad från de statliga forskningsfinansiärerna fortsättningen kraftigt begränsa sitt finansiella stöd har full kontroll över sina tillgångar och själv i varje till den reguljära doktorandutbildningen. Fondens läge bestämmer hur de skall användas. En erfaren beslut skall därmed även uppfattas som ett konstruk- forskningsadministratör uttryckte saken sålunda: tivt bidrag till etableringen av en fungerande ansvars- För forskarsamfundet har Riksbanksfonden (och andra och arbetsfördelning inom den nationella kultur- stiftelser) den stora fördelen att den är förutsägbar. Den vetenskapliga forskningsfinansieringen. funderar över och talar om vad man vill göra med de pengar den faktiskt har i stället för att gång efter annan, Överväganden och utgångspunkter i likhet med forskningsråden, tala om vad man skulle Förändringarna i fondens forskningsfinansiering kunna göra med de resurser man inte har – och aldrig sker dels med uttrycklig hänvisning till ordalydelsen kommer att få! i gällande stiftelseurkund, dels med direkt koppling Följande deklaration och rekommendationer bör så- till de akuta problem och långsiktiga behov som det ledes uppfattas som ett oförbindligt förslag på hur svenska universitets- och forskningssystemet sedan den nya anslagspolicyn kunde motiveras, operatio- åtminstone ett decennium haft att hantera och till- naliseras och implementeras för att få avsedd effekt godose. Därtill kommer även de snabba förändring- utan att skapa alltför stor turbulens och oro inom den arna inom framför allt den nordiska och europeiska forskningsutförande delen av forskningssystemet. forskningsfinansieringen och forskningsorganisatio- nen som kommer att ställa allt större krav på natio- nell kompetenskoncentration och internationell för- FÖRSLAG TILL ALLMÄN POLICYDEKLARATION ankring. Riksbankens Jubileumsfond är beredd att i fram- Formuleringen att Riksbankens Jubileumsfonds tiden ta en väsentlig del av det nödvändiga, långsik- ”medel främst skall användas för att stödja stora och tiga ansvaret för den kvalificerade kulturvetenskap- långsiktiga forskningsprojekt” återfinns således redan i liga forskningen i Sverige. Detta kommer framför allt de ursprungliga statuterna från 964 och har därefter att ske genom att Riksbanksfonden gradvis återgår upprepats och gradvis förstärkts genom stadge- till stora och långsiktiga projektåtaganden som revisionen år 988 och i tilläggsdirektiven från år 993. närmast får karaktär av långsiktigt stöd till produk- Riksbanksfondens aktuella policydeklaration kan tiva och kreativa kulturvetenskapliga akademiska därför snarast sägas markera en återgång till de prin- forskargrupper. ciper och den anslagspolicy som fonden följde under Ett skäl till att stiftelsen påtar sig detta ansvar, som sina tio första verksamhetsår. Den avgörande skillna- traditionellt ansetts falla på statsmakterna, är att dessa den är att medan fondens medel under 960- och inte anser sig ha tillräckliga resurser att inom över- 970-talen i huvudsak användes för att finansiera skådlig tid fullgöra denna viktiga forskningsfinansie- storskaliga forskarutbildningsprojekt, så handlar det rande uppgift. Dessutom har statsmakterna vid upp- nu om att understödja kulturvetenskaplig grund- repade tillfällen deklarerat att de betraktar forskar- forskning av hög internationell klass och att säker-

58 ställa en kvalificerad återväxt inom svensk kultur- ställa en tillräcklig täthet i kulturvetenskapens in- vetenskaplig forskning. stitutionella bas. Förskjutningen beträffande inriktning och tyngd- ● Av resterande medel kan 20 procent (cirka 60 punkt återspeglar de grundläggande förändringarna i mnkr) även primärt användas för insatser som det svenska forskningsfinansieringssystemet och uni- på lång sikt avser att säkerställa den kulturveten- versitetens reella möjligheter att fullfölja en självstän- skapliga forskningens infrastrukturella basbehov dig forskningsstrategi. De relativt sett betydande och arbetsmöjligheter. Det handlar inte minst om medel som Riksbanksfonden förfogar över utgör inte insatser för att säkerställa underhållet av centrala längre en ”tilläggsresurs” för en i övrigt basfinansie- arkivbestånd, samlingar, databaser etc. rad kulturvetenskaplig grundforskning. Snarare ut- ● Riksbanksfonden avser även att, på alla nivåer, gör fondens medel i dag den snart sagt enda centrala fullfölja och ytterligare intensifiera sitt stöd till in- långsiktiga och kalkylerbara kulturvetenskapliga re- ternationellt forskningssamarbete, en uppgift som sursen. Detta faktum bör återspeglas i fondens prio- i framtiden torde bli en än mer oundgänglig för- riteringar och åtaganden. Med start år 2005 avser så- utsättning för vetenskaplig kvalitetssäkring och lunda Riksbanksfonden att göra följande: kunskapsmässig expansion. ● En tredjedel (cirka 00 mnkr/år) av beräknade dis- ● Vidare kommer fonden även fortsättningsvis att ponibla medel för forskningsanslag används till att avsätta medel och ta initiativ för att aktivera och initiera långsiktiga och större projekt vid ett be- stimulera diskussionen kring samhälleligt kun- gränsat antal utvalda högklassiga och välfungeran- skapsbehov, vetenskapsstrategiska alternativ och de kulturvetenskapliga akademiska miljöer. An- forskningspolitiska framtidsfrågor. slagen, vilka beslutas som engångsanslag, planeras få en omslutning upp till 50 mnkr och ha en löptid på 6–8 år. Beträffande de mottagande forskargrup- INSTITUTIONELLT STÖD: pernas institutionella hemvist, storlek och akade- UTLYSNING, KRITERIER, miska förankring liksom beträffande den discipli- BEREDNINGSPROCESS OCH UPPFÖLJNING nära och kompetensmässiga sammansättningen formulerar Riksbanksfonden inga speciella före- Utlysningsförfarande skrifter eller formella krav. De avgörande kriteri- Kvalificerade forskningsmiljöer och forskargrupper erna kommer att vara forskargruppernas veten- inbjuds att till Riksbanksfonden inkomma med an- skapliga kvalitet och produktivitet, även om pro- sökningar om långsiktigt projektstöd. Det handlar jekten för sitt framgångsrika genomförande förut- således även i detta fall om den i Sverige gängse och sätter en viss personell täthet och goda infrastruk- väletablerade bottom up-principen, där forskargrup- turella basresurser. pen själv definierar probleminriktning och forsknings- ● En tredjedel (cirka 00 mnkr) av de disponibla område, dvs. ”forskning på eget programansvar”. medlen används för individuella och medelstora Men även om Riksbanksfondens inbjudan att treåriga forskningsanslag. Avsikten är inte minst att delta i denna konkurrens är riktad till samtliga verk- på så sätt bidra till att trygga återväxten av kva- samma kulturvetenskapliga forskare och forsknings- lificerad kulturvetenskaplig kompetens och säker- miljöer, finns det skäl att understryka att en ansökan

59 av denna karaktär och storleksordning bör föregås av tidigare varit brukligt och normalt vid Riksbanks- en förutsättningslös och självkritisk diskussion bland fondens och andra forskningsfinansiärers projekt- de sökande rörande den egna forskargruppens styrka bedömningar. och svagheter såväl vetenskapligt som institutionellt och forskningsorganisatoriskt. Riksbanksfonden för- Beredningsprocess utsätter således att de sökande som ett led i ansök- Vid beredningen av inkomna ansökningar, som skall ningsarbetet genomför någon form av seriös själv- föreligga i en engelskspråkig version, bör Riksbanks- värdering. fondens egna beredningsgrupper i varje projekt bistås Riksbanksfondens slutgiltiga urval torde i första av tre kvalificerade utländska sakkunniga. De sökande hand göras utifrån fyra huvudkriterier: äger rätt att själva föreslå lämpliga sakkunniga, för- ● dokumenterad vetenskaplig track-record slag som fonden kan men inte måste beakta. Skälet ● originalitet och realism hos den presenterade verk- till det markanta inslaget av internationell sakkunnig- samhetsidén granskning motiveras inte bara av det självklara kra- ● infrastruktur och forskningsledning vet på optimal oväld i berednings- och urvalsprocess. ● internationell presens. Det motiveras även av att det inte enbart handlar om att värdera en projektplan utan också om att bedöma Vid bedömningen av track-record skall inte bara de de sökandes vetenskapliga originalitet, kompetens gängse kriterierna som nationell och internationell och potential i ett internationellt perspektiv. publicering, citations m.m. beaktas utan betydande I den framtidsstrategi fonden fastlagt vid styrelse- vikt kommer även att läggas på produktion av dis- mötet i maj 2004 presenteras beredningen av stor- puterade doktorander och akademisk karriär-record, projekten som en enstegsprocess, dvs. fullständiga mobilitet, etablerat internationellt samarbete m. m. ansökningar skall inlämnas från början. Detta är ett Vad gäller projektidén är det viktigt att påpeka att sätt att höja kraven på projektdeltagande som torde Riksbanksfonden inte torde förvänta sig eller kräva gynna miljöer med god erfarenhet av ansöknings- en detaljerad projektplan utan det skall just handla arbete och med färdigt utbyggda nätverk. För miljöer om att presentera en övergripande idé om den plane- som saknar detta blir ansökningsarbetet ett uppdrag rade forskningens inriktning, ambitioner och poten- som kräver såväl tid som resurser för att om möjligt tial och hur denna korresponderar med den faktiskt leda till positivt resultat. Att inte införa någon gall- existerande kompetensen i forskningsmiljön. ringsmekanism före sakkunniggranskningen kan Eftersom det här handlar om betydande eko- leda till ett betydande inflöde av ansökningar och nomiska åtaganden under lång tid, framstår det som därmed även till en vidlyftig sakkunnigbehandling en självklarhet att Riksbanksfonden noggrant kom- som kan kräva deltagande av ett betydande antal ut- mer att bedöma de sökandes institutionella förut- ländska sakkunniga med därtill hörande rese- och sättningar, att på eget ansvar framgångsrikt genom- mötesarrangemang. föra ett dylikt storprojekt. Därmed kommer frågor För att gardera sig mot detta kunde fonden i som rör infrastrukturell potential, dokumenterad samband med utlysningen förbehålla den tillsatta kompetens vad avser projektledning och forsknings- granskningskommittén rätten att begränsa antalet organisation att tillmätas en större vikt än vad som ansökningar som sakkunnigbehandlas med hänvis-

60 ning till väl kända bedömningskriterier. Oberoende betingas även av att Riksbanksfonden under de näst- hur processen genomförs torde ett begränsat antal kommande tre åren har att fullgöra en rad löpande sökande inbjudas av Riksbanksfonden inklusive de förpliktelser och avveckla pågående engagemang, sakkunniga, till en hearing som kombineras med ett innan de nya forskningsfinansieringsprinciperna kan besök vid den övervägda institutionella akademiska realiseras i full skala. kärnmiljön. Inför Riksbanksfondens slutliga beslut kommer Principiella överväganden och krav vid storprojekt stiftelsen även att inbjuda värdinstitutionen (fakultet Den grundläggande principen skall utgöras av ett och lärosäte) till en avslutande diskussion som rör bottom up-förfarande, dvs. forskarna definierar själv ömsesidiga institutionella och ekonomiska skyldig- sitt forskningsområde. Vid bedömningen skall vid de heter och rättigheter. större projekten utländska sakkunniga utnyttjas och I sin fortsatta planering har Riksbanksfonden an- ansökan därför skrivas på engelska. Vid bedömningen ledning att beakta tidsaspekterna vid initieringen av av ansökan bör de sakkunniga speciellt fördjupa sig i storprojekt. Det kan exempelvis nämnas att såväl den aktuella forskargruppens vetenskapliga kompe- Finlands Akademi som Stiftelsen för strategisk forsk- tens och förmåga att genomföra projektet. Bland de ning initierar nya spetsenheter från och med  januari sakkunniga skall finnas en expert på projektledning 2006. Ansökningstiden utgick i augusti respektive som gärna kan representera ett närliggande område. september 2004 (bilaga 6). Speciell vikt skall fästas vid projektledarens kompe- tens och erfarenhet och den strukturella uppbyggna- Implementering den av projektet och förutsättningarna för ett funge- Med tanke på den arbetsinsats och omsorg som bör rande samarbete. Detta gäller speciellt om projektet krävas för att inlämna en ansökan om ett storprojekt har en tvärvetenskaplig inriktning och institutions- och med beaktande av den tid som krävs för bered- överskridande bemanning. ning och projektval borde fonden allvarligt reflektera I storprojekten bör det även kunna påvisas er- över tidpunkten för projektinitieringen. Ovan gavs farenhet och resultat av tidigare forskningssamarbete. exempel på att ansökningar skulle inlämnas ett och Detta behöver inte förutsättas inom mindre riskpro- ett halvt år före projektstarten. Forskningsfinansie- jekt. I storprojekten kan med fördel docenter och, ringsprogrammet bör förmodligen implementeras i vissa fall, framgångsrika doktorander i slutskedet successivt och starta med endast ett storprojekt. Fon- inkluderas. Storprojekten bör ha en åtminstone del- den kunde samtidigt deklarera att det delvis är fråga tidsanställd forskningssekreterare, och projektleda- om en försöksomgång där beredningsprocessen vid ren bör i tillräcklig utsträckning befrias från övriga behov kan korrigeras och förfinas innan programmet uppgifter. Eventuellt kan Riksbanksfonden förutsät- implementeras i full skala. ta att dessa tjänster finansieras av det mottagande Avsikten är att genomföra en gradvis expansion då universitetet. Över huvud taget anser utvärderarna det handlar om stora finansiella åtaganden och där- att speciell vikt bör fästas vid overheadproblemati- med ett relativt stort mått av risktagande, varför hög ken, och detta förutsätter sannolikt att fakultet eller grad av omsorg och krav på aktiv processuppföljning universitet skall vara inkluderat i anslagsdiskussio- framstår som självklara. Den gradvisa uppbyggnaden nerna redan på ett relativt tidigt stadium.

6 Här ges ett antal exempel på principer som kan ● Vilka krav skall ställas på tvärvetenskaplighet? beaktas vid beviljande av anslag till storprojekt. En ”Tvärvetenskaplighet” som inte är väl underbyggd del av dessa frågeställningar kan potentiella sökande och välmotiverad bör således icke tillmätas något utreda genom självutvärdering: ”added value”. ● ribban skall läggas högt ● Är arbetsfördelningen mellan de olika parterna ● tidigare samarbete i nätverket bör kunna påvisas realistisk och genomförbar. Kan någon av de del- (självutvärdering) tagande parterna betraktas som kritisk med av- ● internationell publicering (gärna gemensam med seende på hela projektets genomförande? utländska författare) i viktiga tidskrifter (självklart ● Är projektet genomförbart inom ramen för den med undantag för nationella ansvarsområden) angivna budgeten och tidsplanen och hur relaterar (självutvärdering) sig målsättningarna till budgeten? ● tidigare internationellt forskarutbyte och interna- ● Finns det skäl att särskilt beakta köns- eller andra tionella miljöer i nätverket (självutvärdering) aspekter? ● externa anslag i konkurrens (självutvärdering) ● Är delprojekten, projektekonomin och milstol- ● dokumenterad god handledningskapacitet (själv- parna planerade så att de kan uppföljas och utvär- utvärdering) deras? ● dokumenterad projektledarkompetens (självut- ● Är projektet av den storleksordning eller annars värdering) av den karaktären att Riksbanksfonden bör vara ● god vetenskaplig infrastruktur i forskningsmiljön representerad i ledningsgruppen? Skall represen- (självutvärdering) tanten i så fall komma från beredningsgruppen el- ● forskargruppen bör kunna uppvisa söktryck och ler kansliet? hög kvalitet bland sökande till doktorsutbildning. ● Om projektet resulterar i databaser, är tillstånd för (självutvärdering) lagring av data beaktade respektive kostnaderna ● ansökan på engelska för databasernas framtida uppdatering och under- ● ansökan skall innehålla förslag till nyinriktning av håll? forskningen ● Har projektet tillgång till nödvändig infrastruktur ● ansökan skall beakta att projektet innehåller såväl och vilket stöd får projektet i den egna miljön? Bör en uppkörnings- som en avvecklingsfas infrastrukturstöd kopplas till det beviljade ansla- ● ange möjlig tilläggsfinansiering och tänkbara fi- get? nansieringsallianser. ● Vilka externa sakkunniga skall utnyttjas för be- dömning av projektet? Check-lista vid storprojekt Nedan anges sammanfattningsvis ett antal kriterier Riksbanksfonden har anledning att noga överväga som Riksbanksfonden kan överväga i samband med hur storprojekten skall utlysas. Det är viktigt att und- granskningen av projektansökan: vika ett alltför stort antal ansökningar som genererar ● Är det eventuellt fråga om ett område där forsk- omfattande granskningsarbete och skapar onödiga ningen behöver stimuleras eller där det finns brist på förväntningar. Antingen kan fonden i utlysningen återväxt? I så fall skall detta tydligt framgå av beslutet. betona de stränga kraven eller så inbjuds lärosäten

62 eller fakulteter att insända ett begränsat antal ansök- Förslag till framtida projektformer ningar. och kriterier för bedömning Storprojektsprogrammets fortsatta utbyggnad och ● Docentprojekt (3–4 år) kan sökas av docenter med totala omfattning bör övervägas redan från början. goda vitsord. Sökande bör uppvisa en god och väl- Om Riksbanksfonden går in för att bevilja två stor- dokumenterad akademisk postdoktoral merite- projekt per år kommer det efter åtta år att finnas 6 ring. Huruvida viss prioritet skall läggas på områ- storprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. den med bristande återväxt kan självklart över- Fonden bör därtill reflektera över hur många sådana väga, även om utvärderingsgruppen rent princi- högklassiga storprojekt det faktiskt finns utrymme piellt är skeptisk till olika former av öronmärk- och kompetens för i Sverige. I annat fall riskerar den ning. I ett dylikt projekt kan eventuellt en fram- att skapa en ”väntelista” där samtliga, oavsett kom- gångsrik person i slutet av sin doktorandutbild- petens och förutsättningar, i sinom tid kan förväntas ning inkluderas som forskare. få ”sin andel”. Detta torde förhoppningsvis inte vara Anslagsvolym: cirka 5 mnkr. avsikten bakom Riksbanksfondens initiativ. ● Medelstora projekt (4–6 år). Förväntan på att pro- jektplanen innehåller uppslag till nyinriktning av Uppföljning forskningen och därmed delvis även har karaktär Det är som bekant ingalunda ovanligt att forsknings- av kalkylerade högriskprojekt. Rapportering efter anslag av denna storleksordning och omfattning åt- fyra år. följs av en tämligen omfattande kontrollapparat och Anslagsvolym: 0–20 mnkr. krav på ”deliverabler”. Men eftersom grundtanken ● Storprojekt (6–8 år) till ett begränsat antal ytterst bakom dessa långsiktiga forskningsprojekt är att framgångsrika forskargrupper med dokumen- forskargruppen skall ges fullt förtroende att själv, på terad internationella framgångar. Betydande fri- eget ansvar, bestämma och utforma projektets inrikt- het i forskningen. Förväntan på att projektplanen ning, organisation och genomförande, anser utvär- innehåller uppslag till nyinriktning av forskning- derarna att Riksbanksfonden inte etablerar en alltför en. Mellanrapportering och bedömning efter fyra utbyggd och närgången uppföljningsprocess, efter- år. Krav på medfinansiering kan ställas. Utvärde- som detta snarast riskerar att bli kontraproduktivt ringsgruppen är böjd att förorda den längre löpti- och hämmande. den och därmed även det högre beloppet. Huvud- Under de första två åren torde Riksbanksfonden skälet härtill är att det rimligtvis tar ett till ett och därför endast i undantagsfall – och på förekommen ett halvt år för att komma upp till full forsknings- anledning – aktivt ingripa i projektens arbete. Riks- aktivitet och att det för projektets nedtrappning banksfonden skall snarare uppfattas som en engage- och ordnade avslutning torde åtgå ungefär lika rad samtalspartner och forskningsstrategisk resurs. lång tid, varför den ostörda fullskaleforskningen i Efter fyra år genomförs däremot en reguljär utvärde- realiteten därmed bleve fem år. ring varefter fonden fattar beslut om projektets fort- Anslagsvolym: 50–60 mnkr. sättning. Inför den avslutande tvåårsperioden avser ● Infrastrukturprojekt för att skapa förutsättningar fonden att med projektet föra direkta diskussioner för framtida forskning eller för att stärka en forsk- kring frågor som rör slutredovisning och avveckling. ningsmiljö. Kan gälla databaser, bibliotek, appara-

63 tur etc. Vid beviljandet kommer Riksbanksfonden diskutera risken för trendkänslighet och front- att beakta frågan om hur det långsiktiga ansvaret förskjutningar inom vetenskapsområdena. för handhavande och underhåll är ordnat. Om ● Beredningsgrupperna bör i sin kontinuerliga inte detta ansvar nöjaktigt kan redovisas, bör fon- ”självvärdering” observera risken för skilda former den avstå från stöd. av (o)medveten bias. Rekrytering av berednings- ● Trycknings- och reseanslag kan där så är möjligt och gruppsledamöter bör föregås av ingående diskus- lämpligt med fördel inkluderas i projektanslaget, sioner kring frågor som rör representativitet och dvs. att det förutsätts att projektet resulterar i en kompetensbehov såväl inom Riksbanksfonden bok. Separata ansökningar om tryckningsbidrag som inom de berörda beredningsgrupperna. bereds och beslutas av relevant beredningsgrupp ● Beredningsgrupperna bör aktivt och återkom- eller AU. Fonden bör kraftigt prioritera inter- mande diskutera sin egen success rate, dvs. det fak- nationell publicering. Samtidgt bör fonden kraf- tiska vetenskapliga resultatet och utfallet av de tigt begränsa stödet till institutionsintern icke egna besluten, och därvid bland annat även dis- fackgranskad publicering. kutera frågor som rör avvägningen mellan ”säkra ● Forskningsinitierings- och forskningsinventerings- kort” och ”högriskprojekt”. stöd bereds och beslutas av AU om så behövs efter ● För att tvåstegsprocessen skall tjäna sitt egentliga samråd med berednings- och områdesgrupper. syfte bör längre tid reserveras för slutlig ansökan. ● Riksbanksfonden bör även reflektera över or- Beredning, sakkunniggranskning sakerna bakom eventuellt låga success rater för och projektuppföljning – en sammanfattning nya projekt. Handlar det om ”översökning” eller Med hänvisning till utvärderarnas tidigare redovisade resursknapphet? Efter varje ansökningsomgång synpunkter i det avsnitt som analyserade Riksbanks- bör gruppen diskutera och offentliggöra frågor fondens faktiska anslagsutdelning, beredning och och problem som rör de inkomna ansökningarnas uppföljning vill de i detta framåtsyftande samman- generella kvalitet. Om så icke sker, är det svårt att hang ändå sammanfattningsvis poängtera följande värdera vad andelen beviljade projekt faktiskt in- punkter, eftersom de förestående policyförändring- dikerar. arna kommer att ställa högre krav på inte minst be- ● Sakkunniggranskningen av mindre projekt bör redningsapparatens effektivitet och habilitet: företrädesvis skötas internt . ● Riksbanksfondens tillgångar bör i berednings- ● Projektuppföljningen och därmed projektbesö- arbetet betraktas som en enhetlig resurs. Därmed ken bör utvecklas och även kopplas till frågor som torde det också framstå som logiskt och rimligt att rör projektledning och administration. den nuvarande ordningen med en särskild kultur- vetenskaplig beredningsgrupp upphör. Avrapportering av forskningsprojekt ● Beredningsgrupperna borde koordinera sina pro- Vad gäller den utåtriktade informationen kring veten- jektbedömningar och formulera genomskinliga skapligt utfall och resultat av de enskilda forsknings- kriterier för kvalitet och relevans. Utrednings- projekten liksom kravet på vetenskaplig avrapporte- stödet bör således upphöra helt eller ske öppet. ring från forskargrupperna kan även Riksbanks- ● Beredningsgrupperna bör fortlöpande och öppet fonden sägas vara anfäktad av en traditionell svensk

64 ”sjuka” som innebär att forskningsfinansiärer knap- Behovet att tydligare uppmärksamma och kommen- past någonsin kommenterar resultatet av sina ibland tera utfallet av forskningssatsningarna torde dess- betydande och av och till även mycket framgångsrika utom knappast bli mindre när fonden introducerar forskningssatsningar. Vi har också den uppfattning- storprojekten. en att även väl underbyggda utvärderingar, som vissa forskningsfinansiärer kontinuerligt föranstaltar, sällan får några synbara effekter på beställarens policy och RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDS prioritering. Eller som en framgångsrik forsknings- LEDNING, ORGANISATION, BEMANNING ledare något uppgivet uttryckte det: A great institution must change in order to remain the RJ bör se till att det viktigaste ögonblicket i ett projekts same! liv är dess avslutning, och inte som nu det ögonblick man får ett positivt besked om anslag! Detta oskick Det råder ingen tvekan om att Riksbanksfonden en- innebär faktiskt även att det – åtminstone utåt – fram- ligt de allra flesta bedömare – inklusive utvärderarna står som mer meriterande att få projektmedel än att – under lång tid framstått och med rätta betraktats framgångsrikt genomföra ett projekt. För att rätta till som en välfungerande och välrenommerad organisa- denna upp- och nervända värld, bör RJ i någon form tion. Det kan därför kanske tyckas övermaga och offentligen meddela att ”leveransavtalet är uppfyllt” onödigt att komma med förslag som innebure några och projektet skall i sin tur ha skyldighet att publicera större förändringar i denna välsmorda forsknings- dels en kvalificerad sammanfattning, dels en populär- finansieringsapparat. Utvärderarna vill därför också vetenskaplig resumé. kraftigt understryka att deras förslag i det följande Riksbanksfonden borde således enligt utvärderings- ingalunda skall uppfattas som en konsekvens av eller gruppens mening på ett annat sätt än som hittills ett uttryck för en kritisk värdering av Riksbanks- varit brukligt i Sverige uppmärksamma utfallet inte fondens ledning och skötsel under de senaste dryga minst av sina framgångsrika projektsatsningar. Detta decenniet. Förändringsförslagen återspeglar emellertid av åtminstone fyra skäl: utvärderarnas övertygelse att det just i det rådande läget ● Det vore ett välförtjänt erkännande till den ansva- finns goda skäl för Riksbanksfonden att systematiskt rige forskningsledaren och forskargruppen. fundera över sin framtida ledning, organisation, be- ● Det skulle tvinga anslagsmottagarna att mer ak- manning och interna arbetsfördelning. För övrigt bör tivt och systematiskt fundera över projektens slut- det påpekas att Riksbanksfonden även tidigare – resultat. framför allt 988 och 993 – framgångsrikt initierat ● Det skulle på ett annat sätt än som nu sker synlig- och genomfört genomgripande organisatoriska och göra Riksbanksfondens viktiga arbete och centrala operativa förändringar, vilka tveklöst utgjort helt betydelse för svensk kulturvetenskaplig forsk- nödvändiga förutsättningar för det stora inflytande ning. och den starka ställning fonden har i dag. ● Det skulle bidra till att kulturvetenskapens ställ- Utvärderingsgruppens överväganden och förslag ning, kvalitet och relevans uppmärksammades skall därför ses mot bakgrund av de nya krav som den och förstärktes. menar att de djup- och fortgående omvärldsföränd- ringarna inom snart sagt alla existerande forsknings-

65 och forskningsfinansieringssystem kommer att ställa. sentationen i styrelsen. Denna tradition har också Gruppens rekommendationer bör förstås i ljuset av bidragit till att varje styrelseledamot har en personlig den omvittnat kraftiga omvandling som Riksbanks- suppleant. Av fondens protokoll från det första de- fondens egen verksamhet och roll under det senaste cenniet får man dock uppfattningen att endast de decenniet beskrivit. Och eftersom det handlar om ordinarie medlemmarna deltog i styrelsemötena, förändringsprocesser som näppeligen kommer att en ordning som även uttryckligen förordades av minska vare sig i hastighet eller styrka, finns det goda grundarkommittén. skäl för Riksbanksfonden att fundera över hur man i I något skede har dock ordningen, såvitt utvär- framtiden på bästa sätt skall kunna motsvara det allt derarna kan förstå, sedvanerättsligt ändrats så att större ansvar som svensk kulturvetenskaplig forsk- även suppleanterna är automatiskt inkallade. Det är ning tveklöst kommer att lägga på fonden. därmed rimligt att anta att suppleanternas närvaro I det följande har utvärderarna därför försökt upplevs som önskvärd inte minst eftersom de erhåller transformera sina iakttagelser och tankar till vad de samma styrelsearvode som de ordinarie medlem- upplever som konstruktiva förslag till hur Riksbanks- marna. Detta hindrar dock inte att det finns exempel fondens infrastruktur och ledning kunde förändras på styrelseledamöter i ”riksdagskvoten” som under så att de nästkommande fyra decennierna blir minst det senaste decenniet redovisar en till och med 00- lika framgångsrika som de fyra föregående. Förslagen procentig frånvaro. Då redan tolv ordinarie leda- inbegriper en diskussion kring styrelsens roll, vilket möter bildar en stor församling, där en samlad och även inkluderar ett förslag till modernisering av innovativ diskussion kan vara svår att genomföra, är fondens stadgar, eftersom dessa trots allt bör vara det uppenbart att detta ytterligare försvåras om de det viktigaste instrumentet för verksamhetens styr- närvarandes antal stiger till ett tjugotal. Ett mot- ning. Därtill presenteras vissa reflektioner kring argument kunde lyda att antalet ledamöter som del- VD-rollen och det framtida kompetens- och beman- tar i praktiken uppgår till 2–5, men då måste man ningsbehovet. Slutligen diskuteras även ett antal för- fråga sig av vilket skäl fonden i så fall betalar fullt ändringar beträffande Riksbanksfondens statistik- arvode till 22 personer. Det finns i detta samman- produktion samt informations- och utåtriktade verk- hang även anledning att peka på det utomordentligt samhet, liksom ytterst kortfattat även Riksbanks- skickliga och prestigefria handlag, som Riksbanken fondens forskningspolitiska och forskningsfinansiella under årens lopp visat i sina mellanhavande med ”sin samarbete. egen fond”, som ett föredömligt och efterföljansvärt exempel. Riksbanksfondens styrelse Då man studerar styrelsens storlek i motsvarande Ett av de viktigaste elementen i en stadga är styrelsens organisationer noterar man att Stiftelsen för strate- sammansättning och uppgifter. gisk forskning har 3 medlemmar medan KK-stiftel- Sammansättningen av Riksbanksfondens styrelse sen har 9 medlemmar, VD inräknad. I bägge fallen har som nämnts gamla traditioner och går tillbaka till saknas suppleanter. Vetenskapsrådets styrelse uppgår den tid då fonden var starkt konstitutionellt och eko- till 3 personer utan suppleanter. nomiskt kopplad till Riksbanken och därmed även Såsom vi redan tidigare argumenterat är det styrel- till riksdagen. Därav följer den starka riksdagsrepre- sens viktigaste uppgift att besluta om fondens strate-

66 giska riktlinjer i avseende på stöd till högkvalificerad skaplig forskning av hög internationell kvalitet. Därvid forskning, besluta om eventuella prioriteringsområ- skall gälla den och givetvis fatta beslut om den årliga anslags- ● att fondens medel i första hand skall användas för fördelningen. Dessa uppgifter förutsätter tillgång till att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt. en högtstående vetenskaplig kompetens i styrelsen. ● att fonden aktivt – och på lång sikt – skall inven- Ovanstående argument rörande tröghet i stora styrel- tera och bidra till att utveckla det kulturvetenskap- ser och ovan nämnda starka betoning av den veten- liga forskningsfältets personella och strukturella bas- skapliga kompetensen i styrelsen har föranlett utvär- resurser. derarna att i sitt stadgeförslag dels förorda en minsk- ● att fonden på olika nivåer och i skilda former skall ning av det totala antalet styrelseledamöter, dels re- främja kontakterna med det internationella forsk- kommendera en förskjutning av tyngdpunkten i ningssamfundet. styrelsen till förmån för vetenskapssamfundets före- ● att fonden kontinuerligt skall följa och belysa den trädare. vetenskapliga kunskapsförsörjningens föränderliga behov och förutsättningar.

FÖRSLAG TILL NYA STADGAR FÖR 3 §. Stiftelsens verksamhet handhas av en styrelse be- RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND stående av sex ledamöter samt tre suppleanter, därav en Utgångspunkten för övervägandena i det följande är personlig suppleant för ledamot med särskild sakkun- den stadga som riksdagen fastställde den 5 december skap rörande finansförvaltning. I styrelsen, som väljs 987 och senare supplerande beslut. av riksdagen, skall ingå två företrädare som riksdagen utser och tre företrädare för vetenskapssamfundet samt  §. Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens en ledamot med särskild sakkunskap i förmögenhets- jubileumsfond, förvaltar de medel, som genom riks- förvaltning. Den vetenskapligt välmeriterade ordföran- dagens beslut den  april 962 angående dispositio- den väljs i särskild ordning. Ledamöterna väljs för nen av viss del av överskotten från riksbankens rö- tiden från riksdagsvalet till dess sådant val hållits relse, avsatts till stiftelsen och de medel som härefter under fjärde året därefter. Val till styrelse sker vart- har överlämnats till densamma av överskotten från annat år för nästföljande fyraårsperiod. Varannan riksbankens rörelse samt de donationsmedel, som i en- gång avser valet en företrädare som riksdagen utser och lighet med riksdagens beslut överlämnades till stiftelsen en företrädare för den vetenskapliga forskningen. den 2 december 1993. Hinder föreligger inte mot att Ordförande liksom ledamot med särskild sakkunskap tillskott till stiftelsens medel sker i form av donation beträffande finansförvaltning väljs vart fjärde år. För- från enskild. Stiftelsens medel skall dock betraktas som slag på styrelseledamot med särskild sakkunskap i för- en enhetlig resurs. mögenhetsförvaltning framläggs av fullmäktige i riksbanken. Denna får inte inneha tjänst eller upp- 2 §. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har till drag hos riksbanken. Förslag på övriga styrelseleda- ändamål att främja och understödja kulturveten- möter framläggs efter samråd med riksdagens respektive vetenskapssamfundets företrädare. Ledamot kan icke

Våra förändringar i ordalydelsen är kursiverade. omväljas för ytterligare en fyraårsperiod. Vad ovan

67 stadgas om val av ledamot skall äga motsvarande till- riksdagen2 avgiva berättelse angående stiftelsens verk- lämpning vid utseende av suppleanter. Ledamot eller samhet och förvaltning under föregående år. Berät- suppleant kan entledigas av riksdagen före utgången telsen skall omfatta resultaträkning, balansräkning, av den tid för vilken han/hon valts. förvalningsberättelse och redogörelse för anslags- beviljade projekt i enlighet med de föreskrifter som 4 §. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Styrelsen sam- anges i regeringsbeslut 993-2-02 (U93/844/FS och manträder på kallelse av ordföranden och är beslutför 3335/FS). om ordförande och minst tre ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal är ordförandens röst avgörande. Vid  §. Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen styrelsens sammanträden skall föras protokoll. (929:6) om tillsyn över stiftelser.

5 §. Styrelsen anställer verkställande direktör samt be- 2 §. Dessa stadgar antas av stiftelsen och fastställs av slutar om stiftelsens arbetsordning och beredningsgrup- riksdagen. pernas sammansättning. Verkställande direktör äger att i samråd med styrelsen anställa erforderlig personal Dessa stadgar träder i kraft den 1 juni 2005. samt bestämma löner och övriga villkor för anställda Genom dessa stadgar upphävs stadgar (RFS 1988:1 liksom för eventuellt anlitade externa experter och och RFS 1998:4) för Stiftelsen Riksbankens jubileums- sakkunniga. Beträffande arvoden till styrelsens leda- fond. möter fattar fonden beslutet själv. De nya bestämmelserna om val till styrelse tilläm- pas första gången när mandattiden för de vid stadgar- 6 §. Stiftelsens medel förvaltas av fondens styrelse i nas ikraftträdande valda ledamöterna och supplean- syfte att en långsiktig och jämn anslagskapacitet för terna upphör. de ändamål som stadgas i 2§ skall uppnås. Styrelsen skall tillse att intresset av god avkastning och risk- spridning tillgodoses genom en lämplig sammansätt- ning av fondens tillgångar.

7 §. Oförändrad. (finansförvaltning)

8 §. Oförändrad. (finansförvaltning)

2(Alldeles oavsett hur styrelsen kommer att se ut i framtiden, är det enligt 9 §. Oförändrad. (tredje man) utvärderarna mycket angeläget att frågan huruvida Riksrevisionen även i fortsättningen skall ha någon självklar rätt att efter eget gottfinnande och på Riksbanksfondens bekostnad (300 000 kr/år) föranstalta om revision av fon- 0 §. Styrelsens räkenskapsår skall motsvara kalender- den besvaras. Detta framstår som än mer dubiöst dels eftersom Riksbanks- fondens egen revisor, PricewaterhouseCoopers AB, utför det egentliga år. Styrelsen fastställer en budget för stiftelsens för- arbetet – mot ett arvode som dessutom endast uppgår till drygt hälften av valtningsverksamhet under det följande räkenskaps- den summa som Riksrevisionen debiterar (80 000 kr), dels därför att det året. Styrelsen svarar för att intern revision av stiftel- förefaller ytterst osannolikt att Riksrevisionen besitter en sådan grad av sakkunskap vad gäller forskningsfinansiering att dess insats av detta skäl sen sker. Styrelsen skall senast den 5 februari till kunde anses relevant eller önskvärd.)

68 KOMMENTAR VD – rekrytering och arbetsuppgifter Vad beträffar Riksbanksfondens rekrytering av efter- Styrelsen: trädare till Dan Brändström har utvärderarna varken Arvodering, ärendenas beredning och presentation skäl, mandat eller ambitioner att komma med preci- av beslutsförslag, protokollföring av beslut serade råd och anvisningar till fonden och dess led- Såsom framgår av förslaget till ny stadga föreslår ut- ning. Dock vill utvärderingsgruppen påtala det ange- värderarna att styrelsemedlemmarnas antal halveras. lägna i att det förestående VD-skiftet (och ordföran- Då fonden överväger arvoderingen av styrelsemed- deskiftet) år 2006 noggrant och i god tid förberedes. lemmarna är det å ena sidan viktigt att göra uppdra- Det handlar enligt utvärderingsgruppen i detta fall get attraktivt för framstående och efterfrågade per- icke blott om att ersätta en enskild person utan det soner, å andra sidan skall arvoderingen även förut- gäller för Riksbanksfonden snarare att återbesätta ett sätta ett aktivt och konstruktivt deltagande i mötena. antal centrala kompetenser, funktioner och kvaliteter. Utvärderarna föreslår därför att årsarvodet frigörs Därmed bör fonden i sina överväganden inte ha som från bindningen till riksdagens arvodering. Storleks- enda och självklara utgångspunkt att den nuvarande ordningen hos det nuvarande årsarvodet kan dock VDn skall ersättas med en enda person. Därtill bör bibehållas fixerat till 25 000 kr medan mötesarvodet styrelsen överväga om den i hög grad sedvanerätts- kunde höjas till förslagsvis 3 000 kr/möte. liga, närmast ”gränslösa”, befattningsdefinitionen Den omständigheten att styrelsen minskar i stor- skall kvarstå ograverad. lek och får ett mer omfattande strategiskt uppdrag Huvudskälet bakom detta påpekande är förhål- ökar givetvis belastningen på styrelsens ordförande landet att Riksbanksfondens verksamhetsfält, enga- (s. 60). gemang, ansvarsområden och ekonomiska tyngd – Vad beträffar ärendenas beredning i styrelsen an- nationellt och internationellt – beskrivit en närmast ser vi att den är ambitiös och informativ, dvs. relativt explosionsartad utveckling under de senaste 5 åren. omfattande underlag tillhandahålls. Däremot kan Riksbanksfonden är i många avseenden en helt man hävda att beslutsförslagen kunde formuleras annan organisation eller institution än den var år klarare. Enligt den nuvarande kutymen kan ett be- 992, varför det finns skäl att begrunda dess framtida slutsförslag formuleras enbart genom en hänvisning ledning och bemanning. till det bifogade underlaget utan att de punkter som Visserligen ligger, som framgått ovan (s. 62), av- bygger upp beslutet är specificerade. I protokollet an- sevärda medel formellt under VDs ”domvärjo”, men tecknas ofta att beslut fattades i enlighet med den detta innebär icke att VD samtidigt har fri disposi- bifogade framställningen. För att undvika tolknings- tionsrätt över dessa medel. Det finns därför, som problem i avseende på fattade beslut, inte minst då redan tidigare antytts, enligt utvärderarna mycket det gäller ansvarsfrågor, föreslår vi att varje punkt goda skäl att väsentligt utöka den ekonomiska ram, som ingår i beslutet specificeras i ett konkret besluts- inom vilken VD kan fatta egna beslut. I dag är denna förslag och i protokollet bifogas samma specifikation delegation begränsad till 00 000 kr per beslut, vilket i med särskild anteckning om styrelsens beslut. jämförelse med andra likvärdiga forskningsfinansiärer framstår som osedvanligt lågt tilltaget. Sålunda har till Strategiska forskningsstiftelsens direktör delege-

69 rats att fatta självständiga beslut upp till  mnkr framstår som om möjligt än mer angelägen mot medan KK-stiftelsens VDs delegationsutrymme bakgrund av den betydande förändring i Riksbanks- uppgår till inte mindre än 5 mnkr. En utökad dele- fondens ledning – VD- och ordförandeskifte – som gation uppgående till totalt 5 mnkr till fondens VD förestår år 2006. Huruvida fonden, som hittills, i skulle, som vi ser det, inte bara medföra en tämligen huvudsak bör rekrytera personer med god genera- riskfri effektivitetsvinst. Den skulle även avlasta listkompetens eller om den i första hand har behov av arbetsutskottet en del av den ständiga ökning i skilda specialkompetenser torde Riksbanksfondens ärendemängd som karaktäriserat den senaste tioårs- ledning och personal själva vara bäst skickade att be- perioden. Redan en grov uppskattning torde ge vid döma. handen att AUs ärendemängd tiodubblats under I ett avseende vill dock utvärderarna komma med denna tid. Dessutom, och principiellt långt viktigare, ett konkret förslag, nämligen att Riksbanksfonden skulle en mer frikostig delegationsordning innebära inrättar en områdesgrupp för uppföljning och ut- att den risk för sammanblandning mellan forsknings- veckling av fondens verksamhet med uppgift att anslag, å ena sidan, och utrednings-, infrastruktur- stödja fondens forskningsstrategiska planering och och inventeringsanslag, å den andra, som kan före- forskningspolitiska engagemang. Utvärderingsgrup- komma i dag, skulle kunna elimineras. pen har således konstaterat att styrelsen i sin nuva- rande form inte har någon speciell strategisk inrikt- Bemanning och kompetensbehov ning i sitt arbete. Detta gäller även den nuvarande Det är många som i lovordande ordalag återkommer beredningsorganisationen. Den verksamhetsform till Riksbanksfondens traditionellt ”lilla och välfunge- inom fonden som vid sidan av VD ibland tilldelas rande kansli”, inte minst i jämförelse med snart sagt en viss strategisk inriktning är områdesgrupperna. alla andra offentliga forskningsfinansiärers admi- Dessa har dock alltid en klar begränsning i sina man- nistrativa apparater. Och även om utvärderarna hel- dat, oftast visserligen oprecist men ändå definierat att hjärtat instämmer i dessa lovord, anser de dock sam- gälla ett forskningsfält. tidigt att det ibland finns tendenser till att upphöja Eftersom systemet med områdesgrupper i många litenheten till något av ett självändamål. Utvärderar- fall kan uppvisa goda resultat av sitt arbete (s. 40), na menar nog att diskrepansen mellan Riksbanks- kunde utvärderingsgruppen tänka sig att fonden till- fondens faktiska ambitionsnivå och arbetsuppgifter, satte en konsultativ ”områdesgrupp” med den å ena sidan, och kansliets nuvarande bemanning, huvudsakliga uppgiften att diskutera och analysera å den andra, medför en viss risk för att gränsen Riksbanksfondens verksamhet och långsiktiga forsk- mellan ”liten men naggande god” och ”anorektisk ningspolitiska strategi. Gruppen skulle ingalunda ha och osäker” kan överskridas. beslutande funktion utan i stället skulle den kunna Det finns enligt utvärderingsgruppen inget skäl förse VD och styrelse med kvalificerat beslutsunder- för Riksbanksfonden att utsätta sig för en sådan risk, lag vid forskningsstrategiska avgöranden. Gruppens varför gruppen förordar en motsvarande förstärk- storlek bör vara begränsad och bestå av vidsynta och ning av fondens forskningsadministrativa stab som opartiska företrädare för kultur, vetenskap och sam- den fonden genomförde inom sin finansförvalt- hälle. För att öka gruppens legitimitet och oväld ning år 2002–03. Denna kompetensförstärkning kunde dess ordförande med fördel tänkas vara en ut-

70 länning med såväl betydande kunskap om universi- för att väsentliga delar av fondens ytterst förtjänst- tets- och forskningsfinansieringsfrågor i allmänhet fulla arbete – inom och utanför Sverige – inte ges som även goda insikter i svenska förhållanden. den plats och uppmärksamhet den faktiskt förtjänar. Utvärderarna anser därför att fonden snarast bör när- Statistikproduktion mare definiera och kategorisera sina mångskiftande De uppgifter som presenteras i årsberättelsen bör aktiviteter så att Riksbanksfondens prioritetsordning samlas till en löpande och mer nedbruten tioårs- och insatser framgår tydligt. statistik, förslagsvis i enlighet med de modeller utvär- I dagens läge utgör Riksbanksfondens hemsida derarna presenterar i denna rapport. De kvantitativa närmast en ingångsportal för anslagssökande. Fon- uppgifterna bör dessutom förses med reflekterande den kan överväga att göra hemsidan något mer infor- kommentarer. Utvärderarna har självklart full förstå- mativ genom att fortlöpande inkludera till exempel else för att det nuvarande kansliet icke har tid eller de fem senaste årsberättelserna, kriterier för anslags- personella resurser att utföra denna krävande arbets- bedömning, information om internationella aktivi- uppgift, varför fonden kunde överväga att exempelvis teter, utvecklingstrender inom fondens vetenskaps- lägga den som externt uppdrag till det reorganiserade områden, belysa forskningsfinansieringen nationellt SISTER som framtidsvis uttryckligen skall utgöra och internationellt, presentationer av framgångsrika forskningsstiftelsernas egen utredningsresurs. forskningsprojekt etc. Utvärderarna är väl medvetna om att detta skulle kräva en betydande arbetsinsats Information och redovisning och kanske även enrollering av någon form av special- Som framgått har utvärderarna vissa synpunkter på kompetens, varför den inte bör beslutas alltför lätt- Riksbanksfondens informationsverksamhet och vindigt, allra helst som slutresultatet av dylika åt- anser att denna kan och bör förbättras på ett antal gärder uppenbarligen kraftigt varierar vad gäller kva- punkter – både rent allmänt och, som framgått, mera litet och attraktivitet. Dock bör Riksbanksfonden precist vad effekten av den forskningsfinansierande under alla omständigheter konstruktivt reflektera över verksamheten avser. Beträffande fondens omfattande sin framtida utåtriktade informationsverksamhet. och innehållsrika årsberättelse, som samtidigt utgör dess dominerande utåtriktade information, handlar Samarbete med sålunda inte utvärderingsgruppens invändningar om övriga fonder och forskningsfinansiärer, bristande informations- och detaljrikedom utan fast- organisation för stiftelsesamverkan mer om en brist på systematik som gör det svårt även Det är utvärderarnas uppfattning att Riksbanks- för den intresserade läsaren att få en överskådlig bild fonden i mån av möjlighet gärna samarbetar med av Riksbanksfondens prioriteringar och satsningar andra forskningsfinansiärer. Projektet Svenskt i vid sidan av den rena forskningsfinansieringen. Finland – finskt i Sverige är ett utmärkt exempel på Bristen på systematik och tydliga kategorier, vilket detta. Utvärderingsgruppen noterar även samarbete även ett par av utvärderingsgruppens samtalspartners med bland andra STINT, SSF och Vitterhetsakade- påtalat, skapar inte bara en viss frustration hos läsarna, mien. Samarbetet verkar dock kanske mera bygga på den innebär även att Riksbanksfonden gör sig själv tillfälligheter och personkontakter än på metodiskt en björntjänst, eftersom detta i sin tur faktiskt med- sökande av finansieringsallianser. Med beaktande av

7 styrelsekonferensen 997, där HSFRs dåvarande huvudsekreterare professor Anders Jeffner deltog, togs visserligen frågan upp om att ”finna ändamåls- enliga mönster för arbetsfördelning och/eller sam- arbete mellan RJ och HSFR”, och deltagarna konsta- terade att det inte borde finnas ”några vattentäta skott mellan de båda forskningsfinansiärerna, utan en arbetsfördelning bör åstadkommas”. Vilka kon- kreta resultat dessa konstateranden sedan fick är svårt för utvärderarna att bedöma. Dock förefaller det som om historiska och konstitutionella skillnader mellan myndigheten och den fristående stiftelsen i fråga om beredningsformer och beslutskultur försvårar ett nära och kontinuerligt samarbete. Däremot noterar vi ett mycket effektivt, välutvecklat och fruktbart samarbete på europeisk nivå, som under 990-talet inneburit att Riksbanksfonden etablerat sig som en central och respekterad europeisk forskningspolitisk aktör. Fondens självklara internationella presens, kontaktnät och reputation har tveklöst och i hög grad underlättat och möjliggjort den närmast remarkabla internationalisering som svensk kulturvetenskap genomgått under de senaste 5 åren Denna utveck- Professor Eva Österberg, Lunds universitet, utsågs till Riks- banksfondens styrelseordförande i november 2002 och fick ling framgår inte minst av verksamhetsberättelserna därmed det ansvarsfulla uppdraget att leda fondens om- från de flesta av kulturdonationens projekt liksom av daningsarbete. områdesgruppernas aktiviteter. Utvärderarna uppmanar fonden att intensifiera samarbetet med forskningsfinansiärer i Sverige med att fonden avser att inleda finansiering av storprojekt likartade intressen. Utvärderarna noterar även att med en omslutning på upp till 50 mnkr skulle finan- det i Sverige saknas ett organ som kunde befrämja sieringsallianser ge större kapacitet. stiftelsernas gemensamma intressen och i viss mån Utvärderarna har även noterat att samarbetet med sköta intressebevakning. Ett exempel på ett dylikt en till synes mycket naturlig samarbetspartner – organ finns bland annat i Finland. Det vore fördel- humanistiska samhällsvetenskapliga ämnesgruppen aktigt om Riksbanksfonden i sin egenskap av erkänd inom VR – tycks vara av tämligen ringa omfattning, forskningspolitisk aktör kunde verka för att ett dylikt trots att målgrupperna kan sägas vara identiska. Vid organ skulle inrättas i Sverige.

72 Bilagor

Bilaga 1 Nordisk forskningsfinansiering – likheter och olikheter

Denna artikel sammanfattar den nordiska forsknings- tion. Svagheterna består närmast i att de saknar till- politiska debatten år 2003 och den gemensamma räcklig kritisk massa, att synligheten och attraktivite- nordiska forskningsfinansieringen via de gemensam- ten för nordisk forskning är otillräcklig och att de ban- ma forskningsråden inom hum-samområdet. I övrigt brytande innovationerna oftast görs på andra håll än i jämförs den statliga FoU-finansieringen i fyra nor- Norden. När det gäller innovationspolitiken är den diska länder: Danmark, Finland, Norge och Sverige. huvudsakligen nationellt inriktad och det saknas en mot- I denna studie utelämnas Island, då FoU-systemet svarighet till de europeiska ramprogrammen. Målet blir skiljer sig till omfattning och uppbyggnad från de därför att med i vitboken föreslagna åtgärder fram till övriga nordiska länderna. år 200 utveckla Norden till en globalt synlig, ledande och attraktiv region för forskning och innovation. Det nya nordiska forsknings- och innovations- NORDISK FORSKNINGSPOLITISK DEBATT 2003 området kallas NORIA (Nordic Research and Inno- Vi skall i detta sammanhang referera två aktuella vation Area). I vitboken föreslås att MR-U skall vidta nordiska utvecklingsprojekt, nämligen NORIA – åtgärder för att den  januari 2005 grunda ett nordiskt Norden en ledande forskningsregion och nationali- forsknings- och innovationsråd (NoFIR) med före- seringen av ett antal nordiska institut. trädare för de nationella forskningsråden, de självsty- Ministerrådet för undervisning och forskning rande områdena, representanter för innovations- och (MR-U) fattade i juni 2002 beslut om att ta fram en IT-sektorn, ministerrådet samt det internationella vitbok i syfte att göra Norden till en ledande region vetenskapssamfundet. inom forskning och innovation. Utredningsuppdra- När det gäller finansieringen av aktiviteterna, get gavs till professor Gustav Björkstrand, rektor för kan man notera att de nordiska länderna gemen- Åbo Akademi. samt satsar frapperande litet på FoU. Den samman- Utgångsläget är gott för de nordiska länderna, när lagda forskningsinsatsen inom Nordiska Minister- det gäller forskning och utveckling i ett globalt per- rådet uppgår till omkring 200 miljoner danska kr. spektiv. De nordiska länderna satsar i medeltal över 3 Detta skall ställas i relation till den sammanlagda procent av BNP på FoU och ligger väl till när det gäl- satsningen av offentliga medel på FoU i Norden, ler de viktigaste indikatorerna på forskning och innova- vilken uppgår till omkring 64 miljarder danska

75 kr. Med andra ord är den nordiska satsningen av Vidare föreslås att inriktningen för Nordiska sam- offentliga medel omkring 0,3 procent av de samlade arbetsorganet för vetenskaplig information (Nord- nationella FoU-satsningarna. Av den sammanlagda info) läggs om mot större policyorienterade projekt satsningen på FoU i Norden på drygt 20 miljarder placerade i biblioteksmiljöer i ett eller flera nordiska danska kr utgör NMRs forskningsbudget inte ens länder. Slutligen föreslås att Nordens institut i Fin- 0, procent. Detta står inte i någon som helst rimlig land (NIFin) överförs till Mininsterrådet för kultur proportion till den uppenbara nytta ett ökat nordiskt (MR-Kultur) i konformitet med läget för en del and- forskningssamarbete skulle ge. ra motsvarande kulturhus, vilka utgör NIFins när- I vitboken föreslås att MR-U stegvis trappar ner an- maste samarbetspartners. slagen till sina fasta institutioner och överför medlen till den fria forskningen. Institutionerna kan samtidigt få ökat stöd från värdlandet och därtill tävla om nor- GEMENSAM NORDISK diska medel som anslås för forskarutbildning, infra- FORSKNINGSFINANSIERING struktur, forskningsprogram etc. MR-U skulle bevilja I detta avsnitt behandlas forskningsfinansieringen medel enligt sådd- eller marginalprincipen på högst från NOS-H och NOS-S under tiden 998–2003. 30 procent för de merkostnader som uppstår genom Under denna tid inlämnades till NOS-H totalt 205 att satsningarna sker på nordiskt plan. Forsknings- projektansökningar. Dessa ansökningar resulterade aktiviterna finansieras till övriga delar av medver- i 40 projektbidrag uppgående till totalt 50 miljoner kande nationella forskningsråd, näringslivet, univer- svenska kr. Detta ger en bevillningsprocent på 9,5. siteten, EU och privata stiftelser. På detta sätt kan Bägge forskningsråden tillämpar ett system med pro- nivån på forskningssatsningar i MR-Us regi höjas till jektförberedelsebidrag, vilket även gäller för Riks- 500–600 miljoner danska kr per år. bankens Jubileumsfond. Det är därför intressant att Det andra projektet leddes av VD Dan Bränd- konstatera att av de inlämnade projektansökning- ström från Riksbankens Jubileumsfond. Han hade arna hade 43 förberetts med stöd av tidigare bidrag av MR-U fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till (cirka 20 procent av inlämnade projektansökningar), nationalisering av ett antal nordiska institut. och av de beviljade ansökningarna hade till hälften Rapporten innehåller förslag till nationellt över- av projekten (20/40) tidigare beviljats förberedelse- tagande av kontraktsansvaret för ett antal institut, bidrag. Detta antyder att ansökningarnas kvalitet sti- vilka nu finansieras ur den gemensamma nordiska ger tack vare förberedelsebidrag. Under samma tid kan budgeten. Instituten är Nordiska institutet för teo- förberedelsebidragen uppskattas till cirka 4 mnkr eller retisk fysik (Nordita), Nordiska institutet för sjörätt cirka 8 procent av de beviljade anslagen i NOS-H. (NifS), Nordiska institutet för Asienstudier (NIAS), Under samma tid mottog NOS-S 66 projekt- Nordiska vulkanologiska institutet (Nordvulk) och ansökningar och beviljade 34 bidrag uppgående till Nordiska sameinstitutet. Förslaget grundar sig på totalt cirka 46 mnkr. Bevillningsprocenten blir här Nordiska ministerrådets önskan att föra de nordiska 20,5. För NOS-S:s del var det 4 projekt bland de institutionerna närmare de vetenskapliga miljöerna i sökande som tidigare beviljats förberedelsebidrag hemlandet och få direkt engagemang från forskare i (8 procent av ansökningarna). Nio projekt av de alla nordiska länder. beviljade hade tidigare fått förberedelsebidrag (26

76 miljoner norska kr miljoner norska kr A. Danmark B. Finland löpande priser löpande priser 12 000 fasta priser (1990) 8 000 fasta priser (1990)

8 000

4 000 4 000

0 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 miljoner norska kr miljoner norska kr C. Norge D. Sverige löpande priser löpande priser 12 000 fasta priser (1990) fasta priser (1990) 20 000

8 000

10 000 4 000

0 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Figur 1. Statliga anslag till FoU i de nordiske länderna i löpande och fasta priser (1990) under perioden 1991–2003 Observera att skalorna avviker i diagrammen! Källa: Nationella källor/OECD – Main Science and Technology Indicators 2003-1 procent), vilket betyder att hela 9 av 4 bidragsstödda nader. Ofta hör man talas om ”Finlandsfenomenet”, ansökningar ledde till positivt resultat. inte minst i Sverige. I denna rapport skall vi försöka Då man jämför de bägge forskningsråden, ser man utreda bakgrunden till ett eventuellt Finlandsfeno- att det är något större konkurrens inom humaniora, ett men. Av praktiska skäl utelämnas Island i denna stu- område som generellt får mindre extern finansiering die, då det isländska systemet avviker från de övriga än samhällsvetenskapen. Planeringsbidragen är popu- nordiska systemen. lärare inom NOS-H, men planeringsbidragets effekt I denna studie har vi Sverige som utgångspunkt på utfallet är något högre i NOS-S. Man kan sålunda och gör en jämförelse med situationen i Danmark, dra den slutsatsen att förberedelsebidrag kan utgöra en Finland och Norge. god investering med tanke på projektplaneringen. Som underlag för denna utredning utnyttjas rap- porten FoU-budsjettering i de nordiske landene (Tema- Nord, Nordiska ministerrådet 2003) som ger en för- NATIONELL FINANSIERING AV FOU träfflig bild av den rådande situationen. Den nordiska forskningsfinansieringen uppvisar Figur  visar de statliga anslagen till FoU över en dryg många likheter men även några karakteristiska skill- tioårsperiod i löpande och fasta priser (norska kr).

77 Innan vi går in på en jämförelse, är det skäl att Tabell 1. Förändring i FoU-anslagen i fasta priser (1990) nämna att de svenska så kallade löntagarfondsstiftel- under perioden 1993–2003 i miljoner norska kr serna ingår i den svenska statliga FoU-finansieringen Land 1993 2003 Förändring från och med år 998, då den sjunkande trenden bryts. I vissa länder kan smärre förskjutningar ha skett, Danmark 5 600 7 500 34% emedan universitetssjukhusens anslag medtagits. Finland 7 200 10 000 39% Norge 7 000 9 259 32% Om vi inleder med den generella bilden, har Dan- Sverige 15 000 18 000 20% mark haft en god stegring i slutet av nittitalet med en efterföljande stabil situation. Finland har en snabb

ökning 996–97 som förklaras av att vinsten från Tabell 2. Nordiska FoU-anslag beräknade per capita, försäljning av statsägda bolag kanaliserades till FoU, norska kr men därefter har ökningen varit mindre markant och situationen rätt stabil under de senaste åren. Norge Land 1991 2003 karakteriseras av en jämn tillväxt över de senaste sex, Danmark 400 1 810 sju åren. Sverige är det enda land som karakteriseras Finland 430 2 500 av en tydlig minskning från 996–97, dvs. exakt det Norge 600 2 710 motsatta jämfört med situationen i Finland. Därefter Sverige 1 200 2 580 har en återhämtning skett, men först år 2002 upp- nådde Sverige samma realnivå som tio år tidigare. I tabell  jämförs den procentuella ändringen i FoU- Av figur 2 framgår det tydligt att Sverige och Fin- anslagen i fasta priser under perioden 993–2003. land genomgår motsatt utveckling i mitten av nitti- Då den övriga Norden karakteriseras av en till- talet. Om man som tankeexperiment låter Sveriges växt på mellan drygt 30 och knappt 40 procent, har utveckling ske i paritet med de övriga nordiska län- Sverige stannat på 20 procent. Om man här jämför derna för att komma fram till dagens siffra, kan man Sverige och Finland, kan man kanske tala om en uppskatta att det svenska forskningssystemet förlorat Finlandseffekt, men det är skäl att observera att det en anslagsvolym som grovt kan uppskattas till mer än egentligen är fråga om att Sverige stagnerat jämfört  miljarder svenska kr. Då det är fråga om en sexårig med den övriga Norden. År 993 utgjorde Finlands period, uppgår den årliga anslagsförlusten i medeltal statliga FoU-anslag 48 procent av Sveriges, och tio år till knappt 2 miljarder kr, dvs. cirka 0 procent av senare hade andelen stigit till 53 procent. årsbudgeten. Utan den årliga utbetalningen från lön- För att göra bilden mera rättvisande skall vi göra tagarfondstiftelserna, kring 2 miljarder kr per år, en presentation, där anslagen är beräknade per capi- skulle det statliga underskottet bli ännu mera mar- ta. Om vi startar med löpande pris, ser vi uppgifterna kant. Det kan påpekas att den svenska forsknings- i tabell 2. gemenskapen år 2003 i ett gemensamt äskande till Att de nordiska länderna ligger nära varandra i regeringen anhöll om en nivåkorrigering på 7,5 dagsläget är uppenbart. Genom att utrita utveck- miljarder kr. lingen av anslagen i fasta priser över tid får vi den Generellt kan vi se att Sverige, Norge och Finland intressanta bilden på nästa sida (figur 2). ligger mycket nära varandra, då anslaget räknas per

78 2 500

Norge 2 000 Sverige Finland

Island 1 500 Danmark

1 000 miljoner NOK miljoner

500

0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 2. Statliga anslag till FoU per capita i de nordiske länderna i perioden 1991–2003. Beloppen i NOK, faste priser (1990) Källa: Nationella källor. Omräknat til norska kr med hjälp av OECDs köpekraftspariteter (PPP) – Main Science and Technology Indicators 2003-1. Invånarantalen för 2003, samt Island år 2002, är estimerade av NIFU. Forskningsstiftelserna är inkluderade i Sverige.

capita. Sverige har dock förlorat den ledande posi- Efter att ha legat väl till i per capita-jämförelsen tion som existerade ännu 996. är det närmast Norge som ligger efter i BNP-jäm- Att Sverige ligger i topp följt av Finland, då man förelsen. Danmark håller ungefär sin tidigare posi- anger den totala FoU-verksamhetens andel av BNP, tion. Den låga andelen militära satsningar i Finland är allmänt känt. I denna studie är det mera intres- är även uppenbar. sant att ange de statliga FoU-anslagens andel av BNP Vi har hittills kunnat konstatera att flera länder (tabell 3). i per capita-hänseende ligger nära varandra. För att gå vidare i sökandet efter skillnader skall vi se hur de statliga FoU-anslagen fördelas enligt mottagare. Som Tabell 3. De statliga FoU-anslagens andel av BNP upp- delad i civila ändamål och försvarsändamål (%) mottagare definieras i detta sammanhang: ● universitet och högskolor Land Civila ändamål Försvarsändamål Totalt ● andra statliga forskningsinrättningar ● forskningsråd och andra statliga forskningsfinan- Danmark 0,67 0,005 0,675 Finland 0,98 0,02 1 siärer Norge 0,69 0,05 0,74 ● övriga mottagare inkluderande utländska motta- Sverige 0,80 0,18 0,98 gare (CERN, ESA etc.).

79 60 universitet och högskolor övriga institutioner forskningsråd etc. 50 utlandet + övriga

40

30 %

20

10

0 Danmark Finland Norge Sverige

Figur 3. Statliga FoU-satsningar i Norden fördelade på primärmottagare år 2003

Figur 3 ger en sammanställning av den procentuella SLUTSATSER fördelningen av de statliga FoU-anslagen enligt mot- Finns det då någon uttalad Finlandseffekt? Knappast. tagare. Vad gäller FoU-satsning per capita ligger de tre främsta Då vi jämför situationen i Sverige och Finland i länderna på samma nivå, men nedskärningarna i figur 3, kan vi notera betydande skillnader. I Finland Sverige i mitten av nittitalet har lett till att Sverige går endast drygt 30 procent av FoU-anslagen i form förlorat en klar ledning. I avseende på de statliga FoU- av basanslag till universitet och högskolor, medan anslagen till civilsektorn ligger Finland främst med en motsvarande siffra i Sverige är 50 procent. I Finland andel på  procent. Sverige satsar här 0,8 procent. I av- ges 40 procent av FoU-anslaget till forskningsråd seende på konkurrensutsättning av FoU-anslagen skil- och liknande, medan andelen i Sverige ligger vid jer sig Finland tydligt från de övriga, men i stället fram- drygt 5 procent. Med andra ord, FoU-anslagen i står Sverige som ledande nation vad gäller andelen Finland är i hög grad konkurrensutsatta vilket för- FoU-anslag till universitet, forskningsråd och institut. stärks av den omständigheten att även basanslagen Sammanfattningsvis kan man säga att alla nordiska till universiteten till betydande del tilldelas på basen länder kan lära av varandra. Inget land kan utpekas av det antal examina som avlagts. Här finns tydligen som enastående i jämförelse med de övriga. en viss Finlandseffekt, uppenbarligen eftersträvans- värd då så många svenska forskningsledare, inklusive PS utbildningsministern, varmt talar för utökad kon- Våren 2004 beslöt NMR inrätta ett gemensamt nor- kurrensutsättning av universitetens basanslag. diskt forskningsråd benämnt Nordforsk.

80 Bilaga 2 Den högre utbildningen och forskningen i Danmark

THORA MARGARETA BERTILSSON

DEPARTEMENTSSTRUKTUR OCH LAGSTIFTNING ningsrådsorganisationen gäller från och med den  Universiteten och forskningen i Danmark är under- januari 2004. Den viktigaste ändringen för univer- ordnade Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Ud- sitetens vidkommande är att de skall ledas av en sty- vikling (Videnskabsministeriet). Därtill finns ett Under- relse med ett markant inslag av externa ledamöter. visningsministerium som ombesörjer all annan ut- Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande. bildning. Universitetens ställning under Viden- Styrelsen skall också tillsätta en rektor efter en öppen skabsministeriet gäller först från år 2002 sedan rege- ansökningsrunda. Den interna universitetsdemokra- ringsbytet. Under tidigare år fanns en spänning tin – att studenter, lärare och övriga anställda utser en mellan Undervisningsministeriet och Videnskabs- rektor – har nu upphört att gälla i Danmark. ministeriet som inte minst kom att ha olyckliga kon- Naturligtvis har avskaffandet av den gamla univer- sekvenser för universiteten. Videnskabsministeriet sitetsdemokratin väckt bestörtning, inte minst vid tillkom för cirka 0 år sedan och var då i förhållande universiteten, men den politiska makten, i detta fall till Undervisningsministeriet av ringa omfattning. också med stöd från socialdemokratin och den cen- IT-utvecklingen kom att förläggas till Videnskabsmi- trala dagspressen (Politiken, Berlingske Tidende och nisteriet i syfte att öka dess slagkraft. Men detta mi- Jyllandsposten), har haft ett massivt övertag. Universi- nisterium var länge ett litet ministerium utan större teten, och speciellt Köpenhamns universitet, har an- prestige. Forskningsministrar kom och gick, och det setts vara otidsenliga. Ett övergripande syfte har varit var inte nödvändigtvis några politiska tungviktare att stärka sambandet mellan universiteten och närings- som besatte dessa poster. livet både vad gäller forskning och undervisning. Efter en längre tid med en S/R-regering (social- Forskningen skall bättre än tidigare gynna närings- demokrati, radikale venstre) övergick den politiska livets konkurrenskraft, och undervisningen skall vara makten i Danmark till en V/K-regering (venstre, bättre anpassad till det moderna Danmarks behov. konservativ folkeparti). V/K-regeringen har stöd Arbetslösheten bland humanister ligger i dag på näs- av Dansk Folkeparti. På många områden, och inte tan 50 procent efter en kandidatexamen (se nedan). minst inom forsknings- och universitetsorganisatio- Också nyutexaminerade naturvetare och ingenjörer nerna, skulle det politiska maktskiftet markeras. En har drabbats av en allmän konjunkturnedgång. Där- helt ny regelsamling för både universiteten och forsk- till kommer att den nya V/K-regeringen med ett slag

8 skar ner på ett stort antal tidigare offentligt finansie- ungefär konstant sedan 999. Den offentliga FoU- rade sektorsforskningsorgan. Speciellt miljöforsk- tilldelningen har ökat med cirka  miljard sedan bör- ning skulle drabbas av dessa nedskärningar. jan av 90-talet – men Danmark når ännu inte upp till Videnskabsministeriet har nu det politiska ansva- Lissabon-deklararationen från 200. Åtminstone  ret för forskning, telekommunikation och informa- procent av BNP (offentliga utgifter) skall avsättas till tionsteknologi. En lång rad institutioner, råd och or- FoU (3 procent totalt) i denna gemensamma euro- gan administreras under ministeriet: Universiteten, peiska satsning, men Danmark ligger fortfarande be- Forskningsstyrelsen, Forskningscenter Risø (energi- tydligt under denna siffra (cirka 0, 6 procent). forskning), IT- och Telestyrelsen, Rektorkollegiets Det är en stridskälla för universitet och Viden- sekretariat, Center för Sensorteknologi och för till- skabsministeriet att Danmark ännu inte klarar av att lämpad IT, Rådet för Teknologisk Service, Rådet för avsätta mera offentliga medel till FoU. Finland fram- Innovation m.m. hålles också här som ett föredöme. Också en helt ny OECD-evaluering av det danska utbildnings- och forskningssystemet rekommenderar större satsning FORSKNINGSBUDGET på FoU. Finansieringen skall företrädesvis komma När det gäller FoU-utgifter i förhållande till BNP till stånd som ett resultat av ökad strategisk (industri-) ligger Danmark efter både Sverige och Finland. En- forskning. Ökad offentlig finansiering i Danmark, ligt uppgifter (Forskningsstatistik 2001, s. 0, figur .3) som i många andra länder, stöter på patrull, inte avsätter Danmark 2,3 procent av BNP till FoU. minst från politiskt håll. (Dansk Folkeparti önskar Sverige avsatte mer än 4 procent samma år, medan inte att urholka välfärdssystemets många förmåner Finland låg över 3 procent. Men Danmark (och natur- till fördel för en långtidssatsning på FoU.) ligtvis Finland och Sverige) låg över genomsnittet i V/K-regeringen har nu funnit en möjlig utväg. En EU som samma år uppgavs ligga på , 7–,8 procent. framtidsfond (Højteknologifond) skall upprättas De totala FoU-satsningarna i Danmark (år 200) med 6 miljarder danska kronor över totalt åtta år, fördelades enligt följande: Den offentliga sektorn och avkastningen från dessa miljarder tänkes använ- stod för cirka 3 procent (9,9 miljarder danska kr) das till forskning. Pengarna skall i övrigt hämtas från medan industri och övrig privat finansiering stod för utförsäljning av statliga verk, till exempel Kastrups ca 69 procent (2, 9 miljarder danska kr). Industri- flygplats och Post Danmark. I konkreta tal innebär forskning i Danmark hänföres till största delen till detta att från och med 2005 förväntas en avsättning den farmaceutiska industrin (Lundbeck och Novo till FoU på cirka 80–00 millioner kr. Det är först Nordisk) samt till jordbruk och svinavel. 203 som mer ansenliga belopp kan utbetalas till Anslag till FoU i den offentliga sektorn fördelar sig forskning: 640–800 millioner under förutsättning på följande vis (200 års priser): Naturvetenskap får att avkastningen ligger på cirka 4–5 procent. 27 procent, medicinsk forskning 23 procent, tekniska Kritiska röster menar att om regeringen skall nå vetenskaper 3 procent, jordbruk- och veterinär- upp till löftet i Lissabon-deklarationen, skall det forskning tillsammans 2 procent. Samhällsveten- redan nu avsättas mellan 800– 000 miljoner danska skap och humaniora får 3 procent respektive 2 pro- kr per år! Det föreligger som synes en eklatant diffe- cent. Samhällsvetenskap och humaniora har legat rens mellan givna och infriade löften. Även om rege-

82 ringen lyckas i sin målsättning att etablera en utbyggd 200/2002, Bertilsson/Hjorth-Andersen 2003) visar framtidsfond, påpekar kritiska röster att Danmark att Danmark toppar ligan över mest citerade artiklar inte kommer över ca 0,75 procent av BNP i statliga fördelat på folkmängden. Svenska forskare publice- FoU-anslag om tio år. rar fler artiklar internationellt men citeras inte lika Men regeringen hade också klart uttalade inten- ofta. De mest citerade artiklarna relateras till medicin tioner med sitt förslag om framtidsfonden. Avkast- och bioteknisk forskning. Tyvärr når inte humanister ningen skall främst gå till högteknologisk forskning och samhällsvetare i Danmark upp till denna spets- (bio-, nano-, informations- och kommunikations- forskning – ännu! teknologi). Dessa intentioner har väckt bestörtning i det bredare forskningssamhället: det verkar som om Internt och externt regeringen vill styra forskningen uppifrån utan att offentligt finansierade FoU utgifter (2001) egentligen höra det ”strategiska forskningsråd” som Den offentligt finansierade forskningen (2003) upp- den nyligen själv upprättat (om rådssystemet, se går till något över 9 miljarder danska kr. En mycket nedan). Kriterierna för att utvälja just dessa forsk- stor andel av de offentliga FoU-anslagen går till in- ningsfält har inte klargjorts, och kritiker befarar att ternt finansierad forskning (basutgifter), något som öronmärkningen mera är ett resultat av industri- också OECD-evalueringen nyligen påpekade. In- lobbyism än av hänsyn till forskningens egna behov. terna anslag täcker universitetens baskostnader till Andra kritiker menar att det är precis samma forsk- tjänster och grundforskning, medan externa anslag ningsfält som alla andra länder nu också satsar på; kommer efter ansökning från forskningsråd, organi- Danmark borde i stället se till att prioritera sådan sationer och fonder, kommuner och stat, EU m. m. forskning som kan göra en skillnad på lång sikt. Spe- Totalt uppgår interna anslag till 58 procent, men det ciellt framhäves att en balans skall föreligga mellan interna stödet varierar stort mellan olika fakulteter grundforskning (bastilldelningar till universitet och och forskningsgrenar. Samhällsvetenskap och hu- forskningsråd) och mer strategisk forskning. Upprät- maniora får cirka tre fjärdedelar av sina anslag från tandet av en framtidsfond som inte tar hänsyn till en den interna utdelningen (74 respektive 76 procent), sådan balans kan få ”dysfunktioner”: alltför mycket medan medicin får mindre än hälften (cirka 47 pro- pengar skjuts till på en gång till vissa specialiserade cent ) av sina anslag härifrån; dvs. resten av kostna- fält (som kanske inte kan bära bördan) eller också derna måste täckas genom ansökningar i konkurrens uppstår faran att vissa grundforskningsområden ur- från fonder, forskningsråd, EU m.m. holkas på sikt, något som i det långa loppet kostar i Figur  på nästa sida visar hur de offentliga FoU- form av brist på kompetens. anslagen fördelades 200. Som framgår ligger fördel- (Diskussion i Forskerforum, Februari 2004, s. 4–5, ningstalen relativt stabilt över tid. samt Universitetsavisen , 2004). Liksom i Sverige finns också i Danmark en dis- kussion om behovet att konkurrensutsätta skyddade Dansk forskning – leder citationsligan! forskningsfält: en större andel av forskningsfinansie- Trots att danska forskare inte har samma ramvillkor ringen skall komma från den externa finansieringen; som sina kolleger i Sverige och Finland skall dock forskningsmedel skall tilldelas efter ansökan. Men framhållas att citationsstatistiken (EU statistik som i Sverige är denna diskussion intensiv – det

83 10 000

27% 29% 29% 8 000 25% 31% Naturvetenskap 26% 13% 12% 12% Tekniska vetenskaper 6 000 26% 14% 14% Medicin 16% 16% 23% 23% 23% Jordbruks- och veterinärvetenskap 4 000 27% 23% Samhällsvetenskap 27% Humaniora miljoner danska kr danska miljoner 26% 11% 11% 12% 12% 11% 2 000 12% 11% 12% 13% 13% 10% 10% 9% 9% 11% 11% 12% 11% 13% 12% 12% 0 1991 1993 1995 1997 1999 2000 2001

Figur 1. Utgifter 1991–2001 för forskning och utveckling i den offentliga sektorn fördelat på huvudområden (2001 års priser)

Källa: Forskning og udviklingsarbejde i den offentlige sektor. Forskningsstatistik 2001 (s. 102, tabell 40) gäller i grunden universitetsorganisationernas lång- Forskningsråd) beviljade cirka 00 ansökningar siktiga överlevnad. Universitetens företrädare fruktar (totalt belopp cirka 60 miljoner danska kr) men det att marknadsanpassning och politiska relevanskrite- totala antalet ansökningar uppgick till cirka 300 rier på sikt kommer att urholka den långsiktiga kom- (totalt ansökt belopp cirka 480 miljoner). Det huma- petensuppbyggnaden vid universiteten. nistiska forskningsrådet beviljade cirka 300 ansök- Forskningsrådens andel av de totala offentliga FoU- ningar (belopp cirka 75 miljoner), men antalet an- anslagen ligger på cirka ,6 procent (något över  mil- sökningar samma år uppgick till nästan 800 (totalt jard danska kr.). Forskningsråden använde cirka 8 pro- ansökt belopp cirka 800 miljoner). Denna diskrepans cent av sin totala budget till ”almindelig fondsfunk- mellan antalet beviljade och det totala antalet ansök- tion” (forskningsrådens ordinarie medelstilldelning), ningar säger också något om forskningstrycket inom och resterande 9 procent var bundet till mer riktad samhällsvetenskap och humaniora. De statliga forsk- programforskning. Den riktade programforskningen ningsråden utgör för humaniora och samhällsveten- nådde sin höjdpunkt år 2000 (cirka 56 procent), men skap de helt centrala externa forskningsorganen (om denna andel har därefter sjunkit markant: Den fria Grundforskningsfonden, se nedan). forskningen har fått starkt ökade medel. Men denna Universitetens overheadkostnader i Danmark har förskjutning mot allt större del av fri forskning skall genom flera år legat konstant på 20 procent av total- också ses i ljuset av att det finns en markant ökning i summan på forskningsanslag. Denna procentsats antalet forskningsansökningar – vilket tyder på mins- gäller samtliga offentliga danska tilldelningar. Forsk- kade basmedel och arbetslöshet bland akademiker. ningsanslag från EU och andra internationella organ Av 2002 års forskningsstatistik kan vi utläsa föl- (till exempel medel från NOS-S eller NOS-H) be- jande vad gäller de samhällsvetenskapliga och huma- lastas med blott 3 procent i overheadkostnader. nistiska fälten: SSF (Statens Samfundsvidenskabelige För både humaniora och samhällsvetenskap gäller

84 att kvinnor har något svårare att komma igenom med UNIVERSITET OCH HÖGRE UTBILDNING sina ansökningar. I Danmark finns totalt tolv universitet. Köpenhamns (Statistiska uppgifter genomgående från 2003 Sta- och Aarhus Universitet är traditionella disciplin- tistik, Tal om Forskning, Forskningsstyrelsen, august orienterade universitet, medan Aalborgs Universitet, 2003 [web]). Roskilde Universitetscenter samt Syddansk Univer- sitet (paraply för Odense, Esbjerg m.fl.) är mer tema- FoU-personal (offentlig sektor) tiskt inriktade med övergripande projektforskning I Danmark fördelar sig den så kallade VIP-persona- som stark profil. De nämnda universiteten är helt be- len (sådan personal som har en akademisk grad och roende i sin medelstilldelning av ”finansloven”, dvs. som har heltidsanställning som forskare/lärare) en- av statens årliga budget. Övriga universitet som IT- ligt följande: cirka 2 500 forskare arbetade inom universitetet i Köpenhamn, Den Kgl. Veterinær- og naturvetenskap, cirka 2 300 inom medicin, cirka Landbohøjskole, Danmarks Tekniska Universitet,  500 inom humaniora och cirka  300 i samhällsve- Danmarks Pedagogiska Universitet samt det Farma- tenskap. Humaniora har av tradition en stark ställ- ceutiska Universitetet är stiftelsefinansierade (”selv- ning vid de gamla universiteten i Danmark (Köpen- eje”): de förfogar själva över sina byggnader och sin hamn och Århus). Fördelningen mellan denna per- forskningstilldelning. De två handelshögskolorna i sonal har inte drastiskt förändrats sedan 99. Natur- Köpenhamn och i Århus är också stiftelsefinansiera- ligtvis har det totala antalet personer vuxit, men de och får en stor del av sina inkomster från det pri- proportionerna synes bestå i stort över tid. Den vata näringslivet och från fonder. Det är för övrigt i kvinnliga andelen av forskare har naturligtvis ökat: denna riktning som den nuvarande regeringen öns- inom medicin fanns cirka 44 procent kvinnor an- kar att samtliga universitet utvecklas! ställda som forskare år 200. Naturvetenskap hade 25 Köpenhamns Universitet är det suveränt största procent kvinnor, humaniora 39 procent och sam- med cirka 35 000 studenter. hällsvetenskap 34 procent. Danmark har fört en mer restriktiv universitets- Humanister och samhällsvetare står i mycket stor politik än vad fallet är i Sverige och i Finland. Enbart omfattning att finna vid de danska universiteten (78 den ”videregående uddannelsen” försiggår vid univer- respektive 72 procent). Resten är anställda vid sektors- siteten, de ”mellemlånge uddannelserne” (lärarutbild- forskningsinstitut, museer, bibliotek och dylikt. ning, sjuksköterskeutbildning, biblioteksutbildning Också naturvetenskapligt och teknologiskt engage- etc.) har ännu inte uppnått universitetsstatus. Men i rade forskare är anställda vid universitet, medan den nya universitetsreformen förespråkas att univer- medicinsk och jordbruksteknisk personal till stor del sitetens hittills slutna kandidatförlopp i framtiden finner sin utkomst utanför universiteten (sjukhus skall rymma större flexibilitet och att de ”mellem- och sektorsforskning). långe uddannelsere” skall få tillträde till universi- teten. Universitetsutbildningen i Danmark skiljer sig från den i Sverige. Ett treårigt bachelorförlopp (normerad tid) följs av en tvåårig kandidatutbildning (overbygg- nad). Det innebär att en universitetsutbildad kandi-

85 Tabell 1. Antal ph.d.-grader 1987–2002 fördelade på huvudområden

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Humaniora 21 27 30 41 53 69 60 53 56 90 94 105 123 101 98 119 Samhällsvetenskap 18 28 24 39 36 55 53 55 71 70 68 88 98 98 108 110 Naturvetenskap 44 65 83 93 127 135 155 160 202 184 222 205 211 207 203 199 Medicin 12 24 16 24 31 55 104 123 119 178 199 222 226 250 263 246 Jordbruks- och veterinärvetenskap 23 19 25 27 45 39 50 55 62 45 82 54 70 69 95 80 Tekniska vetenskaper 49 74 77 77 126 159 170 195 189 153 206 173 183 186 188 197 Totalt 167 237 255 301 418 512 592 641 699 720 871 847 911 911 955 951

Källa: Videnskabsministeriets ph.d.-register

dat har tillbringat totalt fem år vid universitetet. I det fortfarande den gamla doktorsgraden, disputatsen, stora flertalet fall tar emellertid utbildningen längre som ger graden Dr. Phil. – men den är i avtagande.) tid. Den långa utbildningen utsätts för kritik från En ph.d.-examen bör normalt uppnås tre år efter näringslivets håll. Också i OECD-evalueringen ut- kandidatexamen. Varje doktorand får ett utbild- sätts detta långa förlopp för kritik. Danska kandida- ningsstöd som är pensionsgrundande och generösare ter är som regel äldre än i andra länder. En kortare än i Sverige (över 20 000 danska kr). I ph.d.-utbild- utbildning (bachelor) kopplad till praktik skulle re- ningen ingår också en utlandstermin med därtill av- sultera i bättre marknadsanpassning. Flera akade- sedda extra kostnader. En treårig ph.d.-utbildning miskt utbildade skulle också komma ut i näringsliv beräknas kosta omkring ,2–,3 miljoner danska kr. och samhälle. Men universiteten har försvarat den I detta belopp ingår också 20 procent ”overhead” till traditionellt långa utbildningen; det visar sig också universitetsinstitutet. att bachelorer har svårighet att få jobb – om det finns Antalet doktorander i Danmark har till synes inte mer kvalificerade kandidater. Och i dag finns som ökat i den omfattning under senare år som faktiskt sagt gott om arbetslösa akademiker i Danmark. vore önskvärt. Också här ligger de danska siffrorna Danska studenter har också ett generöst utbild- alarmerande lågt i jämförelse med till exempel Fin- ningsstöd, det så kallade SU (statens uddannelses- land: 999/2000 hade Finland en ökning i antalet stød). Det uppgår till cirka 4 500 danska kr per doktorsexamina på cirka 0 procent, medan Dan- månad. Därutöver har studenter möjlighet att få bil- mark låg på det blygsamma talet 0,3 procent. I den liga lån. Det är också vanligt att studenter finansierar nämnda OECD-rapporten (december 2003) fram- sina extrakostnader med ”studie-relevant” arbete vid hålls också att om Danmark skall kunna konkurrera eller utanför universitetet. Det förefaller mig som om med omvärlden i framtiden, skall det avsättas betyd- danska universitetsstudenter har det bättre ställt än liga anslag till inrättandet av doktorandtjänster. deras svenska gelikar Det finns två typer av ph.d.-stipendier: interna Doktorsgraden går i Danmark under beteckning- och externa. Interna stipendier är sådana som uni- en ph.d. (med små bokstäver!). (I Danmark finns versitetet (fakulteten) själv förfogar över och som är

86 en del av tilldelade basmedel. Eftersom basmedel inte tjänster i framtiden skall vara av kontraktstyp (fem nämnvärt har ökat över tid, har inte heller universi- år) snarare än permanenta lektors- och professors- teten inrättat fler ph.d.-stipendier (konkurrerar med tjänster. Tanken bakom sådana drastiska förslag är att fasta lärartjänster). Externa stipendier är sådana som samhället förfogar över ett mera rörligt intellektuellt betalas av sektorsforskningen eller också av det pri- kapital som skall ut på den öppna marknaden. vata näringslivet. Av 20 doktorander vid Sociologisk Universitetsledningen skall med de reformer, som nu Institut, KU, förfogar institutet själv över blott sex träder i kraft, utvecklas i riktning mot företags- och kon- interna stipendier – samtliga övriga doktorander är cernledning. Rektor skall tillsättas på sex år av en styrelse externt finansierade. Problemet med de senare är att med flera externa medlemmar. Styrelsen och rektor skall stipendierna ofta formuleras snävt och målinriktat, tillsammans ansvara för att universitetet lever upp till medan interna stipendier är brett disciplinanknutna. sina programintentioner. Idén med ledningsreformen Det finns betydligt fler ansökare till de interna än till är att universitetet skall ha en klar och tydlig ansvars- de externa stipendierna, vilket kan leda till en oba- struktur. Rektor skall i sin tur tillsätta både dekaner lans i doktorandgruppen. Men det är den nuvarande och institutionsledare, och detta skall ske efter utlys- regeringens intentioner, och dessa kommer klart till ning och öppen tillsättning. Rektorsposten antar mer uttryck i det nya regelverket, att universiteten skall ha och mer karaktär av en företagsdirektör som under sig bättre marknads- och omvärldsanpassning; externa delegerar ansvar till professionella institutionsledare ph.d.-stipendier blir då ett viktigt instrument. (management). Reformen förespråkar också stora uni- versitetsinstitutioner. Vid Köpenhamns Universitet Universitetsorganisationen – nya ledningsformer har dessa nya vindar lett till att den Humanistiska Danska universitetslärare med lektorstjänst har sam- Fakulteten med tidigare mer än 20 institutioner (In- ma forskningsgaranti som professorer (cirka 40 pro- stitut på danska) nu samlats under ett och samma tak. cent) och är i förhållande till sina svenska kolleger Det samma har skett vid den Juridiska Fakulteten. privilegierade. Men de danska universiteten har inte Reformen premierar också de universitet och in- i samma omfattning som i Norge och Sverige möjlig- stitutioner som kan ”marknadsanpassas”, dvs. som gjort automatisk uppryckning till professurer. An- visar god förmåga att få externa medel från antingen delen professorstjänster i förhållande till det totala forskningsråd eller näringslivet. Det ligger i dessa antalet universitetstjänster är därför mindre här än i de intentioner att universitetens basmedel i större ut- övriga länderna. Också andelen kvinnliga professorer sträckning skall komma in efter ansökning och inte är lägre i Danmark, något som naturligtvis hänger som nu tilldelas som en garanterad summa i statens samman med det låga antalet professorstjänster. I budget (finansloven). detta avseende liknar de danska universiteten de tys- De danska universiteten har en intresseorganisa- ka, möjligen också de holländska. Men under senare tion som går under beteckningen Rektorskollegiet. år utlyses fler och fler tjänster som ”forskningsprofes- Samtliga universitetsrektorer ingår i detta organ. sorat” eller ”med særlige opgaver”. Dessa tjänster be- Ordförande år 2004 är Linda Nielsen, rektor för sätts normalt för fem år och kan finansieras med an- Köpenhamns Universitet. Rektorskollegiet har som tingen externa eller interna medel. Det finns till och sin främsta uppgift att främja samarbete mellan uni- med röster i Danmark som menar att alla universitets- versiteten, att verka som remissinstans i frågor som

87 rör universiteten och den högre utbildningen samt nedan) och skall också se till att samtliga forsknings- att på eget initiativ ta upp relevanta frågor. Ett fast fält ringas in. sekretariat ligger i Videnskabsministeriet. Under Under Det Frie Forskningsråd sorterar de sex stat- Rektorskollegiet sorterar en rad fasta kommittéer liga forskningsråden (Sundhedsvidenskab, Natur- och arbetsgrupper. videnskab, Jordbrugs- og Veterninærvidenskab, Hu- maniora, Teknisk videnskab samt det Samfunds- videnskabelige Forskningsråd). I vart och ett av dessa DET NYA FORSKNINGSRÅDSSYSTEMET forskningsråd sitter 5 medlemmar som samtliga ut- Samtidigt med universitetsreformen gäller från och ses av forskningsministern. Tidigare har de statliga med den  januari 2004 en helt ny forskningsråds- forskningsråden opererat som självrekryterande i struktur. Forskningsstyrelsen utgör det samlande or- syfte att täcka sina respektive verksamhetsområden. ganet i Videnskabsministeriet som handhar forsk- Ministerns utnämning var mer en formalitet. Även i ningen i Danmark. dag är det fritt att nominera kandidater, men den nu- Forskningspolitisk Råd är det organ som skall ge råd varande ministern har gjort sig känd för egna iniativ, till det danska Folketinget i frågor som rör forskning. dvs. han har utsett forskare till dessa råd i strid med Rådet består utöver ordförande av åtta medlemmar de rekommendationer som kommit från råden. Mi- som samtliga skall vara erkända forskare eller ha in- nistern har försvarat sin politik med att säga att han sikt i forskning. Ministern utser såväl ordförande tillvaratar hela Danmarks intresse, också närings- som medlemmar i kraft av deras personliga egenska- livets. per. Medlemmarna skall representera universiteten, Ytterligare ett organ betecknat Det Strategiske sektorsforskningen samt företagsforskning. Forskningsråd har inrättats. Också här finns nio Under Forskningsstyrelsen sorterar Koordinations- medlemmar hämtade från universiteten och i mar- udvalget (en ordförande och sex medlemmar) som kant omfattning också från industriforskning. Detta skall arbeta för att skapa bästa möjliga samordning forskningsråd skall speciellt tillvarata innovations- mellan samtliga forskningsanslag på såväl institutio- forskning. Under detta forskningsråd sorterar en rad nell nivå (universiteten) som på rådsnivå (forsknings- programkommittéer inom forskning, teknologi och råden). I detta viktiga utskott sitter som självskrivna innovation medlemmar samtliga ordförande i de nya råd som är På papperet finns dessutom Rådet for Teknologi og upprättade: Innovation som speciellt skall tillvarata den teknolo- Det Frie Forskningsråd har nio medlemmar som giska forskningen. utses av forskningsministern (en ordförande och åtta Som framgår av beskrivningen av den nya råds- renommerade forskare). De representerar som i så strukturen ligger fokus i hög grad på den teknolo- många andra råd både universiteten, sektorsforsk- giska innovationsforskningen och på försöken att ningen och inte minst näringslivet. Det Frie Forsk- binda universitetsforskningen närmare samman med ningsråd har till uppgift att stödja sådan forskning industri- och utvecklingsforskning. Det föreligger som tillkommer på initiativ av forskarna själva – ännu inte några uppgifter om hur stora anslag de nya bottom up-forskning. Det Frie Forskningsråd för- forskningsråden kommer att tilldelas. delar budgetmedel till de sex forskningsråden (se Grundforskningsfonden inrättades 992 av den då-

88 varande konservativt ledda samlingsregeringen med doktorandutbildningen och det internationella in- klart mandat att främja spetsforskning i Danmark. slaget. Fyra av dessa ursprungliga centra anses också Denna fond lever vidare i den nya rådsstrukturen och ha uppnått internationell utmärkelse som ledande framhålls ofta i den offentliga debatten som en inom sina respektive verksamhetsfält. Evaluerings- mönstergill institution. Grundforskningsfonden fi- panelen påpekar i sin rapport (finns att hämta på nansieras av den danska staten och leds av en styrelse www.gf.dk) att det nu är kutym i många europeiska (nio medlemmar) med inslag av utländska/nordiska länder att prioritera spetsforskning (centers of excel- forskare. Forskningsministern utser styrelsens ord- lence). Varje nation utarbetar sina speciella metoder förande samt direktören; de resterande ledamöterna därvidlag (Publications of the Academy of Finland utses också av ministern i kraft av deras personliga 2/0). Det påpekas att det ligger ett centralt värde i att egenskaper efter ”indstilling” från universiteten, rek- i varje land gör selektionsprocessen så transparent torskollegiet, Forskningsstyrelsen, Videnskabernes som möjligt i syfte att minimera de spänningar som Selskap och Akademien for Tekniske Videnskaber. annars ofta uppstår mellan elitforskning och ”forsk- Driften tillvaratas av en direktion. Fonden täcker ning på golvet”. Att välja ut nationella forsknings- samtliga vetenskapliga fält och har till uppgift att in- centra ligger också i den långsiktiga EU-strategien att rätta Centers of Excellence. Fonden har sedan 993/94 stärka den europeiska forskningsbasen genom att upprättat totalt 44 sådana centra. Cirka 2 miljarder koncentrera insatsen. danska kronor har utdelats under en tioårsperiod. I granskningen av de 6 centra som fick stöd av Urvalet av dessa centra sker i ett tvåstegsförfarande: Grundforskningsfonden i första skedet (993/94) Styrelsens egen vetenskapliga kommitté väljer ut ett stod, som redan nämnts, den internationella dimen- antal av de insända förslagen, vilka senare kan sionen samt doktorandutbildningen högt på agen- kompletteras. Samtliga ansökningar utsändes i sista dan. Det påpekas också att Grundforskningsfonden omgången till en internationell panel som väljer fina- i sin senaste utdelningsrunda (år 2000) utdelade cirka lister. Framgångsrika förslag får stöd i fem år (mellan 250 miljoner danska kr. Denna summa skall jämföras 20 och 40 miljoner danska kr.). Centren kan få fort- med utdelningen hos de sex statliga forskningsråden satt stöd i ytterligare en femårsperiod. Men det är samma år: 572 miljoner. Därutöver kom cirka 325 klart uttalat att centra inte kan få permanent stöd miljoner i mer strategiska forskningssatsningar. från Grundforskningsfonden. Grundforskningsfonden täckte alltså ett ansenligt I en internationell utvärdering av fondens verk- belopp. Utvärderingen har därför lagt vikt vid i samhet som publicerades i juni 2003 granskades 6 av vilken omfattning dessa första elitcentra kan sägas ha de centra som tillkommit vid den första utdelningen infriat övergripande samhällsintressen. (993/94). De viktigaste resultaten av denna utvärde- Dessa 6 centra ombads att utföra en omfattande ring refereras här, eftersom de är relevanta i ett sam- självevaluering. Bara några få centra hade utfört manhang som rör Riksbanksfonden. bibliometriska analyser av den egna forskningsinsat- Utvärderingen (under ledning av Enric Banda, In- sen, något som uppmuntras i utvärderingsrapporten. ternational Review Panel) fann att tolv av dessa ur- Eftersom Danmark rankas relativt högt i internatio- sprungliga 6 centra hade fullföljt fondens målsätt- nella citationsanalyser (antal publicerade artiklar i ning: att öka den vetenskapliga kvaliteten, stärka relation till folkmängd), menar utvärderingskom-

89 mittén att det hade varit intressant att få kunskap om medlemmar så att dessa bättre täcker det stora forsk- i vilken utsträckning finansierade centra hade bidra- ningsfältet. git till danska framsteg. Det påpekas också – med några få utmärkta undan- Forskningsstiftelser/fonder tag – att många centra inte har varit speciellt fram- utanför det statliga systemet gångsrika i att engagera unga doktorander. Denna Det finns ett antal forskningsstiftelser/fonder utan- brist upplevs som graverande, eftersom en viktig för det statliga systemet, men flertalet av dessa har målsättning med att upprätta centers of excellence lig- små och riktade anslag, till exempel Oticon-fonden ger i att träna framtidens forskare. Flertalet av grans- som stödjer hörselforskning, Kräftans Bekæmpelse kade centra har heller inte uppfyllt löftet att dra till som ger stöd till cancer- och patientforskning och sig utländska forskare i någon större omfattning, handikappfonder. Ett markant inslag i samhälls- något som också markeras som en brist. Det påpekas debatten är att flera organ, till exempel de viktigaste vidare att kontakten med det omgivande samhället dagstidningarna, inrättar så kallade ”prisopgaver”. förefaller vara en bristvara i många fall; centra förblir Dessa ”opgaver” skall ses som viktiga instrument att isolerade och insulära institutioner. Inte heller köns- stimulera den samhällsrelevanta forskningen (ålder- fördelningen förefaller att uppmärksammas i grans- domsforskning, kriminologi, mediaforskning, EU- kade centra, något som också påpekas i utvärde- integrationen). De vinnande förslagen belönas med ringen. Elitforskning kräver stor samhällsacceptans, 25 000–00 000 danska kr. något som inte kommer automatiskt nedifrån utan Den viktigaste icke-statliga stiftelsen torde vara som forskarsamhället måste säkra i en ständig dialog. Carlsbergsfonden. Men Carlsbergsfonden stöder Också fondstyrelsens egen kompetens och arbetssätt inte i första hand den långsiktiga eller strategiska var föremål för granskning. Rekommendationer går forskningen i Danmark utan har snarare mandat att ut på att styrelsen (för närvarande nio medlemmar) stöda kulturhistoriska insatser och stärka den danska borde utöka den egna kompetensen och öka antalet litteraturen och språket.

90 Bilaga 3 Den högre utbildningen och forskningspolitiken i Finland

ESKO-OLAVI SEPPÄLÄ och BENGT STENLUND

MINISTERIESTRUKTUREN OCH DEN HÖGRE terhögskolorna är fyra, och de har 3 850 studerande. UTBILDNINGENS ORGANISATION Enligt uppgifterna för år 2002 uppgår de studerande Utbildningen i Finland handhas av undervisnings- inom universitetsenheterna till totalt 70 000. ministeriet som är indelat i Antalet yrkeshögskolor är 3, och de utfärdar olika ● utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen lägre högskoleexamina, varav den högsta kan anses ● kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelningen. motsvara bachelorgraden. Totala antalet studerande inom denna sektor är 26 000. Vardera avdelningen förestås av en minister, under- Universitetssektorn företräds av ett eget rektors- visnings- respektive kulturministern. Vid ministeriet råd som utgör en accepterad förhandlingspart med arbetar cirka 300 personer, av dem 55 inom utbild- undervisningsministeriet. Yrkeshögskolorna har ett ningssektorn. Universitetsenheten har cirka 20 an- eget rektorsråd benämnt ARENE. ställda, medan den forskningspolitiska enheten om- De studerande erhåller studiestöd (stipendium) fattar 5 personer. under 55 månader av sina studier som maximalt upp- Den högre utbildningen har en dual struktur går till 2 380 svenska kr per månad. Studerande kan och genomförs dels inom universitetssektorn, dels därtill få bostadsstöd med maximalt  580 kr. Om inom yrkeshögskolorna. Till universitetssektorn dessa adderas uppgår det maximala månatliga stödet hör 2 enheter, vilka karakteriseras av att de har till 3 960 kr per månad. Det maximala totala belop- rätt att utfärda doktorsgrad. De egentliga fakultets- pet över 55 månader stiger sålunda till 27 800 kr för indelade universiteten är tio och har totalt 26 000 en enskild studerande. Inom universitets- och hög- studerande. De tekniska universiteten/högskolorna skolesektorn uppgår det budgeterade studiestödet till och handelshögskolorna är sex och har 40 000 stu-  350 mnkr per år. Bostadsstödet är inte specificerat i derande. Helsingfors universitet är det största uni- budgeten, men om man utför en proportionalisering versitetet med cirka 35 000 studerande. Övriga stora kan beloppet uppskattas till cirka 900 mnkr per år. universitet med cirka 20 000 studerande finns i Åbo, Universiteten arbetar med treåriga budgeter som Jyväskylä, Tammerfors och Uleåborg. Åbo Akademi fastställs/justeras i årliga resultatförhandlingar med svarar för den svenska universitetsutbildningen och ministeriet utgående från gemensamt uppsatta mål- har cirka 8 000 studerande. Konst-, musik- och tea- sättningar. Under perioden 2004–06 fastställs de år-

9 liga budgetreservationerna för de enskilda universite- Tabell 1. Fördelningsmodell för universitetens årliga basanslag under perioden 2004–06 ten enligt anslagsmodellen till höger (tabell ). Anslaget tilldelas universiteten som en ofördelad Nominell årlig bastilldelning andel mnkr totalsumma som dock kan innehålla öronmärkingar (%) för eventuella nationella uppdrag. Anslaget fördelas så Volymfaktorer att en viss del relateras till volymfaktorer. Den största (nya stud. utrymmen) 19 1 872 delen utdelas på basen av de examensmålsättningar Grundutbildning 44 4 338 som universiteten uppställer tillsammans med depar- enl. mag. ex. målsättn. 2/3 (2 892 mnkr) enl. mag. ex. resultat 1/3 (1 446 mnkr) tementet för sina magisters- och doktorsexamina. För- Forskarutbildning 30 2 790 delningen beaktar även antalet uppnådda examina. för forskarskolor (drift) 12% (335 mnkr) för doktorsexamination 88% (2 455 mnkr) Allt räknas som ett löpande medelvärde över tre år. - enligt ex. målsättn. 2/3 De olika utbildningsområdena viktas i förhål- - enligt ex. resultat 1/3 lande till varandra med följande faktorer (prislappar Nationella och samhälleliga uppdrag 7 670 i Sverige): Totalt 100 9 800 Grupp I ,25: humaniora, ekonomi, juridik, Utöver bastilldelningen reserverar departementet ett anslag för riksomfat- tande enheter, för resultatbelöning och för projekt som år 2004 uppgår till teologi, vårdutbildning cirka 1 100 mnkr. Sektorns totalanslag år 2004 uppgår till cirka 10 900 mnkr. och samhällsvetenskaplig Eurobelopp är omräknade till kronor med då gällande kurs 9,18. utbildning Grupp II ,5: pedagogik, gymnastik etc., själva inrätta fakulteter och får även bestämma om en psykologi fakultet skall indelas i institutioner. Budgetanslaget Grupp III ,75: teknologi, naturvetenskap, tilldelas ofördelat, och storleken på anslaget bestäms jord- och skogsbruk av den ovan angivna modellen. samt näringslära Det kan noteras att den svensk- och tvåspråkiga Grupp IV 3,25: farmaci, veterinärmedicin, universitetsutbildningen regleras av en egen lag som medicin och odontologi bestämmer att det finns en samordningsdelegation Grupp V konstområden: bildkonst och konst- som leds av Åbo Akademis kansler. industri 3,75 musik 4,5 teater- och dans 5,5 FORSKNINGSPOLITISKA ORGAN, NATIONELL FORSKNINGSPOLITIK, Universitetssektorn regleras av en gemensam lag- RÅDGIVNING TILL REGERINGEN stiftning från år 997, till vilken det inte har gjorts några detaljtillägg förutom en förordning år 998. Det nationella innovationssystemet Lagen bestämmer att universiteten själva får besluta De viktigaste beståndsdelarna i ett innovations- om de vill inkludera högst två utomstående personer system är utbildning, forskning och produktutveck- i sin styrelse som universiteten själva väljer. Rektor ling samt kunskapsintensiv företagsverksamhet. väljs av en stor valkommitté inom universitetet, och Denna systemsyn framfördes i Finland första gången dekanerna väljs av fakultetsrådet. Universiteten kan år 990 när statens vetenskaps- och teknologiråd an-

92 vände den i sin forsknings- och teknologipolitiska till 2,9 procent av bruttonationalprodukten år 999. översikt. Rådet, som inrättades 987, är ett rådgivan- Detta mål nåddes i förtid, redan 998. År 2002 hade de sakkunnigorgan under statsministerns ledning. andelen stigit till 3,5 procent. Medlemmarna utgörs av sju ministrar i regeringen Den ökade forskningsfinansieringen baserade sig och tio andra medlemmar som regeringen förordnar på att staten använde intäkter av sålda aktier i stats- inom olika vetenskaps- och teknikområden. Dessa bolag till forskning och utveckling som bidrar till övriga medlemmar representerar statliga forsknings- sysselsättningen och främjar näringslivets struktur- institut och -finansiärer, företag och universitet. omvandling. Regeringen kallade lösningen sitt vik- Rådet publicerar en forsknings- och teknologi- tigaste industri- och forskningspolitiska beslut. Det politisk översikt vart tredje år, den senaste utgavs i var inte fråga om en engångsinvestering utan den december 2002. ökade forskningsfinansieringen avsågs uttryckligen att bli bestående. Ökad statlig forskningsinsats Statens andel av den totala forskningsfinansie- En betydande del av den ökade satsningen på forsk- ringen har trots det anmärkningsvärda programmet ning beror på företagssektorns ökade FoU-investe- för ökad satsning på forskning dock minskat under ringar, men även den statliga forskningsfinansiering- de senaste åren. Den var i slutet av 990-talet cirka en har ökat avsevärt. Den viktigaste enskilda insatsen 30 procent av den nationella satsningen, och år 200 är regeringens beslut från hösten 996 att gradvis öka var andelen 27 procent. I relation till BNP är den den statliga forskningsfinansieringen. Ett mål som budgetfinansierade FoU-verksamheten ändå bland den finska regeringen deklarerade hösten 996 var att de högsta internationellt sett, cirka en procent. den totala satsningen på forskning genom samarbete Den totala finska FoU-satsningen under åren mellan den offentliga och privata sektorn skulle stiga framgår av figur .

5 000

4 000

högskolesektorn

3 000 offentliga sektorn företag

miljoner euro miljoner 2 000

1 000

0 1991 1993 1995 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Figur 1. Den totala finska FoU-satsningen, miljoner euro (5 000 miljoner euro = 46 000 miljoner svenska kr).

93 Tabell 2. Utveckling av de statliga FoU-anslagen (miljoner svenska kr)

2003 2004 Förändring______mnkr mnkr mnkr %

FoU-budget till ● universitetsväsendet 3 558 3 753 195 5,4 ● statliga forskningscentra 2 153 2 333 180 8,4

FoU-budget till ● Finlands Akademi (forskningsanslag) 1 703 1 974 271 15,9 ● Tekes (Teknologiska utvecklingscentralen) 3 674 3 978 304 8,3 ● övriga mottagare 1 947 2 114 167 8,6

Sammanlagt 13 035 14 152 1 117 8,6

Den breda synen på utvecklingen av innovations- väsendet som direkt anvisades extra medel såväl för systemet syntes i det ovannämnda beslutet om ökad forskning och forskarutbildning som för utvidg- statlig forskningsfinansiering. Där angavs att den ning av grundutbildningen inom tekniska och natur- ökade finansieringen i synnerhet skulle effektivera vetenskapliga områden av vikt för den så kallade in- innovationssystemet till förmån för ekonomin, före- formationsindustrin. En helt ny finansieringsform tagsverksamheten och sysselsättningen. Ett viktigt med- som ingick i programmet var de forskningsprogram el för att nå dessa mål var att rikta finansieringen, men som i regi av de relevanta ministerierna skulle startas dock inte fördela den alltför snävt, som vetenskaps- och för att stärka industriella kluster i Finland. Genom teknologirådet uttryckte saken i planen för hur de klusterverksamheten har man redan fått till stånd extra medlen skulle användas. Lika viktigt ansågs det nytt samarbete mellan ministerier, finansiärer och att fördelningen av forskningsmedlen till de slutliga forskningsorganisationer samt företag. användarna skulle ske i konkurrens. Innan vi övergår till det finska forskningsråds- I praktiken syns 90-talets forsknings- och tekno- systemet återges uppdelningen av den finska statliga logipolitiska riktlinjer konkret i besluten om hur satsningen på FoU i tabell 2. höjningen av den statliga forskningsfinansieringen skulle fördelas. Nästan 80 procent riktades till Fin- lands Akademi (forskningsråden) och Teknologiska FORSKNINGSRÅDSSYSTEMET utvecklingscentralen, Tekes. Finlands Akademi ger OCH DEN INTERNA ANSLAGSFÖRDELNINGEN anslag till grundforskning, forskningsprogram och forskarutbildning, medan Tekes till övervägande Finlands Akademi (FA) del stöder teknisk utveckling men även till betydande Finlands Akademis huvuduppgift är att höja den del tillämpad forskning i universiteten. finländska grundforskningens nivå och prestige Det tredje målet för finansieringen var universitets- genom konkurrensbaserad forskningsfinansiering,

94 genom forskningsutvärdering och genom att delta i Tabell 3. Fördelningen mellan verksamhetsformer finan- utformandet av forskningspolitiken. Akademins sierade av FA år 2002 beslutande organ är styrelsen med sju medlemmar mneuro mnkr andel (%) med Akademins generaldirektör som ordförande. Styrelsen definierar Akademins forskningspolitiska Forskningsprojekt och övrigt 70,6 649,5 39,3% linje, fastslår anslagens fördelning mellan de fyra Spetsenheter 30,3 278,8 16,9% Forskarutbildning 26,7 245,6 14,9% forskningsråden samt utvärderar och utser spets- Forskningsprogram 21,8 200,5 12,1% enheter. Den egentliga anslagstilldelningen sker i Forskartjänster 15,8 145,4 8,8% forskningsråden, där de tio medlemmarna inklusive Internationellt samarbete 14,3 131,6 7,9% ordförande utses av regeringen. Anslagen beviljas på Totalt 179,5 1 651,4 basis av expertutvärderade ansökningar. I utvärde- ringspanelerna sitter i allmänhet någon utländsk medlem. lingsarbete på heltid. Doktorandernas lön uppgår i Totalbudgeten år 2003 var cirka 2 000 mnkr, och forskarskolorna till 5 500 svenska kr per månad. An- i egentliga forskningsanslag utdelades cirka  700 talet disputationer har i Finland ökat i jämn takt, från mnkr. Ungefär 80 procent av anslagen går till univer- cirka 500 år 990 till över  200 år 2003. Doktorander sitet, resten till olika forskningsinstitut. Akademin arbetar även utanför forskarskolorna. I Finland finns stöder cirka 5 300 forskares verksamhet. En interna- inte kravet på full finansiering för en doktorand. tionell utvärdering av Finlands Akademi publicera- Denna kan få stipendier från olika stiftelser eller ar- des våren 2004. Den finns att tillgå under adressen beta i olika externfinansierade forskningsprojekt. www.aka.fi. Tabell 3 visar fördelningen mellan de olika verk- Akademin har verkställt nya forskningsprogram samhetsformerna finansierade av FA år 2002. inom strategiskt viktiga forskningsområden (ofta Vad gäller fördelningen i tabellen kan man anse att tillsammans med Tekes), infört spetsforsknings- forskningsprogrammen inte är alltför dominerande, enheter i Finland, skapat ett postdoktoralt system men då man till programmen adderar spetsenheterna, för vetenskaplig vidareutbildning av unga dokto- är det över 30 procent av anslagen som styrs förbi den rer och i hög grad utvidgat sitt internationella sam- ”fria konkurrensen”. Man kan fråga sig om spetsen- arbete. Samtidigt har Akademin börjat sammanställa hetsprogrammet uppfyller den ursprungliga målsätt- helhetsbedömningar av läget inom den finländska ning, då 275 miljoner svenska kr fördelas på 42 spets- vetenskapen och av dess nivå: den första publicerades enheter, dvs. de får i medeltal 7 mnkr per enhet. Situa- hösten 997, den andra år 2000 och den tredje hös- tionen återspeglar de problem som i allmänhet är för- ten 2003. Det allmänna målet är att höja kvaliteten enade med sträng gallring i forskningssammanhang. på den finländska forskningen och utveckla forskar- Det är skäl att observera att Finlands Akademi utbildningen. även upprätthåller ett system med ett trettital fem- I samverkan mellan olika universitet upprätthål- åriga akademiprofessurer som ger professorer möjlig- ler Finlands Akademi och undervisningsministeriet het att på heltid ägna sig åt forskning. Därtill erhåller sedan 995 i öppen konkurrens 44 forskarskolor, där ett hundratal professorer ettåriga anslag för att kon- i dag över  400 doktorander kan utföra sitt avhand- centrera sig på forskning.

95 Finlands Akademi består av fyra forskningsråd: Kultur och samhälle får nästan en fjärdedel av an- ● rådet för kultur och samhällsvetenskaplig (KS) slagen. 0 procent av totalsatsningen går till huma- ● rådet för naturvetenskap och teknologi (NT) niora och 4 procent till samhällsvetenskaper. ● rådet för bio- och miljövetenskaper (BM) För att medge en jämförelse med anslagsfördel- ● rådet för hälsoforskning (H). ningen inom Jubileumsdonationen i Riksbanksfon- den, som har en liknande ämnesfördelning, skall vi År 2002 var anslagsfördelningen mellan de fyra råden här återge anslagsfördelningen år 2002 inom rådet följande: för kultur och samhälle inom FA respektive Riks- ● KS 4,5 mneuro 23,6% banksfonden i storleksordning (tabell 4). ● NT 59,7 mneuro 34,0% Uppdelningen för Riksbanksfonden på ämnen ● BM 43,5 mneuro 24,8% kan göras endast för Jubileumsdonationen. Emedan ● H 30,8 mneuro 7,6% anslag ges ofördelade ur Kulturvetenskapliga dona-

Tabell 4. Anslagsfördelningen i storleksordning år 2002 inom rådet för kultur och samhälle inom FA respektive Jubileumsdonationen inom Riksbanksfonden

FA ______Riksbanksfonden ______mnkr andel (%) andel (%)

1. Pedagogik 58,1 15,2% 1. Psykologi 12,8% 2. Socialvetenskaper 49,3 13,0% 2. Historia + idéhistoria 11,3% 3. Psykologi 42,1 11,1% 3. Lingvistik + språkvetenskap 10,1% 4. Språkvetenskaper 36,4 9,5% 4. Sociologi 7,4% 5. Historia-Arkeologi 32,5 8,5% 5. Nationalekonomi 7,0% 6. Konstvetenskap 26,1 6,8% 6. Statsvetenskap 6,4% 7. Kulturforskning 24,1 6,3% 7. Litteraturvetenskap 5,3% 8. Teologi 22,8 6,0% 8. Juridik 5,3% 9. Juridik 18,4 4,8% 9. Företagsekonomi 4,3% 10. Filosofi 17,4 4,6% 10. Ekonomisk historia 4,2% 11. Statskunskap-Förvaltning 16,7 4,4% 11. Antropologi 3,5% 12. Företagsekonomi etc. 12,9 3,4% 12. Statistik 3,2% 13. Media-Information 7,2 1,9% 13. Informationsvetenskap. 3,0% 14. Nationalekonomi 5,6 1,5% 14. Arkeologi 2,9% 15. Etnologi 2,6% 16. Religionsvet. 2,1% Filosofi 1,4% Pedagogik 1,2%

Humaniora totalt 159,3 42,0% 40,5% Samhällsvetenskap totalt 221,7 58,0% 59,5%

Totalt 381,0 Jubileumsdonationen + Kulturvetenskapliga donationen 350 mnkr

96 tionen, ges inga belopp för ämnen, endast deras in- FORSKNINGSSTÖDANDE STIFTELSER OCH bördes ranking i Jubileumsdonationen i Riksbanks- FONDER UTANFÖR DET STATLIGA SYSTEMET fonden. Det är intressant att de totala beloppen låg Finland saknar stora stiftelser av typ löntagarfon- mycket nära varandra år 2002, och stor likhet finns derna i Sverige. Det finns visserligen ett antal stif- även i rankingen, dock med ett dramatiskt undan- telser inom humaniora och samhällsvetenskap, men tag vad gäller pedagogiken. Den ligger främst i FA deras andel av universitetens externa finansiering är och de facto sist i Riksbanksfonden. Denna skillnad inte betydande. Därför finns det inte anledning att förklaras till en del av att regeringen tillställt Veten- göra någon särskild redovisning i detta sammanhang. skapsrådet ett öronmärkt anslag på 00 mnkr för pe- Däremot är det av intresse att notera de avsättningar dagogisk forskning. som görs för allmänna kostnader i samband med Då vi jämför FA och Riksbanksfonden ser vi att stipendierna, dvs. den overhead som är föremål för humanioras andel av det totala anslaget ligger ytterst mycket diskussion i Sverige. Stiftelserna avsätter som nära varandra. högst 5 procent av det beviljade anlaget för allmänna Avslutningsvis kan det noteras att den avsättning kostnader, och det finns fall då dessa orienteras direkt som FA gör för allmänna kostnader (overhead) i sam- till den utförande institutionen. band med anslagstilldelning uppgår till högst 2,5 Till skillnad från den svenska kutymen är det i procent. Anslagen utbetalas i form av lön som i stort Finland fortfarande fråga om obeskattade stipendier, regleras av de statliga lönenormerna. dvs. anslaget motsvarar nettolönen efter skatt. Sålun- da kan ett årsstipendium för en doktorand uppgå till Tekes 4–6 000 euro, vilket motsvarar 28 000–46 000 Teknologiska utvecklingscentralen Tekes är med sin svenska kr. För att kompensera bortfallet av social- budget på inemot 4 000 mnkr den viktigaste offent- skydd beviljar vissa stiftelser ett anslag för pensions- liga finansiären för den teknologiska utvecklingen. och olycksfallförsäkring. Fackliga kretsar bland fors- Av anslagen går ungefär 2/3 till företag och /3 karna arbetar för att stiftelserna skall utbetala sina till universitet och högskolor. Parallellt med finan- anslag i form av lön, men detta har inte ännu slagit siering av företagens teknologiutveckling har Tekes igenom. på 990-talet utvidgat sin verksamhet bland annat i riktning mot den kunskapsintensiva servicesektorn, nya teknologier samt projekt som syftar till att alstra FORSKNINGS- OCH nya företag och ny affärsverksamhet. Att utveckla det UTBILDNINGSPOLITISK DEBATT internationella samarbetet är såväl för Tekes som för Den utbildningspolitiska debatten i Finland har Akademin ett fokusområde. långt handlat om den nya universitetslagen. Depar- I Tekes regi genomföres kontinuerligt ett bety- tementet betonade möjligheten att rektor skall kunna dande antal teknologiprogram som samlar univer- väljas utanför det egna universitet och att valet där- sitetsforskare och industrirepresentanter kring cen- för bör förrättas av universitetsstyrelsen. Redan nu trala frågeställningar i den finländska industrins lediganslås rektorstjänsterna, och intresserade skall kompetens- och konkurrensutveckling. själva anmäla sig till tjänsten. Universiteten kämpade för att det gamla systemet med valkommitté skulle

97 bibehållas. Riksdagen fattade i juni 2004 beslut om medan mastersutbildningen förväntas bli tvåårig. att universitetens åsikt beaktas i lagstiftningen. Fort- Riksdagen fattade i juni 2004 beslut om införande farande skall universiteten själva utse sina styrelser av den treåriga kandidatutbildningen och fastställde genom en valprocedur. även rätten att byta område inför mastersutbild- Övergången till Bolognasystemet förutsätts ske ningen. Sommaren 2004 hade universitetssamfun- redan  augusti 2005. Finland skall övergå till den det knappt inlett debatten om forskarutbildningens likriktade ECTS-krediteringen, och avsikten är längd i det nya systemet, krafterna koncentrerades att studenten även skall kunna utföra sina masters- på grundutbildningen. Dock upplevde man ett visst studier på ett annat område än det studenten avlagt tryck att förkorta utbildningen med anledning av att sin bachelorsexamen i. Dock förutsätts i dessa fall doktorsutbildningen i vissa länder redan är treårig. så kallade bryggstudier som kompletterar bachelors- Som känt är detta fallet med planerna i Sverige. examen. Denna blir treårig till sin omfattning,

98 Bilaga 4 Offentlig forskningsfinansiering i Norge

HANS SKOIE

Hensikten med dette Notatet er å gi noen sentrale data Det har ikke vært angitt klare retninger for denne om den offentlige forskningsfinansiering i Norge med veksten fra Regjering eller Storting - dvs. hva veksten korte kommentarer. Dataene er i all hovedsak hentet særlig skal innrettes mot – universitetene, teknologi, fra databaser m.v. ved Norsk institutt for studier av forsvar e.l. forskning og utdanning (NIFU). For ytterligere opp- lysninger henvises til NIFUs Indikatorrapport (2003). ”Nykomlingene” Norges forskningsråd og Fondet DE OFFENTLIGE FINANSIERINGSSTRØMMER for forskning og nyskapning er omtalt noe fyldigere. – MAKROBILDET Figur  viser pengestrømmene fra Regjeringsnivå til det forskningsutførende nivå. (Universiteter og høg- NOEN HOVEDTALL Det har i de senere år vært et sentralt mål for myndighe- tene å øke den samlede FoU-innsatsen som andel av BNP til ”OECD-gjennomsnittet” i 2005 – dvs. 2,29 (200). Totale offentlige FoU-utgifter i Norge i 2001 : 9 658 mill kr. Denne politikken har gitt vekst, men målet innfris neppe i 2005 ettersom BNP-andelen for Norge i 2002 4 418 (46%) 2 515 (26%) 2 120 (22%) 604 (6%) bare var .67. Norges forskningsråd

Tabell 1. FoU-utgifter i Norge i 2001 i forhold til folketall og 235 (9%) brutto-nasjonalprodukt 997 (40%) 1 283 (51%) per 100 000 capita i prosent av BNP Universitets- og Instituttsektoren Næringslivet Totale FoU-utgifter 542 1,60 (1,67)1 høgskolesektoren Herav finansiert fra offentlige kilder 214 0,63 Figur 1. Offentlige finansiert FoU i 2001. Kanalisering til utførende sektorer 1Anslag for 2002 Kilde: NIFU/SSB Kilde: NIFU/SSB

99 10 000

8 000

Næringslivet

6 000

Universitets- og høgskolesektorn miljoner NOK miljoner 4 000 Instituttsektorn

2 000

2002-tallene er basert på anslag og begrensede undersøkelser 0 1970 1972 1974 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

Figur 2. Størrelsesforholdet mellom de utførende sektorer 1970-2002 (faste 1990-priser) Kilde: SSB og NIFU

2 500

2 000

Instituttsektor UoH-sektor 1 500

1 000 miljoner NOK miljoner

500

0 1991 2001 1991 2001 1991 2001 1991 2001 1991 2001 1991 2001 Humaniora Samfunns- Matematikk/ Teknologi Medisin Landbruksfag/ vitenskap naturvitenskap vet. medisin

Figur 3. FoU-årsverk utført av vitenskapelig/faglig personale i UoH-sektoren og instituttsektoren i 1991 og 2001 Kilde: NIFU/Forskninngspolitikk 1/2001

200 skolene, forskningsinstituttene og næringslivet). UTDANNINGS- OG Norges forskningsråd – det eneste forskningsrådet FORSKNINGSDEPARTEMENTET (UFD) - kanaliserte vel 2.500 mill. av samtlige midler i 200 UFD er det sentrale koordineringsdepartement på (26 prosent) til de tre sektorene. forskningsområdet. To avdelinger står her sentralt: Forskningsrådets fordeling på de forskningsutfø- Forskningsavdelingen har denne oppgaven mens rende kategorier var som følger: U&H (5 prosent), Universitets- og høyskoleavdelingen tilrettelegger instituttene (40 prosent), og næringslivet (9 prosent). U&H-budsjettene. Næringslivet får i dag i tillegg skatterefusjoner ved Forskningsavdelingen er også sekretariat for Regje- FoU-investeringer gjennom en ordning som kalles ringens forskningsutvalg (RFU) og Departementenes ”Skattefunn”. Embetsmannsutvalg for forskning. Det finnes intet Figur 3 viser at tallet på forskerårsverk er størst uavhengig forskningspolitisk rådgivningsorgan. innenfor samfunnsforskning. Opprinnelig var det meningen at Forskningsavde- Instituttsektoren har de siste 0 år svekket sin rela- lingen bare skulle ha koordineringsoppgaver – ikke tive posisjon i forskningslandskapet – jf. figur 2. Tek- budsjett- og forvaltningsansvar. På 980-tallet fikk nologi er relativ størst i instituttsektoren avdelingen også slike oppgaver bl.a. for Forsknings- rådet. Forskningsrådsfusjonen som ledet fram til Norges forskningsråd (NFR) gav også avdelingen det DEPARTEMENTENES FOU-BEVILGNINGER administrative tilsynet med det nye Rådet. De gene- De største summer kommer fra Utdannings- og forsk- relle budsjettposter til NFR fra en rekke departementer ningsdepartementet (UFD). Næringsdepartementet kommer derimot fortsatt fra de departementene som følger deretter med nærmere .500 mill. inklusive tidligere hadde forskningsråd. forskningsrådsbevilgningen. I internasjonal sam- NFR fordeler i dag UFD-bevilgningen (grunn- menheng er bevilgningene fra Forsvarsdepartemen- forskning) på hhv. humaniora, samfunnsvitenskap, tet beskjedne. medisin og naturvitenskap – dette i kontrast til NAVF og den første NFR-tiden. Professor Francis Sejersteds syn har slått igjennom.

Tabell 2. Anslåtte bevilgninger til FoU over vedtatt stats- De politiske myndigheter bør tvinges til å ta de rent budsjett 2003, etter departement politiske avgjørelser. Hvor meget vårt samfunn bør satse på humanistisk, naturvitenskapelig, medisinsk Departement Mill. NOK eller samfunnsvitenskapelig forskning, er ikke et spørs-

Utdannings- og forskningsdep 6 428 mål som først og fremst bør avgjøres av forskere, til det Nærings- og handelsdep 1 472 har de ingen kompetanse. At de politiske myndigheter Forsvarsdep 850 vegrer seg for å ta opp hansken, er forståelig, men intet Helsedep 797 argument mot å forsøke å få dem til å gjøre det. Fiskeridep 620 (Aftenposten .6.984) Landbruksdep 456 Øvrige 2 079 Sum vedtatt statsbudsjett 2003 12 702

Kilde: NIFU/Statsbudsjettanalysen

20 NORGES FORSKNINGSRÅD (NFR) pig evaluering” i Forskningsmeldingen fra 999. Den I 993 ble de daværende fem forskningsrådene – fire inneholdt flere kritiske elementer. Man konstaterte sektororienterte råd og et universitetsråd - slått at Rådets totale reelle ressurser hadde gått tilbake med sammen til Norges forskningsråd. Det budsjettmes- hele åtte prosent i perioden. sige tyngdepunkt lå i det anvendte. Internt ble Rådet Man hadde ikke drøftet på forhånd hva slags opp- delt i følgende områder/”subcouncils” med egne sty- gaver som det er naturlig å legge til et forskningsråd rer: og hva som bør innlemmes i et bredere innovasjons- Områder i Forskningsrådet 1993-2003: organ etter finsk mønster (Tekes) f.eks. Det nye rådet ● Bioproduksjon og foredling ble svært bredt og altomfattende; fra ”gresk mytologi ● Industri og energi til industriutvikling”. Innslaget av forskere og brukere ● Kultur og samfunn i de besluttende organer var likelig fordelt – også på ● Medisin og helse grunnforskningsområdet. Kulturforskjellene ble sto- ● Miljø og utvikling re. Generalister med oversikt er dessuten mangelvare ● Naturvitenskap og teknologi i de fleste moderne samfunn – ikke minst innenfor (Grøholt-utvalget hadde foreslått en tredeling av forskning – jf. Ingvald Lindqvist etterlysning av ”emi- mer disiplinær karakter). nence och omdöme”. Rådets store og brede ansvars- område gjorde dette problemet akutt og synergi- og Reformen fikk betydelig støtte både politisk og i samarbeidsgevinster uteble. forskningskretser. Forventningene til reformen var høye – styrelederen uttalte at det nye rådet repre- senterte ”Et nytt daggry for norsk forskning” mens ”NYTT FORSKNINGSRÅD” direktøren hevdet at ”En snuoperasjon er innledet I perioden 2000–2003 ble Norges forskningsråd ut- i norsk forskning”. Statsråd Hernes uttalte seg i lig- satt for en omfattende evalueringsprosess. Konsu- nende vendinger. lentfirmaet Technopolis fra Brighton ble engasjert. Intern uenighet kom tidlig til syne i Rådets ledel- De var uten nevneverdig erfaring på dette nivået og se. Det nådde for alvor avisens førstesider da samt- leverte en middelmådig rapport. Den resulterte i at lige ledere for de seks områdestyrene uttrykte sterk Regjeringen valgte å beholde et samlet forskningsråd. misnøye med prosedyrer og ledelse i det nye rådet Men verken evaluatørene eller politikerne var for- (”Oberstopprøret”). Styre og direktør måtte gå. Ue- nøyd med forskningsrådet slik det hadde fungert. nigheten bunnet først og fremst i uenighet om hva Store endringer var nødvendige – ja, statsråd Kristin slags organisasjon NFR skulle være - en organisasjon Clemet hevdet etter hvert at det dreide seg om å skape preget av en universitets- og forskningskultur eller en ”et nytt forskningsråd”. bedriftskultur? Hun redegjorde for essensen i vedtaket i en kro- Rådets tillit både i forskersamfunn og politikk og nikk i Aftenposten. Den ble fulgt opp i budsjettpro- næringsliv ble alvorlig svekket. Allerede i 994 måtte posisjonen til Stortinget. Begrunnelsen for å beholde Regjeringen demme opp for kritikken ved å annon- ett råd var kort – utfordringene i norsk forskning tilsa sere en internasjonal evaluering av Rådet ved tusen- det! Dessuten mente et flertall av ”de hørte” at det var skiftet. Regjeringen inkluderte samtidig en ”forelø- best. Men det het også ”at det er naudsynt med om-

202 fattande endringer i styring, organisering og arbeids- FOND FOR FORSKNING OG NYSKAPNING form”. Prosedyrer som er tilpasset behovene hos de I forbindelse med behandlingen av statsbudsjettet for ulike brukergruppene er viktig. Det heter eksplisitt at 999 ba Stortinget ”Regjeringen utrede og fremme ”grunnforskning må handsamas på ein måte som forslag om å opprette et Norges forskningsfond, basert skapar tillit og truverde i grunnforskingsmiljøa”. Vi- på midler fra et eventuelt salg av statlige aksjer. I forsk- dere heter det at Rådet oppfattes som lukket og ”må ningsmeldingen i 999 heter det at et fond av denne derfor leggje opp til ei meir ope arbeidsform”. Den karakter innebærer at det etableres en ny mekanisme eksklusive rolle som Regjeringens forskningspolitiske for offentlig finansiering av forskning som skal bidra rådgiver opphørte. til å realisere Regjeringens ønske om å øke innsatsen. Regjeringen lanserer en helt ny intern organise- Det heter videre at: ring av Rådet basert på funksjon. Forskningsaktivi- De normale bevilgningene over statsbudsjettet vil tet har ulike formål og det legges til grunn for de tre fortsatt være den dominerende mekanismen for of- foreslåtte avdelingene; avdeling for fag- og disiplin- fentlig finansiert FoU. Fondets formål og innretning utvikling, avdeling for innovasjon og brukerinitiert skal derfor også ta sitt utgangspunkt i at det skal være forskning og avdeling for strategiske satsinger. Det leg- en supplerende mekanisme som skal tjene formål som ges bl.a. vekt på at denne ordningen ”vil kunne sikre ikke i tilstrekkelig grad blir ivaretatt gjennom de ordi- at grunnforskning og innovasjon blir synliggjort i nære bevilgningene over statsbudsjettet. organisasjonen”. Når Regjeringen opprettholdt den monolittiske Fondet skal sikre en mer: forskningsrådsorganisasjonen, skyldes det nok flere ● Stabil, langsiktig offentlig finansiering av forsk- forhold. Til tross for hard kritikk mot Forsknings- ning og utvikling rådet, målbar kritikerne intet felles alternativ. Kri- ● helhetlig offentlig finansiering av forskning og ut- tikken var heller ikke bredt forankret i forskersam- vikling funnet. Spørsmålet ble oppfattet som noe fjernt og ● Nyskapning kan støttes ved sektorovergripende abstrakt. At Evalueringsrapporten var både kritisk og forskning av betydning for nærings- og samfunns- uklar bidro også. liv Politisk sto man overfor en relativt fersk regjering ● Fondets avkastning disponeres av Norges forsk- og næringsminister i særdeleshet. Til tross for Regje- ningsråd ”innenfor de overordnede rammer som ringens ambisjoner om å gjenomgå Statens nærings- gis av Storting og Regjering”. politiske virkemidler, forble spesielt næringsminis- teren og Departementets engasjement i NFR-saken I sluttfasen av Regjeringens behandling ble det fore- beskjedent (vi har ingen verktøykasse). Statsråd Cle- tatt et par viktige endringer. For det første ble ”ny- mets og adm. dir. i NFR behersket scenen. Det hører skapning” inkludert i tittelen – noe som åpner langt også med at flere politiske nøkkelfigurer fra NFR- mer for anvendt forskning og næringsinnretning enn debatten i 992 fortsatt var aktive. De ønsket neppe Stortingets formulering ”Norges forskningsfond” og store forandringer allerede. UFD:s grunnforskningsformuleringer. Konsekven- sen er en formålsparagraf som er svært omfattende og lite operasjonell.

203 I Revidert Nasjonalbudsjett for 999 heter det styre som fordeler avkastningen på noen større kate- at Fondet må sees i sammenheng med utviklingen gorier, ble det hevdet. i statsbudsjettets FoU-poster. I tråd med dette kan Men både Forskningsrådsevalueringen og Regje- man spørre om Fondet virkelig representerer ”friske ringen ignorerte i all hovedsak spørsmålet. penger – reelle tilleggsbevilgninger”? Dette er tidli- I Stortinget bemerket Komiteen bare kort at ”Fon- gere ekspedisjonssjef i UFD Tore Olsen inne på når det har blitt et sentralt redskap for å øke den samlede han sier at fondet bør bli ”et ekte, selvstendig fond forskningsinnsatsen i Norge …. ” utenfor statsbudsjettet. Slik var det også tenkt at det Tabell 3 viser hva Fondets forskningsmidler er an- skulle bli under ’svangerskapsperioden’, men dessver- vendt til i perioden 2000–2003. Sentrene for frem- re ble Fondet født inn i statens generelle kapitalbinge. ragende forskning fikk mest i 2003 – ca. 40 mill. Fortsetter det å være der, vil det uten tvil fremskynde kroner. utviklingen mot en tilstand analog med den som nå For 2004 er det avsatt 606 mill. kroner til fors- gjelder for tippemidlene.” (F.pol. /03) kning av Fondets avkastning. Det er bare 60 prosent For det tredje fikk man tidlig en tautrekking om av avkastningen – institusjonene får resten for å full- hva Fondets avkastning skulle gå til. I Statsbudsjett- finansiere ”kvalitetsreformen”! NFR har uttrykt mis- forslaget for 200 foreslo Regjeringen at Forsknings- nøye med dette. rådet bare skulle få 2/3 av Fondets avkastning mens en tredjedel skulle gå til universitetene og høysko- lene. (Avkastningen ligger fast de 0 første år!) UNIVERSITETS- OCH HØYSKOLEREFORMER I forbindelse med forskningsrådsevalueringen ble Høyere utdanning og forskning i Norge etter 2000 Fondets framtid også diskutert. Mest sentralt sto en var temaet for Mjøs-utvalget (professor Ole Danbolt anklage om at Fondet styrker det monolittiske finan- Mjøs, Universitetet i Tromsø ledet Utvalget). Utval- sieringsmønster som allerede preger norsk forskning. gets hovedrapport ble offentliggjort i mai 999 (NOU Fondet må bli selvstendig – i det minste få et eget 2000:4: Frihet med ansvar). Her er man opptatt av

Tabell 3. Midier fra Fondet for forskning og nyskaping. Fordeling etter prioriterte områder (i 1 000 NOK)

Tema 2000 2001 2002 2003 2004

Sentre for fremragende forskning 70 000 140 000 146 000 FUGE 100 000 100 000 133 000 Langsiktig, grunnleggende forskning generelt 20 000 77 727 57 000 82 000 99 832 Informasjons- og kommunikasjonsteknologi (IKT) 9 500 12 000 13 000 24 500 30 282 Forskning innenfor skjæringsfeltet energi og miljø 14 000 22 500 17 500 27 500 64 584 Medisin og helse 16 500 28 000 24 500 41 500 44 644 Marin forskning 30 000 60 000 48 500 83 421 87 863 Administrasjon 4 000 19 962 29 900 Sum 90 000 204 227 350 462 528 821 606 205

Kilde: Norges forskningsråd

204 kunnskapssamfunnet og utfordringer og reformfor- stitusjonen og oppnevnes av Departementet. Rektor slag for norsk høyere utdanning i særdeleshet. Ut- foreslås valg av Styret. Finansieringen av institusjo- valgets rapport er meget omfattende og inneholder nene foreslås å bli mer påvirket av markedet. en rekke forslag som vil kunne innebære betydelige Utvalget er opptatt av resultatstyring, økonomis- endringer. Oppgaven ble ytterligere komplisert som ke incitamenter, stykkprisfinansiering, produksjon, følge av at utvalget fikk to tilleggsoppgaver under- brukerorientering, verdiskapning og konkurranse veis: å utrede ”Realkompetanse i høgre utdanning” (om studenter bl.a.). Studenttall, avlagte eksamener og ”Organiseringen av oppdragsvirksomhet”. Ut- og grader skal direkte påvirke budsjettene. Her skal valget tok også initiativet til en rekke eksterne ut- man skille mellom forskning og undervisning, noe redningsoppdrag. Mest kjent i så måte er nok Rune som ikke har vært vanlig i Norge. Forskningsbevilg- Slagstad: Kunnskapens hus i det norske system, trykt ningen skal baseres på følgende tre forhold: resultat- som vedlegg. og kvalitetskriterier, regional- og fagpolitiske vurde- Utvalget mener at både kulturelle og instrumen- ringer og studenttall. Utvalget ser gjerne at oppdrags- telle grunner tilsier at Norge bør satse på utdanning virksomheten får mer innpass. og forsking, bl.a. for å forberede oss til ”oljealderen” Utvalget behandlet også prinsipper for dimen- er slutt. Det er også nødvendig for å henge med i den sjonering av studier. Her konkluderer man med at globale konkurransen. I dag er Norge kvantitativt på individenes etterspørsel etter studieplasser bør være høyden mht. studenter, men omfanget av forsknin- retningsgivende for dimensjoneringen av totalka- gen henger etter i et internasjonalt perspektiv. Det pasiteten i høyere utdanning. Ved fordelingen av gjør også kvaliteten både på studie- og forsknings- studiekapasitet på enkeltstudier bør derimot indivi- siden. Studiesystemene og lærestedene må gjøres mer denes ønsker så vel som samfunnets behov være ret- attraktive og konkurransedyktige i et internasjonalt ningsgivende. marked. Utvalget behandlet spørsmålet om man bør få flere Lærestedenes nærhet til og avhengigheten av Sta- universiteter. Mangfold og en viss arbeidsdeling mel- ten ansees som uheldig. Institusjonene bør ha større lom universitets- og høyskolesektoren er viktig i den- autonomi enn tilfellet er i dag. I et samfunn med høy ne forbindelse. Samtidig mener man at det har skjedd endringstakt kreves det omstillingsdyktige universite- en konvergens mellom sektorene, en utvikling som ter og høyskoler, noe utvalget mener best sikres ved har ført til et visst behov for ”å avstemme institu- mer selvstendige institusjoner. Institusjonene bør sjonskartet etter terrenget”. I tråd med dette foreslår blant annet selv kunne dimensjonere kapasiteten ved man ”en opprykksordning” som gjør det mulig for egne studier, profesjonsutdanningene bør få enkle en høyskole å få universitetsstatus etter en faglig rammeplaner m.m. Myndighetenes regelstyring bør kompetansevurdering. Samtidig åpnes det for et langt generelt reduseres. Flertallet i utvalget foreslår i lys av smalere fagspekter som basis for et universitet enn det dette å organisere lærestedene som egne rettssubjek- som har vært vanlig i Norge (”nisje-universitet”). ter innenfor en egen særlov. (Avslått av Statsråden). Studieordninger og gradstruktur opptar også ut- Institusjonenes styrer bør i tråd med forslaget om valget. Her bør man tilstrebe et mer internasjonalt å gi lærestedene en friere stilling, få økt ansvar og mønster og den angloamerikanske terminologien betydning. Flertallet i styrene bør hentes utenfor in- Bachelor-, Master- og PhD-opplegg anbefales. Norge

205 hadde allerede en tredelt gradsstruktur innenfor de NFRS BEVILGNINGER / INNTEKTER såkalte allmennfakulteter, men den formelle studie- Det har i de senere år utviklet seg et betydelig pro- tiden for hovedfag og cand.mag. bør reduseres med sjekt/programsamarbeid mellom NFR og universite- ett år, til henholdsvis fem og tre år. Men de såkalte tene. Er den multiple/uavhengige finansiering i fare, profesjonsutdanningene faller ikke så enkelt inn i kan man spørre? dette mønsteret, og må utredes særskilt. Universitetene er forskningsmessig dominerende – men høyskolene er i vekst forskningsmessig (”aka- Livlig debatt demisk drift”). Den eksterne finansiering av forsk- Utvalgsarbeidet ledet straks til debatt. Det var neppe ning har økt fra 2 prosent til 34 prosent i 20 års pe- overraskende, innstillingen berører sentrale verdier rioden 98–200. og innarbeidede ordninger, særlig for universitetenes Vel 60 prosent av budsjettet finansieres over insti- del. Både universitetslærere og avisredaksjonene lot tusjonenes grunnbudsjett. Denne andel er høyest i seg engasjere. Debatten røpet betydelig enighet om at det trengs forandringer innenfor høyere utdan- Tabell 4. Bevilgninger1 til Norges forskningsråd i vedtatt ning i Norge. Men utvalgets forslag ble møtt med statsbudsjett for 2004, etter bevilgende departe- massiv kritikk på mange punkter. Ønsket om å styrke ment studiemiljøet ved lærestedene representerer kanskje Departement Mill. NOK det klareste unntaket. Også ønsker om å få til en be- dre intern styring og beslutningsstruktur ved læreste- Utdannings- og forskningsdep 1203,3 dene fikk støtte. Nærings- og handelsdep 860,5 Olje- og energidep 287,5 Utvalget ble sterkt kritisert for å ha lagt fram en Fiskeridep 230,5 svært tung og uferdig innstilling. Mange mente også Landbruksdep 296,9 at drøftingene og konsekvensene av de foreslåtte til- Miljøverndep 208,9 Sum 3087,6 tak har fått for liten plass. På det generelle plan har Fondet for forskning og nyskaping (UFD)2 606,2 utvalget også vært anklaget for å være sterkt instru- Totalt 3 693,8 mentelt rettet i sitt utdannings- og forskningssyn. 1I tillegg kommer programbevilgninger fra andre departementer og En ”markeds- og management-filosofi” får for alvor spesielle midler (anslått til 620 mill. kroner i 2004), samt bevilgning til innpass i høyere utdanning. Utdannelsens kulturelle administrasjon (204 mill. kroner). 2Bortfall av tippemidlene kompenseres fra Fondets avkastning. og dannelsesmessige sider får for liten plass. Kilde: Norges forskningsråd

Tabell 5. Universitetene og høyskolene – noen nøkkeltall

Institusjonstype Antall Antall Antall Grunn- Totalt Eksterne institusjoner skoler Ph.stud. budsjett midler

Universitet 4 75 200 2 434 6 000 4 850 1 730 Vit. høgskole 15 46 330 355 1 500 740 260 Høgskole 26 76 090 163 5 850 680 130 Totalt 45 197 620 2 952 13 350 6 270 2 120

206 Tabell 6. Driftsutgifter til FoU i universitets- og høgskolesektoren etter finansieringskilde og fagområde i 2001. Mill. kr

Totalt Grunn- Annen finansiering ______budsjett Totalt Nærings- Offentlige kilder Andre Utlandet ______livet Forsk- Dep. kilder Totalt Herav nings- m.v. EU-kom. råd

Humaniora 645,3 517,6 127,7 14,6 79,4 20,0 6,8 6,9 2,0 Samfunnsvitenskap 1 266,8 66,6 400,2 50,6 194,4 108,5 23,3 23,4 10,4 Matematikk/naturvitenskap 1 164,8 660,2 504,6 77,3 277,5 50,9 22,1 76,8 52,4 Teknologi 619,0 361,4 257,6 108,9 111,1 14,6 4,2 18,8 14,6 Medisin 1 611,5 1 053,6 557,9 61,0 179,3 91,6 197,8 28,2 18,6 Landbruks- og fiskerifag og veterinærmedisin 312,0 161,8 150,2 32,9 66,3 30,0 8,1 12,9 4,4

Totalt 5 619,4 3 621,2 1 998,2 345,3 908,0 315,6 262,3 167,0 102,4

Kilde: NIFU/FoU-statistikk

Tabell 7. Driftsutgifter til FoU i universitets- og høgskole- sektoren etter finansieringskilde og fagområde i 2001. Prosent

Prosent ______Other sources Totalt Grunn- Annen Funds from 5% budsjett finan- abroad 3% siering Industry 6% Other public sources 1% Humaniora 100 80 20 Samfunnsvitenskap 100 68 32 Matematikk/naturvitenskap 100 57 43 Teknologi 100 58 42 Medisin 100 65 35 The Research Council of 16% Landbruks- og fiskerifag og veterinærmedisin 100 52 48

Totalt 100 64 36

Kilde: NIFU/FoU-statistikk

Other Ministries humaniora (80 prosent). Medisin fulgt av samfunns- 6% Ministry of Education, vitenskap er de største fagområder totalt sett. Norges Ministry of Health Research and Church and Social Affairs Affairs Affairs 56% forskningsråd yter mest innenfor ”Annen finansiering” 7% – nær tre ganger så mye som norsk næringsliv. Finansieringen av forskningen ved universitetene Figur 4. Finansieringen av forskningen ved universitetene og høyskolene i 200 fordelt på kilde viser et domine- og høyskolene i 2001 fordelt på kilde

207 800

600 Kvinner

400 antall Menn

200

0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002

Figur 5. Tallet på nye doctores fordelt på kvinner og menn Kilde: Doktorgradsregistret, NIFU

rende UFD-innslag (56 prosent) fulgt av 6 prosent ● Norges forskningsråd – tilpasning til ny intern fra NFR. organisasjon og ny administrerende direktør. Et bedre og mer tillitsvekkende forskningsråd? ● De nye sentraene for fremragende forskning – vel- NOEN AKTUELLE lykket oppfølging? Implikasjoner? Kvalitet i høy- FORSKNINGSPOLITISKE PROBLEMER I NORGE setet? ● Fondet for forskning og nyskaping – fortsatt frag- ● U&H gjennomgår viktige reformer – særlig m.h.t. mentering m.v.? Hva skal pengene gå til? Ny for- ledelse og undervisningsopplegg. Hvor vellykket målsdiskusjon annonsert. blir det? Konsekvenser for forskningen? ● Univ.- og høgskolefinansieringen – ny budsjett- ● ”Swing away from science” rammer Norge spesielt prosedyre under innføring. Hvordan vil gjennom- hardt. føringen slå ut i praksis? Total ”International ● Forskningsmelding annonsert for 2005. Institutt- Science Index-dominans” e.l.? Omstridt. gjennomgang gjennomføres bl.a. De nasjonale ● Høyskoleopprykk til universitetsstatus. Resultat: etikk-komiteen lovhjemles? 4-5-6-7 eller 36 nye universiteter med det første? Merkelig prosedyre. NOKUT i nøkkeposisjon.

208 Bilaga 5 Finansiering av högre utbildning och forskning i Sverige

Utvärderarna utgår från att den högre utbildningens examina för alla enheter för år 2003. Vad gäller och forskningens finansiering är välkänd för de flesta doktorsexamina koncentreras framställningen till läsare. Med hänvisning till att förhållandena i Dan- de enheter som verkar inom hum/sam-sektorn, till mark, Finland och Norge presenteras skall vi dock för vilken Riksbanksfonden riktar sina anslag. I ett tidi- fullständighets skull införa en tabellbaserad presen- gare sammanhang har vi konstaterat att fonden tation av den svenska situationen vad gäller nyckeltal som helhet fördelar ungefär lika stora totalanslag till för högskolor med grundläggande utbildning och humaniora och religionsvetenskap respektive sam- forskarutbildning. Därtill ges en översikt över offent- hällsvetenskap och juridik. Med beaktande av detta lig och privat (främst stiftelsebaserad) finansiering faktum är det intressant att konstatera att det för forskning och utveckling. Presentationen ses ur inte föreligger någon skillnad i storleksordning högskoleväsendets syvinkel varför den industrifinan- mellan antalet doktorsexamina i humaniora/teologi sierade andelen av FoU utelämnas. Som källa utnytt- (279) respektive samhällsvetenskap/juridik (363). jar vi Högskoleverkets årsrapport för år 2004. Med beaktande av att samhällsvetenskapen i fråga Tabell  på nästa sida presenterar högskoleväsen- om volym i verksamheten är ungefär dubbelt som det indelat i tre grupper: stor som humaniora är förhållandet 363/279 = ,3 ● universitet (5 st.) intressant. ● högskolor med grundläggande utbildning och För att ge läsaren en uppfattning om vad de så kal- forskarutbildning/vetenskapsområde (6 st.) lade löntagarfondsstiftelserna betyder för de enskilda ● högskolor med enbart grundläggande utbildning högskolorna har deras anslag till högskolorna år 2003 ( st.). samlats i den sista kolumnen. Inom universitets- sektorn finns fyra stora mottagare, Uppsala, Lund, I tabellen utelämnas högskolor inom konst och KTH och Chalmers, men den klart största enskilda musik och några enheter med privat huvudman. mottagaren är Södertörns högskola som har en ”egen” Tabellen presenterar antalet studerande för grund- stiftelse, Östersjöstiftelsen, som instiftats till förmån läggande examen och antal avlagda grundläggande för just denna högskola. Vi återkommer till en mera omfattande studie av forskningsfinansieringen nedan.

Universitet och högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2004. Det är dock skäl att notera att det är universitets-

209 Tabell 1. Nyckeltal för Sveriges högskolor1 år 2003

Universitet/högskola Antal Examen Doktors- Doktors- Doktors- Stiftelse- studenter grund- examen examen examen bidrag utbildning totalt hum/teol samh/jur mnkr

Uppsala universitet 23 616 3 548 407 69 50 114,9 Lunds universitet 30 209 3 775 482 67 71 100,1 Göteborgs universitet 30 450 3 777 315 49 89 59,1 Stockholms universitet 26 552 3 256 269 63 90 22,1 Umeå universitet 18 334 3 426 149 24 25 16,8 Linköpings universitet 19 963 3 260 168 1 10 61,3 Karolinska institutet 6 997 1 830 83,9 Kungliga Tekniska Högskolan 14 118 1 893 126,7 Chalmers tekniska högskola 9 426 1 417 118,1 Luleå tekniska universitet 9 737 1 455 38 7 16,6 Handelshögskolan i Stockholm 1 538 231 0,2 Sveriges lantbruksuniversitet 3 806 724 111 8 76,4 Karlstads universitet 10 871 1 372 11 3 6 19,6 Växjö universitet 11 013 1 224 6 3 2 4,7 Örebro universitet 11 123 1 468 9 5 24,4 Summa 227 753 32 656 279 363 844,9

Blekinge tekniska högskola 3 615 519 11,8 Högskolan i Jönköping 8 677 1 553 2 2 3,8 Högskolan i Kalmar 7 334 769 9,9 Malmö högskola 13 998 1 713 8,2 Mitthögskolan 10 396 1 307 17,3 Mälardalens högskola 10 258 1 353 13,4 Summa 54 278 7214 2 64,4

Högskolan i Borås 7 358 1 249 7,5 Högskolan i Dalarna 6 514 952 9,8 Högskolan på Gotland 2 510 20 0,9 Högskolan i Gävle 8 168 1 160 5,2 Högskolan i Halmstad 6 090 846 13,8 Högskolan i Kristianstad 6 742 886 10,8 Högskolan i Skövde 4 874 819 6,9 Högskolan i Trollhättann/Uddevalla 6 032 793 6 Idrottshögskolan i Stockholm 584 96 0 Lärarhögskolan i Stockholm 9 862 1 650 0,05 Södertörns högskola 7 683 478 137,9 Summa 66 417 8 949 198,85

Totalt 348 448 48 819 279 365 1108,15

1Högskolorna är indelade i tre kategorier: universitet, högskolor med forskarutbildning/vetenskapsområde samt högskolor med enbart grundläggande utbildning.

20 sektorn som är den överlägset största mottagaren av vetenskapligt prövade. Uppdrags- och avgiftsintäk- löntagarfondsstiftelsernas medel, dvs, drygt 840 terna på 2,5 miljarder kronor kategoriseras i sin hel- mnkr år 2003. Högskolorna med forskarutbildning het som ej vetenskapligt prövade medel. De som erhål- fick drygt 60 mnkr, medan de övriga högskolorna, les från privata bidragsgivare (näringslivet) är dock i främst tack vare Södertörn, når upp till knappt 200 högsta grad konkurrensutsatta och kräver att motta- mnkr (drygt 60 mnkr utan Södertörn). De största garen förmår uppvisa hög vetenskapliga kompetens anslagsgivarna är Stiftelsen för strategisk forskning, inom sitt forskningsområde. Av de totala forsknings- KK-stiftelsen och Mistra, men nämnas bör att Öster- intäkterna härrör 7,75 miljarder kronor från offent- sjöstiftelsen genomgått en betydande tillväxt. liga källor (62 procent). Vi övergår till att presentera principerna för hög- En närmare specificering av beloppen från de skoleväsendets externa forskningsfinansiering i tabell olika bidragsgivarna framgår av tabell 4 som även 2 som redogör för forskningsbidragens fördelning på medger en jämförelse av utvecklingen från år 2002 vetenskapligt prövade medel respektive ej vetenskapligt till år 2003. År 2003 uppgick de offentliga bidragen prövade medel som i sin tur fördelas på offentliga och till 4 662 mnkr och stiftelsebidragen till 3 545 mnkr. privata bidragsgivare. Stiftelsernas andel är alltså högst remarkabel eller 35 Tabell 3 utgör en direkt fortsättning på tabell 2 och procent av högskoleväsendets bidrag till forskning presenterar beloppen för de olika kategorierna. Det och forskarutbildning. Det är dock skäl att notera att framgår att forskningsbidragen år 2003 uppgick till i den officiella statistiken anges löntagarfondsstiftel- drygt 0 miljarder kronor, av vilka drygt hälften var serna sedan 998 som en del av den offentliga forsk-

Tabell 2. Grunderna för indelning av forskningsbidrag

Forskningsbidrag ______Uppdrags- och avgiftsintäkter Vetenskapligt prövade medel Ej vetenskapligt prövade medel Ej vetenskapligt prövade medel

Offentliga Privata Offentliga Privata Offentliga Privata Forskningsråd Svenska stiftelser Statliga Svenska företag Statliga Svenska företag och organisationer myndigheter myndigheter utan vinstsyfte Svenska Kommuner och Utländska företag Kommuner och Utländska företag forsknings- landsting och organisationer landsting och organisationer stiftelser EU Övriga fi nansiärer EU Övriga fi nansiärer

Tabell 3. Externa forskningsintäkter till universitet och högskolor 2003, miljoner kronor

Forskningsbidrag 10 109 ______Uppdrags- och avgiftsintäkter 2 542

Vetenskapligt prövade medel 5 232 Ej vetenskapligt prövade medel 4 877 Ej vetenskapligt prövade medel 2 542 Offentliga 3 631 Privata 2 219 Offentliga 3 072 Privata 1 187 Offentliga 1 047 Privata 1 495

2 ningsfinansieringen. Från år 2002 till 2003 minskade löntagarfondsstiftelsernas insatser under de senaste stiftelsernas samlade insats från 3 820 mnkr till 3 545 åren kompletterad med de av utvärderarna beräknade mnkr. Denna minskning beror främst av löntagar- insatserna från Riksbanksfonden (figur ). Med anled- fondsstiftelsernas målsättning att förlänga sin livs- ning av en något avvikande periodisering blir värdet längd. för RJ för år 2002 något högre i figuren än i tabellen. Av tabell 4 framgår även de av universiteten re- Det framgår tydligt att Riksbanksfonden tack vare dovisade insatserna från Riksbanksfonden. Denna god kapitalförvaltning är en betydande bidragsgivare insats utgjorde år 2003 knappt 7 procent av den sam- i stiftelsesammanhang. Denna betydelse förstärks i lade stiftelseinsatsen eller drygt 2 procent av de totala och med att Riksbanksfonden i praktiken är ensam bidragen. bidragsgivare till humaniora och samhällsvetenskap Vi avslutar denna studie med en presentation av bland stiftelserna.

Tabell 4. Bidragsgivare till högskoleväsendets forskning/forskarutbildning 2002 och 2003, miljoner kronor (fast pris, prisläge 2003)

Finansiärer 2002 2003 Förändring i procent

Vetenskapsrådet 1 705 1 902 11,6 FAS 220 234 6,6 FORMAS 388 384 –1,0 Vinnova/NUTEK/ITPS 477 451 –5,4 Försvarsmyndigheter 33 35 4,7 Rymdstyrelsen 27 42 54,6 Sida/SAREK 202 232 15,0 AMS/LAN 51 44 –14,1 Länsstyrelser 99 99 –0,3 Övriga statliga myndigheter, affärsdrivande verksamhet 1 208 1 239 2,6 Kommuner och landsting 214 215 0,4 Forskningsstiftelser (av löntagarfondmedel) 1 198 1 111 –7,2 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 433 450 4,0 Cancerfonden 261 260 –0,5 Riksbankens jubileumsfond 270 239 –11,4 Stiftelser förvaltade av lärosätet 192 196 1,9 Övriga svenska stiftelser och organisationer utan vinstsyfte 1 252 1 074 –14,2 Utländska organisationer utan vinstsyfte 183 209 14,3 Svenska och utländska företag 689 596 –13,5 EU-medel 673 715 6,2 Övrigt 303 382 26,1 Summa bidrag för forskning/ forskarutbildning 10 076 10 109 0,3

22 600

SSF Riksbankens Jubileumsfond KK-stiftelsen 400 MISTRA Östersjöstiftelsen STINT mnkr 200

0 1999 2000 2001 2002 2003

Figur. 1. Av högskolorna redovisade intäkter från löntagarfondsstiftelser och Riksbankens Jubileumsfond

23 Bilaga 6 Kort jämförelse med andra stiftelser

För att placera Riksbankens Jubileumsfond i ett in- och innovativa forskningsfinansiärer vilket knappast stitutionellt forskningsfinansiellt sammanhang har gör diskussionen mindre relevant. Dessutom råkar utvärderarna även gjort en del jämförelser med ett be- det vara så att VW-Stiftung är den forskningspoli- gränsat antal andra fristående forskningsfinansiärer. tiska och forskningsstödjande aktör alla kategorier Jämförelser av denna typ kan vara av särskilt intresse i med vilken Riksbanksfonden under det senaste de- samband med fondens omläggning av anslagspolicy. cenniet haft det mest intima och kontinuerliga forsk- Valet av jämförelseobjekt är långt ifrån systema- ningspolitiska, intellektuella och ekonomiska samar- tiskt och har delvis olikartade bevekelsegrunder. I betet. Därmed utgör samtalet med Wilhelm Krull Stiftelsens för strategisk forskning och Finlands Aka- även en god illustration till Riksbanksfondens växan- demis fall handlar det om forskningsfinansiärer som de internationella presens och betydelse. i allt väsentligt arbetar med likartade bedömnings- kriterier och anslagsmottagare som Riksbanksfonden, varför en jämförelse framstår som naturlig. Stiftelsen STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftel- sen), som i många stycken har ett annat uppdrag, Styrelse, strategiska målsättningar och beredning framstår däremot som intressant i första hand på Stiftelsen för strategisk forskning grundades 994 grund av sin organisatoriska uppbyggnad och finans- i samband med utskiftningen av löntagarfonds- förvaltning. medlen. Enligt det ursprungliga beslutet skulle stif- Att vi dessutom valt att bifoga ett längre samtal telsen förnyas genom kooptationsförfarande, men med VW-Stiftungs VD, Wilhelm Krull, motiveras av efter den omorganisation som stegvis genomfördes att han i samtalet kommer in på centrala frågor kring under utbildningsminister Carl Tham utses styrelsen de fristående forskningsstiftelsernas roll och ställning numera av regeringen. Styrelsen består av 3 medlem- i det framtida europeiska forskningssystemet. Detta mar; ordförande utses av regeringen (oftast tidigare torde var problemkomplex som i hög grad kommer ministrar); till styrelsen utses inga suppleanter. att påverka även Riksbanksfondens framtida stra- Till styrelsemedlemmarna utbetalas ett grund- tegiska överväganden. Därtill handlar det i VW- arvode om 0 000 kr per år. Därtill kommer ett arvo- Stiftungs fall om en av Europas mest inflytelserika de per sammanträde om 5 000 kr.

24 Stiftelsen har uppställt såsom strategiska målsätt- Till sekretariatets uppgifter hör även uppbyggande ningar att av internationella nätverk. Personalen uppgår till 6 ● etablera forskningscentra (centres of excellence) personer och personal- och administrationskostna- och forskningsspecialiteter av internationell bety- derna till cirka 22,5 mnkr. Därtill kommer att stiftel- delse och nära koppling till universiteten sen under innevarande år har budgeterat utgifter för ● utveckla tvärvetenskapliga projekt och program finansförvaltningen motsvarande  mnkr. ● utveckla samarbetsnätverk och avtal om sam- KVA och IVA har enligt stadgarna rätt och skyl- arbete dighet att, på stiftelsens bekostnad, kontinuerligt ut- ● befrämja forskarutbildning och forskarrekryte- värdera SSF. 998 utvärderades verksamheten under ring perioden 994–97. Utvärderingsgruppen poängtera- ● utveckla samarbete mellan industri och universi- de att forskningsprogrammen utgör ett nytt och vär- tet, främst avseende forskning av speciellt intresse defullt bidrag till vetenskapssamfundet. En förnyad för industrin utvärdering utfördes år 2002. ● befrämja forskarrörlighet såväl internationellt som mellan industri och universitet. SSFs programverksamhet

Dessa målsättningar strävar stiftelsen att förverkliga Ledarskapsutbildning inom verksamhetsområdena Efter omfattande tester utvaldes 2 forskare till ● biomedicin INGVAR-programmet för att utbildas till forsk- ● informationsteknologi ningsledare. Det fanns 500 sökande. De utsedda fors- ● mikroelektronik karna deltar i flera seminarier, får en mentor, deltar ● kemiteknik och processteknologi i vetenskapliga arbetsgrupper och gör en studieresa ● materialvetenskap till Japan. ● tillverknings- och produktionsteknologi. Strategiska forskningscentra inom Life Sciences Beredning av beslut rörande forskningsstöd genom- Sex centra har utsetts och de får 52–70 mnkr per förs i fyra rådgivande strategiska kommittéer vilka centrum under sex års tid. Totala anslaget uppgår till verkar inom områdena Life Sciences, Material 400 mnkr. En nationell kommitté hade identifierat Science and Microelectronics, Industrial Technologies 7 forskningsledare som inbjöds att söka anslag för och Emerging Sciences. Därtill verkar en rådgivande centrumbildning. grupp med frågeställningar av övergripande karak- tär. Strategiska forskningscentra inom mikroelektronik Sekretariatet arbetar under ledning av VD, profes- Sex centra har etablerats för fem år, och varje sor Staffan Nordmark (Karolinska institutet). Han centrum får 30–60 mnkr, totalt 27 mnkr. De vik- assisteras av en administrativ direktör, en planerings- tigaste områdena är organiska elektroniska material, direktör och sex vetenskapliga sekreterare. Sekreta- nanostrukturerade elektroaktiva organiska molekyler riatet bereder ansökningarna för de rådgivande grup- och polymerer, tryckningsteknik, nanoelektronik perna och utvärderar resultatet av forskningsstödet. och elektroniska funktioner på molekylär nivå.

25 Pro Viking – stöd till tillverkningsindustrin Riskspridning Under fem år ges 50 mnkr till stöd för produktför- Förutom aktier och räntebärande instrument ut- verkligande (produktutveckling, tillverkning, pro- nyttjar stiftelsen även fem svenska hedge-fonder. duktstöd och underhåll i ett livscykelperspektiv). Satsningen har visat sig vara fruktbärande. Förutsätt- Därtill finansieras en forskarskola med totalt 30 mnkr ningen för att en hedge-fond skall godkännas är att under femårsperioden 2003–08. stiftelsen väl känner placeringsstrategin och risknivå- erna. Typiskt ligger risknivån mellan den som gäller VINST-samarbetsprogram för aktier respektive räntebärande instrument. 60 mnkr har avsatts för att befrämja samarbete Stiftelsen kan ta ansvar för utbetalningar som mellan universitet och industriforskare som vill höja sträcker sig sex år framåt och har därför avsatt en ut- utvecklingsnivån på sina produkter. jämningsfond som skall kunna svara för 3–5 års ut- betalningsbehov. SSF samarbetar i Europa med bland andra The Welcome Trust och Finlands Akademi. I Sverige Stiftelsen har som målsättning att existera till cirka finns etablerat samarbete inte minst med KK-stif- 2020. I januari 2003 uppgick kapitalet till 8 600 telsen och de relevanta statliga forskningsråden. mnkr. Stiftelsen har beslutat att de årliga nyutbetal- ningarna skall uppgå till 500 mnkr, vilket kan jäm- Ekonomiska angelägenheter föras med den maximala utbetalningen  040 mnkr Stiftelsen inledde sin verksamhet 994 med ett kapi- år 999. På grund av tidigare utfästelser uppgick dock tal uppgående till 6 000 mnkr. Kapitalförvaltningen utbetalningen år 2002 till 734 mnkr och beräknades har inköpts av utomstående förvaltare. Stiftelsen har 2003 till 800 mnkr. Stiftelsen har tagit fram scenarier utvecklat ett system för utvärdering av förvaltarnas för kapitalutvecklingen, där den kalkylerar med till- effektivitet. En del förvaltare har blivit avsatta, och växtnivåer som varierar mellan 4 och 8 procent. Där- stiftelsen har kunnat minska förvaltningskostnader- till har stiftelsen även beräknat utfallet om den kalky- na tack vare det utvecklade utvärderingssystemet. lerar med fem ”magra” år 200–05. Med en utbetal- För att stimulera förvaltarnas arbete utlovas bonus, ningsnivå kring 500 mnkr krävs det en avkastning men SSF har inte gått in för att utdela en fixerad an- mellan 6 och 8 procent för att kapitalet skall bibehål- del av vinsten till förvaltarna. las vid 8 000 mnkr. I stället för indexbunden avkastning har stiftelsen Det finns i detta sammanhang skäl att notera att uppställt bestämda mål för aktiernas respektive rän- SSFs och Riksbanksfondens kapital är av ungefär tepapperens avkastning. Stiftelsen behåller ansvaret samma storleksordning. Det kunde därmed vara av för det viktigaste förvaltningsinstrumentet, dvs. ba- intresse att jämföra speciellt kapitalförvaltning och lansen mellan aktier och räntebärande instrument. avkastning. Detta är dock frågeställningar som går I januari 2003 var 54 procent av kapitalet bundet i utöver denna utvärderings kompetens och mandat. papper med garanterad avkastning. Vid millenieskif- tet uppgick det maximala kapitalet till cirka 3 000 mnkr, och år 2003 hade kapitalet stabiliserats vid cirka 8 500 mnkr kronor.

26 STIFTELSEN FÖR KUNSKAPS- OCH internprioriterade vid respektive högskola och an- KOMPETENSUTVECKLING (KK-STIFTELSEN) sökan undertecknas av rektor. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen utlyser vart tredje år programmedel (KK-stiftelsen) grundades även den vid utskiftningen motsvarande 36 mnkr. Dessa anslag förutsätter en av löntagarfonderna år 994. Den har enligt stadgan lika stor medfinansiering från industrin. till uppgift att KK-stiftelsen har samarbete med National Science ● stärka konkurrenskraften hos näringslivet Foundation i USA som tillhandahåller en grupp som ● finansiera kvalificerad utbildning för näringslivets utvärderar potentialen för högskolornas plattform- behov förslag. ● satsa på enstaka doktorander och forskarskolor samt på vissa strategiska utbildningsområden Ekonomiska och finansiella angelägenheter ● bygga upp forskningsmiljöer vid de nya högsko- KK-stiftelsens ursprungliga kapital var 3 600 mnkr lorna i form av programstöd och sexåriga profil- och uppgick i slutet av 2002 till 3 200 mnkr, om man satsningar; ofta förutsätts insatser från näringslivet frånräknar ej utbetalade, redan beviljade projekt- (50 procent) anslag. Maximalt uppgick stiftelsens kapital till 7 000 ● främja IT-användningen i landet (skolor, lärar- mnkr (999). Denna summa innefattade dock även kompetens). Programmet har bland annat inklu- skulder om närmare 2 000 mnkr. Totalt överskrider derat  miljard kronor till IT-programmet ITiS utbetalningarna imponerande 5 000 mnkr. År 2003 och även stöd till IT i hälso- och sjukvård. uppgick de utbetalade anslagen till cirka 500 mnkr. Stiftelsens största utbetalning uppgick till cirka 800 Intressesfären utgörs av mnkr år 2000. Stiftelsen avser dock att i fortsätt- ● näringslivet ningen minska den årliga utbetalningen till cirka 300 ● nya universitet och högskolor mnkr. ● skolan, hälso- och sjukvårdssektorn Anslagen är uppdelade på fyra huvudområden: ● politiker. ● 0 procent för nya institut och omstruktureringar ● 30 procent för IT-användning Vad gäller högskolestödet kan man alltså konstatera ● 25 procent för kunskapsutbyte mellan näringsliv, att de tre nya universiteten även räknas in i denna ka- högskola och forskningsinstitut. tegori. En förutsättning för anslag från KK-stiftelsen Dessa delar av kapitalet får förbrukas. är att den mottagande institutionen kan presentera ● 35 procent avser stöd till de nya universitetens och en välfungerande ledningsgrupp. Detta har förmod- högskolornas forskningsverksamhet, och detta ka- ligen bidragit till att vissa enheter utvecklat sin kom- pitalet skall ej förbrukas. Endast avkastningen får petens så pass mycket att de nu med viss framgång utdelas. även kan konkurrera om de reguljära forskningsråds- medlen. Projekten skall även utse en mentor.  mnkr Ambitionen är att avkastningen över tid skall uppgå kan beviljas utifrån den presenterade forskningsidén. till 4 procent. Av kapitalet är 75 procent placerat i Efter ett år sker ytterligare precisering, och resten av aktier på Stockholmsbörsen och 25 procent i ränte- anslaget ges för två år. Alla ansökningar skall vara bärande papper. Kapitalförvaltningen sköts av en

27 person i kansliet. Kammarkollegiet sköter utbetal- IVA gemensamt. Akademierna har poängterat att ningar. stiftelsen bör satsa på etablerade miljöer och inte sprida anslagen till små miljöer. VD Madleine Administration och beredning Ceasar anser dock att kritiken i viss mån är missrik- Styrelsen består av nio personer; inga suppleanter tad, eftersom den enligt henne inte tar hänsyn till utses; ordförande är Olof Johansson. Inga styrelse- KK-stiftelsens faktiska uppdrag. Dessutom menar ledamöter ingår i expertgrupperna. Styrelsemedlem- hon att utvärderarna inte har brytt sig om att etablera marnas årliga arvode uppgår till 5 000 kr och sam- en konstruktiv dialog. manträdesarvodet till 5 000 kr per möte. Kansli- personalen omfattar 38 personer. Av dessa ingår åtta Projekttillsyn personer i administrationen och sex ansvarar för in- KK-stiftelsen gör besök vid varje deltagande hög- formationsfrågor medan antalet programhandläg- skola en gång per år. Stiftelsen prövar projektledarnas gare uppgår till nio. Stiftelsens personal- och admi- kompetens omsorgsfullt i projekt från  mnkr och nistrationskostnader uppgick år 2003 till närmare 39 däröver. Inte minst betonar stiftelsen projektledarens mnkr. förmåga att leda grupper. För sakgranskningen an- Fasta expertgrupper finns för följande områden: vänds alltid externa sakkunniga. Kansliet föreslår ● forskning, åtta personer; ordförande: professor sakkunniga för expertgrupperna. Stiftelsen samlar Gunilla Jönsson, Lunds Tekniska Högskola även projektledare i likartade projekt till gemensam ● kompetensutveckling för näringslivet, fem perso- diskussion och avstämning. Tydliga motiveringar ges ner; ordförande: professor Thomas Johannesson, för avslagna ansökningar. Skogsindustrin tekniska forskningsinstitut ● skolutveckling och IT, fem personer; ordförande: Overhead rektor Gunnar Fast, Herrhagen/Norrstrands skol- KK-stiftelsen betalar en samlad overhead som upp- område, Karlstad går till 35 procent, vilket även inkluderar hyror och ● IT-användning, ordförande: riksdagsledamot Lena högskolemoms! Ek; övriga medlemmar adjungeras från övriga grupper HANTERING AV STORPROJEKT: VD deltar inte i expertgrupperna som utgör de be- EXEMPEL FRÅN STIFTELSEN FÖR STRATEGISK redande organen och även presenterar ett beslutsför- FORSKNING OCH FINLANDS AKADEMI slag. Styrelsen fattar beslut när beloppen överskrider 5 Om Riksbanksfonden söker modeller för hantering mnkr. Anslag på 2–5 mnkr bereds i expertgrupperna, av de planerade storprojekten, kan fonden förslags- och beslutet fattas av VD. Beträffande anslag under vis närmare studera principer och handläggnings- 2 mnkr fattar VD beslut efter föredragning; vid be- rutiner vid Finlands Akademi (FA), som har erfaren- hov tillfrågas expertgrupperna. Alla VD-beslut fattas het av tre generationer av spetsenheter, och även vid inom ramen för de prioriteringar styrelsen gjort då Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) som våren den fördelat rambudgeten. 2004 utlyste Strategiska forskningscentra. Bägge Utvärdering av KK-stiftelsen utförs av KVA och organisationerna utgår från en bottom up-process,

28 dvs. alla har rätt att ansöka. Detta är även den nor- Detta betyder att SSF reserverar ett halvt år för att mala proceduren i Riksbanksfonden. Denna ut- välja projekt som avancerar till steg 2 och avser där- gångspunkt förutsätter dock att en tvåstegsprocess efter att bevilja cirka tre månader för utvalda sökande tillämpas, vilket även är fallet vid såväl FA som SSF. att skriva fullständig ansökan. Tiden som reserveras Klara direktiv utfärdas hur en preliminär ansökan för det slutliga beslutet är cirka sex månader. skall avfattas och enligt vilka kriterier ansökningarna Finlands Akademi avancerar enligt en snabbare kommer att bedömas. Utvärderarna har på annat tidtabell. FA reserverar endast fyra månader för ut- ställe i denna rapport givit exempel på kriterier för seende av projekt till andra omgången och för insän- urval av storprojekt som Riksbanksfonden lämpligen dande av fullständiga ansökningar. FA vill på detta kunde tillämpa. sätt garantera de utsedda spetsenheterna god tid för För att välja ut ett begränsat antal ansökningar till detaljplaneringen och för genomförande av förhand- andra omgången tillsätts normalt en särskild kom- lingar med universitet och eventuella andra med- mitté. Denna kan med fördel utses och tillsättas finansiärer. efter det att ansökningarna inkommit, dvs. då man I sina intervjuer har utvärderarna konstaterat att vet vilken sakkunskap som faktiskt behövs. Detta formuleringen av ansökningar för storprojekt är både förfarande belastas dock av en tidsmässig nackdel, tids- och resurskrävande. För att de sökande inte skall eftersom utseendet av medlemmarna och beslut om tvingas till ett omfattande planeringsarbete redan i mötestidtabell kan vara tidskrävande och därmed första skedet bör tillräckligt lång tid reserveras för försena urvalet till andra omgången. I SSFs fall anges skrivande av fullständiga ansökningar. Sex månader kommitténs sammansättning redan i samband med vore därför möjligen en lämplig tidsperiod. Vi har utlysningen. Riksbanksfonden har anledning att i även noterat att ansökningsarbetet kan kräva halv- detta sammanhang väga fördelar mot nackdelar, när tidsengagemang under några månader, och därför är den beslutar om procedur. SSFs löfte att utbetala 00 000 kr till alla sökande SSF publicerade sin utlysning fem månader före som inbjuds till andra omgången ett efterföljansvärt ansökningstidens utgång, och stiftelsen anger följan- exempel. Riksbanksfonden bör dessutom övertänka de tidtabell för hanteringen av ansökningarna: huruvida kommittén själv bör fatta beslut om urvalet Ansökningstiden för ansökan till steg  utgick den till andra omgången eller om detta skall beslutas av 7 september 2004. fondens styrelse. Utvärderarna rekommenderar att Följande tidpunkter är preliminära: kommittén får en sådan sammansättning att den ● Inbjudan att inkomma med fullständig ansökan själv kan fatta beslutet. till steg 2 planeras göras senast den  februari 2005, Om valkommittén finner det lämpligt och mo- då också detaljerade anvisningar för slutansökans tiverat kan den utse externa sakkunniga som stöd i utformning kommer att anges. första omgången. Vid bedömandet av de slutgiltiga ● Ansökningstiden för fullständiga ansökningar ut- ansökningarna utser kommittén genomgående går i maj 2005. internationella sakkunniga som kan besöka de ak- ● Beslut om beviljade centra planeras till november tuella forskningsmiljöerna. Hearingförfarande kan 2005. utnyttjas av kommittén. Normalt upprättar val- ● Beviljade centra planeras starta den  januari 2006. kommittén ett motiverat förslag till styrelsen som

29 fattar det slutgiltiga beslutet rörande accepterade storprojekt. Valkommittén bör noga överväga antalet projekt som går vidare till andra omgången, och även styrel- sen har anledning att ta ställning i denna fråga. Plats bör ges för testande av nya idéer och risktagande, men i andra vågskålen ligger skapade förväntningar och risken för omfattande arbetsinsatser som inte leder till önskat resultat. SSF indikerar att cirka 20 projekt kan gå vidare till andra omgången. Utvärderarna har i Riksbanksfondens fall rekommenderat att fonden finansierar högst två storprojekt per år. Om så sker kunde kanske högst ett tiotal projekt accepteras till andra omgången, allt under förutsättning att de upp- fyller mycket högt ställda krav vad avser vetenskaplig kvalitet och forskningsstrategisk relevans. Sammanfattningsvis noterar utvärderarna att ansökningarna till de spetsenheter, som FA och SSF avser att starta  januari 2006, skulle inlämnas i augusti–september 2004. Vi konstaterar därför att Riksbanksfonden med omedelbar verkan bör vidta Dr. Wilhelm Krull, Generalsekretär sedan 1996 i den nästan åtgärder för att realisera sina planer rörande intro- jämnåriga (1961/62) tyska Volkswagen-Stiftung i Hannover som under de senaste tio åren etablerat ett intimt samarbete duktionen av storprojekt. med Riksbankens Jubileumsfond.

SAMTAL MED DR. WILHELM KRULL, av en utpräglad resursmässig svaghet och tilltagande GENERALSEKRETÄR VID VW-STIFTUNG, institutionell tröghet. Detta leder i sin tur till en ut- HANNOVER, TYSKLAND präglad oförmåga till och rädsla för nytänkande. (Thorsten Nybom, Hannover 2003-06-23) I denna situation blir förmodligen de friståen- Thorsten Nybom (ThN): Vilken är enligt Ert för- de stiftelsernas kanske viktigaste uppgift, som jag menande den viktigaste uppgiften/utmaningen för ser det, att fungera som ”förändringsagenter”. Att en fristående forskningsstiftelse i Europa i dag och genomgripande och kanske till och med smärt- och under de kommande 0–5 åren? kostsamma reforminitiativ skulle komma från de po- Wilhelm Krull (WK): Det dilemma vi befinner oss i litiska huvudmännen eller från universiteten själva – åtminstone sedan 0–5 år tillbaka – kan enklast be- förefaller osannolikt. De förstnämnda saknar mod skrivas som en situation, där vi har ett oerhört starkt och insikter. De sistnämnda saknar beslutsförmåga omvandlingstryck inom den globala forskningen och resurser. Alltså återstår de fristående akademiskt samtidigt som de europeiska universiteten utmärks inbäddade stora stiftelserna.

220 ThN: Detta låter som en närmast herkulisk uppgift. telserna delvis bör lägga om sin verksamhet och för- Är stiftelserna verkligen kapabla att axla det tjugo- ändra sin kompetens. Tidigare fungerade stiftelserna första seklets ”humboldtska mantel”? och forskningsfinansiärerna i allt väsentligt reaktivt, WK: Självklart innebär inte detta att stiftelserna i denna begränsning är inte längre vare sig möjlig eller någon mening kan eller skall ta över det som varit – ens försvarbar. Nu måste de på ett helt annat sätt än och skall vara – statsmakternas eller kanske bättre ett tidigare bli ”target oriented”, aktivt uppsökande och gemensamt samhälleligt och politiskt ansvar. För- initierande. söken från de offentliga finansiärerna – och forskar- Men när man tar på sig en sådan ledarroll, måste samfundet (!) – att förmå de fristående stiftelserna att man uppträda med stor försiktighet och utveckla så- uppträda som ”städgummor” eller till och med dana former och rutiner i direkt samförstånd med ”lumpsamlare”, när man systematiskt drar ned på ”the scientific community”, annars riskerar man att den offentliga basfinansieringen, måste stiftelserna – bli betraktad och framställd som en mer eller mind- för sin egen och forskningens skull – kategoriskt re illegitim ”forskningsbyråkratisk usurpator”. Det avvisa. handlar här dock inte bara om internkommunika- tion eller en intensifierad opinionsbildning. Det ThN: Har VW-Stiftung utsatts för sådana påtryck- innebär bland annat även att stiftelserna, vid sidan av ningar? de traditionella, välfungerande och välrenommerade WK: Egentligen inte direkt från politiskt håll men screening- och evalueringsapparater, som stiftelserna däremot i viss mån från forskarhåll, dvs. Deutsche under årens lopp byggt upp, också måste utveckla Forschungs-Gemeinschaft (den tyska forsknings- former och metoder för att skapa en lika välfungeran- rådsorganisationen, DFG) och olika forskargrupper de och legitim ”Suchapparat”. I detta uppbyggnads- har ibland försökt förmå VW-Stiftung att gå in och arbete bör man dock vara ytterst grannlaga. ”överta” det finansiella ansvaret för hotade forsk- Dessutom har under de senaste decennierna de ningsprogram och projekt. Detta har vi konsekvent förtroliga relationerna mellan de politiska huvud- avvisat, dels av rent ekonomiska skäl, dels därför männen och forskningsutförarna, som tidigare fanns att VW-Stiftung av princip alltid förbehåller sig åtminstone i vår del av världen, till stor del eroderat rätten att göra sina egna prioriteringar och kvalitets- i Europa. Vi har gradvis hamnat i en situation där bedömningar! Jag har dessutom en känsla av att VW- i huvudsak quasipolitiskt eller byråkratiskt domi- Stiftungs kvalitetsbedömningar generellt sett är nerade forskningspolitiska aktörer, på nationell och strängare än både DFGs och universitetens, eftersom europeisk nivå, i ”samhällsnyttans”, ”excellensens” DFG ytterst nog anser sig representera universiteten och ”den ekonomiska expansionens” namn, anser snarare än det representerar forskningen i sig! sig både lämpade och kompetenta att kontrollera och styra forskningsverksamhetens inriktning och ThN:Vilken blir då stiftelsernas centrala uppgift? målsättningar. Denna utveckling är katastrofal och WK: Vad de fristående finansiärerna möjligen kan måste brytas. göra är att fungera som inflytelserika ”Vorreiter” på Forskningsfinansiering och ”Forschungsförderung” marginalen, främst genom att initiera och understöda i vid mening är, och måste förbli, högriskinveste- ”exemplariska reformförsök”. Detta innebär att stif- ringar. Därmed förutsätter den oundgängligen att

22 det finns ett grundläggande förtroendeförhållande WK: Nej inte i den meningen att vi systematiskt no- mellan finansiärer och huvudmän, å ena sidan, och terar, publicerar och diskuterar antalet Nobel-, Leib- forskare och forskningsinstitutioner, å den andra. niz-, Helmholtzpreise eller antalet patent i relation Inte minst beträffande detta helt nödvändiga ”åter- till utdelade forskningsmedlen. Indirekt torde dock uppbyggnadsarbete” kan de fristående forsknings- kvaliteten på vårt fögderi kunna utläsas och bedömas stiftelserna spela en viktig roll som ”Vorreiter”och utifrån våra utförliga årsberättelser. inspiratörer. ThN: Om vi skulle återgå till interdisciplinariteten ThN: Vilka är de största skillnaderna mellan VW- som alla numera med stor välvilja åtminstone pratar Stiftung och andra – framför allt offentliga, mer om och påstår sig kraftigt understödja men som sam- ”systemberoende” forskningsfinansiärer – exempel- tidigt både visat sig vara svåretablerad och – åtmins- vis DFG? tone som medveten policy – hittills knappast kan WK: För det första är, som jag nämnde, DFG en del sägas ha givit någon speciell hög substantiell intel- av universitetssystemet och därmed även – oavsett lektuell eller ekonomisk avkastning. I det samman- vad DFG själv säger – i allt väsentligt disciplinärt och hanget skulle jag vilja höra om och i så fall hur VW- status quo-inriktad medan VW-Stiftung systema- Stiftung lyckats bemästra de såväl kvalitativa som tiskt strävar mot interdisciplinaritet. För det andra institutionella problem, vilka uppenbarligen är för- stöder DFG i huvudsak den goda och väletablerade bundna med denna typ av forskningsverksamhet? ”normalvetenskapen”. VW-Stiftung letar däremot WK: Det största problemet med interdisciplinari- systematiskt efter ”Lücken und Nischen” som har tet är, som jag ser det, att det i allt väsentligt sak- stor potential men saknar tillräckliga medel. Vi sat- nas välfungerande institutionella strukturer i dagens sar nästan aldrig på de forskningsområden som alla universitets- och forskningssystem. Därmed riskerar andra redan satsar på. För det tredje, om och när interdisciplinära satsningar tämligen snabbt att an- VW-Stiftung har identifierat vad vi bedömer vara ett tingen isoleras och förtvina inom den existerande spetsområde går vi vanligtvis in med tämligen stora majoritetskulturen eller så utgör satsningen i prak- och långsiktiga resurser. tiken ett mer eller mindre kamouflerat stöd för den existerande och traditionella disciplinära strukturen. ThN: Hur framgångsrika har Ni varit i detta identi- För att försöka undvika denna dubbla fara har VW- fierings- och uppbyggnadsarbete? Stiftung bland annat börjat bygga upp helt nya intra- WK: Låt mig lite blygsamt uttrycka det på följande och interdisciplinära karriärvägar genom att inrätta sätt: VW-Stiftungs satsningar under de gångna åren de så kallade Lichtenbergprofessoraten. Detta sker i har inte sällan haft en tendens att 3–4 år senare dyka samverkan med universiteten (50–50). En förutsätt- upp hos DFG, BMWF (forskningsministeriet) m.fl. ning är dock att kandidaternas forskningsprogram som ”prioriterade områden”. och meriter är konkurrenskraftiga i den reguljära VW-program- och projektkonkurrensen. ThN: Försöker VW-Stiftung att systematiskt be- döma och diskutera sin egen ”success rate” eller ”im- ThN: Slutligen skulle jag så vilja övergå till de ”spe- pact” och dess utveckling uppåt och nedåt? ciella relationer” som under de senaste decenniet eta-

222 blerats mellan VW-Stiftung och Riksbanksfonden. av en ringa grad av byråkratisering och en hög grad Skulle Ni kortfattat kunna beskriva dess kronologi, av ansvarsdelegation. Därmed blir eventuella för- karaktär och inriktning? handlingar mellan de båda samarbetsparterna infor- WK: Det är korrekt att det i hög grad handlar om både mella och omedelbart ”reella”. Handlingsberedska- speciella och nära relationer mellan dessa två stiftel- pen är närmast optimal, eftersom beslutsvägarna blir ser. Även om det fanns en del kontakter mellan Riks- extremt korta. Dessutom, eftersom stiftelserna är fri- banksfonden och tyska forskningsfinansiärer (Alexan- stående kan vi agera utan att bry oss om politiska der von Humboldt-Stiftung, Stifterverband der Deut- överväganden eller de nationella forskningssyste- schen Wissenschaft) inklusive VW-Stiftung redan i mens traditionella egoism. slutet av 980-talet, kan man nog säga att samarbetet Självklart spelar det stor roll att Dan Brändström intensifierades från och med mitten av 990-talet. De och jag har utmärkta och förtroendefulla personliga avgörande skälen för denna fördjupning av samarbe- relationer. Utan dessa skulle samarbetet inte ha den tet är flera. Jag skulle vilja nämna åtminstone fem: karaktär av ”implicit trust” och ömsesidig respekt ● gemensamma intressen och en likartad problem- som det faktiskt fått. Jag vill dock framhålla att detta analys förtroendefulla samarbete inte bara handlar om Dan ● gemensamma finansiella åtaganden Brändström och mig personligen utan om Riks- ● kompatibla beslutsformer och hög beslutsför- banksfonden i dess helhet och kanske inte minst om måga de insatser dess båda ordförande under de senaste tio ● personkemi åren – Inge Jonsson och Stig Strömholm – gjort ! ● självrådighet och finansiell styrka. De relativt sett väsentliga finansiella resurser, som VW-Stiftung och Riksbanksfonden suveränt för- Med intresse- och analysgemenskap menar jag att fogar över, är naturligtvis det som ytterst ger oss möj- de båda organisationerna hade en likartad syn på lighet att agera både kraftfullt och i hög grad även på forskningsorganisation och forskningsfinansiering. våra egna villkor och enligt vad vi anser vara våra egna Vi var båda mycket tidigt medvetna om de europe- och den europeiska forskningens välförstådda intres- iska universitetssystemens brydsamma läge och det sen. Denna finansiella styrka med vidhängande odis- akuta reformbehovet. Likaså var vi övertygade om att kutabla maktposition kräver dock att organisatio- forskningsstödet av såväl kvalitativa som kulturella nerna formulerar en tydlig och transparent övergri- skäl måste internationaliseras/europeiseras. pande policy, annars riskerar man att hamna i legiti- Bland gemensamma åtaganden vill jag först och mitetsproblem. främst framhålla samarbetet kring de central- och östeuropeiska Wissenschaftskollegen och Gastpro- ThN: Kan Ni slutligen så säga något om Ert och Dan fessoren, men jag vill även nämna det nyss initierade Brändströms sentida gemensamma engagemang vid samarbetet kring det subsahariska Afrika som antyder skapandet av ett europeiskt forskningsråd? Ni kanske att det för VW-Stiftungs och Riksbanksfondens del även borde klargöra om detta uteslutande handlar om inte bara handlar om ett europeiskt ansvarstagande. ett personligt engagemang, eller var det Riksbanks- Vad gäller beslutsformer och beslutsförmåga ka- fonden och VW-Stiftung som var representerade i raktäriseras både Riksbanksfonden och VW-Stiftung denna utredning?

223 WK: Självklart var det personerna Wilhelm Krull och ThN: Beror det sistnämnda ytterst på att det i prak- Dan Brändström som satt i expertgruppen, och där- tiken saknas en europeisk forskningspolitik värd med tar inte vare sig VW-Stiftung eller Riksbanks- namnet? fonden något moraliskt eller annan form av ansvar WK: Jawohl, och detta tycks även vissa ansvariga euro- för gruppens förslag. Dock kan man säga att det ur- peiska politiker ha börjat inse och att därmed någon sprungliga uppslaget var ett gemensamt stiftelse- form av europeiskt, akademiskt styrt forskningsråd initiativ eller snarare att ett stort antal akademiska framstår som nödvändigt. Om inte denna lite yrvakna församlingar, centrala personer och forskningsföre- insikt börjat tränga igenom, hade nog knappast denna trädare approcherade en rad europeiska forsknings- – av kommissionsföreträdare inte direkt önskade – stiftelser (VW-Stiftung, Riksbanksfonden, Nobel- utredning över huvud taget kommit till stånd. stiftelsen, Welcome Trust m.fl.) och bad dessa att ta någon form av initiativ eller åtminstone göra en ThN: Om en kraftfull europeisk rådsorganisation kraftfull opinionsyttring i denna riktning. Bakgrun- nu mot all förmodan skulle bli verklighet, tror Ni den är den för alla välbekanta: inte att detta inte bara skulle påverka den omedel- ● en systematisk erodering av den europeiska grund- bara forskningsfinansieringen utan, på sikt, även få forskningen djupgående konsekvenser för de europeiska univer- ● en tilltagande byråkratisk styrning och minskad sitets- och forskningssystemets sammansättning och akademisk kontroll inom forskningsfinansiering differentiering – direkt och indirekt – till exempel så och forskningspolitik (EU-ramprogram) att det därigenom på ett ”naturligt sätt” kommer att ● en ständigt växande kvalitativ och kvantitativ utkristalliseras ett toppskikt av ett mindre antal euro- klyfta till USA, framför allt beträffande grund- peiska elituniversitet som är kapabla att konkurrera forskning, som med den nuvarande så kallade om dessa överstatliga medel? forskningspolitiken inte bara kommer att cemen- WK: Det är mycket möjligt att det blir en sådan teras utan även och i allt snabbare takt fördjupas ”sidoeffekt”, och detta vore i så fall förvisso inte heller ● en systematisk misshushållning och urgröpning något man bör beklaga. av Europas forskningsinstitutioner. ThN:Hur stora tror Ni chanserna är för att detta skall För övrigt tror jag att det i framtiden kommer att bli kunna förverkligas, åtminstone delvis i enlighet med allt vanligare att de stora fristående stiftelserna upp- Era egna ursprungliga förhoppningar? träder i ”konsortieform” både som ”trendsättare”, WK: Det kan jag inte uttala mig om i dag – men ett finansiärer av ”joint-ventures” och forskningspoli- vet jag: om det inte går nu, då kommer vi att få vänta tiska lobbyister. länge på en förändring!

Som framgår fördes detta samtal innan den europeiska expertgruppens slutliga förslag om inrättande av ett European Research Council framlagts och åtminstone i princip även accepterats.

224 Bilaga 7 Svenskt i Finland – finskt i Sverige

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA PROJEKT Hoppe, Göran, Uppsala universitet: OCH TILLHÖRIGA FINANSIÄRER Svikit sina bröders hopp och sina fäders land … I nedanstående sammanställning redovisas de 7 pro- (,5 MFIM) jekt som erhöll stöd från programmet. Där framgår Finansiering: Finlands Akademi 0,5 MFIM, vilket totalbelopp i miljoner finska mark (MFIM) HSFR ,46 mnkr som beviljades varje projekt. De projektanslag som har utbetalats av RJ anges med fetstil i miljoner Huss, Leena, Uppsala universitet: svenska kronor (mnkr). Språklig emancipation i Finland och Sverige (,6 MFIM) Bladh, Gabriel, Karlstads universitet: Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, Skogsfinnar i Sverige – migration, kolonisation och HSFR ,022 mnkr assimilation (,8 MFIM) Finansiering: RJ 2,628 mnkr Jonung, Lars, Handelshögskolan i Stockholm: Crises, Macroeconomic Performance and Economic Dahlbacka, Ingvar, Åbo Akademi: Policies in Finland and in the 1990’s. Växelverkan och identitet. Kyrka och religion i Fin- A Comparative Approach (,5 MFIM) land och Sverige 1809–1999 (2,0 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi 0,6 MFIM, Finansiering: Finlands Akademi ,0 MFIM, HSFR ,34 mnkr HSFR ,460 mnkr Kangas, Olli, Åbo universitet: Hjerppe, Riitta, Helsingfors universitet: Från förebild till hotbild? (,8 MFIM) Cooperation and Competition. Economy, Nation- Finansiering: Finlands Akademi State and Swedish-Finnish Interaction (,7 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi 0,8 MFIM, Kangasharju, Helena, Handelshögskolan i Helsingfors: HSFR ,34 mnkr Finska, svenska eller engelska? Intern kommunikation: nyligen fusionerade finsk-svenska företag (,6 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi

225 Korpijaakko-Labba, Kaisa, Lapplands universitet: Finansiering: Finlands Akademi 0,5 MFIM, Om jordanvändningsrättigheterna på vardera sidan RJ 1,46 mnkr om Torneälven (,6 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi Villstrand, Nils-Erik, Åbo Akademi: Delar i dialog. Integrativa- och desintegrativa kraf- Landgrén, Lars-Folke, Helsingfors universitet: ter och processer i Sverige och Finland (1720–1860) Staden och idéerna. Det urbana i sjuttonhundratalet (,7 MFIM) – och sjuttonhundratalet i nutiden (,5 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, Finansiering: Finlands Akademi 0,75 MFIM, RJ 1,168 mnkr RJ 1,095 mnkr Westin, Charles, Stockholms universitet: Sarvimäki, Anneli, Kuntokallio Centrum för geron- Gemenskap och asymmetri – Självbilder och bilder tologisk utbildning och forskning, Helsingfors: av den andre (2, MFIM) Att åldras mellan två kulturer (,5 MFIM) Finansiering: Finlands Akademi ,0 MFIM, Finansiering: Finlands Akademi 0,75 MFIM, HSFR ,606 mnkr RJ 1,095 mnkr

Silius, Harriet, Åbo Akademi: BEDÖMNINGAR AV PROGRAMMET Etnicitet och kön. Konstruktionen av etnisk identitet SVENSKT I FINLAND – FINSKT I SVERIGE och kön i svenska och finländska kontexter (,2 MFIM) Bedömning av forskningsdirektör Mats Rolén Finansiering: Finlands Akademi 0,7 MFIM, Programmet har varit intressant och lärorikt, inte RJ 0,73 mnkr minst för oss finansiärer. Det har skapat ett nytt nät- verk, som i varje fall varit nyttigt för Riksbanks- Snellman, Hanna, Helsingfors universitet: fonden. Vi hade tidigare inte samarbetat med FA, Gothenburg – the largest village of the Salla parish såvitt jag vet. Det har även varit givande att träffa (,4 MFIM) övriga finska finansiärer och att delta i programmets Finansiering: Finlands Akademi 0,7 MFIM, aktiviteter. HSFR ,022 mnkr Det vetenskapliga värdet är det ännu för tidigt att uttala sig om. Intrycket är dock att programmet lett Soikkanen, Timo, Åbo universitet: till ökat samarbete i delvis nya konstellationer. Den Mellan kontroll- och integrationspolitik (,5 MFIM) principiellt viktiga frågan i sammanhanget är emel- Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, lertid värdet av ett tvångsgifte mellan 7 separata pro- RJ 0,876 mnkr jekt. Vad har programdimensionen givit för ”added value”? Att försöka koordinera, om än med aldrig så Ståhlberg, Krister, Åbo Akademi: lätt hand (möten och gemensamma publikationer), Språkgrupp, medborgarskap och lokal välfärdsstat har inte alltid varit helt lätt för koordinatorn, profes- (,5 MFIM) sor Villstrand. Visst revir- och blocktänkande mellan

226 ämnen/fakultetsområden kan eventuellt ha förekom- – Programmet saknar en gemensam vetenskapsteo- mit. Jag är därför lite skeptisk till en programform retisk plattform, det som definierades som pro- där man till syvende og sidst finansierar en hagelskur gramparaply är ju ett ämnesområde. av mer eller mindre separata projekt. Möjligen skall – Styrgruppen och undertecknad hade ingen klar program av denna typ vara mer fokuserade från bör- mall att arbeta efter då vi skulle definiera vår upp- jan – kanske skall samverkansdimensionen klargöras gift och dra upp riktlinjer för arbetet men, det är å tydligare för dem som tänker sig att delta. andra sidan bra då folk tvingas tänka och försöka vara kreativa. Åsikter om programmet av koordinator, – Osäkert hur samarbetsvilliga de olika projekten professor Nils Erik Villstrand skulle visa sig vara (nu visade det sig tack och lov att de var det). Programmets plus – Kampen om de finska pengarna var avgjort hår- + Finansiärernas samarbete innebar att en rejäl sats- dare, vilket betydde att de beviljade medlen för ning kunde åstadkommas med en högre grad av forskarna från Finland måste bantas ned kraftigare synlighet. med inte nödvändigtvis forskningsmässigt moti- + Forskare i Finland och Sverige fick (ännu bättre) verade omprioriteringar/nedbantningar av forsk- kontakt med varandra. ningsuppgiften som följd. + Ännu viktigare: samarbete över disciplingränserna – Styrgruppen måste engagera sig i att ansöka om också i praktiken. ett visst tilläggsanslag för att genomföra de upp- + Det gick att etablera ett samarbete som nu resulte- gifter som den ansåg nödvändiga (särskilt de fyra rar i fyra gemensamma rapporter. programvolymerna på två språk). + Det skapas en stor mängd ny kunskap om ett – Uppdraget som koordinator har varit svårt att viktigt problemkomplex, och forskare som bör- kombinera med professuren, och de ekonomiska jat intressera sig för en tematik brukar ofta hålla förutsättningarna för en längre tjänstledighet har uppe intresset en längre tid (så vi kan förvänta oss inte funnits (jag har varit anställd som koordina- ”programrelevant” forskning rätt länge efter att tor inalles sex månader), vilket jag å andra sida programmet har avslutats). upplystes om redan då jag gick in i uppgiften. – Uppgiften som koordinator har visat sig att i prak- Programmets minus tiken bli åtminstone fyraårig, dvs. man kunde från – Vissa projekt framstår för mig som rätt heterogena. början ha lagt upp helheten så att programmet – Kunskapen i Sverige om programmet kom så sent fortsätter en längre tid än den period projekten att alla kanske inte hann med i ansökningsskedet har finansiering (rapporteringen drar av nödtvång (programmet initierades i Finland så vi hade mer alltid ut över den tid ett projekt arbetar). tid på oss). – Programtänkandet och det samarbete mellan Riksbanksfondens plus projekten som detta förutsatte klargjordes inte + Fonden vågade ta steget in i en ny samarbetsform tillräckligt i initialskedet (dvs. under ansöknings- som är rätt oprövad. perioden). + Fonden satsade rejält med pengar.

227 + Fonden är flexibel när det gäller medelanvänd- + Fonden har uppmärksammat programmet väl i ningen inom projekten. (Jfr rigida Finlands Aka- olika sammanhang, såsom årsrapporten. demi och rigidare Vetenskapsrådet.) + Fonden har engagerat sig mycket aktivt för att + Mats Rolén har som tjänstemannaansvarig satsat åstadkomma en fristående fortsättning på det mycket på att föra programmet i hamn och åtagit finsk-svenska humanistiska samarbetet i ett pro- sig olika praktiska uppgifter (särskilt inför slut- jekt kring rikssprängningen 809 och med sikte på konferensen). märkesåret 2009. + Styrgruppens ordförande Stig Strömholm har ta- git sitt ansvar i fullt mått och utnyttjat såväl sin Riksbanksfondens minus breda erfarenhet som synnerligen goda kontakter – ”Försöker hitta något här, men lyckas inte.” (såsom i samband med slutkonferensen).

Den finländska, svenskspråkiga filmen Framom främsta linjen (2004) i regi av Åke Lindman finansierades till en del genom ett forskningstöd från Riksbanksfonden – ännu ett exempel både på fondens välutvecklade samnordiska verksamhet och på dess relativt sett välgörande brist på konventionalism.

228 Bilaga 8 Väl försedd

Att forska med medel från Riksbankens Jubileumsfond

KLAS ÅMARK

KREATIVA MILJÖER – EN TULIPANAROS? rade universitetet den magiska gränsen med 0 000 I 40 år har Riksbankens Jubileumsfond (Riksbanks- inskrivna studenter. Efter några år var det dags för fonden) funnits. Det är en lång tid, och mycket har forskarutbildning. Vi motades in i professorernas ändrats under resans lopp. En självklar uppgift för högre seminarier som får i fållor. Min professor, Sven fonden är att välja ut bra projekt och förse dem med Ulric Palme, hann under sin relativt korta tid som finansiering. Men det räcker inte. Följer man utveck- professor, 4 år, rekrytera omkring 00 doktorander lingen under en längre tid, är det slående hur de pro- till sitt stora seminarium som han alltid ville att vi jekt som stötts ändrat karaktär och hur många olika skulle kalla det. stödformer det egentligen finns att välja mellan. I det Dåtidens enkla finansieringssystem, med ett fåtal perspektivet handlar Riksbanksfondens verksamhet licentiat- och doktorandstipendier med rätt små be- om något mer – och viktigare – än att välja ut de lopp, kombinerade med ett fåtal amanuenstjänster, bästa projekten. Den handlar också om att etablera räckte inte långt inför denna anstormning. Utbild- en dialog med forskarvärlden om hur man ska agera ningsprojekten var Riksbanksfondens svar på denna för att skapa kreativa och nydanande forskarmiljöer strukturella utmaning mot forskarutbildningen. Ett under föränderliga yttre villkor. av de första, och största, projekten blev Sverige under Med några bilder ur Riksbanksfondens historia, andra världskriget, (SUAV), dit Palme snabbt värvade med mig själv som exempel, ska jag illustrera proble- mig och ett antal av mina jämnåriga seminariekam- matiken. rater. I februari 967 blev jag klar med min fil.kand.- examen och fick anställning i SUAV-projektet som forskningsassistent. Lönen var det inte mycket be- UTBILDNINGSPROJEKTEN vänt med, från början var vi anställda på en arvodes- När Riksbanksfonden inledde sin verksamhet vid tjänst med /3-dels månadslön. Storleksordningen mitten av 960-talet, befann sig universiteten i en för min del motsvarande ingångslönen för en 8-årig dramatisk expansionsperiod. Den högre utbild- brevbärare. Många av SUAV-iterna arbetade deltid ningen byggdes ut, de stora 40-talskullarna skulle på arkiv, någon enstaka försörjde sig genom spekula- utbildas, studenterna strömmade till. Ungefär när tioner på Londons råvarubörs. Jag forskade på heltid jag började läsa historia i Stockholm (963) passe- och levde enkelt.

229 SUAV-projektet resulterade i tjugo doktors- vetenskapliga utvecklingsarbetet gjordes av dokto- avhandlingar, fyra licentiatavhandlingar, ett antal rander i form av avhandlingar. Artiklar skrev vi i stort avbrutna avhandlingsprojekt (jag minns åtta utöver sett inte. dem som inte fortsatte efter lic.-examen), en anto- Som modernhistoriskt projekt hamnade vi auto- logi och ett begränsat antal artiklar. Som utbildnings- matiskt nära samhällsvetenskaperna, och vi upp- projekt var SUAV framgångsrikt. Det är så vitt jag muntrades av projektledningen att tänka och arbeta vet fortfarande det största utbildningsprojektet inom tvärvetenskapligt. Men även här stod doktoranderna humaniora och samhällsvetenskap sett till antal av- i huvudsak själva för utvecklingsarbetet. Det fanns handlingar. Men det var också ett projekt som starta- exempelvis på den tiden inga kurser inom forskar- des av professorer som helt saknade erfarenhet av att utbildningen, läskurser lästes enskilt och tenterades leda den här typen av utbildningssatsningar och som muntligt för professorn. Utbildningen bestod av se- fick lära sig både det ena och det andra genom försök minarier, men de var desto fler. Vi gick på Palmes och misstag. Bortfallet av påbörjade doktorander var högre seminarium, på det gemensamma SUAV- till exempel betydligt större än vad man skulle ac- seminariet och på delprojektens seminarier. ceptera i dag. Projektets kontakter med omvärlden var länge SUAV-projektet var uppbyggt med tre profes- rudimentära, de nordiska kontakterna byggdes dock sorer som forskningsledare (Gunnar Westin, Folke ut så småningom. Som doktorand deltog jag inte i Lindberg och Sven Ulric Palme), som tog för sig olika någon vetenskaplig konferens. För ett antal av de delområden, och med två docenter som forsknings- aktiva doktoranderna i projektet blev däremot själva ledare (Stig Ekman rekryterades när projektet fått projektmiljön stimulerande, intensiv, ständigt de- anslag, Hans Landberg tjänstgjorde några år i pro- batterande. Genom att miljön var så stor, och per- jektet). Projektet hade också ett stort kansli och, som sonkemin fungerade rätt långt, blev den också till en sagt, ett antal arvodesbefattningar för doktorander- del kreativ och nydanande. na. Eftersom projektet startades mitt under reforme- ringen av forskarutbildningen, utgick planeringen först från att ett antal personer skulle skriva lic.-av- MINDRE FORSKARGRUPPER handlingar och sedan skulle de bästa gå vidare med De stora utbildningsprojektens saga var rätt kort. doktorsavhandlingar på delvis andra ämnen. Så blev Om inte annat ökade lönekostnaderna för doktoran- det inte. Visserligen tog vi ut lic.-examina, men sedan der snabbt. Åren runt 970-talets mitt framstår ju i blev lic.-avhandlingarna nya doktorsavhandlingar. efterhand som en tid då just arbetskraftskostnaderna, Så här i efterhand slås jag av några saker då det inklusive de sociala avgifterna, steg så snabbt i Sverige gäller SUAV-projektet som forskningsproducent: att landets ekonomi hamnade i kris även jämfört med Nästan all vetenskaplig produktion skedde i form andra OECD-länder. Pengarna räckte inte längre till av doktorsavhandlingar. Projektledarna saknade själ- stora projekt. Samtidigt blev 960-talets doktorander va forskningserfarenhet från området när projektet 980-talets forskarassistenter, docenter och extern- startade, och de skrev mycket lite själva Deras insat- finansierade forskare. Docentprojektet var, vad jag ser handlade om ledning, administration, handled- förstår, tidstypiskt. ning, vilket var mycket nog. Men det innebar att det 982 hade jag fått en docenttjänst på Historiska

230 institutionen och sökte och fick anslag från Riks- områdesgruppsanslag från HSFR. Internationella banksfonden för projektet Facklig politik och facklig kontakter fanns också, men de var kanske inte helt makt 1910–1960 med sammanlagt tre treåriga forsk- centrala. I stället för det stora utbildningsprojektet ningsassistenttjänster för doktorander. Det blev så hade vi fått ett antal mindre forskargrupper, sam- småningom två doktorsavhandlingar och en ny lic.- ordnade i ett tvärvetenskapligt, nationellt och delvis avhandling av detta. nordiskt/internationellt nätverk. Skillnaderna gentemot SUAV-projektet var stora, Den historiska arbetslivsforskningen hade det inte bara på grund av förändrade yttre villkor utan gemensamt med SUAV-projektet att den bröt ny också som ett resultat av medvetna beslut från min mark för historisk forskning. Men den skilde sig från sida. SUAV genom att redan planeringen av ny forskning En tung del av forskningsinsatserna stod jag som var starkt teoretiskt och tvärvetenskapligt inspirerad. projektledare själv för, ett arbete finansierat genom Det är förstås svårt för den som befann sig mitt uppe min docenttjänst. (I direkt anknytning till projektet i verksamheten att värdera kreativitet och nyskapan- blev det två böcker och ett antal artiklar.) Doktoran- de, men jag vill ändå hävda att arbetslivsforskningen derna utgjorde en kärntrupp i ett specialseminarium var mer dynamisk och kreativ än SUAV-forskningen, som jag ledde, men dit rekryterades ytterligare ett totalt sett. Vi lyckades etablera en någorlunda gemen- antal doktorander med ämnen inom en gemensam, sam dagordning som gjorde att vi var rätt eniga om bred ram. Sammanlagt disputerade ett dussintal vad det var vi skulle vara oeniga om, och detta funge- doktorander som jag handlett som huvudhandledare rade väl. Till det nyskapande bidrog också att arbets- och/eller biträdande handledare under perioden från livsforskningen vid den här tiden berikades av det 980-talets början till 990-talets mitt. framväxande genusperspektivet. Området fick också Vid den här tiden fanns det också en väl utbyggd en klart positiv bedömning i den utvärdering av histo- forskarutbildning med fastställda kurser och littera- rieämnet som HSFR organiserade omkring 990. turlistor. Min generation lärde sig teori och metod Däremot misslyckades de ledande forskarna inom genom att vara lärare på nyinrättade kurser i forskar- området att teoretiskt omformulera den vetenskap- utbildningen. Dem vi utbildade lotsades genom en liga plattformen för området, vilket bidrog till att det snabbt expanderade vetenskaplig värld av oss själv- så småningom stagnerade.2 lärda lärare. Från anslagsgivarens synpunkt kan det kanske se ut som om man finansierar ett antal projekt som på- börjas och avslutas. För den aktive forskaren mitt i NÄTVERKEN verksamheten är det snarare så att en långsiktig forsk- Den vid denna tid framväxande svenska historiska ningsinsats finansieras med en rad olika metoder. Så arbetslivsforskningen organiserades i Svenska Kom- mittén för Historisk Arbetslivsforskning som jag blev  invald i då den bildades 985. Kommittén samord- Historia i belysning: sex perspektiv på svensk historisk forskning: en utvärde- ring av svensk historisk forskning utförd på uppdrag av Humanistisk-samhälls- nade forskningen i Sverige, arbetade tvärvetenskap- vetenskapliga forskningsrådet och Universitets- och högskoleämbetet. 988. 2 ligt och var med och ordnade nordiska konferenser. Kommittén försökte, se Svenska Kommittén för Historisk Arbetslivs- forskning, Historisk arbetslivsforskning i Sverige under 1900-talet. Ett forsk- Under en period finansierades kommittén med ett ningsstrategiskt program. HT nr 4, 990.

23 var det för mig som arbetslivshistoriker. Vid 980- Temat var ett treårigt forskningsprogram med talets mitt öppnades flera nya möjligheter. en grupp svenska kvalificerade forskare som träf- Forskningsprojektet Socialdemokratins samhälle fades en gång per halvår och en grupp internatio- startade som ett initiativ från Arbetarrörelsens ar- nella forskare som träffades till konferens en gång kiv och bibliotek inför SAPs hundraårsjubileum. per år. Resultatet blev tre antologier, två på engels- Arkivets forskningsråd tillsatte en arbetsgrupp ka, en på svenska. Ur min synvinkel var detta ett som fungerade som styrelse för projektet, och Karl anmärkningsvärt effektivt sätt att samordna inter- Molin och jag vidtalades att skriva en projekt- nationell, tvärvetenskaplig och teoretiskt orienterad ansökan tillsammans med Klaus Misgeld. Efter forskning kring ett specifikt tema och att producera något trassel fick vi också anslag från Riksbanksfon- kvalificerad forskning som stått sig bra lång tid. Mil- den. Det här var något helt annat som forsknings- jön var inspirerande och synnerligen effektiv, då det projekt betraktat än SUAV-projektet – deltagarna var gällde att snabbt tillhandahålla en bild av det inter- kvalificerade forskare, rekryterade från flera olika dis- nationella forskningsläget och peka ut områden, där cipliner, de fick ett par månadslöner var för att skriva egna insatser kunde passas in. var sitt kapitel till en större antologi. Arbetet sam- För att visa hur finansieringen av en pågående ordnades genom ett par forskningsseminarier, annars långsiktig forskningssatsning fungerade bör här jobbade de enskilda forskarna mest var för sig. också nämnas Maktutredningen som startade sitt Den uttalade målsättningen var att sammanfatta arbete 986. Från Maktutredningen fick jag ett forskningsläget inom ett antal teman men också att (rätt litet) anslag för ett delprojekt som resulterade i föra det vidare genom begränsade insatser av grund- boken Makt och arbetsskador under 1900-talet (990), forskning. Så vitt jag kan bedöma lyckades projektet skriven tillsammans med Bill Sund som just dispu- med just detta, att presentera en sammanhållen veten- terat inom ramen för projektet Facklig politik och skaplig plattform för forskningen inom området vid facklig makt. Jag fick också ett begränsat anslag från 980-talets slut, en plattform som stått sig väl mot Rådet för arbetslivsforskning som resulterade i bo- tidens tand. Nydanande är kanske inte rätt ord för ken I statens tjänst. Statlig arbetsgivarpolitik och fack- en sådan verksamhet, samordnande är kanske mer liga strategier 1870–1930 (Arkiv, Lund 996), skriven träffande. tillsammans med två av mina doktorander, Lasse Ungefär samtidigt startades SCASSS med stöd Kvarnström och Ylva Waldemarsson. bland annat från Riksbanksfonden. Kollegiets upp- De här två projekten var mindre projekt av samma gift var att höja den teoretiska nivån inom svensk slag som Facklig politik och facklig makt, där projekt- samhällsvetenskap som ansågs alltför empirisk till ledaren är tvungen att investera sin egen forsknings- sin karaktär. Jämfört med hur läget var på 960-talet, tid för att få loss pengar till sina doktorander/dok- var det en dramatisk förändring att historia självklart torer. Sedda som självständiga projekt är det inte så ansågs ha en plats i detta samhällsvetenskapliga mycket att säga om dem som kreativa miljöer. Po- projekt. Detta kom till uttryck genom att Uppsala- ängen ligger i att de ingår som pärlor på ett pärlband historikern Rolf Torstendahl blev en av de tre första i en långsiktig satsning, där den från början konstrue- direktorerna. Han organiserade ett tema om profes- rade plattformen, ansökan till Riksbanksfonden för sionalisering. projektet Facklig politik och facklig makt, successivt

232 utvidgades både teoretiskt och empiriskt till nya (Vi har haft anslag från SFR, FRN, Riksförsäk- områden. Denna utvidgningsprocess kan man följa ringsverket, EU och NOS-H, och några doktorand- i min bok Vem styr marknaden? Facket makten och tjänster inom programmet har finansierats av fakul- marknaden 1850–1990 (Tiden 994). tetsmedel.) Just den långsiktiga finansieringen från Riksbanksfonden har varit av stor betydelse för möj- ligheterna att få fram annan finansiering. DE STORA PROGRAMMEN Av listan över tryckta skrifter och över konfe- Med den borgerliga regering, som under Carl Bildt rensdeltagande från ViB-programmet framgår att tog över makten 99, var löntagarfondernas saga all. projektets ledare bidrar aktivt till forskningen, men I stället inrättades ett antal vetenskapliga stiftelser. i artikel- och antologiform. Inom sociologi är detta Till Riksbanksfonden fördes den Kulturvetenskap- en dominerade publiceringsform, men det handlar liga donationen som till en början prioriterade forsk- också om att professorer har så pass många andra ar- ning kring bland annat välfärdsstaten. Kraven på nya betsuppgifter jämfört med 980-talets docenter att projekt var strikta. De skulle vara större satsningar, de får svårt att hinna skriva böcker. tvärvetenskapliga och helst innehålla både kvali- Professorerna formulerar de teoretiska och meto- ficerad forskning och forskarutbildning. Professor diska utgångspunkterna i ansökan, i sin egen forsk- Walter Korpi föreslog att vi tillsammans skulle söka ning och i sociologernas fall genom den stora databas medel för ett nytt forskningsprogram. Detta blev, de byggt upp sedan lång tid tillbaka (SCIP-data- efter en tids hårt arbete med ansökningar och med basen). Doktoranderna bidrar både med artiklar, att bygga upp en forskargrupp, forskningsprogram- konferenspaper och sina böcker. De är mer självstän- met Välfärdsstat i brytningstid. Ett historiskt-samhälls- diga i förhållande till projektledningen än vad dok- vetenskapligt forskningsprogram om välfärdsstatens om- toranderna i Facklig politik och facklig makt var. (Om daning i Sverige och i OECD-länderna. Programmet detta beror på doktoranderna eller projektledningen har finansierats av Riksbanksfonden under åttaårs- låter jag vara osagt.) Doktoranderna är från början perioden 996–2003. aktivt indragna i både tvärvetenskapliga och inter- I projektledningen har ingått, utöver Korpi och nationella nätverk, och de deltar i en välorganiserad mig, Joakim Palme och Sten-Åke Stenberg från forskarutbildning med kurser i teori och metod. SOFI och, under den första hälften, Anders Berge Det nydanande i den här miljön ligger i kombina- från Historiska institutionen. Alla tre är numera tionen av olika möten över gränser och en med tiden professorer. Hittills har det producerats 3 doktors- livlig inre debatt. Skillnaden metodiskt och empi- avhandlingar och två lic.-avhandlingar inom pro- riskt mellan kvalitativ historia och kvantitativ socio- grammet, och det lär bli tre doktorsavhandlingar till. logi är stor, medan det finns betydligt mer gemen- Det är alltså en av de största utbildningssatsningarna samt då det gäller de teoretiska utgångspunkterna. i projektform sedan SUAV-projektets tid. Anslaget Genom att forskningsmiljön varit så pass öppen både från Riksbanksfonden har fungerat som en samman- mot andra discipliner och mot nordiska och inter- hållande plattform, utifrån vilken projektledarna nationella nätverk, har forskarna kunnat arbeta i ett sedan kunnat söka ytterligare medel för enskilda korsdrag av inspiration och kommentarer från olika doktorander eller mindre grupper av doktorander. håll. Samtidigt är det inte oproblematiskt när pro-

233 jektledningen består av erfarna seniora forskare med tre befordrade professorer, i Stockholm fem, plus en internationell ställning och de yngre forskarna av två adjungerade professorer. Detta är en av de nya nyrekryterade doktorander. Här har den långa pro- trenderna – förändringarna kan gå snabbt, åt båda gramtiden spelat stor roll för att minska gapet och hållen. intensifiera debatterna. Antalet lektorat förefaller vara rätt lika på de äldre universitetsinstitutionerna, 7–9 vardera om jag räknat rätt. Detta återspeglar en utbyggd grundutbildning. INSTITUTIONELL MILJÖ I OMVANDLING (Det är svårt att räkna, eftersom grundutbildningen 40 år är mycket då det gäller den svenska universi- i varierande grad sköts av vikarierande lektorer med tetsvärldens omfattning och organisering. Under varierande titlar.) Antalet forskarassistenttjänster har 960-talets stora studenttillströmning byggdes lärar- inte ändrats nämnvärt sedan 970-talet. Docent- organisationen ut med universitetslektorer som tog tjänsterna försvann med en av 980-talets lärarre- över ansvaret för grundutbildningen. Med 969 former. Lektorernas tillgång till rörlig resurs respek- års forskarutbildningsreform inrättades forskar- tive särskild fakultetsresurs för egen forskning tycks assistenttjänster för att överbrygga glappet från skifta rätt mycket. I Stockholm har lektorerna god doktorsexamen till docenttjänster. Under 960-talet tillgång till sådana medel och har haft det sedan 980- började man bygga upp nya universitet och hög- talet. skolor, på 970-talet fick historieämnet ett par nya Den andra tunga trenden de senaste 5 åren är specialprofessurer från HSFR. Antalet lektorer ökade den regionala utbyggnaden och skapandet av flera sedan sakta men säkert. nya universitet. Nu finns det professurer i historia För att visa hur mycket den institutionella mil- vid Mitthögskolan, högskolan i Falun/Borlänge, jön förändras på relativt överblickbar tid ska jag jäm- Mälardalens högskola och universiteten i Örebro föra historieämnet 990 och 2004. Under tiden från och Växjö och ett antal befordrade professorer vid 970-talets mitt till 990-talets början hände inte så Södertörns högskola, liksom två på Försvarshögsko- mycket. Då fanns det 7 professurer/professorer i lan och en i Kristianstad. Självständig forskning och historia (inklusive tre tema-professorer i Linköping). forskarutbildning växer fram på den ena orten efter Miljöerna var rätt lika i storleksordning, med en den andra. lite mindre Umeåinstiution med två professurer, tre Den senaste forskarutbildningsreformen får också tjänster vardera på de andra universiteten, och Lin- stora effekter. Nya medel har tillförts forskarutbild- köpings unika temaorganisation som skilde forsk- ningen, vilket ökat utexamineringen av doktorer ningen från grundutbildningen. i historia landet över. När lektorat nu lyses ut, kan För närvarande finns det 27 professurer i histo- man ha 20–25 sökande. Samtidigt har staten med ett ria (fyra under tillsättning). Därtill finns det cirka enkelt hugg gjort sig av med en betydande resurs för 20 lektorer som befordrats till professorer. När jag forskarutbildning, den som bestod i att doktoran- tillträdde min tjänst 992 var Stockholms- och Göte- derna själva finansierade delar av sin utbildning med borgsinstitutitonerna nästan jämstora med tre pro- studielån och deltidsarbete. Effekten blev att antalet fessurer vardera. I dag har Göteborg två professurer antagna doktorander minskar i snabb takt i många och Stockholm sju. I Göteborg finns det dessutom humanistiska ämnen.

234 Dessa förändringar har ändrat forskarsamhällets kan man ha en något mindre dimensionerad forskar- anslagsbehov en hel del. Det finns betydligt fler liv- utbildning än i dag, med doktorandtjänster från förs- aktiga forskarmiljöer, ledda av professorer, än tidi- ta dagen. Det är med sikte på en sådan reform som gare. De antagna doktoranderna har alla god finan- nedanstående förslag formuleras. siering, finansieringsbehovet gäller möjligheterna att Det talas gärna och mycket om elitsatsningar i utöka antalet platser i forskarutbildningen. Antalet dag, till exempel som Centres of Excellence. Bortsett nyutexaminerade doktorer, som önskar fortsätta kar- från det högtravande språkbruket är det mycket som riären inom den akademiska världen, är påfallande talar för nödvändigheten att koncentrera forsknings- stort, större än någonsin tidigare. 980-talets docen- anslagen till ett begränsat antal miljöer som får hyfsat ter är borta. Jag saknar de kvalificerade seniora fors- god tid på sig att arbeta. Forskningsprogrammet Väl- kare, med god tid för egen forskning, som på 980- färdsstat i brytningstid har ju på sitt sätt fungerat just talet förde historieämnet framåt, byggde nätverk, som ett Centre of Excellence, och min erfarenhet är och öppnade nya forskningsområden. Ett stort antal att det ger mycket att få arbeta på det sättet. För att lärare, särskilt professorer, i historia är nu runt 60 år komma dithän behövs det i botten ett programanslag och ska ersättas av andra inom den närmaste åren. som är jämförelsevis långsiktigt. Åtta år var utmärkt Förändringsbenägenheten bland de ledande forskar- att ha men behöver väl inte vara normen. Det be- na torde vara begränsad just nu. Möjligheterna för hövs dock fyra till sex år för att få plattformsidén att dem att få fram extern finansiering för nya satsningar fungera. Den storlek på det årliga anslaget, som den är inte särskilt stora. Det är i denna miljö som Riks- Kulturvetenskapliga donationen använt på senare banksfonden och andra forskningsfinansiärer ska tid, 2,5–3,5 mnkr, är tillräcklig. En typisk plattform verka de närmaste fem, tio åren. leds av ett par professor, och till den behöver man ha knutna ett par doktorer, ett par doktorander och gärna en grupp masterstudenter. Det enklaste här VAD GÖR VI NU DÅ? vore om Riksbanksfonden utlyste ett antal platt- Den reform av forskarutbildningen vi just nu lever formsanslag på i föreväg fastställd storleksordning, med torde bli kortlivad. Utbildningsministern har säg tre mnkr under fyra eller sexår, då vet man som bundit upp sig för Bolognaprocessen, och det är bra sökande vad man ska planera för. det, från min utsiktspunkt. Den nya forskarutbild- Kanske är det inte en uppgift för Riksbanks- ningen har blivit alltför smal. I Stockholm tar vi in fonden, men den nya situationen inom forskar- tre, fyra nya doktorander per år, varav kanske två utbildningen borde tvinga fram utbildningar av från vår egen grundutbildning. Steget mellan grund- forskarskolekaraktär som går utöver institutions- utbildning och forskarutbildning är alltför stort. och universitetsgränserna. Ett tilltalande alternativ Forskarutbildningen blir så liten att vi får svårt att vore ett handledargruppsanslag som gavs till en hålla liv i kreativa miljöer. I det läget är det mycket grupp handledare på olika institutioner som tillsam- frestande att bygga upp en tvåårig mastersutbildning mans organiserade ett forskarskoleliknande nätverk i historia med hyggligt bred rekrytering, möjliggjord av doktorander/mastersstudenter med gemensamma därför att statsmakterna knuffar över finansieringen kurser och workshops för ventilering av avhandlings- av studierna på de studerande själva. Ovanpå denna kapitel/artiklar. Ett sådant anslag skulle inte behöva

235 vara så stort, kanske ett par hundra tusen kr per år 40-talisterna, slås ut innan de hunnit få tjänst. Ytter- och främst täcka resor och uppehälle för kurser och ligare ett problem är att de behöver få lära sig att leda workshops men täcka en utbildningsperiod med visst nätverk och större satsningar, inte bara ges möjlighet råge, d.v.s. fem, sex år. Möjligen kunde man lägga in att ha egna, korta projekt. Plattformspengar är då ett en del pengar för att ge utbildningsbidrag till master- lämpligt instrument för att fånga upp en del av dem, studenter. och likaså är post doc-tjänster mycket värdefulla. Vill man få fram ny tung forskning, behövs det Men det kanske borde finnas ytterligare en speciell forskartid till de ledande forskarna som ofta är upp- finansieringsform som ger dem möjlighet att forska bundna på lektorat och professurer. De åtgärder som tillsammans och att delta i/bygga upp nätverk. Ett vidtagits av VR (anslag för ledande forskare) och särskilt juniorprogramsanslag kunde möjligen göra Riksbanksfonden (möjligheter för professorer att nytta, till exempel med två 75-procentstjänster och få normala projektanslag) torde vara tillräckliga för ett frikostigt driftanslag, samt medel för fyra år så att detta. Det verkar inte heller för närvarande finnas man hinner göra lite mer än bara skriva på en bok i anledning att satsa forskningsmedel på doktorand- hög fart. En koppling till ett utbildningsprogram för tjänster. Efter en Bologna-reform kommer morgon- masterstudenter skulle ge doktorerna erfarenheter av dagens doktorer att i huvudsak behövas för att rekry- att utbilda postgraduerade studenter och leda fors- teras till universitetstjänster inom humaniora och kargrupper. samhällsvetenskap, och så länge forskningsmiljöerna De nämnda förslagen har det gemensamt att man kan hållas kreativa med masterstudenter och dokto- koncentrerar mer medel, inte på färre personer nöd- rer, lär antalet doktorander inte behöva utökas så värst vändigtvis, forskargrupperna blir ju större, men väl mycket utöver den statliga finansieringen – självklart på relativt få miljöer. Löper anslagen på längre tid, får under förutsättning att institutionerna klarar av att man också den effekten – och minskar det arbete som utexaminera sina doktorander inom eller nära den krävs för att fördela anslagen. Eftersom det redan nu fastställda studietiden. tycks vara så att det är rätt få miljöer som får lite mer En ny nyckelgrupp är däremot dagens alla dokto- omfattande anslag från Riksbanksfonden, blir effek- rer som nu håller sig flytande på extraundervisning, ten kanske inte så revolutionerande. Frågan är om externa forskningsmedel, uppdragsforskning m.m. det inte redan finns flera forskarutbildningsmiljöer För den här gruppen, som ju alltid funnits, är två inom humaniora och samhällsvetenskap än vad den villkor nya. Det ena är att gruppen är påfallande stor. svenska forskningsfinansieringen – som är rätt fri- Det andra villkoret är den nya regeln om rätten till kostig jämförd med ett land som Norge – kan hålla anställningstrygghet efter tre års undervisningsvika- liv i som just kreativa och nyskapande miljöer. Kon- riat. Om kraven på anställning blir hårda, kommer centration blir därför nödvändig. Då är det bättre att institutionerna att skydda sig genom att inte anställa genomföra koncentrationen med öppna ögon och vikarier ur den här kategorin, och konkurrensen om genom medvetna beslut än att låta den bli ett resultat forskningsmedel är mycket hård. Risken är därför att av en ad hoc-styrd process. alltför många av de yngre forskare, som ska efterträda

236 Bilaga 9 Ur anförande vid Stiftelsekonferensen 5 maj 2004 i riksdagen

SARA DANIUS

Jag är verksam som litteraturhistoriker vid Uppsala mer ens kolleger och studenter till del. Och framför universitet och är utbildad i Sverige, Storbritannien allt: man lär sig, och man lär sig nytt. och USA. Tack vare Segerstedt-tjänsten har jag haft [---] förmånen att tillbringa ett år vid Wissenschaftskolleg SCASSS ingår i ett formellt nätverk av institut för i Berlin, ett världsledande institut för avancerade avancerade studier, och nätverket omfattar platser i studier. Varje år bjuds ett fyrtiotal namnkunniga hela västvärlden från Bukarest i Rumänien till Stan- forskare från hela världen in till Wissenschaftskolleg, ford på amerikanska västkusten, ja det sträcker sig bort från matematiker till musikologer, från ekonomer till till såväl Afrika som till Japan. De senaste åren har 40 historiker. nya institut för avancerade studier bildats på olika plat- Under året i Berlin fick jag möjlighet att experi- ser i världen. I denna globala utvecklingsprocess spe- mentera mig fram till ett helt nytt forskningsprojekt lar SCASSS en inte oviktig roll. Så är SCASSS också – om den europeiska artonhundratalsrealismen – ett mer välkänt utomlands än här hemma i Sverige. projekt som jag inte annars skulle ha koncipierat eller Vi har också anledning att glädja oss åt att vi nu ens ha vågat mig på. Nästa läsår är det sista året på har ett unikt forskningsprogram – det så kallade Pro min tjänst och det kommer jag att tillbringa vid Futura-programmet – som gör det möjligt för en SCASSS i Uppsala, Sveriges enda institut för avance- handfull unga svenska forskare i humaniora, sam- rade studier med särskild inriktning på samhälls- hällsvetenskap och juridik att tillbringa ett år vid vetenskap och humaniora. internationella institut som dessa – och dessutom När man är Fellow vid ett institut för avancerade tillkommer ett år vid SCASSS. studier – i Berlin, Budapest, Princeton, Stanford, Hur fungerar då dessa forskartjänster som inrät- Los Angeles, Stellenbosch eller i Uppsala – har man tats till minne av Torgny Segerstedt? De är i grunden det oförskämt bra. Man får det värdefullaste av allt upplagda som en fyraårig forskarassistenttjänst, men – man får tid. Och man får dessutom förmånen att nyckelordet är rörlighet. Tjänsten är och skall vara uppehålla sig tillsammans med forskare från i stort rörlig, både på det institutionella planet och på det sett hela världen. Man diskuterar över ämnesgränser, intellektuella planet. En Segerstedt-forskare varvar man byter idéer, man genererar nya idéer, man grälar, sin tid mellan heminstitutionen och ett institut för man knyter ovärderliga kontakter som sedan kom- avancerade studier. I praktiken betyder det att man

237 tillbringar sammanlagt två år vid sin heminstitution Jag tillhör dem som anser att det bör finnas ett antal och sammanlagt två år vid institut för avancerade stu- utpräglade forskningsuniversitet i Sverige. Vi kom- dier, dels i utlandet, dels vid SCASSS. Man får söka mer med all sannolikhet att se en stark profilering och på egen hand till institut i utlandet, och det finns inga differentiering av universitetsväsendet. Jag menar att garantier för att man blir antagen. det är en lika god som nödvändig sak. Men jag menar Den första kullen har nu fyra år på nacken. Ett också att vi måste vara eftertänksamma. I dag, när vi antal publikationer har redan genererats – böcker, samlats här med anledning av de svenska forsknings- skriftserier och artiklar. stiftelsernas tioårsjubileum, finns det anledning att Men dessutom – och det är minst lika viktigt – har påminna också om riskerna med extern finansiering den första kullen initierat konferenser, seminarier, så som den ser ut i dag. Det är ytterst svårt att få ett workshops och tvärdisciplinära samarbetsprojekt projektbidrag från Vetenskapsrådet eller Riksbanks- med tydlig internationell profil. Segerstedt-tjänster- fonden – inom min sektor är det färre än tio procent na har redan skapat goda kringeffekter, och de in- av de sökande som beviljas medel till forskning. Färre skränker sig inte till SCASSS och Uppsala. Effekterna än tio procent – föreställ er det. märks i hela landet. Lägg till detta hur svårt det är att över huvud taget [---] få en universitetstjänst. Och lägg sedan till detta hur Bolognaprocessen är redan i full gång och inom en lektoraten tenderar att se ut i dag – minimalt med snar framtid kommer det svenska utbildningsväsen- forskningstid och maximalt med undervisning – och det att anslutas till ett europeiskt betygs- och vär- man inser att det finns en risk att det uppstår två deringssystem. Internationaliseringen är redan här. kretslopp som har föga med varandra att göra. Å ena Därför är det desto mer angeläget, ja fullkomligt sidan en liten grupp gynnade forskare som kan ägna nödvändigt, att vi på allvar reflekterar över vad vi vill en mycket stor del av sin tid åt forskning. Å andra åstadkomma med sann internationalisering. sidan en stor grupp forskarutbildade personer som är Vad är internationalisering? Att en student eller en tvingade att lägga större delen av sin tid på undervis- forskare tillbringar en tid vid ett utländskt lärosäte? ning, vilket de faktiskt inte är utbildade för. Det är naturligtvis utmärkt. Att en student eller en För att vi skall kunna få ett konkurrenskraftigt forskare vistas i samma miljö som en eller flera in- universitetsväsende i framtiden, som kan producera ternationellt verksamma forskare? Det är naturligtvis spetsforskning och hävda sig internationellt, måste ännu bättre. Men vad händer sedan? Import av idéer vi kunna rekrytera de bästa studenterna och de bästa och teorier och metoder är viktigt, men detta är inte doktoranderna. Och för att kunna rekrytera dessa sann internationalisering. Sann internationalisering unga människor, som är beredda att lägga sina bästa innebär att man till sist slutar tänka i kategorier som år på studier och forskning, måste vi kunna visa att hemma och utomlands. Inte så att all forskning skall det finns spetsmiljöer. Men vi måste också kunna er- handla om samma sak eller bedrivas på samma sätt. bjuda tjänster – och därtill tjänster som har en rimlig Men sann internationalisering måste innebära att andel forskningstid. Vi kommer inte att locka någon den svenska forskningsvärlden har ambitionen att bli att slå in på forskarbanan om den framtida verklig- en jämlike, inte en importör. heten visar sig vara ett undervisningsharvande på ett [---] mer eller mindre långt lektorsvikariat.

238 [---] undervisningen, får vi bättre rustade studenter och Högklassig forskning och god idéproduktion kom- forskare. Och då – detta är lika viktigt – får vi ett mer till i kollektiv, inte i elfenbenstorn. Om fler mer kreativt, produktivt och attraktivt intellektuellt lektorer har något lite mer forskningstid, blir under- klimat på våra human- och samhällsvetenskapliga in- visningen långt mycket bättre. Höjs kvaliteten på stitutioner vid de svenska universiteten.

239 Bilaga 10 Projektuppföljningsbesök år 2003

LUNDS UNIVERSITET: BESÖK I fästa avseende vid den senast inlämnade projektrap- (DELTAGANDE OBSERVATÖR: B. STENLUND) porten (om en sådan finns) än vid själva projektansö- Besöket utfördes av Beredningsgrupp 1 som hand- kan. Alternativt kunde premium utdelas till lyckade lägger ansökningar inom ekonomi och ekonomisk och välgenomförda projekt. historia. Professor Mats Larsson, Uppsala, fungerar som ordförande, och Kerstin Stigmark är ansvarig Projekt 2 forskningssekreterare. Gruppen utförde hösten 2003 Förklaringsfaktorer till förväntad avkastning på den projektbesök i Lund. Beredningsgruppens projekt- svenska aktiemarknade 1945–1996 besök riktade sig till två ekonomiska projekt (det ena Ansvarig: professor Björn Hansson, national- med etnologisk vinkling) samt ett kulturgeografiskt ekonomiska institutionen, Lund. 2,445 mnkr projekt. Projektledaren, professor Björn Hansson, genom- förde en lång presentation av alla de rapporter som Projekt 1 projektet åstadkommit. Rapporterna presenterade Aktiesparande – en ny folkrörelse ett stort antal modeller som skulle förklara aktiens Ansvarig: fil. dr. Fredrik Nilsson, etnologiska avkastning. På en fråga om vilken den praktiska institutionen, Lund. ,98 mnkr nyttan är av modellerna för till exempel Riksbanks- Projektet har en etnologisk utgångspunkt och strä- fonden blev svaret att placeringen skall vara lång- var att utreda huruvida värderingarna ändras i en siktig(!). kapitalistisk riktning, när en person inleder aktiespa- Professor Hansson gjorde ingen analys av själva rande. Det framgick att projektet hade fått en god projektet men konstaterade att alltför mycket arbetet start och omfattande materialinsamling hade utförts. nedlagts på en rapport som trots insatsen inte kunde Projektforskarna hade ingen egentlig erfarenhet från publiceras i den eftersträvade tidskriften. Projektet aktiesektorn utan projektidén var att tillämpa en väl- kommer att rapporteras inom utsatt tid. Dock är det etablerad etnologisk metod på ett nytt forsknings- oklart om den eftersträvade databasen färdigställs område. inom denna tidsram. I samband med diskussionen föreslogs att man vid bedömning av projekt i större utsträckning skulle

240 Projekt 3 (KV) tet. Besöket innefattade även en arbetslunch med Universitens regionala roller. Svensk utbildning, rektor, prorektor och dekaner. forskning och regional utveckling i ett internationellt perspektiv Projekt 1 Ansvarig: docent Kerstin Cederlund, geografiska Kommunionens form och innebörd – i nutidens institutionen, Lund. 4,28 mnkr Svenska kyrka KV-projekt med docent Kerstin Cederlund som pro- Ansvarig: TD Martin Bergman, teologiska insti- jektledare vid institutionen för kulturgeografi och tutionen Lund. 3,46 mnkr ekonomisk geografi. KV-projektet utgör en del av ett internationellt projekt som skall resultera i en omfat- Projekt 2 tande bok som utges i USA. Projektets totalbudget Den felande länken: hovet som arena för Sveriges eliter uppgår till 3,9 mnkr. 1500–1800 Det framgick att det är svårt att greppa UoHs re- Ansvarig: PhD Charlotte Merton, historiska insti- gionala effekter, snarast skulle det vara fråga om en tutionen, Lund. 4, mnkr ”regementseffekt”, dvs. en betydande arbetsgivare och beställare av olika serviceformer. Tvärt emot för- Projekt 3 väntningarna inträffade en kunskapskoncentration i Mänsklig praktik i olika social miljöer under medel- Stockholmsregionen under 990-talet, då högskole- tiden expansionen var speciellt kraftig. Ansvarig: FD Eva Svensson, Arkeologiska institu- Projektet uppfyller sina målsättningar med en tionen, Lund, 3, mnkr doktorsavhandling presenterad och en på väg. Den internationella boken föreligger i manuskript. Pro- Projekt 4 fessorerna Gunnar Törnqvist & Sverker Sörlin publi- Biografi över Sven Nilsson 1787–1883. Ett bidrag till cerade en debattskrift, och Cederlund producerar en förståelsen av 1800-talets vetenskapliga kultur nationell rapport. Ansvarig: docent Jakob Christensson, idéhistoria, Det tvärvetenskapliga inslaget i det nationella pro- institutionen för kulturvetenskaper, Lund. jektet var inte övertygande, medan den är klarare i ,58 mnkr den internationella delen av projektet som dock inte fått finansiering av fonden. Projekt 5 (KV) Flexibilitet som tradition – Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år LUNDS UNIVERSITET: BESÖK II Ansvarig: professor Ella Johansson, arkeologiska (DELTAGANDE OBSERVATÖR: Th. NYBOM) institutionen, Lund/Humboldt-Universität. Beredningsgrupp 5 (historia, arkeologi, filosofi, reli- 7,25 mnkr gion, etnologi) under ordförandeskap av professor Eva Österberg, Lund, och med FD Fredrik Lund- mark som ansvarig forskningssekreterare besökte i december 2003 följande projekt vid Lunds universi-

24 GÖTEBORGS UNIVERSITET Projektet leds mycket förtjänstfullt av professor (DELTAGANDE OBSERVATÖRER: B. STENLUND, Hans Davidsson, och en fullständigare utvärdering M. BERTILSSON, Th. NYBOM) av projektet presenteras på annan plats. Anslaget re- Kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen under ord- fererar till den del som Hans Davidsson ansvarar för. förandeskap av professor Eva Österberg och TD Kjell Blückert som ansvarig forskningssekreterare genom- Projekt 2 förde vid sitt höstmöte 2-22 november 2003 i Göte- Kön och eliternas reproduktion i ett komparativt borg en strategidiskusion den 2 november 2003, perspektiv som inleddes av VD Dan Brändström. På grund av Ansvarig: professor Anita Göransson, institutio- olyckliga sammanträffanden var endast en riksdags- nen för arbetsvetenskap, Göteborg. 4,2 mnkr ledamot närvarande. Den 22 november 2003 genom- Projektet leds av professor Anita Göransson vid Insti- fördes projektbesök hos ett antal KV-projekt vid tutionen för arbetsvetenskap i GU. KV-projekt som Göteborgs universitet. beviljades 999. Summan uppgår till 4,2 mnkr. Pro- jektet startade med ett ettårigt anslag som utgjorde Projekt 1 hälften av den summa som söktes för första året. Det- Orgelprojektet ta upplevdes dock i praktiken som positivt av projek- Ansvarig: professor Hans Davidsson, musik- tet, som fick en betydligt bättre planering men ökade vetenskap, Göteborg/Rochester. 22,5 mnkr samtidigt arbetsbördan hos de två huvudforskarna, Redan den 2 november 2003 genomfördes ett besök speciellt då de inte visste om de skulle få anslag för vid det så kallade orgelprojektet, ett mycket stort och fortsättningen. Detta kan kanske anses som ett kort- betydande projekt i Riksbanksfondens historia. Pro- siktigt beslut från fonden, vilket enligt ordförande Eva jektet som har många andra finansiärer startades för Österberg borde undvikas. Man kunde kanske i stället att bygga en barockorgel i Göteborg. För att göra ha konstaterat att projektidén är bra, men planering- detta möjligt inleddes ett separat forskningsprojekt en behöver preciseras, varför man genomför en lång- där byggnadsmetodiken och musikaliska spörsmål sammare uppstartning av projektet. En dylik lösning klargjordes. Bland annat var man tvungen att ny- bör givetvis förhandlas fram med projektledaren. utveckla den ursprungliga tekniken för att gjuta me- Anita Göransson konstaterade klart att hon hade tallen till piporna på en sandbädd. Projektet har en behövt en halvtidsanställd projektsekreterare, något djup tvärvetenskaplig aspekt i och med omfattande som fonden med tanke på forskningseffektiviteten studier av bland annat akustiska frågor och även frå- bör överväga i fortsättningen. gor kring orgelpipornas korrosion inducerad av olika organiska syror i ekmaterialet. Orgelprojektet är im- Projekt 3 ponerande och borde få stor publicitet, till exempel i Validering av den högre utbildningens antagnings- samband med Riksbanksfondens 40-årsfirande, kan- system – VALUTA ske med en konsert i Örgryte kyrka och en egen Ansvarig: professor Jan-Eric Gustafsson, pedago- publikation. Det är skäl att notera att GU blivit en giska institutionen, Göteborg. 20 mnkr världskänd miljö för orgelforskning och att man nu Projektledaren Jan-Eric Gustafsson ansåg att fon- producerar barockorglar som säljs internationellt. den varit proaktiv, då den sammanförde Gustafsson

242 i Göteborg och professor Christina Stages i Umeå. rian inte var tillräckligt integrerad i strukturen. Trots Projektet hade försenats genom ett dödsfall. På en detta påpekande hade inte projektledningen vidtagit fråga var projektets originalitet ligger svarade Gus- några åtgärder. tafsson att den egentligen inte existerar. Snarare är det fråga om en helhetssyntes av ett omfattande ma- terial och uppgörande av en heltäckande databas. STOCKHOLMS UNIVERSITET Det är utvärderingsgruppens uppfattning att pro- (DELTAGANDE OBSERVATÖR: B. STENLUND) jektet bör klassas närmast som en offentlig utredning Beredningsgrupp 4 (litteraturvetenskap, lingvistik, som lämpligast borde ha finansierats av HSV. Man moderna språk, musik- och konstvetenskap) under kan sålunda anse att Riksbanksfonden här (liksom ordförandeskap av professor Eva Haettner-Aurelius, i utredningen av sockenkyrkorna) har tagit över en Lund, och med FD Fredrik Lundmark som ansvarig del av statsmaktens ansvar. Att så skett kan kanske forskningssekreterare genomförde ett projektbesök förklaras av den rikliga tillgången på anslag då be- vid Stockholms universitet hösten 2003. Gruppen slutet fattades, men detta kan knappast förklara det bekantade sig med följande tre projekt. anmärkningsvärt höga anslaget. Utvärderingsgruppen menar att Riksbanksfonden Projekt 1 har skäl att överväga om man önskar fortsätta att Interpretation and Impact – Emersonreceptionen i stödja denna typ av projekt. Om så sker, bör fonden Sverige enligt gruppen tydligt deklarera vad det handlar om Ansvarig: FD Anders Hallengren, litteratur- och vilka särskilda skäl och välförstådda egenintres- vetenskap, Stockholm. 0,4 mnkr sen som motiverar ett dylikt engagemang. Projektledare är FD Anders Hallengren, Litt. vet. En normal projektrapport gavs. Projektet är försenat. Projekt 4 Det visade sig att Hallengren inte betraktade sig som Relativism projektledare (enmansprojekt). Han hade inte befat- Ansvarig: professor Dag Westerståhl, filosofiska tat sig med projektets ekonomi utan helt förlitat sig institutionen, Göteborg. 2 mnkr på SUs projektbokföring som han inte bekantat sig Detta är ett filosofiprojekt omfattande fyra professo- med. rer och totalt 6 personer av vilka fem är doktorander. Projektledaren, professor Dag Westerståhl, ansåg att Projekt 2 storleken betydde inspirerande samtal, men priorite- Det poetiska fragmentet i modern svensk dikt ringsgruppens medlemmar verkade inte övertygade Ansvarig: docent Anders Olsson, litteratur- om detta. Westerståhl upplevde inte problem med vetenskap, Stockholm. ,85 mnkr projektledningen utan påpekade att samarbetet Projektledare i detta treåriga projekt till 3 decem- fungerade väl. Projektets tvärvetenskaplighet var inte ber 2003 var docent Anders Olsson, Litt. vet. Nor- tydlig. Gruppen ansåg att lingvistik med fördel mal projektrapportering gavs. Olsson hade inte fått kunde ha inkorporerats. Inte heller framgick det av någon redovisning från SU. Han skulle inte bli klar ansökan någon klar fördel med ett så stort filosofi- med rapporteringen under projekttiden, vilket kun- projekt. En sakkunnig noterade därtill att idéhisto- de vara olyckligt då han uppenbart blir utnämnd till

243 professuren i SU och därmed kan få tidsmässiga pro- UPPSALA UNIVERSITET blem med rapporteringen. (DELTAGANDE OBSERVATÖR: Th. NYBOM) Utvärderarnas kommentar: Rapporteringen utgör Beredningsgrupp 3 (statskunskap, juridik, statistik) uppenbarligen ett problem i de flesta projekten. besökte följande (jubileumsdonations)projekt vid Detta är en omständighet som bättre borde beaktas Uppsala universitet november 2003. Besöket inne- vid planeringen av projektet och vid utvärderingen fattade även en arbetslunch med rektor, prorektor, av ansökningen i beredningsgruppen. Rapportering- vice rektor Leif Lewin och dekaner. en borde byggas in som ett funktionellt element i själva projektet. Projekt 1 Reformstrategier i Europa Projekt 3 (KV) Ansvarig: professor Sverker Gustavsson, stats- De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 vetenskapliga institutionen, Uppsala. ,4 mnkr (Swedia 2000) Ansvarig: professor Olle Engstrand, lingvistik, Projekt 2 Stockholm. 26 mnkr Examination inom högskolan ur ett rättsligt perspektiv Detta utgör ett av de stora KVD-projekten. Det har Ansvarig: professor Lena Marcusson, juridiska fått 26 mnkr i anslag. Projektet är gemensamt mellan institutionen, Uppsala. ,72 mnkr Stockholm, Lund och Umeå med professor Olle Engstrand som mycket effektiv projektledare. Pro- Projekt 3 jektet har resulterat dels i en forskningsdatabas, dels Kointegrationsanalys av paneldata en publik databas där man kan lyssna till dialekt- Ansvarig: professor Rolf Larsson, statistiska prover från alla svenska och flera finlandssvenska institutionen, Uppsala. 2,63 mnkr landskap. Databasuppbyggnaden har skötts av en laboratorie- Det första projektbesöket (Gustavsson) utvecklade ingenjör. Det ställs stora krav på lagringen då det är sig snabbt till ett informativt och intressant aka- fråga om tal, dvs. materialet måste omlagras med vissa demiskt seminarium, där uppföljningsmomentet mellanrum. En tydlig utbildningseffekt i projektet knappast berördes. utgör de gemensamma forskarutbildningskurserna Detsamma var även fallet beträffande det tredje inom fonetik. Utvärderarna rekommenderar läsaren projektet (Larsson) som hade karaktären av mycket besöka projektets hemsida www.swedia.ling.umu.se detaljerad beskrivning av hittills utfört arbete och Detta utgör ett modellprojekt och en klar fram- publicering. Det vill säga information som bered- gång för Kulturvetenskapliga donationen. Projektet ningsgruppen redan fått i skriftlig form. kunde presenteras mera omfattande av fonden. Det Beträffande det andra projektet (Marcusson) kunde finnas anledning att söka upp andra motsva- finns det anledning att än en gång påpeka att det i rande lyckade projekt från andra områden och samla detta falla handlade om ett renodlat utredningspro- dem till en egen rapport i samband med jubileet. jekt som det är tveksamt om Riksbanksfonden över huvud taget skall finansiera med medel avsedda för forskningsstöd. Dessutom hade projektet genom en

244 rad omständigheter (barnafödslar etc.) blivit avsevärt Databasarbetet och utbytet av information med försenat. övriga länder är mycket krävande. För att få tillgång till de övriga ländernas material måste det egna ma- Projektbesök vid terialet transkriberas och översättas, ett mycket drygt pedagogiska institutionen i Uppsala universitet, arbete som bekostas av projektet. Andra frågeställ- professor Sverker Lindblad 30.9.2003 ningar som måste beaktas vid databasarbetet är Utanför det ordinarie besöksprogrammet genomför- ● gemensam modell de Bengt Stenlund, Anna-Lena Winberg och Kjell ● tillstånd att utnyttja materialet (gäller alla involve- Blückert ett besök vid det kulturvetenskapliga pro- rade personer som videofilmats) jektet Svensk skolkultur: Klassrumspraktik i kompara- ● tillgänglighet till databasen tiv belysning. ● sökbarhet Det är fråga om ett välfungerande samarbete ● säkerhetskopiering. mellan UU med professor Sverker Lindblad, Inst. för pedagogik, UU, som projektledare med deltgan- Det är skäl för Riksbanksfonden att utvärdera att dessa de av professor Ference Marton, Inst. för pedagogik, frågeställningar har beaktats i projekt som avser att GU. Det är fråga om de tyngsta pedagogikinstitu- upprätta databaser, då det annars kan bli fråga om om- tionerna i Sverige, vilka representerar två olika skolor. fattande tilläggsarbete och stora kostnader. Projektet sökte cirka 3 mnkr och erhöll cirka hälften Databaskunnandet utgör ett viktigt resultat av pro- i anslag. Man studerar interaktion i verkliga klass- jektet. Ett annat viktigt resultat utgör den datateknik rumssituationer som filmas på video, och replikerna som tagits fram för dokumentering av videomateria- transkriberas och dokumenteras digitalt. Man har let, editeringen, säkerhetskopieringen, utvecklingen fokus på matematik och närmast ekvationssystem. av söksystemet. Därtill har man utvecklat en kurs rö- Tvärvetenskapligheten uppfylls med ett nödrop i rande teknikens utnyttjande som ges i grundutbild- form av psykologisk respektive samhällsvetenskaplig ningen, alltså en klar undervisningsrelaterad effekt av inriktning i pedagogiken. Vetenskapsområdet utgörs projektet. Ett fruktbart samarbete mellan två peda- av matematisk didaktik. gogikskolor bör även noteras på plussidan. Projektet har en stark internationell koppling i Utvärderingen bedömer att projektet är ett av be- form av ett välfungerande samarbete mellan tolv län- visen på att K-anslagen har haft önskad genomslags- der. Målsättningen är att bygga upp en databas med kraft och lett till väsentliga tillämpningar. videomaterial från undervisningssituationer i mate- matik i de deltagande länderna.

245 Bilaga 11 Kulturvetenskapliga donationen – en kort exempelsamling

I sitt uppdrag uppmanades utvärderarna att speciellt Orgelforskning 2000, 5 mnkr granska den kulturvetenskapliga donationen. Vi har Brysselseminarium, 250 000 kr valt att göra detta genom att i ett tidigare samman- Nationellt orgel- och klaverforskningscentrum, hang beskriva donationens historiska utveckling, Sverker Jullander,  mnkr dess kapitalgenerering och anslagsutdelning. I detta Seminarium, 50 000 kr avnitt skall vi därutöver redovisa gruppens intryck av Intill år 2004 har olika finansiärer satsat totalt ett begränsat urval projekt som av olika skäl illustre- cirka 30 mnkr på orgelforskningen i Göteborg. rar framgångar och problem i Riksbanksfondens forskningsfinansiering genom denna donation. Projektet, som beviljades anslag 994, var ett av de Urvalet är ingalunda systematiskt, och det finns första som finansierades ur den kulturvetenskapliga för övrigt ett stort antal projekt som vore värda en donationen. Syftet var redan från början tvåfaldigt, fördjupad granskning. Vi har valt följande projekt, dels att analysera spelpraxis och instrumentbyggnad eftersom de enligt utvärderingsgruppen antingen under orgelmusikens storhetstid – andra hälften av kan betecknas som framgångsrika och representativa 600-talet och första hälften av 700-talet – dels att eller utgör exempel på diskutabla projektval och pro- i projektets förlängning rekonstruera den berömda blematisk projekthantering, vilket fonden av prin- Arp-Schnitger orgeln i Lübecks domkyrka som för- cipiella och praktiska skäl har anledning att stanna stördes i allierad bombraid 942. upp inför. Det är ingen tvekan om att det här rörde sig om ett uttalat ”högriskprojekt”, där Riksbanksfonden visa- Förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst de inte bara djärvhet utan även stor uthållighet. Dess- 1600–1970 – integrerade studier i spelpraxis utom har, som framgått, fondens ursprungsinitiativ och instrumentbygge, 22,5 mnkr genererat en betydande mobilisering av en rad andra Projektledare: docent Hans Davidsson, Göteborgs och högst skiljaktiga externa finansieringskällor. universitet Orgelprojektet har gradvis inneburit att Göteborg Ursprungsprojekt, 3 mnkr har etablerat sig som ett nästan enastående interna- Orgeln som kulturbärare, ett nationellt orgelforsk- tionellt centrum inom kulturvetenskap i allmänhet ningsinstitut, 6 mnkr och instrumentbyggnad i synnerhet.

246 Projektet måste ur nära nog samtliga relevanta Även det negativa utlåtandet innehöll ingredienser aspekter betraktas som utomordentligt framgångs- av uppskattning. Detta ledde till ett så kallat posi- rikt. tivt avslag, och VD tog kontakt och uppmanade För det första kan den rent vetenskapliga produk- till ny ansökan nästa år. Utlåtandena hjälpte till att tiviteten betecknas som både djup och osedvanligt konsolidera ansökningen. En uppvaktning med en bred – innefattande en mängd olika mediaformer. delegation gjordes även till VD, innan nästa ansökan För det andra handlar det, för ovanlighets skull, inlämnades. om ett genuint tvärvetenskapligt forskningsprojekt Projektet fick anslag från KV andra gången för ett som inte bara innefattar institutions- och fakultets- projektet uppdelat i fyra undernivåer: överskridande moment utan där även skiljaktiga veten- ● En språkvetenskaplig profil (två avhandlingar) skapliga kulturgränser överskridits och brutits ned. ● Skellefteåområdet per se (tre avhandlingar) För det tredje har projektet utvecklats till en in- ● Stortimmerdriften, skogshistoriskt perspektiv (en ternationell vetenskaplig och kulturpolitisk primus avhandling) motor som initierat och organiserar ett kontinuerligt ● Samer, finnar, nordbor i möte (tre avhandlingar). forsknings- och forskarutbyte. För det fjärde förefaller det som om projektled- Totalt har projektet gett nio doktorsavhandlingar, ning, projektorganisation och genomförande fun- vilket måste anses utmärkt. Tio avhandlingar utlova- gerat närmast exemplariskt. des initialt, och detta torde uppfyllas. För det femte uppfattas verksamheten vid det som Umeå universitet visade ursprungligen inget större så småningom blivit GOArt (Göteborg Organ Art intresse och spelade ingen aktiv roll i samband med Center) utanför Sverige som en gemensam nord- ansökningsprocessen. Efteråt gav rektor erkännande. europeisk kulturvetenskaplig angelägenhet. I dag uppmuntrar Umeå universitet till storprojekt. För en detaljrik och positiv utvärdering hänvisas Det finns en särskild budget för möten av forsknings- till Professor Dr. Bernd Henningsens, Universität initierande karaktär vid Umeå universitet som har Greifswald, projektutvärdering (www.rj.se/GOArt). profilerat sin forskning inom sju områden. Utvärderingen som genomfördes under hösten 2003, anser utvärderarna för övrigt att Riksbanksfonden Glädjeämnen i projektet ofördröjligen bör låta översätta och göra mer publik. Upp emot tio nya projektteman har utkristalliserats ur det ursprungliga projektet som även kan uppvisa Kulturgräns norr en framgångsrik publikationsverksamhet och övriga – förändringsprocesser i tid och rum, 22,3 mnkr resultat: Projektledare: Lars-Erik Edlund, Umeå universitet ● 44 monografier har publicerats inom projektet. ● Projektet har hittills genererat 200 publicerade ar- Projekttemat tillkom på initiativ av de sökande. An- beten plus internationella publikationer. sökan inlämnades första gången till Kulturveten- ● Projektmedlemmar har erhållit forskningsinbjud- skapliga donationen (KV) år 995. Den godkändes ningar till USA. i första omgången och fick fyra utlåtanden i andra ● En lokal dimension har uppstått i form av ett lokal- beredningsomgången, tre positiva och ett negativt. historiskt institut som under sex år samfinansie-

247 rats av Riksbanksfonden och kommunen och som verksbildning. Projektet hade knappast kunnat få fi- i fortsättningen blir helfinansierat av kommunen nansiering från annat håll. och landstinget. I samband med intervjun med professor Edlund ● Projektet har föranlett nordiska konferenser. gav han även sin syn på Riksbanksfondens roll som ● Professor Edlund har inbjudits att bli president i forskningsfinansiär. Han konstaterade att fonden är en europeisk dialektologorganisation. en god partner att förhandla med (”Om man är stark ● Professor Edlund har i projektet lovat att göra en måste man vara snäll” – Bamse). Riksbanksfonden syntesrapport som skall reflektera vad projektet kan uppskatta tvärvetenskapliga projekt speciellt har tillfört gränsforskningen och som åtminstone tack vare KV. delvis skall publiceras på tyska eller engelska. Det finns en god beredskap till stöd av nordiskt samarbete i Riksbanksfonden, och professor Edlund Problem i projektet förordar att anslag beviljas till samnordiska projekt. Ansökningen gav inte uttryck för ett klart definierat Det kan dock vara intressant att en forskare blir klart ledarskap. En entydigt utpekad projektledare fanns dyrare i Norge. När en forskare beräknas få en lön på inte, varför projketet bildade en ledningsgrupp av 8 000 kr i Sverige, kan motsvarande kostnad uppgå seniora forskare, i vilken konflikt uppstod om led- till 29 000 svenska kr i Norge. Riksbanksfonden ger ningsfunktionen och även om projektets upplägg- pengar enligt svensk norm. I projektets fall betalas ning. Konflikten handlade bland annat om lokala mellanskillnaden med norska medel. I projektet kontra internationella angreppspunkter. På grund av finns två doktorandtjänster i Norge och ytterligare problemen vände sig professor Edlund till VD som en tvåårig forskarassistenttjänst. arrangerade ett besök med hela fondstyrelsen i Umeå. I projektet har Riksbanksfonden gett 45 procent Styrelsen gav ett starkt stöd för professor Edlunds på lönerna för socialkostnader (LKP), och 33 procent riktlinjer, och detta gav stadga i projektet, då han fick räknas som overhead. I egenskap av dekanus fram- rollen av projektledare. Den vetenskapliga tyngden i höll professor Edlund att over-headens storlek bör styrelsen var av avgörande betydelse. kunna påverkas av finansiären! Forskarna kan accep- Ansökan gällde sex år, men bara två år beviljades tera att forskningspengar används till overhead, om ursprungligen. Med hänvisning till ovannämnda de vet vad pengarna används till. problem beviljades bara ett års förlängning som senare förlängdes med ytterliga två år. De svenska dialekternas fonetik och fonologi år För fonden är det värt att observera att varje an- 2000 (Swedia 2000), 26 mnkr sökan, även förlängning, har krävt ungefär 2–3 Projektledare: professor Olle Engstrand, Stockholms månaders arbete av projektledaren. Detta har in- universitet verkat på professor Edlunds egen forskning, speciellt på grund av de interna motsättningarna. Projekt- Det är fråga om ett gemensamt projekt mellan uni- ledningen har dock gett många nya uppslag, och även versiteten i Stockholm, Lund och Umeå med profes- gett universitetet betydande tillskott. Projektet har sor Olle Engstrand, Stockholms universitet, som effek- inneburit ett viktigt bidrag till den entreprenöriella tiv projektledare. Projektet har resulterat i en forsk- verksamheten och har avgjort medverkat till nät- ningsdatabas och en publik databas, där man kan

248 lyssna till dialektprover från alla svenska och flera fin- planen. I efterskott bedömer projektledarna att pro- landssvenska landskap och utföra ett otal språkanaly- jektet blev för ambitiöst upplagt, då avsikten var att tiskt inriktade studier (www.swedia.ling.umu.se). det skulle omfatta 8 länder. Databasuppbyggnaden har skötts av en labora- Projektet hade en gemensam teoretisk ram och torieingenjör. Det ställs stora krav på lagringen, då gemensamma metoder. Historiker och sociologer det är fråga om tal, dvs. materialet måste omlagras har skrivit gemensamma artiklar. Projektet startade med vissa mellanrum. med doktorander som sedan har fortsatt efter dok- En tydlig utbildningseffekt i projektet är gemen- torsexamen. Inledningen bestod av seminarier, där samma forskarutbildningskurser inom fonetik. doktoranderna fick lära känna varandra. Det är fråga om ett forskningsarbete som är en stor Projektet har resulterat i ett stort arkiv som borde framgång för kulturvetenskapliga donationen som i upparbetas till en databas, för vilken man avser att mångt och mycket kunde betraktas som ett modell- söka infrastrukturanslag från Riksbanksfonden. Detta projekt både vad avser genomförande och vetenskap- är uppenbarligen en omständighet som borde beaktas lig och administrativ ledning. Dessutom har dess redan i ansökan, dvs. hur skall det insamlade materia- utomvetenskapliga räckvidd och genomslag varit let göras tillgängligt för en bredare krets av forskare. högst betydande. Enligt utvärderarna utgör projektet ett utmärkt Projektet kunde med fördel presenteras mera om- exempel på högkvalitativa ”lågriskprojekt” (se fattande av Riksbanksfonden. Det kunde även finnas www.rj.se/korpi) som trots allt måste utgöra rygg- anledning att söka upp andra motsvarande lyckade raden i forskningsfinansieringen. Risker finns dock projekt från andra områden, vilka kunde presenteras alltid att denna typ av ”säker placering” kan bli alltför i en lämplig skrift som givetvis skulle publiceras på dominerande, en fara som Riksbanksfonden konti- fondens web-sida. nuerligt bör uppmärksamma i sin anslagspraxis. Enligt projektledarnas bedömning hade pro- Välfärdsstat i brytningstid, 20,7 mnkr jektet inte kommit till utan Riksbanksfonden som Projektledare: professor Walter Korpi och professor som de anser vara en god finansiär och en effektiv ad- Klas Åmark, Stockholms universitet ministratör som tillhandahåller de tjänster projektet behöver från finansiärens håll. KV har skapat ett nytt Professorerna Walter Korpi, SOFI och Klas Åmark, ledningssystem inom forskningen med entreprenö- historiska institutionen, avslutade år 2003 ett sex- rer som kan hantera stora projekthelheter. årigt tvärvetenskapligt projekt om välfärdsstaten in- lett år 996 med finansiering från KV. Projektet erhöll Advancing Cultural Studies in Sweden – ACSIS, ursprungligen 2,5 mnkr/år. Vartannat år har förläng- planerings- och utredningsanslag om totalt 1,2 mnkr ningsansökan inlämnats, och efter fyra år gjordes Projektledare: professor Johan Fornäs, Linköpings en mera omfattande förlängningsansökan. Fyraårs- universitet rapporten krävde cirka två månaders arbetsinsats. Rapport vartannat år anses av projektledarna som I detta fall handlar det om ett program som egent- lämpligt. Varje år skulle vara för ofta. Rapporteringen ligen aldrig kom till stånd, och utvärderarna anser ger skäl att sammanfatta och precisera forsknings- att den nästan tre år långa processen av planerings-

249 anslag och förhandlingar mellan initiativtagare och Utfallet av denna långdragna process aktualiserar forskningsfinansiärer illustrerar ett antal generella problematiken för en forskningsfinansiär i att an- problem i relationerna mellan dessa båda parter. vända sig av planeringsanslag: Ambitionen bakom initiativet var att inrätta ett ● Oavsett vilka principiella restriktioner forsknings- nationellt institut för tvärvetenskaplig kulturforsk- finansiären än meddelar mottagaren av sådana ning med sin tyngdpunkt vid Tema Q (kultur), medel, är det nästan ofrånkomligt att planerings- Linköpings universitet. Projektet presenterades för anslagen kommer att uppfattas som någon form såväl Riksbanksfonden och HS-ämnesgruppen inom av ”option” på kommande finansiering och där- Vetenskapsrådet. Båda forskningsfinansiärerna vi- med bidra till orealistiska förväntningar och sade initialt ett tydligt intresse för dessa tankar och planeringsmisstag. betydande anslag beviljades 999, 2000 och 200 till ● Vid sidan av de materiella förlusterna kan syste- fortsatt planering. Till yttermera visso kom sedan an- met även bidra till misshushållning med psykisk slagen från bland andra Riksbanksfonden att fungera och intellektuell energi. som ”murbräcka” i kontakterna med andra presum- ● Oavsett ”skuldfrågan” kan systemet bidra till att tiva medfinansiärer, i detta fall främst Linköpings skapa misstro mellan forskningsinstitutionerna universitet och Norrköpings kommun. Enligt Johan och forskningsfinansiärerna. Fornäs egna beräkningar torde de totala kostnaderna ● Det är mycket viktigt att finansiärerna i dessa fall fram till 2003 ha uppgått till 5 mnkr som även inklu- är om möjligt än mer grannlaga i fråga om bered- derar hans egen arbetsinsats motsvarande 30–50 pro- ningsprocessen och inte minst i val av sakkunniga. cent av heltid under tre år. För Fornäs egen redovis- ning hänvisas till bilaga www.rj.se/fornas. Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria, En första ansökan om infrastrukturella medel in- 20,15 mnkr lämnades till de båda vetenskapliga huvudfinansiä- Projektledare: docent Inger Sjöström rerna VR och Riksbanksfonden år 200. Ansökan avslogs dock av VR med hänvisning till projektets Sockenkyrkorna utgör ett kulturvetenskapligt pro- storlek och allmän medelsbrist. Därmed vore Riks- jekt rörande kartläggning av sockenkyrkor byggda banksfonden ensam med hela ansvaret, vilket den före 950. Det finns cirka 3 000 sådana. Forsknings- inte ansåg kunna ta på sig men gav icke desto mindre och inventeringsverksamhet ingår av tradition i Riks- ett fortsatt planeringsanslag om 500 000 kr. Projekt- antikvarieämbetets verksamhet. RAÄ har 5 mnkr för gruppen rekommenderades att uppge institutstanken forskning som ett eget forskningsråd fördelar. och i stället inkomma med en ansökan om ett I det aktuella projektet gav Riksbanksfonden 3 sammanhållet forskningsprogram. mnkr årligen under tre år och 3,5 mnkr under det År 2002 inlämnades en gemensam ansökan om fjärde året, dvs. 2,5 mnkr. Projektet har inte följt tid- totalt åtta projekt till Riksbanksfonden och VR. tabellen utan tilläggsanslag har utgivits så att total- Även denna ansökan avslogs, bland annat efter en, anslaget uppgår till 20,5 mnkr! enligt utvärderingsgruppen, tämligen bristfällig sak- Systemet med skissansökan och snabb leverans kunnigbehandling. Huvudskälet för avslag var dock av slutlig ansökan medförde att den egentliga plane- programmets kostnadsnivå. ringstiden blev alltför kort, och forskargruppen över-

250 skattade sina resurser i kartläggningsavseende. Ett rande. Dock har det inte tillkommit några tjänster alternativ hade varit att fonden utgett ett års anslag inom området, även om några nya doktorander har för att finslipa planeringen, kartläggningsmetoderna inlett sina studier inom detta forskningsfält. och dokumentationen. De utlovade resultaten var Utvärderarnas bedömning ● fem doktorer (en har disputerat hittills, tre utlova- Riksbanksfonden beviljade ett betydande anslag, des våren 2004) tydligen utan att utreda mottagarens förutsättningar ● omfattande dataregister över kyrkorna att genomföra projektet. Miljön överskattade även ● årtal för uppförandet sin förmåga. Detta ledde till att fonden blev tvungen ● årtal för stora förändringar att bevilja nästan 8 mnkr i tilläggsanlag för att få pro- ● fast dekor, inventarier jektet slutfört. ● förenklade planritningar. Man kan ifrågasätta om fonden skall finansiera dylik ”utredningsverksamhet” som staten/kyrkan Därtill avsåg projektet att exemplifiera ett antal kyr- borde ansvara för. Man kan dock samtidigt anse att kor per landskap inkluderande kulturgeografiska Riksbanksfonden här påtagit sig en del av statens aspekter (placering av kyrkan, tillhandahållande av ansvar. Projektet utgör ytterligare ett exempel på tomten, byggets betalning via tiondet och samman- att fonden måste fästa större vikt vid den tilltänkta skott). Resultaten skulle samlas i en syntesvolym men miljöns kapacitet och projektledarens erfarenhet och projektet övergick sedan till 24 landskapsbaserade kompetens. Dessutom bör fonden vid dessa typer av framställningar, av vilka det år 2003 fanns åtta färdi- åtaganden även ställa hårda krav på långsiktigt an- ga. Databasen innehåller 4 257 nybyggnadshändelser svarstagande från den anslagssökande partens sida. i 2 858 bevarade kyrkor (byggda före 950). Annars bör fonden avstå från denna typ av engage- Inger Sjöström tvingades närmast av omständig- mang. heterna att bli projektledare utan att, enligt egen ut- sago, ha behövlig erfarenhet. Ledningsgruppen be- Kulturvetenskapliga donationens storprojekt stod av projektledaren och tre professorer, och grup- Denna exempelsamling avslutas med en förteckning pen fattade de viktiga besluten. över de största projekten under den kulturvetenskap- Projektet har lett till en aktivering av kyrkoforsk- liga donationens tioåriga existens (tabell  på nästa ningen i universiteten och ökat intresse hos stude- uppslag).

25 Tabell 1. De 24 största KD-projekten (total omslutning)

Projektledare Projekttitel Ämne Beviljat inom projektet

professor Svante Lindqvist/ Vetenskaplig forskning – humaniora/ 39 569 350 professor Marie Nisser Teknisk förändring – samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell förnyelse: teknikhistoria, KTH En multi-institutionell och mångdisciplinär forskarutbildning

fil. dr Helena Knutsson1 Från kust till kust. humaniora 26 300 000 Stiftelsen Societas Stenålderssamhällen Archaeologica Upsaliensis i förändring Uppsala universitet

professor Erling Wande Översättning och tolkning humaniora 26 000 000 Språkvetenskapliga som språk- och kulturmöte sektionen Stockholms universitet

professor Olle Engstrand De svenska dialekternas humaniora 26 000 000 Institutionen för lingvistik fonetik och fonologi år 2000 Stockholms universitet (SWEDIA 2000)

professor Sven-Erik Sjöstrand FLÖDEN. Konst och företag humaniora/ 25 800 000 EFI/Handelshögskolan Estetik, teknik och ekonomi. samhällsvetenskap i Stockholm

professor Hans Davidsson Förändringsprocesser i nord- humaniora/teknik 22 475 000 Göteborg Organ Art Center europeisk orgelkonst 1600–1970 (GOArt) – integrerade studier i spelpraxis Göteborgs universitet och instrumentbygge

professor Lars-Erik Edlund Kulturgräns norr: humaniora/ 22 295 000 Institutionen för förändringsprocesser samhällsvetenskap nordiska språk i tid och rum Umeå universitet

professor Walter Korpi Välfärdsstat i brytningstid. humaniora/ 20 682 200 Institutet för social forskning Ett historiskt-samhällsvetenskapligt samhällsvetenskap – SOFI forskningsprogram om välfärds- Stockholms universitet statens omdaning i OECD-länderna

docent Ingrid Sjöström Sockenkyrkorna. Kulturarv humaniora 20 150 000 Riksantikvarieämbetet och bebyggelsehistoria

professor Jan-Eric Gustafsson Validering av den högre samhällsvetenskap 20 000 000 Institutionen för pedagogik utbildningens antagningssystem Göteborgs universitet (VALUTA)

professor Birgit Arrhenius Svealand i vendel- humaniora 18 247 000 Arkeologiska och vikingatid. Forskningslaboratoriet Bebyggelse, samhälle och makt Uppsala universitet

1Fil. dr Helena Knutsson utsågs i sin frånvaro närmast som en kompromiss till projektledare. Utvärderarna har inte haft möjlighet att studera dr Knutssons projekt, då hon trots flera försök inte varit anträffbar och underlåtit att svara på kontaktuppmaning. Utvärderarna rekommenderar därför att fonden än en gång själv utvärderar projektet.

252 Projektledare Projekttitel Ämne Beviljat inom projektet professor Anders Andrén Vägar till Midgård. humaniora 17 300 000 Arkeologiska institutionen Nordisk hedendom Lunds universitet i långtidsperspektiv professor Ella Johansson Flexibilitet som tradition – humaniora humaniora Etnologiska institutionen Kulturmönster och näringar i Umeå och Lunds universitet norrländsk skogsbygd under 1000 år docent Lena Olsen Barn som aktörer samhällsvetenskap 17 000 000 Juridiska institutionen Uppsala universitet

Bengt Jonsell Vetenskaplig utgåva av humaniora 16 540 000 Svenska Linné-sällskapet Carl von Linnés brevväxling professor Lars Larsson Samhällsstrukturen i Sydsverige humaniora 15 856 375 Arkeologiska institutionen under järnåldern Lunds universitet professor Noel Broadbent Möten i norr (Northern Crossroads). humaniora 15 400 000 Institutionen för arkeologi Ett arkeologiskt perspektiv på och samiska studier kulturmöten, miljöförändringar Umeå universitet och adaptiva processer i norra Sverige under 9000 år professor Bengt Nordberg Samtalsspråkets grammatik humaniora/ 15 400 000 Institutionen för samhällsvetenskap nordiska språk Uppsala universitet

Folke Sandgren Nya Lundstedt kultur 14 900 000 Kungliga biblioteket professor Sverker Sörlin Landskapet som arena: humaniora/ 14 400 000 Idéhistoria vetenskaperna, institutionerna samhällsvetenskap Umeå universitet och miljön 1800–2000 professor Anita Göransson Kön och eliternas reproduktion samhällsvetenskap 14 233 000 Institutionen i ett komparativt perspektiv för arbetsvetenskap Göteborgs universitet docent Kerstin Sundberg Människor–Makt–Modernitet. humaniora/ 14 220 718 Historiska institutionen Skånska godsmiljöer samhällsvetenskap Lunds universitet från högmedeltid till nutid docent Nils Blomkvist Kulturkrock eller kompromiss? humaniora 14 000 000 Centrum för Östersjöstudier Betydelsen av regionala strategier Högskolan på Gotland vid Östersjöområdets europeisering 1100–1400 AD professor Dag Prawitz Mening och tolkning. humaniora 13 652 700 Filosofiska institutionen Studier kring två grundläggande Stockholms universitet begrepp i humaniora

253 Bilaga 12 Styrelsens beslut om ny forskningsfinansieringspolicy

Styrelsens sammanträde kansli med ledning av de synpunkter som framförts 2004-05-27 under denna process. Bilaga 4 Förslag PM Styrelsen fattade den  december 2003 ett princip- beslut om en förändrad strategi för RJ:s forsknings- finansiering. Strategin innefattar framför allt en kraft- FÖRSLAG TILL full satsning på ett par stora programanslag årligen NY FORSKNINGSFINANSIERINGSPOLICY och ett ökat postdoktoralt stöd bl.a. i form av en för- FÖR RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND stärkt internationell samverkan, medan traditionellt doktorandstöd minskas. De viktigaste skälen till Bakgrund denna nyordning var universitetens och högskolor- Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond beslutade vid nas behov av att få bättre möjligheter att profilera sig sammanträde 2002-03-2, § 6, att utvärdera sin verk- och utveckla högkvalitativ forskning. Vidare har den samhet. Beslutet innefattade ) en bred analys och utbyggda doktorandutbildningen ställt allt större bedömning av RJ:s forskningsstödjande verksamhet, krav på postdoktoral finansiering. Till bilden hör även 2) RJ:s finansiella verksamhet och 3) delfinansiering att framtidens doktorandstudier kommer att få karak- av det s.k. Stiftelseprojektet 2004, som fokuserar stif- tär av utbildning, vilket är statsmaktens ansvar via uni- telsernas roll i det nationella forsknings- och högre versitet och högskolor. Nästa steg i förändringsarbe- utbildningssystemet. tet vid RJ var styrelsens beslut den 25 mars 2004 om Utvärderingsarbetet inleddes hösten 2002. Styrel- att uppdra åt kansliet att utarbeta ett konkret förslag sen och beredningsgruppernas ledamöter har fort- till nya riktlinjer för stiftelsens forskningsstödjande löpande informerats och bl.a. med ledning härav, verksamhet, att gälla från och med år 2005. Med tan- återkommande diskuterat och lämnat synpunkter på ke på att den föreslagna nyordningen leder till såväl RJ:s arbetsformer och nuvarande och framtida roll administrativa förändringar som ett behov av särskil- bland svenska forskningsfinansiärer. Det förslag som da informationsinsatser, behöver styrelsen den 27 presenterats i föreliggande PM har utformats av RJ:s maj 2004 slutgiltigt ta ställning till denna fråga.

254 Ekonomiska ramar Som ovan sagts, påverkar RJ:s redan beslutade åtagan- för RJ:s forskningsstödjande verksamhet den de närmaste årens möjligheter till nya insatser. RJ arbetar utifrån en placeringspolicy som innebär att Rent konkret innebär dessa att RJ:s forskningsstöd den finansiella verksamheten skall långsiktigt uppnå under de tre närmaste budgetåren – i enlighet med en realavkastning på 4% per år av stiftelsens för- fördelningsnyckeln – kan fördelas på följande sätt: mögenhet. Detta avkastningskrav innebär att stiftel- sen kan arbeta med en årsbudget på totalt ca 300–325 Budgetförslag (MSEK) MSEK. Som ett led i det nu pågående förändrings- Anslagstyp 2005 2006 2007 arbetet har styrelsen vidare beslutat att övergå till en- Program 50 110 135 gångsanslag från och med år 2004. Detta underlättar Projekt och postdoktorala program 95 95 100 budgetering och administrativ hantering. För Jubi- Forskningsinitiering, områdesgrupper, leumsdonationens del kommer övergången att i stort internationellt samarbete 30 30 35 sett vara avslutad i och med innevarande år. För Kul- Infrastrukturellt stöd 25 25 30 turvetenskapliga donationen kommer omläggningen Summa fria medel 200 260 300 att ske långsammare och vara helt avslutad först i och Uppbundna medel, med år 2007. Den nya modellen innebär att RJ kan fortsättningsanslag m. m. 100 40 0 börja varje verksamhetsår med en ointecknad forsk- Totalt forskningsstöd 300 300 300 ningsbudget, vilket betyder ökad flexibilitet, tydli- gare signaler gentemot forskarvärlden och dessutom Fördelningen har gjorts med ledning av redan beslu- betydande administrativa fördelar. Övergången till tade åtaganden för de kommande tre åren. engångsanslag betyder att 200 MSEK av RJ:s forsk- ningsmedel för budgetåret 2005 är ointecknade. År Program 2006 ökar detta obundna belopp till 260 MSEK. De RJ gav vid sin tillkomst och under sitt första decen- olika stödformerna redovisas nedan i form av en före- nium påfallande stora och långsiktiga forsknings- slagen fördelningsnyckel, där programstödet och anslag. Till följd av inflation, ökade löne- och sociala projektanslaget föreslås utgöra basen i RJ:s forsk- omkostnader m.m. tvingades stiftelsen under 970- ningsstöd. Det bör noteras att fördelningsnyckeln och 980-talen att bevilja smärre anslag. Kulturdona- därför inte kan tillämpas fullt ut, förrän år 2007. tionen (994–) gav RJ möjligheter att återknyta till detta historiska arv, genom anslagen till större pro- Fördelningsnyckel från år 2007 jekt. Genom det växande ansökningstrycket har även Anslagstyp Procent dessa anslag kommit att bli gradvis mindre. Därtill

Program 45 kommer att omkostnadsavgifterna vid universiteten Projekt och postdoktorala program 33 under 990-talet stigit till en nivå som f.n. innebär ett Forskningsinitiering, områdesgrupper, påslag på ca 46% av totalkostnaderna för projekten. internationellt samarbete 12 Utvärderingen föreslår att RJ fortsättningsvis sat- Infrastrukturellt stöd 10 sar på ett fåtal programstöd varje år. Denna tanke Totalt 100 har även förankrats i styrelsen och beredningsgrup- perna.

255 I linje med det ovan sagda föreslås RJ:s program- ● Denna särskilda grupp tar ut 4–5 ansökningar. De stöd ha följande omfattning och strukturella inrikt- sökande kallas till hearing med gruppen och de in- ning: ternationella sakkunniga som engagerats för varje ● RJ beviljar ett programstöd 2005, därefter två program. Efter hearingen skriver de sakkunniga till tre per år. Maximalt anslag per program är 50 sitt yttrande, vilket sedan läggs till grund för den MSEK. slutliga prioriteringen. ● För att undvika översökning och säkerställa kvali- ● Till de program som beviljas anslag knyts en av teten, skall anvisningarna till de sökande uppställa RJ:s forskningssekreterare, som blir kontakt- mycket strikta krav, bl.a. beträffande den sökandes person med fonden. Forskningssekreteraren skall och forskargruppens kompetens. vara ett administrativt stöd – inte minst i förhål- ● Programstöd beviljas som engångsanslag avseende lande till värduniversitetet 6–8 år. Medlen bokas upp från ett års avkastning, men utbetalas sedan rent faktiskt enligt nuvaran- Små och medelstora projekt, de rutiner, dvs. två gånger per år. Efter två år görs postdoktorala program ett projektbesök/motsvarande. Under det fjärde Som framgår av budgetsammanställningen ovan fö- arbetsåret genomförs en vetenskaplig utvärdering, reslås RJ:s stöd till projekt och postdoktorala pro- vilken sedan ligger till grund för beslut huruvida gram uppgå till /3 av forskningsbudgeten, dvs. ca anslagen skall fortsätta utbetalas enligt planen, 00 MSEK räknat på 300 MSEK. Utifrån dagens eller om ett program skall avvecklas i förtid. Lycka- genomsnittliga projektstorlek ur J-donationen om de projekt kan erhålla hela det sökta anslaget, i 650.000 SEK per år, innebär detta att RJ från och något fall även” ett bonusår”, medan mindre lycka- med 2005 års ansökningsomgång förmår finansiera de projekt skall avvecklas i förtid. ca 50–60 nya treårsprojekt årligen. Det postdokto- ● RJ skall kräva en betydande motfinansiering av rala stödet föreslås få ett budgetutrymme på ca 20 det värduniversitet som föreslås beviljas program- MSEK per år. Dessa medel används till såväl interna- anslag. tionella samfinansierade program som egna initiativ, ● Ansökningar om programstöd inges vid samma t.ex. i samverkan med STINT. tidpunkt som projekt (slutet av februari). Ut- lysning av programstöd måste dock ske redan i Infrastrukturstöd och forskningsinitiering mitten av höstterminen. Sökanden inlämnar full- Medel för infrastrukturellt stöd kommer att utlysas ständig ansökan direkt. Denna skall som regel vara vid samma tillfälle som program och projekt. Liksom skriven på engelska. tidigare kommer projekt som förbereder forskning ● Programansökningarna bereds i en särskild grupp. att stödjas (exempelvis katalogisering och digita- Gruppen skall ha en fast kärna av styrelsens ord- lisering av betydelsefulla samlingar vid arkiv och förande, ordförandena i beredningsgrupperna bibliotek). Dessa ansökningar kommer att bedömas och två riksdagsledamöter. Gruppen komplette- i beredningsgrupperna och i den grupp som slutbere- ras sedan med forskare ur beredningsgrupperna, der programmen. Till denna grupp kommer att kny- utifrån de kompetensbehov, som en viss ansökan tas ledamöter ur beredningsgrupperna som har föranleder. specialkompetens för de aktuella ansökningarna. Ett

256 nätverk för finansiärer och större mottagare av infra- lands. Vidare pågår förhandlingar mellan Knut och strukturstöd kommer på initiativ av Kungl. Vitter- Alice Wallenbergs stiftelse och universiteten. Dessa hetsakademien och RJ att börja arbeta (förhopp- förhandlingar kan komma att få betydelse för RJ:s ningsvis i samarbete med berörda departement). agerande. Forskningsinitieringsstöd kommer att ges som ti- Ett annat problem i sammanhanget är de ökande digare. Ansökningar med internationell anknytning LKP-nivåerna. Beträffande dessa finns inga särskilda kommer att ges särskild prioritet. avtal med forskningsfinansiärerna. Dessa nivåer va- rierar mellan olika lärosäten enligt avtal med SAV Arbetsformer och överstiger för närvarande den av RJ accepterade Såväl utvärderingen som erfarenheterna från arbetet nivån på alla universitet. i beredningsorganisationen pekar på att det kan fin- RJ:s kansli bör redan nu förbereda en ny ordning nas vissa behov att bredda RJ:s beredningsgrupper som tar ett samlat grepp på frågan om LKP och om- vetenskapligt och ”geografiskt”. Detta bör diskuteras kostnadsavgifter. En möjlig väg att gå vidare mot ett inför höstens nyrekrytering av beredningsgrupps- nytt avtal vore att arbeta fram ett förslag som baserar ledamöter till 2005 års ansökningsomgång. Vidare sig på följande principer: bör användningen av externa sakkunniga begränsas a) att RJ accepterar den LKP som fastställts av en till två per fullständig ansökan. sökandes universitet och SAV, eller Områdesgrupperna föreslås arbeta i enlighet med b) att RJ accepterar LKP i nivå med genomsnittet nuvarande rutiner. för de statliga myndigheterna 2) att RJ sänker nivån på sitt bidrag till omkostnads- Omkostnadsavgifter avgifterna till cirka hälften av nuvarande 46%, En viktig bakomliggande förutsättning för RJ:s vilket innebär att RJ utöver 8,7% högskolemoms forskningsstödjande arbete är överenskommelsen endast stöder projektrelaterade kostnader, dvs. med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund lokal- och institutionskostnader. (SUHF) angående omkostnadsavgifterna. Så snart som den forskningspolitiska propositionen före- Styrelsen beslutar ligger, står det klart om den innehåller något förslag att anta en ny forskningsfinansieringsstrategi i en- till en för RJ acceptabel lösning. Är så ej fallet, förslås lighet med förslaget RJ snarast säga upp nu gällande avtal. samt Det bör nämnas att STINT kommit fram till att uppdra åt RJ:s kansli att vidta nödvändiga mått en lösning som innebär att omkostnadsavgifterna och steg för att genomföra nyordningen. halveras för deras räkning, vilket delvis har att göra med att stora delar av deras medel förbrukas utom- Dan Brändström

Styrelsen fattade beslut enligt framställningen.

257 Bilaga 13 Stadgan

Vi har valt att sammanställa och återge befintliga ● Utbildningsutskottets betänkande 997/98:UbU8, stadgedokument, eftersom Riksbankens Jubileums- Beslut om ändring av stadgar för Stiftelsen Riks- fonds ”konstitution” under årens lopp börjat anta bankens Jubileumsfond samma karaktär som Förenta staternas konstitution ● Föreskrift om ändring av föreskriften RFS (988:) med en grundtext och ett större antal ”författnings- om stadgar för Stiftelsen Riksbankens Jubileums- tillägg”. Detta medför bland annat att det åtminstone fond (RFS 998:4) för en utomstående betraktare blir svårt att enkelt ● Bilaga till regeringsbeslut 993-2-02 (Dnr och omedelbart informera sig om den faktiska inne- U93/844/FS), En donation för kulturvetenskap- börden av fondens gällande statuter. lig forskning till Riksbankens Jubileumsfond. Stadgedokumenten är följande: ● Kungörelse av Stadgar för Stiftelsen Riksbankens Dokumenten återges i faksimil (det sista förmins- Jubileumsfond (RFS 988:) kat).

258

Bilaga 14 Förteckning över intervjuade personer

Av de mer än hundratalet intervjuer, vilka vanligtvis Läsanvisningar omfattat minst två timmar, har knappt hälften I samband med namnet presenteras personens veten- genomförts av utvärderingsgruppen i dess helhet skapsområde/position och uppdrag som är relevanta (professor Bengt Stenlund, Åbo, professor Francis i sammanhanget. Sejersted, Oslo, professor Margareta Bertilsson, ● RJ-ledamot avser styrelseuppdrag i fonden. Köpenhamn, och professor Thorsten Nybom, sekre- ● KV-projektansvarig anger att personen ansvarar terare). De övriga intervjuerna har genomförts av eller har ansvarat för större projekt finansierade av Stenlund och Nybom gemensamt, i undantagsfall av Kulturvetenskapliga donationen. någondera ensam. ● Rådsledamot anger att personen deltar/deltagit i Intervjuerna har genomgående haft en likartad statliga forskningsråd. uppläggning och struktur: ● FRN avser forskningsrådsnämnden. ● en RJ-del ● Förkortningen omr.grps.ledamot avser medlem- ● en del som avhandlat stiftelseform/aktivitet under skap i någon av fondens områdesgrupper. 990-talet rent generellt ● Personer som intervjuats bland annat på grund av ● en del som berört den allmänna forsknings- och stiftelseerfarenheter är angivna med *. universitetspolitiska utvecklingen. ● Forskare vilka intervjuarna mött i samband med beredningsgruppernas projektbesök är utmärkta Härvid har självklart tyngdpunkten legat på frågor med (1). som rör Riksbankens Jubileumsfond liksom fondens relationer till universitets- och forskarvärlden. Helt Umeå universitet naturligt har även frågeställningar som rör forsk- Professor Lars-Erik Edlund, nord. språk, dekan ningspolitiken i allmänhet och inte minst stiftelse- hum, KV-projektansvarig, rådsledamot övergripande frågekomplex tämligen systematiskt Professor Ingebert Täljedahl, medicin, Rektor, råds- berörts. I vissa falla har även diskussioner förts i sam- ledamot, styrelseledam. FRN band med beredningsgruppernas projektbesök. Professor Ella Johansson, UmU/LU, KV-projekt- ansvarig., beredningsgrps.ledamot (1)

269 Uppsala universitet Docent Anders Hallengren, litt.vet, projekt (1) Professor Bo Sundquist, jonfysik, dekan, rektor osv. Docent Anders Olsson, litt.vet, projekt (1) Professor Leif Lewin, statskunskap, vicerektor, Professor Olle Engstrand, lingvistik, KV-projekt- dekan sam.fak, prefekt, RJ-ledamot, omr.grps. ansvarig ledamot, rådsledamot, fo.programansvarig Docent Märta Edling, konstvetenskap, projekt (1) *Professor Lars Engwall, företagsekon. prefekt, RJ-ledamot, omr.grps.ansv. och omr.grps.leda- KTH Stockholm mot, rådsledamot, fo.programsansvarig Professor Svante Lindqvist, tek. hist., chef Nobel- Professor Sverker Gustavsson, statsv., Akademiska museum, prefekt, KV-projektansvarig, ledamot senatens ordf., projektansvarig, ordf. SCASSS av forskningsberedningen (Tham) FD Christer Karlsson, statsv., projekt. (1) Professor Jörgen Hermansson, statsv., Handelshögskolan Stockholm fo.utbildningsansvarig, KV-projektansvarig Professor Sven-Erik Sjöstrand, företagsekon., Professor Axel Hadenius, statsv., prefekt, prefekt EFI, KV-projektansvarig KV-projektansvarig Professor Peter Englund, företagsekon., EFI, *Docent Li Bennich-Björkman, statsv., projekt- inframedel, RJ-inst.ansvarig ansvarig, rådsledamot, STINT-ledamot Dr. Karsten Lundequist, forskningssamordnare Lunds universitet sam.fak (externa medel) Professor Göran Bexell, teol., dekan teol-humfak., Prof. Sverker Lindblad, ped., KV-projektansvarig (1) rektor, KV-projektansvarig Professor Lena Marcusson, jur., prorektor, projekt- Professor Lars-Göran Stenelo, statsvet., dekan ansv., Dagens Forskning-styrelse (1) samfak., RJ-ledamot, omr.grpsledamot, råds- JK Stefan Scheutz, jur., projekt. (1) ledmot, KV-projektansvarig Professor Rolf Larsson, ekonometri, projektansv. (1) Professor Jan Svensson, nord.språk, dekan humfak., Docent Lena Olsen, jur., KV-projektansvarig KV-projektansvarig Professor Bengt Ankarloo, hist., RJ-ledamot, råds- Stockholms universitet ledamot Professor Walter Korpi, SOFI, RJ-ledamot, råds- Professor Gerd Brandell, mat. LU, RJ-Forskarskole- ledamot, omr.grps.ledamot, KV-projektansvarig ansvarig matematik Professor Klas Åmark, hist., prefekt, rådsledamot, FD Charlotte Merton, hist., projektansvarig (1) KV-projektansvarig FD Fabian Persson, hist., projekt (1) Professor Gunnel Engwall, rom. språk, prorektor, Professor Björn Hansson, nat.ekon., projektansva- tf. rektor, prefekt, rom, RJ-Forskarskoleansvarig rig (1) moderna språk, rådsledamot, ledamot Forsk- Docent Fredrik Nilsson, nat.ekon., projekt (1) ningsberedningen (Göransson/Unckel) FD Eva Svensson, arkeologi, projektansvarig (1) Professor Gustaf Lindencrona, jur., prefekt, rektor, TD Martin Bergman, teologi, projektansvarig (1) omr.grp. ledamot Docent Kerstin Dahlbäck, litt.vet, dekan, projekt (1)

270 Göteborgs universitet (projektbesök 1) Karlstad universitet Professor Sören Holmberg, statsv., rådsledamot, Professor Christina Ullénius, tekn.fysik, rektor, projektansv ordf. TFR, ordf. SUHF Professor Bo Rothstein, statsv., rådsledamot, omr.grpledamot, projektansv Karolinska Institutet Professor Bengt-Ove Boström, statsv., vicerektor Professor Hans Wigzell, med., rektor, Regeringens Professor Ference Marton, ped., KV-program (1) forskningspol. rådgivare (Persson) Professor Hans Davidsson, musik, KV-program- Professor Håkan Eriksson, med., MFR, fo.bredning ansvarig (1) (Göransson), Sekr. fo.beredningen, (Unckel), Professor Anita Göransson, genus/ekon.hist., Programansv. KK KV-projektansvarig. (1) Professor Jan-Erik Gustavsson, ped., RJ-ledamot, Åbo Akademi KV-projektansvarig. (1) Kansler Bertil Roslin, nat. ekon., tid. ombudsman i Professor Dag Westerståhl. fil., KV-programansv. (1) SITRA Professor Björn Hettne, fredsforsk., omr.grps.ledamot Professor Nils Erik Villstrand, hist., program- ansvarig Linköpings universitet Professor Bengt Sandin, Tema B, dekan hum-sam- Riksantikvarieämbetet fak., KV-projektansvarig, rådsledamot Docent Ingrid Sjöström, konstvet., KV-projekt- Professor Boel Berner, Tema T, RJ-ledamot, omr. ansvarig, KV-ledamot grps.ledamot, rådsledamot, KV-projektansvarig Professor Martin Kylhammar, Tema K, rec.ansvarig Politiker och administratörer (stiftelsepersoner*) i Dagens Forskning, projektansvarig Per Unckel, tid. utbildningsminister, RJ-ledamot Docent Hans Sjögren, nat.ekon, RJ-inst.ansvarig, *Bjarne Kirsebom, tid. statssekreterare, VD sekr. omr.grp. inframedel KK-stiftelsen Professor Bertil Andersson, biokemi, rektor, ESF *Roger Svensson, VD STINT, tid. departements- råd, SISTER-styrelse, omr.grpsledamot Örebro universitet Kerstin Eliasson, statssekr., tekn. attaché, Washing- Professor Janerik Gidlund, statsv., rektor, dekan ton, tid. departementsråd samfak Umu, rådsledamot, projektansvarig *Professor Sigbrit Franke, ped., universitetskansler, Professor Sten Berglund, statsv., dekan hum-sam- rektor, prefekt, rådsledamot, led. MISTRA fak, föreståndare RJ-ISC, KV-projektansvarig, Dr. Ola Roman, soc, avdchef HSV rådsledamot Dr. Nils Karlsson, statsv., rektor City Univ., tid. Docent Ingrid Åberg, hist. ämnesansvarig, dekan politiskt sakkunnig utbildningsdep. (Unckel) hum-samfak., rådsledamot *Sonja Dahl, Kanslichef Utbildningsutskottet, tid. Professor Ann-Sofie Ohlander, hist, ämnesansvarig, departementsråd,, kanslichef SSF områdetsgrp., projektansvarig, ledamot av forsk- *Dr. Agneta Bladh, statsv, högskolerektor, Gd HSV, ningsberedningen (Östros) statssekreterare, Ordf. STINT

27 Dr. Göran Blomquist, hist., fak.dir. LU, Förbunds- Dr. Fredrik Lundmark, forskningssekr. dir. SULF, SISTER-styrelse *Dr. Agneta Emanuelsson Blanck, kanslichef Riksdagsledamot Sonia Karlsson, viceordf. RJ Östersjöstift., tidigare forskningssekr.

Stiftelsepersoner Ekonomi och sekretariat Professor Staffan Nordmark, med., VD SSF, råds- Elisabeth Hong, chefsekonom ledmot Margareta Bulér, chefssekreterare Docent Olle Edquist, tek. fysik, SSF, FRN Madeleine Caesar, VD KK-stiftelsen Finansförvaltning Finanschef Björn Olsson Rådspersoner Docent Bo Öhngren, hist., HSFR, VR Beredningsgruppsordföranden Docent Jan Larsson, hist., FNR, VR Professor Mats Larsson, ekon.hist. UU (Grp ) Prof. Madeleine Leijonhufvud, jur., Överdir. VR, Professor Rune Åberg, soc. UmU (Grp 2) huvudsekr. HS-ämnesråd VR Professor Christer Jönsson, statsv., LU (Grp 3) Prof. Bengt Hansson, filosofi, huvudsekr. Professor Eva Haettner-Aurelius, litt.vet, LU (Grp 4) HS-ämnesråd, VR Professor Eva Österberg, hist., LU (Grp 5 och Kd) Professor Robert Eriksson, soc., huvudsekr. FAS, prefekt SOFI SISTER Docent Ulf Sandström, Tema T, Forskningsled, VR RJ-personer Dr. Lillemor Kim, ped., Forskningsledare, byråchef UHÄ, tid. högskolerektor, KVA-anställd Stiftelseledning Professor Staffan Helmfrid, geo., tid. ordf. RJ, tid. Dagens Forskning rektor, rådledamot, osv. Anders Björnsson, chefred. Professor Stig Strömholm, jur., tid. ordf. RJ, tid. *FD Anders Mellbourn, styrelseordf., ordf. STINT rektor, rådsledamot, osv. och UI Professor Inge Jonsson, litt.vet., tid. ordf. RJ, tid. rektor, huvudsekr. HSFR, ordf. Östersjöstift. Internationella samarbetspartners osv. Dr. Wilhelm Krull, Generalsekretär Volkswagen- Professor Eva Österberg, hist., LU, ordf. RJ, VR Stiftung, ledamot ERC Professor Dan Brändström, statsv., VD RJ, osv. Professor Dr. Wolf Lepenies, Rektor, Wissenschafts- kolleg zu Berlin Beredning Professor Dr. Bernd Henningsen, statsvet, Direktor, Docent Mats Rolén, hist., forskningsdir, FRN Alfried Krupp-Wissenschaftskolleg zu Greifs- Anna-Lena Winberg, forskningssekr. wald, KV-ledamot, KV-projektansvarig Kerstin Stigmark, forskningssekr. Professor Jean-Francois Battail, litt.vet., Sorbonne, Dr. Kjell Blückert, forskningssekr. KV-ledamot

272 Utvärderarna som deltagande Arbetsutskottets sammanträde hösten 2003 observatörer i Riksbanksfonden Områdesgrupper ”Kunskapssamhället” och ”Kul- Styrelsesammanträden 2003 tur, säkerhet och bestående utveckling”,2003 Jubileumsdonationens beredningsgruppsamman- Strategidagar hösten 2003 träden 2003 Projektbesök UU, GU, LU, SU (olika berednings- Kulturvetenskapliga gruppens beredningssamman- grupper) träden 2003

273 Bilaga 15 Vetenskapsområden för styrelse- och beredningsgruppsmedlemmar

Vetenskapsområden för Riksbanksfondens styrelsemedlemmar (ledamot) och övriga beredningsgruppsmedlemmar (adj.) under perioden 1989–2004

ämne universitet ledamot/adj. år ämne universitet ledamot/adj. år namn namn

arkeologi företagsekonomi Margareta Biörnstad RAÄ adj. 1993–98 Lars Engwall Uppsala ledamot 1990–97 Noel Broadbent Umeå adj. 2000–03 Barbara Czarniawska Göteborg (GRI) adj. 1998–2002 Anders Andrén Lund adj. 2004– Bengt Jacobsson Södertörn adj. 2002–

arkitektur historia Björn Linn Chalmers adj. 1998–2002 Jarl Torbacke Stockholm ledamot 1992–95 Bengt Ankarloo Lund ledamot 1995–2002 ekologisk geografi Eva Österberg Lund ordförande 2002– Margareta Ihse Stockholm adj. 2002– idéhistoria ekonomisk historia Sven-Eric Liedman Göteborg adj. 2002– Lennart Jörberg Lund adj. –1994 Johan Söderberg Stockholm adj. 1995–99 juridik Mats Larsson Uppsala ledamot 2000–04 Kjell Åke Modéer Lund adj. –1994 Riitta Hjerppe Finland adj. 2002– Lucy Smith Norge adj. 1993–97 Per Henrik Lindblom Uppsala adj. 1995–98 etnologi Stig Strömholm Uppsala ordf. 1998–2002 Barbro Klein Uppsala adj. 1998–2002 Claes Sandgren Stockholm ledamot 2000–04 (SCASSS) Eivind Smith Norge adj. 2002– Ella Johansson Tyskland/Lund adj. 2002– kemi filosofi Daniel Jagner Göteborg adj. –1994 Mats Furberg Göteborg adj. –1991 Sven Danielsson Uppsala adj. 1992–98 klinisk fysiologi Torbjörn Tännsjö Stockholm adj. 1998–2002 Bengt Pernow Stockholm KI ledamot –1991 Wlodzimierz Rabinowicz Lund adj. 2002– konsthistoria franska Ingrid Sjöström RAÄ adj. 1998–2002 Brynja Svane Uppsala adj. 2002– konstvetenskap fysik Inez Svensson Konstfack adj. 1993–96 Kari Marklund Mitthögskolan 1993–98 Thomas Hall Stockholm adj. 2002–

274 ämne universitet ledamot/adj. år ämne universitet ledamot/adj. år namn namn kulturantropologi religionssociologi Anita Jacobsson Widding Uppsala adj. –1994 Thorleif Petterson Uppsala adj. 2000–04 kulturgeografi skandinavistik Sture Öberg Uppsala ledamot –1993 Godelieve Laureys Belgien adj. 1998–2002 Staffan Helmfrid Stockholm adj. 1993–94 socialantropologi Gunnar Törnqvist Lund ledamot 1995–2002 Gudrun Dahl Stockholm adj. 1995–99 C.-G. Alvstam Göteborg adj. 2002– Christina Garsten Stockholm ledamot 2000– lingvistik socialmedicin Marjut Aikio Norge 1993–98 Sven-Olof Isacsson Malmö (MAS) adj. 1995–99 Östen Dahl Stockholm adj. 2002– Peter Allebeck Göteborg adj. 2000–04 litteraturvetenskap socialpolitik Lars Furuland Uppsala ledamot –1991 Walter Korpi Stockholm ledamot –1991 Inge Jonsson Stockholm ordf. 1992–98 Olli Kangas Finland adj. 2002– Bengt Landgren Uppsala adj. 1992–99 Jean-F. Battail Frankrike adj. 1993–98 sociologi Eva Haettner-Aurelius Lund ledamot 2000–04 Boel Berner Linköping ledamot 1992–94 Annegret Heirmann Tyskland adj. 2002– Rune Åberg Umeå ledamot 1998–2003 Michael Tåhlin Stockholm adj. 2004– masskommunikation Lennart Weibull Göteborg adj. 1995–99 språkvetenskap Kent Asp Göteborg adj. 2000-04 Per Linell Linköping adj. –1994 medicin statistik Per Björntorp Göteborg ledamot 1992–1994 Peter Jagers Chalmers adj. –1994 Daniel Thorburn Stockholm adj. 1995–99 musikvetenskap Bengt Swensson Örebro adj. 2000–04 Jan Ling Göteborg adj. 1993–95 Anna Ivarsdotter Uppsala adj. 1995–98 statsvetenskap Henrik Karlsson SISTER adj. 2000–04 Berndt Henningsen Tyskland adj. 1993–98 Lars-Göran Stenelo Lund ledamot –1994 nationalekonomi Gunnel Gustavsson Umeå ledamot 1995–99 Lars Werin Stockholm ledamot –1990 Arild Underdal Norge adj. 1998–2002 Karl-Gustav Löfgren Umeå adj. 1991–97 Christer Jönsson Lund ledamot 2000–04 P. O. Johansson Stockholm, adj. 1998–2002 Handelshögsk. svenska språket Anders Björklund Stockholm adj. 2002– Lars Gunnar Andersson Göteborg ledamot 1995–2002 pedagogik teologi Kjell Härnqvist Göteborg ordf. –1991 Göran Gustafson Lund adj. 1995–99 Henning Johansson Luleå ledamot 1993–2002 Gustav Björkstrand Finland adj. 1998–2002 Jan Erik Gustafsson Göteborg ledamot 2000–04 Turid Karlsen Seim Norge adj. 2002– psykiatri zoofysiologi Marie Åsberg Stockholm KI adj. 1990–95 Barbara Cannon Stockholm ledamot –1994 psykologi Lars-Göran Nilsson Umeå adj. –1991 Lennart Sjöberg Stockholm adj. 1992–97 Handelshögsk. Arne Öhman Stockholm KI adj. 1998–2000 Gunilla Bohlin Uppsala adj. 2000–04

275 Bilaga 16 Riksbanksfondens personal

Riksbanksfondens personal under tiden 1989–2004

Administration Finans Forskning

Dan Brändström, VD 1992– Christina Alm 1996– Kjell Blückert 2000– Nils-Erik Svensson, VD –1991 Otto Cerny 2001–2003 Agneta Emanuelsson Blanck 1994–2000 Anitha Asplund –1994 Patrik Hellgren 1999– Lena Lobelius 1998–99 Margareta Bulér 1989– Lars-Erik Klangby 1988–2000 Fredrik Lundmark 2000– Elisabeth Hong 1998– Håkan Lundmark 2003– Inger Nyhlén –1994 Annsofi Lövgren 1994– Björn Olsson 2002– Mats Rolén 1998– Inga-Lill Stenbeck-Ottoson1 –1997 Torgny Prior 1989–2002 Niklas Stenlås 1999 Daniel Wändin 2003–08.2004 Kerstin Stigmark 1977– Anna-Lena Winberg 1983–

1Arbetade inom både finans- och administrationsenheterna

276