Forum Antroposofi

nr 4 2o18 forum för antroposofi nr 4 2o18

4–5 22–24 Notiser Levnadsteckning & Till minne

6–1o 25 Samtal: Höstmöte 2o18: Intervju med Anders Kumlander Protokoll & verksamhetsplan Samtal om meditation 26–29 Kalendarium: 1o–15 Fria Högskolan för Antroposofi Krönikor: Antroposofiska Sällskapet Där misstar ni er Järna, Stockholm och Norrköping En mänsklig blick på solen och månen... Unga mår allt sämre. En myt? 3o–31 Förteckning över medlemsgrupper Brev från Artiklar på hemsidan "Inte vad är viktigt i detta ..." Tack till trogen skribent Medlemssekretariat Specialskola startade Medlemskap Styrelse 16–17 Bilduppslaget 32 Bildberättelse 18–21 Krönikor: The Humane School Samarbete och ansvar När aristotelikerna blev en landsplåga Världens uppfostran av jaget Mysteriedramaveckan Mysteriedramaarbetet behöver vårt stöd : Konferens & böcker

perspektivet Viljans gåta Regula Nilo

Kära läsare, sakta men säkert sänker sig helt ny språkundervisning för att förmed- kroppsligt förkrossad. Denna känsla va- mörkret runtomkring oss. Dagarna blir la språkets valörer till unga människor. rade i fjorton dagar. Med viss bitterhet kortare och kvällarna nästan oändligt Efter kriget 1919 sökte Herbert anställ- tänkte han på de medlemmar i rörelsen långa. Vi tänder ljus både i oss och om- ning som gymnasielärare, dock utan som med avund såg på dem som hade en kring oss i tystnaden. Låt mig då få un- framgång. I det skedet hörde Emil Molt nära samvaro med Rudolf Steiner. ”Om de derhålla dig med en berättelse som väck- talas om honom och han lär ha utropat: bara visste hur man blev medveten om sin er frågor och funderingar, kanske en och ”Det är just den mannen jag söker!” Molt egen erbarmlighet, och hur man ibland annan av oss blir drabbad… var i färd med att bygga upp en utbildning blev förkrossad ända in i benmärgen.” När vi nu står inför 1oo-års jubileum av för sina medarbetare på Waldorf-cigarett- Kort efter denna episod började som- Waldorfskolan 2o19 är det på sin plats att fabriken i . Efter ett tag tyckte marferierna och Herbert gjorde en resa vi minns med vördnad och dock arbetarna att bildning kom lite för till Estland och Finland. På båten fann tacksamhet för hans stora och hängivna sent för deras egen räkning, men om det han ro att läsa och reflektera. Han fortsät- arbete för Waldorfskoleimpulsen. Han har vore möjligt att barnen fick vara med om ter att berätta: ”Efter någon dag befann författat många böcker, bland annat ”Vom det, vore de tacksamma. Kort därefter jag mig ensam på däck i en vilstol med en Genius Europas” en bok av hög aktualitet. ägde de första samtalen för en ny skolim- föredragsserie av Rudolf Steiner. Plötsligt Berättelsen är Herbert Hahns och jag puls rum mellan Emil Molt, Rudolf Stei- stötte jag på ett ställe i texten som fick mig vill inledningsvis passa på att presentera ner och Herbert Hahn. Resten är historia. att hålla andan av glädje, där var det näm- honom kort för er. Herbert föddes den 5 ligen tal om viljan.” Herbert minns me- maj 189o i Pernau i Estland. Hans far kom Nu återvänder vi till temat: Viljans gåta ningen som följer:Vilja kallar ande-forskaren från själva byn och modern var från , Herbert Hahn berättar: vad menade Ru- en människas bestämda beslut, att utforska av tyskt ursprung. Således växte Herbert dolf Steiner med att vilja? De människor kunskapsvägen som leder från sinnevärlden över upp med två språk hemifrån, tyska och est- som fick gå genom en del av sin livsskol- till den översinnliga världen. niska, och i skolan talade man ryska. Det ning i nära samarbete med honom blev ge- ”Plötsligt såg jag klart och jag kände kan här nämnas att Herbert Hahn behärs- nom denna fråga djupt skakade. ”Gång på djup tacksamhet för mitt öde. Inte bara kade 1o språk, men mer om det senare. gång var vi tvungna att erfara att han med med yttre, men även med inre avstånd Genom bekanta kom Herbert Hahn 19o9 begreppet att vilja inte lade in samma inne- tänkte jag på den nattliga konferensen för första gången att uppleva ett föredrag av börd som används i allmänt språkbruk.” i Stuttgart. Jag trodde mig förstå - i alla Rudolf Steiner. 1912, 21 år gammal, möter Under en nattlig konferens med medar- fall delvis- vad Rudolf Steiner hade menat han Steiner personligen under tre livsavgö- betarkretsen i Stuttgart, (det kunde pågå med sitt yttrande. Nämligen att en än så rande personliga samtal. Samma år tar han hela natten, och det hände ofta när Rudolf stor yttre verksamhet och driftighet inte sin examen som gymnasielärare i Pernau. Steiner kom till skolan, som han ju var kan ersätta viljan. Att det kommer an på Herbert Hahn var, genom alla språk han rektor för) inledde Steiner vid ett tillfälle att ens inre väsenskärna andas, och sedan behärskade, en sann världsmedborgare. mötet med att säga: ”Det finns ingen riktig handla ur en andligt inspirerad andning. Han kände sig in i de olika folksjälarna vilja i Stuttgart!” De flesta av de närvaran- Kanske uppenbarar dåd som sker i det genom språket, fann i landskap, i männis- de medarbetarna, som hade - utan över- fördolda mer av vilja än många storartade komöten, i arbetet med antroposofin i den drift – dubbla och tredubbla arbetsuppgif- och glänsande bedrifter.” Herbert Hahn världsomspännande skolrörelsen tillgång ter, kände sig djupt träffade. Samtliga var avslutar med att konstatera att alla hans till olika folks mångfaldiga väsen och mis- från tidig morgon till långt in på natten anteckningar från den tiden hade blivit sioner. Från barndomen hade han som verksamma för antroposofin, eller upplev- förstörda under kriget. sagt med sig de tyska, estniska och ryska de i vilket fall i god tro att de verkade för Denna berättelse ger anledning till re- språken. På gymnasiet tillkom latin och denna. Och nu kom en sådan förebråelse! flektioner, men även till egen rannsakan. grekiska och dessutom engelska och fran- Inte för att rättfärdiga sig, men mera för Vad innebär det att fatta ett bestämt be- ska. Italienska, finska och svenska tillkom att försöka förstå, började de olika medar- slut? Kan det vara så att det i själva verket genom olika senare livssituationer. betarna att berätta och redogöra för sina är det som är källan till kraft och mod? Kort efter sitt giftermål med Emely Has- projekt och allt som de höll på med. Ru- Skulle det kunna röja undan allt tvivel och selbach bryter första världskriget ut och dolf Steiner lyssnade med lugn och välvil- stunder av håglöshet? Skulle jag prioritera Herbert blir inkallad som tolk i ryska och ja. Men sedan sade han med en suck: ”Nej, annorlunda? Tänker jag fram ett beslut el- franska i olika fångläger. Mitt under brin- det finns ändå ingen vilja.” ler sker det i hjärtat? nande krig 1916 talar Rudolf Steiner i Kas- ”Vi kände oss förtvivlade” – berättar Nu går vi in i adventstiden med längtan sel, och Herbert Hahn får permission för Herbert Hahn vidare. Även fortsättningen efter ro och tid för besinning, tid för att ett att kunna närvara. Vid detta tillfälle kom- av mötet gav ingen ytterligare informa- bestämt beslut kanske kan mogna fram. mer det till ett avgörande samtal mellan tion. En gång sa Rudolf Steiner bara: ”Ja, Med varma hälsningar honom och Rudolf Steiner, som betonar vet ni, det som oftast blir kallad för vilja är vikten av att unga människor alltmer be- bara ett annat ord för önskan. Man önskar Källa: Begegnungen mit Rudolf Steiner av Herbert Hahn Arbeitsmaterial für die Aus- und Fortbildung der höver erövra intima kunskaper om främ- sig i verkligheten allt möjligt, men med Internationalen Vereinigung der Waldorfkindergärten. mande språk för att överbrygga det ut- sann vilja har det hjärtligt lite att göra.” Stuttgart Ostern 1991 bredda hatet mellan folken. Vidare skulle Herbert Hahn minns att han gick hem det bli Herberts uppgift att bygga upp en från mötet inte bara själsligt utan också notiser

Vilja församlas och ekologiskt handhavande av ekonomi. Den nederländska agrarekonomen Petra World Goetheanum Forum Derkzen lämnade universitetet till förmån Runt 18o deltagare från olika länder och för en biodynamisk gård, för att bedriva kulturer träffades i Dornach och utbytte ett annat slag av jordbruk än sina föräld- tankar och erfarenheter vid det första rar och hjälper i Demeter-International World Goetheanum Forum 28- 3o sep- lantbrukare att ställa om sina jordbruk. tember. Det förbindande elementet är Pedagogen Ha Vinh Tho, f d ”lyckominis- deras mål att i sina verksamheter och yr- ter”, ledare för centrum för Bruttonatio- kesområden vara verksamma till gagn för nallyckan i Buthan, skildrade hur elever- mänskligheten. nas sociala förmågor befrämjas genom en motsvarande lärarutbildning i Vietnam. Forumets centrala perspektiv var ”Best- Katrin Käufer från Presencing Institute Practice-”exempel för ett värdebaserat, och från Comunity Innovators Lab i Ame- hållbart och innovativt samarbete i verk- rika förmedlade hur världen över männ- samheter, institutioner och initiativ. Ge- iskor kan förändra sin omgivning, sin or- org Soldner, en av initiativtagarna: ”Fo- ganisation eller verksamhet. rumet erbjöd en arena där man kunde www.worldgoetheanum.org utbyta branchövergripande frågor, lära av varandra och inspirera varandra öm- Källa: Das Goetheanum nr 41, 2o18 . Översättning: Red. GN sesidigt, samt ingjuta mod.” Deltagarna var eniga: Med tanke på de allvarliga och accelererande ekologiska och sociala för- ändringarna i världen ska man se ända- målet med en verksamhet att befrämja Bokprojekt om människovärde, hållbarhet, rättvisa och socialitet. Gertrud Klingborg!

Såväl internationellt som regionalt verk- Marie- Hélène Bally har väckt frågan om samma pionjärer till samhällsförvandling vi inte borde försöka få till en liten bok deltog i detta event. CEO´s för de största om Gertrud Klingborg. Det verkar finnas bankerna ur antroposofiska grundarim- en hel del intresse för det. Vi vet att mång pulser – Peter Blom från Triodosbanken, har intressanta och roliga minnen att be- medlem i Club of Rome och Thomas Jor- rätta och tankar om hennes person och berg från GLS-banken – utredde hur ett verk att förmedla. Har du lust att bidra så modernt etiskt bankväsen ska kunna möj- hör gärna av dig till Aurora Granstedt på liggöras. Helmy Abouleish visade hur det [email protected]. ur oasen Sekem, i öknen angränsande till Kairo, under 4o år växt fram ett universi- tet, lantbruk och farmaceutiska verksam- heter, skolor och sjukvårdsinrättningar som i den islamiska världen gäller för mönsterobjekt för hållbart, värdebaserat notiser

ART and SPIRIT För att mänskligheten Goetheanum – ska utvecklas måste tre Ungdomssektionen arrangerar: Februari- dagar- en årlig konferens för yngre männ- ”saker” hända iskor intresserade av antroposofi: För hundra år sedan, gjorde Rudolf Steiner, grundare av Waldorfutbildning, ART and SPIRIT biodynamiskt jordbruk och antroposo- The role of the arts today fisk medicin, ett provocerande uttalan- 31 januari – 3 februari 2o19 de. För att mänskligheten ska utvecklas, Vi hoppas att få se många av er med våra måste tre ”saker” hända: (1) människor gästtalare, arrangörer och artister för att slutar arbeta för pengar, (2) människor diskutera de effekter som konsten har i våra inser att det inte finns någon skillnad liv idag, liksom frågor om andlighet, veten- mellan sensoriska och motoriska ner- skap, fantasi, inspiration och mycket mer! ver, och (3) att hjärtat inte är en pump (dawnofhearts.org). www.goetheanum.org/tagungen/february-days-2o19 För nästan 4o år sedan, snubblade Tho- Any questions? Just write to us! mas Cowan, en medicinsk doktor från [email protected] San Francisco i tidiga tjugoårsåldern över We look forward to seeing you soon! Steiners arbete. Han förstod det inte först, men idag kan han förklara varför det är absurt att tänka att hjärtat är en pump och En hälsosam vad dess verkliga syfte är. Läs mer på: hjärnutveckling www.chelseagreen.com/2o16/author-thomas-cowan-heart-pump/ En serie av videor fokuserar på tidig barn- dom och förutsättningarna för en hälso- sam utveckling av unga barn. Videon upp- märksammar processen av hjärnmognad Lyssna på under de första levnadsåren. Rudolf Steiner Audio

ELIANT vill öka medvetenheten om de Läst och inspelat av Dale Brunsvold. senaste resultaten i neurologisk forskning Böcker och föredrag: som en del av allianskampanjen inom ut- www.rudolfsteineraudio.com/writtenimagebased.html bildning. Video: goo.gl/3V3Xxp

Namninsamling: För rätt till skärmfria daghem, förskolor och grundskolor: goo.gl/Seh5sK samtal

Anders Kumlander

Intervju med Anders Kumlander den 7 september 2o18 Intervjuare: Felix Nieriker och Göran Nilo

Forum mötte Anders Kumlander i ett av som jag uppfattar som avgörande allmän- Ett exempel av områdena som under- de blå husen nära Kulturhuset i Ytterjär- mänskligt och centralt. stötts är utvecklingen av det som idag na. Det är numera Vidarstiftelsens säte. Detta är något som utgör en inspirations kallas ekologisk odling. Bidraget från Alltid engagerad i det han säger öppnar källa i mitt liv, inte i första hand av litterär antroposofiskt tänkesätt konkretiserat Anders under samtalets gång porten till art, utan som jag kan känna igen i den mån i forskning, utbildning och praktik är en rik värld – helt genomlyst av antro- individuella människor genom sitt eget ar- ett av de lyckade om man ser på hur om- posofin. Den fanns med från allra första bete sträcker sig till att bli medgestaltan- världen förhåller sig. Det innebär natur­ början. Anders engagemang för en alter- de, ansvariga, inte bara för sitt eget snävt ligtvis inte att all ekologisk odling skulle nativ medicinsk impuls och för Vidarkli- egoistiska, utan för andras väl. Inte minst i vara ”antroposofisk” i konventionell be- niken har mötts av kraftigt motxstånd förhållande till den stora utmaning vi står märkelse. Men det som initierats kommer från företrädare för en smal, reduktionis- inför globalt med hela den kris med t.ex. från den antroposofiska synen på natu- tisk syn på människa och medicin. Stor- klimathotet som tydligt visar att den intel- ren och människans ansvar för denna. I marna har – tack och lov – varken knäckt ligens och det tänkande som idag är för- början av Rudolf Steiners jordbrukskurs eller brutit honom. Tvärtom! härskande hotar mänsklighetens framtid. t.ex. behandlas kretsloppsjord­bruket Forum vill passa på att gratulera honom med dess balans mellan djurhållning och till 7o-årsdagen och uttala ett varmt och GN: Kan du minnas något speciellt ögon- växtodling och de resurser som är plats- innerligt tack för hans engagemang för blick när du helt konkret fick syn på det- bundna, utan tillförsel utifrån. Jag tror det vardande i människan och naturen. ta? att vi även i fortsättningen har att lämna viktiga bidrag inom dessa områden. Nå- FN: Vad upplever du som huvudmotivet i Jag tror på något sätt att jag haft med mig got som de flesta inte är medvetna är att ditt liv? detta i mig själv sedan ungdomen. Ge- mindre än hälften av KRAV märkta od- nom individuella inre erfarenheter har lingarna ej i verkligheten har de positiva AK: Detta är en stor och svår fråga att detta förstärkts under ett långt liv. Det effekter på klimat, på läckaget till Öst- försöka svara kortfattat på. Jag önskar finns erfarenheter och kunskaper av mer ersjön och alla andra effekter man talar antyda något av ett svar. Det är att före- andlig karaktär, som har egenskapen att om. Kretsloppen är inte slutna. Den intel- träda en bestämd sorts intelligens som kunna integreras på ett fruktbart sätt så ligens som förmår fatta levande system inte endast är bunden vid det som är att jag blir mera det som jag vet är mig är inte tillräcklig. Men om man vill vara mätbart. Som har potentialen att inne- själv.x Alltså en mångfald av tillfällen konstruktiv kan man betrakta den väx- fatta och utforska människans materi- och ögonblick i en ständig utveckling. ande ekologiska arealen som ett steg i rätt ella, själsliga och andliga, existentiella riktning även om den inte är genomförd. dimension. Samt utgående från detta ta GN: Om vi hoppar fram till nuet, vilka är Ekologisk odling omfattar ca 2o% av den reda på vilka konsekvenser detta utfors- dina verksamhetsområden idag? totala jordbruksarealen i Sverige. kande kan innebära för hur vi männ- iskor kan bli medgestaltande i att bygga AK: Just nu har jag fler förtroendeupp- Jag har den senaste tiden haft besök av samhälle inom alla livets områden. drag, centralt för mig är ordförandeska- olika grupper som sökt sig hit till Järna Jag upplever ett starkt igenkännande i pet i Vidarstiftelsen som har till ändamål för att få inspiration för sina egna projekt. det som Rudolf Steiner i hans verk kän- att stödja tillämpad antroposofi företrä- Dessa dialoger är jag tacksam för. Många netecknar som mikaelisk intelligens och desvis i Sverige. frågar sig vad man kan göra i förhållande samtal

till alla de larmrapporter som kommer som medan deras verksamhet många gånger lösa fragment: Nu är det algblomning igen, ifrågasatts i media. Östersjöns bottnar dör, tänk på extremvär- ”En viktig del som men nu i somras, insekterna dör, fåglarna FN: Har ni fått hjälp av andra delar av den likaså, den biologiska mångfalden hål- har utvecklats är medicinska rörelsen? Som naturläkare ler på att decimeras etc. etc. Man försöker forskningsprojekt eller homeopater? att inrätta olika program och insatser för att åtgärda än det ena, än det andra. Men som visar att den AK: Vi har i debatten försökt att företräda få reflekterar över varför vi har ett sätt att inte bara den antroposofiska terapirikt- odla och förvalta naturen som åstadkom- behandling som smärt- ningen utan den komplementära och mer alla dessa fenomen och hur en håll- och stresspatienter integrativa, som för oss betyder att legi- bar grund skulle kunna utvecklas som timerad sjukvårdspersonal har ansvaret inte innefattar dessa biverkningar. Jag är fått på Vidarkliniken för behandlingarna, alltså inte alternativ övertygad om att det inte räcker med olika utanför sjukvården. ”tekniska” lösningar för att få till en verk- mycket väl hävdar lig förändring. Det bör alltid inkludera sig i förhållande till GN: Vilka fler verksamhetsområden har människors medvetenhetsutveckling. Dju- du? past sett är det fråga om våra värderingar. den vård som erbjuds Vad är värdefullt i livet? Förändras inte AK: Som jag nämnde arbetar jag tillsam- detta kommer det inte att fungera. Steiner inom Stockholms läns mans med mina kollegor för Vidarstif- hade helt rätt när han talar om att dessa landsting.” telsen. Till detta hör kapitalförvaltning. nödvändiga förändringar i medvetandet En del av stiftelsens kapital är investerat måste väckas till liv i barnaåren, i skolan. i verksamheter som Saltå Kvarn, Järna Ett bidrag för att kommunicera ovanståen- mejeri, Vidarklinikens fastighet, Eneby de samt motsvarande i några andra livsom- Bygg, Ekobanken, mm. En annan del är råden är Ytterjärna forum som Vidarstif- investeringar i fastigheter framförallt i telsen tagit initiativet till. Sedan starten för befolkning har ett positivt intresse för in- Stockholm. Det är Steneken Holding som ca tre år sedan har drygt 3oo ooo personer tegrativa och komplementära metoder. huvudsakligen förvaltar själva affärs- läst ca 46o ooo sidor på Ytterjärna forum. verksamheten, ett helägt dotterbolag till En viktig del som har utvecklats är forsk- Vidarstiftelsen. I en stiftelse skall man Ett annat arbetsområde för mig som tagit ningsprojekt som visar att den behand- enligt lagstiftningen placera sitt kapital mycket tid har varit att försöka bidra till ling som smärt- och stresspatienter fått så säkert som möjligt men samtidigt tillse den antroposofiskt inspirerade hälso- på Vidarkliniken mycket väl hävdar sig att avkastningen är god. Varje år kontrol- och sjukvården, särskilt Vidarklinikens i förhållande till den vård som erbjuds lerar Länsstyrelsens stiftelseenhet att verksamhet. Förståelsen och kunskap inom Stockholms läns landsting. Det har stiftelser sköts korrekt. Vidarstiftelsen för detta har inte varit stor från de sam- varit djupt engagerande att ta del av det är en allmännyttig stiftelse och är därför hällsinstanser som har ansvar för detta arbete som medarbetarna på Vidarklini- till del skattebefriad. En förutsättning är område, även om en majoritet av Sveriges ken och dess vårdcentral åstadkommit att allmännyttiga stiftelser skall dela ut ca samtal

8o % av kapitalets avkastning enl. sina all- de på bakgrunden vi har. Emellanåt kan Linköping. Sedan blev min bror allvarligt männyttiga ändamål, vilket också prövas. våra europeiska perspektiv verka täm- sjuk och därigenom kom familjen att flytta Vidarstiftelsen stöder även årligen kul- ligen begränsande när man har möjlig- till Stockholm. Min bror skulle gå i Kri- turprogrammet i Kulturhusets i Ytterjär- het att uppleva hur spirituellt strävande stofferskolan och få hjälp av en antropo- na. Där visar sig en del av samhällssynen. människor från andra världsdelar verkar. sofisk läkare som var verksam där. Detta Vidarstiftelsen stöder verksamheter och Oerhört berikande att över tid kunna följa var omvälvande även för mig och jag fick enskilda med utdelningar och stipendier arbetets utveckling på detta omfattande också börja i samma skola. Skolan befann enl. sitt ändamål. Tyvärr har vi inte till- sätt! Att sedan försöka för­medla i Sverige sig i ett rivningshus på Malmskillnads- räckligt utrymme för att kunna bidra till något av världssällskapet och samtidigt gatan. Vi turades om att komma tidigare alla ansökningar vi får. Allt detta med föra in vårt bidrag i världssällskapet. och elda i kaminerna för att det skulle vara Vidarstiftelsen och dess koncern innebär En viktig del var att lära känna och ut- uppvärmt till lektionerna på morgnarna. en hel del arbete även för mig som ordfö- veckla det nordiska samarbetet inom Jag formligen älskade min lärare och att få rande. Dessbättre arbetar mycket kom- både Sällskapet och högskolearbetet. Li- gå i denna skola. Sedan bodde vi utanför petenta medarbetare tillsammans med kaså förstärka det europeiska samarbe- staden i Roslags Näsby med livet där, fri- styrelsen inom sina fackområden och i tet genom inrättandet av två ytterligare tidsgård, pingis och kamrater. Vi byggde underliggande bolag. t.o.m. segelbåtar i fritidsgårdens verkstad. Sedan bar det ut på sjön! GN: Hur många medarbetare har Vidar- stiftelsen? FN: Seglar du fortfarande? ”En erfarenhet är att AK: I själva stiftelsen är det bara några få. AK: Tyvärr har det blivit mindre och min- Jag kan inte på rak arm säga hur många belysningen av olika dre tid för detta. Men jag tycker mycket som arbetar i hela koncernen. samhällshändelser om det särskilt i Stockholms skärgård.

FN: Du fyller snart 7o år eller hur? Det färgas starkt beroende GN: Du har gjort en del praktiska saker i vore intressant om du kunde berätta lite på bakgrunden vi har. ditt liv. om den delen av din biografi som rör ditt arbetsliv. Emellanåt kan våra AK: Ja en del, jag har bakat fler bröd än de europeiska perspektiv verka flesta under tiden i Saltå Kvarn. AK: Jag utbildade mig till Waldorfpeda- tämligen begränsande gog på Rudolf Steinerseminariet, men GN: Antroposofin har varit en hjärtean- kom sedan att arbeta på Saltå Kvarn fram när man har möjlighet gelägenhet i ditt liv och jag förmodar att till 1986. Då kom jag att engagera mig i att uppleva hur spirituellt den fortsätter vara det idag också? Antroposofiska Sällskapet som ordföran- de och småningom som generalsekrete- strävande människor från AK: Jag upplever att det inte är något an- rare samtidigt som jag var en av dem som nat, än att existera, utveckla medvetan- utvecklade Fria Kulturfondens gåvofond. andra världsdelar verkar.” det och bli allt mer människa, bli mer Jag tror att till det yrkesverksamma hör sig själv, den jag är. När man talar om även uppförandet av Kulturhuset i Ytter- antroposofi så låter det lätt som om det järna som jag deltog i tillsammans med är någonting ”utanför” mig själv. Det kan många andra, samt att utveckla verksam- årliga sammankomster som ägde rum i säkert vara så en tid när man är i en stu- het i samband med detta. I själva verket olika europeiska länder förutom de ge- diefas. Men småningom kan man märka var detta en anledning till varför jag slu- neralsekreterarmöten vid Goetheanum. att det inte är något annat än en genom tade som vd på Saltå Kvarn. Jag skulle Detta är naturligtvis bara några korta ens egen aktivitet fördjupad sakkunskap, tillsammans med en hel krets – där de reflektioner från 21 års intensivt arbete en djupare kunskap och relation till livet. mest betydelsefulla var arkitekten Abbi och liv. Men det är som sagt med stor Naturligtvis är jag personligen outsägli- Asmussen och Arne Klingborg – reali- tacksamhet som jag blickar tillbaka på gen tacksam för att ha fått tillgång till en sera och planerna Kulturhuset. dessa år och vad de inneburit för min del. del av Steiners metoder och inspirerande tankar. Men uppgiften är att individuali- GN: Får jag bryta in med ett annat tema? GN: Kan du berätta någonting från din sera något av detta på mitt sätt i mitt liv. Du var ju under 21 års tid generalsekrete- barndom? Saker och ting som gjort stort Det är det som är antroposofi för mig. rare för Antroposofiska Sällskapet. Kan intryck på dig? Och ta del av andras arbete och liv. du berätta något om detta? Hur var den här tiden som ju är en betydande del av AK: Jag hade lyckan att få växa upp med ditt liv? min tre år äldre bror som jag tyckte väl- Vidarstiftelsen digt mycket om. Med en mor och far som Här några grundläggande uppgifter AK: Jag är tacksam för att jag fått den fanns där för oss. Harmoniskt och le- per 2o17-12-31. Vidarstiftelsen inkl kon- möjligheten, att lära känna människor vande. Familjen bodde i Linköping. Min cern 2o17: Omsättning 38o miljoner, eget som har liknande strävanden under helt far var mycket aktiv men alltid när han kapital 258 milj. Utdelningar 16 miljoner. andra förutsättningar än vad vi har här i var hemma var han helt närvarande. Jag Antal anställda i koncernen 11o personer. Sverige. Även att kunna ta del av antropo- fick en rik barndom. Ett minne är från sofisk utveckling runt om i världen. vår fruktodling (6ooo) fruktträd utanför Ljungsbro. Otaliga fruktkorgar skulle En erfarenhet är att belysningen av olika fyllas ifrån de spaljéodlingar med olika samhällshändelser färgas starkt beroen- frukter som sedan såldes bl.a. på torget i samtal

Goetheanum Hur har du börjat meditera? tersom denna integrationsprocess är en I skolan läste vi Sokrates som till dags akt som bara kan ske ur en själv, måste dato är en av mina hjältar. Han äger au- man verkligen vara närvarande för att Samtal om tokrati, självkontroll, är öppen gentemot kunna förbinda dessa förmågor. det materiella, spirituella och döden. Jag är övertygad om att han kommer att fort- Fram till nu har jag nästan bara koncen- meditation sätta spela en stor roll. Genom min lit- trerat mig på tankeövningar och mindre teraturlärare blev jag bekant med antro- på övningar av kännandet. Det är egent- Inessa Guseva samtalar posofi. Jag läste Rudolf Steiners Teosofi, ligen synd. Jag är mycket medveten om med Pim Blomaard läste om kropp, själ och ande, de tredela- mitt mål, integrationen. Varje meditation de människan. Denna människobild var måste arbeta sig igenom denna integra- Pim Blomaard var ledare förRaphael- den mest storslagna erfarenhet. tion. Man har ett bestämt innehåll el- Stiftung i Nederländerna. Nu är han leda- Vid 18-årsåldern anslöt jag mig till ett ler en bild, en mening, ett ord och sedan re förBernard-Lievegoed-Forschungscentrum trappistkloster där jag ville börja medi- måste man försöka utveckla en känsla till vid Fria Universitetet i Amsterdam. Han tera. Det fungerade inte alls, men det var innehållet man valt. Din vilja kommer har gett ut boken Beziehungsgestaltung in det första försöket och därmed början själv in, upprättar förbindelser och för- der Begleitung von Menschen mit Behin- på min strävan efter ett inre liv. Jag be- binder sig. För närvarande utforskar jag derungen (Relationsgestaltning när man stämde mig för att studera filosofi och i mina meditationssittningar, som varar beledsagar människor med funktions- deltog i en grupp som tog sig an Steiners mellan 15 – 2o minuter, hur jag kan gestal- variationer). Hans senaste publikation filosofi. Vi inriktade oss på övningar ta detta tregrenat. är Beziehungsgestaltung in der Behinderten- som till dags dato utgör grunden för mitt Dessa övningar är mycket personliga hilfe: Zur Berufsethik (Relationsgestaltning meditativa liv. Jag beslöt mig för att göra och utformar sig för var och en på annat inom omsorgsyrkena: Om yrkesetik). Grundstensmeditationen och återblicken sätt. De så kallade bredvidövningarna är Han arbetar som rådgivare i organisatio- till aktiva delar av mitt liv. Till exempel grundläggande och fokuserar på koncen- ner och är skattmästare i Antroposofiska genomlever jag en film som jag tittat på tration, disciplin, neutrala känslor, posi- Sällskapet i Nederländerna. innan jag går till sängs steg för steg en tivitet och en öppen hållning inför värl- gång till men från slutet till början. Det den. Sedan några år tillbaka arbetar jag tar cirka 3o minuter. också med punkt-kretsmeditationen. Den Verksamhetspraktik När ni nu intervjuar mig märker jag att behandlar inte bara relationen till sig Idag samtalar vi med Pim Blomaard. Han mitt meditationslivs biografi inte är skri- själv utan också relationerna som man har ett favorituttryck: ”För utvecklingen ven. När man har årtionden framför sig vårdar till andra människor och världen. av en organisation i framtiden och för borde man föra dagbok över de egna erfa- Den bygger upp styrkan man behöver för dess medarbetare borde meditation prak- renheterna och besluten. att gå sin väg, att hjälpa och att positivt tiseras inom verksamheten!” möta vad som än sker. Grundstensmedi- Han studerade filosofi, arbetade som tationen är också viktig för mig. I början lärare och var under många år ledare för Varför mediterar du? hade jag svårt att etablera ett förhållande en antroposofisk läkepedagogisk orga- I början var meditation en process för till den, men det blev stadigt bättre. nisation. Raphael-Stiftung fokuserar på mig som gjorde att jag kunde bli mer Som student avböjde jag dogmatiskt att människor med funktionsvariationer och ”mig själv”, komma in i kroppen och mer meditera tillsammans med andra, men är verksam i Nederländerna, även inom kunna förbinda mig med de egna idealen jag har efterhand lärt mig att gemensamt psykiatrin och vården, med totalt 1 4oo och min strävan. Med varje försök och övande är till stor hjälp. Människor kan medarbetare på olika platser. Pim delar varje ansträngning stärks den inre mo- på många olika sätt öva och meditera till- inspirationen som utgår från den antro- raliteten. För mig var det viktigt att allt sammans. Man behöver upptäcka vilka posofiska visionen, att den individuella tydligare uppfatta mina ideal, mina mål övningar som passar en själv, för att hitta utvecklingen hos klienter och medarbe- och att arbeta på mina dygder. I nuläget det egna sättet, utveckla en känsla för tare står i främsta rummet och att konst handlar det mer om exkarnation, alltså innehållen och metoderna och vad som och kultur måste få stort utrymme i ett om att upprätta en förbindelse, en viss passar och fungerar just för mig. Jag har intensivt gemenskapsliv. Just nu arbetar förbindlighet med världen, människorna nått punkten där mitt meditativa liv blivit han som ledare förBernhard-Lievegoed- och väsen. I början mediterade jag för att en del av min biografi. Ju mer man hittar Forschungscentrum vid Amsterdams Fria fylla mig själv med ideal, tankar och per- sig själv, desto personligare blir medita- Universitet. Han arbetar inom området spektiv. Nu är målet att bli mer tom och tionen. Det finns, en relation, en parallel- praktisk teologi och forskar inom speci- mottaglig, att lösa sig från kroppen in i litet mellan den valda meditationsvägen alpedagogik, etik och socialteori. Han tomhet och förbundenhet. och livet. Jag har upplevt att de är för- är rådgivare i området för antroposofisk bundna. identitetsutveckling inom Raphael-Stiftung. Pim menar att antroposofisk medita- Vilken är din grundläggande tion utgör ett stöd för vardagspraktiken meditation? Berätta om ett oförglömligt ögonblick i och arbetsförmågan, eftersom den till- Jag kanske först ska svara på en fråga, ”Living Connection” konferensen. talar såväl den inre jämvikten som den nämligen: vad är antroposofisk medita- Jag gestaltade tillsammans med två an- stora betydelsen av den egna och den tion? Allra först handlar det om övningar dra personer en workshop och samarbe- gemensamma uppgiften. En person som som kan utvecklas till ett vidgat medita- tet var fantastiskt. Att tillsammans skapa mediterar för sin egen utveckling, gör det tivt liv. Mitt personliga mål för den antro- och genomföra något, utan att ömsesidigt samtidigt för de andra människornas och posofiska meditationen är att integrera värdera varandra, var en underbar erfa- väsendenas skull. viljandet, kännandet och tänkandet. Ef- renhet. Det gjorde ett stort intryck på mig samtal hur deltagarna deltog med stor intensitet kontexter överallt och där kan man dela betraktelse och samarbetade . Vi arbetade i ett trångt ett gemensamt medvetande och arbeta rum med fruktansvärd akustik, men det mot ett större mål. störde överhuvudtaget inte. Jag blev helt En mänsklig fascinerad över människornas beredskap Dessa samtal om meditation anknyter till som- och intensitet. Jag fick hopp om att det är markonferensen ”Living Connections” när blick på solens möjligt för oss att stegra våra sociala re- för första gången meditation, ur många olika surser och därmed kunna växa ihop. perspektiv, offentligt behandlades vid Goethe- anum. och månens Idag fokuserar jag på att integrera medi- tation i mitt arbetsliv. Meditation kan Källa:→ www.living-connections.info. Översättn.: GN rörelser vara en verksamhetsaktivitet, vilket det är i min firma sedan fem år. Det började i vår ledningsgrupps arbetsmöten, även Jan Diek van Mansvelt under affärsmöten och styrelsemöten mediterades gemensamt. Det fanns en be- redskap och öppenhet för att skapa något meditation Här följer en intensiv betraktelse av det vi gemensamt och dela dessa övningar till- dagligen ser: hur solen och månen rör sig sammans, som i sig själva är förbundna på himlen, var och en för sig själv, i för- med din väsenskärna och dina äkta frå- Där misstar hållande till varandra och till djurkret- gor. – Man uppmuntrar ömsesidigt var- sen. Ett stillsamt rytmiskt förlopp som andra genom att pröva och förbereda sig. ni er städse återkommer och ändå alltid är i Meditation i verksamheter, spiritualitet i ständig förändring. Vill man följa aktta- organisationer är essentiellt i antroposo- garen – författaren i det här fallet – måste Jörgen Smit fiska kontexter och institutioner. Det är man "hänga med", man kan inte läsa det signifikant att skapa möjligheter för med- som en notis. En elev till Rudolf Steiner hade under itation och övning, som tjänar framtiden, sju års tid genomfört meditationer så dina klienter och barn, inte bara för eget Egendomligt nog har berättelsen egentli- gott hon kunde. Hon var en mycket bil- nöje och välbefinnande. I allt detta försö- gen inget slut, punkt, punkt, punkt står dad och oberoende människa. Men i ett ker man att känna sambandet mellan tän- efter det sista ordet. Står dessa punkter samtal med Rudolf Steiner bekände hon kandet, kännandet och viljandet. Nöd- möjligen för en fortsättning inombords? att hon var mycket bekymrad över den vändigheten att även tillföra social konst Hur själen kan växa in skeenden som be- ringa framgången med sina meditatio- eller konst med ett socialt medvetande är skrivs så stillsamt och med en fullstän- ner. Med studierna i filosofi och antro- uppenbar, liksom nya situationsbetinga- dig exakthet och att de har helt konkret posofi gjorde hon dock fina framsteg de ritualer som gör en medveten om vad med vårt väsen som människa att göra. och det var hon mycket lycklig för. Men som är viktigt. Nu vill man själv gå ut och se i vinter- meditationerna var helt resultatlösa. Ru- Jag sitter i styrelsen för holländska An- morgonens gryning och i vinterkvällens dolf Steiner kommenterade detta och sa troposofiska Sällskapet. Där utvecklar vi skymning! En stärkande Slow Food- att hon gjorde en total missbedömning möjligheter till att praktisera Grundstens- medicin när man åter fått en överdos av av situationen. ”Om ni inte så troget hade meditationen. Vi är mitt uppe i att bygga ut Fast Food i form av skärmflimmer, ljud- gjort era meditationer, hade inte heller era an- den till ett instrument. På det sättet kan vi pölsa och Facebooksurr! FN dra studier blommat som de nu gör”. tala om våra problem på ett tregrenat sätt. Meditationernas verkningar dyker i Vi måste övervinna skammen i vår kultur. Solen regel först upp på en helt annan plats än I vårt Sällskap handlar det inte bara om Vi kan se solen gå upp i gryningen i ös- man förmodar. Man mediterar och sedan att studera skrifter av Rudolf Steiner utan ter, rosa går den upp efter att nattens sker något i livet som annars inte skulle också om att beledsaga de inre mänskliga mörker dragits tillbaka. Det har redan inträffat. Eller det dyker upp något under kamperna. Jag har behov av att arbeta vi- börjat ljusna något. Under detta tillta- natten medan man sover och man börjar dare i denna riktning. Man kan också gande ljus börjar jordens färger små- vakna en aning utan att man samtidigt stödja denna process genom att skapa nya ningom lysa upp, först i närheten och se- griper tag i fysiska kroppen. En första ritualer. Det låter kanske lite sällsamt men dan i den större omkretsen och slutligen början av ett kroppsfritt medvetande kan gå vidare utöver citat, mantra och ljus. ända till horisonten i väster. Vi ser hur utvecklar sig i all stillhet. – Resultaten Då behöver man vara modig, ha mod till mörkret bokstavligen försvinner. inställer sig alltså mycket väl, men man att upptäcka och forska. Det är just det jag Den uppåtstigande solen blir snart väntar sig dem för det mesta på andra försöker göra. bländande ljus för vår blick. Vi upple- platser eller i en annan storleksordning. Det är just detta jag upptäckte i ”Living ver dess ljus och småningom också dess Connection” konferensen. Man måste värme. Solen själv är under dagen i en Ur Jörgen Smit, ”Meditation und Christuser- visserligen meditera individuellt, men region där den inte går att se för oss. Så fahrung”, Stuttgart 2oo8. man kan arbeta på det gemensamt. Om verkar den, skänker ljus och värme lik- man är medveten om vad man gör och Källa: Das Goetheanum nr 4o, 2o18. Översättning: GN som ur det ”osynliga” varifrån den syn- samtalar om det, behöver det inte vara liggör det jordiska för oss. ofritt eller kännas riskfyllt. Tvärtom är Tips: Du har väl inte missat hemsidan tillägnad Jörgen När den mitt på dagen har överskri- det en naturlig del av vår tid – att verka Smits liv och arbete: www.joergensmit.org dit Zenit, vänder den sig mot horison- gemensamt. Om man känner ömsesidigt ten i väster där den slutligen går under förtroende kan man bygga upp en per- i eldröd glans. Under kvällsskymning- sonkrets för framtiden. Man kan skapa en upplöses färgerna så småningom, krönika medan nattens dunkel närmar sig från len. Här har månen nått sitt mål, dit har i djurkretsen. Den gör det i motsatt rikt- ostliga vidder. Till sist omsluter natten den dragits under hela livet sedan dess ning till solen. När solen under en må- oss och stjärnorna börjar lysa. födelse ur aftonsolen. nads tid rör sig från fiskarna till väduren Under sommaren upplever vi solens Och därmed slutar inledningsvis dess går månen på några dagar från fiskarna ljus och värme i hela sin kraft. På vin- månatliga historia. Men inte dess mån- till vattumannen. Djurkretsen visar sig tern är dess kraft dämpad. Den rör sig nu historia. Cirka tre nätter efter att den som ett brett himmelskt band inför vil- närmare horisonten, glider över den i en gått upp i morgonsolen ­– nätter under ket – sätt ut ifrån oss – planeterna rör flat bana. Vi upplever dess upp-och-ner vilka den var osynlig för oss – blir den sig. Varje planet gör det på sitt eget sätt, rörelse betydligt längre och kan stå ut född på nytt för vår blick ur aftonsolen ibland med och ibland mot solen, ibland med att titta på den. i väster. högre och ibland djupare på himlen. Av Solen och månen alla planeter står månen oss närmast. Månen Ser man tillbaka på denna ”biografi” Kan ur denna betraktelse resultera en På den västliga kvällshimlen ser vi hur visar sig fullmånens tid som en i sin- utvidgad blick på vår biografi? Skulle vi nymånen föds ur kvällssolen. Den upp- nevärlden synlig övergång: Fasen som till exempel pröva att anta den stadiga lysta skäran pekar mot väster varifrån är belyst av den västliga aftonsolen går solen och dess färgrika värld som bild den har kommit. Skärans uddar pekar över i en fas där den östliga morgonso- för vårt medvetna jag, alltså vakande ifrån den, in i framtiden. len belyser månen. I vändpunktens mitt under dagen och sovande under natten? Den ännu helt unga månskäran är belyses månen från den osynliga mid- Groende under våren, mognande under bara en kort tid synlig nära horisonten. nattssolen som står i söder. Där byter hösten? Vore då månen, som är mycket Snabbt följer månen den undergående den riktning för belysningen från må- mindre gripbar och i ständig förändring solen, som är dess ursprung ur vil- nens västliga, afton-förgångna till dess med dess skugglika svartvita värld sna- ken den stigit fram för få dagar sedan. östliga, morgon-framtid. rare en bild för vårt omedvetna? Månen Kväll efter kväll fjärmar sig månen lite I denna återblick visar sig för oss ny- behöver ju mycket mer uppmärksam- mer från den undergående solen. Vi ser månens tid som månens osynliga för- het för att begripas av oss, ibland är då hur den kväll för kväll blir större tills ändring. Den vänder sig nu åter mot väs- den nära solen och osynlig, ibland är den slutligen vid solnedgången går upp i ter för att igen röra sig mot den östliga den mittemot och klart lysande. Sol och österns horisont och går ner i väster vid morgonsolen. Alltså ena gången en helt måne tillsammans benådar oss genom soluppgången. uppenbar och i det yttre synlig övergång deras olika rytmer... Den delen av månen som inte är belyst och andra gången en i de yttre osynlig, av solen, som är vänt mot öster är inte mera innerlig övergång. Källa: Das Goetheanum nr 4o, 2o18. Översättning: FN alltid synlig. På grund av ströljuset kan Månskivans förminskning efter full- vi i ibland i skymningen – som ett slags månen upplever man på annat sätt en förebud – se hela månen med en smal dess förstoring efter nymånen. Det bort- skära som är starkt belyst västerifrån tynande, förgängliga kan upplevas som och en östlig del som är svagare belyst. mognad, som intensifiering, som ett förandligande, medan förstoringen, den Det fascinerar gång på gång på nytt att växande månens tilltagande, upplevs uppleva hur fullmånen stiger upp i ös- som materialisering eftersom den tilltar ter antingen strax innan, samtidigt eller i det yttre. kort efter solnedgången i väster. Vis ser Om vi ser på månens utveckling som då två runda skivor – den uppåtstigande den skildrats, i vilken solen är verksam fullmånen och den nedåtgående solen som den stora belysande kraften, kan det – båda lätt rödaktigt färgade. Hur olika upplevas rörande, hur solen underjor- är dessa röda färger! diskt, dvs. osynligt alltid löper mot må- Fullmånen belyser jorden med ett vit- nen, från aftonsolen fram till morgon- aktigt sken. Jorden blir då upplyst och solen. Däremot löper månen ”synligt” ser ut som ett foto i svartvitt med hårda emot solen. konturer. På sommaren, när fullmånen Vi har sett hur månen visar sig ljus och för en relativ kort tid står lågt på him- vit i vintermörker på den höga banan, len, stor och gulaktig orange, känns det men verkar liten. Det går inte att ta mis- romantiskt. På vintern, när fullmånen te. Under sommarljusets tid är månen på står högt och väldigt länge på himlen, den låga himmelsbågen något mörkare liten och gräll, alstrar det en frostig klar- men förvånansvärd stor. het. Den avtagande månen belyses nu av Under våren sänker sig månens bana morgonsolen. Den lockar månen städse medan solens bana stiger. På hösten är närmare till sig. Stegvis rör den sig mot det tvärtom. På våren visar sig den unga morgonsolen samtidigt som den fjärmar skäran relativt högt på himlen belyst av sig alltmer från kvällssolen. den västliga kvällssolen. Däremot visar Medan vi på eftermiddagarna har sig den gamla, mogna skäran på hösten sett den västerifrån belysta månen vara belyst med stor klarhet från den östliga på väg att bli full, ser vi den nu, när den morgonsolen. avtar, belyst österifrån. Det sker på för- I motsats till solen visar sig månen middagarna, med varje dag lite tidigare nästan gripbar bland stjärnorna under tills den österifrån belysta månskäran det majestätiska himlavalvet. De stjärne- äntligen går upp i den östliga morgonso- kunniga kan se hur månen rör sig framåt rönika

hälsa som löd: ”Vilken är den primära orsaken lång tid däremot inte bland ungdomar. till att den psykiska ohälsan ökar bland Självmord och olyckor är de vanligaste unga?” Frågan innehåller ju egentligen dödsorsakerna bland unga och har varit Unga mår ett antal påståenden, som visar sig vara konstant i ungdomsgruppen de senaste förhastade. Först är begreppet ”psykisk 2o åren. Det är vanligare bland pojkar ohälsa” vagt och otydligt och innefattar än bland flickor, medan självskadebete- allt sämre. både mycket allvarliga ende är vanligare bland flickor och det psykiska sjukdomar som exempelvis är oklart om de har ändrat sig över tid. En myt? psykoser och å andra sidan lättare till- stånd som besvär, exempelvis oro och ängslan, störande beteenden och ”an- Diagnoser Kersti Strömblad – psykiater på en ung- passningsstörningar”. Det vill säga i be- För att ändå få en uppfattning om den domsmottagning– reflekterar greppet ingår även normala och sunda psykiska hälsan ökar eller inte stöter man reaktioner som hör till vardagslivet. på stora svårigheter, kanske mest bero- För att bli diagnos krävs iakttagbara ende på att antalet tillstånd som vi tidi- symptom, upplevda besvär och någon gare har förstått som normala och sunda Det sägs att unga människors psykiska form av funktionsnedsättning, vilket i reaktioner, nu benämns som psykiatriska hälsa har blivit allt sämre. Men vid en statistiken framförallt syns i det ökande diagnoser. Diagnoserna är etiketter som närmare genomgång av de många rap- antalet sjukskrivningar. innehåller att antal symptom, och som porter som gjorts kommer det fram en De två tidningsrubrikerna ger motstri- lätt kan uppfattas som sjukdomar, vilket bild som motsäger detta. diga budskap och vi har en tendens att se bidrar till att till exempel reaktioner på Jag hade blivit kontaktad av sönerna bort från det första budskapet. Vi vill gär- omgivningsfaktorer medikaliseras. En till mina kollegor, som inför ett gymna- na få bekräftat vad vi redan tror oss veta annan reflektion är att unga samtalar mer siearbete ville veta hur en psykiater ser på genom andra rapporter som vi tagit del av. öppet om känslor och om hur man mår, saken. Det var två ambitiösa gymnasie- varför man i större utsträckning ber om elever, Anders och Jonas, som ville skriva Ökning eller inte? Och över vilken tid? hjälp, inte bara hos föräldrar utan även ett arbete om försämringen särskilt i sin Det finns flera rapporter från sjukvården inom elevhälsovård, på ungdomsmottag- egen grupp, gymnasieungdomarnas, och och från våra myndigheter, Försäkrings- ningar och inom BUP. Det kan ses som deras centrala fråga var vilken som är kassan, Socialstyrelsen och Folkhälso- en positiv utveckling å ena sidan, å andra den primära orsaken. De hade antagit att institutet med flera, som talar för att den sidan speglar det kanske en svårighet att rapporterna stämmer och dessutom att psykiska ohälsan ökar. De bygger på in- acceptera att svåra känslor är en naturlig det finns en primär orsak. samlade data från diagnosregister, och del av att vara människa och att lära kän- Jag fick därigenom anledning att gå från egenrapporter från tillfrågade per- na sig själv. igenom de senaste årens rapporter från soner i olika målgrupper. Sjukskrivning- myndigheter och intresseföreningar. ar på grund av psykisk ohälsa har ökat Så vad ska Anders och Jonas nu skriva? mycket kraftigt sedan 2oo8, vilket förstås Att psykisk ohälsa inte ökat innebär ju inte berör så många ungdomar i gymna- inte att den inte existerar. Gemensamt Vad låg i de två unga männens frågor? sieåldern. Men WHO:s från 1985–2o17 hittade vi många orsaker från låga betyg, I samtalen som de två hade förberett med elevhälsoenkäter visar en långsiktig ök- läs-och skrivsvårigheter, nätmobbning, intervjufrågor var det tydligt att de var oro- ning av psykosomatiska besvär. Förskriv- stress genom otydliga krav på eleverna i ade av larmrapporterna om den tilltagan- ningen av psykofarmaka visar en tydlig en obligatorisk skola, bilden av att man de psykiska ohälsan bland sina jämnåriga. ökning liksom köerna till Barn- och Ung- måste vara lycklig, till fattigdom, utan- Larmrapporter som vi tar del av i medier- domspsykiatrin. förskap, traumatiska upplevelser, ökad na skapar en oro som därigenom späds på. skärmtid och minskad fysisk aktivitet… Som engagerade unga människor ville de Den tilltagande individualiseringen är få svar på vad man kan göra för att hjälpa. Däremot finns det rapporter som både på gott och på ont. Ensamhet och Det gör att vi stannar upp där och frågar talar ett annat språk. autonomi går hand i hand och leder ofta oss vad man kan göra, utan att först fråga Två omfattande undersökningar visade till att man tar på sig hela skulden och om rapporterna verkligen stämmer, att att 99 % av ungdomarna tror att de kom- skammen av att inte må bra. Det finns den försämrade ohälsan bland ungdomar- mer att få ett bra liv och lika många sva- undersökningar som visar att den mest na faktiskt ökar. Unga människor påverkas rade att de har ett gott till mycket gott väl- avgörande faktorn för barns och ungas särskilt mycket, vilket bidrar till att forma befinnande. psykiska välbefinnande, är ett gott kli- deras självkänsla och i förlängningen de- De självrapporterade psykosomatiska mat mellan lärarna. ras identitet. Våra föreställningar färgar symtomen visade en ökning under 199o- Vid föräldrarnas skilsmässa verkade vad vi ser och tar till oss. talet men under hela 2ooo-talet har de barnen i de högre åldrarna intressant legat konstant. nog inte påverkas av växelboende om re- Hur vet vi att vi vet det vi tycker oss veta? Svår psykisk ohälsa har inte ökat un- lationen till och mellan föräldrarna var En Expressenrubrik i september i der de senaste 15 åren medan de lätta till god. I alla rapporter betonas vikten av år lyder ”Gå inte på myten om psykisk medelsvåra besvären har varierat, men ett individanpassat stöd till de unga som ohälsa!” och i oktober samma år låter en även de har legat ganska konstant över inte mår bra. De ska lära sig att hantera annan så här ”Den psykiska ohälsan är samma tid. stress det vill säga yttre belastningar, fullständigt ohållbar!” Alkoholkonsumtion och rökning som i sin tur tycks vara svåra att göra nå- har minskat över tid i ungdomsgrup- got åt. Men framförallt behöver de unga I vårt samtal började vi med att bena upp pen i stort, medan antalet självmord vuxna, mogna människor med perspek- Anders och Jonas skarpa frågeställning har minskat i hela befolkningen under tiv och livserfarenhet som ibland blir krönika förebilder med beredskap att hjälpa och Min kära ! stötta. Och det behöver ingalunda alltid brevväxling Det går bra. Jag vill berätta om den försena- vara professionella hjälpare såsom yr- de ankomsten. Vi, fru Doktor, herr Pyle, doktor kesmänniskor i hälso-och sjukvården. Wachsmuth och jag reste enligt planen från Brev från Stuttgart till Oldenzaal, ingångsstationen till Vårt samtal utmynnade i att Anders och Holland. Där blev jag uttagen, eftersom man Jonas nu hade fler frågor än när de pla- ville titta på det inskrivna bagaget i tullen. Jag nerade intervjun. Rudolf Steiner gick igenom stationsspärren och där frågade man efter passet. Mannen behöll dock fru dok- Vad är psykisk ohälsa kontra psykisk tors pass, och hon var kvar på tåget, och han sa sjukdom/ kriser, konflikter, livsval? Är Författat av Lennart Nilo att han själv måste få se hennes ansikte. Där- det så att vi har medikaliserat vardags- för tog han med sig passet in på tåget. Jag gick problem och att ungdom i sig är en psy- då in i tåget, endast med mitt pass. När tåget kisk sjukdom? Ett brev från Rudolf Steiner till Edith skulle gå så var fru doktors pass ännu inte där. Maryon i Dornach, skrivet i Ilkley i Eng- Jag tog då på mig min ytterrock,( märk väl, jag land den 5 augusti 1923. går inte ut utan ytterrock) och ville söka efter I vårt samtal blev svaren många och Jag fördjupar mig just i den intressan- passet. Och se, tåget åkte iväg. Fru doktor, herr motstridiga. Vi tog del av en mängd un- ta brevväxlingen mellan Rudolf Steiner Pyle och doktor Wachsmuth var på tåget och dersökningar och rapporter, och något och Edith Maryon som finns samlade i jag var kvar i Oldenzaal. Snabbt meddelade jag som blev tydligt var boken GA 263/1. Brevväxlingen försig- vad som hade hänt med passet. Passet fanns Som man frågar får man svar! går under åren 1912-1924. Edith Maryon dock på tåget. Allt var alltså i ordning. Endast Hos de flesta ungdomar idag är den psy- var en välkänd engelsk skulptör (född jag var inte med. Då bad jag snabbt stationsfö- kiska hälsan faktisk god till mycket god! 1872 I London) som framförallt hjälpte reståndaren telefonera till nästa station, att de Rudolf Steiner med att framställa den resande skulle stiga av, så skulle jag sedan åka Den viktigaste rapporten som jag vill s.k. “Gruppen”. En Kristusstaty i trä, dit med nästa tåg - till Almelo. rekommendera för den som själv vill se omgiven av Ariman och Lucifer. Edith Nästa tåg som skulle åka därefter, stod re- vilka källor som använts är den sam- deltog även i uppbyggnaden av det för- dan inne på stationen. Jag steg på och mötte manställning av ett stort antal under- sta Goetheanum, som ju var en skulptur fru doktor, herr Pyle och doktor Wachsmuth sökningar, som föreningen MIND har i sig, även den uppförd i trä. Edith till- i Almelo. Nu var vi alla tvungna att stanna i gjort och kan hämtas på nätet. Fören- verkade också de såkallade “eurytmifi- Almelo. Där fick vi tag på bra rum. Det pågick ingen Mind för psykisk hälsa presente- gurerna”, som bl.a. avbildade gester till just ett bröllop på hotellet, folk skrek och dan- rar en gedigen genomgång av många fler konsonanter och vokaler, dur och moll sade, ett fruktansvärt spektakel. rapporter än de som oftast citeras media m.m., gjorda i trä, som Edith sedan må- Först nästa dag kunde vi åka vidare till Hook och nyanserar bilden betydligt och kom- lade I olika färger. Edith var en nära vän van Holland-Harwich. Därifrån direkt till Ilk- mer fram till att ungas psykiska ohälsa och en hängiven elev till Rudolf Steiner. ley, dit vi kom fram på lördagskvällen med 24 inte har ökat under 2ooo-talet. Hon titulerar honom alltid i breven med: timmars försening. “Mycket ärade käre lärare” Så det blev en romantisk resa. Bästa tack för www.mind.se Edith tog mycket illa vid sig när det brevet som jag har funnit här. Jag ser till min första Goetheanum brann ner till grun- glädje att det inte är alltför dåligt där och hop- den på nyårsnatten 1922-1923. pas på att det blir allt bättre. Ikväll ska jag hålla “Gruppen” kunde dock räddas, då den det första föredraget. Idag är jag tillräckligt- ut fanns i en byggnad (Schreinerei) intill vilad trots reseromantiken. Här är man helt i det första Goetheanum, som klarade sig den engelska norden. undan branden. Därifrån skickar jag de allra hjärtligaste Edith blir snart sjuk och hämtar sig ald- hälsningarna rig riktigt efter branden på nyårsnatten. Brevväxlingen är mycket tät mellan Rudolf Steiner Rudolf Steiner och Edith Maryon under hela året 1923. Edith följer Rudolf Stei- ner intensivt i sina tankar när han är ute Översättning: Lennart Nilo på sina resor. Hon oroar sig mycket över hans hälsa och finner tillvaron tämli- gen trist och långtråkig när han är borta från Dornach, där hon bor. Rudolf Steiner å sin sida, försöker lug- na Edith i sina brev till henne, och gläder sig mycket åt, när han får höra tecken till förbättring rörande hennes hälsa. Edith “vissnar” dock alltmer och läm- nar det jordiska den 2 maj 1924 i Dornach. I augusti 1923 reser Rudolf Steiner till Ilkley i England för att hålla kurs där, och därifrån skriver han till Edith, följande spännande och “dramatiska” historia. krönika

rudolf steiner Medverkande ler. Inte vad är viktigt i detta sammanhang utan hur. Hur ”Inte vad är kommer man att ta itu med Tack till dessa ting? Att det kommer att viktigt i detta ske ligger helt enkelt begrundat trogen skribent i världsutvecklingen.­ Hur man sammanhang För redaktionen kommer att smida samman Göran Nilo

utan hur” människans väsen med maski- I flera års tid har redaktionen och Fo- nens väsen kommer att bli ett rums läsekrets haft nöjet att läsa Louise Teknikutveckling – ett Steinercitat: Ejefors utmärkta texter - vi har kallat det stort och betydande problem för krönikor – inspirerade ur livet som wal- resten av jordutvecklingen. Jag dorfförskolepedagog. Många läsare har hört av sig och berät- ”Jag har gjort er uppmärksam har helt medvetet gång på gång tat om glädjen dessa bidrag har skänkt på att den femte efteratlantiska gjort uppmärksam på, också i dem. ”Det är det första jag letar upp när ett nytt Forumnummer kommer!” Lou- epoken måste lösa problemet, offentliga föredrag, att männis- ise har med en precis blick för barns och hur mänskliga stämningar, kans medvetande hänger sam- vuxnas väsen kunnat skildra både dra- matiska och sprudlande humorfulla si- hur rörelsen av mänskliga man med nedbrytande krafter.” tuationer och pedagogiska kommentarer stämningar låter sig överföra till dessa. Mitt intryck är att en äkta för- Rudolf Steiner: ur ett föredrag i Dornach, 25 november fattare har vuxit fram inför våra ögon. i vågrörelser på maskiner, hur 1917, GA 178. Översättning: FN. Det är därför med blandade känslor vi människan måste ledas in i . tagit del av Louises beslut att det inte blir fler bidrag nu. Vi kan bara respektera det- ett sammanhang med det som ta och vill framföra ett från hjärtat känt måste bli alltmera mekaniskt varmaste tack för det vi fått ta del av. Och (...) Jag har anfört ett exempel, vi anar att läsekretsen instämmer... hur man utifrån amerikanskt tänkesätt försöker att överföra det maskinartade på människo- livet (...) På dylika platser finns viljan att sammanföra männis- kokraften med maskinkraften. Dessa ting får inte handskas som om man skulle behöva kämpa emot dem. Det är ett helt felaktigt synsätt. Dessa ting kommer, de uteblir inte. Frågan är om de i världshistoriens för- lopp sätts igång av människor som på ett osjälviskt sätt är för- trogna med jordetillblivelsens stora mål och utformar dessa ting till människans väl, eller om de sätts igång av människo- grupper som utnyttjar dem på ett egoistiskt eller ett gruppego­ istiskt sätt. Det är det det gäl- krönika

historia Ulla Hamberg, Helena Runström knä. Systrarna berättade för Steiner, att och Lilly-Alice (Ulla) Ulla var utomordentligt besvärlig, att Fröken Ulla Hamberg föddes 1865. Hon hon hade en oerhörd frihetslängtan och Specialskola hade ärvt en mycket stor förmögenhet, var fräck, ja farlig och oberäknelig. Men härstam­man­de från morfadern Carl hon var begåvad i musik och målning. Magnus Härnström, chef för Holmens Steiner tittade på henne och: ”Oh! Du startade bruk i Norrköping. Ulla hade länge li- är då helt underbar!” Då rodnade Ulla dit av svag hälsa och fått bistånd av sin och försökte från den stunden bättra sig Torsten Lundberg kusindotter, antroposofen Helena Run- lite. Vidare menade Steiner att flickans ström, född 1878, som var sjukgymnast. värmeorganism fanns i tänderna och att Som tack för hjälpen hade Ulla skrivit i bitandet var ett uttryck för tillgivenhet. Specialskola startade på Stadavik sitt testamente, att Helena skulle få bli Systrarna fick rådet att endast undervisa för 1oo år sedan föreståndare för det nya Hemmet Stadavik. Ulla i konstnärliga ämnen och att göra Hur de första antroposoferna Den 39-åriga Helena var ensamstående det på alla tänkbara sätt. Steiner kysste kom till Järna och bejakade uppgiften med största hennes panna och hon kom senare att få Hösten 1918 stod Hemmet Stadavik fär- allvar. Hon påbörjade fortbildning vid sitta i hans knä flera gånger. I Dornach digbyggt vid Yngerns strand. I novem- Stockholms barnhus, på Norrtullsgatan, lärde Ulla känna en jämnårig svensk vän, ber skulle den nya lilla skolan starta för där hon fick vårdansvar för Lilly-Alice Brita Hilding, som långt senare berät- ”klena gossar och flickor” med en antro- – ett halvt år gammalt och mycket sjukt tade att Ulla var rätt vild när de lekte och posofisk föreståndarinna i ledningen. flickebarn. Läkarna betraktade flickan sprang ut och in i makarna Steiners hem. Men missförstånd och existentiell kris som döende, men hennes hälsa förbätt- Efter en tid hemma i Stockholm reste ändrade förutsättningarna. rades och hon överlevde. I samråd med systrarna 1926 till Stuttgart där Ulla under Vid sekelskiftet var svensk socialvård sin mamma, änkan Emelie, och ensam- tre år fick specialundervisning i den ny- fortfarande beroende av filantropi. 1889 stående systern Anna, bestämde sig startade Waldorfskolan, medans systrar- hade Föreningen för Välgörenhetens Ord- Helena för att adoptera Lilly-Alice, som na utbildade sig i Steiners pedagogik. Där- nande (FVO) bildats i Stockholm. ”Hjälp döptes om till Ulla, efter Ulla Hamberg efter gick färden till Dalarna, där familjen till självhjälp” var den grundläggande och skulle få skrivas in som första elev Runström brukade tillbringa somrarna. principen. En ny barnavårdslag stiftades vid skolan i Stadavik. 19o2, som i stora delar var inspirerad av Björsgårdens Skolhem i Leksand FVO:s verksamhet. Ett barnhärbärge som Inför skolstarten i november 1918 inträf- På Björsgården i Leksand påbörjade startas 1892 i Stockholm för ”klena små- fade en komplicerande omständighet. systrarna själva, fr.o.m. 1929, informellt barn” före skolåldern, flyttades 19o9 ut Styrelsen för Hemmet Stadavik ville inte sin Waldorf­peda­gogiska specialunder- till lantegendomen Sätravik vid Yngerns godkänna lilla Ullas inskrivning. Stad- visning av Ulla efter Steiners pedagogis- sandstrand. Barnhärbärget Sätravik kom garna förordade ”behövande barn från ka förslag, och efter vad man lärt i Stutt- att verka under 49 år i FVO:s regi innan Stockholm”. Ulla kom ifrån Helsingborg gart. En ung eurytmist, Sonja Wrechner, man 1958 överlät verksamheten på Bar- och Helena stod plötsligt inför en exis- anställdes, och hon undervisade även navårdsnämnden. Ett antal eurytmister tentiell livskris. Vad skulle hon välja? dussinet Leksandsbarn i den nya rörel- från Järna tog under många somrar från Skulle hon ta föreståndarskapet med sekonsten. 1932 kom en ny eurytmilä- och med 1978 initiativ till sommarverk- den väl­bärgade barnverksamheten vid rare från Stuttgart, Marga Tuschoff, och samhet för olika behövande barn på den Yngern? Eller skulle hon avstå karriär- en waldorfpedagogisk lärare, Lene Hvis- vackra platsen. Under senare år har går- vägen och välja den lilla flickan istället? tendahl som undervisat prinsessorna på den disponerats av rehabiliteringsverk- Helena skrev till styrelsen att hon tyvärr slottet, och nu blev Steinerpedagogiken samheterna Basta och Nollpunkten. måste avsäga sig föreståndar­skapet. Un- på Björsgårdens Skolhem en formell verk- derstödd av mor och syster valde hon samhet. Denna barnverksamheten som Hemmet Stadavik att ta fortsatt ansvar för lilla Ulla från utvecklats runt Ulla fungerade ända in Längre norrut på Turingeåsen visar en Skåne. på 5o-talet, inte minst med elever från vägskylt in till Stadavik. Filantropen Ul- Hemmet Stadavik fortsatte sin verksam- Stockholm. Här är också platsen där t ex rica ”Ulla” Hamberg från Stockholm, het fram till 1924, då man lånat ut pengar Frans Carlgren första gången mötte an- som varit aktiv i FVO, ville komplettera till ”någon som gått i konkurs”. Gården, troposofin. Sätravik med barnverksamhet för dem som inköptes 1925 av officeren Hugo som var i skolåldern. Det fick inte bli en Holmquist med hustru Gerda, ägs fortfa- Från Viggbyholm till institution utan skulle vara ett verkligt rande idag av släkten Holmquist. Mikaelgården i Järna hem med skola och jordbruksverksam- På Viggbyholms reformpedagogiska skola het. Fröken Hamberg dog 1917 efter att Från Stockholm via Dornach i Täby hölls sommaren 1933 en tvåveck- ha testamenterat stora resurser till in- och Stuttgart till Leksand ors kurs om Dr Rudolf Steiners pedagogik. köp av Stadaviks gård, till fin villa ritad 1918 flyttade Helena med lilla Ulla, sys- Eurytmi ingick i upplägget och en av de av arkitekten Edward Bernhard och till ter och mor samman i en trång Öster- undervisande eurytmi­lärarna var Mar- löner åt föreståndare och medarbetare. malmslägenhet. Ulla fick pröva nystar- ga Tuschoff från Leksand. Villan stod färdig hösten 1918 och i bör- tad ”Kindergarten”, men hade ovanan att Påföljande år, 1934, fick Viggbyholms jan av november kunde Hemmet Stadaviks bita andra barn. Under ett halvår 1922-23 initiativrike rektor Per Sundberg höra att nya skolverksamhet starta. Dock utan och sedan åter under tre veckor i septem- två läkepeda­goger, Gustav och Lotte Rit- den tilltänkta antroposofiska förestån- ber 1924 tog systrarna Runström med ter, var på besök hos f d Dornach-eleven darinnan Helena Runström. Ulla till Dornach, i Schweiz. Där fick Brita Hildings föräldrar. Sund­berg, som Ulla träffa doktor Steiner och sitta i hans hade några ”problempojkar” på Vigg- Anders Kumlander. Pim Blomaard. Läs samtal om Läs intervjun med Anders på sidan 6. meditation på sidan 9.

1928, 1o-åriga Ulla och systrarna Helena (stående) och Anna (sittande) Läs krönikan på sidan 15.

The Humane School, en waldorfskola på den kenyanska landsbygden. Läs krönikan på sidan 18. Fritz Fuchs och Arne Klingborg. Fritz Fuchs Läs levnadsteckning på sidan 22. * 1937 o8 16 † 2o18 1o 27, Järna. Läs levnadsteckning på sidan 22.

JuKu-ungdomar i konstnärligt upptåg våren 1959 söder om Fulda. Karlheinz Wehner (1), Jürgen Kretschmar (2), konstnären Pedro Herzig (3), Dieter Zint (4), färgsättaren Fritz Fuchs (5), konstnären och skriftställaren Thomas-Peter Schadt (6), internationellt kände konstnären Franz Erhald Walther (7), skulptören Dietrich Ebert (8). (Foto: Egon Halbleib). Läs levnadsteckning på sidan 22. krönika byholm, tänkte att de kunde må bra av hungskunst i Tyskland och ansökt om Steinerpedagogik och lärarinnan Ma- biståndsprojekt pengar, dom har lovat att hjälpa till. Vi rit Laurin fick ringa upp Gustav Ritter i gruppen har varit nere och hälsat på hos Hildings. Denne svarade emellertid många gånger sen skolan startades 2oo8, bestämt nekande på inbjudan. Rektor The Humane och det som görs härifrån med hjälp av Sundberg stod emellertid på sig och man alla, gör stor skillnad! ringde åter. Men Ritter var lika skeptisk School till en läkepedagogisk verksamhet i Sve- Du kan enkelt stödja The Humane School rige och tackade åter nej. När så Sund- Osku Varis genom crowdfunding-kampanjen på berg via fröken Laurin enträget ringde gofoundme: en tredje gång, insisterande på möte, och Det är en waldorfskola på den kenyan- www.gofundme.com/build-the-humane-school Ritter lika ståndaktigt just skulle avböja, ska landsbygden, ca 8 timmar med buss, ropade emellertid Britas mamma till Rit- nordväst om Nairobi, strax utanför sta- The Humane School ter, att ”nu fick han inte säga nej. Så gör den Kitale. www.thehumaneschool.org man inte!” www.facebook.com/groups/7713869o291614o Den första fullgångna läkepedagogiska Skolan har 1o9 elever för tillfället. Skol- verksamheten i Järna, som startade 1935 i ledaren Juliet är utbildad waldorfför- www.foreningensofia.org gamla villan Axelhill vid Brogärde gård och skollärare. 6 av skolans 12 lärare håller www.freunde-waldorf.de som vi idag känner som Mikaelgården, på- för närvarande på med sin waldorflä- börjades alltså året innan på Viggbyholm, rarutbildning. Alla barnen får en kopp genom rektor Per Sundbergs starka initi- majsgröt om dagen i skolan. Och där ativ. Men hur kunde rektor Sundberg vara finns också en liten ekologisk skolträd- så envist pådrivande och i det närmaste gård som barnen kan skörda ifrån, samt oförskämd mot Gustav Ritter? Vad hade fungerar i utbildningssyfte. han i ryggen som gjorde honom så över- tygad om möjligheterna för ett läkepeda­ All finansiering kommer från Sverige gogiskt initiativ i Sverige? genom ett fadderskapsprogram. Vi är Eurytmisten Marga Tuschoff (sederme- en liten grupp på ungefär 8 personer ra gudmor åt eurytmisten Aurora Kling- som driver projektet. Vi ligger under bi- borg) var utan tvivel en viktig pusselbit i ståndsorganisationen Föreningen Sofia. sammanhanget. Under sommarkursen Marken skolan ligger på hyr vi av en pri- på Viggbyholm 1933 hade ”den tyska eu- vat markägare, och för tillfället är det rytmisten” från den lilla Steinerskolan lite osäkert kring marken, för ägaren har i Leksand med all säkerhet inte undgått gått bort. Då kommer vi till det vi står in- Per Sundbergs uppmärksamhet. Som en för nu och som vi tycker är spännande. förmedlande länk kunde Marga bibringa Vi har hittat en bit mark, ca 4,5 hektar, den vetgirige rektorn förstahandsupp- 2o minuters gångväg från nuvarande gifter från erfarenheter av fyra års försök stället. En jättefin tomt där största delen med antroposofisk specialpedagogik i är kaffeodling. Med lite skog i ena hör- Dalarna. net och tomten slutar vid ett vattendrag, Helena Runströms ”offrade” förestån- med brunn där byborna hämtar vatten. darskap för hundra år sedan och hennes Kaffeodlingen vill vi omvandla till eko- ansvars­tagande för lilla Ulla, återkom på logisk odling med hjälp av ett Sida pro- så sätt till Järna, i förvandlad form – som jekt, och skolan skulle kunna få inkom- en cirkelrörelse från Stadavik vid vackra ster direkt från odlingen. I skolan går Yngerns strand i nordväst, via Björsgården elever vars föräldrars ekonomi är liten och via Viggbyholm, till Mikaelgården vid och då är fadderskapsprogrammet och den vackra havsviken i nordost. skolans egna inkomster väldigt viktiga för att kunna ge barnen bra utbildning, Källor: mat och trygghet. Dom flesta i orådet Holmquist, H. (1998). Stadavik 1916-24. Privat- lever av små jordbruk eller jobbar för tryckt uppsats. Stockholm. dagslöner. Till exempel är lönen för lä- rarna på skolan ca 6oo kr i månaden. Lundberg, T. (2oo7). Björsgårdens Skol- och Ferie- Daglönarna tjänar kanske 15-2o kr om hem i Leksand. Specialpedagogisk forsknings- dagen. Så levnadsstandarden är långt uppsats. Lärarhögskolan i Stockholm. ifrån vad vi har. Kosten blir ensidig då man bara har råd att köpa till exempel Lundberg, T. (2o11). Berättelsen om systrarna Run- majs och bönor. Och att bli sjuk och ström, lilla Ulla och Björsgården i Leksand. I: ”Spe- hamna på sjukhus vill man inte, för det cialpedagogiska nybyggare”. Årsböcker i svensk får man bekosta själv. undervisningshistoria. Nr 215. Uppsala. Vi håller för tillfället på med kampanjer Ritter, C. (1999). Annons om ett ledigt hus. Christ- för att få in pengar till markköpet, det hild Ritter och Wrå förlag. Hölö. kostar ungefär 2 milj sek. Vi har även varit i kontakt med Freunde der Erzie- krönika

Medverkande institutioner. Där det lyckas att genom- Att förändra sig själv och världen tränga och gripa tag i verkligheten på Forum kommer att träffas varje år vid ett tidsenligt och spirituellt adekvat sätt, Mikaelitiden och kommer då endast ett blir levd och individualiserad antropo- Samarbete erbjuda en ramstruktur genom föredrag sofi fruktbar. och workshops, dialogiska och konst- närliga erbjudanden. Deltagarnas egna och ansvar En aktiv antroposofi är av nöden vid angelägenheter och initiativ kan sedan mänsklighetens seriösa skiljevägar. En fylla ut resterande innehåll. Gerald Häfner, ledare för Socialveten- antroposofi som inte är sig själv nog, skapliga sektionen, Goetheanum. som inte tömmer ut sig på ett tankemäs- I år gavs bidrag från exempelvis Katrin sigt, betraktande sätt i förhållande till Käufer från Community Innovators Lab World Goetheanum Forum, som World världen, utan som försöker ge helt kon- från MIT (US), Fabio Brescasin från Goetheanum Association arrangerades kreta och för det praktiska livet realis- EcoNaturaSi (IT), Peter Blom från Tri- för första gången den 28 – 3o september tiska bidrag till en mänskligare värld, odos Bank (NL), Thomas Jorberg från vid Goetheanum med 18o ansvarsbäran- stående på en grund av individualiserad GLS-Bank (DE) eller Ha Vinh Tho från de människor från olika verksamhets- andlig erfarenhet. Eurasia Foundation med ett fascineran- områden. Denna nya form av erfaren- de projekt i Vietnam (CH/VN) eller Hel- hetsutbyte och samarbete kring vår tids my Abouleish från Sekem (EG). Dessa angelägna uppgifter kommer att arrang- Källor till fruktbara impulser var alltså deltagarnas egna impulsern eras årligen. Denna antroposofi lever på ett förvå- och angelägenheter, som gav den egent- nansvärt sätt runt hela jordklotet till liga framtida karaktären för Forum. Aldrig har väl mänskligheten stått in- exempel i – försiktigt uppskattat – cirka för som många och dramatiska utma- 4o ooo verksamheter och inrättningar Unga deltagare med nya idéer träffar här ningar som idag. Och aldrig stod så som antroposofer har grundat eller till äldre grundargestalter med mycket erfa- mycket på spel. Klimatförändringen är väsentliga delar medgestaltat. I många renhet, verksamhetsledare utbyter bran- inte längre en dyster prognos – de se- biodynamiska lantbruk, vingårdar och schöverskridande synpunkter på verk- naste månaderna har visat vad den kan trädgårdsmästerier, vidare i produk- samhetsledning, medarbetarvärvning, betyda. Trots detta fortsätter jorden att tions- och handelsfirmor, affärer eller på hur man bryter ner hierarkistruktu- vara uppvärmd, plundrad, förgiftad. Re- banker till läkare, kliniker, terapeutiska rer och etablerar nya sociala strukturer. ligiösa, politiska och sociala spänningar inrättningar, förskolor, skolor och ut- Genom detta uppstår en inspirations- tilltar. Demokratin, medborgar- och fri- bildningsplatser, i eurytmi, konst, talge- och mötesarena där inspiration och hetsrättigheter demonteras, journalister staltning, läkepedagogik, socialterapi, samarbete kan börja, där viljeimpulser häktas, auktoritära, aggressiva och na- hos verksamhets- och biografikonsulter, bildas och nytt kan uppstå – alltid med tionalistiska strömningar vinner mark som alla på sitt område försöker ge ett målet att kunna förändra sig själv, sin världen över, skakande fattigdom och bidrag till att kulturen, ekonomin, poli- omgivning, organisation och världen. oföreställbar rikedom, skulder och spe- tiken och livet spiritualiseras. kulationsbubblor utgör en allt farligare och upprörande kontrast. Jordens fram- De har alla framsprungit ur en levande Översättning: GN tid liksom den mänskliga existensen ide och löper faran att falla offer för står på spel. Ångest och rädsla breder ut den tilltagande tyngden hos de vanliga sig – och är en dålig rådgivare. marknadskrafterna, tankesätten, va- norna och byråkratin. Hur kan då ur- sprungsimpulsen hållas levande och För en framtida civilisation vårdas? Var kommer nya impulser från? Vi behöver mod. Mikaeliskt mod. Mod Och nya, inspirerande människor? Var till ett nytt tänkande, till förändring, till finns människorna som förnyar sådana konkreta handlingar i denna värld som verksamheter och kan leda dem vidare behärskas av materialismen. Mikael har in i framtiden? Var finns de som har det störtat mörkrets andar till jorden. Och som krävs för att grunda nya? Och var han lämnar oss inte ensamma i vår kamp hittar vi unga människor som verkligen med dem, tvärtom: han står bi varhelst vill sätta igång och förändra något i den- människor är verksamma och verkar na värld och som har de rätta möjlighe- för det goda. Alltfler gör det idag dagli- terna, medkämparna och erbjudandena? gen och överallt på planeten. För detta faktum kan vi också konstatera. Alltfler För denna typ av frågeställningar har vi människor, företagare och verksamhe- grundat World Goetheanum Forum. Det ter gör ett pionjärarbete för framtidens bildar - som dotter till World Goethe- civilisation. Inte så få är antroposofiskt anum Association och i samarbete med inspirerade. Socialvetenskapliga sektionen – ett rum för utbyte kring de bästa formerna och Ja. antroposofi har i tilltagande utsträck- vägarna för ett tidenligt, hållbart och ning landat på jorden. Den lever i män- innovativt (sam)arbete inom initiativ, niskors gärningar. Det är den andra institutioner och verksamheter gällande sidan av den relativa försvagningsten- vår tids frågor och uppgifter. densen i traditionella antroposofiska krönika

rudolf steiner såsom vi kan se fanns som en kortkonferenser särskilt stark impuls redan hos När den store Galilei ... " Världens

Rudolf Steiner: ur ”Philosophie und Theosophie”, före- aristotelikerna drag den 17/8 19o8 i Stuttgart; GA 35. Översättning: GN. uppfostran blev en . av jaget landsplåga Daniel Håkanson Antroposofins Hus hösten 2o17 – Teknikutveckling – ett Steinercitat: hösten 2o18:

Vi kan nu se tillbaka på 6 tvådagars kort- ”... Det är ju förhållandevis konferenser (1. Mikaels och naturveten- skapens språk – 2. Observatören i naturen vanligt att efterföljarna, be- – 3. Evolutionen och tidens gåta – 4. Ob- kännarna till en världsåskåd- servatörens roll i Kvantfysiken – 5. Jaget mellan individualism och social kom- ning förstör oerhört mycket av petens – 6. Jagets spår i världen. Se även det grundaren i sig framställt www.antroposofi.nu, under Kalender, på ett riktigt sätt. Istället för där finns programmen.) att själva titta ut i naturen, Vi har betraktat jaget / iakttagaren / subjektet i de olika naturrikena, sedan istället för att iakttaga, tyckte i jagets eget rike, för att till sist landa i man mot slutet av medeltiden jagets spår i yttervärlden. Till spåren vi nu sist fick vi uppleva var biodynamiskt att det var bekvämt att ta Aris- jordbruk i Egyptens öknar och i nordöst- toteles gamla böcker och i alla liga Indiens sedan gammalt kalhuggna djungler, samt försöket att samla antro- akademiska föreläsningar utgå posofiskt inspirerade verksamheter i från det Aristoteles skrivit. världen – Goetheanum Association.

Betecknande för detta är när Vi har alltid fokuserat på subjektet i den- en ortodox aristoteliker blev na serie –varför behöver vi egentligen denna upphöjda värld, som står där som uppmanad att genom att titta mäktiga och objektiva hierarkiska ima- på ett lik övertyga sig själv om ginationer, som kan uppfostra oss till en självständig spirituell monism – om vi att inte - som han som ett själva vill! missförstånd läst ut hos Aris- toteles - nerverna utgår från hjärtat, utan att nervsystemet har sitt centrum i hjärnan. Då sade aristotelikern: ”iakttagel- sen visar mig att det verkligen förhåller sig så, men hos Aris- toteles läser jag motsatsen och jag tror mer på den”. På det sättet hade aristotelikerna bli- vit en landsplåga. Och därför var den empiriska vetenskapen tvungen att göra upp med den- na falska aristotelism och åbe- ropa den rena erfarenheten, krönika

mysteriedrama Kommande Annons Retreater våren 2o19 Mysterie- Julkonferens Antroposofisk dramaarbetet i Goetheanum meditation behöver vårt Meeting the Essence of Lördag 16 februari International Christmas Conference at stöd! the Goetheanum: VÄGEN TILL MIG SJÄLV The Transformative Power of the En dag som handlar om att stanna upp och Upprop till att ge ekonomiskt bidrag för Foundation Stone Meditation in Man se den inre verkligheten och att där möta att täcka hyreskostnader. and Society den jag i verkligheten är, steg för steg. På Antroposofiska sällskapets höstmöte i (Möta antroposofins väsen oktober utarbetades och antogs en verk- Grundstenens förvandlingskraft i män- samhetsplan där det tydligt uttrycks att niska och samhälle) Lördag 4 maj vi vill hitta former för hur vi kan stödja det fortsatta arbetet med Mysteriedra- Från programmet till Julmötet i TACKSAMHET OCH VÖRDNAD merna. Det är en viktig uppgift för An- Goetheanum 27-31 december 2o18 En dag under våren där det ges tid att i troposofiska sällskapet! Vi vill uppmana lugn och ro fördjupa livsfrågorna. alla som har en möjlighet ett ge ett ekono- Vad kan idag ge oss en inre grund till En dag om tacksamhet, som stärker för- miskt bidrag! Många bäckar små…….! självkännedom och förståelse för varan- mågan att vara närvarande i nuet och dra? Hur kan ett socialt och samhälleligt även vidgar blicken för livet. December 2o18 liv formas, i en tid av globalisering och Det handlar också om vördnad som en Styrelsen i Antroposofiska sällskapet i ett kontinuerligt flöde av flyktingar? väg till att se vad som är det väsentliga. Vilka resurser behöver vi för att möta de I förra numret Forum, 3-2o18, var flera utmaningarna? Båda retreater kl 1o oo – 18 oo på Kultur- artiklar om mysteriedramakonferen- huset i Ytterjärna. sen i somras och en framåtblick på den Vid det nya grundandet av Antroposo- planerade konferensen 2o19. Ulrike Von fiska sällskapet vid Julmötet 1923/24, pla- Kursledare Anna Hallström Schoultz skrev där: cerade Rudolf Steiner Grundstensmedi- Kursavgift 115o:-, Medlem i Antroposo- tationen i de närvarande medlemmarnas fiska sällskapet 25o:- ”Mellan den 25 juni och 3o juni 2o19 kommer hjärtan. Genom det öppnade han för möj- Kostnad för lunch och fika tillkommer vi att spela ”VÄKTAREN VID TRÖSKELN” ligheten att varje människa kan lära sig Anmälan och info: anna@antroposofi. och ”SJÄLARNA VAKNAR ”. Föredragens att genom inspiration genom meditation nu, o7o6861252 tema kommer att vara: VÅR TID – ETT omforma sig som ett kosmiskt väsen, i sin Arrangör: Kulturforum Järna APOKALYPTISKT MYSTERIEDRAMA. relation till den jordiska realiteten. Michael Debus har fått frågan att bidra med föredragen. Nu vid jul 2o18 önskar vi att fördjupa vår ……..För att kunna påbörja arbetet för nästa förbindelse med den här meditationen års projekt är Järnas Dramagrupp helt bero- med så många människor som möjligt ende av era ekonomiska bidrag. Produktions- från så många delar av världen som möj- kostnaden är, trots allas ideella insatser, bety- ligt som förberedelse inför att det gått dande! Vi är tacksamma för varje bidrag till det 1oo år sedan Julmötet. Vi hoppas att vi fortsatta arbetet med Rudolf Steiners Myste- kan stärka och bygga en inre grund inför riedramer inför sommaren 2o19 För sju år sen framtiden genom ett möte i gemensamt togs initiativet till arbetet med Rudolf Steiners arbete. I en värld med utmaningar som Mysteriedramer utifrån Stiftelsen Guldfällen i är präglad av kriser, tror vi att det gemen- Järna. Där ligger ett separat konto med nam- samma arbetet med Grundstenen från net ”MYSTERIEDRAMA” Här finns bankgi- alla hörn av världen, kommer att göra det rot: 57o-3814 eller bankkonto 6661 332o93328 möjligt för oss att utveckla ett större med- Tack för era bidrag! vetande om att vara förbundna globalt och verka för förvandling kulturellt och socialt!

www.goetheanum.org/tagungen/weihnachtstagung-2o18/ till minne

från sekretariatet levnadsteckninG levnadsteckninG Till minne Ulla Dahl Fritz Fuchs * 1938 o2 27 † 2o18 1o 13, Örebro * 1937 o8 16 † 2o18 1o 27, Järna

Medlemmar som rapporterats avlidna sedan förra numret av Forum Antroposofi. En förunderlig och högtidlig tid har vi i Det var på vintern 1962 i . Muren vår antroposofiska grupp: Jeanne dÁr- hade redan börjat byggas och delade cgruppen i Örebro fått meduppleva, när staden i två hälfter, en östlig och en Amy Öhrn-Mattfolk två av våra vänner varit döende och dött. västlig. Fritz berättade för mig hur han * 1929 o8 29 † 2o18 11 17, Linköping Ulla Dahl och Jonas Blücher. var tvungen att passera gränskontrol- Ulla föddes 1938 i Örebro. Hennes mor ler med sitt visum varje gång han skulle Bertil Hellström var hemmafru och fadern tillskärare hälsa på vänner och gå på teater på den * 1933 11 2o † 2o18 11 o7 , Göteborg på en skofabrik. Ulla har beskrivit sin ena eller andra sidan. När han besökte barndom som trygg och fin. Hon gick ut arkitekten Friedrich Domeyerhade hade Oskar Borgman Hansen realskolan och arbetade sedan för skat- muren dragits rakt genom dennes träd- * 1924 1o 2o † 2o18 11 o4 , Danmark teförvaltningen, -samtidigt gick hon p gård. Fritz var i Berlin tillsammans med kvällsgymnasium för att ta studenten där den svenske konstnären Arne Klingborg Fritz Fuchs mötte hon Rolf, som sedan blev hennes som han hade mött i Stuttgart fem år ti- * 1937 o8 16 † 2o18 1o 27, Järna man, När de båda tagit studenten gifte de digare. Fritz hade sedan hjälpt Arne att sig. En livsgemenskap som varade i mer göra rubriker till en utställning om Ru- Ulla Dahl än femtio år. De flyttade till Malmö för att dolf Steiner, som färdigställdes på flera * 1938 o2 27 † 2o18 1o 13, Örebro fortsätta studera. Efter några år flyttade språk på Goetheanum i Schweiz. Denna de till Örebro Deras äldste son Johan var utställning sattes nu upp på hösten 1961 i Inez Sand-Larsson då född och sedan kom Sofia och Daniel. Berlin samtidigt som Kristensamfundet * 1927 o6 19 † 2o18 1o 11, Kristianstad När Johan skulle börja skolan hade byggde sin kyrka i Berlin-Wilmersdorf. Ulla och rolf fått höra om att en wal- Arkitekten var Helmuth Lauer i samar- Jonas Bluecher dorfskola, Johannaskolan, skulle börja bete med en yngre engelsk kollega vid * 1958 o4 o3 † 2o18 o9 27, Örebro och anmälde honom dit. Johan var en av namn Rex Raab. Raab i sin tur kontak- första eleverna i skolan i en mycket liten tade Arne Klingborg för att göra altarbil- Ingegerd Sendow Wätte klass. De båda syskonen började också i den, den engelske skulptören John Wil- * 1948 o8 27 † 2o17 o3 26, Västerås waldorfskolan. kes för att utforma och gjuta kandelabrar i brons för altaret och den unge målaren Uno Thörnvall Ulla var en handens människa och en- Fritz Fuchs för att måla väggar och tak. * 1925 o7 o4 † 2o17 o3 o1, Malmö gagerade sig varmt i skolans värld. Det Rex Raab själv snidade en predikstol i dröjde inte länge innan hon börjar un- trä. Fritz tog med sig några vänner för att Kennerth Samborg dervisa i handarbete och går samtidigt en måla de tio meter höga väggarna och ta- * 195o 11 15 † 2o16 o9 29, Mölnbo waldorflärarutbildning. Ulla sydde också ket, som maskades av och målades i sek- flera dräkkter till handlingen. tioner. Fritz lyckades övertala prästen Margit Anna Wängberg En annan del av Ullas liv var trädgår- om att träbänkarna också skulle målas * 1929 o3 17 † 2o16 o3 27, Bromma den. Hon älskade den och sina växter och stämmas in i den blå atmosfär som och grävde och vårdade dem och var stolt skapades för kultrummet. Arne Kling- Rolf Lindholm över växandet i det lilla växthuset. borg hade kontaktat en glasmästare * 1933 o5 16 † 2o15 o7 22, Malmö Så har Ulla med sina vårdande händer som levererade färgade glasfönster av lämnat oss i stor saknad. god kvalitet - gula och röda för sydväg- Vi tar gärna emot nekrologer över avlidna gen och blå för de små fönstren på nord- medlemmar, och även icke medlemmar Elisabet Sjöborg väggen. Den färg som Fritz och tidigare som varit aktiva i antroposofiska sam- Arne använde var ett akrylat-bindeme- manhang. Skickas till medlemssekreta- del som blandades med olika pigment riatet. E-post: [email protected] på tub. Färgen späddes ut med vatten och applicerades på väggar och tak med stora penslar i svepande rörelser i tunna skikt som erinrade om akvarell-måleri. Ytan blev inte stum och livlös som vid traditionell täckmålning. Den var istäl- let genomskinlig och skiftade med ljuset som kom in genom de färgade fönstren - svalt morgonljus, varmt eftermiddags- ljus, hårt vinterljus och mjukt sommar- ljus. Det är ingen tvekan om att någon- ting nytt skapades här i detta kultrum medan politiska omvälvningar och en humanitär och kulturell kris skakade Berlin och Tyskland. till minne

Men låt oss gå 25 år tillbaka i tiden. Karl Waldorfskola. Senare tillkom Vidarklini- thes färglära och ett med färgprover och Friedrich Fuchs föddes i Fulda, som an- ken 1985 och Kulturhuset 1993. Några av exempel på Jankes nya produkter. Vid dra barnet av fyra. De andra syskonen var elevhusen och kliniken fick rosa-tonade samma tid startade Fritz och några kol- flickor. Fadern Georg och farfadern, som kulörer i exteriören, Robygge-komplexet legor samt Klingborg och Asmussen Stif- också hette Fritz, drev en verkstad för gråviolett, målningsateljén blått, biblio- telsen Färgbygge. Firman skulle utföra skyltmåleri. De visste allting om att göra teket grönt, musikhuset brunviolett kulör målningsuppdrag, sälja de nya produk- snygga texter och skyltar och var ensam- - en djärv och spännande färgskala som terna och två år senare själva framställa ma om detta i Fulda med omnejd. Fadern kontrasterade mot de faluröda husen runt de fem kasein-baserade färgerna. Oljor hade gått på konstskola i Buxtehude i omkring i det sörmländska landskapet. och pigment importerades och fylldes på norra Tyskland och var också intresserad mindre förpackningar och såldes eller av att färgsätta interiörer. Medan farfa- Under 196o- och 7o-talen hade Fritz i hu- användes av firmans egna målare. Några dern var en välkänd person, framför allt vudsak målningsuppdrag inom de antro- år senare sålde Janke tillverkningsrätten som ordförande i de tyska hantverkarnas posofiska kretsarna i Sverige, Tyskland och recepten till en färgfirma i Stuttgart, riksorganisation, var fadern mera tillba- och Schweiz. Till att börja med var det som redan tillverkade silikat-färger för kadragen och föredrog att arbeta på kväl- kyrkor och skolbyggnader, väst-entrén mineraliska underlag som puts och be- lar och nätter när medarbetarna hade på Goetheanum, läkepedagogiska hem tong. Detta medförde att Fritz prövade ut gått hem. Fritz tyckte om att göra honom och privatbostäder. Rex Raab gav honom silikat-produkterna för att måla lasyrer. sällskap eftersom fadern hade varit borta flera uppdrag bl.a. ett stort huskomplex, Ett av de första projekten med silikat var långa tider under kriget. Annars tyckte Sozial-PädagogischesZentrum, i Dort- två föreläsningssalar på det tekniska uni- Fritz om vintersporter, jazzmusik och mund 1978. Raab, Klingborg och Asmus- versitetet i Stuttgart-Vaihingen. Salarna teater. Tillsammans med några vänner sen höll regelbundet återkommande var utförda i grå betong, utan fönster och startade han en konstsalong i en gammal internationella arkitketkonferenser vid upplysta med neonljus. Fritz lyckades nedlagd fabrikslokal. Rudolf Steinerseminariet i Järna. Kur- förvandla denna miljö och även exteriör- serna var mycket populära eftersom teo- en till en luftig färgsprakande upplevelse. Fritz hade en vän som hette Teo von Möl- rin varvades med praktiskt arbete på de Han blev mycket uppmärksammad för ler som ville bygga upp sin egen konst- hus som succesivt växte fram. Här var detta och för andra liknande projekt och närsateljé. Han tog med Fritz till Stutt- måleriet med Fritz ett viktigt inslag och fick ett design-pris. gart för att se en ny typ av målning i ett blev för många inkörsporten till den la- lärarrum i Waldorfskolan på Uhlands- serande teknikens möjligheter. Ett gam- Utställningarna 198o öppnade mångas höhe. Där mötte han för första gången malt sädesmagasin restes i närheten och ögon för den nyskapande arkitekturen, Arne och Gertrud Klingborg. Arne höll fick nya funktioner. Asmussen flyttade dess formspråk och färger. Utställning- på att måla en altarbild i ett kapell och de dit sitt arkitektkontor från Stockholm arna i Stockholm och Södertälje sattes bad att få hjälpa till. Han målade sin bild och en konstnärlig linje tog form. Några upp på flera platser runt omkring i Eu- och väggarna intill med stora penslar i av eleverna var med Fritz på projektet i ropa. Tidskrifter om arkitektur, design en flödig akvarelliknande teknik. Som Dortmund. Ur denna sociala kontext fick och heminredning skrev om Järna-arki- tack för hjälpen bjöd Arne Fritz att åka på han de flesta av sina medarbetare. De var tekturen. Detta ledde till många uppdrag kurs på Goetheanum i Dornach vid Ba- unga arkitektstudenter, konstnärer, elev- utanför de antroposofiska kretsarna. sel. En ny värld och en ny filosofi mötte er och lärare från waldorfskolorna och en Välsituerade personer i Stockholm ville honom. Efter flera turer var Fritz tillbaka del hantverkare som ville pröva någon- ha sina lägenheter målade med den la- i Dornach och hjälpte Arne med utställ- ting nytt. De kom från flera europeiska serande tekniken. Fritz fick många både ningen om Rudolf Steiner och senare länder, från USA och Australien. Några privata och offentliga uppdrag. Flertalet med scendekorationerna till Goethes stannade i Sverige, andra var med Fritz av dem var i Tyskland. Vid sidan av alla Faust. Däremellan inträffade arbetet med på uppdrag utomlands och flera av dem Waldorfskolor fanns universitet, exem- utställningen och kyrkmålningen i Ber- återvände hem och spred lasyr-impulsen. pelvis det ovan nämnda och Max Planck- lin. Transparent eller laserande målning En vän till Fritz som var med om ut- Institutet i Potsdam, banker tvätterier, är i och för sig ingenting nytt men det var ställningsarbetet på Goetheanum 196o industrilokaler, en fängelsemur, ett fot- först när Rex Raab, Arne Klingborg, John var den tyske konstnären Uwe Janke. Han bollsstadion, museer och sjukhus, för att Wilkes och Fritz Fuchs kom tillsammans i hade kontakt med färglaboratoriet på bara nämna några typer av projekt. Vid Berlin som tanken om det färgade rummet Goetheanum och kom att utveckla en rad sidan om de stora projekten målade Fritz och den konsekvent genomförda laserande biologiska färger som var anpassade till också möbler: en del av dem hade ritats tekniken genom Fritz tekniska kunnande lasyr-tekniken. De baserades i huvudsak av Asmussen och skulle säljas i Robygge- blev en praktisk realitet. Kunskapen om på kasein, hartser, bivax och linolja och butikerna, andra var exempelvis några arkitektur, bildkonst, skulptur och måleri kunde blandas med pigment i pulverform hundra stolar till ett hotell i Stockholm hade ingått en lyckad och kreativ förening. för att göra laserande färger. Janke star- och ytterligare andra stolar till Ulriks- tade en produktion i Salem i Sydtyskland dals slottsteater norr om Stockholm. Han Fritz Fuchs kom första gången till Sverige på 7o-talet. Fritz började importera fär- designade också firma-logotyper och år 1964 och kom att arbeta tillsammans gerna till Sverige. 198o ledde Arne Kling- omslag till böcker och tidskrifter. Här med Klingborg och den danske arkitek- borg ett stort utställningsprojekt med tre hade han god nytta av kunskaperna från ten Erik Asmussen vid utformningen av utställningar, en arkitekturhistorisk på faderns och farfaderns verkstad men han byggnaderna i och omkring Rudolf Stei- Liljevalchs konsthall i Stockholm, en om arbetade på ett nytt djärvt sätt obundet av nerseminariet i Järna. Här skulle rum Rudolf Steiners arkitektur-impuls på Sö- traditionella stilar. Här finns inte utrym- med olika funktioner färgsättas: under- dertälje konsthall och en utställning i full me att beskriva alla slags projekt Fritz visning, eurytmi, bostäder för studenter skala med Asmussens byggnader i Järna. kastade sig in i. Han föredrog mångfald och lärare, butik, matsal bibliotek. Bred- Där fanns också två stora tält uppsatta, framför specialisering. Han kastade sig vid byggdes en handelsträdgård och en ett med experiment i anslutning till Goe- verkligen in i projekten utan att tveka för till minne mycket och följde gärna stundens ingi- av proverna. Hela denna situation med När Fritz Fuchs föddes 1937 i Fulda fick velser eller för att uttrycka det med hans resor och snabba utryckningar gjorde att han namn efter farfar, som startat en egna ord: Många konstnärer väntar på de han ofta fick improvisera och plocka ihop skyltmålerifirma i staden. Farfar Fritz rätta ögonblicken av inspiration. Jag ar- de medhjälpare som fanns till hands. Fle- och pappa Georg lärde tidigt unge Fritz betar tills jag får inspiration. ra gånger ställde barnen upp, framför allt hantverket att designa och måla namn Fritz hade en osedvanlig förmåga att Noomi och Johannes, som kom att stanna och logotyperpå glas-skivor, plåtar, puts- lyssna in vad arkitekter och beställare i verksamheten i tio år. fasader och på skyltfönstrens insida, ofta hade för intentioner och sedan kunna Fritz familj fick utstå mycket men för- i guld mot färgad bakgrund. övertyga dem om att hans egna förslag blev honom trogen och han var trogen mot I det gästfria huset kom många på besök. och lösningar var de riktiga. Han bad om dem. Det är egentligen omöjligt att tänka Exempelvis en ung svensk musiker vid ritningar, satt sedan i sin verkstad bred- sig honom utan familjen. Han mötte sin namn Pär Ahlbom, som studerade hos vid hemmet och fyllde i dem med akva- norska fru, Halldis Böhn, på Rudolf Stei- en känd organist i Fulda. Här träffade rellfärg och skapade så en övergripande nerseminariet år 1965. Hon var liksom Pär också sin blivande hustru Barsja. I färgplan. Han var inte rädd för att ge de han barn till en bildkonstnär. De fick fem en nerlagd fabriksbyggnad startade Fritz olika rummen helt skilda färgstämning- barn, två flickor och tre pojkar. De sista med vänner en konstsalong där bl. a. ar och skapade därigenom en dynamik i gångerna jag mötte Fritz talade han myck- konstnären Karl Schutz-Köln ställde ut. rumsupplevelserna. Besökaren kunde gå et om sina närmaste. Sin 8o-årsdag firade Men Fritz kände sig alltmer trängd av från svalt och meditativt blått till vegeta- han hemma med familjen och vännerna Fuldas småborglighet. Då släkt och vän- tivt grönt, till sangvinisk social aktivitet och kollegorna. Den febrilt aktive måla- ner berättade om sina studier på olika i gult eller orange och till feststämning i ren och koloristen började förlora sin syn. konstskolor tyckte Fritz det lät helt oin- cinnoberrött. Det var först när Fritz kom Kroppen och hjärtat började svikta efter tressant. Stugan började kännas honom till byggarbetsplatsen och upplevde de allt hårt arbete på byggena och ställning- trång och vid sjuttonårs ålder rymde han faktiska ljusförhållandena och rummens arna. De sista veckorna sov han för det hemifrån för att under några månader storlek som han gjorde sina färgprover, mesta. Barnen målade hans kista i indigo- pröva sin förmåga som scenograf vid en vart och ett avstämt efter omgivning- blått på utsidan och krapprött på insidan. teater. Fritz gillade jazzmusik, han åkte en. Eftersom han arbetade med lasyrer När han till slut vilade i den hade han ett mycket skidor och var engagerad i många kunde han lägga på skikt på skikt tills leende på sina läppar. olika konstnärliga aktiviteter.Gemenska- han blev nöjd, ungefär så som en konst- pen med de likasinnade ungdomarna i när målar en bild fast här i större skala. Didrik Wachenfeldt JuKu kom nu väl till pass. Denna Fuldas Ibland målade han färgen i övergångar upproriska konstkrets bildades1958, och från den ena kulören till den andra och Fritz fyllde 21 år. kunde på så sätt uppnå en stegringseffekt Samma år hade konstnären Theo von eller något som liknade en regnbåge. För Möller byggt en ateljé. Han ville ha Fritz’ bok att uppnå detta ställde han pytsar med de hjälp att måla väggarna på ett speciellt olika kulörena med något avstånd från sätt, utan att väggarna helt skulle täckas varandra. Han kunde också låta målarna av färgen. Theo ville visa på ett bra exem- stå på rad och gå framåt eller på olika Bokprojekt pel i Stuttgart, 25 mil söderut. Men det våningar i en byggnadsställning för att blev en besvikelse. Väggarna var stöppla- göra det möjligt att måla stora ytor i ett de – med färgpenseln upprepat stött mot svep, vått-i-vått, utan uppehåll, detta för Torsten Lundberg väggen. Fritz skriver själv: att undvika skarvar i målningen. Dör- rar, lister och paneler i trä målades också ”Jag var med en konstnär i staden för flödigt med tunnflytande oljefärg och Bokprojekt om Fritz Fuchs och lasyrfär- att titta på laserade väggar som fanns i ströks sedan ut med en platt moddlar- gens möjligheter Waldorfskolan Uhlandshöhe, den första pensel. För att klara att måla på detta 1958 bildades konstnärliga aktionsfören- Waldorfskolan. Men det vi såg av färgen sätt använde Fritz helst unga människor ingen Junger Kunstkreis Fulda (JuKu) i och sättet den var målad på var inte till- med ett vaket och flexibelt sinnelag. Han gamla kulturstaden Fulda, mitt i Tyskland. talande. I alla fall var jag mycket tveksam anlitade sällan professionella målare ef- De unga ”existentialister” var trötta på det till detta uppslag för att måla väggarna i tersom han visste att de var inkörda på småborgliga samhället och ville befrias hans ateljé utanför Fulda, som var min andra arbetssätt med att lägga på färgen ur tidens auktoritetstroende. Men ”JuKu- hemstad.Theo von Möller, en vän till mina tjockt med roller eller spruta. Han reste folket” möttes av konstetablissemangets föräldrar, var målare och studerade Rudolf mycket från det ena projektet till det an- ramaskri när de gjorde uppror med sina Steiners verk. dra och arbetspassen kunde ibland bli konstnärliga upptåg ibarockstaden.JuKu långa och intensiva. Han kunde få te- verkade fram till 1973. Dess betydelse har Vi lämnade Uhlandshöhe och lite vill- lefonsamtal hemma i Järna från tyska senare lyfts fram genom flera tryckta verk rådigt gick vi neråt de backar som leder arbetsledare som uppmanade honom och utställningar. till centrum. Det var vår och genom den att komma inom de närmaste dagarna. JuKu-ungdomar i konstnärligt upptåg öppna dörren i en byggnad såg jag två må- Ibland var bygget väl förberett och ibland våren 1959 söder om Fulda. Karlhein- lare (den ene på en stege) som var intensivt inte och hade skadade eller ofärdiga un- zWehner (1), Jürgen Kretschmar (2), konst- sysselsatta med att måla en vägg med röd derlag. Men Fritz var sin farfars sonson, nären Pedro Herzig (3), Dieter Zint (4), färg. Jag gick närmare, ty jag ville se -nog en ordförande över hantverkare, som dök färgsättaren Fritz Fuchs (5), konstnären grannare hur de gjorde, eftersom jag själv upp i knallröd overall och kunde sätta sig och skriftställaren Thomas-Peter Schadt var nyfiken på allt som hade med färg och i respekt. Han brukade stänga av radioap- (6), internationellt kände konstnären målning att göra. Jag uppfattade ome - parater som stod på för att få arbetsro och Franz Erhald Walther (7), skulptören Die- delbart, att de inte riktigt hann med den kunna koncentrera sig på uppmålningen trich Ebert (8).(Foto: Egon Halbleib) långa och höga väggen – så jag frågade till medlemmarna

Höstmötet Höstmötet om jag kunde hjälpa till, de kunde ju inte stanna upp. Mannen på stegen pekade åt ett hörn där jag hittade en pensel. Jag tog av mig kavajen och blev snabbt en part i la- Antroposofiska Höstmötes- get. Vi målade klart väggen medans Theo stod kvari dörren. Så kom en dam och ta- Sällskapets protokoll lade med honom (på stegen) som verkade styrande i arbetet, på ett för mig främman- Verksamhetsplan Protokoll fört vid Antroposofiska Säll- de språk. Det var Gertrud och Arne Kling- skapets höstmöte den 21 oktober 2o18 i borg, och en student från prästseminariet för 2o19 Kulturhuset i Ytterjärna som han hade till hjälp.” 14 medlemmar deltog enligt bifogad del- Från Höstmötet 21 oktober 2o18 tagarlista. Och just mellan Arne och Fritz kom se- Styrelsens övergripande målsättning är dan det unika spirituella samspel att upp- att verka för stöd och utveckling av hög- 1. Erland Kornfeld hälsade alla välkomna stå som successivt utvecklade erfaren- skolearbetet. och öppnade höstmötet. heterna och arbetet med färglasyren till det etablerade och värdsspridda hantverk Vi vill framförallt arbeta med att hitta 2. Till mötesordförande valdes Daniel som det blivit idag. former för den Allmänna sektionen och Håkansson, till sekreterare Regula Nilo- Två tyska skribenter, Matthis Lohl och hur vi kan stödja det fortsatta arbetet med Schulthess, till justerare och tillika röst- Matthias Mochner från Berlin, hann un- Mysteriedramerna. räknare Elisabeth Ehrlich och Erland der de sista åren intervjua Fritz uppre- Kornfeld. pade gånger innan han gick bort i slutet Styrelsen vill förtydliga var Antroposo- av oktober i år, vid 81 års ålder. De har fiska Sällskapet skall ha sin fysiska hem- 3. Det konstaterades att mötet blivit stad- gått igenom Fritz’ digra arbetsdokumen- vist. geenligt utlyst. tation och sammanställer nu ett stort vackert verk om Fritz’ mer än 25o färg- Intensivera samverkan med sektionssam- 4. Röstlängd upprättades. En närvarolista projekt, och om den laserande färgens verkansgruppen och högskolekollegiet skickades runt. möjligheter. Boken kommer att tryckas samt öka kommunikationen med Trialog, både på tyska och engelska, i stort for- Insam, Stiftelsen Vårdinge by och 5. Förslag till verksamhetsplan för 2o19 mat om ca 5oo sidor, med färgbilder av Föreningen Sofia. erbjöds närvarande delaktighet att kom- högsta kvalitet. Projektet är budgeterat ma in med förslag. Dessa bearbetas av till ca 8oo ooo kronor och ska finansie- Kortkonferenser kring Jagaktivitet i tids- styrelsen och publiceras nedan. Mötet ras genom donationer. andeperspektivet planeras och ses som beslutade anta verksamhetsplaneringen en förberedelse för en stor konferens år enligt förslag. För mer info, kontakta författarna direkt 2o2o. (på tyska eller engelska): 6. Budgetförslag för 2o19 föredrogs av Er- Matthias Mochner: Styrelsen vill verka för att förbättra land Kornfeld (bilaga). Mötet beslutade [email protected] kommunikationen med medlemmarna anta budgeten enligt förslag. Det konsta- eller i Järna: Hugo Altink, o7o-657 42 98, och utöka samarbete med Stockholms- terades dock att styrelsen inte hade följt [email protected] kretsen och Norrköpingsgruppen. 2o17 alternativt Torsten Lundberg, o7o-861 35 årsmötetsbeslutet att anlita en lekmanna- 79, [email protected] revisor för räkenskapsåret 2o18. Bidrag till bokprojektet, om Fritz Fuchs 7. Medlemsavgift för 2o18. Föreslaget var och lasyrfärg-impulsen, kan sättas in på: en oförändrad avgift (Ordinarie 12oo:-, Fria kulturfondens gåvofond, bankgiro: studerande3oo:-). Mötet beslutade enligt 887-1o63. Märk med: Fritz Fuchs’ färg- förslag. bok. Alternativt till tyskt bankkonto: Förder- 8. Inga motioner hade inkommit. stiftung Anthroposophie e.V. Stuttgart" (Vorstand A. Thiersch), 9. Det beslutades att nästa årsmöte skall Konto Nr. 7oo1 o343oo, BLZ 43o 6o9 67, hållas 6 april och att motioner skall vara IBAN DE 4943 o6o9 67 7oo1o343oo, styrelsen tillhanda senast den 1 mars. BIC GENODEM1GLS. Märk bidraget: Fritz Fuchs Buchprojekt. 1o. Övriga frågor: Här följde ett medlems- samtal om sällskapets olika aktiviteter och något från styrelsens arbete.

11. Mötesordförande förklarade höstmö- tet avslutat och tackade de närvarande för deltagandet.

Mötessekreterare: Regula Nilo-Schulthess Justerare: Elisabeth Ehrlich, Erland Kornfeld kalendarium

Kalendarium för Fria Högskolan för Antroposof

Högskolekretsen 2o19 Lördag den 27 april Klassansvariga: Ursula Flatters och 9.3o-1o.3o Meditationsövning och samtal Janecke Wyller Söndag 2o januari, kl 14–17.3o kring den tolfte klasstimmen Växjö Söndag 7 april, kl 14–17.3o 11.oo-12.oo Tolfte klasstim. fritt hållen. Lördag 26 januari kl. 9.oo Söndag 22 september, kl 14–17.3o Klassansvariga: Anna Hallström, Inger Lördag 23 februari kl.9.oo Söndag 24 november, kl 14–17.3o Hedelin Lördag 3o mars kl.9.oo Lokal: Kulturhuset i Ytterjärna Kalmar Lördag 27 april kl.9.oo Högskolemedlem som önskar delta i Under vt 2o19 kommer vi i Kalmar att Vi möts på lekskolan Nyponblomman. Högskolekretsen kan anmäla det till arbeta med den sjätte klasstimmen: Klassansvariga: Karin Andren och Anna Hallström, Mats-Ola Ohlsson Lördagen den 9 februari kl 9.oo - 11.45 Annica Johansson. eller Dick Tibbling. Lördagen den 9 mars, kl 9.oo - 11.45 Lördagen den 27 april, kl 9.oo - 11.45 Lokal: Kemisalen på Solmarka gård Högskolearbetet med Klassansvarig: Hans Johannesson klasstimmarna hösten 2o18 Kontakt med högskolan Norrköping Vill du ta kontakt med någon klassasvarig Baskemölla 13/1, 3/2, 3/3, 7/4 och 5/5. kl1o.oo. kan du få kontaktadressen via 3 feb. ,7 april och 2 juni. Klassansvariga: Elisabeth Löve, Birgitta Antroposofiska Sällskapets sekretariat, Kl. 1o:3o till 12;3o Johansson Joel Hallklint e-post: Klassansvarig: Hester Renouf. [email protected] tel: o8-554 3o2 2o Stockholm Onsdag 9 januari kl 19:oo Fördjupnings- Dormsjö studium I:18 3/2, 7/4 och 9/6 klockan 1o - 12. Arbete med 22 januari: Information om den Fria Hög- klassmaterialet. skolan för Antroposofi. Klassansvariga: Martin Hausner och Vinterverkstad Se annons på sid 27. Malte Nordling. Lokal: Snödroppen. Tisdag 22 januari kl 18.oo Information om i Fria Högskolan Göteborg Högskolan. Se kalendarium på nästa sida. 29-3o december, Kulturhuset i Ytterjärna Lördag 26 jan. kl 1o-12, 18 klasstimmen 1. Onsdag 23 januari kl 19:oo 18:e klasstim- Undertecknade bjuder in alla medlem- Lördag 23 feb. kl 1o-12, 8 klasstimmen 2. men mar i Fria Högskolan för Antroposofi till Lördag 3o mars kl 1o-12, 18 klasstimmen 3. Onsdag 6 februari kl 19:oo Fördjupnings- arbetsmöte. Temat är både ett gemensamt Lördag 27 april kl 1o-12, 19 klasstimmen 1. studium I:19 arbete med 5:e och 6:e klasstimmarna, eu- Lördag 25 maj kl 1o-12, 19 klasstimmen 2. Onsdag 2o februari kl 19:oo 19:e klasstim- rytmi, meditationsövningar, fria samtal Lördag 15 juni kl 1o-12, 19 klasstimmen 3. men och ett bearbetande av innehållet i klass- Onsdag 6 mars kl 19:oo Fördjupningsstu- timmarna. Här finns möjlighet att samta- Med hjälp av eurytmi kommer vi att för- dium I:1 la om personliga frågor och erfarenheter djupa oss i språkets ljud som ett led i arbe- Onsdag 2o mars kl 19:oo 1:a klasstimmen på ett anspråkslöst sätt. Vi har bokat stora tet "Känn dig själv!" Onsdag 3 april kl 19:oo Fördjupnings- konferensrummet i Kulturhuset i Järna Lördag den 19 januari kl 1o-12. studium I:2 och detta är en fortsättning på vårt arbete Lördag den 16 februari kl 1o-12. Onsdag 17 april kl 19:oo 2:a klasstimmen i Sommarverkstaden med målsättning att Lördag den 23 mars kl 1o-12. Onsdag 1 maj kl 19:oo Fördjupningsstu- gå igenom alla de 19 klasstimmarna. Lördag den 2o april kl 1o-12. dium I:3 Ingen kursavgift, men var och en står Lördag den18 maj kl 1o-12. Onsdag 15 maj kl 19:oo 3:e klasstimmen själv för mat och logi. Lördag den 8 juni kl 1o-12. Glöm inte att ta med det blå kortet! Lokal: Waldorfförskolan Solgläntan, OBS: Tag med det blå kortet även till Uddeholmsgatan 5, Göteborg. högskoledagen! Program: Klassansvariga Alexandra Ivan, Vendela Lokal: Hagagatan 14, Stockholm. Lördag förmiddag 9-12 Klose och Inger Wennerblom. Klassansvariga i Stockholm: Thomas Inledning, eurytmi, 5:e Klasstimmen Andersson, Per-Erik Jonsson, Göran Nilo Lördag eftermiddag 14-17 Järna Umeå Eurytmi, gemensam meditationsövning, Lördag den 26 januari 13 jan: 3 klasstimmen Högskolesamtal 9.3o-1o.3o Meditationsövning och samtal 17 feb: 4 klasstimmen Lördag kväll 18-21 kring den tionde klasstimmen 17 mars: 5 klasstimmen Tema: Kyla/Värme; varseblivningsmedi- 11.oo-12.oo Tionde klasstim. fritt hållen. 28 april: 6 klasstimmen tation med smält järn (Mars). Stjärnskåd- Lördag den 9 mars Klasstimmarna hålls kl o9.3o i Salen på ning vid lämplig väderlek. 9.3o-1o.3o Meditationsövning och samtal Mariagården, Kassjö. Söndag förmiddag 9-12 kring den elfte klasstimmen Upptakt lördagar kl 16.3o inför klasstim- Eurytmi, 6:e Klasstimmen och gemensam 11.oo-12.oo Elfte klasstim. fritt hållen. man söndag. meditationsövning kalendarium Kalendarium för Antroposofiska Sällskapet i Sverige

Söndag eftermiddag 14-17 Titta gärna in i kalendariet på vår 14-17 februari Högskolesamtal och samtal till teman. hemsida - där kan finnas annonser för Vi avslutar senast kl 17. nya händelser och möten! Vårt dagliga bröd antroposofi.nu/kalender Varmt välkomna! Anmälningar till sällskapets aktiviteter Sektionen för näring och lantbruk vid den Erland Kornfeld, Mats-Ola Ohlsson, Tho- görs, om inget annat nämnts, till Fria högskolan för antroposofi och Antro- mas Andersson, Anita Jülke-Drufhagel, sekretariatet på: o8-554 3o2 2o eller posofiska sällskapet bjuder in till inspi- Susanne Almgren, Per Dahlström [email protected] rationsdagar på temat vårt dagliga bröd i ett samarbete med Skillebyholm, Kultur- Litteraturhänvisningar (inget krav att läsa): huset Ytterjärna och Kristofferuskyrkan, ”Konsten att föra Goetheanistiska samtal”, 5 januari Järna. Med ett antroposofiskt synsätt vill vi ”Grunddragen av vetenskapen om det Vintermöte utifrån temat “VÅRT DAGLIGA BRÖD” fördolda”: kapitlet ”Kunskapen om de högre belysa hur himmelens, människans och världarna”, särskilt det avsnitt som börjar Antroposfiska Sällskapets Vintermöte jordens gemensamma öde hänger sam- med ”Då lärjungen i ockultism uppstiger på med temat Konst och förvandling man med den individuella andliga ut- vägen till…”. äger rum den 5 januari 2o19 vecklingen, framväxten av social rättvisa i Mysteriedramat ”Själarna vaknar” 2:a på Örjanskolan i Järna kl 9.3o — till 16.oo. samhället och jordens tillfrisknande. bilden. Lunch kan ätas i Kulturhusets kafé Är du verksam inom det biodynamiska ”Teosofi” kapitlet om ”Själsvärlden”. Varmt välkomna! på en gård, i en trädgård eller i ett skolkök, restaurang? Jobbar du inom hälsokost, medicin eller helt enkelt konsumerar bio- dynamiska produkter? 11–13 oktober 2o19 22 januari Med utgångspunkt i det biodynamiska Information om den skapar vi möjlighet att möta varandra, Nordiskt Högskolemöte i Järna Fria Högskolan för Antroposofi lantbrukare, mathantverkare och konsu- menter. Genom kunskaps- och erfaren- Nordiskt möte för Högskolemedlemmar hetsutbyte kan vi lära känna, fördjupa och Tisdagen den 22 januari 2o19 kl 18 på Ha- i Järna. Frigöra den verksamma kraften i få syn på de större sammanhang vi verkar gagatan 14, Stockholm, kommer de klass- Fria högskolan för antroposofi idag! (Em- inom och därigenom belysa de själsliga ansvariga i Stockholm -Thomas Anders- powerment of the School for Spiritual Sci- och andliga motiven inom det biodyna- son, Per-Erik Jonsson och Göran Nilo - att ence today). miska arbetet. informera om den Fria Högskolan och Medverkande från Goetheanum Joan dess ”klasstimmar”. Eftersom ett med- Sleigh, Paul Mackay, Claus-Peter Röh 14–15 Februari-Konferens på Skillebyholm: lemskap i Högskolan förutsätter medlem- Arrangeras av de nordiska Antroposofiska Kl 9.oo-17.oo Sektionen föreläser, vi bildar skap i AS är informationen i första hand sällskapen i samarbete med Goetheanum. samtal/arbetsgrupper för områdena lant- tänkt för dessa. Ett program är under utarbetande. Reser- bruk, mathantverk och konsument. Varmt välkomna! vera datumet för den här unika händelsen! Anmäl dig senast den 14 Januari. (OBS! Önskas mer information innan dess kan Inga förkunskaper i antroposofi behövs) ni skicka ett mail till [email protected] eller ringa o7o-174 93 86 16 Februari - Mässa/Fest i Kulturhuset Yt- terjärna: Kl 1o.oo-16.oo Gårdar, kök och grossis- 3 februari ter/butiker verksamma inom det biody- namiska visas upp i en utställning. Antro- Resor i Rudolf Steiners fotspår posofiska sällskapet håller öppet hus, ger föreläsningar och möjlighet till samtal. Ett pågående fördjupningsarbete i Rudolf (Fri entre.) Steiners biografi, liv och verk med särskild Kl. 17-19 Biodynamisk festmåltid-(stor- vikt på de första 4o åren av hans liv. knytis) Pris: 1oo kr. (Eller lämna råvaror Wien-Weimar-Berlin kvällen innan som tillreds av mathantver- Göran Nilo Jan G Persson och Lennart kare.) Nilo föredrar och berättar, med bildvisning, samtal. 17 Februari - Kult i Kristofferuskyrkan: Konferensrummet på Kulturhuset i Kl 1o.oo-16.oo Församlingen håller Guds- YtterJärna tjänst. Föreläsning, “Jag är livets bröd”. Söndag 3 februari 18.3o Sopplunch samt inledande samtal på temat “vårt dagliga bröd” ur ett kristolo- kalendarium giskt perspektiv och konstnärligt skapan- Meditation NORRKÖPING de med lera/snö. Orgelkonsert och kul- Sönd 23/9, 14/1o, 11/11 och 9/12 kl. 17. tisk avslutning. (ingen anmälan, frivilliga -18.3o på Hagebygatan 69. Introduktion, bidrag) övningar och samtal. En väg till att prak- Norrköpings- tisera antroposofisk meditation, inspire- Vid övriga frågor eller frågor om privata rad av logialternativ gruppen kontakta Markus o7o 741 1o 49 ”Te hos Sofie” på söndagar Start söndagen 2 september kl. 18:3o – 2o:3o Antroposofiska Sällskapet Norrköpings- Vi är en nyligen sammansatt grupp som 6 april gruppen är en lokal sammanslutning av till hösten 2o18 ämnar fortsätta våra stu- medlemmar i det Allmänna Antroposo- dier med boken Andlig Skolning. Nya Årsmöte fiska Sällskapet. Sällskapet har till syfte medlemmar är varmt välkomna! Vi äm- att bära en fri högskola för antroposofisk nar varva bokstudierna med att läsa ar- forskning. Denna högskola strävar efter tiklar från tidskriften Forum för Antro- Årsmöte i Antroposfiska Sällskapet att finna och formulera andliga lagbun- posofi samt att då och då bjuda in mer Kallelse skickas med nästa nummer av denheter på olika verksamhetsområden, erfarna personer till samtal kring olika Forum Antroposofi. som de vanliga forskningsmetoderna el- relevanta ämnen ler tanke- och synsätten inte kommer åt. Denna antroposofiska forskning är inte- grerad i många olika kulturområden där 16 december Annons verksamheten bygger på antroposofi, Eurytmi och Julföredrag söndag den 16 t.ex. waldorfpedagogik, biodynamiskt dec kl. 16.oo på Ensjöholm jordbruk, antroposofisk läkekonst, lä- Eurytmi med Moving Art Company och kepedagogik, olika konstarter som arki- medverkande barn och ungdomar. Julfö- Biografisk tektur, eurytmi m.m. redrag av Ylwa Breidenstein. Medarrang- ör: Ensjöholms By. Inträde 1oo kr. samtalsterapi Norrköpingsgruppen har en lokal för sammankomster och där finns ett bib- Biografiarbete ¤ liotek med huvudsakligen böcker och 3o mars Biografiarbete på distans föredrag av Rudolf Steiner. Bo Kjellström ”Sägnen om Parsifalmyten” Dipl biografisk samtalsterapeut Biblioteket har öppet tisdagar 18.oo – Offentlig eurytmi-föreställning i Norr- Tel: o7o651o136 18.3o under tiden september till och med köping lördag 3o mars 2o19 kl. 18.oo i E-post: [email protected] maj. Hagebygatan 69, Norrköping. Norrköpings Hörsal. ”Sägnen om Parsi- www.rytmiskmassage.com Tel: o11-1835oo. falmyten” produktion Liselotte Vater, text E-post: [email protected]. Jürgen Vater. Övrig tid: kontakta någon i styrelsen. Birgitta Johansson, ordförande tel. o768-19 13 11 Per Hallström, sekreterare Annons tel. o736-849 366

Program med kursutbud på hemsidan! Resa i www.antroposofi.nu/norrkoping

Rudolf Steiners Vill du veta mer om antroposofi, euryt- mi, musik, waldorfpedagogik och social fotspår 2o19 tregrening? Vi ordnar kurser, workshops och studieda- 29 september-6 oktober gar på teman i anslutning till antroposofi, Wien-Weimar-Berlin antingen i vår lokal i Norrköping eller lo- kalt hos er. Förfrågningar och intressean- 6:e resan mälan: Maivor Forster, tel. o739 – 792 338. Intresserade som vill följa med, vänligen hör av er till Tisdagsgruppen [email protected] Start tisdagen den 4 sept. kl. 18.3o - 19.45. Vi börjar höstens arbete med studium av bl a ”Grundstensmeditationen” av Rudolf Steiner. Vitaliserande eurytmi Välkomna till stärkande och livgivande eurytmi i grupp i Ensjöholms vackra sal. Onsdagar 18.oo med start 12/9. 8 gånger. kalendarium

STOCKHOLM Kalendarium Alla är välkomna! Lokal: Hagagatan 14 Varje fredag 18.oo, om det inte är något Stockholms- Evenemang/föredrag kostar 1oo kr; annat evenemang, pens/stud: 8o kr studerar vi Rudolf Steiners tidiga verk kretsen Helafton/ Gästföredrag kostar 15o kr; genom den nya volymen GA 9oa ”Selb- pens/stud: 1oo kr sterkenntnis und Gotteserkenntnis”. Endast kontant betalning! Föreningen Stockholmskretsen är en Är det annat evenemang ses vi kl.17. ekonomiskt fristående förening inom Antroposofiska sällskapet i Sverige. Fredag 21 december kl 19 För info: ring Sergeij Almstedt Stockholmskretsens uppgift formuleras i tel o8-34 87 41 måndagar & onsdagar mel- OBS veckodagen! Midvinterfirande stadgarna: att ”initiera, bedriva, samord- lan kl 14-17. na och understödja ideell antropo-sofisk verksamhet i Stockholm med omnejd”. Tisdag 8 januari kl 19 Detta sker bl a genom våra olika verksam- Konstnärliga Medlemsafton: från det internationella heter i lokalen på Hagagatan 14. Där finns arbetet i Antroposofiska sällskapet evenemang ett bibliotek med antroposofisk litteratur Mats-Ola Ohlsson och viss försäljning och hålls föreläs- ningar, konstnärliga arrangemang kurs- Söndag 16 december kl 18 verksamhet och studiegrupper. Tisdag 5 februari kl 19 Julkonsert Om Vitaleurytmi Som medlem i Antroposofiska sällskapet Regula Nilo kan du också bli medlem i Stockholms- Söndag 17 februari kl 18 kretsen genom att sätta in års-avgiften Kreativ musikafton 3oo kr på vårt bankgirokonto: 474-3167 Tisdag 19 februari kl 19 - ange ”medlemsbidrag”, ditt namn och Läkepedagogik - ”Pedagogiska lagen” vilket år det gäller. Onsdag 13 mars kl 1o Adja Asmussen Är du inte medlem i Antroposofiska och sällskapet så kan du ändå stödja oss ge- nom att sätta in valfritt belopp på samma Tisdag 5 mars kl 19 Onsdag 2o mars kl 1o konto, ange ”gåva”. Vår verksamhet kan Årsmöte för Stockholmskretsen Sagoföreställningar för barn, med dans endast till en del bäras av medlemsbidra- och musik gen och förutsätter till stor del frivilliga gåvor. Tisdag 19 mars kl 19 Söndag 14 april kl 18 Mod till sårbarhet - om Venus födelse Bibliotek och antikvariat Ylwa Breidenstein Kreativ musikafton Hagagatan 14, 113 48 Stockholm Tel: o8-34 87 41 T-bana: Odenplan, nära Stadsbiblioteket Tisdag 2 april kl 19 Söndag 12 maj kl 18 Antroposofisk litteratur på svenska, Trialog - seminarium om tregreningen: Kreativ musikafton tyska och engelska. - Hur uppnår vi kreativ frihet, ekonomisk solidaritet och likvärdig behandling Öppettider: måndag - fredag kl 16-18 Tisdag 21 maj kl 1o inom vård, skola och omsorg? och Ordförande: Annika Stigdotter tel o8- 66o 93 13 Tisdag 16 april kl 19 Torsdag 23 maj kl 1o Visdom, skönhet och styrka Eurytmiföreställning för barn Hemsida: Mikael Gejel www.antroposofi.nu/stockholm - se där under: Lokalavdelningar Facebook: Stockholmskretsen - Antroposofiska Studieforum sällskapet Fria forumet för RS studier Stockholmskretsens Bankgiro: 474-3167 Måndagar kl 18.3o (medlemsbidrag, gåvor) Omkostnad: 2o kr per gång

Kursverksamheter Hur får man ordning på skolningsvägen när den beskrivs så olika i Rudolf Stei- • Luncheurytmi ners böcker och föredrag? • Friskvårdseurytmi • Måla med växtfärger eller olja Självständigt och tillsammans kommer

vi att söka upp och lära känna denna pro- Se kursutbud på hemsidan! cess. Här krävs en vilja till självstudium! www.antroposofi.nu/stockholm annonser

annons annons Medarbetareförbundet - MeF TRIA – tregrening i arbetslivet Vi är fackförbundet för alla medarbetare i de Arbetsgivaralliansen är en arbetsgivarorga- Har du frågor eller behöver hjälp kontaktar antroposofiska verksamheterna nisation i den ideella civila sektorn. TRIA är du Jonas Bergman på TRIA-kansliet, o8- Vårt uppdrag är att vara ett stöd för arbetet sedan 1 juli 2o17 den 7:e branschen i Arbets- 545 912 o8 eller jonas.bergman@arbetsgiva- med samverkan mellan jämlikar – i levande givaralliansen. TRIA-branschen organise- ralliansen.se organisationer! rar antroposofiskt orienterade huvudmän. - MeF är öppet för alla medarbetare oav- En skön jultid och ett gott nytt år 2o19 öns- sett vad de arbetar med. Uppdraget är att ge professionellt stöd till kar er branschkommittén TRIA genom Rü- - MeF har en bred erfarenhet av de an- medlemmarna i ärenden som rör arbets- diger Neuschütz troposofiska verksamheternas organisa- rättsliga frågor och även arbeta förebyggan- tion och kultur och deras strävan efter de med information, utbildning och rådgiv- fördjupat ansvar och delaktighet för alla ning samt bistå i arbetsrättsliga tvister och medarbetare. konflikter. Även att ge stöd i utvecklandet av från sekretariatet - MeFs uppdrag är att stödja medlem- meningsfulla ledningsformer och säkerstäl- marnas lokala arbete med att utveckla la att medlemmarnas ideella grund också olika former för detta. kan komma till uttryck i genomförandekva- Medlemskap - Utifrån en kombination av kunskap i liteten. arbetsrätt och kännedom om antroposo- fiska verksamheters särart arbetar MeF För många människor är arbetslivet en Goetheanum meddelade att man under för att tillvarata medlemmarnas intres- viktig social arena. Där ger den av Rudolf oktober välkomnat 77 nya medlemmar. sen och stödja utvecklingen moderna Steiner utvecklade idén om den sociala tre- Och under perioden 16 oktober till 12 no- former för frihet, jämlikhet och solidari- greningen många inspirerande impulser: vember, är 49 ej längre medlemmar (ut- tet i arbetslivet. träden, tappade medlemmar och uppda- Vår nya avtalspart: Arbetsgivaralliansen- • Ett fritt kreativt och socialt liv, som terade medlemslistor i landssällskapen) i TRIA.Under 2o17 upphörde HF med sin verk- ger mening och möjlighet till person- Allmänna Antroposofiska Sällskapet. samhet och istället bildades en ny bransch lig utveckling och initiativtagande inom Arbetsgivaralliansen: TRIA, som är en under ansvar Källa: Anthroposophie weltweit, nr 12, 2o18. förkortning av Tregrening i arbetslivet. De • Ett rättsliv präglat av alla människors centrala avtal vi har med TRIA är tills vida- lika värde med rättigheter och skyl- re i form av sk ”Hängavtal” på Arbetsgivar- digheter alliansens avtal: ”vård/omsorg” och ”skola/ • Ett solidariskt förhållningssätt i ar- utbildning”. Hängavatalen har TRIA teck- betsliv och ekonomi där olika presta- nat med Medarbetareförbundet, Kommu- tioner styrs av behov. Artiklar på hemsidan nal, Lärarnas Samverkansråd och Vision. Som avtalspart till TRIA är utöver Med- antroposofi.nu/forum Lokal avtal arbetareförbundet med lång erfarenhet I anslutning till detta behöver de lokala avta- och kännedom om antroposofiska orien- Följande texter finns publicerade på hemsidan för med- lemstidningen: len ses över. MeF arbetar just nu mycket med terade verksamheters särart, även Kom- • Om utgivningen av Rudolf Steiners samlade verk att hjälpa alla verksamheter att ta fram nya munal, Vision, Lärarförbundet och Lä- (GA, "Gesamtausgabe"), av Cato Schiötz, tidigare lokala avtal. rarnas Riksförbund. Genom sitt speciella publicerad i Antroposofi i Norge 2o17. avtal med FORA har TRIA-medlemmarna • Att fylla 72 år – berättelser i anslutning till C Rit- ters artikel. Kansliet i Järna också möjlighet att välja Prometheus som • Om tregrening. Hans Möller. Vårt kansli är bemannat de flesta dagar på pensionsförvaltare, vilket också möjlig- • Frågor som gäller livet - Materialism, andlighet oregelbundna tider. Vi ofta är på resa till gör att ha Prometheus som grundvalsal- och social tregrening av Frans Carlgren. medlemmar på arbetsplatser runt om i lan- ternativ i sin verksamhet genom lokalt • Om Kaj Skagens bok, ”Morgen ved midnatt” av det. Enklast når du oss via mail på info@ kollektivavtal. TRIA-medlemmarna har Ole Harald Dahl. mef.se eller på våra telefoner: nu även tillgång till den utmärkta om- • Waldorf made in China, av Nana Goebel, ur Das Goetheanum nr 25-2o15. Per Hallström o736-849 366 ställningsförsäkringen, TRS, som står för • Antroposofi som religion, av Johannes Kiersch, HelenaYli-Koski o7o4-14 94 34. Trygghetsstiftelsen och som kan hjälpa ur Das Goetheanum nr 6-2o15. Bli medlem du också! uppsagda och tidsbegränsade medarbe- • Flowforms - Unik hantverkskultur med betong Styrelsen och medarbetarna genom tare till nya uppdrag. TRS har även ett fö- och konststen i Järna. Per Hallström och Helena Yli-Koski rebyggande uppdrag.

Det finns nu en ambition och strävan att TRIA kan teckna ett gemensamt avtal med alla parter, där medlemmarna ges bättre möjlighet att sluta lokala kollektivavtal, som på bästa sätt kan spegla verksamheter- nas särart. Medlemsinformation

ANTROPOSOFISKA SÄLLSKAPET Forum Antroposofi utges av Medlemssekretariat Antroposofiska Sällskapet i Sverige. Varje skribent ansvarar själv för Medlemsgrupper i Kulturhuset i Ytterjärna sitt material. Mån-fre 13-15 o8-554 3o2 2o redaktionskrets Björkagruppen, Katrineholm [email protected] Tobias Ossmark Yvonne Boukari, Felix Nieriker [email protected] Medlemsavgiften Göran Nilo Brommagruppen, Stockholm ordinarie 12oo kr, studerande 3oo kr, Bo Werner Eriksson Nils Olof Dunkars, o8-25 87 o6 till Ekobanken 97oo 132 745-1, Joel Hallklint Delsbogruppen, Delsbo pg 5 88 71-5, Swish 123 499 13 86 Karen Swartz Larsson Matti Remes, [email protected] Autogiro, kontakta sekretariatet Filosofigruppen, Järna redaktionsråd J.C. Lassen, j.chr.lassen(at)hotmail.com, Kalendarium på hemsidan Karen Swartz Larsson, o7o-799 22 2o antroposofi.nu/kalender kontaktperson i styrelsen. Grundstensgruppen, Järna Katarina Hausmann, tel.o8 55171595, Mejlutskick grafisk form [email protected], eller Meddela oss din mejladress till: Ritator Marie Haglund tel. o156-14o95 [email protected] Jeanne d´Arcgruppen, Örebro så skickar vi dig löpande information tryck Rebekka Bergman, o19-23 34 46, EKTAB (Eskilstunakurirens [email protected] Bli medlem! tryckeri) Ett ISO 14oo1-certifierat Johannes Bureusgruppen, Uppsala antroposofi.nu/blimedlem tryckeri som enbart använder Annika Asmussen, o7o-11 44 o73 vindproducerad el. annika.asmussen(at)tele2.se, Adja Asmussen, o76-631 4o 41 Betala enkelt med Swish prenumeration adja(at)tele2.se Läs in denna qr-kod med Swish-appen i Kontakta sektretariatet eller Järnagruppen, Järna din mobil! registrera på hemsida, 24o kr/år. Artur Granstedt, Till pg 5 88 71-5, Swish 123 499 13 86 o158-33 o75, [email protected] Autogiro, kontakta sekretariatet Kalmargruppen, Kalmar Hans Johannesson, o48o-36o 1o Mariagruppen, Västerås hemsida Kristina Mezéi, o21-8o4649 antroposofi.nu/forum Mikaelgården, Järna Dick Tibbling, o8-551 5oo 67 Antroposofiska Sällskapets Norrköpingsgruppen sekretariat Maivor Forster, o11-39 28 87 e–post [email protected] Novalisgruppen, Järna tel o8–554 3o2 2o Kristian Holmberg, o8-551 719 3o Pestalozzigruppen, Järna Kontakt med FORUM Elisabeth Chyle, o8-551 5o3 29 projektledare Joel Hallklint Rudolf Steinergruppen, Stockholm e–post: [email protected] Annika Stigdotter, o8-66o 93 13 tel o8–554 3o2 2o Selma Lagerlöfgruppen, Stockholm Styrelse postadress: Forum Antroposofi, H. Osika, o8-551 5o5 1o el o8-551 5o5 93 pl 18oo, 153 91 Järna Tavestagruppen, Järna Antroposofiska Sällskapets styrelse: ISSN 14o4-4277 Walter Druml, o8-551 742 61 Umeågruppen Mats-Ola Ohlsson, generalsekreterare Utgivningsplan för 2o18 Roland Karlsson, o9o-3oo 61 o7o-546 oo [email protected] o8-554 3o2 2o Deadline för 1-2o19 ca 2o februari. 61, [email protected] Regula Nilo, sekreterare För längre uppslag, vänligen anmäl i Urielgruppen, Växjö [email protected] god tid innan deadline. Daniel Ekman, o47o-636 96, o7o-633 93 23 Janne Silvasti Annonsering Österlengruppen, Baskemölla [email protected] Kontakta oss. För privatpersoner: radan- Eva Breitholtz, o73649o3oo Karen Swartz Larsson nonser 8o kr. Tidskriftens format: höjd [email protected] [email protected] 315 mm, bredd 235 mm.

Läs mer om grupperna på hemsidan: Elisabeth Ehrlich antroposofi.nu/ studie_arbetsgrupper [email protected]

Daniel Håkansson [email protected]

Erland Kornfeld, ordförande & kassör [email protected] Arkivögonblick, nr 25 Förvandlingsuppdraget

Objektet är en affisch som annonserar en -eu medeltida) bygghyttan. I förhållande till den rytmiföreställning på stadsteatern. Den är tyd- enskilde utövaren och det enskilda verket är lig och informativ, så som man kan förvänta sig helheten överordnad. Det anger en underord- av grafisk formgivning som brukskonst. Enkel- ning för det enskilda som inte ska uppfattas heten i budskapet ger det en särskild kraft, värd som ett avkall på frihet, tvärtom ger förhållan- att undersöka närmare. Till att börja med kan det frihet att ställa fram och låta fenomenet tala vi dra några slutsatser om den information som i egen rätt, utan alltför många mentala barriä- utelämnats. Platsen är stadsteatern, men i vil- rer. Häri ligger något av kraften som berördes ken stad framgår ej. Vi kan förmoda att det är inledningsvis. Affischen är inte bara ett uttryck en stad i Schweiz eftersom referensen till den för expressionismen som historisk stil. Ja, det lilla orten Dornach verkar så självklar. Zürich expressionistiska typsnittet passar väl in, som kan vara en god gissning eftersom den etable- handen i handsken. Varje bokstav är ett stycke rade firman Pianohaus Jecklin var lokaliserad utmejslad jordmassa, en egen bild, istället för där. Tidpunkten är angiven, men årtal saknas. ett spinkigt informationssystem. Typsnittet Utifrån den expressionistiska stilen kan vi skulle senare utvecklas av Walter Roggenkamp, anta att affischen är gjord strax efter det första för oss fortfarande bekant genom den grafiska världskriget, på 192o-talet. profil som han gav firman Weleda. Arkivö- Programmet är mycket summariskt redovi- gonblicket stannar inte vid dessa historiska sat. Vi får veta att det handlar om en konstform tillrättalägganden. Det visar oss att kraften i som utgår från Goetheanum och att det kom- uttrycket, expressionen, har sin omistliga hem- mer framföras musik från den klassiska Ba- mahörighet i en verkstad som tar sitt uppdrag rocken och poesi från olika tidsepoker. Fokus på allvar. Ett uppdrag som diktaren R. M. Rilke ligger inte på framförande artister och inte hel- vid denna tidpunkt formulerade för sin egen ler på konkreta stycken. Dvs har den informa- och kommande generationer: ”Jord, är det inte tion som vanligtvis brukar annonseras i dessa detta du vill: osynlig uppstå i oss? […] Vad om ej sammanhang utelämnats. förvandling är ditt trängande uppdrag?” (den 9 Vad säger oss detta? Det pekar på att själva februari 1922, ur Duineser Elegien). grundfenomenet står i centrum, själva utföran- Bild: Affisch, upphovsman okänd, ca. 192o, 5o,7 × 68,1 cm, Goetheanum konstsamling, inv. nr. M.1441. det av en specifik konstform. Konstformen är Citatet från Rilke härstammar från en passage i den nionde elegin och lyder i original: „Erde, ist es nicht dies, was du willst: unsichtbar/ in uns erstehn? – Ist utpekad som en rörelse i tiden, en rörelse som es dein Traum nicht,/ einmal unsichtbar zu sein? – Erde! Unsichbar!/ Was, wenn är tydligt förankrad i en verkstad, ungefär som Verwandlung nicht, ist dein drängender Auftrag?/ Erde, du liebe, ich will.“ (Rainer Maria Rilke: Duineser Elegien, Insel Verlag, Leipzig 1923). den gotiska arkitekturen var förankrad i (den Text: Tobias Ossmark