1 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 2 3 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Innehåll Resonanser...... 31 Sångutbildningen...... 63 Sammanfattning...... 31 Kastratsångarnas egenskaper...... 64 DEL 1 RÖSTLÄRA Kastratinspelningarna från 1902-04...... 64 1. INLEDNING...... 6 DEL 2 SÅNGSÄTT Franz Haböck...... 65 Män och kvinnor...... 7 6. INLEDNING...... 34 Nutida motsvarigheter?...... 65 När började människan sjunga?...... 34 Sammanfattning...... 65 2. ANDNING...... 8 Är sång äldre än talspråk?...... 34 Andningsmusklerna...... 8 Varför sjunger man?...... 34 DEL 4 BILAGOR Lågandning...... 10 Sång och genus...... 35 Bilaga 1: ORDLISTA...... 68 Högandning...... 11 1900-talet...... 35 Bilaga 2: ”VETENSKAPLIGA” SÅNGSÄTT.....72 Diafragman (mellangärdesmuskeln)...... 12 Bilaga 3: MER OM SÅNG OCH ANDNING.....73 7. NÅGRA SÅNGSÄTT...... 36 3. FONATION/TONBILDNING...... 14 Före 1850...... 73 Afrika...... 36 Pulserande luftström...... 14 Efter 1850 ...... 74 Egyptisk/arabisk sång...... 37 Stämbandens rörelsemönster...... 16 Högandningsskräck...... 74 Bollywood (indisk sång)...... 38 Fyra fonationssätt...... 18 Bilaga 4: REGISTER...... 75 Kina, Japan & Korea...... 39 Fonationsbyten (skarvar)...... 18 Tvåregisterteorin...... 75 Japan...... 39 Fyra fonationstyper...... 22 Fyraregisterteorin...... 75 Korea...... 39 Fonation och ljudstyrka...... 22 Treregisterteorin...... 75 Aboriginsk sång (Australien)...... 40 Vibrato...... 23 Mixröst...... 75 Manlig vokalkvartett...... 41 Sammanfattning...... 23 Sammanfattning...... 75 Andra exempel...... 41 Bilaga 5: KÄLLOR (urval)...... 76 4. RESONANS/SOUND...... 24 Klassisk sång...... 42 Resonatorn = ansatsröret...... 24 Mikrofonsång...... 43 Artikulatorerna...... 25 Sammanfattning...... 44 Grundprinciperna...... 26 Artikulatorernas effekt på sång...... 26 DEL 3 SÅNGHISTORIA Struphuvudsläget...... 26 TIDSLINJE 1...... 46 Svalget...... 26 8. HISTORISK ÖVERSIKT...... 48 Gomseglet...... 26 Antiken (3000 f.Kr. – 300 e.Kr.)...... 48 Tungan...... 26 Äldre tid (400-1500)...... 50 Underkäken...... 27 Modern tid 1500-2000...... 52 Munöppningen...... 27 1500-talet...... 52 Läpparna...... 27 1600-talet...... 54 Samspel och helhet...... 27 1700-talet...... 55 Före mikrofonen...... 27 1800-talet...... 56 Formanter...... 28 1900-talet...... 58 Ramar...... 28 Övertonssång...... 29 9. KASTRATSÅNG...... 60 Kastratsångens historia...... 60 5. I PRAKTIKEN...... 30 Kastreringen...... 62 Upplevd ljudstyrka...... 30 Konsekvenser...... 62 Sammansatta toner...... 30 4 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 FÖRORD et här är första delen i en serie som Kompletterande material som filmer Dhandlar om sång. Del 2 Mikrofon– och bilder finns online och kräver sång kommer våren 2016, liksom del 3 internetuppkoppling. Nytt om gammal sång 2.0 som handlar Man når materialet antingen genom att om hur man sjungit i Europa genom tider- klicka på ”Film”-knapparna eller QR-mär- na. Del 4 om Kastraten Moreschi kom- kena. De senare kan mer i maj/juni 2016. dessutom läsas av Se vidare www.kulturkapital.se. QR-läsare i mobiler Människan har nog sjungit i tio­tusentals och läsplattor. Ett bra år, så ämnet är gigantiskt. Det här materi- alternativ om man vill alet fokuserar på euro-amerikansk sång. sköta uppspelningen Vid 1900-talets början stod klassisk sång i på en enhet och läsa centrum och togs som utgångspunkt för på en annan. all sång. Men synen på sång förändrades Föredrar man pappersutskrift läser man under seklets gång, eftersom mikrofon­ av QR-koderna med mobilen. sång blev en av 1900-talets mest omväl- Flera länkar med sångexempel går till vande musikuppfinningar med avgöran- filmer på Youtube så att man automa- de betydelse för musiklivet. tiskt får förslag på filmer med liknande Idag fokuserar man alltmer på mikrofon­ innehåll. Men det finns mycket skräp, inte sång. Det har förvärrrat den begreppsför- minst vad gäller sångteknik. Var kritisk. virring som alltid präglat sång. Att det finns få exempel i del 3 (sånghis- För de gamla begreppen bygger på klas- toria) beror på att äldre tiders sångsätt sisk sång och passar inte i andra sam- ersattes av klassisk sång årtiondena manhang. Så det skapas nya begrepp och omkring år 1900. Det var ett uttalat syfte gamla får nya innebörder. Idag är man in- med införandet av klassisk sång liksom te ens överens om vad saker ska kallas. med förnyelsen av katolsk kyrkomusik vid Och eftersom sång produceras i kroppen samma tid. utgår sångare och sånglärare ofta från Nutidens ”tidstrogna” sångsätt bygger på hur något känns snarare än från hur det klassisk sång och är knappast historiskt faktiskt fungerar. relevanta. Det blir inte automatiskt Jag har utgått ifrån hur fonetiker förkla- 1600-talsmusik bara för att noterna är rar saker och ting (fonetik är läran om tal skrivna då. Se vidare filmen om Beate trill. och talljud). Där står vetenskapliga under- sökningar i centrum och forskarna är ofta överens om vad saker och ting ska kallas och hur de fungerar. Kap. 8 Beate Trill. 5 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

DEL 1 RÖSTLÄRA Del 1 RÖSTLÄRA 6 7 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Män och kvinnor 1. INLEDNING Män och kvinnor har olika förutsättningar för sång. Nedan redovisas de viktigaste skill- Rösten fungerar på samma sätt som andra musikinstrument: naderna efter pubertet och målbrott (uppgifterna är ungefärliga): 1. Generatorn skapar energi. Det sköts av andningsapparaten. Män Kvinnor 2. Vibratorn omvandlar energin till ljud. Det sker i struphuvudet. 3. Resonatorn formar ljudet. Det sker i utrymmet mellan struphuvud och läppar. Vitalkapacitet (lungvolym) 4,2 liter (ca. 25% större än kvinnors) 3,2 liter (ca. 25% mindre än mäns) Stämband 15–20 mm långa = lägre tonhöjd. 9–13 mm långa = högre tonhöjd. Grövre och sluter mer vid fonation. Tunnare och sluter mindre vid fonation. Glottis 20 mm i snitt 15 mm i snitt Svalget 23% större 23% mindre Munhålan 15% större 15% mindre Ansatsröret Längre Kortare Formantfrekvenser 17% lägre än hos kvinnor 17% högre än hos män Tonhöjd i tal 110 Hz (G#2 om A4 = 440 Hz) 200 Hz (G3 om A4 = 440 Hz) Övrigt Ibland sluts inte kvin- nors stämband helt under fonation. Det resulterar i svagare ljud och risk för heshet.

Studier visar att kvin- nors röstorgan är käns- ligare än mäns och inte klarar lika hög belast- ning.

Könsbetingade skillnader gör att mäns omfång är en oktav stör- re än kvinnors efter målbrottet. De kan sjunga lika högt med fal- sett och ungefär en oktav lägre. Män kan dessutom sjunga star- kare, och de kraftigare stämbanden tål högre belastning. Men variationerna är stora. En del kvinnor låter som män och vice versa. Kap. 1 Androgynt. 8 9 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 2. ANDNING Kap. 2 Sammanfattning. ång kräver energi. Den skapas av Bilden nedan visar att många muskler är inblandade i andning (minst ett tjugotal). Det är viktigt att samspelet mellan musklerna fungerar intuitivt och att muskler inte aktive- Sandningsapparaten. Dit räknas bl.a. Kap. 2 Sammanfattning lungorna, luftstrupen, bröstkorgen och ras i onödan. Det underlättas om man håller sig i form och tränar. andningsmusklerna. Lungorna är svampliknande luftmagasin i den elastiska bröstkorgen. Under lungorna sitter den fallskärmsformade diafragman (mellangärdesmuskeln). Den håller isär inne- hållet i bröstkorg och bukhåla och deltar bå- de passivt och aktivt i andning. Diafragman

Andningsmusklerna Lungorna är elastiska men passiva. Så and- ningen styrs främst av ett 20-tal samverkan- de muskler i buk, mellangärde, bröstkorg, ax- lar och hals. Eftersom muskler bara kan röra sig i en riktning av egen kraft (dras samman) är olika muskler aktiva vid in- och utandning. Inandning: andningsmuskler skapar undertryck i bröstkorgen genom att utvidga den så att luft kan strömma in i lungorna. Inandning är en aktiv process. Utandning: när bröstkorg och muskler återtar sin naturliga form pressas luften ut ur lungorna. Vid vilolandning är processen passiv, när man sjunger är den aktiv.

Vi har två muskelsystem för andning: Bukandnings- Inandning: diafragman aktiv. systemet Utandning: de tre bukmuskelgrupperna mest aktiva. Bröstkorgs- Inandning: yttre bröstkorgsmusklerna (interkostaler) mest aktiva. systemet Utandning: inre bröstkorgsmusklerna (interkostaler) mest aktiva.

Vi andas ca. 21 000 gånger per dygn, oftast automatiskt. Men man kan styra andning- en med andningsmusklerna. Här beskrivs två andningssätt: −− Lågandning där bukandningssystemet är mest aktivt. −− Högandning där bröstkorgssystemet är mest aktivt.

De två systemen samverkar när man sjunger. 10 11 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Lågandning Högandning Inandning = magen ut Utandning = magen in Inandning = magen in Utandning = magen ut När diafragman spänns/sänks/sträcks I takt med att luften strömmar ut slappnar Bröstkorgens övre del utvidgas uppåt Luften strömmar ut ur lungorna i takt med och bukväggen utvidgas, fylls i första diafragman av (höjs/välvs) och buken återtar och framåt av muskler i bröstkorg och att bröstkorgen återtar sin naturliga form hand lungornas nedre delar med luft. sin naturliga form. Styrs främst av bukand- axlar. Diafragman höjs men är passiv; och diafragman sänks. Styrs av bröstkorgs- Diafragman är aktiv. ningssystemets tre muskelgrupper. lungornas övre delar fylls med luft. muskler. Diafragman troligen aktiv.

Kap. 2 Lågandning. Kap. 2 Hogandning.

Sång och lågandning Sång och högandning −− Utandningen styrs mest av bukväggsmuskler (känns som magmuskler). −− Utandningen styrs mest av inre bröstkorgsmuskler. Diafragman är troligen aktiv. −− Struphuvudet sänks reflexmässigt, så svalget vidgas och −− Struphuvudet höjs reflexmässigt, så svalget blir trängre och tungan dras bakåt. tungan hamnar längre fram i munnen. −− Gynnar mer avspänd (flödig) och mjuk tonbildning och ett −− Gynnar mer pressad eller intensiv tonbildning och ett ljusare/ mörkare/mjukare sound (grundtonsrikt; övertonsfattigt), typ klarare sound (grundtonssvagt; övertonsrikt), typ mikrofon­ klassisk sång. sång.

Material Material 12 13 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Diafragman (mellangärdesmuskeln) Det finns många vanföreställningar om diafragman. Vi ska se lite närmare på hur den fungerar. 1. Diafragman är en tunn hinna av muskler och brosk som bildar ett golv under lung- orna och håller isär innehållet i bröstkorg och bukhåla. 2. Liksom andra muskler kan diafragman bara sammandras av egen kraft, så den kan bara vara aktiv när den sänks/sträcks. 3. Vid lågandning är diafragman aktiv vid inandning men passiv vid utandning. Vid lågandning kan inte diafragman aktivt styra utandningen. 4. Vid högandning däremot är diafragman passiv vid inandning men kan vara ak- tiv vid utandning.

Stödet Sedan Mandl [1876] har sånglärare pratat om ”stöd”. Med stöd avses en känsla av ett kontrollerbart luftflöde. Ett flow. Men en del ogillar begreppet stöd eftersom det är otydligt (diffust) och kan skapa osäkerhet. Många nybörjare sätter likhetstecken mellan stöd och stor luftmängd. Men i själva ver- ket tar sångare ofta in för mycket luft. Det går bl.a. ut över tonbildning, kontroll och intonation. Man ska inte andas in mer luft än vad som behövs. Lågandning är inte en förutsättning för stödkänslan. Man kan uppleva en lika stark känsla av stöd vid högandning. Där kan stödkänslan förstärkas om man sitter, använ- der korsett eller spänner ett bälte runt midjan. 14 15 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

3. FONATION/TONBILDNING Kap. 3 Sammanfattning. truphuvudet sitter i halsen och består av brosk, muskler och slem- Shinnor. På luftrörs­väggen inuti struphuvudet sitter två veckformade muskler som kallas stämband eller stämläppar. Sångtoner bildas i stämbanden, så stämbanden är sångarens ljudkälla. Tonbildning i stämbanden kallas fonation. Pulserande luftström Sångtoner skapas av vibrationer i stämbanden: Kap. 3 Sammanfattning 1. Stämbanden pressas samman lagom mycket så att glottis (stäm- bandsspringan) stängs. Stämbanden måste vara fuktiga (drick vatten när du sjunger). 2. När utandningsluften når stämbanden tvingar lufttrycket isär dem under bråkde- len av en sekund. Glottis öppnas och släpper igenom en luftpuff. 3. Det uppstår ett undertryck under glottis som gör att den stängs. Processen kallas pulserande luftström och upprepas så länge man sjunger en ton. Stämbandens vibrationer sätter luften ovanför i rörelse. Därmed omvandlas vibratio- nerna till ljud och toner. Vibrationshastigheten avgör tonhöjden. Ju högre hastighet, desto högre tonhöjd. Upprepas processen 440 ggr/sekund blir tonhöjden 440 Hz (A4).

Kap. 3 Stämband i sång.

Material 16 17 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Stämbandens rörelsemönster Stämbanden består av 5 millimetertunna lager som kan vibrera på olika sätt samtidigt. De öppnas och sluts i bestämda rörelsemönster som kallas vibrations- eller fonationscykler.

En cykel består av 3 faser: 1. Slutenfas = luft släpps inte igenom (stängd glottis). Bild 1. 2. Öppenfas = luft släpps igenom (öppen glottis). Bild 2–4. 3. Slutningsfas = när stämbanden går från öppen till slutenfas. Bilderna 5–6. Kap. 3 Vibrationscykler. Bildserierna nedan visar hur rörelsemönstret i 1 vibrationscykel ser ut vid normal fonation ur två perspektiv. Vibrationscykler. 18 19 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Fyra fonationssätt Stämbanden vibrerar på olika sätt. Man skiljer på fyra fona­tions- eller tonbildningssätt (kallas även ”röster”, ”register” etc.). Fonationssätten beskrivs fr.o.m. me­deltiden och kan användas av både kvinnor och män. Se vidare sid. 20–21 för mer information.

Visselröst Högst omfång; ca 1000–2500 Hz. Flöjtregister etc. Kan bero på resonanser. Grundtonsrik/övertonsfattig. Används allmänt, bl.a. av koloratursopraner. Falsettröst 1 oktav högre än naturligt omfång; ca 300–1300 Hz. Huvudröst etc. Långa/tunna/spända stämband som inte sluts helt. Passiv vokalismuskel. Grundtonsrik/övertonsfattig och ganska ljudsvag. Används allmänt. Naturlig röst Naturligt omfång; ca 60–700 Hz. Bröströst Tjocka/korta stämband. Aktiv vokalismuskel. Modalröst etc. Övertonsrik. Lättast att kontrollera. Används allmänt.

Knarröst Lägst omfång; hos män ofta 30–90 Hz. Strohbass Stämbanden delvis avspända, delvis spända. Fry voice Övertonsrik och genomträngande. Pulsregister etc. Används mest i folklig musik och mikrofonsång.

Fonationsbyten (skarvar) Fonationsbyte innebär att man byter fonation från exempel- vis naturlig röst till falsett eller vice versa. Det sker på bestäm- da tonhöjder (frekvensområden). Man döljer eller maskerar övergångarna genom att samordna lufttryck, fonationssätt, fo- nationstyp och resonanser (se vidare nedan). När en sångare kan sjunga i hela omfånget utan hörbara skarvar mellan olika tonhöjdsområden säger man att rösten är egalise- Material rad. Det betyder att skillnaderna har utjämnats. En egaliserad röst fungerar i alla sammanhang men är viktigast i klassisk sång. Men i allmänhet framhävs skillnaden mellan olika fonationssätt, inte minst i mik- rofonsång. Filmen om falsettröst ovan innehåller exempel på hur sångarna ideligen byter fonationssätt mellan bröströst och falsettröst. 20 21 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Material 22 23 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Fyra fonationstyper Vibrato I bröst- och falsettfonation används olika fonationstyper. Här kallas ytterligheterna av- Vibrato är regelbundna tonhöjdsförändringar med en hastighet på 5–8 cykler per se- spänt och pressat: kund. Även ljudstyrkan påverkas. Storleken på tonhöjdsförändringen är oftast 10–150 Avspänd fonationstyp förutsätter Pressad fonationstyp förutsätter cent (1/20–1½ tonsteg). Man skiljer på: mjuka och avspända muskler/stämband/ytor och hårda och spända muskler/stämband/ytor −− Vibrato som ornament eller utsmyckning som är vanligast och innebär att vissa lägre struphuvud, som resulterar i att och högre struphuvud, som resulterar i att toner sjungs med vibrato, ofta sista tonen i en fras. ljudet blir mörkare, mjukare och mindre intensivt. ljudet blir ljusare, hårdare och mer intensivt. −− Kontinuerligt vibrato som innebär att vibrato används på alla tillräckligt långa to- ner. Kallas även tonbildningsvibrato och är ett grundkrav i klassisk sång.

Man brukar skilja på 4 fonationstyper, men gränserna är flytande: Naturligt vibrato uppstår när musklerna som sträcker stämbanden pulserar. Det är in- Pressad Högt struphuvud och lufttryck ger starka höga deltoner = ljusare ljud. dividuellt och förutsätter viss avspänning. En del har svårt för naturligt vibrato, ofta be- Vanligt i mikrofonsång. roende på att musklerna i fråga inte är tillräckligt avspända. Längst slutningsfas (se vidare sid. 16). Andningsvibrato är ett sätt att skapa vibratoliknande effekter. Det innebär att sånga- Normal Normalhögt struphuvud och lufttryck ger normalstarka höga deltoner = varierat ljud. ren varierar lufttrycket med andningsmuskler. Det fordrar träning, men mindre än man (neutral) Används i alla sammanhang. kan tro. Används ofta av sångare som har problem med naturligt vibrato. Kortare slutningsfas än i pressad fonation. Flödig Lägre struphuvud och lufttryck ger svagare höga deltoner = mörkare men varierat ljud. Sammanfattning Ofta utgångspunkt i klassisk sång. Kortare slutningsfas än i normal fonation. Sångtonbildning kallas fonation och sker i stämbanden (stämläpparna), som är ljudkälla i sång. Stämbandens vibrationshastighet bestämmer tonhöjden. Läckig Svaga höga deltoner. Ljudstyrkan bestäms delvis av fonationen. Ju mer luft som omvandlas till ljud, desto Vanligast i mikrofonsång. högre ljudstyrka. Men stämbanden är känsliga för överbelastning. Därför är det viktigt Ingen slutninsgfas = stämbanden sluts bara delvis. att anpassa fonationen efter de indivuella förutsättningarna. Skickliga mikrofonsångare är mästare på att ständigt variera sig och växla mellan olika Många skickliga sångare byter ständigt fonationstyp. Det är snyggt och gör sång in- fonationssätt och fonationstyper, som exempelvis Whitney Houston. tressant. Dessutom kan det vara påfrestande för stämbanden att sjunga med en fona- I klassisk sång är egaliserade röster idealet: alla toner ska vara likartade. Duetten med tionstyp hela tiden. James Brown och Pavarotti visar skillnaden i fonationsideal mellan klassisk sång och mikrofonsång. Fonation och ljudstyrka Ljudstyrkan beror delvis på lufttrycket. Ju högre lufttryck, desto starkare ljud. När luft- trycket höjs förstärks högre deltoner mest. Men i synnerhet resonanser spelar stor roll för upplevd ljudstyrka (se vidare nedan). Luftmängd och lufttryck är dock inte samma sak. Om bara en del av luften om- Kap. 3 W. Houston. Kap. 3 Brown/Pavarotti. vandlas till ljud kan man använda hur mycket luft som helst utan att det låter starkt el- ler pressat. Ljudstark sång kräver att luften används effektivt, det vill säga att så stor del av luften som möjligt omvandlas till ljudenergi. Vill man sjunga starkt är läckig fo- Kap. 3 W. Houston. nation olämplig. Kap. 3 Brown/Pavarotti. 24 25 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Artikulatorerna 4. RESONANS/SOUND Artikulation kallas de inställningar och rörelser man gör för att forma ljud i ansatsröret. det 15–25 cm långa utrymmet mellan stämband och näs/läppöppning formas ljudet Organen som används kallas artikulatorer. Det är i första hand: Islutgiltigt. Det är sångarens resonator och kallas ansatsröret. Dess storlek och form −− Struphuvudet (struphuvudshöjden). avgör vilka deltoner som förstärks mest. Det har stor betydelse för soundet. Är du osä- −− Gomseglet. ker på vad deltoner är – se vidare nedan avsnittet om sammansatta toner. −− Tungan. −− Käk- och läppöppningen. Resonatorn = ansatsröret En resonator är en medsvängare. I sång innebär det att luften i utrymmena ovan- för stämbanden (ansatsröret) sätts i rörelse av vibrationerna som skapas i stämbanden (röstkällan). Luften i ansatsröret svänger med. Därför är dessa utrymmen (ansatsröret) sångarens resonator. Hur ljudet förstärks bestäms i första hand av ansatsrörets storlek och form, det vill säga av: −− Svalg. −− Munhåla. −− Näshåla. −− Munöppning/läppar. −− Vävnadernas ytor och konsistens. 26 27 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Grundprinciperna Storlek/längd Underkäken Ett stort utrymme förstärker lägre tonhöjder än ett litet. Ett större/längre ansatsrör för- Underkäken kan föras framåt/bakåt och öppnas/slutas. stärker alltså lägre tonhöjder mer än ett mindre/kortare ansatsrör. Därmed blir soun- Underkäken framåt = längre ansatsrör = mörkare ljud. det mörkare. Underkäken bakåt = kortare ansatsrör = ljusare ljud. Yta och konsistens En mjuk och avspänd vävnad dämpar ljud medan en hårt spänd vävnad förstärker ljud. Munöppningen Liten munöppning = mindre fri ljudutstrålning = svagare och mörkare ljud. Ljudutstrålning Stor munöppning = friare ljudutstrålning = starkare och ljusare ljud. Ju färre hinder ljud måste ta sig förbi, desto starkare och klarare ljud. Artikulatorernas effekt på sång Läpparna Läpparna kan stråla ut ljud brett (leende) eller vara rundstrålande (putande). Sångarens resonator (ansatsrör) är liten (15–25 cm långt). Därför räcker det med små Putande läppar = längre ansatsrör = mörkare ljud (som i vokalljuden ”o” och ”u”). förändringar för att ljudet ska förändras radikalt. Leende läppar = kortare ansatsrör = ljusare ljud (som i vokalljuden ”e” och ”i”). Struphuvudsläget I dagligt tal varierar struphuvudets läge med tonhöjd, vokalljud och ljudstyrka. Sånga- Samspel och helhet re kan forma ljudet genom att höja eller sänka struphuvudet: Uppställningen ger intryck av att man kan forma ansatsröret lite hur som helst. Men artikulatorerna är beroende av varandra. Aktivitet i en artikulator förorsakar för- Lågt struphuvud = större avstånd till munöppningen = längre ansatsrör = mörkare ändringar i andra. Och det är helheten, summan av artikulatorernas placering och form, ljud. som avgör hur det låter. Högt struphuvud leder alltså till ljusare ljud. Exempel på samspel mellan artikulatorerna: Andningssättet påverkar: −− Vid lågandning sänks struphuvudet, Tungan dras bakåt eftersom den är kopplad Lågandning = lägre struphuvud (mörkare ljud). till struphuvudet. Svalget vidgas automatiskt och munöppningen blir mindre. Högandning = högre struphuvud (ljusare ljud). Konsekvens: mörkare ljud. −− Vid högandning höjs struphuvudet. Tungan hamnar automatiskt längre fram i Svalget munnen. Svalget förminskas och munöppningen blir större. När struphuvudet sänks, vidgas svalget automatiskt. När struphuvudet höjs blir svalget Konsekvens: ljusare ljud. trängre/mindre. Vidgat svalg = större ansatsrör = mörkare ljud. Förminskat svalg = mindre ansatsrör = ljusare ljud. Före mikrofonen Att skådespelare och sångare ofta fått rådet att ”texta tydligt långt fram i munnen” är Gomseglet logiskt. Uttalet blir tydligare och man hörs bättre. Med gomseglet bestämmer man hur stor del av ljudet som placeras i mun- respektive Strävan efter ljust och klart sound är en del av förklaringen till att högandning re- näshåla. På så sätt kan sångare reglera hur nasalt ljudet ska vara (nasalt = ljud genom kommenderades för skådespelare och sångare fram till ca. 1900, före mikrofon- och näsan). Ju mer ljud som placeras i näshålan, desto ljusare blir klangen (kallas twang). PA-epoken alltså. På exempelvis August Strindbergs teater Intiman i Stockholm var det högandning som Tungan gällde (kallades tysk andning). Dels för att det gav snygg hållning, och dels för att ljude- Platt tunga med spetsen mot nedre tandraden = fri ljudutstrålning = klarare ljud. nergin höjs och textuttalet blir tydligare. Man visste vad man gjorde. Välvd tunga en bit ifrån nedre tandraden = mindre fri ljudutstrålning = mörkare ljud. 28 29 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Formanter Övertonssång Övertonssång innebär att man håller en ton och skapar stämmor genom att forma an- Formanter är frekvensområden (tonhöjdsområden) vars deltoner förstärks mer än satsröret på olika sätt. Tekniken är densamma som när man byter vokalljud. Genom att andra, oberoende av grundtonens frekvens. Det är alltså en speciell typ av resonan- experimentera med övertonssång utvecklas förmågan att styra artikulatorerna. ser. Formanter gör bl.a. att vi kan skilja på olika vokalljud vare sig de uttalas av män, kvinnor eller barn, eftersom de inte beror på grundtonen. Vokalljuden har flera Bilden visar att många muskler är inblandade när man formar ansatsröret. Det är vik- formanter – i tabellen nedan har de viktigaste (de lägsta) tagits med. tigt att inte aktivera muskler i onödan.

Vokal IPA (fonetiska alfabetet) Formant 1 (f1) Formant 2 (f2) U ʉ 320 Hz 800 Hz O u 500 Hz 1000 Hz Å ɔ 700 Hz 1150 Hz A a 1000 Hz 1400 Hz Ö ø 500 Hz 1500 Hz Y y 320 Hz 1650 Hz Ä ɛ 700 Hz 1800 Hz E e 500 Hz 2300 Hz I i 320 Hz 3200 Hz

Ramar Vi skapar vokalljuden med artikulatorerna genom att forma ansatsröret på olika sätt. Framför allt med tunga, underkäke och läppar. Det innebär att det finns ramar för hur långt sångare kan gå vad gäller att forma ljudet med artikulatorerna. När vokalljuden förvrängs låter det konstlat och texten blir svår att förstå. Formanter Därför måste man hitta sätt att forma vokalljud så att det låter bra utan att det går ut över begripligheten. Språket spelar stor roll. Svenska språket har ganska slutna vokalljud. Så vill man sjunga på exempelvis amerikansk engelska måste man använda öppnare vokalljud än i en svensk text.

Det är ofta lättare att sjunga kraftfullt med vidöppna vokalljud, vil- Kap. 4 Formanter. ket är en av förklaringarna till att bl.a. italienska och amerikansk eng- elska är populära sångspråk, till skillnad från exempelvis franska. 30 31 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 5. I PRAKTIKEN an har större nytta av röstlära om man vet hur ljud Mfungerar. Då blir det lättare att förstå vad man kan göra för Resonanser att uppnå det man vill. Och vad man bör undvika. Resonans betyder medsvängning. Alla musikinstrument har resonanskroppar som svänger med och förstärker ljudet. Upplevd ljudstyrka Sångarens resonanser skapas i utrymmet mellan stämband och läppar (ansats- Människan uppfattar inte ljudstyrka på samma sätt som mätare. röret). Sångare som kan kontrollera ansatsröret kan alltså i hög grad bestämma vil- För tonhöjden (frekvensen) avgör i hög grad den upplevda ljud- ka deltoner som förstärks. De kan bl.a. få sång att låta starkt och intensivt utan att man styrkan, och i musik är det naturligtvis upplevelsen som gäller. Material använder stor kraft och riskerar att överbelasta stämbanden. I exemplet ”upplevd ljudstyrka” spelas några tonhöjder med ex- akt samma ljudnivå i decibel (ljudnivå). Men de högre tonhöjderna Sammanfattning upplevs som starkare. I tabellen nedan sammanfattas hur olika faktorer påverkar sångarens sound. Syftet är Det beror på att örat är som känsligast i området 2 000–5 000 Hz. Kap. 5 Upplevd ljudstyrka. att ge en lättbegriplig översikt. Det är örats känslighetsmaximum och ligger mycket högre än Prova själv genom att uttala vokalljuden (nedersta raden) och känn efter vad du gör de tonhöjder sångare kan sjunga. Man sjunger ju oftast i området med artikulatorerna. Prova därefter att sjunga vokalerna och förändra en eller flera ar- 75–800 Hz, det vill säga 3–4 oktaver under känslighetsmaximum. tikulatorer i viss riktning och lyssna på vad som händer. T.ex när man andas på olika sätt, genom att sjunga med en antydan till ett leende eller genom att släppa igenom Sammansatta toner mer eller mindre ljud till näshålan. Prova även olika fonationssätt och fonationstyper. Sångtoner är sammansatta toner. Det innebär att de består av många deltoner, trots att vi uppfattar en sångton som en enda ton. Genom att förstärka deltoner som ligger i örats känslig- MÖRKARE/DOVARE LJUSARE/SKARPARE hetsmaximum (2 000–5 000 Hz) kan sång upplevas som Kap. 5 Sammansatta toner. Lågandning Högandning intensiv och ljudstark, trots att tonerna som sjungs ligger långt Falsettröst Bröströst (normalröst) under känslighetsmaximum. Läckig/flödig fonationtyp Normal/pressad fonationstyp Lufttryck och tonbildning (fonationen) har naturligtvis betydelse för detta, men reso- nanserna har avgörande betydelse. Lägre struphuvud Högre struphuvud I exemplet ”Etta James” sjunger hon introt till St Louis blues. Vidgat svalg Förminskat svalg 1. Originalet. Ungefär 120 deltoner har spelats in, det vill säga var- Mindre ljud i näshålan Mer ljud i näshålan (twang) je ton hon sjunger består av ca 120 deltoner. Välvd tunga Platt tunga med spetsen mot nedre tandraden Kap. 5 Etta James. 2. En version där alla övertoner tagits bort: bara grundtonen åter- Underköken framåt Underkäken bakåt står. Man hör varken text eller melodi. Mindre munöppning Större munöppning 3. Den tredje versionen innehåller alla deltoner utom grundtonen. Det spelar mindre roll än man kan tro. Putande läppar Leende läppar 4. Originalet. U O Å A Ö Y Ä E I Som framgår har deltonerna i närheten av örats känslighetsmaximum – de toner som formas av artikulatorerna alltså – avgörande betydelse. Man kan sjunga grundtonen hur starkt som helst utan att det gör så stor skillnad. 32 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2

Som framgår av bilden interagerar många muskler och andra kroppsdelar med varan- dra när man sjunger. Det handlar om helheten. 33 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

DEL 2 SÅNGSÄTT Del 2 SÅNGSÄTT 34 35 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 6. INLEDNING ad är sång? Det är omöjligt att hitta en meningsfull sångdefinition som täcker in allt Sång och genus Vsom räknas som sång i olika delar av världen. Man kan t.o.m. fråga sig om bara Könsskillnader beror på olika fysiska förutsättningar. Genusskillnader är konstruerade. människor sjunger – kanske fågelsång bör räknas som sång? Musiklivet återspeglar alltid samhället. Eftersom män och kvinnor ofta haft olika förut- Så svaret på den inledande frågan måste bli att sång är det som anses vara sång. sättningar, finns det gott om exempel på att kvinnors möjligheter att ägna sig åt kvali- ficerad sång varit mer begränsade än mäns. På många håll har det t.o.m. varit förbjudet När började människan sjunga? för kvinnor att utbilda sig och uppträda. Eftersom det äldsta kända beviset för att människan sysslat med musik är 43 000 år Europa är ett belysande exempel. När kristendom infördes under medeltiden fick kyr- gamla flöjter, kan man utgå ifrån att kan ansvar för bl.a. kvalificerad musikutbildning och en stor del av sångarnas arbets- människan sjungit i åtminstone 50 000 marknad. Kvinnor fick i allmänhet varken studera vid kvalificerade kyrkliga utbildning- år. Kanske har människan alltid gjort ar eller sjunga i kyrkan. Så perioden 300-1800 var europeiska kvinnor utestängda röstljud som räknats som sång. I så fall från stora delar av musiklivet. har vi sjungit i omkring 200 000 år. Men allt beror inte på genus. En manlig vokalkvartett låter inte Men människan kanske inte var som en kvartett med både män och kvinnor. Hur man vill att det först med sång. Det finns gott om ska låta är en smaksak, inte nödvändigtvis en genusfråga. människoliknande förfäder som kan ha sjungit. 1900-talet En del tror att sång är lika gammalt Vi har inspelningar från hela 1900-talet, så man kan faktiskt höra som vårt röstsystem, det vill säga 1,5–2 hur samhällsförändringar påverkat sång. miljoner år gammalt. Material Omkring år 1900 etablerades klassisk sång (typ operasång). Är sång äldre än talspråk? Där gillades bara rena distorsionsfria röster. I synnerhet kvinn- lig sång skulle vara vacker och förtjusande. Unga sångare skulle låta Frågan kan inte besvaras – kanske är som barn med rena oskuldsfulla röster. Texterna skulle vara moralis- det en definitionsfråga. Det finns to- ka och nationalistiska. Idealet hade stor betydelse också för olika ty- nande språk i Afrika som är snarlika per av socialt accepterad underhållnings- och dansmusik, som i bifo- vad vi kallar sång. Men eftersom de in- Kap. 6 Material. gade filmer. doeuropeiska språken bara är 5–6 000 år gamla, kan man inte utesluta att sång och annan musik är äldre än talspråk. Men under 1900-talets gång skaffade sig kvinnor allt större möjlighe- ter till självbestämmande. Som en naturlig följd av det lanserade kvinnliga sångare ny Varför sjunger man? musik och nya sångstilar som utmanade rådande ideal. Det finns många teorier om varför människan sjunger. Förr sågs sång som ett uttryck Det gjorde bl.a. svarta kvinnliga bluesstjärnor fr.o.m. 1920-talet. De sjöng som män om för viljan att få kontakt med gudaväsen och andar. Att det handlar om mystik och ma- droger och sex. De klädde sig som de ville och spelade ut sin kvinnlighet på ett sätt giska krafter. Men sådana teorier har tappat mark, för ytterst rör det sig om spekulatio- som var oacceptabelt i ”anständiga” sammanhang. De kallades allt från apor till horor: ner som troligen säger mer om oss än om dåtiden. t.o.m. den i sammanhanget oskuldsfulla svenska jazzsångerskan Alice Babs (1924– 2014) kallades ”slampa” av Musikerförbundets ordförande. Idag verkar de flesta tro att huvudanledningen till att vi sjunger är så enkel som att vi tycker om och mår bra av sång (”feel good”-teorin). Men kritiken var verkningslös. I vår del av världen blev det självklart att män och kvin- nor sjunger och klär sig som man vill. Att kvinnor utmanade sångnormen var ofrån-

komligt för musiklivet återspeglar samhället, vare sig vi vill eller ej.

36 37 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Egyptisk/arabisk sång 7. NÅGRA SÅNGSÄTT Umm Kulthûm (1898–1975) blev en av de mest betydande et finns mängder av sångsätt över hela världen. Vi ska bekanta oss med ett urval sångerskorna någonsin i den arabiska världen. Hon inledde sin Dför att ge en bild av mångfalden. Det handlar inte bara om olika sångsätt, utan om karriär redan omkring 1910 och vid hennes begravning samla- olika typer av musik och om olika sätt att se på och framföra musik. des omkring 4 miljoner människor för att sörja. Kulthûm lärde sig recitera koranen som barn (fadern var imam). Afrika Det var grunden fär hennes sångsätt. Hennes musik var djupt Människan härstammar från Afrika. De människor som utvand- förankrad i arabisk tradition trots att Material rade från Afrika och började befolka jorden för ca 60-80 000 år den till stor del var nyskriven. Texterna sedan hade kanske med sig sång och musik därifrån. I så fall har central betydelse, och hon var be- har alla musiktraditioner ett gemensamt ursprung. römd för att kunna leverera text som Afrika är den näst största kontinenten med 20,3% av jordens ingen annan. landyta och över 1,1 miljarder invånare med en snittålder på 19 Kulthûm var expert på en typ av ara- år. I Afrika finns 54–56 länder och man talar mellan 1 250–3 000 bisk improvisation som innebär att en Material olika språk. De största religionerna (85%) är islam (norra Afrika) fras upprepas flera gånger i syfte att och kristendom (södra Afrika). höja intensiteten. Varje gång frasen Det finns ingen enhetlig afrikansk musik- upprepas ska sångaren förändra den kultur, utan Afrika är påfallande mångkultu- genom att improvisera. Oftast med ut- rellt. Man tar snabbt till sig musik från andra gångspunkt från vissa skalor (makvam), kulturer och ger den tydlig lokal prägel, va- på i princip samma sätt som i jazz. re sig det gäller kristna 1600-talspsalmer el- Detta ledde till att hennes framträ- ler hiphop. danden ofta var långa, så hon var no- All utländsk exploatering har naturligtvis ga med att spara på rösten för att inte präglat afrikansk kultur. Men det finns fort- överanstränga sig. farande sång- och musikstilar som inte ver- Kulthûm hade ett omfång på minst 2 kar ha formats av arabisk (via islam) och eu- oktaver och perfekt röstkontroll och ropeisk (via kristendom) sång. sjöng långa fraser utan att ta in luft. In- Flera afrikanska språk är tonala, så ofta är det nästan omöjligt att tonationen var perfekt även i mikro- skilja på tal och sång. Sångerna gehörstraderas – noter spelar liten intervall. Hon kunde ”spräcka” rösten eller ingen roll. (bahha) på viktiga ord ungefär som bluessångare och var en mästare på att Kap. 7 Afrikansk sång. Sångsätten är mycket varierade, men utgångspunkt är ofta kraft- använda kombinerad näs- och munhå- full bröströst. Man blandar vissling, joddling, falsett, speciella konso- leresonans (nasalt eller twang). nantljud och distorsion (skrap- och knarrljud) med mer konventionella sångljud. Glid- ningar mellan toner är mycket vanliga. Arabisk sång kan vara fysiskt krävande. Mikrofonen spelade stor roll för att kvinnor som Umm Kulthûm kunde hävda sig Kvinnlig och manlig sång har på många håll lika hög status och män, kvinnor och barn mot manliga sångstjärnor under 1900-talet. sjunger i regel på samma sätt. Kap. 7 Egyptisk/arabisk sång. 38 39 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Bollywood (indisk sång) Kina, Japan & Korea Bollywoodfilm är benämning för indiska populärfilmer (idag kallas I Kina, Japan och Korea finns gamla sångtraditioner som är grun- stilen ofta Mumbai). den i traditionella scenföreställningar. Det är musikstilar och Den första indiska ljudfilmen spelades in 1931. Därmed fick sångsätt som en gång odlades vid kungliga hov, och påminner indisk sång och musik central betydelse för filmindustrin. Bol- på så sätt om europeisk överklassmusik från tiden före 1800-ta- lywoodfilmer blev musicalfilmer med storskaliga och vräkiga let. sång- och dansscener, på samma sätt som dåtida i Hollywoodfil- Sångsätt, texter och musik är stiliserade, eftersom man har för- mer. sökt bevara flera hundra år gamla traditioner. Så det finns likhe- Sångstilen bygger på traditionell indisk teatersång, som är Material ter med vår klassiska sång, även om den inte är på långa vägar Material en variant av indisk klassisk sång. Typiskt är em ganska skarp lika gammal. bröströst och mängder av avancerade snabba ornament med mikro- I flera fall spelar en enda person alla kvinno- och mansroller. intervall. Men sång är bara en del av föreställningarna. Aktörerna mås- Det är svårt att avgöra hur gammal sång­stilen är, men den har tro- te även kunna dansa, skådespela och utföra avancerad akro- Kap. 7 Indisk sång. batik. Så det finns stora likheter med antikens teater. ligen flera hundra år på nacken. Mycket äldre än vår klassiska sång Kap. 7 Japansk och koreansk sång. alltså. Troligen har den en del gemensamt med hur utbildade sångare sjöng i Europa Japan fram till 1800-talets mitt. Japansk kabuki är en gammal föreställ- ningsform som kombinerar sång och dans. Lata Mangeshkar (1919–) räknas som den Kvinnor förbjöds medverka för flera hundra viktigaste Bollywoodsångerskan. Med mer år sedan, så män härmar kvinnor genom att än 25 000 inspelningar är hon världens mest sjunga i falsett. inspelade sångerska, och troligen den som Anledningen till kvinnoförbudet kan ha nått störst publik genom tiderna. varit att belastningen på rösten är väldigt Hur sångstilen i Bollywoodfilmer har föränd- stor eftersom sångsättet är fysiskt krävande. rats belyser hur samhället återspeglas i sång. Bunraku är japansk dockteater. Berättaren Från början sjöng teatersångerskor. De ha- sitter bedvid scenen och sjunger handling- de lägre omfång och sjöng starkt eftersom en och gör alla röster. Sångaren ska inte ba- sångsättet inte byggde på mikrofon. Men de ra berätta med inlevelse utan dessutom visa hade låg status och förknippades med pro- dockornas känslor med ansiktsuttryck. Även stitution (liksom europeiska skådespeler- detta sångsätt kräver extrem uthållighet. skor). Så med tiden började man använda sånger- Korea skor med annan bakgrund och mer flickak- Koreansk pansori påminner om Bunraku, tiga röster och sången blev mikrofonanpas- men där används både kvinnliga och manli- sad. Nutidens Bollywoodsångerskor låter ga sångare som sjunger oavbrutet (utom när nästan som euro-amerikanska musical- och publiken applåderar), så de måste ha mycket popsångare. vältränade röster och god röstekonomi. 40 41 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Aboriginsk sång (Australien) Manlig vokalkvartett Aboriginerna (australiens urbefolkning) har levt där i Sardinien är en italiensk medelhavsö som varit bebodd i 40–70 000 år, minst lika länge som det funnits människor i åtminstone 50 000 år, och är ett av de äldsta befolkade område- Europa. na i Europa. Människor från bl.a. medelhavsområdet och Mel- De verkar ha varit isolerade fram till 1770, när engelsmannen lanöstern har befolkat ön i olika omgångar, så musiklivet har James Cook ”upptäckte” Australien och gjorde världsdelen till påverktas av många musikkulturer. engelsk koloni. Britter och andra började flytta dit, och aborigi- Många tror att traditionell sardisk musik återspeglar hur europe- nerna råkade illa ut. Majoriteten dog av sjukdomar – andra isk musik kan ha låtit från antiken och fram till 1900. Material Material förslavades eller mördades. Cantu a tenore är en musik- och sångstil för manlig vokal­ Mycket av aboriginernas kultur utplånades, men det finns spår kvartett (4 sångare). Melodistämman (boke) styr framförandet. av den urgamla musikkulturen som kan vara världens äldsta musik- Övriga stämmor improviseras utifrån förutbestämda mönster och och sångkultur. ackord. Körstämmorna sjungs ofta med pressad och övertonsrik ton- Aboriginsk kultur är mansdominerad. Sångare använder avancerade bildning, isynnerhet den lägsta stämman (bassu; se vidare knarröst). Kap. 7 Sardisk sång. sångtekniker som cirkulärandning Kap. 7 Aboriginsk sång. Kvartetterna sjunger både kyrkomusik och underhållnings- och dans- (se vidare nedan). En annan teknik musik, ofta med rytmis- verkar innebära att stämbanden de- ka nonsenstexter i körstäm- las i olika delar så de kan producera morna. två tonhöjder samtidigt. Ingen vet hur gammal den De sjunger dynamiskt och växlar här sångtraditionen är, men mellan hårt/starkt och mjukt/svagt kanske ger den en bild av och använder olika fonation beroen- hur musik kunde låta för de på sammanhanget. 4-5 000 år sedan. Bl.a. för Didgeridoo är en trätrumpet som att man använder de ska- ackompanjerar sång. Den spelas lor, tersbaserade ackord och med cirkulärandning: man andas in improvisationssätt som be- genom näsan samtidigt som man skrevs i de äldsta bevarade andas ut genom munnen. Skickliga musikteoretiska skrifterna spelare kan spela i ett sträck i mer än 50 minuter. (ca 4 500 år sedan). Stämbanden kan vara aktiva i tonbildningen så att man spelar och sjunger samtidigt. Det kan ha funnits kvinnli- Instrumentet är svårspelat men de duktigaste spelarna är extremt tekniskt skickliga. ga sångkvartetter som sjöng samma slags musik, men det vet man inget närmare om. Det finns kvinnliga sångerskor och didgeridoospelare, men de uppträder i mindre vik- Idag experimenterar man ibland med att mixa kvinnor och män, men dete anses för- tiga sammanhang, även om kvinnor tar alltmer plats. Däremot uppträder de tillsam- störa soundet eftersom kvinnors röster låter annorlunda. mans med män som dansare. Aboriginernas musik- och sångkultur gör att man måste ifrågasätta vår syn på utveck- Andra exempel ling. De använder tekniker som är mer avancerade än de som används i exempelvis Eu- Att både sångsätt och musik kan ha varit vanligt förekommande styrks av att det finns ropa. Människan har inte förändrats på tiotusentals år (DNA är oförändrat), så förut- liknande traditioner på andra håll. I italienska Genoa sjunger hamnarbetare likartat, sättningarna för sång är desamma idag som när vi lämnade Afrika. Varför skulle vi vara liksom på Korsika. Även i Georgien och Armenien finns kvartett-traditioner, men bättre på att sjunga? med lite mjukare tonbildning. Även den amerikanska gospelkvartetten kan ha röt- ter i denna tradition. 42 43 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Klassisk sång Mikrofonsång Många tror att klassisk sång (typ opera- Klassisk sång är troligen världens mest Mikrofonen uppfanns omkring 1860 och mikrofon, och kan ses som föregångare till sång) är urgammalt. I själva verket växte notbundna sångsätt någonsin. I exempel- är den viktigaste sånguppfinningen ge- senare tiders rock- och soulsångare. klassisk sång fram under andra hälften vis indisk ”klassisk” sång är improvisation nom tiderna. Den började användas till av 1800-talet, och fick genomslag under vanligt, men inte här. Det beror på att man sångförstärkning via PA-system på Den nya softare mikrofonssångstilen 1900-talets första årtionden med den bara framför noterad musik, och notbilden 1920-talet. Sedan dess har mikrofonsång (crooning) skapades av sångare som världsberömde Enrico Caruso (1873–1921) betraktas som konstverk som inte får för- dominerat utvecklingen i stora delar av Dan Bowlly och Bing Crosby. Men Louis som portalgestalt. ändras. världen. Armstrong lade mer än nå- gon annan grunden för avan- I klassisk sång är idealet sto- Klassisk sång har en utbild- För mikrofonen ändrade förutsättningarna för sång. cerad mikrofon­sång med sin ra, jämna, rena och egalise- ningsmässig, ekonomisk sofistikerade, rytmiska och rade sångröster utan distor- och social särställning. Det Tidigare var förmågan att sjunga starkt oftast ett personliga sång. sion. Soundet eller klangen var länge det enda sångsätt Till de kvinnliga pionjärerna står i centrum – ofta priori- som accepterades på musik- minimikrav på sångstjär- nor. Nu kunde man sjunga hörde Billie Holiday och Ella teras soundet t.o.m. fram- högskolorna, så alla utbilda- Fitzgerald. för texttydligheten (det kan de sånglärare lärde sig sam- nyanserat och intimt även vara svårt att höra vilka ord ma sångsätt. för stor publik. Mikrofonen blev grunden för som sjungs). Det berodde delvis på att Mikrofonen har haft många sångstilar som bygg- Kontinuerligt vibrato (ton- klassisk sång redan från bör- störst betydelse för kvin- de på äldre kammarmusi- bildningsvibrato) blev en Enrico Caruso jan marknadsfördes som ett nor. För i mikrofonsång Louis Armstrong kalisk sång. Det vill säga in- självklar del av klassisk sång vetenskapligt sångsättt. har inte ljudstyrkan avgö- tim sång för liten publik. Tysk under 1900-talets gång. Det ledde till att andra sångsätt började rande betydelse, och risken att kvinnor schlager (Marlene Dietrich), fransk chan- De tekniska kraven är mycket högt ställ- anses underlägsna eller direkt farliga. Flera överanstränger röstapparaten minskar. son (Jacques Brel, Édith Piaf), argentinsk da på klassisk sångare, så man utbildar sig amerikanska sånglärare använde rasistiska Det är inte av en slump som svarta kvinnli- tangosång (Carlos Gardel) och nya varian- i minst 5–10 år. argument om svarta sångare så sent som ga bluessångerskor (Ethel Waters, Ma Rai- ter av portugisisk fado (Amália Rodrigues) och spansk flamenco (Camarón de la Isla). Klassisk sång blev den första riktigt fram- på 1980/90-talen. Den här attityden blir ney och Bessie Smith) blev 1920-talets sto- För att inte tala om alla afrikanska, arabis- gångsrika kommersiella musikformen. ovanligare, men lever kvar på sina håll. ra internationella sång­stjärnor vid sidan ka och asiatiska sångstilar som förändrats Stjärnor som Maria Callas (1923–1977) På senare tid har klassisk sång margina- av operasångare. Och som framgått fick och fått nytt liv. kunde bli lika berömda som nutidens liserats. Det är ofrånkomligt. Synen på även arabiska och indiska sångerskor sto- popsångare. Och precis som i pop- sång och musik förändrades radikalt un- ra framgångar. Mikrofonens betydelse kan inte över- branschen var det inte alltid de bästa der 1900-talet, och nya tider kräver ny mu- Blueskvinnorna hade fostrats att sjunga skattas. sångarna som lyckades, utan de mest sik. utan mikrofon och sjöng starkt även med mediala. Svenskarna Jussi Björling (1911– 1960) och Birgit Nilsson (1918–2005) blev de mest berömda svenska klassiska sång- arna.

Kap. 7 Klassisk sång. Material Kap. 7 Mikrofonsång. Material 44 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 Sammanfattning Sång är ett paradexempel på mänsklig det finnas fler framgångsrika kvinnliga än fantasi och uppfinningsförmåga. Trots att manliga sångare. sångorganen är små kan de användas på Musik, sångsätt, attityd, språk etc. ut- många olika sätt. Något som är ett ideal i gör som regel en helhet. Det ena förut- en sångstil kan ses som katastrofalt dåligt i sätter det andra. Det är troligen därför be- en annan. Variationerna är enorma. grepp som ”autentisk” och ”äkthet” ofta är Alla människor är unika, centrala när sångare så soundet från två sång- bedöms i olika kultu- are är aldrig identiskt. rer. Det måste kännas Dessutom kan sånga- äkta (vad det nu är). re ha total kontroll över Men det lanseras fort- soundet. De kan föränd- farande sångmetoder ra energitillförsel (luft- som påstås fungera li- mängd), fonation och re- ka bra i all sång, på i sonans (ansatsröret) från princip samma sätt ton till ton, något som är som klassisk sångtek- omöjligt på flertalet mu- nik ansågs genrelös sikinstrument. Och ef- för 100 år sedan. tersom sånger ofta har Idén om genrelös text har vokalmusik en sångteknik står i bjärt dimension annan musik kontrast till vad vi tror saknar. oss veta om hur kultu- Skillnaden mellan mäns rella aktiviteter fung- och kvinnors fysik ger erar. Musikutövning sång en särställning. Det är genrebaserad. En är omöjligt att höra om bluesgitarrist använ- en pianist är man eller der en annan teknik kvinna, medan man of- och spelar på ett an- tast kan avgöra sånga- nat sätt än en klassisk res kön på soundet. Det gitarrist. Det är därför finns ”könsöverskridan- de låter så olika. de” sång, men könstillhörigheten är oftast Tar man bort skillnaderna, vad åter- uppenbar, och något framgångsrika sång- står då? Vem vill höra genrelös sång are framhäver. och musik? Mikrofonen har medfört att mäns över- tag vad gäller uthållighet och starksång minskat, för att inte säga utplånats. Se- dan mikrofon­sångens genomslag verkar 45 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

DEL 3 SÅNGHISTORIA Del 3 SÅNGHISTORIA 46 47 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

TIDSLINJE 1 48 49 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

sik traderades och improviserades. Stora Eftersom teatrarna ofta rymde 15–20 000 8. HISTORISK ÖVERSIKT musiktävlingar var så vitt man vet impro- personer var det viktigt att aktörerna kun- mer än 120 år har klassiska institutioner ansvarat för förvalt­- visationstävlingar. de sjunga starkt och texta tydligt. Det Iningen av vårt musikarv, så det finns nästan bara klassiska Man sjöng på arenor som rymde upp till fanns alltså en lång tradition av och covers av äldre tiders musik. Därför tror många att förr i världen 50–80 000 personer. Även om akustiken stor kunskap om ljudstark manlig fanns det bara klassisk musik och lite folktjosan. FIlmerna Beate var bra, måste man ha använt sångare sång, som den kristna kyrkan kunde Trill och Barockgospel handlar om det. som kunde sjunga riktigt starkt i såda- bygga vidare på under medeltiden. na sammanhang. Både i Grekland och Rom kastrerades en I antikens grekiska teater var alla ak- del aktörer före puberteten för att de skul- Material törer män. De talade och sjöng (ode = le bli mjuka, smidiga och böjliga. Efter- sång). Skådespelarna agerade på scen. som alla aktörer sjöng vet vi därmed att Kap. 8 Beate Trill. Kap. 8 Barockgospel. Framför scenen fanns ett utrymme som kastratsång­ förekom. kallades orchestra (= dansgolv). Där age- Musik och prostitution kopplades ofta Historiska sångsätt har i första hand levt vidare utanför institutionerna. Vissång är ett rade en grupp på 12–15 aktörer som kal�- samman, och källor indikerar att kastre- exempel på det. Där står sångarens förmåga att berätta i centrum, inte sångteknik. Det lades chorus (= jag dansar). De kom- ring av aktörer också hade till syfte att od- finns inga sakliga skäl att tro att 1600-talets vissångare inte lät som nutidens. Detsam- menterade, illustrerade och förtydligade la fram prostituerade. Troligen användes ma gäller folklig gruppsång som idag kallas ”folklig” eftersom den inte bygger på klas- skeendet så att publiken kunde hänga de främst i kvinnoroller, eftersom kastrater sisk sång. med. Körens agerande byggde troligen på blev runda om höfter och bröst, fick mjuk Många ”oklassiska” sångsätt är troligen mycket äldre än man tänker sig. markerad rytm (groove). hud och saknade skäggväxt. Antiken (3000 f.Kr. – 300 e.Kr.) De äldsta bevarade musikteoretiska radikalt? Musikspråk och sångsätt är ju en skrifterna är från Mellanöstern och skrevs helhet. ca 2500 f.Kr.. Där beskrivs våra 7-tonsska- En del sångstilar i exempelvis Medelhavs- lor och musikintervall, tersbaserade ack- området kanske låter på samma sätt idag ord och enkel notskrift. Notskrift är alltså som under antiken. nästan lika gammalt som skrivspråk (det Både män och kvinnor arbetade yr- finns indikationer på att notskrift använ- kesmässigt med sång. Stjärnorna hade des i Egypten på 3 000-talet f.Kr.). hög status, men musikeryrket var ofta Det finns inga uppgifter om hur man ett slavyrke och kopplades samman med sjöng. Man utgår ofta ifrån att sångsätt prostitution. Många slavar kastrerades, så ständigt förändras. Men varför skulle det kastratsång var troligen vanligt. vara så? De ”fria män” som ägnade sig åt teorier – Vårt DNA har inte förändrats på tiotusen- om musik hade däremot hög status. De tals år, så de fysiska förutsättningarna är hade rätt etnisk bakgrund, ägde slavar och desamma idag som under antiken. var rika. – Vi använder fortfarande samma tonsys- Det fanns enkel notskrift som användes tem, så utgångspunkten är densamma. som pedagogiskt verktyg. Men man Den antika teatern i Efesos (Turkiet) tog 25 000 åskådare. Varför skulle just sångsättet ha förändrats varken spelade eller sjöng efter noter. Mu- 50 51 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Äldre tid (400-1500) Araber ockuperade delar av spanska halv- let. Män använde bröströst och falsett och ön fr.o.m. 700-talet. Det fick stor betydelse sångstämmor från 1400-talet (Ockeghem På 300-talet blev kristendom statsreligion stämmiga sånger med egna varianter av för musiklivet, för vi lånade in deras musik, etc.) har ofta ett omfång på 1 oktav + 1 i det östromerska riket (Bysans) med Is- nevm­notskrift. Men man sjöng inte ef- musikteori och musikinstrument. kvint. Vad gäller sångsättet verkar det in- tanbul som centrum. Det markerar slutet ter noter, utan noter var ett pedagogiskt De arabiska influenserna kan vara förkla- te ha varit så stor skillnad mellan medeltid på antiken och början på medeltiden. verktyg och ett sätt att minnas. Dokument ringen till att mozarabisk kastratsång och antik. Män sjöng – en del var kastrater Man byggde vidare på antikens musik. från 400-talet indikerar kastratsång i Rom. växte fram i Spanien. Mozarabiska ka- – och det var viktigt att de kunde sjunga Den första kristna musiken kom från Mel- När Karl den Store kröntes till kejsare strater importerades till Italien senast på starkt och improvisera. lanöstern, Nordafrika och Turkiet. Nevm- över det Tusenåriga riket år 800 inleddes 1500-talet och skapade troligen den ka- Vi vet nästan ingenting om sång utanför notskrift skapades i Syrien på 300-talet kristnandet av nordöstra Europa på allvar. stratsång som blev stilbildande i Europa kyrkan. För kyrkans män stod för doku- och antydde melodin i kristna sånger. Vi Kyrkomusiken skulle vara densamma perioden 1500–1800. mentationen och förminskade eller igno- vet inget närmare om sångsätt etc., men överallt. Ett utbildningssystem med De äldsta bevarade sångtekniska be- rerade det som skedde utanför kyrkan. allt talar för att man sjöng på samma sätt kyrkan som huvudman skapades, så skrivningarna skrevs i Paris på 1200-ta- som tidigare. Kastratsångare användes kyrkan stod för professionell musikutbild- redan från början: senastpå 800-talet var ning och var den största arbetsgivaren på kastratsången i Istanbuls kyrkor berömd. musikområdet. Eftersom kvinnor som I det västromerska riket med centrum i regel inte fick gå i kristna skolorställdes Rom lånade man in musik från Bysans. På kvinnor utanför stora delar av musikli- 800-talet började man notera kristna en- vet. Män sjöng alla stämmor i kyrkan i avancerad vokalmusik. Flerstämmighet uppfanns inte i den kristna kyrkan utan har förekommit i tu- sentals år. Men kanske skapades en särskild typ av flerstämmighet i kyrkan genom att sångare improviserade melodier till existerande sånger (cantus firmus). Men det kan också ha varit så att kyrkan först nu tillät sätt att göra musik på som var vanliga ut- anför kyrkan. Det verkar mer troligt, efter- som kyrkan ofta bekämpat förnyelse. Improviserade stämmor är solistiska, och avancerad kyrkomusik sjöngs oftast av solistgrupper som kallas manlig vokalk- Hagia Sofia i Istanbul från 500-talet. vartett oberoende av antalet stämmor. Ensembletypen var central i vår musikhis- toria fram till 1700-talet. en nya flerstämmigheten krävde notskrift som kan hantera rytmer, och omkring år 1300 lades grunden för modern notskrift (mensuralnotskrift). På 1400-talet bör- jar man skilja på improviserad och note- rad musik. Manlig vokalkvartett ca 1300. Observera ansiktuttrycken. Material 52 53 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Modern tid 1500-2000 I överklassmiljöer (hovmiljöer) verkar certo delle donne vid hovet i Ferrara. kvinnlig sång ha varit ganska vanligt. I och med erövringen av Amerika inför- Vi vet mycket mer om sång fr.o.m. 1500-talet eftersom källmaterialet är mycket rikare. Huvudförklaringen var troligen att många Men mycket av det som beskrivs då hade troligen existerat långt tidigare. des europeisk sång även där, bl.a.i Mexiko. överklasskvinnor var sysslolösa och ville I Europa tog man intryck av sydamerikan- 1500-talet göra något meningsfullt. ska varianter av europeisk musik, men vet De uppträdde som solister och i små sång- vi inte så mycket om denna process. På 1500-talet blev Italien det dominerande musiklandet. Många faktorer bi- grupper och flera blev berömda, somCon - drog. När romer, araber, judar och andra ”otrogna” slutgiltigt fördrevs från Spanien vid 1400-talets slut, flydde tiotusentals till Italien. Många var elitmusiker och tog italienska namn för att slippa förföljelse. Och när turkarna erövrade Istanbul 1453 flydde många musiker till Italien. På så vis hamnade många elitmusiker där. Dessutom verkar italienarna ha varit först med organiserad renodlad musikutbildning. Rika familjer och den katolska kyrkan som spenderade stora pengar på musik.

Improvisation med fokus på snabba löp- Det sixtinska kapellet i Rom blev stil- ningar var självklar i yrkesmusik, både bildande sångensemble. Fr.o.m. 1441 an- bland sångare och instrumentalister. I syn- vändes inte gossar, utan sopran sjöngs av nerhet i ackordisk musik som blev vanliga- falsettister eller kastrater och alt av höga re under 1500-talet, där utrymmet för im- tenorer som sjöng de högsta tonerna i fal- provisation är störst. Även den nya musik sett (altister). 1483 bestämdes att det skul- som skapades av florentiner-cameratan le bestå av 24 sångare och 1543 att sång- byggde på ackord. arna själva röstade om nya medlemmar. Läroböckerna fokuserade på improvisa- Även musikorganisationen vid San Mar- tion, ornamentik och snabba koloraturer. co-kyrkan i Venedig fick stilbildande be- Innehållet kan sammanfattas så här: tydelse, eftersom musiker från hela Europa • Man utgick från manliga röster som reste dit för att lyssna och lära. I synnerhet delades in i röstlägena diskant, alt, te- i Tyskland blev venetiansk musik en cen- nor och bas. tral förebild. Många italienska läroböcker översattes till tyska Peterskyrkan i Rom började byggas 1506 och invigdes 1626.. • I synnerhet altar och sopraner skul- le använda bröströst och falsett (vo- Under 1500-talet importerades spanska ce mezzana). Man bytte till falsett när kastratsångare till Italien och södra Tysk- bröströst blev för skrikigt. land. De arbetade bl.a. i Rom, Mantua och München. Italien blev centrum för kastrat- • Ljus, klar och ljudstark bröströst med sång i 300 år. sting och bett var idealet. Man såg ner Vi vet inte så mycket om 1500-talets ka- på renodlad falsettsång och gossar strater, men de bästa behärskade avance- (renodlad falsett kallades ”fejk” etc.) rad improvisationsteknik som verkar ha • Sångare skulle improvisera snabba rötter i Istanbul och Spanien. I flera be- Material passager och ornament som artikule- skrivningar står det att det lät som en ju- rades med glottisansatser. disk eller arabisk marknad. 54 55 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 1600-talet 1700-talet Under 1600-talet dominerade tre nationel- Vid vissa norditalienska hov blev 1700-talet kallas upplysningstiden. Kyr- opera under 1700-talet, med undantag för la stilar. kvinnliga sångare stilbildande. Syst- kans inflytande minskade på alla områ- städer som Rom, där kvinnor inte fick upp- Italiensk stil hade högst status. Italienar- rarna Basile uppträdde vid italienska och den. Skolan frigörs från kyrkan. Det inne- träda offentligt förrän 1798. Men kvinn- na ansågs göra den häftigaste musiken tyska hov 1595–1640 och arbetade med bär mindre musik och religion på schemat. lig sång var fortfarande sällsynt i kyrkliga och utbilda de bästa instrumentalisterna Monteverdi. Även Francesca Caccini (1587– Bach och andra protesterade förgäves: för sammanhang. och sångarna. Mest beundrades deras tek- 1637), dotter till Giulio Caccini, var fram- medeltidens musikorganisationer hade Vittoria Tesi (1700-1775) var den första niska skicklighet och improvisationsförmå- gångsrik och blev 1625 den första kvinnli- spelat ut sin roll. De började monteras ner kvinnliga altstjärnan, med lika höga gager ga, som berodde på deras specialiserade ga operakompositören. vid 1700-talets slut. som kastraten Farinelli. Enligt beskrivning- utbildningssystem. Många tillhörde eller hade privata kontak- Det skrevs detaljerade sångläroböcker, arna hade hennes röst en ”maskulin styr- ter med överklassen. Detta bidrog antag- Fransk stil ansågs elegant, modern och så vi vet ganska mycket om dåtidens sån- ka”, så hon sjöng ofta mansroller på ope- ligen till att de fick anställning hos rika fa- svängig, men nivån på sångare/musiker gideal, hur sångarna tränades, vad man in- ran (recitò da uomo). Hon ansåg dock att miljer. Däremot arbetade de inte åt kyrkan. kritiserades. Många sångare var kvinnor, te gillade etc. Två betydande läroböcker mansrollerna skadade rösten. men var snarare skådespelare eller dansa- Sångläroböckerna blev mer detaljera- skrevs av kastratsångarna Tosi [1723] och De italienska konservatorierna (mu- re. Den första kända kvinnliga yrkessång- de, men sångsättet verkar inte ha föränd- Mancicni [1774]. sikutbildningsorganisationer för barn) var erskan med fast anställning i Sverige var rats. De tekniska anvisningarna är desam- Den grundläggande sångtekniken föränd- centrala för utvecklingen. Flera acceptera- fransyskan Anne Chabenceau de La Bar- ma som under 1500-talet. rades inte. Men av tyska läroböcker fram- de kvinnor och många som hörde kvinn- re, som arbetade på slottet Tre kronor ca Fransmännen var pionjärarer vad gäller går att gamla ideal allt oftare upplevdes liga studenter framträda blev oerhört im- 1652−1654. Hon kallades skådespelerska naturvetenskapliga undersökningar som föråldrat och skrikigt. Nu skrivs den ponerade. och dansös men var i första hand sånger- av sångrösten. Många lämnades till fran- första sångläroboken för kvinnor (Hiller Till en början var inte syftet att flickor- ska. ska vetenskapsakademien och i sångläro- [1774]. na skulle bli yrkessångare, men under Tysk stil hade italiensk stil som förebild, böckerna börjar man hänvisa till under- Under 1700-talets andra hälft växer ett 1700-talet förändras attityden. Allt fler sat- men tog också intryck av fransk stil. Så sti- sökningarna. nytt mjukare musik- och sång­ideal fram te sina musikbegåvade döttrar i konserva- len kallades mixad. Den var kärvare, mer Man experimenterade med nya megafon- (klassicism/romantik). Äldre tiders kon- torier och betalade för utbildningen. macho och gammalmodig och ansågs pas- typer (taltrumpeter) som enligt dåtida trapunktiska musik ansågs onaturlig och Troligen fick kvinnor lära sig sjunga på ett sa bäst i kyrkan. De bästa sångarna impor- rapporter gjorde att sång kunde höras konstlad (= barock) och ersattes av mer annat sätt än män, men det vet man inget terades från Italien (kastrater). flera kilometer bort. Men vi vet inte i melodi- och ackordbaserad musik. närmare om. vilken utsträckning de användes. Opera lanserades på 1600-talet. Genren Tonhöjden i kyrkan sänktes med ½-1½ skapades i Italien och de första kommersi- tonsteg för mildare och mindre skrikig ella operahuset öppnades i Venedig 1637. klang. Musikinstrumenten började bytas Därmed fick sångare en ny marknad och ut eller byggas om för att klinga mjukare. kunde göra karriär utanför kyrko- och hov- Tonsättare började notera sådant som tidi- musik. Opera bidrog till att efterfrågan på gare improviserats. Improvisation var fort- välutbildade sångare ökade och kastrater- farande viktigt, men fick en mer undan- na blev operans superstjärnor. skymd roll. Italienska kastratsångare sjöng i hela Eu- Allt fler kvinnor fick sångutbildning, och vid 1700-talets slut konkurrerade de ropa, i Stockholm fr.o.m. 1652. De väckte Material Material inte så stor uppmärksamhet här – troligen bästa kvinnliga sångarna med kastrater. var det B-laget som kom hit. Kvinnor fick en allt större plats i offentlig 56 57 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Klassisk sång växte fram. Processen tog länge på de nya tenorerna som inte an- lång tid och var inte slutförd förrän om- vände falsett på höjden, eftersom de an- kring år 1900. sågs förstöra soundet. Typiskt för klassisk sång blev bl.a. lågand- Den klassiska musikkulturen grund- ning (magen ut vid inandning), lågt strup- lade nutidens kommersiella musikliv huvud, egaliserad röst (ingen falsett på med spektakulära konserter, tävlingar, höjden), mer avspänd tonbildning med stjärnsystem, merchandise och aggres- kontinuerligt vibrato, legatoutgångspunkt siv marknadsföring. Den nya tidens mu- och en ganska mjuk huvudklangsdomine- sikstjärnor var sångare, violinister, pianis- rad röstklang. ter och dirigenter. Improvisation blev allt För att egalisera klangen uttalas ofta vo- ovanligare.Jenny Lind räknas som den för- kalljud så att de låter mer likartat än i tal­ sta sångaren som marknadsfördes på bred språk. Glottisansatser undviks för att front med moderna metoder när hon tur- klangflödet inte ska stoppas upp. nerade i USA. Hjärnan bakom lanseringen I dag är kontinuerligt vibrato självklart i var cirkusdirektören Barnum. klassisk sång, men när det slog igenom Under 1800-talet var nationalismen stark, omkring år 1900 var det omstritt. Många, och nationalistisk opera fick en cen- däribland Brahms (1833–97), Debussy tral roll i bl.a. Italien (Verdi) och Tyskland (1862–1918) och Saint-Saëns (1835–1921), (Wagner). Detta bidrog till att höja sångar- ansåg det smaklöst och vulgärt. Långt in nas status. på 1800-talet skrev operatonsättare som Musikhögskolor (konservatorier) Donizetti (1797–1848, Meyerbeer (1791– etablerades över nästan hela världen 1864) och Richard Wagner (1813–1883) ut eftersom Europa och Amerika kontrollera- vilka toner som skulle ha vibrato. de 85% av jordens yta vid 1800-talets slut. Kvinnor från Pietä-konservatoriet i Venedig uppträder i kyrkan bakom galler. I och med den klassisk sångtekniken Pariskonservatoriet var förebild. Eftersom förändrades noterad vokalmusik. Snab- deras utbildningsmaterial användes 1800-talet ba löpningar och ornament som byggde globalt inleddes en tidigare okänd Kastrering av sångare upphörde 1870 utbildning. Sveriges första internationella på äldre tiders glottisteknik blev ovanliga- likriktning av musikutbildning. och den sista kyrkliga kastratsångaren musikstjärna blev sångerskan Jenny Lind re, eftersom den nya klassiska röstklangen pensionerades 1913. Kastraterna ersat- (1820–1887). kommer bäst till sin rätt på längre toner. tes av den nya tidens sångstjärnor; tenorer Klassisk körsång har sina rötter här. Framväxten av klassisk sång är väldo- och sop­raner. Det markerar slutet på en Äldre tiders professionella kyrkliga voka- kumenterad. Flera auktoriteter sade rent epok med rötter i antiken. lensembler ersattes av goss- och amatör- ut att man ville göra upp med de gamla På 1800-talet förlorade kyrkan defini- körer med både män och kvinnor. Körsång sångsätten. tivt kontrollen över musiklivet och kvin- blev en del av folkbildningsrörelsen och Den 17/9 1831 lär tenoren Gilbert Duprez nor fick allt större möjligheter till musikut- fick en särställning. ha varit den förste som sjöng höga C med bildning. 1796 tog Pariskonservatoriet De nya idealen märktes även i det sixtin- full röst i stället för med falsett på Paris­ emot sin första elevkull bestående av bå- ska kapellet, som nu ofta förstärktes med operan. Men Rossini och andra tyckte det Material de män och kvinnor. Därmed lades grun- upp till 200 sångare som ersatte kastrater. lät illa och föredrog den gamla falsettme- den för det som skulle bli klassisk musik- toden. I Sixtinska kapellet klagade man 58 59 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Parallellt med mikrofonsången etablera- bletyp som inte är historiskt adekvat för des modern klassisk sång som kan kallas exempelvis Bach. Ändå finns det gott om mikrofon­sångens motsats, både tekniskt tidstrogna Bachkörer. Även här handlar som estetiskt. Det är naturligt eftersom det om att skilja på klassiska substilar och förutsättningarna är så olika. Klassisk sång historisk relevans. utvecklades och odlades i det subventio- Eftersom många anser att det kammarmu- nerade musiklivet, medan mikrofonsång- sikaliska körideal som skapats av Eric Erics- ens stilbildare oftast var självlärda. on och andra passar för äldre tiders musik, Omkring år 1900 var ”vetenskapliga” är det naturligt att man sjunger Bach på sångmetoder vanliga. Den klassiska värl- det viset. Men Eric Ericson själv visste att den var övertygad om att man hade ut- man troligen sjöng på ett helt annat sätt vecklat ett ultimat sångsätt som skulle när det begav sig. Att om Bach fick hö- ligga till grund för all sång. Klassisk sång ra Radiokören skulle han antagligen tycka beskrevs som naturlig, hälsosam och all- det lät mesigt. mänt överlägsen. Och man ansåg sig ha Tidstrogen körsång handlar om vad vetenskapliga bevis för det. nutidens klassiska publik tycker om och förväntar sig. Hur det en gång lät Det här fick stor betydelse på musikhög- är en annan sak. skolorna, där klassisk sång blev norm. Eftersom mikrofon­sång inte bygger på Men det kunde ha blivit annorlunda. Strax klassisk sång tog det lång tid innan den innan 1:a världskriget bröt ut hade sånglä- accepterades där. raren och forskaren Franz Haböck vid mu- sikhögskolan i Wien och kastratsångaren Inte heller äldre sångsätt acceptera- Alessandro Moreschi planerat en revival des. Det ledde till skapandet av klassiska för äldre tiders sångsätt, som fortfarande ”tidstrogna” sångsätt. För klassiska sånga- fanns i levande tradition i Rom. re sjöng i allt högre utsträckning historisk Men kriget kom emellan. När Europa musik. Så det skapades klassiska substilar återhämtat sig var Morsechi för gammal som ”barocksång” och ”renässanssång”. Jenny Lind 1844. och båda dog 1922. En del anser att klassisk stiltrogen sång återspeglar hur man brukade sjunga på exempelvis 1600-talet. 1900-talet Men dåtidens läroböcker ger en helt an- På 1900-talet revolutionerades sång i och Det är den största sångrevolutionen nan bild av hur elitsångare sjöng. Dåtidens med mikrofonen, som gav sångare helt någonsin. stjärnor skulle troligen inte ens komma in på klassiska sångutbildningar. Inte bara nya förutsättningar. Nu kunde man sjunga Den första musikstil som lanserades av p.g.a. tekniken och soundet. De improvise- intimt och nyanserat för stor publik och kvinnor och fick genomslag över hela rade dessutom i en utsträckning som skul- till hur ljudstarkt ackompanjemang som världen var 1920-talets cityblues, en mik- le anses oacceptabel. helst. Inget har ändrat förutsättningarna rofonsångstil som dominerades av kvinnor Material för sång så mycket som mikrofonen, i syn- (Ma Rainey, Bessy Smith m.fl.). Detsamma gäller körsång. Klassisk blan- nerhet för kvinnor. dad kör är ju en ganska modern ensem- 60 61 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 9. KASTRATSÅNG n kastratsångare är en man som kastre- Att vi vet så lite om kastrat­sång beror på Senast fr.o.m. den här tiden skapadeas en Kastrater sjöng både i och utanför kyrkan Erats före puberteten för att inte genom- att kastrering av annat än medicinska skäl spansk/mozarabisk kastratsångstradition i musikcentra som Wien, München, Dres- gå ett normalt målbrott och behålla ett li- varit förbjudet sedan länge, så hemlig- med hög status. Senast på 1500-talet bör- den, Berlin, Hamburg, Paris och London. tet struphuvud livet ut. hetsmakeriet har varit stort. jade Vatikanen och italiensk överklass im- Rossini och Meyerbeer tillhörde de sis- Falsettsång och countertenors är nå- portera kastratsångare från Spanien under ta som skrev operaroller för kastrater. Den Vi kommer aldrig att veta hur många poj- namnet ”spanska falsettister”. De grundla- siste dokumenterade kastraten i Sixtinska got helt annat! kar som kastrerats för att bli sångare. Helt Kastrering av sångare innebar att man de den kastratsång som blev stilbildande i Kapellet var Alessandro Moreschi (1858– säkert stympades hundratusentals. Men Europa perioden 1500–1800. 1922), som pensionerades 1913. stoppade testosteronhormonet genom att det handlade troligen om miljontals barn klippa av sädesledarna och ta bort eller från antiken t.o.m. 1870, när den katolska Men kastratsång var inte nytt i Rom. När Det fanns flera anledningar till att kastrats- krossa testiklarna. Man behöver inte kyrkan tog sitt ansvar och satte stopp för den västromerska kyrkans musikverksam- ångstraditionen upphörde, men huvudan- avlägsna penis (även om det skedde), utan hanteringen. het organiserades på 4/500-talen bygg- ledningen var det ohållbara i att köns- kastraterna lär ha fungerat sexuellt även de man vidare på etablerad kyrkomusik. stympa barn för att få fram sångare. Det är om sexdriften försvagades. Men de kunde Så kastratsångare användes troligen även i oacceptablet i ett modernt samhälle. inte få barn. Rom på 400-talet. Fr.o.m. 1500-talet blev kastratsång i för- Kastratsångens historia sta hand en italiensk angelägenhet. För Kastrerade sångare har använts sedan antiken även om kastrater så småningom sjöng i (3–4 000 år f.Kr.) och spelade redan från hela Europa var det mest italienska poj- början en framträdande roll i den kristna kar som kastrerades, utbildningarna låg i statskyrkans musikliv, som grundades i Turkiet Italien och repertoaren var till stor del ita- på 300-talet med Istanbul som centrum. liensk. Kastratsångarna blev den italien- ska musikens främsta företrädare fram till Kejsarinnan Aelia Eudoxias (?–404) sångmäs- 1800-talet. tare Brison var kastrat och kan ha grundlagt den kristna kyrkans kastrattradition. Men det Under 1700-talet var produktionen av ka- finns uppgifter om att kastratsång förekom re- stratsångare en italiensk storindustri. Upp dan i den koptiska kyrkan i Alexandria i Egyp- till 4 000 gossar kastrerades varje år, trots ten på 100-talet e.Kr. att kastrering var belagt med dödsstraff. Kastratsångaren Gaetano Guadagni (1728-92). Ungefär 70% av alla manliga operasånga- På 800-talet var kastratsångarna i den gigan- re var kastrater, och bara i Roms kyrkor ar- tiska Hagia Sofia-kyrkan i Istanbul berömda betade ca 200 kastratsångare vid mitten för sin tekniska skicklighet och improvisations- av 1700-talet. konst. Men när Istanbul belägrades av det 4:e korståget 1204 försvann kastratsångarna där- Man vet inte när kastratsångare börja- ifrån. de användas i större omfattning utan- för Italien, men Orlando di Lassos sex ka- En del flyttade till Sicilien och arbetade vidare stratsångare i München på 1560/70-talen för Roger II som införde östromersk kyrkomu- tillhörde pionjärerna. I Sverige sjöng ka- Material sik där. Andra bosatte sig i Spanien. Kastratsångare (?) i Istanbul ca 800. strater av och till fr.o.m. 1652. 62 63 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Kastreringen Sångutbildningen Pojkarna var oftast 7–9 år gamla Franz Haböck (1868–1922) kände kastrater Upp till 40 studenter bodde och arbetade i när de ka­s­trerades, och man gick och analyserade inspelningar av sjungan- ett stort rum. De övade sång, cembalo och tillväga på samma sätt som med de skopter som kastrerats före puberteten. fiol och studerade improvisation/kompo- husdjur. En fransk läkare bevittna- Deras röstklang är speciell, men Haböck sition. Cellisterna och träblåsarna hade var de kastrering i Italien omkring år skriver att det inte bara var kastratrösten sitt rum. Burney skriver att arbetsförhål- 1700 och skrev att man skar av sä- i sig, utan elitkastraternas sångsätt och landena tvingade studenterna att öva upp desledarna och tog bort eller kros- skicklighet som gjorde dem omtyckta. koncentrationsförmågan samt att spela sade testiklarna för att stoppa till- Kastratsångarna fick grundlig musikutbild- och sjunga mycket starkt för att kunna hö- växten av testosteron. ning i 6–10 år innan de debuterade. Man ra sig själva. På den tiden var det många som bodde på internat (konservatorier) och fick Kastraterna debuterade oftast när de var kastrerade djur så man behärska- utöver sångutbildning grundlig utbildning 15–18 år gamla och sjöng till 40-årsåldern. de tekniken. Det var tro­li­gen där- i improvisation, komposition och instru- Därefter arbetade många med undervis- för bara omkring 20% verkar ha mentalspel. ning. dött av ingreppet. Dödstalen vid Tång för kastrering. Engelsmannen Burney besökte konserva- Några få blev stjärnor. De flesta slutade kirurgiska ingrepp var normalt toriet St Onofrino i Neapel 1770, och skrev sjunga eftersom de saknade förutsättning- mycket högre. att studenterna steg upp två timmar innan ar eller p.g.a. att rösten utvecklades på fel Föräldrarna fattade beslut om kas­trering med eller utan barnets medgivande. De fick solens uppgång under vintern (5/6-tiden), sätt. betalt när pojken levererades för sångutbildning. och studerade fram till 20.00, med 1½ tim- De som inte blev tillräckligt bra och inte mes matrast. Dessutom deltog de i många särskilt vackra blev ofta munkar, prostitue- Konsekvenser konserter. Det enda lovet inföll på hösten. rade eller outsiders. Hela människan påverkas av kastrering. mönster att de togs för kvinnor. I 40-årsål- Obduktioner, fotografier och röntgenbil- dern drabbades många av benskörhet och der av kastrater från Istanbul, Peking och fick kutrygg. rumänska skopter visar att struphuvudet Genomsnittlig livslängd för kända kastrat- är mindre än hos vuxna män, men ofta sångare på 1600- och 1700-talen uppskat- större än hos kvinnor. tas till 65 år – en hög ålder på den tiden. P.g.a. testosteronbristen växer kroppen i Sammanfattningsvis: kastratsångare hade övrigt mer än vanligt. Benlederna hårdnar stor bröstkorg, litet struphuvud och en inte som normalt, så lemmar och bröst- mans ansatsrör. Det resulterade i en unik korgsben kan bli väldigt långa. sångröst. Kastraterna fick mjuk hud och rynkor runt ögonen. De var skägglösa med riklig hår- växt på huvudet, hade tendens till fet- ma, runda höfter, smala skuldror och liten muskelmassa. Vissa fick så markant kvinnliga höfter och bröst och utvecklade så kvinnliga rörelse- Material 64 65 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Kastratsångarnas egenskaper Franz Haböck De Brosse [1739/40] om kastrater: Man måste vänja sig vid dem för att uppskatta Den österrikiske sångläraren Franz Haböck (1868-1922) träffade kastraterna i Sixtinska dem. Klangen är ljus och genomträngande som hos gossar men mycket kraftfulla- kapellet. Som sånglärare vid musikhögskolan i Wien förstod han sig på modern klassisk re: det låter som om de sjöng en oktav högre än kvinnor. Det finns något torrt och sångteknik och kunde jämföra. rått i deras röster, helt annorlunda den ungdomliga mjukheten hos kvinnor, men de Haböck kallade klassisk lågandning ”djupandning” och skrev att kastraterna andades sjunger briljant, lätt, eldigt, väldigt starkt och har enorma omfång. (Fri översättning.) med bröstkorg och flank (högandning). Moreschis talröst var manligt ljus och metal- lisk som hos en hög tenor. När han sjöng i stora körer med gossar och falsettister kunde Unik röstklang. Kastraterna lät inte som kvinnor, gossar eller falsett. Deras röster var hans röst dränka alla andra när han sjöng starkt. ljusare, klarare, starkare, mer genomträngande, maskulina, kraftfulla och ”råa”. Haböcks uppgifter bekräftar informationen i äldre källor. Ljudstyrkan. De sjöng mycket starkare än andra. Vid Napoleons kröning 1804 överrös- Nutida motsvarigheter? tade sixtinska kapellets kastrater 300 körsångare och 80 harpspelare. Det finns sångare som p.g.a. sjukdomar som Kallmanns syndrom eller ingrepp före pu- Ljus och klar röstklang. Gällde både sopraner och altar och överensstämmer med att berteten påminner om kastratsångarna i fysisk bemärkelse. Två kända exempel är jazz- kastraterna alltid skulle sjunga med ett leende på läpparna, eftersom det gör sångaren Jimmy Scott och Radu Marian. Men de sjunger med helt annan teknik, så röstklangen ljus och klar. De lägsta tonerna påminde om manlig bröströst. jämförelsen haltar vad gäller ljudstark kastratsång. Blixtsnabb glottisteknik. Man beundrade kastraternas förmåga att sjunga snabba fi- Men det finns av allt att döma likheter mellan Jimmy Scotts sätt att sjunga jazzballader gurer. De tränade detta dagligen i åratal, och små stämband underlättar. och den intima kammarsång som beskrivs i källorna fr.o.m.1500-talet. Andningskontroll. Kastraternas kontroll och förmåga att sjunga långa toner beundra- Michael Maniaci är annorlunda eftersom hans målbrott uteblev. Därför är hans fysiolo- des. Det indikerar relativt intensiv fonation. Man ägnade inte så stor uppmärk- giska förutsättningar annorlunda. Dessutom sjunger han med modern klassisk teknik samhet åt andningsteknik, utan fokuserade på tonbildning. som är helt annorlunda kastraternas sångteknik som den beskrivs i källorna. Improvisationsförmåga. Deras virtuosa improvisationer beundrades av alla. Höga falsettister som Aris Christofellis, Jörg Waschinski och Ghio Nannini motsvarar då- tidens falsettister vilket är en helt annan rösttyp. Kastratinspelningarna från 1902-04 1902 och 1904 gjordes 7 fonografinspel- concertisti (chef för solisterna). Moreschi Sammanfattning ningar med kastraten Alessando Moreschi­­ var framgångsrik och sjöng bl.a. vid stats- Kastratsångare hade troligen en central roll i europeisk musik från antiken t.o.m. (1858–1922). Ljudkvaliteten är dålig, men begravningen av Umberto I år 1900. 1800-talet. Det berodde dels på de unika förutsättningarna och dels på målmedveten inspelningarna är ändå intressanta. Incipit Lamentaio 1904 (Jeremias kla- skolning. Dessutom spelade troligen androgyniteten i sig roll Kastrering var en vanlig åtgärd mot gan) är en 1600-talsvariant av en liturgisk Innan det fanns mikrofoner var huvudkravet på stora sångstjärnor att de kunde sjunga ljumskbråck, och kan ha varit anledningen solosång som inte längre fick sjungas i den starkt och göra sig hörda inför tiotusentals åhörare. Kastratsång blev lösningen. Stor till att Moreschi kastrerades. Han upptäck- katolska gudstjänsten. bröstkorg i kombination med små men kraftiga stämband gjorde röstklangen ljus, tes av Sixtinska kapellets talangscout och Moreschi använder många av de orna- skarp, genomträngande och ljudstark. flyttade till Rom, och 13 år gammal utsågs ment och tekniker som beskrivs i sångläro- han till 1:e sopranist i Arcibasilica Papale böcker från 1500-talet och framåt och som di San Giovanni i Laterano och blev med- gjorde Sixtinska kapellet berömt. lem i en grupp som sjöng på exklusiva pri- Han glider upp på inledningstonerna och vatkonserter. sätter an ornament med tydliga glottisan- Som 15-åring sjöng han upp för Sixtin- satser. Små intervall sjungs ofta med glis- ska kapellet och anställdes som förste so- sando. pranist och 1886 blev han Direttore dei 66 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2

Alessandro Moreschi (1858-1922) 67 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

DEL 4 BILAGOR Del 4 BILAGOR 68 69 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Countertenor: män som sjunger med bröströst Energi: något som aktiverar. Grundton: den lägsta tonen i en sammansatt ton; och falsett. Idag kallas även benämning Enharmoniska toner: toner som noteras olika den lägsta tonen i ett ackord i grundläge; för falsettister. men är samma ton på ett keyboard, som den första tonen i en skala. Bilaga 1: ORDLISTA Crescendo: växande; starkare och starka- F# och Gb. H A re. Enkel sinuston: se vidare ”sinuston”. Harmoni: samklang; välklang. A capella: sång utan musikinstrument. D F Harmoniska intervall: när tonerna i ett intervall Accent: betoning. dB: se vidare ”decibel”. Falsett: när man sjunger dubbelt så högt som spelas/sjungas samtidigt. Ackompanjemang: beledsagande; de stämmor Decibel: ett logaritmiskt mått som anger ljudnivån normalt genom att spänna stäm- Hertz: måttenhet för antalet svängningar per se- som understöder en melodi eller en i förhållande till referensvärdet 0 dB, som banden. kund, förkortas Hz. Anger tonhöjd eller solist. är det svagaste ljud ett friskt öra kan upp­ Falsettist: manliga sångare som bara använder frekvens. 440 Hz betyder ”den tonhöjd Ackord: när man spelar eller sjunger minst två fatta (ungefär ljudet av en mygga på 3 falsettröst. som skapas när vågrörelsen svänger 440 meters håll). gånger per sekund.” toner samtidigt; samklang bestående av Fon: ljud. minst två toner. Deltoner: de enkla sinustoner som tillsammans Hz: se vidare ”Hertz”. Fonation: tonbildning i stämbanden. Akustik: ljudlära. utgör en sammansatt ton. Harmoniska Högandning: magen in vid inandning. Muskler i deltoner = naturtonserien. Fonetik: vetenskapen om tal och talljud. Akustisk ljudkälla: alla ljudkällor förutom de som bröstkorg, axlar och hals mest aktiva vid beror på matematiska formler (syntar Diafragman: mellangärdesmuskeln som håller isär Formant/formantfrekvens: ett frekvensområde utandning. etc.). innehållet i bröstkorg och bukhåla och deltar (tonhöjdsområde). Deltonerna i detta om- I både passivt och aktivt i andning. råde förstärks mer än andra, oberoende Altist: äldre benämning för manliga sångare av grundtonens frekvens. Intervall: i musik avses avståndet mellan två ton- som sjunger med både bröströst och Distorsion (dist): betyder störning eller förvräng- höjder. falsett. ning. I sång innebär det oftast att man Fonograf: en mekanisk apparat som kan spela in “spräcker” rena sångljud på olika sätt. Dist och spela upp ljudvågor utan elektricitet Intonation: oftast avses om man sjunger/spelar Amplitud: vågrörelsens höjd; bestämmer ljudsty- förekommer i nästan alla sångsätt, med eller elektronik. Uppfanns av T.A. Edison rent (bra intonation) eller falskt (dålig in- rkan. klassisk sång som främsta undantag. I 1877. tonation). Andningsapparaten: lungorna, luftstrupen, bröst- bl.a. mikrofonsång har många sångare Frekvens: hur ofta något sker; i musik hur ofta en K korgen och andningsmusklerna. naturligt distade röster, beroende på olika vågrörelse upprepas; bestämmer tonhöj­ Kastrat(sångare): män som kastrerats innan de Ansatsröret: vanlig tysk/svensk benämning på långa stämband (Rod Stewart, Rihan- den. genomgått målbrottet för att behålla na). resonansutrymmet som formar röstljudet. Förminskat intervall: oftast en prim (1), kvart (4), sina ljusa röster (litet struphuvud) hela Det vill säga svalg, mun- och näshåla samt Dissonans: miss- eller illaljudande intervall eller kvint (5) eller oktav (8) som sänkts ett livet. munöppning/läppar. ackord. Motsats till ”konsonans”. halvt tonsteg (-½). Klang: äldre tysk/svensk benämning på ljud­ Audio: ljud; i datorsammanhang benämning för Disharmoni: se vidare ”dissonans”. E egenskaper. Synonym till engelskans inspelat ljud. “sound”. Dur: tonförråd med stor ters (S3; skalans tredje ton Elasticitet: ett materials benägenhet att de- B = 2 hela tonsteg). formeras så att den deformerande en- Klav: det tecken längst till vänster på notsystemet Bas: det lägsta omfånget; den lägsta stämman i Dynamik: i musik namn på sådant som har med ergin omvandlas till potentiell energi. Ett som visar vilken ton som är utgångs­ ackordisk musik. ljudstyrka att göra. I noter används oftast elastiskt material återgår till viloläget, och punkt/nyckel. Bend: att ”böja” en ton; tonglidning. italienska benämningar: energin omvandlas tillbaka till rörelse­ Konsonans: välljudande intervall eller ackord. pp/pianissimo = väldigt svagt. energi. Motsatsen till plasticitet. Motsats till ”dissonans”. C p/piano = svagt. G Korisk besättning: flera spelar/sjunger samma Cent: tonhöjdsmått som utgår från den mp/mezzopiano = halvsvagt. Gliss(ando): tonglidning. När detta härmas på ex- stämma. liksvävande skalan där alla halvtonsteg är mf/mezzoforte = halvstarkt. empelvis ett piano kallas det bl.a. effektivt Kromatik/kromatisk: tonföljder som består av hal- 100 cent. f/forte = starkt. glissando. va tonsteg. Cirkulärandning: när man andas in genom ff/fortissimo = väldigt starkt. näsan samtidigt som man andas ut gen- Se även ”crescendo” och ”diminuen- Glottis (röstspringan): mellanrummet mellan Kör: i klassisk musik en grupp med flera sångare om munnen. Aboriginska elitmusker d o”. stämbanden (stämläpparna). Är ca 20 mm per stämma; bakgrundssångare. lång hos män, 15 mm hos kvinnor och kan cirkulärandas i mer än 50 minut- E 5 mm hos ett nyfött barn. er. Egaliserad: utjämnad. Egaliserade sångröster låter likartat över hela omfånget. 70 71 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

L R T Ö Ljud: små tryckvariationer i luften. Mikrovaria- Register: en grupp toner som låter likartat. Se vi- Tidstrogen sång, musik etc.: vanlig benämning på Övertoner: benämning på deltoner med högre tioner i lufttrycket. Ljudenergi, ljudvågor, dare bilagorna. klassiska substilar som anses represent- frekvens än grundtonen. vågrörelser, vibrationer och pulseringar är Resonans: ”medklingande”, betyder här att en ativa för äldre musik. Begreppet är dock Övertonssång: när man skapar melodier vanliga synonymer. resonator sätts i rörelse av ljudvågor, t.ex. omstritt. bestående av övertonseriens intervall Ljudenergi: den energi som finns i en gitarrkropp. Resonatorer har stor be- Timbre: fransk synonym till klang/klangfärg, ovanför en grundton genom att förändra ljudågor. tydelse för ljudnivå och sound (klang- sound eller nyans i sång. ansatsröret. Ljudkälla: ett föremål (en kropp) som alstrar ljud. färg). Ton: ljud med bestämd tonhöjd (frekvens). Skapas Även matematiska funktioner kan fungera S av regelbundna periodiska vågrörelser som ljudkällor. Sinuston: en ton som består av en enda tonhöjd som upprepas. Ljudvåg: en tryckvåg i luften som örat känner av och saknar deltoner/övertoner. Sinuston- Tonhöjd: en tons frekvens. Anges ofta i bl.a. och uppfattar som ljud. er skapas av tongeneratorer. Se vidare Hz eller med linjenotskrft. Kan också Lågandning: magen ut vid inandning. Bukväg- ”sammansatt ton”. anges med tonnamn och oktavbe- gens muskler mest aktiva vid utand- Solo/solist: när man spelar sjunger ensam eller teckning. ning. framför den viktigaste stämman. Används Tonförråd: de tonhöjder som används i ett musik- M både om stämman som sådan och om stycke eller en musikstil; tonförråd ordnas den som utför stämman. ofta i skalor, d.v.s. stegvis från den lägsta Melodiska intervall: när tonerna i ett intervall spe- Sopran: det högsta omfånget. till den högsta tonen (skala betyder stege las eller sjungs efter varandra. eller stegvis). Spektrum: en uppdelning av vågrörelser i olika Mezzosopran: ”halvsopran”; det näst högsta om- Treklang: ackord bestående av tre toner. fånget. våglängder eller frekvenser. Vad gäller ljud avses deltonerna. V MIDI: Musical Instrument Digital Interface. MIDI är signaler som styr ljuduppspelning (och Spektralanalys: här betyder det att undersöka Vibration: svängningsrörelse kring ett jämvikt- mycket annat). toners deltonsspektrum. släge i ett mekaniskt system. Mikroton(steg): tonsteg (intervall) som är mindre Spektrografi:akustisk analys med hjälp av spek- Vibrato: regelbundna tonhöjdsförändringar med än pianots halvtonsteg. Används i prak- trogram eller sonogram. Ett akustiskt dia- en hastighet på 5–8 cykler per sekund. tiskt taget all musik även om det sällan gram med tre dimensioner: Även ljudstyrkan påverkas. Storleken på noteras. – frekvens vertikalt tonhöjdsförändringen är oftast 10–150 – tid horisontellt och cent (1/20–1½ tonsteg). Moll: tonförråd med liten ters (skalans tredje ton = – ljudstyrka/intensitet via färgkod- 1 helt och 1 halvt tonsteg). Vitalkapacitet: den mängd luft som kan andas ut ning. efter maximal inandning. Varierar med Mono(foni): enstämmigt (mono = en; fon = Stereo: när ljud spelas in och upp på två kanaler. bl.a. kön, ålder och kondition. Mäns vi- ljud). Idag spelas nästan all musik upp i stereo talkapacitet är ca 25% större än kvin- Mozaraber: kristna som levde i södra Spanien un- (jämför ”mono”). nors. der arabernas styre (711–1492). Struphuvudet: sitter i halsen och består av brosk, Vokaler: språkljud som bl.a. kallas självljud. Idag N muskler och slemhinnor. Inuti struphuvu- dessutom ogenomtänkt svengelska för Naturtonserien: den serie harmoniska toner det sitter stämbanden (stämläpparna) på “sångstämmor” eftersom ordet har en som bildas automatiskt när man spelar luftsrörsväggen. allmänt vedertagen betydelse i svenska eller sjunger en ton. Se vidare ”delton- Stämband (stämläppar): två veckformade språket. e r ”. muskler på luftrörs­väggen i struphu- Vokalkvartett: sånggrupp med 4 sångare. P vudet. Sångtoner bildas i stämbanden. Vokalmusik: ”sångmusik”; musik som innehåller Tonbildning i stämbanden kallas fona- Paus: tystnad. eller bygger på sång. tion. Polyfon/i: när man spelar/sjunger flera olika stäm- Våglängd: avståndet mellan två förtätningar eller Stöd: en känsla i kroppen av ett kontrollerat luft- mor samtidigt, flerstämmighet (poly = förtunningar av luftmolekyler. flöde. Ett flow. Begreppet är diffust så många; fon = ljud). känslan är individuell. Vågrörelse: avståndet mellan två förtätningar eller förtunningar av luftmolekyler. Se vidare ”ljud”. 72 73 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Bilaga 2: ”VETENSKAPLIGA” SÅNGSÄTT Bilaga 3: MER OM SÅNG OCH ANDNING nder 1800-talet växte en närmast re- samheter. Fr.o.m. 1970-talet skulle man iloandning är passiv lågandning. Men för skolatdes enligt Mengozzis anvisning- Uligiös tro på vetenskap fram. Förment även motverka kommersialismens skade- Vnär man sjunger är andningen aktiv. ar. Läroboken översattes till svenska 1814 ”vetenskaplighet” blev ett viktigt försälj- verkningar, bl.a. vad gäller sång. Då samverkar hög- och lågandnings- och användes i decennier vid svenska ut- ningsargument i det framväxande mark­ Ett känt svenskt exempel på kulturkrock systemen automatiskt, vare sig man bildningar. Så här beskrivs andning: nadsekonomiska samhället. Som ”ve- mellan gammalt och nytt inträffade när vill eller ej. Så kombinationer av låg- och Sång-Lära... [1814:2]: Andedrägten är tenskaplig marxism” och ”vetenskaplig Dagöborna flydde till Sverige. De ville högandning är vanligast när man sjunger. Lungornas förrättning, att draga till sig rasism”. fortsätta sjunga i kyrkan, och körledare Klassiska sångexperter som Stark [1999] eller drifva ifrån sig luften... Man bör no- Så metoder för hur man ska spela musi­k­ har berättat hur Dagöbor sjöng så starkt konstaterar en del klassiska sångare an- ga iakttaga, att förrättningen att draga instrument ”vetenskapligt korrekt” börja- och ”skrikigt” att de dränkte svenskar- das högre, andra lägre. Man anpassar andan vid sång är till någon del skiljak- de publi­ceras. na. Och de gjorde allt ”fel” enligt klassisk andningen efter sammanhanget. Hög- tig ifrån den vid tal. Trenden nådde sin höjdpunkt med Sov- sånglära. Hög andning, högt struphuvud, gravida operasångerskor kan bara andas När man andas vid tal, eller för att en- jetstatens vetenskapliga metoder för pressad fonation, inget vibrato. högt. Aretha Franklin har alltid suttit vid dast förnya luften i lungorna,...hvarvid klassiska musiker. Många fick genomgå Men många insåg att de sjöng väldigt bra inspelningar eftersom det låter bäst. An- underlifvet spännes ut och dess öfre del rigorös vetenskaplig skolning i konsten och med spikren intonation. Såväl unga dra får panik om de måste sitta. vidgar sig något litet, hvarefter det hop- att spela fiol och piano. På samma sätt flickor som 80-åriga tanter levererade ra- Inget andningssätt passar alla sånga- tryckes... som idrottare tränade med vetenskapliga re i alla situationer. Det vet körsångare ka toner högt upp i omfånget med full Tvärtom, när man drager andan vid metoder (och lite dopning). som suttit på repetitionerna och plötsligt bröströst utan ansträngning. Sång, måste man liksom göra under- ska stå upp på konsert. Många anser att Detsamma gällde sång. Sånglärare re- Körledare trodde det berodde på att ing- lifvet platt och derpå gifva det en has- de förlorar kontroll. fererade till naturvetenskap redan på en hade talat om för Dagöborna att det tig höjning, i det man utvidgar och hö- 1500-talet. Men nu fick vetenskapsargu- var svårt och farligt. En åsikt som bekräf- Luftkontroll är viktigt, inte andningssät- jer bröstet. ment större tyngd. Med vetenskapliga tades av en av kvinnorna ifråga som jag tet. Det centrala är ett kontrollerbart Vid ut-andandet bör underlifvet ganska sångmetoder menades att: själv haft tillfälle att fråga. luftflöde som är ändamålsenligt för sagta återtaga sitt naturliga skick [det a) författaren visste hur sångrösten fung- hur man vill sjunga. I Indien finns fiolspelare som håller instru- vill säga utvidgas] och bröstet så ned- erar i naturvetenskaplig mening, och Flera av världens bästa sångare (och blå- mentet mellan fötterna och spelar hur sänkas, att den i lungorna indragna luf- b) med den utgångspunkten visste hur sare) verkar inte fundera över andningen. bra som helst. Att vi gör på ett annat sätt ten måtte i det längsta bibehållas och man ska sjunga. De bara harklar sig och sjunger. innebär inte att de gör fel (kanske är det sparas; man bör mycket långsamt släp- Klassisk sång blev allenarådande på mu- vi som gör fel?). Före 1850 pa ut den, utan att gifva bröstet någon sikhögskolor och operahus, och etablisse- Det finns naturligtvis inte någon allmän- våldsammare rörelse: man måste lika- Såvitt man vet beskrivs bara högandning manget ansåg att klassisk sång skulle lig- giltig ”vetenskapligt överlägsen” sångtek- som sagta utflyta (a). för såväl sångare som blåsare i läroböcker ga till grund för all sång. nik. Klassisk teknik fungerar hur bra som före 1800-talets mitt. Fotnoten: (a) Man kan ej nog uppma- Sångsätt man inte tyckte om eller begrep helst i klassisk sång. Men i andra samman- Den äldsta kända detaljerade beskriv- na Elever i Sång att rätt använda Ande- sig på angreps och motarbetades med hang är det andra tekniker som gäller. ningen av andningsteknik verkar finnas i drägten: den är allt för Sången. ”vetenskapliga” argumen. Inte minst äld- Mengozzi [1803]. Det var det stilbildande Det råder ingen tvekan om att det hand- re sångsätt stämplades som skadliga och Pariskonservatoriets lärobok som använ- lar om högandninsgteknik. ociviliserade och skullle utrotas genom des i hela världen. De sångare som Beet- skolornas sångundervisning samt kyrkor- hoven, Schubert, Rossini och andra skrev nas och folkbildningsrörelsernas körverk- 74 75 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 SÅNGLÄRA 1.0 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016 Efter 1850 situa­tioner utan att vi tänker på det. Bilaga 4: REGISTER Vid mitten av 1800-talet börjar man be- Många rock- och soulsångare som hög­ skriva ett nytt sångsätt som undan för andas distar rösten så att man tror de musik betyder register en grupp toner som låter likartat. Vad gäller sångares regis- undan utvecklas till 1900-talets klassis- pressar sig till det yttersta. I själva verket Iter är oenigheten och begreppsförvirringen stor. Man är varken överens om vilka re- ka sång. sjunger de ofta ekonomiskt och kontrol- gistren är, hur de uppstår eller vad de ska kallas. Det beror delvis på att stämbanden Högandning beskrivs fortfarande, men lerar distorsionen. De orkar t.o.m. springa består av 5 samverkande lager, som i sin tur samverkar med resonanser, så det är svårt allt fler skriver att man ska använda en runt och dansa! att veta exakt vad som sker. mix av hög- och lågandning eller bara lå- En del föddes med olika långa stämband Alla håller med om att det finns åtminstone två register (normal- och falsettregister), gandning. och har därför medfödd dist. men sedan går meningarna isär. En del menar att det finns 5–8 register, men det läm- Vid 1800-talets slut sker en definitiv över- Att dessa sångare troligen inte skadar rös- nas utan avseende här. För en utförlig resumé, se vidare Stark [1999]. gång till lågandning och man börjar an- ten mer än andra bekräftas av att många vända begreppet ”stöd” (appoggio; stüt- kan fortsätta sjunga upp till 75/80-årsål- Tvåregisterteorin ze). dern, medan operasångare ofta pensio- Tvåregisterteorin utgår från normal fonation och falsett, det vill säga från fonations- Huvudarument för lågandning var att neras i 55/65-årsåldern. sättet. Den har beskrivits sedan 1200-talet och är allmänt accepterad. struphuvudet sänks reflexmässigt, vil- ket är en grundpelare klassisk sång. Fyraregisterteorin Signe Hebbe (1837–1925) anses ha infört Fonetiker utgår från tvåregisterteorin (naturlig röst och falsett), men lägger till extrem- lågandning i svensk sång- och teaterut- registren knarr- och visselröst. bildning fr.o.m. 1870-talet. Men långt in på 1960-talet fick en del svenska blåsmu- Treregisterteorin siker lära sig högandning, inte minst inom Vid 1700-talets slut började man ta hänsyn till kvinnorösten. Då fick treregisterteorin militärmusiken. fler anhängare. Där anser man att det finns ett mellanregister mellan normal- och fal- settregistret där vokalismuskeln bara är delvis aktiv, åtminstone hos kvinnor. Förenklat Högandningsskräck gäller tvåregisterteorin män och treregisterteorin kvinnor. Nu har man glömt hur man gjorde förr, och det har byggts upp en irrationell Mixröst högandningsskräck som går ut på att Begreppet ”mixröst” är omstritt. Namnet ger sken av att man kan använda naturlig fo- renodlad låg­andning är en förutsättning nation och falsett samtidigt. En del hävdar att det är möjligt, men fonetiker använder för bra och hälsosam sång, oberoende av sällan eller aldrig begreppet. Många menar att ordet ”mixröst” bör undvikas. genre. Man hänvisar till att viloandning är Med mixröst verkar man ofta mena den röstklang som uppstår när sångare koordine- låg­andning och därför människans natur- rar lufttryck, fonationstyp och resonanser så att toner med naturlig fonation och fal- liga andning. Signe Hebbe ca. 1890. settfonation låter så lika varandra att det är svårt att skilja dem åt. Men viloandningsargumentet är ovid- kommande. Sångandning är aktiv – vi- Sammanfattning Huvudargumentet för lågandning var loandning passiv. Att viloandas när man från början att det leder till att struphu- Tvåregisterteorin är äldst och har flest anhängare. Teorin stöds av fonetiker, som dock sjunger fungerar helt enkelt inte. vudet sänks. Det är det saken handlar lägger till extremregistren knarr- och visselröst. Vi anpassar alltid andningen efter sam- om: hur man vill att det ska låta. Tre­r­egisterteorin gäller i första hand kvinnor och har flest anhängare inom klassisk manhanget och förutsättningarna. Vi sång och mix/musikal. hög­andas dagligen instinktivt i olika 76 KULTURKAPITAL AB ISBN 978-91-87737-02-2 Bilaga 5: KÄLLOR (urval) Burkholder/Grout/Palisca: A History of Western Music (8:e upplagan) [2010⁸] ISBN 978–0–393–93125–9 Clapton, Nicholas: Moreschi: the last castrato [2004] ISBN 9781904341772 Cottier, Janine: Ugarit i Syrien – Här föddes alfabetet för 3 000 år sedan Artikel i Allt om Vetenskap – De historiska äventyren och upptäckterna 2009 sid. 94–97 Edgerton, Michael: The 21th century voice [20152] ISBN 978–0–8108–8840–1 Emeson, Isabelle: Five centuries of women singers [2005] ISBN 0736–7740 Fulford/Miller: Singing [2014] ISBN 978–1–61564–621–0 House, David: Talets fysiologi, akustisk fonetik [2013] Studiematerial KTH Stockholm Klingfors, Gunno: Retro.nu [2003] ISBN 47–05152–3 Klingfors, Gunno: Bach går igen (doktorsavhandling) [1991] ISBN 91–85974–16–1 Lerner, Agneta: Klinisk lungfysiologi [2011] Studiematerial biomedicinsk laboratorievetenskap Umeå Universitet Mandl, Louis: Hygiéne de la voix [1876] Paris/London Mengozzi: Sång-Lära af Musik-Conservatorium i Paris [1814] Stockholm (Svensk översättning av Mengozzis ”Méthode de chant du conservatoire de musique”, Paris 1803) Potter, John: Vocal authority: singing style and ideology [1998] ISBN 0–521–56356–9 Potter/Sorrell: A history of singing [2012] ISBN 978–1–107–63009–3 Sassoon, Donald: The Culture of the Europeans [2006] ISBN 13: 978–0–00255879–2 Seikel/King/Drumright: Anatomy & Physiology for Speech, Language and Hearing [2010] ISBN 10: 1–4283–1223–4, Stark, James: Bel canto – a history of vocal pedagogy [20083] ISBN 0–8020–8614–4– Zangger–Borsch, Daniel: Sång inom populärmusikgenrer [2008] ISSN 1402–1544