Trafikplan 2020
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Trafi kplan 2020 Externremiss Projektledning: Monica Casemyr och Anna Blomquist, SL. Redaktör: Joanna Olsson. Idégrupp: Helena Sundberg, Per Ekberg, Pernilla Helander, Gunilla Glantz, Paulina Eriksson, Lars-Gunnar Sjöcrona, Maria Adolfson, SL. Styrgrupp: Helena Sundberg, Ann-Sofi e Chudi, Johan von Schantz, Sara Brandell. Trafi ksimulering: Mats Hansson, Anna Blomquist, Beatrice Gustafsson. Kartdesign: Gary Newman, Pangea design. Kartproduktion: Eila Kanerva, WSP. Form: Blomquist & Co. Omslagsbild: Liza Simonsson. Foto: Marcus Kurn, Melker Larsson, Stefan Ideberg, Jan E Svensson, Janne Danielsson, Maria Johansson, Maria Marteleur, Melker Dahlstrand, Göran Segeholm, Ångpanne- föreningen, Lars-Henrik Larsson, Sten Sedin, Liza Simonsson, Vesna Lucassi, Pernilla Pettersson Hjelm. Illustratör: Sten Sedin, Tyrens. Papper: Info kommer senare. Tryckeri: Info kommer senare. Datum: 2009-11-30 . ISBN Info kommer senare. INNEHÅLL Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 1. Inledning 12 2. Nuläget 14 SL-TRAFIKEN IDAG 14 RESANDET IDAG 16 BEGRÄNSNINGAR I DAGENS TRAFIK 20 BEGRÄNSADE HASTIGHETER 26 3. Utblick 2020 32 VAD PÅVERKAR RESANDEUTVECKLINGEN? 32 RESENÄRERNAS KRAV 33 VILKEN TRAFIK VILL SL ERBJUDA RESENÄRERNA ÅR 2020? 34 LÄNETS UTVECKLING 36 PLANERADE UTBYGGNADER 38 4. Behov av åtgärder 40 SCENARIOT LÅG 40 SCENARIOT MEDEL 44 SCENARIOT HÖG 50 5. Kostnader och nytta 56 6. Behov av fördjupade utredningar 58 Fördjupningsdel VII. Analysmetod, antaganden 60 ALTERNATIVA REGIONALA STRUKTURER 60 ANTAGANDEN OM VAD SOM PÅVERKAR RESANDET 61 VIII. Resandet och SLs kollektivtrafi kandel 2020 64 SLs ELVA TRAFIKSEKTORER 64 RESANDET OCH KOLLEKTIVTRAFIKANDELEN 2020 66 RESSTANDARD 2020 68 IX. Spår- och busstrafi ken 2020 70 TUNNELBANAN 70 PENDELTÅGEN 76 ROSLAGSBANAN 86 TVÄRBANAN OCH SALTSJÖBANAN 92 ÖVRIGA LOKALBANOR 101 BUSSTRAFIKEN 108 X. Sammanställning av fordons- och depåbehov 113 XI. Behov av åtgärder i de mest belastade bytespunkterna 116 XII. Infartsparkeringar 120 XIII. Mälardalstrafi ken 122 XIV. Utblick 2050 124 Begreppsförklaringar 126 Referenslista 127 3 FÖRORD Förord Kollektivtrafi ken är av avgörande bety- delse för Stockholmsregionens framtida utveckling. För att regionen ska kunna uppfylla sin vision om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion, krävs att kollektivtrafi kens kvalitet och kapa- citet förstärks. SLs arbete med framtidens kollektiv- trafi k pågår ständigt. Flera stora projekt är redan påbörjade eller ligger i start- groparna, till exempel den nya Citybanan för pendeltågen och utbyggnader av Tvärbanan och Spårväg City. Men vi måste blicka längre in i framtiden än så. Morgondagens krav på kvalitet och kapacitet i en snabbt växande region kräver en långsiktig och fl exibel plane- ring som innehåller alternativa handlings- planer. SL ansvarar för utformningen av Stock- holms läns landstings trafi kpolitik och den översiktliga trafi kplaneringen. Men för att skapa den kollektivtrafi k som är en förutsättning för morgondagens sam- hälle måste SL arbeta i nära samverkan med många olika aktörer. Dessa utgörs av våra trafi kentreprenörer, länets kom- muner, länsstyrelsen, Vägverket, Ban- verket, landstingets regionplanekontor och många andra. De beslut som rör infrastrukturens utbyggnad kräver en sammanhållen bild av det långsiktiga behovet, men vi har inget facit för framtida möjligheter och resurser. Därför arbetar vi med fl era olika scenarier. Trafi kplan 2020 är ett första steg i en lång process mot konkretisering och förverkligande av SLs vision att under- lätta människors vardag och att bidra till en mer attraktiv Stockholmsregion. Planen ska underlätta SLs möjligheter att även i ett längre perspektiv erbjuda en väl utbyggd och lättillgänglig kollek- tivtrafi k i samklang med våra miljömål. Göran Gunnarsson VD, SL 4 SAMMANFATTNING Sammanfattning Enligt den regionala utvecklingsplanen Trafi kplan 2020 visar även vilka bytes- trafi kförsörjningen av det stora utbygg- kommer Stockholms län att fortsätta punkter som är i störst behov av åtgär- nadsområdet kring Norra station. växa i samma snabba takt som under der och var busstrafi ken kräver extra 2000-talet fram till 2020 när det gäller insatser för att komma fram, samt vilka En viss vägledning ger förslagen till befolkning, och i ökad takt när det gäller fördjupade utredningar det är mest ”Länsplan och Nationell plan rörande arbetsplatser. Det innebär i genomsnitt angeläget att genomföra. Dimensione- statlig delfi nansiering av framtida ut- 20 000 fl er boende och 13 000 nya ringen av trafi ken år 2020 har utgått byggnaden av infrastrukturen”, men arbetsplatser per år. De delar av länet från att spårsystemen inte ska över- det kommer inte att fattas några beslut som expanderar mest är Solna, Sund- lastas och att trängseln inte ska öka, om planerna förrän under våren 2010. byberg, Västerort, Stockholms inner- utan snarare minska jämfört med idag. stad, Söderort och länets sydvästra del. Stora restidsvinster att hämta Fram till 2020 kommer resmönstren i Förutsättningen för de analyser som Länsinvånarna, resenärer från andra stort sett att vara desamma som idag, ligger till grund för Trafi kplan 2020 är län och övriga besökare i länet får stora med en stor andel resor som sker lokalt den politiska överenskommelse som är restidsvinster som en följd av de omfatt- inom respektive kommun och en stor resultatet av den så kallade Stockholms- ande satsningarna på kollektivtrafi ken. andel resor med Stockholms innerstad förhandlingen. Överenskommelsen Det är främst väntetider och bytestider som mål. Den kraftiga tillväxten av gäller vilka satsningar som bör ske i som minskar när trafi kutbudet ökar och bostäder och arbetsplatser kräver att transportsystemet till och med år 2020. trafi ken förtätas. Tillgängligheten till SLs trafi kutbud utvecklas i samma takt. arbetsplatser, skolor, service och andra För kollektivtrafi kens del är det följande, målpunkter i länet ökar markant för Utmanande ökning av resor utan inbördes ordning: kollektivtrafi kens resenärer. i SL-trafi ken Enligt SLs prognoser ökar efterfrågan Planerade spårutbyggnader fram på kollektivtrafi kresor i ungefär samma till 2020: takt som befolkningen. Det innebär en – Citybanan årlig ökning med drygt 3 000 resor – Dubbelspår Nynäsbanan under förmiddagens rusningstid mellan – Kraftsamling Mälardalen* klockan sex och nio, vilket medför en – Kallhäll – Barkarby, fyra spår betydande utmaning för kollektivtrafi ken. – Dubbelspår Södertälje – Tvärbanan Ost SL kommer att klara detta ökade resande – Tvärbanan Solna med kollektivtrafi ken, även med den för- – Dubbelspår Roslagsbanan bättrade utrymmesstandard för resenä- – Tvärbanan Kista rerna som förutsätts i trafi kplanen. Men – Tomteboda – Barkarby, fyra spår det kommer att kräva ökade resurser – Nynäsbanan, ytterligare dubbelspår för en utbyggd trafi k i motsvarande – Station Vega omfattning. Dessutom ställs höga krav – Bussterminal Slussen på en effektiv samverkan både internt – Lidingöbanan, upprustning inom SL och mellan alla involverade – Tunnelbana Karolinska** samarbetspartners i regionen. – Spårväg Syd – Spårväg Solna – Universitetet Kollektivtrafi ken måste få ta plats * Åtgärder för en punktligare tågtrafi k Trafi kplan 2020 ger en övergripande i Stockholm och Mälardalen. beskrivning av vilka resurser som krävs ** En alternativ spårvägslösning har tillkommit. för att SL-trafi ken ska leva upp till den efterfrågan som förväntas på medel- Finansieringen ej löst lång sikt. Viktiga förutsättningar för För vissa av satsningarna kan fi nansie- kollektivtrafi kens utbyggnad och fram- ring och tidplaner betraktas som säkra, tida funktion är bland annat att depåer men inte för alla. Ett tydligt exempel för fordonen kan byggas ut i takt med på osäkerheten i planeringsförutsätt- en växande fordonsfl otta och att buss- ningarna är satsningen Tunnelbana trafi ken får en god framkomlighet. Karolinska, som nu har kompletterats med fl era alternativa lösningar för 5 SAMMANFATTNING År 2020 i tre olika scenarier byggnaderna sker, behöver busstrafi ken Scenariot Låg För att SL ska kunna ha beredskap för expandera, inte minst under de närmaste utbyggnader i olika takt och omfattning åren innan dagens fullt utnyttjade spår- I scenariot Låg har bara ett fåtal av de har analyserna för Trafi kplan 2020 trafi ksystem hunnit byggas ut. större planerade spårutbyggnaderna gjorts för tre olika scenarier – Låg, Medel hunnit bli klara. Det gäller Tvärbanan och Hög – där genomförandet av Stock- Spårtrafi k och busstrafi k kan på så vis Solna, en förlängning från Alvik till Solna holmsöverenskommelsens spårsats- ses som kommunicerande kärl, men i station och Vega - en ny pendeltågs- ningar förutsätts ha kommit olika långt vissa fall innebär en förtätad spårtrafi k station i Haninge. Vissa dubbelspårsut- år 2020. De utökningar av kollektiv- att också busstrafi ken behöver förstär- byggnader har gjorts i Södertälje och trafi ksystemet som krävs i scenariot kas för att anslutningstrafi ken ska på Nynäsbanan och Roslagsbanan. Låg är åtgärder som SL måste vidta fungera bra. Det är framför allt pendel- Saltsjöbanan och Lidingöbanan har oavsett scenario, fram till att Citybanan tågstrafi ken som kräver en successiv rustats upp och Spårväg City har byggts står färdig år 2017. förstärkning av den avlastande buss- ut till Sergels torg. Det har också skett trafi ken, och denna förstärkning kommer en förlängning av pendeltågstrafi ken I samtliga scenarier förutsätts ett nytt att behövas fram tills Citybanan är klar till Uppsala via Arlanda. signalsystem på tunnelbanans Röda år 2017 och i väntan på att fyrspårsut- linje. Dessutom förutsätts att Spårväg byggnaden på