figur 3.9. Översiktsbild Haga kyrkoplan

3.4.4 Målpunkter ur barnens perspektiv Många av barnen och ungdomarna brukar I de samtal och gåturer som genomförts inom vara i Haga för att hälsa på vänner och släktingar, ramen för arbetet med denna konsekvensanalys leka, rasta hunden, fika eller bara passera ige- framgår att Haga kyrkoplan är en central mål- nom. Flera av dem bor också i Haga. Många av punkt för barnen och ungdomarna. Barnen på Lilla barnen och ungdomarna går till Smyrnakyrkan Samskolan berättar att de ibland är här med fritids, (50) och Betlehemskyrkan (51) där de sjunger i men inte med skolan. Ungdomarna från Montes- kör eller har andra aktiviteter. Få av barnen har soriskolan Centrum har ingen egen skolgård och målpunkter i området närmast skolan. Många använder därför Haga kyrkoplan som skolgård. har sportaktiviteter och andra fritidssysselsätt- Få av barnen är i parken på egen hand efter sko- ningar utanför influensområdet, både i och utan- lan. Oftast är de där tillsammans med sina föräld- för centrala Göteborg. rar och syskon. Ibland åker de spårvagn hit. De tycker att det är ett mysigt ställe att vara på. Bar- 3.4.5 Rörelseflöden samt viktiga nen leker mest på lekplatsen och på grusplanen stråk ur barnperspektiv och uppskattar att det är en lugn plats. Barnen Haga kyrkoplan omges av alléstråket (det vill tycker inte att trafikbullret hörs inne i parken utan säga Norra Allén-Nya Allén samt Södra Allén- bara i utkanterna. De uppskattar träden, kyrkan, Parkgatan) och Sprängkullsgatan. Det är kraftigt gräset och blommorna och framför allt att det är trafikerade gator som begränsar tillgängligheten, lagom stort utrymme där det är roligt att leka. i synnerhet för barn. Trafiken medför buller och Barnen och ungdomarna kommenterar att det luftföroreningar. I alléstråket är det många trafik- inte finns så många andra parker i centrum, nära ljus och särskilt för barn blir barriären påtaglig då skolan. Det finns andra mindre lekplatser i när- många föräldrar inte låter sina barn gå där på egen heten, som den så kallade Tågparken (48) och två hand. Området upplevs även otryggt kvällstid. andra lekplatser i Haga samt den stora parkle- ken Plikta (49) i Slottsskogen. Många av barnen 3.4.6 Rörelseflöden samt viktiga som känner till dessa andra parker föredrar dem stråk ur barnens perspektiv framför Haga kyrkoplan. I samtalen och gåturerna med barn och ungdo- mar i arbetet med denna konsekvensanalys fram-

3. Nulägesbeskrivning - kartläggning - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 29 går att många av barnen som går på Lilla Samsko- vrår och ibland sitter berusade personer på lan bor i Vasastan, Linnéstaden och Annedal. De bänkarna. En del av barnen tycker att buskarna promenerar i stor utsträckning till skolan. För de bakom Hagakyrkan är ”mörka och läskiga”. Flera barn och ungdomar som bor längre bort varierar barn tycker dock att buskagen är roliga att leka i. färdsättet men många blir skjutsade och avsläpp- Generellt upplevs området mellan kyrkan och al- ta nära skolan. Ibland åker de buss eller spårvagn léstråket som mörkt och barnen och ungdomarna med skolan. Många av ungdomarna på Montes- brukar inte vara där. Få använder grässlänten soriskolan Centrum åker spårvagn till skolan och mellan Haga kyrkoplan och Haga Nygata. några cyklar. Några åker pendeltåg och tar sedan Vid spårvagnshållplats Hagakyrkan tycker buss nummer 16. barnen att det är svårt att se om det kommer ännu Barnen och ungdomarna rör sig ofta längs Va- en spårvagn på andra sidan när spårvagnen stan- sagatan, de flesta till fots och på cykel men några nar. Med skymd sikt blir det svårare att passera. åker spårvagn eller blir skjutsade. Några rör sig Övergångsstället vid Hagakyrkan (52) nämndes ibland längs Haga Kyrkogata vid sidan av parken. också som en otrygg plats med motiveringen att Hagakyrkan är den viktigaste spårvagnshåll- det är svårt att gå över. Många tycker också att platsen. När de ska dit går de hellre på gatan och det är svårt att gå över Sprängkullsgatan. Det är längs Sprängkullsgatan än genom parken, men mycket trafik, många filer och därför svårt att några genar också över Haga kyrkoplan. Ungdo- se var bilarna kommer ifrån. Barnen och ungdo- marna på till exempel Montessoriskolan har slöjd marna beskriver att även cyklister kommer fort och hemkunskap i Hagaskolan och går alltså ofta och är dåliga på att ta hänsyn till gångtrafikanter. förbi och genom parken. Ungdomarna påpekar också att det tar lång tid att komma till skolan när det pågår vägarbeten. 3.4.7 Särskilda platser ur barnperspektiv Rosenlund är ett område som upplevs som Både förskolepersonal och föräldrar upplever otryggt. Backen vid lekplatsen och de röda husen Haga kyrkoplan som en trygg plats där barnen vid trappan upp till skansen Kronan (53) är andra gärna leker. Personal från förskolan Lönnen upp- platser som barnen tycker är ”läskiga”. ”Där finns ger dock att den inte är lika trevlig nattetid och det mycket fyllgubbar och knarkare”, säger barnen. att de ofta måste plocka upp skräp från området Ungdomarna berättar i våra samtal att de alldeles bakom Samhällsvetenskapliga bibliote- gärna besöker affärsstråken kring Grönsakstor- ket (Lipschütz, 2012). get (54), Domkyrkan (16) och Kungsportsplatsen I den norra delen av Kungsparken förekom- (17). De uppskattar affärerna, att där är mysigt, mer i dag missbruk och gatuprostitution, framför händer mycket och att man kan strosa runt. Även allt kvällstid. Här saknas kringliggande bostäder, Vasaparken (55) och Haga Nygata nämns som verksamheter och trygghetsskapande kvällsöpp- platser de gärna är på. Under skoldagarna hänger na entréer. Detta gör att parken lätt kan upplevas ungdomarna ofta vid bänkarna utanför Hemköp otrygg, framförallt under kvällstid. Gustaviskolan på Vasagatan samt på Haga kyrkoplan. ligger nära Kungsparken, men få barn vistas i om- rådet på egen hand, särskilt inte under kvällstid. 3.5 Influensområdet för 3.4.8 Särskilda platser ur barnens Station Korsvägen perspektiv 3.5.1 Närområdet Platser som barnen och ungdomarna upplever Station Korsvägen kommer att ligga i de sydöstra otrygga är som regel platser där det ofta finns be- delarna av centrala Göteborg, vid Korsvägen (56), rusade eller drogpåverkade personer. Ett annat där områdena Krokslätt, Johanneberg, Lorens- återkommande tema är tätt buskage. Platser med berg och Heden möts. Det är områden med olika liv och rörelse och som är lätta att överblicka upp- karaktärer som bostadsområde, grönområde, in- levs som trygga platser. tensivt trafikområde och turistmål. De barn och ungdomar vi talat med upplever I området kring Korsvägen är bilen mer priorite- generellt parken på Haga kyrkoplan som en trygg rad än gående och cyklister. Många trafikslag och plats. I området bakom Samhällsvetenskapliga flera vägar och gång- och cykelbanor korsar varan- biblioteket är det däremot otryggt med mörka dra, och allt bidrar till en rörig trafiksituation. Det

30 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 3. Nulägesbeskrivning - kartläggning begränsar möjligheterna för barn och ungdomar Norr om Korsvägen, längs Södra Vägen, ligger att röra sig på egen hand runt Korsvägen (Göte- gymnasieskolorna Munkebäcksgymnasiet med borgs Stad, Stadslivet i centrala Göteborg, 2012). 600 ungdomar och Burgårdens utbildningscen- trum med cirka 1 500 ungdomar. Nordväst om 3.5.2 Befolkning, boende och skolor Korsvägen på Södra Vägen ligger Ingrid Seger- I influensområdet för Station Korsvägen bor cir- stedts gymnasium med cirka 300 ungdomar. ka 5 500 personer varav knappt 600 är under 18 Av områdets åtta förskolor ligger fem norr om år. Drygt 260 av dessa är under 5 år, cirka 200 är Korsvägen och tre väster om i Johanneberg. mellan 6 och 15 år och cirka 90 är mellan 16-18 år. (SCB/Göteborgs Stad stadsledningskontoret, 2012). 3.5.3 Målpunkter ur barnperspektivet Totalt finns inom influensområdet tre grund- I området finns flera stora målpunkter som att- skolor med sammanlagt cirka 900 barn och ung- raherar barn och ungdomar. Det är Liseberg (23), domar: Vasaskolan (F-9) ligger väster om Kors- Svenska Mässan (57), Universeum (27), Världs- vägen på Viktor Rydbergsgatan. 300 barn och kulturmuseet (28), och Scandinavium (58). Be- ungdomar går på skolan. Norr om Korsvägen i sökare till målpunkterna består både av boende Johanneberg ligger Fenestra centrum (årskurs i närområdet och långväga besökare som kommit 6-9) på Gyllenkrooksgatan med 50 barn och ung- till området enbart för att besöka målpunkten. domar samt Johannebergs skola (F-9) på Olof Ru- Flertalet av målpunkterna är stora till ytan och debecksgatan med 550 barn och ungdomar. blir i en del fall barriärer. Flera av målpunkter-

am S ng te . n $+ n S llé tu A re a g !<= y a (!60 Vallgraven N Sk ta (!64 n E6 $+ ånegatan Pedagogen Kungs- Heden parken K u (!63 n g !<= s S Parkgatan p ö $+ o d r ra ts v !<= $+ a äg (!59 v Vasastaden e e $+ n n Scandinavium !<= y . e iig n el Hagakyrkan$+ agatan Lorensberg z !58 er ( $+ Vas !<= B Sankt!<= yrkoplan") !<= $+ !<= Svenska $+ mässan !<= Sigfrids plan !<= $+ (!62 (!57 !<= Örgrytevägen!<= gskolan !<= Götaplatsen Korsvägen!<= Rondo !<= $+ $+ $+ Artisten (!56 Lisebergshallen !<= $+ Konstmuseet Johannebergs $+ landeri(!65 Örgryte $+ ") (!27 $+ (!61 ") $+ $+ (!23

$+ gatan $+ (!28 !<= Liseberg !<=

$+ nda $+ Kapell- $+ platsen Ekla $+ $+ !<= $+ $+ !<= Carlanderska Landala !<= $+ Mölndalsvägen!<= !<= $+ Mö l ") n $+ dalsån $+ ") !<= !<= Rusthållareplatsen ") $+ Chalmers Johanneberg Kallebäcksmotet $+ !<= Rv $+ ")

Teckenförklaring <=! Hållplats +$ +$ Västlänken Intervjuskola Gymnasiekola Cykelväg ± Tunnelanläggning +$ Förskola )" Lekplats <=! Influensområde +$ Grundskola Hållplats 0 250 500 m figur 3.10. Influensområde för Station Korsvägen

3. Nulägesbeskrivning - kartläggning - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 31 na används inte dagligen av barn och ungdomar sju år. Grönområdet ligger på en höjd skyddad av utan är sällanaktiviteter och turistmål. bostäder och universitetsbyggnader vilket gör att Liseberg ligger strax öster om Korsvägen och det saknar visuell kontakt med Korsvägen. är en nöjespark som har cirka 2,8 miljoner besö- Grönområdet utanför Johannebergs landeri är kare varje år (www.liseberg.se, Verksamhetspre- trots sin närhet till Korsvägen idag relativt out- sentation 2014). Liseberg har två entréer, huvud- nyttjad av barn och ungdomar vilket sannolikt entrén mot Örgrytevägen i norr och en mindre beror på att platsen inte upplevs som lätt att nå entré mot söder. Många barn och ungdomar som från hållplatsen på grund av tät trafik. bor i närheten har säsongskort och använder nöj- esparken mycket ofta, framför allt under som- 3.5.4 Målpunkter ur barns perspektiv marsäsongen (april-början av oktober). Liseberg är den målpunkt som flest barn och ung- Svenska Mässan ligger precis norr om Korsvä- domar nämner som en plats de gillar. Förutom gen och har årligen cirka en miljon besökare som Liseberg nämner de Filmstaden Bergakungen, kommer för att delta i mässor eller konferenser. Valhallabadet, Avenyn, Universeum och Scandi- Gothia Towers i anslutning till Svenska Mässan navium som populära platser. är ett landmärke i Göteborg. Norr om Svenska Renströmsparken nämns av barnen och ung- Mässan finns Scandinavium där stora kultur-, domarna som en lugn och fin plats där de kan nöjes- och sportevenemang genomförs (WSP, slappna av, ha picknick, spela badminton eller Trafikalt dimensionerings PM 2013). träffa sina kompisar. Vasaskola, som ligger nära Universeum ligger precis söder om Korsvägen Renströmsparken, brukar ofta använda platsen och har sin entré riktad mot Korsvägen. Det är för lek under skoltid. Barn upplever den nuvaran- ett vetenskapscentrum och museum som framför de placeringen av lekplatsen som en lugn plats i allt riktar sig till barn och ungdomar. Universeum en annars hektisk del av staden. har cirka 550 000 besökare varje år, varav cirka Renströmsparken upplevs dock av många ung- 275 000 är barn. Cirka 60 000 av barnen besöker domar som otrygg kvällstid då området ligger av- Universeum med sin skolklass (Universeum, Erik skilt och saknar kvällsöppna aktiviteter. Edblad, 2014-04-24). Utanför Universeums entré finns en liten grön- Söder om Universeum ligger Världskultur- yta som av ungdomar upplevs som en mer naturlig museet som har sin entré på norra fasaden, mot mötesplats än Korsvägen. I området finns en torg- Korsvägen. Museiverksamheten har årligen cir- yta som innehåller en lekplats, damm, sittplatser ka 275 000 besökare varav cirka 49 000 är barn och växtlighet. Många besökare till Liseberg och och ungdomar. Utöver detta genomförs pedago- Universeum samt barn och ungdomar som väntar gisk verksamhet för cirka 19 000 besökare varav på anslutning vid Korsvägen använder platsen. 16 000 är skolelever (WSP, Trafikalt dimensione- rings PM 2013). 3.5.5 Rörelseflöden och viktiga I influensområdet finns fler stora målpunkter stråk ur barnperspektivet som i stor utsträckning är besöksmål för barn och Fyra viktiga stråk möts på Korsvägen: Södra Vä- ungdomar som bor i staden. Dessa målpunkter är gen, Skånegatan, Örgrytevägen och Södra Vä- Valhallabadet (59), Actionpark (skatepark) (60), gen/Mölndalsvägen. Längs med dessa stråk finns lekplatsen i Renströmsparken (61), Stadsbiblio- flera målpunkter som genererar höga flöden av teket (62), Valhalla Idrottsplats (63), och Filmsta- bilister, gående och cyklister. De höga bilflödena den Bergakungen (64). gör att biltrafiken utgör en barriär för de barn Några grönområden finns i området: Ren- och ungdomar som vistas i området. strömsparken, området runt Johannebergs lan- Korsvägen upplevs som en barriär som är svår deri (65), platsen utanför Universeum och även att passera. Trafiksituationen anses vara stressig Liseberg. och rörig till följd av många trafikslag och stora Renströmsparken ligger väster om Korsvägen trafikflöden. Den röriga trafiksituationen kring och besöks av barn och ungdomar från hela Göte- Korsvägen gör att platsen upplevs som svårfram- borg. Området är klassat som bostadsnära park- och komlig av barn och ungdomar och kan även med- natur och som stadsdelspark. I norra delen finns en föra att dessa, på eget eller föräldrars initiativ, lekplats som riktar sig till små barn, upp till cirka undviker platsen.

32 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 3. Nulägesbeskrivning - kartläggning Större evenemang vid någon av målpunkterna i området medför stora folkströmmar under kor- ta perioder förbi Korsvägen. Samtidigt sker även en stadig ström av vardagsresor till, från och förbi Korsvägen vilket gör att platsen är befol- kad under stora delar av dygnet. (Göteborg Stad, Stadslivet i centrala Göteborg, 2012). Skånegatan har även höga gångflöden av ungdomar då flera gymnasieskolor ligger längs gatan. Genom Renströmsparken går ett välanvänt gång- och cykelstråk som binder ihop Götaplatsen och Avenyn med Johanneberg. I området vistas många yngre barn som leker på gräsytorna eller på lekplatsen. Kopplingen till Renströmsparken från Korsvägen är otydlig och tillgängligheten försvåras av en höjdskillnad.

3.5.6 Rörelseflöden samt viktiga stråk ur barnens perspektiv Under samtalen med barn och ungdomar fram- kom att väldigt få av dessa barn och ungdomar passerar Korsvägen på sin väg till skolan. Några ungdomar passerar Korsvägen med spårvagn, men ingen byter färdmedel på Korsvägen eller passerar gående eller med cykel. Utifrån att de barn vi har samtalat med alla går i skolor i närhe- ten av Korsvägen är det naturligt att de inte an- vänder Korsvägen som bytespunkt. De barn som deltagit i samtalen kan inte ses som helt represen- tativa för alla barn och ungdomar som använder Korsvägen som hållplats eller bytespunkt. Samtalen med barn och ungdomar indikerar också att det är få barn som rör sig ensamma i området kring Korsvägen.

3.5.7 Särskilda platser ur barnens perspektiv Korsvägen upplevs som stressig, rörig och otrygg med höga ljudnivåer. Korsvägen nämns av både barn och ungdomar som en plats som upplevs otrygg och osäker på grund av trafiken. Renströmsparken är en plats som dagtid upp- fattas som grön och lugn och platsen har stor be- tydelse för de barn och ungdomar som besöker parken. Dock upplever barnen och ungdomarna Renströmsparken som en otrygg plats kvällstid på grund av mörkret och att det uppehåller sig personer som barnen och ungdomarna beskriver som otäcka i parken. Även Actionpark upplevs av en del barn som en otrygg plats på grund av att det ofta är missbru- kare där.

3. Nulägesbeskrivning - kartläggning - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 33 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Väst länkens driftskede

4.1 Allmänt De båda projekten har delats in sju delar (se ka- Stationerna ska utrymmas via de vanliga upp- pitel 3.1). Nedan beskrivs några gemensamma gångarna. Rulltrapporna får tillräcklig kapacitet utgångspunkter, sedan kort de delsträckor av lin- och placering för att resenärerna snabbt ska kun- jen (A-D) som ligger före, efter och mellan statio- na komma i säkerhet. Genom glasväggarna är rull- nerna, därefter beskrivs stationerna mer utförligt trapporna brandtekniskt avskilda från plattfor- under egna delavsnitt i 4.1.3. marna och utgör en så kallad säker plats för dem som behöver vänta och få hjälp av andra medrese- 4.1.1 Utrymning närer eller räddningstjänsten för att ta sig ut från Under mark ska järnvägen kunna självutrymmas. stationen. Uppåtgående rulltrappor fortsätter gå Självutrymning innebär att resenärer ska kunna medan nedåtgående stoppas. Förutom permanen- lämna anläggningen på egen hand i händelse av ta utrymningsskyltar, kommer det vid en olycka brand eller olycka. Om det skulle börja brinna i ett att ges information via dynamiska informations- tåg ska lokföraren i första hand fortsätta köra till skyltar om var utrymning ska ske. Skyltar med närmaste station eller ut ur spårtunneln, för ut- text har även en symbol i form av en springande rymning. Om fortsatt färd inte är möjlig måste ut- gubbe. Vid en olycka kommer dessutom både en rymning ske i spårtunneln Då sker utrymning via utrymningssignal att ljuda, samt ett talat utrym- servicetunnel, serviceschakt eller genom en sta- ningsmeddelande som sänds via högtalarna. tion. I spårtunneln kommer det att finnas hård- Räddningstjänsten kan ta sig till plattformar- gjorda gångytor med ledstänger och belysning. na både via de vanliga uppgångarna och speciella angreppsvägar

Faktaruta tekniska anläggningar Allmänventilation Servicetunnlar och serviceschakt Ska skapa god ventilation på stationerna. För att Behövs för utrymning, räddningsinsats och teknisk minimera risken för partikelsspridning i närområdet service av tunneln. Servicetunnlarna förbinds med behöver ventilationstornen vara två till sju meter spårtunneln via tvärtunnlar. Avståndet mellan höga ovan markytan. De kan byggas in i befintliga schakten är 300-400 meter. Vid serviceschakten byggnader. krävs en byggnad ovan mark samt möjlighet till uppställningsplats för räddningstjänstens fordon. Brandgasventilation Ska evakuera brandgaser från stationen i händelse av Arbetstunnlar brand. Ett till fyra brandgasschakt behövs i markytan Behövs under byggskedet för att nå arbetsplatserna per station. Brandgasschakten ska mynna minst en under mark, och för in- och uttransport av massor,,, meter ovan mark. De kan även utformas som maskiner och utrustning. Under byggskedet finns fem skorsten på byggnad. arbetstunnlar: Otterhällan, Haga, Korsvägen, Liseberget och Skår. Dessa övergår i driftskedet till servicetunnlar. Tryckutjämningsschakt Ska begränsa tryckändringarna i anläggningen och Säker plats därmed minska lufthastigheten i stationens uppgång- En säker plats i anläggningen är en plats dit en brand ar. Det behövs två till tre schakt per station och de inte kan sprida sig. På stationerna är trapphusen på utformas i markytan på samma sätt som brandgas- plattformsplan brandtekniskt avskilda från övriga ventilationen. stationsrummet genom brandtåligt glas. Vid utrym- ning kan resenärer ta sig till en säker plats och vänta på hjälp i upp till 120 minuter.

34 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede Marieholm

Hisingen Sävenäs

E20 Munkebäcks- motet T in g s ta d s t A u n n e ln Säveån Bagaregården

n

å

s

rg

e

b ll

u n G e

g

ä

v Göta älv s ä

n

Å

Hisingen an at Olskroken wg ko G ra ö K t n a te ä år ! gsvägen lv M Gullbergsvass Olskroks- ber b Skansen Red ro motet Lejonet K n Gubbero- o bba parken

! rna tan ga us s uth v. STN CENTRALEN! Kr ! Post- !! ! ! terminalen Göteborgs- ån operan ! ! ! ! ergs ! Nils! Ericson- ! Gullb terminalen atan ! veg rgre Göteborgs Bu Central a älv Polhemsplatsen ! Drottning- Kasinot Apoteks- torget Posthuset Göt huset Fattighusån Packhus- Brunnsparken platsen Ullevi- mn- Gamla ha motet n ora Ö l Lunden

Ullevi e St en st kanal Ullevi n Lilla Torget ra B n n Trädgårds- l u Residenset t e Hamng föreningen Väst a

nden Inom d

r

å ! ra Vallgraven Gårda G . ötatunn . g H s G Stureplatsen u am h Otterhällan ra Älvstrad S a n t n g. e B ta n Söd . ga t n gs n S S Ku é t Rosenlunds- ll u Kungshöjd A re a g verket y a Val N Skån lgraven ta n E6 Pedagogen Kungs- Heden e

parken gat K ! atan u Rosenlund g n an k g s S Par p ö o d r ra ts v STN HAGA a ä Järntorget ! v g Vasastaden e e ! n n Scandinavium y . e ig ! atan n li ! Hagakyrkan Lorensberg ze er Haga ! Vasag B Sankt Haga kyrkoplan Svenska mässan Sigfrids ! plan L STN KORSVÄGENen i teväg n ! Örgry n Korsvägen Rondo é Handelshögskolan Götaplatsen g Artisten ! Lisebergshallen a ! t a Konstmuseet Johannebergs n !

! ! landeri ! Örgryte

n

a

t

a

g a

d Liseberg

! n la Kapell- k ! platsen E ! Carlanderska

Landala Möl

Mö n d C alsvä l n d ! als g e å n n Linnéplatsen Rusthållareplatsen ! D Chalmers Johanneberg Kallebäcksmotet

R ! v 40

Almedal

Sahlgrenska sjukhuset

Teckenförklaring Ytläge ! Tunnelmynning Influensområde från station Bergtunnel ! Serviceschakt A Sävenäs-Station Centralen Betongtunnel ! Tunnelmynning servicetunnel B Station Centralen-Station Haga Tråg ! Tryckutjämningsschakt C Station Haga-Station Korsvägen ! Brandgasschakt ! Ventilationsschakt 0250500m ! D Station Korsvägen-Almedal Entré/uppgång Influensområde ± figur 4.1. Västlänkens anläggningar och influensområden. Marieholm

Hisingen Sävenäs

E20(!2 Munkebäcks- motet T in g s ta ds tu n ne 66 ln Säveån (! Bagaregården

ån

gs

ber l

n

Gul e

g

ä

v Göta älv s ä

n

Å

n ta ga Olskroken ow ak Kr n te år ! vägen M Gullbergsvass 67 bergs Skansen(! Olskroks- Red 5 motet Lejonet(! Kobbar Gubbero- parken ! (!68 tan n ga a us s th v. ! Kru ! (!69 ! ! Post- ! ! terminalen n ! så

berg !! ll Nils Ericson- u terminalen G atan veg gre Göteborgs Bur Central Polhemsplatsen Drottning- eks- torget Posthuset et Fattighusån

Ullevi- Gamla

motet n l Lunden

Ullevi e

Ullevi n Trädgårds- n

u

Teckenförklaring Bergtunnel ! Brandgasschakt ! Tryckutjämningsschakt (!X Hänvisning till text Betongtunnel ! Entré/uppgång ! Ventilationsschakt Tråg ! Tunnelmynning Influensområde 0250500m± Ytläge ! Serviceschakt Influensområde från station

figur 4.2. Västlänkens anläggning inom influensområdet för delsträckan Sävenäs-Station Centralen

Från Gullberget och fram till Station Haga Offentliga toaletter är dock något som inte plane- består utrymningsvägarna av så kallade servi- ras på någon av stationerna. ceschakt som är placerade med cirka 300 meters mellanrum. Mellan Station Haga och Almedal 4.1.3 Linjen kommer parallella servicetunnlar att finnas, som Sävenäs-Station Centralen A även kan användas vid utrymning. Mellan spår- Projekten medför stora förändringar i spårom- tunneln och servicetunnlarna byggs ett antal rådet från Munkebäcksmotet (2) till Olskroks- tvärtunnlar. området. Bland annat ska de nya spåren passera planskilt över övriga spår i området och godstra- 4.1.2 Stationerna fiken separeras från persontrafiken. Det innebär På stationerna kommer skyltningen att följa Tra- att spårkapacitet kan frigöras och fler tåg kan fikverkets skyltprogram vilket innebär att alla re- köras i området. En del av Gullbergsån (66) får senärer lätt kan orientera sig på stationen. Infor- ett nytt läge och nya broar byggs över ån. Inom mationssystem kommer att finnas på stationen Partihallsområdet förändras gatunätet och några för att resenärerna ska få information om even- byggnader rivs. tuella störningar Väster om E6 ska de nya spåren gå i ett betong- Utrymme och möjligheter för resenärsservice tråg fram till Gullberget (67) och i en bergtunnel finns i varierande grad på de olika stationerna. under skansen Lejonet (5). Väster om Gullberget Exempel på resenärsservice är biljettförsälj- och fram till Station Centralen dras spåren i en ning, butiker, offentliga toaletter och cykelgarage. betongtunnel. På denna sträcka kommer det att Utformning av sådan service är inte påbörjad, finnas två serviceschakt, Gullbergsvassgatan (68) men den vidare planeingen bör ske i samarbete och Kruthusgatan (69). mellan alla ansvariga aktörer på stationerna.

36 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede Hisingen an at wg ko G ra ö K t n a te ä år lv M Gullbe b ro n

! ! ! ! ! ! Göteborgs- operan ! ! ! ! !! ! Nils Ericson- terminalen ! 73 at (! veg (!71 rgre Göteborgs Bu Central Polhemsplatsen ! Drottning- Kasinot Apoteks- torget Posthuset Göta älv huset Fattigh Packhus- platsen Brunnsparken (!70- Gamla Stora hamn Öst Ullevi kanalen Lilla Torget r a Hamng. Trädgårds- Residenset föreningen (!75 Västra Hamng. Inom ! Vallgraven . g 74 s (! Götatunneln Stureplatsen u h Otterhällan d St a n e B ta n Södra Älvstranden. ga t ngs n St S Ku é Rosenlunds- ll u Kungshöjd A re ya g verket Vallgraven N a (!72 Pedagogen Kungs- Heden !76 parken ( ! K u Rosenlund n g s S Parkgatan p ö o dr r a ts v ! a äg Järntorget v ! Vasastaden e e n n y e ! ! n Hagakyrkan Lorensberg ! sagatan Haga Va Haga kyrkoplan !

L ! i n

n é Handelshögskolan Götaplats g

a

t a Konstmus n !

! Kapell- platsen

Teckenförklaring Ytläge ! Brandgasschakt ! Tunnelmynning servicetunnel Influensområde Bergtunnel ! Entré/uppgång ! Tryckutjämningsschakt (!X Hänvisning till text ± Betongtunnel ! Tunnelmynning ! Ventilationsschakt Tråg ! Serviceschakt Influensområde från station 0 250 500 m figur 4.3. Västlänkens anläggning inom influensområdet för delsträckan Centralen-Station Haga

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 37 g Ha Ä s G Stureplatsen u h Otterhällan mng d S a n te B ta n Södra . a . t sg ung n St Rosenlunds- S K llé u A re Kungshöjd a g verket y a Vallg N Skånega raven ta n Pedagogen Kungs- Heden parken ! K

atan u ta Rosenlund n g n s S Parkg p ö o d r ra ts ! a vä Järntorget v g ! Vasastaden e e n n Scandinavium y . ! e iig ! n el Hagakyrkan agatan Lorensberg z ! er Haga Vas B Haga kyrkoplan Svenska ! mässan

L ! n i n Örgryteväge n Korsvägen R é Handelshögskolan Götaplatsen g Artisten ! ! a Lisebergs

t a (!20 Konstmuseet! Johannebergs n ! ! ! landeri (!78

! Lisebe Kapell- ! platsen Eklandagatan ! Carlanderska

Landala Mölnda

lsv

Linnéplatsen Rusthållarepl ! (!44 Chalmers Johanneberg

Teckenförklaring Bergtunnel ! Brandgasschakt ! Tunnelmynning servicetunnel Influensområde från station ! ! (!X Hänvisning till text Betongtunnel Entré/uppgång Tryckutjämningsschakt ± Tråg ! Tunnelmynning ! Ventilationsschakt Ytläge ! Serviceschakt Influensområde 0 250 500 m

figur 4.4. Västlänkens anläggning inom influensområdet för delsträckan Haga-Station Korsvägen

Station Centralen-Station Haga B Station Haga-Station Korsvägen C Från Station Centralen och fram till Stora Hamn- Efter Station Haga ska Västlänken fortsätta sö- kanalen (70) ska Västlänken gå i en betongtun- derut i bergtunneln och därefter går den österut nel. Den ska passera över Götatunneln (71) och mot Korsvägen. På delsträckan kommer service- runda Kvarnberget (72) vid Göteborgsoperan, tunnel Haga att byggas och den ska mynna vid därefter passera under Stora Hamnkanalen och Linnéplatsen (44). Servicetunnel Korsvägen ska gå in i bergtunnel under länsresidenset på Södra mynna ut vid Södra Vägen vid Chalmerstunneln Hamngatan. (77). Båda servicetunnlarna förläggs i berg. Ett Ett serviceschakt och ett ventilationsschakt tryckutjämningsschakt byggs intill Fogelbergs- ska byggas vid Sankt Eriksgatan(73). I Kvarnber- parken (20) och ett ventilationsschakt byggs vid get finns dessutom ett skyddsrum, med port mot Föreningsgatan (78). Sankt Eriksgatan. Skyddsrummet byggs om, och blir då servicetunnel Kvarnberget. Genom berget Station Korsvägen-Almedal D vid Otterhällan (74), i riktning mot Haga kyrko- Efter Station Korsvägen ska Västlänken fortsätta plan, ska Västlänken åter passera Götatunneln. österut i betongtunnel under norra delen av Li- För bergtunneldelen kommer två servicetunnlar seberg (23) och under Mölndalsån (24). Öster om att byggas. Servicetunnel Otterhällan med tun- Mölndalsån ska tunneln gå in i berget under E6/ nelmynning vid Stora Badhusgatan (75), och ser- E20 och Gårdatunneln (79). Servicetunnel Lise- vicetunnel Kungshöjd med mynning vid Rosen- berget mynnar på Södra Vägen strax söder om lundsgatan (76). Världskulturmuseet (28) och servicetunnel Skår mynnar vid Sankt Sigfridsgatan (80), intill Ja- kobsdals naturområde.

38 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede g a S ta kånega n E6

t a

n

Scandinavium g. lii ze er B Sankt Svenska mässan Sigfrids plan gen Örgrytevä latsen Korsvägen Rondo Artisten ! ! Lisebergshallen tmuseet! Johannebergs ! landeri ! Örgryte

(!23 (!28 Liseberg

! Eklandagatan ! (!80 (!79 Carlanderska Mölndal (!24 M

ö lndal s ! vägen

sån

Rusthållareplatsen

Johanneberg Kallebäcksmotet

(!81 Rv 4 0

Almedal

Teckenförklaring Bergtunnel ! Brandgasschakt ! Tunnelmynning servicetunnel Influensområde från station Betongtunnel ! Entré/uppgång ! Tryckutjämningsschakt (!X Hänvisning till text Tråg ! Tunnelmynning ! Ventilationsschakt Ytläge ! Serviceschakt Influensområde 0 250 500 m ± figur 4.5. Västlänkens anläggning inom influensområdet för delsträckan Korsvägen-Almedal

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 39 en

83 n (! ta ga ow ak G Kr ö n ta te år ä M lv b r (!82 o Gullbergsvass n

L

tan ga us uth Kr

Post- terminalen Göteborgs- operan

(!13 (!31 Nils Ericson- terminalen tan ega grev Bur Göteborg (!32 Central

(!11 Polhemsplatsen Drottning-(!38 Apoteks- torget Posthuset huset Fattighusån

Brunnsparken

- Gamla hamn Stora Teckenförklaring Entréer/schakt/torn Tunnelanläggning Influensområde från station 02550m ±

figur 4.6. Station Centralens anläggning och influensområde.

Västra uppgången Mittuppgången Östra uppgången

figur 4.7. Längdsektion Station Centralen.

Efter Västlänkens södra tunnelmynning i Al- Stationsrummet blir 250 meter långt, vilket mot- medal (81) kommer Västlänken att passera E6/ svarar plattformarnas längd, cirka 60 meter brett E20 i ett betongtråg och därefter anslutas till be- och placeras 12-13 meter under den omgivande fintlig järnväg. Station Centralen marknivån. Station Centralen blir Västlänkens norra station Station Centralen får tre uppgångar. Dessa med direkt koppling till Göteborgs centrum. Sta- blir placerade och utformade för att integreras tionen ska placeras i ett område där det pågår flera med både befintliga och planerade verksamheter, stadsutvecklingsprojekt. Detta innebär att många knutpunkter för kollektivtrafik och målpunkter i framtidsfrågor fortfarande återstår att lösa, och staden. Från den västra uppgången ska exempel- att det finns en stor osäkerhet kring hur hela om- vis Nordstan (11) nås, liksom stadens centrum- rådet slutligen kommer att se ut och fungera. område och Göteborgsoperan (13). Mittuppgång- Stationen blir placerad under mark, i öst-väst- en ska koppla i norr till Gullbergsstrand (82) och lig riktning, norr om Göteborgs Central (32) och i söder, via Nils Ericsonterminalen och befintlig i förlängningen av Nils Ericsonterminalen (31). stationsbyggnad, till Drottningtorget (38) och

40 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede figur 4.8. Illustration Station Centralen, över hur mittuppgången kan komma att se ut. Vy från nordväst. figur 4.9. Illustration för Station Centralen, över hur en av de två entrébyggnaderna i väster kan komma att se ut.

centrum. Den östra uppgången kommer att rik- tas mot utvecklingsområdet Gullbergsvass (83).

Utformning ovan mark I markplan kommer endast stationens entréer, in- Stationsuppgången i väster föreslås bestå av gångar till angreppsvägar, ventilationsschakt och två separata och identiska entrébyggnader. De schakt för brandgasventilation att synas. Ventila- ska få en enkel och öppen karaktär, med ljus- tionstornens höjd kommer att varierar mellan 1,2 insläpp via taken. I ena hörnet, i respektive en- och 5,0 meter ovanför den omgivande marken. trébyggnad, byggs ett ventilationstorn som till Stationens entrébyggnader är inte färdiggestal- skillnad från den övriga gestaltningen får en mer tade och kan komma att ändras. Nedan beskrivs ett massiv och sluten karaktär. förslag på utformning som togs fram våren 2014. Även mittuppgångens entrébyggnad föreslås

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 41 få en utformning som är lätt och luftig med möj- Plattformskanterna kommer att markeras för ligheter till dagsljusinsläpp och genomsikt. att uppmärksamma resenärerna på närheten till För uppgången i öster planeras att den ska bli spåren. integrerad i en ny, större byggnad. Uppgången i väster får ett mellanplan som för- Angreppsvägar ska finnas vid den västra och binder plattformarna med markplanet. den östra uppgången och de kommer att enbart I de publika utrymmena kan det också komma vara till för den samlade räddningstjänstens in- att finnas reseinformation, biljettförsäljning och sats. Angreppsvägarna blir avskilda från övriga annan resenärsservice. uppgångar med egna ingångar och med uppställ- ningsplatser för räddningstjänstens fordon. 4.1.4 Station Haga Utformning ovan mark Utformning under mark Station Haga kommer att bli en ny station under Station Centralen ska utformas med fyra spår och Haga kyrkoplan (46), mellan Haga och Vasas- två plattformar. På respektive plattform kommer tan. Det som kommer att synas av stationen ovan det att finnas pelare i rad, i längdled, placerade mark är entréerna till stationen, brandgasschakt, med ett relativt långt avstånd mellan pelarna. dagsljusinsläpp samt Västtrafiks resecentrum i Stationsrummet får en högre takhöjd i mittdelen, alléstråket. det vill säga mellan de två pelarraderna, och en Stationen kommer att ha tre uppgångar. I norr lägre takhöjd mot långsidorna. placeras huvuduppgången med entré mot Nya Den västra och den östra uppgången får tre Allén och mot Pusterviksplatsen (84). I söder blir rulltrappor och hiss från respektive plattform, det en uppgång i Handelshögskolan (85). Majori- medan uppgången i mitten får sex rulltrappor teten av resenärerna, cirka 80 procent, beräknas och två hissar från respektive plattform. komma att använda de norra uppgångarna. I al- Rulltrappor och vertikala hissar blir utforma- léstråket planerar Göteborgs Stad och Västtrafik de och placerade på liknande vis oavsett uppgång. en viktig knutpunkt för byte till spårvagn och Trapphusen avgränsas mot stationsrummet med buss, med serviceutbud och resenärsfunktioner. brandtåliga glasväggar. Med bil nås stationen från Pusterviksplatsen (86).

figur 4.10. Illustration över hur Station Centralen kan komma att se ut. Plattformen i anslutning till mittuppgången.

42 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede I hörnet Vasagatan-Haga Kyrkogata kommer en förutsättningarna för att till exempel lägga till en befintlig byggnad att rivas och ersätts med en ny cykelparkering i det övre mellanplanet är goda. byggnad som även kommer att husera den södra I tidigare förslag presenterades större utrym- stationsuppgången. men i mellanplan och bättre möjligheter för rese- Den känsliga stadsmiljön kring Haga kyrko- närsservice och butiker vilket skulle kunna ge en plan ställer höga krav på anpassning till den be- mer befolkad station. Förslaget valdes bort efter- fintliga miljön. som Västtrafik bedömt att det inte finns tillräck- ligt kundunderlag för butiker och servicefunktio- Utformning under mark ner under mark. Stationsrummet, spår och plattformar kommer I tidigare förslag hade station och uppgångar att ligga drygt 25-30 meter under marknivå. Rull- placerats så att det i en framtid ska vara möjligt trappor, trappor och hissar ska leda resenärerna att lägga spårvagnstrafiken i tunnel under allé- upp från plattformarna via mellanplan till mark- stråket. Det är inte längre tekniskt möjligt. nivån. I norr ska mellanplanen leda resenärerna vidare genom två uppgångar till huvudentrén 4.1.5 Station Korsvägen i Nya Allén, med anslutning till buss- och spår- Station Korsvägen kommer att bli en ny station vagnshållplats, och till Pusterviksplatsen. I söder under dagens kollektivtrafikknutpunkt Korsvä- kommer resenärerna upp till utgången i Handels- gen (56). Den blir Västlänkens sydligaste station högskolan via ett mellanplan. och kommer att placeras strax söder om Örgryte- Den beskrivna lösningen har begränsade ytor vägen i väst-östlig sträckning. Stationen kommer för resenärsservice och butiker, men de fysiska att bli 250 meter lång och ligga cirka 15-30 meter

n n g. n u nde tat Västra Vallgraven Gö

Hamng . g s u h Otterhällan Södra Älvstra d . a B t. S n ata gsg Kun n llé Rosenlunds- A Kungshöjd ya N verket Vallgrave n

Pedagogen Kungs- parken

n Rosenlund kgata Par K u (!86 n g s p o r ts a (!84 v e Järntorget n Vasastaden y e n

atan Hagakyrkan (!46 Vasag Lorensberg Haga Haga kyrkoplan

(!85 L

i n

n é Handelshögskolan g

a

t a

n

Teckenförklaring 02550m ± Entréer/schakt/torn Tunnelanläggning Influensområde från station figur 4.11. Station Hagas anläggning och influensområde.

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 43 figur 4.12. Längdsektion Station Haga.

figur 4.13. Illustration över hur stationsrummet i Station Haga kan komma att se ut.

under mark. Det valda läget ger möjlighet till en utformas som en klassisk stationsbyggnad med underjordisk trafikplats som Göteborgs Stad pla- stora rum och högt i tak. Entrédörrarna kommer nerar. att placeras runt om byggnaden så att det ska vara lätt och nära att nå ingången oavsett vilket håll Utformning ovan mark man kommer ifrån. Glaspartier gör att barnen De delar av stationen som kommer att vara syn- och ungdomarna kan se när bussar och spårvag- liga ovan mark blir stationens tre entréer, anord- nar kommer in till hållplatsen. ningar för dagsljusinsläpp och ventilationstorn. Den andra uppgången placeras söder om Ör- Ventilationstornen kommer att finnas vid Ren- grytevägen närmast Korsvägen. Den kommer att strömsparken (61) och i sluttningen upp mot Li- användas bland annat av de resenärer som ska nå seberg (23). Vid Renströmsparken kommer tornet exempelvis Liseberg, Svenska Mässan (70) och att utformas med stor omsorg och anpassas till Gothia Towers (72). I denna uppgång kommer den omgivande bebyggelsen och parken. Mitt på flödena bli stora under kortare tidsperioder vid Korsvägen kommer tre friliggande anläggningar större evenemang. Gothia Towers kommer att för dagsljusinsläpp att placeras. vara i blickfången när resenärerna kommer upp Två av entréerna ligger i öster vid Korsvägen från båda uppgångarna vid Korsvägen. Avståndet och en något västerut i Renströmsparken. De tre mellan de två uppgångarna vid Korsvägen och entréerna kommer att utformas så att de blir lätta öppenheten på platsen möjliggör goda siktlinjer att hitta för barn och ungdomar. mellan dem. Vid Korsvägen placeras en entréhall i mitten Entrén vid Renströmsparken kommer vara väl av dagens hållplats. Den ska framför allt vara till synlig från många håll och ha en naturlig kopp- för de barn och ungdomar som använder Korsvä- ling till Götaplatsen (88). Utformningen av entré- gen som bytespunkt och entrén förväntas bli den hallen kommer att anpassas till den omgivande mest använda under vardagarna. Entrén föreslås bebyggelsen och parklandskapet.

44 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede Utformning under mark och överblickbar stationsmiljö, se figur 4.17. Ut- Stationen får fyra spår och två plattformar. Varje formningen av plattformarna lämnar plats åt plattform förses med tre trapphus: ett i varje ände plattformsavskiljande väggar. och ett mellan dem, något åt öster. Trapphusen på På plattformen kommer barnen och ungdomar- ändarna av plattformarna består av två rulltrap- na att ges två val (se figur 4.18): att välja en trappa por, en trappa och en hiss. Det mittersta trapp- mot Korsvägen eller en mot Renströmsparken. huset består av fyra rulltrappor och en trappa. På mellanplanet vid Korsvägen finns utrymme Utöver detta finns även två hissar på varje platt- för resenärsservice, som till exempel cykel garage form. Dessa hissar kan barnen och ungdomarna och kiosk. använda för att ta sig direkt upp till uppgången mitt på Korsvägen utan att behöva passera via 4.2 Konsekvensanalys för Olskroken mellanplanet. Trapphusen och hissarna kommer planskildhet och Västlänken i drift att vara avskilda från resten av plattformen med 4.2.1 Allmänt väggar och dörrar av glas. Ovan mark Pelarna på plattformarna och pelarna mellan Där järnvägen går i tunnel kommer endast servi- plattformarna ska få rundade hörn för att minska ceschakt, entréer, ventilationsschakt och servi- dolda utrymmen och brutna siktlinjer. På ändar- cetunnelmynningar att vara synliga ovan mark. na av plattformarna kommer det dock att finnas En viktig trygghetsskapande faktor för barn och dolda utrymmen bakom trapphusen. ungdomar är överblickbarhet och långa siktlinjer, I gestaltningsprogrammet visas hur dagsljus både under och ovan mark. Om sikten skyms kan når ner på plattformarna och skapar en trivsam de nya inslagen i stadsmiljön skapa otrygghet.

K u n g s S p ö o d r r ts a a vä v g e e n n y e n Scandinavium

g. lii ze ensberg er B

Sankt Svenska Sigfrids mässan plan

(!87 (!57 gen Örgrytevä Rondo Götaplatsen(!88 Korsvägen (!56 Artisten Lisebergshallen Konstmuseet Johannebergs landeri

(!27

(!61 (!23

Liseberg

andagatan

l Ek

Carlanderska

Mölnd Möl

n d a

Teckenförklaring Entréer/schakt/torn Tunnelanläggning Influensområde från station 02550m ± figur 4.14. Station Korsvägens anläggning och influensområde.

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 45 figur 4.15. Illustration över hur Station Korsvägens entréhall på Korsvägen kan komma att se ut.

figur 4.16. Illustration över hur Station Korsvägens andra entréhall vid Korsvägen kan komma att se ut.

Nya gångbroar, vägar samt gång- och cykelvä- uppgången. Fler uppgångar hade även gjort det gar ställer krav på tillgänglighet. Att nya cykel- svårare för barn att känna igen sig och orientera stråk görs gena och med omsorg så att människor sig eftersom barnen hade haft flera valmöjlighe- fortsätter att cykla, eller cyklar mer, bidrar också ter. Barn har svårare att planera sin väg flera steg till bättre hälsa. i förväg. Det handlar inte bara om att uppgång- Att antal uppgångar från stationerna begrän- arna ska vara befolkade för att barn och ungdo- sas till två-tre stycken är positivt ur flera aspekter. mar ska känna sig trygga. I samtal nämner bar- Platser med få människor i rörelse uppfattas ofta nen också att människor som var berusade eller som otrygga. Ju fler uppgångar det finns, desto drogpåverkade gör en plats otrygg för dem. Om större blir risken för att någon av uppgångarna det finns en möj-ligheten för barn och ungdomar får en låg genomströmning av människor under att se en uppgång från en annan ger det en bra delar av dygnet. Om det i någon uppgång skulle överblick och barnen och ungdomarna får lättare bli lågt flöde av människor kan barns och ungdo- att hitta inom stationsområdet. Det blir lättare mars rörelsefrihet komma att begränsas genom för dem att känna igen sig och att hitta rätt mel- att de kan känna sig otrygga och därmed undvika lan uppgångarna.

46 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede figur 4.17. Illustration över hur stationsrummet i Station Korsvägen kan komma att se ut.

Stationer och entréer Stationernas tillförlitlighet och tillgänglighet En risk med ett öppet och gemensamt stations- gynnas av möjligheten att välja, rulltrappa eller rum för båda plattformarna är att framför allt hiss. Det är exempelvis viktigt för resande med ungdomar kan uppleva det som ett möjligt alter- barnvagn och små barn. nativ att ta sig mellan plattformarna över spåren, Av säkerhets- och utrymningsskäl bör vis- då deras riskmedvetenhet inte är fullt utvecklad. telse inte uppmuntras på själva plattformarna. På plattformar finns alltid en risk att barn leker För att lösa säkerhets- och trygghetsfrågorna på och hamnar för nära kanten och faller eller knuf- plattformarna finns ett behov av patrullerande fas ner på spårområdet. Plattformarnas utform- ordningsvakter och kameraövervakning. Ur ett ning med avvikande färg och/eller material när- barnperspektiv är det är också ett problem att det mast kanten är positiv, då den tydligt markerar inte finns några toaletter inkluderade i förslaget. närheten till spårområdet och därmed ökar sä- Barn har oftare och mer akut behov av toaletter kerheten. än vuxna. Eftersom små barn ofta behöver hjälp När brandgasfläktar i stationerna testkörs, vil- av vuxna för att gå på toaletten och denne vuxne ket kommer att ske regelbundet under driftske- dessutom ofta har ansvar för flera barn behöver det, bullrar de. Det är därför viktigt att det sker det vara rymliga toaletter, handikapptoaletter vid tidpunkter då påverkan på omgivningen mi- med plats för barnvagn och skötbord. För att barn nimeras. ska våga använda toaletterna behöver de vara

Uppgång Renströmsparken Mellanplan b Snedbanehiss c Trappa mot Korsvägen h Mellanplan f Uppgång Östra a Trappa mot Renströmsparken Korsvägen Mitt d trapphus

e Hiss Plattform g Uppgång i Mellan- Korsvägen plan Öster Plattform

figur 4.18. Station Korsvägen. Kopplingen mellan platt formen och mellanplan.

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 47 rena och fräscha och inte upplevas som otrygga. upp ur anläggningen, finns det vid varje rulltrap- För detta krävs att de är bemannade och att de pa ett med glas avgränsat utrymme, en så kallad inte placeras i undanskymda delar av stationen. säker plats. Hur uppgångarna och entréerna utformas kan För barn samt för föräldrar med barnvagnar påverka barn och ungdomars upplevelser av plat- som behöver hjälp är det positivt att trapphu- sen. Det är positivt om entrén smälter in i omgiv- sen är brandtekniskt avgränsade och så kallade ningen för att inte ändra omgivningens karaktär, säkra platser, där man kan stanna och påkalla speciellt i Renströmsparken som är ett viktigt hjälp. Vid en utrymningssituation kommer inte område för barn och ungdomar. För barnen och hissarna att användas, utan alla hänvisas till ungdomarnas orienterbarhet i stationsrummet är rulltrapporna. Nedåtgående rulltrappor stoppas det positivt att entréerna kommer att utformas så medan de uppåtgående ska fortsätta rulla. Stil- att de ska vara lätta att upptäcka från långt håll. lastående rulltrappor kan vara svåra för barn att Skyltning måste bli anpassad så att barn för- gå i eftersom de ofta har höga steg och saknar står den vilket gör att orienterbarheten för barn handledare på barns nivå. Effekten för föräldrar blir lika god som för vuxna Hur informationen som har barn i barnvagnar blir att de måste bäras, om eventuella trafikstörningar förmedlas med- vilket kan försvåra utrymningen och minska sä- för konsekvenser för barn och ungdomars till- kerheten. Säkerheten skulle öka med ett rullband. förlitlighet till transportsystemet. Om föräldrar För barn är det också viktigt med skyltinforma- och barn inte upplever god tillförlitlighet kan det tion och utrymningsmeddelande som är enkla medföra att föräldrar väljer att skjutsa sina barn. att förstå och med utrymningssymboler som är tydliga och enkla. Konsekvensen av utformning- 4.2.2 Utrymning en är att utrymningen uppfattas logiskt, har en Vid de extrema tillfällen då Västlänken behöver hög igenkänning då det är samma väg ut som in utrymmas mellan stationerna, i själva tunneln, i anläggningen samt bidrar till tillförlitlighet och kan det bli besvärligt för alla som har svårt att gå, trygghet, men att utformningen skulle kunna exempelvis små barn och personer med barnvagn, förbättras ytterligare rullstol eller rollator. Hårdjord gångyta, ledstång och belysning kommer då att underlätta i en 4.2.3 Självständighet stressande situation. Säkerhetskonceptet bygger Ju färre bilar som finns i staden, desto mer plats på att resenärer ska kunna ta sig ut från stationer- blir det för människor och stadsliv. Olskroken na och spårtunneln på egen hand. För att själv- planskildhet och Västlänken kan bidra till en stad utrymningen ska fungera krävs att resenärerna där färre personer blir beroende av bilen, vilket snabbt kan förstå vart de ska ta vägen och att de skulle gynna barns och ungdomars tillgänglighet behöver hjälpa varandra. En god överblickbar- till staden. En positiv uppväxtmiljö för barn och het, orienterbarheten och information är centrala ungdomar i centrala Göteborg innebär bland an- förutsättningar för att självutrymning ska kunna nat gott om grönytor och lekplatser, som de kan ta ske. Om utrymningen måste ske i tunnel kan det sig till utan vuxens sällskap. En säker trafikmiljö innebära att barn och ungdomar måste gå relativt är viktig för att barn och ungdomar på egen hand långa sträckor ska kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter. Då stationerna behöver utrymmas är det ur ett Barn och ungdomar är beroende av kollektiv- barnperspektiv positivt att det är de ordinarie trafiken för att kunna resa längre sträckor själva. uppgångarna som ska användas som utrymnings- Ju äldre barnen blir desto mer reser de på egen vägar, eftersom detta blir enkelt för barn och ung- hand utan sällskap av vuxen. De nya järnvägarna domar att förstå. Självutrymningen blir på så vis kan innebära en positiv förändring för barns och pedagogisk och lätt att förstå, vilket underlättar ungdomars möjlighet att resa själva och i förläng- för människor att göra rätt i en kritisk situation. ningen en ökad självständighet. I det fortsatta ar- Stationsrummets utformning och rulltrappornas betet med stationsutformningen är det viktigt att placering medför även korta avstånd för att kom- se till att barn och ungdomar kan tillgodogöra sig ma i säkerhet, oavsett från var på plattformen information, att stationerna ur barns och ungas barn och ungdomar befinner sig. Kapacitetsmäs- perspektiv är överblickbara, att det finns vuxna sigt är det positivt att det finns flera uppgångar. att fråga om hjälp och att det är lätt och säkert att För personer som behöver hjälp för att ta sig byta till annan kollektivtrafik.

48 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede 4.2.4 Trygghet 4.2.6 Linjen Enligt de samtal som förts med barn i arbetet Sävenäs-Station Centralen A med denna barnkonsekvensanalys, är personer I Olskroken tillkommer både broar och järnvägs- som uppfattas som obehagliga på en plats en spår. Barriäreffekten i området kvarstår och kon- viktig faktor för barns och ungdomars upplevda sekvensen blir liten. Vid Gamlestadsvägen läggs otrygghet. Därför är det väsentligt att anlägg- en bro till den befintliga, vilket ger en mörkare ningarna inte skapar skymda platser, då dessa passage med sämre överblickbarhet och kan då upplevs som otrygga av barn och ungdomar. Tack upplevas något mer otrygg för barn och ungdo- vare omsorgsfull placering av anläggningarna mar. Viss förändring av bullersituationen kan ovan mark finns i dag ingen sådan risk. Projekten uppstå men då i ett område som redan i dag har förväntas innebära att fler offentliga rum i cen- höga bullernivåer. Förändringen för barn och trala Göteborg blir mer befolkade genom att det ungdomar kommer inte att vara märkbar. blir lättare för människor att ta sig dit (Banverket, Västlänken byggs i tunnel under skansen Lejo- Västlänken, en tågtunnel under Göteborg. Un- net eftersom Göteborgs Stad planerar en framti- derlagsrapport Sociala konsekvenser, 2006). För da ny stadsdel med bostäder i Gullbergsvass. Det att barn och ungdomar inte ska hindras från att skulle innebära att ett av stadens landmärken, använda stationerna på grund av personer som som i dag ligger i ett avskuret och otillgängligt de uppfattar som obehagliga krävs att stationer- grönområde, blir en tydligare integrerad del av na är överblickbara och befolkade. I miljöer med staden. Detta innebär en positiv förändring för ett varierat folkliv och ansvariga aktörer behö- barn då grönytan blir mer tillgänglig. ver inte barnen konfronteras med de personer de Serviceschakten vid Gullbergsvassgatan och tycker är obehagliga. På så sätt garanteras också Kruthusgatan, som kommer att placeras i vad att det alltid finns närvarande vuxna att be om som i dag är ett trafik-område, kommer inte att hjälp i otrygga situationer. Totalt sett borde det orsaka några konsekvenser för barn eftersom de bli fler vuxna på och kring Västlänkens stationer inte rör sig där. Området är dock under utveck- som kan se vad som händer och som kan hjälpa ling och det är viktigt att schakten gestaltas så att barn och ungdomar som behöver det. de inte försämrar överblickbarheten i området På Station Haga är utrymmet för sådana funk- och på så sätt bidrar till otrygghet. tioner dock begränsat. Station Centralen-Station Haga B 4.2.5 Hälsa och säkerhet Denna sträckning av Västlänken går i tunnel Barn är känsligare än vuxna både för ljud- och under mark och inga konsekvenser bedöms luftföroreningar (Stockholms läns landsting, uppstå för barn och ungdomar längs delsträck- Luftföroreningar och hälsa, 2006). Extra hänsyn an. Ventilations- och serviceschakten vid Sankt måste tas till att vardags- och lekmiljöer inte ut- Eriksgatan bedöms inte orsaka några negativa gör risker för barnens hälsa. konsekvenser för säkerhet och trygghet. Då det Säkerheten är också en ytterst central aspekt redan finns en tunnelmynning (till Götatunnelns utifrån ett barnperspektiv. Med en oförsiktig befintliga servicetunnel) på Stora Badhusgatan utformning kan de tekniska anläggningarna bli orsakar Västlänken ingen förändring på platsen. farliga för barn. De kan skadas om de exempel- Ungdomarna tillfrågades särskilt om tunnelmyn- vis klättrar upp på en anläggning. Risken bedöms ningen. Ingen hade noterat att den fanns eller dock vara liten eftersom anläggningarna är pla- trodde att en framtida utrymningsväg där skulle cerade antingen där få barn rör sig eller många påverka området. vuxna också rör sig och kan ingripa. Det finns också risk för olyckor i nya trafiklösningar i an- Station Haga-Station Korsvägen C slutning till de nya stationernas entréer. Fogelbergsparken är en populär lekpark som an- Varje år sker 60-70 självmord på järnväg vänds av förskolor och barn i området. Parken (www.trafikverket.se). Att ta sitt liv är en av de har ett stort värde ur barnperspektiv. Det venti- allra vanligaste dödsorsakerna för personer mel- lationsschakt som kommer att byggas på en par- lan 15 och 44 år (www.vgregion.se). Detta är en keringsplats strax söder om parken, bedöms inte risk som måste hanteras på spår och stationer. påverka användningen av parken. Ventilations-

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 49 tornet vid Föreningsgatan hamnar i ett snårigt mera i anslutning till stationsentréerna. Effekten och otillgängligt mindre skogsparti och bör inte av detta blir att människor stannar upp i området. heller få några negativa konsekvenser för barns Ur ett barnperspektiv är det positivt att omgiv- lek eller andra aktiviteter. ningen i och kring stationsmiljön blir befolkad. Tunnelmynningen till servicetunnel Korsvä- Volviahallen är placerad inom arbetsområdet, gen bedöms inte bidra till ökad otrygghet efter- och kommer att rivas. Hallen används av både som spårvägstunneln Chalmerstunneln redan Plusgymnasiet och Vittraskolan för idrottsun- mynnar här och platsens karaktär inte förändras. dervisning. Skolorna måste därför hitta en annan plats för aktivitet under lektionstid. Station Korsvägen-Almedal D På delsträckan Korsvägen-Almedal går spåret Uppgångar och entréer delvis under mark och påverkar i dessa delar inte Station Centralen får tre uppgångar. Med flera omgivningen. Längre söderut går spåret ovan uppgångar skapas god tillgänglighet från olika de- mark och den befintliga barriäreffekten kvarstår. lar av staden och närhet mellan kollektivtrafiken Konsekvenserna blir små eftersom barn inte rör och staden. sig i området på egen hand. Bullernivåerna kan För Station Centralen bedöms effekten av flera öka i Krokslätt och Kallebäck och bidra till min- uppgångar som övervägande positiv, eftersom dre trivsel för boende och barn och ungdomar på resandeströmmarna är och förblir stora och att förskolor, skola och gymnasium i området. flera uppgångar minskar trängseln vid vardera Servicetunnel Skår är föreslagen att mynna i uppgången. Känslan av trängdhet och stress kan höjd med Sankt Sigfridsgatan, intill Jakobsdals på så sätt minskas, vilket bedöms öka trivsel och naturområde. Områdets sociala värden för barn säkerhet för barn. Västra uppgångens föreslagna och ungdomar, exempelvis möjligheter till lek, öppna utformning och ljusgenomsläppliga tak bedöms inte påverkas negativt eftersom service- ger en ljus entrébyggnad med god överblick både tunnel Skår mynnar ut vid en parkeringsplats och på väg till och på väg ut ur stationen. Ett ljusge- påverkar naturområdet marginellt. nomsläppligt tak möjliggör även att dagsljuset Servicetunnel Liseberget innebär en ny tun- kan spridas vidare ner i anläggningen. Uppgång- nelmynning som skulle kunna göra platsen något ens två entréer bidrar till ökad trygghet, då käns- mer otrygg för barn och ungdomar. Södra Vägen lan av instängdhet minskar av att det finns flera är trafikerad och målpunkterna kring Korsvägen vägar ut. gör att det oftast finns människor i närheten. Den Västra uppgångens utformning bedöms sam- framtida Station Korsvägen medför dessutom mantaget som positiv ur ett trygghets- och triv- att fler människor än i dag kommer att röra sig selperspektiv för barn. Dock bidrar ventilations- i området. Platsen är öppen och upplyst av gatu- tornen till begränsad sikt. Konsekvensen av detta belysning. Det är därför liten risk att tunnelmyn- kan bli minskad möjlighet till överblickbarhet och ningen ska upplevas som otrygg. försämrad orienterbarhet. Detta påverkar upple- velsen av trygghet, framför allt under tidpunkter 4.2.7 Station Centralen då stationsområdet är mindre befolkat. Risken för Ovan mark detta är dock begränsad till en mindre yta. Området kring den planerade Station Centralen Mittuppgången är lokaliserad i förlängningen har förutsättningar att förbättras i jämförelse av Nils Ericsonterminalen. Om uppgångens en- med nuläget. Barn och ungdomar passerar i dag trébyggnad uppförs i direkt anslutning till Nils området på sin väg till kollektivtrafik, skolor och Ericsonsterminalen blir den samlade byggnads- andra målpunkter i området. Den stadsutveck- volymen väldigt lång och riskerar att bli en bar- ling av området som pågår kan bidra med ökad riär för öst-västliga passager. Mittuppgången bör närhet, tillgänglighet och säkerhet till dessa mål- därför med fördel placeras så att passage söder punkter. om mittentrén är möjlig. Områdets överblickbarhet och orienterbarhet kan också komma att förbättras, vilket kan gynna Under mark barn och ungdomars sociala liv i området. Ökan- Enligt utformningsförslaget leds dagsljus ner via de resandeströmmar bör skapa underlag och möj- ljusgenomsläppligt tak i entréerna och glasade lighet för etablering av caféer och butiker med trapphus och andra ytor, hela vägen ner till platt-

50 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede formarna, vilket är positivt ur ett barnperspek- stor del genom att uppgångarna förläggs till par- tiv. Mellanplanets utformning riskerar dock att kens norra och södra ändar. Därmed sker en kon- stoppa ljusspridningen till plattformarna. Sta- centration av resenärer till parkens utkanter och tionsrummet ska ges ett begränsat antal former, parkens inre rum får förhoppningsvis behålla sin funktioner och placeringar som upprepas. Detta nuvarande karaktär och trivsel. Passager genom bidrar till att anläggningen blir lätt att förstå och parken kommer fortsättningsvis att ske. lätt att hitta i. Station Haga innebär att området kring statio- Det är en balansakt att utforma stationen på nen blir mer tillgängligt även för barn och ung- ett, för barn och ungdomar, attraktivt sätt utan domar från och andra delar av och utanför Göte- att den uppmuntrar till att vara en plats att uppe- borg. På så sätt kan stationen bidra till att skapa hålla sig på för andra syften än att resa. mötesplatser och minska segregationen i staden. Ur utrymningsperspektiv är det viktigt att få Servicetunnlarna Kungshöjd och Haga som tillräckligt flöde av människor via uppgångar mynnar vid Rosenlund respektive Linnéplatsen från mellanplanet så att trängsel undviks. Mel- bedöms inte orsaka några konsekvenser för barn lanplanets storlek underlättar för barn att ta sig och ungdomar. Brandgas- och ventilationsschak- fram vilket minskar riskerna för att de ska bli ten förses med galler i markplan. En sådan lös- omkullsprungna och skadas. Konsekvenserna av ning stör inte den känsliga parkmiljön och får mellanplanets storlek bedöms i det perspektivet inga negativa konsekvenser för barn. som positivt. Pelarnas placering delar upp plattformen i två Uppgångar och entréer rum - ett spår- och plattformsrum med högre tak- Ur ett barnperspektiv är det bra att det är få upp- höjd och ett rum för rörelse och passage med lägre gångar till markplan och inga långa, underjordis- rumshöjd. Konsekvenserna av den högre höjden är ka tunnlar och passager. Det bidrar till stationens till största delen positiv, men kan också innebära orienterbarhet och att passagerarflödena inte blir vissa negativa aspekter. Hög rumshöjd kan ge en för glesa. Trapporna finns främst av säkerhets- känsla av rymlighet och kan förhindra upplevel- skäl och är ingen bra lösning för barn eftersom sen av trängsel, ge god överblickbarhet och trivsel. trapporna blir så långa. Samtidigt kan ett högt rum ge en känsla av tomhet De norra uppgångarna mot Pusterviksplatsen och ödslighet när det är få resenärer. I ett stort och och Nya Allén kommer att mynna i anslutning till öppet rum riskerar också ljud att förstoras. Effek- Kungsparken och Rosenlund. Själva uppgångar- ten kan bli en bullrig miljö som medför negativa na innebär en möjlighet att komma tillrätta med konsekvenser som otrivsel och stress, vilket påver- den otrygga situation som råder i dag just genom kar hälsan negativt (Shimokura & Soeta, 2012). att området får en tydlig funktion, blir belyst och Pelarnas dimensionering är beroende av hur befolkat. Det kräver dock att ett helhetsgrepp marken ovanför stationsrummet kommer att an- tas kring områdets gestaltning i samband med vändas. Konsekvensen av kraftigare pelare eller att uppgångarna och entréerna byggs. Tillsam- tätare placering är begränsad sikt vilket påverkar mans med den upprustning som Göteborgs Stad både orienterbarheten och överblickbarheten för nyligen genomfört i Rosenlund kan otryggheten barnen, vilket i sin tur påverkar upplevelsen av i Kungsparkens västra del minskas. tryggheten. Den södra uppgången byggs i Handelshögsko- lan. Det faktum att en stationsentré byggs in i 4.2.8 Station Haga Handelshögskolan är positivt ur barnperspektiv. Ovan mark Det är en plats med mycket liv och rörelse under Station Haga medför att Haga kyrkoplan för- stora delar av dygnet. Det väger till stor del upp väntas få ett ökat antal besökare och passerande. att det inte finns möjligheter att bygga in funktio- Tillgängligheten ökar och fler barn och ungdo- ner som bidrar till socialt liv i själva uppgången. mar får möjlighet att använda parken, vilket är Vasagatan är ett viktigt cykelstråk för barn och positivt. Samtidigt uttrycker barnen i samtal ungdomar i området. Här finns i dag stor brist på inom denna barnkonsekvensanalys att de inte cykelparkeringar. Risken finns att antalet cykel- vill att parken blir en plats för genomfart. De är parkeringar minskar i området. Den framtida oroliga för att upplevelsen av parken som en lugn stationen medför att behovet av cykelparkeringar och trygg oas ska försvinna. Det motverkas till kommer att öka ytterligare.

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 51 Stationen har dimensionerats utifrån vad som lektivtrafik för att kunna röra sig i staden på egen krävs i vid utrymning. Hur många barn som kom- hand. Om barns rörelsefrihet begränsas innebär mer att använda stationen finns det ännu inga det i förlängningen också begränsningar i själv- prognoser för. Ur ett barnperspektiv är det vik- ständighet och hälsa. tigt att inte bara titta på stationens kapacitet när det är som mest folk på stationen. Tryggheten 4.2.9 Station Korsvägen prövas framför allt när det är få resenärer. Station Korsvägen kommer att medföra att barn och ungdomar får närmare till en tågstation och Under mark därmed förenklas deras resande och fler barn och I den utformning som föreslås är stationsrummet ungdomar kan röra sig på egen hand i samhället. överskådligt och luftigt med fri sikt. Det medför Det innebär också att barn och ungdomar som bor stora möjligheter att gestalta en trygg station för utanför staden i framtiden lättare kan resa in till barn och ungdomar. Placeringen av trappor, rull- Göteborg och målpunkterna runt station Korsvä- trappor och hissar är överskådlig och logisk och gen. Förenklingen av barnens och ungdomarnas bidrar till att det är lätt att få en bra överblick. resande medför positiva konsekvenser för deras Den beskrivna lösningen erbjuder begränsade rörlighet, eftersom de kan ta sig till sina aktivite- möjligheter för livsmedelsbutik eller kiosk. Det ter och till skolan utan att behöva bli skjutsade av är tekniskt genomförbart men kostsamt. Om bar- sina föräldrar. nens och ungdomarnas önskemål om en livsmed- En tågstation innebär alltid en risk för barn elsbutik eller kiosk kan förverkligas, skulle det ge och ungdomar med tanke på närheten till spår- ett rikare och mer varierat folkliv och möjlighet området. till fler ansvariga aktörer. Barnen och ungdomarna återkommer till att de Ovan mark är rädda för ”läskiga”, berusade och våldsamma, Det valda läget för Station Korsvägen möjliggör människor. Med tanke på att området kring de den underjordiska trafikplats som Göteborgs norra uppgångarna upplevs som otrygga redan i Stad planerar och som ska föra med sig mindre dag är detta en stor risk, att särskilt mellanplanet trafik ovan jord. Anläggningarna för ventilation vid de norra uppgångarna också kommer att upp- kan komma att medföra negativ påverkan på barn levas som otrygga om de inte är bemannade. och ungdomars hälsa genom att de bullrar och I förslaget finns begränsade ytor för funktioner påverkar trivseln i området negativt beroende på för resenärsservice. Risken är därför stor att sta- hur de utformas. Ventilationstornet som kommer tionen i lågtrafik inte kommer att ha något varierat att ligga framför en av Lisebergs attraktioner, be- folkliv eller ansvariga aktörer. (Banverket, Väst- döms inte att störa omgivningen eller trivseln på länken, en tågtunnel under Göteborg. Underlags- platsen i någon större omfattning. Ventilations- rapport Sociala konsekvenser, 2006). Stationen tornet vid Renströmsparken kan beroende på hur riskerar att bli otrygg för ensamresande barn. I mycket det kommer att låta störa omgivningen den södra entrén kan bristerna vägas upp av att en- och medföra negativa konsekvenser på trivseln trén ska placeras i Handelshögskolans kvarter och i parken och på barns och ungdomars välbefin- därför blir mer befolkad, åtminstone under dagtid. nande. Konsekvenserna på trivseln i området Mellanplanet till de norra uppgångarna har, beror på hur ventilationstornet anpassas till den genom sin storlek, förutsättningar för att skapa omgivande miljön och hur den kommer att bul- verksamheter som ger ett liv och rörelse. lerdämpas. Att det valda förslaget (våren 2014) inte inne- håller någon lösning för cykelparkering är ett Uppgångar och entréer problem ur ett barnperspektiv. I intervjustudien Placeringen av stationens uppgångar kommer att berättar barn och ungdomar att de cyklar till medföra flera konsekvenser för barn och ungdo- skola och fritidsaktiviteter i området. Den nya mar som vistas i området. En positiv konsekvens stationen planeras i anslutning till stadens mest är möjligheten att nå en station från flera platser trafikerade cykelstråk. Barn och ungdomar kör utan att tvingas korsa trafikerade gator eller gå inte bil och är hänvisade till gång, cykel och kol- omvägar. Ovan mark innebär de nya byggna-

52 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede derna att karaktären på närmiljön kommer att förändras. Tillgängligheten till målpunkterna i ”Det är viktigt att det inte är för området kommer också att förbättras. Fler kan använda kollektivtrafiken utan att byta färdme- rörigt på stationen.” del för att nå målpunkterna, det gäller både barn -Åttaåring och ungdomar som bor i staden och de som bor utanför. De barn och ungdomar som i dag bor nära Korsvägen kommer att få oförändrad till- gänglighet till målpunkterna i området men får också bättre tillgänglighet till en tågstation och och upplevelsen av parken och dess kvalitet kan på så sätt ökad tillgänglighet till andra målpunk- komma att förändras. Några av barnen uttryckte ter utanför området. vid våra samtal med dem även en rädsla över att Placeringen av de två uppgångarna vid Kors- någon kan komma och ta med dem ner i stationen vägen anses som positiv ur ett barnperspektiv ef- när lekplatsen ligger så nära. tersom det är goda siktlinjer mellan dem. Dessa Placeringen av uppgången vid Renströmspar- faktorer påverkas även positivt genom att rull- ken är däremot bra ur andra perspektiv. Den trapporna riktas så att barnen och ungdomarna placeras i en lugn och bilfri miljö. Fler barn och ser samma målpunkt från båda uppgångarna. ungdomar ges möjlighet att nå parken och dess Ur ett barnperspektiv anses placeringen av de närområde enkelt och säkert via kollektivtrafiken. två uppgångarna vid Korsvägen även vara till- Vid platsbesök med barn och ungdomar i par- fredsställande då de ligger på olika sidor av tra- ken var de inledningsvis positiva till en uppgång fikerade vägar och därmed minskar risken för vid Renströmsparken då de inte finns någon håll- konflikter med andra trafikslag. På så sätt ökar plats i närheten. Efter att ha tillbringat en stund tillgängligheten till målpunkterna och trafiksä- på platsen bytte de flesta åsikt och uttryckte kerheten. Uppgången mitt på Korsvägen medför i stället en oro över den planerade uppgången i att de som vill byta till buss eller spårvagn slipper parken eftersom den riskerar att förstöra den lug- korsa några vägar vilket ger en god trafiksäkerhet. na och sköna plats de upplever att parken är i dag. Uppgången öster om Korsvägen medför att re- En ungdom utbrast: ”Nej, ska man förstöra det kreationsområdet utanför Universeum kommer här?!”. Barnen nämnde att de var oroliga för att att påverkas. Ytan kommer att minska något och uppgången medför ökat buller. Några av barnen vid större evenemang kan det komma att passera och ungdomarna nämnde även att en uppgång i mycket människor samtidigt vilket gör att bar- området sannolikt kommer att locka till sig kon- nen kan känna sig otrygga och uppleva att karak- stiga människor och några var oroliga att platsen tären på deras lekplats har förändrats. Om bar- kommer att bli som Korsvägen. nen och ungdomarna upplever att tryggheten på lekplatsen försämras kan det medföra negativa Under mark konsekvenser för barns och ungdomars sociala Stationen med sina breda plattformar ger ett öp- liv eftersom de använder platsen som mötesplats. pet och luftigt intryck med långa siktlinjer som Den västra uppgången vid Renströmsparken gör det lätt att hitta. Barn uppger att de tycker att ligger avskilt från de övriga två. Det finns en risk en station som inte är rörig är en trygg station. att barn och ungdomar som felaktigt valt denna Hur långt ner under mark stationen byggs på- uppgång känner sig vilsna när de kommer upp till verkar hur många pelare som behövs på plattfor- marknivån, eftersom det därifrån inte är möjligt men. Ett djupare läge än det valda hade medfört att se entréerna vid Korsvägen. Det finns också att fler pelare på plattformarna behövts i den del en risk att flödena av människor är låga kvälls- av tunneln som är byggd i betong. Färre pelare och nattetid eftersom få bostäder och kvälls- ökar överblickbarheten på plattformarna vilket aktiviteter finns i närheten. Det kan leda till att är positivt eftersom barnen och ungdomarna har barn och ungdomar upplever en otrygghet vid lättare att få en överblick på plattformarna. uppgången. Då uppgången till Renströmsparken Stationen har fyra spår och därmed två platt- är byggd kommer fler människor att röra sig där, formar. I betongdelen av tunneln avskiljs de två

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 53 plattformarna av pelare vilket ger en genomsikt- Projekten bedöms medföra att fler människor lighet och förbättrad orienterbarhet. För säker- rör sig i staden. Detta är positivt för barns och heten på stationen är det positivt att barn och ungdomars upplevelse av trygghet. För stationer- ungdomar hindras från att springa över spåren. na har (våren 2014) inga funktioner för resenärs- Detta är framför allt positivt för en del ungdomar service inkluderats i förslagen. Resenärsflödet är som annars kan uppleva det som säkert att ta sig väldigt ojämnt fördelat över dygnet. Det innebär över spåren mellan plattformarna då deras risk- att det inte är säkerställt att det kommer att fin- medvetenhet inte är fullt utvecklad. nas närvarande vuxna i lågtrafik. Detta är inte Trapphusens utformning med flera trappor, den bästa lösningen för barn och ungdomar. För- fyra rulltrappor eller två rulltrappor plus en van- slagen skulle bli mycket bättre om resenärsser- lig trappa, är positivt ur ett tillgänglighets- och vicen kan lösas, med avseende på utrymme och tillförlitlighetsperspektiv för barn och ungdomar utbud. Det är insatser som berör flera ansvariga eftersom det ökar möjligheten till att det alltid aktörer, Göteborgs Stad, Trafikverket och Väst- finns en fungerande rulltrappa i vardera riktning. trafik. Att lösa ansvarsfördelningen på ett klokt Då behöver de aldrig hitta en alternativ väg. sätt är en viktig uppgift. Ur ett barnperspektiv För barnens och ungdomarna orienterbarhet spelar det ingen roll vem som är ansvarig, bara i stationsområdet är det positivt att entréerna att ansvaret tas och att samverkan fungerar. kommer att utformas så att de ska vara lätta att Placeringen av Station Haga är för barns och upptäcka från långt håll. ungdomars bästa då de omgivande stadsdelarna är Det finns skymda utrymmen på plattformarna barnrika och många skolor ligger i närheten. Färre bakom rulltrapporna och här finns en risk att barn bor inom Station Centralens influensområde, personer som barn och ungdomar upplever som men placeringen där är ändå för ungdomars bästa, hotfulla kan uppehålla sig. Från dessa utrym- eftersom flera gymnasieskolor ligger i närheten. men finns alltid två vägar därifrån vilket mins- Många gymnasieelever bor i grannkommunerna kar de negativa konsekvenserna av de skymda och reser med kollektivtrafik. Placeringen av Sta- utrymmena. tion Korsvägen bidrar även den till barns och ung- Rundade hörn på pelarna på plattformarna gör domars bästa, då flera skolor och framför allt flera det lättare för barnen och ungdomarna att hitta stora målpunkter ligger i närheten. rätt väg och orientera sig. Barn är särskilt utsatta för risker i trafiken. Mellanplanen för uppgångarna mot Renströms- Därför är det viktigt att skapa säkra trafikmiljöer parken respektive Korsvägen är åtskilda. Barnen kring stationernas entréer. För att förhindra själv- och ungdomarna måste redan på plattformen göra mord och olyckor i spårområdet krävs ett förebyg- rätt val. Detta kan ur ett barnperspektiv vara ne- gande arbete. Det är också viktigt att inte skapa gativt då ett felaktigt val innebär att barnen och barriäreffekter. Det begränsar tillgängligheten ungdomarna måste gå hela vägen tillbaka. för barn och ungdomar i staden. När inga själv- klara passager finns är risken dessutom stor för trafikfarliga passager. 4.3 Samlad bedömning av Olskroken Ur ett barnperspektiv är det positivt att place- planskildhet och Västlänken i ringar av ventilationsschakt med mera har gjorts drift så att det inte uppstår skymda platser och att 4.3.1 Linjen och stationerna generellt det finns luft runtomkring så att man känner sig Totalt sett bidrar projekten till ökad självständig- trygg. Det finns dock risk att tunnelmynningar het för barn och ungdomar i Göteborg då det blir blir otrygga miljöer men med denna risk i åtanke enklare för dem att själva resa längre sträckor. finns goda förutsättningar att utforma dessa för Placeringen av de tre stationerna bidrar också till barns och ungdomars bästa så att platserna blir barns bästa vad gäller resande med kollektivtra- överblickbara. fiken, eftersom stationerna ligger i nära anslut- Ur ett barnperspektiv är det viktigt att det ning till övrig kollektivtrafik. Barn har då goda fortsatta arbetet med de nya spåren och miljöer- möjligheter att göra byten på egen hand. Det är na runt omkring inkluderar barn och ungdomar också positivt för barns lek och rörelser i staden, som resenärer och boende. Att omsorg finns om om biltrafiken i staden minskar. hur helheten upplevs och alltså inte enbart om det som Trafikverket råder över.

54 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede En bra station ur barnperspektiv är en station Station Centralen bedöms sammantaget bli en där en tioåring kan resa tryggt och säkert på egen station med god närhet, överblickbarhet, orien- hand. terbarhet, trygghet och trivsel. Station Centralen Utifrån barnperspektiv bedöms det vara vik- blir konsekvent och logiskt utformad så att barn tigt med en lättförståelig orienterbarhet i och lätt kan förstå hur den ska användas, känna sig kring stationernas uppgångar. Uppgångarna ska trygga och känna tillförlitlighet till anläggningen. vara markerade och skyltade på ett sätt som barn Utformningen ger bra förutsättningar för barn att förstår. Det bör därför utredas vidare hur infor- se och bli sedda av andra människor. mation och skyltning i miljön runt anläggningen Den generella bedömningen vad gäller de soci- kan anpassas för barn. ala konsekvenserna för barn och ungdomar i influ- En underjordisk station är i sig ogynnsam på ensområdet är att det finns goda förutsättningar grund av nivåskillnader och svårighet till utblick för ett tryggare användande av området än i dag, och dagsljus. Det är positivt för säkerheten för men att stationens funktion och användande är barn att det är de ordinarie uppgångarna som an- beroende av resultatet av den kommande stadsut- vänds som utrymningsvägar. Det är lätt att förstå vecklingen. Det finns goda förutsättningar för att och ökar tillförlitlighet för både station och sys- stationsanläggningen kommer att upplevas trygg tem. Dock kan säkerhetsrisker uppstå vid trängsel. och säker för barn under förutsättning att utform- Delar i utrymningslösningen bör utredas ytterli- ningen genomgående bidrar till god sikt, lätt att gare och kan förbättras, detta gäller exempelvis hitta och röra sig i, är ljus och har en bra ljudmiljö. skyltning, hissar och rullband. Spåren utgör en säkerhetsrisk för barn i alla järnvägsmiljöer. Fler 4.3.3 Station Haga åtgärder som förbättrar säkerheten bör utredas. Ur ett barnperspektiv är placeringen av uppgång- Ur ett barnperspektiv är det är ett problem att ar na mycket bra. Uppgångarna placeras i Haga det inte finns några toaletter inkluderade i förslaget. kyrkoplans utkanter och bevarar på så sätt par- ken som en lugn oas, något som barnen i samtalen 4.3.2 Station Centralen tyckte var väldigt viktigt. Placeringen i Handels- Station Centralen och dess influensområde har högskolan har bra förutsättningar att bidra till en goda förutsättningar att bli ett attraktivt och till- trygg station samtidigt som cykel- och gångstrå- gängligt område och med en förbättrad trygghet ket i Vasagatan inte påverkas. för barn jämfört med hur området är i dag, 2014. De norra uppgångarnas placering kommer att Området kommer att genomgå en omfattande för- bidra till att området vid Rosenlund och Kungs- ändring eftersom en rad olika stadsutvecklings- parken blir mer befolkat och därmed tryggare, projekt sammanfaller. Allt sammantaget kan bidra vilket är väldigt bra ur ett barnperspektiv. Den med ökad närhet, tillgänglighet och säkerhet till fysiska miljön behöver åtgärdas som en konse- målpunkter och en förbättring av områdets över- kvens av den nya anläggningen för att miljön i sin blickbarhet och orienterbarhet och ett aktivare helhet ska bli trygg. Detta bör ske i samverkan socialt liv. Att stationsmiljön blir befolkad bedöms mellan alla inblandade parter. Trygghet kräver gynna barns och ungdomars trygghet i området. en samverkan mellan den fysiska och den sociala Den beskrivna lösningen med stationens un- miljön. En flytt ännu längre bort från lekplatsen derjordiska läge och tre uppgångar är positiv för vore bra även om den nuvarande placeringen inte säkerhet och närhet. Barn kan undvika att korsa är något problem. vissa trafikstråk i markplan genom att välja rätt Ur ett barnperspektiv är det mycket bra att uppgång. Vid bedömning av uppgångarnas pla- inga underjordiska gångtunnlar finns i förslaget. cering påverkas barn starkt av hur uppgångarnas Stationens inre utformning är också bra ur ett omgivning ser ut. När det finns överblickbara barnperspektiv. Den är rymlig och överblickbar och orienterbara stråk och platser som inbjuder och lätt att hitta i. till socialt liv och trivsel känner barn sig tryggare. Förslaget har begränsad plats för viktiga funk- Västra uppgångens utformning bedöms samman- tioner som till exempel cykelparkering, kiosk och taget som positiv ur ett trygghets- och trivselper- resenärsservice på själva stationen. Det finns spektiv för barn. För de övriga två uppgångarna därför i dag inga garantier för en befolkad station saknas tillräckligt underlag (våren 2014) för att vid lågtrafik. Det är allvarligt ur ett barnperspek- göra en samlad bedömning.

4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede - Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys 55 tiv. Barn behöver människor till hands som de glasväggarna runt trapphusen är positiva för kan fråga om hjälp och som bidrar till tryggheten överblickbarheten. Pelarna på plattformarna be- genom att helt enkelt vara där. döms inte påverka överblickbarheten negativt då Västtrafik planerar ett resecentrum i markplan, utformningen av stationsrummet kommer att ge i anslutning till stationen. Ur ett barnperspektiv ett öppet och luftigt intryck. skulle det vara mycket bättre om det i stället place- Stationen och dess uppgångar kommer att göra rades i stationens norra mellanplan. Då skulle det så att barn och ungdomar får nära till Korsvägen finnas lätt tillgängligt för alla resenärer, oavsett och till målpunkter i området. Att uppgångarna vilken av de två norra entréerna de använder och på Korsvägen ska riktas så att Gothia Towers det skulle bidra till en befolkad och trygg station. syns, innebär att barn och ungdomar kan upp- I det fortsatta arbetet med att utforma statio- leva att det är nära till målpunkterna. De får det nens uppgångar och stationsrum är barnen och lättare att orientera sig när de kommer upp från ungdomarna i området en stor tillgång som bör plattformen. tas tillvara som en värdefull referensgrupp. Vå- När stationen är byggd kommer tillgänglighe- ren 2014 har inga planer på hur det ska gå till pre- ten till närområdet att förbättras. Fler barn och senterats. Det är allvarligt ur ett barnperspektiv. ungdomar kommer att kunna ta sig själva till om- Ur ett barnperspektiv är det viktigt att det rådet och målpunkterna. I Renströmsparken kan fortsatta arbete med Station Haga och miljöerna den planerade uppgången medföra buller vilket runt omkring utgår från barn och ungdomar som kan vara negativt för dem som vistas på lekplatsen. resenärer och boende. Det kräver samordning Att ytor utanför Universeum kommer att för- mellan de ansvariga aktörerna och omsorg om svinna är däremot negativt eftersom det är om- helheten på stationen och inte enbart om det som råden som används av barn och ungdomar som Trafikverket råder över. mötesplatser.

4.3.4 Station Korsvägen Station Korsvägen kommer att medföra att hela området kring Korsvägen förändras i och med att tillgängligheten till området förbättras. Karaktä- ren på området kan också komma att förändras av de nya anläggningarna som kommer att finnas ovan mark. Detta påverkar hur barn och ung- domar upplever tryggheten i området. Även hur stationen utformas under mark har betydelse för hur barn upplever tryggheten. Ovan mark blir siktlinjerna mellan entréerna vid Korsvägen goda vilket underlättar för barn och ungdomar att orientera sig på platsen. Över- blickbarheten och orienterbarheten inom sta- tionsområdet försämras något av att uppgången vid Renströmsparken inte kommer att vara synlig från de övriga uppgångarna vid Korsvägen. Be- gränsningen till tre uppgångar gör att barn och ungdomar får lättare att orientera sig inom sta- tionsområdet. Barn och ungdomar som väljer fel uppgång kan dock känna sig vilsna. Bergväggen mellan plattformarna minskar orienterbarheten på plattformen vilket till viss del motverkas genom de öppna mellanrummen mellan betongpelarna. Att kunna se mellan platt- formarna är positivt för överblickbarheten. Även

56 Olskroken planskildhet och Västlänken Barnkonsekvensanalys - 4. Beskrivning av Olskroken planskildhet och Västlänkens driftskede