Och I Samhällets Södra Del Finns Ett Sammanhållet Och Karaktäristiskt

2021-02-25 Orter A-Ö och i samhällets södra del ﬁnns ett sammanhållet och karaktäristiskt område med villor, idrottsplats och skola från 1960-talet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 50/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Gärsnäs slott

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Samhället omsluts av ett ﬂackt odlingslandskap med vattentorn, mölla och Stiby kyrka på höjdlägen. Bebyg gelsen ligger i huvudsak samlad kring stationsläget och har under 1900-talets senare del växt med villakvarter och service söderut. I norr ansluter kyrkbyn Stiby med lantligare karaktär och äldre skolmiljö. Väster om Hammenhögsvägen dominerar den tidigare saftstatio nen landskapet. I Stiby smälter jordbrukslandskapet samman med bebyggelsen medan stationssamhället avslutas med en skarpare gräns mot landskapet.

Bebyggelsen Bebyggelsen är relativt låg, med inslag av flervåningshus. De mindre grupperna av gathus längs de äldre vägsträckningarna ligger ofta med långsidan i direkt anslutning till vägen. Gårdarna är kringbyggda och har inte lika tydlig relation till gator och vägar. 1900-talets bostadshus ligger indragna från gatan med förgårdsmark eller trädgård. De flesta enbostadshus omgärdas av låga häckar eller staket, vilket gör bebyggelsen överblickbar. Kring torget, norr om stationen, finns ett par mer stadsmässiga sekelskiftesbyggnader placerade i gatuliv.

De stora ﬂertalet byggnader har sadeltak med varier ad taktäckning. I Stiby och på stora gårdar generellt dominerar rött tegel, ekonomibyggnaderna har främst plåttak. Gatuhusen har ofta eternit eller plåttak, i sta tionssamhället är eternit vanligt. Egnahemsvillorna har ofta tegeltak medan villorna i söder har betongpannor eller korrugerad eternit.

Putsade byggnader är ljusa, oftast vita. Rött tegel är vanligt på byggnader från 1800–1930 samt från cirka 1960 och framåt. Däremellan är gult tegel vanligt. Material och färger är matta, med enstaka inslag av glaserat tegel på några jugendvillor.

Stiby Stiby har lantlig karaktär med stora gårdar, tidigare skolbyggnader och den medeltida kyrkan. Gathus och mindre verksamheter kantar Gamla Kyrkvägen in mot stationssamhället, där villabebyggelse med enstaka inslag av ﬂervåningshus tar vid längs Malmövägen.

Stationssamhället Stationssamhället har vuxit fram längs med järnvägen och i anslutning till Malmövägen. Gärsnäs ﬁck sin första tågförbindelse 1882 och stationshuset är uppfört 1894. Bebyggelsen utgörs här av enbostadshus från 1900-talets första hälft. Norr om stationen och kring torget ﬁnns den äldsta delen från tiden kring sekelskif tet 1800–1900.

Industrimiljöer Industrimiljöer ﬁnns i anslutning till stationsområdet i form av saftstationen till Köpingebro samt möbelför etaget Gärsnäs, vilka etablerades på västra respektive östra sidan om stationsområdet. Saftstationen var den sista sockerfabriksanläggningen att anläggas (1921) och har tidstypiska byggnader i rött tegel.

Folkhemsbebyggelse

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 51/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Folkhemsbebyggelse från 1900-talets mitt har vuxit fram söderut längs Malmövägen i form av egnahems‐ bebyggelse och enstaka ﬂerbostadshus. Längst i söder ﬁnns ett större område med skola, servicehus, idrottsplats och villaområde från 1900-talets andra hälft.

Mark Gator och vägar är asfalterade. Längs Malmövägen ﬁnns cykelbana och trottoar. Torget har gatstensbe läggning runt en gräsyta med trädrader och gatstensbelagd trottoar. Större parkeringsytor ﬁnns längs järn vägsspåret, kring stationen och matvarubutiken samt på torget. Verksamhetsområdena omges av hårdgjord mark, främst asfalt. Enbostadshusen har uppvuxna trädgårdar omgärdade av låga häckar eller genomsikt liga staket och enstaka låga murar.

Särskilt värdefulla miljöer Stiby Välbevarad bebyggelse från tiden före 1920 och som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skola, prästgård)

Stationssamhället Bebyggelse som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner (stationsbyggnaden) och verksamheter samt belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal (torget och rutnätsplanen).

Industrimiljö Den tidigare saftstationen med kontorsbyggnad representerar bebyggelse som tidigare fyllt en centr al roll för lokalsamhället som en viktig arbetsplats. Byggnaderna är välbevarade och typiska för det tidiga 1900-talets industribebyggelse och visar en tidigare vanlig byggnadskategori som nu har blivit sällsynt.

Folkhemsbebyggelse Miljö med hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning (skola) och som belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal. Villabeb yggelsen är välbevarad och ligger i en karaktäristisk och tidstypisk planform.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, tidigare prästgård, tidigare skolbyggnader, mölla, stationsbyggnad, tidigare biograf, tidigare saftstation, tidigare administrationsbyggnad till saftstation, skola och vattentorn. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård, torg och idrottsplats. Betydelsefulla vyer: Från Malmövägen mot kyrkan och från Malmövägen/Hammenhögsvägen mot saftstationen. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftesbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhembebyggelse samt 2000-tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Gärsnäs har koppling till Kommunikationernas landskap (järnväg, stationshus), Religiösa landskap (kyrka, prästgård), Administrativa landskap (vattentorn, kommunalhus, skola), Fritidens landskap (bio), Industrins landskap https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 52/165 2021-02-25 Orter A-Ö

(saftstation), Jordbrukets landskap (mölla), Folkrörelsens landskap (idrottsplats).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Gärsnäs: Studera gällande detaljplaner i Gärsnäs och i Stiby och läs tillhörande planbeskrivningar!

Kulturhistoriska element och detaljer från Gärsnäs alla tidsepoker bör respekteras och inte förvanskas.

I Gärsnäs ﬁnns också ﬁnns välbevarade byggnader från tidigare industrier, sekelskiftets tegelarki tektur såväl som villa- och bostadsbebyggelse från hela 1900-talet.

Vid förändring av egnahemsvillorna från i början av 1900-talet bör särskild hänsyn tas till speciﬁka detaljer och kvaliteter i frågan om utförande och materialval.

· De mindre grupperna av gathus längs de äldre vägsträckningarna ligger ofta med långsidan i direkt anslutning till vägen. Gårdarna är helt eller delvis kringbyggda. · Låg bebyggelse med inslag av ﬂervåningshus med sadeltak och med olika takmaterial; rött tegel, betongpannor, eternit eller plåt. · Fasaderna är i huvudsak vitputsade ljus puts, oftast vit. · Rött tegel är vanligt på byggnader från 1800–1930 samt från cirka 1960 och framåt. Däremellan är gult tegel vanligt. · Material och färger är matta, med enstaka inslag av glaserat tegel på några jugendvillor

Ny bebyggelse bör anpassas till omgivande byggnadshöjder och skala.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 53/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Hammenhög

Hammenhö

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Hammenhög är en karakteristisk centralort på landsbygden så som de var gestaltade under 1800-talets senare hälft och 1900-talets förra del. Den äldsta bevarade bebyggelsen med exempelvis tingshuset, gästgivaregården, kyrkan och prästgården är liksom den äldre bebyggelsens struktur viktiga karaktärsskapande element. Med järnvägens intåg under det sena 1800-talet försköts samhällets centrum mot öster. Idag är stationsområde och https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 54/165 2021-02-25 Orter A-Ö

järnvägsspår borta men kvar ﬁnns ett relativt väl bevarat och typiskt järnvägssamhälle framväxt under det sena 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Hammenhögs fröﬁrma, som registrerades som företag 1925, bedrivs idag i stor skala.

Hammenhögs gamla lantbruksskola

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Samhället omsluts av ett ﬂackt odlingslandskap med den äldre kyrkbyn i väst där kyrkan är placerad på en mindre höjd. Bebyggelsen ligger i huvudsak samlad där Vallbyvägen och Smedstorpsvägen möter Simrishamnsvägen och har ett skarp avslut mot omkringlig gande odlingslandskap.

Bebyggelsen Bortsett från industribyggnader i norr och öster samt byggnader med mer offentlig inriktning från 1800-talets slut och 1900-talets första hälft är bebyggel sen låg, med ett fåtal ﬂervåningshus. Bebyggelsen är relativt enhetlig men med tydliga skiktningar i ålder områdena emellan.

Längs huvudgatorna ligger byggnaderna ofta med långsidan i direkt anslutning till vägen. Gårdarna är kringbyggda och har inte lika tydlig relation till gator och vägar. 1900-talets bostadshus ligger indragna från gatan med förgårdsmark eller trädgård. De ﬂesta enbostadshus omgärdas av låga häckar eller staket, vilket gör bebyggelsen https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 55/165 2021-02-25 Orter A-Ö

överblickbar. Kring torget, i den centrala delen av samhället, bildar det gamla kommunhuset tillsammans med en lägre affärsfastighet samt ett antal äldre byggnader med butikslokaler i bottenplan en mer stadsmässig karaktär.

De stora ﬂertalet byggnader har sadeltak med varierad taktäckning. I kyrkbyn och på stora gårdar dominerar rött tegel, ekonomibyggnaderna har främst plåttak. Gatuhusen har ofta eternit eller plåttak, i stationssam hället är eternit vanligt. Egnahemsvillorna har ofta tegeltak medan villorna i söder har betongpannor eller korrugerad eternit.

Putsade byggnader är ljusa, annars är rött tegel är van ligt på byggnader från slutet av 1800-talet fram till och med 1950-talet. Från 1960 och framåt är mexitegel, gult tegel och rött tegel vanligt.

Kyrkbyn Kyrkbyn är belägen i samhällets västra del längs vid den äldre bygatan och har delvis lantlig karaktär med ett antal bevarade gårdar, men domineras till stor del av tegelarkitektur från det sena 1800-talet. Här ﬁnns ett ﬂertal större byggnader av offentlig karaktär så som äldre skolbyggnader, tingshus, gästgiveri, församlings hem och kyrka.

Stationssamhället Bebyggelsen har vuxit fram i anslutning till den tidigare järnvägen och byggdes huvudsakligen efter en rutnätsplan belägen söder om Simrishamnsvägen. Ystad-Gärsnäs järnväg invigdes 1894 och passerade genom Hammenhög fram tills nedläggningen 1984. Idag är även spåren borttagna och den tidigare järn vägssträckningen kan endast spåras genom öppningar i bebyggelsen och genom andra järnvägsrelaterade byggnader så som magasin och tidigare stinsbostad. I denna del av Hammenhög utgörs bebyggelsen av enbostadshus från 1900-talets första hälft i huvudsak belägna kring vägkorsningarna Simrishamnsvägen/ Vallbyvägen och Simrishamnsvägen/Smedstorpsvägen samt söder om Simrishamnsvägen. Söder om stations samhället ﬁnns en tidigare lantmannaskola uppförd i tegel kring sekelskiftet 1900.

Industrimiljöer Industrimiljöer ﬁnns i samhällets norra och nordöstra del, delvis i anslutning till det tidigare stationsområdet. Industrierna är i huvudsak kopplade till lantbruksverksamhet och består av både äldre och mer modern bebyggelse. Den äldre industribebyggelsen ﬁnns precis nordöst om det tidigare stationsområdet och utgörs till stor del av byggnader uppförda i rött tegel kring sekelskiftet 1900.

Folkhemsbebyggelse Folkhemsbebyggelse växte från 1900-talets kring det tidigare stationssamhället i form av ett torg och ett kommunhus men även genom villabebyggelse såväl mer centralt placerat som längs Vallbyvägen och Borr byvägen. Längst söderut ﬁnns också ett större område med idrottsplats, friluftsbad och vandrarhem.

Norr om Ystadvägen ﬁnns sammanhållen villabebyg gelse från 1960 till och med 1980-talet utplacerad i en karaktäristisk solfjäderplan.

Mark Gator och vägar är asfalterade. Längs genomfartsvägar och större gator ﬁnns oftast trottoar. Torget har asfalterade parkeringar runt en gräsyta med trädrader. Verksamhetsområdena omges främst av grusade ytor och asfalt. Enbostadshusen har uppvuxna trädgårdar omgärdade av låga häckar eller genomsiktliga staket och enstaka låga murar, vilket gör bebyggelsen över blickbar. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 56/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Särskilt värdefulla miljöer Kyrkbyn Välbevarad bebyggelse från tiden före 1920 och som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skola, prästgård).

Stationsområdet Bebyggelse som representerar för lokalsamhället tidi gare viktiga funktioner och verksamheter samt belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal (rutnätsplanen, järnvägsrelaterade byggnader).

Torget Bebyggelsen visar en välbevarad miljö som belyser nya stadsbyggnadsideal samt värderingar och tankemönster som växte fram under 1900-talets mitt. Såväl kom munhuset som torget har särskilda estetiska kvaliteter och hög ambitionsnivå med avseende på placering och arkitektonisk gestaltning.

Industrimiljön Bebyggelse som representerar för lokalsamhället tidi gare viktiga funktioner och verksamheter samt belyser Hammenhögs historia som centralort på landsbygden dit lantbrukare kom för att köpa och sälja varor. Ham ‐ menhögs frö som under lång tid dominerat samhället.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, prästgård, skola, lantmannaskola, lantbruksmuseum, gästgiveri, tingshus och kommunhus. Betydelsefulla platser*: Kyrka och torg Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftbebyggelse, egnahem och nyklassicism och folkhembebyggelse. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Hammenhög har koppling till Kommunikationernas landskap (järnväg), Administrativa landskap (tingshus, kommunalhus, skola), Fritidens landskap (friluftsbad, gästgivaregård, vandrarhem), Religiösa landskap (kyrka, prästgård, församlingshem), Industrins landskap (fröﬁrma).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Hammenhög: Studera gällande detaljplaner i Hammenhög och läs tillhörande planbeskrivningar.

Öster om kyrkan ﬁnns ett område med särskilda bestämmelser vilka innebär att byggnadernas karaktär och anpassning till omgivningen, inte får förvanskas.

I Hammenhög ﬁnns unika äldre industribyggnader, välbevarad tegelarkitektur från sekelskiftet och årsringar med villa- och bostadsbebyggelse från hela 1900-talet. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 57/165 2021-02-25 Orter A-Ö

· Kulturhistoriska element och detaljer från Hammenhögs alla tidsepoker bör respekteras och inte förvanskas. · Byggnaderna har oftast sadeltak och med olika takmaterial; rött tegel, betongpannor, eternit eller plåt. · Fasaderna är i huvudsak vitputsade med ljus puts, oftast vit. · Rött tegel är vanligt på byggnader från 1800–1930 samt från cirka 1960 och framåt. Däremellan är gult tegel vanligt. · Ny bebyggelse bör anpassas till omgivande byggnadshöjder, placering och utformning.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 58/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Kivik

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Fiskeläget Kivik uppstod troligen under medeltiden, då sillen var riklig i Östersjön. Även den välkända marknaden har medeltida anor och ﬁck sitt nuvarande läge på fältet mellan Kivik och Vitemölla i slutet av 1800-talet. Under denna tid påbörjades också fruktodlingen i större skala, vilken gett det omkringliggande landskapet sin karaktäristiska prägel. Under 1900-talet har sommarturismen ökat med omvandling av permanentbostäder till https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 59/165 2021-02-25 Orter A-Ö

sommarhus och etablering av hotell, pensionat och restaur anger. I Kivik ﬁnns också en av Sveriges äldsta biografer, som visat ﬁlm sedan 1907. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Kivik.

Fruktodling i Kivik

Karaktärsbeskrivning

Placering i landskapet Fiskeläget har växt fram vid en skyddad en vik nedan för Stenshuvud. Bebyggelsen ligger i en sluttning ner mot hamnen och är samlad i huvudsak mellan stran den och Kiviks stora väg (väg 9). De äldsta fiskehusen ligger i ett finmaskigt gatunät utmed havet. Äldre bebyggelse finns även vid den södra infarten till Kivik kring vägkorsningen mot Esperöd.

Väster om Kiviks stora väg finns stora områden med fruktodlingar, vilka delvis bebyggts med villabebyg gelse under 1900-talets senare hälft, bland annat längs Agdelundsvägen. Mindre rester av fruktodling finns på flera platser i orten. Samhället avgränsas i norr av en campingplats intill marknadsplatsen och i söder utgör en bäckravin en naturlig gräns.

Bebyggelsen Kivik har tydliga årsringar med den äldsta bebyggelsen närmast havet och villabebyggelse områdesvis utanför denna samt en central del med något högre bebyg gelse.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 60/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsestrukturen är tät kring hamnen och i övrigt utglesande. Från Kiviks stora väg syns glimtar av havet strax ovanför villabebyggelsen och längs Killebacken och Eliselundsvägen öppnar sig bebyggelsen för tydligar e vyer mot havet.

Fiskeläget Det gamla ﬁskeläget har låg och enhetlig bebyggelse vad gäller volym, takform och material. Bostadshusen ligger med långsidan utmed och nära huvudgatorna, med ekonomilängor innanför. Den sista husraden vänder sina ekonomilängor mot hamnen, som tidigare utgjorde baksida. Det oreglerade gatunätet och den organiskt framväxta bebyggelsen på olika stora tomter gör området varierat, med informella strädden och platsbildningar som suddar ut gränser mellan privat och offentligt. Bebyggelsen utgörs främst av enplans hus med inredd vind under sadeltak, i form av gatuhus och skeppsvillor samt enstaka gårdar.

Kring den norra delen av hamnen finns fristående restaurangbyggnader, parkeringsytor och annan verksamhetsbebyggelse. I söder finns fiskehoddor av rödfärgad träpanel samlade kring en öppen gräsyta med båtupplag och torkplats för fiskegarn. Norr och söder om hamnen glesnar bebyggelsen ut, med stora öppna ytor mot havet. Från hamnen syns den oregelmässiga bebyggelsens branta tak blandat med träd och uppvuxna trädgårdar längs smala gator och strädden.

Gårdar och gatuhus har ofta fasad av korsvirke eller träpanel (vanligen som inklädnad av korsvirk esstomme). Större byggnader har synligt eller inklätt korsvirke, ljus puts eller tegel.

De branta sadeltaken är belagda med plåt, papp, tegel eller eternit. I den inre kärnan ﬁnns ﬂera mönsterlagda eternittak. Även stråtak förekommer.

Färgsättningen är relativt varierad med rött och gult tegel, ljusa putsfärger, synligt korsvirke, faluröda och ljusa träfasader samt mer kulörta träfasader från 1900-talets andra hälft.

Verandor, förstukvistar och snickarglädje är vanligt förekommande element, särskilt i den norra delen av ﬁskeläget. Längs huvudgator förekommer ofta stentr appor med smidesräcken och pardörrar med genombrutna överstycken i gjutjärn.

Huvudgatorna är asfalterade och saknar trottoar men har ofta stensättningar intill husfasaderna. Mindre strädden är gräsbevuxna eller grusade. Tomterna varierar i storlek men är generellt av trädgårdskarak tär, med stort inslag av fruktträd. Tomtavgränsningar utgörs av låga spjälstaket eller naturstensmurar alternativt saknas helt, vilket gör bebyggelsen överblickbar.

Planlagd bebyggelse Kring den äldre fiskelägesbebyggelsen samt längs Agdelundsvägen finns reglerad bebyggelse utbyggd i olika skeden under hela 1900-talet. Bebyggelsen är väl sammanhållen men uppvisar genom sina olika utbygg‐ nadsskeden stor variation. Närmast fiskeläget och längs Kiviks stora väg finns egnahemsvillor från sekelskifte 1800–1900 fram till 1940-talet, vilka uppförts av enskilda husägare på planlagd mark. I anslutning till dessa finns mer sammanhållna grupphusområden från 1950 – 2010.

Villorna har oftast långsidan mot gata och ligger något indragna i större trädgårdar. De har sadeltak, men med något flackare profil än i fiskeläget. Det vanligaste takmaterialet 1900–1960 är rött tegel men även eternit https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 61/165 2021-02-25 Orter A-Ö

förekommer. Senare byggnader har taktäckning av eternit eller betongpannor. Inblandat i villabebyggelsen finns olika typer av flerbo stadshus, såväl radhus som flervåningshus. De ligger anpassade till terrängen, med långsida mot gata och har oftast förgårdsmark.

Färgsättningen är sammanhållen inom de olika områdena med rött, gult och vitt tegel, ljusa putsfärger samt mer kulörta fasader från 1900-talets senare del. Materialen är generellt matta.

Gator och vägar är asfalterade och med undantag för egnahemsbebyggelsen saknas trottoar. Trädgårdar och gårdar är generellt inte hårdgjorda. De har låga avgränsningar i form av genomsiktliga staket, häckar och murar. Mellan de olika områdena ﬁnns inslag av fruktodlingar både i och ur bruk. I sydöst ﬁnns en välhållen idrottsplats som tillkommit vid 1900-talets mitt.

Kring Esperödsallén Bebyggelsen är tillkommen kring sekelskiftet 1900 vid vägkorsningen mellan Kivik och Esperöd. I korsningen ligger flera stora hus som haft kombinerad bostad och butiksverksamhet. Vidare längs Esperödsallén och Esperödsliden finns mindre gatuhus i ett plan med inredd vind under sadeltak. Volymer och material motsvar ar bebyggelsen i fiskeläget. Husen ligger nära intill gata och väg, med uppvuxna trädgårdar och tomtav gränsningar i form av låga häckar och staket.

Tittutvägen i norr Längs Tittutvägen är bebyggelsen glesare och mera lantlig. Sommarhus och enfamiljshus har uppförts på tidigare odlingsmark och blandats upp med äldre agrar bebyggelse.

Den agrara bebyggelsen tillhör samma byggnadstradi tion som ﬁskeläget, med samma typologi och material. Den tillkommande bebyggelsen är till största delen anpassad till den äldre men med inslag av mer blanka material såsom stora glasytor och omålade plåttak.

Bebyggelsen ligger inbäddad i beﬁntliga och tidigare fruktodlingar och skogsdungar. Vägarna är grusade eller gräsbevuxna.

Särskilt värdefulla miljöer Fiskeläge Bebyggelsen i ﬁskeläget representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Hamnområdet representerar en för lokalsamhället viktig funktion och verksamhet. Det huvudsakliga byggnadsbeståndet utgörs av välbevarade byggnader från tiden före 1920. Gatunätet med informella strädden bildar en variationsrik miljö med särskilda estetiska värden och ger samtidigt en bild av en organiskt framväxt oreglerad bebyggelse.

Folkhemsbebyggelse Flerbostadshusen från 1900-talets mitt har särskilda estetiska kvaliteter och en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning och utsmyckning.

Sekelskiftsvillor Sekelskiftesvillorna representerar välbevarad bebyg gelse från tiden kring och före 1920 och har särskilda estetiska kvaliteter och en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning och utsmyckning. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 62/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Fruktodlingar med agrar bebyggelse Området har särskilda estetiska kvaliteter och representer ar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Fruktodlingar har och har haft stor betydelse för Kiviks identitet och lokala traditioner.

Skogsdala och bäckravinen Bebyggelsen representerar tidigare vanliga byggnads kategorier som nu har blivit sällsynta. Den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Det huvudsakliga byggnadsbeståndet utgörs av välbevarade byggnader från tiden före 1920. Den utgör en variationsrik miljö med särskilda estetiska värden och ger en bild av en organiskt framväxt oreglerad bebyggelse.

Betydelsefulla byggnader*: Kiviks kapell, sågamöllan, hotell Hanöbris, tidigare Pensionat Moria, Kiviks hotell, biograf, tidigare stärkelsefabrik och tidigare skola. Betydelsefulla platser*: Hamn, Kiviksgraven och idrottsplats. Betydelsefulla vyer: Från väg 11 och Eliselundsvägen mot havet. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse och 2000- tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Kivik har koppling till Kustens landskap (hamn), Jordbrukets landskap (mölla, fruktodling), Fritidens landskap (biograf, hotell, marknadsplats), Administrativa landskap (skola, kommunalhus), Religiösa landskap (kapell), Industrins landskap (stärkelsefabrik), Skogens landskap (sågmölla).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Kivik: Följ årsringarna! Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar.

I Kiviks äldre delar, närmast havet: Kulturhistoriskt värdefull miljö med småskaliga husvolymer och branta tak. · Fasadmaterialen varierar mellan ljus pust, korsvirke och träpanel. · Fina detaljer med snickarglädje, olika färger. Pardörrar och stentrappor med smidesräcken. · Takmaterialen varierar mellan plåt, papp, tegel och eternit. · Låga spjälstaket mellan tomterna, naturstensmurar eller ingen gränsmarkering

Läs mer om olika karaktärsdrag, bland annat traditionell bebyggelse, under ﬂiken ” arkitekturstilar”

I Kiviks egnahems- och grupphusområden. · Majoriteten av bostadshusen är placerade med långsidan mot gatan. · Sadeltak, ibland ﬂackare proﬁl · Takbeläggning varierar mellan eternit eller rött taktegel. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 63/165 2021-02-25 Orter A-Ö

· Egnahemsvillorna har fasader av rött, vitt eller gult tegel alternativt ljusa putsfärger. · Höga plank och murar är inte vanligt utom mot Kiviks stora väg (väg 9).

Läs mer om olika karaktärsdrag, bland annat sekelskiftsbebyggelse och egnahem, under ﬂiken ” arkitekturstilar”.

Vid förändring av sekelskiftesvillor och egnahemsvillorna från i början av 1900-talet bör särskild hänsyn tas till speciﬁka detaljer och kvaliteter i frågan om utsmyckning, arkitektonisk gestaltning, utförande och materialval.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 64/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Komstad

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Komstads gamla byväg följer den slingrande Komstaåns dalgång. Husen i den långsträckta byn ligger i grupper längs byvägen och vidare söderut till Komstadmölla, som har anor sedan 1300-talet. På 1780-talet bestod byn, förutom vattenmöllan, av omkring 20 gårdar tätt sammanbyggda på båda sidorna om byvägen samt ﬂera gathus. Gårdarna löd framförallt under Smedstorp och Gärsnäs. Sedan 1800-talet är byn mycket utglesad men bevarar https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 65/165 2021-02-25 Orter A-Ö

genom de kvarvarande små gathusen och möllan en lantlig karaktär. Terrängen kring Komstad är rik på kalksten och stenbrotten “Komsta stengravor” är kanske de mest kända. Här har man sedan 1100-talet brutit och bearbetat “Komstaﬂis” (kalksten), vilken bland annat använts som byggnadsmaterial.

Komstad kalkstensbrott

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Komstad by är i dag gles men liksom tidigare långsträckt. Möllan i byns södra kant ligger i en sänka vid Komstaån och i nära anslutning till väg 11. Längs en liten väg direkt öster om möllan ﬁnns fyra bostadshus placerade något högre i terrängen. Byn sträcker sig vidare norrut längs Komstadsvägen och mitt i en liten husklunga viker Komstads byväg av västerut. Byvägen följer Komstaån i dess dalgång och byggnaderna är lågt placerade i terrängen. Kring byn vidtar ett öppet kuperat odlingslandskap som höjer sig över åns dalgång. Från höjderna kring byn är vyerna vida. Gränsen mellan byns tomter och omgivande landskap är knappt märkbar.

Bebyggelsen Komstad har en lantlig karaktär och präglas i dag av Komstadmöllas vitputsade kringbyggda gård med vattenkvarn https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 66/165 2021-02-25 Orter A-Ö

och tillhörande miljö. Direkt öster om möllan ligger ”Komstad villa” byggd på 1920-talet samt en länga som troligen är en äldre lantarbetarbostad (karaktäristisk med två ingångar och två skorstenar) och två egnahem från omkring 1940-talet. Husen är i en våning med inredd vind och har sadeltak, i huvudsak röda och täckta med plåt, eternit eller tegel, undantaget ”Komstad villa” med brutet tak. Fasaderna är putsade och målade i ljusa nyanser. En del hus har takkupor men troligen fanns inte dessa från början.

Bebyggelsen längs Komstadsvägen och byvägen är gles med i huvudsak små gathus placerade gruppvis. Gathusen är låga vitputsade bostadslängor ofta med små ekonomibyggnader i vinkel, försedda med sadeltak med litet eller inget utsprång. Takmaterial varierar mellan svart plåt, eternit och rött tegel. Murade skorstenar sitter i nock. Det ﬁnns också ett fåtal hus av mer villakaraktär, liksom fasadtegel och naturstenssockel. En del hus har takkupor men troligen fanns inte dessa från början.

Mark Vägen vid möllan är grusad, trädgårdarna kring möllan och villan är lummiga och mot vägen ﬁnns buskar eller låga staket. Längs den asfalterade Komstadsvägen ligger husen nära vägen och avgränsas av låga staket, naturstensmur eller planteringar vilket ger en lummig karaktär längs den slingrande vägen. Uppfarter till bebyggelsen är grusade eller täckta med kullersten och trädgårdarna har få hårdgjorda ytor.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad gårdsbebyggelse vid Komstadmölla från före 1920 representerar en tidigare vanlig byggnadskategori, vilken nu har blivit mindre vanlig. Tidstypiska bostäder invid möllan och längs Komstadsvägen, lokaliserade ungefär på samma plats som byns tidigare gathus. Dessa är byggnader som belyser tidigare bostads- och arbetsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. Villan är särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt avseende arkitektonisk gestaltning.

Betydelsefulla byggnader*: Komstadmölla. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Komstad by har koppling till Jordbrukets landskap (byn och möllan).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Komstad: · Gathusen är låga vitputsade bostadslängor ofta med små ekonomibyggnader i vinkel, försedda med sadeltak med litet eller inget utsprång. · Takmaterial varierar mellan svart plåt, eternit och rött tegel. Murade skorstenar sitter i nock. · Egnahemsvillorna har en våning med inredd vind och sadeltak, i huvudsak röda och täckta med plåt, eternit eller tegel, undantaget ”Komstad villa” med brutet tak. · Fasaderna är putsade och målade i ljusa nyanser. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor och avgränsas med buskar eller låga staket i trä. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 67/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Ska du bygga nytt i Komstad, bör utformningen anpassas till det öppna kuperade odlingslandskapet och vyerna bör beaktas. Tänk på att gränserna mellan byns tomter och omgivande landskap är knappt märkbar. Anpassa huset till tomten istället för tvärtom, då värnar du om naturen och hindrar att byggnaderna dominerar över landskapet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 68/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Ravlunda

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Ravlunda är i grunden en kyrkby med medeltida anor, som påbörjat utveckling till stationssamhälle kring sekelskiftet 1900, vilken stannade av då järnvägen lades ned på 1970-talet. Fruktodlingar blandas med äldre, småskalig bebyggelse i bykärnan och högst upp på en backe tronar kyrkan. Stationsmiljön ﬁnns bevarad och under sommarmånaderna passerar ångtåg som traﬁ kerar museijärnvägen mellan Sankt Olof och Brösarp. Intill spåren https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 69/165 2021-02-25 Orter A-Ö

ﬁnns även det före detta bränneriet; en imponerande tegelbyggnad som nu fått en ny använd ning som bland annat hotell.

Ravlunda Folkskola

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Ravlunda by ligger i en sänka, med kyrkan som högsta punkt i den norra delen av byn. Bebyggelsen är relativt utspridd med bebyggelse längs den äldre bygatan och den parallella Vitabyvägen samt vid tillfartsvägar mot den tidigare järnvägsstationen.

Det omgivande landskapet kommer nära intill bebyg gelsen, med inskjutande ﬂikar av odlingsmark, fruktod lingar och träddungar längs hela byn.

Bebyggelsen utgörs främst av bostadshus för såväl åretruntbostäder som sommarboende samt lantbruk. Historiskt sett har användningen varit mer blandad med hantverkare, småindustrier och skola. Det tidigare bränneriet har fått ny verksamhet med museum och hotell.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 70/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Kyrkans siluett är väl synlig från Albovägen (väg 9) vilken passerar norr om byn och längs Vitabyvägens södra del, vilken genomkorsar byn i nord-sydlig riktning. Bebyggelsen ligger inbäddad i grönska och är delvis dold bakom träd, buskage och häckar. Vid spår området, som korsar byn i söder är det en mer öppen karaktär och det tidigare bränneriet framträder tydligt med sin storskalighet.

Bykärnan Bebyggelsen har lantlig karaktär med stora gårdar och gathus. Bebyggelsen är låg i ett plan med vind under sadeltak, undantaget kyrkan som dessutom ligger på en höjd. I bykärnan är bebyggelsen bitvis tät, men generellt relativt gles. De äldsta husen ligger tätt inpå gatan, oregelbundet placerade med såväl kortsidor som långsidor mot gata. De kringbyggda gårdarna har inte lika tydlig relation till gatan. I den norra delen av byn ﬁnns enstaka stödmurar av natursten för att ta upp terrängförhållanden och här glesnar bebyggelsen ut.

Byggnaderna har fasader av vit puts, korsvirke, rött tegel eller rödmålad träpanel. De har branta sadeltak med främst tegel eller eternit. Det förekommer även stråtak, samt tak med papp eller plåt.

Stationssamhället Bebyggelsen har växt fram söderut längs Ravlunda byaväg och på andra sidan järnvägsspåren som korsar byn i öst-västlig riktning, med friliggande hus för verksam heter och enbostadshus från 1900-talets första del. Här är husen relativt glest placerade, generellt med långsi dan mot gatan. Stationen vid Ravlundabro öppnade för tågtrafik 1901 och lades ned för ordinarie trafik 1971. Numera trafikeras spåren av museijärnvägen mellan Sankt Olof och Brösarp, främst sommartid.

Byggnaderna har fasader av rött tegel eller vit puts med sadeltak, ofta med utskjutande takfot. Tegel eller eternit är vanligaste taktäckningen men det förekom mer också papp och plåt.

I anslutning till järnvägsspåren ligger det tidigare bränneriet, uppfört 1907, i korsningen mellan järnvägsspår en och Vitabyvägen. Bränningen höll på till slutet av 1960-talet och byggnaderna användes sedan som lastbilsverkstad innan det stod tomt under en period. Numera ﬁnns här bland annat hotellverksamhet. Det är en tidstypisk industribyggnad i rött tegel som liksom stationshuset längre västerut, är placerad i förhållande till järnvägsspåret och därmed snedställd mot Vitaby vägen.

Egnahem Egnahemsbebyggelse kantar Vitabyvägen med stora villor från 1910–1960 som ligger indragna på större tomter, generellt med långsidan mot gatan. De äldre husen har fasader av vit puts och sadeltak med rött tegel. Yngre byggnader har rött eller gult tegel och ﬂackare tak med rött taktegel.

Mark Ravlunda byväg och Vitabyvägen är asfalterade medan mindre gator är grusbelagda. Trädgårdar är uppväxta med liten andel hårdgjord yta. Avgränsningar sker oftast med häckar men även med nätstaket på betongstolpar är vanligt. I bykärnan saknas ofta särskild avgränsning, vilket gör bebyggelsen i bykärnan väldigt överblickbar.

Särskilt värdefulla miljöer Bykärna Välbevarad bebyggelse från tiden före 1920 och som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skola, prästgård). https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 71/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Stationssamhället Bebyggelse som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner (stationsbyggnaden) och strukturer som belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal (byggnaders utformning och placering längs raka gator).

Industrimiljö Bränneriet representerar bebyggelse som tidigare fyllt en central roll för lokalsamhället som en viktig arbetsplats. Byggnaderna är välbevarade och typiska för det tidiga 1900-talets industribebyggelse och visar en tidigar e vanlig byggnadskategori som nu har blivit sällsynt.

Egnahemsvillor Egnahemsvillorna har särskilda estetiska kvaliteter och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitik en som är tydligt avläsbar och som fått stort genomslag.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, tidigare prästgård, tidigare församlingshem, tidigare skola, tidigare stationshus och tidigare bränneri. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård. Betydelsefulla vyer: Vy mot kyrkan från Albovägen och vy mot kyrka och församlingshem. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse och 2000- tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Ravlunda har koppling till Kommunikationernas landskap (järnväg), Religiösa landskap (kyrka, prästgård, församlingshem), Industrins landskap (bränneri), Administrativa landskap (skola).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Ravlunda:

I Ravlunda äldre kyrkoby: · Bostadsbebyggelsen är enhetlig i ett plan med inredd vind under sadeltak. Takbeläggningen varierar mellan plåt, papp, tegel, stråtak eller eternit. · Fasadmaterial är ljus puts, oftast vit, eller synligt korsvirke, rött tegel eller rödmålad träpanel.

I Ravlundas egnahemsområde: · De äldre villorna har fasader av vit puts och sadeltak med rött tegel. · De yngre villorna har rött eller gult tegel och ﬂackare tak med rött taktegel. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor och avgränsas med buskar, låga murar eller låga staket i trä https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 72/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Rörum

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Den välbevarade kyrkbyn Rörum ligger inbäddad i backlandskapet längs den slingrande bygatan. Byn ska finnas omnämnd så tidigt som 1120 och lydde fram till 1701 under Gladsax gods. Efter skiftets genomförande 1864 ligger fyra av 23 gårdar kvar på sin ursprungliga plats. Jordbruk och boskapsskötsel var länge huvudnäring och vid mitten av 1900-talet påbörjades fruktodling i större skala. Det bedrivs fortsatt lantbruk och det finns flera https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 73/165 2021-02-25 Orter A-Ö

säsongsrelaterade verksamheter som café och butiker med öppet under sommarhalvåret. I byn ﬁnns en förskola och i det intilliggande Rörums bro ﬁnns grundskola. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Rörum.

Prunkande trädgårdar längs Rörums byaväg

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Rörum ligger i ett böljande backlandskap i anslutning till landsvägen mellan Simrishamn och Brösarp (Viks Stora väg), som passerar öster om byn. Genom back landskapet slingrar sig ﬂera åar, synliga i landskapet som långsträckta skogsdungar.

Bebyggelsen är samlad i en sänka längs den slingrande byvägen och med utskiftade gårdar längre ut i landskapet. Byn omges av såväl åker- som betesmark i relativt små enheter och med inslag av träddungar. Skarpare gränser mot landskapet ﬁnns centralt i byn mot söder, där ett öppnare odlingslandskap breder ut sig.

Bebyggelsen är låg, undantaget kyrkan och ett par större ekonomibyggnader för lantbruket. Kyrkan ligger upphöjd mitt i byn och är med sitt torn synlig på så väl långt avstånd som från ﬂera platser i byn.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 74/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelse Rörum har lantlig karaktär med gatuhus, sekelskifteshus och flera helt eller delvis kringbyggda gårdar längs bygatan. I bykärnan finns den stora 1800-tals kyrkan och den tidigare skolbyggnaden. Innanför den täta husr aden längs bygatan glesnar bebyggelsen ut och ett par stora gårdar finns utanför byn. Nedanför kyrkan i byns östra utkant finns ytterligare en samling gatuhus, varav det ena tidigare varit byns fattighus. Enstaka villor har tillkommit under de senasrte 40 åren, längs Skole vången norr om den tidigare skolan samt i korsningen Klappeskogsvägen och Rörums byaväg, i byns västra del.

Bebyggelsen är enhetlig i ett plan med inredd vind under sadeltak, med undantag för kyrkan och de stora ekonomibyggnaderna. Längs bygatan ligger byggna derna relativt tätt och oregelbundet placerade, för att glesna ut i områdena innanför.

I främst den sydvästra delen av byn ﬁnns terränganpassningar i form av naturstensmurar och byggnader i suterräng med förhöjd källarvåning.

Samtliga byggnader har sadeltak och oftast med litet eller inget takutsprång. Takbeläggning av plåt är vanligt förekommande och särskilt röd pannplåt. Även tak med papp, tegel eller eternit är vanligt och det ﬁnns en relativt stor andel stråtak jämfört med många andra byar i kommunen.

Takkupor är relativt sällsynt men förekommer som små halvrunda kupor och centrerade större kupor, som upplyft del av taket. Även takfönster är ovanligt. Tegelmur ade eller putsade skorstenar sitter i taknock.

Som fasadmaterial är ljus puts, oftast vit, vanligt. En relativt stor andel byggnader har synligt korsvirke, antingen med rött tegel eller vit puts i facken. Det förekommer även panelklädda korsvirkeshus, målade i falurött eller ljusa kulörer. Många gavelrösten är klädda med panel eller eternit. Rött tegel är vanligt fasadmaterial på ekonomibyggnader från sekelskiftet 1900. Natursten förekommer främst i socklar men även på enstaka fasader.

Mark Byvägen är asfalterad och försedd med trottoar genom hela byn. Även mindre gator som ansluter till byvägen är asfalterade men övergår längre ut i grusbelagda och små informella, gräsbevuxna vägar och strädden. Större parkeringsyta ﬁnns endast på grusplanen bakom den tidigare skolan. Trädgårdarna är lummiga och med få hårdgjorda ytor. Tomterna är generellt oregelbundna i form och storlek och har inte alltid tydliga avgränsningar. Längs byvägen avgränsas tomterna av häckar eller mycket låga murar/terrasseringar vilket ger en vareirad och lummig karaktär ihop med det backiga landskapet.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad bebyggelse med gårdar och gathus från tiden före 1920 som visar tidigare vanliga byggnads kategorier vilka nu har blivit sällsynta. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skola, fattighus, gästgiveri, kvarn).

Betydelsefulla byggnader*: Tidigare Mölla, Tidigare fattighus, kyrka, tidigare skola, tidigare gästgiveri. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård, byasten. Betydelsefulla vyer: Vy från öster mot byn och kyrka och infart till byn från söder. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 75/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Rörum har koppling till Religiösa landskap (kyrka), Administrativa landskap (skola, fattighus), Jordbrukets landskap (mölla), Fritidens landskap (gästgiveri, dansbana).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Rörum: Hela Rörums kyrkby omfattas av Områdesbestämmelser med detaljerade riktlinjer för ny, om- och tillbyggnad, i syfte att bevara den unika kulturhistoriska miljön.

Man får inte förvanska beﬁntliga byggnaders yttre form och allmänna karaktär vilket innebär att den lokala byggnadstraditionen och bystrukturen ska vara vägledande.

Det råder utökad lovplikt vilket bland annat innebär att man behöver rivningslov för att riva en byggnad och bygglov även för ekonomibyggnader till jordbruk.

· Bostadsbebyggelsen är enhetlig i ett plan med inredd vind under sadeltak, oftast med litet eller inget takutsprång. Takbeläggningen varierar mellan röd pannplåt, papp, tegel, stråtak eller eternit. · Tegelmur ade eller putsade skorstenar sitter i taknock. · Takkupor och takfönster är ovanligt. · Fasadmaterial är ljus puts, oftast vit, eller synligt korsvirke, antingen med rött tegel eller vit puts i facken. · Många gavelrösten är klädda med panel eller eternit. · Rött tegel eller natursten är fasadmaterial på ekonomibyggnader från sekelskiftet 1900. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor och avgränsas med buskar, låga murar eller låga staket i trä.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 76/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Sandby

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Sandby ligger utmed Sandbyvägen söder om Borrby och var en av slättbygdens stora byar. På 1700-talet låg byns drygt 20 kringbyggda gårdar tätt samlade i en långsträckt nord-sydlig formation samt i en klunga i väster. Vid enskiftet 1819 glesades byn ut kraftigt då endast omkring fem gårdar och några gathus blev kvar. Marken delades upp i rätvinkliga stora fält som fortfarande utmärker landskapet. I samband med skiftet drogs Sandbyvägen om https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 77/165 2021-02-25 Orter A-Ö

ungefär i sin nuvarande sträckning och kring 1900 förnyades några av gårdarnas byggnader, ﬂera i rött dekorativt murat tegel. I mitten av 1900-talet uppfördes en skola, nu nedlagd, en bit öster om byn.

Mälarhusen, strax utanför Sandby

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Sandby ligger ungefär tre kilometer från kusten i ett mycket flackt högproduktivt odlingslandskap med vida vyer. Byn ligger förhållandevis enskilt från större vägar och Borrby är närmaste större ort. Åkermarken är i ägogränserna ofta markerad med pilerader och längs byvägen finns partiellt en trädrad. Lövträd finns i byns trädgårdar och vid några större gårdar, men i övrigt är trakten trädfattig. Direkt utanför byn, både i norr och söder, finns två fritt liggande större gårdar.

Byn är i huvudsak samlad längs Sandbyvägen, några småhus ligger längre ut på åkrarna mot väster. Bebyggelsen är låg, omgiven av högvuxna lövträd. Byn ligger som en tydligt avgränsad solitär i det öppna landskapet.

Bebyggelsen Sandby har en lantlig karaktär med helt eller delvis kringbyggda gårdar från 1800-talet och tidigt 1900-tal, samtliga https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 78/165 2021-02-25 Orter A-Ö

samlade väster om Sandbyvägen. På västra sidan om byn och i norr ﬁnns några små låga huslängor av 1800- talskaraktär. Bebyggelsen eller bystrukturen har knappt förändrats under de senaste 60 åren.

Bebyggelsen är enhetlig i sin lantliga karaktär med bostadshus i en våning och inredd vind. Gårdarna har ibland fristående bostadshus men är i huvudsak fortfarande kringbyggda. Fasadmaterial är vanligen rött tegel ofta med mönstermurning i gavlarna, ibland sockel av natursten. Vit- eller ljusputsade byggnader förekommer liksom gråsten i ekonomilängor. Ekonomilängorna har höga målade träportar och ibland förhöjd skulle klädd med träpanel. Trädgårdarna är stora, inramade med lövträd och häckar.

Gathusen är låga smala längor, ibland med en vinkelbyggnad, med vitputsade fasader och inklätt gavelröste. Trädgårdarna är små och innehåller ofta högvuxna lövträd.

Samtliga byggnader har sadeltak med litet eller ingen takutsprång. Takkupa och takfönster förekommer undantagsvis och har inte funnits från början. Tegelmurade skorstenar sitter i nock. Takbeläggning i byn går i svart eller rött och varierar i huvudsak mellan plåt, eternitfasetter och rött tegel.

Gårdarna ligger samtliga något indragna från vägen och i södra delen av byn avgränsas de mot Sandbyvägen med friväxande häckar och lövträd i rad, ibland med glesa staket och dekorativa grindstolpar. I norra delen ﬁnns inga avgränsningar mellan tomt och väg.

Mark Sandbyvägen är asfalterad och angränsar direkt till åkerlandskapet på östra sidan om byn. Marken är plan. Uppfarter till bebyggelsen är grusade, trädgårdarna innehåller ofta högvuxna lövträd, gårdsplaner är ibland stensatta i övrigt förekommer få hårdgjorda ytor. Markvägar som leder ut på åkrarna eller fram till småhusen är smala och grusade. I södra delen av byn ﬁnns en trädrad längs med vägen.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Sandby uppvisar en välbevarad bebyggelsestruktur efter enskiftet. Den välbevarade bebyggelsen med gårdar och gathus/bostadshus från tiden före 1920 representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen i sin helhet belyser tidigare arbets- och bostadsförhållanden med koppling till enskiftet och effektiviserat jordbruk. Både gårdarna och de små låga bostadslängorna bevarar en ålderdomlig prägel. Gårdarna har arkitektoniska och konstnärliga kvaliteter i fasaddetaljer, material och teknik. Trädrader i byn ﬁnns bevarade och ägogränser markeras av pilerader i det i övrigt helt öppna ﬂacka landskapet.

Betydelsefulla vyer*: vy mot väster, vy mot sydöst. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Sandby by har koppling till Jordbrukets landskap (byn) och i viss mån Administrativa landskap (skolbyggnad som är mycket förändrad och ligger utanför byn). https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 79/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Sandby:

Gårdar och äldre gathus: · Gårdarna har arkitektoniska och konstnärliga kvaliteter i fasaddetaljer, material och teknik som bör respekteras och inte förvanskas. · Branta sadeltak med inget eller litet takutsprång. · Takbeläggning varierar i huvudsak mellan plåt, eternitfasetter och rött tegel. · Skorstenar sitter i nock. · Fasader är i rött tegel, ofta med mönstermurning i gavlarna eller har vit puts eller gråsten och ibland inklädda gavelrösten.

Ska du bygga nytt i Sandby bör utformningen anpassas till det öppna odlingslandskapet och följa bystrukturen längs vägen. Vyerna och siktlinjerna bör beaktas.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 80/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Sankt Olof

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Sankt Olof har medeltida anor och kom att förknippas så mycket med den säregna kyrkan helgad åt S:t Olof att byn, som ursprungligen hette Lunkende, sedermera ﬁck bära kyrkans namn. Järnvägen Tomelilla-Brösarp öppnades 1902 och byn kom att växa österut mot den nya järnvägsstationen. Kommersiell järnvägstraﬁk

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 81/165 2021-02-25 Orter A-Ö

upphörde 1972 men Museiföreningen skånska järnvägar traﬁkerar spåren under sommaren mellan Sankt Olof och Brösarp.

Det gamla järnvägsspåret används idag som muséum

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Sankt Olof ligger i en sänka, omgiven av lövskog på alla sidor utom mot öster där ett öppnare jordbrukslandskap tar vid. Bebyggelsen ligger relativt samlad kring korsningen Österlenvägen och Byvägen, med övervikt mot nordväst. Kyrkan ligger i utkanten av byn och indragen från vägen.

Bebyggelsen Sankt Olof har en relativt väl sammanhållen bebyg gelse och stora gröna kvalitéer med dungar av lövskog i och kring samhället som ligger i ett böljande skogs landskap. Bebyggelsen består i huvudsak av förhål landevis glest placerade friliggande enbostadshus i ett plan med inredd vind under sadeltak och den är relativt varierad. Husen är generellt stora och små gathus som är vanliga i många andra byar i kommunen saknas nästan helt här. I ett centralt stråk i nord-sydlig riktning ﬁnns servicefunktioner i form av servicehus, skola, medborgarhus, idrottsplats med mera. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 82/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Kyrkobyn Bebyggelsen är glest utspridd i ortens västra utkant, med kyrkan och en större gård på södra sidan om Byvägen och tidigare fattighus, skola och äldre gårdsbebyg gelse på den norra sidan. Bebyggelsen har ålderdomlig och lantlig karaktär med fasader i korsvirke, natursten och vit puts. Skolbyggnaderna är något yngre och uppförda i rött tegel. Samtliga byggnader har sadeltak, med inget eller litet takutsprång, belagda med strå, tegelpannor eller eternit. Skorstenar är murade och sitter i taknock. Takkupor ﬁnns på de större byggnaderna, centralt placerade och utformade som en upplyft del av taket.

Området är lummigt med höga träd. Gator och offent liga parkerings- och verksamhetsytor är asfalterade, tomtavgränsningar saknas med undantag för enstaka kallmurar av marksten.

Stationssamhället Bebyggelsen har växt fram längs vägen mellan kyrkan och stationen och längs med spåret under 1900-talets första hälft. Öster om stationen lades en rutnätsplan ut, som dock inte fylldes ut i den takt den planerades för. Bebyggelsen utgörs av stora sekelskiftesvillor i rött tegel eller ljus puts, som sedan övergår i egnahemsvillor och villabebyggelse från efterkrigstiden. Byggnaderna har främst ljus puts och rött tegel med tegeltäckta sadeltak.

De tidigaste villorna är stora, med asymmetrisk utformning och utskjutande takfot. Från 1930-talet och framåt har är de mer symmetriska och med mindre takutsprång. Husen ligger indragna i lummiga trädgår dar med låga avgränsningar i form av häckar, murar eller glesa staket, vilket gör bebyggelsen överblickbar. Gatorna är asfalterade.

Längs Byvägen och i korsningar med denna ﬁnns ytterligare sekelskiftesbebyggelse i form av bostads-och verksamhetsbebyggelse, bland annat tidigare mejeri och olika hantverks- och affärshus. Dessa är mer högresta, ibland i två plan och ligger nära intill vägen. Rött tegel och ljus puts, med inslag av natursten är vanligt. Ekonomibyggnader har faluröda träfasader. Vanligast är sadeltak med tegel, plåt eller eternit.

Stora sekelskiftesvillor ﬁnns även utspridda i andra delar av byn, främst längs Österlenvägen och byvägen.

Industribebyggelse Vid den östra infarten ligger den tidigare spritfabriken, uppförd 1910 i gult och rött tegel, med höga småspröjsade gjutjärnsfönster, sadeltak och bevarad fasadskylt.

I norr ﬁnns ett snickeri i låga vitputsade längor under sadeltak, i enkel funktionalistisk stil.

Folkhemsbebyggelse Kring 1900-talets mitt tillkom ett par ﬂerbostadshus, radhus och ett ålderdomshem i den sydvästra delen av samhället. De följer tidigare karaktär med rött tegel, ljus puts och sadeltak med tegel och eternit men ligger fritt placerade i mer kuperad terräng. I den nordvästra delen uppfördes medborgarhus, skola och idrottsplats.

Sammanhållen villabebyggelse från 1960–1970-tal har tillkommit i den lummiga och kuperade nordvästra delen av samhället. Dessa villor är mindre och lägre än sekelskiftesvillorna och med tydligare relation till gatan, med hårdgjord förgårdsmark och parkerings ytor. De omges av låga häckar eller murar, vilket gör bebyggelsen överblickbar. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 83/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsen har fasader av rött tegel, ljus puts eller konststen och ﬂacka sadeltak med grå eller svarta betongpannor.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad bebyggelse från tiden före 1920 och som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skola, fattighus). Bebyggelsen visar på en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt.

Stora sekelskiftesvillor De välbevarade och från vägen väl synliga villorna representerar en för Sankt Olof typisk kategori med stora villor från 1900-talets början med hög kvalitet i arkitektonisk gestaltning, utförande och material.

Stationssamhället och industrimiljön Bebyggelse som representerar för lokalsamhället historiskt viktiga funktioner och verksamheter (spritfabrik, stationsbyggnad med magasin, mejeri, affärshus och järnvägshotell) samt genom järnvägsspåren och rutnätsplanen belyser tidigare stadsbyggnadsideal. Inom området ﬁnns ﬂera välbevarade och välgestaltade byggnader. Spritfabriken representerar en tidigare vanlig byggnadskategori som nu blivit sällsynt.

Folkhemsbebyggelse Bebyggelsen visar en välbevarad miljö som belyser nya stadsbyggnadsideal samt värderingar och tankemönster som växte fram under 1900-talets mitt. Såväl servicehemmet som de två ﬂerbostadshusen har särskilda estetiska kvaliteter och hög ambitionsnivå med avseende på placering och arkitektonisk gestaltning.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, medborgarhus, tidigare fattighus, tidigare skolbyggnader, stationshus, tidigare järnvägshotell, tidigare affärshus och mejeri längs Byvägen och tidigare spritfabrik. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård och idrottsplats. Betydelsefulla vyer: Odlingslandskap och äldre bebyggelsemiljö samt vy mot tidigare spritfabrik. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism och folkhemsbebyggelse. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Sankt Olof har koppling till Kommunikationernas landskap (järnväg, stationshus), Religiösa landskap (kyrka), Administrativa landskap (skola, fattighus), Folkrörelsens landskap (idrottsplats, medborgarhus, folketshus), Industrins landskap (spritfabrik), Fritidens hus (hotell, bad). https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 84/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Sankt Olof: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar!

I kyrkobyn: · Samtliga byggnader har sadeltak, med inget eller litet takutsprång, belagda med strå, tegelpannor eller eternit. · Skorstenar är murade och sitter i taknock. · Fasader är korsvirke, rött tegel, natursten eller har vit puts.

I Sankt Olofs egnahemsområden: · Stora sekelskiftesvillor i rött tegel eller ljus puts. · Sadeltak med rött tegel. · Vid förändring av sekelskiftesvillor och egnahemsvillorna från i början av 1900-talet bör särskild hänsyn tas till speciﬁka detaljer och kvaliteter i frågan om utsmyckning, arkitektonisk gestaltning, utförande och materialval.

I Sankt Olofs folkhemsbebyggelse: · Fasader med rött tegel eller ljus puts · Sadeltak med tegel och eternit

Senare årsringar med villabebyggelse: · Flacka sadeltak med grå eller svarta betongpannor. · Tomtavgränsningar av låga häckar eller murar. · Fasader av rött tegel, ljus puts eller konststen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 85/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Simris

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

I Simris by med kyrka från 1100-talet ger de kringbyggda gårdarna och små gathusen en lantlig karaktär, och samsas väl med bostadshus och verksamheter av olika ålder och stil. Inför enskiftet 1819 fanns drygt 20 gårdar samlade längs bygatan och kring den sanka marken i byns mitt. Vid skiftet glesades byn ut men bygatan har bevarad sträckning, Simris bygata och Simrissträddet. Byn förtätades successivt med gathus, och senare villor, https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 86/165 2021-02-25 Orter A-Ö

längs nya slingrande gator mitt i byn samt egnahem längs infartsvägarna. Sedan 1920-talet bedrivs en handelsträdgård och centralt vid vägkorsningen invid kyrkan ﬁnns tidigare verksamheter som prästgård, smedja, affär och mejeri.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Simris by är belägen i ett öppet småkuperat odlingslandskap sydväst om Simrishamn, och karaktäristiskt för Österlenslätten ungefär två kilometer väster om kusten. Norr om byn löper väg 9/11, sluttningarna norr om riksvägen leder till Tommarpsåns slingrande dalgång. I öster skiljer landsvägen byn från Simrislund och kusten. Byn sträcker sig huvudsakligen längs Simris bygata, vägen mellan Simrishamn och Borrby. Bebyggelsen är låg, kyrkan undantaget, och samlad längs bygatan samt i en klunga mitt i byn. Från byn leder några små markvägar ut i omgivande åkerlandskap. De uppvuxna träden i byn samt trädkransen kring nya begravningsplatsen direkt väster om byn utmärker sig i landskapet som en grön ö. Från väg 9/11 och omgivande landskap i norr ser man kyrkan och byns låga siluett. Gränsen mellan byn och omgivande landskap är tydlig.

Bebyggelsen Simris har en lantlig men något varierad karaktär. Bygatan har bevarad sträckning och flera kringbyggda gårdar finns på ursprungligt läge. Gårdarna ligger i huvudsak något glesare i ytterkanterna av byn medan små gathus i byns mitt (längs Smedjevägen, Byadammsvägen, Lillehallsvägen och Simrissträddet) ligger oregelbundet och tätt. Gårdar och gathus är i huvudsak från 1800-talet och tidigt 1900-tal. I västra delen av byn, där gatorna korsas, finns kyrkan, kyrkogården och tidigare prästgården som uppfördes på 1850-talet. Vägkorsningen utgör också ett litet centrum med tidigare smedja, mejeri, affär och några villor i rött tegel eller puts från omkring sekelskiftet 1900. Bostadshusen längs infartsvägarna och Hålehöjsvägenär först och främst från 1900-talets första hälft och mitt och placerade i rader på lika stora tomter. Direkt väster om byn finns nya begravningsplatsen, anlagd omkring 1920- talet, och några egnahem. Mitt i byn finns även ett fåtal villor och kedjehus från 1900-talets andra hälft.

De kringbyggda gårdarna med låga långsmala längor har i huvudsak fasader av vit puts eller rött tegel och ofta ekonomibyggnader av gråsten, även korsvirke finns representerat. I anslutning till gårdarna finns större trädgårdar. Gathusen i byns mitt är långsmala fristående låga längor, på låg sockel, ibland med ett litet uthus i vinkel. Trädgården är placerad på baksidan av huset vilket leder till att trädgårdar tar upp byns mitt, där även handselträdgården med växthus finns. Fasaderna är i huvudsak vitputsade. Dessa två byggnadskategorier är i en våning, har branta sadeltak med litet eller inget utsprång.

Bostadshus från omkring sekelskiftet 1900 ligger främst österut längs Simris bygata samt i byns mitt längs Smedjevägen samt två hus norr om kyrkogården. Dessa är i huvudsak i ett plan med inredd vind, med fasader av puts eller rött tegel och sadeltak, ofta med dekorativ frontespis eller burspråk.

Längs tillfartsvägar och mot Hålahöj ligger egnahemsvillor från 1900-talets första hälft och mitt i rader. De har i huvudsak kvadratisk plan med sadeltak och inredd vind, några är i ett plan. Trädgården ﬁnns oftast mot söder.

Majoriteten av bostadshusen i Simris är placerade med långsidan mot gatan. Taken går i svart, grå eller röd färg och materialen varierar mellan plåt, eternit, papp eller rött taktegel, vissa sentida undantag ﬁnns. Takkupor och takfönster förekommer, men undantagsvis på de äldre längorna. Många hus har murade skorstenar i nock. Byn har förtätats med ett fåtal byggnader under de senaste 40 åren. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 87/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Byggnadernas förhållande till gatorna är varierad. Äldre längor står ofta dikt an gatan, små hus har en liten förträdgård med planteringar, låga staket eller häckar. I byns mitt ﬁnns låga naturstensmurar och betongmurar dels som avgränsare, dels som stödmurar som tar upp marknivåer. Vissa naturstensmurar är kanske en rest efter äldre stengärden och kantas av hamlade pilar. Undantagsvis avgränsar högre plank mot gata eller mellan fastigheter. Kyrkogården omges av naturstensmur och järnstaket.

Mark Gatorna inom byn är asfalterade, markvägar som leder ut ur byn är grusade. Längs del av Simris bygata finns trottoar. Parkeringsplats finns vid kyrkan i form av en större grusad plan. Vid det lilla centrat finns en liten asfalterad plan och vid smedjan en mindre plan belagd med smågatsten.

Uppfarterna till tomterna och gårdarna varierar i huvudsak mellan grus, smågatsten och markplattor. Trädgårdarna är av varierad struktur och storlek, dekorativt klippta buxbomshäckar och fruktträd förekommer. Mellan gårdarna i norra kanten av byn ﬁnns öppna gräsytor, i byns mitt en grus- och gräsbelagd lekplats och i östra kanten en grusplan för bollspel. I östra delen av byn ﬁnns också en bit odlingsmark mellan husen.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad bebyggelse med gårdar och gathus från tiden före 1920 som representerat tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. De kringbyggda gårdarna och små gathusen, slingrande gator och kyrkan med kyrkogård bevarar en ålderdomlig prägel. Villor uppförda kring sekelskiftet 1900 har hög ambitionsnivå avseende arkitektonisk gestaltning och utförande. Egnahemsvillorna har särskilda estetiska kvaliteter och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitiken som är tydligt avläsbar och som haft stort genomslag. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, smedja, affär, handelsträdgård).

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, tidigare prästgård, tidigare smedja, tidigare mejeri, handelsträdgård. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård, begravningsplats. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Simris kyrkby har koppling till Jordbrukets landskap (byn), Religiösa landskap (kyrka med kyrkogård och begravningsplats, prästgård) och Industrins landskap (smedja, mejeri).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Simris kyrkby: Studera gällande detaljplan och läs tillhörande planbeskrivning.

Gårdar och gathus: https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 88/165 2021-02-25 Orter A-Ö

· De kringbyggda gårdarna har fasader av vit puts eller rött tegel och ofta ekonomibyggnader av gråsten. · Gathusen i byns mitt är långsmala fristående låga längor med vitputsade fasader. · Gårdar och gathus har en våning med branta sadeltak med litet eller inget utsprång.

Egnahemsbebyggelsen: · Takbeläggning är varierad mellan rött taktegel, papp, plåt eller eternitskivor. · Skorstenar sitter i nock. · Fasader har puts eller rött tegel ofta med dekorativ frontespis eller burspråk.

Ska du bygga nytt i Simris kyrkby bör placeringen följa bebyggelsestrukturen längs vägarna och anpassas till det öppna kuperade odlingslandskapet. Vyerna bör beaktas.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 89/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Simrishamn

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Staden Simrishamn är av medeltida ursprung och uppstod i samband med det rika sillfisket på 1100‐talet då det var ett fiskeläge och en handelsort. En kyrka kom att byggas och denna var helgad åt S:t Nicolaus, sjömännens och fiskarnas helgon. Kyrkan byggdes norr om den torgbildning (Stortorget) som uppstod där vägarna från Tommarp

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 90/165 2021-02-25 Orter A-Ö

och Simris strålade samman till ett gammalmedeltida vägskälstorg med trekantsform. Från torget fortsatte vägen (Storgatan) ner till stranden. Kyrkan och torget bildar än i dag Simrishamns centrum.

Simrishamns hamn

Simrishamn blomstrade under senmedeltiden men därefter skedde en tillbakagång och staden drabbades av bränder på 1700‐talet. Det var först under senare hälften av 1800‐talet som staden växte utanför sin medeltida stadsgräns. Det uppfördes nya bostäder och institutioner som skolor och lasarett. Betydande arealer gjordes om till park. I samband med att järnvägen nådde Simrishamn 1882 påbörjades också en industrialisering med Ehrenbergs läderfabrik som den viktigaste. Hamnen utvidgades betydligt och blev en viktig ﬁskehamn och utskeppningshamn för spannmål.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 91/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karta över Simrishamns stad som visar exempel på vart olika bebyggelsestilar ﬁnns representerade.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 92/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Staden Simrishamn är belägen söder om Tommarpsåns utﬂöde i Östersjön där kustlinjen bildade en naturlig hamn. Vägarna 9 och 11 leder in till staden från öster och norr, från söder når man staden längs Bruksgatan och den kustnära Branteviksvägen som även löper genom Simrislund. Väster och norr om staden slingrar sig Tommarpsåns dalgång. Landskapet är generellt ﬂackt och bebyggelsen låg vilket gör att stadssiluetten är låg, men med kyrkan som landmärke. Sentida höga byggnader syns nu även förhållandevis vida från omgivande landskap och utifrån havet.

I Söder är Simrishamn i stort sett sammanbyggt med Simrislund men den strandnära äldre bebyggelsen i Simrislund skiljs av från Simrishamns stad med strandängar och klippor som utgör naturreservat. Norrut glesas bebyggelsen ut och istället vidtar parkstråk, camping och begravningsplats. Parkstråket sträcker sig i nord‐sydlig riktning längs kusten ovan sandstranden vid Tobisvik. Västerut ﬁnns service‐ och verksamhetsområden och här är gränsen mellan staden och omgivande odlingslandskap rätt skarp. Den kustnära bebyggelsen längs Branteviksvägen och Gamla vägen avgränsas med naturområden både i norr och söder, i väster ansluter Simrislunds villaområde.

Bebyggelsen Simrishamn har tydliga årsringar med den äldsta bebyggelsen, framför allt från 1800‐talets andra hälft, närmast havet och upp mot Stortorget. I söder mot järnvägsstationen finns bebyggelse från omkring sekelskiftet 1900. Ytterligare mot sydväst och nordväst ligger främst villor och kedjehus från 1900‐talets första hälft och längst i sydväst och väst två‐ och trevånings flerbostadshus från 1940‐, 50‐ och 60‐talen. I sydväst finns även sjukhusområdet med bland annat lasarettet, tidigare personalbostäder och läkarvilla.

Längs havet norr om gamla staden finns gästhamn och ett parkstråk/strövområde med skolor, begravningsplatser, koloniområde samt kedjehus från 1900‐talets sista årtionden. Längs havet söderut finns fiskehamn och ett av stadens verksamhetsområden. Söderut avskiljer ett naturreservat en samling av tidigare fiskartorp och gathus längs Simrislunds strand från staden.

Bebyggelsestrukturen i gamla staden längs stranden är låg och tät, oftast sammanbyggd. Längs de slingrande gatorna har man ofta utblickar mot hamnen och havet. Kring Stortorget är bebyggelsen något högre, två våningar, men kyrkan utgör landmärke. Husen är fortsättningsvis företrädesvis sammanbyggda och ligger intill gatan. Bebyggelsen från sekelskiftet 1900 är främst i två våningar och består av sammanhängande kvartersbebyggelse. Utanför den medeltida stadskärnan är det oftast friliggande hus, ibland med en liten förträdgård mellan hus och gata. Villa‐ och ﬂerbostadsområdena är glesare med generösa tomter. Här och där ﬁnns sentida byggnader inpassade mellan den äldre bebyggelsen, särskilt gäller det området för den rivna läderfabriken.

Medeltida stadskärnan. (Traditionell bebyggelse) Merparten av bebyggelsen härrör från 1800‐talet. Husen är byggda i tegel eller korsvirke, vanligen putsade och avfärgade i olika ljusa kulörer. Enstaka byggnader är äldre, från 1700‐talet. Det ﬁnns också en del modernare bebyggelse som har tillkommit under de senaste 50 åren.

Den gamla staden har låg och enhetlig bebyggelse vad gäller takform och material, volymer varierar något men håller sig småskalig. Tak med litet eller inget takutsprång täckta med rött takttegel dominerar, takfönster förekommer och har från början funnits endast som små gjutjärnsfönster. Takkupor mot gatan är undantag. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 93/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Skorstenar är murade eller putsade. Bebyggelsen utgörs främst av enplanshus med inredd vind under sadeltak, i form av gatuhus och så kallade skepparvillor. Mellan dessa finns även bostadshus i två våningar med inredd vind samt äldre magasinsbyggnader. Bostadshusen ligger med långsidan utmed och nära gatorna, ibland med gårdsbyggnader i små trädgårdar innanför. Trappor finns ofta i direkt anslutning till trottoarerna. Byggnaderna följer det oregelbundna gatunätet, ibland finns smala informella strädden mellan hus och trädgårdar. Mot gatan finns emellanåt höga träplank som ramar in gaturummet men medger ändå att trädgårdarnas grönska framträder.

Centralt finns torgbildningarna Lilla Torg, omslutet av gathus, samt Stortorget med S:t Nicolaus medeltida kyrka, rådhus (1867) stadshus (1953) samt stadsmässiga byggnader som tidigare bank och posthus från ungefär 1900. I närheten av torget finns, liksom utmed Storgatan, några större handels‐ och ämbetsmannagårdar med välbevarade byggnader. De kringbyggda gårdarna är ofta kullerstenssatta och innehåller även anlagda trädgårdar, men ibland utgör de parkeringsplats. Längs Storgatan och Hamngatan finns också ett antal hus i två till tre våningar från omkring sekelskiftet 1900. Även dessa byggnader har i huvudsak putsade fasader och sadeltak täckta med rött tegel.

Centrumnära utbyggnad. (Sekelskiftesbebyggelse) I kvarteren söder om Stortorget, i riktning mot järnvägsstationen (1882), samt längs Storgatan som utgör infart från väster, är merparten av bebyggelsen från 1890‐ till 1920‐talen. Det ﬁnns även större infyllnadsbyggnader från 1900‐talets sista årtionden. Arkitekturstilarna varierar från historicism och stileklekticism på 1890‐tal via jugendinspirerade fasader i början av 1900‐talet till klassicism på 1920‐talet. Bebyggelsen är trots de olika stilarna enhetlig vad gäller volym, takform och material. Hörnhusen vid Stortorgets södra sida är något högre tack vare gavelmotiv och spiror. Husen är rikt artikulerade och utformade med avskurna hörn, enligt 1874 års byggnadsstadga, där också entrédörr är placerad.

Husen kring Rosentorget är medvetet utformade och placerade på ”paradplatser”. Bostadshusen, i form av villor och flerfamiljshus, är i de flesta fall i stram nyklassicistisk stil men även jugendinspirerade hus förekommer. De är oftast i en eller två våningar med inredd vind under sadeltak täckta med rött taktegel, fasader av rött tegel eller ljus puts. Byggnaderna har många fina detaljer, särskilt avseende entréer och fönster. Husen är orienterade med långsidan mot gatan, ibland med en planteringsremsa mellan hus och gata, samt med tomter innanför. Takkupor och takfönster förekommer men har inte funnits från början.

Utbyggnad med småhus mot väster och norr. (Egnahem och nyklassicism) Villakvarteren väster om Peder Mörcks väg samt väster och norr om Brunnsparken består av villor och radhus uppförda från 1920‐tal till 1950‐tal med inslag av del mer sentida. Bostadsbebyggelsen är enhetlig vad gäller volym, takform och material.

I väster är det främst fristående enbostadshus i ett plan med ﬂacka sadeltak (koncentrerade längs Peder Mörcks väg och Psilandergatan) alternativt med ett plan med inredd vind under brantare sadeltak (koncentrerade längs Landgrensgatan, Wettringsgatan och Christian Barnekowsgatan) eller kedjehus i ett plan (Christian Barnekowsgatan). Sadeltaken är täckta med rött tegel och fasaderna är av rött tegel (mindre andel gult tegel förekommer också) eller ljus puts. Bostadshusen är placerade regelbundet i rader med långsida mot gatan, oftast med en liten förträdgård avgränsad med låg häck eller staket mellan hus och gata, och stor trädgård på baksidan. Nivåskillnader mot gatan tas upp med låga stödmurar. Marken i sydväst är sluttande och medger ofta utblickar mot havet i öster. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 94/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Längs Allgatan och Peder Mörcks väg ﬁnns ett antal funkisvillor i rött tegel eller med ljust putsade fasader och ﬂacka tak.

I områdena vid Brunnsparken är det dels egnahemsvillor i 20‐talsklassicism, samt ett par olika typer av gruppbyggda småhus uppförda på 1930‐talet, varav de minsta kan vara så kallade barnrikehus, som uppfördes för obemedlade barnfamiljer genom statliga bidrag. Det är små fristående hus med putsade fasader och med gavel ut mot Mossgatan.

På andra sidan gatan ligger Hantverkshusen – radhus som på 1950‐talet uppfördes för stadens småföretagare. De består av en bostadsdel med putsad gatufasad i en våning och en utskjutande entré och verkstad i dekorativt murat fasadtegel. Radhuslängans baksida av rött tegel har två våningar. I söder är radhusen kopplade till ett litet större tvåvåningshus som ursprungligen hade butiker i bottenvåningen.

I villaområdena vid Brunnsparken dominerar ljusa putsfasader, taken är uteslutande sadeltak, mestadels med litet eller inget takutsprång i dansk‐skånsk stil. Taken är klädda med rött vingtegel. Små nätta takkupor förekommer på enstaka av de äldre husen. En förhållandevis kvadratisk planform är typisk för bebyggelsen från 1920‐/30‐talet där man lade skorstensstocken ungefär mitt i huset där väggarna möttes, vilket var praktiskt ur både uppvärmningssynpunkt som konstruktionsmässigt. Husen ligger ut mot gata med merparten av trädgården på baksidan. Många trädgårdar omgärdas av häckar eller spjälstaket.

I ett ganska stort område norrut mot Store Mosse ﬁnns, som en fortsättning av egnahemsbebyggelsen, ytterligare villor från 1960‐ och 70‐tal. Det är både grupphus och fribyggarområden med kataloghus. Rött tegel dominerar som fasadmaterial och husen har ﬂacka sadeltak. Husen ligger rätt tätt och tomterna är mindre jämfört med de äldre egnahemshusen.

Utbyggnadsområden med grupphusbebyggelse i väster och norr. (Folkhemsbebyggelse) Väster om sjukhuset finns kvarter med flerbostadshus från 1960‐talet i tre våningar och källarvåning, med flacka svarta sadeltak. Norr om Landstigsvägen har byggnaderna gult fasadtegel med utanpåliggande röda balkonger, men merparten är tilläggsisolerade med plåt och har inglasade balkonger. Söder om Landstingsvägen är byggnaderna välbevarade med rött fasadtegel, balkongerna är vita och placerade indragna med litet utsprång. De båda grupperna är vardera enhetliga. Husen ligger tätt i anslutning till gatan, den södra gruppen med rött fasadtegel avgränsas med häck mot trottoaren och gatan. Mellan husen finns stora gemensamma gårdsplaner och trädgårdar. Mellan några av husen finns stora asfalterade parkeringsplatser.

Söder om järnvägen finns ett område med tvåvånings flerbostadshus uppförda kring 1970 men merparten är om‐ och tillbyggda. Längs norra sidan av Storgatan och en bit längs Yngve Östbergs väg finns ett område med två och trevånings lamellhus byggda under 1940‐tal till 1960‐tal. De äldre husen, närmast stadskärnan, är på funktionalistiskt vis uppradade så att maximalt med sol och ljus når in mellan huskropparna. Dessa tvåvåningshus har ljusa putsfasader, flacka sadeltak och små utanpåliggande balkonger.

Väster om dessa är det två‐ och trevåningshus grupperade kvartersvis. Trevåningshusen från 1950‐talet har fasader av rött och gult tegel samt sadeltak. De rödteglade trevåningshusen har en mängd ﬁna detaljer, särskilt avseende balkonger, fönster, entréer och trapphus. I en del av husen har det funnits butiker i bottenplan. Grönytor ﬁnns inne i kvarteren, mellan husen. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 95/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Vid Backgatan, mittemot Korsavadsskolan, ﬁnns ett större trevånings lamellhus, som egentligen är tre sammanbyggda huskroppar. Detta hus är troligen uppfört kring 1970, lite svårt att avgöra då fasaderna är tilläggsisolerade och även andra ytskikt verkar vara utbytta. Huset har pulpettak och utanpåliggande balkonger.

Villor och grupphusbebyggelse i stadens utkant och centrum. (2000‐tal) I nordvästra delen av Simrishamn har det fortsatt att byggas villor och radhus fram till i dag. Detta följer beﬁntligt stadsplanemönster. Det är dels kataloghus, dels grupphusbebyggelse som delvis är utformade i en stil som ska anspela på äldre traditionell bebyggelse i Simrishamn. Fasader är mestadels putsade, tak av typen sadeltak. Trädgårdar är små. Här ﬁnns också Ulla Viottis skulptur Cimbris (som en stor brännugn i tegel) med anknytning till den tegelproduktion som funnits här redan på 1700‐talet.

I centrum, på platsen för den rivna läderfabriken, har det byggts två‐/trevåningsbebyggelse med röda tegelfasader eller slammade tegelfasader. Här ﬁnns både bostäder och bibliotek. Bebyggelsen är i skala anpassad och ska anspela på äldre bebyggelse, i någon mån på kvartersbebyggelse från 1900, i någon mån på den industribebyggelse som rivits. Däremot skiljer den sig helt från modernismens miljöer.

Industri. (Folkhemsbebyggelse) I anslutning till Fiskehamnen finns hamn‐ och industriområde av varierad karaktär från 1900‐talets början och mitt. Närmast centrum finns det högre före detta spannmålsmagasinet (nu turistbyrå) i rött tegel. I södra delen av hamnen är det förhållandevis stora byggnader av hallkaraktär som används i fiske‐ och frysindustri blandade med små fiskebodar och dylika byggnader/anläggningar. De större byggnaderna har ofta fasader av korrugerad plåt i starka färger och pulpettak. Man kan ana hur en del av bebyggelsen anpassats till industrispåret som ledde från stationen ner till hamnen och vidare till en sandtäkt vid Tobisvik (där nu bad och camping finns).

På västra sidan av Branteviksvägen ﬁnns en del byggnader som uppförts för läderfabriken från 1940‐talet och senare. Det är tidstypiska fabriksbyggnader med sågtak och tegelfasader. Mellan bebyggelsen löper stensatta gator och enstaka industrispår ligger kvar, vilket ger området en särpräglad och genuin karaktär.

Norr om Bruksgatan, och fortsatt söder om järnvägen, ligger stadens törsta verksamhetsområde. Här låg fram till 1960‐talet tegelbruket med sina lertäkter och smalspår som gick mellan torklador och täkter. Här ﬁnns i dag ett modernt verksamhetsområde med modern industri, kommunalteknik, service och viss partihandel. Bebyggelsen är storskalig och funktionsanpassad.

Sjukhusområdet. (Folkhemsbebyggelse) Sjukhusområdet anlades i slutet av 1950‐talet sedan man avvecklat det gamla länslasarettet och epidemisjukhuset norr om stadskärnan. Den ursprungliga bebyggelsen i det nya sjukhuset ligger mitt i området och består av lasarettet och tidigare personalbostäder samt läkarvilla i stor trädgård. Senare bebyggelse har tillkommit både norr och söder om dessa. Bebyggelsen inom sjukhusområdet präglas av gult fasadtegel ofta i kombination med vita fasaddetaljer i korvirkesimiterande stil.

Gravkapellet i västra delen av området är uppfört i tuktad gråsten i historiserande stil, typisk för denna byggnadskategori. Området präglas även av grönytor och gång‐/cykelvägar i parkliknande miljö. Framför sjukhuset ﬁnns en stor asfalterad parkeringsplats. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 96/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Parker och begravningsplatser. (Sekelskiftesbebyggelse) Stadens äldsta park är brunnsparken, där det som namnet antyder fanns en brunnspaviljong med hälsosamt vatten. Parken genomkorsas av slingrande strövstigar. Brunnsdrickningen har upphört för länge sedan men parken ﬁnns kvar.

Angränsande i norr, men på andra sidan Kristianstadsvägen (riksväg 9), vidtar Norra koloniområdet, som anlades i början av 1900‐talet och består av kolonistugor med odlingslotter. I norra delen av koloniområdet ﬁnns en skyttepaviljong från 1908. Koloniområdet övergår i det stora park‐ och strövområdet Åbackarna som är en lövskogsklädd åbrink intill den slingrande Tommarpsån och som avgränsas av Kristianstadsvägen i väster.

Ytterligare två små 1800‐talsparker kan nämnas: Södra och Östra Planteringen. Södra Planteringen var en liten järnvägspark öster om Simrishamns station och bestod av en liten park i sluttningen öster om stationen där även stadens varmbadhus låg. En mindre grönyta ﬁnns kvar, men en stor del upptas av parkering och bouleplaner. Östra Planteringen var belägen mellan gamla länslasarettet och Stora Norregatan/Strandvägen och Gamla begravningsplatsen. Parken ﬁnns kvar. Man kan notera att Östra planteringen, namnet till trots, var belägen väster om Södra planteringen, och att namnen på de små parkerna troligen börjar falla ur bruk.

Gamla begravningsplatsen anlades på 1800‐talet och ligger just utanför den medeltida stadskärnan i anslutning till ett för 1800‐talet typiskt institutionsstråk med två skolor, sjukhusområde och parkområde. När denna begravningsplats började bli fullbelagd i början av 1900‐talet anlades i norr ännu en begravningsplats 1925, Nya begravningsplatsen. För utformning stod den kände arkitekten Sven Markelius.

Mark Gatorna, parkeringsplatser och torg i gamla stan är i huvudsak lagda med smågatsten. Längs Storgatan är trottoaren belagd med plattor, övriga trottoarer oftast med smågatsten. Mindre platsbildningar är ibland lagda med kullersten eller ﬂis, till exempel Fisktorget, Lilla Torg och Strömmens strädde. Övriga gator är asfalterade.

På en del innergårdar förekommer kullersten eller ﬂis, till exempel på Kockska gården. Växtlighet är i huvudsak koncentrerad till parkerna, en trädrad längs Kristianstadsvägen vid Suckarnas gång/Brunnsparken, Rosentorget, begravningsplatserna, koloniområdet, Bergengrenska trädgården och en mängd privata trädgårdar av olika storlek och struktur.

Särskilt värdefulla miljöer

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 97/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karta över Simrishamns stad med markering över område för särskild värdefull miljö enligt PBL 8:13

Medeltida stadskärnan. (Traditionell bebyggelse) Bebyggelsemiljön i gamla staden är välbevarad som helhet och följer medeltida gatunät, kvarter och platsbildningar. De ﬂesta byggnaderna är välbevarade i volym, material och detaljer.

Bebyggelsen i stadskärnan representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Den https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 98/165 2021-02-25 Orter A-Ö

belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Stortorget med kyrka, rådhus, stadshus, tidigare bank‐ och posthus samt hamnområdet representerar för lokalsamhället viktiga funktioner och verksamheter. Det huvudsakliga byggnadsbeståndet utgörs av välbevarade byggnader från tiden före 1920. Det oregelbundna gatunätet med informella strädden bildar en variationsrik miljö med särskilda estetiska värden och ger samtidigt en bild av en organiskt framvuxen bebyggelse.

Centrumnära utbyggnad. (Sekelskiftesbebyggelse) Sekelskiftesvillorna och ﬂerfamiljsbostadshusen samt offentliga byggnader (butiksbyggnader samt tidigare bank och post med ﬂera) representerar välbevarad bebyggelse från tiden kring och före 1920 och har särskilda estetiska kvaliteter och en hög ambitionsnivå avseende arkitektonisk gestaltning och utsmyckning. De välbevarade och väl synliga villorna kring Rosentorget representerar en kategori av stora villor från 1900‐talets början med hög kvalitet i arkitektonisk gestaltning, utförande och material. Husen vid Stortorget är tidstypiskt utformade med rikt dekorerade fasader och markerar torget som stadens centrum.

Utbyggnad med småhus mot väster och norr. (Egnahem och nyklassicism) Villorna och radhusen har särskilda estetiska och arkitektoniska värden och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. Typritningar från statens byggnadsbyrå gjorde att villor i 1920‐ talsklassicism ﬁck stort genomslag. Den funktionalistiska stilen kom att leva sida vid sida med den kvardröjande klassicistiska stilen vilket tydligt avspeglas i Simrishamn.

Bostadshusen representerar välbevarad bebyggelse från tiden kring 1920‐ och 1930‐talen och har hög ambitionsnivå avseende arkitektonisk gestaltning. Funktionalistiska ideal som ljus och luft kan ses i gestaltning och placering av 1930‐/40‐talsbebyggelse.

Utbyggnadsområden med grupphusbebyggelse i väster och norr. (Folkhemsbebyggelse) Flerbostadshusen från 1900‐talets mitt har särskilda estetiska och arkitektoniska värden. De håller en hög ambitionsnivå och kvalitet avseende arkitektonisk gestaltning och utsmyckning samt i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitiken som är tydligt avläsbar och som fått stort genomslag.

Industri. (Folkhemsbebyggelse) Området har särskilda kvaliteter i sin varierade miljö och representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Hamnen med olika verksamheter har stor betydelse för Simrishamns identitet och lokala traditioner.

Sjukhusområdet. (Folkhemsbebyggelse) Bebyggelsen från 1900‐talts mitt har särskilda estetiska och arkitektoniska värden och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i det svenska samhället och en tid när moderna lasarett uppfördes, den snabba expansionen inom sjukvården ställde stora krav på byggnadernas ﬂexibilitet och möjlighet till utbyggnad, och personalbostäder byggdes ännu i närheten.

Parker och begravningsplatser. (Sekelskiftesbebyggelse) Parker har sedan ﬂera hundra år utgjort gröna platser i städer, för rekreation, hälsa, för skönhetsupplevelse och som mötesplatser. Parker har utformats enligt rådande stilideal, ibland med slingrande gångar bland träd. Även https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 99/165 2021-02-25 Orter A-Ö

begravningsplatserna utformades enligt arkitektoniska ideal ofta med klassicistiska strama mönster och trädrader och senare präglade av ljus och luft.

Längs kusten mot Brantevik. (Traditionell bebyggelse) Gathusen och ﬁskartorp med bodar längs stranden representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Många hus är välbevarade medan andra är ombyggda.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, Bergengrenska gården, Fischerska gården, Hafreborg, Magasinet i kv Ålen, Folkskolan, Nya Folkskolan, Rådhuset, Stadshuset, Stationen, Elimkyrkan, Hotell Svea, Vindmöllan. Betydelsefulla platser*: Stortorget, Lilla Torg, Fisktorget, Rosentorget, Hamnen, Brunnsparken, Koloniområdet och Åbackarna, Gamla begravningsplatsen, Nya begravningsplatsen. Betydelsefulla vyer: Gatustråk inom gamla staden, Siktlinje mot kyrkan från alla riktningar från omgivande landskap samt inom staden. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13). OBS! Denna yta kommer att uppdateras 2021-02-25.

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Simrishamn har koppling till Administrativa landskap (skolor, rådhus, stadshus, post, bank), Folkrörelsernas landskap (frikyrka, Folkets hus), Fritidens landskap (bad, koloniområden), Industrins landskap (hamnområde, industriområde, station, järnväg), Jordbrukets landskap (magasin, kvarn), Kommunikationernas landskap (järnväg och station), Krigens landskap (värn/bunker), Kustens landskap (staden, hamn, fyr), Religiösa landskap (kyrka, begravningsplatser) och Stadens landskap (staden).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Simrishamns stad: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar. Det ﬁnns områden i Simrishamns medeltida stadskärna med särskilda bevarandebestämmelser som innebär att man inte får förvanska beﬁntliga byggnaders yttre form och karaktär.

Det ﬁnns Riktlinjer för takkupor och takfönster.

För ändringar i beﬁntlig bebyggelse samt för förtätningar med ny bebyggelse ﬁnns karaktärsdrag och riktlinjer väl beskrivna i Simrishamns kommuns översiktsplan på sidorna 252- 257. Huvudkaraktärerna för bebyggelsen i stadskärnan, som också ligger inom område Riksintresse för kulturmiljö, beskrivs och följs sedan av karaktärsdrag och riktlinjer för stadens olika årsringar.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 100/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Skillinge

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Under medeltiden hade Skillinge vattenförbindelse med och lydde under Tom marp, dit stora mängder fisk lär ha transporterats. Skillinge var alltså redan då ett fiskeläge. Senare har orten legat under såväl Åhus som Kristianstad. 1889 blev Skillinge municipalsamhälle och under denna tid gav sjöfarten stort välstånd med en betydande handelsflotta. Från 1920-talet minskade fraktfarten på grund av kon kurrens från motorfartyg och många återgick https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 101/165 2021-02-25 Orter A-Ö

till fiskenäringen. Under 1900-talets andra hälft minskade fisket åter och Skillinge fick delvis karaktär av sommarort, men orten har även en relativt stor andel permanentboende och verksamheter som är aktiva året runt.

Skillinge hamn

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Bebyggelsen är samlad i en svag sluttning ner mot en mindre havsvik. Mot norr och väst har bebyggelsen ett skarpt avslut mot jordbrukslandskapet medan det mot söder, och då främst närmast havet, är mer utglesande. I söder avgränsas bebyggelsen av en bäck med utlopp i havet.

Bebyggelsen Skillinge har tydliga årsringar med den äldsta bebyg gelsen samlade längs ett finmaskigt gatunät centralt placerat i anslutning till hamnen. Större delen av samhällets villabebyggelse är belägen söder om hamnen mellan Hobyvägen och Strandgatan. Alldeles norr om den äldsta bykärnan mellan havet och Kaptensgatan finns ytterligare villabebyggelse samt ett verksam hetsområde kopplat till hamnen. Äldre bebyggelse finns även vid den norra infarten längs båda sidor av Kaptensgatan. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 102/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsestrukturen är tät och organiskt framväxt i den äldsta delen kring hamnen och mer planerad längs raka gator och glesare i det övriga samhället.

Fiskeläget Det gamla fiskeläget har låg och enhetlig bebyggelse vad gäller volym, takform och material. Byggnaderna ligger i huvudsak med långsidan utmed och nära huvudgatorna och med gavlarna mot havet. Den sista husraden mot hamnen är mer blandad med en del långsidor mot havet. Det oreglerade gatunätet och den organiskt framväxta bebyggelsen på olika stora tomter gör området varierat. Ett grenverk av strädden löper ut från hamnen och mellan gårdar och hus. Till skillnad från flera andra fiskelägen i kommunen är sträddena i Skillinge i hög grad hårdgjorda med gatsten och kullersten, något som går ända tillbaka till tiden som municipalsamhälle i början av 1900-talet.

Bebyggelsen utgörs av enplanshus under sadeltak i form av gatuhus och skepparhus, med inslag av enstaka gårdar. Vindarna är numera oftast inredda. Precis söder om hamnen ﬁnns också en äldre bevarad köp mangård bestående av tre tegellängor omgiven av en parkliknande trädgård.

I hamnen ﬁnns en fristående restaurangbyggnad, parkeringsytor och i norr mer utpräglad verksamhets bebyggelse. Från hamnen och havet syns en karaktäristisk vy med den oregelmässiga bebyggelsens branta tak blandat med träd och uppvuxna trädgårdar längs smala gator och strädden.

Skillinges äldsta bevarade bebyggelse består till största del av mindre korsvirkeshus, dock ofta helt eller delvis putsade med panel på gavelrösten. De något större byggnaderna i den äldsta delen är ofta putsade eller har fasader av tegel. Sadeltaken är belagda med plåt, papp, tegel eller eternit. Färgsättningen är relativt sam manhållen med främst rött tegel, ljus puts och delvis synligt korsvirke.

Längs huvudgator förekommer ofta stentrappor, betongtrappor och pardörrar. De så kallade skepparhusen som kantar bland annat Kaptensgatan, men som också ﬁnns representerade längs huvudgatorna och nere i hamnen, har ofta proﬁlerade listverk kring dörrar fönster och vid takfot.

Huvudgatorna Hobyvägen, Kaptensgatan, Hamngatan och Strandgatan är asfalterade och har trottoar. Gräs‐ bevuxna eller grusade strädden förekommer men är likt mindre platsbildningar mellan byggnader i huvudsak hårdgjorda med gat- och eller kullersten. Tomterna varierar i storlek men är generellt av trädgårdskarak tär. Tomterna är öppna men avgränsas av ofta av låga spjälstaket eller naturstensmurar, vilket gör bebyggel sen överblickbar.

Planlagd bebyggelse Kring den äldre fiskelägesbebyggelsen finns reglerad bebyggelse utbyggd i olika skeden under hela 1900- talet. Bebyggelsen är väl sammanhållen men uppvisar genom sina olika utbyggnadsskeden stor variation. Närmast fiskeläget och längs gator som löper från Hobyvägen och Seymours väg finns en stor del egnahemsvillor från sekelskifte 1900 fram till 1940-talet, vilka uppförts av enskilda husägare på planlagd mark. I anslutning till dessa finns mer sammanhållna grupphusomr åden från 1950 – 2010.

Villorna har oftast långsidan mot gata och ligger något indragna i större trädgårdar. De har sadeltak, men med något flackare profil än i fiskeläget. Det vanligaste takmaterialet 1900–1960 är rött tegel medan senare byggnader ofta har korrugerad eternit eller betong pannor. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 103/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Inblandat i villabebyggelsen finns olika typer av flerbo stadshus, såväl radhus som ett fåtal flervåningshus. De ligger med långsida mot gata och har oftast förgårdsmark.

Färgsättningen är sammanhållen inom de olika områdena med rött, gult och vitt tegel, ljusa putsfärger samt mer kulörta fasader från 1900-talets senare del.

Gator och vägar är asfalterade och med undantag för delar av egnahemsbebyggelsen saknas trottoar. Trädgårdar och gårdar är generellt inte hårdgjorda. De har låga avgränsningar i form av genomsiktliga staket, häckar och murar.

Perifer bebyggelse Norr om Hobyvägen och Kaptensgatan är bebyggelsen glesare och kvarter med villa- och radhus är blandad med ett fåtal äldre gårdar.

Särskilt värdefulla miljöer Fiskeläge Bebyggelsen i ﬁskeläget representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Hamnområdet representerar en för lokalsamhället historiskt viktig funktion och verksamhet. Det huvudsakliga byggnads ‐ beståndet utgörs av välbevarade byggnader från tiden före 1920. Gatunätet med informella strädden bildar en variationsrik miljö med särskilda estetiska värden och ger samtidigt en bild av en organiskt framväxt och oreglerad bebyggelse.

Tillfartsbebyggelse längs Kaptensgatan Tillfartsbebyggelsen längs om Kaptensgatan representer ar en fastare form av bebyggelseutveckling än i det äldre ﬁskeläget. Med start från 1890 bebyggdes båda sidor av tillfartsleden Kaptensgatan av en tät rad av så kallade Skepparhus. Bebyggelsen berättar om en period i Skillinges historia som präglades av det expansiva sjöfartssamhällets utveckling kring sekelskif tet 1900.

Betydelsefulla byggnader*: Mölla och Sjöfartsmuseum. Betydelsefulla platser*: Källa och hamn. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse samt 2000-tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Skillinge har koppling till Religiösa landskap (kapell), Kustens landskap (hamn, sjöfartsmuseum), Jordbrukets landskap (mölla).

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 104/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Skillinge: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar! Det ﬁnns områden i Skillinge med särskilda bestämmelser som innebär att ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till omgivningens egenart.

För det äldre ﬁskeläget ﬁnns det också Riktlinjer för takkupor och takfönster.

Fiskeläget: · Bebyggelsen utgörs av enplanshus under sadeltak i form av gatuhus och skepparhus, med inslag av enstaka gårdar. · Sadeltaken är belagda med plåt, papp, tegel eller eternit. · Den äldre bebyggelsen har fasader med korsvirke, putsade med ljus puts med panel på gavelrösten. · De något större byggnaderna i den äldsta delen är ofta putsade eller har fasader av tegel. · Längs huvudgator förekommer ofta stentrappor, betongtrappor och pardörrar. · Tomterna avgränsas ofta av låga spjälstaket eller naturstensmurar,

I Skillinges senare årsringar med bostadshus, grupphusområden och egnahemsvillor: · Fasader med rött eller gult tegel eller puts i olika färger. · Sadeltak är den vanligaste takutformningen med rött tegel eller betong. · Tomtavgränsningar är i form av genomsiktliga staket, häckar och murar.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 105/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Svinaberga

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Svinaberga är belägen i ett kuperat odlingslandskap 2,5 km väster om Stenshuvud. Byn ligger i en vägkorsning längs den gamla landsvägen mellan Simrishamn och Brösarp i nord-sydlig sträckning och med avtaget mot kyrkbyn Södra Mellby i väster. I samband med enskiftet 1811 ﬂyttade i stort sett alla gårdar ut på nya tomter utom

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 106/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Svabesholms kungsgård som ligger kvar i södra delen av byn. Den gamla bytomten har bebyggts med mestadels gathus till ungefär samma omfattning som byn hade före enskiftet.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Svinaberga ligger på en höjd, som är en förlängning av Linderödsåsen och avslutas vid Stenshuvud. Landskapsbilden präglas av variationsrika och småskaliga miljöer med åkermark, äppelodling och i väster en dalgång, Tångdala, med betesmark och dungar. I denna sänka går också den nya landsvägen, och från denna ser man i stort sett inte Svinaberga. På samma sätt upplever man inte den nya landsvägen i byn. Svinaberga har en tydlig avgränsning mot omgivningen med all bebyggelse samlad längs ett vägavtag.

Bebyggelsen Bebyggelsen har en klart lantlig prägel med mestadels små låga boningslängor med inslag av små enkla ekonomibyggnader. Undantaget är framför allt Svabesholms kungsgård som består av en trelängad mangård (inklusive ett gårdsmejeri) vänd åt söder och en trelängad ekonomigård vänd åt norr så att de tillsammans bildar en stor gårdsplan där en markväg österut ändå skiljer på boningshus och stallängor. Skala, symmetri och en mer representativ arkitektur avslöjar genast att detta inte är en vanlig bondgård. En stor del av befolkningen i de omgivande gathusen hade troligen sin försörjning genom kungsgården och mejeriet. Söder om kungsgården och lite för sig själv ligger en liten hussamling bestående av statarbostäder, som även dessa hade koppling till kungsgården.

Avvikande från gathusen i byn är en folkskola vid norra utfarten, en lanthandel mitt i byn (vid avtaget mot Södra Mellby, är i dag pensionat) och vad som troligen varit en inspektorsbostad eller liknande tillhörigt kungsgården. Denna ligger längs avtaget mot Södra Mellby och har en mer representativ arkitektur med hörnkedjor, dörr- och fönsteromfattningar samt symmetrisk gestaltning och har på så vis viss släktskap med mangårdsbyggnaden på Svabesholm. Det var inte helt ovanligt att skånska gods byggde någon eller några tjänstebostäder av denna typ för vissa kategorier anställda. Det har även tillkommit några få nybyggda villor på mark som tidigare ingått i kungsgårdens park norr om mangården.

De dominerande gathusen består av enkla boningslängor med sadeltak av 45 graders lutning. Husen ligger relativt tätt och har merendels låga socklar undantaget en del av husen som ligger längs avtaget mot Södra Mellby där sluttningen gjort att man delvis fått bygga sockel för att ta upp lutningen. Flertalet hus är orienterade med långsida mot väg. Fasadmaterial präglas av puts och träpanel, färgsättning är varierad men olika nyanser av vitt, grått och gult dominerar men även röd- och grönmålad panel förekommer. Taken är utförda med litet eller inget takutsprång. Takbeläggning har i vissa fall utgjorts av halm från början men är nu plåt, papp, eternit eller tegel. Takkupor och takfönster förekommer på enstaka hus, skorstenar är murade och sitter i nock.

Ekonomibyggnader tillhöriga gathusen är små och har använts för bakning och bykning, för trädgårdsodling och kanske att man haft några höns. De är mestadels placerade inne i trädgården.

Mark Körvägar är asfalterade medan uppfarter och gårdsplaner är grusade. Trädgårdar förekommer mest på baksidan av husen och präglas av gräsmattor med inslag av prydnadsväxter. Äldre fruktträd och bärbuskar förekommer men husbehovsodlingar verkar inte ﬁnnas kvar. Parken till kungsgården är omgiven av en gråstensmur (och https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 107/165 2021-02-25 Orter A-Ö

innanför denna ligger nu även två villor) och även i övrigt ﬁnns en del gråstensmurar, delvis för att ta upp lutningen mot väster. Övriga tomtavgränsningar består av häckar och nät- eller spjälstaket.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Bymiljön ändrade helt karaktär i samband med enskiftet 1811 då alla kringbyggda gårdar ﬂyttades ut i landskapet men byn har i stort sett samma utsträckning som före skiftet genom att den medeltida bytomten bebyggts med huvudsakligen gathus för lantarbetare, hantverkare och andra egendomslösa. Svabesholms kungsgård låg kvar på sin tomt sedan början av 1600-talet. Svabesholm har byggts om och moderniserats allt eftersom och speglar i dag hur en kungsgård eller godsanläggning såg ut kring sekelskiftet 1900. Det gäller även byn i stort, att den speglar en bebyggelsemiljö från sekelskiftet 1900. Bymiljön har till stor del välbevarad gathusbebyggelse från före 1920 som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori, vilka nu har blivit mindre vanlig. Bymiljön och bebyggelsen belyser även tidigare arbets- och bostadsförhållanden. Folkskola och lanthandel representerar tidigare viktiga funktioner för lokalsamhället.

Betydelsefulla byggnader*: Svabeholms kungsgård, tidigare skola, tidigare lanthandel. Betydelsefulla vyer*: vy norrut mot Svabesholms ekonomibyggnader, Vy västerut mot dalgången Tångdala och därovan Södra Mellby kyrka Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Svinaberga har koppling till Jordbrukets landskap (byn och kungsgården) och Administrativa landskap (skola).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Svinaberga: · Bostadshusen är enplanshus med branta sadeltak med litet eller inget utsprång täckta plåt, papp, eternit eller tegel. · Skorstenar sitter i nock. · Fasadmaterial av puts och träpanel, varierad färgsättning, olika nyanser av vitt, grått och gult dominerar men även röd- och grönmålad panel förekommer. · Tomtavgränsningar består av häckar, gråstensmurar och nät- eller spjälstaket.

Ska du bygga nytt i Svinaberga bör placeringen följa bebyggelsestrukturen längs vägarna och utformningen anpassas till det kuperade landskapet. Vyerna bör beaktas.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 108/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Södra Mellby

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Södra Mellby är belägen på en höjd strax söder om Kivik och omgiven av odlingslandskap. Längst upp på höjden ﬁnns sockenkyrkan från 1880-talet och den slingrande bygatan kantas huvudsakligen av gathus som efter enskiftet ersatte de utskiftade gårdarna. Med sina många putsade respektive brädfodrade gathus bevarar byn en karaktär

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 109/165 2021-02-25 Orter A-Ö

av 1800- tal. Här ﬁnns också en bevarad prästgård och Mellbybagaren, en verksamhet med historia som går tillbaka till 1880-talet. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Södra Mellby.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 110/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Korsvirkeslänga i Södra Mellbys äldsta delar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 111/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Södra Mellby är beläget på en höjd omgiven av odlings landskap i norr, söder och väster. I öster är Mellby stora väg en tydlig gräns och kring den ﬁnns större träddungar och fruktodlingar. Byn klättrar efter slingrande vägar och strädden upp mot den högsta punkten där sockenkyrkan står placerad i ett fritt läge utblickande mot det omkringliggande landskapet.

Bebyggelsen Kyrkbyn Södra Mellby har lantlig karaktär med gatu hus samt ett fåtal helt eller delvis kringbyggda gårdar längs bygatan. Längst upp på höjden finns sockenkyr kan och kyrkogården. Från huvudgatorna Mellby byväg och Mellby Backe utgår ett flertal strädden som leder nedför backen mot Mellby stora väg. Den äldre bebyg gelsen är i huvudsak placerade längs huvudgator och strädden. Intill Mellby stora väg och Mellby byväg finns också bebyggelse i form av villor från 1900-talets första hälft samt ett fåtal nybyggda hus från 2000-talet.

Bebyggelsen är enhetlig i ett plan, med inredd vind under sadeltak, med undantag för kyrkan de stora ekonomibyggnaderna samt den tidigare skolan. Längs bygatan och strädden ligger byggnaderna relativt tätt och oregelbundet placerade. Då en stor del av byn är belägen i en sluttning ﬁnns terr änganpassningar i form av stenmurar och byggnader i suterräng med förhöjd källarvåning.

Majoriteten av byns byggnader har sadeltak och oftast med litet eller inget takutsprång. Takbeläggning av mycket varierad med inslag av olika plåttak, tegel, strå, papp och eternit. Takkupor är relativt sällsynt men förekommer som små halvrunda kupor och centrerade större kupor som en lyft del av taket. Även takfönster är ovanligt. Tegelmurade eller putsade skorstenar sitter i taknock.

Som fasadmaterial är ljus puts, oftast vit, vanligt. En relativt stor andel byggnader är panelklädda och rödmålade. Det förekommer även synligt korsvirke med vitputsade fack. Många gavelrösten är klädda med panel eller eternit. Natursten förekommer främst i socklar men även på enstaka fasader.

Mark Byvägen är asfalterad och saknar trottoar genom hela byn. Mindre gator och strädden som ansluter till byvägen är grusbelagda eller gräsbevuxna. Större parkeringsyta ﬁnns endast i anslutning till kyrkan i form av en större grusad plan. Trädgårdarna är lummiga och med få hårdgjorda ytor. Tomterna är generellt oregelbundna i form och storlek och har inte alltid tydliga avgränsningar. Längs byvägen avgränsas tomterna av häckar eller mycket låga murar/terrasseringar vilket ger en varierad och lummig karaktär ihop med det backiga landskapet.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad bebyggelse med gårdar och gathus från tiden före 1920 som visar tidigare vanliga byggnads kategorier som nu har blivit sällsynta. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och tidigare viktiga funktioner och verksamheter.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka och tidigare skola. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 112/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse samt egnahem och nyklassicism. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Södra Mellby har koppling till Religiösa landskap (kyrka, prästgård), Administrativa landskap (skola).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Södra Mellby: · Enkla traditionella hustyper med sadeltak och inget eller litet takutsprång · Byggnaderna är ofta slanka och har långa huskroppar som ger behagligt ljus inomhus. · Fasaderna består till största delen av rödmålad träpanel eller ljus puts, oftast vit. · Huvudbyggnader dominerar över tillbyggnader, verandor, uthus och garage. · Äldre strädden och fruktodlingar är bevarade. · Mellan tomterna är häckar och låga murar vanligast, plank är ovanliga. · Anpassning till terrängen är gjort med stenmurar och byggnader i suterräng för att anpassas till byns läge i en lång sluttning. · Trädgårdarna är lummiga med större träd och få hårdgjorda ytor.

Vid förändring av äldre byggnader bör särskild hänsyn tas till den beﬁntliga karaktärsdragen, skalan på tomterna och byggnaderna samt den unika bymiljön

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 113/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Vallby - Salarp - Rogamad

Vallby

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

I dag passerar man vanligen Vallby längs den öst-västliga vägen mellan Hammenhög och Glimmingehus, men då får man bara ett skymt av byn. Vallby är ursprungligen långsträckt i nord-sydlig riktning. Inför enskiftet i början av 1800-talet var byns drygt 20 kringbyggda gårdar och en mängd gathus tätt samlade längs byvägarna. Kyrkan och kyrkogården låg precis som i dag i östra kanten. Vid skiftet glesades byn ut kraftigt men förtätades åter successivt https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 114/165 2021-02-25 Orter A-Ö

nu med bland annat prästgård (1920-tal), skolor (1860-, 1870- och 1920-tal) och villor kring sekelskiftet 1900 och 1900-talets första hälft. Strax söder om Vallby fanns den lilla byn Salarp där endast några byggnader står kvar men vägskyltar minner om byn. På Vallbys ägor längst i öster fanns ett torvskifte, angränsade till Glimminge sätesgårds skogsbacke, där så småningom Rogamads bebyggelse under 1800-talet kom att etableras på små avstyckade marklotter.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Vallby by är samlad i en vägkorsning i ett flackt öppet odlingslandskap. Kring byn vidtar det öppna odlingslandskapet med glest liggande gårdar. Det är inte långt till byn Glivarp som ingick i Vallby socken eller Salarps lilla by som låg ungefär i vägkorsningen Vallby kyrkväg-Salarpsvägen. Strax öster om Vallby finns en nord- sydlig långsträckt sänka som i dag i huvudsak utgör betesmarker längs den uträtade Lunnasjöbäcken. Längs en del av sänkan finns hussamlingen Rogamad. Ytterligare österut står allén som leder mot Glimmingehus. Vid Salarps gamla bykärna finns två bebyggelseenheter längs den raka vägen som löper genom odlingslandskapet. Vegetationen i Vallby, i sänkan vid Rogamad och allén är i stor sett den enda busk- och trädvegetationen i närheten. Glimmingehus medeltida borg utgör ett landmärke vida synligt i landskapet. Bebyggelsen i Vallby är låg, kyrkan undantaget och i Rogamad låg och småskalig. Kyrkan är synlig i landskapet sett från öster och spiran skymtas var helst man rör sig i Vallby. Väster om Vallby finns även en vindmölla som är synlig i landskapet. Gränsen mellan Vallby by och omgivande landskap är skarp medan Rogamads gränser är oskarpa och sammanfaller med sänkan och omgivande marker.

Bebyggelsen Bebyggelsen i Vallby sträcker sig längs Vallby kyrkväg, Vallby norrväg, och den slingrande Vallby söderväg, vilka alla går i nord-sydlig riktning. I öst-västlig riktning löper Vallbyvägen, som är en större väg än de förra och medför att byn kan upplevas delad i två hälfter. Längst i norr ﬁnns ytterligare en liten hussamling - Vallby Norra. Samtliga vägar har lång kontinuitet och utgör de gamla byvägarna. Väster om byn står en kvarn. I byn har ett fåtal mindre byggnader försvunnit medan några ekonomibyggnader förstorats under de senaste 40 åren. Under den perioden har även industrilokalen i östra utkanten uppförts.

Vallby by har en lantlig karaktär med gårdar, gathus och villor om vartannat tätt längs byvägarna. I västra delen av byn ﬁnns den tidigare brandstationen och andelsfrysen. I östra delen kyrka och kyrkogård. Längs den östra infarten till byn ﬁnns ett fåtal villor och en industrilokal.

I byn ﬁnns ett fåtal gårdar kvar med fasader i huvudsak av rött tegel eller vit puts. Mangårdarna är fristående. Gathusen är oregelbundet placerade längs Vallby norr- och söderväg. Gathusen är låga långsmala traditionella längor i en våning med i huvudsak vitputsade fasader, ibland med ett litet uthus i vinkel eller som fristående. Korsvirke med fyllningar av kalkstenshällar och mönstermurning av tegel förekommer. Byggnaderna har låg putsad sockel.

Bebyggelsen längs Vallby kyrkväg har en något mer representativ karaktär med bland annat kyrka, tidigare prästlöneboställe, prästgård, skolbyggnader, bank. Flera hus uppförda kring sekelskiftet 1900 har fasader av rött tegel med dekorativ mönstermurning. Längs Vallbyvägen ﬁnns förutom tidigare affärer och skolor en rad med sekelskiftes- och egnahemsvillor, även i byns mitt ﬁnns några egnahemsvillor. Villorna har klassicistiska fasader av vit puts eller rött tegel och är uppförda i en våning med inredd vind. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 115/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Taken i Vallby går i huvudsak i svart, grå eller röd färg och materialen varierar mellan plåt, eternitfasetter, papp eller rött taktegel, vissa sentida undantag ﬁnns. Majoriteten av byggnaderna har branta sadeltak med litet eller inget utsprång, murade eller putsade skorstenar i nock. Takkupor och takfönster förekommer, men undantagsvis på de äldre längorna och har inte funnits från början.

Byggnadernas förhållande till gatorna är varierad. Trädgårdarna är ofta stora med högvuxna träd och rikligt med planteringar, formklippta häckar och fruktträd. Tomterna avgränsas från vägarna med buskar, planteringar, låga staket eller högvuxna lövträd. Tidigare prästgården och kyrkogården omgärdas delvis av trädkrans, kyrkogården i kombination med en låg stödmur och klippt häck. Längs vägarna står belysningsstolpar i trä med armaturer från mitten av 1900-talet.

Salarp består av två bebyggelseenheter tätt längs vägen, uppförda i rött tegel och vit puts.

Rogamad har en lantlig karaktär med bebyggelsen orienterad längs två smala grusade slingrande vägar, Östra och Västra Rogamadsvägen. Byggnaderna ligger oregelbundet placerade. Husen är fristående små låga längor med i huvudsak vitputsade fasader och låg sockel. De har sadeltak med litet eller inget utsprång täckta med papp eller plåt i huvudsak i svarta färger samt murad skorsten i nock. Takkupor och takfönster förekommer men har inte funnits från början. Husen står oftast nära vägen men inramas samtidigt av växtlighet vilket ger en varierad frodig karaktär. Många hus har anlagda trädgårdar av sen 1800-talskaraktär med planteringar och formklippta häckar.

Mark Vägarna inom Vallby är asfalterade. De nord-sydliga vägarna har en smal gräsremsa innan tomterna tar vid. Uppfarter är oftast grusade. Mellan byggnaderna ﬁnns grusad ridplan och hagar. Trädgårdarna är av varierad struktur och storlek men majoriteten har dekorativt klippta rumsbildande häckar, rabatter och fruktträd. Gårdarna har ibland stensatt gårdsplan. Parkeringsplats ﬁnns vid kyrkan i form av en större grusad plan.

Vägen genom Salarp är asfalterad.

Vägarna i Rogamad är smala och grusade, övergår ibland i gräsbevuxen stig. Uppfarter är grusade. Trädgårdarna är av varierad storlek men oftast liksom i Vallby med rumsbildande häckar och planteringar. Mellan de båda vägarna ﬁnns en sänka med gräs och till viss del parkliknade trädgård.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Vallby med bevarad utbredning med gårdar och gathus samt Rogamad med små gårdar, ”koställen”, från tiden före 1920 som representerat tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. De kringbyggda gårdarna och små gathusen längs bygatorna och kyrkan med kyrkogård liksom bebyggelsen i Rogamad bevarar en ålderdomlig prägel. Villor uppförda kring sekelskiftet 1900 har hög ambitionsnivå avseende arkitektonisk gestaltning och utförande. Egnahemsvillorna har särskilda estetiska kvaliteter och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitiken som är tydligt avläsbar och som haft stort genomslag. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skolbyggnader, brandstation, affärer, andelsfrys). I Rogamad och Vallby https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 116/165 2021-02-25 Orter A-Ö

ﬁnns ﬂera goda representanter för allmogeträdgårdar med klippta häckar och rundlar, som vanligen anlades omkring 1850 och framåt.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, Tidigare prästgård, Tidigare brandstation, Tidigare andelsfrys, Tidigare skola, Tidigare skola. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård. Betydelsefulla vyer*: Kyrkan sedd från landskapet i öster, In- och utfart i Vallby i sydväst, Kvarnen väster om byn. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Vallby kyrkby har koppling till Jordbrukets landskap (byn, mölla), Religiösa landskap (kyrka, kyrkogård, prästgård), Administrativa landskap (brandstation, skolor) och Industrins landskap (mölla).

Salarp har koppling till Jordbrukets landskap (byggnader).

Rogamad har koppling till Jordbrukets landskap (byn).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Vallby/Salarp/Rogamad:

Vallby by: · Gårdar har fasader rött tegel, korsvirke eller vit puts. · Byggnader från sekelskiftet 1900 har fasader av rött tegel med dekorativ mönstermurning. · Byggnaderna har branta sadeltak med litet eller inget utsprång täckta med plåt, papp eternit eller rött tegel. · Skorstenar sitter i nock · Villorna har klassicistiska fasader av vit puts eller rött tegel och är uppförda i en våning med inredd vind. · Villorna har en hög kvalitet i utförande och materialval. Vid förändring av egnahemsvillorna bör särskild hänsyn tas till detaljer och kvaliteter i frågan om utförande och materialval.

Rogamad: · Låga enplanslängor med placerade med vitputsade fasader och låg sockel. · Sadeltak med litet eller inget utsprång täckta med svart papp eller plåt · Skorstenar sitter i nock.

Ska du bygga nytt i Vallby/Salarp/Rogamad, utanför kärnorna, bör placeringen följa bebyggelsestrukturen längs vägarna och utformningen anpassas till det ﬂacka landskapet. Vyerna bör beaktas.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 117/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Viarp

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Viarps by, belägen sydväst om Simris och Simrishamn, ligger samlad kring en vägkorsning som bildar en öppen plats. Byn omges av ett öppet böljande odlingslandskap med glest liggande gårdar. Direkt väster om byn ﬁnns bronsåldersgravhögen Storehöj väl synlig i landskapet. Äldsta skriftliga belägg för byn är 1514. Bygatan har behållit en ålderdomlig sträckning kantad av gårdar sedan åtminstone 1700-talet. Byn var för slätten en förhållandevis liten https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 118/165 2021-02-25 Orter A-Ö

by. Vid enskiftet 1815 ﬂyttades två av byns tio fyrlängade gårdar ut ur byn som i dag har en bevarad 1800- talskaraktär. Vid skiftet verkar även ett antal gathus ha försvunnit och i korsningen fanns en plats angiven ”Skola plats och Fattighus”. Viarp hör till Simris socken där också den medeltida sockenkyrkan ﬁnns. Närmaste större ort med service är Simrishamn.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Viarp ligger i ett böljande landskap i anslutning till Viarpsvägen som löper genom det öppna odlingslandskapet. I byn korsar Viarpsvägen Björkängsvägen som i en sänka leder norrut. Söderut leder en smal åkerväg fram till odlingsmarkerna. Mot söder öppnar sig vida vyer och Östra Nöbbelövs kyrka är ett landmärke. Sluttningarna i norr leder ner till Tommarpsåns slingrande dalgång, medan väg 11 i norr ligger i en sänka och är inte synlig från byn. Kring byn vidtar det öppna odlingslandskapet präglat av en rätvinklig enskiftesstruktur och glest liggande gårdar omgivna av läplanteringar och trädgårdar.

Byn är i huvudsak samlad kring en fyrvägskorsning men ytterligare tre gårdar ﬁnns norrut, skilda åt från bykärnan med en liten lucka bestående av åkermark och hagar. Bebyggelsen är låg, omgiven av ﬂertalet högvuxna lövträd, och gränsen mellan byn och omgivande landskap är tydlig.

Bebyggelsen Viarp har en lantlig karaktär med helt eller delvis kringbyggda gårdar och ett fåtal egnahem längs den slingrande bygatan som löper genom byn både i öst-västlig och i nord-sydlig riktning. På några platser ﬁnns luckor mellan byggnaderna, varav luckan på östra sidan om Björkängsvägen och platsen invid pumphuset verkar ha varit bebyggd under historisk tid. Enstaka ekonomibyggnader och bostadshus har tillkommit i byns ytterkanter de senaste 40 åren.

Bebyggelsen är enhetlig i sin lantliga karaktär men varierar i huvudsak mellan låga traditionella skånelängor i ett plan och bostadshus i en våning med inredd vind under sadeltak. Flera gårdar är helt kringbyggda medan andra har sammanbyggda ekonomibyggnader och fristående bostadshus som verkar vara uppförda kring sekelskiftet 1900. Gården i nordöst har större och högre ekonomibyggnader som även utgör ett landmärke i landskapet. Längst i öster längs Viarpsvägen ﬁnns tre bostadshus med villakaraktär utan större ekonomibyggnader.

Byggnaderna ligger oregelbundet placerat längs bygatorna, oftast med långsida mot gatan och något indragna från gatan. Trädgården ﬁnns oftast mellan byggnaderna och gatan. Marknivåer mellan trädgård och väg tas upp med hjälp av låga stödmurar av gråsten eller betong.

Gårdarnas fasadmaterial varierar i huvudsak mellan vitfärgad puts och rött tegel, ofta putsade bostadshus och ekonomibyggnader i tegel. I byn ﬁnns också bostadshus i rött tegel. Mönstermurning i tegel liksom gråstenssocklar förekommer. Höga målade portar av trä leder in till innergården.

Majoriteten av byggnaderna har sadeltak, cirka 45 grader, oftast med litet eller ingen takutsprång. Takbeläggning är varierad men håller sig i huvudsak till eternitfasetter, rött taktegel, svart eller röd sinuskorrugerad plåt eller eternitskivor. Takkupor eller takfönster förekommer inte på den traditionella bebyggelsen. Tegelmurade skorstenar sitter i nock.

Bostadshus av villakaraktär har ofta takkupor och gavelrösten klädda med träpanel och putsfasad i rött, gult eller https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 119/165 2021-02-25 Orter A-Ö

vitt.

Mark Viarpsvägen, byvägen i öst-västlig riktning, är asfalterad och övergår i gräsmatta i kanterna mot bebyggelsen. Byvägen norrut och söderut är grusad. Den öppna platsen i byns mitt är grusad och söder om denna finns en gräsplan och pumphus. I byn finns flertalet höga lövträd. Uppfarter till bebyggelsen är grusade och trädgårdarna är lummiga med få hårdgjorda ytor, ofta stora trädgårdar med planteringar och köksland. Längs bygatorna avgränsas tomterna av häckar, låga glesa staket eller mycket låga stödmurar vilket ger en varierad och lummig karaktär tillsammans med de slingrande bygatorna och de stora lövträden.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad sammanhållen by med ﬂertalet byggnader på förskiftesläge längs bygata och korsning. Välbevarad bebyggelse med gårdar från före 1920 som representerat tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Byn belyser förhållanden i jordbruksbygd före mekanisering med låga längor anpassade efter handkraft och det rationaliserade och mekaniserade jordbruket i högre ekonomibyggnader. Grusade vägar och el- stolpar i trä är förstärkande element som i dag börjar bli ovanliga. Trädgårdar och växtlighet representerar dels självhushåll, dels anlagd trädgård. Solitära träd är planterade för skugga och brandskydd.

Betydelsefulla platser*: öppen plats. Betydelsefulla vyer*: Vy mot söder, infart till byn från väster. Bebyggelsekaraktärer: traditionell bebyggelse, sekelskiftesbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse, 2000-tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Viarp har koppling till Religiösa landskap (kyrka) och Administrativa landskap (skola och fattighus)

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Viarp: · Enplanshus med branta sadeltak med litet eller inget takutsprång. · Takbeläggning är varierad mellan rött taktegel, svart plåt eller eternitskivor. · Skorstenar sitter i nock. · Fasader är mestadels putsade i ljusa kulörer eller har rött tegel. · Gårdar och gathus har oftast långsida mot vägen, indragna med trädgård mellan byggnaderna och gatan. · Marknivåer mellan trädgård och väg tas upp med hjälp av låga stödmurar av gråsten eller betong.

Ska du bygga nytt i Viarp bör placeringen följa bebyggelsestrukturen längs vägarna och utformningen anpassas till det öppna odlingslandskapet. Vyerna bör beaktas.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 120/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Vik

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Vik har växt fram som kombination av fiskeläge och bondby i en naturlig vik söder om Stenshuvud och lydde fram till 1701 under Gladsax gods. Under andra halvan av 1800-talet växte fraktfartsverksamheten parallellt med fisket, av i huvudsak ål, och vid sekelskiftet fanns flera fartyg som seglade världen runt. Under 1900-talet återgick fisket till en binä ring och på 1940-talet växte den kommersiella odlingen av frukt, då andra världskrigets avspärrningar https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 121/165 2021-02-25 Orter A-Ö

innebar god lönsamhet. Under slutet av 1900-talet har fruktodlingar tagits i anspråk för ny bebyggelse och anläggandet av golfbanor, men landskapet kring det före detta ﬁskeläget präglas fortfarande av de karaktäristiska äppellundarna. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Vik.

Viks strandkant

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Viks fiskeläge ligger i en sluttning ner mot havet och hamnen, som anlagts i en grund vik. Den äldre bebyggelsen är i huvudsak samlad längs ett finmaskigt gatunät utmed havet och med mindre stigar, strädden, mellan husen. Uppe på branten, i anslutning till den med havet parallella Viks stora väg är det något glesare bebyggt med villor från 1920–1960. Väster om vägen finns planlagd bostadsbebyggelse från 1980–2010 i svag sluttning, på tidigare fruktodlingar.

Bebyggelsen längs havet ligger i norr och söder indragen från strandkanten med trädgårdar, hedmark och skogsdungar emellan. Kring hamnen är det mer öppet med vyer mot havet. I väster, längs Viks stora väg, blandas villaområden med odlingsmark.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 122/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsen Bebyggelsen i Vik består till största del av bostadshus för såväl åretruntboende som för fritidsboende. Det ﬁnns två golfbanor, en på var sida om Viks stora väg, vilka ligger på tidigare fruktodlingsmark.

Fiskeläget Det gamla ﬁskeläget har låg och enhetlig bebyggelse vad gäller volym, takform och material. Byggnaderna är främst placerade med långsida mot gatan men det oreglerade gatunätet och den organiskt framväxta bebyggelsen på olika stora tomter gör området varier at, med informella strädden och platsbildningar som suddar ut gränser mellan privat och offentligt.

Bebyggelsen utgörs av enplanshus med sadeltak i form av gatuhus och skeppsvillor, med kringbyggda gårdar i den inre kärnan. Kring hamnen finns mindre fiskehoddor av rödfärgad träpanel och murade fiskebodar av natursten eller vit puts. I söder glesar bebyggelsen ut med större bostadshus på stora tomter.

Från hamnen och havet syns den oregelmässiga bebyg gelsens branta tak blandat med träd och uppvuxna trädgårdar längs smala gator och strädden.

Husen har fasader av rött tegel eller vit puts. Det ﬁnns inslag av natursten, främst i ekonomibyggnader och uthus men även i sockel på bostadshus. Vanligast är branta sadeltak av tegel, plåt eller eternit. Även stråtak förekommer.

Huvudgatorna är asfalterade och saknar trottoar, mindr e gator och strädden, är gräsbevuxna eller grusade. Terrasseringar av hallastensmurar förekommer. Även tomtavgränsningar utgörs av låga hallastensmurar och/eller låga staket eller häckar, vilket gör bebyggel sen överblickbar.

Villabebyggelsen Uppe på slänten, öster om Viks stora väg, ﬁnns ett område med glesare placerade bostadshus av blandad ålder. Väster om Viks stora väg ﬁnns villaområden från 1900-talets andra hälft i olika sammanhängande utbyggnadsskeden, med inslag av äldre byggnader med koppling till fruktodling. Särskilt områden från 1980 och framåt är anpassade till äldre bebbyggelsetradition vad gäller material, volym och takform.

I utkanten av fiskeläget, mot söder, finns ett mindre sammanhängande område med villor från 1900-talets senare del. Området är tydligt anpassat till bebyggelsen i fiskeläget, vad gäller gatustruktur, placering, volym och material.

Villabebyggelsen har generellt stora och uppvuxna trädgårdar och det ﬁnns mycket fruktträd kvar som spår efter kommersiell odling, i både trädgårdar och på gemensamma grönytor. Husen ligger indragna från gatan. Låga stenmurar med inslag av låga häckar och enstaka låga och genomsiktliga staket omgärdar tom terna, vilket gör områdena överblickbara. Höjdskillna der tas upp med låga murar av natursten, betongsten eller tegel.

Betydelsefulla byggnader*: Tidigare skola, tidigare skola och missionshus. Betydelsefulla platser*: Hamn. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse samt 2000-tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Vik har koppling till Kustens landskap (hamn), Jordbrukets landskap (byn), Administrativa landskap (skola), Religiösa landskap (missionshus).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Vik:

Fiskeläget: Det äldre fiskeläget har inga särskilda planbestämmelser men då området är klassificerat som särskild värdefull kulturmiljö, får man inte förvanska befintliga byggnaders yttre form och allmänna karaktär enligt plan- och bygglagen. Det finns Riktlinjer för takkupor och takfönster.

· Enplanshus i form av gatuhus och skeppsvillor, med kringbyggda gårdar i den inre kärnan. · I söder större bostadshus på stora tomter. · Husen har fasader av rött tegel eller vit puts. · Sadeltaken är branta med tegel, plåt, strå eller eternit. · Tomtavgränsningar utgörs av låga murar och/eller låga staket eller häckar.

Egnahems- och villaområden, väster om Viks stora väg: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar!

· Områden från 1980 och framåt har sadeltak, vitpustade fasader och mer traditionell utformning och placering.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 124/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Vitaby

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Vitaby är uppdelat i Vitaby (som är först ut) samt Vitaby kyrkby (som följer).

Vitaby stationssamhälle ligger norr om kyrkbyn och har anlagts på mark tillhörande Grevlunda. Järnvägen öppnade för persontraﬁk 1901 och i samband med det avstyckades marken omkring stationsläget och det nya https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 125/165 2021-02-25 Orter A-Ö

stationssamhället kunde ta form med bland annat järnvägshotell, lanthandel och bank i stationens närhet. Bakom hotellet anlades ett stort torg, där olika marknader fortfarande anordnas. Fruktodlingar präglar omgivningarna sedan 1930-talet, då kommersiell fruktodlingtog fart på Österlen.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Vitaby ligger i ett ﬂackt landskap som sluttar något åt öster och omges av jordbruksmark bestående av åkrar och fruktodlingar. Samhället har växt upp i anslutning till stationsläget och ligger cirka en kilometer sydväst om Vitaby kyrkby.

Bebyggelsen Bebyggelsen består i huvudsak av friliggande enbostadshus i ett plan med inredd vind under sadeltak. I norr finns ett fåtal radhus och i söder ett fåtal högre byggnader i form av flerbostadshus. Kring stationen finns bank, hotell och andra verksamhetsbyggnader. Den äldsta bebyggelsen från tidigt 1900-tal finns i en kärna som utgår från järnvägsstationen. Utanför denna finns områden med villabebyggelse från hela 1900- talet.

Stationssamhället Bebyggelsen har växt fram norr och söder om Sankt Olofsvägen, väster om Ravlundavägen och är utlagd efter en rutnätsplan. Strax norr om stationsläget ﬁnns Måns Pers torg som omgärdas av större villor och används årligen som marknadsplats. Intill stationen ﬁnns en större parkering med planteringar. Denna yta som också ligger nära järnvägshotellet och den tidigare lanthandeln utgör byns centrum. Bebyggelsen utgörs nästan uteslutande av villor från 1900-talets första del i rött tegel eller ljus puts, som sedan övergår i egnahemsvillor och villabebyggelse från efterkrigstiden. Fasaderna har främst ljus puts och rött tegel med tegelklädda sadeltak. De tidigaste villorna är stora, med asymmetrisk utformning och utskjutande takfot. Från 1930-talet och framåt har är de mer symmetriska och med mindre takutsprång. Husen ligger indragna i lummiga trädgårdar med låga avgränsningar i form av häckar, murar eller glesa staket, vilket gör bebyggelsen överblickbar. Gator är asfalterade och trädgårdar lummiga.

Industribebyggelse I anslutning till järnvägen ﬁnns ett antal byggnader av industriell karaktär. Här ﬁnns bland annat ett äldre fruktpacklager från tidigt 1900-tal, ett virkeslager och ett mindre snickeri.

Folkhemsbebyggelse Kring 1900-talets mitt tillkom ett par ﬂerbostadshus i söder och ett par radhus i norr. Nordväst om samhället ﬁnns en idrottplats.

Sammanhållen villabebyggelse från 1960–1990-tal har tillkommit i väster. Dessa villor är mindre och lägre än sekelskiftesvillorna och med tydligare relation till gatan, med hårdgjord förgårdsmark och parkeringsytor. De omges av låga häckar eller murar, vilket gör bebyggelsen överblickbar.

Byggnaderna är av rött tegel, ljus puts eller konststen och har ﬂacka sadeltak med grå eller svarta betongpannor.

Särskilt värdefulla miljöer Stationssamhället https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 126/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelse som representerar för lokalsamhället historiskt viktiga funktioner och verksamheter (järnvägshotell, stationsbyggnad med magasin, lanthandel, bank) samt genom järnvägsspåren och rutnätsplanen belyser tidigare stadsbyggnadsideal. Inom området ﬁnns ﬂera välbevarade och välgestaltade byggnader.

Betydelsefulla byggnader*: Stationshus, Järnvägshotell, Tidigare bank, Tidigare lanthandel Betydelsefulla platser*: Torg, Idrottsplats Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär.

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Vitaby: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar!

I Vitabys egnahem- och grupphusbebyggelse: · Friliggande enbo stadshus i ett plan med inredd vind · Fasader med rött tegel eller ljus puts · Sadeltak med rött tegel · Tomtavgränsningar är i form av häckar, murar eller glesa staket.

I Vitabys folkhemsbebyggelse: · Enplanshus med ﬂacka sadeltak med grå eller svarta betongpannor. · Fasader av rött tegel, ljus puts eller konststen. · Tomtavgränsningar är i form av låga häckar eller murar.

VITABY KYRKBY Vitaby kyrkby är belägen i nordvästra delen av kommunen cirka två kilometer innanför kusten. Den lilla byn omges av odlingslandskap som sluttar ner mot kusten. Den medeltida kyrkan ligger på en markant höjd med vida utblickar. I samband med laga skifte 1845 ﬂyttade merparten gårdar ut från byn och även vägsträckningen ändrades en del. Folkskolan ﬁnns kvar och ger byn prägel av sockencentrum med kyrka och skola.

Placering i landskapet Vitaby kyrkby ligger i ett öppet odlingslandskap som sluttar ner mot Östersjön i öster men även ner mot Mölleån i söder. I väster går museijärnvägen S:t Olof–Brösarp (del av före detta Ystad–Brösarps Järnväg) på en hög banvall. Byvägen går i öst-västlig sträckning och sluttar österut. Bebyggelsen är låg men kyrkan på sin kulle och kyrkogårdens trädkrans avtecknar sig tydligt i landskapet. Gränsen mellan byn och omgivande landskap är tydlig. Bebyggelsen Bebyggelsen i Vitaby kyrkby består – förutom kyrkan med några komplementbyggnader på kyrkogården – av två gårdar på varsin sida av byvägen, en skola och några få småhus. Den medeltida kyrkan är belägen på en höjd med kyrkogård framför allt i väster och norr. Bebyggelsen är uppförd från mitten av 1800-talet fram till början av 1900- talet med undantag av ett antal ekonomibyggnader till gårdarna och ett hus tillkommet kring sekelskiftet 2000. Bebyggelsen är grupperad längs byvägen. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 127/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Folkskolan i rött tegel är uppförd kring sekelskiftet 1900 och har en offentlig karaktär genom frontespis med dubbla entréer. Byggnaden ligger indragen från vägen så att en öppen yta, skolgård, bildas på framsidan och i öster avgränsad av ytterligare en byggnad, som skulle kunna vara den äldre skolan.

Bebyggelsen har en lantliga karaktär men varierar något i skala framför allt mellan bostäder och ekonomibyggnader till jordbruket. Merparten boningshus är orienterade med långsida ut mot byvägen och samtliga är uppförda i en våning med inredd vind under sadeltak. Genom markens sluttning har en del av byggnaderna delvis rätt höga socklar eller källarvåningar. Husen ligger inte särskilt tätt och det är ofta släpp med grönska mellan dem.

Bostadshusens fasadmaterial varierar mellan vit puts, rött tegel och målad träpanel. Ekonomibyggnader till jordbruket har olika fasadmaterial, till stor del kopplat till när de är uppföra: korsvirke, vit puts, träpanel, eternit, korrugerad plåt och betong.

Byggnaderna har sadeltak med cirka 45 graders lutning på boningshus och ﬂackare lutning på en del av de modernare ekonomibyggnaderna. Taken är utförda med litet eller inget takutsprång. Takbeläggning är varierad och för bostadshus är det rött tegel, svart plåt eller tegelimiterande plåt. För ekonomibyggnaderna är det tegel eller eternit på de äldre och olika typer av plåt på de yngre. Takkupor eller takfönster förekommer på en del av husen men är inte ursprungligt utförande. Skorstenar sitter i nock och är murade i tegel, en del inklädda i plåt. Mark Byvägen är asfalterad och övergår i gräsmatta i kanterna mot bebyggelsen. Gårdsplan till den aktiva jordbruksfastigheten är grusad och delvis stensatt på äldre vis. Uppfarter är grusade, annars förekommer knappast hårdgjorda ytor. Längs byvägen avgränsas tomterna av häckar, räcken och skiftningar i marknivå tas delvis upp av stödmurar av gråsten. Trädgårdar förekommer mest på baksidan av husen.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Bymiljön speglar i första hand hur 1800-talets jordbruksskiften spritt ut gårdarna i landskapet men hur kyrka och skola hörde samman och därför blev skolan kvar i byn, som på så vis bibehållit prägel av sockencentrum. Den blygsamma förtätningen i byn anger att befolkningsökningen sannolikt inte var så omfattande och att den från sekelskiftet 1900 kanaliserades till stationsorten Vitaby.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, tidigare skola. (länk till bild?) Betydelsefulla platser*: kyrkogård. Betydelsefulla vyer*: Vy från kyrkan i alla väderstreck, utfart från byn mot öster. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 128/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Temalandskap Vitaby kyrkby har koppling till Administrativa landskap (skola), Jordbrukets landskap (byn) och Religiösa landskap (kyrka med kyrkogård).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Vitaby Kyrkby: · Bostadshusen har en våning med branta sadeltak med litet eller inget utsprång täckta plåt, papp, eternit eller tegel. · Skorstenar sitter i nock. · Genom markens sluttning har en del av byggnaderna delvis rätt höga socklar eller källarvåningar. · Bostadshusens fasadmaterial varierar mellan vit puts, rött tegel och målad träpanel. · Tomterna avgränsas av häckar. · Skiftningar i marknivå tas delvis upp av stödmurar av gråsten.

Ska du bygga nytt i Vitaby kyrkby bör placeringen förtäta bystrukturen längs vägen och utformningen anpassas till det kuperade odlingslandskapet. Vyerna bör beaktas

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 129/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Vitaby kyrkby

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Vitaby kyrkby är belägen i nordvästra delen av kommunen cirka två kilometer innanför kusten. Den lilla byn omges av odlingslandskap som sluttar ner mot kusten. Den medeltida kyrkan ligger på en markant höjd med vida utblickar. I samband med laga skifte 1845 ﬂyttade merparten gårdar ut från byn och även vägsträckningen ändrades en del. Folkskolan ﬁnns kvar och ger byn prägel av sockencentrum med kyrka och skola. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 130/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Placering i landskapet Vitaby kyrkby ligger i ett öppet odlingslandskap som sluttar ner mot Östersjön i öster men även ner mot Mölleån i söder. I väster går museijärnvägen S:t Olof–Brösarp (del av före detta Ystad–Brösarps Järnväg) på en hög banvall. Byvägen går i öst-västlig sträckning och sluttar österut. Bebyggelsen är låg men kyrkan på sin kulle och kyrkogårdens trädkrans avtecknar sig tydligt i landskapet. Gränsen mellan byn och omgivande landskap är tydlig. Bebyggelsen Bebyggelsen i Vitaby kyrkby består – förutom kyrkan med några komplementbyggnader på kyrkogården – av två gårdar på varsin sida av byvägen, en skola och några få småhus. Den medeltida kyrkan är belägen på en höjd med kyrkogård framför allt i väster och norr. Bebyggelsen är uppförd från mitten av 1800-talet fram till början av 1900- talet med undantag av ett antal ekonomibyggnader till gårdarna och ett hus tillkommet kring sekelskiftet 2000. Bebyggelsen är grupperad längs byvägen. Folkskolan i rött tegel är uppförd kring sekelskiftet 1900 och har en offentlig karaktär genom frontespis med dubbla entréer. Byggnaden ligger indragen från vägen så att en öppen yta, skolgård, bildas på framsidan och i öster avgränsad av ytterligare en byggnad, som skulle kunna vara den äldre skolan.

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Vitaby kyrkby har koppling till Administrativa landskap (skola), Jordbrukets landskap (byn) och Religiösa landskap (kyrka med kyrkogård).

Ska du bygga nytt i Vitaby kyrkby bör placeringen förtäta bystrukturen längs vägen och utformningen anpassas till det kuperade odlingslandskapet. Vyerna bör beaktas

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 132/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Vitemölla

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Vitemölla har fått sitt namn efter den vattenmölla som ligger i ortens norra ände, där en liten å rinner ut i havet. Orten har uppstått på mark som tidigare tillhörde Torups frälsegods och omnämns för första gången 1610 för just vattenmöllan. Först hundra år senare omnämns Vitemölla som ﬁskeläge. Den nuvarande hamnen anlades 1882 och 1887 bildades Vitemölla municipalsamhälle. Kring sekelskiftet skedde ett uppsving med ökad fraktfart parallellt https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 133/165 2021-02-25 Orter A-Ö

med fortsatt ﬁskenäring. Området har också en lång tradition som marknadsplats och badort. Under 1900-talet har Vitemölla utvecklats till en utpräglad sommarort men ﬁske, av främst ål, bedrivs fortfarande i liten skala. I norr och söder omges Vitemölla av sandstäppsområden med unikt djur- och växtliv. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Vitemölla.

Vitemölla hamn

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Vitemölla ligger vid en mindre havsvik, i och nedanför en brant backe och mynnar mot norr och söder ut i sandstäppområden.

Bebyggelsen är koncentrerad kring hamnen och den längs med havet parallella Lejegatan, som söderut förbinder Vitemölla med Kivik. I norr viker huvudgatan av vid en bäckravin och löper sedan parallellt med denna upp för backen mot väg 9, Kiviks Stora väg, som även den löper parallellt med kusten.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 134/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Den äldsta bebyggelsen ﬁnns kring den tidigare kvarnen och söderut längs Lejegatan och den yngre bebyggelsen ligger uppe på backkrönet.

Bebyggelsen Bebyggelsen utgörs i huvudsak av bostadshus för sommar- eller permanentboende. I den norra delen av byn är bebyggelsen oregelbundet placerad på ett ålderdom ligt vis. Byggnader har tillkommit, ändrats och bytts ut på ett organiskt sätt. De något yngre delarna söder om hamnen ligger delvis på fiskelägets gamla torkplats och en tidigare marknadsplats. Bebyggelsen är här fastare reglerad med längorna liggande i rader åtskilda genom strädden vinkelrätt mot stranden. Längre upp mot branten finns planlagd sekelskiftesbebyggelse tillkom men under fraktfartens uppsving och Vitemöllas tid som municipalsamhälle. Högst upp på branten finns blandad bebyggelse av villor och sommarstugor från 1900-talets andra hälft och framåt, på stora tomter i rätvinklig plan.

Fiskeläget Den äldre delen av ﬁskeläget har låg och enhetlig bebyggelse vad gäller volym, takform och material men husen är oregelbundet placerade. Husen är tätt placerade och ligger nära intill gator och strädden. Tomter omges av låga staket eller murar, vilket gör bebyggelsen överblickbar.

Längs Lejegatans norra del ligger med många hus med långsidan helt ute i gatulinjen eller med stensatt förgårdsmark. En del av husen har entréer med järnräckesförsedda stentrappor.

Husen är uppförda av tegel eller korsvirke som ofta putsats och vitmålats eller klätts med träpanel i ljusa färger eller falurött. Träpanelen har ibland ﬁgursågade detaljer och många hus har panelklätt gavelröste, vissa med garndörrar. Samtliga hus har sadeltak belagda med strå, papp, tegel, plåt eller eternit och tegelmurade skorstenar i taknock. Takkupor av olika slag förekommer.

I den södra delen av läget är bebyggelsen reglerad utmed rätvinkliga gator och strädden. Husen ligger indragna från gatan på likstora tomter, med långsida mot gatan. Huvudgatorna är asfalterade och saknar trottoar. Hårdgjorda strädden och mindre platsbildningar, exempelvis i hamnen, ﬁnns men det är mer vanligt förekommande med gräsbevuxna eller grusade strädden och platser. Tomterna varierar i storlek men är generellt av trädgårdskaraktär. Tomterna är öppna men avgränsas av ofta av låga häckar, spjälstaket eller naturstensmurar, vilket gör bebyggelsen överblickbar.

Sekelskiftesbebyggelse Sekelskiftesbebyggelsen längre upp i backen har bredare hus i ett plan med inredd vind under sadeltak av ljust putsat tegel och med dekorativa element såsom naturstenssocklar, förstugor eller verandor samt dörr- och fönsteröverstycken och hörnkedjor. Taken är tegel- eller eternitbelagda, med murad skorsten i taknock och med tydligt takutsprång. Frontespis och centralt placerade takkupor som upplyft del av taket är vanligt. Enstaka villor från 1900-talets senare del skapar variation.

Tomter avgränsas av klippta häckar och låga spjälstaket, vilka förstärker den regelbundna planen. Gator är asfalterade och saknar trottoar men det förekommer stensättning med kullersten intill husen.

Villabebyggelse Två mycket stora sekelskiftesvillor i ﬂera plan ligger https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 135/165 2021-02-25 Orter A-Ö

i branten nedanför backkrönet. I övrigt ﬁnns egnahemsvillor och sommarhus uppe på branten, generellt i ett plan med inredd vind under sadeltak. Denna bebyggelse är relativt gles med villor och sommarhus indragna på stora tomter av naturtomtskaraktär eller omgärdade av genomsiktliga staket. Fasadmaterial varierar mellan tegel, puts och träpanel i olika former. Det vanligaste takmaterialet är rött tegel men det förekommer också betongpannor, plåt och eternit. Gemensamt för denna bebyggelse är våningsantal och takform; ett plan med inredd vind under sadeltak.

Tomterna varierar i form och storlek, höga tomtavgränsningar saknas, de raka gatorna är asfalterade och saknar trottoar.

Särskilt värdefulla miljöer Fiskeläge och sekelskiftesbebyggelse Bebyggelsen representerar tidigare vanliga byggnads kategorier som nu har blivit sällsynta. Den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Hamnområdet representerar en för lokalsamhället viktig funktion och verksamhet.

Det huvudsakliga byggnadsbeståndet utgörs av välbe varade byggnader från tiden före 1920. Gatunätet längs strandlinjen med informella strädden bildar en variationsrik miljö med särskilda estetiska värden. Den ger samtidigt en bild av en organiskt framväxt bebyggelse som kontrasterar mot den reglerade bebyggelsen från sekelskiftet. Denna bebyggelse visar på nya arkitektoniska inﬂuenser och byggande av hög kvalitet under fraktfartens uppsving.

Betydelsefulla byggnader*: Tidigare vattenkvarn, tidigare skola och hotell. Betydelsefulla platser*: Hamn, sandtäpp med ﬁskeverksamhet i norr och sandsläpp i söder. Betydelsefulla vyer: Vy mot havet från gatorna på backen och vy mot backen från strand. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse samt 2000-tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

Temalandskap Vitemölla har koppling till Kustens landskap (hamn), Jordbrukets landskap (mölla), Fritidens landskap (hotell, marknadsplats), Administrativa landskap (skola).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Vitemölla: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar! Det finns områden i Vitemölla med särskilda bestämmelser som innebär att man inte får förvanska befintliga byggnaders yttre form och allmänna karaktär. Det finns särskilda detaljer som ska bevaras.

I det äldre ﬁskeläget: · Samtliga hus har sadeltak belagda med strå, papp, tegel, plåt eller eternit. · Tegelmurade skorstenar i taknock. · Fasaderna är av tegel eller korsvirke som ofta putsats och vitmålats eller klätts med träpanel i ljusa färger eller falurött. Träpanelen har ibland ﬁgursågade detaljer och många hus har panelklätt gavelröste, vissa https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 136/165 2021-02-25 Orter A-Ö

· Tomterna är öppna men avgränsas av ofta av låga häckar, spjälstaket eller naturstensmurar. · För det äldre ﬁskeläget ﬁnns det också Riktlinjer för takkupor och takfönster.

Vitemölla sekelskiftesbebyggelse: Vid förändring av egnahemsvillorna från i början av 1900-talet bör särskild hänsyn tas till speciﬁka detaljer och kvaliteter i frågan om utförande och materialval.

· Bredare hus i ett plan med inredd vind under sadeltak av ljust putsat tegel och med naturstenssocklar, förstugor eller verandor. · Taken är tegel- eller eternitbelagda, med murad skorsten i taknock och med tydligt takutsprång. · Frontespis och centralt placerade takkupor som upplyft del av taket är vanligt.

Vitemölla egnahemsbebyggelse: · Bostäderna har ett plan med inredd vind under sadeltak. · Fasadmaterial varierar mellan tegel, puts och träpanel i olika former. · Takmaterialet är rött tegel, betongpannor, plåt eller eternit. · Höga tomtavgränsningar saknas

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 137/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Örnahusen

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Örnahusen är en hussamling belägen öster om den på 1950-talet tillkomna kustvägen söder om Skillinge. Från början hette det Örnehuset och som namnet antyder avsågs ett hus. Namnet kommer från ordet ör, som betyder grus- eller stenbank, och tydligen har den bestämda formen ören vid något tillfälle ändrats till örne/örna. Namnet betyder huset/husen vid ören/örarna. Sannolikt har första huset här anlagts i samband med att Östra Hoby https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 138/165 2021-02-25 Orter A-Ö

enskiftades 1804-07. På karta som upprättades 1798-99 inför enskiftet finns ingen bebyggelse vid stranden. Skånska rekognosceringskartan (1812-20) visar däremot en vinkelbyggnad (Örnehuset) och fyra fiskartorp vid stranden. Under 1800-talet fylldes det på med ytterligare fiskartorp, som från 1960-/70-talet konverterats till framför allt fritidsboende.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 139/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Tångvägen mot Norrekås

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Örnahusen ligger vid en ﬂack strand på sandig mark där man sannolikt haft problem med ﬂygsand i äldre tid. Just ovanför strandlinjen går en liten och gammal markväg och väster om denna är bebyggelsen placerad. Väster om den nya kustvägen ansluter jordbrukslandskapet och här stiger marken svagt mot nordväst och Östra Hoby. I detta område har det under 1800-talet styckats av mindre gårdar och gathus på Östra Hobys tidigare utmark, som inte var den bördigaste. Området kallades dock Kanaans land.

Bebyggelsen i Örnahusen är låg och småskalig. Även ekonomibyggnader, där sådana finns, är små och merendels av karaktären redskapsbodar. Gränsen mellan hussamlingen och omgivande landskap är mindre tydlig genom att bebyggelsen delvis ligger spridd, delvis tätt i små klungor, och med öppna garnhängningsplatser mellan bebyggelsesamlingarna. Liknande hussamlingar finns både söder (Spraggehusen) och norr (Norrekås) om Örnahusen och ger sammantaget ett utglesat men bitvis komprimerat bebyggelsemönster av fisketorp och småställen längs stranden.

Bebyggelsen Den stora merparten av husen är från mitten–slutet av 1800-talet och består av låga längor med branta sadeltak. Taken är utförda med litet eller inget takutsprång. Husen är lagda parallellt med strandlinjen. En fyrlängad gård – Örnehuset – är belägen i sydvästra delen och följer mönstret med längor och branta sadeltak. Bebyggelsen har en lantlig och småskalig karaktär. Husen ligger relativt tätt i små klungor. Boningshusen är uppförda i en våning med låg sockel och delvis med inredd vind under sadeltak. Ett fåtal ekonomibyggnader ﬁnns och dessa har snarare koppling till ﬁske än till jordbruk.

Flertalet hus har vitputsade fasader, enstaka med synlig korsvirkestimra. Troligen har ﬂer hus korsvirkestimra utan att den är synlig. Andra hus kan vara uppförda i lersten eller bränt tegel, och fasaden sedan putsad. Takbeläggning har ursprungligen varit halm, vilket ännu ﬁnns på en del av byggnaderna. I övrigt är det papp, eternit, plåt eller rött tegel. Takkupor eller takfönster förekommer på en del av husen men är inte ursprungligt utförande (har tillkommit efter att de blivit fritidshus). Skorstenar sitter i nock och är murade i tegel.

Enstaka hus har tillkommit kring sekelskiftet 1900 och dessa har fasader av rött tegel men avviker inte i övrigt. Det ﬁnns också något hus med rödmålad träpanel som är av senare datum, oklart om ålder men troligen är det en äldre ﬁskebod som försetts med en fritidshustillbyggnad. I sydvästra delen av Örnahusen har det på 2000-talet byggts två hus i "anpassad stil".

Mark Nya strandvägen är asfalterad men annars är alla vägar och stråk grusade eller sandade. Tomter är långsmala och sträcker sig ner till den lilla, gamla kustvägen vid stranden. Detta mönster med långsmala tegar är karaktäristiskt

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 140/165 2021-02-25 Orter A-Ö

för hela det område som styckats upp på Östa Hobys tidigare utmark. Trädgårdar i Örnahusen består till största delen av gräsmatta. Flera tomter är av typen naturtomt utan tydlig gräns mot granne eller omgivning.

Särskilt värdefulla miljöer Fiskeläge Örnahusen speglar en så kallad småfolksbebyggelse från 1800-talet och består av ﬁskartorp och gathus för egendomslösa där det bodde folk som ﬁck hugga i varhelst det behövdes arbetskraft. Området har en relativt välbevarad bebyggelsestruktur, även om de socioekonomiska förhållandena ändrats fullständigt. Miljön har till stor del välbevarad bebyggelse från före 1920 som representerar en för kusten representativ byggnadskategori, vilka nu har blivit mindre vanlig. Bymiljön och bebyggelsen belyser även tidigare arbets- och bostadsförhållanden. Garnhängningsplats, garnstolpar, vinschar och brygga representerar tidigare och nutida viktiga funktioner.

Betydelsefulla platser*: Garnhängningsplats söder, Garnhängningsplats norr, Brygga, Risteören med Per Albin- bunker och ålabod. Betydelsefulla vyer*: vy längs den gamla kustvägen som löper parallellt med stranden Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Örnahusen har koppling till Kustens landskap (ﬁskartorp, garnhängningsplatser, ålabod, bryggor, vinschar) Krigens landskap (bunker) och i någon mån till Fritidens landskap (ﬁskartorp som blivit fritidshus).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Örnahusen: Det ﬁnns områden i Norrekås (norr om Örnahusen) med särskilda bestämmelser som innebär att man inte får förvanska beﬁntliga byggnaders ursprungliga karaktär.

· Bebyggelsen är låg med branta sadeltak litet eller inget takutsprång. · Byggnaderna är placerade parallellt med strandlinjen och har vitputsade fasader, enstaka med synligt korsvirke eller rött tegel. · Skorstenar sitter i nock.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 141/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Östra Hoby - Kvarnby

Östra Hoby Kvarnby

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Östra Hoby och Kvarnby är två närliggande byar på varsin sida om den lilla Kvarnbybäcken. Den som närmar sig byarna i dag upplever det nog som en by och vägskyltarna vid Kvarnby anger också endast Ö HOBY.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 142/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Östra Hoby är en kyrkby av medeltida ursprung. Kvarnby är som namnet antyder en by där det fanns kvarn, faktiskt fler än en. Även denna by är sannolikt av medeltida ursprung. Östra Hoby hade ursprungligen en nord- sydlig sträckning, men vid enskiftet i början av 1800-talet flyttade merparten av gårdarna ut på sina nya brukningsenheter. Kvarnbys gårdar låg samlade kring byvägen, ungefär från Nybo, som är en gårdskonstruktion från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet, och bort till det före detta bränneriet i söder. Även i Kvarnby flyttade merparten gårdar ut i samband med enskiftet i början av 1800-talet. Sedan dess har ytterligare några gårdar flyttats ut eller slagits samman till större enheter, som gården Nybo. I båda byarna har viss förtätning skett med gathus, egnahem och i Kvarnby anlades både bränneri och mejeri i början av 1900-talet.

Tidigare mejeri

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Byarna Östra Hoby och Kvarnby ligger i ett böljande jordbrukslandskap som sluttar ner mot kusten. Mellan byarna rinner Kvarnbybäcken fram i en svag sänka och i ett relativt rakt lopp, jämför man med hur det såg ut på 200 år gamla kartor ser man att bäcken är betydligt uträtad. Den sydvästligt–nordostligt löpande landsvägen mellan Borrby och Simrishamn gick tidigare i en sväng in genom Kvarnby men har på 1930-talet dragits om så att den går utanför byn. Den gamla vägen ligger kvar som en ögla norr om nuvarande sträckning, här ﬁnns också ett avtag mot Glivarp. I Östra Hoby leder en annan större väg ner mot kusten och Örnahusen. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 143/165 2021-02-25 Orter A-Ö

I båda byarna ﬁnns en rik växtlighet med högvuxna lövträd, men i övrigt är omgivande landskap trädfattigt bortsett från Toremosse en knapp kilometer öster om Östra Hoby där det växer typisk alsumpskog. I mossen tar Kvarnbybäcken sin början och även längs bäcken växer bitvis en del buskage och träd.

Bebyggelsen i byarna är låg och mestadels småskalig med kyrkan i Östra Hoby och före detta bränneriet i Kvarnby som avvikelser. Byarna avtecknar sig i landskapet framför allt genom växtligheten och gränsen mellan by och landskap är förhållandevis tydlig.

Bebyggelsen Båda byarna har en lantlig karaktär. I bycentrum i Östra Hoby ligger husen rätt tätt, men i övrigt relativt glest – det är luckor som uppstod vid enskiftet. Bebyggelsen kan grovt delas in i tre kategorier: kvarliggande gårdar och äldre gathus av 1800-talstyp, egnahem och villor från början–mitten av 1900-talet samt villor från senare delen av 1900- talet. Till detta skall läggas kyrkan, prästgård, en lanthandel, en smedja och tre skolor i Östra Hoby samt ett bränneri, ett mejeri och en spannmålshandel i Kvarnby – alla verksamheter utom den äldsta (kyrkan) nedlagda och skolhuset från 1902 till största delen nedbrunnet. En kvarn ﬁnns kvar, närmast som ruin, i Kvarnby, och en holländaremölla står på en liten höjd söder om Östra Hoby. I Östra Hoby ﬁnns också samlingssalen Folkhemmet. Det är en tidigare skola (byggdes 1922-23) och det var även kommunledningssal för Östra Hoby landskommun innan det köptes av kyrkan 1960 och blev församlingshem. 2010 köpte byalaget tillbaka huset och det används nu för olika sammankomster och verksamheter.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 144/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Tidigare folkskola och kommunledningssal

Östra Hoby har karaktär av sockencentrum med kyrkan, prästgården och skolorna medan Kvarnby har en mer blandad karaktär av bondby och (före detta) industrisamhälle i miniatyr.

Gemensamma drag för gårdar och gathus är rektangulär planform och branta sadeltak med inget eller litet takutsprång. Tak är lagda med papp, tegel, eternitfasetter eller plåt. Takfönster förekommer i stort sett inte alls och små takkupor av typen homejor ﬁnns på någon mangårdsbyggnad. Skorstenar sitter i nock och är murade av tegel, ibland putsade. Mangårdar ligger separat från ekonomibyggnader, som kan vara sammanbyggda och ofta är större än mangårdarna. Gathusen ligger med långsida ut mot gata och ofta rätt nära densamma. Fasader är mestadels putsade i ljusa kulörer men det ﬁnns även en hel del byggnader med fasader av rött tegel. Socklar är låga. Gårdar och gathus ligger utmed de gamla vägsträckningarna.

Villor och egnahem från början–mitten av 1900-talet är belägna i Östra Hoby och har en mer kvadratisk planform. Fasadmaterial är merendels ljus eller vit puts, något har tegelfasader och något har klätts med träpanel. Sockel är rätt hög. Två äldre villor har delvis brutna sadeltak, i övrigt är det branta sadeltak med litet eller inget takutsprång. Takmaterial domineras av rött tegel men även papp ﬁnns. Takkupor eller frontespis av ursprunglig karaktär ﬁnns https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 145/165 2021-02-25 Orter A-Ö

på en del av husen. De äldre villorna har murad skorsten i nock, på egnahemshusen är skorstenen förskjuten till övre del av takfall. Villor och egnahem ligger snarast mitt på tomten och inte längs med väg.

Det ﬁnns ett fåtal modernare villor från senare hälften av 1900-talet och dessa ligger samlade i norra delen av Östra Hoby (övriga kategorier mer spritt och blandat). Detta är kataloghus med viss anpassning till äldre bebyggelse genom ljusa fasader, låg sockel och sadeltak. Taken har dock ofta betydande takutsprång, både vid gavel och takfot.

Mark De stora vägarna är asfalterade och längs dessa står belysningsstolpar i trä med armaturer från mitten av 1900- talet. I norra delen av Östra Hoby går en liten slingrande grusväg fram till villor och egnahem i denna del av byn. Uppfarter och gårdsplaner är grusade, liksom den öppna platsen mellan kyrka och skolhus. Denna fungerar som parkering för kyrkan och Folkhemmet. Det ﬁnns ytterligare en parkering till kyrkan väster om kyrkogården.

Trädgårdar är för alla byggnadskategorier generellt stora och uppvuxna med höga träd, häckar, planteringar och fruktträd. Kyrkogården omgärdas av en trädkrans. Där Kvarnbybäcken går fram är det delvis träd och buskar, delvis sanka mader.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 146/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Tidigare lanthandel

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Östra Hoby som sockencentrum och Kvarnby som bondby med typisk jordbruksanknuten industri speglar två bondbyar som genomgått stora förändringar i samband med enskiftet och senare viss inﬂyttning och industrialisering. Byarna har en välbevarad 1800-talskaraktär med dominans av gårdar och gathus från tiden före 1920 och som representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Villor uppförda kring sekelskiftet 1900 har hög ambitionsnivå avseende arkitektonisk gestaltning och utförande. Egnahemsvillorna har särskilda estetiska kvaliteter och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitiken som är tydligt avläsbar och som haft stort genomslag. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skolbyggnader, smedja, affär, kvarn, spannmålshandel, mejeri och bränneri).

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, Tidigare prästgård, Tidigare folkskola, Tidigare folkskola och kommunledningssal, tidigare lanthandel, tidigare smedja, Tidigare bränneri, Tidigare kvarn, Tidigare mejeri, Tidigare spannmålshandel (lokalföreningen) https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 147/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Betydelsefulla platser*: Kyrkogård. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Östra Hoby–Kvarnby har koppling till Administrativa landskap (skolbyggnader), Industrins landskap (bränneri, mejeri, kvarn), Jordbruksets landskap (byarna, kvarn, spannmålshandel) och Religiösa landskap (kyrka, kyrkogård, prästgård).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Östra Hoby och Kvarnby:

Gårdar och äldre gathus: · Branta sadeltak med inget eller litet takutsprång. · Takbeläggningen varierar mellan papp, tegel, eternitfasetter eller plåt. · Skorstenar sitter i nock. · Fasader är mestadels putsade i ljusa kulörer eller har rött tegel. · Gårdar och gathus ligger utmed de gamla vägsträckningarna.

Villor och egnahemsbebyggelse från 1900-1950-talet: · Fasader har ljus eller vit puts, något har tegelfasader och något har klätts med träpanel. · Sadeltak med litet eller inget takutsprång. · Villor från senare delen av 1900-talet har takutsprång, både vid gavel och takfot. · Takmaterial rött tegel. · De äldre villorna har murad skorsten i nock, på egnahemshusen är skorstenen förskjuten till övre del av takfall. · Villor och egnahem är placerade mitt på tomten och inte längs med vägen. · Egnahemsvillorna har en hög kvalitet i utförande och materialval. Vid förändring av egnahemsvillorna bör särskild hänsyn tas till detaljer och kvaliteter i frågan om utförande och materialval.

Ska du bygga nytt i Östra Hoby/Kvarnby bör utformningen anpassas till det öppna kuperade odlingslandskapet och vyerna och siktlinjerna bör beaktas.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 148/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Östra Herrestad

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Östra Herrestads kyrkby är belägen mellan Gärsnäs och Hammenhög omgiven av odlingslandskap. Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet. Östra Herrestad var med sina omkring 30 hemman och gathus en av slättens stora byar och löd tidigare under Gärsnäs sätesgård/slott. Bygatan har bevarad långsträckt form och kantas i huvudsak av gathus som efter enskiftet i början av 1800-talet successivt ersatt de utskiftade gårdarna. Med sina putsade och https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 149/165