Marc Minkowski, dirigent Marita Solberg, sopran Gabriel Suovanen, baryton Tapiola kammarkör, instudering Hannu Norjanen Franz Schubert: Symfoni nr 3 D-dur D. 200 24 min I Adagio maestoso – Allegro con brio II Allegretto III Menuetto (Menuett) (Vivace) IV Presto vivace PAUS 15 min Gabriel Fauré: Requiem, op. 48 40 min I Introitus ( Requiem aeternam – Kyrie eleison) (kör) II Offertorium (Domine Jesu Christe) (baryton och kör) III Sanctus (kör) IV Pie Jesu (sopran) V Agnus Dei (kör) VI Libera me (baryton och kör) VII In Paradisum (kör)

KAMMARMUSIK I SENA KVÄLLEN: : Pianotrio c-moll 25 min I Allegro energico e con fuoco II Andante espressivo III Scherzo (Molto allegro quasi presto) IV Finaali (Allegro appassionato) Hannu Vasara, violin Tuija Rantamäki, cello Jouko Laivuori, piano

Paus ca kl. 19.30. Konserten slutar ca kl. 20.30. Sänds direkt i YLE Radio 1 och på internet (www.yle.fi /rso). Kammarmusiken i sena natten radieras inte direkt utan sänds i YLE Radio 1 den 28 februari.

1 Franz Schubert (1797–1828): Symfoni nr 3 D-dur D. 200 (1815)

Franz Schuberts ofattbara snabbhet och pro- blev förtrogen med det symfoniska arvet efter duktivitet har länge sysselsatt musikforskarna. Beethoven – post-Eroica för att vara mera ex- Han var bara 31 år gammal vid sin död men han akt – som hans uppfattning om symfonin tycks lämnade efter sig över ett tusen kompositioner. ha rubbats i grunden. Denna utmaning hade gi- De fl esta av dem är sånger, men han skrev även vetvis en hel generation svårt att leva upp till. symfonier, sonater och stora kammarmusika- Den 18-årige kompositören av tredje symfo- liska verk. Det som Schubert inte lyckades full- nin hade ännu inga dylika hämmande bekym- borda i en handvändning, blev ofta ofullbordat, mer. Symfonin kom till mellan den 24 maj och då han redan hunnit rikta uppmärksamheten 19 juli år 1815, men av denna tid använde Schu- mot nya projekt. bert bara en dryg vecka till aktivt kompositions- Schubert påbörjade arbetet på en ny symfo- arbete. Det tematiska förhållandet mellan den ni åtminstone tretton gånger. Blott sju av för- långsamma introduktionen och Allegro con brio söken ledde till ett fullbordat resultat; de övri- är icke desto mindre förträffl igt utformad. Al- ga kom inte längre än till skisstadiet eller för- legretto är så okomplicerat att det mycket lätt blev ofärdiga på något sätt, såsom hans Ofull- skulle ha kunnat förfalla till banalitet, om inte bordade symfoni h-moll nr 8. De tre första beva- Schuberts melodiska gåva hade varit så enastå- rade symfonierna vittnar om infl ytandet från ende (kompositörens vän Eduard von Bauern- Mozart, Haydn och deras idag bortglömda sam- feld klagade visserligen på att Schuberts melo- tida. I den kejserliga Stadtkonviktskolans orkes- dier var ”alltför österrikiska”). Menuettens kraf- ter, där den unge Schubert var violinist, hade tiga bakåtriktade sparkar har robusta scherzo- han spelat denna repertoar varje kväll och han liknade drag i beethovensk stil, medan fi nalens kände den som sin egen fi cka. Det var först då glada buff okaraktär för tankarna till Rossini.

Gabriel Fauré (1845–1924): Requiem, OP. 48 (1893)

Faurés namn dyker ofta upp som ett slags grå Sedd ur den följande generationens perspek- eminens i den franska musikhistorien: som lä- tiv, främst Debussy och Ravel, tedde sig Fauré rare i komposition, stödperson för unga kolle- som en romantiker som höll sig tryggt tätt in- ger, grundande medlem i Société Nationale de till dur-molltonaliteten, men någon konserva- Musique och direktör för Pariskonservatoriet. tiv tonsättare var ändå han inte – då Ambroi- Vad Faurés egen produktion beträff ar går tan- se Th omas ledde konservatoriet ville man inte karna speciellt till solosångerna, det alltid lika acceptera Fauré som medlem av lärarkollegiet omtyckta Requiem och ibland även till hans om- just på grund av hans revolutionära stil. För det fattande kammarmusikaliska produktion. Un- moderna örat är de förnyande dragen emeller- der kompositörens livstid lät det slutliga erkän- tid inte så lätta att uppfatta: den gudabenådade nandet vänta på sig ända till den sena medelål- melodikern märker man nog genast, för en vo- dern. En viss tragik är förknippad med Faurés kalkompositör är det en naturlig egenskap, men mångsidiga sociala ställning: under nästan hela kärnan i hans individuella tonspråk är den vå- sitt vuxna liv hade Fauré tid att komponera en- gade harmoniken. Grunden bygger fortfarande bart under sommarlovet. Då han sent omsider i på treklanger men han kombinerar dem på ett mycket hög ålder avstod från sina övriga yrkes- oortodoxt sätt som börjar riva ner den rameaus- plikter, hade han i det närmaste förlorat sin häl- ka världsordningens gränser. I Faurés tonsät- sa och sin hörsel. tarprofi l förknippas å andra sidan hans radikala

2 fräschör med en sällsynt medvetenhet om tradi- dödsfruktan och det har även kallats för en dö- tionen och om renässansens vokalpolyfoni med dens vaggvisa. Men det är just så som jag ser dess strukturer. döden: som en lycklig befrielse, en strävan efter Drivkraften till komponerandet av själamäs- lycka på andra sidan gränsen, snarare än som san Requiem verkar ha varit kompositörens fars en smärtsam upplevelse. Kanske jag även med- plötsliga död. Däremot är det inte fråga om nå- vetet försökt undvika det som anses vara kor- gon egentlig komposition till faderns minne: rekt och comme il faut, efter att i alla dessa år Fauré berättade senare att han skrivit Requi- ha ackompanjerat begravningar vid orgeln! Det em ”för ros skull”. I den första versionen från står mig upp i halsen – jag ville göra någonting år 1888 är besättningen ännu mycket liten (och annorlunda.” originell: violor, cellor, orgel, harpa och pukor!); Även texten i Faurés Requiem fi ck en avvikan- först ett decennium senare sammanställde Fau- de behandling: han utelämnade avsiktligt sat- ré på förläggarens begäran en version för orkes- serna Dies irae och Tuba mirum, som traditionellt ter. I detta skede var verket ännu ingen stor har gett requiemkompositörerna tillfälle att må- framgång. Faurés Requiem kom i åtnjutande av la dramatiska skräckvisioner. Han ersatte dem stor popularitet först på 1950-talet och sedan med en oerhört vacker aria Piae Jesu och en trös- dess har verkets trösterika lyriska natur gjort terik fi nalsats In Paradisum. Verket är även kall- det till den måhända mest älskade av alla själa- lats för en själamässa utan den yttersta domen. mässor i vår tid. Fauré beskrev själv verkets natur så här: ”Det Lotta Emanuelsson (förkortad) har sagts att mitt Requiem inte ger uttryck för

Marc Minkowski

Marc Minkowski hör till de betydande gästdi- ven, Schubert och Brahms dirigerar Minkowski rigenterna vid Parisoperan. Han utbildade sig franska mästare, bl.a. Berlioz, Bizet, Chausson, först till fagottist men inledde i ett tidigt ske- Fauré och Lili Boulanger. Minkowski har haft ett de studier i orkesterdirigering under Char- regelbundet samarbete med Mahler-kammaror- les Brucks ledning i Förenta Staterna. Tjugo år kestern och City of Birmingham Symphony Or- gammal grundade Minkowski Les Musiciens du chestra. Han har dirigerat Berliner Philharmo- Louvre, som har specialiserat sig på fransk ba- niker, Münchner Rundfunkorchester, Orchest- rockmusik. Ensemblen uppträder regelbundet re National de France och Los Angeles Philhar- på de viktigaste operascenerna i Frankrike och i monic Orchestra, samt Europeiska kammaror- det övriga Europa. Ensemblen spelar även mu- kestern, Cleveland Orchestra och Staatskapel- sik av Monteverdi, Händel, Gluck, Mozart och le Dresden. Off enbach. Hösten 2009 invigde Minkowski Nicolas Jo- Minkowskis operakarriär utvecklades snabbt. els första säsong som chef för Parisoperan med Han har bl.a. dirigerat Händel och Rameau på Gounods opera Mireille. I januari 2010 dirige- operan i Zürich och Mozarts Idomeneo vid Pa- rade han återigen Idomeneo vid musikfestspe- risoperan 1996. Enleveringen ur Seraljen stod len i Salzburg. I maj 2010 dirigerar Minkowski på programmet med Mozarteums orkester en uppsättning av Massenets Don Quichotte på 1997, då Minkowski debuterade vid musikfest- La Monnaie i Bryssel. spelen i Salzburg. År 2004 förlänade president Jacques Chi- Minkowski framför en hel del fransk reperto- rac Minkowski utmärkelsen Chevalier du Mé- ar. Under de senaste åren har han dirigerat allt rite. Därtill har han fått titeln Offi cier des Arts mer symfonisk musik. Utöver Haydn, Beetho- et Lettres.

3 Marita Solberg

Den norska sopranen Marita Solberg studera- on i Massenets Kleopatra och Ängeln i Messi- de vid Statens Operahøgskole och Norges mu- aens opera Franciscus av Assisi. En av Solbergs sikkhøgskole. Hon har etablerat sig som en av mest framgångsrika roller är Solveig i Griegs de ledande sångarna i Skandinavien. Solberg har Per Gynt, som hon bl.a. har sjungit som solist sjungit som solist med fl era av de mest kända med Berliner Philharmoniker. Under säsong- orkestrarna och samarbetat med berömda diri- en 2008–2009 sjöng Solberg bl.a. Micaëla i Car- genter, bl.a. Minkowski, Plasson, Honeck, Her- men vid Norges Nationalopera och medverkade reweghe och Weil. i Mahlers 2:a symfoni under Zubin Mehtas led- Solberg är en regelbunden gäst vid festivaler- ning. Sommaren 2009 debuterade Solberg som na på olika håll i Europa och Förenta Staterna. Kleopatra i Händels opera Julius Caesar vid fes- Åren 2006–2008 sjöng Solberg vid Staatsoper tivalen i Baune I Frankrike. och hon har även gästspelat vid bl.a. Utöver ett fl ertal konserter kommer Solberg Liceu i , Teatro Real i och Ko- under den pågående säsongen att sjunga bl.a. mische Oper . Virtù/Drusilla i Poppeas kröning samt Najade Till Solbergs repertoar hör Mozartrollerna Pa- i Ariadne auf Naxos vid Norges Nationalopera. mina, Zaide, Zerlina och Servilia, samt Greta i Solberg tolkar även Pamina, Greta och Zaide i Hans och Greta, Marzelline i Fidelio, Charmi- Stuttgart.

Gabriel Suovanen

Barytonen Gabriel Suovanen vann Timo Mus- Samma år sjöng han Morales i på La takallio-tävlingen 1998. I Mirjam Helin-tävling- Monnaie i Bryssel. Vid Nationaloperan har han en 1999 fi ck han en tredje placering i herrserien medverkat i bl.a. Puccinis La Bohème (Marcel) och fi ck pris för bästa framförande av tävlingens och Fanciulla del West och Rautavaaras Raspu- moderna verk. År 2000 fi ck han Karita Mattila- tin. I augusti 2000 uppträdde han i titelrollen i priset. Suovanen är född i Stockholm och stude- Tuomas Kantelinens opera Paavo Nurmi på Hel- rade vid Sibelius-Akademin 1993–94, där han singfors Olympiastadion. Därtill har han sjung- tog sin examen. Vid Operaskolan i Stockholm it Onegin vid Tammerforsoperan, Donald i Brit- var han Erik Saedéns elev 1998. tens Billy Budd och Schaunard i La bohème på År 1996 sjöng Gabriel Suovanen Sids roll i Liceu i Barcelona. Vid Komische Oper Berlin har Brittens opera Albert Herring vid Det Kongeli- Suovanen uppträtt som Don Fernando, Papa- ge i Köpenhamn och Guglielmo i Così fan tutte geno, och Jevgenij Onegin. På vid Kammeroper Schloss Rheinberg. Vid Kung- hösten 2009 sjöng Suovanen Wozzeck på ope- liga Operan i Stockholm har han medverkat i ran i Antwerpen. Hans engagemang under vå- bl.a. Boris Godunov, Barberaren i Sevilla (Fioril- ren 2010 omfattar bl.a. Wozzeck med Pori Sin- lo) och Pajazzo (Silvio). fonietta. Utanför operascenerna uppträder Suo- År 1999 Suovanen debuterade Suovanen vid vanen även som romanssångare och som solist operafestivalen i Nyslott som Valentin i Faust med olika orkestrar. och vid Finlands Nationalopera som Guglielmo.

4 Tapiola Kammarkör

Tapiola Kammarkör (TK) höll sin debutkon- har även framfört stora verk av kompositörer sert 1984. Körens konstnärliga verksamhet be- från barocken och den klassiska epoken under står av konserter som kören själv producerar, yr- ledning av ett många utländska första rangens kesorkestrars och musikfestivalers beställnings- dirigenter, Peter Schreier, Harry Christophers, konserter samt mångåriga kompositions- och Roy Goodman och Paul Hillier. skivprojekt. De fl esta av körens skivinspelningar har Tapiola Originals är en internationell samling fått inhemska pris. TK:s Penderecki- och Sibe- beställningsverk som skrivits av kompositörer liusskivor har fått äran att utnämnas till s.k. inom Östersjöområdet. Nationalbibliotekspro- ”benchmark”-inspelningar av den prestigefulla jektet dokumenterar de viktigaste inhemska engelska tidskriften Gramophone i förteckning- körmusiktonsättarnas produktion. Under åren en Gramophone Classical Good CD Guide, som 2000–2005 hade TK ett huskomponist avtal presenterar några av de bästa inspelningarna i med Jaakko Mäntyjärvi. Kören har medverkat världen. Sedan 1998 har dirigenten Hannu Nor- i inspelningar av inhemska operor tillsammans janen varit konstnärlig ledare för kören. med Nationaloperans orkester, Radions sym- foniorkester och Helsingfors stadsorkester. TK

Radions symfoniorkester

Radions symfoniorkester (RSO) är Rundradi- kument som bevarats av Sibelius som dirigent. ons orkester. Den fi rade sitt 80-årsjubileum Med Sakari Oramo har RSO spelat in musik av hösten 2007. Den nuvarande chefsdirigenten bl.a. Bartók, Hakola, Lindberg, Kaipainen och Sakari Oramo tillträdde hösten 2003. Kokkonen, samt den första skivinspelningen av Radioorkestern grundades år 1927 och be- Armas Launis’ opera Aslak Hetta. RSO:s inspel- stod då av tio musiker. På 1960-talet utvidga- ningar har fått ett fl ertal prestigefyllda priser, des den till en fulltalig symfoniorkester. Orkes- bl.a. Gramophone Award och BBC Music Maga- terns tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapa- zine Award. Senast fi ck RSO MIDEM Classical nen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Ok- Award 2008 för sin inspelning av Magnus Lind- ko Kamu, Leif Segerstam och Jukka-Pekka bergs och Sibelius’ violinkonserter med Lisa Ba- Saraste. tiashvili som solist (SONY BMG). RSO spelar Den nya inhemska musiken utgör en viktig även in skivor för bl.a. Ondine. del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför or- RSO:s första utlandsgästspel ägde rum i Le- kestern ett fl ertal verk som beställts av Rundra- ningrad 1963. Sedermera har RSO spelat när- dion. RSO har inalles uruppfört över 500 verk. mare 300 konserter utomlands. I Japan har or- Under säsongen 2009–2010 spelar orkestern kestern gästspelat fyra gånger. Under säsong- sex uruppföranden och därtill ett fl ertal andra en 2009–2010 gästspelar orkestern i S:t Peters- verk som hörs för första gången i Finland. burg, Benin och Stockholm. RSO har gjort över 100 skivinspelningar. På RSO:s egen radiokanal, YLE Radio 1, radierar nyårsdagen 1939 inspelades en historisk pärla alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds bå- i Helsingfors Konservatorium (nuvarande Si- de de inhemska och utländska konserterna di- belius-Akademin). Som en del av en radiohäls- rekt. Konserterna kan även avlyssnas världen ning till amerikanarna dirigerade Jean Sibelius runt via RSO:s webbsidor (www.yle.fi /rso). sitt eget Andante festivo. Detta är det enda do-

5