Microlepidoptera I Dalarna
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Microlepidoptera i Dalarna Av TORD TJEDER Knihsgatan 1 A, Fack 82, S-795 00 Rättvik, Sweden Abstract The first region (I) is characterized by the occurrence of wild oak, lime and hazel, the TJEDER, T. Microlepidoptera of Dalecarlia. — second (II) and the third (III) betong to the Ent. Tidskr. 95: 1-27, 1974. North-Swedish coniferous helt, the 'atter also The author gives a list of the Microlepidoptera comprising the southernmost part of the Swedish known to him from the Swedish province Da- mountain-chain. larna (Dalecarlia), in all 614 species. Finding- data are given for all species that are not to be Some zoogeographically particularly interesting regarded as common. findings of Microlepidoptera are reported, and In the introduction the province of Dalarna the changes which in the last years have taken is briefly characterized biogeographically. Mainly place in landscape and vegetation in Dalarna, on the basis of the vegetation it is divided into indirectly affecting the insett fauna, are talled three regions, as shown on the map (fig. 1). attention to. Inledning och angränsande delar av norra barrskogs- regionen. Sedan över trettio år tillbaka har jag bok- Allt som allt har i Dalarna hittills note- fört och på kartor inprickat alla fynd av rats 614 arter Microlepidoptera. Ännu är Microlepidoptera i landskapet Dalarna, som emellertid landskapet inte tillnärmelsevis ut- kommit till min kännedom. När nu närmare forskat då det gäller denna insektgrupp, 10.000 fynd bokförts, har jag ansett tiden främst beroende på att alltför få samlare mogen att på grundval av detta material ägnat sitt intresse åt den. Dalakartan utvisar söka ge en bild av småfjärilarnas utbredning alltså för småfjärilarnas vidkommande fort- inom detta till sin natur så särpräglade land- farande flera vita fläckar. skap. Några djurgeografiskt särskilt intressanta Dalarna har inom sina gränser biogeogra- småfjärilfynd i Dalarna förtjänar att här fiskt så olika områden som fjällområdet i nämnas. norr inom Idre, Särna, Transtrands och Lima Det nordliga mottet Crambus furcatellus socknar, det av vildväxande hassel, lind och Zett. har tagits på Fulufjäll i Särna av Karl- ek karaktäriserade området i söder och där- Herman Forsslund. Det sällsynta mottet emellan den till norra barrskogsregionen hö- Crambus biarmicus Tngstr., som normalt rande huvuddelen av landskapet (jfr indel- flyger på myrmarker i landets fjälltrakter, ningen av landskapet på kartan, fig. 1). I har jag anträffat några gånger så sydligt Dalarna har som en följd härav en del syd- som vid Flosjön i Floda och en gång, 16.7.50, liga faunaelement sina nordligaste före- på en myr vid Lisskogs fäbod i Rättvik. Den komster inom landet, samtidigt som vissa sydliga mottfjärilen Chilo phragmitellus Hb. nordliga arter har sin sydgräns i Dalafjällen synes ha sin nordgräns i Karlsbyn i Sund- Ent. Tids1cr. 95 • 1974 • 1 TORD TJEDER 13 14° 15 16° + 62' 994 Y k 61° 61' s .1 \ 1 ■ N ' V N. , ,14, 9 si' l'"' ,,, ....... •••• M opsgröns 13° 14° ij.fr. Green., 15 16 ° GENERALSTABENS LITOSR. ANSTALT STHLM Fig. 1. Karta över Dalarna, visande den i detta arbete använda indelningen av landskapet (jfr s. 3). horn, där den togs 30.7.40 av Bo Tjeder. Sångån Skeherg i Leksand. Ett ännu syd- Den mycket sydliga arten Myelois cribrella ligare fynd av commixtalis gjordes i juni 41 Hb. har tagits i ett ex. 21.6.71 i Gärdsjöbo i i Schenshyttan i Silvberg av Harald Frendin. Malingsbo av Bengt Wickholm. Klottet Cryp- Bland vecklarna kan av släktet Argyroplocc toblabes bistriga Hw. har jag funnit en gång, särskilt nämnas den sydliga striana Schiff., 31.5.43, vid Enån i Rättviks samhälle. Fyndet som erhållits vid Vassjön i Stora Tuna, den torde vara ett av de nordligaste i landet. nordliga obsoletana Zett. som anträffats vid Den vackra mottfjärilen Pyrausta commix- fyra tillfällen i fjällområdet och concretana talis Wlk., som är en nordlig art, har anträf- Wck. från Mossiberg i Älvdalen. fats i landskapet ett tiotal gånger. Första Bland malfjärilarna nämner jag särskilt fyndet gjordes 11.6.34 i Floda., där fjärilen den sällsynta Cheiniophila salicella Hb., som flög mitt på dagen på en martallbevuxen fångats i två ex. i maj 72 av Jan-Olov Björk- blötmosse. I juni 70 påträffade jag flera ex. lund på Lusmyren i Stora Tima. Borkhau- på en hjortronmyr efter skogsbilvägen senia obscurella Brandt har påträffats i fjäll- Ent. Tidskr. 95 • 1974 • 1 MICROLEPIDOPTERA I DALARNA 3 området i Transtrand och den sällsynta hjälp av gifter, har insekternas möjligheter Tubuliferola josephinae Toll har jag erhållit att vinna terräng längs vägarna stoppats. i Tällberg och vid Sångån i Leksand. Då fjärilarnas utbredning i stort följer Den för landet nya malen Brachmia lineo- växtlighetens, hade det kanske varit riktigast lella Z. togs för första gången 7.7.68 vid sjön att vid uppdelning av landskapet i olika Sången i Leksand vid håvning i ett Calama- utbredningsområden följa den distriktsindel- grostis-kärr. Den 15.6.72 infångades både ning som gjorts beträffande växterna i han- och hon-ex. på lampa i Hugnora i Dalarnas Flora (Almquist 1949). Men då landskapets småfjärilfauna är långtifrån ut- Söderbärke av Bengt Wickholm. forskad, har jag nöjt mig med att uppdela För den nordliga malfjärilen Phthorimaea landskapet i tre större områden (se kartan, brunneomaculella Hackm. markeras syd- fig. 1) och ange varje arts förekomst inom gränsen i landet av ett fynd av ett hon-ex. i dessa. Inom område I sträcker sig den syd- Östanvik i Ore och den lika nordliga malen svenska ek- och barrskogsregionen rätt långt Stomopterpx karvoneri Hackm. har jag på- norrut, område II, med Siljans silurområde träffat 15.6.54 vid Tjällassen i Rättvik och som mittpunkt, ligger inom den nordsvenska vid Kullsbjörken och Tällberg i Leksand barrskogsregionen och område III omfattar 27.5.64 resp. 2.6.65. en del av samma barrskogsregion jämte Betydande förändringar och variationer i fjällområdet i norr. Till detta senare område fjärilarnas förekomst i Dalarna har kunnat hör Hl. el. m. isolerade lågfjäll på rätt långt noteras under de sista årtiondena. En orsak avstånd från den egentliga fjällkedjan. Det härtill är nog att söka i förändringar i kli- sydligaste lågfjället, Tandövala, 774 m, i matet, en annan utgör med säkerhet det Lima socken ligger på ungefär samma bredd- senaste årtiondets giftspridning i naturen. grad som Rättvik. Många naturliga biotoper för känsliga fjäril- Gränsen mellan område I och II har på arter har också försvunnit genom män- kartan dragits från Fredriksberg nära värm- niskans ingripande. Den odlade jorden får landsgränsen över Grangärde Borlänge på sina håll mer och mer växa igen. Så är Falun Vintjärn till Svartnäs vid gränsen fallet med många blomrika slåtterängar i mot Hälsingland. Gränsen mellan område II trakten runt Siljan. Under ett trettiotal år och III går från Lisskogsåsen nära värm- har jag där besökt goda fångstplatser med landsgränsen över Malung Kättbc Mora ymnig flora och under årens lopp till min Orsa Älvho till Fågelsjö kapell vid börje- ledsnad fått bevittna hur den brukade jorden dalsgränsen. försvinner. Först har den lämnats åt sitt öde Då en art inom ett område angivits som och förbuskats för att därefter bli planterad »allm.» eller »täml. allm.» har icke utsatts med gran- och tallskog. Den minskning av vare sig datum för fynd eller insamlares vegetationens örtrikedom, som i sådana fall namn. Fyndlokal har icke närmare specifi- sker, leder ofrånkomligt till en utarmning cerats. av den av växterna beroende insektfaunan. För fynd från vårt århundrade har år I detta sammanhang bör även våra lands- talet angivits med endast »30» för 1930 o.s.v. vägars dikesrenar nämnas. De var förr prun- Vad uppställning och nomenklatur beträf- kande örtagårdar, där det vimlade av in- far har jag följt Per Benanders »Catalogus sekter. Härigenom bidrog vägarna säkerligen Insectorum Sueciae, VI, Microlepidoptera». väsentligt till fjärilarnas utbredning. De drog Så har gjorts därför att de »gamla» namnen mångenstädes som spridningsstråk genom de i övervägande grad används bland samlare i täta barrskogarna. Genom att våra gamla landet. vägidyller förvandlats till svarta asfaltstråk, I den följande förteckningen har insam- utmed vilka alla blommor eliminerats med larnas namn förkortats på följande sätt: Ent. Tidskr. 95 • 1974 • 1 4 TORD TJEDER Edit Bergström (E.B.), Edvard Bergström Rot, 31/7 55 (K.H.F.) Transtrand: Ersbo, (Edv.B.), Jan-Olov Björklund (J.O.B.), Eric 31/7 71 (J.O.B.). Dahl (E.D.), Martin Ekström (M E.), Hugo C. pinellus L. — Allm. II; Avesta: Lindsnäs 19/8 28 (S.E.S.), Vika: Runnvika, Sundet 18/7 70 Eliasson (H.E.), Uno Flenberg (U.F.), Karl- och aug. 72 (J.O.B.). Herman Forsslund (K.H.F.), Harald Frendin C. myellus Hb. — Allm. I, II; Lima: Limeds- (H.F.), Tony Fridolfsson (T.F.), Lars Hell- forsen 26/7 38 (B.T.). man (L.H.), Anton Jansson (A.J.), Artur C. falsellus Schiff. — Allm. I, II; Särna: Städjan, Larsson (A.L.), Martin Lindström (M.L.), mossmark 4/8 50 (T.T.). H. Kalleberg (H.K.), Einar Klefbeck (E.K.), C. truncatellus Zett. — Idre: S. Flötningen, mosse Erik Norstrand (E.N.), Oskar Sjöberg (O.S.), 21/7 27 (K.H.F.), St. Tuna: Ulfshyttan 3/7 31 Sven-Erik Sjögren (S.E.S.), G. Sthen (G.S.), (H.F.), Floda: Syrholn 5/7 35 och Sandvikens Viola Sthen (V.S.), Ingvar Svensson (I.S.), fäbod 20/6 43 (T.T.), Silvberg: Schenshyttan 011e Söderlund (O.Sd), Bo Tjeder (B.T.), 29/6 41 (H.F.), Gagnef: Djurmo 5/6 43 (E.D.), Särna: Städjan, mossmark 4/8 50 (T.T.), Tord Tjeder (T.T.), Bengt Wickholm (B.W.), Rättvik: Tjällassen juni 54 (T.T.), Leksand: Gunnel Wingård (G.W.) och Tryggve Wål- Sångån 13-14/7 43, 3/7 71 (T.T.), Älvdalen: stedt (T.W.). Ro tensugnet, Trollgrav 3/7 71 (J.O.B.).