Omarbetningen Av Olaus Petris Krönika: Ett Politiskt Vittnesbörd

Omslag 2019/2_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-05-20 11:32 Sida 1

Innehåll F

57 Gardeła, L. et al. The spur goad from kort meddelande O R

Skegrie in Scania, Sweden. Evidence of 115 Scheglov, A. Omarbetning av Olaus Petris N elite interaction between Viking Age krönika: Ett politiskt vittnesbörd – och V Ä

Scandinavians and Western Slavs. heraldiskt? N N

75 Loftsgarden, K. The prime movers of iron E production in the Norwegian Viking and recensioner N Middle Ages. 118 Larsson, B.T. & Broström, S-G. Nämforsens 2 0 1 9 / 88 Wärmländer, S.K.T.S. & Söderberg, A. Hällristningar – Sveriges största och äldsta Hollow comb rivets made from strip- hällristningsområde med 2600 figurer FORN drawn copper wire and two possible ant- (The rock of Nämforsen). Anmälan av ler draw plates from 11th–12th c. Sigtuna, V. Mantere. Sweden. 120 Ahlström, C. The Viking Age. A time of many faces. Anmälan av L. Gardeła. debatt 123 Ljung, C. Under runristad häll: Tidig- 100 Kjellström, R. Stalofrågan – en personlig kristna gravmonument i 1000-talets slutkommentar. Sverige. Anmälan av P. Carelli. VÄNNEN 107 Lovén, C. Var Beowulf gute? JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH

2019/2

issn 0015-7813 Omslag 2019/2_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-05-20 11:32 Sida 2

Utgiven av Till författaren Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet. fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med an grän sande Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där ämnen. Bidrag kan vara avfattade på de skandinaviska språken samt engelska, tyska och franska. Abstracts och med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se sammanfattningar skall vara på engelska, bildtexter på uppsatsens språk och engelska. Hela Fornvännens inne- håll publiceras fortlöpande både på papper och på internet, det senare med ett halvårs fördröjning. Kontakta Ansvarig utgivare och huvudredaktör gärna redaktionen inför och under skrivandet om frågor uppstår. Mats Roslund Vitterhetsakademien Tekniska och typografiska frågor Box 5622, 114 86 Stockholm Manuskript skall vara kompletta och noga korrekturlästa. De levereras med all text i en enda fil i RTF-format [email protected] eller annat vanligt ordbehandlingsformat. Filen skickas helst per e-post, annars på CD. Inget pappersmanu- skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranskriptioner förekommer Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra. Peter Carelli Vitterhetsakademien Uppsatser Box 5622, 114 86 Stockholm Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 ned slag inkl. [email protected] abstract, illustrationer och tabeller. Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla Redaktörer dessa på engelska. Herman Bengtsson, [email protected] Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med Christina Fredengren, [email protected] författarens namn, institutionsadress och e-postadress. Åsa M Larsson, [email protected] Referenser Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under Teknisk redaktör rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn Kerstin Öström följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort. Grävlingsvägen 50 Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan. 167 56 Bromma [email protected] Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm. Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund. Prenumeration Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult, Vitterhetsakademien ett symposium. Halmstad. Box 5622, 114 86 Stockholm e-post [email protected] Illustrationer Bankgiro 535-3552 Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub- licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet. Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor Debatt och mötesreferat Journal of Swedish Antiquarian Research Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut- Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:– redigerad version till berörd part för inhämtande av svar. Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden Korta meddelanden fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl. Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets illustrationer. första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder. Recensioner Tidskriften är referentgranskad. Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärde ring mer än på fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and referat av böckernas innehåll. Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s. Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries. Korrektur The journal is peer-reviewed. Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga issn 0015-7813 papperskorrektur förekommer. Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019 Varje författare erhåller ett exemplar av det häfte i vilket bidraget blivit infört. Kort meddelande 115-117_Layout 1 2019-05-20 10:43 Sida 115

Kort meddelande

Omarbetningen av Olaus Petris krönika: Ett politiskt vittnesbörd – och heraldiskt?

Reformatorn Olaus Petris historiska skrift En Lundmark antar att Olaus, i det slutliga skedet av svensk krönika (En swensk cröneka) var ett verk som sitt arbete, fick hjälp från en annan författare – hade stor betydelse för svensk historieskrivning möjligtvis av sin bror Laurentius Petri, och att och som även var känt och använt utanför Sve- denna medarbetare fortsatte sin redigering av krö- rige – bland annat av den finske reformatorn och nikan även efter Olaus Petris död 1552. Westin upplysaren Mikael Agricola och den store danske accepterar inte denna uppfattning utan hävdar att historikern Arild Huitfeld. En svensk krönika hand- det var Olaus Petri ensam som skrev hela krönike- lar om Sveriges historia från forntiden till 1500- texten. talets början. Krönikans äldre version slutar med Det är i alla fall ett faktum att det vid över- en notis om riksföreståndaren Svante Nilssons gången från den äldre redaktionen (som motsva- död (1512). Denna version blev färdig mot slutet rar redaktionerna I och II enligt Lundmarks klassi- av 1530-talet. Den senare versionen som för be- fikation) till den yngre (IV och V enligt Lundmark) rättelsen fram till Stockholms blodbad 1520 full- gjordes viktiga ändringar i krönikans innehåll. bordades vid 1500-talets mitt. När Olaus förbe- Några av dem är välkända. Vi vet till exempel att redde den senare versionen genomgick några de- den yngre redaktionen fick en berättelse om Stock- lar av krönikans ursprungliga text en grundlig holms blodbad och dess förhistoria. Vi vet även omarbetning. Kung Gustav Vasa blev emellertid att det i den yngre redaktionen infogades den så starkt missnöjd med arbetets resultat. Enligt hans kallade Hednalagen – den fornsvenska bestäm- mening var En svensk krönika alltför välvilligt in- melsen om envig. Vissa andra ändringar i kröni- ställd till utlänningar och alltför kritisk mot svens- kan är dock mindre kända, och en del av dem har kar. Gustav Vasa förklarade även att Olaus som inte beskrivits i forskningslitteraturen. historiker var alltför vänligt sinnad mot den me- Vid en uppmärksam läsning av krönikans deltida kyrkan trots att han själv var en reforma- handskrifter och tryckta utgåvor kan man spåra tor. Kungen förbjöd att trycka krönikan och kon- följande tendens: I krönikans senare redaktion fiskerade några avskrifter av den tillsammans med understryks att det forntida Sverige utgjordes av Olaus Petris bibliotek (se Westin 1946; 2002; Ferm två riken – Svealand och Götaland. Denna ten- 2007). dens kan noteras redan i början av krönikan. Olaus Petris krönika förblev otryckt fram till Uppgifterna om fejden mellan kungarna Alrek 1800-talet. Ingen egenhändig skrift med denna och Gestiblind, som hämtades ur Saxos Gesta krönika har bevarats. Emellertid finns det talrika Danorum, kompletterades med slutsatsen att avskrifter, och detta har gjort det möjligt för fors- Svealand och Götaland skulle ha regerats av två karna att dra slutsatser om hur krönikan skrevs. olika kungar: Enligt filologen Efraim Lundmark skulle det fin- nas sammanlagt fem olika redaktioner av Olaus Den äldre redaktionen Petris krönika, medan historikerna Lars Sjödin Och thet skulle så haffua tilgonget, alt och Gunnar T. Westin menar att det bara finns emellen konungen i Swerige som heet Alric två redaktioner, den äldre och den yngre (Sjödin och konungen i Götha land som heet Gesti- 1921; Lundmark 1940; Westin 1946). Delade me- blind, war en long feegd... (OPSS IV, s. 17). ningar gäller även frågan huruvida Olaus Petri hade några medarbetare när han skrev sin krönika.

Fornvännen 114 (2019) Kort meddelande 115-117_Layout 1 2019-05-20 10:43 Sida 116

116 Kort meddelande Den yngre redaktionen Det anförda materialet visar att den yngre redak- [tillägg:] … och så skola i thet rijke som nw tionen av skriften En svensk krönika betonar att är eth, haffua warit twå konungar (OPSS IV, Sverige bestod av två delar – Götaland och Svea- s. 17). land – och att det fanns en rivalitet mellan dem. Hur ska denna tendens förklaras? Vidare, i berättelsen om kung Erik den helige, Flera olika förklaringar är tänkbara. Möjligen poängterar den yngre redaktionen att kampen ville krönikeskrivaren poängtera en viktig detalj mellan kung Eriks och kung Sverkers släkter led- i Sveriges historia och på detta vis fördjupa sin de till långa strider mellan Östergötland och skrift. Betoningen av Sveriges dualistiska karak- Uppland: tär kan också vara en indirekt följd av de göticis- tiska idéerna, även om Olaus Petri kritiserade Den äldre redaktionen dem. Inom den göticistiska historieskrivningen Thå nw konung Swerker dödh war, seyes var det viktigt att poängtera att Götaland och Ostgötharne haffua vthwaldt hans son Karl Svealand under äldre tid utgjorde två olika riken. til konung, Men samma vthwelielse bleeff De svenska kungarnas titel, Rex Sveorum et Gotho- om intit, ty at then menige man i Vpland rum, understryker också Sveriges historiska dua- togho en til konung som heet Eric Jedhwar- lism, och denna fråga behandlas också i En svensk dason, then man kallar Sancte Eric... (OPSS krönika. IV, s. 54). Den så kallade »Kampen om vapnet Tre kro- nor», den berömda heraldiska tvisten vid 1500- Den yngre redaktionen talets mitt, kan emellertid utpekas som närmare [tillägg:] och ther aff kom en skadeligh förklaring. Vid denna tid hävdade danskarna att owilie och mykit onth emellan Östgötherna Sveriges vapen inte skulle vara tre kronor, utan och Vpland, Ty Östgöterna hölla altijd medt lejonet. Svenskarna invände att lejonet var Göta- konung Swerkers slecht, och Vplendinganar lands vapen, medan Svealands vapen var de tre med S:Erics slächt, och then ena slechten kronorna. Därför var det just Sverige, och inte gick then andra effter, heela rijket till skadha Danmark, som hade rätten att använda denna och förderff [...] (OPSS IV, s. 54–55). symbol. Denna mening om Svealands och Götalands Även i berättelsen om Birger jarl och hans söner olika vapen torgfördes tydligt i den hittils otryck- finns det ett tillägg i den yngre redaktionen som ta svenska skriften Om Tre Kronor (Om III Cronor) understryker att det fanns en rivalitet mellan som baserades på historiska uppgifter. I hand- Uppland och Östergötland: skrifter med denna skrift och i forskningslitteraturen anges att det var Laurentius Petri Nericius, Den äldre redaktionen Olaus Petris bror och meningsfrände, som förfat- Och wardt konung Valdemar crönter i tade den (jfr. UUB E 142, f. 2 samt Westin 1946, s. Linköping, Epter Christi byrdh Tolff hun- 119–120). Det är således möjligt att de slutliga drade itt och femtiyo åår... (OPSS IV, s. 66). ändringarna i Olaus Petris krönika, som fokuse- rar på det svenska rikets dualism, var ett resultat Den yngre redaktionen av Olaus Petris samarbete med Laurentius Petri. [tillägg:] och ther med stillades then trettan Kanske gjordes de av Laurentius ensam. Denna som hade warit emillan konung Suerkers slutsats får tjäna som en bekräftelse på Lund- och S. Erics slecht, ty konung Waldemar war marks antagande att Laurentius skulle ha assis- på fädhernet aff konung Swerkers och på terat Olaus med att redigera krönikan. Sannolikt Modhernett aff S:Erichs slecht [...] (OPSS fortsatte han denna redigering även efter Olaus IV, s. 66). Petris död.

Fornvännen 114 (2019) Kort meddelande 115-117_Layout 1 2019-05-20 10:43 Sida 117

Kort meddelande 117 Referenser Westin, G. T., 1946. Historieskrivaren Olaus Petri : svenska Ferm O., 2007. Olaus Petri och Heliga Birgitta: Synpunk- krönikans källor och krönikeförfattarens metod. Lund. ter på ett nytt sätt att skriva historia i 1500-talets Sverige. Westin, G. T., 2002. Olaus Petri, Peder Svart och Gustav Stockholm. Vasa: Religion, politik och historieskrivning i början av Lundmark, E., 1940. Redaktionerna av Olaus Petris 1500-talet. Stockholm. svenska krönika. Vetenskaps-Societetens i Lund Års- bok. Lund. Andrej Scheglov OPSS = Olaus Petri, Samlade Skrifter, bd IV. Uppsala Institute of World History 1917. Russian Academy of Sciences Sjödin, L.,1921. Tillkomsten av Olaus Petris krönika. Historisk tidskrift 41. Stockholm. Leninsky Prospekt 32a UUB E 142 = Uppsala universitetsbibliotek, hand- 119334 Moscow, Russia skrift E 142. ascheglov@mail.

Fornvännen 114 (2019)