I Skinnstrumpas Spår Svenska Barn- Och Ungdomsböcker Om Indianer, 1860–2008
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
I Skinnstrumpas spår Svenska barn- och ungdomsböcker om indianer, 1860–2008 Yvonne Pålsson Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå www.kultmed.umu.se Utgiven med stöd från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Copyright ©Yvonne Pålsson ISSN 0347-5387 ISBN 978-91-7459-577-2 Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 120 Omslagsbilder: ©Frederic Remington, ©Tord Nygren Layout och tryck: Print & Media, Umeå universitet Umeå, 2013 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Syfte, material och disposition 7 Begreppen indianer och indianbok 10 Metod och teori 15 Postkolonial teori 16 Narratologi, ideologi och genusperspektiv 20 Tidigare forskning 24 1 De nordamerikanska indianernas historia och litteratur 29 Indianernas historia 29 Indianernas litteratur 35 2 Indianböcker i Sverige ca 1860–1965 47 Barnbokens ställning i Sverige 47 Indianboksutgivning i Sverige 50 Svenska kritiker och smakdomare 72 Läsarnas intresse för indianböcker 78 Svenska indianboksoriginal 1890–1965 84 Varför indianböcker? 85 Indianer och vita 87 Bilden av indianerna 93 Namn och språk 94 Identitet 98 Historia och kolonisering 107 En mansdominerad värld med kvinnor i bakgrunden 111 Fartfylld spänning och torra fakta 121 Omslag och illustrationer 125 Sammanfattning 130 3 Indianböcker i Sverige 1966–1985 133 Barnbokens ställning i Sverige 133 Indianboksutgivning i Sverige 137 Svensk indianbokskritik 149 Läsarnas intresse för indianböcker 153 Svenska indianboksoriginal 1966−1985 155 Indianer och vita 156 Bilden av indianerna 159 Namn, språk och identitet 160 Historia och kolonisering 165 Starka flickor och veka pojkar 168 Verkligheten gör sig gällande 175 En jämförelse mellan Stig Ericsons och Helmer Linderholms indianböcker 178 Omslag och illustrationer 183 Sammanfattning 187 4 Stig Ericsons indianböcker 189 Biografi och författarskap 189 Mari Sandoz (1896–1966) 199 Vilda västern. Hjältar och anti-hjältar 200 Diligensöverfallet (1964) 201 Hjältejakten (1966) 204 Eld ska flamma, Dan Henry (1973) 208 Nybyggarperspektiv 213 Akta er för rödskinn (1969) 213 Jenny och den röda stormen (1983) 216 Indianperspektiv 222 Vita Fjäderns äventyr bland blekansikten (1971) 223 Du är också indian, Pamela (1978) 229 Lilla Vargen och de Talande Tecknen (1985) 235 Stig Ericson som postkolonial författare 240 5 Indianböcker i Sverige 1986−2008 245 Barnbokens ställning i Sverige 245 Indianboksutgivning i Sverige 246 Indianbokskritik i Sverige och USA 262 Läsarnas intresse för indianböcker 266 Svenska original 1986–2008 268 Indianer och vita 268 Bilden av indianerna 270 Namn, språk och identitet 271 Historia och kolonisering 275 Kvinnor och flickor, men mest pojkar 277 Nu och då − historiska berättelser 280 Omslag och illustrationer 284 Sammanfattning 287 Avslutning 289 Summary 295 Käll- och litteraturförteckning 299 Förord Äntligen är det dags att sätta punkt för denna avhandling, som jag levt med så länge. Under årens lopp har forskningen varit ett berikande komplement till mitt arbete som barn- och ungdomsbibliotekarie, vilket i sin tur varit till nytta för avhandlingsskrivandet. 2004 fick jag ett stipendium från Astrid Lindgrens fond Solkatten. Här vill jag passa på att tacka Sonja Svensson med flera i styrelsen. Stipendiet gav mig möjlighet att besöka bibliotek och institutioner med samlingar av indianböcker i USA och att träffa andra forskare för att få perspektiv på mitt eget arbete. När jag skulle förbereda resan vände jag mig till en tidigare kontakt, Debbie Reese, medlem i Nambe Pueblo-stammen och forskare om indianböcker för barn och unga vid University of Illinois at Urbana-Champaign. Hon rådde mig att först åka till Berkeley och träffa Beverly Slapin, ordföranden i organisationen Oyate. Mötet blev en omtumlande upplevelse. I flera år hade Beverly Slapin läst och recenserat nästan alla barn- och ungdomsböcker om indianer som kommit ut i USA och Kanada och hon var synnerligen kritisk. På punkt efter punkt förklarade hon för mig vad som var problemet med dessa ofta stilistiskt goda böcker. Bland annat reagerade hon mot att författarna använder sig av indianska berättelser och sedvänjor i spänningsskapande syfte. Ofta saknade hon både insidesperspektiv och gedigen research. När vi skildes åt bad hon om ursäkt för att hon förstört många av mina läsupplevelser av icke-indianska författare, men ansåg att det var oundvikligt om jag ville se texterna ur ett indianskt perspektiv. Naturligt nog kände jag mig ganska modlös och förvirrad när jag lämnade Berke- ley. Var det alls någon idé att skriva en avhandling om svenska indianboksförfattare? Emellertid visade det sig att Beverly Slapins och hennes medhjälpares kritiska hållning var en bra utgångspunkt. Under de följande veckornas rundresa i USA diskuterade jag frågan om författarnas bakgrund och indianernas ställning i barn- och ungdoms- böckerna med många forskare och bibliotekarier. Jag fick också inblick i hur mycket som skrivits av indianska författare och hur deras situation ser ut. Som framgår av avhandlingen satte stipendieresan djupa spår i min syn på indianböckerna. De personer som betytt mest för mitt avhandlingsarbete finns emellertid på närmare håll. Först vill jag tacka min handledare Anders Pettersson, som fick 5 mig att tro på mitt arbete trots att det drog ut på tiden och som hjälpte mig att strukturera mitt stora material. Utan din uppmuntran hade det inte blivit någon avhandling. Lena Kjersén Edman, som var bihandledare de första åren, hjälpte mig att komma igång med skrivandet. Ett tack också till Helene Ehriander, som började läsa, men inte fick möjlighet att fortsätta. Och till Magnus Öhrn, som läste hela avhandlingen och gav användbara synpunkter. Barn- och ungdomsböcker om samer har vissa likheter med indianböcker. Med Gerda Helena Lindskog som skrev om de förstnämnda i boken Vid svenskhetens nordliga utposter har jag haft många och långa diskussioner om allt ifrån synen på minoritetsfolk till skrivandets glädje och vånda. Upplysningen om att flickorna i Laura Fitinghoffs bok En liten verld bland fjällenlekte indianer får inleda avhandlingen. Tack vare min ”personlige bibliotekarie” vid Umeå universitetsbibliotek Åke Lidén har jag fått hjälp med att hitta udda artiklar och årtal. Åke har också läst mitt manus och gett faktamässiga kommentarer. Efter att ha flyttat från Umeå behövde jag någonstans att bo, när jag skulle besöka institutionen och träffa min handledare. Därför vill jag rikta ett stort tack till Anita Lindmark, som alltid erbjöd mig att logera i sitt hus och månade om mig på bästa sätt! Slutligen ett tack till mina båda syskon Lena och Lars, som har varit ett stöd genom sin uppmuntran och tro på att jag skulle komma ända fram. Genarp mars 2013 Yvonne Pålsson 6 INLEDNING Inledning Vi måste vara med alla fem, om det skall vara roligt, svarade Ingegärd. Någon- ting spritt nytt [...] vore att leka indianer, sådana som dem mamma läste för oss om i går. Vi ska vara av värsta sorten, människoätare riktigt. Laura Fitinghoff, En liten verld bland fjällen, 1885. Tältet är uppe. Min tipi. Vi fick binda fast det i balkongräcket så att det inte skul- le välta. Jag har lagt in luftmadrassen och en filt. Plus ficklampa. Plus mina indi- anböcker. Den heliga stenen ska jag hämta i skogen i kväll när jag går ut på jakt. Eva Wikander, Ensam krigare, 1994. Syfte, material och disposition I mer än hundra år läste barn och ungdomar i Sverige äventyrsböcker om indianer för att sedan omsätta sina läsupplevelser i leken. Hjältarna var stigfinnare som Skinnstrumpa, goda indianer som Hjortfot eller skurkar som Magua. Generation efter generation av pojkar och flickor lämnade verkligheten för att i några timmar smyga omkring i de djupa skogarna spejande efter indianer bakom varje träd. När de skickades ut för att leka tillverkades fjäderskrudar, pilbågar och tomahawks, ansiktena målades i grälla färger och wigwams sattes upp. Sen var det bara att sätta igång att smyga på fienderna och dansa krigsdanser. Så småningom förändrades böckerna och lästes allt mindre. Lekarna fortsatte dock, nu med inspiration från filmer och TV-serier. Föreställningar om indianerna lever kvar in i våra dagar och frågan inställer sig: vad är det i indianernas kultur som fortsätter att fascinera både äldre och yngre människor i Sverige? Mitt huvudsakliga syfte är att visa hur utgivningen av indianböcker för barn och unga med svenska som originalspråk tog sin början och att följa utvecklingen från omkring 1890 fram till 2008. För att visa omfattningen av indianboksutgivningen i Sverige och placera de svenska böckerna i ett sammanhang förtecknar jag även översättningar till svenska. Vidare kommer jag att undersöka hur böckerna mot- tagits av kritiker och läsare. Anledningen till att jag valt att fokusera på det svenska materialet är att detta inte tidigare varit föremål för någon större, sammanhängande studie. Det stora intresset för indianer och indianböcker, som funnits i Sverige 7 INLEDNING under så lång tid, gör att det känns angeläget att dokumentera de svenska bidragen till genren. Här finns många frågor att diskutera. Varför skrev svenska barn- och ungdomsboksförfattare indianböcker? Varifrån fick de inspiration? Vilken bild ger de av indianerna? På 1960- och 1970-talet började många minoritetsbefolkningar göra sina röster hörda. Det gällde också de nordamerikanska indianerna. I Sverige påverkades barn- och ungdomslitteraturen av ideologiska och politiska ställningstagande sam- tidigt som innehållet blev mer verklighetsanpassat. Detta satte sin prägel även på indianböckerna och nya frågor uppstod. Fortsatte svenska