Fritidens Resor Och Det Stationsnära Läget - En Fallstudie Av Barnfamiljers Fritidsresvanor, Färdmedelsval Och Livspussel
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Fritidens resor och det stationsnära läget - en fallstudie av barnfamiljers fritidsresvanor, färdmedelsval och livspussel Leisure Travel and the Transit-Proximate Location - a Case Study of Families’ Leisure Travel Habits, Travel Mode Choice, and the Demands of the Everyday Life Klara Harmark Självständigt arbete • 30 hp Hållbar stadsutveckling, ledning, organisering och förvaltning Alnarp 2016 Fritidens resor och det stationsnära läget - en fallstudie av barnfamiljers fritidsresvanor, färdmedelsval och livspussel Leisure Travel and the Transit-Proximate Location - A Case Study of Families’ Leisure Travel Habits, Travel Mode Choice, and the Demands of the Everyday Life Klara Harmark Handledare: Mattias Qviström, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Examinator: Anna María Pálsdóttir, SLU, Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi Biträdande examinator: Patrik Grahn, SLU, Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Kurstitel: Självständigt arbete i hållbar stadsutveckling Kurskod: EX0760 Ämne: Landskapsarkitektur Program/utbildning: Hållbar stadsutveckling, ledning, organisering och förvaltning Utgivningsort: Alnarp Utgivningsmånad och -år: juni 2016 Omslagsbild: Klara Harmark Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Fritidsresor, trafikplanering, mobilitet, hållbara transporter, stationsnära läge, resvanor, färdmedelsval, barnfamiljer, Skurup SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi FÖRORD Denna uppsats är kulmen av mina 6 års högskole- och universitetsstudier och sista etappen på mastersprogrammet Hållbar stadsutveckling, ledning, organisering och förvaltning vid SLU/Malmö högskola. Vägen hit har inte alltid varit rak, men dess många kurvor har bara gjort mig än mer övertygad om att vägen mot hållbar stadsutveckling är den rätta för mig. Vad en hållbar utveckling egentligen innebär är och förblir en gåta. För mig, för yrkesverksamma och för forskningsvärlden - och kanske allra främst för den oinvigde medborgaren som möts av den politiska målsättningen om ett hållbart samhälle i tid och otid. Begreppet är såväl normativt som diffust, men är ändå närvarande i allt vi företar oss, vare sig vi vill eller inte. I mitt examensarbete har jag därför valt att studera något så till synes vardagligt som fritidens resor och aktiviteter, som har stor betydelse för individ, samhälle och miljö. Samtidigt är vårt fritidsresande något vi själva aktivt kan påverka och bestämma över. Eller kan vi det, egentligen? TACK Utan stöd, uppmuntran och middagar från min sambo Mark hade den här uppsatsen antagligen låtit vänta på sig och gett mig betydligt mer huvudvärk än vad som nu varit fallet. Tack! Ett stort tack vill jag givetvis ge till min handledare vid SLU, Mattias Qviström, som hittade tiden att handleda mig. Dina många goda råd och ditt stora tålamod har varit väldigt värdefullt! En bit in i uppsatsskrivandet fick jag möjlighet att diskutera studien och examensarbetet med Johan Kerttu och Emeli Adell på Trivector Traffic i Lund. Ett stort tack till er för er öppenhet, ert engagemang och era idéer! Med ett antal års försening vill jag också passa på att tacka P.-O. Hallin vid Malmö högskola som handlett mig under både min kandidatuppsats och min magisteruppsats. Då föll det mig aldrig in att skriva ett förord, så bättre sent än aldrig: tack! Sist – men inte minst! – tackar jag ödmjukast de personer som valde att delta i studien som detta examensarbete grundar sig på, genom att dokumentera sina fritidsresvanor och bli intervjuade av mig. Utan er hade det här inte gått. Klara Harmark, 10 maj 2016. SAMMANFATTNING Om vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling av samhällets olika dimensioner har våra resvanor en betydande roll. Trafikens buller, trängsel, partikel- och koldioxidutsläpp har en negativ inverkan på såväl människor som miljö. De resor och förflyttningar vi gör på fritiden utgör ungefär hälften av det totala transportarbetet och våra fritidsresvanor är därmed av stor vikt att söka förändra i riktning mot mer hållbara färdmedel och resmönster. I takt med den tekniska utvecklingen har möjligheten till förflyttning över längre sträckor under förhållandevis kort tid ökat markant. Denna ökade mobilitet - rörlighet i tid och i rum - ställer nya krav på vardagens göromål och på lokaliseringen av aktiviteter och målpunkter. Den föreliggande uppsatsen tar avstamp i denna problembild. En kvalitativ fallstudie av fritidsresvanorna hos barnfamiljer bosatta i Skurups tätort syftar till att skapa en bättre förståelse för vilka avvägningar, begränsningar och krav som kan ligga till grund för fritidens förflyttningar. Fallstudiens primära metod för datainsamling är dagboksmetoden, vilket i detta fall inneburit att tio personer ur målgruppen skrivit en resedagbok över sitt eget fritidsresande under tre på varandra följande dagar. Dagböckerna har bearbetats och sammanställts i tidsgeografiska diagram samt legat till grund för intervjuer i samtalsform med studiedeltagarna. Fallstudien visar att barnfamiljerna upplever svårigheter att få livspusslet att gå ihop och har ett behov av att vara flexibla och mobila, vilket bilen som färdmedel underlättar. Tåget har en liten betydelse för fritidsresandet, även om samtliga respondenter menar att det varit en förutsättning för att de skulle välja att bosätta sig i Skurups tätort. Cykelvägnätet upplevs till viss del otillgängligt och i samverkan med att bilen är normerande för trafiken och trafikinfrastrukturen skapas ogynnsamma förutsättningar för att välja mer hållbara färdmedel inom tätorten. Analysen visar dock samtidigt att det finns störst potential för förändrade resvanor i den lokala skalan. ABSTRACT If we are to achieve a more sustainable development of society, our travel habits have a significant role to play. Traffic congestion, noise and emissions caused by the traffic have a harmful effect on both people and environment. Travel and trips that are made for leisure purposes amount to approximately half of all transports. Therefore, leisure travel is of great importance to seek to alter in the direction of more sustainable travel mode choices and travel habits. The technical development has heightened our ability to travel further during a relatively short time frame. This improved mobility brings with it new demands on how the everyday activities are carried out and needs are met, and on the location of various destinations and places. In order to gain an improved knowledge of the reasons and needs affecting leisure travel, a qualitative case study on the travel habits of families living in the small town of Skurup in southernmost Sweden has been carried out. The main method for data collection is the diary method, which in this case has meant that ten people, adult family members living in Skurup, have written a travel diary depicting their own leisure travel for three consecutive days. The travel diaries have been analyzed and are presented using time-space diagrams, and have also constituted the frame for follow-up interviews with the diarists. The case study shows that the families are experiencing difficulties meeting the demands of the everyday life. They have a need to be flexible and mobile, which the car makes possible. The train is of little importance for their leisure travel. However, the respondents value the train service in Skurup highly. The bicycle paths are to some extent perceived as inaccessible, while the automobile is normative for the traffic and traffic infrastructure. This makes it difficult to choose more sustainable modes of travel in Skurup. At the same time, the analysis shows that the potential for changed travel habits is greatest on the local scale. FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Kategorisering av aktiviteter. Egen bearbetning utifrån: Elldér, E. (2014). Residential location and daily travel distances: the influence of trip purpose. Journal of Transport Geography, vol. 34, ss. 121-130. Figur 2. Resedefinitioner. Egen bearbetning av figur i: Niska, A., Nilsson, A., Wiklund, M., Ahlström, P., Björketun, U., Söderström, L., Robertson, K. (2010). Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetsbedömning. Linköping: VTI (VTI rapport, 686). Tillgänglig: https://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/metoder-for-skattning-av-gang-- och-cykeltrafik--kartlaggning-och-kvalitetsbedomning.pdf [2016-04-16] Figur 3. Urbana former. Egen bearbetning av figur i: Snellen, D., Borgers, A. & Timmermans, H. (2002). Urban form, road network type, and mode choice for frequently conducted activities: a multilevel analysis using quasi-experimental design data. Environment and Planning A, vol. 34, ss. 1207-1220. FIGURER - EGNA ILLUSTRATIONER TABELLER Följande figurer har skapats av författaren. Tabell 1. Upplevd trygghet Egen bearbetning utifrån: Ferraro, K., F. & LaGrange, R., L. Figur 4. Kodning av färdmedel och aktiviteter. (1987) I: Ivert, A.-K., Chrysoulakis, A., Kronkvist, K. & Torstensson Figur 5. Horisontellt överlappande aktivitetscirklar. Levander, M. (2013). Malmö Figur 6. Vertikal överlappning respektive tätt liggande områdesundersökning 2012. Lokala aktivitetscirklar. problem, brott och trygghet. Malmö: Malmö högskola. (Institutionen för Figur 7. X-axelns skalindelning. kriminologi). Tillgänglig: Figur 8. Respondent 1 – tidsgeografiskt