DOCSLIB.ORG

Fritidsbanken Öppnar I Östernärke

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Fritidsbanken Öppnar I Östernärke Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #1 Örebro kommun 2019 Fritidsbanken öppnar i Östernärke Bok för Ervallas elever Ny idrottsplats i Vintrosa Fyra Granlund i Garphyttan Ny mandatperiod och nytt presidium VA och Bredband – viktigt för landsbygden orebro.se/landsbygdsutveckling ORDFÖRANDE HAR ORDET Strategiska visioner för kommunens landsbygd Ny mandatperiod, nytt år, ny ord- Ni vet bäst vad som kan utvecklas i mina barn- och ungdomsår. Numera förande och delvis en ny Landsbygds- er hembygd. Därför kommer vi under har jag övertagit byns missionshus i nämnd – varmt välkomna för nu lägger året att hälsa på fler av er och ta in Klysna, norr om Ervalla där jag och vi i nästa växel. kloka synpunkter. Vi ska strategiskt min familj bor. Till att börja med skulle jag vilja fortsätta lyfta blicken in i framtiden Med dessa ord tror jag att ni har säga att kommunens landsbygd är för att på så sätt stoppa klyvningen fått en bra bild av den nya ordföran- en palett av byar, bygder och orter mellan stad och land, eftersom båda den i Landsbygdsnämnden. Ni är när som behöver utvecklas på helt egna behöver varandra. som helst välkomna att kontakta mig ben och med helt olika styrkor och eller någon annan i nämnden. möjligheter. Föreningsliv, småföreta- Jag personligen mår bäst när jag får gare och det civila samhället är viktiga vara ute i skog och mark, oavsett grundpelare i verktygslådan. För att om det är via cykelsadeln eller med vi ska kunna skruva upp saker och löparskorna på. Det är mitt sätt att ting till det bättre behövs bland annat koppla ner och koppla av och det fungerade kollektivtrafik, utbyggt finns inget bättre än att bara njuta av bredbandsnät och enskilda vägar som de olika årstiderna och vad de har att underhålls. erbjuda. Presidiets planer och hjärtefrågor Jag är även en stor sportfanatiker, får du en liten inblick i på nästa sida. men det kan vi ta någon annan gång. Lundgren Foto: Andreas Information om övriga förtroende- Jag är uppväxt på mina föräldrars Per-Åke Sörman valda och sammanträdestider finner lantgård där min farmor fungerade Ordförande du också på detta uppslag. som såväl dagis och fritids under Landsbygdsnämnden Datum för sammanträden och möten 2019 Nämndsammanträden: 14 februari, klockan 14-17 – Föreningarnas hus, Örebro. 14 mars, klockan 14-17 – Missionskyrkan, Kilsmo. 11 april, klockan 14-17 – Rasmusbyn, Torpa. 9 maj, klockan 14-17 – Församlingshemmet Täbygården, Täby. 13 juni, klockan 14-17 – Rådhuset, Örebro. Medborgardialoger: 14 mars, klockan 18-20 – Medborgardialog, Kilsmo skola, Kilsmo. 11 april, klockan 18-20 – Förbättringspromenad, Järlegården, Järle. 9 maj, klockan 18-20 – Medborgardialog, Församlingshemmet Täbygården, Täby. 23 maj, klockan 9.30-11.30 – Elevdialog, Fridhemsskolan, Hidingsta. Landsbygdsnytt #1 2019 Ansvarig utgivare: Tove Ellingsen, 019-21 27 93. Produktion: Clearberry AB - clearberry.se Nästa nummer kommer i juni 2019. Har du synpunkter eller tips? Text och foto: Maria Eremo Kontakta oss via [email protected] Text, foto och form: Anders Jakobson 2 LANDSBYGDSNYTT #1 2019 DEN NYA LANDSBYGDSNÄMNDEN Möt Landsbygds- nämndens nya presidium Carina Börjesson Per-Åke Sörman Anna Hedström 2:e vice ordförande Ordförande 1:e vice ordförande Vintrosa Ervalla Örebro [email protected] [email protected] [email protected] Vad har du för planer för mandat- Hur vill du satsa på landbygds- Vilken är din hjärtefråga som du perioden, Carina? utveckling, Per-Åke? brinner extra för, Anna? – Jag vill lyssna av företagandet ännu – Kommunens landsbygd består av – Bredband! Det är en jämlikhets- mer på landsbygden och självklart många olika bygder med stora fråga. Rätten att kunna bo och leva genomföra fler medborgardialoger skillnader i utvecklingspotential. där du vill. Ungas möjlighet till för företagen. En sak som står högt på agendan utbildning, trygghet i hemmet för de är utbyggnaden av bredband på gamla. Möjligheten att driva företag landsbygden. Utbyggnaden måste ta eller en så enkel sak som att kunna fart kommande mandatperiod. betala räkningar. Ordinarie ledamöter i Landsbygdsnämnden 2019 Karl-Gustav Granberg Susann Wallin Björn Ramstedt Örebro Vintrosa Örebro [email protected] [email protected] [email protected] Inger Carlsson Bo Åkerling Bengt Isacson Lillkyrka Odensbacken Stora Mellösa [email protected] [email protected] [email protected] Marianne Björk Christina Hermansson Plaçon Rickard Wrenne Örebro Bocksboda Örebro [email protected] [email protected] [email protected] Maud Nimheim Ottosson Larz Lundberg Arne Björklund Odensbacken Örebro Örebro [email protected] [email protected] [email protected] LANDSBYGDSNYTT #1 2019 3 VINTROSA ”Nu kan vi äntligen få saker gjorda” Nya Vintrosa Idrottsplats kommer kunna bli verklighet. Drömmarna och planerna är både stora och många, men först på tur står ett utegym och renovering av befintlig utomhusanläggning. Under lång tid har området bredvid Sedan ska boulebanan fräschas till alla, säger Ted. Vintrosa skola fungerat som lite allt så att den går att använda igen. Även Föreningen vill att hela Vintrosa möjligt och ingen har riktigt vetat längdhoppsgropen och löparbanan med omnejd ska kunna få glädje av vem som ansvarar för vad. Men nu ska fixas ordentligt, säger Markus. nya idrottsplatsen. Skolans elever kan ska det bli ändring på det – tack vare på dagtid använda den och det ska Vintrosa Idrottssällskap. Området är på cirka en och en halv alltid vara öppet och gratis för alla – Det här har varit ett pågående hektar och användes tidigare som övrig tid. arbete under många år, men förra upplag för bland annat byggmaterial. – Det ska däremot vara ansvarsfullt året skrev vi äntligen på ett arrende- Att få till ett arrende på så pass användande. Därför har vi bland avtal med Futurum som äger marken, många år som 15 är stort för annat satt upp bommar för att få ett berättar Ted Rylander, projektledare Vintrosa IS. tryggare område, inte för att stänga och tidigare ordförande. – Nu är området under vår kontroll ute någon, säger Markus. I tätt samarbete med nuvarande och det öppnar för nya möjligheter. ordförande, Markus Klinton, har Tidigare har det varit en öppen yta Föreningen har arbetat hårt och vill föreningen nu ett arrende på 15 år. och frågetecken kring vem som utveckla platsen utifrån de behov – Nu kan vi äntligen få saker bestämmer vad. Nu vill vi att ytan som redan finns och behov som nu gjorda. Arrendet har gjort att vi ska nyttjas på ett bra sätt som gynnar kan bli möjliga att tillgodose, bland kunnat söka ekonomiska bidrag och vi har fått stor utdelning, säger Markus. Det är två glada herrar som tar Ordförande Markus emot i den nyrenoverade klubb- Klinton framför en enkel skiss av hur den stugan på området. Alldeles intill planerade utomhus- åker skolbarn skridskor och den här anläggningen skulle dagen är det bitande kyla. All snö kunna bli. gör det svårt att exakt förstå hur – En multiplan vore en framtidsplanerna ser ut, men duons dröm, helt klart. entusiasm går inte att ta miste på. – Utegymmet kommer att placeras i utkanten, mot motionsspåret. 4 LANDSBYGDSNYTT #1 2019 VINTROSA annat genom de ekonomiska bidrag som Landsbygdsnämnden och Fritidsnämnden skjutit till. – Vi är ideella krafter som gör det mesta, det ska man komma ihåg. Men om vi kan hitta ett sätt att hjälpas åt, både kommun, skola och föreningar kan det bli en enorm kraft, säger Ted. Det är många nivåer som man vill få att fungera och någon konkurrens är det inte tal om. – Vi måste samarbeta för att få Den här vyn mot skolan och hallen kommer utegymsbesökarna att ha. Foto: Ted Rylander. till detta. Nu börjar det äntligen bli verklighet och inom en snar framtid Föreningen växer och på sikt Nu är tanken att första etappen med hoppas vi att nya skyltar är uppsatta. kommer man inte kunna starta nya utegym och uppfräschning av befint- Skyltar som berättar att här är barngrupper om inte den befintliga liga banor ska vara klara under året. Vintrosa IP, säger Markus. idrottshallen blir större eller får Tack vare den starten hoppas och Ingenting är egentligen gjort på kompletterande anläggning. tror föreningen att det finns möjlighet idrottsplatsen i modern tid och Ted – Framöver vill vi kunna träna ute till fler bidrag från andra håll. och Markus tror att senast kan ha längre tid på året och det skulle vara – En multiplan vore en dröm, helt varit runt 70/80-talet. möjligt om vi får fortsätta satsa och klart. 2021 fyller föreningen 60 år. – Det har bara långsamt förfallit. bygga. Vi brinner verkligen för det Tänk om vi kunde få hit Örebro Föreningen har investerat på annans sociala perspektivet och vi vill fånga Hockey då och lira i och med att vi mark, men nu vill vi göra det helt rätt upp alla här i området, inte bara de startade som just hockeyförening och inte riskera något. Därför valde som gillar bollsporter, säger Ted. 1961, drömmer Markus. vi att arrendera, säger Ted. – Tänk om vi kunde bygga en – Bidragen är jätteviktiga för oss, – Visst hade vi kunnat strunta i pumptrackbana och ramp för annars hade vi aldrig kommit vidare. allt, men engagemanget gynnar hela skateboard, det vore fantastiskt. Om Nu kan drömmarna bli verklighet i bygden och skolan. Inte bara oss i ytan finns, finns möjligheter, säger stället för att stanna vid just drömmar, föreningen, säger Markus. Markus. säger Ted. Markus Klinton och Ted Rylander hoppas att både kommun, skola och föreningar kan hitta ett sätt att samarbeta. LANDSBYGDSNYTT #1 2019 5 ÖSTERNÄRKE Linnéa Härlin, Tiina Virta, Reijo Virta och Ingegerd Oberg har fått stöttning och pushning från både Örebro Läns Idrottsförbund och Föreningsrådet. – Det är många datum att hålla reda på för ansökningar och dylikt, men de har verkligen hjälpt oss, säger Linnéa. Efter flera års arbete kommer Fritidsbanken till Östernärke – Vi har planerat och förberett i tre år, säger Ingegerd Oberg, en av initiativ- tagarna till Fritidsbankens lansering i Östernärke.
Load more

Recommended publications
  • Sommartider På Landsbygden Fiberdragningar Pågår För Fullt Latorps Byalag Firar 20 År Utflyktsmålet Ässundet Lever Vidare Skärgårdsturism I Hjälmaren
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #2 Örebro kommun 2018 Sommartider på landsbygden Fiberdragningar pågår för fullt Latorps byalag firar 20 år Utflyktsmålet Ässundet lever vidare Skärgårdsturism i Hjälmaren orebro.se/landsbygdsutveckling 2 ALLMÄNT: Ordförande har ordet. Den nya Översiktsplanen visar möjligheterna i hela vår kommun Våren som gått har varit händelserik goda förslag och synpunkter som fortsätta sitt arbete med nuvarande på många sätt i vår kommun. I det vi fick med oss har arbetats in i den uppställning året ut så vi hoppas på här numret av Landsbygdsnytt kan ni nu gällande Översiktsplanen och att att träffa många av er på våra dialog- läsa om en del av allt det som händer landsbygden fått klart mer framträ- möten under hösten. Håll utkik efter på landsbygden i Örebro, allt från dande roll i planeringen av hur vi våra inbjudningar på anslagstavlorna, fiberdragningar till skärgårdsturism i ska bygga och utveckla vår kommun i tidningar, på kommunens hemsida Hjälmaren och målarskola i Vintrosa. framåt. Det känns oerhört roligt att och i Landsbygdsnytt! Det lokala engagemanget gör vår den lokala kunskapen medfört att Ha en härlig sommar! landsbygd levande och Landsbygds- vi skapat en strategi som visar på nämnden bidrar på sitt sätt genom att möjligheterna i hela vår kommun, i kunna ge bidrag till många projekt. de mindre tätorterna, på landet och i Under våren antogs kommunens staden. Tack till alla er som engagerat nya Översiktsplan som beskriver er i detta och bidragit med kunskap strategin för utvecklingen i Örebro och idéer. fram till 2040. Förra året träffade Sommaren är snart här och vi är Landsbygdsnämnden tillsammans nog många som hoppas på sol och med Stadsbyggnads representanter lite lediga dagar.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Örebro (Pdf, 1,9
    2 2 Lövnäset Nyttorp Nya Viker S Klysna Fyrby 15 4 Järle 851.18 Norra 7 5 Äspelund 6 Ö Kärne 8 Sävviken 244 840 842 0 Mossberga 8 V Torvesta 2 8 Lia 2 3 7 7 249 Äsphöjden 3 6 Skärmarboda Basketorp Bresätter 3 Torpa 32 Fänninge Nybble 26 Skrikarhyttan Ramshyttan 8 Ullersätter Ö Näs 771 608 6 Älvhyttegården 0 72 Ervalla Avdala 9 1 Gåsta Karlsdal 1 Norsebäck 831 S Ullvettern Alkvettern 4 7 Kyrksten 6 3 7 Bläsåsen Rynninge DRIFTOMRÅDESKARTA 24 5 Fellingsbro Dalsmund 2 Älvhyttan Medinge 7 Dalkarlsberg 0 836.1 Oppboga Nolås Lersjötorp 713 50 Furunäs Frötuna Tavlan 5 9 Ringaby 815.1 607 2 74 Kärrboda Tåbäcken 7 827 Arrud Örebro !$ S Dylta 829 Kägleholm Stensviken Lockhyttan Sundby 2 Lockenkil 2 Granbergsdal 8 Lunnedet Bocksboda 815 751 Seltorp Herrnäset Rosensjö 720 Öfalla 7 Prästtorp Sörby 2 N Billinge 0 Björntorp Kväggen 23 Källmo 3 2 Fiskartorpet 82 7 Högfors Rådehult 5 Ölmbrotorp Datum: 2020-08-27 Käxsundet 7 Krämplinge 4 Forsnästorp Klockhammar Opphammar 60 205 Skala (A3): 1:240 000 Sundet Äspedalen 747 Långbyn Lysinge 708 Gälleråsen 0 Gropvik V Lonntorp 3 N Listre Hult Falla 8 Kojnäset Lerängen Nävesta Broby Öv Dammsätter 0 1,5 3 4,5 6 7,5 Forsby Sibberboda 6 Munkaboda Timsbron 5 km Blackstahyttan 7 Tjugesta 748 Mörkviken 74 Kvinnersta Röcklinge 5 Balsna © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Åsbergsviken Kilsbergen Skäcklinge Hälglöt 734 60 9 5 1 Kåvi Kårsta 7 7 Blacksta 818 0 Boviken 2 4 Lämås Utterbäck 746 Hovsta Ramstena Björka 81 Ånnaboda Frösvidal Nytorp Ättinge 7 Götavi 8 2 1 Gottebol 7 Karlskoga 8 Filipshyttan Nasta Linnebäck Rånnesta
    [Show full text]
  • Örebro Län Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Samt Lokala Trafikföreskrifter M.M
    Örebro län Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 1 2 Länsstyrelsen – en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Örebro län. Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt lokala trafikföreskrifter m.m. 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Bilder: Mostphotos Denna sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter finns endast digitalt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro (under: Samhällsplanering & Kulturmiljö/Infrastruktur och IT/Kommunikationer/vägar/ Sammanställning allmänna vägar 2017) Trafikverkets väginformationskarta kan du beställa via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se 3 Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1713 18FS 2017:1 SAMMANSTÄLLNING HQOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ |YHUDOOPlQQDYlJDURFKDQGUD YLNWLJDUHYlJDULgUHEUROlQXWIlUGDGGHQPDUV I denna sammanställning redovisas: I. Gällande bestämmelser om bärighet m.m. II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt för vägarna vissa JlOODQGHORNDODWUD¿NI|UHVNULIWHU III. Förteckning över, inte numrerade, kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1). IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. V. Förbud mot transport med farligt gods samt rekommenderade leder för sådana transporter. 'HQQDVDPPDQVWlOOQLQJE|UDQYlQGDVWLOOVDPPDQVPHG7UD¿NYHUNHWVYlJLQIRUPDWLRQV- karta över Örebro län. Kartan kan beställas via 7UD¿NYHUNHWVKHPVLGDZZZWUD¿NYHUNHWVH 4 , *b//$1'(%(67b00(/6(520%b5,*+(700 %lULJKHWVNODVVHU (QOLJWNDSWUD¿NI|URUGQLQJHQ VNDYlJDUVRPLQWHlUHQVNLOGDGHODV in i tre bärighetsklasser.
    [Show full text]
  • Transportplan För Örebro Kommun 2 1
    Transportplan för Örebro kommun 2 1. Varför en transportplan? 4 Transportplanens roll och inriktning 4 Hur denna plan kommit till 5 2. Förutsättningar 6 Boende, infrastruktur och trafik 6 Förändringar i omvärlden som kan påverka transporterna 16 Befintliga mål 22 3. Förtjänster och brister i dagens transportsystem 25 En förutsättning för välfärd och regional utveckling 25 Trängsel i trafiken 26 Trivsel och tillgänglighet i staden 26 Lång väg till ett jämställt transportsystem 27 Stort beroende av fossila bränslen 28 Hälsoeffekter: buller, luftföroreningar och vardagsmotion 29 Trafikolyckorna har minskat kraftigt 32 4. Visionen – vart vi vill komma 35 Varför behövs förändringar? 35 Hur vill vi att örebro ska se ut imorgon? 35 5. Mål och möjliga åtgärder 36 Trafikens omfattning 36 Stadsutveckling för en attraktiv, tillgänglig och trygg stad 40 Örebro och det regionala transportsystemet 44 Trafiksäkerhet 47 Klimatpåverkan 48 Luftkvalitet 50 Buller 54 6. Prioriterade åtgärder 56 Prioriterade åtgärder i transportsystemet 56 Prioriterade åtgärder i den egna organisationen 60 Prioriterade områden där fördjupning behövs 61 7. Från vision till verklighet 63 Ledning och ansvar 63 Samsyn och delaktighet 63 Uppföljning och omprövning 63 8. Bilagor 64 Bilaga 1. Riksdagens transportpolitiska mål 64 Bilaga 2. Övriga åtgärder 64 Bilaga 3. Bedömning av de prioriterade åtgärdernas effekter på möjligheten att nå respektive mål 66 Bilaga 4. De priorierade åtgärderna bedömda enligt fyrstegsprincipen 67 Antagen av kommunfullmäktige 29 oktober 2008. 3 1. Varför en transportplan? Under efterkrigstiden har bilen fått en alltmer central plats i våra samhällen och orsa- kerna är uppenbara: bilen är snabb, smidig och bekväm. Under många decennier har vi byggt vi vårt samhälle för att passa bilismen, vars betydelse och omfattning sakta men säkert ökat.
    [Show full text]
  • En Studie Av Grönstruktur
    Ölmbrotorp Garphyttan Örebro Mosås Stora Mellösa Odensbacken Askersby Hampetorp Kilsmo Brevens bruk En studie av grönstruktur. En inventering och analys av sociotopvärden i nio av Örebro kommuns mindre tätorter. Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Tillvägagångssätt 5 1. STORA MELLÖSA 9 Inventering och analys 10 Grönstrukturen i Stora Mellösa 12 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 14 2. ODENSBACKEN 17 Inventering och analys 18 Grönstrukturen i Odensbacken 20 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 23 3. ASKERSBY 27 Inventering och analys 28 Grönstrukturen i Askersby 30 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 32 4. HAMPETORP 35 Inventering och analys 36 Grönstrukturen i Hampetorp 38 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 40 5. KILSMO 43 Inventering och analys 44 Grönstrukturen i Kilsmo 45 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 47 6. BREVENS BRUK 49 Inventering och analys 50 Grönstrukturen i Brevens bruk 51 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 51 7. ÖLMBROTORP 55 Inventering och analys 56 Grönstrukturen i Ölmbrotorp 57 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 58 8. GARPHYTTAN 61 Inventering och analys 62 Grönstrukturen i Garphyttan 64 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 67 9. MOSÅS 71 Inventering och analys 72 Grönstrukturen i Mosås 74 Grönstrukturens fortsatta utveckling och identifiering av värdekärnor 76 SLUTSATS 79 Föreslagna åtgärder 80 INLEDNING 5 Inledning Dokumentets bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Detta dokument har tagits fram under Tillvägagångssätt sommaren 2015 som ett stöd för den De nio orter i Örebro kommun som stud- kommande revideringen av Örebro erats i detta arbete är Stora Mellösa, Odens- kommuns översiktsplan och som ett backen, Askersby, Hampetorp, Kilsmo, underlag för den fortsatta utvecklin- Brevens bruk, Ölmbrotorp, Garphyttan gen av nio av kommunens mindre och Mosås.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning. Örebro Kommun. Byggnadsnämnden
    Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Byggnadsnämnden. 2020-09-22 Historik Örebro kommun. Byggnadsnämnden (ÖK:017) Verksamhetstid 1971 - , handlingarna omfattar åren 1897- Byggnadsnämnden efter 1971 Efter Örebro kommuns bildande 1971 fortsatte Byggnadsnämnden sin verksamhet som tidigare. (Se Örebro stad.Byggnadsnämnden ÖS:xx ) Byggnamnsnämndens ansvar De svarar för den fysiska miljön, inkluderande mark och vatten samta stadens, småorternas och landsbygdens bebyggelse och miljö. Förvaltningen har haft fler interna omorganisationer: 1971 överfördes vissa arbetsuppgifter från Byggnadsnämnden till Planeringskontoret under Kommunstyrelsen, bl.a. upprättandet av bostadsbyggnadsprogram och samordningen av den långsiktiga utrednings- och planeringsverksamheten för stadens utbyggnad. 1972 fick Stadsingenjörskontoret i uppdrag att sköta Örebros fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighet. 1974 lades en utredning fram om de centrala administrativa kontorens ställning och organisation. I utredningen föreslogs att ett Plankontor skulle inrättas och ersätta Planeringskontoret. Plankontoret skulle ha en generalplaneavdelning, två planavdelningar, en trafikavdelning och informationsavdelning. I och med detta kom även stadsarkitektkontorets organisation att ändras. Det gamla Planeringskontorets utredningsavdelning skulle ombildas till ett utredningskontor. 1981-01-01 bildades ett Stadsbyggnadskontor som skulle bereda och handlägga ärenden för Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Beslutet togs 1980-11-27 av Kommunstyrelsen
    [Show full text]
  • Databasteknik För D1, SDU1 M Fl
    1 of 3 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy ([email protected]) Tentamen i Databasteknik för D1, SDU1 m fl lördag 9 mars 2013 Gäller som tentamen för: DT1026 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1030 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 DT1012 Datateknik A, Databasteknik, provkod 0100 DT1007 Datateknik A, Tillämpad datavetenskap, provkod 0310 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel. Poängkrav: Maximal poäng är 32. För betyget 3 respektive G krävs 16 poäng. Resultat: Meddelas på kursens hemsida eller via e-post senast lördag 30 mars 2013. Återlämning av tentor: Efter att resultatet meddelats kan tentorna hämtas på universitetets centrala tentamensutlämning. Examinator och Thomas Padron-McCarthy, telefon 070 - 73 47 013. jourhavande: Skriv tydligt och klart. Lösningar som inte går att läsa kan naturligtvis inte ge några poäng. Oklara formuleringar kommer att misstolkas. Skriv den personliga tentamenskoden på varje inlämnat blad. Skriv inte namn eller personnummer på bladen. Skriv bara på en sida av papperet. Använd inte röd skrift. Antaganden utöver de som står i uppgifterna måste anges. Gjorda antaganden får inte förändra den givna uppgiften. Skriv gärna förklaringar om hur du tänkt. Även ett svar som är fel kan ge poäng, om det finns med en förklaring som visar att huvudtankarna var rätt. LYCKA TILL! 2 of 3 Scenario till uppgift 1-4 Sverige är uppdelat i 21 län, till exempel Örebro län och Jämtlands län. Varje län har ett unikt namn och en folkmängd. Varje län har också en residensstad, som är en tätort som ligger i det länet. Varje län delas sedan in i flera kommuner, till exempel Örebro kommun och Kumla kommun, som båda finns i Örebro län.
    [Show full text]
  • Torget I Glanshammar – En Trevlig Mötesplats
    Landsbygdsnytt Landsbygdsnämnden #2 Örebro kommun 2019 Torget i Glanshammar – en trevlig mötesplats Hbtq-diplomerade fritidsgårdar Så jobbar miljöinspektörerna Mat, musik och rally i länet Välbesökt Tysslingedag orebro.se/landsbygdsutveckling ORDFÖRANDE HAR ORDET Sommartider, hej hej! Nu är det äntligen dags för årets Midnattssolsrallyt och självklart en sätt och olika platser för att ta del av andra nummer av Landsbygdsnytt. och annan skön, svalkande simtur i era erfarenheter om livet på landet. Här kan ni läsa om sommarens Järleån. Det är avkoppling och energi- Jag hoppas verkligen att vi kommer arrangemang genom kalendariet. Ni påfyllnad för mig, med underbara träffa även dig framöver! kan även ta del av matnyttiga reportage intryck av en storslagen natur i vår Med dessa ord vill jag avslutningsvis där bland annat hyllningen till Stig kommun. Jag känner mig stolt och önska er alla en trevlig sommar, var ni Blomqvist, som äger rum i sommar, glad över att bo, leva och verka på än befinner er under juni-juli-augusti. uppmärksammas. Örebros landsbygd. Ni är välkomna att när som helst Vi går nu in i en underbar årstid. Jag har nu varit ordförande i Lands- kontakta mig eller någon av de andra Enligt mig har alla årstider sin charm bygdsnämnden i ett halvår. Det känns ledamöterna i Landsbygdsnämnden. med allt från skidåkningen i Kilsbergen extra speciellt eftersom Örebro till Trevlig sommar! vintertid till leriga löparskor i lätt skillnad från många andra kommuner duggregn under höstdisiga kvällar. har en speciellt utsedd nämnd som Lägg därtill vårsolens värme när jobbar med landsbygdsfrågor. Under man cyklar på kyrkspången över sjön våren har nämndsammanträden med Lången.
    [Show full text]
  • Karta Omrade Vag Hallsberg 2
    Åsbergsviken Röcklinge 7 Skäcklinge Gunnarsökna Götlunda 4 Balsna 820 4 6 9 Kilsbergen 3 5 Kåvi Kårsta 81 Hälglöt 0 Boviken 708 1 7 8 2 5 Blacksta 830 18 57 567 Hasta 1 5 7 2 2 1 Lämås Nytorp 5 0 7 7 Utterbäck Ramstena Björka 0 0 3 Ånnaboda Hovsta 6 5 2 8 4 E18/E20 Brandstorp 6 2 Götavi Frösvidal Ättinge 8 Gottebol 746 7 1 205 4 Nasta 7 Krogesta Lunger 0 Åltorp Linnebäck Karlskoga 5 815 50 Tyringe Immetorp Filipshyttan Rånnesta Ekersby Slyte Grythem 243 823 Sickelsjö Sjölunda Åsta Götarsvik 5 Hättinge Solberga 8 Glanshammar Löre 1 564.1 0 5 753 8 DRIFTOMRÅDESKARTA Furuskallen 7 2 2 5 1 6 Stråbergsmyren 6 1 7 5 15 5 4 5 Egersta 7 7 Via 6 7 5 7 0 Ekeberg 5 Nannberga Hjulåsen 29 Garphyttan 0 4 50 51 73 4 5 Valsta 3 Hult 55 7 Runnaby Kolja Sticksjö 51 5 1 Suttarboda 3 6 Östervik Våtsjötorp 5 5 7 Hallsberg Högeberg Äsplunda Skävesund 1 Högåsen Latorp 823 551 7 Stavvik 5 73 0 555 7 2 732 717 Ekeberg Villingsberg Måla Lervik Arvaby Brännebacken 27 Klunkhyttan 7 Svenshyttan 733 E18/E20/50 Hjälmarsberg Hästnäs Ålhammarsudden Duvedalen 39 Framnäs Kvarntorp Lekeberg 7 Fallhagen 8 7 Ekeby 5 3 2 Holmstorp 8 Datum: 2021-08-25 4 1 6 Mårtenstorp 7 6 5 8 Örebro 6 Hjälmarbaden 4 Degernäs Ölsdalen E20.5 Ekeby-Almby 79 9 E18 Vintrosa 207 Ö Sundby Lekhyttan Mark Börsholm Skala (A3):1:300 000 691 5 730204 Hjälmarsnäs 6 691 St Ulvgryt Ö Rynninge Degerfors Vissboda 7 2 1 8 56 69 Hjälmaren 603 55 691 Ängebäck 5 1 6 0 2 4 6 8 10 66 5 Spånga 7 78 Täbyfallen 6 570 5 Ekeby km 5 Stortorp Kinkhyttan 6 Resta 8 547 Torget 3 Torsborg Gryt Östra Gryt © Lantmäteriet, Geodatasamverkan
    [Show full text]
  • Örebro 2050 En Kommun Med 200 000 Invånare
    Örebro 2050 En kommun med 200 000 invånare Förord Föreliggande projektarbete har genomförts som en del av kursen Hållbar utveckling i samhällsvetenskapligt perspektiv, Avancerad nivå under vårterminen 2014. Projektet har utförts i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. Resultatet är en visionsplan för Örebro kommun år 2050, som tagits fram efter förslag från stadsbyggnadskontoret. Kontaktperson på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor har varit Peter Sundström. Örebro, 2014-06-04 Olof Elander Ramis Ghotbi Martin Nyqvist Simon Wahlbeck 1 Innehåll Näringsliv ...................................................................................................... 14 Inledning ......................................................................................................... 3 Mindre tätorter i Örebros närhet .................................................................. 14 Syfte ................................................................................................................ 3 Referenser ..................................................................................................... 16 Befolkningsutveckling ..................................................................................... 3 Bilaga 1 .......................................................................................................... 17 Integration ...................................................................................................... 4 Bilaga 2 .........................................................................................................
    [Show full text]