Segregation Och Segmentering I Malmö Stadskontoret
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Segregation och segmentering i Malmö Stadskontoret Datum: 2019-03-04 Författare: Tapio Salonen, Martin Grander och Markus Rasmusson, Malmö universitet Ansvarig: Tom Roodro Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Kansliet för hållbar utveCkling Förord Malmö stad Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö konstaterade i sin slutrapport 2013 att skillnaden i förväntad livslängd mellan människor i olika stadsdelar i Malmö var cirka fem år, som en konsekvens av de olika livsvillkoren som präglar samhället. Kommissionens arbete innebar ett stort kliv framåt för ett social hållbart Malmö. Trots detta är Malmö en stad som fortfarande präglas av segregation och ojämlika livsvillkor. Malmö stad har, tillsammans med övriga samhällsaktörer, ett ansvar att jobba för att alla Malmöbor ska få jämlika livsvillkor. I linje med detta arbete har en förstudie om segregation i Malmö gjorts under hösten 2018. Förstudien har finansierats av den statliga myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos), med syfte att undersöka förutsättningar och hinder för att minska och motverka segregationen. Läs mer om utlysningen på www.delmos.se. Inom ramen för förstudien har en inventering inom Malmö stad gjorts, med fokus på pågående arbete för att hantera och motverka segregation. Parallellt har ett lärandelabb, en form av workshops, med representanter från kommunen, akademin, föreningslivet och näringslivet, arbetat fram förslag till hur ett sektorsövergripande arbetssätt för att bryta segregationen kan förstärkas och förbättras. Denna rapport är den tredje delen av förstudien om segregation i Malmö. Tapio Salonen, Martin Grander och Markus Rasmusson vid Malmö universitet har på uppdrag av Malmö stad kartlagt den rumsliga segregationen, i form av olika upplåtelseformers fördelning över staden, och de socioekonomiska och etniska mönster som framkommit. Kartläggningen är ett viktigt bidrag till det kunskapsunderlag som behövs för att förstå verkligheten och mekanismerna bakom segregationen och de ojämlika livsvillkor som den medför. Malmö, januari 2019 Lena Wetterskog Sjöstedt Malmö stad Författarnas förord Många pratar om segregation och ojämlikhet. I takt med att det allmänna välståndet ökat markant i Sverige under 2000-talet framstår frågor om påtagliga skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper och delar av samhället som allt mer angelägna. Inte bara för dem som hamnar utanför eller längst ner – frågorna berör oss alla. Det handlar om social sammanhållning och vad som bidrar till ett öppet och gemensamt samhälle. Denna rapport studerar systematiska skillnader i boendet, mellan olika slags hushåll och mellan olika bostadsformer. Rapporten handlar om Malmö men kan tjäna som en slags prototyp för att studera andra städer och regioner framöver. För den forskning vi själva planerar under kommande år utgör denna slags grundläggande analyser av var olika grupper bor och vilka slags bostäder som finns i olika delar av en stad en grundläggande förståelseram. Vi planerar en rad studier som bl.a. särskilt skall undersöka allmännyttans betydelse för att skapa en sammanhållen stad (se vidare http://www.mah.se/sbv). Vår förhoppning är givetvis också att många aktörer lokalt i Malmö kommer att finna rapporten användbar i sitt konkreta arbete. Vi tar tacksamt emot allehanda synpunkter som kan förbättra framtida analyser. Städer förändras snabbt. Detta gäller inte minst Malmö under senare år. Vår avsikt är att följa upp denna ögonblicksbild av hur hushåll och bostäder fördelar sig i staden om några år för att fånga stadens föränderliga dynamik. Denna rapport har tagits fram under en intensiv arbetsperiod under höst och vinter 2018. Rapportens statistiska analyser och visualiseringar har gjorts möjliga tack vare Markus Rasmussons gedigna arbete. Vi vill därför rikta ett stort tack till dig Markus för dina insatser i detta forskningsprojekt. Vi vill också tacka Erica Righard vid Malmö universitet för noggrann läsning och konstruktiva förslag på förbättringar av rapporten. Malmö, januari 2019 Tapio Salonen Martin Grander Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................ 1 1. Inledning ............................................................................................... 3 1.1. Malmös pågående omvandling ..................................................................... 3 1.2. Den rumsliga fördelningen i staden ............................................................ 4 Bostadsutvecklingen i staden ................................................................................. 4 Hushållsammansättningen i staden ...................................................................... 6 1.3. Syfte och frågeställningar .............................................................................. 7 1.4. Varför studera segregation och segmentering? .......................................... 9 2. Segregation och segmentering: studiens utgångspunkter ................. 11 2.1. Segregation – en relation mellan två poler ............................................... 11 Olika typer av segregation .................................................................................... 12 Segregation – ett problem? .................................................................................. 12 2.2. Bostadssegmentering ................................................................................... 13 2.3. Tidigare studier kring segregation i Malmö .............................................. 14 2.4. Gör minskad segregation någon skillnad? Forskning om grannskapseffekter ..................................................................................................... 17 3. Studiens material och metoder ............................................................ 19 3.1. Data ................................................................................................................ 19 3.2. Hushållsbegreppet ........................................................................................ 20 3.3. DeSO som analysenhet ............................................................................... 21 3.4. Metoder ......................................................................................................... 24 Mätmetoder för segregation ................................................................................ 24 Mätmetoder för segmentering ............................................................................. 26 Mätmetoder för sambandet mellan segregation och segmentering ............... 27 4. Resultat ................................................................................................ 29 4.1. Socioekonomisk segregation ...................................................................... 29 Socioekonomisk segregation i Malmö, Stockholm och Göteborg ................ 29 Socioekonomisk segregation inom Malmö ....................................................... 31 4.2. Etnisk segregation ........................................................................................ 37 Etnisk segregation i Malmö, Stockholm och Göteborg .................................. 37 Etnisk segregation inom Malmö ......................................................................... 39 4.3. Bostadssegmentering ................................................................................... 44 Bostadssegmentering i Malmö, Stockholm och Göteborg ............................. 44 Bostadssegmentering inom Malmö .................................................................... 45 4.4. Samband mellan socioekonomisk och etnisk segregation och segmentering ............................................................................................................... 52 Samband mellan socioekonomisk och etnisk segregation .............................. 52 Samband mellan segregation och segmentering ............................................... 54 5. Slutsatser .............................................................................................. 57 5.1. Sammanfattande slutsatser .......................................................................... 57 5.2. Studiens metodologiska bidrag och förslag på vidare studier ............... 59 Referenser ................................................................................................... 61 Bilagor ......................................................................................................... 64 Bilaga 1: Kartor .......................................................................................................... 64 Bilaga 2: Hushåll efter köpkraft ............................................................................... 82 Bilaga 3: Befolkning efter födelseland .................................................................. 102 Bilaga 4: Hushåll efter upplåtelseform .................................................................. 122 Sammanfattning Denna rapport presenterar en aktuell översikt av fördelningen av bostäder och hushåll i Malmö stad. Frågan om en allt mer ojämn fördelning av var människor bor och hur sammansättningen ser ut i olika delar av staden har under 2000-talet fått en allt större uppmärksamhet. Malmökommissionens (2013) olika rapporter och samlade slutsatser pekar på behovet av en mer långsiktig och djupgående urban politik för att skapa en integrerad och sammanhållen stad. Ett av Malmö stads uttalade bostadspolitiska mål är att aktivt motverka boendesegregationen genom ”att stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande vad gäller olika